Uthyrning av radio- och TV-program m.m.

Betänkande 1989/90:KrU6

Kulturutskottets betänkande
1989/90:KrU6

Uthyrning av radio- och TV-program

m.m.

1989/90

KrU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i två motioner som syftar till att
biblioteken skall få möjligheter att låna ut vissa svenska filmer på
videogram samt vissa program från Sveriges Radio-koncernen på videogram
eller kassett.

Utskottet avstyrker motionerna. Detta sker med hänvisning bl.a. till
att frågan om bibliotekens möjligheter att låna ut videogram är föremål
för överläggningar mellan Svenska Kommunförbundet och Sveriges
Videodistributörers Förening samt mellan Bibliotekstjänst AB och
Svenska Filminstitutet. Vidare redovisar utskottet att vissa av Sveriges
Radio-koncernens program finns för utlåning på bibliotek.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Motionsyrkanden

1988/89:Kr272 av Kent Lundgren och Hans Leghammar (båda mp)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att förverkliga motionens intentioner angående radio- och
TV-program.

1988/89:Kr281 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning med uppgift att undersöka möjligheterna
att biblioteken får tillgång till kvalitetsfilm på video för utlåning
ur Sveriges Radios och Svenska Filminstitutets samlingar.

Upphovsrättslagstiftningen

Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
(upphovsrättslagen) ger ett tidsbegränsat skydd åt den som skapat ett
sådant verk. Den upphovsrättsliga lagstiftningens syfte är att ge skydd
åt det andliga skapandet på det litterära och konstnärliga området.
Detta sker genom att upphovsmän och vissa andra personkategorier
ges en principiell ensamrätt till utnyttjandet av sina verk eller prestationer.
Denna ensamrätt ger också upphovsmän och utövande konstnärer
ett ekonomiskt underlag för sin verksamhet. Har flera medverkat

1 Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 6

vid tillkomsten av det skyddade verket har var och en av dem
upphovsrätt. Så kan t.ex. vara fallet beträffande ett filmverk, där
upphovsrätten kan tillkomma manusförfattare, regissör, producent,
arkitekter, koreografer m.fl.

Begreppen litterärt och konstnärligt verk i lagen är mycket vidsträckta.
Till litterära verk räknas bl.a. skönlitteratur, dikter och liknande
men också beskrivande framställningar i ord såsom vetenskapliga
arbeten och handböcker. Som konstnärliga verk räknas i princip
alla former, i vilka verk skapas i syfte att nå en konstnärlig verkan,
t.ex. i bild, rörelse eller toner. Till denna grupp hör musikaliska verk
både när de framförs eller framträder i notskrift, sceniska verk i
framförande såsom t.ex. skådespel eller balett, filmverk såsom t.ex.
spelfilm eller dokumentärfilm samt konstverk såsom alster av bildkonst
(måleri, teckning, grafik, skulptur etc.), byggnadskonst samt
brukskonst. Om teckningar, grafik, modeller e.d. är av beskrivande art
anses de dock utgöra litterära verk.

För att en produkt över huvud taget skall anses som ett verk och
därmed komma i åtnjutande av skydd enligt lagen måste den ha vad
man brukar kalla verkshöjd. Samma sak kan också uttryckas så, att en
produkt är ett verk, om den praktiskt sett inte har kunnat framställas
av två personer oberoende av varandra.

Upphovsrätt uppkommer utan några formaliteter, så snart upphovsmannen
har gjort det skapande verket på något sätt tillgängligt för
annan. En sådan uppkommen, ursprunglig upphovsrätt kan endast
tillkomma den fysiska person som skapat verket. En juridisk person,
t.ex. ett filmföretag, kan inte vara upphovsman. Om upphovsmannen
är anställd med uppgift att framställa upphovsrättsligt skyddade verk
övergår åtminstone i viss omfattning upphovsrätten till arbetsgivaren. I
vad mån rätten övergår beror på olika omständigheter, bl.a. innehållet
i anställningsavtalet.

Upphovsmannens rätt att ekonomiskt utnyttja sitt verk innefattar en
principiell ensamrätt att framställa exemplar av verket och att göra
verket tillgängligt för allmänheten, t.ex. genom att framföra eller visa
det offentligt och sprida exemplar av verket. Som framställning av
exemplar anses bl.a. inspelning av verket på band eller annan anordning
från vilken det kan återges. Spridningsrätten är en rätt att förfoga
över redan färdiga exemplar genom att sprida dem till allmänheten,
dvs. till någon som inte tillhör den närmaste familje- eller vänkretsen.
En viktig inskränkning i spridningsrätten finns dock i 23 § upphovsrättslagen.
Sedan ett litterärt eller musikaliskt verk givits ut får exemplar
som omfattas av utgivningen spridas vidare och visas offentligt.
Genom denna inskränkning kan exempelvis tryckta skrifter fritt lånas
ut från t.ex. bibliotek. Inskränkningen i spridningsrätten omfattar inte
filmverk. Som filmverk räknas bl.a. kortfilmer, reportage och spelfilmer
och detta oavsett om det är fråga om biograffilm eller videoinspelningar.
Inskränkningen i spridningsrätten gäller inte heller i vissa
andra fall, nämligen bl.a. uthyrning av musikaliska verk.

Det upphovsrättsliga skyddet gäller i 50 år, som regel räknat från
upphovsmannens dödsår.

1989/90: K1U6

7

Upphovsrättsiagen innehåller också regler om s.k. närstående rättigheter.
Dessa regler ger musiker, skådespelare och andra utövande
konstnärer ett rättsligt skydd då de framför litterära eller konstnärliga
verk. Sådana framföranden får inte utan konstnärens samtycke spelas
in på film, varmed jämställs videogram, på fonogram (grammofonskivor,
kassettband m.m.) eller på annan anordning genom vilken de kan
återges. De får inte heller utan rättighetshavarens samtycke sändas ut i
radio eller TV eller genom direkt överföring göras tillgängligt för
allmänheten. Upptagningar av framföranden får mångfaldigas endast
med konstnärens medgivande. Vidare gäller att utövande konstnärer
har rätt till ersättning då ljudupptagningar används vid radio- eller
TV-sändning eller vid annat offentligt framförande i förvärvssyfte.
Också för de utövande konstnärerna gäller en 50-årig skyddstid, som
dock räknas från det år upptagningen gjordes.

Till de närstående rättigheterna räknas även det skydd som fonogram-
och filmproducenter samt radio- och TV-företag har enligt
upphovsrättslagen. Fonogram, film eller annan anordning på vilka
ljud- eller filmverk spelats in får inte utan producentens samtycke
eftergöras eller överföras till andra anordningar genom vilka de kan
återges. Vidare har fonogramproducenten rätt till ersättning då ljudupptagningen
används vid radio- eller TV-sändning eller framförs
offentligt i förvärvssyfte. Beträffande radio- och TV-företagen gäller att
deras sändningar inte utan medgivande får återutsändas eller spelas in
på en anordning genom vilken de kan återges. Gjorda inspelningar får
inte överföras till någon annan sådan anordning såvida inte företaget
samtycker. Skyddstiden är även i dessa fall 50 år från det år upptagningen
gjordes resp. utsändningen ägde rum.

Skyddet för upphovsmän, utövande konstnärer m.fl. är i vissa avseenden
inskränkt av hänsyn till allmänna intressen eller den enskildes
intresse av att kunna förfoga över sitt exemplar av verket. Bl.a. får
inspelningar av Sveriges Radios program för enskilt bruk ske med stöd
av 11 § upphovsrättslagen.

Lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild ger den som framställt
en sådan bild ett skydd som liknar det upphovsrättsliga. Skyddet är
dock mindre omfettande. Skyddstiden är i princip 25 år från det år då
bilden framställdes.

Den som gör intrång i de rättigheter som lagen ger upphovsmän och
andra rättighetshavare kan dömas till straff och förpliktas utge skadestånd.

Den upphovsrättsliga lagstiftningen gäller främst svenska verk och
prestationer. Genom Sveriges anslutning till olika internationella konventioner
har Sverige förpliktat sig att ge skydd också åt verk och
prestationer med ursprung i ett stort antal andra länder. Den svenska
lagstiftningen bygger liksom motsvarande lagar i andra nordiska länder
på innehållet i dessa konventioner.

1989/90:KrU6

3

1* Riksdagen 1989190. 13 sami. Nr 6

Motionsmotiveringar

1989/90: Kr U6

Förslaget i motion Kr272 (mp) syftar till att vissa av Sveriges Radiokoncernens
program skall bli tillgängliga på kassett resp. video för
utlåning på alla bibliotek i landet. Motionärerna förordar att i första
hand kvalitativt högstående miljö-, vetenskaps- och kulturprogram
skall finnas tillgängliga på biblioteken under en tid av ett till två år.
De anför vidare bl.a. följande.

Programmen skall kunna hyras och/eller kopieras — om biblioteken
utrustas för detta — av en intresserad allmänhet till en rimlig penning.
Skolorna, organisationerna och i viss mån näringslivet kan även vara
intresserade av att denna servicefunktion byggs upp på biblioteken.

Inkomsterna av verksamheten skall kunna täcka Copyright- och
STIM-kostnader, men bör även kunna ge biblioteken bidrag till en ofta
knapp budget.

I motionen Kr281 (fp) hävdas att upphovsrättsliga bestämmelser lägger
hinder i vägen för bibliotekens försök att låna ut kvalitetsfilm på
video. De enda filmer på video som biblioteken har fri tillgång till är
Utbildningsradions utbud, säger motionären, som menar att detta
utbud är begränsat och inte utgör ett attraktivt alternativ till videobutikernas
utbud.

Motionären anför följande.

Att utsträcka upphovsrättens spridningsparagraf även till film/video i
sin helhet är knappast möjligt, i alla fall mycket juridiskt komplicerat
och tar följaktligen tid. Däremot finns det i Sveriges Radios och
Svenska Filminstitutets samlingar många bra svenska filmer som relativt
enkelt borde kunna frigöras eller friköpas tillgängliga på video för
utlåning på biblioteken.

Pågående utredningsarbete

Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) har till uppgift att göra en
allmän översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen. Liknande utredningsarbete
pågår i övriga nordiska länder; i Norge har arbetet slutförts.
Island har följt utredningsarbetet genom en observatör. Upphovsrättsutredningen
bedriver sitt arbete i etapper och har avlämnat fem
förslag som helt eller delvis lett till lagstiftning. Utredningen har i juni
1988 avlämnat ett sjätte förslag i betänkandet (SOU 1988:31) Översyn
av upphovsrättslagstiftningen - Delbetänkande 4 enskilt bruk och institutionell
exemplarframställning. I detta betänkande föreslår utredningen
bl.a. att det intresse som myndigheter, företag, organisationer och
andra sammanslutningar har av att kunna spela in radio- och TVprogram
skall tillgodoses på tre områden. Det gäller dels inspelning
för tidsförskjuten visning vid inrättningar för sjuk- och åldringsvård,
dels en begränsad inspelningsrätt för myndigheter, företag och organisationer
för att i efterhand kunna ta del av den samhällsdebatt som
förekommer i radio och TV. Det tredje området gäller ljud- och
bildupptag inom undervisningsverksamhet.

Förslagen bereds inom regeringskansliet.

Viss arkiveringsverksamhet

1989/90:KrU6

I betänkandet (SOU 1987:51) Ljud och bild för eftervärlden lämnas
bl.a. en redovisning för omfattningen av arkiveringsverksamheten vid
Sveriges Radio-koncernen och Svenska Filminstitutet.

Av denna redovisning framgår bl.a. följande rörande Sveriges Radiokoncernen.

I samband med att Sveriges Radio år 1979 omorganiserades fördes
bl.a. programarkivet till riksradion. I detta arkiv som ansvarar för
hantering och bevarande av inspelade programband arkiveras för närvarande
ca 10—15% av aila sända radioprogram — ca 400 band per
månad. Den grundläggande arkiveringsprincipen är att för framtiden
bevara sådana inspelningar som bedöms vara av värde för programverksamheten.

Programarkivet handhar också försäljning av kopior åt privatpersoner,
institutioner och företag. Av upphovsrättsliga skäl försäljs inga
musikinspelningar.

Sveriges Televisions arkiv har till uppgift att för televisionens bruk
insamla, katalogisera och vårda film, ljudband och textband samt
katalogisera videoband och stillbilder. Vidare ombesörjer arkivet lån
ur samlingarna och lämnar hjälp vid materialets utnyttjande. Arkivet
har också att bevaka att gällande upphovsrättsliga bestämmelser efterföljs.
Viss försäljning och kopiering av programmaterial sker genom
arkivet.

Den årliga accessionen utgörs av 750 000 meter 16 mm film;
omräknat i speltid motsvarar detta ca 500 timmar. Därtill kommer
1 200 band, motsvarande ca 1 300 timmar.

Det är praktiskt taget uteslutande den inhemska produktionen som
bevaras i TV-arkivet. Endast i undantagsfall kan utländska program
arkiveras.

TV-arkivet har också förvärvat äldre filmsamlingar som har bedömts
vara av intresse för programändamål.

I fråga om Svenska Filminstitutets arkiveringsverksamhet lämnas följande
upplysningar.

Filminstitutet har bl.a. i uppgift att medverka till bevarandet av
filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse. Inom Filminstitutet
handhas denna uppgift i första hand av Cinematek/Filmarkivet,
som har till huvudsaklig uppgift att bevara den svenska
filmen för eftervärlden. Den största delen av samlingarna utgörs
dock av utländsk film, både klassiker och filmer som hör till den
vanliga biografrepertoaren. Den årliga accessionen uppgår till ca 300
filmer.

Arkivet får merparten av sina filmer genom att filmbolagen deponerar
en kopia av filmen efter det att den svenska distributionsrätten
upphört, i de flesta fall ca 3—5 år efter biografpremiären. För den
svenska filmen finns sedan 1980 ett avtal som säger att producenten
åtar sig att lämna en masterkopia för långtidsförvaring hos Filminstitutet
av alla produktioner som får ekonomiskt stöd av Filminstitutet.

Enligt avtalet med de svenska filmproducenterna får de deponerade
filmerna användas inom ramen för institutets verksamhet, och Filminstitutet
har rätt att utan ersättning till rättighetshavaren visa det deponerade
materialet och det referensmaterial som eventuellt har framställts.
Visningar får dock inte anordnas i vinstsyfte eller "äga därmed
jämförbar kommersiell karaktär såsom t.ex. visning i TV". Filminstitutet
tillhandahåller film ur sina samlingar till bl.a. universitet, Dramatiska
institutet och till utländska filmarkiv.

Vissa upplysningar med anledning av
motionerna

För anställda vid Sveriges Radio-koncernen finns sedan år 1983 s.k.
upphovsrättsavtal för de fyra programbolagen.

Sveriges Radio har många avtal med organisationerna på det upphovsrättsliga
området. I fråga om användning av musik finns avtal med
STIM och IFPI (International Federation of Producers of Phonograms
and Videograms). Vidare har företaget ett löpande avtal med Sveriges
författarförbund. Detta avtal innehåller bl.a. vissa fasta tariffer för
framförande av redan utgivna verk och dessutom minimitariffer för
tidigare icke utgivna verk (föredrag m.m.). Ett liknande löpande avtal
finns också med Sveriges dramatikerförbund, bl.a. om vissa minimihonorar
för framträdanden i radio och TV. Sveriges Radio har även slutit
avtal med Svenska fotografernas förbund och Bildleverantörernas förening
om utnyttjandet av fotografiska bilder.

År 1987 har Teatrarnas riksförbund och COPYSWEDE som företrädare
för ett flertal organisationer på upphovsmannaområdet slutit avtal
om vidareanvändning av Sveriges Televisions och Utbildningsradions
program i form av videokassetter samt för Utbildningsradion vidareanvändning
av program i form av ljudkassetter.

I fråga om undervisningsprogram som sänds i TV har man sedan
länge tillgodosett undervisningsväsendets intresse av att kunna spela in
programmen genom s.k. friköpsavtal. Sådana avtal finns också för de
fall undervisningsväsendet vill bevara undervisningsprogram som sänds
i radio längre tid än som medges i 17 § upphovsrättslagen, dvs. i praxis
tre år. Friköpsavtal innebär att programbolaget, Utbildningsradion,
genom avtal med de medverkande i programmen tillförsäkrar användarna
rätt att kostnadsfritt spela in programmen, kopiera inspelningarna
samt använda dem inom den organiserade undervisningen. Avtalen
kan vara kollektiva eller individuella.

För filmer gäller särskilda regler på grund av de speciella förhållandena
i filmbranschen. Till en film kan finnas många upphovsmän, t.ex.
författaren till det verk som ligger till grund för filmen, manuskriptförfattare,
arkitekter, dekoratörer, de som komponerat filmmusiken,
produktionsledaren, filmfotografen etc.

Vidare finns i 46 § upphovsrättslagen även ett skydd för producenter
av filmer eller andra anordningar, t.ex. videogram, på vilka filmverk

1989/90: KrU6

6

har upptagits. Skyddet innebär att en sådan upptagning inte får eftergöras,
dvs. i praktiken kopieras, utan samtycke från producenten.
Detta skydd gäller under 50 år från det år då upptagningen gjordes.

Sveriges Television har under 1980-talet från Svensk Filmindustri
AB (SF) och från dåvarande Europafilm AB köpt rättigheter att i
etersändningar visa vissa äldre filmer producerade av resp. bolag.
Beträffande de ca 1 000 filmer som distribueras av Filminstitutet har
Filminstitutet förvärvat videorättigheter till ca hälften.

Förslag om distribution av videogram genom folkbiblioteken föreslogs
av videogramutredningen i betänkandet (SOU 1981:55) Video.
Med utgångspunkt i utredningsförslaget bedrevs under åren
1984—1987 på olika orter försöksverksamhet på ca tjugo bibliotek
med visning av film på video. Försöksverksamheten skedde i samarbete
mellan Filminstitutet, Sveriges Television, Utbildningsradion och
Sveriges Allmänna Biblioteksförening.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag om sekundäranvändning av program från Sveriges Radiokoncernen
på videokassetter har utskottet behandlat åren 1978, 1979,
1981 och 1983 (KrU 1977/78:1, KrU 1978/79:30, KrU 1980/81:32, KrU
1981/82:18 och 30 och KrU 1982/83:21).

Vid behandlingen våren 1983 konstaterade utskottet att om det
skapas möjlighet att på videogram ta del av TV-program från Sveriges
Radio skulle detta innebära ett värdefullt tillskott till det nuvarande
utbudet på videomarknaden. Utskottet framhöll vidare att det är
angeläget att de upphovsrättsliga frågorna i samband med distribution
av TV-program i videogramform snarast lar en lösning.

Lagutskottet har under 1980-talet vid ett flertal tillfällen behandlat
frågor om upphovsrättsliga problem i samband med utnyttjande av
TV-program. I yttrande hösten 1987 till konstitutionsutskottet över
motionsförslag om skyldighet för Sveriges Radio att tillhandahålla
kopior eller utskrifter av sända program uttalade lagutskottet (LU
1987/88:2y) bl.a. följande.

Enligt utskottets mening är det önskvärt att det upphovsrättsliga regelsystemet
är så utformat att skyddade verk och prestationer kan utnyttjas
för olika ändamål som framstår som angelägna med hänsyn till bl.a.
samhällets intressen. Samtidigt är det emellertid viktigt att man slår
vakt om upphovsmännens och dem närstående gruppers berättigade
intressen. Som utskottet flera gånger tidigare i olika sammanhang slagit
fast är det nämligen en grundläggande förutsättning för kulturlivet i
stort att upphovsmännen tillförsäkras en ensamrätt till sina verk och
prestationer. Det är vidare betydelsefullt att Sverige inte åsidosätter
sina internationella förpliktelser på upphovsrättens område. De nuvarande
bestämmelserna i upphovsrättslagen om kopiering för enskilt
bruk samt om utnyttjande av inspelningar av radio- och TV-program
bygger på en avvägning mellan de olika intressen som sålunda gör sig
gällande på bl.a. radio- och TV-området.

1989/90: KrU6

7

Utskottet

1989/90: K rU6

Förslagen i de två motioner — Kr272 (mp) och Kr281 (fp) — som
utskottet behandlar i detta betänkande syftar till att biblioteken skall fa
möjligheter att låna eller hyra ut videogram eller kassetter med vissa
program från Sveriges Radio-koncernen samt vissa svenska filmer på
videogram. Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar
utskottet till ett tidigare avsnitt i betänkandet.

Som utskottet i tidigare ärenden påpekat skulle det nuvarande
utbudet på videomarknaden på ett värdefullt sätt breddas om det blev
möjligt att på videogram ta del av TV-program från Sveriges Radio.
Utskottet vill dock i sammanhanget understryka att — som lagutskottet
också framhållit — det är viktigt att man slår vakt om upphovsmännens
och dem närstående gruppers berättigade intressen. En
grundläggande förutsättning för kulturlivet i stort är att upphovsmännen
har en ensamrätt till sina verk och prestationer. Utskottet har
funnit det lämpligt att i detta betänkande lämna en relativt utförlig
redovisning för upphovsrättslagstiftningen på bl.a. radio- och TVområdet
och för vissa avtal på upphovsrättsområdet.

Såväl det svenska som det från utlandet inköpta programutbudet
från företagen i Sveriges Radio-koncernen är i allmänhet föremål för
upphovsrätt. Upphovsmännens rätt att utnyttja programmet ekonomiskt
innefattar en principiell ensamrätt att göra inspelningar av
programmet på exempelvis videogram och göra det tillgängligt för
allmänheten bl.a. genom spridning av kopior av inspelningarna. Även
Sveriges Radio i vars verksamhet programmet använts och i vissa fall
också framställts åtnjuter ett visst skydd mot olovliga inspelningar av
utsända program och spridning av kopior av programinspelningar.

Till filmer kan det finnas många upphovsmän. Det förekommer
dock inte sällan att upphovsrätten till en film ligger hos producenten
på grund av avtal.

I fråga om att för andra ändamål än etersändning använda Sveriges
Radio-program vill utskottet påpeka att ett sådant utnyttjande förutsätter
att avtal träffas med rättighetsinnehavarna. För anställda vid de fyra
programbolagen finns s.k. upphovsrättsavtal. Vidare har Teatrarnas
riksförbund och COPYSWEDE år 1987 träffat avtal om vidareanvändning
av Sveriges Televisions och Utbildningsradions program i form av
videokassetter samt för Utbildningsradions del vidareanvändning av
program i form av ljudkassetter.

Med anledning av de synpunkter som förs fram i motion Kr272 vill
utskottet erinra om att Utbildningsradion under de senaste två åren
har slutit avtal med ca 200 kommuner om utlåning på bibliotek av
vissa av Utbildningsradions program. Det kan också nämnas att försäljning
på kommersiella villkor av såväl Utbildningsradions program
som vissa program från Sveriges Television sker genom dotterbolaget
UR-Media. Vissa av Sveriges Televisions program — främst underhållningsprogram
— finns också tillgängliga för uthyrning hos olika videodistributörer
på den kommersiella marknaden.

Enligt vad utskottet inhämtat finns ett markerat intresse från bibliotekens
sida att få möjligheter att låna ut film på videogram. Vissa
undersökningar och överläggningar pågår också, nämligen dels mellan
Svenska Kommunförbundet och Sveriges Videodistributörers förening,
dels mellan Bibliotekstjänst och Svenska Filminstitutet. Även Föreningen
Filmens Dag har i en av föreningen gjord utredning föreslagit
en försöksverksamhet med videoutlåning på bibliotek. Överläggningarna
mellan Bibliotekstjänst och Filminstitutet tar sikte på ett samarbete
som skulle innebära att Filminstitutet mot ersättning skulle ställa till
Bibliotekstjänsts förfogande sådana filmer för vilka institutet äger alla
rättigheter. Bibliotekstjänst skulle sedan erbjuda biblioteken dessa filmer
för utlåning. Denna verksamhet, som planeras att inledas under
våren 1990, skulle försöksvis pågå under ett års tid. Syftet med överläggningarna
mellan Kommunförbundet och Videodistributörernas
förening är att få till stånd avtal om upphovsrättsliga frågor och
nyttjanderättsvillkor vid utlåning av videogram på bibliotek. Avtalen
skulle bygga på att videodistributörerna hyr ut ett antal videogram
under en viss tidsperiod till biblioteken. Arbetet med avtalskonstruktionen
beräknas vara slutfört i januari 1990.

Mot den redovisade bakgrunden konstaterar utskottet att det finns
goda förutsättningar för att frågan om bibliotekens möjligheter att låna
ut film på video skall kunna få en lösning. Beträffande utlåning av
program från Sveriges Radio-koncernen finns skäl framhålla att
— som framgår av det föregående — det redan nu är möjligt att låna
vissa av Utbildningsradions program, bl.a. sådana som tar upp naturvetenskapliga
frågor samt miljö- och kulturfrågor. Därtill kommer att
vissa program från Sveriges Radio ingår i det programutbud som finns
hos videogramdistributörerna. Sådana program skulle alltså kunna
erbjudas biblioteken för utlåning, sedan de ovan redovisade överläggningarna
resulterat i avtal.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte finns
anledning för riksdagen att vidta sådana åtgärder som begärs i motionerna
Kr272 och Kr281. Utskottet avstyrker alltså motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utlåning på bibliotek av radio- och TV-program
på video

att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr272,

res. (mp)

2. beträffande utlåning på bibliotek av kvalitetsfilm på video
att riksdagen avslår motion 1988/89:Kr281.

Stockholm den 7 november 1989

1989/90:KrU6

9

På kulturutskottets vägnar

1989/90: KrU6

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m). Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring
(c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki
Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (vpk),
Kaj Nilsson (mp) och Ulla Berg (s).

Reservation

Utlåning på bibliotek av radio- och TV-program på
video (mom. 1)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Mot
den" och slutar med "alltså motionerna" bort ha följande lydelse:

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet med tillfredsställelse att
det finns goda förutsättningar för att de sedan länge föreliggande
önskemålen om biblioteksutlåning av film på video skall kunna tillgodoses.
Det finns därför inte anledning för riksdagen att göra den i
motion Kr281 begärda framställningen till regeringen. Motionen avstyrks
alltså.

När det gäller utlåning av program från Sveriges Radio-koncernen
är detta visserligen möjligt i fråga om flertalet av Utbildningsradions
program men endast på vissa bibliotek i landet. Av Sveriges Radios
program i övrigt är det endast ett fåtal som kan lånas ut på bibliotek.
Sveriges Radio-programmen är en stor kunskaps- och kulturtillgång.
Det är enligt utskottets mening viktigt att denna tillgång tas till vara
och ställs till allmänhetens förfogande. Utskottet anser därför — i
likhet med vad som anförs i motion Kr272 — att biblioteken bör fa
möjligheter att låna eller hyra ut Sveriges Radios program på video
eller kassett. För att lösa de problem av bl.a. upphovsrättslig natur som
är förknippade med en sådan verksamhet bör en utredning tillkallas. 1
utredningsarbetet bör även de i motionen framförda synpunkterna och
förslagen beaktas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr272.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utlåning på bibliotek av radio- och TV-program
på video

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Kr272 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

■