Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.
Betänkande 2003/04:FIU1
Finansutskottets betänkande2003/04:FIU1
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.
Sammanfattning Finansutskottet behandlar i detta betänkande, det s.k. rambetänkandet, regeringens finansplan och försl agen i budgetpropositionen vad avser förslag om statens inkomster och utgifter för 2004, förslag till utgiftstak för åren 2004-2006 och förslag till hur utgifterna 2004 ska fördelas på utgiftsområden. I behan dlingen ingår även förslag till åtgärder på skatteområdet med effekt från 2004. Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterparti et och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftstaken o ch de föreslagna och aviserade skatteförändringarna. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för de 27 utgiftsområden som budgete n indelas i är dessa utgiftsramar styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen. Den ekonomiska politiken Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen till inriktning av den ekonomiska poli tiken. Oppositionspartiernas olika förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska politiken avstyr ks av utskottet. Den internationella lågkonjunkturen har varit mer utdragen än vad de flesta räknade med för ett år sedan. Den återhämtning som inleddes i början av 2002 kom av sig mot slutet av året och nedgången fortsatte und er första halvåret 2003. Under våren och sommaren har det kommit tecken på en uppgång i världskonjunkturen . Företagens och hushållens optimism har stigit efter Irakkriget, börskurserna har gått upp, företagens v inster har ökat och räntorna har stigit något. De senaste månadernas utveckling tyder på att återhämtningen fortsätter eller t.o.m. förstärks i framför allt Förenta staterna. Förutsättningarna är goda för att den internationella konjunkturen vänder uppåt under hösten och att uppgång en tilltar under 2004. Osäkerheten om styrkan och uthålligheten i uppgången är dock stor. Osäkerheten betyder att den ekonomiska politiken ska inriktas mot att hålla ekonomin fortsatt stark för att Sverige ska vara väl rustat när konjunkturuppgången tar fart. Sverige har under de senaste åren haf t en tillväxt som överstigit genomsnittet i EU och euroområdet. Sysselsättningen är hög och arbetslösheten låg jämfört med flertalet andra EU-länder. Inflationen är låg och Sverige har, i motsats till många länder i Europa, överskott i de offentliga finanserna. Målen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Ett antal utgiftsbegränsningar ha r genomförts/beslutats. De senaste årens ekonomiska framgångar har lagt en grund för en politik för ökad välfärd, stigande sysselsät tning och en hållbar utveckling. Därför genomförs även under 2003 och 2004 en rad reformer, trots den sva ga konjunkturen och de besparingsbeslut som fattats för att säkra den statsfinansiella utvecklingen. V ården och tandvården tillförs mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks. Den allmänna förskolan för 4- och 5-åringar infördes vid årsskiftet, det sista steget i maxtaxereformen. Kommunerna tillförs ytterligare resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas, pensionerna förbättras, och st udiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Vidare fortsätter högskoleutbyggnaden och satsningarna på forskningen under perioden. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras. Ytterligare resurser s atsas för att stärka rättsväsendet. Kampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Kraften riktas mot att sysselsättningsmålet, dvs. att 80 % av den vuxna befolkningen ska vara reguljärt sysselsatta 2004, ska nås, även om det sann olikt tar längre tid än beräknat på grund av bl.a. lågkonjunkturen. Ekonomins långsiktiga produktionsförmåga ska höjas genom att lediga arbetskraftsresurser mobiliseras. En central uppgift är att minska den höga sjukfrånvaron. Det elvapunktsprogram som regeringen presenterade 2001 utvecklas vidare. Målet är att a ntalet sjukdagar ska halveras till 2008. I budgetpropositionen presenteras ytterligare åtgärder för att målet ska nås. En annan central uppgift är att öka sysselsättningen bland invandrare. Insatserna för att öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Förslag läggs för att även öka arbetskraftsdeltagan det bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet för kommuner och landsting f örlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. Från och med 2005 permanentas stödet i form av generellt statsbidrag till kommunerna. Fler insatser för att öka sysselsättningen ska presenteras i vår propositionen för 2004. Ytterligare insatser vidtas för att förbättra villkoren för företagande. Reformerna för tillväxt och rättvis a fortsätter. De går före stora skattesänkningar. Levnadsvillkoren ska fortsätta att förbättras, och ytterl igare åtgärder vidtas för att målet om en halvering av socialbidragsberoendet ska nås. Som ett led i rättv isepolitiken höjs även biståndet. En god miljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål. Stora satsnin gar har gjorts för att skapa ett hållbart samhälle. Resurser har lagts på miljöforskning, miljöövervakning, skydd av biotoper och biologisk mångfald, och ytterligare insatser görs under de kommande åren. Den gr öna skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till skatteförändringar redovisas nedan. Sverige ska vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjligheter inom alla områden i livet. En handlingsplan för ökad jämställdhet har lagts fram. Olika åtgärder ska vidtas för att minska de struktu rella löneskillnaderna mellan män och kvinnor. 121-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna ska genom föras under mandatperioden. Samarbetspartierna avser att i vårpropositionen för 2004 och budgetproposit ionen för 2005 återkomma med riktlinjer för och förslag till hur återstående delar av överenskommelsen ska genomföras under 2005 och 2006. Budgetpolitiken Utskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken. Utskottet delar regeringens bedömning att man som finansiellt delmål för 2004 bör fastställa att överskott et i de offentliga finanserna detta år bör uppgå till 0,5 % av BNP. Det övergripande målet om ett överskot t på i genomsnitt 2 % av BNP under en konjunkturcykel ligger fast. Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet i den offentliga sektor n uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma period vara 2 %. Regeringe n bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det övergripande överskottsmålet.n b sÀû B @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet i den offentliga se ktorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma period vara 2 %. Reger ingen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det övergripande överskottsmålet .ststÀû B @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet i den offentlig a sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma period vara 2 %. R egeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det övergripande överskotts målet.fentÀû B @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet i den offe ntliga sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma period vara 2 %. Regeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det övergripande övers kottsmålet.terlÀû °ú °ú örs under de kommande åren. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till ska tteförändringar redovisas nedan. ungdom# ¢ @En g¢ @iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål. Stora satsningar har gjorts för att skapa ett hållbart samhälle. Resurser har lagts på miljöforskning, miljöövervakning, skydd av biotoper och biologisk mångfald, och ytterligare ins atser görs under de kommande åren. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till skatteförändring ar redovisas nedan.ingsmålÃ Ó °ú iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål. Stora s Sedan tidigare gäller att utgiftstaken för staten i år och nästa år uppgår till 822 respektive 856 miljard er kronor. I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för att säkerställa att dessa u tgiftstak skulle klaras. Regeringen bedömer nu att åtgärderna varit tillräckliga och att några ytterligar e besparingar inte behövs för att klara utgiftstaken och nå överskottsmålet för 2004. Regeringen följer utv ecklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken överskrids kommer den att vidta de åtgärder den har befogenhet till eller föreslå riksdagen andra lämpliga insatser. Utgiftstaken ska klaras, slår reger ingen fast. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att utgiftstaken för 2005 och 2006 fastställs till 894 respek tive 931 miljarder kronor. Skattepolitiken Finansutskottet behandlar i betänkandet partiernas förslag till inriktning av skattepolitiken samt ol ika skatte- och avgiftsförslag i propositionen och i motionerna och tillstyrker därvid regeringens förs lag med vissa ändringar. Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten med 200 kr för alla med f örvärvsinkomster samtidigt som den allmänna löneavgiften för företag och enskilda näringsidkare sänks med 0, 12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder kronor. Koldioxidskatten h öjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket fr.o.m. den 1 juli 2004. Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10 kr/kg. Höjningen av elskat ten för tillverkningsindustrin är det första steget i en reformering av den svenska energibeskattningen och motsvarar miniminivån i det nyligen antagna energiskattedirektivet från EU. Regeringens målsättning är att ett nytt energiskattesystem ska träda i kraft den 1 januari 2005. Under återstoden av mandatper ioden ska en skatteväxling om 9 miljarder kronor genomföras, varav 6 miljarder ska genomföras under 200 4 och 2005. Det innebär att en skatteväxling om 4 miljarder kronor genomförs 2005. Vidare föreslås en temporär begränsning av uppräkningen av skiktgränsen i den statliga skatteskalan för 200 4, vilket ökar statens skatteinkomster med 700 miljoner kronor. På området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om slopad arvsskatt mellan makar , en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på småhus så att den även omfattar förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion vid miljöinvesteringar, e n justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av skattereglerna till den nya tredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten vid köp av nybildade bo stadsrätter. De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med syfte att på sikt ge företa gen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Gåvobeskattningen förändras för att underlätta generationsskifte n i företag samtidigt som möjligheterna till s.k. såddfinansiering förbättras. Finansutskottet föreslår vissa ändringar som bl.a. avser den gröna skatteväxlingen. Finansutskottet delar skatteutskottets uppfattning att riksdagen bör avvakta kommissionens godkännande innan ett beslut fat tas om den föreslagna ökningen av den procentuella lättnaden i koldioxidbeskattningen från 75 till 79 % för tillverkningsindustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Finansutskottet bedömer emellertid att beräkningen av statsbudgetens inkomster kan göras utifrån förutsättningen att indus trins skatterabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och att beslut om detta ska fattas så sna rt kommissionen givit sitt tillstånd. Om kommissionens beslut dröjer kan ett sådant beslut behöva utform as som en retroaktiv skattelättnad. Detta innebär enligt finansutskottets mening att den beräknade effe kten av den i propositionen föreslagna gröna skatteväxlingen under 2004 inte kommer att påverkas av tidp unkten för den utökade skatterabattens ikraftträdande. Utskottets förslag avseende den gröna skatteväxling en bör därför inte föranleda någon justering av regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004. Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Finansutskottet instämmer i skatteutskottets bedömning att övergången till proportionering av insatta bränslen vid fördelning mellan värmeleveranser till industrin och övrig produ ktion bör skjutas upp i avvaktan på att ett genomförande utan negativa effekter för fjärrvärmeverken kan s äkras. Denna justering av regeringens förslag avseende kraftvärmebeskattningen bör enligt finansutskotte ts mening föranleda en revidering av regeringens inkomstberäkning för 2004. De av regeringen beräknade i nkomsterna från inkomsttiteln 1428 Energiskatt bör därför sänkas med 90 miljoner kronor jämfört med förslage t i propositionen. I betänkandet finns 17 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Den ekonomiska politiken 1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3) Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som r 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14, 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del, 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1. Reservation 1 (m, fp, kd, c) 2. Den ekonomiska och monetära unionen (avsnitt 1.4) Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 samt 2003/04:Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m). Budgetpolitikens inriktning 3. Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1) Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5, 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13, 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt 2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5. Reservation 2 (fp) Reservation 3 (kd) Reservation 4 (c) 4. Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2) Riksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den offe 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 samt 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7. Reservation 5 (m) Reservation 6 (fp) 5. Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1) a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1) Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2) Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6) Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden i enlig d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8) Riksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar för 2004. e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9) Riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgä f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10) Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004. Där g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt inkomstskatt. Därmed bifaller h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om reducerat förmånsvärde för miljövän i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om beskattning av sjömän enligt det no j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt allmän löneavgift. Därmed bif k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om höjd koldioxidskatt och elskatt. Dä l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om energiskatt på el i tillverkningsin m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om kraftvärmebeskattning. Därmed bifal n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om begränsning av koldioxidskatteuttag o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om avtrappning av energiskatteavdraget p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om skatter på handelsgödsel och bekämp q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om privatinförsel av alkoholdrycker oc r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om skattereduktion för utgifter för v s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10) Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004. Därmed bi t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28) Riksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004 Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna i efterföljande förteckn Reservation 7 (m) Reservation 8 (fp) Reservation 9 (kd) Reservation 10 (c) 6. Lagförslagen I enlighet med ovan redovisade ställningstaganden (punkt 5) antar riksdagen dels regeringens förslag (bilaga 2) till 1. lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering, med den ändringe 2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), . 3. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, . 4. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, . 5. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 6. lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinf 7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med dels den änd 8. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 10. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveri 12. lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de 13. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter 14. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 15. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, 16. lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för dels utskottets förslag (bilaga 3) till lag om ändring i lagen (2003:000) om än Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget för 20 7. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2) Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av utgifterna på utgi 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7, 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11, 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del. Reservation 11 (m) Reservation 12 (fp) Reservation 13 (kd) Reservation 14 (c) 8. Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.3) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988: 9. Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)ge 1)2003/04 FiU1 Redogörelse för ärendet Bakgrund I detta betänkande behandlas regeringens och partiernas förslag till fördelning av statsutgifterna på ut giftsområden. Betänkandet, ibland kallat rambetänkandet, utgör underlaget för riksdagens beslut om statsb udgeten och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena. I riksdagens rambeslutsmodell innebär beslutet o m ramarna att en utgiftsram fastställs för varje utgiftsområde som i den fortsatta beredningen av ansla gen inte får överskridas. Ett förslag från ett utskott till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslutet om ramarna (RO 5:12). De olika fackut skotten som bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde kan g öra omprioriteringar mellan anslagen men får inte lägga fram ett förslag som går utöver den fastställda ram en. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram reservationsvis. Riksdagen fastställer statsbudgetens sammansättning i stort genom ett särskilt beslut som innefattar dels utgiftsramar för utgiftsområden, dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten (inklusive skatteförslagen). Detta beslut ingår som punkt 5 i Utskottets förslag till riksdagsbeslut. Utskottets motivering för försl aget behandlas i betänkandet i avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1. Ärendet och dess beredning I detta betänkande behandlar utskottet dels proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 om förslag till statsbudget, finansplan m.m. p unkterna 1-17 och 27-32, 33 i denna del samt 34-40, dels de motioner som väckts med anledning av ärendet under allmänna motionstiden 2003 enligt förteckning en bilaga 1. I regeringens förslag till lag om ändring i lagen om skatt på energi (avsnitt 3.7 punkt 33) har förslage t om en höjning av industrins procentuella skatterabatt från 75 till 79 procent överlämnats till skatteu tskottet för fortsatt beredning. Finansplanens avsnitt 9 Tilläggsbudget 2003 (punkterna 18-26) behandlas i finansutskottets betänkande 2003/04:FiU11. Regeringens lagförslag De lagförslag som regeringen lägger fram i budgetpropositionen återges i bilaga 2 i betänkandet. Utskottets förslag till ändringar i regeringens förslag återges i bilaga 3 i betänkandet. Yttranden från andra utskott Yttranden över budgetpropositionens förslag jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts bere dningsområde har inkommit från - konstitutionsutskottet (2003/04:KU1y), - skatteutskottet (2003/04:SkU1y), - justitieutskottet (protokollsutdrag 2003/04:4.5), - utrikesutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.5), - försvarsutskottet (2003/04:FöU1y), - socialförsäkringsutskottet (2003/04:SfU1y), - socialutskottet (2003/04:SoU1y), - kulturutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.4), - trafikutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.3), - miljö- och jordbruksutskottet (2003/04:MJU1y), - näringsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.4), - arbetsmarknadsutskottet (2003/04:AU1y), - bostadsutskottet (2003/04:BoU1y). Yttrandena återfinns i bilagorna 4-16 i del 2 av betänkandet. Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig. Offentliga utfrågningar Utskottet anordnade den 14 oktober 2003 en offentlig utfrågning om budgetlagen och dess tillämpning me d Curt Malmborg, statssekreterare, Finansdepartementet, Per Molander, rådgivare, Mapsec, och Svante Öb erg, utredare av budgetprocessen. Den 16 oktober 2003 anordnade utskottet en offentlig utfrågning om den aktuella penningpolitiken med riksbankschefen Lars Heikensten. Protokoll från utfrågningarna finns i bilagorna 17 och 18 i del 2 av betänkandet. Skrivelser Skrivelse i ärendet har inkommit från Svenska Bioenergiföreningen.Utskottets överväganden 1 Den ekonomiska politiken 1.1 Den internationella utvecklingen 1.1.1 Försiktig återhämtning under hösten och under 2004 Aktiviteten i världsekonomin har under det senaste året varit lägre än vad fler Under våren och sommaren har det dock kommit tydliga tecken på en konjunkturför Diagram 1. Tillväxten i olika delar av världen Källa: Finansdepartementet Regeringen räknar i budgetpropositionen med att världskonjunkturen sakta vänder Som framgår av tabell 1 räknar regeringen med att tillväxttakten i världsekonom Trots att tillväxttakten stiger väntas arbetslösheten ligga kvar på en hög nivå Tabell 1. Tillväxt, inflation och arbetslöshet i världsekonomin 1.1.2 Stigande investeringar i Förenta staterna Den kraftiga stimulansen från låga räntor och omfattande skattesänkningar bidro En annan tydlig indikator på stigande konjunktur i Förenta staterna är att inve Diagram 2. Näringslivets investeringar i Förenta staterna (miljoner dollar) Källa: Finansdepartementet Trots konjunkturuppgången har arbetsmarknaden hittills utvecklats svagt. Arbets Sammantaget räknar regeringen i budgetpropositionen med att tillväxttakten i de 1.1.3 Svag återhämtning i EU Efter en kort uppgång i början av 2002 vände konjunkturen i euroområdet ned på Precis som i Förenta staterna har det emellertid under senvåren och sommaren ko Regeringen räknar i budgetpropositionen med att konjunkturen i euroområdet förb Sammantaget räknar regeringen med att BNP stiger med enbart 0,5 % i år. I takt Enligt regeringen finns det en betydande osäkerhet om både styrkan och uthållig Trots den låga internationella efterfrågan var aktiviteten i den brittiska ekon Regeringen räknar ändå med att Storbritanniens BNP stiger med 1,7 % 2003 och 2, Vid sidan av Tyskland är de övriga nordiska länderna - Danmark, Finland och Nor 1.1.4 Hög tillväxt i Asien Tillväxten i de asiatiska länderna, exklusive Japan, har varit mycket hög under En viss ljusning har under våren skymtats i den problemtyngda japanska ekonomin Men även om optimismen stigit inom industrin är den inhemska efterfrågan alltjä Regeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i Japan förblir låg 1.1.5 Hög tillväxt i Ryssland Även tillväxten i den ryska ekonomin var hög under senare delen av 2002 och und Länderna i Baltikum har, precis som Ryssland, till viss del stått emot den inte I Polen har däremot tillväxten varit svag under de senaste åren. Regeringen bed 1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1.2.1 Jämförelsevis hygglig tillväxt under första halvåret Trots den internationella lågkonjunkturen, med bl.a. en mycket svag efterfrågan Tillväxten under första halvåret förklaras bl.a. av en stigande hushållskonsumt 1.2.2 Svag avslutning på 2003 men stigande konjunktur under 2004 Regeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i den svenska ekonom I takt med att den internationella konjunkturen förbättras under framför allt 2 Tillväxten i den svenska ekonomin väntas således öka med i genomsnitt 1,7 % per Tabell 2. Försörjningsbalans 2002-2006 Regeringens prognos bygger på den ekonomiska och statistiska information som fa I tabellerna 2, 3 och 4 redovisas förutsättningarna, nyckeltalen och försörjnin I prognosen ingår ett antal antaganden som påverkar prognosens utfall. Ett vikt Till följd av bl.a. en stramare finanspolitik väntas hushållens inkomster under En faktor som verkar dämpande på konsumtionen och den inhemska efterfrågan är a Värdet på den svenska kronan stiger. Mätt enligt det s.k. TCW-index väntas kron Den svaga konjunkturen och det låga inflationstrycket gör att regeringen räknar Tabell 3. Prognosförutsättningarna 2002-2006 Trots den högre kronkursen väntas exporten stiga med 3,7 % i år och 5,4 % nästa I takt med att exportproduktionen och konsumtionen ökar stiger importen av varo Under 2002 sjönk investeringarna i den svenska ekonomin, för första gången seda Både den statliga och kommunala konsumtionen ökade kraftigt under 2002. Under 2 Tabell 4. Nyckeltal 2002-2006 1.2.3 Kalkylerna för utvecklingen 2005 och 2006 Förutom prognoserna för 2003 och 2004 presenterar regeringen i budgetpropositio Sysselsättningen förväntas stiga under perioden, och den öppna arbetslösheten s 1.2.4 Tilltagande export under 2004 Hög produktivitet och en lågt värderad krona är några av de faktorer som gjort Efter avmattning under senare delen av 2002 ökade exporten förhållandevis stark Men trots vårens utveckling och olika signaler om en något förbättrad internati Regeringen gör därför bedömningen att exporten kommer att utvecklas relativt sv I takt med att den internationella efterfrågan förstärks och tilltar under 2004 Sammantaget gör regeringen bedömningen att importefterfrågan av bearbetade varo 1.2.5 Sysselsättningsmålet nås inte 2004 Efter den kraftiga förbättringen 1997 t.o.m. första halvåret 2001, då antalet s Diagram 3. Sysselsättningen januari 1995 till augusti 2003 Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet Som framgår av diagram 3 har arbetsmarknaden fortsatt att försvagas under 2003. Diagram 4. Nyanmälda lediga platser Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Finansdepartementet Sysselsättningen har också ökat inom vissa delar av den privata tjänstesektorn, De senaste indikatorerna visar på en fortsatt svag arbetskraftsefterfrågan. Som Diagram 5. Den öppna arbetslösheten januari 1995 till augusti 2003 Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet Den öppna arbetslösheten i den svenska ekonomin låg på i genomsnitt 4 % under f Regeringen räknar med att utbudet av arbetskraft stiger med 0,6 % 2003 och 0,1 Diagram 6. Sysselsättningsgraden enligt sysselsättningsmålet januari 1995 till Riksdagens och regeringens mål för sysselsättningen är att sysselsättningsgrade Tabell 5. Nyckeltal för arbetsmarknaden 2002-2006 1.2.6 Ny information sedan regeringen färdigställt sin prognos Regeringen anger att prognoserna i budpropositionen bygger på uppgifter som fan Turbulens på valutamarknaderna efter G 7-uttalande Utvecklingen på finansmarknaderna har varit blandad under de senaste två månade Valutamarknaderna har präglats av mötet mellan G 7-länderna i Dubai vid mitten Sedan regeringen avslutade sin prognos har dollarn försvagats med drygt 5 % mot Kraftigt stigande tillväxt i Förenta staterna Förenta staternas BNP steg under tredje kvartalet med hela 7,2 % i uppräknad år De senaste månadernas statistik och indikatorer tyder på en fortsatt relativt s Även industrikonjunkturen förbättras. Produktionen fortsatte att stiga under au Viss ljusning har under den senaste månaden även noterats på den amerikanska ar Vissa tecken på återhämtning även i EU De senaste indikatorerna för EU och euroområdet tyder på en viss förbättring av Den stigande optimismen i företagssektorn bekräftas också av att det s.k. IFO-i Konsumtionen i Tyskland visar dock inga nämnbara tecken på att ta fart. Hushåll Hushållens förtroende i euroområdet steg under sommarmånaderna, dock från en lå I sin höstprognos, som presenterades i slutet av oktober, gör EU-kommissionen b Fortsatt starkt i Asien De senaste siffrorna tyder på att den kraftiga tillväxten i Kina fortsätter. BN Även den spirande uppgången i Japan fortsätter. BNP ökade ovanligt kraftigt und Ökad optimism i den svenska industrin När det gäller den svenska utvecklingen pekar den senaste tidens statistik och Företagen inom investeringsvaruindustrin räknar t.ex. med att såväl produktion Utvecklingen i tjänstesektorn är blandad. Företagen inom data- och uppdragsverk Resultaten i KI:s barometer verifieras delvis av att industriproduktionen och o Sysselsättningen fortsatte att minska i september med 6 000 personer samtidigt Hög omsättning i detaljhandeln Omsättningen i detaljhandeln steg med 6 % i augusti och 3,8 % i september. Inre Inflationstakten i den svenska ekonomin sjönk till 1,7 % i augusti mätt enligt I slutet av september reviderade SCB nationalräkenskaperna för första och andra Sedan regeringen offentliggjorde sin prognos har EU-kommissionen, Konjunkturins 1.2.7 Finansutskottets syn på budgetpropositionens och partimotionernas konjunk Partierna har i partimotionerna inga allvarliga invändningar mot den bedömning I motion Fi239 (m) framhålls att regeringens riktlinjer för den ekonomiska poli "Moderaterna har inga avgörande invändningar mot huvuddragen i prognosen, som o Enligt motionärerna kan emellertid vissa frågetecken resas. "Den internationella utvecklingen är dock inte utan risker. De statsfinansiella "På sikt förefaller utvecklingen också i USA vara osäker. Även om balansräkning Enligt motionen är detta ohållbart i längden och en anpassning kan komma att sk "En sådan utveckling skulle påverka Europa negativt." Även motionärerna i Fi240 (fp) pekar på riskerna i anslutning till budget- och "Om inte arbetsmarknaden förbättras stadigvarande kan det komma att hålla tillb I Kristdemokraternas motion Fi241 konstaterar motionärerna att olika finansinst "Likaså har regeringen en något mer pessimistisk bedömning av utvecklingen av d Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen att konjunkturen i Särskilt stark har återhämtningen under våren och sommaren varit i Förenta stat Som framgår av redovisningen under punkt 1.2.6 Ny information sedan regeringen Sammantaget gör utskottet bedömningen att utsikterna är relativt gynnsamma för Utskottet vill här passa på att kort kommentera påståendet i motion Fi239 om at "Trots att denna bedömning är central för inriktning av finanspolitiken redovis För det första är det utskottets uppfattning att regeringen så långt det är möj För det andra delar inte utskottet motionärernas uppfattning att just regeringe En genomgång av olika beräkningar visar att i stort sett alla prognosmakare gör En jämförelse mellan regeringens beräkningar i budgetpropositionen, KI:s bedömn Utskottet vill till sist också kommentera ett påstående i motion Fi241 (kd) om I budgetpropositionen för 2001 räknade regeringen med att BNP skulle stiga med Uppräkningen ovan visar, enligt utskottets mening, hur svårt det är att göra pr Utskottet kan dock konstatera att regeringen varit varken sämre eller bättre än Under de tre aktuella åren har regeringen (i budgetpropositionerna) räknat med 1.3 Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Utskottets förslag i korthet Riksdagen godkänner det förslag till allmänna riktlinjer för den allmänna ekono Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c). 1.3.1 Partimotionernas förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit I Moderata samlingspartiets motion Fi239 riktas skarp kritik mot regeringens ri Regeringen håller också på att tappa greppet om de offentliga finanserna. Hela Trots de reformer som genomfördes under 1990-talet kvarstår, enligt motionärern För att bryta Sveriges eftersläpning och öka den långsiktiga tillväxten och lev För att göra det mer lönsamt att arbeta, öka arbetskraftsutbudet och öka medbor Inkomstskatterna bör reformeras och sänkas, bl.a. genom att man vid den kommun Dubbelbeskattningen på aktier avskaffas fr.o.m. 2005 års verksamhetsresultat oc För att finansiera skattesänkningarna och stärka statsfinanserna föreslås i mot För att pressa ned sjukfrånvaron, minska utgifterna för ohälsan och öka arbetsk En rad åtgärder föreslås för att reformera arbetsmarknadspolitiken och öka flex Konkurrenstrycket i ekonomin måste öka genom reformeringar och avregleringar av Grunden för framtidens välstånd ligger i en välutbildad befolkning. Därför måst För att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation och öka deras valfrihet De kommunala verksamheterna måste fokuseras på kärnverksamheterna så att medbor För att hejda "budgetförfallet" och minska statsfinansernas konjunkturkänslighe För att öka trovärdigheten för finans- och budgetpolitiken föreslår motionärern I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 anförs att regeringen satt upp ambitiös Regeringen hänvisar till att de ekonomiska problemen till stor del beror på den Arbetsmarknads- och integrationsreform. Arbetsmarknadens sätt att fungera måste Fler ska vara på jobbet. För att minska sjukfrånvaron och ohälsan krävs bl.a. a Fler företag ska växa fram. För att ändra attityden till företagande, skapa fle Skattereform för en ny tid. För att det ska löna sig att arbeta föreslår motion Utbildning för tillväxt. En rad åtgärder föreslås för att öka kvaliteten och fl Jämställdhet är lönsamt. Några av de mest prioriterade uppgifterna är att skapa Frihandel ger tillväxt. Frihandel är avgörande för välfärdsutvecklingen. Sverig Vidare anser motionärerna att resurserna för att stärka rättssäkerheten måste ö Under det andra vallöftet -statsskulden ska minska - menar motionärerna att dag I Kristdemokraternas motion Fi241 anförs att de senaste två mandatperioderna me Den svaga konjunkturen visar, enligt motionärerna, att det nu är hög tid att rä För att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och öka möjligheterna för m Arbetsmarknadens funktionssätt måste förbättras för att minska riskerna för arb En viktig orsak till Sveriges låga placering i tillväxtligan är den svaga konku Dagens familjepolitik har, enligt motionärerna, stora brister ur både valfrihet Motionärerna anför vidare att regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat En strategi om 13 punkter för att öka hälsan och minska sjukskrivningstalen för För att förbättra den snabbt förfallande väg- och järnvägsstrukturen måste extr Kristdemokraterna kritiserar regeringen för valet av samarbetspartier. Vänsterp Som ett led i att minska de totala marginaleffekterna i ekonomin föreslår motio För att minska statsfinansernas konjunkturkänslighet bör statsskulden avbetalas För att bl.a. finansiera satsningar och skatteförändringar föreslås budgetförst I Centerpartiets motion Fi242 anförs att prognoserna för den svenska ekonomin v Sverige behöver enligt motionärerna en ny ekonomisk politik som inriktas mot at Omvandlingen måste ske genom att skattetrycket och utgifternas andel av BNP lån Utgångspunkten för förändringen bör vara att öka inflytandet och ansvaret för d Demokrati och självbestämmande. För att öka självbestämmandet och rättvisan, st Tillväxt genom företagande. För att stimulera företagande, sparande och premier Tillväxt genom hälsa. För att minska ohälsan och bekämpa de rekordhöga sjukskr Tillväxt och miljö. En hållbar utveckling är grunden för all utveckling, och en De skattesänkningar som föreslås i motionen uppgår till netto 30 miljarder kron 1.3.2 Finansutskottets ställningstagande till partimotionernas förslag till inr Utskottet börjar med att diskutera en av de viktigaste frågorna för Sveriges fr Sjukskrivningarna och utgifterna för sjukfrånvaron har ökat dramatiskt under de Riksförsäkringsverkets (RFV) senaste statistik visar emellertid att det totala Även om det totala antalet sjukdagar börjat minska fortsätter antalet långtidss Som utskottet framhållit vid flera tillfällen är den ökade ohälsan och den höga I partimotionerna Fi239 (m), Fi(240 (fp), Fi241 (kd) och Fi242 (c) presenteras Halvering av sjukdagarna till 2008 Hösten 2002 ställde sig riksdagen bakom det av regeringen föreslagna målet om a Hösten 2001 presenterade regeringen det s.k. 11-punktsprogrammet för att förbät Från och med den 1 juli i år är det obligatoriskt att redovisa uppgifter om sju En rad olika utvecklingsprojekt har startats inom den offentliga sektorn för at Med anledning av regeringens proposition (prop. 2002/03:89) har riksdagen under Den 1 juli 2003 förlängdes den s.k. sjuklöneperioden med 7 dagar till 21 dagar. Den 1 juli i år sänktes ersättningen vid sjukskrivning genom att den bas för vi Samtidigt justerades sjukpenningen till arbetslösa så att den inte ska överstig Ett anställningsstöd inrättas under 2003 för att underlätta för långtidssjukskr Försäkringskassorna ska senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett möjli Hälso- och sjukvården har tillförts ytterligare 3,6 miljarder kronor under peri Till detta kan läggas att det inom Regeringskansliet pågår en teknisk översyn a Ytterligare insatser krävs Om målet om en halvering av antalet sjukdagar till 2008 ska nås krävs dock, enl Ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsan Vidare anger regeringen att den snarast möjligt avser att lägga förslag om en b I motion Fi240 (fp) är motionärerna kritiska mot en del av förslagen om ekonomi Enligt utskottets mening är det viktigt att olika former av drivkrafter och inc Systemet ska omfatta hela arbetsmarknaden och utformas på ett sätt som långsikt Arbetsgivarna ska betala en del av ersättningen vid sjukdom utöver sjuklöneperi Drivkrafterna utformas så att insatser som leder till minskad ohälsa och lägre Anpassning måste ske mot gällande kollektivavtalslösningar. Högkostnadsskydd för småföretagare måste ges så att ett ökat kostnadsansvar äve Sanktioner mot arbetsgivare som inte utarbetar fullständiga rehabiliteringsunde Särskild uppmärksamhet måste riktas mot de grupper som redan i dag har svårt at I Centerpartiets motion Fi242 föreslår motionärerna att finansieringen av t.ex. Utskottet vill med anledning av detta erinra om att regeringen i mitten av juni Den starka sysselsättningstillväxten avtog 2002 Utskottet övergår nu till att diskutera arbetsmarknaden. I motion Fi241 (kd) hävdar motionärerna att regeringen inte når sina viktigaste Även motionärerna i motion Fi239 (m) menar att regeringen inte kommer att uppfy Utskottet konstaterar att den svenska arbetsmarknaden förbättrades markant i sl Till följd av bl.a. den svaga internationella konjunkturen och de omfattande st Enligt Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsundersökning (AKU) var 4 2 Målet för den öppna arbetslösheten nåddes hösten 2000 Målet om en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 % 2000 som regering oc Med tanke på lågkonjunkturen och den kraftiga nedgången i IT-sektorn måste det Stora skillnader i arbetslöshet mellan olika regioner Utskottet vill också framhålla att arbetsmarknadsstatistiken visar att skillnad Sysselsättningsmålet utvecklades gynnsamt fram till 2001 men ... SCB:s undersökningar visar att även riksdagens och regeringens s.k. sysselsättn Samtidigt kan utskottet konstatera att de flesta indikatorer - vakanstal, antal . förutsättningarna att nå målet 2004 är små . Detta visar, enligt utskottets mening, att utsikterna att nå sysselsättningsmål ... och omfattande insatser krävs för att målet ska nås Utbudet av arbetskraft måste öka och den svenska arbetsmarknadens sätt att fung Arbetsmarknadspolitiken har lagts om Till skillnad från vad som hävdas i partimotionerna kan utskottet konstatera at I t.ex. regleringsbrevet till Arbetsmarknadsverket för 2003 anges att målen för Åtgärderna inriktas i allt högre grad mot sektorer där brist på arbetskraft bed Till följd av konjunkturnedgången uppgick antalet deltagare i de konjunkturbero Under 2000 beslutade riksdagen om en relativt omfattande reformering av arbetsl Regeringen har under de senaste åren föreslagit ett antal nya åtgärder för att Sysselsättningen måste öka bland invandrare . Dessutom genomförs under perioden 2001-2003 ett program för att öka invandrarna . och bland ungdomar För att öka ungdomars (åldern 20-24 år) sysselsättning har Högskoleverket fått I vårpropositionen för 2003 angav regeringen vidare att de olika formerna av an Satsningarna på utbildning och kompetens höjer arbetskraftsutbudet Till insatserna för att öka arbetskraftsutbudet ska enligt utskottets mening oc Nya åtgärder presenteras i budgetpropositionen . I budgetpropositionen föreslår regeringen ytterligare insatser för att öka syss För att minska arbetslöshetstiderna anger regeringen att den avser att återkomm För att öka de äldres möjligheter att fortsätta att arbeta ska olika regelverk I syfte att minska personalbristen i vården och omsorgen samt stimulera till re Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen att det tillfälliga sysselsätt ... och fler kommer i vårpropositionen för 2004 Utskottet vill till sist också erinra om att regeringen i budgetpropositionen a I anslutning till diskussionen om arbetsmarknaden vill utskottet kommentera det Som utskottet tidigare konstaterat är de senaste årens dramatiska ökning av ant Innan utskottet övergår till att diskutera lönebildningen vill utskottet bestäm Lönebildningen spelar stor roll för tillväxten och sysselsättningen Om sysselsättningsmålet ska kunna nås och tillväxten fortsätta att stiga i nivå Enligt utskottets mening är de grundläggande förutsättningarna för en bra funge Utskottet kan i det här sammanhanget även konstatera att lönebildningens instit Utskottet kan dock konstatera att de nominella lönerna under 2001 och 2002 stig euroområdet och i Förenta staterna under samma tid. Enligt preliminär statistik I den årliga rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildnin Arbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar Enligt utskottets mening har arbetsmarknadens olika parter ett särskilt ansvar Arbetsrätten När det gäller arbetsrätten är det utskottets principiella uppfattning att det Diskussionen kring välfärdsligorna Utskottet övergår nu till att diskutera de övergripande tillväxtfrågorna. I sin Som utskottet påpekat vid tidigare behandlingar (senast i bet. 2002/03: FiU20) Utskottet har också tidigare påpekat att valet av tidsperiod har en avgörande b Utskottet kan emellertid utifrån t.ex. OECD:s statistik konstatera att svensk e Sveriges relativa position förbättras I Kristdemokraternas partimotion Fi241 redovisas en del beräkningar som anses b Enligt utskottets mening är det mycket tillfredsställande att Finland under de Enligt OECD:s statistik steg Sveriges BNP med i genomsnitt 3,1 % per år mellan Svenska tillväxten dubbelt så hög som i EU och euroområdet Utskottet vill i detta sammanhang påminna om att tillväxten i den svenska ekono I motion Fi239 (m), men också i motionerna Fi240 (fp) och Fi241 (kd), anges att Hög tillväxt - ett viktigt mål i den ekonomiska politiken Som utskottet framhållit vid ett flertal tillfällen tidigare är en hög ekonomis Utskottet vill här passa på att referera till kommissionens senaste uppföljning Utskottet vill också nämna en rapport om de offentliga finanserna i EU som EU-k Det är utskottets fasta övertygelse att möjligheterna att nå den höga tillväxtt Utskottet vill i anslutning till diskussionen kort även redogöra för en vidareu Utskottet vill i likhet med vid tidigare behandlingar också erinra om att det f Företagen och globaliseringen Innan utskottet går in på frågorna kring konkurrens och företagsklimat vill uts Enligt utskottets mening är det utomordentligt viktigt att globaliseringens och Bilden av en ödesmättad utförsäljning av svenska företag och utflyttning av huv För att ytterligare nyansera debatten vill utskottet även referera en enkätunde Utlandets kraftigt stigande intresse för Sverige, svenska företag och svenskt n Företagsklimatet avgörande för tillväxt och sysselsättning Helt avgörande för Sverige, den svenska tillväxten och sysselsättningen är att De offentliga finanserna har sanerats, vilket har gett en stabil och hållbar ma Grundläggande klimatet är gott En annan mycket viktig del i tillväxts- och företagsklimatet är att inflationen Konkurrensklimatet ska förbättras ytterligare Utskottet konstaterar vidare att konkurrensen och tillväxtvillkoren i ekonomin Under de senaste åren har regeringen presenterat en rad ytterligare åtgärder fö Sverige - en framstående kunskapsnation Enligt utskottets mening är den svenska företagsbeskattningen som helhet konkur Expansionen inom högskolan fortsätter Expansionen inom högskolan fortsätter och antalet utbildningsplatser stiger med Det långsiktiga målet är att 50 % av en årskull ska ha börjat på högskolan vid Utbildningsområdets andel av BNP utgjorde 6,7 % 1999, vilket är högre än tidiga De senaste tio åren har antalet utexaminerade forskare fördubblats och den tidi Regelverket för företagen I bl.a. motion Fi242 (c) anförs att regelbördan för landets företagare är onödi Utskottet vill med anledning av detta framhålla att företagande och småföretaga Sedan 2001 är det också tillåtet för företag att under vissa förutsättningar kö Nya förslag i budgetpropositionen som gynnar företagen Förutom förslagen kring 3:12-reglerna aviserar regeringen i budgetpropositionen För att korta tiderna för registrering av företag anger regeringen vidare att d Förenkling av regelverket När det gäller Småföretagsdelegationens förslag till åtgärder för att förbättra Vidare pågår, enligt skrivelsen, ett konkret arbete med att ta fram ett kvantit Förutom detta redovisas i skrivelsen bl.a. hur myndigheterna tillämpat förordni Arbetet med regelförenklingar drivs bl.a. inom den s.k. Simplexenheten på Närin Utskottet vill i sammanhanget även notera arbetet med den s.k. 24-timmarsmyndig Utskottet vill också passa på att nämna Företagarguiden som regeringen lanserad Bronsplats i konkurrensklimat Utskottet avslutar avsnittet om konkurrensklimat med att berätta att olika inte Nu senast utsåg World Economic Forum i sin konkurrensrapport för 2003 Sverige t Enligt utskottets mening hade topplaceringarna i de olika konkurrens- och tillv Tillväxt och full sysselsättning i hela Sverige I motion Fi242 (c) hävdas att den regionala klyvningen av Sverige ökar. Som uts Som utskottet tidigare framhållit är ett viktigt mål i den ekonomiska politiken Utskottet vill i detta sammanhang peka på att regeringen i budgetpropositionen Inriktningen av regionalpolitiken är att skapa förutsättningar för hållbar ekon För att stärka småföretagandet i utsatta områden har företagens socialavgifter Som en följd av regeringens proposition om regionalpolitiken - En politik för t Vidare har två delegationer inrättats för att stärka utvecklingen i två av de m Tillväxtavtal blir regionala tillväxtprogram De s.k. tillväxtavtalen, som introducerades 1998, vidareutvecklas och förlängs Kraftig satsning på infrastrukturen Av avgörande betydelse för tillväxten och näringslivets utveckling i olika dela I anslutning till propositionen beslutades att angelägna infrastrukturprojekt s Banverket har till regeringen indikerat att det behövs en ökning av anslagen me En annan viktig satsning för att ge hela Sverige utvecklingsmöjligheter är den I motion Fi242 (c) anser motionärerna att utbyggnaden av den digitala infrastru För utvecklingen inom olika regioner är det också viktigt att länen fullt ut ut Sänkta inkomstskatter I samtliga partimotioner föreslås omfattande sänkningar av såväl inkomst- som k När det gäller skatterna vill utskottet framhålla att regeringen under perioden Skattesänkningarna minskar de marginaleffekter som är särskilt kännbara för låg Skatteförändringar 2004 Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten m I propositionen föreslås också att arvsbeskattningen mellan makar avskaffas. Vi Nivån på de skatter som staten och kommunerna tar ut bestäms bl.a. av vilka väl De omfattande skattesänkningar som föreslås i flertalet av partimotionerna risk Regeringen anger i budgetpropositionen att skattepolitiken under de närmaste år Globaliseringen. Den allt snabbare globaliseringen ställer stora krav på skatte Småföretagen. Skattereglerna för olika former av småföretag och deras ägare bör Insatser mot skattefusk. Skattefusk av olika slag snedvrider konkurrensen, skad Grön skatteväxling. I vårpropositionen 2000 angav regeringen att det samlade ut Fastighetsskatten I samtliga partimotioner föreslås att fastighetsskatten tas bort, sänks eller k År 2001 släpptes den frysta taxeringen, och taxeringsvärdena steg kraftigt i de Ny dämpningsregel i fastighetsbeskattningen och begränsningsregel i förmögenhet Vidare ska omräkningsförfarandet vid taxeringen ersättas med en förenklad fasti Utskottet vill här passa på att erinra om att regeringen i budgetpropositionen Den gröna skatteväxlingen och ett ekologiskt hållbart Sverige En god miljö och en ekologiskt hållbar utveckling är enligt utskottets mening e De 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen ställt upp visar tydligt den e Vid sidan av den gröna skatteväxlingen genomförs en mängd olika åtgärder för at Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i budgetpropositio Regeringen anger också att Sverige ska prioritera arbetet med att förändra EU:s Utskottet vill samtidigt erinra om att regeringen i budgetpropositionen anger a Utskottet vill i anslutning till detta också hänvisa till de gröna nyckeltal so Reformering av barn- och familjepolitiken Under de senaste åren har en omfattande satsning på barnen och barnfamiljerna v Därför har barnbidraget under perioden höjts med 200 kr till 950 kr i månaden. Förra året fick barn till arbetssökande rätt till förskoleverksamhet, och maxta Föräldraförsäkringen har förlängts med en månad till totalt 13 månader, och den Vid sidan av dessa åtgärder har det också införts ett stöd om 100 miljoner kron Till följd av den svaga ekonomiska utvecklingen och för att hålla statens s.k. Utskottet vill också erinra om att regeringen nyligen tillsatt en arbetsgrupp m Den generella välfärden ska bevaras och utvecklas I motion Fi240 (fp) anförs att socialförsäkringarna bör utredas. Försäkringarna Till följd av de kraftiga reallönehöjningarna under de senaste åren har antalet För att klara statens utgiftstak 2003 och 2004 har de tidigare planerade höjnin Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om att ersättningen i arbetslöshetska Privatisering och avreglering När det gäller frågor om förändringar och privatiseringar av t.ex. vård- och om I bl.a. motion Fi239 (m) framförs också förslag om omfattande avregleringar och Som utskottet anfört tidigare skulle skattesänkningar av den typ som föreslås i Offentliga bidrag bidrar till en jämnare fördelning Utskottet vill i detta sammanhang också peka på den studie av fördelningen av o Ökade resurser till vården, skolan och omsorgen . Den omfattande saneringen av de offentliga finanserna har under de senaste åren I år är resursöverföringen från staten till kommuner och landsting ca 31 miljar Den särskilda satsningen på vård och omsorg fortsätter 2004 med ytterligare 1 m Som utskottet redovisat tidigare förstärks också kommunernas ekonomi genom att Sammantaget innebär detta att kommun- och landstingssektorn får ytterligare för . och behovet av offentlig och kommunal verksamhet växer Behoven av offentlig och kommunal verksamhet kommer att öka starkt framöver, bl Till följd av bl.a. den höga tillväxten och den stigande sysselsättningen i slu Vid sidan av detta är det enligt utskottets mening mycket viktigt att de resurs Mer resurser till rättsväsendet I samtliga partimotioner föreslås ökade anslag till rättsväsendet. I motion Fi2 Med anledning av detta vill utskottet påpeka att regeringen under de senaste år Regeringen anger också i budgetpropositionen att satsningen utökas under 2004 g Pensionärerna och pensionerna I motion Fi241 (kd) hävdas att regeringens okänsliga budgetsanering drabbat bl. Redan i budgetpropositionen för 1999 föreslog regeringen därför en förbättring I år införs ett s.k. äldreförsörjningsstöd samtidigt som pensionerna höjs genom Utskottet vill i detta sammanhang även peka på att de satsningar som nu görs oc Som redovisades ovan, under rubriken Offentliga bidrag bidrar till en jämnare f Saneringen av de offentliga finanserna och demografin Utskottet har vid flera tillfällen behandlat budgetkonsolideringens effekter på Enligt utskottets mening är det också viktigt att inse att de senaste årens kra Ett Sverige för alla ... I t.ex. utskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2003 (be Även om mycket återstår att göra har de senaste årens tillväxt gjort det möjlig Tidigare fördelningsanalyser visade att barnfamiljer och då särskilt ensamståen Andra studier visar att det finns strukturella faktorer som gör att vissa samhä Som framgår av t.ex. regeringens fördelningspolitiska redogörelse i vårproposit Beslutet om att införa maxtaxa i förskoleverksamheten och barnomsorgen är ett e Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i vårpropositionen f . och socialbidragsberoendet ska halveras Som utskottet nämnde ovan ökade socialbidragsberoendet under 1990-talet. Denna Till följd av bl.a. sysselsättningsuppgången och den sjunkande arbetslösheten m Detta visar enligt utskottets mening att det är kampen för ökad sysselsättning Jämställdhet Centrala mål i den ekonomiska politiken är rättvisa och jämställdhet. Även om v I den jämställdhetsbilaga som regeringen redovisar i budgetpropositionen (bilag För att bryta denna utveckling och detta maktmönster måste den övergripande eko För att öka kvinnornas inkomster krävs bl.a. att kvinnornas inkomster från arbe Det handlar t.ex. om att bryta yrkes- och befattningssegregeringen. Vidare måst De reformer som utskottet redovisat ovan, som t.ex. den stegvis reformerade bar Utskottet vill också erinra om att riksdagen 2000 beslutade om en skärpning av Enligt lagen har arbetsmarknadens parter tre år på sig att vidta åtgärder för a s, v och mp i samarbete Utskottet tillbakavisar Kristdemokraternas angrepp i motion Fi241 på Vänsterpar Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, I budgetpropositionen anges att 121-punktsöverenskommelsen ska genomföras under 1.3.3 Finansutskottets förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit Den internationella lågkonjunkturen blev mer utdragen än vad de flesta räknade Osäkerheten betyder enligt utskottet att den ekonomiska politiken ska inriktas Målen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Det är v De senaste årens ekonomiska framgångar - hög tillväxt, stigande sysselsättning, Kampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Hög sysselsättni Ytterligare insatser vidtas inom näringspolitiken för att förbättra villkoren f Reformerna för tillväxt och rättvisa ska fortsätta. De går före stora skattesän En god miljö och en hållbar utveckling är enligt utskottets mening ett av den e Under de senaste åren har en grön skatteväxling om sammanlagt drygt 8 miljarder Arvsbeskattningen mellan makar avskaffas samtidigt som en ny dämpningsregel i f Sverige ska också vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjli Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Tillsammans vill samarbetspartierna arbeta med en tydlig politik för ett grönt, Med hänvisning till vad som anförts ovan och under avsnittet 1.3.2 Finansutskot 1.4 Den ekonomiska och monetära unionen Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionerna om svensk anslutning till ERM 2 och redovisning Motionerna I motion Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m) föreslås att riksdagen I motion Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 föresl Utskottets ställningstagande Som motionärerna konstaterar svarade svenska folket den 14 september nej till a Eftersom utfallet i folkomröstningen blev att Sverige inte ska införa euro som 2 Budgetpolitikens inriktning och utgiftstak för staten 2.1 Utformningen av utskottets förslag till rambeslut Enligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fas I beslutet om inkomsterna ingår dels att ta ställning till olika förslag till f Statsbudgeten ska enligt budgetlagen (1996:1059) förutom inkomster och utgifter För att få fram upplåningsbehovet görs en bedömning av hur nettot av myndighete Beslutsordningen innebär alltså att riksdagen tar ställning till alla dessa pos Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen · punkt 2 om utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid s · punkt 3 om beräkning av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och 200 · punkt 9 om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2004, · punkt 10 om beräkning av förändringar av anslagsbehållningar för 2004, · punkt 6 om beräkning av förändringarna av myndigheters m.fl. in- och ut · punkt 7 om beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004, · punkt 8 om beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 och · punkterna 27-40 om lagförslag som avser skattefrågor med budgeteffekt 2 Den politiska argumenteringen angående utskottets förslag redovisas på de efter I avsnitt 2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn behandlar utskot I avsnitt 2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 redovisas utskotte I var sitt avsnitt behandlar utskottet de förslag som gäller 2.8 Anslagsbehålln Därefter redovisar utskottet sitt ställningstagande mer i detalj vad gäller oli Avsnitt 3 Inkomster är disponerat på följande sätt. Under rubriken 3.2 Skattepo I avsnitt 4 Utgifter behandlar finansutskottet de förslag i propositionen och m Finansutskottets förslag till beslut om budgetförslagen för 2004 återfinns i pu I den första sammanställningen redovisas i tabellform utskottets och reservante I den andra sammanställningen redovisas samtliga motionsyrkanden, uppräknade äm I bilaga 2 återges de lagförslag i budgetpropositionen som utskottet behandlar I bilaga 1 finns, liksom i alla utskottsbetänkanden, en förteckning över alla b 2.2 Budgetutvecklingen Målen för budgetpolitiken är dels att de takbegränsade utgifterna ska rymmas in Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli lägre än 2 % fram t.o Det skatteuttag och de offentliga utgifter som ekonomin kan bära är bl.a. beroe Budgeteringsmarginalen är även nästa år knapp. Regeringen räknar med 0,1 och Även för 2004 beräknas betydande engångseffekter på statsbudgeten påverka stats Tabell 6. Statsbudgetens underliggande saldo efter justering för större engångs Belopp i miljarder BNP-utvecklingen är svagare än vad regeringen tidigare antagit. Jämfört med 200 Statsskulden ökar på grund av det försämrade budgetsaldot. Statsskulden beräkna Sammantaget har bilden av budgetutvecklingen förändrats sedan beräkningarna gjo 2.3 Mål för budgetpolitiken 2.3.1 Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör inte ompröva det tidigare fastlagda målet för sparandet i den off De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks. Jämför reservationerna 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c). Riksdagen har lagt fast ett långsiktigt mål för finanspolitiken som innebär att De som mål angivna överskotten ska användas för att öka den offentliga nettoför Sedan 1996 beslutar riksdagen varje år om ett utgiftstak för de närmaste tre år Enligt tidigare riksdagsbeslut uppgår utgiftstaket för staten i år till 822 mil Budgetpropositionen Regeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 4.1.3) att riksdagen faststä Det fastlagda överskottsmålet på 2 % av BNP under en konjunkturcykel innebär at Av budgetpropositionen framgår att redovisningen av det finansiella överskottet Det föreslagna delmålet om ett överskott på minst 0,5 % av BNP 2004 är av denna Om man varje år strikt försöker upprätthålla ett överskott på 2 % av BNP utan a Om det faktiska överskottet ett visst år justeras med hänsyn till konjunkturläg Utvecklingen i de offentliga finanserna, uttryckt bl.a. som strukturellt sparan Tabell 7. Finansiellt sparande i offentlig sektor Miljarder kronor Målet om ett överskott på 2 % av BNP tillämpades första gången 2000. För period Av propositionen framgår att den beräkningsteknik som används innebär att i pri Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssysteme Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 att man som delmål för det fin Motionärerna är kritiska till det nuvarande överskottsmålet som enligt deras me Målet för finanspolitiken bör enligt motionärerna vara att på fem år ha begräns Moderata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten för de tre närmas Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att nuvarande överskottsmål för de Målet för det finansiella sparandet bör enligt motionärerna knytas till statens I motion Fi295 (fp) begärs även att regeringens förslag till utgiftstak och sal Som delmål för statens finansiella sparande under 2004 ska enligt partimotionen Folkpartiets förslag till utgiftstak för staten ligger under de tre närmast eft Kristdemokraterna anser i motion Fi241 att regeringens förslag till budgetpolit I samma motion föreslås också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats så Motionärerna anser slutligen också att regeringen ska redovisa ett förslag till Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för staten understiger regeringens f Centerpartiet kräver i motion Fi242 att statsbudgeten i genomsnitt inte får gå Centerpartiets förslag till utgiftstak för staten är under de tre närmast efter Finansutskottets ställningstagande Två mål har under senare år styrt budgetpolitikens inriktning - utgiftstaket fö Det nuvarande överskottsmålet ska ses mot bakgrund av att finanspolitiken är in Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet förordar alla att nuvarande öv Nuvarande överskottsmål på 2 % av BNP för hela den offentliga sektorn ska allts Tabell 8. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer Procent av BNP Om man bortser från 2001, vars värden påverkas av en större engångsöverföring f Väljer man att ersätta målet för de offentliga finanserna med ett balansmål för Av betydelse i detta sammanhang är också att det är den offentliga sektorns fin Som motionärerna själva påpekar har ålderspensionssystemet genom pensionsreform Utskottet är med hänsyn till detta inte berett att föreslå att basen för nuvara Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Det medför att utgifterna fö Oavsett ett uteblivet EMU-medlemskap finns det enligt utskottets mening också b Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på dessa fråg De fyra borgerliga partierna vill alla minska statsskulden för att, som man utt I anslutning till dessa förslag vill utskottet framhålla följande. Under period Under samma period ökar statsskulden med 86 miljarder kronor, men mätt som ande De fyra partierna förespråkar en omfattande försäljning av statliga bolag. Reda Saneringen av statsfinanserna har inneburit att den offentliga sektorns konsoli Nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld har tidigare haft si Mot bruttoskulden kan ställas den offentliga sektorns tillgångar i bl.a. AP-fon Enligt utskottet är det inte motiverat att införa ett särskilt skuldmål, i synn Ett skuldmål kan dessutom lätt komma i konflikt med överskottsmålet, vilket ska Av dessa skäl anser utskottet att det inte är motiverat att införa något skuldm Folkpartiet anser att regeringens förslag till utgiftstak och saldomål alltid s Finansutskottet vill med anledning av detta framhålla följande. De bestämmelser Undantaget är förra årets budgetproposition i vilken något förslag om utgiftsta Systemet med fleråriga tak för de statliga utgifterna har enligt finansutskotte Folkpartiet vill också att regeringen varje år ska redovisa preciserade saldomå Finansutskottet hade för sin del inget att erinra mot den föreslagna nyordninge När riksdagen fastställer utgiftstak för de närmast följande tre åren är dessa Utskottet anser därför att motionärernas förslag inte bör leda till någon åtgär Kristdemokraterna föreslår slutligen också att riksdagen ska ålägga regeringen De synpunkter som utskottet här har framfört om ett alternativ till nuvarande ö Till frågan om nivån på utgiftstaket för staten återkommer utskottet längre fra 2.3.2 Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör som delmål för 2004 fastställa att det finansiella sparandet i de De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks. Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (fp). Finansutskottets ställningstagande Regeringen föreslår att riksdagen som delmål för 2004 ska fastställa att det fi Utskottet konstaterar att regeringens förslag till delmål för 2004 är betydligt Om man i detta läge skulle strama åt de offentliga finanserna för att få ett st Utskottet gör i detta avseende ingen annan bedömning än regeringen. Utskottet t I propositionen räknar regeringen med att en gradvis åtstramning av finanspolit Med dessa motiveringar tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen 2.4. Budgetpolitikens inriktning Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken oc Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). 2.4.1 Utgångspunkter för utskottets prövning Efter budgetkrisen i början av 1990-talet förbättrades tillståndet i de offentl Med de tidigare stora underskotten ökade också skuldbördan snabbt. Den offentli Den växande skuldbördan urholkade också snabbt den offentliga sektorns förmögen Statsskulden - mätt i nominella termer - var som störst i slutet av 1998 då den Den snabba förbättringen av de offentliga finanserna förklaras till en del av e Fastställda utgiftstak har hittills inte bara hållits utan har fram t.o.m. 2002 Denna form av målstyrning har kommit att bli ett viktigt inslag i budgetpolitik Saldomålen har tidigare haft en mer underordnad betydelse, främst beroende på d Vid en svagare ekonomisk utveckling förskjuts tyngdpunkten från utgiftstak mot Omständigheter som dessa har bidragit till att de offentliga finanserna nu vuxi För de kommande tre åren räknar regeringen med att såväl den konsoliderade brut Även om utvecklingen i Sverige i många avseenden är mera gynnsam än i vår omvär Ska man kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten blir Enligt utskottets mening måste detta vara utgångspunkten för utskottets prövnin Utskottet övergår därmed till att pröva de alternativa budgetförslag som förts 2.4.2 Utskottets bedömning av de olika budgetalternativen Viktigare nyheter i budgetalternativen Med sina nu redovisade budgetförslag fullföljer såväl regeringen som opposition Utgångspunkten för regeringens förslag är att fastlagda utgiftstak ska hållas. I budgetpropositionen återfinns ett antal förslag som tidigare inte har avisera Vidare föreslås att ytterligare ett steg tas i en grön skatteväxling 2004, denn Bland nyheterna i budgetpropositionen finns också ett förslag om att under 2004 Oppositionspartierna bemöter på olika sätt dessa nya förslag, men har i sina bu Redan i anslutning till behandlingen av årets ekonomiska vårproposition avisera I anslutning till årets ekonomiska vårproposition föreslog Moderata samlingspar Partiets infrastruktursatsning är nu också mer återhållsam liksom satsningen på Moderata samlingspartiet har tidigare konsekvent motsatt sig användningen av en Folkpartiet och Kristdemokraterna redovisar i sina budgetalternativ endast smär Centerpartiet återkommer i sin motion till sina tidigare framförda förslag om a Moderata samlingspartiet För det första måste den offentliga skuldsättningen sänkas eftersom räntebetaln För det andra måste skatterna sänkas. Långsiktigt bör de ner till samma nivå so För det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Stramare bidragssystem För det fjärde måste enligt deras mening vård, skola och rättstrygghet stärkas. De moderata skattesänkningarna beräknas nästa år uppgå till 20 miljarder kronor Skattesänkningarna och de föreslagna utgiftsökningarna finansieras framför allt De finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe Tabell 9. Moderata samlingspartiets finansiella sparande i offentlig sektor 200 Miljarder kronor Moderata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten ska fastställas t Tabell 10. Moderata samlingspartiets utgiftstak för staten 2004-2006 Miljarder kronor Som tidigare nämnts godtar Moderata samlingspartiet regeringens förslag till ni Moderaterna vill att staten ska ta över kostnaderna för skolan. Förslaget inneb Tabell 11. Moderata samlingspartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006 Miljarder kronor Finansutskottet gör följande bedömning av Moderata samlingspartiets budgetalter En tydlig strategi har styrt utformningen av det moderata budgetalternativet. S De moderata skattesänkningarna är denna gång visserligen inte lika omfattande s Redan nästa år görs stora besparingar i olika bidragssystem. Av en total brutto Närmare 18 miljarder kronor ska nästa år sparas på sjuk- och föräldraförsäkring I arbetslöshetsförsäkringen vill Moderaterna inte bara sänka ersättningsnivån t De höga skatterna skapar bidragsberoende och dämpar arbetsviljan, hävdar Modera Enligt utskottets mening kan man inte ersätta minskade eller avskaffade bidrag Såsom skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (SkU1y) är skatternas främsta Finansutskottet delar denna uppfattning och vill för egen del tillägga att skat I motsats till motionärerna anser utskottet alltså att skattesystemets utformni Skattesänkningar finansierade på detta sätt ger enligt finansutskottets mening Det dåliga utbytet förstärks av att några av besparingarna uppnås till priset a Utskottet tar mycket bestämt avstånd från en politik med en sådan inriktning. I jämförelse med partiets förslag för ett år sedan har de moderata skattesänkni Motionärerna framhåller själva att en viktig förändring av den moderata politik Det är riktigt att Moderata samlingspartiet inte längre kräver att det generell Tar man hänsyn till detta är Moderaternas satsning på försvaret under 2004 på k Moderata samlingspartiets nya, mer återhållsamma framtoning gäller inte på bist Av de skäl som här redovisats avvisar utskottet Moderata samlingspartiets försl Folkpartiet liberalerna I motion Fi240 redovisar Folkpartiet en skattereform som utgår från att det mås Dessutom vill Folkpartiet sänka inkomstskatten för att kompensera för sitt förs Enligt Folkpartiet leder partiets skatteförslag till att skatten minskar med ne Partiet föreslår också ökade satsningar på bl.a. bistånd, handikappade, rättsvä Skattesänkningarna och satsningarna finansieras genom olika besparingar, däribl Med ledning av de i motionen redovisade uppgifterna kan de finansiella effekter Tabell 12. Folkpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006 Miljarder kronor Nivån på Folkpartiets förslag till utgiftstak för staten under de tre följande Tabell 13. Folkpartiets utgiftstak för staten 2004-2006 Miljarder kronor Folkpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn framgår av efte Tabell 14. Folkpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006 Miljarder kronor Finansutskottet vill med anledning av Folkpartiets budgetförslag framhålla följ I sitt budgetalternativ har Folkpartiet valt att prioritera de skattesänkningar Sammantaget leder de av Folkpartiet föreslagna skattesänkningarna och nya utgif Partiet vill exempelvis överföra kostnaderna för trafikolycksfall från statsbud En förändring av snarlik innebörd är Folkpartiets förslag att höja egenavgifter Motionärerna ger emellertid inget besked om hur dessa skattesänkningar ska utfo Vilken blir i så fall den samlade effekten av Folkpartiets skatte- och avgiftsv Folkpartiets inkomstskattesänkningar riktar sig i första hand till dem med högr Folkpartiet föreslår dessutom att den nuvarande skattereduktionen för fackfören Riksdagens budgetkontor har uppskattat att premiehöjningen i trafikförsäkringen Med Folkpartiets skatteförslag får bara de som har månadsinkomster överstigande Skatte- och avgiftsväxlingar som på ett så utpräglat sätt inte bara missgynnar Folkpartiet föreslår att även kostnaderna för arbetsolycksfall ska lyftas ut ur Av de besparingar på drygt 63 miljarder kronor som Folkpartiet tillgodoräknar s Folkpartiet räknar därtill med en effekt på 1,1 miljard kronor i ökade inkomste Enligt utskottets mening bör man i detta sammanhang också beakta att samtliga r Utöver detta förväntar sig motionärerna att ett resurstillskott på sammanlagt 0 Redan nästa år räknar Folkpartiet också med att kunna spara 10,5 miljarder kron Så t.ex. vill Folkpartiet att AMS läggs ned i sin nuvarande form och ersätts me Hur denna omställning rent praktiskt ska kunna genomföras redan nästa år och då Folkpartiet satsar nästa år 1,3 miljarder kronor på en vårdgaranti och rehabili Folkpartiet tillgodoräknar sig för de tre närmaste åren också en besparing på 2 Enligt utskottets mening visar exempel som dessa att Folkpartiets budgetalterna En budgetpolitik utformad på detta sätt är enligt utskottets mening inte ansvar Kristdemokraterna I motion Fi241 pekar Kristdemokraterna ut sex områden som partiet ser som prior Kristdemokraterna vill reformera inkomstbeskattningen och föreslår i detta syft Kristdemokraternas förslag till sänkta skatter på företagande, inkomster och bo Kristdemokraterna räknar i sitt budgetalternativ med att statens, kommunernas o De finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe Tabell 15. Kristdemokraternas finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006 Miljarder kronor I motionen framhåller Kristdemokraterna att partiets krav på balans på en lägre Tabell 16. Kristdemokraternas utgiftstak för staten 2004-2006 Miljarder kronor Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer s Tabell 17. Kristdemokraternas utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006 Miljarder kronor Finansutskottet vill med anledning av Kristdemokraternas förslag framhålla följ Ett framträdande inslag i det kristdemokratiska budgetalternativet är att merpa Kristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket - som man beskriver som d Värt att notera är att två av de förslag till nya avgifter som ingår i Kristdem Som nämnts håller Kristdemokraterna fast vid sitt tidigare redovisade krav på b Kristdemokraterna presenterar nämligen i motionen en rad skattesänkningar och a Kristdemokraternas regleringar av detta slag uppgår under de tre närmaste åren Om Kristdemokraterna i stället hade följt gängse praxis och redovisat samtliga Utskottet har flera gånger tidigare starkt kritiserat Kristdemokraterna för det Den kompensation som Kristdemokraterna på detta sätt reglerar över statsbudgete Kristdemokraterna har motiverat sitt val av lösning med att kommunerna på sikt Till saken hör att även Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår att e Till saken hör också att även Moderata samlingspartiet föreslår en höjning av g Den av Kristdemokraterna föreslagna lösningen framstår dessutom som administrat Den skatt individen ska betala kommer med Kristdemokraternas förslag att skilja Med den för grundavdragshöjningen valda lösningen får Kristdemokraterna således Kristdemokraterna finansierar sina skattesänkningar med ungefär lika stora utgi Enligt Kristdemokraterna måste krafttag nu tas för att råda bot på den skenande Utskottet noterar att motionärerna har hög tilltro till sitt förslag. Totalt sa Motionärerna räknar med att även i övrigt kunna göra så stora besparingar på de Utöver satsningen på en rehabiliteringsförsäkring förutsätter de att man redan Motionärerna föreslår dessutom att föräldrapenning och sjukersättning i fortsät Kristdemokraterna anser också att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras och Kristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten få Lösningen innebär att de kommuner som väljer att inte ta ut full avgift själva Den innebär också - förutsatt att full avgift tas ut - att ett stort antal småh Enligt finansutskottets mening utmärks Kristdemokraternas budgetalternativ av e Av de skäl som här redovisats avvisar utskottet Kristdemokraternas förslag till Centerpartiet Centerpartiets budgetförslag är bl.a. inriktat på att stärka det regionala och För att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag vill Centerpa Under den närmaste treårsperioden vill Centerpartiet genomföra en familjepoliti Skattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras genom att Centerpartiet rä Med ledning av de uppgifter som Centerpartiet redovisar kan de finansiella effe Tabell 18. Centerpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006 Miljarder kronor Centerpartiets förslag till ändrad inkomstbeskattning får till följd att kommun Tabell 19. Centerpartiets utgiftstak för staten 2004-2006 Miljarder kronor Centerpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer sig f Tabell 20. Centerpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006 Miljarder kronor Centerpartiet vill med sitt budgetförslag minska statsfinansernas konjunkturkän De förslag som Centerpartiet redovisar ger enligt partiets egna beräkningar ett För 2004 föreslår nämligen Centerpartiet att grundavdraget slopas helt för att För statens del leder bidragsminskningen till att de takbegränsade utgifterna m Ett av syftena med Centerpartiets förslag är att åstadkomma en sådan omfördelni Som motionärerna själva framhåller ger förslaget om att ersätta nuvarande grund Att ersätta avdrag med skattereduktioner kan i vissa situationer också ge oriml En övergång till skattereduktioner när det gäller avdrag som syftar till att be Skatteutskottet avvisar också Centerpartiets förslag att ersätta nuvarande avdr När det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension Finansutskottet gör i dessa frågor samma bedömning som skatteutskottet. I sin skattemotion poängterar Centerpartiet att den interkommunala skatteutjämn Utskottet finner det inte önskvärt att man på detta sätt förstärker skillnaden Centerpartiets förslag till skattesänkningar väntas nästa år minska statens ink På utgiftsområde 13 Arbetsmarknad räknar alltså Centerpartiet med att nästa år Så t.ex. upprepar Centerpartiet sitt förslag om övergångsarbetsmarknader. Det ä Till formen är det föreslagna stödet snarlikt nuvarande anställningsstöd, en st Det finns alltså redan en snarlik stödform, och tillämpningen av denna stödform Mot utgiftsminskningen på sammanlagt 4 800 miljoner kronor står alltså det över Värt att notera är att Centerpartiet för ett år sedan tillgodoräknade sig en be Även Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna föreslår att anslaget för k Kvar på anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning finns efter Centerpartiets Förutsättningarna för att kunna bedriva en adekvat arbetsmarknadsutbildning sku På det arbetsmarknadspolitiska området vill Centerpartiet dessutom redan nästa Motionärerna räknar vidare med att nästa år kunna minska belastningen på anslag Hur man administrativt ska genomföra en vagt redovisad avgiftshöjning av detta Sammantaget minskar Centerpartiet anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättn På utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp föreslår Cente Hur en i och för sig angelägen satsning på rehabilitering ska kunna få ett så s Utskottets genomgång visar att Centerpartiets förslag till skattesänkningar och Utskottet avvisar mot denna bakgrund Centerpartiets förslag till inriktning av Vissa förslag gemensamma för oppositionspartierna Med delvis skilda motiv återkommer de fyra borgerliga partierna till sitt tidig Utan att redovisa vare sig närmare försäljningsplaner eller någon näringspoliti Sedan i våras har börskurserna stigit men fortfarande gäller att de ligger klar Ett gemensamt syfte med privatiseringarna tycks vara att man vill påskynda amor Om man dessutom oavsett utvecklingen på aktiemarknaden varje år ska få in ett v Skulle å andra sidan de fyra partierna välja att senarelägga sina försäljningar I ett läge med låga börskurser är det enligt utskottets mening inte ansvarsfull Ytterligare ett gemensamt och tidigare flera gånger framfört förslag gäller de Moderaterna vill se en egenfinansiering där premien utgår med 2 % av den ersätt Arbetsmarknadsutskottet går i sitt yttrande (AU1y) närmare in på de alternativa Genom åren har riksdagen tagit ställning till olika förslag från oppositionen o Arbetsmarknadsutskottet erinrar om att den genomsnittliga dagpenningen i landet Förhållandena varierar starkt mellan olika kassor. Det gäller inte bara den gen Arbetsmarknadsutskottet gör därefter en överslagskalkyl för att visa hur stor a Om en tredjedel av den totalt utbetalda ersättningen 2002 fördelades på de ca 3 Detta exempel avser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansier De föreslagna avgiftshöjningarna avvisas av arbetsmarknadsutskottet med följand Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad egenfinansier Det är fråga om en kraftigt höjd insats för den enskilde, som kan bli särskilt Man måste också betänka att så kraftigt ökade insatser som det skulle vara fråg Oavsett invändningarna i sak ser arbetsmarknadsutskottet det som helt orealisti Finansutskottet delar helt arbetsmarknadsutskottets uppfattning. Självklart går Ett ofta framfört argument för en ökad egenfinansiering är att ett ökat kostnad En variant av hur kostnader lyfts ut från statsbudgeten för att i stället finan Även i detta fall anvisar man alltså en finansiering i flermiljardklassen som i Ett annat likaledes löst underbyggt förslag framförs av Moderata samlingspartie De fyra borgerliga partierna sänker nästa år skatterna med mellan 15 och 27 mil Tabell 21. Finansieringen av oppositionspartiernas skattesänkningar 2004 Miljarder kronor De tydligt redovisade skattesänkningarna avser i första hand inkomstbeskattning De exempel som utskottet tagit upp visar tydligt att oppositionspartiernas budg Budgetpropositionen Regeringen ser sunda offentliga finanser som en förutsättning för tillväxt, sys Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för att säker Regeringen följer utvecklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken öv För nästa år föreslår regeringen en grön skatteväxling på 2,1 miljarder kronor Nivåerna på utgiftstaken för 2005 och 2006 föreslås i propositionen bli faststä Utgiftstaken för de närmaste åren får i och med det följande sammansättning. Tabell 22. Regeringens utgiftstak för staten 2003-2006 Miljarder kronor Regeringen beräknar utgiftstaken för den konsoliderade offentliga sektorn till Tabell 23. Regeringens utgiftstak för den offentliga sektorn 2003-2006 Miljarder kronor Finansutskottet vill i anslutning till detta framhålla följande. Den socialdemokratiska regeringens budgetpolitik har resulterat i att de offent I mitten av 1990-talet genomförde regeringen ett omfattande konsolideringsprogr Men med den internationella konjunkturnedgången har återhämtningen bromsats upp Överskottet är dock litet, så litet att det i år inskränker sig till 0,2 % och Regeringens politik är inriktad på att säkerställa att uppställda saldomål och Mot denna ansvarsfullt utformade politik står Moderata samlingspartiets, Folkpa Finansutskottet tillstyrker därför att budgetpolitiken utformas i överensstämme I närmast efterföljande avsnitt återkommer utskottet till de formella förslag t 2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till teknisk justering av utgiftstake Utskottet avstyrker därmed de alternativa yrkanden som framförs av Moderata sam Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). 2.5.1 Utgiftstak för staten Det statliga utgiftstaket omfattar utgifterna på statsbudgeten exklusive statss Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 4.1.1) föreslår regeringen att den tidigare bedö Regeringen föreslår sålunda att utgiftstaken för åren 2005 och 2006 fastställs Motionerna Av den tidigare redogörelsen framgår att samtliga fyra oppositionspartier föror De olika partiernas förslag framgår av efterföljande sammanställning. Tabell 24. Förslag till utgiftstak för staten 2004-2006 Belopp i miljarder kronor Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har i föregående avsnitt (2.4.2) ställt sig bakom regeringens f 2.5.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn Utgiftstaket för den offentliga sektorn erhålls genom att en beräkning av de sa Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 4.1.2) redovisar regeringen att utgiftstaket för Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga Tabell 25. Regeringens förslag till beräkning av utgiftstaket för den offentlig Belopp i miljarder kronor Motionerna Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att de utgiftsförändringar o Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utgiftstaket för den offent Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en kombination av lägre utgiftstak fö Centerpartiet framför i motion Fi242 inget formellt yrkande om beräkningen av d Tabell 26. Oppositionspartiernas förslag till beräkning av utgiftstaket för den Belopp i miljarder kronor, jämförelse med regeringens förslag Finansutskottets ställningstagande Med hänvisning till vad utskottet tidigare framhållit (se avsnitt 2.4.2) tillst 2.6 Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelning av statsbudgetens utg Utskottet avstyrker därmed motionerna med alternativa yrkanden från Moderata sa Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Budgetpropositionen Regeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 6.2) att statsbudgetens utgi Motionerna I motion Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) från den allmänna motionstiden De fyra borgerliga partierna avvisar regeringsförslaget och förordar i stället Moderata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 6) Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 8) Kristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 5) samt Centerpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, delvis). Utöver detta framför Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 formella yrkanden o Centerpartiet förordar i motion Fi242 fyra reformområden för Sverige (yrkande 2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag framgår av efterföljande sammanst Tabell 27. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för Belopp i miljarder kronor Övriga utskotts yttranden Sammanlagt tretton utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag til Till yttrandena har oppositionspartiernas företrädare anmält avvikande meningar Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har i avsnitt 2.4 redovisat sin syn på de budgetförslag och pri Noteras bör att för oppositionens del är de angivna värdena inte inbördes jämfö Så t.ex. föreslår Moderata samlingspartiet att ramen för utgiftsområde 25 Allmä Moderata samlingspartiet föreslår dessutom att anslagen 10:5 Ombudsmannen mot e Folkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts Kristdemokraterna föreslår i sitt budgetalternativ att de föreslagna åtgärderna I motsats till de övriga oppositionspartierna föreslår Kristdemokraterna att ef I Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med 42, I detta sammanhang vill utskottet erinra om att enligt riksdagsordningens tillä En konsekvens av övriga utskotts och finansutskottets tidigare ställningstagand De motionsyrkanden som är aktuella i detta sammanhang avstyrks. Det gäller Fi23 2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag till inriktning av I följande sammanställning redovisas utskottets, regeringens och oppositionspar Tabell 28. Utskottets, regeringens och oppositionspartiernas förslag till beräk Belopp i miljoner kronor Det bör noteras att redovisningen av budgeteffekten av oppositionspartiernas sk Vidare bör det nämnas att vissa av partiernas förslag till skatteförändringar p 2.8 Anslagsbehållningar Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av förändring i anslag Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservation 8 (fp). Medel som anvisats på ett reservationsanslag kan enligt vissa regler sparas til Budgetpropositionen I årets budgetproposition (avsnitt 6.2 och tabell 6.5) räknar regeringen med at Motionen Folkpartiet liberalerna beräknar i motion Fi240 att anslagsbehållningarna ska ö Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra någon annan bedömni 2.9 Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av myndigheternas in- Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret utgörs av förändringen av k Saldot på denna post har fram t.o.m. 1999 varit negativt, dvs. inlåningen har ö Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att myndigheternas Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av myndigheternas i 2.10 Kassamässig korrigering Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av den kassa-mässiga k Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Beräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot ska Belastningen på statsbudgeten ökar med ca 60 miljarder kronor per år till följd Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att budgetsaldot nä Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av den kassamässiga 2.11 Budgetens sammansättning i stort Utskottet har i de närmast föregående avsnitten tagit ställning till utgifterna Skillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens inkomster och å andra sidan summan Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004 framgår schematiskt av Tabell 29. Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004 Belopp i miljarder kronor Såsom tidigare framgått föreslår utskottet att beräkningen av statsbudgetens sk Tabell 30. Utskottets förslag till statsbudget för budgetåret 2004 Belopp i miljarder kronor 2.12 Sammandrag av de olika budgetalternativen Nedan presenteras ett sammandrag av effekter på statsbudgeten för 2004 av reger Tabell 31. Sammandrag av statsbudgeteffekten 2004 av de olika budgetalternative Belopp i miljoner kronor Utskottet övergår därmed till att behandla sammanställningen av statsbudgetens 3 Skatter och övriga inkomster 3.1 Utveckling av statens inkomster Budgetpropositionen Statsbudgetens inkomster består dels av skatter och avgifter, dels av övriga in Skatteinkomsterna från statsbudgeten redovisas kassamässigt, dvs. budgeten visa Tabell 32. Statsbudgetens inkomster 2002-2006 Miljarder kronor Under perioden 2002-2006 beräknas skatteinkomsterna öka med totalt 53 miljarder Tabell 33. Statsbudgetens inkomster 2003-2006. Avvikelser från 2003 års ekono- miska vårproposition Miljarder kronor Jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition beräknas skatteinkomsterna minsk 3.2 Skattepolitikens inriktning Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristd Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Budgetpropositionen I propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att finans Under kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och småfö Den fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska skattes Regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Från oc Regeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. Skatte Regeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning De redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer Andra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten mel Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna EG-re Motionerna I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl. Det allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år 2004 Beskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig eft En avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller hjä Drivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för Företagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens. Arv Motionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom beska Beskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och entreprenadmaskin När de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra EU-länd I Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av La Inriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter. Ba Den högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra stege En tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av arbets För att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i vill mo Skatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag Lindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i familjeföre En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt Fastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå Motionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete me I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anfö Ett rakt grundavdrag på 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala inkomstskatt En skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år fö Ett generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten p Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är he Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom föresl I motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläge Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg avve Beskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av fys Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag från och med år 2004 Dieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillko I Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och Vidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra b Avdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till skatterabatte Motionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag. Förmögenhets Förmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och avskaff Motionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam konkurr Arvsskatten mellan äkta makar och sambor avskaffas med verkan redan från och me För att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till periodiseringsfon Fastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabl En tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringen Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att skatternas främsta syfte är a Enligt skatteutskottets mening måste ett ställningstagande till de olika försla Under tidigare år har kommuner och landsting fått större resurser, studiebidrag Sverige står enligt vad som anförs inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar o Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an framt Den fortgående globaliseringen ställer enligt skatteutskottets mening det svens Skatteutskottet anför att starka och livskraftiga företag är av avgörande betyd I yttrandet framhålls att regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-re Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesys Byggkommissionen har i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslag Enligt skatteutskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central Skatteutskottet framhåller att en ökad miljörelatering av skattesystemen föruts En reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka milj Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade inriktn Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet ställer sig i likhet med skatteutskottet bakom den av regeringe 3.3 Fysiska personers inkomster Tabell 34. Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt Miljoner kronor 3.3.1 Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattereduktion på 200 kr och o Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Budgetpropositionen Regeringen anför att det utrymme för sänkt skatt på arbete som skapas inom rame De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna skatteväxlingen krä Motionerna I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) be I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkandena 1 i denna del, 33 och 35 av L I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 8-13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 2-6 och 8-11 av Maud Olofsson m.fl. (c) Skatteutskottets yttrande I sitt yttrande SkU1y anför skatteutskottet att den strategi för grön skatteväx Utskottet framhåller att regeringens förslag i stället innebär att huvuddelen a Skatteutskottet har ingen invändning mot den av regeringen föreslagna lösningen När det gäller de olika motionsförslagen om förändringar i inkomstskatteskalan Utskottet tar sedan upp Centerpartiets förslag om att en rad avdrag ska omvandl När det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension Även Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 17 kommenteras. I motionen a Skatteutskottet anför att det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) ska Enligt skatteutskottets mening bör utgångspunkten vara att den nuvarande likfor Utskottet tillstyrker regeringens förslag i aktuell del och avstyrker motionern Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen 3.3.2 Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av den tidsbegränsa Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Budgetpropositionen I propositionen föreslås (avsnitt 8.2.5, punkt 38 delvis) att den tidsbegränsad Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens fö Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti 3.3.3 Hushållstjänster Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för hushållstjänster Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Bakgrund Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i Tjänsteutr En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15 feb Motionerna Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkande 24 av Lennart Hedquist m.fl. I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att införandet av en särskild sti Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270 3.3.4 Reseavdraget Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av gränsen för reseavdraget Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 9 (kd) och 10 (c). Gällande regler Riksdagen höjde det avdragsgilla beloppet för kostnad för resor med egen bil me Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad oc Motionerna I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslå I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at Skatteutskottets yttrande I sitt yttrande (SkU1y) anför skatteutskottet att reseavdraget 1998 fastställts Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi304 3.3.5 Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattefriheten f Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Budgetpropositionen Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.8, punkt 36) att den skattefrihet som enligt d Skatteutskottets yttrande Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och tillst Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti 3.4 Juridiska personers inkomster Tabell 35. Inkomsttitel 1121 Juridiska personers inkomstskatt Miljoner kronor 3.4.1 Företags- och ägarbeskattning Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopande eller ändring av 3:12-reglerna Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Budgetpropositionen Regeringen tar i propositionen upp den pågående beredningen av 3:12-utredningen Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.1) att 3:12-reglerna bör förändras så att de bl I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen och deras ägar Motionerna I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) anfö I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkandena 3 och 8 av Lars Leijonborg m. I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkandena 17, 18, 20 och 30 av Alf Svensson Också i Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 14-16 och 24 av Maud Olofsson m. I motion Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) föreslår motionärerna a Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet (SkU1y) instämmer i regeringens bedömning att 3:12-reglerna bör Inriktningen i regeringens pågående arbete är att bestämmelserna även framöver Skatteutskottet delar regeringens bedömning i fråga om normallönemodellen. Det Regeringen har numera i proposition 2003/04:17 lagt fram det aviserade förslag Enligt skatteutskottets mening visar de utredningar som gjorts på området att e För små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den Skatteutskottet anför att det är viktigt att skattereglerna inte lägger hinder Enligt skatteutskottets mening finns det anledning att inom ramen för en neutra När det gäller frågan om en uppskovsrätt vid försäljning av aktier i ett företa Skatteutskottet anför att en generell uppskovsmöjlighet vid avyttringar av fina En förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen har enli Skatteutskottet instämmer i regeringens bedömningar och avstyrker de aktuella m Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och ser inte någon anledning a 3.4.2 Andelsbyten Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkandena om en utvidgning av möjligheten till frams Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Bakgrund De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för a Motionerna I Kristdemokraternas motion Fi308 yrkande 18 av Per Landgren m.fl. (kd) anför m I motion Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) anförs att en blandad ersättn I motion Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) anförs att kontantbegräns I motion Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp) anförs att nuvaran Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför (SkU1y) att frågor om kontantgränsen vid andelsbyten har I ärendet togs enligt vad som anförs även frågor om lättnader i kontantkravet u Skatteutskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionsyrkandena. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning av dessa frågor och utgår ifrå 3.4.3 Skatt på royalty Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkandena om skattefrihet för respektive kapitalbesk Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m) och 9 (kd). Bakgrund Royalty ska enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget Näringsverksamhet. Om Motionerna I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkande 22 av Lennart Hedquist m.fl. ( I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 15 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F Skatteutskottets yttrande Enligt skatteutskottets mening (SkU1y) bör det undvikas att införa särskilda sk Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker följaktligen mot 3.5 Social- och arbetsgivaravgifter Tabell 36. Inkomsttitel 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift Miljoner kronor 3.5.1 Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av den allmänna lönea Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Budgetpropositionen Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.2, punkt 34) att den allmänna löneavgiften sän Motionerna I Moderata samlingspartiets motion Fi239 begärs en nedsättning av arbetsgivarav I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 begärs att arbetsgivaravgifterna och eg I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 25 begärs ett beslut om ändrade arbet I Centerpartiets motioner Fi242 och Fi306 yrkandena 17 och 23 begärs att en ref Skatteutskottets yttrande Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att när det gäll Enligt socialförsäkringsutskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om inf Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatte- och socialförsäkringsutskottens bedömningar och t 3.6 Skatt på egendom Tabell 37. Inkomsttitel 1300 Skatt på egendom Miljoner kronor 3.6.1 Dämpningsregel för fastighetsskatten Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslagen om avveckling m.m. av fastighetsskatten. Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Budgetpropositionen I propositionen bedömer (avsnitt 8.3.5) regeringen att en dämpningsregel för fa Motionerna I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 25-29 av Lennart Hedquist I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 19, 21 och 22 av Alf Svensson m.fl. I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 25-28 av Maud Olofsson m.fl. (c) föres Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att regeringen i juni 2002 tillsa Enligt utskottets mening är fastighetsskatten en del av kapitalinkomstbeskattni Utskottet anför att regeringen i budgetpropositionen för 2002 aviserade att den Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till invändning mot att regerin Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi250 3.6.2 Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkandena om slopad sambeskattning, avvecklad förmög Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Budgetpropositionen Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.4) att en ny regel som i princip motsvarar dage Motionerna I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 16-18 av Lennart Hedquist I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd), Fi308 I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 18 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas ett fö Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför (SkU1y) att utskottet vid sina tidigare ställningstagande När det gäller övriga motionsförslag anförs att regeringen i juni 2002 tillsatt När det gäller regeringens förslag om utvidgning av begränsningsregeln anförs a Skatteutskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att frågan om Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270 3.6.3 Arvs- och gåvoskatt Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopad arvs- och gåvoskatt och om en re Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 9 (kd) och 10 (c). Budgetpropositionen Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.2) att beskattningen av arv till efterlevande m Motionerna I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) anf Också i Kristdemokraternas motion Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett r Ett retroaktivt avskaffande begärs också i Centerpartiets motion Fi306 yrkanden Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför att Egendomsskattekommittén, som gör en översyn av regler Skatteutskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att skatten på a Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottet bedömning och avstyrker motionerna Fi223 3.6.4 Gåvobeskattningen vid generationsskiften Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslaget om slopad arvsskatt på bundet kapital. Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservation 9 (kd). Gällande bestämmelser Vid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att företag Budgetpropositionen Regeringen bedömer (8.3.3) att de s.k. lättnadsreglerna för värdering av företa Motionen I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 35 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att 3:12-utredningen i betänkande Skatteutskottet har ingen invändning mot den planerade förändringen när det gäl Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd 3.7 Skatt på varor och tjänster Tabell 38. Inkomsttitel 1400 Skatt på varor och tjänster Miljoner kronor 3.7.1 Moms på tidskrifter och kultur Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av mervärdesskatten på tidsk Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservation 9 (kd). Gällande bestämmelser Riksdagen har under hösten 2001 beslutat sänka mervärdesskatten på böcker och t Motionen I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 32 och 34 av Alf Svensson m.fl. (kd Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att både det kulturpolitiska syft När det gäller yrkandena om en översyn av momsen inom kulturområdet anförs i yt Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av översynen av tillämpningsområd Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd 3.7.2 Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt fö Motionsyrkandena om sänkt energiskatt generellt eller inom vissa sektorer avsty Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Budgetpropositionen I propositionen föreslår regeringen (avsnitt 8.5.1.3-8.5.1.5, punkt 33 delvis) Motionerna I Moderata samlingspartiets motion N342 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m) I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkande 34 av Lars Leijonborg m.fl. (fp I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 26-28 av Alf Svensson m.fl. (kd) oc I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 19 och 30 av Maud Olofsson m.fl. (c) an Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att det är Som ett ytterligare steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av Enligt EG-rätten är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att märkt olja int Skatteutskottet anför att höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skatt En höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar enligt vad som anf Utskottet anför vidare att en fortsatt grön skatteväxling utgör en central del Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de förslag som Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning i nu aktuella delar. Eftersom höjningen av tillverkningsindustrins samt jordbruks-, skogsbruks- och Utskottet vill dock understryka att avsikten är att industrins skatterabatt ska Med det anförda tillstyrker utskottet att propositionen bifalles med angiven ju 3.7.3 Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker att energiskatt tas ut på el i tillverkningsindustrin m.m Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Budgetpropositionen Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.1.6, punkt 33 delvis) att den nollskattesats s Vid kommissionens statsstödsprövning av den svenska energibeskattningen av indu Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att en skat Det nya energiskattedirektivet gör det möjligt att underskrida minimiskattenivå Utskottet anför att det är viktigt med en samordning av den nya energibeskattni Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen 3.7.4 Energiskatt på el i norra Sverige Utskottets delförslag i korthet Utskottet delar regeringens bedömning att den lägre energiskattesatsen på el i Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Budgetpropositionen Regeringen bedömer att den lägre energiskattesatsen på el i vissa kommuner i no Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att den lägre energiskattenivån p Skatteutskottet delar regeringens bedömning att den lägre skattesatsen på el i Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning. 3.7.5 Skatt på kärnkraftsproducerad el Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av skatten på kärnkraftverk Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservation 7 (m). Gällande bestämmelser Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr per megaw Motionen I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 14 och 15 av Lennart Hedquis Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet är inte berett att sänka skatten på kärnkraftverk. När det gäll Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 yrk 3.7.6 Kraftvärmebeskattningen Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker att regeringens förslag om en omläggning av kraftvärmebes Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Bakgrund I energipropositionen (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att möjligheterna Budgetpropositionen Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.3.1, punkt 33 delvis) att bränslen som förbruk För att minska risken för en ökad fossilanvändning på bekostnad av biobränslean Slutligen föreslås (avsnitt 8.5.3.3, punkt 33 delvis) att avdraget för energisk De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004. Motionerna I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 32 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att Ett motsvarande yrkande framställs i motion Fi255 av Roger Tiefensee och Lena E Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande att den tekniska utformningen av skattest Enligt skatteutskottets mening är det viktigt att den omläggning som nu genomfö Utskottet framhåller att ett system med elcertifikat har införts och innebär en När det gäller kraftvärmeverkens elavdrag vid produktion av el som används i eg För att ytterligare minska risken för en ökad fossilanvändning i kraftvärmeverk För fjärrvärmeverk som till någon del använder fossila bränslen innebär övergån Enligt skatteutskottets mening talar starka skäl för att möjligheten att fritt Samtidigt framhåller skatteutskottet att det står klart att en övergång till pr Även om utgångspunkten bör vara att det fria valet ska ersättas med en proporti Enligt skatteutskottets mening bör uppskovet användas för att närmare bedöma ri Sammanfattningsvis föreslår skatteutskottet att regeringens förslag till omlägg Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och föreslår därför att regeri Utskottet föreslår att riksdagen med delvis bifall till propositionen i denna d 3.7.7 Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av kalk- och cement Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Budgetpropositionen Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.4, punkt 33 delvis) att den övergångsvis gälla Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet har inhämtat att de nu aktuella reglerna bedöms omfattas av det Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen 3.7.8 Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att en avtrappning av energiskatte Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Bakgrund Merparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte Budgetpropositionen I propositionen föreslås (avsnitt 8.5.5, punkt 33 delvis) att en avtrappning in Motionen I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att regeringe Skatteutskottets yttrande Enligt skatteutskottets mening finns det anledning att införa en gräns för hur Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionen. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi 3.7.9 Skattestrategi för alternativa drivmedel Utskottets delförslag i korthet Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel bör befri Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Budgetpropositionen Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.6) att det är angeläget att den strategi för sk Skatteutskottets yttrande Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning i denna del. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet ingen invändning mot regeringe 3.7.10 Avfallsskatt Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en skatt på förbränning av avfall. Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservation 10 (c). Bakgrund Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Dess syf Kommissionens godkännande av avfallsskattelagen från statsstödssynpunkt löper u 2001 års avfallsskatteutredning utredde i sitt betänkande Skatt på avfall i dag Motionen I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 31 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande att en utredning har tillsatts med uppdra Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c) 3.7.11 Skatt på naturgrus Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkning av skatten på naturgrus med Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservation 7 (m). Bakgrund I budgetpropositionen för år 2003 föreslog regeringen en höjning av skatten på I motion 2002/03:Fi230 anförde Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp) bl.a. att regering Budgetpropositionen Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.8) att skatten på naturgrus bör bibehållas på n Motionen I motion Fi270 yrkande 40 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att skatten på Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motionsyrkandet. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 (m) 3.7.12 Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstryker regeringens förslag om en höjning av skatten på bekämpnin Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m) och 10 (c). Bakgrund Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984. Gödselmedelss Genom beslut den 28 juni 2001 tillkallades en särskild utredare med uppgift att Budgetpropositionen Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.9, punkt 29) att skatten på bekämpningsmedel h Motionerna I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 10 och 11 av Lennart Hedqu I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 20 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås a Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför (SkU1y) att en utvärdering av skatterna på bekämpningsmed Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi 3.7.13 Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om lagändring med anledning av att Sv Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservation 7 (m). Budgetpropositionen Regeringen föreslår (avsnitt 8.6.1, punkterna 28, 30-32, 35, 37 och 39) att lag Även Danmarks och Finlands undantag upphör. Danmark har beslutat sänka punktsk Regeringen anför att avskaffandet av Sveriges införselundantag kommer att medfö Motionerna I flera motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om en sänkni Skatteutskottets yttrande I skatteutskottets yttrande (SkU1y) anförs undantagets upphörande medföra att d I propositionen Straffrättsliga sanktioner mot överträdelser av EG:s punktskatt Skatteutskottet anför att det är viktigt att utvecklingen på alkoholområdet föl Skatteutskottet delar regeringens bedömning av dessa frågor och är inte berett Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi 3.7.14 Skatt på lågpriscigaretter Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av minimiskatten på lågprisc Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservation 10 (c). Bakgrund Den 1 mars infördes en minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre detaljh Motionen I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 33 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför (SkU1y) att minimipunktskatten på lågpriscigaretter bör b Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c) 3.7.15 Reklamskatten Utskottets delförslag i korthet Utskottet anser att reklamskatten bör avskaffas när det statsfinansiella utrymm Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Bakgrund Skatt tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet och för reklam Riksdagen beslutade våren 1998 att fr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten på re Våren 2002 anförde skatteutskottet i betänkande 2001/02:SkU20 att utskottet und I budgetpropositionen för 2003 anförde regeringen (prop. 2002/03:1 Förslag till Budgetpropositionen Regeringen bedömer (avsnitt 8.6.2) att förutsättningar för finansiering av ett Motionerna I ett flertal motioner framställs yrkanden som syftar till en avveckling av rek I motion Fi227 av Bo Bernhardsson (s) anförs att reklamskatten för tidskrifter I motion Fi300 av Gustav Fridolin (mp) anför motionären att direktreklamen till Skatteutskottets yttrande Skattutskottet anför i sitt yttrande att utskottet redan tidigare klargjort sin Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning av frågan och avstyrker motion 3.8 Nedsättning av skatter Tabell 39. Inkomsttitel 1700 Nedsättning av skatter Miljoner kronor 3.8.1 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakom Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattereduktione Även motionsyrkandena om avskaffande av övriga skattereduktioner avstyrks av ut Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp) och 9 (kd). Bakgrund Reglerna om skattereduktion för utgifter vid s.k. bredbandsanslutningar införde Budgetpropositionen Regeringen föreslår (avsnitt 8.8.1, punkt 40) att möjligheten för fysiska och j Motionerna I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 34-36 av Lennart Hedquist m. I Folkpartiets motion Fi240 yrkande 36 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) avskaffar I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 33 av Alf Svensson m.fl. (kd) avsätte Skatteutskottets yttrande I sitt yttrande anför skatteutskottet att skattereduktionen för bredbandsanslut Också när det gäller övriga nu aktuella skattereduktioner har dessa enligt vad Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi 3.8.2 Skattereduktion för miljöinvesteringar Utskottets delförslag i korthet Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att en skattereduktion Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Bakgrund Frågan om skattereduktion för vissa miljöförbättringar väcktes i en motion som Budgetpropositionen Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.6) att en skattereduktion bör ges under en tids Skatteutskottets yttrande Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning och kan konstatera att Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning i denn 3.8.3 Skattereduktion för byggkostnader Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkandet om att skattereduktionen för mindre hyresbo Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservation 9 (kd). Bakgrund Riksdagen har godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare infö Motionen I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 31 av Alf Svensson m.fl. (kd) anför m Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande att investeringsstimulansen vid byggande Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker därför motion Fi 3.9 Lagförslagen De ställningstaganden som utskottet redovisat under rubrikerna Grön skatteväxli När det gäller ställningstagandet under rubriken Grön skatteväxling - höjd kold Avsikten är att industrins rabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och När det gäller ställningstagandet under rubriken Kraftvärmebeskattning innebär Härutöver föreslås två justeringar i förslaget till lag om ändring i lagen (199 I proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostäder fö För att undvika en lagkollision bör ändringen i 14 § lagen om ändring i lagen ( 3.10 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens inko Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10, Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c). Budgetpropositionen Regeringen redovisar i budgetpropositionen (avsnitt 5.4 och bilaga 1) sin beräk I propositionens kapitel 5 redovisas skatternas utveckling under perioden 2001- Tabell 40. Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkom Miljarder kronor och procent Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte. Källa: Proposition 2003/04:1 s. 129. Skatternas utveckling under prognosperioden 2003-2006 enligt de olika redovisni Skatterna enligt nationalräkenskaperna (NR) beräknas öka med ca 47 miljarder kr Statsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med i genomsnitt 1,9 En specifikation av statsbudgetens inkomster på huvudtitlar för prognosperioden Tabell 41. Statsbudgetens inkomster 2002-2006 Miljarder kronor Källa: Proposition 2003/04:1 s. 129. I propositionen beräknas inkomsterna för 2004 uppgå till 712,5 miljarder kronor Tabell 42. Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m. Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade netto åren 2004-2006 samt varaktiga effekter för offentlig sektor Miljarder kronor 1 Med bruttoeffekt avses endast den direkta effekten av den skatt som regeländr 2 Bruttoeffekten är inte beräkningsbar. Källa: Proposition 2003/04:1 s. 230. Motionerna Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center Kristdemokraterna begär dessutom i motion Fi304 ett tillkännagivande om att mot Skatte- och socialförsäkringsutskottens yttranden Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU1y) att regeringens inkomstberä Socialförsäkringsutskottet godtar i sitt yttrande (SfU1y) regeringens beräkning Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de olika skatteförsla I tabell 43 redovisas oppositionspartiernas inkomstberäkningar i deras respekti Utskottet vill med anledning av oppositionspartiernas inkomstberäkningar göra n Alla oppositionspartier föreslår att skatterna totalt sett ska sänkas i relatio Oppositionspartierna föreslår att statliga företag ska säljas till ett värde av Tabell 43. Inkomstberäkningar enligt regeringens och riksdagspartiernas budgetf Miljoner kronor En mer rättvisande bild av oppositionspartiernas inkomstberäkningar ges i ställ Tabell 44. Offentliga sektorns inkomster enligt NR 2004-2006. Regeringens försl Miljarder kronor Utskottet har i avsnitt 2.4.2 utförligt behandlat budgetförslagen i partimotion Beträffande förslaget i motion Fi304 (kd) om effekterna av resurstillskott till Finansutskottet har tidigare i avsnitt 3 behandlat skattepolitikens inriktning Dessutom instämmer finansutskottet i skatteutskottets bedömning att övergången Konsekvenserna av utskottets förslag presenteras i efterföljande tabell. Tabell 45. Konsekvenser av utskottets förslag till förändringar i beräkningen a Miljoner kronor Med hänsyn till det ovan anförda biträder utskottet regeringens förslag till be 4 Utgifter 4.1 Fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2004-2006 4.1.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar verksamheterna statschefen, riksdagen och dess myndighe Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet anser i sin motion Fi239 att det finns skäl att hålla I motionen anförs att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör reduce I motionen föreslås också att partistödet och presstödet avvecklas successivt. I motion K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bö Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att presstödet minskas med 425 Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att presstödet minskas med totalt 20 Centerpartiet föreslår i sin motion Fi242 en minskning av utgiftsramen. I motio Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU1y) propositionens försla Till yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 1 år 20 4.1.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsv För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 145 milj Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att förändringen av ut Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi273 en ökad grad av avgiftsfinansi Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motionerna Fi232 och Fi269 att en folk- Kristdemokraterna anser i motion Fi266 att ramen kan minskas genom besparingar Centerpartiet förespråkar i motion Fi259 en sänkt ram för utgiftsområdet. Av en Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 2 år 2004 faststäl 4.1.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket. De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 8 165 miljoner Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) konstaterar regeringen att utgiftsområdesra Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för ut Förslag till ram för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i partimotion Fi239 att anslagen till skattef Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 att skattemyndigheterna ti Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att utgiftsområdet tillförs resu Centerpartiet föreslår i partimotion Fi242 att ökade resurser tillförs tullverk Skatteutskottets yttrande Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att de förslag om förstärkningar Skatteutskottet tillstyrker propositionens förslag till utgiftsram och avstyrke Till yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 3 år 20 4.1.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, rättshjälpe De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 24 859 miljone Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) anförs att utökningen med 608 miljoner kron I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 1 474 miljoner krono Propositionens och riksdagspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområdet u Förslag till ram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 större satsningar på polisen b Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en höjning av ramen. En förstär Kristdemokraterna förordar i sin motion Fi241 en höjning av ramen. Motionärerna Centerpartiet anser i motion Fi242 att rättsväsendet måste förstärkas. Resursfö Justitieutskottets yttrande I ett protokollsutdrag från justitieutskottet tillstyrks regeringens förslag ti Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 4 år 20 4.1.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar bidrag till vissa internationella organisationer, freds De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 1 242 miljoner Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att internationella insatser bör Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion Fi240 minskningen av anslaget 5: Kristdemokraterna avvisar i motion Fi241 ökningen av medlen för bidrag till SIP Centerpartiet föreslår i motion Fi242 minskad ram för utgiftsområdet till följd Utrikesutskottets yttrande I ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 5 år 20 4.1.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det militära och civila försvaret, Ku De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 44 318 miljone Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att de senaste försvarsbesluten h Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 begränsningar i utbildningen av Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att Kustbevakningens resurser förstär Centerpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf Försvarsutskottets yttrande Försvarsutskottet konstaterar i sitt yttrande (FöU1y) att regeringens förslag l Med hänvisning härtill tillstyrker försvarsutskottet regeringens förslag till u Försvarsutskottet tar även upp frågan om ekonomisk styrning inom utgiftsområdet Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 6 år 20 4.1.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och samarbete med De totala utgifterna inom utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 17 059 miljon Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 en omformulering av målet f Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att Sverige ska vara föredöme i EU Kristdemokraterna välkomnar i motion Fi241 regeringens tillskott till det total Centerpartiet förslår i motion Fi242 en ökning av ramen för biståndsverksamhete Utrikesutskottets yttrande I ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 7 år 20 4.1.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor rörande flyktingpolitik, i Utgiftsområdet omfattar också integrationspolitik med frågor rörande invandrare De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 7 629 miljoner Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att Integrationsverket läggs n Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att bristerna i mottagningssysteme Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en nedläggning av Integrationsverket Centerpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att antalet asyl Med dessa påpekanden har socialförsäkringsutskottet inga invändningar mot reger Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 8 år 20 4.1.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälsovård, sjukvård och social omsorg. S De totala utgifterna för utgiftsområde 9 beräknas 2003 uppgå till 34 958 miljon Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (tillsammans med Folkpartiet l Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 ökat stöd för kvalitetsförbättr Kristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 besparingar och effektiviseringar Centerpartiet föreslår i motion Fi242 besparingar på flera myndighetsanslag ino Socialutskottets yttrande Socialutskottet anför i sitt yttrande (SoU1y) att man tillstyrker den av regeri Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 9 år 20 4.1.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområdet omfattar dels transfereringar med anknytning till sjukdom och ha De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 121 370 miljon Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (liksom Folkpartiet liberalern Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att införande av en tredje sjuklön Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att en ny rehabiliteringsförsäkring e Centerpartiet räknar i motion Fi242 med minskade kostnader för sjukpenning, för Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (SfU1y) att regeringen un Mot bakgrund härav godtar socialförsäkringsutskottet regeringens förslag till u Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 10 år 2 4.1.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar folkpension till ålderspensionärer som inte har rätt ti De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 51 939 miljone Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att utformningen av bostadstilläg Folkpartiet liberalerna förespråkar i motion Fi240 att omställningspensionen ut Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att omställningspensionen ska återstä Centerpartiet redovisar i motion Fi242 att ramen för utgiftsområdet kan minskas Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 11 år 2 4.1.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till barnfamiljer (förutom bost De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 52 226 miljone Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 ett grundavdrag i den kommu Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att en jämställdhetsbonus inför Kristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 ett barnomsorgskonto för varje ett Centerpartiet anser i motion Fi242 att barnbidraget för barn upp till 4 år ska Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 12 år 2 4.1.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområdet omfattar bl.a. bidrag till arbetslöshetsersättning, arbetsmarkna De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 64 071 milj Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200 Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 införande av en allmän och obl Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 en radikal omläggning av arbets Kristdemokraterna bedömer i motion Fi241 att ramen kan minskas. Främst beror de Centerpartiet anser i motion Fi242 att ramarna kraftigt kan minskas. Egenfinans Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 13 år 2 4.1.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv Utgiftsområdet omfattar verksamhetsområdena arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebil De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 1 140 miljo Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200 Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 14 Arbetsliv Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att ramen kan minskas genom för Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att vissa myndighetsanslag och de Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 ramminskning. Arbetsmiljöverket har e Centerpartiet förordar i motion Fi242 att forskningsverksamheten decentralisera Arbetsmarknadsutskottets yttrande Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 14 år 2 4.1.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar statens kostnader för olika former av ekonomiskt stöd t De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 211 milj Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200 Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 15 Studiestöd Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att ramen ska minskas. Detta ska Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att rekryteringsbidraget dras i Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 ett studiestödssystem som präglas av Centerpartiet menar i motion Fi242 att ramen ska ökas. Genom att tillföra rekry Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 15 år 2 4.1.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, vuxnas lä De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 41 768 milj Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200 Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 en tydlig kvalitetssatsning i Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utbyggnaden av högskoleplat Kristdemokraterna framhåller i motion Fi241 att ramen bör minskas. Främst beror Centerpartiet anser i motion Fi242 att anslagen 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig. Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 16 år 2 4.1.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar stöd till allmän kulturverksamhet, dans-, teater- och m För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 8 236 milj Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras ökningen av utgiftsområdesramen f Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet skriver i motion Fi239 att statens insatser bör koncen Folkpartiet liberalerna föreslår en ökad satsning på kulturen i motion Fi240. S Kristdemokraterna betonar i motion Fi241 satsningar på den regionala kulturen o Centerpartiet föreslår i motion Fi242 att den regionala kulturverksamheten ska Kulturutskottets yttrande I ett protokollsutdrag från kulturutskottet tillstyrks regeringens förslag till Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 17 år 2 4.1.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor, l De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 9 034 miljoner Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 nu bli 93 miljoner Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och Miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår, i motion Fi239, neddragningar inom utgiftsom Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en omläggning av bostadspolitik Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att bostadsbidraget, främst den barnr Centerpartiet skriver i motion Fi242 att behovet av bostadsbidrag kommer att mi Bostadsutskottets yttrande Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU1y) regeringens förslag till r Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 18 år 2 4.1.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområden omfattar bl.a. medel som länsstyrelser, regionala självstyrelseo För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 106 m Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200 Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 19 Regional utveckling Belopp i miljoner kronor Motioner Moderata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att utgiftsområdesramen kan min Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ramarna minskas genom att p Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ramarna minskas genom att medel s Centerpartiet anser i motion Fi242 att ramarna bör ökas genom program för utvec Näringsutskottets yttrande I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 19 år 2 4.1.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar miljöövervakning, åtgärder för biologisk mångfald, sane För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 2 733 milj Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras minskningen på 36 miljoner kronor Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det behövs effektivare metode Folkpartiet liberalerna föreslår i motion F240 att en kommission bör tillsättas Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att anslaget Stöd till klimatinvester Centerpartiet förordar i motion Fi241 ökade satsningar inom utgiftsområdet. Man Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens I avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 20 år 2 4.1.21 Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning och utveckling av energisystem För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 1 663 m Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200 Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi Belopp i miljoner kronor Motioner Moderata samlingspartiet anför i motion Fi239 att energipolitikens mål ska vara Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi240 en förtida avveckling av kärnkra Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att medlen i första hand ska satsas Centerpartiets förslag i motion Fi242 överensstämmer med regeringens. Näringsutskottets yttrande I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 21 år 2 4.1.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar investeringar i samt drift och underhåll av vägar och j De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 24 485 milj Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200 Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 22 Kommunikationer Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att transportpolitikens övergr Folkpartiet liberalerna menar i motion Fi240 att fungerande kommunikationer är Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att ramarna ökas, främst genom att me Centerpartiet förordar i motion Fi242 att ett särskilt infrastrukturbolag bör s Trafikutskottets yttrande I ett protokollsutdrag från trafikutskottet tillstyrks regeringens förslag till Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 22 år 2 4.1.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, skogsnäring, fiskenäring, För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 553 milj Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 till 111 miljoner k Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den svenska livsmedelspr Folkpartiet liberalerna skriver i motion Fi240 att jordbruket bör ses som en nä Kristdemokraterna skriver i motion Fi241 att de anslagsförändringar som föreslå Centerpartiet föreslår i motion Fi242 ett antal satsningar på det svenska lantb Miljö- och jordbruksutskottets yttrande Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens I avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 23 år 2 4.1.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena forskningspolitik, näringspolitik, kons För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 491 m Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200 Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att stat, kommun och landsting sk Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ett mål för förenklingsarbe Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ett mål om 15 procents minskning Centerpartiet framhåller i motion Fi242 att näringslivsfrämjande åtgärder med e Näringsutskottets yttrande I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 24 år 2 4.1.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens bidrag till kommuner och landstin De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 72 537 miljone Budgetpropositionen I budgetpropositionen redovisas att målet för utgiftsområdet är att skapa goda I proposition 2002/03:151 föreslår regeringen att ett kostnadsutjämningssystem Regeringen föreslår också att ett antal tidigare genomförda åtgärder slutregler Den konsekvensberäknade ramen för 2006 är 7 561 miljoner kronor högre än ramen Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ram för utgiftsområdet un Förslag till ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den kommunala verksamhet Moderaterna säger nej till regeringens satsning på ökad tillgänglighet i vården Folkpartiet liberalerna anför i motion Fi240 att man stöder regeringens förslag Folkpartiet anser att statsbidragen i högre grad än i dag ska vara generella. S Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att kommunsektorn utöver de medel reg Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 25 i motion Fi242 är ca 43 mi Finansutskottets ställningstagande Utskottet konstaterar att det generella statsbidraget tillförs 1 miljard kronor Oppositionspartierna har i sina motioner presenterat alternativa förslag till r Moderata samlingspartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidra Folkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts Kristdemokraterna föreslår att effekten på kommunsektorn av deras skatteförslag I Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med ca Utskottet återkommer inom kort med en noggrannare genomgång av partiernas kommu Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 25 år 2004 faststä 4.1.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgift De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 42 150 miljone Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Belopp i miljoner kronor Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det är angeläget att minska s Folkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 mer omfattande försäljningar a Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en ökad utförsäljning av statliga för Centerpartiet förordar i motion Fi242 ökad takt i försäljningen av statlig egen Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 26 år 2004 faststä 4.1.27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska gemenskapens allmänna budg De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 814 milj Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200 Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Belopp i miljoner kronor Som framgår av tabellen har inget av oppositionspartierna föreslagit någon förä Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag och föreslår mot denna bakgr 4.1.28 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av utgifterna för ålde Jämför reservation 8 (fp). Utgifterna omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 157 470 miljon Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso Regeringen föreslår att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålder Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde Förslag till ram för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Belopp i miljoner kronor Motionen Folkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 en ökad ram för ålderspensions Socialförsäkringsutskottets yttrande Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att den större r Socialförsäkringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till be Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för ålderspensionssysteme 4.2 Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006 Utskottets delförslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens utgi Jämför reservationerna 11 (m), 12 (fp), 13 (kd) och 14 (c). Budgetpropositionen Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna beräkningen av utgifter på utgif Motionerna Förslag till alternativ beräkning av utgifter på utgiftsområden för åren 2005 o Moderata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 7) Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 9 och 11) Kristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 7) samt Centerpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, i denna del). Partiernas alternativ för åren 2005 och 2006 har redovisats i tabellerna under Kristdemokraterna beräknar dessutom i motion Fi241 att två av de av motionärern Utöver de föreslagna alternativen till beräkning av utgifterna på utgiftsområde Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att riksdagen ska godkänna den Finansutskottets ställningstagande De i detta sammanhang aktuella alternativen avseende åren 2005 och 2006 utgår f Vidare konstaterar utskottet att regeringen redovisar en konsekvensberäkning av Med hänsyn härtill biträder utskottet regeringens förslag till beräkningen av u Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Fi239 (m) yrkande 7, Fi240 (fp) yrkand Regeringens förslag till beräkning av utgifter på utgiftsområden åren 2005 och 2006 Belopp i miljoner kronor 4.3 Bemyndigande om upplåning Utskottets förslag i korthet Regeringen bemyndigas att under budgetåret 2004 ta upp lån enligt lagen (1998:1 Budgetpropositionen Statsbudgetens saldo är sedan 1997 identisk med statens lånebehov. För att stat Under perioden 2003-2006 beräknas det ackumulerade budgetunderskottet enligt re Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 20 Finansutskottets ställningstagande Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det i finansplanen begärda bemyn 4.4 Finansiering av investeringar och rörelsekapital 4.4.1 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltn Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att regeringen bemyndigas att för budgetåret 2003 besluta om Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 7.1.1) redovisas för varje utgiftsområde det ber Jämfört med aktuella låneramar för 2003 innebär regeringens förslag till lånera Finansutskottets ställningstagande Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till investeringsramar v Utskottet tillstyrker således att regeringen för budgetåret 2003 får besluta om 4.4.2 Myndigheternas räntekontokrediter Utskottets förslag i korthet Regeringen får för budgetåret 2004 besluta om krediter för myndigheternas ränte Budgetpropositionen Regeringen kan besluta att rörelsekapital i statens verksamhet ska finansieras Jämfört med aktuella räntekontokrediter för 2003 innebär regeringens förslag ti Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker förslaget om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäld 4.4.3 Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret Utskottets förslag i korthet För sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för budgetåret 2004 besluta om Budgetpropositionen Inom ramen för det reformerade systemet för inkomstgrundad ålderspension har Sj Kostnaderna för Sjunde AP-fondens förvaltning av de båda fonderna ska tas ur de Premiesparfondens marknadsvärde uppgick vid halvårsskiftet till 18,6 miljarder Det balanserade underskottet i Sjunde AP-fondens verksamhet beräknas till ca 14 Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 15). 4.5 Bemyndigande för ramanslag Utskottets förslag i korthet Regeringen får ett bemyndigande att under budgetåret 2004 besluta att ett raman Budgetpropositionen Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med Regeringen begär i budgetpropositionens volym 1 (avsnitt 7.4) att den bemyndiga 1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt 2. överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Enligt regeringens bedömning kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till När det gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbar Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder och avsikten är att även fortsät Innevarande år har regeringen inte medgivit några överskridanden. Ett eventuell Finansutskottets ställningstagande Utskottet utgår ifrån att ytterligare utnyttjande av bemyndigandet senare i år Med detta tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen till bemyndi 5 Övriga frågor 5.1 Reservationsanslag blir ramanslag Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att på statsbudgeten för 2003 uppf Budgetpropositionen I budgetpropositionen (avsnitt 7.5) redovisas att de tidigare förslagsanslagen Det är i detta sammanhang intressant att jämföra villkoren för ramanslag och re Sammantaget medger ramanslaget en större flexibilitet än reservationsanslaget. Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte finns tillräckliga skäl för at Reservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås omvandlas till r Enligt 3 § budgetlagen finns tre anslagstyper, nämligen obetecknade anslag, res Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att de reservationsanslag som finn 5.2 Budgeteringsmarginalen Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslag om budgeteringsmarginalen, en översyn av bud Jämför reservation 15 (fp). Motionen I motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls att så gott som hela budg Motionärerna anser att budgeteringsmarginalen är ett mycket viktigt inslag i bu Systemet med utgiftstak har i grunden visat sig fungera mycket väl, anser motio Motionärerna anser att budgetlagen behöver ses över och förtydligas främst avse Motionärerna framhåller också behovet av att ge en fullständigare redovisning a Motionärerna anser att regeringens ekonomiska redovisning till riksdagen och ti Regeringen bör enligt motionärernas uppfattning både utveckla redovisningen av Finansutskottets ställningstagande Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att budgetlagen behöver ses över Regeringen har vid ett antal tillfällen använt sig av kreditering av skattekont Utskottet vill framhålla att sysselsättningsstödet till kommunerna liksom den s Frågan om hur budgeteringsmarginalen bör utformas och hur stora marginaler som Frågan om budgeteringsmarginalens storlek och användning har stor betydelse för Budgetprocessen syftar till att ge budgetpolitiken en långsiktig, hållbar och t Sedan hösten 2000 har regeringen vid upprepade tillfällen i både budgetproposit Mot denna bakgrund förväntar sig utskottet att regeringen i 2004 års ekonomiska Vad gäller förbättringar av redovisning till riksdag och medborgare om statens Utskottet vill framhålla att redovisningen i statsbudgeten - både den ekonomisk Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6. 5.3 Effekter av besparingar Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslag om samhällsekonomiska kalkyler vid besparing Motionerna I motion Fi252 efterlyser Hillevi Larsson (s) att kommuner, landsting, statliga Nedskärningar i den offentliga sektorn leder ofta till att färre anställda får När det gäller det privata näringslivet är det svårare att kräva en samhällseko I motion F225 av Carl-Axel Johansson (m) framhålls att besparingar inom sjukvår Gustav Fridolin (mp) föreslår i motion Fi226 en utredning om kostnaderna för 19 Motionären anser att en utredning av kostnaderna för nedskärningspolitiken är a Finansutskottets ställningstagande Slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser bör naturligtvis undvikas i Utskottet vill emellertid framhålla att det inte råder någon motsättning mellan Utskottet anser inte att det vore vare sig rimligt eller riktigt att kräva samh Vad gäller effekterna av 90-talets budgetsanering anser utskottet att det är nö Det konsolideringsprogram som genomfördes åren 1994-1998 innebar en avvägning m Det är enligt utskottets mening ofrånkomligt att en så kraftfull sanering av de Det är enligt utskottets mening givetvis viktigt att effekterna av den ekonomis Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi225 (m), Fi226 (mp) och Fi252 5.4 Omstrukturering av statliga företag Utskottets förslag i korthet Utskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20 Jämför reservation 16 (fp). Motionen Folkpartiet liberalerna kritiserar i motion Fi240 regeringens förslag i den eko Utskottets ställningstagande Regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb Enligt regeringen var det möjligt att genomföra engångsutdelningar på minst 3 m Regeringen ansåg att riksdagens godkännande för en kapitalinsats i normalfallet Utskottet underströk (bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) dock att förslaget Finansutskottet ansåg därför att regeringen inte bör bemyndigas att i brådskand Finansutskottet förordade mot denna bakgrund att högst 3 miljarder kronor överf I de fall det inte bara är fråga om en omstrukturering av resurser mellan statl Om regeringen menar att det ska finnas en permanent särskild ordning för omförd I avvaktan på en formell reglering borde riksdagen, enligt finansutskottets men Huvudprincipen bör vara att riksdagen varje höst i samband med det s.k. rambesl Regeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition Utskottet konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har Utskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20 5.5 Vårpropositionens innehåll Utskottets förslag i korthet Innehållet i den ekonomiska vårpropositionen bör inte lagregleras mer ingående Den i sammanhanget väckta motionen avstyrks. Jämför reservation 17 (fp). Motionen I motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås att riksdagen ska begära a Motionärerna anser att de övergripande riktlinjerna ska behandlas i den ekonomi Finansutskottets ställningstaganden Frågor med anknytning till den ekonomiska vårpropositionen regleras i en tilläg Den aktuella tilläggsbestämmelsen fick sin nuvarande lydelse på förslag av Riks Motionärerna anser att regeringen inte fyller vårpropositionen med rätt innehål Utskottet finner det inte motiverat att nu göra någon översyn av budgetprocesse Utskottet avstyrker motion Fi295 (fp) yrkande 4. 5.6 Långsiktig ekonomisk tillväxt Utskottets förslag i korthet Hållbar utveckling är redan ett övergripande mål för regeringens politik, och d Motionerna I motion Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) föreslås att riksdagen tillkännager I motion Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustaf Fridolin (mp) föreslås att ri Utskottets ställningstagande Hållbar utveckling är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Det in Regeringen presenterar i Den nya produktionen - det nya uppdraget (Ds 2001:68) Att åstadkomma ekonomisk tillväxt och en hållbar social välfärd utan att skapa 5.7 Barnbilaga i budgetpropositionen Utskottets delförslag i korthet Utskottet anser att det är angeläget att arbetet med att tillföra ett barnpersp Motionerna I motion Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) föreslås att st Centerpartiet förordar i motion So500 (yrkande 1) att statsbudgeten ska komplet Finansutskottets ställningstagande Kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov är en viktig förutsätt Målsättningen för den svenska barnpolitiken är att barn i Sverige ska växa upp Finansutskottet delar regeringens uppfattning att förverkligandet av barnkonven Därför anser utskottet att det är angeläget att regeringen ger riksdagen en båd Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen i budgetproposition Finansutskottet har vid flera tillfällen (senast i bet. 2002/03:FiU20) noterat Utskottet kan konstatera att de hittills uppnådda resultaten av regeringens arb Utskottet välkomnar detta arbete och vidhåller sin uppfattning att kravet på at Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker utskottet förslagen i motionerna Fi2Reservationer 1. Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken - avsnitt 1.3, punkt 1 av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Christer Nylander (fp), Tomas Högström Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner de i reservation 1 föreslagna riktlinjerna för den ekonomis 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14, 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del, 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt 2003/ Ställningstagande Inledning Den viktigaste uppgiften för den ekonomiska politiken just nu är att få fart p När den internationella konjunkturen inte ger samma draghjälp som tidigare är d För att få högre tillväxt måste både antalet individer som faktiskt är i arbete Svensk politik står inför två stora pedagogiska utmaningar. Den första utmaning Den andra utmaningen handlar om att tydliggöra hur starkt vår privata och offen Om vi ska kunna möta de utmaningar som ligger framför oss, nämligen en förändra Politiken måste leda till: en vitalisering av det privata företagandet, en genomgripande reform av de offentliga socialförsäkringssystemen. Socialdemokraterna har excellerat i att sätta upp mål av olika slag: för budget Socialdemokraterna och deras stödpartier lever inte upp till målen för - sysselsättning - minskad arbetslöshet - halverad ohälsa - minskat socialbidragsberoende - budgetbalans. Vi vill ge politiken en annan inriktning. Det handlar om att förbättra förutsät Socialdemokraterna talar gärna, och ibland med viss rätt, om den bristande mora Följande punkter dominerar den politik vi vill föra: En rad åtgärder som gör det mera lönande att arbeta än i dag. Reformering av de Ett kraftfullt program för att få människor tillbaka i arbete igen. En akut frå Både mäns och kvinnors möjligheter måste tas till vara. Kombinationen av kvinno En omfattande skattereform som ska leda till både ett lägre skattetryck och ett Ett omfattande paket för att få fart på företagandet. Inte heller på detta områ Översyn av regelsystemen. En möjlighet är att arbeta med solnedgångsregler för Bort med ett antal hinder för tillväxten. En bättre infrastruktur både i form a Prioriteringar måste göras mellan olika utgifter - det gäller inte bara bidrags Vi vill genomföra en ekonomisk politik som redan under 2004 skulle kunna vända Missade tillväxtchanser och svikna löften Under 1990-talets tre borgerliga regeringsår genomfördes en rad viktiga ekonomi Socialdemokratins intresse för att utveckla reformarbetet för svensk ekonomi ha Under perioden 1995-1998 ledde den statsfinansiella saneringen till att staten Ett oroande problem i svensk ekonomi är regeringens underskattning av det under Strukturpolitik mer nödvändig än någonsin Utgången av folkomröstningen om införande av euron innebär att den penningpolit Finanspolitiken kan därmed i huvudsak ägnas åt struktur- och fördelningspolitis På ett antal områden har de offentliga utgifterna blivit större än vad som kan Ett exempel är kostnaderna för sjukpenning och förtidspension som tillåtits väx Skattesystemet måste bli mera tillväxtvänligt. Skattepolitiken ska prioritera s Strukturpolitiken måste också ta itu med andra tillväxthinder. Det gäller behov Högre tillväxt genom fler i arbete, ökad produktivitet och stabila institutione Den ekonomiska politikens inriktning En starkare och uthållig ekonomisk tillväxt är helt nödvändig för att nå målet Avgörande för en bättre tillväxt är också den ekonomiska miljö som individer oc Sverige sägs vara världens mest jämställda land. Men mycket återstår att göra i Stora löneskillnader för likvärdigt eller lika arbete kvarstår. Arbetsmarknaden Vi vill särskilt peka på åtgärder för tre stora områden: Bryt upp de offentliga monopolen. Bättre villkor för företagande inom tjänstesektorerna. Gör det lättare att förena förvärvsarbete med ansvar för barn. Antal sysselsatta och antal arbetade timmar 1997-2003 Säsongrensade kvartalssiffror Källa: Konjunkturinstitutet Fler i arbete och fler arbetade timmar Genom att göra det mer lönsamt att arbeta kommer arbetsutbudet att öka. Detta k Genom att utforma regler och skatter så att de främjar förvärvsarbete och hälsa Genom en effektivare arbetsmarknadspolitik kan fler komma i arbete snabbare. Genom bättre och enklare regler kan invandrare snabbare få en chans att komma i Förutsättningarna för äldre att arbeta längre bör bli bättre. Med en bättre familjepolitik ökar förutsättningarna att kombinera familjeliv oc Krafttag mot de höga ohälsotalen Ett av de största problemen både för enskilda och för arbetsmarknaden i stort ä Skillnaderna mellan mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden återspeglar Politiken måste snarast läggas om för att vända utvecklingen. Vi föreslår därfö finansiell samordning mellan försäkringskassorna och sjukvården tillåts i hela en nationell vårdgaranti för att korta vårdköer och möjliggöra en snabbare åter ett förstärkt rehabiliteringsarbete med sikte på en rehabiliteringsgaranti vari snabba resursförstärkningar till försäkringskassorna, ersättningsreglerna och deras tillämpning stramas upp, arbetslinjen stärks genom att bedömningen av arbetsförmåga vid långa sjukfall i en dialog tas upp med arbetsmarknadens parter beträffande de avtalade tilläggsf stärkt utbildning i försäkringsmedicin för läkare, möjligheterna att genom företagshälsovården bidra till ett minskat antal långa möjligheterna att införa en obligatorisk privat försäkring mot arbetsolyckor bö det förebyggande arbetet på arbetsplatserna ges en högre prioritet; detta gälle fler alternativa arbetsgivare inom den offentligt finansierade verksamheten för utökade möjligheter för den enskilde att påverka arbetstidens förläggning och b förbättrad kunskap om och ökade insatser mot kvinnors ohälsa. Ökad produktivitet Genom att göra det mer lönsamt för individen att utbilda sig, ta ansvar, arbeta För företagen bör det bli mer lönsamt att investera i produktion, utveckla ny t Genom att förenkla regler och därigenom minska byråkrati och uppgiftslämnande k Genom att öppna för en mångfald utförare av offentliga välfärdstjänster kommer Den offentliga upphandlingen av varor kan förbättras och därmed samtidigt bidra Genom en stärkt konkurrens på såväl produkt- och tjänstemarknader som finansie Vi ser sammantaget en stor potential för tillväxt i att öka den faktiska syssel Sunda finanser och stabila institutioner Statens utgifts- och skattekvot måste minska för att ge hushållen och företagen Socialförsäkringssystemen måste reformeras för att bli enklare, ekonomiskt mer Den offentliga bruttoskulden ska minska. Kontrollen och tillsynen över såväl socialförsäkrings- och bidragssystemen som Det direkta sambandet mellan en fungerande lönebildning och höjda reallöner beh Tilltron till rättsväsendet i stort behöver stärkas. Ökade resurser till polis Förtroendet för näringslivet måste stärkas Utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter kan närings Förtroende kan byggas via lagar och regleringar, via tillsyn eller via etiska n Finansmarknadsutredningen konstaterade i mars år 2000 att "det finns visserlige Eftersom finansmarknaden och näringslivet i stort har en central betydelse för En väl fungerande styrning av företagen förutsätter att skatter och regler ger Vi ser bl.a. följande förändringar för att upprätta näringslivets förtroende oc Näringslivet måste ta ansvar för att en ordentlig diskussion kommer i gång om h Ett ökat användande av etiska analyser av börsbolag och andra företag som kompl Insiderlagstiftningen bör ses över. Stärk Finansinspektionen och ge den verkningsfulla påföljdsmöjligheter. Ökad öppenhet i företagens redovisning av bl.a. löner och förmåner bör ske i fö Företagande Bättre förutsättningar för företagande För att ett ökat arbetsutbud skall omsättas i varaktig tillväxt krävs att det ä Antal företagare enligt arbetskraftsundersökningarna januari 1994-september 200 100-tal , löpande 12-månaderstal Källa: SCB För att fler livskraftiga företag skall startas behöver entreprenörskap uppmunt I den verksamhet som i dag till stor del bedrivs av offentliga monopol är behov En fungerande konkurrens är en förutsättning för att resurser används på bästa Fler och bättre genomförda offentliga upphandlingar skulle också kunna medföra Lägre skatter på företag och företagande Fåmansbolagsägare drabbas av högre skatt än andra. Därför måste de diskriminera Generationsskiften i familjeföretag försvåras av höga skatter. Efter det att st Kapitalbeskattningen måste lindras. Förmögenhetsskatten är en stor anledning ti Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för svenska ä I växande företag utan stor egen kapitaltillgång har det varit vanligt att utfä Mindre krångel Nu är det länge sedan småföretagardelegationen kom med förslag till regelförenk Miljöprövning för att få tillstånd att driva en verksamhet kan i Sverige ta fle Lägre kostnader För att minska underskottet i statsbudgeten genomförde riksdagsmajoriteten en f Bättre konkurrens Konkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör identifieras och avvec Det bör blir lättare att få prövat i domstol om kommunal näringsverksamhet stri Plan- och bygglagen bör ändras så att etablering av konkurrerande handel underl Stora upphandlingar bör delas i fler order så att även mindre företag har en ch Upphandlingsreglerna bör ändras så att det klargörs under vilka förutsättningar Frigör offentlig sektor Verksamhet som i dag bedrivs i offentlig sektor kan hindra samma verksamhet som För att bl.a. öppna för fler utförare av välfärdstjänster ska det offentliga st Socialförsäkringar i behov av reformer Dagens socialförsäkringssystem behöver reformeras. Det behövs samordning, renod De principer som bör ligga till grund för nödvändiga förändringar återfinns i b För att stärka systemens legitimitet handlar det bl.a. om att få en ökad koppli Socialförsäkringsförmånerna måste lättare kunna följa den enskilde individen. I Systemen måste vara utformade så att de klarar olika typer av demografiska förä Systemen måste ha goda incitament inbyggda som stimulerar till arbete och inte Sammanfattning av förslagen Den svenska uthålliga tillväxtpotentialen måste förbättras. Skattetrycket ligge Men det kanske allvarligaste svenska tillväxthindret är socialdemokratins låga Detta är huvudpunkterna i den ekonomiska politik vi vill genomföra. Ett brett program för att få människor i arbete igen. Stimulans av det privata företagandet. Det krävs förändringar av skatter, avreg Det måste löna sig bättre att arbeta än vad det gör i dag. Det behövs mer, inte Reformera de offentliga utgifterna. Kraven på hårdare prioritering gäller både Både kvinnors och mäns möjligheter måste tas till vara. Det behövs betydande fö En omfattande skattereform med lägre skatter och ett arbets- och tillväxtstimul En omfattande avreglering för att frigöra människors skaparkraft. Förstärkt infrastruktur både i form av vägar och kunskap m.m. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här framfört om in 2. Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 bör ha följande lydels Riksdagen fastställer som mål för budgetpolitiken att det finansiella sparandet 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 samt 2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5 och avslår motionerna 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13 samt 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5. Ställningstagande Folkpartiet har tidigare ställt upp på regeringens mål från mitten av 1990-tale Förutsättningarna för målet för de offentliga finanserna är i dag annorlunda. D Vi anser att målet för de offentliga finanserna måste ta hänsyn till de ändrade Utöver detta anser vi att de förslag till överskottsmål som presenteras i reger Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motionerna Fi240 (fp) yrkande 5 samt 3. Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt av Mats Odell (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5, 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13, 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt 2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 och avslår motion 2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5. Ställningstagande Som påpekas i Kristdemokraternas motion Fi241 ligger överskotten i den offentli För oss kristdemokrater är sunda statsfinanser av central betydelse för den eko Vi kristdemokrater anser också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats s Under sin tid som statsråd tog f.d. finansministern Erik Åsbrink initiativ till Därmed tillstyrker jag motion Fi241 (kd) yrkandena 10, 12 och 13. Eftersom mots 4. Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5, 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10 och 12, 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt 2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 13 och 2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5. Ställningstagande Statsfinansernas saldo följer normalt konjunktursvängningarna. I en konjunkturn Enligt min mening måste statsfinanserna ha en sådan styrka att budgetöverskott Nuvarande överskottsmål för de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % över e Därmed tillstyrker jag motion Fi242 (c) yrkande 5. Eftersom motsvarande förslag 5. Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (m) av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen fastställer som delmål för det finansiella sparandet att överskottet 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 och avslår proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 4 liksom motion 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7. Ställningstagande De senaste årens utveckling i Sverige och Europa visar att budgetsaldomål utan Moderaterna anser därför att en ordning baserad på ett mål för den konsoliderad Årliga saldomål bör fastställas för det faktiska finansiella sparandet för de k Moderaterna föreslår stramare årliga saldomål än regeringen för de år budgetpro Därmed tillstyrker vi motion Fi239 (m) yrkande 4 och avstyrker förslaget i budg 6. Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (fp av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 bör ha följande lydels Riksdagen fastställer att det finansiella sparandet i staten för 2004 beräknas 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7 och avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4. Ställningstagande Folkpartiet föreslår i sitt budgetalternativ ett nytt överskottsmål som avser f Med hänsyn till denna målformulering föreslår vi att det finansiella sparandet Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 6 och 7. 7. Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (m) av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: 5. Budgetförslagen för 2004 a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1) Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2) Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6) Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8) =utskottet e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9) =utskottet f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10) =utskottet g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt inkomstskatt. Därme 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 10, 2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1-8, 12, 33, 37 och 38 sa 2003/04:A258 av Anders G Hökmark m.fl. (m) yrkande 2 och avslår proposition 200 h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2) =utskottet i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5) =utskottet j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt allmän löneavgift. 2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 39 och avslår proposition 2 k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om höjd koldioxidskatt och e 2003/04:Fi204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m), 2003/04:Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m), 2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 9 och 13, 2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m) yrkande 1, 2003/04:MJ l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3) =utskottet m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6) =utskottet n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av =utskottet o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8) =utskottet p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skatter på handelsgödsel q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om privatinförsel av alkohol 2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 30-32 samt 2003/04:Sk310 r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skattereduktion för utgif 2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 34-36 och avslår proposit s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10) Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28) =utskottet u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), 2003/04:Fi212 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m), 2003/04:Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m), 2003/04:Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m), 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 8 och 9, 2003/04:Fi223 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 14-29, 40 och 41, 2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c), 2003/04:Sk299 av Lennart Hedquist m.fl. (m), 2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 2-4, 2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20, 2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 19, 2003/04:Kr282 av Kenth Olsson m.fl. (m) yrkande 13, 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 9 och 10 samt 2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m) yrkandena 3, 4 och 7 samt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts Ställningstagande Medan regeringen har få tillväxtbefrämjande förslag på sitt program vill vi med Medan regeringen med sin tredje sjuklönevecka demonstrerar handlingsförlamning Medan regeringen med sin expansiva reformpolitik gröpt ur statsfinanserna så at Vi är inriktade på att öka tillväxten. Regeringen däremot tycks vara mer intres Att som i dag beröva människor möjligheten att försörja sig på eget arbete inne Svenska låginkomsttagare kommer med regeringens politik även framöver att vara Vi ökar arbetsutbudet genom att främja en flexibel arbetsmarknad och genom att Den moderata budgetpolitiken är inriktad på att åstadkomma ett starkare finansi Fyra prioriteringar styr utformningen av vår politik. För det första måste den offentliga skuldsättningen begränsas. Dagens höga skul För det andra måste skatter sänkas. Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone För det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Utgiftsutvecklingen i För det fjärde måste resurser tillföras vård, skola och rättsväsende. Vi moderater gör således en medveten prioritering. För oss är lägre skatter vik I sina huvuddrag är det moderata alternativet så utformat att skatterna sänks m För oss moderater är skattesänkningar i grunden en fråga om människors frihet o Moderaternas politik för att sänka de mest tillväxtskadliga skatterna kan samma Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks genom att det allmänna Vi inför också ett särskilt kommunalt grundavdrag för barnfamiljer som är avset Av våra samlade skattesänkningar på netto 20 miljarder kronor svarar enbart des För att stimulera arbetsviljan inför vi ett förvärvsavdrag med 12 % på pensions Arbetsviljan stimuleras också av att marginaleffekterna vid inkomstbeskattninge Vi sänker arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna för att på sikt avskaffa dem o Vi avskaffar likaså de diskriminerande 3:12-reglerna för att stimulera nyföreta Förutom dessa tillväxtbefrämjande skattesänkningar vill vi moderater sänka bens Med en stram utgiftspolitik blir det möjligt att kombinera Moderata samlingspar Ska rättstryggheten kunna förbättras måste polisen finnas där människor vistas Åklagarna har tillsammans med polisen ansvaret för samhällets brottsbekämpning. Även domstolarna behöver förstärkning för att klara av måltillströmningen på et För att kriminalvården ska fylla sin funktion måste antalet platser på häkten o Moderata samlingspartiet avdelar nästa år 1,1 miljarder kronor mer än regeringe Vi föreslår en tydlig kvalitetssatsning på skolan, med ett fritt skolval basera Moderata samlingspartiet satsar nästa år 0,9 miljarder kronor mer än regeringen För att komma till rätta med de långa vårdköerna inför vi en nationell vårdgara Moderata samlingspartiet avdelar nästa år 2,7 miljarder kronor mer än regeringe Sveriges underdimensionerade infrastruktur är till hinder för medborgarna och e De senaste försvarsbesluten har varit underfinansierade. Nästa år ger därför Mo De moderata skattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras med budgetförs De utgiftsminskningar som följer av våra besparingsförslag och den kompensation Sammanfattningsvis anser vi alltså att Moderata samlingspartiets förslag till i Moderata samlingspartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004 Belopp i miljoner kronor Slutligen stöder vi även Moderata samlingspartiets övriga förslag i detta samma Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a 8. Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (fp) av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 bör ha följande lydels 5. Budgetförslagen för 2004 a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1) Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 och avslår proposition 20 b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2) Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2004, 2005 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 och avslår proposition 20 c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6) Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden enligt 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 8, 28 och 29 samt avslår d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.7) Riksdagen godkänner den beräkning av förändring av anslagsbehållningar för 2004 e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9) =utskottet f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10) =utskottet g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om sänkt inkomstskatt. Därme 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 1 i denna del, 33 och 35, h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2) =utskottet i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5) =utskottet j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1) =utskottet k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt och elskatt (avsnitt 3.7.2) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om höjd koldioxidskatt och e 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 34 och avslår proposition 2 l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3) =utskottet m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6) =utskottet n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av =utskottet o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8) =utskottet p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12) =utskottet q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13) =utskottet r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om skattereduktion för utgif 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 36 och avslår proposition 2 s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10) Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 och avslår proposition 20 t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28) Riksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12 och avslår proposition 2 u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 31, 2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd), 2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) och 2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 3, 8, 10, 11 och 13 samt Ställningstagande Svensk budgetpolitik måste förändras. Sverige behöver en politik som kan skapa Folkpartiet liberalerna strävar efter förändring. Men vi tror inte på en återgå Fler ska jobba. Statsskulden ska vara lägre. Fler ska jobba Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag Vi ska ha lägre inkomstskattesatser - sänkt skatt för låginkomsttagare och sänk Vi vill stimulera tillväxten av nya och starkare företag genom skattelättnader Vi anser att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i, äv Folkpartiet stöder principiellt idén om en grön skatteväxling. Vi ser emellerti Arbetslösheten måste bekämpas och sysselsättningen öka. Fler människor ska helt Parallellt bör den svenska utbildningspolitiken reformeras från grunden för att Den alarmerande ökningen av förtidspensioner i kombination med höga sjukskrivni Arbetet med en stor socialförsäkringsreform bör startas omedelbart i syfte att Folkpartiet förordar en rad åtgärder som kommer att underlätta för nya företag Konkurrensen mellan företag i Sverige måste stärkas. Vi är övertygade om att en Det är enligt vår mening angeläget att Sverige driver kampen för global solidar Statsskulden ska minska Genom en radikal reformpolitik för jobb och företagande och en ansvarsfull budg Vi visar i vårt budgetalternativ att genom en noggrann utgiftsgranskning kan ma Vår budgetpolitik inriktar sig dessutom på att hålla statens finanser i balans Sammanfattningsvis anser vi således att riksdagen bör bifalla motionerna Fi287 Folkpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004 Belopp i miljoner kronor 9. Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (kd) av Mats Odell (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: 5. Budgetförslagen för 2004 a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1) Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2) Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 4 samt avslår proposition 200 c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6) Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8) =utskottet e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9) =utskottet f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10) =utskottet g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt inkomstskatt. Därme 2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 8-13, 2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-4 och 7 samt 2003/04:Sf398 h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2) =utskottet i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5) =utskottet j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt allmän löneavgift. 2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 25 och avslår proposition 200 k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om höjd koldioxidskatt och e 2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 26-28, 2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 8 och 9 samt 2003/04:Sk306 a l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3) =utskottet m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6) =utskottet n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av =utskottet o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8) =utskottet p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12) =utskottet q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13) =utskottet r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om skattereduktion för utgif 2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 33 och avslår proposition 2003 s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10) Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det 2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1 och 29 samt avslår proposi t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28) =utskottet u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi248 av Johnny Gylling (kd), 2003/04:Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd), 2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c), 2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 2-7, 14-23, 31, 32, 34, 35 2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13-15 oc 2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 4, 2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts Budgetpolitikens allmänna inriktning Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sver Den statliga budgetpolitiken bör inriktas på ett bättre finansiellt sparande ge För att minska konjunkturkänsligheten i statens budget föreslår jag att regerin Jag anser att det som anförs i Kristdemokraternas motion Fi241 om ett antal sär Tillväxtpolitik Den tillväxtpolitik som Kristdemokraterna förespråkar karakteriseras av en bala Tjänstesektorn ges nya möjligheter att växa genom en skattereduktion på 50 % fö Egendoms- och kapitalbeskattningen behöver snarast göras om. Förmögenhetsskatte Det svenska väg- och järnvägsnätet behöver en rejäl upprustning. Därför tillför För att stimulera det mycket låga bostadsbyggandet behövs en helt ny inriktning Skattepolitik Kristdemokraterna ser det som en viktig uppgift att skapa en skattestruktur som Grundavdraget i den kommunala beskattningen höjs till 30 000 kr. Höjningen omfa Kristdemokraterna föreslår också ett generellt statligt förvärvsavdrag på 4 %. Kristdemokraterna föreslår också att värnskatten avskaffas. Värnskatten är ett Den statliga fastighetsskatten avskaffas för småhus och bostadshyreshus. Reform Gränsen för reseavdraget till och från jobbet bör också sänkas från dagens 7 00 En reformerad familjepolitik Barnens och familjernas behov är utgångspunkten för familjepolitiken. Alla ska Kristdemokraterna föreslår förändringar inom familjeområdet som bl.a. innebär a Bättre pensioner Regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat många pensionärer hårt genom n Kristdemokraterna föreslår som tidigare nämnt höjt grundavdrag med 30 000 kr oc Kristdemokraterna anser vidare att inkomstprövningen av bostadstillägget för pe Vården, omsorgen och utbildningsväsendet Sjukvården och äldreomsorgen måste präglas av värdighet. Valfrihet, bättre utny Kommunerna bör själva få bestämma över sin verksamhet. Därför föreslår Kristdem Villkoren för studerande bör förbättras. Höjning föreslås av studiebidraget för En helt ny rehabiliteringsförsäkring bör införas snarast för att minska de höga Ett återupprättat rättsväsende Det krävs ökade resurser till rättsväsendet för att öka tryggheten, förebygga b Förstärkningar sker i alla delar av rättskedjan. Det brottsförebyggande arbetet Skattekvoten och utgiftstaket på längre sikt Kristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket, som är högst i världen, Även de statliga utgifternas andel av BNP bör minska på längre sikt. Detta är e Budgeteringsmarginalen i regeringens förslag uppgår 2004 till rekordlåga 0,2 % I det följande visas Kristdemokraternas förslag till fördelning på utgiftsområd Sammanfattningsvis anser jag att Kristdemokraternas budgetförslag för 2004 bör Fi248, (kd), Fi282 (kd), Fi288 (fp, m, kd, c), Fi304 (kd) yrkandena 2-7, 14, 16 Kristdemokraternas förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004 Belopp i miljoner kronor 10. Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (c) av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: 5. Budgetförslagen för 2004 a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1) Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2) =utskottet c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6) Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8) =utskottet e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9) =utskottet f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10) =utskottet g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt inkomstskatt. Därm 2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 2-6 och 8-11 samt avslår pro h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2) =utskottet i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5) =utskottet j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt allmän löneavgift. 2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 17 och 23 samt avslår propos k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om höjd koldioxidskatt och 2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 19 och 30 samt avslår propos l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3) =utskottet m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om kraftvärmebeskattning. D 2003/04:Fi255 (c) av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) och 2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 32 samt avslår proposition 200 n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av =utskottet o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om avtrappning av energiska p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12) Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om skatter på handelsgödsel q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13) =utskottet r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun =utskottet s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10) Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28) =utskottet u) Motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c), 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 6, 2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd), 2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c), 2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1, 7, 14-16, 18, 21, 22, 24-28 2003/04:Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c), och avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av utsk Ställningstagande Jag anser i likhet med vad som anförs i Centerpartiets motion Fi242 att Sverige Skattepolitiken ska, utifrån federalismens principer, bidra till en radikal omv Centerpartiet vill genomföra en omfattande inkomstskattereform genom att det nu För att motverka skadliga marginaleffekter föreslår Centerpartiet att den statl Centerpartiet föreslår, i stället för avdrag, skatterabatter som är lika mycket Centerpartiet förespråkar en radikal omläggning där kommunerna får ett skattemä Centerpartiet vill förändra skatter för företag så att det blir enklare att sta Sambeskattningen av förmögenhetsskatten bör avskaffas. För att stimulera kapita Beskattningen av riskkapital för småföretag bör lättas. Ett led i detta är att För att finansiera skatteförslagen föreslår Centerpartiet minskade avsättningsm Förändrade skatter på byggande och boende ska leda till ökat byggande. För att För att finansiera skattesänkningar på byggande och boende höjs reavinstbeskatt Förändrade skatter för miljö och hälsa är effektiva styrmedel för att komma til Genom höjda skatter för lågpriscigaretter, förbränning av osorterat avfall och De av Centerpartiet föreslagna förändringarna på skatteområdet motsvarar nettos I det följande presenteras förslag inom de prioriterade områdena som inte ryms För ökad rättstrygghet behövs fler poliser och en ny polishögskola samt ett åte Centerpartiet vill stimulera företagande och tillväxt genom att villkoren för s För att få fler människor i arbete vill Centerpartiet införa de övergångsarbets En viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt är investeringar i utbildning på alla Även kommunikationer är en förutsättning för tillväxt. Centerpartiet föreslår ö Livskvalitet och hälsa är inte bara en vinst för enskilda individer, utan också Sammanfattningsvis anser jag alltså att Centerpartiets förslag till inriktning Slutligen stöder jag även Centerpartiets övriga förslag i detta sammanhang liks Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a Centerpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004 Belopp i miljoner kronor 11. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4 av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner den i reservation 11 föreslagna preliminära fördelningen av 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7, och avslår proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 11 liksom motionerna 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11, 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del. Ställningstagande Vi biträder Moderata samlingspartiets förslag till preliminär fördelning av utg Med vårt budgetförslag vill vi uppnå de politiska mål som finns redovisade i vå Det moderata budgetalternativet innebär att den offentliga sektorns inkomster o Vi satsar också ökade resurser som går direkt till skolor och sjukvård i ställe Vi ser till att staten kan uppfylla sitt ansvar för trygghet på gator och torg. Totalt satsar vi närmare 13 respektive 18,5 miljarder kronor inom dessa områden Utgiftstaket för den offentliga sektorn bör under de närmaste tre åren minska m Vi anser således att riksdagen bör bifalla vårt förslag i motion Fi239 (m) yrka 12. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006 - avsn av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 bör ha följande lydels Riksdagen godkänner den i reservation 12 redovisade beräkningen av utgifterna p 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 och avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7, 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del. Ställningstagande Vi anser att statsbudgetens utgifter för åren 2005 och 2006 bör fördelas på utg Vi konstaterar vidare att de utgiftsberäkningar som regeringen presenterar för Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 9 och 11 13. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4 av Mats Odell (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner den i reservation 13 föreslagna beräkningen av utgifter på 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 och avslår propositi 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7, 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del. Ställningstagande Kristdemokraterna anser att beräkningen av utgifterna på utgiftsområden för 200 Med det anförda föreslår jag att motion Fi241 (kd) yrkandena 6 och 7 bifalls av 14. Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för år 2005 och 2006 - avsnit av Jörgen Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen godkänner den i reservation 14 föreslagna preliminära fördelningen av 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del och avslår propo 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7, 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7. Ställningstagande Jag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för Genom Centerpartiets politik kommer utgifterna för arbetslösheten att minska. V Jag föreslår alltså att riksdagen bifaller motion Fi242 yrkande 3 i denna del o 15. Budgeteringsmarginalen - avsnitt 5.2, punkt 14 (fp) av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lyd Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i reservation 15. Därmed b 2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6. Ställningstagande Med några års erfarenheter av hur budgetlagen och den nya budgetprocessen funge Vi anser också att budgeteringsmarginalen ska användas på det sätt som den var Vi anser även att det saknas en klar redovisning av statens framtida åtaganden. Det behövs en helt annan strategi för att hantera de offentliga åtagandena på e Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6. 16. Omstrukturering av statliga företag - avsnitt 5.4, punkt 16 (fp) av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati 2002/03:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 30. Ställningstagande Regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb Riksdagsmajoriteten godkände att statligt ägda bolag genom extra utdelningar sk Regeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition Vi konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har lämnat Vi tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 2004 som Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna. Vi a 17. Vårpropositionens innehåll - avsnitt 5.5, punkt 17 (fp) av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 bör ha följande lydel Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati Ställningstagande Vi anser att de övergripande riktlinjerna för den ekonomiska politiken ska beha Det är för oss uppenbart att den förändring av riksdagens arbetsprocess och den Mot denna bakgrund kan vi konstatera att de krav som Folkpartiet anser att man Vi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad vi har Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Budgetpropositionen 2004 I proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 föreslår regeringen i förs vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2004 1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken 2. att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssy 3. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 20 4. att riksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den 5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen ( 6. att riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i 7. att riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 20 8. att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 (av 9. att riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden 10. att riksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar fö 11. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005 12. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssysteme 13. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgälds 14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om krediter för my 15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 för Sjunde AP-fondens verk 16. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, med de begränsningar so 17. att riksdagen godkänner att på statsbudgeten för 2003 uppförda reservations vad gäller skattefrågor 27. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild skattereduktio 28. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottsl 29. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:4 30. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1 31. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1 32. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (19 33. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1 34. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1 35. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:7 36. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1 37. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:5 38. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av inkomstskatt 39. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1 40. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1Propositionen I propositionen volym 1, avsnitt 2 yrkande 9 föreslår regeringen att riksdagen beslutar om fördelning a v utgifterna för budgetåret 2004 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen anfört i avsnitt 6.2, ta bell 6.5. Regeringen föreslår i yrkande 11 att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för budg etåren 2005 och 2006 (avsnitt 6.2 tabell 6.5). Ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse för år 2004 skall, enligt tabell 6.5 Utgifter 2004-2006, uppgå till 7 896 299 000 kronor. För åren 2005 och 2006 beräknas ramen till 7 844 miljoner kronor respektive 8 218 miljoner kronor. Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati och delar av politikområdet Mediepolitik som i övrigt ingår i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I utgiftsområde 1 ingår även en del av p olitikområdet Samepolitik som i övrigt ingår i utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutand e näringar. Vidare ingår i utgiftsområde 1 de på politikområde ofördelade anslagen Kungliga hov- och slott sstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier samt Expertgruppen för EU-fr ågor. Närmare om utgiftsområde 1 I politikområdet Demokrati ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och Datainspektionens verksamheter . Vidare ingår betalning av statens kostnader för valsedlar och annat valmaterial samt ersättningar til l vissa myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med allmänna val. Ingår gör o ckså tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek sa mt en satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning. För 2004 ingår i politikområdet en demokratisatsni ng, som bl.a. kommer att innehålla insatser för att öka valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2004. I politikområdet ingår 2004 även särskilda medel till riksdagspartierna för att informera om Europaparlamen tsvalet. Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet för år 2004 skall uppgå till totalt 298,7 miljoner kr onor. För år 2005 beräknas anslagen till sammanlagt 83,2 miljoner kronor och för år 2006 till 347,3 miljo ner kronor. De stora skillnaderna i utgiftsutvecklingen under perioden 2004-2006 beror på att det år 2 004 och 2006 genomförs val till Europaparlamentet respektive allmänna val. För de delar av politikområdet Mediepolitik som hör till utgiftsområde 1 föreslår regeringen anslag för år 2 004 på totalt 664,7 miljoner kronor. Av politikområdet ingår anslagen till Presstödsnämnden och Taltidnin gsnämnden, presstöd, stöd till radio- och kassettidningar, Radio- och TV-verket samt Granskningsnämnden för radio och TV i utgiftsområdet. För år 2005 beräknas anslaget för dessa delar av politikområdet Mediepol itik till 665,3 miljoner kronor och för år 2006 till 665,8 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget till Sametinget, som ingår i politikområdet Samepolitik, skall uppgå til l 17,7 miljoner kronor för år 2004. För år 2005 beräknas anslaget till 18,1 miljoner kronor och för år 2006 till 18,3 miljoner kronor. I utgiftsområdet ingår även anslag som inte omfattas av indelningen i politikområden, eftersom regeringe n inte fastställer några mål för dem. Det gäller anslagen Kungliga hov- och slottsstaten, Regeringskansli et m.m., Stöd till politiska partier, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvaltningskos tnader och Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen samt Expertgruppen för EU-frågor. Regeringen föresl år att ramen för dessa anslag skall uppgå till 6 915,3 miljoner kronor för år 2004. För år 2005 beräknas ans laget till 7 077,8 miljoner kronor och för år 2006 till 7 186,5 miljoner kronor. Motionerna Förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Belopp i miljoner kronor Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi239 yrkande 6 (delvis) en sänkning för utgiftsområd e 1 med 864 miljoner kronor jämfört med förslagen i budgetpropositionen. I motionen anförs att Regerings kansliet har expanderat de senaste åren. Det gäller i synnerhet de politiskt relaterade befattningarna . Enligt motionärernas uppfattning finns det skäl att hålla tillbaka expansionen av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening återgå till samma dimensionering som före det sven ska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att det finns anledning att ifrågasätta att regerin gens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för anslaget till Regeringskansliet. Stödpartierna får , liksom övriga oppositionspartier, parti- och kanslistöd. De bör kunna finansiera sina samordningskans lier med dessa medel. I motionen anförs också att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör reduceras. Det är inte påk allat att informationsavdelningen har den omfattning den har i dag. Det huvudsakliga ansvaret för den information som gäller den politiska verksamheten i riksdagen åvilar riksdagens partier. Motionärerna anser också att en särskild upplysningskampanj om kommunismens brott mot mänskligheten bör g enomföras. I motionen föreslås också att partistödet avvecklas successivt. För år 2005 föreslås en minskning av stödet t ill en fjärdedel av det nuvarande anslaget. För år 2006 föreslås att stödet dras ned med ytterligare en fj ärdedel. Vidare motsätter sig motionärerna att 10 miljoner kronor anslås i samband med valet till Europa parlamentet 2004. I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det första bör enligt motionärerna tas år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att presstödet avskaffas kommer Pr esstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt motionen avvecklas. För att underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten avskaffas. I motion 2003/04:K424 av G unnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas. Det anförs vidare i den motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och kassettidningar bör överföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av ett avskaffande av presstödet.ll töpø ò @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det första bör enligt motionärerna tas år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att presstödet avskaffas komm er Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt motionen avvecklas. För att under lätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten avskaffas. I motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas. Det anförs vidare i den mot ionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och kassettidningar bör överföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av ett avskaffande av presstöd et. förpø ò @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det första bör enligt motionärerna t as år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att presstödet avskaffas kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt motionen avvecklas. För att underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten avskaffas. I motion 2003/04 :K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas. Det anförs vidare i de n motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och kassettidningar bör öve rföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av ett avskaffande av pr esstödet.kanspø ò @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det första bör enligt motionär erna tas år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att presstödet avs kaffas kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt motionen avvecklas. F ör att underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten avskaffas. I motion 2 003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas. Det anförs vidar e i den motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och kassettidningar bör överföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av ett avskaffande av presstödet.radepø # °ú 8+ Enligt motionärernas uppfattning finns det skäl att hålla tillbaka expansionen av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening återgå till samma dimensio nering som före det svenska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att det finns anledning at t ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för anslaget till Regeringska nsliet. Stödpartierna får, liksom övriga oppositionspartier, parti- och kanslistöd. De bör kunna finansie ra sina samordningskanslier med dessa medel.ksdã b @Modeb @ samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi 239 yrkande 6 (delvis) en sänkning för utgiftsområde 1 med 864 miljoner kronor jämfört med förslagen i bud getpropositionen. I motionen anförs att Regeringskansliet har expanderat de senaste åren. Det gäller i synnerhet de politiskt relaterade befattningarna. Enligt motionärernas uppfattning finns det skäl att hålla tillbaka expansionen av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening återgå till samma dimensionering som före det svenska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna a tt det finns anledning att ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för anslaget till Regeringskansliet. Stödpartierna får, liksom övriga oppositionspartier, parti- och kansli stöd. De bör kunna finansiera sina samordningskanslier med dessa medel.äknC °ú H2 samlingspartiet föreslår i sin partimotio Beträffande åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på sammanlagt 1 209 miljoner krono r respektive 1 245 miljoner kronor (yrkande 7 delvis). Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 yrkande 13 (delvis) en sänkning av ramen för utgift sområdet för år 2004 med 1 277 miljoner kronor jämfört med förslaget i budgetpropositionen. I fråga om pres stödet föreslås en minskning med 425 miljoner kronor med hänvisning till att det nu råder en helt ny situ ation i förhållande till vad som gällde när det infördes. Anslaget till Regeringskansliet m.m. bör minskas med 800 miljoner kronor anser Folkpartiet, eftersom det under den socialdemokratiska regeringen vux it starkt, särskilt vad gäller den politiska verksamheten. Efter ordförandeskapet i EU kan Regeringskan sliet krympas enligt Folkpartiet. Partiet anser också att de samordningsvinster som sammanslagningen med utrikesförvaltningen medför bör utnyttjas. Vidare föreslår Folkpartiet liberalerna en minskning av pa rtistödet med 30 miljoner kronor för år 2004 för att minska partiernas beroende av staten. För vart och e tt av åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på sammanlagt 1 277 miljoner kronor res pektive 1 277 miljoner kronor (yrkande 11 delvis). Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att ramen för utgiftsområdet minskas med 631 miljoner kro nor för år 2004 jämfört med regeringens förslag (yrkande 5 delvis). Partiet anser att presstödet kan minsk as med totalt 20 miljoner kronor. I sammanhanget anförs att partiet stöder distributionsstödet till lörd agsutdelning. Vidare förespråkas i motionen att det införs ett exemplarstöd för postdistribuerade tidning ar med 2 kr per distribuerat exemplar. Anslaget till Regeringskansliet bör minskas med 605 miljoner k ronor för år 2004, eftersom utveckling och anpassning av Regeringskansliet enligt Kristdemokraterna ka n ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar. I avvaktan på ett tydliggörande av målen för Datainspektionens verksamhet anser partiet att besparingar kan göras på 6 miljoner kronor. Besparingar na på utgiftsområdet för år 2005 uppgår till 676 miljoner kronor och för år 2006 till samma belopp (yrkande 7 delvis). Centerpartiet föreslår i sin partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) en minskning av utgiftsramen för år 20 04 med 900 miljoner kronor. I motion 2003/04:K414 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) anges att Centerpart iet vill öka anslaget 27:2 Presstöd med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Vidare för eslås i den motionen att anslaget 90:5 Regeringskansliet minskas med 900 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Därvid anförs bl.a. att tidigare sammanslagningar av departement borde ge min skade kostnader genom effektiviseringar under den kommande treårsperioden. Enligt motionärerna är det äv en nödvändigt och fullt genomförbart med allmänna besparingar inom Regeringskansliet. För åren 2005 och 20 06 föreslår partiet minskningar med 880 miljoner kronor respektive 890 miljoner kronor (yrkande 3 del vis). Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 2004 beslutar om utgiftsramen för utgiftsområde 1 Rik ets styrelse i enlighet med vad som anförs i budgetpropositionen volym 1, avsnitt 6.2, tabell 6.5, dv s. 7 896 299 000 kronor. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen för budgetåren 2005 och 2006 godkänner regeringens förslag ti ll preliminära ramar för utgiftsområde 1 som riktlinjer för regeringens budgetarbete. Dessa ramar föreslås uppgå till 7 844 miljoner kronor respektive 8 218 miljoner kronor. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7 (m), F i240 yrkandena 11 och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) i berörda delar. Avvikande meningar Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för 2005 och 2006 (m) Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför: Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse budgetåret 2004 och förslag till preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i motionerna Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I stället bör riksdagen b ifalla Moderata samlingspartiets förslag i motion Fi239 yrkandena 6 och 7. Vårt ställningstagande inneb är att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 032 miljoner kronor till utgiftsområdet och för åren 2005 o ch 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 635 miljoner kronor respektive 6 973 miljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete. Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006 (fp) Tobias Krantz (fp) och Martin Andreasson (fp) anför: Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse budgetåret 2004 och förslag till preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7 (m), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I stället bör riksdagen bifa lla Folkpartiet liberalernas förslag i motion Fi240 yrkandena 11 och 13. Vårt ställningstagande innebär att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 6 619 miljoner kronor till utgiftsområdet och för åren 2005 och 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 567 miljoner kronor respektive 6 941 mi ljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete. Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för åren 2005 och 2006 (kd) Ingvar Svensson (kd) anför: Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse budgetåret 2004 och förslag till preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I stället bör riksdagen bi falla Kristdemokraternas förslag i motion Fi241 yrkandena 5 och 7. Vårt ställningstagande innebär att ri ksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 265 miljoner kronor till utgiftsområdet och för åren 2005 och 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 7 168 miljoner kronor respektive 7 542 miljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete. Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006 (c) Kerstin Lundgren (c) anför: Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse budgetåret 2004 och förslag till preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) bör avslås. I stället bör rik sdagen bifalla Centerpartiets förslag i motion Fi242 yrkande 3. Vårt ställningstagande innebär att riksd agen för budgetåret 2004 anvisar 6 996 miljoner kronor till utgiftsområdet och för åren 2005 och 2006 god känner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 964 miljoner kronor respektive 7 328 miljoner kr onor som riktlinjer för regeringens budgetarbete. Bilaga 5 Skatteutskottets yttrande 2003/04:SkU1y Skattefrågor i budgetpropositionen för 2004 Till finansutskottet Sammanfattning Utskottet tillstyrker att regeringens förslag om åtgärder på skatteområdet genomförs med viss justering av förslaget om kraftvärmebeskattning och har inte någon invändning mot de bedömningar som regeringen redov isar. När det gäller statsstödsprövningen av industrins procentuella skatterabatter anför utskottet att k ommissionens godkännande bör avvaktas innan de föreslagna ändringarna sätts i kraft. En grön skatteväxling genomförs och innebär att skatter och avgifter på förvärvsinkomster sänks med 2 miljar der kronor. Alla som betalar inkomstskatt får en skattereduktion på 200 kr och företagen får en sänkning av den allmänna löneavgiften med 0,12 %. För att skapa utrymme för ytterligare skatteåtgärder begränsas upp räkningen av den statliga inkomstskattens skiktgränser inför inkomståret 2004. Den gynnsamma förmånsbeskattningen av miljövänliga bilar och skattefriheten för nordiska sjömän i viss traf ik förlängs och förslag aviseras om en begränsning av skattefriheten för lånedatorer och om en slopad skat tefrihet för tandvårdsförmån. Reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning kommer at t ses över. På området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om slopad arvsskatt mellan makar , en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på småhus så att den även omfattar förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion vid miljöinvesteringar, e n justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av skattereglerna till den nya tredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten vid köp av nybildade bo stadsrätter. För företagen och deras ägare aviseras förslag om förändringar i reglerna om fördelning av inkomst mellan k apital och tjänst (de s.k. 3:12-reglerna), slopade villkor för lättnad vid gåva av företagstillgångar, ändr ingar i reglerna för lågbeskattade utländska företag (CFC-beskattning), införande av en avdragsrätt för utd elningen på insatsemitterat kapital i kooperativa ekonomiska föreningar, ett omedelbart avdrag för utgi fter för reparation och underhåll av näringsfastighet och uttryckliga skatteregler för värdering av lager av finansiella instrument. I fråga om arbetsgivares avdragsrätt för pensionskostnader aviseras en begr änsning av avdragsrätten vid överlåtelse av pensionsutfästelser. Som en del i den gröna skatteväxlingen höjs koldioxidskatten och elskatten för hushåll och servicesektor. Koldioxidskatten höjs med 18 % och elskatten med 1 öre per kWh. Drivmedel undantas från koldioxidskatt ehöjningen eller kompenseras med sänkt energiskatt. Industrins skattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av skatterabatten, vilket kräver ett godkännande enligt statsstödsreglerna. Utskottet konstater ar i sitt yttrande att kommissionens ställningstagande ännu inte föreligger och anför att ett godkännande bör avvaktas innan höjningen av industrins procentuella skatterabatter sätts i kraft. I den gröna skatteväxlingen ingår vidare en höjning av dieselskatten med 10 öre per liter, en höjning av b ekämpningsmedelsskatten med 10 kr per kg och en höjning av elskatten för industri m.m. med 0,5 öre per k Wh. Den senare höjningen genomförs den 1 juli 2004. Härutöver genomförs en indexuppräkning av samtliga ska ttesatser. På energi- och miljöskatteområdet redovisar regeringen förutsättningarna för en fortsatt grön skatteväxling, särskilt i fråga om näringslivets energibeskattning. De koldioxidneutrala drivmedlen bör enligt en bedömning av regeringen befrias från både energiskatt och koldioxidskatt, och dessa villkor bör gälla redan fr.o.m. 2004. Regeringen avser vidare att ansöka hos kommissionen om undantag för den lägre elskatten i norra Sverige. Kalk- och cementbranschens tidsbegränsade undantag förlängs och bedöms inte kräva något tillstånd när det ny ligen antagna energiskattedirektivet träder i kraft den 1 januari 2004. Vindkraftens miljöbonus trappa s av enligt en särskild plan som är föremål för överläggningar med kommissionen. Bedömningar lämnas om avfall sskatten och om skatten på naturgrus. Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduktion. När det gäller försla get om att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslage t kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken. För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaro r. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för bredbandsanslutning förlängs.ks När `ú â @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker och tob aksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för bredbandsanslutning för längs.försla`ú â @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för bredbandsanslu tning förlängs.skaffa`ú â @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för privatinförsel av alkoh oldrycker och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för bredb andsanslutning förlängs.ning a`ú ³ H2 8+ en mellan värmeleveranser till industrin och annan produktion före slår utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov till negativa effekter f ör fjärrvärmeverken.ömó R @KrafR @meverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlig het att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduk tion. När det gäller förslaget om att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta bränsl en mellan värmeleveranser till industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp f ör att klargöra om förslaget kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken. C S (@ H 2 meverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduktion. När det gäller förslaget om att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.e R @KrafR @meverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt avsk affas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet mellan insatta bränslen vid förde lningen mellan el- och värmeproduktion. När det gäller förslaget om att det fria valet skall avskaffas äv en vid fördelning av insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.siã ó °ú Slutligen överväger regeringen omfattande insatser mot skattefusk som berör en rad områden som redovisas i propositionen. När det gäller statsbudgetens utgifter behandlar utskottet utgiftsramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Utskottet biträder regeringens förslag till utgiftsram för 2004 och beräkningen av utgift erna för 2005 och 2006. Vid yttrandet fogas avvikande meningar från (m), (fp), (kd) och (c). Utskottets överväganden STATSBUDGETENS INKOMSTER Skattepolitikens inriktning Utskottets delförslag i korthet Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Cent erpartiets förslag om inriktning av skattepolitiken. Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c). Budgetpropositionen I propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden och att de samtidigt skall stimulera till arbete och investeringar och till en uthållig utveckling samt bidra ti ll minskade ekonomiska och sociala klyftor. Under kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och småföretagen. Det skattepolitiska arbetet kommer att vara inriktat på fyra områden: globaliseringen, småföretagen och insatser mot skatte fusk samt grön skatteväxling. Den fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska skattesystemet inför utmaningar . Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt me n att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med stora offentliga utgifter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta är en förutsättning om mar ginalskatterna skall kunna hållas nere på olika strategiska områden av betydelse för en god ekonomisk ti llväxt. Regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Fr.o.m. inkomståret 2004 höjs d en s.k. klyvningsräntan med två procentenheter och inkomståret 2005 tas ett andra steg. Inriktningen är att särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger dessa åtgärder en skattelättna d på 1 miljard kronor. Generationsskiften kommer att underlättas genom ändringar i gåvobeskattningen, oc h det pågår ett arbete med Förenklingsutredningens förslag till reformerade skatteregler för handelsbolag . Regeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. Skattefusk snedvrider konku rrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen ett hot mot välfärden. R egeringen överväger omfattande insatser mot skattefusk. Prioriteringarna rör svartarbete inom byggsekto rn, oredovisade inkomster inom kontanthandeln, momsfusk, skatteundandraganden i internationella konc erner, internationellt informationsutbyte samt möjligheten av s.k. schablonbeskattning. Regeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning av koldioxidskatten med 18 % för hushåll och servicesektorn. en höjning av elskatten med 1 öre per kWh för hushåll och servicesektor n, en höjning av elskatten med 0,5 öre per kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket från den 1 juli 2004, en höjning av dieselskatten med 10 öre per liter och en höjning av skatten på bekäm pningsmedel med 10 kr per kg. De redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer och företag. Andra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten mellan makar, en dämpningsre gel för fastighetsskatten och en begränsning av förmögenhetsskatten på småhus. Den senare förändringen skall kunna tillämpas redan från inkomståret 2003. Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel a v alkohol och tobak. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av gränshandeln och den illegala han deln. Motionerna I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att målen f ör Moderaternas ekonomiska politik är att öka levnadsstandarden och den långsiktiga tillväxten, att garan tera en god trygghet för alla medborgare och att upprätthålla ekonomisk stabilitet. Motionärernas strate gi för tillväxt går ut på att det alltid skall löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, att det ska ll gå att leva på sin lön, att det skall löna sig att utbilda sig och att företagsklimatet skall vara det bästa tänkbara. Den långsiktiga inriktningen av skattepolitiken bör vara att skatterna sänks till samma nivå som i andra jämförbara industriländer. Motionärerna anför att de skatter som är mest skadliga för tillv äxten bör sänkas först, och de prioriterar inkomstskattesänkningar genom förbättrat grundavdrag, höjd brytpu nkt och ett avskaffat andra steg i den statliga inkomstskatteskalan. Det allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år 2004 uppgår avdraget till mellan 19 200 kr och 34 200 kr beroende på inkomst. Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt höjs successivt, och det andra steget i skalan slopas. Ett extra grundavdrag på 8 000 kr per barn införs år 2004, och a vdraget ökas sedan gradvis under budgetperioden till 12 000 kr per barn. Beskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig eftersom skatten tas ut in nan någon inkomst uppkommit och innebär dessutom att hela den reala värdeökningen tas i anspråk. Fastighe tsskatten bör därför avskaffas, och motionärerna föreslår att den sänks för småhus och flerfamiljshus med 0,2 % år 2004 och med ytterliggare 0,1 % åren 2005 och 2006. Vidare införs ett tak för fastighetsskatteutta get. Schablonintäkten för bostadsrättsföreningar avskaffas. En avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller hjälp att hämta på dagis, skapar förutsättningar för människor med vanliga inkomster att kunna köpa dessa tjänster. För tjänster utförda i hem met införs därför en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden på maximalt 50 000 kr per hushåll. Drivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för umgänge med familj och vänner krymper. Skatten på såväl bensin som diesel bör sänkas till europeisk nivå, och skatterna sänks med 7 0 öre per liter inklusive moms med början år 2004. Företagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsska tterna sänks för att på sikt avskaffas. Skatten på aktieutdelningar avskaffas stegvis. På detta sätt under lättas generationsskiften i företag, stimuleras investeringar och förbättras enligt vad som anförs villko ren för svenskt ägande av svenska företag. Genom slopade klyvningsregler (3:12-reglerna) får mindre föret ag bättre villkor som är mer lika dem som gäller för större företag, och nyföretagandet stimuleras. Motionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom beskattningen då blir konkurre nsneutral mellan olika energiproducenter och mellan olika bränslen. Eftersom den extra energiskatt so m tas ut på produktionskapaciteten i kärnkraftverk bryter mot denna princip föreslår de att den tas bort på sikt och sänks redan nästa år. Beskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och entreprenadmaskiner sänks till samma niv å som i våra främsta konkurrentländer, och skatterna på växtnäring och växtskydd slopas för att ge det svensk a jordbruket rimliga konkurrensförutsättningar. När de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra EU-länder stiger är det viktigt at t anpassa de svenska alkoholskatterna till omvärldens nivåer, inte minst för att den svenska bryggerinär ingen skall kunna konkurrera på lika villkor med utländska producenter. Vidare är anpassningen viktig f ör att kunna bibehålla skattebaserna i Sverige och för att fortsatt kunna föra en kraftfull alkoholpolit ik. Skattesatserna för alkoholdrycker sänks därför den 1 januari 2004. I Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl. ( fp) anförs att skattesystemet måste vara lätt att förstå och bygga på generella skattesatser och likformig het. Detta ökar rättvisan och minskar motiven att försöka hitta vägar att kringgå beskattningen. En reform ering av skattesystemet föreslås i syfte att bidra till att ge människor större makt över sina liv och up pmuntra arbete, företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och eget ansvar. Detta är enligt vad som anförs nödvändigt om en grund skall kunna läggas för en högre ekonomisk tillväxt. Ett internationellt konkurrenskraftigt skattesystem för jobb och företagande kräver ett stegvis sänkt skattetryck. Inriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter. Barnfamiljernas försörjningsbör da bör enligt vad som anförs speglas i beskattningen. Skatten skall sänkas på individuellt ägande och ris ksparande och på företagande och företagare. Ett mål som bör uppfyllas är att de flesta inkomsttagarna bar a skall betala kommunalskatt och att den högsta marginalskatten skall vara 50 %. Den högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra steget i den statliga inkoms tskatteskalan slopas. Vidare flyttas skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt upp och läggs vid i nkomster på ca 340 000 kr per år. För låg- och medelinkomsttagare sänks inkomstskatten genom ett förvärvsav drag mot kommunalskatten på 2 % av inkomsten. Motionärerna räknar med att förslagen ger över 1 miljon ska ttebetalare lägre marginalskatt. En tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av arbetsgivaravgifterna och en lån gsiktig inriktning är därför att den del av arbetsgivaravgifterna som är ren skatt skall tas bort. I ett första steg föreslår motionärerna att arbetsgivaravgifterna i den privata tjänstesektorn sänks med 5 milj arder kronor. För att Sverige skall vara ett attraktivt land att spara och investera i vill motionärerna på sikt avsk affa förmögenhetsskatten. Som ett första steg sänks den genom att sambeskattningen av makar avskaffas. I ett andra steg höjs fribeloppet till 2,1 miljoner kronor. I ett tredje steg avskaffas förmögenhetsskat ten helt. Ett långsiktigt kompetens- och pensionssparande stimuleras genom att avdragsrätten för inbeta lningar höjs från ett halvt till ett basbelopp. Skatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis sänkning av skattesatsen för enskilda personers aktieutdelning. Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företagande och tillväxt som fin ns genom att underlätta för nya företag att bildas och för små och medelstora företag att växa. Regeringen har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna blir dock i huvudsak kvar och även orättvi san i beskattning mellan små och stora företag. Den skattelindring som regeringen föreslår är dessutom en ligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år innan den får full verkan. Mot ionärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår därför att fåmansbolagsreglerna före nklas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa uppnås mellan beskattningen a v små och större företag. Lindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i familjeföretag. En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt vad som anförs en marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där mycket arbete utförs svart i dag. rs `ú â @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt vad som anförs en mark nad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där mycket arbete utförs svart i dag.dan `ú â @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt vad som anförs e n marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där mycket arbete utförs s vart i dag. fin`ú â @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt vad som a nförs en marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där mycket arbete u tförs svart i dag.katt`ú s °ú 8+ och stora företag. Den skattelindring som regeringen föreslår är dessutom enl igt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år innan den får full verkan. Moti onärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår därför att fåmansbolagsreglerna fören klas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa uppnås mellan beskattningen av små och större företag.örsta # > 8+ behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för föret agande och tillväxt som finns genom att underlätta för nya företag att bildas och för små och medelstora f öretag att växa. Regeringen har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna blir dock i hu vudsak kvar och även orättvisan i beskattning mellan små och stora företag. Den skattelindring som reger ingen föreslår är dessutom enligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år inn an den får full verkan. Motionärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår därför a tt fåmansbolagsreglerna förenklas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa up pnås mellan beskattningen av små och större företag.basbel3 @Sver @behöver en ny politik som tar t ill vara den stora potential för företagande och tillväxt som finns genom att underlätta för nya företag a tt bildas och för små och medelstora företag att växa. Regeringen har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna blir dock i huvudsak kvar och även orättvisan i beskattning mellan små och stora företag. Den skattelindring som regeringen föreslår är dessutom enligt vad som anförs utformad på ett sådan t sätt att det kommer att ta 23 år innan den får full verkan. Motionärerna vill att småföretagen skall få d et lättare redan nu och föreslår därför att fåmansbolagsreglerna förenklas och att skattebördan på småföretagar e samtidigt sänks så att en rättvisa uppnås mellan beskattningen av små och större företag.fas föC H2 8+ behöver en ny polit Fastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå. Motionärerna kräver att fastighetsskatten reformeras för att på sikt avskaffas. Fastighetsskatten sänks från 1,0 % av taxeringsv ärdet till 0,8 % för småhus och från 0,5 % till 0,3 % för flerfamiljshus. Taxeringsförfarandet reformeras och fortsatta stegvisa sänkningar skall ske. Motionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete med höjda skatter på energi oc h annat som belastar miljön, s.k. grön skatteväxling. Eftersom Sverige redan har betydande energiskatte r måste dock arbetet vara inriktat på att arbeta för en gemensam koldioxidskatt inom EU, i förlängningen globalt. Det är vidare enligt vad som anförs viktigt att skatteväxlingen inte leder till oavsiktliga ef fekter på inkomstfördelningen. De höjda energiskatter på hushåll som regeringen föreslår kommer främst att b äras av barnfamiljer medan kompensationen - sänkt inkomstskatt på 200 kr om året - tillfaller alla. Moti onärerna går därför emot de föreslagna extra höjningarna av hushållens energiskatter och den föreslagna redu ktionen av inkomstskatten. I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild p erson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden s om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och v år hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas e konomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma s katterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombina tionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möj ligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på ska ttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjli ghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation. Ett rakt grundavdrag till 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten införs och ger enl igt vad som anförs förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis en viktig f örbättring för sommar- eller extraarbetande ungdomar. En skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år för pensionsgrundande inkomst er upp till 283 200 kr. Reduktionen trappas därefter av med 2 procentenheter på inkomster och upphör vi d årsinkomster på 463 200 kr. Ett generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller näringsverksamhet motsvarande 4 % av denna inkomst. Avdraget ersätter regeringens kompensation f ör pensionsavgiften. Från år 2005 höjs förvärvsavdraget till 5 %. Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är helt avskaffat fr.o.m. år 2007. Det bör vara en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Det är enligt vad som anförs en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildni ng lönar sig. Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom föreslås en skattereduktion på 50 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern.på 5 Ú @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom föreslås en skattereduktion på 5 0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern.X ú Ú @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom föreslås en skattereduktion på 5 0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern.X ú Ú @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom föreslås en skattereduktion på 5 0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern.X ú Û H2 8+ nkomstökning i skatt. Det är enligt vad som anförs en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig.ter pS C è4 8+ upphör vid årsinkomster på 463 200 kr. gû H2 8+ m anförs föru tsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis en viktig förbättring för sommar- e ller extraarbetande ungdomar.ät c H2 8+ om möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör d e val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinat ionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjl igt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på skat tepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlig het att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation. .k. grö³ Ò @I KrÒ @emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanni ng, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, sk affa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, ex empelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offen tliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärerna s mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontro ll över sin ekonomiska situation. Ò @I KrÒ @emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.f l. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begräns a eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett vikt igt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familj er, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste m inska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reducer as. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en stör re del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.S en stör 2 8O emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som li v, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår häls a, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonom iska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och valmöj ligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma skatte rna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de va l människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinatione n av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepo litikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.# Ò @I KrÒ @emokraternas motion Fi304 yrkande na 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar a tt förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet et c. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildni ng, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många som m öjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka e ller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening besk attningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att inkomstta gare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över sin ek onomiska situation.ó ã H2 8+ första stycket om bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning a v energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 75 procent av den koldioxidsk att som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. # " @Best" @lserna i första st ycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som mo tsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Bestämmelserna i första stycket om bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. C ³ h4 8+ e n digital infrastruktur som kommer alla till del. Kunskaper är viktiga för tillväxt och välfärd i hela l andet. Anslagen till utbildning och forskning höjs. Û I motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläget att det förslag till yr kesfiskaravdrag som lades fram i SOU 1999:3 om yrkesfiskets konkurrenssituation införs så snabbt som m öjligt. Sedan några år tillbaka ligger ärendet hos EU-kommissionen. Regeringen bör verka för att påskynda y rkesfiskaravdragets införande. Om Sverige skall klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som vågar anställa och vidare utvecklas. Skattepolitiken skall inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De skattesänkningar som bör prioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som kapital. Om Sverige långs iktigt skall vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet. Det internationella perspe ktivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som avsevärt avviker från omvärldens . Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg avvecklas effekten av sambeskat tningen av förmögenhet genom att fribeloppet för sambeskattade par höjs till 3 000 000 kr fr.o.m. år 2004 . Därefter avvecklas förmögenhetsskatten med 0,5 procentenhet ned till 1,0 % till år 2005 och ytterligar e ned 0,25 procentenheter till 0,75 % år 2006 för att sedan slopas helt. Beskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av fysiska och juridiska pers oners utdelningsskatt 2005 och med sikte på ett fullständigt slopande år 2006. Åtgärden finansieras delvi s genom en höjning av bolagsskatten från 28 till 30 %. Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m. år 2004 skall ha möjlighet till skatte reduktion (riskkapitalavdrag), ett avdragsgillt sparande på ett etableringskonto för framtida företagss tart införs och bundet kapital befrias från arvsskatt. Dieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillkor för jord- och skogsbruk et. I Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att s katter bör fungera så effektivt som möjligt och inte förhindra tillväxt, att skattesystemet bör upplevas s om rättvist, att skattesystemet bör vara genomskinligt, tydligt och förutsägbart, att ett högt skattetryc k ger minskad personlig frihet och att skatter bör användas för att korrigera för marknadsmisslyckanden, framför allt inom miljöpolitiken. Motionärerna föreslår en skattereform i syfte att öka rättvisan, stimule ra till arbete, öka det individuella självbestämmandet samt ge kommunerna stabila skattebaser. Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och nedtrappning i inkoms tskikten med låga och medelstora inkomster ger enligt vad som anförs upphov till negativa marginaleffe kter, och motionärerna föreslår att avdraget ersätts med en skatterabatt på 9 000 kr, vilket motsvarar et t grundavdrag på ungefär 30 000 kr. Vidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra beskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare och för att undvika skadliga marginaleffekter. Fullt utbyggd uppgår förvärvsrabatten till 10 800 kr. Förvärvsrabatten ges enbart för inkomster från förvärvsarbete eller företagande. En förvärvs rabatt på arbetsinkomsten blir enligt vad som anförs en viktig stimulans för den som är arbetslös att ta ett arbete och för den deltidsarbetande att öka sin arbetstid. Avdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till skatterabatter. Avdrag har störst sk atteeffekt hos höginkomsttagare eftersom de har högre marginalskatt. Genom att ersätta avdragen med ska tterabatter på ca 35 % (pensionssparande 40 %) räknar motionärerna med en besparing som räcker till att sänka den statliga inkomstskatten med 3 procentenheter. Möjligheten att göra avdrag för övriga kostnader under tjänst slopas. Motionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag. Förmögenhetsskatten diskriminerar svensk a företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt kontraproduktiva. Skadliga skatter skall bo rt eller reformeras så att de inte står i vägen för företagande. Sverige behöver fler entreprenörer och fle r småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det kapitalbeskattade utrymmet med 1,8 miljarder krono r under perioden. Detta uppnås genom en justering av kapitalunderlaget för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över statslåneräntan. Viljan att starta egna företag stim uleras och premieras genom ett skattefritt starta-eget-sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40 000 kr om året i tre år. Förmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och avskaffas därför på sikt. I ett förs ta steg slopas sambeskattningen och sänks skattesatsen från 1,5 till 1,0 % från år 2004. Som en del i sän kta boendeskatter beskattas endast halva taxeringsvärdet av småhus. Motionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam konkurrenssituation jämfört med j ordbrukare i andra EU-länder. För att säkra en framtida utveckling av en jord- och skogbruksnäring med h ög internationell status och trovärdighet sänks dieselskatten till 1 kr per liter och slopas skatten på handelsgödsel. Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m. den 1 juli 2003, och för att u nderlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten helt i skatteklass 1 år 2004.e oXú Ú @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m. den 1 juli 2003, och för a tt underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten helt i skatteklass 1 år 20 04.ogXú Ú @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m. den 1 juli 2003, och för att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten helt i skatteklass 1 år 2004.r Xú Ú @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m. den 1 juli 2003, och för att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten helt i skattekla ss 1 år 2004.a Xú ë H2 8+ jord- och skogbruksnäring med hög internationell status och trovärdighet sänks die selskatten till 1 kr per liter och slopas skatten på handelsgödsel. hS C è4 8+ Den som inte utnyttjar m öjligheten till skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdra g på upp till 40 000 kr om året i tre år.katteS « è@ 8+ erna anför att det startas för få företag i Sverige i dag. Förmögenhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direk t kontraproduktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen för företaga nde. Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det kapit albeskattade utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en justering av kap italunderlaget för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över stat slåneräntan. Viljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt starta-eget- sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 4 0 000 kr om året i tre år.igt oû ª @Motiª @erna anför att det startas för få företag i Sverige i dag. Förmöge nhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt kontraprod uktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen för företagande. Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det kapitalbeskattade utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en justering av kapitalunderlag et för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över statslåneräntan. V iljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt starta-eget-sparande på u pp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40 000 kr om året i tre år.mande£ 3 H2 8+ erna anför att det startas för få företag i Sverige i dag. Förmögenhetsskatten di skriminerar svenska företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt kontraproduktiva. Skadlig a skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen för företagande. Sverige behöver fler en treprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det kapitalbeskattade utrymmet med 1 ,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en justering av kapitalunderlaget för klyvnings reglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över statslåneräntan. Viljan att start a egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt starta-eget-sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40 000 kr om året i tre år.e e nl« 9 8+ s mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.S Ó H2 8O emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt be gränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och fa miljer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbets tid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna mås te minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt red uceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.# n Ò @I KrÒ @emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild p erson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden s om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och v år hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas e konomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma s katterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombina tionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möj ligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på ska ttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjli ghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.ó ã H2 8+ första stycket om bränslen tilläm pas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den e nergiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första styc ket 3 a. # " @Best" @lserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av e nergiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Bestämmelserna i första stycket o m bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap . 1 § första stycket 3 a. C ³ h4 8+ en digital infrastruktur som kommer alla till del. Kunskaper är viktiga för tillväxt och välfärd i hela landet. Anslagen till utbildning och forskning höjs. ë För att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till periodiseringsfonder med 10 procentenheter . Fastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabla konsekvenser. Ett ta k på 300 000 kr införs på tomtvärdet och skattesatsen sänks till 0,9 % år 2005 och till 0,75 % år 2006. End ast halva taxeringsvärdet tas upp vid förmögenhetsbeskattningen. Förändringarna finansieras genom att rea vinstbeskattningen på fastigheter höjs till 30 % och genom en begränsning av uppskoven till 75 % av vin sten. Stämpelskatten höjs från 0,5 till 0,725 %. En tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringens förslag om höjda koldioxi dskatter accepteras samtidigt som industrins rabatt minskas med motsvarande 1,2 miljarder kronor. Där emot avslås regeringens förslag om nya regler för bränslefördelningen i fjärrvärmeverk eftersom det leder t ill att fjärrvärmen inte kan konkurrera med industrins egen värmeproduktion. En skatt införs på förbränning av osorterat avfall för att säkerställa att avfallsmängderna minskar. Skatten på lågpriscigaretter höjs me d 2 kr per paket. Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening är skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. Skatterna skall samtidi gt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och minskade ekonomiska och s ociala klyftor. Det kan inte accepteras att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg eller att klyftorna i samhället ökar kraftigt. Forts atta reformer för rättvisa och tillväxt går före skattesänkningar. Enligt utskottets mening måste ett ställningstagande till de olika förslagen om förändringar av inkomstbe skattningen ta sin utgångspunkt i det statsfinansiella utrymmet för sådana åtgärder. Skatternas syfte är a tt finansiera välfärden, och nya resurser skall i första hand användas till att öka tryggheten och rättvis an. Under tidigare år har kommuner och landsting fått mer resurser, studiebidragen har höjts, rättsväsendet o ch polisen har tillförts ökade resurser, föräldraförsäkringen har förbättrats, maxtaxa har införts i barnomso rgen, pensionerna har förbättrats, insatserna för miljön har förstärkts och högskolan har byggts ut. Även i år genomförs reformer. Kommunerna tillförs ytterligare resurser. Fler lärare anställs och forskningssatsn ingarna förstärks. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras. Sverige står inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar och andelen i yrkesverksam ålder minskar. Klyftor na är stora. Skolan behöver anställa fler lärare, äldreomsorgen förbättras och väntetider i sjukvården kortas . Sjukskrivningarna måste minska, sysselsättningen öka och arbetslösheten pressas tillbaka. Rättvisan måst e öka och välfärden utvecklas. Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an framtidens utmaningar. Sunda offentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Därför krävs fortsatt försiktighet och återhål lsamhet med utgiftsökningar och skattesänkningar. Den fortgående globaliseringen ställer enligt utskottets mening det svenska skattesystemet inför utmani ngar. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjlig t men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med stora offentliga utgi fter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta är en förutsättning för att hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden av betydelse för en god ekonomisk tillväxt . Starka och livskraftiga företag är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för att Sverige skall präglas av uthållig tillväxt och rättvisa. Det är viktigt att skapa skatteregler för olika former av småför etag och deras ägare som så långt möjligt är likformiga och enkla. Sådana underlättar en övergång mellan olik a företagsformer. Regeringen vill förändra reglerna för småföretagen och aviserar en reformering av de s.k . 3:12-reglerna i två steg. Från och med inkomståret 2004 höjs den s.k. klyvningsräntan med 2 procentenhe ter. Ett andra steg kompletteras med förslag som skall gälla fr.o.m. inkomståret 2005. Inriktningen är a tt särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger dessa åtgärder en skattelättnad på 1 miljard kronor. Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är enligt ut skottets mening i förlängningen ett hot mot välfärden. Det är därför viktigt att kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet prioriteras. Regeringen redovisar här en rad åtgärder. Byggkommissionen har i si tt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslagit inrättande av särskilda entreprenadkonton och om vänd momsskyldighet för huvudentreprenörer som åtgärder för att bekämpa svartarbete inom byggsektorn. I de s.k. kontantbranscherna försvåras skattekontrollen genom brister i underliggande handlingar. Regeringe n kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att i nföra krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter. På momsområdet kan ifrågasättas om uppgif terna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt beskattning. Regeringen avser att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket återkomma med de förslag som kan behövas. På det internationella området kommer det inom EU överenskomna sparandedirektivet att genomföras och reg eringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informationsutbytet utvecklas ytterligare. Riksskatt everket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för internationella företags int ernprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen fortsätter sedan arbetet. Riksskattever ket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot s.k. schablonbeskattning och har också lämnat en principskiss för hur ett system skulle kunna se ut. Frågan om schablonbeskattnin g som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet inriktas på att undersöka möjli gheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering kommer att skärpas. Enligt utskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central del i omvandlingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att öka miljörelateringen av skattesystemet. Genom miljöskatter sätts ett pris på miljön, och det blir dyrare att släppa ut föroreni ngar till luft eller vatten. Härigenom får hushållen ekonomiska motiv att välja en mer miljövänlig och res urssnål livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de miljörelaterade skatterna balanser as av sänkningar av skatterna på arbete. I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling und er perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt åtta miljarde r kronor genomförts. För återstoden av mandatperioden kvarstår 9 miljarder kronor, varav 6 miljarder kro nor skall genomföras under åren 2004 och 2005. För 2004 förslår regeringen en skatteväxling på ca 2 miljard er kronor. Enligt utskottets mening förutsätter en ökad miljörelatering av skattesystemen en rationell energiskatte struktur med långsiktigt hållbara energiskatter som också svarar mot de krav som EG-rätten ställer. En vi ktig del av Skattenedsättningskommitténs uppdrag har varit att följa utvecklingen inom EU och utforma f örslagen efter de EG-rättsliga förutsättningarna. En reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka miljöstyrningen inom näringsliv et samtidigt som de svenska företagens internationella konkurrenskraft värnas. Systemet skall som rege ringen anför utformas så att det underlättar möjligheten för framtida skatteväxling som också omfattar närin gslivet. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse, där såväl det nyligen antagna energisk attedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste iakttas. En målsättning bör va ra att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005. Det fortsatta arbete t syftar till att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera energianvändningen inom näringslivet. E tt viktigt inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa styrmedel, som handel m ed elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal. Industrins internationella konku rrenskraft skall beaktas genom att de samlade effekterna av utsläppshandel, energiskatter och övriga s tyrmedel hålls på en acceptabel nivå. Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade inriktningen av skattepolitiken . Utskottet avstyrker motionerna Fi239 (m) yrkandena 8 och 9, Fi240 (fp) yrkande 31, Fi242 (c) yrkan de 6, Fi304 (kd) yrkandena 2-7, Fi305 (fp) yrkande 13, Fi306 (c) yrkande 1 och Fi308 (kd) yrkande 11 . I det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag som läggs fram i de olika budgetalternativen. . det.øú @ 8+ om sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte att gå att om 5-20 år kvitta våra PPM-pengar mot statsskulden. Det blir morgondagens skattebetalare som får ta hand om den. Jag tr or att det också kan få effekter på det finansiella systemet mer kortsiktigt att man behöver låna så pass stora summor. Det handlar om ett lånebehov i klassen 50-70 miljarder kronor. Men om man ser det långsi ktigt är vi i dag tre personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om 30 år är det två personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Eftersom Christer och jag tänkte gå i pension ungefär då är vi ju väldigt an gelägna om att vi innan dess har oljat banan på ett bättre sätt än att låta våra barn betala väldigt mycket högre skatter som kompensation för dagens konsumtion.or a{ * @Det * @om sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte att gå att om 5-20 år kvitta våra PPM-pengar mot statsskuld en. Det blir morgondagens skattebetalare som får ta hand om den. Jag tror att det också kan få effekter på det finansiella systemet mer kortsiktigt att man behöver låna så pass stora summor. Det handlar om e tt lånebehov i klassen 50-70 miljarder kronor. Men om man ser det långsiktigt är vi i dag tre personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om 30 år är det två personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Eftersom Christer och jag tänkte gå i pension ungefär då är vi ju väldigt angelägna om att vi innan dess ha r oljat banan på ett bättre sätt än att låta våra barn betala väldigt mycket högre skatter som kompensation för dagens konsumtion.kuss£ $ H2 8+ om sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte att gå att om 5-2 Mats Odell (kd): Finns det anledning att reformera stabilitetspakten? Det är min grundfråga. Bakgrunde n till den är att en av de saker som har reviderats sedan förra rapporten är BNP-tillväxten i euroområdet , som har reviderats ned. Jag vet inte vem som hanterar Sveriges agerande på det här området, om det är Riksbanken, regeringen eller något annat organ, men det är ändå en fråga som har diskuterats, alltså att m an mer skulle ta hänsyn till balansräkning. Länder med lägre skuldkvoter skulle kunna få ett något större s pelutrymme i sina budgetar. Är det något som vore bra? Självklart skulle det vara i kombination med str ukturella reformer. Vi ser ju nu vad som pågår i Tyskland. Jag har noterat, senast i går vid ett besök i Bryssel, där de här s akerna diskuteras, att det finns en väldig övertro på att genomföra ofinansierade skattesänkningar i de h är länderna. Det skulle vara något slags kickstart för ekonomin. Det är tydligen en mycket utbredd uppfat tning. Borde det vara så att den här tillväxpakten reformeras i någon riktning? Lars Heikensten: Jag vill börja med att svara på den fråga som jag trodde att Karin Pilsäter skulle ställ a. Det kan jag göra ganska kort. Jag tyckte att det här resonemanget ledde fram till två slutsatser. De n ena slutsatsen är att det finns ett behov av att se över det sätt på vilket de offentliga finanserna r edovisas. Det finns mycket att göra när det gäller att öka tydligheten där. Det finns också mycket att göra när det gäller att göra en tydligare distinktion mellan vad som i företagssammanhang kallas resultaträkn ing och balansräkning. Det är min ena synpunkt. Vi kan återkomma till den någon annan gång. Min andra synpunkt är att jag med en åsnas envishet har argumenterat för att vi ska amortera den offent liga skulden i en snabb takt. Jag hade inte haft något emot om den hade amorterats i en snabbare takt än vad som har skett under senare år. Sedan kan man alltid fundera över hur man ska skilja mellan stat en och den offentliga sektorn och över om man bör ha ett separat balanskrav på staten. Det är en typ av frågor som man kan resonera om. Men jag tycker att det finns goda skäl för en ökad tydlighet och en högre amorteringstakt. När det gäller stabilitetspakten tycker jag att man ska komma ihåg något som hela tiden glöms bort i disk ussionen. Den är inte bara ett system för att inom ett enskilt land sätta upp ett hållbart system för sta tsfinanser över konjunkturer. Den är också ett system för att få ett antal länder att bete sig på ett sätt s om är bra för helheten. Det senare argumentet tappas väldigt ofta bort. Man resonerar om regelsystemet bara utifrån de här flexibilitetstermerna. Jag tycker personligen att det finns goda skäl att fundera över stabilitetspaktens uppläggning. Det tyc ker jag åskådliggörs av det som har hänt nu. Flera av de synpunkter som finns i debatten fanns redan när vi lade fast stabilitetspakten. Det är egentligen inga nyheter. De bekymmer som har visat sig var upp e på bordet i Bryssel redan när man lade fast pakten. Vad man ville ha var en tydlighet och enkelhet s om gjorde det möjligt att faktiskt tillämpa reglerna. Vi ser nu att inte det heller riktigt har funger at, inte som man hade önskat sig i alla fall. Men - och det är viktigt att säga det - jag delar vad jag förstår helt regeringens uppfattning i den här frågan på det sättet att man där argumenterar för att det inte nu är tillfälle att ta upp en mer genomgripa nde diskussion. Det håller jag faktiskt med om. Det var de stora länderna, framför allt Tyskland, som d rev igenom den utformning som den här pakten har. Och det är de stora länderna som i allt väsentligt int e har följt de spelregler som de själva tvingade på resten. Det är alltså inte lämpligt i den här situationen att snabbt göra förändringar. Men jag inser förstås att om det i slutändan skulle bli en väldigt djup kris i den europeiska ekonomin så att vi inte får den väntade uppgången, kan förändringar framtvingas, utrymme finns också i pakten. Det talas där om exceptional circu mstances. Kan man vara enig om vad som är exceptional circumstances kan man följa regelverket och ändå v isa större flexibilitet. Ordföranden: Till sist har vi också Lars Bäckström. Lars Bäckström (v): Herr ordförande, är det tolv som är utsatt tid? Ordföranden: Ja, tolv är utsatt. Nu är vi på tredje frågan, så nu får det vara kort. Lars Bäckström (v): Jag ska vara väldigt kortfattad. Riksbankschefen! Deltidssjukskrivning, förtidspensi on, är väl en form av oplanerad arbetstidsförkortning? Det är viktigt att vi kan minska den oplanerade a rbetstidsförkortningen. Om vi får ut mellan en halv och en miljon mer människor i arbetskraften, kommer vi då inte att kunna lägga oss på en uthållig tillväxt på mellan 2,5 och 3 %. Det är min bedömning. Vad är R iksbankens bedömning? Sedan en sista fråga: Protokollen kommer ju den 29 oktober. Var ni eniga? Kan man få något litet förhand stips? Lars Heikensten: Den sista frågan är den allra enklaste av dem jag har fått i dag. Det där är en fråga som jag aldrig kommenterar. Din första fråga tänker jag inte heller kommentera, för den kommer in på en deta ljnivå som jag tänkte försöka undvika i dag. Ordföranden: Då tackar vi Lars Heikensten med medarbetare för denna utfrågning. Jag tackar också utskotte ts ledamöter. Därmed är denna utfrågning avslutad.Motioner från allmänna motionstiden 2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd): 33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformera stabili tetspakten. 2003/04:Fi202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast avskaffa rekl amskatten. 2003/04:Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla reklamskatte n i enlighet med den beställning som riksdagen tidigare gjort. 2003/04:Fi204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m): Riksdagen beslutar befria fartyg äldre än 50 år, oavsett ägarform, från dieselskatt i likhet med reglerna för handelsflottan. 2003/04:Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt. 2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd): 1. Riksdagen begär att regeringen redovisar vilka kostnader en omställning till euron skulle ha m edfört och varifrån dessa pengar skulle tas. 2003/04:Fi212 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa reklamskatte n. 2003/04:Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m): Riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen avskaffa reklamskatten. 2003/04:Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en redovisning av hur reklamskatten stegvis skall avskaffas skall redovisas för riksdagen senast i samband med regeringens ekonomiska vårproposition 2004. 2003/04:Fi223 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 1. Riksdagen beslutar att arvsskatt mellan makar per 16 september 2003 tas bort i enlighet med vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen beslutar att arvs- och gåvoskatten i övrigt avskaffas per 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen. 2003/04:Fi227 av Bo Bernhardsson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av översyn av reklamskattepolitiken. 2003/04:Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statsbudgeten komplet teras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt markerar vilka utgifter som är riktade till b arn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar tydligt framgår. 2003/04:Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c): 1. Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag om ramar för utgi ftsområden under budgetåret 2004: a) Ramen för utgiftsområde 25 minskas med 90 miljoner kronor. b) Ramen för utgiftsområde 9 ökas med 90 miljoner kronor. 2. Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 1 anvisar riksdagen med följa nde ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till ko mmuner enligt uppställning: Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring 48.2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 570 050 000 - 90 000 000 3. Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följa nde ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och so cial omsorg enligt uppställning: Anslag Regeringens förslag Anslagsföränd ring 14.10 (nytt) Särskilda insatser i storstadsregionerna mot hiv/aids 0 +90 000 000 2003/04:Fi235 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen beslutar om sänkt alkoholskatt den 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen.0 0 000 5), øú z @19. Barnbilaga i budgetpropositionen (avsnitt 5.7).4)t i Riksgäldskontoret (avsnitt 4. 4.3)avsnitt 4.4.1)bemyndøú þÿÿ°åÿÿz @n för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltning sändamål (avsnitt 4.4.1)ed biføú r @Riksdagen beslutar om sänkt alkoholskatt den 1 januari 2004 i enligh et med vad som anförs i motionen.on ðú ãÿÿp r @n fastställer statsbudgetens sammansättning i stort genom et t särskilt beslut som innefattarksgäðú ÿÿÿÈ»øÿr @ samlingspartiet avdelar nästa år 1,1 miljarder kronor mer än regeringen till rättsväsendet. ðú h»øÿ @Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c):ad i motionen an förs om att snarast avskaffa reklamskatten..1.och ú @úÿÿÀùÿÿ @n tillkännager för regeringen som sin mening va d i motionen anförs om att snarast avskaffa reklamskatten.., n.ud ú @ùÿÿ ÿÿÿ @Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c):ad i motionen anförs om att snarast avskaffa reklamskatten.. . on ú èßÿÿйøÿj @ och landsting 570 050 000 - 90 000 000 Anslagsförändringèú ¨õÿÿ ßÿÿj @ Regeringens förslag Anslagsförändringèú Ó °ú 8+ Riksdagen beslutar att unde r förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till regerin gens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: ll k @3. @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följan de ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och soc ial omsorg enligt uppställning: ner @3. @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yr kande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgi ftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:igt u @3. @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställn ing:tälln H8 H2 Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård o ch social omsorg enligt uppställning:n und @3. @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall t ill yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen unde r utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:ör ut Ó °ú H2 Riksdagen beslu tar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt upps tällning: barn Ó H2 8+ iga departement tydligt markerar vilka utgifter som är riktade till barn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar tydligt framgår.pelvis; x1 8+ la de rik tlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt f örslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren 2003. börda{ * @Det * @ör oss uppenbart att den förändring av riksdagens arbetsprocess och den behandling av d e ekonomisk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i budgetlagen och budgetp rocessen som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig inte vara beredd att leva upp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad vårproposition, med rätt innehåll . 2003 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de riktlinjer för framtiden s om efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren 2003.egeri£ x1 8+ nden som inte omedelbart påv 2003/04:Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en anslutning till valuta kurssamarbetet ERM 2. 2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m): 1. Riksdagen beslutar att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i enlighet med vad s om anförs i motionen (avsnitten 7 och 8). 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet till 904 miljard er kronor 2004, 949 miljarder kronor 2005 och 982 miljarder kronor för 2006 i enlighet med vad som an förs i motionen (avsnitten 7 och 10). 3. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för den offentliga sektorn i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 10). 4. Riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet till 0,9 % av BNP 2004, 1,7 % av BNP 2005 och 2,1 % av BNP 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 8). 5. Riksdagen godkänner beräkningen av statens inkomster i enlighet med vad som anförs i motionen ( avsnitt 7). 6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2004 i enlighet med vad som a nförs i motionen (avsnitten 7 och 10). 7. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005 och 2006 i enlighet med va d som i motionen anförs (avsnitten 7 och 10). 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av s kattepolitiken (avsnitt 7). 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företagandekli matet måste förbättras genom minskat krångel, skärpt konkurrens och borttagande av överbeskattningen (avsn itt 7). 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbete stimuleras genom lägre inkomstskatt (avsnitt 7). 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om prioritering av de of fentliga kärnuppgifterna och mindre bidrag (avsnitten 7 och 10). 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om verksamma åtgärder mot sjukfrånvaron (avsnitten 7 och 10). 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformera den gru ndläggande skolutbildningen och högskolan samt om stärkta förutsättningar för forskning (avsnitten 7 och 1 0). 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av bättre r ättstrygghet (avsnitten 7 och 10). 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 1. Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som Folkpartiet liber alerna förordar enligt vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av sta tsbudgeten till 854 miljarder kronor för år 2004, 883 miljarder kronor för år 2005 samt till 908 miljard er kronor för år 2006. 3. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2004, 2005 och 2006 enligt vad som anförs i motionen. 4. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för åren 2004, 2005 och 2006 enligt vad som anförs i motionen (tabell 11). 5. Riksdagen fastställer att målet för det finansiella sparandet i staten skall vara i balans över konjunkturcykeln. 6. Riksdagen fastställer det finansiella sparandet i staten för 2004 till -1,4 % av bruttonationa lprodukten. 7. Riksdagen godkänner beräkningen av det finansiella sparandet i den offentliga sektorn enligt v ad som anförs i motionen (tabell 10). 8. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden i enlighet med vad som a nförs i motionen (tabell 13). 9. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005 och 2006 enligt vad som an förs i motionen (tabell 13). 10. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för 2004 enligt vad som anförs i motionen (tabell 13). 11. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som anförs i motionen (tabell 13). 12. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2004 (tabell 13). 28. Riksdagen begär hos regeringen förslag till lagändring så att sjukförsäkringens kostnader för trafikoly ckor förs över från sjukförsäkringen till trafikförsäkringen. 29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avveckling av det sta tliga bolagsinnehavet. 31. Riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om skattepolitikens långsiktiga inriktning. 33. Riksdagen beslutar att regeringens förslag om lag till särskild skattereduktion vid 2005 års taxeri ng avslås. 34. Riksdagen beslutar att regeringens förslag om lag till ändring i lagen om skatt på energi avslås til l de delar som avser höjd koldioxidskatt och höjd elskatt för hushåll och service. 35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen avslås till den del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2004.del Ú @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen avslås till d en del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2004.gX ú Ú @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen avslås till d en del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2004.eX ú Ú @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen avslås till d en del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2004. X ú ë H2 8+ stemet vid sidan av statsbudgeten till 854 miljarder kronor för år 2004, 883 miljarder kronor för år 2005 samt till 908 miljarder kronor för år 2006.kroó C H2 8+ miljarder kronor för 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitten 7 och 10).g: barn Ó H2 8+ iga departement tydligt markerar vilka u tgifter som är riktade till barn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriterin gar tydligt framgår.pelvis; x1 8+ la de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod regeri ngen från att lägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren 2003.börda{ * @Det * @ör oss uppenbart att den förändring av riksdagens arbetsprocess och den behandling av de ekonomisk-politiska frågorna som riksdagen efterstr ävade med de förändringar i budgetlagen och budgetprocessen som infördes 2001 inte har blivit verklighet . Regeringen har visat sig inte vara beredd att leva upp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen , vanligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvi s i stort sett alla de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att l ägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren 2003.egeri£ x1 8+ nden som inte omedelbart påverkar utrymmet under utgiftstaket men som binder statsbu 36. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i lagen om skattereduktion för utgif ter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation avslås. 2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd): 1. Riksdagen godkänner de grundläggande utgångspunkter för den ekonomiska politiken som Kristdemokr aterna förordar (avsnitt 6.1). 2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av sta tsbudgeten till 852 miljarder kronor år 2004, 880 miljarder kronor år 2005 och 906 miljarder kronor år 2006 (avsnitt 11.1 och 11.6). 3. Riksdagen godkänner de förslag till inriktning av den ekonomiska politiken som Kristdemokrater na förordar (avsnitt 6.2 och 6.2.2-6.2.6). 4. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och 2006 (avsnitt 11 .7). 5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden i enlighet med vad Krist demokraterna föreslår (avsnitt 11 tabell 11.1). 6. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets förändrade nettoutlåning 2005 och 2006 (avsn itt 11.8). 7. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden 2005 och 2006 (avsnitt 11 tabell 1 1.1). 8. Riksdagen godkänner det övergripande mål för den ekonomiska politiken som Kristdemokraterna föror dar (avsnitt 6.2.1). 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattekvoten och utgiftstakens andel av BNP på sikt (avsnitt 10 och 11). 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skuldkvotens andel av BNP (avsnitt 6.1.6). 11. Riksdagen godkänner de prioriterade budgetområden för budgetpolitiken som Kristdemokraterna föreslår (avsnitt 8.1-8.6). 12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett kompletterande balansmål för statens fina nsiella sparande över en konjunkturcykel i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.1.2). 13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.2.1). 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c): 1. Riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som Centerp artiet förordar (avsnitt 4). 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fyra reformområden för Sverige (avsnitt 5). 3. Riksdagen beslutar om fördelningen av utgifterna för budgetåren 2004, 2005 och 2006 i enlighet med vad i motionen anförs (tabell 1 avsnitt 6.1). 4. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet till 793 miljard er kronor 2004, 819 miljarder kronor 2005 och 846 miljarder kronor 2006 (tabell 1 avsnitt 6.1). 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett balanskrav för staten och sänkt statsskuld (avsnitt 6.3). 6. Riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för skattepolitiken som Centerpartiet förordar (avsni tt 7). 7. Riksdagen beslutar godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåren 2004, 2005 oc h 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 3 avsnitt 7). 2003/04:Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om äkta långsiktighet och framförhållning. 2003/04:Fi248 av Johnny Gylling (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en avveckling av rekl amskatten fortsätter enligt tidigare riksdagsbeslut. 2003/04:Fi250 av Kerstin Lundgren (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att successivt av skaffa fastighetsskatten. 2. Riksdagen begär att regeringen i avvaktan på ett långsiktigt beslut snarast lägger fram förslag o m en återgång till de taxeringsvärden som gällde för år 2000 i enlighet med vad i motionen anförs. 3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till slopad arvsskatt mellan makar, att gälla från den 1 januari 2003. 2003/04:Fi255 av Roger Tiefensee och Lena Ek (c): Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att reglerna om proportionering skall tillämpas för leverans av fjärrvärme till företag som omfattas av nedsättningsreglerna för industri, växthusodling, jord bruk, skogsbruk och vattenbruk. 2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 1. Riksdagen beslutar införa ett förvärvsavdrag med 12 % på pensionsgrundande inkomster mot kommuna lskatt från inkomståret 2004. 2. Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala beskattningen i enlig het med vad i motionen anförs. 3. Riksdagen beslutar att skattesatsen för statlig inkomst skall sättas till 20 % 2004. 4. Riksdagen beslutar höja gränsen för stalig inkomstskatt till motsvarande 8,07 inkomstbasbelopp 2005 och 352 500 kr 2006. 5. Riksdagen beslutar upphäva kompensationen för den allmänna pensionsavgiften inkomståret 2004.p 2 005 och 352 500 kr 2006. ú ñÿÿðÐøÿ @Riksdagen beslutar höja gränsen för stalig inkomstskatt till motsvarande 8, 07 inkomstbasbelopp 2005 och 352 500 kr 2006. ú øÏøÿ @år ionerú 0 @ (c) ú @(fp )fp, kd, c)nrú PñÿÿZ @riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1)Øú Z @Vårproposi tionens innehåll (avsnitt 5.5)nitt 5.4)5 och 2006 (avsnitt 4.2)utgigitØú @Ïøÿ Z @gen bemyndigar regeringe n att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:dØú òÿÿ @Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala beskattningen i enlighet med vad i motionen anförs..... ú pÿÿÿ @Riksdagen beslutar in föra ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala beskattningen i enlighet med vad i motionen anförs. . .i ú Øïÿÿpÿÿÿ @Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala beskattningen i enlig het med vad i motionen anförs. .., ú Íøÿøðÿÿ2 @tets förslag till riksdagsbeslut°ú X÷ÿÿ` 2 @Fi250 av Kerstin Lundg ren (c):::°ú 2 @*Motioniononionrför till riksdagsagsslut°ú ÿÿÿðÿÿ2 @Fi250 av Kerstin Lundgren (c):::°ú P R @Omstr ukturering av statliga företag - avsnitt 5.4, punkt 16 (fp)Ðú H J @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gus tav Fridolin (mp):.Èú ¸ÿÿÿ J @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):.Èú Ø pÿÿÿJ @Fi245 av Kerstin -Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):.Èú pÿÿÿH J @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp): )Èú ¸ÿÿÿøÊøÿJ @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):)Èú (ïÿÿ(ÿÿÿJ @Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. ( fp) yrkandena 2, 3 och 6.Èú ð ` R @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel, Ðú °ýÿÿR @F i240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt8)1,.Ðú `ýÿÿØîÿÿR @ och landsting 570 050 000 - 90 000 000 fp)Ðú P ÿÿÿR @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel , Ðú èíÿÿ°ÿÿÿR @lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,del,nÐú êÿÿøøÿÿZ @ att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:h 6.fpiØú ðéÿÿÈøÿZ @riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:13Øú 0 @årsionerú @fp °ú ú @fp °ú ú @kd °ú ú @cú °ú ú @TRUE @ 6. Riksdagen beslutar att den allmänna pensionsavgiften blir avdragsgill i den kommunala beskatt ningen mot inkomsten från inkomståret 2004. 7. Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag med 8 000 kr per barn upp till 16 år i den kommunala beskattningen från inkomståret 2004 och 10 000 kr från inkomståret 2005. 8. Riksdagen beslutar att de personer som ej kan utnyttja ovanstående barnavdrag får motsvarande belopp genom särskild transferering. 9. Riksdagen beslutar att bestämma att skatten på diesel för arbetsredskap i jord- och skogsbruk s amt för entrepenadmaskiner till 53 öre per liter från den 1 januari 2004. 10. Riksdagen beslutar att skatten på handelsgödsel avskaffas den 1 januari 2004. 11. Riksdagen beslutar att skatten på bekämpningsmedel avskaffas från den 1 januari 2004. 12. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till grön skatteväxling. 13. Riksdagen beslutar därutöver sänka skatten på bensin och diesel med 13 öre per liter inklusive moms f rån den 1 juli och med ytterligare 57 öre inklusive moms den 1 januari 2005. 14. Riksdagen beslutar att övergå från effektskatt till skatt på producerad energi i kärnkraft. 15. Riksdagen beslutar sänka den särskilda skatten på kärnkraftsel med motsvarande 0,3 öre per kWh från de n 1 januari 2004, 0,4 öre från den 1 januari 2005 och 0,5 öre den 1 januari 2006. 16. Riksdagen beslutar att sambeskattningen av förmögenhet skall upphöra 2004. 17. Riksdagen beslutar att fribeloppet vid förmögenhetsskatt sätts till 2 000 000 kr 2004. 18. Riksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsbeskattningen 2005. 19. Riksdagen beslutar att arvsskatt mellan makar slopas per den 16 september 2003. 20. Riksdagen beslutar att slopa arvs- och gåvoskatten från 2004. 21. Riksdagen beslutar att skatt på aktieutdelning slopas fr.o.m. 2005 års vinster. 22. Riksdagen beslutar att beskattningen av royaltyinkomster från uppfinningar och patent beskattas i inkomstslaget kapital från 2004. 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en redovisning av hur reklamskatten skall avskaffas skall ges till riksdagen senast i samband med regeringens ekonomiska vårproposition 2004. 24. Riksdagen beslutar att en skattereduktion för privatpersoners betalning av arbetskostnaden på hush ållsnära tjänster införs. Skattereduktionen skall vara 50 % och som högst 25 000 kr per år. 25. Riksdagen tillkännager för regeringen att ett planmässigt avskaffande av fastighetsskatten skall sk e. 26. Riksdagen beslutar att sänka fastighetsskattesatsen på småhus, fritidshus och flerfamiljshus med 0, 2 procentenheter 2004, med 0,1 procentenhet 2005 och 0,1 procentenhet 2006. 27. Riksdagen beslutar att införa ett tak för fastighetsskatteuttaget för småhus och fritidshus. Taket b eräknas som summan av 80 kr per kvadratmeter värdeyta i huset och 2 kr per kvadratmeter tomtyta, dock maximalt 5 000 kr i skatt för tomten. 28. Riksdagen avslår regeringens förslag om införande av den s.k. dämpningsregeln med hänvisning till i d enna motion föreslagen takregel, sänkt fastighetsskattesats och avvecklad förmögenhetsskatt. 29. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. schablonintäkten för bostadsrättsföreningar. 30. Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt på 12 volymprocent skall vara 9 kr per li ter från den 1 januari 2004 och för vin med annan alkoholhalt beräknas skatten utifrån detta i enlighet med vad som anförs i kommittémotion. 31. Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8 volymprocent skall tas ut per liter med 75 öre för varje volymprocent, från den 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i kom mittémotion. 32. Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 200 kr per liter från den 1 januari 2004. 33. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för utländska experter. 34. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för rederinäringen. 35. Riksdagen beslutar att inte medge kreditering på skattekonto avseende anställningsstöd. 36. Riksdagen beslutar att inte medge skattereduktion för installation av bredband. 37. Riksdagen beslutar att inte medge skattereduktion för avgift till fackför- ening. 38. Riksdagen beslutar att avgift till arbetslöshetskassa görs avdragsgill och upphäver därmed rätten för skattereduktion för densamma. 39. Riksdagen beslutar att företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk och fiske med driftställe i st ödområde A också skall omfattas av den extra nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. 40. Riksdagen beslutar att sänka skatten på naturgas med 5 kr per ton. 41. Riksdagen beslutar att avskaffa de diskriminerande 3:12-reglerna. 2003/04:Fi277 av Åsa Lindestam (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om myndigheters inbördes fakt urering. 2003/04:Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd): Riksdagen begär att regeringen under 2003 återkommer med förslag på hur arvsskatten för efterlevande make och sambo avskaffas retroaktivt från årsskiftet 2002/03 alternativt från den 22 september 2003. 2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reglerna för uppskjuten be skattning av andelsbyten. 2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya regler för återinvester ing i onoterade företag. 2003/04:Fi291 av Kenth Högström m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att när de statsfinansiella förutsättningarna finns för en avveckling av reklamskatten kan den inledas i enlighet med vad som anförs i motionen. 2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målet att statens finansiella sparande skall vara i balans över en konjunkturcykel. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förtydligande av b udgetlagen beträffande vårpropositionens innehåll. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgiftstak och sa ldomål för samtliga tre år. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om redovisning av gj orda åtaganden. 2003/04:Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda eff ekterna av icke medgivet uppskov vid andelsbyten till grund för eventuell ändring av lagstiftningen. 2003/04:Fi300 av Gustav Fridolin (mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en översyn av annonsskatt på direktreklam. 2003/04:Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om längre avtrappningstid av energiskatteavdraget för vindkraft, den s.k. miljöbonusen. 2003/04:Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla tillväxtdiskuss ioner ta hänsyn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på kapitalutarmnin g. 2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd): 1. Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av förändringarna av statsbudgetens inkomster för år 2 004 (tabellerna 1.2, 12.1 och 12.2). 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgångspunkter för skattepolitiken. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatternas betyde lse för samhällsutvecklingen. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningarna f ör ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken i ett internationellt perspektiv. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken i nom EU. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett skattesystem som inger förtroende. 8. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om ett höjt grundavdrag från år 2004 . 9. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare. 10. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avvecklad s.k. värnska tt. 12. Riksdagen beslutar att avskaffa skattereduktionen för pensionsavgiften från år 2004. 13. Riksdagen avskaffar rätt till avdragsrätt för fackföreningsavgifter från år 2004. 14. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att införa 50 % skattereduktion för hus hållens köp av tjänster i hushållet för ett värde upp till 50 000 kr per år. 15. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att befria royaltyinkomster från paten terade uppfinningar från skatt. 16. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en sänkt gräns för reseavdrag. 17. Riksdagen beslutar att höja bolagsskatten till 30 %. 18. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla dubbelbeskattningen av u tdelningen på aktier. 19. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att höja reavinstskatten vid försäljning av privatbostäder till 30 %. 20. Riksdagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier. 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta och frysta taxe ringsvärden på fastigheter. 22. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avskaffa den statliga fastighetss katten. 23. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla förmögenhetsskatten. 25. Riksdagen beslutar om ändrade arbetsgivaravgifter år 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen. 26. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att sänka skatten på diesel med 31 öre/l iter (inklusive moms) från den 1 juli 2005. 27. Riksdagen beslutar att sänka skatten på bensin med 31 öre/liter i stödområde A (inklusive moms) i enl ighet med vad som anförs i motionen. 28. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel till 1 kr/liter för jordbruksmaskiner. 29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en effektivare skatte indrivning. 30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklade regler för s katteinbetalningar. 31. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid nyproduktio n av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. 32. Riksdagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad som anförs i motionen. 33. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om bibehållna regler för anställningsstöd et. 34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en enhetlig kulturmom s. 35. Riksdagen beslutar att avskaffa arvsskatten på bundet kapital. 40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reklamskatten. 2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereglerna för fåmansbolag. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lindra dubbel skatten på aktier. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka och på sikt a vskaffa fastighetsskatten. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskatten.t a ú r @11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskatten.g äðú r @11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskatten . ðú Àúÿÿ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereglerna för fåmansbolag. h ú èºøÿ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatte reglerna för fåmansbolag..ud ú ÿÿÿÿÿÿ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereglerna för fåmansbolag. ú ßÿÿйøÿj @dagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i mot ionen anförs om reklamskatten.èú h¹øÿßÿÿj @dagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad som anförs i motionen..èú Ó °ú 8+ dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skatteredu ktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % a v byggkostnaden. nsÓ Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduk tion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. en£ Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skatteredukt ion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden.2 s Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byg gkostnaden./liC Ó (7 H2 dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkos tnaden.d s Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid n yproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostn aden.ereã ó °ú H2 dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid nyprod uktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. yn Ó # H2 8+ skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning.d{ J @RiksJ @n til lkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsy n till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmöge nhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning. à °ú H2 n t illkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hän syn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförm ögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning.iK Ë H 2 8+ sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i budgetlagen och budgetprocess en som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig inte vara beredd att leva u pp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de riktlinjer för framtiden som eft erlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren 2003.egeri£ x1 8+ nden som inte omedelbart påverkar 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för pension s- och kompetenssparande. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling.sion ú r @13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling..g äðú r @13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling. ðú Àúÿÿ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereglerna för fåmansbolag. h ú èºøÿ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatte reglerna för fåmansbolag..ud ú ÿÿÿÿÿÿ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereglerna för fåmansbolag. ú ßÿÿйøÿj @dagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i mot ionen anförs om reklamskatten.èú h¹øÿßÿÿj @dagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad som anförs i motionen..èú Ó °ú 8+ dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skatteredu ktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % a v byggkostnaden. nsÓ Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduk tion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. en£ Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skatteredukt ion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden.2 s Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byg gkostnaden./liC Ó (7 H2 dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkos tnaden.d s Ò @31. Ò @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid n yproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostn aden.ereã ó °ú H2 dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en skattereduktion vid nyprod uktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. yn Ó # H2 8+ skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning.d{ J @RiksJ @n til lkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsy n till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmöge nhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning. à °ú H2 n t illkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hän syn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförm ögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning.iK Ë H 2 8+ sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i budgetlagen och budgetprocess en som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig inte vara beredd att leva u pp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de riktlinjer för framtiden som eft erlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren 2003.egeri£ x1 8+ nden som inte omedelbart påverkar 17. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslutet om avskaffat särs kilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som anförs i motionen. 2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om principerna för de n förda skattepolitiken. 2. Riksdagen beslutar att från 2004 avskaffa grundavdraget och ersätta detta med en skatterabatt, lika för alla, på 9 000 kr. 3. Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i enlighet med vad i motionen anförs.li ú r @3. Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i enlighet med vad i motionen anförs. äðú r @3. Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i enlighet med vad i motionen anför s. ðú Àúÿÿ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereglerna för fåmansbolag. h ú èºøÿ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatte reglerna för fåmansbolag..ud ú ÿÿÿÿÿÿ @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereglerna för fåmansbolag. ú ßÿÿйøÿj @dagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i mot ionen anförs om reklamskatten.èú h¹øÿßÿÿj @dagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad som anförs i motionen..èú Ó °ú 8+ dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av besl utet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som a nförs i motionen. @Û Ú @17. Ú @dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslu tet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som an förs i motionen. @³ Ú @17. Ú @dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslut et om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som anf örs i motionen.n be Ú @17. Ú @dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslut et om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som anf örs i motionen.ar ic Û X7 H2 dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslutet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som anförs i motionen.ighe; Ú @17. Ú @dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslutet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som anförs i motionen.d va à °ú H2 dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslutet om a vskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som anförs i mo tionen. bygÛ ë H2 8+ balanserad växande nationalförmögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig t illväxt som bygger på kapitalutarmning.d{ J @RiksJ @n tillkännager för regeringen som sin mening vad i mo tionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsyn till att det är skillnad mellan en hållbar til lväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsi ktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning. à °ú H2 n tillkännager för regeringen som sin mening vad i mo tionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsyn till att det är skillnad mellan en hållbar til lväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsi ktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning.iK Ë H2 8+ sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i budgetlagen och budgetprocessen som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Reg eringen har visat sig inte vara beredd att leva upp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekono misk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, van ligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i s tort sett alla de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga f ram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med d etta under våren 2003.egeri£ x1 8+ nden som inte omedelbart påverkar utrymmet under utgiftstaket men som binder statsbudgete 4. Riksdagen beslutar att från 2004 sänka den statliga inkomstskatten med 3 procentenheter. 5. Riksdagen beslutar att från 2004 höja den nedre skiktgränsen för uttag av statlig skatt med 16 0 00 kr. 6. Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta kompensationen för pensionsavgiften med en skatterabat t på 35 % av pensionsavgiften och samtidigt slopa avdragsrätten. 7. Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta reseavdraget med en skatterabatt på 7 kr per mil kombi nerat med en självkostnadsgräns om 2 500 kr. 8. Riksdagen beslutar ersätta avdragsmöjligheterna för "tjänsteresor", "tillfälligt arbete, dubbel b osättning och hemresor" under inkomst av tjänst med en skatterabatt motsvarande 35 % av avdraget. 9. Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta avdragsmöjligheterna för "pensionssparande m.m." under allmänna avdrag med en skatterabatt motsvarande 40 % av avdraget. 10. Riksdagen beslutar slopa avdragsrätten för "övriga avdrag" under inkomst av tjänst. 11. Riksdagen beslutar att slopa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. 14. Riksdagen beslutar att reformera regelverket för fåmansbolagen i enlighet med vad i motionen anförs . 15. Riksdagen beslutar att införa ett skattegynnat sparande för starta-eget-sparande i enlighet med va d i motionen anförs. 16. Riksdagen beslutar att införa ett riskkapitalavdrag i enlighet med vad i motionen anförs. 17. Riksdagen beslutar om riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften från 2004 för inrättande av övergångsa rbetsmarknader i enlighet med vad i motionen anförs. 18. Riksdagen beslutar om sänkning av förmögenhetsskatten i enlighet med vad i motionen anförs. 19. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel för jord- och skogsbruksmaskiner till 1 kr per liter . 20. Riksdagen beslutar att slopa kväveskatten på handelsgödsel. 21. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten retroaktivt för efterlevande make och sambo fr.o .m. 1 juli 2003. 22. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 fr.o.m. 2004. 23. Riksdagen beslutar att införa en reformerad sjuklönemodell i enlighet med vad i motionen anförs. 24. Riksdagen beslutar begränsa avsättningsmöjligheterna för periodiseringsfonder med 10 procentenheter. 25. Riksdagen beslutar ge tilläggsdirektiv till Egendomsskattekommittén i syfte att utreda procedurern a för taxeringsvärderingen. 26. Riksdagen beslutar reformera fastighetstaxeringen i enlighet med vad som i motionen anförs. 27. Riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 0,9 % från år 2005 och till 0,75 % år 2006. 28. Riksdagen beslutar höja reavinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter från nuvarande 20 % til l 30 %, samt att en fjärdedel av reavinsten alltid skall beskattas i enlighet med vad i motionen anför s. 30. Riksdagen beslutar att minska industrins nedsättning av koldioxidskatten med 1,2 miljarder kronor i enlighet med vad i motionen anförs. 31. Riksdagen beslutar att skatt på förbränning av osorterat avfall skall tas ut i enlighet med vad i m otionen anförs. 32. Riksdagen beslutar om fortsatt nedsättning av energiskatter för leverans av fjärrvärme till näringar som omfattas av nedsättningsreglerna i enlighet med vad som i motionen anförs. 33. Riksdagen beslutar höja skatten på lågpriscigaretter med 2 kr per paket i enlighet med vad som i mo tionen anförs. 2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd): 2. Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare i enlighet med vad so m anförs i motionen. 3. Riksdagen beslutar om ett höjt och rakt grundavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.o m anförs i motionen. iken. ú ñÿÿðÐøÿ @Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.tiken. ú øÏøÿ @år ionerú 0 @ (c) ú @(fp )fp, kd, c)nrú Pñÿÿ Z @dagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier.2004.1)Øú Z @Vårproposi tionens innehåll (avsnitt 5.5)nitt 5.4)5 och 2006 (avsnitt 4.2)utgigitØú @Ïøÿ Z @gen bemyndigar regeringe n att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:dØú òÿÿøðÿÿ @dagen beslutar ge tilläggsdirektiv till Egendoms skattekommittén i syfte att utreda procedurerna för taxeringsvärderingen. . . .. ú øðÿÿ @dagen beslutar ge tilläggsdirektiv till Egendomsskattekommittén i syfte att utreda procedurerna för taxeringsvärderingen. . .v. ú Øïÿÿpÿÿÿ @dagen beslutar ge tilläggsdirektiv till Egendomsskattekommittén i syfte att utreda procedur erna för taxeringsvärderingen...%.v., ú Íøÿ0 2 @tets förslag till riksdagsbeslut°ú ÐÿÿÿÈðÿÿ2 @Fi300 av Gustav Frid olin (mp):::°ú 2 @*Motioniononionrför till riksdagsagsslut°ú hðÿÿðÿÿ2 @Fi300 av Gustav Fridolin (mp):::°ú ` xñÿÿR @d agen beslutar att avskaffa de diskriminerande 3:12-reglerna..p)Ðú Ø J @dagen beslutar att slopa kväveska tten på handelsgödsel. Èú H J @Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):(mp):.Èú ¸ÿÿÿH J @Fi301 av Es kil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):(mp):.Èú ¸ÿÿÿ(ÿÿÿJ @Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):) :p):)Èú àþÿÿøÊøÿJ @dagen beslutar att slopa kväveskatten på handelsgödsel.)Èú (ïÿÿàþÿÿJ @Fi295 av Karin Pilsäter m .fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.Èú ð ` R @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel, Ðú (ïÿÿP R @dagen beslutar att avskaffa arvsskatten på bundet kapital. a..,.Ðú °ÿÿÿÐÉøÿR @dagen beslutar att avsk affa arvsskatten på bundet kapital.na.. .Ðú P ÿÿÿR @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel, Ðú èíÿÿ°ÿÿÿR @lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,del,nÐú øøÿÿ êÿÿZ @dagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier. 004.piØú HêÿÿÈøÿZ @dagen beslutar att slopa skattereduk tionen för fackföreningsavgifter.. 3Øú 0 @årsionerú @fp °ú ú @fp °ú ú @kd °ú ú @cú °ú ú @ 4. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen. 7. Riksdagen beslutar avveckla kompensationen för den allmänna pensionsavgiften i enlighet med va d som anförs i motionen. 2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd): 2. Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier i enlighet med vad so m anförs i motionen. 3. Riksdagen beslutar att slopa sambeskattningen i förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad s om anförs i motionen. 6. Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförs i motione n. 7. Riksdagen beslutar att införa ett etableringskonto i enlighet med vad som anförs i motionen. 8. Riksdagen beslutar om en sänkning av dieselskatten till 1 kr/liter (för jordbruket) i enlighet med vad som anförs i motionen. 9. Riksdagen beslutar sänka skatten på diesel med 31 öre/liter i enlighet med vad som anförs i moti onen. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett särskilt skatteavd rag för yrkesfiskare. 12. Riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar skall vara skattebefriade under två år i enlighet med vad som anförs i motionen. 13. Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna aktier i enlighet med vad som anförs i motionen. 14. Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med vad som anförs i motionen. 15. Riksdagen beslutar införa en 50-procentig skattereduktion för hushållstjänster i enlighet med vad so m anförs i motionen. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvarvarande pomperipo ssaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna. 2003/04:Sk299 av Lennart Hedquist m.fl. (m): Riksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsskatten fr.o.m. 2005 års taxering i enlighet med vad som an förs i motionen. 2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 2. Riksdagen beslutar att sänka fastighetsskattesatsen de närmaste åren i enlighet med vad som anf örs i motionen. 3. Riksdagen beslutar att införa ett tak för fastighetsskatteuttaget för småhus och fritidshus i en lighet med vad som anförs i motionen. 4. Riksdagen avslår regeringens förslag om införande av den s.k. dämpningsregeln med hänvisning till den i denna motion föreslagna takregeln, sänkning av fastighetsskattesatserna och avvecklad förmögenhet sskatt i enlighet med vad som anförs i annan motion. 2003/04:Sk306 av Lars Gustafsson (kd): 1. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd beskattning på diesel för jord- och skogsbruk. 2003/04:Sk310 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 2. Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt på 12 volymprocent skall vara 9 kr pe r liter från den 1 januari 2004 och för vin med annan alkoholhalt skall skatten beräknas utifrån detta i enlighet med vad som anförs i motionen. 3. Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8 volymprocent skall tas ut per liter med 75 öre för varje volymprocent från den 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen. 4. Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 200 kr per liter från den 1 januari 2 004 i enlighet med vad som anförs i motionen. 2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt till 53 öre per liter för jordbruks- och skogsmaskiner samt arbetsredskap. 2003/04:Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reglerna bör ändras så a tt skatten kan skjutas upp även vid andelsbyten med andra värdepapper eller delvis kontanter i onotera de bolag. 2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd): 4. Riksdagen avslår regeringens förslag att införa en dämpningsregel i fastighetsskatten. 2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m): 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av skatten på hushållsnära tjänster. 2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett höjt grundavdr ag som även gynnar pensionärerna. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa den statliga fastighetsskatten, som starkt missgynnar pensionärerna. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa samb eskattning av förmögenhet. 2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m): 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skattereduktion för hemnära tjänster. 2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en barnbilaga til l budgeten. 2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m): 13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om slopande av reklamskatten i enlighet med vad som anförs i motionen. 2003/04:MJ435 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m): 3. Riksdagen beslutar att energiskatt på diesel som används i jordbruk, skogsbruk och entreprenad maskiner bestäms till 53 öre per liter. 4. Riksdagen beslutar att slopa skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel enligt vad i motione n anförs. 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m): 9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att ändra de s.k. 3:12-reglerna i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.3.1). 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om slopande av arvs- och gåvoskatterna, förmögenhetsskatten och dubbelbeskattningen (avsnitt 5.3.2). 2003/04:N342 av Mikael Odenberg m.fl. (m): 3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att höja energiskatten på el. 2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett höjt grundavdr ag. 3. Riksdagen beslutar avskaffa sambeskattningen av förmögenhet, i enlighet med vad som anförs i mo tionen. 4. Riksdagen beslutar om ändring i reglerna om beskattning av nära anhörig till företagsledare, närs tående anställda i fåmansbolag, i enlighet med vad som anförs i motionen. 7. Riksdagen beslutar att införa en skattereduktion för privatpersoners betalning av arbetskostna den inom hushållsnära tjänster, upp till 50 000 kr per år, i enlighet med vad som anförs i motionen.Bilaga 2 Regeringens lagförslag Bilaga 3 Utskottets lagförslag Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om särskild skatte Regeringens förslag Utskottets förslag 4 § Vid beräkning av slutlig skatt enligt 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:4 5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalningslagen Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997: 483) skall 7 § Särskild skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före Särskild skattereduktion skall inte beaktas vid beräkning av skattebelopp enlig Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen Regeringens förslag Utskottets förslag 6 a kap. 3 § Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvä Bestämmelserna i första stycket gäller inte för energiskatt och koldioxidskatt 9 kap. 5 § Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet ell Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbe Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbe 9 § Utöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av brä Bestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värmeleveranser om vär Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxi a) 160 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen ( b) 125 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74-2710 00 78), och c) 320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av stationära m Vad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eldningsolja o Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en perio Nuvarande lydelse Utskottets förslag 11 kap. 11 § Annan än den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2 får köpa e Regeringens förslag Utskottets förslag Ikraftträdandebestämmelserna 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 i fråga om 11 kap. 3 § första styck 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig Förslag till lag om ändring i lagen (2003:000) om ändring i lagen (2000:1380) o Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter Lydelse enligt rskr. 2003/04:17 Föreslagen lydelse 14 § En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till Skatteverket senast den Bilaga 4 Konstitutionsutskottets yttrande 2003/04:KU1y Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Till finansutskottet Finansutskottet har den 30 september 2003 beslutat bereda övriga berörda utskot Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till att avse förslaget till ram Stockholm den 23 oktober 2003 På konstitutionsutskottets vägnar Gunnar Hökmark Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran Magnusson Utskottet