Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg
Betänkande 2002/03:SOU1
Socialutskottets betänkande2002/03:SOU1
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg
Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens förslag beträffande anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2003 samt totalt drygt 180 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002. Finansutskottet har den 21 november 2002 föreslagit att riksdagen fastställer utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2003 till 33 357 000 000 kr (bet. 2002/03:FiU1). Socialutskottet noterar att utgiftsområdet härigenom tillförts ytterligare 186 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I ett antal motioner har framställts yrkanden om ändringar, huvudsakligen ökningar, av enskilda anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisningar, dock med den ändringen att anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård bör tillföras ytterligare 186 miljoner kronor i enlighet med ett motionsyrkande från s, v, mp. Övriga motioner angående anslagen avstyrks. M-, fp-, kd- och c- ledamöterna deltar inte i beslutet, utan har i särskilda yttranden redovisat sina alternativa budgetförslag m.m. Utskottet tillstyrker vidare begärda bemyndiganden samt regeringens lagförslag. Utskottet föreslår en viss ändring av regeringens förslag till nytt mål för barnpolitiken. Utskottet anser att riksdagen bör godkänna följande mål: Barn och unga skall respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Utskottet behandlar vidare ytterligare ett antal motionsyrkanden med anknytning till utgiftsområdet. Utskottet föreslår, med anledning av motioner, två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet innebär att regeringen vid det kommande arbetet med att genomföra handlingsprogrammet för att motverka spelberoende samt för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande bör beakta det som tas upp i mo- tioner om spelets samhällsekonomiska konsekvenser och forskning på området. Det andra tillkännagivandet rör personlig assistans m.m. Utskottet anser att regeringen bör göra en kartläggning och analys av hur tillämpningen ser ut vad gäller makars och sambors gemensamma ansvar för hem och hushåll när den ene är funktionshindrad och har rätt till personlig assistans. Utskottet anser också att det behövs en kartläggning och analys av hur barns rätt till personlig assistans utvecklats i tillämpningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av resultaten i dessa båda avseenden samt om det behövs även med förslag till åtgärder. Vidare anser utskottet att det mot bakgrund av bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) finns skäl att kartlägga och analysera hur psykiskt funktionshindrades behov av någon form av sysselsättning i realiteten tillgodoses. Utskottet anser det också värdefullt att kartlägga och analysera huruvida psykiskt funktionshindrade får daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Regeringen bör, även i dessa båda avseenden, återkomma till riksdagen med en redovisning av resultaten och med förslag till åtgärder. Övriga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns 19 reservationer och ytterligare 7 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg
Riksdagen anvisar för 2003 anslag under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg enligt utskottets förslag i bilaga 4.
Riksdagen bifaller därmed proposition 2002/03:1
utgiftsområde 9 punkt 10 delvis och motion
2002/03:Fi230 yrkande 3 samt avslår
motionsyrkandena som förtecknats i bilaga 5.
2.Målet för barnpolitiken
a) Riksdagen godkänner följande mål för
barnpolitiken: Barn och unga skall respekteras
och ges möjlighet till utveckling och trygghet
samt delaktighet och inflytande.
b) Riksdagen godkänner att följande mål upphör
att gälla: Barn och ungdomar skall växa upp under
trygga och goda förhållanden.
3.Bemyndigande angående ramanslag 13:6
Socialstyrelsen
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
för ramanslaget 13:6 Socialstyrelsen, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000
000 kr efter 2003.
4.Bemyndigande angående ramanslag 14:4
Statens folkhälsoinstitut
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
för ramanslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 40 000 000 kr efter 2003.
5.Bemyndigande angående ramanslag 16:3
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
för ramanslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt
utbildningsstöd, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 80 000 000 kr efter 2003.
6.Bemyndigande angående ramanslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken
Riksdagen bemyndigar regeringen att under
2003, för ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 30 000 000 kr
efter 2003.
7.Bemyndigande angående ramanslag 18:2
Statens institutionsstyrelse
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
för ramanslaget 18:2 Statens
institutionsstyrelse, ingå ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000 kr
efter 2003.
8.Bemyndigande angående ramanslag 26:2
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
för ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
600 000 000 kr efter 2003.
9.Propositionens lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (2002:160) om
läkemedelsförmåner m.m.
10.Speciella funktionshinder
Riksdagen avslår motion 2002/03:So362
yrkande 10.
Reservation 1 (fp)
11.Utveckling genom den s.k.
Dagmaröverenskommelsen
Riksdagen avslår motion 2002/03:So433.
12.Äldreombudsman m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So417,
2002/03:So460 yrkandena 3 och 10 och
2002/03:So503.
Reservation 2 (kd)
13.Försäkringsbolagens läkare
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So359
yrkande 1, 2002/03:So409, 2002/03:So500,
2002/03:L278 yrkandena 3 och 5 och 2002/03:L279
yrkande 3.
14.Tatuering m.m.
Riksdagen avslår motion 2002/03:So493.
15.Hiv- och aidsprevention
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So224
yrkandena 3 och 5 och 2002/03:So422.
16.Klass- och könsmässiga
hälsoskillnader
Riksdagen avslår motion 2002/03:So448
yrkandena 2 och 3.
Reservation 3 (v)
17.Homo-, bi- och transfrågor
Riksdagen avslår motion 2002/03:So512 yrkande
6.
Reservation 4 (fp, v)
18.Ungdomar och sexualitet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So250
yrkande 6, 2002/03:So360 yrkande 9 och
2002/03:So456 yrkandena 6 och 7.
Reservation 5 (kd)
19.Kost, hälsa och miljö
Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ419 yrkande
13.
Reservation 6 (v, mp)
20.Europeiskt smittskyddscentrum
Riksdagen avslår motion 2002/03:So227.
21.Spelberoende
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om spelberoende.
Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna
2002/03:So252 yrkandena 1 och 5 och 2002/03:So364
yrkande 1 samt avslår motionerna 2002/03:So252
yrkandena 2-4 och 6, 2002/03:So445 yrkande 1,
2002/03:Kr212 yrkande 4 och 2002/03:Kr368 yrkande
12.
22.Kommunernas alkoholförebyggande arbete
Riksdagen avslår motion 2002/03:So212 yrkande
2.
23.Fastställande av könstillhörighet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So469 och
2002/03:So512 yrkan-dena 10 och 11.
Reservation 7 (fp,v)
24.Kvinnlig könsstympning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju233
yrkande 2, 2002/03:U328 yrkandena 10 och 11,
2002/03:Sf226 yrkande 13 och 2002/03:Ub557
yrkandena 6 och 7.
25.Omskärelse av pojkar
Riksdagen avslår motion 2002/03:So204.
26.Bidrag till nationella
anhörigorganisationer
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So260
yrkande 1, 2002/03:So362 yrkande 13,
2002/03:So470 yrkande 1 och 2002/03:So508 yrkande
7.
Reservation 8 (m, fp, kd, c)
27.Förändringar av bilstödet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So201,
2002/03:So256, 2002/03: So305, 2002/03:So395 och
2002/03:So457 yrkandena 11 och 12.
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (kd, c)
28.Personlig assistans m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om personlig
assistans m.m. Riksdagen bifaller därmed delvis
motionerna 2002/03:So230, 2002/03:So296 yrkandena
11 och 12, 2002/03: So344, 2002/03:So362 yrkande
7, 2002/03:So457 yrkandena 8 och 9 och
2002/03:So513 yrkande 7.
29.Det mellankommunala kostnadsansvaret
Riksdagen avslår motion 2002/03:So506.
30.Statligt kostnadsansvar för
assistansersättningen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So296
yrkande 13, 2002/03: So482 och 2002/03:So509
yrkande 19.
Reservation 11 (m, fp, kd, c)
31.Övriga ändringsförslag angående
assistansersättningen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So275
yrkande 4, 2002/03:So296 yrkande 9, 2002/03:So414,
2002/03:So480, 2002/03:So504 och 2002/03: Ub429
yrkande 23.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (c)
32.Utredning om en hjälpmedelsgaranti
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So296
yrkande 7 och 2002/03: So362 yrkandena 8 och 9.
Reservation 14 (fp, kd, c)
33.Stöd till kvinnojourer m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So319,
2002/03:So353, 2002/03: So380, 2002/03:So393,
2002/03:So451 yrkande 5, 2002/03:Sf214 yrkande 16
och 2002/03:A322 yrkandena 4 och 5.
Reservation 15 (v)
34. Rikskvinnocentrum
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju250 yrkande 6.
35.Regionala kvinnocentrum
Riksdagen avslår motion 2002/03:So451 yrkande
7.
36.Statens institutionsstyrelses monopol
Riksdagen avslår motion 2002/03:So285.
37.Insatser för hemlösa
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So363
yrkandena 1, 2 och 11, 2002/03:So366 yrkandena 1
och 2, 2002/03:So449 yrkandena 2 och 3,
2002/03:Bo266 yrkandena 3 och 5 samt
2002/03:Bo267 yrkande 20.
Reservation 16 (kd)
Reservation 17 (v)
38.Apoteksmonopolet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So209,
2002/03:So278, 2002/03:So281 yrkandena 10 och 19,
2002/03:So282 yrkande 1, 2002/03:So298 yrkande 9,
2002/03:So336, 2002/03:So437 yrkande 19,
2002/03:So443 yrkande 34 och 2002/03:So509
yrkande 25.
Reservation 18 (m, fp, kd, c)
39.Systembolaget
Riksdagen avslår motion 2002/03:So455 yrkande
5.
Reservation 19 (m) - motiv.
Stockholm den 3 december 2002
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chatrine Pålsson (kd)[1]1, Kristina
Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina
Husmark Pehrsson (m)[2]1, Kerstin Heinemann
(fp)[3]1, Conny Öhman (s), Lars U Granberg (s),
Catherine Persson (s), Carl-Axel Johansson (m)[4]1,
Marina Pettersson (s), Kenneth Johansson (c)[5]1,
Christer Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m)[6]1,
Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och
Marita Aronson (fp)[7]1.
FOOTNOTES
[1]:m
[2]:)
[3]:
[4]:2
[5]:1
[6]:
[7]:80721 807
26:2 Forskningsrådet
2002/03 SoU1 Redogörelse för ärendet Socialutskottet har i yttrande 2002/03:SoU1y till finansutskottet över proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen 2003 (volym 1) föreslagit att ramen för utgiftsområde 9 fastställs till 33 357 000 000 kr för 2003. Utskottet förordade därmed att propositionen borde tillstyrkas i denna del, dock med den ändringen att utgiftsområdet borde tillföras ytterligare 186 miljoner kronor i enlighet med motion Fi230 (s, v, mp) yrkande 1 såvitt avser utgiftsområde 9. Finansutskottet har den 21 november 2002 föreslagit att riksdagen fastställer utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2003 till 33 357 000 000 kr (bet. 2002/03:FiU1). Socialutskottet noterar att utgiftsområdet härigenom tillförts ytterligare 186 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Riksdagen kommer den 4 december 2002 att ta ställning till finansutskottets förslag och bl.a. fastställa ramar för de olika utgiftsområdena. I detta ärende behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2003 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt totalt drygt 180 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002. Summan för de till utgiftsområdet hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp riksdagen kommer att besluta. Anslagen inom utgiftsområdet skall därtill fastställas genom ett särskilt beslut.
Utskottets överväganden
Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik
Sjukvårdsförmåner m.m. (13:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 13:1
Sjukvårdsförmåner m.m. Riksdagen bör därmed
avslå ett motionsyrkande om annan
medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 2 608 000 000 kr
anvisas under anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.
Anslaget finansierar vuxentandvård
(tandvårdsstödet) och ersättning för
sjukvårdsförmåner i internationella förhållanden.
Till och med 2001 finansierade anslaget också
ersättning till sjukvårdshuvudmännen för tandvård åt
vissa patientgrupper.
Utgifterna för tandvårdsersättning under 2001 var
betydligt lägre än beräknat. Sannolikt berodde detta
till stor del på att många valde att skjuta upp
behandlingar i väntan på de förändringar i
tandvårdsstödet som hade aviserats. Detta gäller i
första hand personer som är över eller strax under
65 år. Även förändringar i hushållens köpkraft kan i
någon mån ha påverkat efterfrågan på tandvård. Under
första halvåret 2002 kan det antas att många äldre
fortsatte att skjuta upp tandvård i väntan på det
högkostnadsskydd samt de förbättringar i stödet för
bastandvård som infördes den 1 juli 2002.
Under andra halvåret 2002 bör konsumtionen stiga
efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.
Mycket talar dock för att effekterna av det
förbättrade tandvårdsstödet för äldre blir fullt
synliga först under 2003. Omfattande protetiska
behandlingar tar ofta lång tid att genomföra, och
det är troligt att antalet räkningar därför kommer
att ligga på en måttlig nivå under 2002. Dessutom
kommer förhandsprövningarna av protetik förmodligen
att ta längre tid i början. Samtidigt finns det nu
ett uppdämt behov, och det är troligt att antalet
ansökningar om förhandsprövning ökar mycket kraftigt
efter den 1 juli 2002. Den höjda ersättningen för
bastandvård kommer däremot att påverka utgifterna
redan 2002.
Tandvårdsstödet tillfördes 100 miljoner kronor
2001 och 300 miljoner kronor 2002. För 2003 och
framåt föreslås ytterligare 300 miljoner kronor
tillföras tandvårdsstödet. Detta tillskott skall i
huvudsak användas till att förbättra skyddet mot
höga tandvårdskostnader för de äldre i enlighet med
de ändringar i tandvårdsstödet som trädde i kraft
den 1 juli 2002.
Vid beräkningen av anslaget för 2003 har
regeringen antagit att en viss volymökning kan
förväntas utöver den konsumtionsökning som följer av
förändringarna i tandvårdsstödet.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för 2003 till anslag 13:1
Sjukvårdsförmåner m.m. anvisar 100 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 1).
Motionärerna anser att regeringens satsningar på en
förbättrad tandvård är otillräckliga och vill från
2003 förstärka tandvårdsförsäkringen med 100
miljoner kronor utöver den av regeringen föreslagna
nivån. Vidare yrkas i motion So452 av Chris Heister
m.fl. (m) att riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till ändring om ett förbättrat
behovsstyrt högkostnadsskydd (yrkande 1).
Motionärerna anför att personer med normal
tandstatus själva bör stå för tandvårdskostnaden upp
till ett högkostnadsskydd på 3 000 kr. Självrisken
på 3 000 kr skall kombineras med en subventionsgrad
på 60 % för högre tandvårdskostnader.
Tandvårdskostnader som överstiger 15 000 kr per år
skall dock täckas med en subventionsgrad på 80 %.
Självrisken skall slås ihop med kostnaderna för
bastandvård respektive protetik m.m.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om en samlad utvärdering av
tandvårdsreformen m.m. har i sitt slutbetänkande
Tandvården till 2010 (SOU 2002:53) lagt fram ett
antal förslag till förbättringar i tandvårdsstödet,
som bl.a. inbegriper en utvidgning av
högkostnadsskyddet till alla åldrar samt satsningar
på bastandvård. Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Regeringens kommande förslag på
området bör enligt utskottets uppfattning inte
föregripas. Utskottet anser vidare att den
föreslagna medelsanvisningen är väl avvägd.
Utskottet avstyrker därmed motionerna So452 (m)
yrkande 1 och So466 (m) yrkande 1.
Bidrag för läkemedelsförmånen (13:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen. Riksdagen bör därmed
avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 18 550 000 000 kr
anvisas under anslag 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen.
Från detta anslag utbetalas det särskilda
statsbidraget till landstingen för deras kostnader
för läkemedelsförmånen. Medlen syftar till att
ändamålsenliga och säkra läkemedel skall kunna
förskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde.
Från anslaget utbetalas under 2003 ersättning till
landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånen
dels under månaderna november och december 2002,
dels under månaderna januari t.o.m. oktober 2003.
Den utnyttjade anslagskrediten på anslaget uppgick
vid början av 2001 till drygt 1,6 miljarder kronor.
Utbetalningarna för läkemedelsförmånen uppgick 2001
till drygt 16,5 miljarder kronor och anslaget för
året var ungefär lika stort, vilket innebar att den
utnyttjade anslagskrediten uppgick till ca 1,6
miljarder kronor även vid årets slut. Anslaget
tillfördes 219 miljoner kronor på tilläggsbudget i
samband med 2002 års ekonomiska vårproposition.
Landstingen övertog i formell mening
kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen (dvs.
läkemedel i öppenvård) den 1 januari 1998. Samtidigt
infördes emellertid ett särskilt statsbidrag till
landstingen för kostnader för läkemedelsförmånen.
Statens ekonomiska ersättning till landstingen för
deras kostnader för läkemedelsförmånen har
fastställts genom en årlig överenskommelse mellan
staten och Landstingförbundet. Den överenskomna
ersättningen för ett visst år utbetalas från detta
anslag till landstingen med ett fast månatligt
belopp. Det månatliga beloppet motsvarar en
tolftedel av den överenskomna ersättningen och
utbetalas två månader i efterhand. Statsbidraget har
hittills i princip täckt landstingens kostnader för
förmånen. Landstingen har emellertid årligen
riskerat att få stå för en liten del av de totala
kostnaderna eftersom ett system för vinst- eller
förlustdelning mellan parterna har tillämpats.
Regeringen träffade i anslutning till den
ekonomiska vårpropositionen i april 2001 en
överenskommelse med Landstingsförbundet om en ny
modell för statens ersättning till landstingen för
läkemedelsförmånens kostnader 2002-2004.
Överenskommelsen innebär i korthet att ersättningen
för läkemedelsförmånens kostnader under de tre
kommande åren läggs fast samt hur stor landstingens
ekonomiska risk för den aktuella perioden kommer att
vara. Slutligen lägger överenskommelsen fast ett
antal åtgärder som respektive part skall vidta under
den aktuella perioden och att en överenskommelse om
ersättningen för tiden fr.o.m. 2005 skall träffas
senast under våren 2004. Statens ersättning uppgår
till 17,8 miljarder kronor för 2002, till 18,7
miljarder kronor för 2003 och till 19,6 miljarder
kronor för 2004. För kostnader som sammanlagt
överstiger 56,1 miljarder kronor under perioden
skall en slutreglering ske våren 2005. Staten
ersätter då landstingen enligt en modell där
landstingen först får stå för 1,5 miljarder kronor,
därefter ersätter staten 25 % av kostnadsökningen
mellan 57,6 och 59,1 miljarder kronor och 50 % av
kostnadsökningen mellan 59,1 och 61,1 miljarder
kronor samt 75 % av kostnader som överstiger 61,1
miljarder kronor.
I december 2001 träffades en överenskommelse
mellan staten och Landstingsförbundet om
fördelningen mellan landstingen av statens
ersättning för läkemedelsförmånens kostnader
2002-2004. Parterna enades om att statens
ersättningar skall fördelas mellan landstingen efter
en modell som beaktar befolkningens sammansättning
med avseende på kön, ålder och vissa socioekonomiska
variabler. Behovsmodellen infördes med början 2002
och skall enligt avtalet vara helt genomförd 2005.
För att ge landstingen omställningstid till nya
ersättningsnivåer sker införandet stegvis.
I syfte att nå en mer rationell
läkemedelsanvändning har regeringen tagit initiativ
till att genomföra förändringar i vissa av
regelsystemen inom läkemedelsområdet. Regeringen
lämnade därför i januari 2002 propositionen
(2001/02:63) De nya läkemedelsförmånerna till
riksdagen. Riksdagen fattade beslut om propositionen
i april 2002 (bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194)
och de nya reglerna trädde i kraft den 1 oktober
2002. En ny myndighet, Läkemedelsförmånsnämnden, är
nu ansvarig för att fatta beslut om vilka läkemedel
som skall ingå i läkemedelsförmånen samt vilket pris
ett läkemedel skall ha. En ny regel om utbyte på
apotek har införts som innebär att ett förskrivet
läkemedel skall bytas ut på apotek om det finns ett
likvärdigt, utbytbart läkemedel som är billigare
tillgängligt på det enskilda apoteket. Från och med
den 1 oktober 2002 infördes att ett recept skall
vara försett med en arbetsplatskod som identifierar
vilken arbetsplats som förskrivaren tjänstgör vid
för att läkemedlet skall expedieras inom förmånen.
Detta är ett led i att uppnå en bättre uppföljning
av förskrivningen av läkemedel. För att ytterligare
försöka förbättra möjligheten till medicinsk och
ekonomisk uppföljning av förskrivning och användning
av läkemedel tillsatte regeringen i mars 2002 en
särskild utredare med uppgift att analysera
möjligheterna och komma med förslag till förbättrad
uppföljning inom läkemedelsområdet.
Regeringens bedömning är att dessa åtgärder
sammantaget leder till bättre förutsättningar för
landstingen att hantera de förstärkta incitament och
ökade ekonomiska risker som överenskommelsen
innebär. Vidare förväntas åtgärderna bidra till en
mer kontrollerad utveckling av kostnaderna för
läkemedelsförmånen. Regeringen anser att det är av
största vikt att följa upp vilka effekter
förändringarna som har genomförts under 2002 har på
både kostnadsutvecklingen av läkemedelsförmånen och
användningen av läkemedel. I syfte att följa
kostnadsutvecklingen samt ge landstingen större
ekonomisk trygghet har man i avtalet mellan staten
och Landstingsförbundet lagt in att en
kontrollstation skall finnas i syfte att analysera
hur läkemedelskostnaderna har utvecklats.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2003 till anslag 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen anvisar 1 900 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 2).
Motionärerna anför att deras förslag på
läkemedelsområdet sammantaget medför en successiv
minskning av kostnaderna under de närmaste åren,
samtidigt som skyddet för de mest utsatta
förbättras. I motion So281 av Chris Heister m.fl.
(m) finns bl.a. följande yrkanden. I yrkande 2
begärs ett tillkännagivande om marknadsmässiga
principer på läkemedelsområdet. Motionärerna anför
att de nya subventionsreglerna innebär en
tvångssänkning av priserna. Redan etablerade
läkemedel gynnas och nya missgynnas.
Förutsättningarna för en mångfald av läkemedel som
konkurrerar med varandra undergrävs. I yrkande 7
begärs ett tillkännagivande om utbyte av läkemedel
på apotek. Det nyligen införda utbytestvånget
innebär enligt motionärerna risk för förvirring,
feldosering, sämre följsamhet till doseringen och
därmed sämre effekt och mer kassation. En orolig
patient blir lätt en samhällskostnad genom att
behovet av insatser ökar, heter det i motionen.
Vidare begärs i yrkande 11 ett tillkännagivande om
frikoppling av subvention från handelspriset. I
yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om ett
förbättrat högkostnadsskydd. Motionärerna anför att
en frivillig försäkring bör införas som skall
administreras av försäkringskassan. Förslaget
innebär en premie på 1200 kr per år. Den som väljer
att inte ansluta sig till försäkringen omfattas i
stället av ett likviditetsskydd på 1 500 kr. Därtill
betalar man även en expeditionsavgift i
storleksordningen 25 kr för varje recept.
Motionärerna begär i yrkande 15 ett tillkännagivande
om subventionering av läkemedel vid
förskrivningstillfället. Motionärerna anför att
faran med de nya kriterierna för subvention av
läkemedel är att bedömningen kommer att ske utifrån
rent teoretiska grunder som inte tar hänsyn till den
enskilde patientens egenart eller det förhållandet
att ett läkemedel visar sig ha andra
indikationsområden än de ursprungliga. I yrkande 17
begärs ett tillkännagivande om marknadslösningarnas
betydelse för användning av generika och
parallellimporterade läkemedel. Motionärerna anför
att en ökad användning av generika och
parallellimporterade läkemedel ger bättre
möjligheter till priskonkurrens som kan hejda
läkemedelsförmånens kostnadsökning utan att riskera
otrygghet för patienterna. Vidare begärs i yrkande
18 ett tillkännagivande om ökad receptfrihet.
Motionärerna anför att subventionskostnaden skulle
minska väsentligt med en 20-procentig andel
receptfria läkemedel samtidigt som möjligheterna
till egenvård blir bättre. I yrkande 20 begärs ett
tillkännagivande om fri prissättning på läkemedel.
Enligt motionärerna är goda incitament för
läkemedelsindustrin en förutsättning för att
utvecklingen skall gå framåt. För att garantera att
forskningskostnader betalas är en fri prissättning
att föredra framför ett prisregleringssystem.
Slutligen begärs i yrkande 21 ett tillkännagivande
om behovet av ekonomiska incitament för att öka
användningen av startförpackningar. Motionärerna
anför att det i dag innebär en extrakostnad för
konsumenten att inleda en behandling med
startförpackning. Ekonomiska incitament bör därför
införas som inte gör det oförmånligt att först hämta
ut en provförpackning inför en längre
läkemedelsbehandling.
I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen för år 2003 till anslaget 13:2 Bidrag
för läkemedelsförmånen anvisar 300 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 15
delvis). Motionärerna anför att man avser att sätta
in åtgärder för att minska läkemedelskostnaderna.
Ett likalydande yrkande framförs i motion Sf377 av
Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp) (yrkande 8
delvis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har så sent som i mars innevarande år
ställt sig bakom regeringens förslag till lag om
läkemedelsförmåner m.m. (bet. 2001/02:SoU10 De nya
läkemedelsförmånerna, rskr. 2001/02:194). Lagen
trädde i kraft den 1 oktober 2002. Som en följd av
lagen har en ny ordning införts för det offentliga
subventionssystemet rörande läkemedel. Vidare har en
självständig nämndmyndighet -
Läkemedelsförmånsnämnden - inrättats med uppgift att
ansvara för beslut rörande subventionering och
prisreglering i fråga om läkemedel och andra varor
som ingår i läkemedelsförmånerna. Utskottet har inte
ändrat uppfattning i frågan och kan därför inte
ställa sig bakom motion So281 (m) yrkandena 2, 7,
11, 12, 15, 17, 18, 20 och 21. Motionsyrkandena
avstyrks. Utskottet tillstyrker därmed regeringens
förslag till medelsanvisning och avstyrker
motionerna Fi232 (fp) yrkande 15 delvis, So466 (m)
yrkande 2 och Sf377 (fp) yrkande 8 delvis.
Bidrag till hälso- och sjukvård
(13:3)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med bifall till ett
motionsyrkande från s, v och mp fastställa
anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård
till 287 095 000 kr. Riksdagen bör därmed
avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare avslå ett motionsyrkande om vissa
grupper av flerhandikappade. Utskottet
hänvisar bl.a. till att regeringen inrättat
ett projekt för den högspecialiserade vården.
Riksdagen bör också avslå ett motionsyrkande
om utveckling genom den s.k.
Dagmaröverenskommelsen. Jämför reservation 1
(fp).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 101 095 000 kr
anvisas under anslag 13:3 Bidrag till hälso- och
sjukvård.
Från anslaget har utbetalats statsbidrag till
landstingen i enlighet med de årliga
överenskommelser som träffats mellan regeringen och
Landstingsförbundet om vissa ersättningar till
hälso- och sjukvården (den s.k.
Dagmaröverenskommelsen). Vidare betalas från
anslaget ersättningar för vissa kostnader och
förluster som uppkommit på grund av
myndighetsingripanden för att förhindra smittsam
sjukdom. Vissa kostnader enligt
smittskyddsförordningen (1989:301) betalas också
från detta anslag, liksom kostnader för
patientförsäkring och vissa skadeersättningar. I
anslaget ingår stöd till nationellt
utvecklingsarbete inom vården och omsorgen. För 2001
och 2002 har även ersättning till Dopingjouren
ingått.
Vid beräkningen av anslaget för 2003 har detta
minskats med ytterligare 125 miljoner kronor som en
delvis finansiering av insatserna enligt
propositionen om avgifter inom äldre- och
handikappomsorg (prop. 2000/01:149).
Anslaget har vidare minskats med ca 186 miljoner
kronor, medel som ingått i den s.k. Dagmaröverens-
kommelsen, som en delvis finansiering av arbetet mot
ohälsa som närmare beskrivs under utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Detta
medför att vissa specialdestinerade medel till
hälso- och sjukvården som tidigare utbetalats från
detta anslag dras in. Samtidigt ges den
landstingskommunala sektorn genom andra åtgärder som
aviseras i denna budgetproposition ett ökat
resursutrymme, genom förlängningen av
sysselsättningsstödet till 2003, vilket beräknas
uppgå till ca 3 miljarder kronor 2003, och
förlängningen av överföringen av statliga medel
("200-kronan") till 2003, som beräknas uppgå till ca
1,3 miljarder kronor. Regeringen bedömer att
landstingen mot bakgrund av det ökade resursutrymmet
ges förutsättningar att under 2003 fortsätta med
vissa gemensamma utvecklingsinsatser som tidigare
finansierats med specialdestinerade medel. Till
dessa insatser hör bl.a. arbetet för att stärka
patientens ställning, IT-utvecklingen i hälso- och
sjukvården, databasen Väntetider i vården,
Infomedica och nationella informationsinsatser om
organdonation.
I och med att Läkemedelsförmånsnämnden inrättas
föreslås att ett nytt anslag, 13:7
Läkemedelsförmånsnämnden, anvisas fr.o.m. 2003. Till
det nya anslaget överförs 40 miljoner kronor från
detta anslag 2003 och 59 miljoner kronor fr.o.m. med
2004.
Som delvis finansiering av verksamheten vid
Dopingjouren vid Huddinge sjukhus överförs
750 000 kr från detta anslag fr.o.m. 2003 till
anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder, inom politikområde Folkhälsa.
Ett syfte med den nationella handlingsplanen för
utveckling av hälso- och sjukvården är att förstärka
primärvården så att den kan utvecklas till en väl
fungerande bas i hälso- och sjukvården. För att
bidra till detta har ett familjemedicinskt institut
inrättats med uppgift att stärka
kunskapsutvecklingen inom området. Regeringen har
därför under anslaget avsatt 20 miljoner kronor för
vardera av åren 2002-2004. Statskontoret skall
utvärdera verksamheten. Utvärderingen skall ligga
till grund för överläggningar mellan staten, Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet om
institutets fortsatta verksamhet och finansiering
för tiden efter 2004.
Vid beräkningen av detta anslag har 2 miljoner
kronor avsatts för Socialstyrelsens arbete med
prioriteringar inom hälso- och sjukvården för 2003.
Inom anslaget beräknas också ca 4,9 miljoner kronor
avsättas för stöd till nationellt utvecklingsarbete
inom vården och omsorgen. Vidare beräknar regeringen
51,2 miljoner kronor till bidrag inom
hjälpmedelsområdet samt 424 000 kr till kostnader
för patientförsäkring och vissa skadeersättningar.
Inom föreslagen anslagsram ryms även ca 9,4 miljoner
kronor som finansiering av vissa kostnader för
läkemedel m.m. enligt smittskyddsförordningen
(1989:301) vid behandling av samhällsfarlig sjukdom.
Dessutom avser regeringen att årligen fram t.o.m.
2004 stödja dels Vidarkliniken med 3 miljoner
kronor, dels Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa
(Kilen) med 3,2 miljoner kronor. Slutligen föreslår
regeringen att ett stöd på 7 miljoner kronor
utbetalas till Rett Center i Jämtlands läns
landsting under 2003.
Såvitt gäller vårdgaranti anför regeringen (s. 36)
att det nu finns förutsättningar för att en enhetlig
nationell vårdgaranti skall kunna införas. Hela den
svenska sjukvården skall präglas av den s.k. 0-7-90-
regeln. Den innebär att patienten omedelbart skall
kunna komma i kontakt med primärvården, att man
skall erbjudas besök hos läkare i primärvården inom
maximalt 7 dagar samt att man skall erbjudas
behandling senast inom 90 dagar från det att behovet
har fastställts. Regeringens avsikt är att under
hösten 2002 föra diskussioner med
Landstingsförbundet om förutsättningarna för
införande av en sådan nationell vårdgaranti.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp)
yrkas att riksdagen till anslaget 13:3 Bidrag till
hälso- och sjukvård anvisar 186 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 3).
Motionärerna anför att regeringen i
budgetpropositionen föreslår en minskning av de s.k.
Dagmarmedlen med 186 miljoner kronor. Enligt
motionärerna bör inte denna besparing genomföras.
Motionärerna hänvisar bl.a. till vikten av att
stärka patientens ställning samt till frågor om ett
nationellt informationssystem, kunskapsbaserad
sjukvård, informationsteknik, ett nationellt
kvalitetsregister och nationella
informationsinsatser om organdonation.
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas
att riksdagen för år 2003 till anslaget 13:3 Bidrag
till hälso- och sjukvård anvisar 1 980 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 3).
Motionärerna anför att en nationell vårdgaranti bör
införas som skall gälla alla medicinskt motiverade
dia-gnoser och vårdkedjans alla insatser. Även i
motionerna So298 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1
och Sf291 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 3
framförs yrkanden om vårdgaranti. Motionärerna anför
bl.a. att ingen skall behöva vänta mer än tre
månader på operation eller behandling efter det att
behovet fastställts. Klarar det egna landstinget
inte av att ge vård inom den tiden skall man kunna
få vården utförd hos ett annat landsting eller hos
en privat vårdgivare.
I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen för år 2003 till anslaget 13:3 Bidrag
till hälso- och sjukvård anvisar 750 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 15
delvis). Motionärerna anför att medlen avsätts för
att finansiera införandet av en vårdgaranti.
Liknande yrkanden framförs i motion Sf377 av Bo
Könberg och Kerstin Heinemann (fp) (yrkande 8
delvis) och motion So437 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) (yrkandena 5 och 6). Motionärerna anför bl.a.
att vårdgarantin innebär en rätt att få vård senast
tre månader efter det att behovet fastslagits. Om
inte patientens hemlandsting klarar av att ge vård i
tid skall patienten ha rätt att på hemlandstingets
bekostnad få vård i ett annat landsting eller hos en
annan vårdgivare. Vidare skall vårdgarantin omfatta
alla medicinskt motiverade behandlingar och gälla
för alla åldrar.
(Ytterligare motioner om vårdgaranti behandlas nedan
under Nationell vårdgaranti 13:10, förslag till nytt
anslag).
Övriga motioner
I motion So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om statens ekonomiska
ansvar beträffande vissa grupper av flerhandikappade
och centrum med expertis om vissa små grupper med
speciella funktionshinder (yrkande 10). Motionärerna
anför att det för vissa små grupper med
funktionshinder inte är möjligt att ha expertis i
varje kommun eller landsting. Centrum med expertis
måste samlas på ett eller några få ställen i landet.
I motion So433 av Berit Högman (s) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
utveckling genom Dagmaröverenskommelsen och
stimulansbidrag för samverkan mellan
sjukvårdshuvudmän. Motionären anför att vård på lika
villkor över hela landet är ett nationellt intresse,
och staten bör därför även fortsättningsvis stödja
ett utvecklingsarbete inom strategiska områden.
Utskottets ställningstagande
Regeringen redovisar att en nationell vårdgaranti
skall införas och avser att inför detta föra
diskussioner med Landstingsförbundet. Utskottet ser
positivt på regeringens avsikt att föra diskussioner
med Landstingsförbundet om införandet av en
vårdgaranti.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är
av stor vikt att insatserna för att minska ohälsan i
arbetslivet genomförs. Utskottet vidhåller sin
tveksamhet till den besparing på 186 miljoner kronor
som föreslås på de s.k. Dagmarmedlen (jfr
socialutskottets yttrande till finansutskottet över
ramen för utgiftsområde 9 för budgetåret 2003,
2002/03:SoU1y s. 5). Utskottet anser att dessa medel
krävs bl.a. för arbetet med att stärka patientens
ställning, för utvecklande av ett nationellt
informationssystem och för att säkra en
kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Resurserna
behövs också för att stimulera IT-utvecklingen inom
hälso- och sjukvården för att uppnå ett bättre
samspel mellan olika vårdnivåer, vårdgivare och
vårdenheter samt för nationella informationsinsatser
om organdonation. Utskottet föreslår således att
riksdagen med bifall till motion Fi230 (s, v, mp)
yrkande 3 fastställer anslaget till 287 095 000 kr.
Motionerna So298 (m) yrkande 1, So437 (fp) yrkandena
5 och 6, So466 (m) yrkande 3, Fi232 (fp) yrkande 15
delvis, Sf291 (m) yrkande 3 och Sf377 (fp) yrkande 8
delvis avstyrks.
Av propositionen framgår (s. 36) att regeringen
inrättat ett projekt för att göra en översyn av den
högspecialiserade vården. Syftet med översynen är
att komma till rätta med vissa problem samt att
skapa förutsättningar för en god utveckling och
effektiv resursanvändning. Utskottet utgår från att
eventuella brister i de nuvarande formerna för
samordning av den högspecialiserade vården mellan
landstingen belyses i detta sammanhang. Motion So362
(fp) yrkande 10 avstyrks med det anförda.
Utskottet delar uppfattningen i motion So433 (s)
om vikten av ett fortsatt utvecklingsarbete inom
strategiska områden. De s.k.
Dagmaröverenskommelserna innebär enligt utskottet
att en sådan utveckling understöds. Något
tillkännagivande från riksdagen är inte
erforderligt. Motionen avstyrks.
Statens beredning för medicinsk
utvärdering (13:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 13:4 Statens
beredning för medicinsk utvärdering.
Riksdagen bör därmed avslå ett motionsyrkande
om annan medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 38 675 000 kr
anvisas under anslag 13:4 Statens beredning för
medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
skall bidra till god kvalitet och effektiv
resursanvändning inom hälso- och sjukvården genom
att utvärdera och sprida kunskap om medicinsk
metodik. Syftet är att förse beslutfattare inom
hälso- och sjukvården med kunskapsunderlag för att
på så sätt bidra till att förbättra vårdens kvalitet
och kostnadseffektivitet. Regeringen anför att
anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa
statlig konsumtion.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2003 till anslaget 13:4 Statens
beredning för medicinsk utvärdering anvisar
10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit
(yrkande 4). Motionärerna anför att SBU:s verksamhet
har stor betydelse för sjukvårdens utveckling samt
att SBU:s rapporter är av god kvalitet och att
spridningen av dem ökat.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är den föreslagna
medelstilldelningen väl avvägd. Motion So466 (m)
yrkande 4 avstyrks.
Socialstyrelsen (13:6)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 13:6
Socialstyrelsen. Riksdagen bör därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör bifalla det av
regeringen under anslaget begärda
bemyndigandet. Riksdagen bör vidare avslå
motionsyrkanden om tillsättande av en
äldreombudsman m.m. Utskottet hänvisar bl.a.
till att Socialstyrelsen tillförs medel för
att förstärka sin regionala tillsyn. Jämför
reservation 2 (kd).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 470 619 000 kr
anvisas under anslag 13:6 Socialstyrelsen.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget
13:6 Socialstyrelsen, under 2003 ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kr
efter 2003.
Socialstyrelsen är nationell expert- och
tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård,
socialtjänst, tandvård, stöd och service till
funktionshindrade, hälsoskydd och smittskydd.
Myndigheten skall säkerställa och främja god hälsa,
social välfärd, omsorg och vård av hög kvalitet på
lika villkor för hela befolkningen. Vidare ingår
Socialstyrelsen i samverkansområdena Spridning av
allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och
radioaktiva ämnen samt Skydd, undsättning och vård.
Utgifterna under anslaget uppgick under 2001 till
drygt 445 miljoner kronor. Vid utgången av 2001
uppgick anslagssparandet till ca 54,4 miljoner
kronor. Anslagssparandet från 2001 beror i huvudsak
på att Socialstyrelsen det året tillfördes 43
miljoner kronor för informationsförsörjning,
verksamhetsuppföljning m.m. med anledning av den
nationella handlingsplanen för hälso- och
sjukvården. Dessa medel är emellertid avsedda att
användas under hela perioden 2001-2004. Från och med
2002 har därutöver 3 miljoner kronor per år
tillförts anslaget för detta ändamål.
Anslagssparandet avseende utvecklingsmedel inom
socialtjänsten kommer att förbrukas under 2002-2004.
Beroende på omprioriteringar i den statliga budgeten
minskades anslaget med 5,1 miljoner kronor på
tilläggsbudgeten i anslutning till 2002 års
ekonomiska vårproposition.
Inom ramen för regeringens satsning på
äldreskyddsombud tillförs Socialstyrelsen 4 miljoner
kronor per år fr.o.m. 2003 för att förstärka sin
regionala tillsyn inom vården och omsorgen om äldre.
Regeringen avser att senare återkomma med ett
uppdrag till länsstyrelserna och Socialstyrelsen med
riktlinjer och villkor för medlens närmare
användning samt anvisningar för uppföljning och
redovisning av resultat.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2003 till anslaget 13:6
Socialstyrelsen anvisar 108 miljoner kronor mindre
än vad regeringen föreslagit (yrkande 5).
Motionärerna anför att tillsyn och kvalitetskontroll
på sjukvårdens område är av central betydelse för
att garantera patienternas säkerhet och välfärd. En
särskild medicinalstyrelse bör därför inrättas och
budgetmedel överföras från Socialstyrelsen till
detta ändamål.
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslaget 13:6 Socialstyrelsen
anvisar 24 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit (yrkande 29 delvis). Motionärerna
föreslår besparingar på ett antal myndigheters
administration, bl.a. Socialstyrelsens.
Förvaltningsanslagen bör minskas med 5 %.
I motion So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
yrkas att riksdagen till anslaget 13:6
Socialstyrelsen anvisar 50 miljoner kronor mindre än
vad regeringen föreslagit (yrkande 3 delvis).
Motionärerna föreslår besparingar på några
myndigheters administration, bl.a. Socialstyrelsens.
Övriga motioner
I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande om tillsättande av en
äldreombudsman med uppgift att verka för
förbättringar i de äldres förhållanden (yrkande 3).
I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om
tillsynsmyndighet i äldreomsorgen. Motionärerna
anför att tillsynen över äldreomsorgen bör skötas av
Socialstyrelsen. Vidare begärs i motion So417 av
Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (kd) ett
tillkännagivande om att utvidga
äldreombudsmannaskapet till att omfatta hela
socialtjänsten. Motionärerna anför att en
motsvarighet till äldreombudsman skulle kunna
underlätta enskildas kontakter med socialtjänsten.
I motion So503 av Inger Nordlander (s) begärs ett
tillkännagivande om behovet av en utvecklad
nationell samordning av tillsynen av vård och omsorg
för äldre. En sådan uppgift bör enligt motionären
övervägas i samband med införandet av de nya
äldreskyddsombuden.
Utskottets ställningstagande
I ett par av motionerna föreslås besparingar i
Socialstyrelsens administration. Av propositionen
framgår att Socialstyrelsen under 2001 har präglats
av ett omställningsarbete inom personalområdet samt
att regeringen bedömer att dessa förändringar
genomförts på ett förtjänstfullt sätt. Utskottet
delar denna bedömning och tillstyrker den föreslagna
medelstilldelningen. Utskottet tillstyrker att
riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 för
anslaget ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
10 000 000 kr efter 2003. Motionerna So466 (m)
yrkande 5, So509 (kd) yrkande 29 delvis och So518
(c) yrkande 3 delvis avstyrks. Utskottet återkommer
nedan till anslaget rörande Medicinalstyrelse.
Utskottet ser positivt på att Socialstyrelsen
tillförs medel för att förstärka sin regionala
tillsyn inom vården och omsorgen av äldre. Vidare
konstaterar utskottet att regeringen avser att
återkomma med ett uppdrag till länsstyrelserna och
Socialstyrelsen med riktlinjer och villkor för
medlens närmare användning samt anvisningar för
uppföljning och resultat. Riksdagen bör därför inte
ta något initiativ med anledning av motionerna So417
(kd), So460 (kd) yrkandena 3 och 10 och So503 (s).
Motionerna avstyrks.
Läkemedelsförmånsnämnden (13:7)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 13:7
Läkemedelsförmånsnämnden. Riksdagen bör
därmed avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 39 720 000 kr
avsätts under anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.
En ny lag om läkemedelsförmåner m.m. har trätt i
kraft den 1 oktober 2002. I samband med detta har en
ny självständig myndighet inrättats,
Läkemedelsförmånsnämnden. Den nya myndighetens
uppgift är att ansvara för beslut om subventionering
och prisreglering av läkemedel och andra varor som
ingår i läkemedelsförmånerna. Tidigare ansvarade
Riksförsäkringsverket (RFV) för att fastställa pris
på läkemedel. Den uppgiften har nu övertagits av
Läkemedelsförmånsnämnden. Nämnden skall även göra en
systematisk genomgång av det läkemedelssortiment som
fanns när reformen trädde i kraft. För att nämndens
beslut skall bidra till en rationell och
kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i samhället
måste arbetet med att följa upp och utvärdera
fattade beslut och deras konsekvenser på
läkemedelsförbrukningen få en framskjuten plats.
Myndigheten måste också fortlöpande inhämta
information om den allmänna utvecklingen på
läkemedelsområdet i vid bemärkelse. Därtill skall
myndigheten bedriva en bred informationsverksamhet
samt utfärda föreskrifter. Myndigheten skall också
följa utvecklingen i andra länder och ta vara på
erfarenheterna därifrån.
En preliminär internbudget utvisar att myndigheten
snabbare än väntat kommer att ha en fullt utbyggd
verksamhet. Medelsbehovet för 2003 beräknas
överstiga tilldelat anslag för året med 3 miljoner
kronor, vilket dock täcks av förväntat
anslagssparande för 2002 på anslaget 13:3 Bidrag
till hälso- och sjukvård. Anslagsnivån har justerats
i syfte att begränsa statlig konsumtion.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2003
anvisa medel till anslag 13:7
Läkemedelsförmånsnämnden (yrkande 6). Motionärerna
anför att Läkemedelsförmånsnämnden är överflödig.
Enligt motionärerna bör läkemedelssubventionens
beräkning frikopplas från preparatens verkliga
handelspris. Beslut om subventionering bör avgöras
vid förskrivningstillfället vid mötet mellan läkare
och patient. Även i motion So281 av Chris Heister
m.fl. (m) begärs att Läkemedelsförmånsnämnden
avskaffas (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Som ovan anförts har utskottet så sent som i mars
innevarande år ställt sig bakom regeringens förslag
till lag om läkemedelsförmåner m.m. (bet.
2001/02:SoU10 De nya läkemedelsförmånerna, rskr.
2001/02:194). Som en följd av lagen har en
självständig nämndmyndighet -
Läkemedelsförmånsnämnden - inrättats med uppgift att
ansvara för beslut rörande subventionering och
prisreglering i fråga om läkemedel och andra varor
som ingår i läkemedelsförmånerna. Utskottet har inte
ändrat uppfattning i denna fråga. Utskottet
tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen.
Motionerna So281 (m) yrkande 1 och So466 (m) yrkande
6 avstyrks.
Medicinalstyrelse (13:8, förslag
till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 13:8 Medicinalstyrelse.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget Medicinalstyrelsen anvisar
108 miljoner kronor (yrkande 7). Motionärerna anför
att ett inrättande av en särskild medicinalstyrelse
innebär en ytterligare förstärkning av den oberoende
tillsynen på området. Medicinalstyrelsen skall
utnyttja resurser som finns i nuvarande
Socialstyrelsen. Budgetmedel skall därför överföras
från Socialstyrelsen till ett nytt anslag. Även i
motion So298 av Bo Lundgren m.fl. (m) framförs ett
yrkande om att en oberoende tillsynsverksamhet bör
skapas på sjukvårdens område (yrkande 12).
Bakgrund
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag
om inrättande av en statlig medicinalstyrelse, se
betänkandena 1993/94:SoU20, 1994/95:SoU15,
1997/98:SoU12, 1998/99:SoU1, 1999/2000:SoU1,
2000/01:SoU1 och 2001/02: SoU1. Utskottet har vid
samtliga tillfällen avslagit motioner om in-rättande
av en medicinalstyrelse.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin inställning att en statlig
medicinalstyrelse inte bör inrättas. Motionerna
So298 (m) yrkande 12 och So466 (m) yrkande 7
avstyrks.
Stimulansbidrag för psykiatrin
(13:9, förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 13:9 Stimulansbidrag för psykiatrin.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget Stimulansbidrag för
psykiatrin anvisar 200 miljoner kronor (yrkande 8).
Motionärerna anför att många psykiskt
funktionshindrade har en passiv och sysslolös
tillvaro eftersom arbetsinriktad rehabilitering
saknas.
Bakgrund
Utskottet behandlade i betänkande 2001/02:SoU1 ett
motionsyrkande med förslag om inrättande av ett
stimulansbidrag för psykiatrin. Utskottet
konstaterade att vården och omsorgen kommer att
tillföras ekonomiska resurser de närmaste åren och
att psykiatrin är ett av de områden som särskilt
kommer att prioriteras samt att utskottet inte ansåg
att det fanns något skäl att inrätta ett nytt anslag
på det aktuella området.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan återigen konstatera att vården och
omsorgen kommer att tillföras ekonomiska resurser de
närmaste åren och att psykiatrin är ett av de
områden som särskilt kommer att prioriteras.
Utskottet vidhåller att det inte finns något skäl
att inrätta ett nytt anslag på det aktuella området.
Motion So466 (m) yrkande 8 avstyrks.
Nationell vårdgaranti (13:10,
förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 13:10 Nationell vårdgaranti.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen för år 2003 till anslaget Nationell
vårdgaranti anvisar 2 miljarder kronor (yrkande 29
delvis). Även i yrkande 3 framförs ett yrkande om
vårdgaranti. Motionärerna anför att den nationella
vårdgarantin skall omfatta alla medicinskt
motiverade behandlingar och vara fullt genomförd
inom två år. Vidare skall garantin innebära att
kontakt skall garanteras med primärvården samma dag
som kontakten tas. Garantin skall också innebära
besök hos distrikts- eller husläkare senast inom fem
dagar efter att kontakten tagits. Då garantin är
genomförd skall denna tid vara 48 timmar.
Vårdgarantin skall vidare innebära besök hos
specialist inom två månader. Vårdgarantin skall
slutligen innebära rätt till behandling inom tre
månader efter det att beslut om sådan fattats. Även
i motion Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd) framställs
ett yrkande om vårdgaranti (yrkande 13).
I motion So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
yrkas att riksdagen till anslaget Nationell
vårdgaranti för år 2003 anvisar 250 miljoner kronor
(yrkandena 1 och 3 delvis). Även i motion So443 av
Kenneth Johansson m.fl. (c) framställs ett yrkande
om vårdgaranti ( yrkande 18). Motionärerna anför
bl.a. att vårdgarantin skall innebär att alla har
rätt att få vård inom tre månader efter det att
behovet fastslagits. Vidare anförs att kravet att
hälso- och sjukvård skall ges i tid bör skrivas in i
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Vårdgarantin
bör omfatta prioriteringsgrupp 2 och 3. Patienter
inom prioriteringsgrupp 1 skall alltid ha företräde
till vård genom akutsjukvård eller på annat sätt.
Utskottets ställningstagande
Som ovan anförts under anslag 13:3 Bidrag till
hälso- och sjukvård redovisar regeringen att en
nationell vårdgaranti skall införas och avser att
inför detta föra diskussioner med
Landstingsförbundet. Utskottet ser positivt på
regeringens avsikt att föra diskussioner med
Landstingsförbundet om införandet av en vårdgaranti.
Utskottet anser emellertid inte att det finns skäl
att inrätta ett nytt anslag på området. Motionerna
So443 (c) yrkande 18, So509 (kd) yrkandena 3 och 29
delvis, So518 (c) yrkandena 1 och 3 delvis och Sf335
(kd) yrkande 13 avstyrks.
Forskning i palliativ vård (13:11,
förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 13:11 Forskning i palliativ vård.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen för år 2003 till anslaget Forskning i
palliativ vård anvisar 35 miljoner kronor (yrkande
29 delvis). Motionärerna anför att kommittén om vård
i livets slutskede kunde konstatera att vården i
livets slutskede har stora brister. I yrkande 17
begärs ett tillkännagivande om forskning i palliativ
medicin. Forskning och utbildning i palliativ
medicin är svagt utvecklade områden, anförs det. I
motionen begärs också ett tillkännagivande om vad i
motionen anförs om god vård i livets slutskede
(yrkande 16). Motionärerna anför att en värdig vård
i livets slutskede omfattar flera aspekter på det
lidande och den smärta som döendet kan föra med sig
och att det förutom rent fysiska behov även finns
psykiska, sociala och existentiella behov.
Bakgrund
Kommittén om vård i livets slutskede överlämnade i
januari 2001 slutbetänkandet Döden angår oss alla -
värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6).
Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att
riksdagen, efter förslag av ett
enigt utskott, ställt sig bakom
riktlinjer för prioriteringar inom
hälso- och sjukvården (prop.
1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14,
rskr. 1996/97:186) samt att det av
dessa riktlinjer framgår att
palliativ vård och vård i livets
slutskede tillhör prioriteringsgrupp
1. Kommittén om vård i livets
slutskede överlämnade vidare i
januari 2001 slutbetänkandet Döden
angår oss alla - värdig vård vid
livets slut (SOU 2001:6). I
betänkandet, som nu bereds i
Regeringskansliet, berörs flera av
de frågor som motionärerna tar upp.
Enligt utskottets mening bör
riksdagen avvakta regeringens
kommande förslag på området. Skäl
saknas att initiera ett nytt anslag.
Motion So509 (kd) yrkandena 16, 17
och 29 delvis avstyrks.
Hälsonät (13:12, förslag till nytt
anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 13:12 Hälsonät.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslaget Hälsonät anvisar 25
miljoner kronor (yrkandena 2 och 3 delvis).
Motionärerna vill satsa på ett hälsonät som knyter
samman alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och
små sjukhus samt gör det möjligt för alla som
arbetar inom hälso- och sjukvården att kommunicera
med varandra för konsultation och utbildning. Även i
motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c) framförs
ett yrkande om hälsonät (yrkande 41).
Propositionen
I budgetpropositionen anförs att regeringen i
propositionen Ett informationssamhälle för alla
(prop. 1999/2000:86) gjorde bedömningen att en
utökad satsning bör göras för att med hjälp av IT-
stöd utveckla och förnya hälso- och sjukvården.
Vidare konstaterade regeringen att det är angeläget
att förutsättningarna för en nationellt breddad
användning av telemedicin klargörs.
Telemedicin/televård är ett av de viktigare
kommunikationsmedlen i vården och kan medföra stora
möjligheter till effektivisering. Genom att utveckla
en gemensam infrastruktur för IT i hälso- och
sjukvården kan informationsutbytet mellan olika
vårdgivare och vårdnivåer bli effektivare. Men även
för sjukvårdens personal och patienter och deras
anhöriga kan olika IT-lösningar vara till stor
nytta.
I november 2000 tillsatte regeringen en
arbetsgrupp vars uppdrag var att föreslå strategier
för att bredda användningen av IT och telemedicin
inom vården. Arbetsgruppen överlämnade i januari
2002 sin rapport, Vård IT-iden (Ds 2002:3). I
rapporten lämnas ett antal olika förslag och
synpunkter på vad som behöver göras för att driva på
IT-utvecklingen inom vården. Bland annat föreslås
att ett samlat strategi- och åtgärdsprogram tas fram
för att bredda användningen av telemedicin.
Rapporten har remissbehandlats och bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Bakgrund
Utskottet har i betänkandena 2000/01:SoU1 och
2001/02:SoU1 behandlat motionsyrkanden om att
inrätta ett hälsonät. Motionsyrkandena har avslagits
med hänsyn till att det pågår ett aktivt arbete på
olika nivåer med dessa frågor och att skäl saknats
att inrätta ett nytt anslag.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan bereds rapporten Vård IT-iden
(Ds 2002:3) i Regeringskansliet. I rapporten
föreslås att ett samlat strategi- och åtgärdsprogram
tas fram för att bredda användningen av telemedicin.
Enligt utskottets uppfattning bör denna beredning
inte föregripas. Skäl saknas att initiera ett nytt
anslag. Motionerna So443 (c) yrkande 41 och So518
(c) yrkandena 2 och 3 delvis avstyrks.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisning under
anslaget 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
har inte mött någon erinran i form av motioner.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
Förslag till regeländring
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om
läkemedelsförmåner m.m.
Utskottet tillstyrker den föreslagna regeländringen.
Övriga frågor inom politikområdet
Försäkringsbolagens läkare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden angående
tillsynen av försäkringsbolagens läkare.
Utskottet förutsätter att regeringen
skyndsamt låter denna fråga bli föremål för
en översyn.
Motioner
I motion So359 av Chatrine Pålsson och Ragnwi
Marcelind (kd) begärs ett tillkännagivande om att
Socialstyrelsen även skall ha tillsynsansvar över
försäkringsbolagens sakkunnigläkare (yrkande 1).
Motionärerna anför att sakkunnigläkare varken är
behandlande eller journalskrivande och därmed faller
utanför Socialstyrelsens tillsynsmöjligheter med den
lagstiftning som finns i dag. Trots detta kan en
sakkunnigläkares beslut ha livsavgörande betydelse
för den skadelidande, anförs det. Även i motionerna
So409 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson
(v), L278 av Viviann Gerdin (c) yrkandena 3 och 5,
L279 av Kerstin-Maria Stalin (mp) yrkande 3 och
So500 av Kenth Högström (s) framställs yrkanden om
försäkringsbolagens sakkunnigläkare.
Bakgrund och tidigare behandling
Lagutskottet behandlade i betänkande 2001/02:LU10
frågan om försäkringsbolagens läkare. Utskottet
anförde (s. 26) att det enligt utskottets mening
kunde finnas skäl att närmare belysa och överväga
rutinerna för hur försäkringsbolagen bedömer den
medicinska utredningen och hur värderingen i
skaderegleringen sker av de bedömningar som görs av
försäkringsbolagets läkare och den behandlade
läkaren. Utskottet anförde vidare att det utgick
från att sådana överväganden skulle komma till stånd
inom regeringen.
Socialministern har i ett frågesvar den 26 juni 2002
anfört följande.
Chatrine Pålsson har frågat mig om regeringen
avser att vidta åtgärder för att förbättra
tillsynen över sakkunnigläkares bedömningar.
Jag har inte fått någon information som tyder
på att det är vanligt förekommande att
sakkunnigläkare som arbetar för försäkringsbolag
utformar intyg och utlåtanden på ett otillbörligt
sätt. Emellertid kan det innebära problem att
Socialstyrelsen inte har ett klart tillsynsansvar
på detta område varför denna fråga kommer att bli
föremål för en översyn.
Enligt uppgift från Socialdepartementet har beslut
inte fattats om i vilken form frågan skall ses över.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
kan innebära problem att Socialstyrelsen inte har
ett klart tillsynsansvar när det gäller
försäkringsbolagens läkare. Utskottet förutsätter
att regeringen skyndsamt låter denna fråga bli
föremål för en översyn. Motionerna So359 (kd)
yrkande 1, So409 (v), So500 (s), L278 (c) yrkandena
3 och 5 samt L279 (mp) yrkande 3 får anses
tillgodosedda med det anförda.
Tatuering m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
tatuering m.m. Utskottet hänvisar till
pågående arbete vid Socialstyrelsen.
Motion
I motion So493 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförs om
piercing, "bodymodification" och tatuering.
Motionärerna anför att piercing och tatuering blivit
allt vanligare, främst bland ungdomar. Vidare anförs
att den senaste trenden inom kroppssmyckning är s.k.
bodymodification, som innebär att en snitt skärs i
huden där ett föremål av plast eller metall
placeras. Enligt motionärerna bör det av hälsoskäl
inte vara tillåtet att utföra piercing,
"bodymodification" eller tatuering på minderårig
utan att godkännande lämnats av dennes
vårdnadshavare.
Bakgrund
Utskottet har tidigare behandlat motioner med
yrkanden om åldersgräns för tatuering och piercing
på minderåriga m.m. I betänkande 1997/98:SoU22
återges delar av Socialstyrelsens allmänna råd
1995:3 Yrkesmässig hygienisk behandling (s. 17).
Utskottet behandlade senast en motion på området i
betänkande 2001/02:SoU1. Utskottet vidhöll sin
uppfattning att verksamhet med piercing och
tatuering visserligen kan skapa problem men att
Socialstyrelsen och Läkemedelsverket får förutsättas
följa utvecklingen och vid behov initiera
erforderliga åtgärder. Ifrågavarande motion
avstyrktes.
Från Socialstyrelsen har inhämtats att det vid
styrelsen för närvarande pågår ett arbete med
framtagande av ett s.k. branschfaktablad som
innehåller råd om piercing, tatuering och
"bodymodification".
Utskottets ställningstagande
Utskottet har erfarit att det vid
Socialstyrelsen pågår ett arbete med
framtagande av ett s.k. branschfaktablad
som innehåller råd om piercing, tatuering
och "bodymodification". Något initiativ
från riksdagens sida behövs därför för
närvarande inte. Motion So493 (s)
avstyrks.
Politikområde Folkhälsa
Insatser mot aids (14:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 14:1 Insatser
mot aids. Riksdagen bör därmed avslå ett
motionsyrkande om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör vidare avslå motioner
om åtgärder för hiv/aids-prevention, främst
med hänvisning till att en särskild utredare
har förordnats att göra en översyn av
samhällets insatser på området.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 58 122 000 kr
anvisas under anslag 14:1 Insatser mot aids.
Anslaget disponeras av Statens folkhälsoinstitut.
Medlen skall användas för insatser mot hiv/aids.
Institutet skall samverka med Smittskyddsinstitutet,
Socialstyrelsen, smittskyddsläkarna och
Landstingsförbundet och stimulera till regionala och
lokala aktiviteter. De största stöden lämnas till
Noaks Ark-Röda korset, RFSL och RFSU. Ekonomiskt
stöd lämnas också direkt till de hivsmittades
frivilligorganisationer på riksnivå. Från anslaget
48:2 Särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting under utgiftsområde 25 kommer särskilda
medel tillfälligt att utbetalas även 2003 för
hivpreventivt arbete i storstadsregionerna.
I juni 2001 hölls en särskild session om hiv/aids
i FN:s generalförsamling. För att följa upp de
beslut som då fattades med beslut på nationell nivå
har regeringen tillkallat en särskild utredare med
uppdrag att göra en samlad översyn av samhällets
insatser mot hiv/aids. Utredarens huvuduppgift är
att lämna förslag till en nationell handlingsplan i
syfte att begränsa spridningen och konsekvenserna av
hiv/aids. Utredaren skall bl.a. utvärdera de
insatser som vidtas inom ramen för de särskilda
statliga medel som avsatts för insatser mot
hiv/aids. Mot bakgrund av ovanstående skall
utredaren lämna förslag till framtida inriktning av
medlen under anslaget 14:1 Insatser mot aids och
till hur medlen skall administreras. Uppdraget skall
redovisas den 31 januari 2004.
Regeringens bedömning är att de förebyggande
insatser som gjorts med de medel som tillförts
anslaget har bidragit till att Sverige lyckats hålla
hiv/aids-epidemin på en mycket låg nivå med
internationella mått mätt. Under året har en rad
insatser vidtagits för att komma till rätta med det
ökade antalet fall av hiv/aids och andra sexuellt
överförbara sjukdomar. Det arbete som Statens
folkhälsoinstitut bedriver i samverkan med berörda
myndigheter och andra aktörer för att utveckla det
nationella förebyggande arbetet av hiv/aids och
andra sexuellt överförbara sjukdomar har regeringens
fortsatta stöd. Statens folkhälsoinstitut skall även
fortsättningsvis samarbeta med intresseorganisa-
tionerna i det preventiva arbetet.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:1 Insatser mot aids
anvisar 75 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit (yrkande 9). Motionärerna anser att
satsningarna på arbetet mot hiv/aids måste öka i
stället för att stagnera eller urholkas och vill
därför satsa ytterligare 75 miljoner kronor årligen
för att bl.a. kunna säkerställa ett fortsatt kraft-
fullt hivpreventivt arbete.
Övriga motioner
I motion So224 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (båda c) yrkas tillkännagivande om vikten av
att ha ett samlat anslag från staten för att bedriva
kampen mot hiv/aids i regioner och landsting
(yrkande 3). Motionärerna anför att hiv/aids i dag
inte bara är ett storstadsproblem utan att det finns
över hela landet. Dessutom begärs tillkännagivande
om att det krävs en ny bred informationskampanj om
riskerna för att drabbas av sexuellt överförbara
sjukdomar (yrkande 5). Motionärerna pekar på att
andelen personer drabbade av sexuellt överförbara
sjukdomar har ökat.
I motion So422 av Börje Vestlund m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om vikten av att staten har kvar
det övergripande ansvaret för en framgångsrik
hivprevention. Motionärerna anför att ett av de
starkaste argumenten för att staten också i
framtiden skall ha det övergripande ansvaret för
detta område är att, för det fall ansvaret läggs ut
på kommuner och landsting, medel vars avsikt är att
finansiera hivpreventiva åtgärder kan komma att
användas till andra angelägna ändamål om den
enskilda kommunen eller landstinget kanske endast
har en mycket liten grupp som befinner sig i
riskzonen.
Bakgrund och tidigare behandling
Utskottet behandlade motioner om hiv/aids-prevention
även vid beredningen av förra årets
budgetproposition, betänkande 2001/02:SoU1 (s. 97
f.). Utskottet avstyrkte motionerna, bl.a. med
hänvisning till att den handlingsplan som Statens
folkhälsoinstitut tagit fram för att ytterligare
förhindra spridning av hiv/aids kan komma att
förstärka det förebyggande arbetet. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2001/02:94 och 95).
Utskottets ställningstagande
Den av regeringen föreslagna medelsanvisningen är
väl avvägd och tillstyrks därför. Motion So466 (m)
yrkande 9 avstyrks.
Utskottet konstaterar att en särskild utredare har
förordnats för att göra en samlad översyn av
samhällets insatser mot hiv/aids (S 2002:11).
Utredaren skall utvärdera de tidigare insatserna och
lämna förslag till en nationell handlingsplan i
syfte att begränsa spridningen och konsekvenserna av
sjukdomen. Utredaren skall också lämna förslag till
framtida inriktning av medlen under anslaget.
Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den
31 januari 2004. Utskottet ser mycket positivt på
detta utredningsarbete liksom på det arbete som
Statens folkhälsoinstitut bedriver i samverkan med
berörda myndigheter och andra aktörer för att
utveckla det nationella förebyggande arbetet av
hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar.
Det finns även skäl att betona att information om
hiv/aids till såväl allmänheten som särskilda
riskgrupper är av stort värde. Sammanfattningsvis
anser utskottet att ett omfattande arbete bedrivs på
flera fronter. Resultatet härav bör avvaktas. Något
initiativ från riksdagens sida behövs därför inte.
Motionerna So224 (c) yrkandena 3 och 5 samt So422
(s) avstyrks.
Statens folkhälsoinstitut (14:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut. Riksdagen bör därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av
regeringen under anslaget begärda
bemyndigandet. Riksdagen bör också, främst i
avvaktan på regeringens kommande förslag med
anledning av en aviserad proposition på
folkhälsoområdet avslå motionsyrkanden
gällande dels behovet av undersökningar av de
klass- respektive könsmässiga
hälsoskillnaderna, dels rörande ungdomar och
sexualitet. Dessutom bör riksdagen, främst
med hänvisning till Statens
folkhälsoinstituts nya inriktning, avslå ett
motionsyrkande om institutets behandling av
homo- och bisexuellas samt transpersoners
livssituation. Riksdagen bör slutligen också
avslå en motion rörande kost, hälsa och
miljö. Jämför reservationerna 3 (v), 4 (fp,
v), 5 (kd) och 6 (v, mp).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 124 894 000 kr
anvisas under anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut fick den 1 juli 2001 en
ny roll och nya uppgifter. Institutet skall ansvara
för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering
av insatser inom folkhälsoområdet, vara nationellt
kunskapscentrum för metoder och strategier på
området samt ansvara för övergripande tillsyn inom
alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. Institutet
skall även kunna genomföra nationellt samordnade
insatser på folkhälsområdet efter beslut av reger-
ingen.
Regeringens bedömning är att institutet under året
gjort värdefulla insatser inom viktiga
folkhälsoområden och i väsentlig utsträckning
uppfyllt sina verksamhetsmål. Institutet har även på
ett förtjänstfullt sätt bistått regeringen med
expertkunskap och stöd i arbetet med att forma en
nationell folkhälsopolitik.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2003, i fråga om ramanslaget
14:4 Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
medför utgifter på högst 40 000 000 kr efter 2003.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut anvisar 64 844 000 kr (yrkande
10). Motionärerna anför att det statliga
engagemanget kraftigt bör minska till förmån för
regionalt och lokalt folkhälsoarbete samt riktade
specialinsatser. Anslaget till Statens
folkhälsoinstitut bör därför successivt sänkas;
under år 2003 med knappt 60 miljoner kronor.
Inriktningen bör vara att Statens folkhälsoinstitut
är helt avvecklat vid utgången av år 2005.
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut anvisar 6 miljoner kronor mindre
än regeringen föreslagit (yrkande 29 delvis).
Motionärerna föreslår besparingar och effektivise-
ringar av en rad myndigheters administration.
I motion So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut anvisar 8 miljoner kronor mindre
än regeringen föreslagit (yrkande 3 delvis).
Motionärerna föreslår besparingar inom administra-
tionen vid vissa myndigheter med sammanlagt 64
miljoner kronor (anslagen 13:6, 14:4 och 14:5).
Övriga motioner
I motion So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att Statens folkhälsoinstitut
bör ges i uppdrag att fördjupat analysera den klass-
relaterade ohälsan (yrkande 2). Motionärerna anför
att de könsmässiga, ekonomiska och sociala
förhållandena skall vägas in i det offensiva arbetet
med folkhälsan. Vidare begärs ett tillkännagivande
om att Statens folkhälsoinstitut bör ges i uppdrag
att fördjupat analysera den ojämställda ohälsan
(yrkande 3). Motionärerna anför att särskilt
kvinnors situation bör beaktas ur ett folk-
hälsoperspektiv.
I motion MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att Statens folkhälsoinstitut
bör få i uppdrag att se över sambanden mellan livs-
medelsproduktionens och livsmedelshanteringens
effekter på den slutliga produktens miljö- och
hälsopåverkan samt hur i detta sammanhang de nega-
tiva hälsoeffekterna kan motverkas (yrkande 13).
Motionärerna pekar på att det är svårt att räkna ut
vad samhället får betala för de kostrelaterade
sjukdomarna. Bara sjukvård och sjukfrånvaro orsakade
av övervikt beräknas till 6 miljarder kronor per år.
Det finns behov av en studie över relationen mellan
kost, hälsa och miljö.
I motion So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,
c, mp) begärs tillkännagivande om utvidgning av
Statens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag
(yrkande 6). Motionärerna anser att uppdraget bör
utvidgas till att omfatta även bisexuella och
transpersoner, ett HBT-uppdrag, samt att det
säkerställs att uppdraget inte enbart handlar om
hälsofrågor.
I motion So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas
tillkännagivande om forskning gällande samlevnad och
sexualitet i ett mångkulturellt sammanhang (yrkande
6). Motionärerna anför att ett mångkulturellt
samhälle ställer nya krav på synen på samlevnad och
sexualitet. Regeringen bör ta initiativ till en vid
och öppen dialog kring frågor om kultur, religion,
etnicitet, samlevnad och sexualitet. Motionärerna
begär även tillkännagivande om forskning gällande
pornografins inverkan på ungdomar (yrkande 7).
I motion So250 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas
tillkännagivande om ungdomsmottagningarnas sex- och
samlevnadsrådgivning (yrkande 6). Motionärerna anför
att ungdomsmottagningarna behöver ge riktad
information, ha särskilda mottagningstider samt
samtalsgrupper i samverkan med högstadieskolor och
gymnasieskolor.
I motion So360 av Anneli Enochson (kd) begärs
tillkännagivande om att regeringen tillsätter en
utredning om hur barn påverkas av sexualiserade
bilder som de möter i samhället via TV, tidningar
och filmer (yrkande 9).
Bakgrund och tidigare behandling
Vid fjolårets behandling av budgetpropositionen,
betänkande 2001/02:SoU1, behandlades senast
motionsyrkanden rörande Statens folkhälsoinstitut,
ho-mo-, bi- och transfrågor samt ungdomar och
sexualitet (s. 98 f.). Motionerna avstyrktes, främst
med hänvisning till regeringens kommande förslag med
anledning av Nationella folkhälsokommitténs
slutbetänkande. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2001/02:94 och 95).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna
So466 (m) yrkande 10, So509 (kd) yrkande 29 (delvis)
och So518 (c) yrkande 3 (delvis).
Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2003, i fråga om ramanslaget
14:4 Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför
utgifter på högst 40 000 000 kr efter år 2003.
Utskottet konstaterar liksom vid fjolårets
behandling av budgetpropositionen att en av Statens
folkhälsoinstituts huvuduppgifter skall vara att
ansvara för uppföljning och utvärdering av folkhälsa
och insatserna på folkhälsoområdet enligt den nya
roll som institutet har fått från den 1 juli 2001
(prop. 2000/01: 99, bet. 2000/01:SoU16, rskr.
2000/01:233). Uppföljningen och utvärderingen skall
ske ur ett målgruppsperspektiv och med fokus på
könsskillnader och socioekonomiska skillnader i
hälsa. Motion So448 (v) yrkandena 2 och 3 får mot
denna bakgrund i någon mån anses tillgodosedd.
Enligt uppgift beslutar regeringen en proposition,
Mål för folkhälsan, under december 2002. Riksdagen
bör inte föregripa kommande förslag på området.
Något uppdrag att specifikt följa de homosexuellas
situation åligger inte Statens folkhälsoinstitut
sedan institutet från den 1 juli 2001 fått en ny
roll. Regeringen har emellertid i regleringsbrevet
för budgetåret 2002 avseende Statens
folkhälsoinstitut uttalat att det är ett mål att
folkhälsan skall förbättras för de grupper i
samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.
Statens folkhälsoinstitut skall enligt
regleringsbrevet återrapportera bl.a. dels vilka
grupper som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt, med
hänsyn till bl.a. kön, ålder, socioekonomisk
tillhörighet samt etnicitet, dels de väsentligaste
åtgärderna som vidtagits nationellt, regionalt och
lokalt för att minska ojämlikheten i hälsa. Genom
detta arbete sammantaget med det arbete som bedrivs
av Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning, HomO, anser utskottet att
livsvillkoren för såväl homo- och bisexuella som
transpersoner kan följas på ett tillfredsställande
sätt. Motion So512 (fp, s, v, c, mp) yrkande 6
avstyrks.
Ett antal motioner rör ungdomar och sexualitet.
Som utskottet nyss anfört har en ändring av
inriktningen på nuvarande Statens folkhälsoinstituts
arbete genomförts. Avsikten är att institutet skall
spela en avgörande roll i uppföljningen och
utvärderingen av de nationella folkhälsomål som
Nationella folkhälsokommittén föreslagit (SOU
2000:91). Ett av dessa mål rör en trygg och säker
sexualitet (mål 11). Mot denna bakgrund torde
Statens folkhälsoinstitut alltjämt ha ett stort
inflytande över samhällets behandling av frågor om
sex och samlevnad. Riksdagen bör därför också här
avvakta regeringens kommande förslag i den aviserade
propositionen Mål för folkhälsan. Motionerna So250
(c) yrkande 6, So360 (kd) yrkande 9 och So456 (kd)
yrkandena 6 och 7 avstyrks.
Ett motionsyrkande rör behovet av en studie av
relationen mellan kost, hälsa och miljö. När det
gäller frågor om kost konstaterar utskottet att
Statens folkhälsoinstitut i samarbete med
Livsmedelsverket arbetar med kunskapsspridning,
policyutveckling både nationellt och internationellt
samt stöd till det lokala och regionala
nutritionsarbetet. Vidare kan konstateras att
Statens folkhälsoinstitut, tillsammans med
Livsmedelsverket som har ett överordnat ansvar för
att leda och samordna kontrollen av livsmedel,
inklusive dricksvatten, bedriver arbete inom de
områden som motionärerna berör. Utskottet har
förståelse för motionärernas uppfattning men är inte
berett att föreslå ett särskilt uppdrag på området.
Motion MJ419 (v) yrkande 13 avstyrks därför.
Smittskyddsinstitutet (14:5)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 14:5
Smittskyddsinstitutet. Riksdagen bör därmed
avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare avslå en motion om placeringen av ett
europeiskt smittskyddscentrum.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 173 343 000 kr
anvisas under anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet.
Smittskyddsinstitutet (SMI) är en central
förvaltningsmyndighet med uppgift att bevaka det
epidemiologiska läget i fråga om smittsamma
sjukdomar bland människor och främja skyddet mot
sådana sjukdomar.
I budgetunderlaget som redovisades i mars 2002
konstaterar SMI att fem områden även
fortsättningsvis är särskilt prioriterade: ökade
insatser mot antibiotikaresistens och annan
antimikrobiell resistens, epidemiologi och
diagnostik av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och andra
zoonoser, vaccinationsuppföljning, ökade insatser
beträffande sexuellt överförbara infektioner i
Sverige och i närområdet samt ökat stöd till
Regeringskansliet avseende internationella
smittskyddsfrågor.
Regeringens bedömning är att SMI har kunnat
uppfylla uppställda mål för verksamheten relativt
väl trots störningar, främst i form av
mögelproblemen. Under året har SMI aktivt medverkat
till att skyddet mot smittsamma sjukdomar har
upprätthållits och förstärkts och i dessa frågor
samverkat med berörda myndigheter och
organisationer. Samarbetet och kontakterna inom
smittskyddsområdet har utvecklats väl, såväl
nationellt som internationellt. SMI har bl.a. ett
väl fungerande kontaktnät med smittskyddsläkarna och
de mikrobiologiska laboratorierna.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:5 Smittskyddsinstitutet
anvisar 9 miljoner kronor mindre än regeringen
föreslagit (yrkande 29 delvis). Motionärerna
föreslår besparingar och effektiviseringar av en rad
myndigheters administration.
I motion So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslaget 14:5
Smittskyddsinstitutet anvisar 6 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit (yrkande 3 delvis).
Motionärerna föreslår besparingar inom administra-
tionen vid vissa myndigheter med sammanlagt 64
miljoner kronor (anslagen 13:6, 14:4 och 14:5).
Övrig motion
I motion So227 av Sinikka Bohlin (s) begärs ett
tillkännagivande om ett europeiskt
smittskyddscentrum. Motionären anför att det inom EU
under flera år har diskuterats behovet av ett
gemensamt institut för smittskydd. Sverige och
Finland är de enda länderna i EU som inte har fått
en EU-myndighet. Mot denna bakgrund och då Sverige
är det land i EU som har det bäst fungerande
smittskyddet bör, enligt motionären, ett europeiskt
smittskyddscentrum placeras i Sverige. Här finns
förutsättningarna och kompetensen.
Bakgrund
Utrikesutskottet har i maj 2002 i betänkande
2001/02:UU10 Verksamheten i Europeiska unionen under
år 2001 samt det svenska ordförandeskapet behandlat
och avstyrkt en motion, 2000/01:U508 (c), rörande
lokalisering av myndighet för EU-bistånd till
Jönköping. Utrikesutskottet anförde därvid bl.a.
följande (s. 113 f.)
Utskottet konstaterar att frågan om lokalisering
av ett antal framtida organ har diskuterats av
Europeiska rådet i Göteborg och i Laeken. Vid Eu-
ropeiska rådets möte i Göteborg bekräftade rådet
att man kommer att fortsätta sina ansträngningar
för att förbereda ett beslut om lokaliseringen av
ett antal organ med beaktande av det beslut som
fattades i Edinburgh 1992. Detta beslut innebär
stöd till synsättet att länder utan EU-myndighet
i första hand skall få en sådan. För närvarande
är det endast Sverige och Finland som saknar en
EU-myndighet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna
So509 (kd) yrkande 29 (delvis) och So518 (c) yrkande
3 (delvis).
Utskottet anser att förslaget att placera ett
europeiskt smittskyddscentrum i Sverige kan ses som
en god idé. Utskottet är dock inte berett att
föreslå något tillkännagivande härom från riksdagens
sida. Motion So227 (s) avstyrks.
Folkhälsopolitiska åtgärder (14:7)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder. Riksdagen bör
därmed avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare, med delvis bifall till tre
motionsyrkanden
rörande spelberoende, ge regeringen till
känna att den vid det kommande arbetet med
att genomföra handlingsprogrammet för att
motverka spelberoende och minska de skadliga
effekterna av överdrivet spelande bör beakta
det som tas upp i motionerna om spelets
samhällsekonomiska konsekvenser och forskning
på området. Övriga motioner om spelberoende
bedöms vara tillgodosedda. Riksdagen bör
därför avslå dessa.
I budgetpropositionen föreslås att 86 554 000 kr
anvisas under anslag 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder.
Bidrag från detta anslag lämnas till
nykterhetsorganisationer och andra organisationer
som arbetar med att stödja och hjälpa missbrukare
och som arbetar med drogskadeförebyggande verksamhet
och fördelas av Socialstyrelsen. Även
Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning (CAN) erhåller statsbidrag från
detta anslag.
Från anslaget disponerar Statens folkhälsoinstitut
30 miljoner kronor för olika förebyggande insatser
mot tobak. Medlen skall bl.a. användas som stöd till
organisationer på tobaksområdet, stöd till Centrum
för tobaksprevention för verksamhet med
telefonrådgivning samt till metodutveckling.
Från anslaget disponerar Statens folkhälsoinstitut
också 4 miljoner kronor årligen för insatser i syfte
att öka kunskapen om spelberoende och för att
initiera aktiviteter för att förebygga spelberoende.
Frivilliga organisationer på alkohol- och
narkotikaområdet utför insatser av betydande värde
och omfattning. På exempelvis alkohol- och
narkotikaområdet når de frivilliga organisationerna
fler människor med sina insatser än vad den
kommunala socialtjänsten gör. Det uppsökande,
rådgivande och motivationsskapande arbetet är
omfattande och en allt större del av opinions-
bildning, kunskapsspridning och förebyggande
insatser sker genom de frivilliga organisationerna.
Regeringen bedömer det som angeläget att Socialsty-
relsen även i fortsättningen kan fördela medel till
organisationer som arbetar med alkohol- och
narkotikafrågor och utveckla samarbetet mellan
organisationerna och staten på det här området.
Statens övergripande syfte med bidraget, att
förstärka och komplettera de samhälleliga
insatserna, har i hög grad uppnåtts. Statens stöd
till CAN kanaliseras från 2002 helt genom det här
anslaget via Statens folkhälsoinstitut. Ett särskilt
avtal har träffats mellan staten och CAN som
reglerar användning, uppföljning och utvärdering av
medlen. Regeringens bedömning är att den här
nyordningen har fungerat bra och bör fortsätta. Det
är vidare angeläget att statens stöd för olika
förebyggande insatser mot tobak utvecklas. Från
anslaget disponerar därför Statens folkhälsoinstitut
medel till bl.a. metodutveckling när det gäller
tobaksprevention. Regeringens bedömning är vidare
att Statens folkhälsoinstitut även fortsättningsvis
skall arbeta för att öka kunskapen om spelberoende
och stödja verksamheter som kan förebygga
spelberoende. 5
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder anvisar 45 554 000 kr (yrkande 11). Motio-
närerna anför att en rad organisationer har kommit
att betyda alltmer för många människors trygghet.
Till skillnad från myndigheter står ideella orga-
nisationer för en mer lättillgänglig,
individanpassad och riktad verksamhet. Motionärerna
anser att det är angeläget att dessa kan stöttas på
ett bättre sätt än i dag.
I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen till anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder anvisar 100 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 15 delvis). I motion
Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (båda fp)
framställs ett likalydande yrkande (yrkande 8
delvis).
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder anvisar 30 miljoner kronor mindre än
regeringen föreslagit (yrkande 29 delvis).
Motionärerna anser att regeringens avsikt att
avsätta 30 miljoner kronor årligen för åren 2003
till 2004 för att förstärka arbetet med
tobaksprevention i huvudsak är vällovlig, men att
det preventiva arbetet skall utföras i skolorna som
ANT-undervisning, varför det delvis är en kommunal
angelägenhet.
Övriga motioner
I motion Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) yrkas
tillkännagivande om spelberoende (yrkande 12).
Motionärerna anför att det är hög tid att ta spel-
beroende på allvar och satsa på ett effektivt
förebyggande arbete.
I motion Kr212 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs
tillkännagivande om att utreda ungas spelberoende
och komma med förslag till preventiva åtgärder
(yrkande 4).
I motion So252 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin
(båda c) yrkas tillkännagivande om en
samhällsekonomisk konsekvensanalys av spel och
spelets negativa konsekvenser i Sverige (yrkande 1).
Vidare yrkas tillkännagivanden om utökad service på
hjälplinjen för spelberoende (yrkande 2), om en
kraftfull insats av förebyggande åtgärder (yrkande
3), om tillgång till effektiva behandlingsinsatser
(yrkande 4), om ökade forskningsinsatser inom
området spelberoende (yrkande 5) och om ökad
tillgång till behandlingsplatser för dem som
drabbats av spelberoende (yrkande 6).
I motion So445 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen
(båda c) begärs tillkännagivande om behovet av att
vidta åtgärder för att minska spelmissbruket
(yrkande 1).
I motion So364 av Barbro Feltzing (mp) begärs tillkännagivande
om behovet av en utredning om hur man skall stävja
problemet med det ökade spelberoendet i samhället
samt hur ökade resurser skall ges till forskning och
stödjande behandling (yrkande 1).
Bakgrund och tidigare behandling
Regeringen uttalade i proposition 2000/01:80 Ny
socialtjänstlag m.m. bl.a. följande angående vård
och behandling under rubriken Rätten till bistånd
(s. 93).
Den vård och behandling som närmast avses är
sådan som ligger inom socialtjänstens
ansvarsområde, dvs. framför allt behandling för
missbruk av alkohol, narkotika och liknande. Men
även behandling för spelmissbruk kan i vissa fall
vara en insats som ligger inom socialtjänstens
ansvarsområde. Vård och behandling av barn och
unga är också sådana insatser som blir föremål
för biståndsbedömning.
Den skiljelinje som måste dras är, enligt
regeringens uppfattning, mot sådana insatser som är
att hänföra till hälso- och sjukvård och som är
sjukvårdshuvudmannens ansvar att tillgodose. Det kan
inte vara rimligt att t.ex. kostnader för
psykoterapi, alternativ medicinsk behandling eller
andra sjukvårdande insatser skall bekostas av
socialtjänsten. Det är viktigt att markera att
kommunernas yttersta ansvar för att de som vistas i
kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
inte skall omfatta insatser som åligger annan
huvudman. Att enskilda i vissa fall kan vara
missnöjda med att de inte får den behandling de
önskar inom hälso- och sjukvården får inte medföra
att kommunerna tvingas ta över det ansvaret från
landstingen.
Samtidigt måste vikten av att socialtjänsten och
sjukvården utvecklar samverkan kring personer som
har problem, vilka kräver insatser från båda
huvudmännen, betonas.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag i
här aktuella delar. Riksdagen följde utskottet (bet.
2000/01:SoU18, rskr. 2000/01:259).
Vid fjolårets behandling av budgetpropositionen,
betänkande 2001/02:SoU1, behandlades senast motioner
rörande spelberoende (s. 101). Motionerna avstyrktes
främst med hänvisning till Statens
folkhälsoinstituts uppdrag att utarbeta ett förslag
till handlingsprogram för att motverka spelberoende.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:94 och
95).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna
So466 (m) yrkande 11, So509 (kd) yrkande 29
(delvis), Fi232 (fp) yrkande 15 (delvis) och Sf377
(fp) yrkande 8 (delvis).
Socialutskottet konstaterade under förra riksmötet
(bet. 2001/02SoU1 s. 101, rskr. 2001/02:94-95) att
ett aktivt arbete pågår för att bygga upp kunskap om
spelberoende. Detta arbete, som utskottet anser
utomordentligt värdefullt, fortgår.
Ett av de arbeten som pågår är Statens
folkhälsoinstituts (FHI) regeringsuppdrag att
utarbeta ett förslag till handlingsprogram för att
motverka spelberoende och minska de skadliga effek-
terna av överdrivet spelande. Handlingsprogrammet
skall bl.a. innehålla åtgärder i detta syfte på
nationell nivå samt ge exempel på sådana åtgärder
som kan vidtas på regional och lokal nivå. Förslagen
skall vidare gälla hur skadeverkningarna skall kunna
begränsas till följd av spel på värdeautomater, hur
vården av spelberoende skall organiseras samt hur
frivilligorganisationer inom spelberoendeområdet kan
stödjas och stimuleras. Institutet kan, enligt
uppdraget, även peka på behovet av att regeringen
tillkallar särskilda utredningar för att göra
fördjupningar eller specialstudier kring frågor om
spelberoende, som inte ryms inom ramen för själva
uppdraget. Programmet skall också, om analysen visar
att det behövs, innehålla förslag till hur
marknadsföringen av spel kan begränsas och hur
åtgärder för att möta en framtida spelmarknad i
Sverige, särskilt med avseende på Internetspel,
skall utformas samt ge förslag till hur
spelbranschens aktörer, i samverkan med myndigheter,
kan bidra till att minska oönskade effekter till
följd av spel. En särskild fråga i uppdraget är att
belysa och analysera de risker som spelandet innebär
för barn och ungdomar. Institutet skall också
överväga om åldersgränser bör införas eller skärpas
för vissa spelformer. Slutligen skall institutet
särskilt utreda olika möjligheter till en långsiktig
finansiering av förebyggande insatser samt vård,
behandlings- och stödåtgärder. Uppdraget kommer
enligt uppgift att redovisas till regeringen den 21
januari 2003.
Socialutskottet konstaterar vidare att
kulturutskottet i våras i samband med behandlingen
av regeringens proposition 2001/02:153 Lotterier
över Internet m.m. behandlat ett antal motioner
varav ett tiotal innefattat frågeställningar rörande
spelberoende (bet. 2001/02:KrU21 s. 15 f.). I
betänkandet föreslog kulturutskottet ett
tillkännagivande med anledning av två motioner, (m)
respektive (kd, fp). I (m)-motionen begärdes
tillkännagivande om spelberoende. Motionärerna
framhöll vikten av preventiv information och
effektiv behandling av den som kan anses vara
spelmissbrukare. Motionärerna hemställde att
regeringen i aviserad proposition återkommer med
förslag till hur finansieringen av detta skall
möjliggöras. I den andra motionen (kd, fp) begärdes
tillkännagivande om statens ansvar för arbete mot
spelberoende. Motionärerna anförde att staten måste
öka stödet såväl till förebyggande åtgärder som till
behandling av dem som inte längre kan hantera sitt
spelande.
Under rubriken spelandets negativa sidor,
spelmissbruk och reklam anförde kulturutskottet i
sin bedömning, vilken också inbegrep en redovisning
av omfattningen av FHI:s uppdrag, bl.a. följande:
Utskottet förutsätter att regeringen i samband
med den av regeringen aviserade propositionen i
höst överväger sådana frågor som tas upp i
motionerna, bl.a. om spelbegränsande åtgärder,
forskning avseende spelandets negativa sidor samt
marknadsföringen av spel.
Med hänsyn till FHI:s uppdrag anser sig
utskottet inte böra lägga synpunkter på vilka åt-
gärder som bör vidtas utan vill avvakta
resultaten av FHI:s utredning. Utskottet vill
dock slå fast att propositionen i höst bör
innehålla förslag om ökade medel till bl.a.
förebyggande åtgärder för att motverka
spelmissbruk och till behandling av dem som inte
längre kan hantera sitt spelande.
Kulturutskottet avstyrkte bifall till övriga
behandlade motioner på området. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2001/02:313).
I sammanhanget bör nämnas att regeringen
(Finansdepartementet) har aviserat en proposition,
Vissa frågor inom spelområdet, till december månad
2002. Enligt uppgift avses propositionen lämnas i
januari 2003.
Statens folkhälsoinstituts arbete med förslag till
handlingsprogram skall redovisas inom kort. Detta
sammantaget med kulturutskottets tillkännagivande i
våras gör att socialutskottet bedömer att flertalet
av nu aktuella motioner får anses tillgodosedda.
Socialutskottet anser dock att regeringen vid det
kommande arbetet med att genomföra
handlingsprogrammet bör beakta det som tas upp i mo-
tionerna So252 (c) yrkandena 1 och 5 samt So364 (mp)
yrkande 1 om spelets samhällsekonomiska konsekvenser
och forskning på området.
Mot bakgrund av det anförda och med delvis bifall
till motionerna So252 (c) yrkandena 1 och 5 och
So364 (mp) yrkande 1 föreslår utskottet att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet anfört. Motionerna So252 yrkande 2-4
och 6, So445 yrkande 1, Kr212 yrkande 4 och Kr368
yrkande 12 är åtminstone delvis tillgodosedda.
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder
(14:8)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 14:8 Alkohol-
och narkotikapolitiska åtgärder. Riksdagen
bör därmed avslå motionsyrkanden dels om
annan medelsanvisning till anslaget, dels om
villkor för medelsanvisningen. Riksdagen bör
vidare avslå ett motionsyrkande om ökade
resurser till det alkoholförebyggande
arbetet, främst med hänvisning till
Alkoholkommitténs arbete på området.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 193 250 000 kr
anvisas under anslag 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder.
Internationaliseringen och det svenska EU-inträdet
har ändrat förutsättningarna att bedriva en
traditionell svensk alkoholpolitik. Mot den bakgrun-
den presenterade regeringen 2001 för riksdagen en
nationell handlingsplan för att förebygga
alkoholskador. Syftet med handlingsplanen är att
lägga fast grundvalarna för en alkoholpolitik som
begränsar alkoholskadorna. Handlingsplanens
huvudinriktning är att stimulera utvecklingen av
målinriktade och samordnade förebyggande insatser på
kommunal nivå. En särskild kommitté -
Alkoholkommittén - har tillsatts med uppdrag att
samordna insatserna på nationell nivå och att i
samspel med kommuner och landsting stimulera
insatserna på regional och lokal nivå. För att
genomföra den nationella handlingsplanen har 400
miljoner kronor avsatts för åren 2001-2003 från
anslaget.
I propositionen Nationell narkotikahandlingsplan
(prop. 2001/02:91) redovisar regeringen sin syn på
den samlade narkotikapolitiken och lägger fast
grundvalarna för hur en förstärkning av samhällets
insatser under perioden 2002-2005 skall genomföras.
Handlingsplanens syfte är bl.a. att förstärka
narkotikainsatserna på alla nivåer för att få till
stånd ett bättre förebyggande arbete och vård för
missbrukare samt att begränsa tillgängligheten av
narkotika. En särskild narkotikasamordnare har
utsetts för att samordna insatserna på nationell
nivå.
Regeringen anför att de förebyggande insatserna
blir av avgörande betydelse när det gäller att
motverka alkohol- och narkotikamissbrukets utbred-
ning. Information, opinionsbildning och andra
alkohol- och narkotikaförebyggande insatser, framför
allt på lokal och regional nivå, får därför en ökad
betydelse i ansträngningarna att påverka attityder
och beteenden. Att stimulera utvecklingen av
målinriktade och samordnade förebyggande insatser på
kommunal nivå blir särskilt viktigt i arbetet med
att förverkliga de nationella handlingsplanernas
intentioner. För att genomföra den nationella
narkotikahandlingsplanen har 325 miljoner kronor
avsatts under åren 2002-2004.
Regeringen anför vidare att en kommunal handbok i
alkohol- och drogförebyggande lokalt arbete har
tagits fram av Svenska Kommunförbundet med stöd av
medel från regeringen liksom ett metod- och
informationsutvecklingsprojekt om alkoholfrågor inom
fritidsgårdsverksamheterna. Sammanlagt har drygt 50
miljoner kronor fördelats till olika alkohol- och
narkotikaförebyggande projekt under 2001.
Länsstyrelserna har dessutom för 2001 och 2002
sammanlagt erhållit 180 miljoner kronor att fördela
till kommunernas alkoholförebyggande arbete,
öppenvårdsinsatser samt till verksamheter för barn
till missbrukare.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen till anslaget 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder anvisar 100 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 15
delvis). I motion Sf377 av Bo Könberg och Kerstin
Heinemann (båda fp) framställs ett likalydande yr-
kande (yrkande 8 delvis).
I motion So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om att upp till 3 miljoner
kronor ur anslaget 14:8 för alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder bör användas till extra
bidrag till WHO:s Europaregions arbete med att föra
ut den alkoholpolitiska handlingsplanen (yrkande 9).
Motionärerna anför att WHO-Europas arbete med att
föra ut den alkoholpolitiska handlingsplanen utgör
ett område där en begränsad ekonomisk insats kan få
stor betydelse för Sveriges möjlighet att fortsatt
föra en effektiv alkoholpolitik. Sverige bör därför
förklara sig berett att bidra med upp till 3
miljoner svenska kronor per år under de närmaste tre
åren till WHO-Europas arbete med att föra ut den
alkoholpolitiska planen.
Övrig motion
I motion So212 av Sofia Larsen och Birgitta Sellén
(båda c) yrkas tillkännagivande om att tillskjuta
mer medel till kommunerna för alkoholförebyggande
åtgärder (yrkande 2). Motionärerna anför att
kommunerna behöver mer resurser för
alkoholförebyggande åtgärder än de 300 miljoner
kronor under tre år som de får för förebyggande
arbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna
Fi232 (fp) yrkande 15 (delvis) och Sf377 (fp)
yrkande 8 (delvis). Utskottet har, liksom
motionärerna i motion So442 (fp) yrkande 9, en
positiv syn på det internationella samarbetet på
alkoholområdet. Utskottet delar dock inte
bedömningen om anslagsvillkor som framförs i
motionen.
Utskottet anser att kommunernas arbete med
alkoholförebyggande arbete är mycket angeläget och
ser därför positivt på att en kommunal handbok i
alkohol- och drogförebyggande lokalt arbete har
tagits fram av Svenska Kommunförbundet. Utskottet
anser också att Alkoholkommitténs uppdrag att
samordna insatserna på nationell nivå och att i
samspel med kommuner och landsting stimulera
insatserna på regional och lokal nivå är mycket
värdefullt ur alkoholförebyggande synvinkel.
Riksdagen bör inte ta något initiativ med anledning
av motion So212 (c) yrkande 2. Motionen avstyrks.
Alkoholsortimentsnämnden (14:9)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 14:9
Alkoholsortimentsnämnden. Riksdagen bör
därmed avslå ett motionsyrkande med förslag
om att anslaget skall avskaffas.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 118 000 kr
anvisas under anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.
Alkoholsortimentsnämnden inrättades den 1 januari
1995 i enlighet med de krav som Europeiska
kommissionen uppställt inför Sveriges inträde i EU
för att Sverige skulle kunna behålla
detaljhandelsmonopolet på alkohol. Samtidigt
avskaffades övriga monopol inom alkoholområdet.
Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-
diskriminerande i enlighet med de principer som
fastlagts i avtalet mellan staten och Systembolaget.
För att säkerställa icke-diskrimineringen inrättades
Alkoholsortimentsnämnden som en oberoende nämnd med
uppgift att pröva besvär över Systembolagets beslut
att avvisa eller avföra viss alkoholhaltig dryck
från sortimentet. Nämnden består av en lagfaren
domare som ordförande samt fyra andra ledamöter. De
utses av regeringen för tre år. För beredning av
ärenden hos nämnden utses en sekreterare som skall
vara lagfaren.
Regeringen anför att det i ett inledningsskede har
varit svårbedömt hur många ärenden som nämnden
skulle komma att få behandla. Numera bedöms att
verksamheten och antalet ärenden har stabiliserats.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2003
anvisa medel till anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämn-
den (yrkande 12). Motionärerna anför att det med ett
avvecklat detaljhandelsmonopol för Systembolaget
också blir naturligt att lägga ned Alkoholsorti-
mentsnämnden.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottet bör Alkoholsortimentsnämnden vara
kvar i sin nuvarande form. Utskottet tillstyrker
medelstilldelningen. Motion So466 (m) yrkande 12
avstyrks.
Lokalt folkhälsoarbete (14:10,
förslag till nytt anslag)
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 14:10 Lokalt folkhälsoarbete.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2003 till anslag Bidrag
till lokalt folkhälsoarbete anvisar 60 000 000 kr
(yrkande 13). För att stimulera framväxten av
riktade insatser och regionalt samt lokalt
folkhälsoarbete vill motionärerna under år 2003
anslå sammanlagt 60 miljoner kronor till
anslagsområde 14:11 Lokalt folkhälsoarbete.
Bakgrund och tidigare behandling
Även vid fjolårets behandling av
budgetpropositionen, betänkande 2001/02:SoU1,
föreslogs ett nytt anslag 14:10 Lokalt
folkhälsoarbete (s. 81). Motionen avstyrktes.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:94 och
95).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen enligt uppgift
beslutar en proposition, Mål för folkhälsan, under
december 2002. Skäl saknas att anslå medel till ett
nytt anslag inom området. Motion So466 (m) yrkande
13 avstyrks.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsansvisningar till
anslagen 14:2 Bidrag till WHO, 14:3 Bidrag till
Nordiska hälsovårdshögskolan och 14:6 Institutet för
psykosocial medicin har inte mött någon erinran i
form av motioner.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
medelsanvisningarna.
Övriga frågor inom politikområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden med krav
på ändringar i och översyn av lagen
(1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall. Utskottet
anser inte att någon ändring av gällande
lagstiftning bör initieras. Jämför
reservation 7 (fp, v).
Lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall
I motion So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,
c, mp) begärs tillkännagivande om en fullständig
utvärdering av och översyn av lagen (1972:119) om
fastställande av könstillhörighet i vissa fall
(yrkande 10). Motionärerna pekar på att kravet på
att ny könstillhörighet endast kan meddelas den som
är ogift är orimligt då det tvingar redan utsatta
människor att skilja sig från en partner som är
villig att stanna och ge stöd. Vidare bör kravet på
svenskt medborgarskap utgå ur lagen och den gällande
åldersgränsen 18 år utredas. I motionen begärs även
tillkännagivande om skyndsamt upphävande av 3 § i
lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall (yrkande 11).
I motion So469 av Börje Vestlund (s) begärs
tillkännagivande om att ur lagen (1972:119) om
fastställande av könstillhörighet i vissa fall ta
bort följande krav för att ny könstillhörighet skall
kunna meddelas: kravet på att den ansökande är
ogift, kravet på att den ansökande är svensk
medborgare, kravet på att den ansökande undergått
sterilisering eller på andra sätt saknar fortplant-
ningsförmåga (yrkande 1). Vidare begärs
tillkännagivande om att utforma och tillfoga till
lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall bestämmelser som
reglerar hur och under vilka villkor ny juridisk
könstillhörighet får meddelas personer som genomgått
könskorrigerande behandling utomlands (yrkande 2).
Slutligen begärs tillkännagivande om att låta se
över hur lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall bör utformas i
framtiden (yrkande 3).
Bakgrund och tidigare behandling
Vid fjolårets behandling av budgetpropositionen,
betänkande 2001/02:SoU1, behandlades senast
motionsyrkanden som rörde frågan om ändringar i
lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa
fall (s. 102). Motionsyrkandena avstyrktes med
hänvisning till att någon ändring av gällande
lagstiftning inte borde initieras. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2001/02:94 och 95).
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som inte ändrat inställning i frågan,
anser alltjämt att riksdagen inte bör initiera någon
ändring av gällande lagstiftning på området.
Följaktligen anser utskottet inte heller att någon
översyn av lagstiftningen är behövlig. Motionerna
So469 (s) samt So512 (fp, s, v, c, mp) yrkandena 10
och 11 avstyrks.
Politikområde Barnpolitik
Målet för barnpolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna följande nya mål för
barnpolitiken: Barn och unga skall
respekteras och ges möjlighet till utveckling
och trygghet samt delaktighet och inflytande.
Utskottet föreslår därmed en viss ändring i
förhållande till regeringens förslag till
mål.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
riksdagen godkänner följande mål: Barn och unga
skall respekteras, ges möjlighet till utveckling,
trygghet och delaktighet (avsnitt 6.3). Regeringen
föreslår vidare att följande mål upphör att gälla:
Barn och ungdomar skall växa upp under trygga och
goda förhållanden.
Regeringen anser att nuvarande mål för
politikområdet är för snävt och föreslår därför en
målformulering som avser att återspegla budskapet i
FN:s konvention om barnets rättigheter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att målet för barnpolitiken bör
fastställas i enlighet med vad regeringen föreslår
under rubrik 6.3 i budgetpropositionen (utg.omr. 9,
s. 80), med en smärre justering. Utskottet föreslår
därmed att riksdagen godkänner följande mål för
barnpolitiken: Barn och unga skall respekteras och
ges möjlighet till utveckling och trygghet samt
delaktighet och inflytande. Utskottet tillstyrker
vidare att nuvarande mål för politikområdet upphävs.
Anslagen
Anslagen 15:1 Barnombudsmannen och 15:2 Statens
nämnd för internationella adoptionsfrågor har inte
mött någon erinran i form av motioner.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
medelsanvisningarna.
Övriga frågor inom politikområdet
Kvinnlig könsstympning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om kvinnlig
könsstympning mot bakgrund av pågående arbete
på området.
Motioner
I motion Ub557 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp)
begärs ett tillkännagivande om att könsstympning som
utförts utomlands på en flicka boende i Sverige
skall betraktas som ett grovt brott (yrkande 6). Det
begärs vidare ett tillkännagivande om att förebygga
könsstympning genom riktad information samt genom
att klarlägga vårdnadshavarnas ansvar för
minderåriga (yrkande 7).
I motion Ju233 av Inger René (m) begärs ett
tillkännagivande om att det förebyggande arbetet mot
könsstympning måste intensifieras inom bl.a. skolan,
socialtjänsten, fritidsgårdarna, förskolan och
polisen (yrkande 2).
I motion Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om åtgärder för att motverka
kvinnlig könsstympning (yrkande 13). Motionärerna
anser att arbetet med information i samverkan med
bl.a. invandrares föreningar bör förstärkas samt att
en skärpning av lagstiftningen bör övervägas.
I motion U328 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden dels om information till och
utbildning av invandrarkvinnor i vårt land om
Sveriges syn på könsstympning (yrkande 10), dels om
utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal om
kvinnlig könsstympning (yrkande 11).
Bakgrund och tidigare behandling
I 2 § lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning
av kvinnor stadgas att om ett brott mot lagen har
medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat
fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende
skall det bedömas som grovt. Faktorer som kan
påverka bedömningen av om brottet är grovt är enligt
förarbetena (prop. 1981/82:172) skadans fysiska och
känslomässiga omfattning, kvinnans ålder vid
ingreppet, hennes inställning till det och om det
begåtts som ett led i en verksamhet som bedrivs i
stor omfattning m.m.
Sedan den 1 juli 1999 kan lagföring ske i Sverige
även för könsstympning som utförts i ett land där
ingreppet inte är brottsligt.
Enligt budgetpropositionen har regeringen för avsikt
att uppdatera den strategi för att förverkliga FN:s
barnkonvention i Sverige som riksdagen godkände i
mars 1999 (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6,
rskr. 1998/99:171) samt återkomma till riksdagen
under våren 2003. Under de år som strategiarbetet
har pågått har regeringen definierat ett antal
områden där det är viktigt att gå vidare i arbetet
med att stärka barns och ungas rättigheter. Av
särskild vikt är därvid bl.a. att motverka kvinnlig
könsstympning. Vidare påtalar regeringen att
Barnombudsmannen har tillförts medel för att främja
åtgärder mot könsstympning.
Utskottet behandlade motioner om kvinnlig
könsstympning senast i det av riksdagen godkända
betänkandet 2001/02:SoU1 (s. 47 f. och s. 102 f.).
Utskottet vidhöll sin tidigare redovisade
inställning att det är synnerligen angeläget med
information och utbildning om kvinnlig könsstympning
till vuxna och barn inom de grupper där traditionen
lever kvar. Inställningen till sedvänjan måste
förändras för att förhindra att föräldrar låter
könsstympa sina barn. Utskottet framhöll återigen
vikten av att öka kunskaperna hos berörda
personalgrupper, dels om hur de bör agera i
situationer där de möter barn som riskerar att bli
könsstympade, dels om hur redan drabbade flickor och
kvinnor bör behandlas och bemötas. Utskottet
hänvisade till ett uppdrag som Socialstyrelsen inom
kort skulle redovisa och ansåg att något
tillkännagivande inte borde göras i avvaktan på
styrelsens rapport. Motionerna avstyrktes.
Justitieutskottet behandlade i betänkande
2001/02:JuU10 Straffrättsliga frågor en motion
rörande straffansvaret för könsstympning (s. 14 f.).
Utskottet anförde att det finns all anledning att se
mycket allvarligt på den typ av ingrepp som en
könsstympning innebär. Sådana ingrepp är oförenliga
med vår syn på individens rätt till kroppslig
integritet och kvinnans rätt att bestämma över sig
själv. Det strider också mot vetenskap och beprövad
erfarenhet att utföra ett sådant ingrepp. Alla
former av könsstympning innebär ett bestående
lidande för den stympade kvinnans del, och ingreppet
leder ofta till allvarliga fysiska och psykiska
skador. Enligt justitieutskottet är dock de
straffrättsliga bestämmelserna på området, såvitt nu
kan bedömas, utformade på ett ändamålsenligt sätt.
Ytterligare insatser måste alltså i första hand
göras för att förebygga denna typ av brott.
Utskottet ansåg vidare att beredningen inom
Socialdepartementet av Socialstyrelsens rapport
borde avvaktas och avstyrkte motionen.
Socialstyrelsen har haft ett treårigt regeringsuppdrag att
vidareutveckla och sprida metoder samt initiera
projekt i syfte att förebygga könsstympning.
Uppdraget rapporterades till regeringen i december
2001 (skrivelse 2001-107-18). I rapporten beskrivs
bl.a. de olika aktiviteter som genomförts i samband
med uppdraget samt vilka erfarenheter och
konklusioner som gjorts. Enligt Socialstyrelsen är
det t.ex. viktigt att fortsätta informations- och
kunskapsspridningen till olika professioner inom
socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård samt
till berörda invandrargrupper. Det är också viktigt
att få med de religiösa ledarna i arbetet samt att
utveckla det internationella samarbetet på området.
Slutligen har Socialstyrelsen funnit att det finns
behov av central samordning. En central myndighet -
förslagsvis Socialstyrelsen - bör därför ges i
uppdrag att fortsättningsvis samordna arbetet, t.ex.
att underlätta samverkan mellan centrala
myndigheter, bevaka utvecklingen när det gäller
lagstiftning, forskning och riktlinjer samt att
bibehålla och utveckla det internationella
samarbetet.
Socialstyrelsen har också publicerat ett
utbildningsmaterial för personal inom skolan,
socialtjänsten och hälso- och sjukvården som kommer
i kontakt med människor som har könsstympning som en
del av sin kultur. Avsikten är att ge berörd
personal möjlighet att förvärva och fördjupa sina
kunskaper i ämnet, vilket i sin tur kan leda till
förbättrade metoder vad gäller omhändertagande och
bemötande av kvinnor som könsstympats eller flickor
som riskerar att könsstympas.
Enligt uppgift från Socialdepartementet är
Socialstyrelsens rapport under beredning i
Regeringskansliet. Bland annat utarbetas för
närvarande en nationell handlingsplan mot
könsstympning, vilken kommer att presenteras våren
2003.
Utskottets ställningstagande
Socialutskottet konstaterar att justitieutskottet
ansett att de straffrättsliga bestämmelserna på
området, såvitt nu kan bedömas, är utformade på ett
ändamålsenligt sätt. I första hand bör andra
insatser göras för att förebygga könsstympning av
flickor och kvinnor än att skärpa den
straffrättsliga lagstiftningen. Utskottet vidhåller
sin inställning att det är synnerligen angeläget med
information och utbildning om kvinnlig könsstympning
till såväl vuxna som barn inom de grupper där
traditionen lever kvar. Inställningen till sedvänjan
måste förändras för att förhindra att föräldrar
låter könsstympa sina barn. Det är också viktigt att
öka kunskaperna hos berörda personalgrupper, dels om
hur de bör agera i situationer där de möter barn som
riskerar att bli könsstympade, dels om hur redan
drabbade flickor och kvinnor bör behandlas och
bemötas. Utskottet ser mycket positivt på att
insatser för att motverka kvinnlig könsstympning är
en prioriterad del i arbetet för att förverkliga
barnkonventionen i Sverige. Utskottet förutsätter
att Socialstyrelsens utbildningsmaterial för skolan,
socialtjänsten och hälso- och sjukvården kommer att
spridas till och tillämpas av personalen i
verksamheterna. Socialstyrelsens rapport avseende
regeringsuppdraget på området är under beredning i
Regeringskansliet med siktet inställt på att
presentera en handlingsplan på området våren 2003.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte
föregripa resultatet av detta arbete. Motionerna
Ju233 (m) yrkande 2, U328 (kd) yrkandena 10 och 11,
Sf226 (fp) yrkande 13 och Ub557 (c, m, fp) yrkandena
6 och 7 får med det anförda anses i huvudsak
tillgodosedda.
Omskärelse av pojkar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om att införa
en åldersgräns för manlig omskärelse.
Utskottet hänvisar bl.a. till att den nya
lagen om omskärelse av pojkar beslutats på
bred politisk grund.
I motion So204 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m) yrkas att riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag till sådana
lagändringar att en åldersgräns på 15 år för manlig
omskärelse som ej är medicinskt motiverad införs.
Enligt lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar får
icke medicinskt betingad omskärelse av pojkar
utföras av legitimerad läkare eller, såvitt avser
pojkar upp till två månaders ålder, av person med
särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. Omskärelse
får inte utföras utan smärtlindring. Lagen trädde i
kraft den 1 oktober 2001.
I samband med behandlingen av lagförslaget gjorde
riksdagen ett tillkännagivande om att regeringen bör
följa tillämpningen av lagen under fyra år från
ikraftträdandet samt snarast därefter återkomma till
riksdagen med en bred redovisning av erfarenheterna
av lagregleringen (bet. 2000/01:SoU17; rskr.
2000/01:258).
I betänkande 2001/02:SoU1 avstyrkte utskottet en
likalydande motion. Utskottet hänvisade till att det
nyligen i huvudsak ställt sig bakom lagen om
omskärelse av pojkar samt att det inte ändrat
inställning i frågan (s. 103 f.).
Utskottets ställningstagande
Lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar, som delvis
utformades under riksdagsbehandlingen, på bred
politisk grund, har varit i kraft i drygt ett års
tid. Utskottet kan konstatera att regeringen, på
utskottets initiativ, har gett Socialstyrelsen i
uppdrag att följa tillämpningen av lagen. I avvaktan
på redovisningen av uppföljningen finns det enligt
utskottets mening inte någon anledning till
initiativ i den fråga som tas upp i motion So204
(m). Motionen avstyrks.
Politikområde Handikappolitik
Vissa statsbidrag inom
handikappområdet (16:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 16:2 Vissa
statsbidrag inom handikappområdet. Riksdagen
bör avslå en motion om annan fördelning av
statsbidraget till tolktjänst.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 279 000 000 kr
anvisas under anslaget 16:2 Vissa statsbidrag inom
handikappområdet.
Från detta anslag lämnas statsbidrag till
landstingen för vissa handikappinsatser som avser:
1. statsbidrag till råd och stöd (200 miljoner
kronor), samt
2.
3. statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner kronor).
4.
För insatser i syfte att stödja kommuner och
landsting när det gäller att tillgodose behovet av
socialt råd och stöd samt habilitering/reha-
bilitering hos dövblinda vuxna har 4 miljoner kronor
överförts från utgiftsområde 16 anslag 25:4 Special-
pedagogiska institutet.
Syftet med bidraget till tolktjänsten är att ge
landstingen förutsättningar att bygga ut tolk-
tjänsten för döva och dövblinda m.fl. Socialsty-
relsen har kartlagt 2001 års verksamhet och kon-
staterar att förutsättningarna för en fortsatt ut-
byggnad av tolktjänsten är god beträffande till-
gången på utbildade tolkar. Samtidigt visar de på en
ojämn fördelning när det gäller statsbidragets andel
av de olika landstingens kostnader för tolktjänsten.
Riksrevisionsverket (RRV) har därför på regeringens
uppdrag granskat statsbidraget. RRV menar att det
skulle vara kostsamt, om ens möjligt, att åstadkomma
en fördelningsmodell som tar hänsyn till de faktiska
behoven av tolktjänst och de merkostnader som
reformen medfört.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So389 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om att statsbidraget till
tolktjänst för döva bör fördelas med hänsyn till
behoven i respektive län. Motionärerna anför att
statsbidraget i princip beräknas efter
befolkningsandel, men med ett mycket begränsat
tillskott, som efter tidigare riksdagsuttalande
gjorts till förmån för Örebro läns landsting.
Motionärerna anser att detta inte räcker och att
Örebro läns landsting måste få stöd av ett
statsbidragssystem som tar hänsyn till de speciella
åtaganden länet har.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen
väl avvägd. Utskottet är inte berett att föreslå
något tillkännagivande med anledning av motion So389
(s). Motionen avstyrks.
Statsbidrag till särskilt
utbildningsstöd (16:3)
I budgetpropositionen föreslås att 166 884 000 kr
anvisas under anslag 16:3 Statsbidrag till särskilt
utbildningsstöd.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2003, för ramanslaget 16:3
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 80 000 000
kr efter 2003.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen och det begärda bemyndigandet.
Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder (16:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 16:4 Bidrag
till viss verksamhet för personer med
funktionshinder. Riksdagen bör därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning till
anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 80 394 000 kr
anvisas till anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet
för personer med funktionshinder.
Bidraget är avsett att öka organisationernas
möjligheter att själva bedriva viss verksamhet av
betydelse för personer med funktionshinder. Bidrag
lämnas till ett tiotal organisationer och verksam-
heter under 2002. Organisationerna redovisar sin
verksamhet och lämnar in sina ansökningar till
Socialstyrelsen som följer upp och utvärderar de
verksamheter som bedrivs med bidrag från anslaget.
Bland de som erhållit stöd är Naturhistoriska
riksmuseet/palynologiska laboratoriet för bl.a.
pollenmätningar och rapportering av pollenhalt i
luften. Vidare har stöd lämnats till
handikapporganisationer för att driva riksomfattande
rekreationsanläggningar för personer med
funktionshinder. Regler för fördelning av bidraget
till rekreationsanläggningar finns i förordningen
(1994:950) om statsbidrag till
rekreationsanläggningar.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen under anslag 16:4 Bidrag till viss
verksamhet för personer med funktionshinder för år
2003 anvisar 1 miljon kronor utöver vad regeringen
föreslår (yrkande 14). Stödet till
handikapporganisationernas rekreationsanläggningar
bör höjas, anför motionärerna. Det är centralt att
funktionshindrade och deras anhöriga ges goda
möjligheter till rekreation vid anläggningar som är
särskilt anpassade för specifika funktionshinder.
I motion So280 av Anita Sidén och Anna Lindgren
(båda m) begärs tillkännagivande om
polleninformation till allergikerna. För att i tid
kunna motverka och förebygga pollenallergi behöver
pollenallergikerna i hela Sverige få regelbundna
pollenrapporter via radion. En enhetlig policy för
mätstationer, analys- och prognosverksamhet bör
därför utarbetas, anför motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att handikapporganisationerna som
får del av anslaget genom sina verksamheter svarar
för insatser som är av stor betydelse för personer
med funktionshinder. Utskottet anser dock inte att
stödet nu skall utökas utöver vad regeringen
föreslår. Utskottet tillstyrker därmed den
föreslagna medelsanvisningen och avstyrker motion
So466 (m) yrkande 14. Även motion So280 (m)
avstyrks.
Bidrag till handikapporganisationer
(16:5)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 16:5 Bidrag
till handikapporganisationer. Riksdagen bör
därmed avslå ett motionsyrkande om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare avslå motionsyrkanden om bidrag till
nationella anhörigorganisationer med
hänvisning till pågående arbete och att
fortsatt stöd kommer att utgå också under
2003. Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 157 248 000 kr
anvisas till anslag 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer.
I januari 2000 beslutade regeringen om en ny
förordning (2000:7) om statsbidrag till handi-
kapporganisationer. I den nya förordningen de-
finieras vad som avses med en handikapporganisation
samt hur anslaget skall fördelas. Sedan den nya
förordningen trätt i kraft har anslaget fått en sam-
manlagd nivåhöjning med 28 miljoner kronor per år.
Enligt den nya förordningen ansvarar
Socialstyrelsen för såväl beslut om fördelning som
administration av bidraget till
handikapporganisationerna.
Socialstyrelsen har haft i uppdrag att kartlägga
och redovisa effekterna av de nya bestämmelserna.
Myndigheten redovisade resultaten i december 2001.
De visade att en övervägande del av handikapp-
organisationerna anser att det nya regelsystemet är
bättre och mer rättvist än det gamla. Kritik riktas
dock mot det nya systemet då ett fåtal gamla
organisationer får och kommer att få kraftigt
minskade bidrag. Regeringen redovisar att den anser
att dessa negativa effekter bör begränsas och avser
att återkomma på tilläggsbudget i samband med den
ekonomiska vårpropositionen för 2003.
Under politikområdet Äldrepolitik anslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
redovisas att fortsatt stöd till nationella
anhörigorganisationer m.m. utgår inom ramen för
detta anslag. Under politikområdet redovisas också
att regeringen har beslutat tillsätta en arbetsgrupp
med uppdrag att kartlägga förhållanden i samhället
för personer med demenssjukdom och deras anhöriga.
Målsättningen med arbetet är att på sikt öka
kvaliteten i samhällets olika insatser för dessa
personer samt åstadkomma en mer effektiv användning
av samhällets resurser, bl.a. inom vård och omsorg.
Det utbyggda stödet till anhöriga har haft stor
betydelse för de många, ofta äldre personer, som
vårdar närstående i hemmet, anför regeringen.
Behovet av en fortsatt utveckling av stödet är dock
stort, och det är därför angeläget att det vid sidan
av den fortsatta ekonomiska satsningen från statens
sida också sker en kontinuerlig utvärdering,
dokumentation och spridning av metoder, insatser och
resultat från den pågående satsningen.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa
upp den fortsatta utvecklingen. Regeringen utesluter
inte att det också kan krävas lagändringar för att
ytterligare stärka anhörigas ställning inom vård och
omsorg. Frågan bereds för närvarande inom rege-
ringskansliet.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen under anslag 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer för år 2003 anvisar
2 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår
(yrkande 15). Motionärerna anför att alla
handikapporganisationer, även de som representerar
mycket små grupper av handikappade eller som väljer
att inte samordna sin verksamhet inom ett större
kollektiv, skall ha rimliga möjligheter att arbeta
som självständiga organisationer. Ytterligare medel
skall särskilt riktas till dessa organisationer.
Övriga motioner
I motion So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om bidragssystemet för
handikapporganisationer (yrkande 13). Motionärerna
anser det angeläget att avgränsningen av vad som är
en handikapporganisation inte blir så snäv att den
utestänger de föreningar som består av anhöriga till
personer som själva har så dålig hälsa att de inte
förmår vara aktiva i föreningar. Bidragssystemet
behöver omarbetas och det bör vara klart i tid till
riksdagens beslut om budget för 2004, anför
motionärerna.
I motion So260 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om Anhörigrådet och
Demensförbundet som bidragsberättigade
handikapporganisationer (yrkande 1). Motionärerna
anför att föreningar som Anhörigrådet och
Demensförbundet gör ovärderliga insatser när det
gäller utbildning och stöd för anhöriga. De anser
att dessa föreningar snarast bör klassificeras som
handikapporganisationer och få bidrag som sådana.
Samma yrkande finns också i motion So470 av Kerstin
Heinemann m.fl. (fp) yrkande 1.
I motion So508 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om ett
nytt statsbidrag till anhörigorganisationer (yrkande
7). För att frivilligorganisationer och
anhörigföreningar tillsammans med kommunerna skall
kunna stödja anhörigvårdarna med utbildning och stöd
behöver de ekonomiska resurser, anför motionärerna.
De anser att ett nytt statsbidrag bör inrättas som
skiljer sig till inriktning och karaktär från
nuvarande bidrag till handikapporganisationer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att i samband med att den nya
förordningen om statsbidrag till
handikapporganisationer trädde ikraft den 1 juli
2001 fick Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga
och redovisa effekterna av de nya bestämmelserna.
Myndigheten redovisade resultaten i december 2001.
De visade att en övervägande del av handikapp-
organisationerna anser att det nya regelsystemet är
bättre och mer rättvist än det gamla. Kritik riktas
dock mot det nya systemet då ett fåtal gamla
organisationer får och kommer att få kraftigt
minskade bidrag. Regeringen anser att dessa negativa
effekter bör begränsas och avser att återkomma på
tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen för 2003. Utskottet finner inte
skäl att nu föreslå någon ytterligare översyn av
anslaget. Utskottet tillstyrker därmed den
föreslagna medelsanvisningen och avstyrker motion
So466 (m) yrkande 15.
Mot bakgrund dels av den nyss nämnda översynen som
skall redovisas våren 2003, dels det arbete som
planeras och beskrivs under anslaget 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
anser utskottet att resultatet av detta arbete bör
avvaktas. Utskottet konstaterar vidare att fortsatt
stöd till nationella anhörigorganisationer m.m.
kommer att utgå även för 2003. Riksdagen bör därför
inte ta något initiativ med anledning av motionerna
So260 (fp) yrkande 1, So362 (fp) yrkande 13, So470
(fp) yrkande 1 och So508 (kd) yrkande 7.
Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation (16:6)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 16:6 Bidrag
till utrustning för elektronisk
kommunikation. Riksdagen bör därmed avslå ett
motionsyrkande om att inte anvisa medel till
anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 20 126 000 kr
anvisas under anslaget 16:6 Bidrag till utrustning
för elektronisk kommunikation.
Syftet med ersättningen till utrustning för elek-
tronisk kommunikation är att ge personer som är
döva, gravt hörselskadade, talskadade eller
språkstörda möjlighet att kommunicera via ett
kommunikationsnät.
De utgifter som belastar anslaget är ersättning
till landstingen för inköp av sådan kommunika-
tionsutrustning samt för utrustning som skall
användas av närstående. Verksamheten regleras i
förordningen (2001:638) om statsbidrag till
utrustning för elektronisk kommunikation.
Socialstyrelsen skall följa upp effekterna för
brukarna av de nya reglerna för ersättning till
landstingen som trädde i kraft den 1 juli 2001. En
uppföljning skall redovisas senast den 31 juli 2003.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget att för år 2003 anvisa
medel till anslag 16:6 Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation (yrkande 16). Motionärerna
hänvisar till att de i ett flertal år föreslagit att
en hjälpmedelsgaranti skall införas. Den konkreta
utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli
föremål för särskild utredning där noggranna
analyser och avvägningar görs. Enligt motionärernas
uppfattning finns det dock redan nu anledning att
pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti
omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras
med statliga anslag, d.v.s. bilstödet och bidrag
till utrustning för elektronisk kommunikation. Dessa
anslag bör överföras till ett nytt anslag betecknat
statlig hjälpmedelsgaranti. Motionärerna bedömer att
garantin ryms inom nuvarande ramar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att anslaget bör bibehållas och att
Socialstyrelsens uppföljning av de nya reglerna bör
avvaktas. Utskottet kan inte ställa sig bakom
förslaget att slå samman anslaget med anslaget för
bilstöd till handikappade för att införa en statlig
hjälpmedelsgaranti. Motion So466 (m) yrkande 16
avstyrks därmed. Utskottet tillstyrker den
föreslagna medelsanvisningen.
Bilstöd till handikappade (16:7)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 16:7 Bilstöd
till handikappade. Riksdagen bör därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör vidare avslå
motionsyrkanden om förändringar av bilstödet
med hänvisning till att utskottet förutsätter
att regeringen snarast återkommer mot
bakgrund av ett redan beslutat
tillkännagivande. Jämför reservationerna 9
(m) och 10 (kd, c).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 164 000 000 kr
anvisas under anslaget 16:7 Bilstöd till
handikappade.
Syftet med anslaget är att lämna bidrag till funk-
tionshindrade personer och föräldrar med funk-
tionshindrade barn för anskaffning och anpassning av
motorfordon m.m. Bestämmelser om bilstöd finns bl.a.
i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om
bilstöd till handikappade. Riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna ansvarar för
bilstödet. Stöd kan lämnas i form av grundbidrag,
inkomstprövat anskaffningsbidrag och
anpassningsbidrag. Från och med den 1 juli 1995 kan,
under vissa förutsättningar, bidrag också lämnas
till körkortsutbildning till den som beviljats
bilstöd. Genom en förordningsändring under hösten
1997 begränsades utbetalningarna för bilstödet så
att de för respektive budgetår ryms inom ramen för
de medel som anslås.
Anslaget tillfördes 50 miljoner kronor för 2002 i
tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska
vårproposition. I samband med riksdagens behandling
av budgetpropositionen för 2002 lämnade riksdagen
ett tillkännagivande (rskr. 2001/02:94) om att
regeringen snarast bör vidta åtgärder för att
effektivisera och förbättra tillämpningen av bilstöd
samt under 2002 återkomma till riksdagen med en
redovisning av vilka åtgärder som vidtas.
Frågan om effektiviseringar och förbättringar av
tillämpningen av bilstöd bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Regeringen avser att snarast
återkomma i frågan.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget att för år 2003 anvisa
medel till anslag 16:7 Bilstöd till handikappade
(yrkande 17). Som tidigare redovisats vill
motionärerna införa ett nytt anslag betecknat
statlig hjälpmedelsgaranti och överföra bl.a.
föreslagna medel för bilstödet till detta nya
anslag.
I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor mer än vad
regeringen föreslagit till anslag 16:7 Bilstöd till
handikappade (yrkande 15, delvis). Samma yrkande
finns också i motion Sf377 av Bo Könberg och Kerstin
Heinemann (båda fp) yrkande 8, delvis.
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen
beslutar att höja anslaget för bilstöd i enlighet
med vad som anförs i motionen (yrkande 28) och att
anvisa 20 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit till anslag 16:7 Bilstöd till
handikappade (yrkande 29, delvis). Regeringen har
återigen sänkt anslaget för bilstöd. Detta kommer
att leda till att personer med funktionshinder nekas
bilstöd långt före årets utgång med hänvisning till
att det saknas pengar, anför motionärerna. De anser
samtidigt att det bör skapas en större flexibilitet
mellan de olika systemen för bilstöd, färdtjänst och
utökad tillgänglighet i kollektivtrafiken.
Övriga motioner
I motion So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden om principerna för bilstödet
(yrkande 11) och att teknisk och ergonomisk
kompetens måste finnas hos dem som handlägger
bilstödet (yrkande 12). Motionärerna anser att den
faktiska funktionsnedsättningen skall utgöra grund
för rätt till bilstöd. Kan inte den
funktionshindrade själv framföra ett fordon skall
familjemedlemmar eller assistenter kunna fungera som
chaufförer. Motionärerna anser också att
åldersgränserna skall slopas.
I ytterligare fyra motioner begärs tillkännagivanden
om förändringar av bilstödet. I motion So305 av Lars
Gustafsson (kd) begärs tillkännagivande om bilstöd
för funktionshindrade. Motionären anser att
regeringen snarast bör återkomma med förslag till en
permanent lösning.
I motion So201 av Rolf Gunnarsson (m) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförts om en
förändring av gällande bestämmelser vad gäller
bilstöd för handikappade. Motionären anser att
åldersgränsen vid 50 år måste tas bort.
I motion So256 av Sonja Fransson (s) begärs
tillkännagivande om nödvändigheten av förbättringar
av bilstödet. Motionären anför att dagens
lagstiftning snarast behöver ses över och justeras.
Också i motion So395 av Kerstin Engle och Barbro
Hietala Nordlund (båda s) begärs tillkännagivande om
att se över möjligheterna till förändring i
bilstödsreglerna. Motionärerna anser att kriterierna
för bilstöd är för hårda vad gäller väsenliga
förflyttningssvårigheter och/eller avsaknad av
möjlighet att använda allmänna kommunikationer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan inte, som just redovisats, ställa sig
bakom förslaget att slå samman anslaget för bilstöd
till handikappade med anslaget för bidrag till
utrustning för elektronisk kommunikation för att
därigenom införa en statlig hjälpmedelsgaranti.
Motion So466 (m) yrkande 17 avstyrks därmed.
Utskottet erinrar om det uttalande som utskottet
gjorde angående reglerna för och tillämpningen av
bilstödet i samband med behandlingen av
budgetpropositionen jämte motionerna för 2002.
Utskottet konstaterade då, efter en inledande
omfattande beskrivning, vartill hänvisas
(2001/02:SoU1 s. 104 f.), att ett flertal motioner
tog upp olika problem som är förenade med reglerna
för bilstöd till handikappade. Vad som anfördes gav
vid handen att en förändring av gällande regelsystem
syntes nödvändig. Omständigheter som borde beaktas
vid en översyn som borde föregå en ändring av
regelsystemet gäller bl.a. kriterierna för bilstöd,
förutsättningarna för anpassningsbidrag,
nödvändigheten av körkortskrav för personer
berättigade till statlig assistansersättning,
åldersgränserna samt nivån på grundbidrag och
anpassningsbidrag. Utskottet ansåg att regeringen
snarast skulle vidta åtgärder i syfte att
effektivisera och förbättra tillämpningen av
bilstödet till handikappade. Utskottet förväntade
sig att regeringen under 2002 återkommer till
riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som
vidtas. Riksdagen beslöt, på utskottets förslag, att
ge regeringen detta till känna (2001/02:SoU1, rskr.
2001/02:94).
Utskottet konstaterar att någon redovisning i
enlighet med tillkännagivandet hittills inte
lämnats. Utskottet förutsätter att regeringen
snarast återkommer. Utskottet tillstyrker den
föreslagna medelsanvisningen och avstyrker
motionerna So509 (kd) yrkandena 28 och 29 (delvis),
Fi232 (fp) yrkande 15 (delvis) och Sf377 (fp)
yrkande 8 (delvis).
Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker
utskottet också motionerna So201 (m), So256 (s),
So305 (kd), So395 (s) och So457 (kd) yrkandena 11
och 12.
Kostnader för statlig
assistansersättning (16:8)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 16:8 Kostnader
för statlig assistansersättning. Riksdagen
bör därmed avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om personlig
assistans m.m. Utskottet anser att tiden nu
är mogen för en kartläggning och analys av
hur tillämpningen ser ut vad gäller makars
och sambors gemensamma ansvar för hem och
hushåll när den ene är funktionshindrad och
har rätt till personlig assistans. Det behövs
också en kartläggning och analys av hur barns
rätt till personlig assistans utvecklats i
tillämpningen. Utskottet anser vidare att det
finns skäl att nu kartlägga och analysera hur
psykiskt funktionshindrades behov av någon
form av sysselsättning i realiteten
tillgodoses. Riksdagen bifaller därmed delvis
motionsyrkanden. Riksdagen bör avslå
motionsyrkanden om statligt kostnadsansvar
för assistansersättningen m.m. med hänvisning
till pågående arbete på området. Jämför
reservationerna 11 (m, fp, kd, c), 12 (kd)
och 13 (c).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 8 436 000 000 kr
anvisas under anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning.
Statlig assistansersättning lämnas till funktions-
hindrade personer som har behov av personlig
assistans för sin dagliga livsföring under i
genomsnitt mer än 20 timmar per vecka.
Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket. De
allmänna försäkringskassorna administrerar och
beslutar om ersättningen. Frågor om assistans-
ersättning regleras i lagen (1993:389) om
assistansersättning och i förordningen (1993:1091)
om assistansersättning. Rätten gäller för svårt
funktionshindrade personer som inte fyllt 65 år.
Från och med den 1 januari 2001 gäller att personer
som beviljats assistansersättning före 65 års ålder
får behålla denna rätt även därefter.
Regeringen redovisar att såväl antalet personer
som beviljats assistansersättning som antalet
assistanstimmar har ökat kraftigt sedan reformen
infördes 1994. Utgiftsökningen de senaste åren beror
till lika delar på ökningen av antalet
assistansberättigade, ökningen av genomsnittligt
antal assistanstimmar och höjningen av
ersättningsnivån.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen under anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning för år 2003 anvisar
1 900 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår
(yrkande 18). Motionärerna vill återföra det
ekonomiska ansvaret för assistansersättningens
första 20 timmar till staten. De anser att rätten
till personlig assistans under skoltid och vid
vistelse på dagcenter skall återföras samt att
schablonersättningen skall slopas. Rätten till
personlig assistans bör också omfatta
funktionshindrade i gruppboende. För detta avsätter
de ytterligare en miljard kronor samt vill återföra
900 miljoner kronor av kommunens kostnader för de
första 20 timmarna till staten.
I motion So229 av Anders G Högmark och Elizabeth
Nyström (båda m) begärs tillkännagivande om att på
prov införa en icke schabloniserad
assistansersättning.
I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen anvisar 3 039 000 000 kr mer än vad
regeringen föreslagit till anslag 16:8 Kostnader för
statlig assistansersättning (yrkande 15, delvis).
Motionärerna anser att systemet med personlig
assistans skall föras över från kommunerna till
staten och samtidigt skall de tidigare rättigheterna
vad gäller assistans återställas. Vidare bör medel
avsedda för kommuner med höga kostnader för stöd och
service till vissa funktionshindrade samt medel
avsatta för särskilt kostnadskrävande insatser
överföras från utgiftsområde 25 till utgiftsområde
9. Samma yrkande finns också i motion Sf377 av Bo
Könberg och Kerstin Heinemann (båda fp) yrkande 8,
delvis.
I motion So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs att regeringen lägger fram förslag till
återställare av tidigare gällande regler enligt
handikappreformen (yrkande 4). Vidare bör riksdagen
besluta att den 1 januari 2003 återföra ansvaret för
de 20 första assistanstimmarna enligt LASS från
kommunerna till försäkringskassorna (yrkande 5).
Motionärerna anser att de rättigheter som lagen om
stöd och service för vissa funktionshindrade och
lagen om assistansersättning ursprungligen givit
personer med funktionshinder och deras anhöriga
måste återinföras.
I motion So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om att
staten och försäkringskassan övertar hela ekonomi-
och handläggningsansvaret för lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade, LSS (yrkande
5). Motionärerna anser att kommunens ansvar för de
första 20 timmarna medför problem för den enskilde
och ger olika utslag, beroende på handläggning och
på kommunens ekonomi samt på hur man organiserar
hemtjänsten. Motionärerna anför att en återgång till
tidigare system inte är budgetpåverkande utan skall
ske genom att motsvarande bidrag till kommunerna
minskar.
Övriga motioner
I ett antal motioner begärs utredningar av olika
slag. I motion So230 av Anders G Högmark och Ulla
Löfgren (båda m) begärs tillkännagivande om att
utreda om funktionshindrades rätt till föräldraskap
kan införas som ett femte kriterium i LSS.
Motionärerna anser att de behov som föräldraskapet
genererar skall tillgodoräknas som grundläggande
behov. Eftersom detta är en komplicerad fråga anser
de att en noggrann beredning bör göras så att inte
tillägget påverkar annan relevant lagstiftning.
I motion So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
utredning för att möjliggöra utvidgningen av rätten
till daglig verksamhet enligt LSS (yrkande 7).
Motionärerna anser att rätten till daglig verksamhet
också bör omfatta varaktigt psykiskt sjuka. En
utvidgning av LSS när det gäller daglig verksamhet
måste dock av praktiska skäl ske successivt, bl.a.
med hänsyn till möjligheterna att rekrytera och
utbilda personal. Vidare behövs regler för hur en
stegvis uppbyggnad skall kunna förenas med en
rättighetslagstiftning. Detta och andra frågor bör
utredas.
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om en utredning kring möjligheterna
för staten att ta över kostnadsansvaret för LSS-
insatser (yrkande 19). Motionärerna anför att de
psykiskt funktionshindrade inte får hjälp genom LSS-
insatser i avsedd omfattning. LSS är en
rättighetslag som ger den funktionshindrade en
absolut rätt till vissa insatser. I praktiken är
dock LSS för hårt reglerad för att finansieras med
kommunala medel, anför de. Regeringen bör därför
utreda möjligheterna för staten att ta över
kostnadsansvaret för LSS.
I motion So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)
begärs tillkännagivande om ett förtydligande av LSS
vad gäller bedömningen av barns omvårdnadsbehov
(yrkande 8). Motionärerna anser att det behövs en
lagändring som förtydligar att samma bedömning av
omvårdnadsbehovet skall göras vid ansökan om LSS
oavsett om det gäller ett barn eller en vuxen
person. Motionärerna begär vidare att regeringen
återkommer med direktiv till en utredning med syfte
att se över LSS tillämpning för psykiskt
funktionshindrade (yrkande 9). De anför att
handläggare på kommunerna har ansett LSS svår att
tillämpa när det gäller psykiskt funktionshindrade,
varför de ofta i stället beviljar insatser enligt
socialtjänstlagen. En översyn bör belysa hur
insatserna i LSS är preciserade med tanke på
psykiskt funktionshindrades behov och personkretsens
avgränsning, anför motionärerna.
Även i motion So275 av Lars Gustafsson (kd) begärs
tillkännagivande om en översyn av LSS-lagstiftningen
(yrkande 4). Motionären anför att psykiskt
funktionshindrade inte får del av LSS-insatser på
samma sätt som andra funktionshindrade.
I motion So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
att regeringen låter göra en översyn av lagen om
assistansersättning enligt vad i motionen anförs om
makars ansvar, ersättningstider, personkrets m.m.
(yrkande 7). Motionärerna anför att det förväntas
att äkta makar/sambor alltid skall finnas till hands
för att tillhandahålla assistans inom ramen för äkta
makars ansvar för varandra. Detta vill motionärerna
ändra på. De anser också att dagens begränsningar
vad gäller rätt till assistansersättning under
sjukhusvistelse skall tas bort och att ersättning
skall utgå en månad efter den assistansberättigades
dödsfall. Vidare vill de att begreppet
begåvningsmässigt funktionshinder skall ersättas av
kognitivt funktionshinder. Regeringen bör göra en
översyn och komma med förslag till åtgärder i dessa
frågor.
I motion So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
psykiskt funktionshindrades rätt till personlig
assistans (yrkande 9). Förutsättningarna för att
utvidga assistansreformen till att gälla personer
med psykiska funktionshinder bör utredas, anför
motionärerna. De begär vidare tillkännagivande om
barns rätt till personlig assistans (yrkande 11).
Barn och ungdomar som är i behov av en personlig
ledsagare skall kunna erhålla ersättning för
assistans för de timmar som de är i barnomsorg och
skola. Motionärerna anför vidare att riksdagen bör
begära att regeringen lägger fram förslag till
ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade (yrkande 12). Motionärerna
anser att även psykiskt funktionshindrade skall ges
rätt till daglig verksamhet. Slutligen anför de att
riksdagen bör begära att regeringen lägger fram
förslag om en utredning av ett eventuellt statligt
kostnadsansvar för lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (yrkande 13).
En verksamhet som är så reglerad som LSS bör inte
finansieras via kommunala skattepengar, då det i
praktiken inte finns någon möjlighet att kommunalt
påverka besluten, anför motionärerna.
I motion So414 av Kenneth Johansson (c) begärs
tillkännagivande om en översyn av
personkretsindelningen i lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade (LSS). Motionären anför
att personer med kognitiva funktionshinder med
nuvarande lagstiftning inte får möjlighet till
daglig verksamhet. Detta bör ses över.
I motion Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om att låta vuxenutbildning vara
underlag för rätt till assistent enligt LSS (yrkande
23).
I motion So344 av Håkan Juholt (s) begärs
tillkännagivande om att se över LSS och
funktionshindrades rätt till daglig verksamhet.
I motion So480 av Marie Nordén m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om översyn av LSS och LASS.
Motionärerna anför att reformen präglats av vissa
tillämpnings- och finansieringsproblem och att
rätten till personlig assistans snävats in.
I motion So482 av Kenth Högström (s) begärs
tillkännagivande om kostnadsansvaret för LSS.
Motionären anser att staten bör ta över
kostnadsansvaret för LSS.
I motion So504 av Christer Adelsbo och Göran
Persson i Simrishamn (båda s) begärs
tillkännagivande om behovet av en översyn av LSS.
Motionären anser att försäkringskassan bör stå för
de kostnader som uppstår vid en brukares bortgång.
I motion So506 av Tomas Eneroth m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om att en översyn av LSS genomförs.
Motionärerna anser det inte minst angeläget att
belysa det mellankommunala kostnadsansvaret.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet har behandlat flera av de frågeställningar
som motionärerna tar upp senast i betänkande
2001/02:SoU1. Utskottet anförde då följande (s.
84-85):
Utskottet vill understryka att syftet med
assistansreformen har uppnåtts. Reformen har
inneburit ökad valfrihet, större inflytande och
bättre livskvalitet för många svårt
funktionshindrade personer. Såväl antalet
personer som beviljats assistansersättning som
antalet assistanstimmar har ökat kraftigt sedan
reformen infördes 1994. Utskottet kan konstatera
att regeringen räknar med en fortsatt ökning
också framöver och att anslaget föreslås räknas
upp med ca 1 miljard kronor för år 2002. - - -
Utskottet motsätter sig fortfarande ett
förstatligande av de 20 första timmarna.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att
funktionshindrade barns och vuxnas behov av
särskilt stöd i t.ex. barnomsorg och daglig
verksamhet i princip bör tillgodoses inom ramen
för den kommunala verksamheten, t.ex. genom höjd
personaltäthet, specialpedagogiskt stöd eller
elevassistent. Det bör vara huvudmannens uppgift
att se till att de resurser som krävs med hänsyn
till den funktionshindrades behov tillförs
verksamheten. Utskottet vidhåller också att
statlig assistansersättning kan erhållas även vid
dessa verksamheter, om särskilda skäl föreligger,
nämligen om funktionshindret är sådant eller
kombinationen av funktionshinder sådan att den
funktionshindrade behöver tillgång till någon
person med ingående kunskap om den
funktionshindrade och dennes hälsotillstånd.
Enligt lagen om assistansersättning (1993:389)
får ersättning inte lämnas för tid då den
funktionshindrade bor i en gruppbostad (4 §). Av
för-arbetena framgår att det i en gruppbostad
skall finnas erforderlig fast kollektiv bemanning
som i huvudsak skall täcka de boendes hela
stödbehov. Utskottet konstaterar vidare att i
insatsen bostad med särskild service för vuxna
också skall ingå omvårdnad enligt 9 b § lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). I insatserna bostad med
särskild service för barn och ungdom samt bostad
med särskild service för vuxna ingår också
fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter
enligt samma paragraf. Utskottet anser det
viktigt att de boende får det stöd och den
stimulans som de behöver för att leva ett värdigt
liv. Utskottet finner inte skäl att biträda
motionsförslag om att införa rätt till personlig
assistans i gruppboende.
Med anledning av motionen (kd) om bemötandet av
psykiskt funktionshindrade vill utskottet
framhålla att det ser mycket positivt på det
kompetensutvecklingsprogram för personalen vid
statliga och kommunala myndigheter som startats
genom den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken. En ökad kompetens bör innebära
att handläggare i valet mellan beslut enligt LSS
respektive socialtjänstlagen kan komma att göra
bättre underbyggda beslut vid val av insats.
Utskottet konstaterar samtidigt att insatsen
personligt ombud är ytterligare ett sätt att
stärka psykiskt funktionshindrades egen
initiativförmåga. Detta gäller även utvecklingen
av brukarstödet. Utskottet anser att utvecklingen
av dessa insatser noga bör följas.
Vidare anför utskottet följande (s. 106-107):
I motion So500 (v) yrkande 3 begärs en översyn av
lagen om assistansersättning med avseende på
makars ansvar, ersättningsperioder, personkrets
m.m. Utskottet har behandlat dessa frågor
tidigare. (Se bl.a. betänkande 1998/99:SoU1.)
Utskottet uttalade då bl.a. att målet för
verksamheten enligt LSS skall vara att den
enskilde får möjlighet att leva som andra trots
sitt funktionshinder (5 §). Vad gäller makars
gemensamma ansvar enligt äktenskapsbalken
hänvisades till två domar i Regeringsrätten (mål
nr 11598-1995 och 11599-1995) varvid rätten haft
att bedöma frågan om äkta makars gemensamma
ansvar enligt äktenskapsbalken i förevarande
sammanhang. Vid bedömningen av tidsåtgången för
det personliga stödet bör det enligt domarna
beaktas att makar har ett gemensamt ansvar för
hushållet. Mot bakgrund av syftet med den
personliga assistansen - att funktionshindrade
personer så långt möjligt skall kunna leva som
andra - fann Regeringsrätten att assistansen
skulle omfatta en del uppgifter som avsåg makars
gemensamma hushåll och skötseln av barnen.
Utskottet ansåg att regeringen bör följa
utvecklingen på området samt vid behov återkomma.
Vad utskottet anförde gav riksdagen som sin
mening regeringen till känna. Vidare konstaterar
utskottet att en arbetsgrupp tillsatts inom
Socialdepartementet med uppgift att analysera
förutsättningarna för att underlätta
rekryteringen av personliga assistenter.
Arbetsgruppen skall bl.a. analysera de villkor
som påverkar möjligheten att rekrytera personliga
assistenter, t.ex. arbetsmiljö, arbetsledning,
driftsformer, schablonersättningen och
arbetstider, och föreslå åtgärder för att
motverka framtida brist på personliga
assistenter. Utskottet anser motionen delvis
tillgodosedd och avstyrker den.
I motionerna So359 (m) och So611 (m) yrkande 6
begärs tillkännagivande om att föräldraskap skall
införas som ytterligare kriterium för rätt till
personlig assistans. Utskottet behandlade senast
i betänkande 2000/01:SoU12 två likartade
motioner. För en utförligare bakgrund se sidorna
10, 11 och 13 i betänkandet. Utskottet redovisade
bl.a. vad som anförts i frågan i proposition
1992/93:159 om stöd och service till vissa
funktionshindrade liksom Socialstyrelsens
Allmänna råd 1994:1 och Riksförsäkringsverkets
Allmänna råd 1998:6. Utskottet konstaterade
därvid att funktionshindrade föräldrar självklart
har möjlighet att erhålla assistans så att de kan
fungera i föräldrarollen. Utskottet ansåg inte
att det behövdes något initiativ från riksdagens
sida. Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Motionerna avstyrks därmed.
I motion So619 (kd) yrkande 12 begärs
tillkännagivande om ett förtydligande av LSS vad
gäller bedömningen av barns omvårdnadsbehov.
Utskottet har flera gånger uttalat, senast i
betänkande 1999/2000:SoU1, att
försäkringskassorna vid bedömning av barns rätt
till personlig assistans skall ta hänsyn till vad
som normalt kan anses falla inom ramen för det
föräldraansvar som enligt föräldrabalken åvilar
alla vårdnadshavare med hänsyn till barnets
ålder, utveckling och omständigheter i övrigt.
Det är således behovet av extra tillsyn och
omvårdnad med anledning av ett funktionshinder
som skall ligga till grund för bedömning och
beslut om personlig assistans. Utskottet
vidhåller denna uppfattning. Utskottet har också
i betänkande 1998/99:SoU1 uttalat att regeringen
noga bör följa utvecklingen och återkomma till
riksdagen om det skulle visa sig att barns
möjligheter att erhålla personlig assistans
skulle försämras till följd av att
rättstillämpningen visar sig bli mer restriktiv.
Riksdagen beslöt att ge regeringen detta till
känna. Utskottet anser att det inte nu behövs
något ytterligare initiativ från riksdagens sida.
Motionen avstyrks. - - -
I motion So326 (kd) begärs tillkännagivande om
att staten bör ta över kostnadsansvaret för LSS.
Enligt motion So240 (c) bör tilläggsdirektiv ges
till utredningen Nationell utjämning av
verksamhetskostnaderna enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade av innebörd
att staten tar över verksamheten (yrkande 16). I
motion So446 (s) begärs ett nationellt
utjämningssystem för kostnadsskillnader mellan
kommuner avseende LSS. Utskottet konstaterar att
en parlamentarisk kommitté tillkallats för att
utreda hur utjämning skall ske för
kostnadsskillnader mellan kommuner avseende
verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS).
Kommittén skall som tidigare anförts redovisa
sitt uppdrag senast den 1 november 2002.
Kommittén skall dock senast den 1 februari 2002
rapportera till regeringen om dels den allmänna
inriktningen på utredningens arbete, dels
förbättringar i det nuvarande tillfälliga
statsbidragssystemet. Utredningens förslag bör
avvaktas. Motionerna avstyrks.
Den parlamentariska kommitté som haft i uppdrag att
lämna förslag till en nationell utjämning av
verksamhetskostnader enligt LSS (dir. 2000:28) har
den 21 november överlämnat betänkandet Utjämning av
LSS-kostnader, SOU 2002:103, till regeringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen
väl avvägd och ställer sig inte bakom motionsförslag
om bl.a. att överföra det ekonomiska
kostnadsansvaret för de 20 första timmarna till
staten. Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker motionerna So229
(m), So362 (fp) yrkandena 4 och 5, So466 (m) yrkande
18, So513 (v) yrkande 5, Fi232 (fp) yrkande 15
(delvis) och Sf377 yrkande 8 (delvis).
Utskottet står fast vid bedömningen att
assistansreformen har inneburit ökad valfrihet,
större inflytande och bättre livskvalitet för många
svårt funktionshindrade personer. Lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) syftar till att främja jämlika levnadsvillkor
och full delaktighet i samhällslivet för de personer
som omfattas av lagen. Målen för verksamheten skall
vara att den enskilde får möjlighet att leva som
andra trots sitt funktionshinder (5 § LSS). Såväl
antalet personer som beviljats assistansersättning
som antalet assistanstimmar har ökat kraftigt sedan
reformen infördes 1994. Utskottet noterar att
regeringen räknar med en fortsatt ökning framöver.
Utskottet har självfallet noga följt utvecklingen
och tillämpningen av reformen. Efter initiativ av
utskottet har rätten till personlig assistans
utvidgats på så sätt att den som erhållit personlig
assistans har, fr.o.m. den 1 januari 2001, rätt att
behålla denna också efter att han/hon fyllt 65 år.
Vid behandlingen av förslaget till statsbudget
för 1999, betänkande 1998/99:SoU1 (s. 47 f.)
uppmärksammade utskottet, bl.a. mot bakgrund av
motionsyrkanden, frågan om makars och sambors
gemensamma ansvar för hem och hushåll. Utskottet
redovisade bl.a. att av förarbetena till lagen
framgår att assistansersättning kan utges för hjälp
med skötsel av hushållssysslor, om dessa insatser
utförs tillsammans med den funktionshindrade
personen som ett led i det personliga stödet.
Utskottet ansåg att regeringen borde följa
utvecklingen på området och vid behov återkomma vad
gäller makars och sambors gemensamma ansvar för hem
och hushåll, inklusive skötseln av barnen, när den
ene är funktionshindrad och har rätt till personlig
assistans och det är fråga om att bedöma
tidsåtgången för det personliga stödet. Riksdagen
beslöt att ge regeringen detta till känna.
Utskottet hade vid sagda tillfälle även anledning
att uppmärksamma olika frågor i anslutning till
bedömningen av barns rätt till personlig assistans.
Utskottet utgick från att regeringen noga följer
utvecklingen. Skulle det därvid visa sig att barns
möjligheter att erhålla personlig assistans
försämras till följd av att bl.a.
rättstillämpningen, så vitt gäller t.ex. vad som
bedöms falla inom föräldraansvaret respektive vad
som bedöms vara "omfattande omvårdnadsbehov", visar
sig bli restriktivare utgick utskottet från att
regeringen återkommer i frågan. Riksdagen beslöt ge
regeringen detta till känna.
Utskottet anser att tiden nu är mogen för en
kartläggning och analys av hur tillämpningen ser ut
vad gäller makars och sambors gemensamma ansvar för
hem och hushåll när den ene är funktionshindrad och
har rätt till personlig assistans. Det behövs också
en kartläggning och analys av hur barns rätt till
personlig assistans utvecklats i tillämpningen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en
redovisning av resultaten i dessa båda avseenden
samt om det behövs även med förslag till åtgärder.
Utskottet anser det också angeläget att belysa
situationen för psykiskt funktionshindrade. 1995 års
psykiatrireform syftade till att förbättra psykiskt
funktionshindrade personers situation i samhället
genom att bl.a. stimulera utbyggnaden av bostäder
och utveckla dagliga verksamheter. Genom reformen
tydliggjordes kommunernas ansvar för boende,
sysselsättning, m.m. för gruppen psykiskt
funktionshindrade. Utskottet står fast vid sin
bedömning att psykiatrireformen varit i huvudsak
positiv för psykiskt funktionshindrade personer.
Enligt 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453) skall
socialnämnden verka för att människor som av
fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande
svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta
i samhällets gemenskap och att leva som andra.
Socialnämnden skall bl.a. medverka till att den
enskilde får en meningsfull sysselsättning.
Utskottet anser att det finns skäl att nu
kartlägga och analysera hur psykiskt
funktionshindrades behov av någon form av
sysselsättning i realiteten tillgodoses. Utskottet
anser det också värdefullt att kartlägga och
analysera huruvida psykiskt funktionshindrade får
daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade. Regeringen bör, även i
dessa båda avseenden, återkomma till riksdagen med
en redovisning av resultaten och med förslag till
åtgärder.
Vad utskottet anfört med delvis bifall till
motionerna So230 (m), So296 (c) yrkandena 11 och 12,
So344 (s), So362 (fp) yrkande 7, So457 (kd)
yrkandena 8 och 9 och So513 (v) yrkande 7 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet är, som nyss redovisats, inte berett att
ställa sig bakom förslag om att förstatliga
assistansreformen. Utskottet konstaterar att
kommittén om utjämning av kostnadsskillnader mellan
kommunerna i dagarna har avlämnat sitt betänkande
Utjämning av LSS-kostnader, SOU 2002:103. Utskottet
vill inte föregripa kommande förslag på området.
Motion So506 (s) är därmed delvis tillgodosedd.
Utskottet avstyrker motionerna So296 (c) yrkande 13,
So482 (s) och So509 (kd) yrkande 19. Utskottet är
inte heller berett att ställa sig bakom de förslag
som framförs i motionerna So275 (kd) yrkande 4,
So296 (c) yrkande 9, So414 (c), So480 (s), So504
(s) och Ub429 (c) yrkande 23. Motionerna avstyrks.
Handikappombudsmannen (16:10)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 16:10
Handikappombudsmannen. Riksdagen bör därmed
avslå ett motionsyrkande om att inte anvisa
medel till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 16 425 000 kr
anvisas under anslaget 16:10 Handikappombudsmannen.
Handikappombudsmannen (HO) skall bidra till att
uppnå målet för handikappolitiken genom att bevaka
frågor som angår funktionshindrade personers
rättigheter och intressen samt verka för att
personer med funktionshinder uppnår full delaktighet
i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkoren.
I samband med att riksdagen fattat beslut om lagen
(1999:130) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet av personer med funktionshinder och
lagen (2001:1286) om lika behandling av studenter i
högskolan så har HO:s roll i arbetet med att bekämpa
och förebygga diskriminering av personer med
funktionshinder blivit tydligare.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté
(dir. 2002:11 En sammanhållen
diskrimineringslagstiftning) med uppdrag att
överväga införande av en gemensam diskrimine-
ringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder och samhällsområden.
Kommittén skall inom ramen för sitt uppdrag även
överväga ett skydd mot missgynnande av personer med
funktionshinder på grund av bristande tillgäng-
lighet. Ytterligare ett uppdrag för kommittén är att
se över uppgifter och ansvarsområden för de olika
ombudsmännen och överväga en eventuell
sammanslagning av dessa.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas
att riksdagen avslår förslaget att för år 2003
anvisa medel till anslaget 16:10
Handikappombudsmannen (yrkande 19). I samband
med riksdagens behandling av
diskrimineringslagarna framförde motionärerna
förslag om att slå ihop flera olika
ombudsmannaverksamheter, varav
Handikappombudsmannen var en, till en enda
myndighet. Motionärerna vidhåller denna
ståndpunkt och anser att medel till en samlad
ombudsmannaorganisation bör anvisas under
utgiftsområde 14. Således bör något anslag till
Handikappombudsmannen inte tilldelas under
utgiftsområde 9.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den parlamentariska
kommitté som bl.a. har till uppdrag att överväga en
eventuell sammanslagning av uppgifter och
ansvarsområden för de olika ombudsmännen och
överväga en eventuell sammanslagning av dessa skall
redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1
december 2004. Utskottet anser att kommitténs
förslag bör avvaktas. Utskottet tillstyrker den
föreslagna medelsanvisningen och avstyrker motion
So466 (m) yrkande 19.
Bostadsstöd till funktionshindrade
(16:11, förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 16:11 Bostadsstöd till
funktionshindrade.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen
till utgiftsområde 9 för år 2003 anvisar ett nytt
anslag 16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade om
100 miljoner kronor (yrkande 20). För att undvika
ett ökat socialbidragsberoende för funktionshindrade
och för att underlätta för kommunerna ekonomiskt
anser motionärerna att ett särskilt bostadsstöd för
funktionshindrade bör inrättas.
Tidigare behandling
Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid
budgetbehandlingen under flera år, senast i
betänkande 2001/02:SoU1. Utskottet har hittills inte
funnit skäl att föreslå ett nytt anslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och
finner inte skäl att föreslå ett nytt anslag. Motion
So466 (m) yrkande 20 avstyrks.
Hjälpmedelsgaranti (16:12, förslag
till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 16:12 Hjälpmedelsgaranti. Riksdagen
bör vidare avslå motionsyrkanden med begäran
om utredning om en hjälpmedelsgaranti m.m.
med hänvisning till att riksdagen inte bör
föregripa pågående arbete på området. Jämför
reservation 14 (fp, kd, c).
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) ) yrkas
att riksdagen i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 för år 2003 anvisar
ett nytt anslag 16:12 Hjälpmedelsgaranti om
184 126 000 kr (yrkande 21). Som tidigare redovisats
vill motionärerna slå samman resurserna under anslag
16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk
kommunikation och 16:7 Bilstöd till handikappade
till ett nytt stöd - en hjälpmedelsgaranti.
Kostnaden för hjälpmedelsgarantin kommer att rymmas
inom nuvarande ramar anser motionärerna.
Övriga motioner
I motion So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs att regeringen lägger fram förslag till de
lagändringar som kan vara nödvändiga för att
avhjälpa oklarheter i regelverk om hjälpmedel för
funktionshindrade (yrkande 8). Vidare begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
hjälpmedelsgaranti (yrkande 9). Motionärerna anför
att oklarheter i arbetsfördelning, tillämpning och
regelverk har påtalats av flera
handikapporganisationer. Det har gällt sådana frågor
som i vilken utsträckning val av slag av hjälpmedel
omfattas av hälso- och sjukvårdslagens regler om
behandlingsalternativ samt sjukvårdshuvudmannens
formella möjlighet att avgiftsbelägga hjälpmedel och
om dessa hjälpmedel omfattas av högkostnadsskyddet i
öppen vård. Motionärerna vill införa en
hjälpmedelsgaranti som innebär att enklare
hjälpmedel skall kunna erhållas i princip omedelbart
och komplicerade hjälpmedel senast inom tre månader.
I motion So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
hjälpmedelsgaranti (yrkande 7). Motionärerna anser
att en helhetssyn och en samlad bedömning måste
göras i ansvarsfördelningen mellan kommun och
landsting. För att avhjälpa detta föreslår
motionärerna en hjälpmedelsgaranti med normer för
väntetider och utprovning samt reparationstider inom
rimliga tidsgränser.
Tidigare ställningstagande m.m.
Utskottet behandlade en motion med begäran om att
slå ihop anslaget Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation och anslaget Bilstöd för
handikappade till ett nytt anslag,
Hjälpmedelsgaranti, senast i betänkande 2001/02:
SoU1 (s. 86). Utskottet biträdde inte förslaget.
Utskottet erinrade om att regeringen tillsatt en
utredning om vissa hjälpmedel för personer med
funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen
(1993:387) om stöd och servi-ce till vissa
funktionshindrade (dir. 2001:81). Utredaren skall
bl.a. analysera hjälpmedelsförsörjningen inom
utbildningsområdet, de förändrade förutsättningarna
på hjälpmedelsområdet genom utvecklingen inom
informations- och kommunikationstekniken och digital
teknik, avgiftssystemet för hjälpmedel och därtill
hörande regler i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) samt gränsdragningen vad gäller ansvaret
mellan individuella hjälpmedel för personer med
personlig assistans och arbetshjälpmedel för
assistenterna.
Utskottet behandlade också motioner om
hjälpmedelsgaranti m.m. i betänkande 2001/02:SoU7.
Utskottet vidhöll då sin tidigare ståndpunkt att det
inte finns realistiska förutsättningar för en
hjälpmedelsgaranti. Utskottet hänvisade åter till
att regeringen tillkallat en särskild utredare för
att analysera vissa frågor på hjälpmedelsområdet.
Motionerna avstyrktes.
Den särskilde utredaren har senare fått
tilläggsdirektiv (dir. 2002:20) om att se över det
nuvarande systemet för arbetshjälpmedel. Utredaren
skall slutredovisa sitt arbete senast den 15
september 2003.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt och
avstyrker därmed förslaget att slå ihop anslaget
Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation
och anslaget Bilstöd för handikappade till ett nytt
anslag för en statlig hjälpmedelsgaranti. Motion
So466 (m) yrkande 21 avstyrks således.
Utskottet erinrar om att en särskild utredare har
i uppdrag att analysera vissa frågor på
hjälpmedelsområdet och lämna förslag till åtgärder.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 september
2003. Riksdagen bör inte föregripa kommande förslag
på området. Motionerna So296 (c) yrkande 7 och So362
(fp) yrkandena 8 och 9 avstyrks därför.
Tillgänglighetsreform (16:13,
förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 16:13 Tillgänglighetsreform.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen under utgiftsområde 9 anvisar
500 000 000 kr till ett nytt anslag,
Tillgänglighetsreform (yrkande 15, delvis).
Motionärerna anser att en tillgänglighetsreform bör
påbörjas nästa år i syfte att göra allmänna miljöer
mer tillgängliga för handikappade. Samma yrkande
finns också i motion Sf377 av Bo Könberg och Kerstin
Heinemann (båda fp) yrkande 8, delvis.
I motion So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs att regeringen lägger fram förslag till en
plan för att under de närmaste fem åren satsa
sammanlagt 5 miljarder kronor på ett statligt
stimulansbidrag till landsting, kommuner,
fastighetsägare, kollektivtrafikbolag m.fl. för att
anpassa samhället så att det blir tillgängligt också
för funktionshindrade (yrkande 1). Vidare begärs
tillkännagivande om inriktningen av en
tillgänglighetsreform (yrkande 2).
Handikappombudsmannen och Boverket har i rapporter
visat att arbetet med att öka handikappades
tillgänglighet går alldeles för långsamt. För att
påskynda arbetet vill motionärerna avsätta 5
miljarder kronor under de närmaste åren för en
genomgripande tillgänglighetsreform. Motionärerna
framhåller att ansvars- och finansieringsprincipen,
dvs. att varje sektor i samhället har ansvar för att
just deras verksamhet är tillgänglig för
funktionshindrade och att detta normalt skall
tillgodoses inom ordinarie budget, dock ligger fast.
Pengarna är tänkta som stimulansmedel för att få
fart på en utveckling som trots stolta paroller har
gått mycket långsamt.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade likalydande motioner i
betänkande 2001/02:SoU1. Utskottet anförde då
följande (s. 86):
Utskottet vidhåller sin bedömning att insatser
behövs för att förbättra tillgängligheten i
vardagsmiljön och att utvecklingen mot en bättre
tillgänglighet för alla måste påskyndas.
Utskottet vill än en gång understryka att
ansvars- och finansieringsprincipen ligger fast.
Den innebär att varje sektor i samhället skall
utforma och bedriva sin verksamhet så att den
blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive
personer med funktionshinder. Kostnaderna för de
nödvändiga anpassningsåtgärderna skall
finansieras inom ramen för den ordinarie
verksamheten. Utskottet konstaterar att plan- och
bygglagen (PBL) ändrades den 1 juli 2001.
Ändringen innebär att enkelt åtgärdade hinder mot
tillgänglighet och användbarhet för personer med
nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga skall
vara avhjälpta före utgången av 2010 i befintliga
lokaler dit allmänheten har tillträde och på
allmänna platser. I PBL finns också krav på
tillgänglighet i samband med nybyggnad och
ändring av allmänna platser. Vidare har riksdagen
beslutat om ett statsbidrag för åren 1998-2002
för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig
för funktionshindrade. I proposition 2001/02:20
Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart
transportsystem föreslås nu att bidraget skall få
utnyttjas även under åren 2003 och 2004. En
omfattande utvärdering av handikappolitiken inom
transportområdet kommer att avrapporteras vid
årsskiftet. Utskottet avstyrker motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att
insatser behövs för att förbättra tillgängligheten i
vardagsmiljön och att utvecklingen mot en bättre
tillgänglighet för alla måste påskyndas. Utskottet
vill dock än en gång understryka att ansvars- och
finansieringsprincipen ligger fast. Utskottet kan
därmed inte ställa sig bakom förslaget om att
inrätta ett särskilt anslag för en
tillgänglighetsreform. Motionerna So362 (fp)
yrkandena 1 och 2, Fi232 (fp) yrkande 15 (delvis)
och Sf377 (fp) yrkande 8 (delvis) avstyrks.
Övriga medelsanvisningar
Regeringens förslag till medelsanvisning till 16:1
Personligt ombud och 16:9 Statens institut för
särskilt utbildningsstöd har inte mött någon erinran
i form av motioner.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
medelsanvisningarna.
Politikområde Äldrepolitik
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken (17:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken. Riksdagen bör därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör vidare bifalla det av
regeringen under anslaget begärda
bemyndigandet.
Propositionen
I budgetpropositionen förelås att 35 446 000 kr
anvisas under anslag 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2003, för ramanslaget 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 30 000 000
kr efter 2003.
I propositionen Nationell handlingsplan för
äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) aviserade
regeringen att särskilda medel skulle avsättas för
att genomföra prioriterade insatser för att för-
verkliga målen i handlingsplanen under åren
1999-2001. Från och med år 2001 omfattar anslaget
även bidrag till pensionärsorganisationerna.
Handlingsplanen genomfördes under perioden
1999-2001. Cirka 1,3 miljarder kronor har under
denna period fördelats inom ett tiotal områden för
att stimulera kommuner, landsting och andra aktörer
till förnyelse och utveckling inom äldreområdet.
Stimulansbidrag beviljades bl.a. för uppbyggnad
och utveckling av 15 regionala forsknings- och
utvecklingscentrum, där landsting och kommuner
tillsammans med universitet och högskolor bedriver
verksamhet inom äldreområdet. Regeringen har bedömt
att denna satsning bör förlängas. Därför beslutades,
inom ramen för den nationella handlingsplanen för
utveckling av hälso- och sjukvården, om fortsatt
stöd till forsknings- och utvecklingscentrum under
åren 2002-2004 med 20 miljoner kronor per år.
Socialstyrelsen har i uppdrag att administrera och
följa upp stödet. Inom ramen för anslaget utgår även
fortsatt stöd till nationella anhörigorganisationer
m.m.
Regeringen har under åren 1999-2001 fördelat 25
miljoner kronor till fyra huvudmän för uppbyggnad av
longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet.
Detta forskningsprojekt innebär att det under längre
tid (10-20 år) samlas in uppgifter som beskriver
åldrandet ur medicinsk och social synvinkel samt
vilka insatser den enskilde erhåller från
äldreomsorg, hälso- och sjukvård och anhöriga m.fl.
Syftet är att öka kunskapen om både åldrandet och
hur väl vård och omsorg svarar mot den enskildes
behov. Projekten är långsiktiga och behöver därför
fortsatt ekonomiskt stöd från staten med 10 miljoner
kronor per år under kommande år.
Villkoren för statsbidrag till pensionärsorgani-
sationer regleras i förordningen (1994:316) om
statsbidrag till pensionärsorganisationer. Under år
2002 har fem rikstäckande pensionärsorganisationer
erhållit bidrag.
Regeringen redovisar vidare att det utbyggda
stödet till anhöriga har haft stor betydelse för de
många, ofta äldre personer, som vårdar närstående i
hemmet. Behovet av en fortsatt utveckling av stödet
är dock stort och det är därför angeläget att det
vid sidan av den fortsatta ekonomiska satsningen
från statens sida också sker en kontinuerlig
utvärdering, dokumentation och spridning av metoder,
insatser och resultat från den pågående satsningen.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa
upp den fortsatta utvecklingen.
Regeringen utesluter inte att det också kan krävas
lagändringar för att ytterligare stärka anhörigas
ställning inom vård och omsorg. Frågan bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
En kontinuerlig utveckling av kvaliteten i äld-
reomsorgen vad gäller såväl metoder och arbetssätt
som det närmare innehållet i olika insatser
förutsätter att verksamheten på ett ändamålsenligt
sätt kan anpassas efter förändringar i de äldres
vårdbehov. Behovet av kunskap om dessa behov och de
förutsättningar som krävs för att kunna tillgodose
dem är därför av stor betydelse. Regeringen bedömer
att en bred och mångsidig forskning kring äldres
behov här är av avgörande betydelse för att på sikt
ge ett värdefullt tillskott av sådan kunskap.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen under anslag 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken anvisar 296 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 15,
delvis). Samma yrkande finns också i motion Sf377 av
Bo Könberg och Kerstin Heinemann (båda fp) yrkande
8, delvis.
I motion So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om utveckling av
omsorgsgarantier i äldrevården på kommunal nivå
(yrkande 3). Vidare begärs att regeringen återkommer
med nytt förslag om tillsyn av äldrevården (yrkande
4). Motionärerna yrkar att riksdagen ökar anslaget
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken med 296 miljoner kronor, jämfört med
regeringens förslag (yrkande 5). Motionärerna anser
att det behövs en kommunal omsorgsgaranti för att
kvalitetssäkra en rad olika delar av äldrevården.
Garantin skall innehålla rätt till medicinsk
kompetens, rätt till ett värdigt omhändertagande,
rätt till en väl fungerande hemtjänst, rätt till en
väl fungerande färdtjänst och rätt till hjälpmedel i
tid. Omsorgsgarantin skall också ge valfrihet i
boendet, rätt till eget rum och rätt att flytta.
Motionärerna anser att de statliga stimulansbidrag
som bör ges till kommunerna för äldrevården vid
sidan om fortsatt utveckling av anhörigstödet också
bör användas för att underlätta införandet av
omsorgsgarantier på kommunal nivå. Anslaget bör ökas
med 250 miljoner kronor för dessa ändamål.
Motionärerna anser vidare att den statliga tillsynen
av äldrevården bör ges en tydligare medicinsk
kompetens genom att koncentreras till
Socialstyrelsen och dess regionala avdelningar för
tillsynsverksamhet. Tyngdpunkten i kvalitetsarbetet
och tillsynen skall ligga lokalt, med
äldreombudsmän, omsorgsgarantier och
äldrevårdscentrum. Regeringens förslag på den här
punkten bör avvisas av riksdagen och regeringen bör
uppmanas att återkomma med förslag i budgeten för
2004 med den inriktning som angivits av
motionärerna. För budgetåret 2003 bör de 46 extra
miljoner kronor som regeringen önskar lägga på
länsstyrelserna (utgiftsområde 18, anslag 32:1
Länsstyrelserna m.m.) i stället tillföras kommunerna
som stimulansbidrag för ett snabbt införande av
äldreombudsmän.
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen beslutar att förlänga stimulansbidraget
till anhörigvården inom äldreomsorgen 2003 och 2004
med 40 miljoner kronor vardera året (yrkande 18) och
att riksdagen anvisar ytterligare 40 miljoner kronor
till anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken (yrkande 29, delvis). Motionärerna
anser att anhöriga förtjänar mer stöd och hjälp än
vad de för närvarande erhåller. Det behövs stöd i
form av utbildningsinsatser, möjlighet för viss
ledighet över helger, ekonomisk ersättning m.m.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyss uttalat (s. 23) att det ser
positivt på att Socialstyrelsen tillförs medel för
att förstärka sin regionala tillsyn inom vården och
omsorgen om äldre. Regeringen har för avsikt att
återkomma med ett uppdrag till länsstyrelserna och
Socialstyrelsen med riktlinjer och villkor för
medlens närmare användning samt anvisningar för
uppföljning och resultat.
Utskottet delar regeringens bedömning att det
utökade stödet till anhöriga haft stor betydelse
för de många, ofta äldre, personer som vårdar
närstående i hemmet. Utskottet anser det angeläget
att Socialstyrelsen följer upp den fortsatta
utvecklingen. Utskottet ser också positivt på att
regeringen avser att ge fortsatt stöd till
nationella anhörigorganisationer m.m. inom ramen för
anslaget.
I betänkande 2001/02:SoU11 uttalade utskottet att
det vore önskvärt om det i socialtjänstlagen
infördes en särskilt reglerad skyldighet för
socialnämnden att stödja dem som vårdar närstående.
Utskottet ansåg att regeringen snarast bör göra en
analys av de ekonomiska konsekvenserna av en sådan
lagändring samt redovisa för riksdagen olika
alternativa lagregleringar i avsikt att ytterligare
stödja anhöriga. Utskottet föreslog ett
tillkännagivande till regeringen. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2001/02:178). I budgetpropositionen
redovisar regeringen att frågan bereds.
Utskottet vill vidare erinra om att det vid ett
flertal tillfällen, senast i betänkande
2001/02:SoU12, konstaterat att det inte finns något
hinder för de kommuner som vill inrätta kommunala
äldreombudsmän.
Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna
medelsanvisningen till anslaget och avstyrker
motionerna So358 (fp) yrkandena 3-5, So509 (kd)
yrkandena 18 och 29 (delvis), Fi232 (fp) yrkande 15
(delvis) och Sf377 (fp) yrkande 8 (delvis).
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2003, för
ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 30 000 000 kr efter 2003.
Politikområde Socialtjänstpolitik
Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m. (18:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 18:1 Bidrag
till utveckling av socialt arbete m.m.
Riksdagen bör därmed avslå motionsyrkanden om
annan medelsanvisning till anslaget. Vidare
bör riksdagen avslå motionsyrkanden om
kommunalt stöd till kvinno- respektive
mansjourer, om Rikskvinnocentrum och om
regionala kvinnocentrum. Jämför reservation
15 (v).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 77 578 000 kr
anvisas under anslag 18:1 Bidrag till utveckling av
socialt arbete m.m.
Anslaget omfattar bl.a. medel till utveckling av
ungdoms- och missbrukarvården och till
kunskapsutveckling inom socialtjänsten, bidrag till
organisationer som arbetar för utsatta barn och
deras familjer samt bidrag till organisationer som
arbetar för att motverka våld mot kvinnor och barn.
Anslaget omfattar även medel till insatser för att
förverkliga FN:s barnkonvention i Sverige och för
att motverka sexuell exploatering av barn.
Enligt budgetpropositionen ger staten ekonomiskt
stöd till kvinnojourer och andra organisationer som
arbetar för att motverka våld mot kvinnor. Merparten
av bidraget går till kvinnojourernas två
riksorganisationer och en mindre del till mansjourer
och andra organisationer som också arbetar för att
motverka våld mot kvinnor. Regeringen anför att
anslaget i 2002 års ekonomiska vårproposition
tillfördes ytterligare 10 miljoner kronor för att
utveckla kvinnojourernas verksamhet. Särskild
uppmärksamhet skall ges åt kvinnor med
funktionshinder, flickor och kvinnor med utländsk
bakgrund samt kvinnor med missbruksproblem.
Enligt regeringen fyller Rikskvinnocentrum en
viktig funktion när det gäller att motverka våld mot
kvinnor. För 2003 avser regeringen att bidra till
finansieringen av verksamheten med 2 miljoner kronor
utöver de 1,2 miljoner kronor som tidigare
aviserats, således totalt 3,2 miljoner kronor.
Frågan om att inrätta en nationell jourtelefon har
diskuterats de senaste åren. Regeringen föreslår att
1 miljon kronor avsätts under 2003 för att utveckla
en sådan verksamhet.
Regeringen redogör i propositionen för
Socialstyrelsens uppdrag med anledning av den s.k.
Kvinnofridsreformen 1998. Uppdraget slutredovisades
våren 2002. Inom ramen för uppdraget har
Socialstyrelsen bl.a. utarbetat utbildningsmaterial
riktat till socialtjänsten och hälso- och sjukvården
samt initierat och utvecklat en myndighetsöver-
gripande webbplats, riktad till dem som i sitt
arbete kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för
våld och hot. Inom hälso- och sjukvården har ett
s.k. screeningprojekt genomförts. Kvinnor som besökt
mödra- och barnhälsovården samt
ungdomsmottagningarna i tre län har rutinmässigt
tillfrågats om de någon gång har utsatts för våld.
Inom socialtjänsten har två projekt genomförts. Det
ena rörde socialtjänstens roll och organisation. Det
syftade till att identifiera förutsättningar och
hinder inom socialtjänsten för att kunna bedöma,
bemöta och tillgodose misshandlade kvinnors behov.
Det andra rörde familjerättens arbete med
samarbetssamtal i familjer där det förekommit våld.
Projektet inriktades bl.a. på att utveckla metoder
för att kunna identifiera våldsutsatta kvinnor inom
familjerättens verksamhet.
Regeringen framhåller att det i många kommuner
pågår ett arbete med att utveckla handlingsplaner
samt stimulera nätverksbyggande för att
effektivisera arbetet med kvinnor som utsatts för
våld. Länsstyrelserna konstaterar dock i sin sociala
tillsyn 2001 att mycket fortfarande återstår att
göra. Enligt de kommuner som ingick i
Socialstyrelsens socialtjänstprojekt behövs en klar
strategi i arbetet med misshandlade kvinnor och en
tydlig organisation.
Regeringen anför att insatser som syftar till att
förebygga och ingripa mot våld och hot mot kvinnor
behöver utvecklas kontinuerligt. Samverkan mellan
myndigheter samt en helhetssyn på problemet är
centralt i det sammanhanget. Socialstyrelsen har
enligt regeringen en fortsatt viktig uppgift i att
stödja arbetet inom socialtjänsten och hälso- och
sjukvården i frågor som rör våld och hot mot
kvinnor. Den webbplats som har utvecklats för
myndighetssamarbete och spridning av goda exempel
samt det utbildningsmaterial som Socialstyrelsen
utarbetat bör kunna utgöra ett gott stöd för det
fortsatta arbetet, anförs det.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar 10
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till
anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete
m.m. (yrkande 28). Motionärerna anser det positivt
att regeringen ökat anslaget med 10 miljoner kronor
men anser att ytterligare resurser krävs för att
kvinnojourernas verksamhet skall kunna utsträckas
över hela landet.
Samma yrkande återfinns i motionerna Fi232 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) (yrkande 15 delvis) och Sf377
av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp) (yrkande 8
delvis).
I motion Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om ökat stöd till kvinnojourer
(yrkande 10). Motionärerna anser det viktigt att
kvinnojourerna kompenseras ekonomiskt för det arbete
de bedriver och att anslagen inte urholkas.
Övriga motioner
I motion Ju250 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om att de kunskaper och
erfarenheter om våld mot kvinnor som
Rikskvinnocentrum erhållit bör spridas till
sjukvården i hela landet (yrkande 6).
I motion So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkas att
riksdagen begär att regeringen kartlägger de
finansiella konsekvenserna av ett ökat kommunalt
stöd till de lokala kvinnojourerna (yrkande 5).
Vidare begär motionärerna ett tillkännagivande om
att tillsätta en utredning angående upprättandet av
regionala kvinnocentrum och de finansiella
förutsättningarna för dessa (yrkande 7).
I motion Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs
ett tillkännagivande om att stärka kvinnojourerna
och uppmuntra mansjourer (yrkande 16).
I motion A322 av Lars Ångström m.fl. (mp) begärs
tillkännagivanden dels om behovet av professionella
mansjourer (yrkande 4), dels om att uppmuntra
kommuner och landsting att initiera mansjourer
(yrkande 5).
I motion So319 av Raimo Pärssinen (s) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur
kvinnojourerna kan få stöd och etableras i fler
kommuner än i dag.
I motion So353 av Christina Nenes och Marina
Pettersson (s) begärs ett tillkännagivande om vad i
motionen anförs om kvinnojourerna. Motionärerna
anför bl.a. att landstingens och kommunernas bidrag
till kvinnojourerna är otillräckliga och att
samhället måste ta ett större ekonomiskt ansvar.
I motion So380 av Carina Ohlsson och Elisebeht
Markström (s) begärs ett tillkännagivande om vikten
av jämnare och bättre arbetsvillkor för
kvinnojourer.
I motion So393 av Åsa Lindestam (s) begärs ett
tillkännagivande om kvinnojourer. Motionären anför
bl.a. att kommunerna minskar eller drar in sitt
ekonomiska stöd till kvinnojourerna samt att
jourerna måste erbjudas ekonomiskt stöd för att
kunna driva sin verksamhet.
Tidigare behandling
Motioner om ekonomiskt stöd till kvinnojourer, om
Rikskvinnocentrum och om regionala kvinnocentrum
behandlades av utskottet senast i det av riksdagen
godkända betänkandet 2001/02:SoU1. Utskottet vidhöll
bl.a. att kvinnojourerna utgör ett mycket
betydelsefullt komplement till socialtjänstens
verksamhet på området. Utskottet såg positivt på att
det statliga stödet till kvinnojourerna ökat men
framhöll att denna omständighet inte får leda till
att kommunernas engagemang minskar. Motionerna
ansågs i huvudsak tillgodosedda och avstyrktes (s.
88). Motioner om stöd till våldsutsatta kvinnor
avstyrktes mot bakgrund av de omfattande insatserna
på området (s. 109). Slutligen avstyrkte utskottet
en motion om regionala kvinnocentrum med hänvisning
till att det i första hand är en fråga för
sjukvårdshuvudmännen (s. 109).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker därmed motionerna
Fi232 (fp) yrkande 15 delvis, Ju234 (fp) yrkande 10,
Ju364 (fp) yrkande 28 och Sf377 (fp) yrkande 8
delvis.
Utskottet vill åter betona att det arbete som
kvinnojourerna utför är av stort värde och att
kvinnojourerna utgör ett mycket betydelsefullt
komplement till socialtjänstens verksamhet på
området. Anslaget har under innevarande år tillförts
ytterligare 10 miljoner kronor för utveckling av
kvinnojourernas verksamhet. Utskottet vidhåller dock
att den omständigheten att det statliga stödet till
kvinnojourerna har ökat inte får leda till ett
minskat kommunalt engagemang. Även fortsättningsvis
bör kommunerna ha det primära ansvaret för att
stödja kvinnojourerna. Mansjourer kan också bidra
till att motverka våld och hot mot kvinnor.
Utskottet ser självklart positivt på att kommunerna
ger stöd även till dessa verksamheter. Motionerna
So319 (s), So353 (s) So380 (s), So393 (s), So451 (v)
yrkande 5, Sf214 (c) yrkande 16 och A322 (mp)
yrkandena 4 och 5 får anses i huvudsak
tillgodosedda.
Utskottet delar regeringens bedömning att
Rikskvinnocentrum fyller en viktig funktion när det
gäller att motverka våld mot kvinnor och ser därför
positivt på att medel inom anslaget bidrar till
finansieringen av verksamheten. Rikskvinnocentrum
har ett nationellt uppdrag att bl.a. fungera som
rådgivande resurs för andra sjukvårdsenheter i
landet samt utbilda sjukvårdspersonal och andra
personalkategorier som möter våldsutsatta kvinnor.
Motion Ju250 (m) yrkande 6 får därmed anses i
huvudsak tillgodosedd.
Utskottet vidhåller att det i första hand är en
fråga för sjukvårdshuvudmännen, och inte för
riksdagen, hur vården av kvinnor som utsatts för
våld skall organiseras. Motion So451 (v) yrkande 7
avstyrks därför.
Statens institutionsstyrelse (18:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 18:2 Statens
institutionsstyrelse. Riksdagen bör därmed
avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare bifalla det av regeringen begärda
bemyndigandet under anslaget. I avvaktan på
resultatet av pågående arbete på området bör
riksdagen slutligen avslå ett motionsyrkande
om att upphäva SiS monopol.
Propositionen m.m.
I budgetpropositionen föreslås att 735 346 000 kr
anvisas under anslag 18:2 Statens
institutionsstyrelse. Vidare yrkas att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2003, för
ramanslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000
kr efter 2003.
Statens institutionsstyrelse (SiS) är
förvaltningsmyndighet för de hem som avses i 12 §
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård
av unga och 1 § lagen (1998:603) om sluten
ungdomsvård (särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
(LVM-hem). Verksamheten är indelad i
verksamhetsgrenarna missbrukarvård, ungdomsvård och
sluten ungdomsvård. Ungdomsvården och
missbrukarvården finansieras till omkring 60 %
respektive två tredjedelar med avgifter, medan
sluten ungdomsvård finansieras helt via myndighetens
anslag.
Enligt budgetpropositionen inrättades tio
vårdplatser när den straffrättsliga påföljden sluten
ungdomsvård trädde i kraft den 1 januari 1999.
Påföljden har emellertid fått betydligt större
tillämpning än vad som då förutsågs. Under 2001 var
i genomsnitt 68 ungdomar intagna för verkställighet
enligt LSU. Under 2002 kommer SiS att behöva
disponera mellan 70 och 75 årsplatser. Utvecklingen
har inneburit att platser vid de särskilda
ungdomshemmen avsedda för vård med stöd av lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU) har fått tas i anspråk, varvid det uppstått
brist på sådana platser. Under förra året utökade
SiS antalet med 57 nya sådana platser. Trots detta
har det förekommit köer till vård för de ungdomar
kommunerna önskar placera. Den fortsatta
utvecklingen av påföljden sluten ungdomsvård är
enligt regeringen svår att bedöma. Mot bakgrund av
den successiva ökning av efterfrågan som skett sedan
januari 1999 samt det faktum att den genomsnittliga
strafftiden har ökat bedöms dock SiS fr.o.m. 2003
behöva 80 årsplatser i sluten ungdomsvård.
Kostnaderna för LSU-vården har blivit dyrare än
beräknat, bl.a. på grund av att vården förutsätter
hög personaltäthet och lokaler som uppfyller höga
krav på säkerhet. Efterfrågan på LVU-vård visar
heller ingen tendens att minska. För att komma
tillrätta med köerna till de särskilda ungdomshemmen
och motsvara en förväntad ökning av efterfrågan
bedömer SiS att man behöver fler platser för vård
enligt LVU.
I samband med 2002 års budgetproposition
tillfördes anslaget ytterligare 50 miljoner kronor
fr.o.m. 2002 och 60 miljoner kronor per år fr.o.m.
2003 och framåt. I tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 2003 tillförs SiS
ytterligare 6 miljoner kronor för finansiering av
den slutna ungdomsvården. Med anledning av den nu
aktuella utvecklingen, och som ett led i regeringens
narkotikapolitiska satsning föreslår regeringen att
ytterligare 50 miljoner kronor tillförs SiS under
2003. Från och med 2004 tillförs anslaget 35
miljoner kronor per år.
Regeringen kommer enligt budgetpropositionen att
noga följa utvecklingen av den slutna ungdomsvården
och vården vid de särskilda ungdomshemmen.
Regeringen har uppdragit åt Brottsförebyggande rådet
(BRÅ), Socialstyrelsen och Statens institu-
tionsstyrelse att bl.a. följa upp och utvärdera
påföljden sluten ungdomsvård, såväl inom ramen för
det straffrättsliga systemet som verkställigheten.
(Uppdraget har nyligen sammanfattningsvis redovisats
i rapporten Unga lagöverträdare.)
Regeringen har även beslutat tillkalla en särskild
utredare för att följa upp och vidareutveckla 1999
års påföljdsreform avseende unga lagöverträdare.
Utredaren skall göra en översyn av påföljdssystemet
och lämna förslag till hur detta kan vidareutvecklas
och förbättras. Utredaren kommer att behandla
slutsatserna av det ovannämnda uppdraget till BRÅ,
Socialstyrelsen och SiS. Uppdraget skall redovisas
senast vid utgången av september 2004.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2003 anvisar 610 346 000 kr
till anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse
(yrkande 22). Genom att föra över den slutna
ungdomsvården till kriminalvården kan anslaget
minskas med 125 miljoner kronor.
I motion Ju365 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförs om
fler platser för sluten vård av unga brottslingar
(yrkande 5).
Övrig motion
I motion So285 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) begärs
ett tillkännagivande om att upphäva SiS monopol.
Motionären kritiserar dels de långa väntetiderna,
dels att en enda aktör, med ensamrätt till
"marknaden", har såväl placerings- som vårdansvar
och därtill själv utvärderar verksamheten.
Bakgrund och tidigare behandling
I det av riksdagen godkända betänkandet 2001/02:SoU1
avstyrkte utskottet motioner om att överföra den
slutna ungdomsvården till kriminalvården samt om
fler platser vid de särskilda ungdomshemmen (s. 89).
Riksdagens revisorer har på initiativ av
socialutskottet granskat Statens
institutionsstyrelse. Granskningen presenterades i
oktober 2002 i rapporten Med tvång och god vilja -
vad gör Statens institutionsstyrelse? (rapport
2002/03:1). Revisorerna anser bl.a. att det finns
stora brister i uppföljningen av vårdens resultat
och föreslår därför att SiS får i uppdrag att
konkretisera målen för verksamheten och förbättra
uppföljningen. I rapporten påpekas vidare att SiS
bedriver tillsyn över sin egen verksamhet, vilket
enligt revisorerna innebär ett trovärdighetsproblem.
Revisorerna föreslår att regeringen utreder hur
tillsynen av SiS verksamhet kan göras
organisatoriskt och ekonomiskt oberoende av SiS.
Revisorernas slutliga ställningstagande och förslag
kommer, efter remissbehandling av rapporten, att
utformas i en skrivelse till riksdagen.
Riksdagens revisorer har vidare även granskat
familjehemsvården. Granskningen presenterades i juni
2002 i rapporten Familjehemsvården (rapport
2001/02:16). Efter remissbehandling av rapporten
lämnade revisorerna den 21 november 2002 ett förslag
till riksdagen, 2002/03:RR8 Riksdagens revisorers
förslag angående Familjehemsvården. Revisorernas
granskning visar bl.a. att kommunerna inte klarar av
att rekrytera nya familjehem i den utsträckning som
skulle behövas. Detta innebär bl.a. att barn och
unga placeras på institution i stället för i
familjehem. Revisorerna föreslår att regeringen tar
initiativ till en satsning som stöder kommunerna i
arbetet med att rekrytera fler familjehem.
Riksrevisionsverket (RRV) har granskat den
platsbrist som funnits sedan 1999 vid de särskilda
ungdomshemmen inom SiS. Granskningsrapporten Ingen
plats för ungdomar (RRV 2002:13) överlämnades bl.a.
till regeringen i juni 2002. RRV:s förslag går bl.a.
ut på att minska inflödet av ungdomar till SiS samt
att genomföra vissa effektiviseringsåtgärder inom
SiS och en viss utökning av platsantalet vid
ungdomshemmen.
Enligt uppgift från Socialdepartementet kommer
sannolikt en utredning att tillsättas under våren
2003 med uppgift att föreslå en nationell
handlingsplan för barn- och ungdomsvården. I
direktiven till utredningen kommer att ingå att
beakta RRV:s rapport.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin inställning att den slutna
ungdomsvården inte bör föras över till
kriminalvården och avstyrker därmed motion So466 (m)
yrkande 22. Utskottet anser den föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd och avstyrker därmed
även motion Ju365 (kd) yrkande 5.
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2003 för anslaget
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000
kr efter 2003.
De frågor som tas upp i motion So285 (m) omfattas av
nyligen presenterade rapporter från Riksdagens
revisorer respektive Riksrevisionsverket. Det kan
också konstateras att en särskild utredare för
närvarande följer upp 1999 års påföljdsreform
avseende unga lagöverträdare. Vidare kommer
regeringen sannolikt att arbeta fram en nationell
handlingsplan för den sociala barn- och
ungdomsvården. Utskottet anser att resultatet av det
pågående arbetet bör avvaktas. Riksdagen bör inte nu
ta något initiativ på området. Motionen avstyrks
därför.
Utvecklingsmedel till åtgärder för
hemlösa (18:3)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 18:3
Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
Socialstyrelsen skall disponera anslaget
eftersom yrkandet är tillgodosett. Riksdagen
bör även avslå ett motionsyrkande om
särskilda regeringsinitiativ på området.
Slutligen anser utskottet att riksdagen bör
avslå motionsyrkanden om insatser för hemlösa
i avvaktan på resultatet av pågående arbete.
Jämför reservationerna 16 (kd) och 17 (v).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 10 000 000 kr
anvisas under anslag 18:3 Utvecklingsmedel till
åtgärder för hemlösa. Anslaget disponeras av
Socialstyrelsen.
För att stödja och stimulera utvecklingen av nya
metoder för att förebygga hemlöshet och förbättra
situationen för hemlösa avsatte regeringen mellan
1999 och 2001 sammanlagt 30 miljoner kronor. Den
parlamentariskt sammansatta Hemlöshetskommittén, med
uppgift att föreslå och initiera åtgärder för att
skapa en bättre situation för hemlösa och för att
förebygga hemlöshet, avslutade sitt arbete i
december 2001. Hemlöshetskommittén har i sitt arbete
bidragit till att lyfta fram problem som är
förknippade med hemlöshet, både för individen och
för samhället. Flera av de utvecklingsprojekt som
initierats med hjälp av statliga stimulansmedel har
tillfört viktig kunskap om faktorer av betydelse för
att komma tillrätta med hemlösheten. Enligt
regeringen är det väsentligt att erfarenheterna från
detta arbete tas till vara och vidareutvecklas.
För att fullfölja och fördjupa de satsningar som
Hemlöshetskommittén initierat avsatte regeringen
30 miljoner kronor i samband med den ekonomiska
vårpropositionen för 2001 för fortsatta insatser i
sammanlagt tre år. Socialstyrelsen har fått
regeringens uppdrag att leda ett utvecklingsarbete
som syftar till att utveckla metoder för att
långsiktigt komma tillrätta med problem som är
kopplade till hemlöshet. Socialstyrelsen skall bl.a.
medverka till att utveckla metoder för lokala
kartläggningar av hemlöshetens omfattning och
utveckling samt stimulera tillkomsten av lokala
verksamheter som syftar till att förebygga hemlöshet
och till att förbättra situationen för hemlösa.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att anslag 18:3 Utvecklingsmedel
till åtgärder för hemlösa skall disponeras av
Socialstyrelsen (yrkande 23).
I motion So363 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen bör ta särskilda
initiativ för att förbättra situationen för dem som
blivit hemlösa till följd av avvecklingar inom vård
och omsorg (yrkande 3). Motionärerna kan konstatera
att de som skrivits ut från psykiatrisk sluten vård
är kraftigt överrepresenterade bland dem som vräkts
under de senaste fem åren.
Övriga motioner
I motion So366 av Solveig Hellquist m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om behovet av att
tillsätta en utredning avseende bostadsproblematiken
för hemlösa (yrkande 1). Motionärerna begär även ett
tillkännagivande om vikten av att stärka nätverket
och samarbetsorganisationer i syfte att påbörja
arbetet med stödverksamhet till hemlösa och anhöriga
under pågående utredning (yrkande 2).
I motion Bo266 av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om att socialtjänstlagen skall ge
stöd för boende som en social rättighet (yrkande 3).
Vidare begärs ett tillkännagivande om en
rikstäckande kampanj med en nollvision för
hemlösheten (yrkande 5).
I motion So363 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om att Socialstyrelsen och
Boverket tillsammans skall kartlägga hemlösheten
minst vart tredje år (yrkande 1). I motionen begärs
vidare ett tillkännagivande om att ge
Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag avseende
hemlösa kvinnor (yrkande 2). Uppdraget skall bestå i
att, utifrån dessa kvinnors specifika
förutsättningar och problem, utforma åtgärder och
stödformer för att minska hemlösheten bland kvinnor.
Slutligen begärs ett tillkännagivande om att
regeringen bör utreda och lägga fram förslag till
ändringar i socialtjänstlagen så att rätten till
bistånd även omfattar rätten till en egen bostad
(yrkande 11).
I motion So449 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om resurssamverkan kring
hemlösa (yrkande 2). De anser att den psykiska
ohälsan och missbruksproblemen hos hemlösa måste
behandlas samtidigt samt att vård och behandling
måste bli mer lättillgänglig för denna grupp. Vidare
begärs ett tillkännagivande om att
besittningsskyddet bör förstärkas och att rätten
till bostad bör skrivas in i socialtjänstlagen
(yrkande 3).
I motion Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen begär att regeringen utarbetar en strategi
för att minska antalet bostadslösa och hemlösa
(yrkande 20).
Bakgrund och tidigare behandling
I budgetpropositionen för år 1999 föreslog
regeringen nytt anslag, Utvecklingsmedel till
åtgärder för hemlösa (dåvarande anslag B 20, sedan
budgetåret 2001 anslag 18:3). Sammanlagt 30 miljoner
kronor skulle utgå under perioden 1999-2001. Enligt
regeringens förslag skulle Socialstyrelsen disponera
medlen. Socialutskottet anförde dock att en lösning
på hemlöshetsproblemen förutsätter ett brett
spektrum av initiativ och en bred förankring.
Utskottet ansåg därför att medlen borde disponeras
av regeringen. De initiativ som tas skall ske inom
ramen för en bredare politisk samverkan, anfördes
det. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till
regeringen med denna innebörd (bet. 1998/99:SoU1 s.
52; rskr. 1998/99:104).
Motioner om insatser för hemlösa och om ändringar i
socialtjänstlagen rörande rätten till bostad
behandlades senast i det av riksdagen godkända
betänkandet 2001/02:SoU1. Utskottet avstyrkte
motionerna i avvaktan på slutbetänkandet från
Kommittén för hemlösa (s. 110).
Kommittén för hemlösa gör i sitt slutbetänkande till
regeringen, Att motverka hemlöshet - en sammanhållen
strategi för samhället (SOU 2001:95) en bred
genomgång av de delar av samhället som har betydelse
för hemlösheten samt visar på behovet av förnyelse
och förändring på många områden. Kommittén föreslår
bl.a. att en nationell kartläggning av antalet
hemlösa bör ske vart tredje år samt att
socialtjänstlagen bör kompletteras med en
bestämmelse om att rätten till bistånd också skall
omfatta en fast bostad. Kommittén uppmärksammar
vidare missbruksproblemen hos hemlösa samt kvinnors
hemlöshet.
Enligt uppgift från Socialdepartementet är vissa
delar av kommitténs slutbetänkande under beredning i
Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Av budgetpropositionen framgår att anslaget numera
avses disponeras av Socialstyrelsen. Motion So466
(m) yrkande 23 är därmed tillgodosedd. Utskottet
anser den föreslagna medelstilldelningen väl avvägd.
Det som tas upp i motion So363 (v) yrkande 3 ligger
inom ramen för anslagets användning.
Utskottet vidhåller att det är angeläget med
konkreta och omedelbara insatser för att bistå de
hemlösa och att målet måste vara att människor skall
kunna få egna bostäder. Utskottet kan konstatera att
Kommittén för hemlösa har presenterat en strategi
för att motverka hemlöshet som belyser i stort sett
samtliga de frågor som tas upp i motionerna So363
(v) yrkandena 1, 2 och 11, So366 (fp) yrkandena 1
och 2, So449 (v) yrkandena 2 och 3, Bo266 (kd)
yrkandena 3 och 5 samt Bo267 (c) yrkande 20.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är
väsentligt att erfarenheterna från de
utvecklingsprojekt som initierats med hjälp av
statliga stimulansmedel tas till vara. Utskottet ser
därför positivt på det uppdrag som Socialstyrelsen
har fått i syfte att fullfölja och fördjupa de
satsningar som Kommittén för hemlösa påbörjat.
Socialstyrelsen skall utveckla metoder för att
långsiktigt komma till rätta med problem som är
kopplade till hemlöshet och har bl.a. kommitténs
strategi som grund för sitt arbete. I avvaktan på
resultatet av det arbete som pågår på området bör
motionerna avslås.
Statsbidrag till kvinnojourer (18:4,
förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag 18:4 Statsbidrag till kvinnojourer.
Utskottet anser inte att det finns skäl till
ett särskilt anslag på området.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2003 anvisar 10 000 000 kr
till ett nytt anslag, 18:4 Statsbidrag till
kvinnojourer (yrkande 29 delvis). Motionärerna anser
att landets kvinnojourer får för små anslag för att
kunna bedriva och utveckla sin verksamhet effektivt.
I motion A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande om ökat stöd till nya
kvinnojourer (yrkande 41). Motionärerna anför att
Kristdemokraterna vill anslå ytterligare 10 miljoner
kronor till start av fler lokala kvinnojourer.
I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om stöd till kvinnojourernas
arbete, särskilt mot bakgrund av deras kunskap och
erfarenhet av utsatta flickor i patriarkala familjer
(yrkande 45). Även i denna motion hänvisas till
partiets budgetalternativ.
Bakgrund och tidigare behandling
I det av riksdagen godkända betänkandet 2001/02:SoU1
avstyrkte utskottet liknande motioner om statsbidrag
till kvinnojourer, bl.a. med motiveringen att det
inte förelåg skäl till ett särskilt anslag på
området (s. 89 f.).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tillstyrkt medelsanvisningen under
anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete
m.m., varifrån fördelas bidrag till bl.a.
organisationer som arbetar för att motverka våld mot
kvinnor. Utskottet vidhåller sin inställning att det
inte föreligger skäl till ett särskilt anslag på
området. Motionerna So509 (kd) yrkande 29 delvis,
Sf334 (kd) yrkande 45 och A242 (kd) yrkande 41
avstyrks därför.
Politikområde Forskningspolitik
Forskningspolitik under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning (26:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslaget 26:2
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning. Riksdagen bör
därmed avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare bifalla det av regeringen begärda
bemyndigandet under anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 283 891 000 kr
anvisas under anslag 26:2 Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap: Forskning. Vidare
yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2003, för ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 600 000
000 kr efter 2003.
Ändamålet med anslaget är att stödja forskning och
forskningsinformation om arbetsliv, socialvetenskap
och folkhälsovetenskap. Anslaget skall användas till
forskningsbidrag, anställningar,
informationsinsatser samt projektrelaterade
kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete,
konferenser, vissa resor och seminarier.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2003 anvisar 30 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslag
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning (yrkande 29 delvis).
Anslagsminskningen förklaras bl.a. med att
Kristdemokraternas
förslag om en rehabiliteringsförsäkring under
utgiftsområde 10 innehåller en betydande satsning på
forskning kring arbetsliv och rehabilitering.
I motion So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar 50
miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till
anslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning (yrkande 3 delvis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser förslaget till medelsanvisning väl
avvägt och avstyrker därmed motionerna So509 (kd)
yrkande 29 och So518 (c) yrkande 3 i aktuella delar.
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2003 för anslaget
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 600 000
000 kr efter 2003.
Övrig medelsanvisning
Anslaget 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Förvaltning har inte mött någon
erinran i form av motioner.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
Övrig statlig verksamhet
Apoteket AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
konkurrensutsätta detaljhandeln med
läkemedel. Utskottet hänvisar till tidigare
ställningstaganden i frågan. Jämför
reservation 18 (m, fp, kd, c).
Propositionen
I budgetpropositionen anförs att Apoteket under 2001
omsatte 29,7 miljarder kronor, en ökning med 6,5 %
jämfört med föregående år. Försäljningen av
läkemedel mot recept ökade med 6,6 %.
Från 1980-talet fram t.o.m. 1996 har försäljningen
ökat konstant. Den minskade försäljningen 1997 var
en effekt av det nya systemet med läkemedelsförmånen
som trädde i kraft den 1 januari 1997. Ändringen i
läkemedelsförmånen ledde bl.a. till en hamstring av
läkemedel under senare delen av 1996 vilket medförde
en minskad försäljning under första halvåret 1997.
Under 1999 och 2000 har försäljningen åter ökat.
Sänkta handelsmarginaler har påverkat Apotekets
resultat negativt men kommit samhället till godo i
form av sänkta läkemedelskostnader.
År 2001 uttalade staten att en lämplig nivå för
vinstutdelning är omkring 100 miljoner kronor.
Apoteket AB gjorde emellertid inte någon
vinstutdelning till bolagets ägare för
verksamhetsåret 2001. Staten har vid ordinarie
bolagsstämma i Apoteket AB (publ.) den 17 april 2002
uttalat att en lämplig nivå för vinstutdelning till
bolagets ägare även för verksamhetsåret 2002 är
omkring 100 miljoner kronor.
Regeringen avser att träffa ett nytt
verksamhetsavtal mellan staten och Apoteket AB med
anledning av de förändringar som inträder den
1 oktober 2002 som ett resultat av propositionen
(prop. 2001/02:63) om de nya läkemedelsförmånerna
och landstingens ökande ansvar för kostnaderna för
läkemedel i öppen vård.
Regeringen anför vidare (s. 20) att Apoteket AB
skall behållas i samhällets ägo för att garantera en
fortsatt hög kvalitet och god tillgänglighet i
läkemedelsförsörjningen. Sverige har en säker och
högklassig distribution av läkemedel och har lägre
kostnader i detaljist- och partihandelsleden än
flertalet andra länder i Europa.
Motioner
I motion So298 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att avveckla apoteksmonopolet
(yrkande 9). Motionärerna anför att apoteksmonopolet
bör brytas upp genom att licensierade butiker och
apotek ges möjlighet att sälja receptfria respektive
receptbelagda läkemedel. Vidare anförs att Sverige
är det enda land i OECD som har monopol på
apoteksverksamheten. Även i motionerna So281 av
Chris Heister m.fl. (m) yrkande 10, So278 av Anita
Sidén och Anna Lindgren (m), So282 av Patrik
Norinder (m) yrkande 1, So437 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) yrkande 19, So509 av Alf Svensson m.fl.
(kd) yrkande 25, So336 av Mikael Oscarsson och
Annelie Enochson (kd), So209 av Rigmor Stenmark (c)
och So443 av Kenneth Johansson (c) yrkande 34 begärs
tillkännagivanden som syftar till att upphäva
apoteksmonopolet.
I motion So281 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om försäljning av receptfria
läkemedel i dagligvaruhandeln (yrkande 19).
Motionärerna anför att en avreglering av det
statliga apoteksmonopolet är en grundläggande
förutsättning för en fungerande läkemedelsmarknad
samt att fri etableringsrätt och receptfria
läkemedel som finns till försäljning i
dagligvaruhandeln ger en avsevärt bättre
tillgänglighet till läkemedel både i tätort och
glesbygd.
Bakgrund
Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat
motioner med yrkanden om att apoteksmonopolet bör
avskaffas och att detaljhandeln med läkemedel bör
konkurrensutsättas, senast i betänkande
2001/02:SoU10. Utskottet anförde att det vidhöll sin
tidigare inställning att det inte finns skäl att
förändra läkemedelsdistributionen genom att
konkurrensutsätta detaljhandeln med läkemedel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det
inte finns skäl att förändra
läkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta
detaljhandeln med läkemedel. Motionerna So209 (c),
So278 (m), So281 (m) yrkandena 10 och 19, So282 (m)
yrkande 1, So298 (m) yrkande 9, So336 (kd), So437
(fp) yrkande 19, So443 (c) yrkande 34 och So509 (kd)
yrkande 25 avstyrks.
Systembolaget
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
Systembolagets detaljhandelsmonopol måste
bevaras. Motionsyrkandet anses tillgodosett
genom den förda svenska alkoholpolitiken, som
bl.a. innefattar ett bevarande av
detaljhandelsmonopolet. Jämför reservation 19
(m) - motiv.
Propositionen
Regeringen anför att Systembolagets verksamhet
omfattar detaljhandel och viss partihandel med
alkoholdrycker. Den totala försäljningen uppgick
2001 till 18 241 miljoner kronor, en ökning med
873 miljoner kronor jämfört med 2000. Totalt såldes
318 miljoner liter alkoholdrycker vilket är en
ökning med 7,3 % sedan 2000. Det är den största
försäljning Systembolaget haft mätt i volym. Mätt i
ren alkohol var bolagets försäljning dock väsentligt
högre under såväl 70- som 80-talen. För både vin och
starköl såldes mer jämfört med föregående år medan
spritförsäljningen var oförändrad. Resultatet efter
finansiella intäkter och kostnader uppgick 2001 till
197 miljoner kronor.
I propositionen anförs vidare att eftersom vissa
andra alkoholpolitiska instrument har försvagats har
Systembolagets roll blivit allt viktigare. Den
svenska alkoholmarknaden har genomgått en kraftig
förändring sedan Sverige blev medlem i EU och
Systembolaget har därigenom fått ökade uppgifter. En
central uppgift för Systembolaget kommer dock fort-
farande att vara att uppfylla EU:s krav på objektiv
behandling av produkter och leverantörer.
Motion
I motion So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp) begärs tillkännagivande om Systembolaget
(yrkande 5). Motionärerna anför att Systembolagets
detaljhandelsmonopol måste bevaras. Motivet för
Systembolaget är att så långt som möjligt undvika
konkurrens och prispress och att kunna kontrollera
handeln. Systembolagets monopol bidrar enligt
motionärerna också till att upprätthålla en starkare
kontroll av åldersgränser, att försäljning inte sker
till missbrukare och att de vinstmedel som bolaget
genererar kan användas till vård, rehabilitering och
upprustning av socialvården.
Bakgrund och tidigare behandling
I betänkande 2001/02:SoU6 Alkoholpolitik,
behandlades senast motionsyrkanden rörande
Systembolagets detaljhandelsmonopol. Motionsyrkanden
om att detaljhandelsmonopolet skulle upphävas
avstyrktes med hänvisning till att
detaljhandelsmonopolet är ett av de viktigaste
inslagen i den svenska alkoholpolitiken (s. 18).
Riksdagen följde utskottet (prot. 2001/02:72-73).
Utskottets ställningstagande
Den svenska alkoholmarknaden har genomgått en
kraftig förändring sedan Sverige blev medlem i EU
och Systembolaget har därigenom fått ökade
uppgifter. Utskottet delar regeringens och
motionärernas uppfattning att eftersom vissa andra
alkoholpolitiska instrument har försvagats har
Systembolagets roll blivit allt viktigare. Det är
angeläget att detaljhandelsmonopolet bevaras. Motion
So455 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkande 5 får härigenom
anses tillgodosedd.Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Speciella funktionshinder (punkt 10) av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:So362 yrkande 10. Ställningstagande Kostnaderna för vissa personer med svåra funktionshinder är så stora att de kan vara svåra att bära för en enskild kommun eller kommundel. Det finns därför anledning att införa ett system där staten övertar det ekonomiska ansvaret för vissa grupper av flerhandikappade, t.ex. dövblinda. Vi vill framhålla att finansieringsprincipen skall tillämpas och att statsbidragen till kommunerna bör ändras för att neutralisera inverkan av ansvarsförändringen på kommunsektorns ekonomi i stort. För vissa små grupper med speciella funktionshinder är det inte möjligt att ha expertis i varje kommun eller ens i varje landsting. Centrum med expertis måste samlas på ett eller några få ställen i landet. Några sådana centrum är redan etablerade, t.ex. Rett Center i Östersund, där det också finns ett förslag i budgetpropositionen. Andra kan behöva byggas upp under kommande år. Det har i praktiken visat sig svårt att klara en stabil finansiering av dessa. Även här bör staten ta ett ansvar som säkerställer att de centrum som behövs får erforderliga resurser. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 2. Äldreombudsman m.m. (punkt 12) av Chatrine Pålsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:So417 och 2002/03:So460 yrkandena 3 och 10 och avslår motion 2002/03:So503. Ställningstagande Allt oftare kommer larmrapporter om äldre som far illa i vården. Även om det fortfarande är fråga om undantagsfall är varje fall av vanvård ett för mycket. Att garantera varje patient värdighet i vården och omsorgen handlar ytterst om att kvalitetssäkra vården, såväl medicinskt som omvårdnadsmässigt. Jag anser att tillsynen över äldreomsorgen bör skötas av samma myndighet som sköter tillsynen över annan hälso- och sjukvård, dvs. Socialstyrelsen. Den nuvarande uppdelningen vad gäller tillsynen av hälso- och sjukvård respektive äldreomsorg är svårmotiverad. Kvaliteten i vården bör bedömas av samma myndighet, oavsett huvudmannaskap. Jag anser vidare att en äldreombudsman bör tillsättas. Äldreombudsmannen skall verka för förbättring av de äldres förhållanden och ta initiativ till egna utredningar och lämna förslag till åtgärder. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 3. Klass- och könsmässiga hälsoskillnader (punkt 16) av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:So448 yrkandena 2 och 3. Ställningstagande Vi anser att de könsmässiga, ekonomiska och sociala förhållandena skall vägas in i det offensiva arbetet med folkhälsan. I detta arbete bör Statens folkhälsoinstitut tillsammans med kommuner och landsting ha en ledande roll. Vi anser därför att Statens folkhälsoinstitut bör ges i uppdrag att fördjupat analysera de klassmässiga hälso- skillnaderna. Vi anser också att särskilt kvinnors situation bör beaktas ur ett folkhälsoperspektiv. Statens folkhälsoinstitut bör därvid tillsammans med kommuner och landsting ha en ledande och samordnande roll i arbetet med att bryta den könsrelaterade ohälsan i befolkningen. En studie av den ojämlika hälsan kräver en särskild metodik och teoretisk ansats. Mot denna bakgrund anser vi att Statens folkhälsoinstitut även bör ges i uppdrag att fördjupat analysera de könsmässiga hälsoskillna- derna. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 4. Homo-, bi- och transfrågor (punkt 17) av Ingrid Burman (v), Kerstin Heinemann (fp), Elina Linna (v) och Marita Aronson (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:So512 yrkande 6. Ställningstagande Vi anser att Statens folkhälsoinstitut bör få ett övergripande uppdrag rörande homosexuella, bisexuella och transpersoner, ett HBT-uppdrag. Vi anser vidare att det bör säkerställas att uppdraget inte enbart handlar om hälsofrågor rörande nämnda grupper. Vi anser vidare att detta HBT-uppdrag skall vara övergripande med nationellt ansvar för forskning, utvärdering och kunskapsspridning. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 5. Ungdomar och sexualitet (punkt 18) av Chatrine Pålsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:So360 yrkande 9 och 2002/03:So456 yrkandena 6 och 7 samt avslår motion 2002/03:So250 yrkande 6. Ställningstagande Ett mångkulturellt samhälle ställer nya krav på synen på samlevnad och sexualitet. Jag anser att det i dag finns alltför lite kunskap om hur olika synsätt och kulturer kan samexistera och berika varandra. Regeringen bör ta initiativ till en vid och öppen dialog kring frågor om kultur, religion, etnicitet, samlevnad och sexualitet. Jag anser även att det behövs forskning gällande pornografins inverkan på ungdomar och att det bör utredas hur barn påverkas av de sexualiserade bilder som de möter i samhället via TV, tidningar och filmer. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 6. Kost, hälsa och miljö (punkt 19) av Ingrid Burman (v), Elina Linna (v) och Kerstin-Maria Stalin (mp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:MJ419 yrkande 13. Ställningstagande Vi anser att det finns behov av en studie över relationen mellan kost, hälsa och miljö. Statens folkhälsoinstitut bör därför få i uppdrag att se över sambanden mellan livsmedelsproduktionens och livsmedelshanteringens effekter på den slutliga produktens miljö- och hälsopåverkan samt hur vi i detta sammanhang kan motverka de negativa hälsoeffekterna. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 7. Fastställande av könstillhörighet (punkt 23) av Ingrid Burman (v), Kerstin Heinemann (fp), Elina Linna (v) och Marita Aronson (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:So512 yrkande 10 och avslår motionerna 2002/03:So469 och 2002/03:So512 yrkande 11. Ställningstagande Vi anser att kravet på att ny könstillhörighet endast kan meddelas den som är ogift är orimligt då det tvingar redan utsatta människor att skilja sig från en partner som är villig att stanna och ge stöd. Vidare anser vi att kravet på svenskt med- borgarskap, som hänger samman med att man vid lagens tillkomst bedömde att det annars fanns risk för patientinvandring, bör utgå ur lagen. Detta bl.a. eftersom många av Sveriges grannländer nu har liknande lagstiftning som vi har. Vi vill också peka på att den nuvarande åldersgränsen på 18 år för att få ny juridisk identitet tvingar barn som upplever sig tillhöra det motsatta könet att genomgå både barndom och tonår som det kön vederbörande inte anser sig tillhöra. Detta kan ge upphov till svåra trauman, vilka kanske skulle ha lindrats med rätt behandling i tid. Vi anser därför att det finns skäl att utreda om ett krav på att personen skall vara minst 18 år för att få ny juridisk identitet alltid är för patientens bästa. Sammanfattningsvis anser vi att lagen om fastställande av könstillhörighet är mogen för en fullständig översyn och utvärdering. 8. Bidrag till nationella anhörigorganisationer (punkt 26) av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m) och Marita Aronson (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:So362 yrkande 13 och bifaller delvis motionerna 2002/03:So260 yrkande 1 och 2002/03:So470 yrkande 1 samt avslår motion 2002/03:So508 yrkande 7. Ställningstagande Vi anser det angeläget att avgränsningen av vad som är en handikapporganisation inte blir så snäv att den utestänger föreningar som består av anhöriga till personer som själva har så dålig hälsa att de inte förmår vara aktiva i föreningar. Bidragssystemet för handikapporganisationer behöver därför omarbetas. Detta behöver vara klart i tid till riksdagens beslut om budget för år 2004. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 9. Förändringar av bilstödet (punkt 27) av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:So201 och avslår motionerna 2002/03:So256, 2002/03:So305, 2002/03:So395, 2002/03:So457 yrkandena 11 och 12. Ställningstagande Vi anser att åldersgränsen 50 år i förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade måste tas bort. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 10.Förändringar av bilstödet (punkt 27) av Chatrine Pålsson (kd) och Kenneth Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:So201, 2002/03: So305 och 2002/03:So457 yrkandena 11 och 12 och avslår motionerna 2002/03:So256 och 2002/03:So395. Ställningstagande Vi anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag till en permanent lösning av bilstödet till funktionshindrade. Den faktiska funktionsnedsättningen skall utgöra grund för rätt till bilstöd. I de fall då en person inte själv kan framföra ett fordon skall familjemedlemmar eller assistenter kunna fungera som chaufförer. Vi anser att kompetens måste tillföras handläggare på försäkringskassan och försäkringsläkare, bl.a. måste teknisk och ergonomisk kompetens finnas hos dem som handlägger bilstödet. Åldersgränserna skall slopas. Alla anpassningar som är nödvändiga på grund av funktionshindret skall täckas av anpassningsbidraget. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 11.Statligt kostnadsansvar för assistansersättningen (punkt 30) av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m) och Marita Aronson (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:So296 yrkande 13, 2002/03:So482 och 2002/03:So509 yrkande 19. Ställningstagande Vi anser att regeringen bör ges i uppdrag att utreda ett eventuellt statligt kostnadsansvar för LSS. En verksamhet som är så reglerad som LSS bör inte finansieras via kommunala skattepengar, eftersom det i praktiken inte finns någon möjlighet att kommunalt påverka beslutet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 12.Övriga ändringsförslag angående assistansersättningen (punkt 31) av Chatrine Pålsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:So414 och avslår motionerna 2002/03:So275 yrkande 4, 2002/03:So296 yrkande 9, 2002/03: So480, 2002/03:So504 och 2002/03:Ub429 yrkande 23. Ställningstagande Jag noterar att många personer med förvärvade hjärnskador inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. För att få rätt till daglig verksamhet måste de bedömas tillhöra personkrets 2 som omfattar "personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom". Hjärnskador kan ge både fysiska, psykiska och kognitiva funktionshinder. Kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära nedsatt förmåga vad gäller exempelvis minne, kommunikation, initiativ, vakenhet, inlärning, planering, omvärldsuppfattning, omdöme och koncentration. Ett kognitivt funktionshinder innebär således en bredare definition, som även innefattar personer med normal IQ men med skador som hindrar att denna intelligens kan användas på ett rationellt sätt. Jag anser att det behövs en översyn av personkretsindelningen i LSS i syfte att inkludera personer med kognitiva funktionshinder i personkrets 2. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 13.Övriga ändringsförslag angående assistansersättningen (punkt 31) av Kenneth Johansson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:So414 och 2002/03:Ub429 yrkande 23 och avslår motionerna 2002/03:So275 yrkande 4, 2002/03:So296 yrkande 9, 2002/03:So480 och 2002/03:So504. Ställningstagande Jag anser att deltagande i vuxenutbildning bör vara underlag för rätt till personlig assistans. Jag noterar att många personer med förvärvade hjärnskador inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. För att få rätt till daglig verksamhet måste de bedömas tillhöra personkrets 2 som omfattar "personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom". Hjärnskador kan ge både fysiska, psykiska och kognitiva funktionshinder. Kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära nedsatt förmåga vad gäller exempelvis minne, kommunikation, initiativ, vakenhet, inlärning, planering, omvärldsuppfattning, omdöme och koncentration. Ett kognitivt funktionshinder innebär således en bredare definition, som även innefattar personer med normal IQ men med skador som hindrar att denna intelligens kan användas på ett rationellt sätt. Jag anser att det behövs en översyn av personkretsindelningen i LSS i syfte att inkludera personer med kognitiva funktionshinder i personkrets 2. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 14.Utredning om en hjälpmedelsgaranti m.m. (punkt 32) av Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c) och Marita Aronson (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 14. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:So296 yrkande 7 och 2002/03:So362 yrkandena 8 och 9. Ställningstagande Rätt insatta och utprovade hjälpmedel har stor betydelse för mångas välbefinnande. Vi oroas därför av att hjälpmedelsförsörjningen i dag inte fungerar på ett acceptabelt sätt. Väntetiderna är i många fall orimligt långa. Vi anser att en hjälpmedelsgaranti skall införas och hjälpmedelsmarknaden öppnas för konkurrens. Detta skulle leda till kortare köer, ett större utbud av hjälpmedel och större valfrihet för den enskilde. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 15.Stöd till kvinnojourer m.m. (punkt 33) av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 15. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:So451 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:So319, 2002/03:So353, 2002/03:So380, 2002/03:So393, 2002/03:Sf214 yrkande 16 och 2002/03:A322 yrkandena 4 och 5. Ställningstagande Kvinnojourerna har en central roll när det gäller att synliggöra och beskriva mäns våld mot kvinnor, sprida kunskap om våldets mekanismer och utveckla metoder för att hjälpa och stödja kvinnor som utsatts för misshandel och andra övergrepp. Vi anser att kommunerna i högre grad än för närvarande måste ta det ansvar som åligger dem enligt socialtjänstlagen att se till att våldsutsatta kvinnor som söker hjälp erbjuds kompetent stöd. Ökad finansiering till de lokala kvinnojourerna och stöd till uppbyggnad av jourer i de kommuner som saknar sådana är en viktig del i detta arbete. Enligt vår mening bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att kartlägga de finansiella konsekvenserna av ett ökat kommunalt stöd till de lokala kvinnojourerna. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 16.Insatser för hemlösa (punkt 37) av Chatrine Pålsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 37 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 16. Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:Bo266 yrkandena 3 och 5 samt avslår motionerna 2002/03:So363 yrkandena 1, 2 och 11, 2002/03: So366 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So449 yrkandena 2 och 3 och 2002/03: Bo267 yrkande 20. Ställningstagande Till de grundläggande behoven hos människan hör att ha en bostad. Det kan inte accepteras att exempelvis kvinnor och män med psykiska funktionshinder bor på gatan. Enligt min mening bör regeringen ta initiativ till en rikstäckande kampanj med en nollvision för hemlösheten. I Sverige finns - frånsett rätten till specialanpassad bostad för äldre och funktionshindrade - ingen rätt till bostad ens för de mest utsatta individer som aldrig kommer att få bostad på den vanliga marknaden. Varje persons rätt till bistånd prövas individuellt. Ett fungerande system med sociala förturer, sociala kontrakt och andra former av hjälp med att skaffa en bostad måste vara fundamentalt i socialtjänstlagens yttersta mening. Jag vill därför betona vikten av att socialtjänstlagen också i praktiken ger stöd för boende som en social rättighet. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 17.Insatser för hemlösa (punkt 37) av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 17. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:So363 yrkandena 1, 2 och 11 och 2002/03:So449 yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2002/03:So366 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Bo266 yrkandena 3 och 5 och 2002/03:Bo267 yrkande 20. Ställningstagande För att få en klar bild av hur hemlösheten ser ut är det enligt vår mening viktigt att statistiken är väl tillgänglig och att den uppdateras med jämna mellanrum. Socialstyrelsen har under 1993 och 1999 genomfört kartläggningar av hemlösheten. Vid båda tillfällena har kartläggningen skett på uppdrag av regeringen. Enligt vår mening borde uppföljning och kartläggning rimligen ingå som en självklar del i myndighetens verksamhet. För att få ytterligare information och kunskap bör Boverket vara med i kartläggningsarbetet. För att en sådan kartläggning skall ge tillräckliga kunskaper för uppföljning och utvecklingsarbete behöver kartläggningen ske åtminstone vart tredje år. Vi anser vidare att regeringen skall ge Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag att, utifrån hemlösa kvinnors specifika förutsättningar och problem, utforma åtgärder och stödformer för att minska hemlösheten bland kvinnor. De allra flesta hemlösa i Sverige är tunga missbrukare och/eller psykiskt sjuka. Människor med psykisk sjukdom och missbruk är särskilt utsatta som hemlösa eftersom de ofta också utnyttjas ekonomiskt av andra samt utsätts för våld. Vi anser att den psykiska ohälsan och missbruksproblemen hos hemlösa måste behandlas samtidigt samt att vård och behandling måste bli mer lättillgängliga för denna grupp. Dessutom krävs en bättre resurssamordning för att den hjälp som finns skall bli mer effektiv. Socialtjänstlagen garanterar inte rätten till eget boende utan endast tak över huvudet. Alltfler tvingas i dag dessutom att bo på s.k. sociala kontrakt där reglerna för den boende ofta är mer krävande än vad hyreslagen föreskriver och där besittningsskyddet är svagt. Vi anser att regeringen bör utreda och föreslå ändringar i socialtjänstlagen innebärande att rätten till bistånd också skall omfatta rätten till en egen bostad. Enligt vår mening bör vidare besittningsskyddet vid andrahandskontrakt via kommunerna stärkas. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 18.Apoteksmonopolet (punkt 38) av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m) och Marita Aronson (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs i reservation 18. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:So209, 2002/03:So278, 2002/03:So281 yrkandena 10 och 19, 2002/03:So282 yrkande 1, 2002/03: So298 yrkande 9, 2002/03:So336, 2002/03:So437 yrkande 19, 2002/03: So443 yrkande 34 och 2002/03:So509 yrkande 25. Ställningstagande Sverige är det enda land i hela OECD som har monopol på apoteksverksamheten. Vidare är den svenska apotekstätheten oacceptabelt låg. Flera statliga utredningar har visat att stora välfärdsvinster finns att vinna med ett avskaffande av apoteksmonopolet. Vi vill därför bryta upp monopolet. I stället bör licensierade butiker och apotek ges möjlighet att sälja receptfria respektive receptbelagda läkemedel. Erfarenheter från andra länder visar att ökad mångfald har lett till fler apotek, bättre tillgänglighet och service såväl i glesbygd som i storstad samt lägre läkemedelskostnader för den enskilde. En förutsättning för att ett företag skall få tillstånd till detaljhandel med receptbelagda läkemedel bör vara att farmaceututbildad personal finns tillgänglig. På så sätt kan mindre privata apotek bedriva egen verksamhet i konkurrens med andra privata apotek. Avknoppning av verksamheten bör således skyndsamt komma till stånd. Läkemedelsverket bör få ansvar för att genom tillsyn och tillståndsgivning garantera att säkerhet och kvalitet upprätthålls och förbättras. Vad här anförs bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 19.Systembolaget (punkt 39, motiveringen) av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m). Ställningstagande Vi anser lika med utskottets majoritet att motion So455 yrkande 5 bör avslås. Våra motiv härför är dock andra än majoritetens. Vi anser nämligen att Systembolagets monopol bör avskaffas då det är en oförenlig uppgift att minska tillgängligheten till alkohol och samtidigt gå med vinst, öka servicen och göra tillgängligheten större. Dessutom anser vi att detaljhandelsmonopolet sned- vrider konkurrensen även för andra verksamheter då etablering och placering av systembutiker har stor betydelse för utvecklingen av annan kommersiell service. Ett ytterligare skäl att avskaffa Systembolagets monopol är att den bristande tillgängligheten sannolikt bidrar till att den illegala marknaden är så stor. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Anslag under utgiftsområde 9 av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m). Socialutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt besluta om preliminära utgiftstak för år 2004. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett övergripande mål för den ekonomiska politiken bör vara att möjliggöra ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas. För detta krävs bl.a. en moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta skatter och lägre offentliga utgifter. Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård och rehabilitering förbättras. Våra förslag syftar också till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla större möjligheter till ett rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar både till mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande över sina liv. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser tillförs t.ex. för att bryta den ökade sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9. För budgetåret 2003 föreslår vi i våra parti- och kommittémotioner en anslagsfördelning inom utgiftsområde 9 som i huvudsak innebär följande. Vi anser att regeringens satsningar på en förbättrad tandvårdsförsäkring är otillräckliga. Vi har föreslagit ett förbättrat och behovsstyrt högkostnadsskydd som omfattar alla. För år 2003 bör tandvårdsförsäkringen förstärkas med 100 miljoner kronor. Våra förslag på läkemedelsområdet medför sammantaget en successiv minskning av kostnaderna under de nästkommande åren, samtidigt som skyddet för de mest utsatta förbättras. En frivillig läkemedelsförsäkring bör införas och administreras av försäkringskassan. Vi anser att marknadsmässiga principer skall gälla på läkemedelsområdet. De nya subventionsreglerna innebär en tvångsmässig sänkning av priserna. Redan etablerade läkemedel gynnas och nya missgynnas. Förutsättningarna för en mångfald av läkemedel som konkurrerar med varandra undergrävs. Det nyligen införda utbytestvånget innebär risk för förvirring, feldosering, sämre följsamhet till doseringen och därmed sämre effekt och mer kassation. Vi vill ha en frikoppling av subventionen från handelspriset. Faran med de nya kriterierna för subvention av läkemedel är att bedömningen kommer att ske utifrån rent teoretiska grunder som inte tar hänsyn till den enskilde patientens egenart eller det förhållandet att ett läkemedel visar sig ha andra indikationsområden än de ursprungliga. Vi anser att en ökad användning av generika och parallellimporterade läkemedel ger bättre möjlighet till priskonkurrens som kan hejda läkemedelsförmånens kostnadsökning. Med en 20- procentig andel receptfria läkemedel skulle subventionskostnaden kunna minska väsentligt samtidigt som egenvården blir bättre. I dag innebär det en extrakostnad för konsumenten att inleda en behandling med startförpackning. Ekonomiska incitament bör därför införas som inte gör det oförmånligt att först hämta ut en provförpackning inför en längre läkemedelsbehandling. Vi anser också att fri prissättning på läkemedel ger goda incitament för läkemedelsindustrin och utgör en förutsättning för att utvecklingen skall gå framåt. Den läkemedelsförmånsnämnd som regeringen tillsätter är enligt vår mening överflödig. Slutligen är en avreglering av det statliga apoteksmonopolet grundläggande för en fungerande läkemedelsmarknad. Vi har tillsammans med Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet kommit överens om en nationell vårdgaranti. För år 2003 avsätter vi moderater 2 miljarder kronor och för år 2004 1,5 miljarder kronor. Vad gäller den närmare utformningen av vårdgarantin hänvisar vi till ett gemensamt särskilt yttrande från de borgerliga partierna. Den verksamhet som Statens beredning för medicinsk utvärdering bedriver har stor betydelse för sjukvårdens utveckling. Vi avsätter därför 10 miljoner kronor årligen utöver vad regeringen föreslagit. Vi har föreslagit en ytterligare förstärkning av den oberoende tillsynen inom sjukvården genom inrättande av en särskild medicinalstyrelse. Budgetmedel överförs från Socialstyrelsen till ett nytt anslag. Vidare föreslår vi ett särskilt stimulansbidrag till psykiatrin på 200 miljoner kronor. Många psykiskt funktionshindrade har en passiv och sysslolös tillvaro eftersom arbetsinriktad rehabilitering saknas. Kommunerna bör stimuleras till insatser för denna grupp. Satsningarna på det förebyggande arbetet mot hiv/aids måste öka i stället för att stagnera och minska. Vi föreslår att ytterligare 75 miljoner kronor anvisas för detta ändamål. Vi anser att det statliga engagemanget inom folkhälsoområdet kraftigt bör minska till förmån för lokalt folkhälsoarbete. För att stimulera framväxten av riktade insatser och regionalt och lokalt folkhälsoarbete vill vi under år 2003 anslå 60 miljoner kronor till ett nytt anslag, Lokalt folkhälsoarbete. Anslaget till Statens folkhälsoinstitut bör successivt sänkas. Inriktningen bör vara att Statens folkhälsoinstitut är helt avvecklat vid utgången av år 2005. Vi anser att en rad organisationer har kommit att betyda alltmer för många människors trygghet. Det är angeläget att dessa kan stöttas på ett bättre sätt än i dag. Vi är kritiska mot arbetssättet med storskaliga handlingsplaner och anser att handlingsplanen mot narkotika inte gör skäl för namnet. Det är snarast en skrivbordsprodukt som saknar såväl åtgärder som förankring i verkligheten. Vi har i ett särskilt yttrande vid utskottets behandling av den nationella narkotikahandlingsplanen våren 2002, betänkande 2001/02:SoU15, utförligt redovisat vår syn i dessa frågor, vartill hänvisas. En rad frivilligorganisationer på alkohol- och narkotikaområdet har kommit att betyda alltmer för många människors trygghet. Till skillnad från myndigheter står ideella organisationer för en mer lättillgänglig, individanpassad och riktad verksamhet. Vi anser det angeläget att dessa kan stöttas på ett bättre sätt än i dag. Vi anser vidare att detaljhandelsmonopolet för Systembolaget bör avvecklas varvid det också blir naturligt att avveckla Alkoholsortimentsnämnden. De nya förutsättningarna för alkoholpolitiken - bl.a. öppna gränser och ett nytt konsumtionsmönster - kan bara hanteras med en väl underbyggd och förankrad alkoholpolitik, genom upplysning och information. Vi vill införa ett stöd till funktionshindrade som är mångsidigt och anpassat till den enskildes särskilda förutsättningar. Den funktionshindrade skall kunna påverka sin egen situation genom att t.ex. kunna välja vårdpersonal, omsorgsform och hjälpmedel. Vi anser att det är centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges goda möjligheter till rekreation vid anläggningar som är särskilt anpassade för specifika funktionshinder. Vi förordar därför att stödet till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar höjs med 1 miljon kronor. Vi anser att rätten till personlig assistans under skoltid och vid vistelse på dagcenter skall återinföras och att schabloniseringen av assistansersättningen skall slopas. Vi anser också att rätten till personlig assistans bör omfatta funktionshindrade som bor i gruppbostad. För att funktionshindrades behov inte skall ställas mot andra behov i kommunen utan gå direkt till den som har rätt till stöd anser vi att det ekonomiska ansvaret för de 20 första assistanstimmarna bör återföras till staten. För att garantera detta tillför vi anslaget för kostnader för statlig assistansersättning ytterligare nästan 2 miljarder kronor. Vi står fast vid vår uppfattning att flera av ombudsmannaverksamheterna bör slås ihop, däribland Handikappombudsmannen. Inget anslag bör därmed anvisas till Handikappombudsmannen. Den nya myndigheten bör tilldelas anslag under utgiftsområde 14. Vad gäller äldrepolitiken har vi inga yrkanden i budgeten men vill hänvisa till tidigare ställningstaganden till äldrepolitiken, senast i betänkande 2001/02:SoU12. Vi vill bl.a. införa en äldrepeng, vilken ger den enskilde äldre rätt att välja den form av omsorg eller särskilda inriktning som passar honom eller henne bäst. För att undvika ett ökat socialbidragsberoende för funktionshindrade och för att underlätta för kommunerna ekonomiskt, anser vi att ett särskilt bostadsstöd för funktionshindrade bör inrättas. För detta föreslår vi att 100 miljoner kronor avsätts. Vi anser att en hjälpmedelsgaranti skall införas. Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för särskild utredning där noggranna analyser och avvägningar görs. Det finns dock skäl att redan nu pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras med statliga anslag, nämligen bilstöd för handikappade och bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation. Vi vill tillföra 2 miljoner kronor till anslaget för bidrag till handikapporganisationer. Dessa extra medel skall riktas särskilt till mindre handikapporganisationer som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom handikapprörelsen. Slutligen anser vi att verksamheten vid Statens institutionsstyrelse inte fungerar tillfredsställande. Enligt vår uppfattning bör den slutna ungdomsvården överföras till kriminalvården. Överföringen innebär att anslaget Statens institutionsstyrelse kan minskas med 125 miljoner kronor. 2. Anslag under utgiftsområde 9 av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson (fp). Socialutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt besluta om preliminära utgiftstak för år 2004. Folkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ekonomiska framsteg och välfärd i ett modernt samhälle är bara möjliga om befolkningen i yrkesaktiv ålder är i stort sett frisk, arbetsför och i arbete. Detta blir ännu viktigare när de äldres andel av befolkningen ökar i förhållande till de yrkesverksammas. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9. Vi redovisar här kortfattat inriktningen på våra anslagsförslag för utgiftsområdet där de avviker från regeringens förslag. Vi har tillsammans med Moderata samlingspartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna kommit överens om att en nationell vårdgaranti bör införas. Över de båda åren 2003 och 2004 avsätter vi därför sammanlagt 1 miljard kronor för detta ändamål, varav 750 miljoner kronor för år 2003. Vad gäller den närmare utformningen av vårdgarantin hänvisar vi till ett gemensamt särskilt yttrande från de borgerliga partierna. Vi anser att anslaget för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder bör tillföras ytterligare 100 miljoner kronor. Vidare anser vi att upp till 3 miljoner kronor ur detta anslag bör användas till extra bidrag till WHO:s Europaregions arbete med att föra ut den alkoholpolitiska planen. Även anslaget för folkhälsopolitiska åtgärder bör enligt vår uppfattning tillföras ytterligare 100 miljoner kronor. Vi föreslår omfattande satsningar för att underlätta för handikappade att delta i samhällslivet. Således anser vi att de rättigheter som lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen (1993:389) om assistansersättning ursprungligen givit personer med funktionshinder och deras anhöriga måste återinföras. Vi anser att staten skall återta ansvaret för de 20 första assistanstimmarna. Likaså anser vi att rätten till personlig assistans i förskola och skola skall återställas. Personlig assistans bör också användas mer i arbetslivet och i studieverksamheten. Medel avsedda för kommuner med höga kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade samt medel avsatta för särskilt kostnadskrävande insatser bör överföras från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 9. Anslaget för statlig assistansersättning bör sammanfattningsvis tillföras ytterligare drygt 3 miljarder kronor. Vidare bör anslaget för bilstöd tillföras ytterligare 50 miljoner kronor. Vidare anser vi att en tillgänglighetsreform bör påbörjas nästa år i syfte att göra allmänna miljöer tillgängliga för personer med funktionshinder. Handikappombudsmannen och Boverket har i rapporter visat att arbetet med att öka tillgängligheten går alldeles för långsamt. Vi vill framhålla att ansvars- och finansieringsprincipen, dvs. att varje sektor i samhället har ansvar för att just deras verksamhet är tillgänglig för funktionshindrade och att detta normalt skall tillgodoses inom ordinarie budget, ligger fast. Riksdagen bör dock påskynda utvecklingen genom att fatta beslut om stimulansbidrag med i genomsnitt 1 miljard kronor om året under fem år fr.o.m. den 1 juli 2003. Enligt vår uppfattning bör anslaget för stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ökas med 296 miljoner kronor. Vi anser att det behövs en kommunal omsorgsgaranti för att kvalitetssäkra en rad olika delar av äldrevården. Garantin skall innehålla rätt till medicinsk kompetens, rätt till ett värdigt omhändertagande, rätt till en väl fungerande hemtjänst, rätt till en väl fungerande färdtjänst och rätt till hjälpmedel i tid. Omsorgsgarantin skall också ge valfrihet i boendet, rätt till eget rum och rätt att flytta. De statliga stimulansbidrag som bör ges till kommunerna för äldrevården vid sidan om fortsatt utveckling av anhörigstödet bör också användas för att underlätta införandet av omsorgsgarantier på kommunal nivå. Anslaget bör ökas med 250 miljoner kronor för dessa ändamål. Vi anser vidare att den statliga tillsynen av äldrevården bör ges en tydligare medicinsk kompetens genom att koncentreras till Socialstyrelsen och dess regionala avdelningar för tillsynsverksamhet. Tyngdpunkten i kvalitetsarbetet och tillsynen skall ligga lokalt, med äldreombudsmän, omsorgsgarantier och äldrevårdscentrum. Regeringens förslag på den här punkten bör avvisas av riksdagen, och regeringen bör uppmanas att återkomma med förslag i budgeten för 2004 med den inriktning som vi angivit. För budgetåret 2003 bör de 46 extra miljoner kronor som regeringen önskar lägga på länsstyrelserna (utgiftsområde 18, anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m.) i stället tillföras kommunerna som stimulansbidrag för ett snabbt införande av äldreombudsmän. För att säkerställa att kvinnojourernas verksamhet skall kunna utsträckas över hela landet krävs enligt vår mening att anslaget för bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. tillförs ytterligare 10 miljoner kronor. Vi vill också erinra om att vi i motion So430 framfört förslag om riktlinjer för en tandvårdsreform som kan genomföras stegvis från 2005 och framåt. Slutligen anser vi att åtgärder bör vidtas för att minska läkemedelskostnaderna. 3. Anslag under utgiftsområde 9 av Chatrine Pålsson (kd). Socialutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt besluta om preliminära utgiftstak för år 2004. Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vår politik stärker tillväxtkraften och därmed resurserna för de viktiga gemensamma välfärdstjänsterna. Vården måste inta en särställning vid fördelningen av samhällets resurser. Hälso- och sjukvården skall kännetecknas av värdighet, kvalitet och tillgänglighet. Valfrihet, bättre utnyttjande av de ekonomiska resurserna, men också mer pengar, krävs för att skapa en bättre vård och omsorg. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer en annan inriktning av poltiken, deltar jag inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9. Jag redovisar här kortfattat inriktningen på våra anslagsförslag för utgiftsområdet på de punkter där den avviker från regeringens förslag. Vi har tillsammans med Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Centerpartiet kommit överens om att en nationell vårdgaranti bör införas. För år 2003 avsätter Kristdemokraterna 2 miljarder kronor för detta ändamål under ett särskilt anslag. Vad gäller den närmare utformningen av vårdgarantin hänvisar jag till ett gemensamt särskilt yttrande från de borgerliga partierna. Jag vill erinra om att Kristdemokraterna i motion So509 föreslår att det tillsätts en utredning i syfte att klarlägga förutsättningarna för att inkludera tandvårdsförsäkringen i den allmänna sjukförsäkringen. Kommittén om vård i livets slutskede kunde konstatera stora brister i den palliativa vården i Sverige. En värdig vård i livets slutskede omfattar flera aspekter på det lidande och den smärta som döendet kan föra med sig. Hänsyn bör tas till såväl rent fysiska behov som psykiska, sociala och existentiella behov. Det är viktigt att hospicevård och palliativa team vidareutvecklas och finns tillgängliga i hela landet. Jag vill också framhålla vikten av forsknings- och utbildningsinsatser på området och avsätter därför 35 miljoner kronor för år 2003 till forskning kring palliativ medicin under ett särskilt anslag. Regeringen avser att avsätta 30 miljoner kronor årligen för åren 2003 och 2004 för att förstärka arbetet med tobaksprevention. Satsningen är i huvudsak vällovlig, men enligt min mening skall det preventiva arbetet utföras i skolorna som ANT- undervisning. Detta är delvis en kommunal angelägenhet. Anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder bör därför minskas med 30 miljoner kronor. Liksom tidigare avsätter dock Kristdemokraterna mer pengar till kommunerna under utgiftsområde 25, vilka medel kan användas bl.a. för tobaksprevention. Jag kan konstatera att regeringen återigen sänker anslaget för bilstöd till handikappade efter en temporär höjning i vårpropositionen 2002. Detta kommer att resultera i att personer med funktionshinder nekas bilstöd långt före årets utgång med hänvisning till att det saknas pengar. För att bättre tillgodose behoven av bilstöd vill jag öka anslaget med 20 miljoner kronor för år 2003. Samtidigt anser jag att det bör skapas större flexibilitet mellan de olika systemen för bilstöd och färdtjänst samt utökad tillgänglighet i kollektivtrafiken. Kristdemokraterna föreslår för åren 2003 och 2004 att 40 miljoner kronor avsätts vardera året för stimulansbidrag till kommunernas utvecklingsarbete med anhörigvården. Jag anser att resultatet av de s.k. Anhörig 300-projekten bör förvaltas och utvecklas. Landets kvinnojourer bedriver en mycket viktig verksamhet som har stor betydelse för utsatta kvinnor. För stöd till denna verksamhet föreslår jag att 10 miljoner kronor avsätts på ett nytt anslag. Jag anser det också angeläget att det avsätts ytterligare resurser till Statens institutionsstyrelse för att tillgodose behovet av behandlingsplatser för ungdomar. Ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård har förtur till vårdplatserna vid institutionerna, vilket leder till oacceptabla väntetider för ungdomar som skall placeras enligt LVU. Anslaget till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör minskas med 30 miljoner kronor, bl.a. mot bakgrund av att Kristdemokraterna föreslagit en rehabiliteringsförsäkring under utgiftsområde 10 som innehåller en betydande satsning på forskning kring arbetsliv och rehabilitering. Slutligen föreslår jag besparingar och effektiviseringar av ett antal myndigheters administration med 5 % av förvaltningsanslagen. Jag anser att anslaget till Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet bör minskas med 24 miljoner, 6 miljoner respektive 9 miljoner kronor. 4. Anslag under utgiftsområde 9 av Kenneth Johansson (c). Socialutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt besluta om preliminära utgiftstak för år 2004. Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vården och omsorgen skall utgå från människors behov och utövas i enlighet med den enskildas önskemål och aktiva val. Centerpartiet har medverkat till att vården och omsorgen nu får ytterligare resurser. En jämnare befolkningsutveckling, en solidarisk skatteutjämning och en breddad skattebas ger resurser och lika villkor. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer en annan inriktning av poltiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9. Jag redovisar här kortfattat inriktningen på våra anslagsförslag för utgiftsområdet på de punkter där den avviker från regeringens förslag. De nya resurserna inom hälso- och sjukvården skall hjälpa primärvården att utveckla sin kompetens och nyckelroll. Vidare skall den nära vården nå alla individuellt, och patienten skall ha inflytande över vården. Distriktssköterskornas roll och framtidens sjukvård måste också stärkas. Jag anser vidare att resurserna bör användas till att utveckla och förbättra den psykiatriska vården. Landstingen och kommunerna skall därvid i samverkan utveckla stödet till barn, ungdomar och vuxna med psykisk problematik. Dessutom skall landstingens om- händertagande av personer med neuropsykiatriska tillstånd förbättras och tillgången till lä- karmedverkan för psykiskt funktionshindrade i kommunal verksamhet säkras. Jag anser också att väl fungerande vårdkedjor inom äldrevården måste säkras. Den medicinska kompetensen i särskilda boendeformer och i hemsjukvården skall också förbättras och läkarmedverkan i fråga om allmänmedicin och geriatrik garanteras. Även kommunernas stöd till anhöriga bör förstärkas. Vidare måste vårdens kvalitet i livets slutskede särskilt uppmärksammas. Jag anser att en rad åtgärder bör vidtas för att förhindra att läkemedelsförmånen försämras ytterligare. Ett sätt att förbättra läkemedelshanteringen kan vara att införa s.k. smartcard i vården, vilket innebär att patienten kan ha sin journal i själva patientbrickan. Vidare anser jag att Apoteket AB:s monopol bör avvecklas. Detta kommer på sikt att leda till ökad tillgänglighet samt lägre läkemedelskostnader för den enskilde. Vi har tillsammans med Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna kommit överens om att en nationell vårdgaranti bör införas. Vi avsätter 1 miljard kronor, utöver vad regeringen anslagit, för att introducera en nationell vårdgaranti under åren 2003-2005, varav 250 miljoner kronor för år 2003. Vad gäller den närmare utformningen av vårdgarantin hänvisar vi till ett gemensamt särskilt yttrande från de borgerliga partierna. Jag vill avsätta resurser för ett nationellt hälsonät för att knyta samman alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus, privatkliniker och göra det möjligt för alla som arbetar inom hälso- och sjukvården att kommunicera med varandra för konsultation och utbildning. Ett nationellt hälsonät förbättrar möjligheten till vård i hemmen samtidigt som den internationella arenan blir en kontinuerlig kontaktyta för professionen. För projektets initierande, utbildning och organisationsutveckling bör därför för år 2003 avsättas 25 miljoner kronor under ett nytt anslag, Hälsonät. Jag vill även erinra om våra förslag på tandvårdsområdet som vi framför i vår motion So443 yrkandena 44-50. Jag har lagt förslag om att utreda en utvidgning av assistansreformen som enbart delvis tillgosetts och även anfört att det behövs en hjälpmedelsgaranti. Jag hänvisar till reservationerna 11 och 14 i dessa frågor. Slutligen föreslår jag besparingar inom administrationen vid Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet med sammanlagt 64 miljoner kronor samt att anslaget till forskning vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap minskas med 50 miljoner kronor. 5. Vårdgaranti av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heine-mann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m) och Marita Aronson (fp). Hälso- och sjukvården möter människorna när de är som mest utsatta. Det är därför av avgörande betydelse att vården är tillgänglig. Var och en skall veta att vården finns där när de behöver den och att den är av hög kvalitet. Det är utifrån den enskilda människan som förtroendet för välfärdssystemet måste byggas. Vi vill framhålla att uppskjutna vårdinsatser minskar möjligheterna till goda behandlingsresultat och innebär dessutom ökade kostnader. En del av dessa kostnader syns först senare i landstingsbudgetarna. De visar sig i form av försämrat hälsoläge, som resulterar i extra läkarbesök under väntetiden och mer omfattande och därmed dyrare behandlingar, än vad som varit nödvändigt om patienten fått vård i tid. Köernas största kostnader syns inte alls i landstingens ekonomi. Det handlar om det pris som enskilda människor tvingas betala i form av sänkt livskvalitet, sjukskrivning med försämrad privatekonomi och risk för att halka efter i utvecklingen på arbetet. Staten tvingas betala för sjukskrivningar, rehabilitering och förtidspensioneringar. Kommunerna tvingas betala för hemtjänst och färdtjänst och företagen tvingas betala för produktionsbortfall och dubbelanställningar. I dag ökar sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna dramatiskt. Endast varannan långtidssjukskriven kommer i dag tillbaka till arbetsmarknaden. En nationell vårdgaranti är en viktig del i att möta denna utveckling genom snabbare behandling och därmed snabbare rehabilitering. Sammantaget handlar det om stora välfärdsförluster för samhället. Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, SPRI, beräknade för några år sedan att den samhällsekonomiska kökostnaden är närmare 20 000 kr per månad och patient. Enligt vår uppfattning bör en nationell vårdgaranti införas fr.o.m. den 1 januari 2003. Vårdgarantin skall innebära att alla har en uttalad rätt att få vård inom senast tre månader efter det att behovet fastslagits. Den skall omfatta alla medicinskt motiverade behandlingar. Vårdgarantin skall vidare innebära att kontakt garanteras med vårdcentral eller primärvården samma dag som kontakten tas och att besök hos distrikts- eller husläkare garanteras senast inom fem dagar efter att kontakten tagits. Då vårdgarantin är fullt genomförd skall besök garanteras inom 48 timmar. Garantin skall också innebära besök hos annan specialist inom två månader och dbehandling inom tre månader efter det att beslut om sådan fattats. När inte det egna sjukhuset kan ge vård i tid skall patienten erbjudas vård efter eget val inom det egna landstinget, i ett annat landsting eller hos en annan vårdgivare. Det åligger hemlandstinget att se till att patienträttigheten uppfylls. Det är landstingets skyldighet att både informera patienten om hennes rättigheter samt bistå med den praktiska hjälp som kan behövas. Vårdgarantin skall omfatta prioriteringsgrupp 2 och 3. Patienter inom prioriteringsgrupp 1 har alltid företräde till vård genom akutsjukvård eller på annat sätt. En vårdgaranti som omfattar operation eller behandling finner vi nödvändig, men den är enligt vår mening inte tillräcklig. Den totala väntetiden är i själva verket längre. Därför måste vårdgarantin beakta vårdens alla delar; symtom, diagnos och behandling. En lättillgänglig primärvård som snabbt kan ordna en besökstid är avgörande för den personliga tryggheten och för förtroendet för sjukvården. Det avlastar den kostnadskrävande akutvården som då får mer tid och resurser för de riktigt akuta och krävande fallen. Det ger en mer kostnadseffektiv vård som är bättre för alla. Det är också viktigt att onödiga väntetider inte uppstår under utredning för att avgöra behovet av åtgärder. Köer till t.ex. röntgen och laboratorieundersökning får inte urholka vårdgarantin. Den vårdgaranti vi nu föreslår syftar till att korta vårdkedjans samtliga väntetider från patientens första kontakt med vården till dess att han eller hon är slutbehandlad. Om inte den vårdenhet som patienten valt kan ge vård i tid har huvudmannen skyldighet att hänvisa patienten till någon annan vårdgivare i eller utom landstinget. Vi anser att kravet på att hälso- och sjukvården skall ges i tid bör anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). På så sätt får den nationella vårdgarantin det stöd i lag som gör att patienten kan ställa krav på sjukvårdshuvudmannen. d Vi vill framhålla att för att vårdgarantin skall kunna genomföras måste personalens kreativitet tas till vara genom bättre möjligheter till ökat inflytande och en mångfald av vårdgivare. Den vårdgaranti vi föreslår ersätter inte och står heller inte i motsats till valfrihet i vården. Patientens valfrihet skall inte vara bunden till "det egna" sjukhusets möjligheter att ge vård i tid. Valfriheten skall omfatta hela landet och får inte begränsas till ett geografiskt eller administrativt område. Vi vill därför att patienten skall ha rätt till ett fritt val av distriktssköterska, läkare, sjukgymnast, barnmorska och arbetsterapeut. Vidare skall patienten ha rätt till fritt val av vårdcentral, sjukhus eller motsvarande samt d förnyad medicinsk bedömning. Hälso- och sjukvården skall finansieras gemensamt. Att få sitt behov av vård tillgodosett i tid måste vara en rättighet för alla oavsett den egna betalningsförmågan. 6. Omskärelse av pojkar av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v). Vänsterpartiet ställde sig våren 2001 bakom den proposition vari föreslogs regler för omskärelse av pojkar. Lagen var ett viktigt steg då manlig omskärelse dessförinnan varit helt oreglerad, både vad gäller utförande och smärtlindring. Enligt lagen krävs att ingreppet utförs av legitimerad läkare eller, såvitt avser pojkar under två månaders ålder, av person med särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. Det krävs också att fullgod smärtlindring kan ges. Socialstyrelsen har genomfört två tillsynsbesök sedan lagstiftningen trädde i kraft, ett i Stockholm och ett i Malmö. Vid båda dessa besök kunde det konstateras att antalet ingrepp är få och främst rör pojkar med judisk tillhörighet. Socialstyrelsen konstaterade att lagstiftningen efterlevdes och att inga allvarliga tillbud eller komplikationer i den bemyndigade verksamheten kunde iakttas. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa upp lagen i dess helhet. Vänsterpartiet anser att man på sikt bör införa ett förbud mot omskärelse av pojkar utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter men avvaktar tills vidare resultatet av Socialstyrelsens uppdrag. 7. Omskärelse av pojkar av Kerstin-Maria Stalin (mp). Jag erinrar om att det i en mp-motion, som väcktes med anledning av propositionen om omskärelse av pojkar våren 2001, föreslogs att lagförslaget skulle ändras så att ingen annan än legitimerad läkare tillåts utföra ingreppet, oavsett ålder på pojken i fråga. Det saknas inte muslimska eller judiska läkare som kan utföra ingreppet, och det finns heller inget religiöst förbud mot att läkare utför omskärelsen. Varför i så fall göra undantag för just spädbarn? Det är knappast försvarbart att utelämna de allra minsta barnen till lekmän och inte garantera dem bästa möjliga behandling. Jag har för avsikt att återkomma i frågan vid lämpligt tillfälle. 8. Ungdomar och sexualitet av Kenneth Johansson (c). Ungdomsmottagningarna runt om i landet gör ett viktigt arbete och kan vittna om olika problem som de möter hos tonåringarna. Jag känner sympati för det som tas upp i motion So250 yrkande 6, men eftersom skolhälsovården och ungdomsmottagningarna är verksamheter som kommunen ansvarar för avstår jag från att reservera mig. 9. Regionala kvinnocentrum av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v). Rikskvinnocentrum i Uppsala är ett nationellt centrum och etablerades genom ett riksdagsbeslut. Det finns alltså tillfällen när rikspolitiken tar ansvar och initiativ till att utveckla viktiga hälso- och sjukvårdsområden. Enligt Vänsterpartiet är vård och behandling av kvinnor som utsatts för våld ett sådant område. Vi menar att på sikt bör även regionala kvinnocentrum etableras. Om detta inte sker inom ramen för sjukvårdshuvudmännens arbete avser Vänsterpartiet att återkomma i frågan. 10. Mansjourer av Kerstin-Maria Stalin (mp). I dag finns det mansjourer endast på ett fåtal platser i Sverige. De vänder sig till män i kris, exempelvis i samband med skilsmässor eller vid vårdnadstvister. Män som misshandlar kvinnor är inte någon målgrupp för mansjourerna. Att män ges tillfälle att tillsammans med andra män diskutera sina tankar och funderingar kan dock enligt min mening ha en våldsförebyggande verkan. Jag känner sympati för det som anförs i motion A322 (mp) yrkandena 4 och 5 men finner inte tillräckliga skäl att reservera mig. Jag förbehåller mig dock rätten att återkomma i frågan. 11. Insatser för hemlösa av Kenneth Johansson (c). Kommittén för hemlösa har presenterat en bred strategi för att motverka hemlöshet. Jag kommer att noga följa det arbete som pågår på området och avser att återkomma om insatserna inte leder till tydliga positiva förändringar när det gäller hemlösheten. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen 2002/03:1 Regeringen föreslår 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (avsnitt 2.1), 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för ramanslaget 13:6 Socialstyrelsen, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 4.8.6), 3. att riksdagen godkänner följande mål: Barn och unga skall respekteras, ges möjlighet till utveckling, trygghet och delaktighet (avsnitt 6.3), 4. att riksdagen godkänner att följande mål upphör att gälla: Barn och ungdomar skall växa upp under trygga och goda förhållanden, 5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för ramanslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 40 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 5.8.4), 6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för ramanslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 80 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 7.8.3), 7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2003, för ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 30 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 8.8.1), 8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för ramanslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 9.8.2), 9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 600 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 10.1.2), 10. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning: (tkr) ---------------------------------------------------------- Anslag Anslagstyp Regeringens förslag ---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 608 000 ---------------------------------------------------------- 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 18 550 000 ---------------------------------------------------------- 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 101 095 ---------------------------------------------------------- 13:4 Statens beredning för medicinsk (ram) 38 675 utvärdering ---------------------------------------------------------- 13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 25 473 ansvarsnämnd ---------------------------------------------------------- 13:6 Socialstyrelsen (ram) 470 619 ---------------------------------------------------------- 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden (ram) 39 720 ---------------------------------------------------------- 14:1 Insatser mot aids (ram) 58 122 ---------------------------------------------------------- 14:2 Bidrag till WHO (ram) 41 371 ---------------------------------------------------------- 14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 20 507 hälsovårdshögskolan ---------------------------------------------------------- 14:4 Statens folkhälsoinstitut (ram) 124 894 ---------------------------------------------------------- 14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 173 343 ---------------------------------------------------------- 14:6 Institutet för psykosocial (ram) 14 359 medicin ---------------------------------------------------------- 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 86 554 ---------------------------------------------------------- 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 193 250 åtgärder ---------------------------------------------------------- 14:9 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 118 ---------------------------------------------------------- 15:1 Barnombudsmannen (ram) 16 294 ---------------------------------------------------------- 15:2 Statens nämnd för (ram) 7 823 internationella adoptionsfrågor ---------------------------------------------------------- 16:1 Personligt ombud (ram) 90 000 ---------------------------------------------------------- 16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 279 000 handikappområdet ---------------------------------------------------------- 16:3 Statsbidrag till särskilt (ram) 166 884 utbildningsstöd ---------------------------------------------------------- 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funk- tionshinder (obet.) 80 394 ---------------------------------------------------------- 16:5 Bidrag till (obet.) 157 248 handikapporganisationer ---------------------------------------------------------- 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation (ram) 20 126 ---------------------------------------------------------- 16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 164 000 ---------------------------------------------------------- 16:8 Kostnader för statlig (ram) 8 436 assistansersättning 000 ---------------------------------------------------------- 16:9 Statens institut för särskilt (ram) 26 373 utbildningsstöd ---------------------------------------------------------- 16:10 Handikappombudsmannen (ram) 16 425 ---------------------------------------------------------- 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 35 446 inom äldrepolitiken ---------------------------------------------------------- 18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 77 578 socialt arbete m.m. ---------------------------------------------------------- 18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 735 346 ---------------------------------------------------------- 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000 för hemlösa ---------------------------------------------------------- 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning (ram) 21 807 ---------------------------------------------------------- 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning (ram) 283 891 ---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- Summa 33 170 735 ---------------------------------------------------------- Motioner Hälso- och sjukvårdspolitik 2002/03:So281 av Chris Heister m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Läkemedelsförmånsnämnden. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om marknadsmässiga principer på läkemedelsområdet. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyte av läkemedel vid apotek. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om frikoppling av subventionen från handelspriset. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förbättrat högkostnadsskydd. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beslut om subventionering av läkemedel vid förskrivningstillfället. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om marknadslösningarnas betydelse för användning av generika och parallellimporterade läkemedel. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad receptfrihet. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fri prissättning på läkemedel. 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ekonomiska incitament för att öka användningen av startförpackningar. 2002/03:So298 av Bo Lundgren m.fl. (m): 1. Riksdagen beslutar att införa en nationell vårdgaranti, i enlighet med vad som anförs i motionen. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsynsverksamhet på sjukvårdens område. 2002/03:So359 av Chatrine Pålsson och Ragnwi Marcelind (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen även skall ha tillsynsansvar över försäkringsbolagens sakkunnigläkare. 2002/03:So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens ekonomiska ansvar beträffande vissa grupper av flerhandikappade och centrum med expertis om vissa små grupper med speciella funktionshinder. 2002/03:So409 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsyn över sakkunnigläkarna. 2002/03:So417 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utvidga äldreombudsmannaskapet att omfatta hela socialtjänsten. 2002/03:So433 av Berit Högman (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling genom Dagmaröverenskommelsen och stimulansbidrag för samverkan mellan sjukvårdshuvudmän. 2002/03:So437 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 5. Riksdagen anvisar till anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård under utgiftsområde 9 för budgetåret 2003 750 miljoner kr utöver vad regeringen föreslagit avseende stimulansbidrag vid genomförandet av nationell vårdgaranti. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet och utformningen av en nationell vårdgaranti. 2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c): 18. Riksdagen beslutar om införandet av en nationell vårdgaranti i enlighet med vad i motionen anförs. 41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett hälsonät. 2002/03:So452 av Chris Heister m.fl. (m): 1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring om ett förbättrat behovsstyrt högkostnadsskydd i enlighet med vad som anförs i motionen. 2002/03:So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tillsättande av en äldreombudsman med uppgift att verka för förbättringar i de äldres förhållanden. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsynsmyndighet i äldreomsorgen. 2002/03:So466 av Chris Heister m.fl. (m): 1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:1 Sjukvårdsförmåner för år 2003 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 2 708 000 000 kr. 2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen för år 2003 16 650 000 000 kr. 3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvården för 2003 1 980 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 2 081 095 000 kr. 4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:4 Statens beredning för medicinsk metodik för år 2003 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 48 675 000 kr. 5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:6 Socialstyrelsen för år 2003 362 619 000 kr. 6. Riksdagen avslår förslaget att för budgetår 2003 anvisa medel till anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden. 7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:8 Medicinalstyrelsen för år 2003 108 000 000 kr. 8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin för år 2003 200 000 000 kr. 2002/03:So493 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om piercing, bodymodification och tatuering. 2002/03:So500 av Kenth Högström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att stärka den trafikskadades medicinska rättstrygghet. 2002/03:So503 av Inger Nordlander (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utvecklad nationell samordning av tillsynen av vård och omsorg för äldre. 2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell vårdgaranti. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om god vård i livets slutskede. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning i palliativ medicin. 29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 13:6 Socialstyrelsen -24 000 000 kr. Nytt anslag: Nationell vårdgaranti 2 000 000 000 kr. Nytt anslag: Forskning i palliativ vård 35 000 000 kr. 2002/03:So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c): 1. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för en nationell vårdgaranti. - 2. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för ett hälsonät. - 3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 13:6 Socialstyrelsen -50 000 000 kr. Nytt anslag: Hälsonät 25 000 000 kr. Nytt anslag:Vårdgaranti 250 000 000 kr. 2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp): 3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård +186 000 000 kr. 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen -300 000 000 kr. Anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård +750 000 000 kr. 2002/03:L278 av Viviann Gerdin (c): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medicinska bedömningar skall göras av läkare som står under Socialstyrelsens och Ansvarsnämndens tillsyn. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att medicinska bedömningar skall göras efter medicinsk och beprövad erfarenhet samt moralisk. 2002/03:L279 av Kerstin-Maria Stalin (mp): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Socialstyrelsens tillsyn också skall omfatta förtroendeläkarnas yttranden. 2002/03:Sf291 av Bo Lundgren m.fl. (m): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en nationell vårdgaranti införs. 2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd): 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ytterligare resurser för att införa en nationell vårdgaranti och ytterligare resurser till kommun och landsting för god vård och omsorg. 2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp): 8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälso- och sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen -300 000 000 kr. Anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvården +750 000 000 kr. Folkhälsopolitik 2002/03:So212 av Sofia Larsen och Birgitta Sellén (c): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillskjuta mer medel till kommunerna för alkoholförebyggande åtgärder. 2002/03:So224 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (c): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att ha ett samlat anslag från staten för att bedriva kampen mot hiv/aids i regioner och landsting. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det krävs en ny bred informationskampanj om riskerna för att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar. 2002/03:So227 av Sinikka Bohlin (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett europeiskt smittskyddscentrum. 2002/03:So250 av Maud Olofsson m.fl. (c): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ungdomsmottagningarnas sex- och samlevnadsrådgivning. 2002/03:So252 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en samhällsekonomisk konsekvensanalys av spel och spelets negativa konsekvenser i Sverige. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökad service på hjälplinjen för spelberoende. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en kraftfull insats av förebyggande åtgärder. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till effektiva behandlingsinsatser. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade forskningsinsatser inom området spelberoende. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad tillgång till behandlingsplatser för dem som drabbats av spelberoende. 2002/03:So360 av Annelie Enochson (kd): 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen tillsätter en utredning om hur barn påverkas av de sexualiserade bilder som de möter i samhället via TV, tidningar och filmer. 2002/03:So364 av Barbro Feltzing (mp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning om hur man skall stävja problemet med det ökade spelberoendet i samhället samt hur ökade resurser skall ges till forskning och stödjande behandling. 2002/03:So422 av Börje Vestlund m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att staten har kvar det övergripande ansvaret för en framgångsrik hivprevention. 2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp): 9. Riksdagen tillkännager för regeringen att upp till 3 miljoner kronor ur anslaget 14:8 för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder bör användas till extra bidrag till WHO:s Europaregions arbete med att föra ut den alkoholpolitiska handlingsplanen. 2002/03:So445 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att vidta åtgärder för att minska spelmissbruket. 2002/03:So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge Folkhälsoinstitutet i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av den klassrelaterade ohälsan. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge Folkhälsoinstitutet i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av den ojämställda ohälsan. 2002/03:So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning gällande samlevnad och sexualitet i ett mångkulturellt sammanhang. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning gällande pornografins inverkan på ungdomar. 2002/03:So466 av Chris Heister m.fl. (m): 9. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 14:1 Insatser mot aids för år 2003 75 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 133 122 000 kr. 10. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 14:4 Folkhälsoinstitutet för år 2003 64 844 000 kr. 11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för år 2003 45 554 000 kr. 12. Riksdagen avslår förslaget om att budgetåret 2003 anvisa medel till anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden. 13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 14:11 Bidrag till lokalt folkhälsoarbete för år 2003 60 000 000 kr. 2002/03:So469 av Börje Vestlund (s): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ur lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall ta bort följande krav för att ny könstillhörighet skall kunna meddelas: kravet på att den ansökande är ogift, kravet på att den ansökande är svensk medborgare, kravet på att den ansökande undergått sterilisering eller på andra sätt saknar fortplantningsförmåga. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utforma och tillfoga till lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall bestämmelser som reglerar hur och under vilka villkor ny juridisk könstillhörighet får meddelas personer som genomgått könskorrigerande behandling utomlands. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vidare låta se över hur lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall bör utformas i framtiden. 2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd): 29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut -6 000 000 kr. Anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet -9 000 000 kr. Anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder -30 000 000 kr. 2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v, c, mp): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgning av Statens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en fullständig utvärdering och översyn av lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett skyndsamt upphävande av 3 § i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. 2002/03:So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c): 3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 14:4 Folkhälsoinstitutet -8 000 000 kr. Anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet -6 000 000 kr. 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder +100 000 000 kr. Anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder +100 000 000 kr. 2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp): 8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälso- och sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder +100 000 000 kr. Anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder +100 000 000 kr. 2002/03:Kr212 av Ragnwi Marcelind (kd): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda ungas ökande spelberoende och komma med förslag till preventiva åtgärder. 2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om spelberoende. 2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v): 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att se över sambanden mellan livsmedelsproduktionens och livsmedelshanteringens effekter på den slutliga produktens miljö- och hälsopåverkan samt hur i detta sammanhang de negativa hälsoeffekterna kan motverkas. Barnpolitik 2002/03:So204 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (m): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana lagändringar att en åldersgräns på 15 år för manlig omskärelse som ej är medicinskt motiverad införs i enlighet med vad som anförs i motionen. 2002/03:Ju233 av Inger René (m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förebyggande arbete mot könsstympning. 2002/03:U328 av Rosita Runegrund m.fl. (kd): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om information till och utbildning av invandrarkvinnor i vårt land om Sveriges syn på könsstympning. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal om kvinnlig könsstympning. 2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att motverka kvinnlig könsstympning. 2002/03:Ub557 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att könsstympning som utförts utomlands på en flicka boende i Sverige skall betraktas som ett grovt brott. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förebygga könsstympning genom riktad information samt klarlägga vårdnadshavarnas ansvar för minderåriga. Handikappolitik 2002/03:So201 av Rolf Gunnarsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förändring av gällande bestämmelser vad gäller bilstödet till handikappade. 2002/03:So229 av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att på prov införa en icke schabloniserad assistansersättning. 2002/03:So230 av Anders G Högmark och Ulla Löfgren (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda om funktionshindrades rätt till föräldraskap kan införas som ett femte kriterium i LSS. 2002/03:So256 av Sonja Fransson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av förbättring av bilstödet. 2002/03:So260 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Anhörigrådet och Demensförbundet som bidragsberättigade handikapporganisationer. 2002/03:So275 av Lars Gustafsson (kd): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av LSS- lagstiftningen. 2002/03:So280 av Anita Sidén och Anna Lindgren (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om polleninformation till allergikerna. 2002/03:So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjälpmedelsgaranti. 9. Riksdagen begär hos regeringen en utredning om psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet. 12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt vad som angivits i motionen. 13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en utredning av ett eventuellt statligt kostnadsansvar för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 2002/03:So305 av Lars Gustafsson (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om bilstöd för funktionshindrade. 2002/03:So344 av Håkan Juholt (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta se över LSS och funktionshindrades rätt till dagverksamhet. 2002/03:So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp): 1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en plan för att under de närmaste fem åren satsa sammanlagt 5 miljarder kronor på ett statligt stimulansbidrag till landsting, kommuner, fastighetsägare, kollektivtrafikbolag m.fl. för att anpassa samhället så att det blir tillgängligt också för funktionshindrade. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av en tillgänglighetsreform. 4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till återställande av tidigare gällande regler enligt handikappreformen. 5. Riksdagen beslutar att den 1 januari 2003 återföra ansvaret för de 20 första assistanstimmarna enligt LASS från kommunerna till försäkringskassorna. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning för att möjliggöra utvidgning av rätten till daglig verksamhet enligt LSS. 8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till de lagändringar som kan vara nödvändiga för att avhjälpa oklarheter i regelverket om hjälpmedel för funktionshindrade. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjälpmedelsgaranti. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om bidragssystemet för handikapporganisationer. 2002/03:So389 av Inger Lundberg m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statsbidragen till tolktjänster för döva bör fördelas med hänsyn till behoven i respektive län. 2002/03:So395 av Kerstin Engle och Barbro Hietala Nordlund (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheterna till förändringar i bilstödsreglerna. 2002/03:So414 av Kenneth Johansson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av personkretsindelningen i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 2002/03:So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd): 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förtydligande av LSS vad gäller bedömningen av barns omvårdnadsbehov. 9. Riksdagen begär att regeringen återkommer med direktiv till en utredning med syfte att se över LSS tillämpning för psykiskt funktionshindrade. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om principerna för bilstödet. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att teknisk och ergonomisk kompetens måste finnas hos dem som handlägger bilstödet. 2002/03:So466 av Chris Heister m.fl. (m): 14. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder för år 2003 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 81 394 000 kr. 15. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:5 Bidrag till handikapporganisationer för år 2003 2 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 159 248 000 kr. 16. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2003 anvisa medel till anslag 16:6 Alternativ telefoni. 17. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2003 anvisa medel till anslag 16:7 Bilstöd. 18. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning för år 2003 1 900 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således 10 336 000 000 kr. 19. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2003 anvisa medel till anslag 16:10 Handikappombudsmannen. 20. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade för år 2003 100 000 000 kr. 21. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 16:12 Hjälpmedelsgaranti för år 2003 184 126 000 kr. 2002/03:So470 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Anhörigrådet och Demensförbundet som bidragsberättigade handikapporganisationer. 2002/03:So480 av Marie Nordén m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av LSS och LASS. 2002/03:So482 av Kenth Högström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kostnadsansvaret för LSS. 2002/03:So504 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av LSS. 2002/03:So506 av Tomas Eneroth m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn av LSS genomförs. 2002/03:So508 av Rosita Runegrund m.fl. (kd): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt statsbidrag till anhörigorganisationer. 2002/03:So509 av Alf Svenssom m.fl. (kd): 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning kring möjligheterna för staten att ta över kostnadsansvaret för LSS-insatser. 28. Riksdagen beslutar att höja anslaget för bilstöd i enlighet med vad som anförs i motionen. 29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 16:7 Bilstöd till handikappade +20 000 000 kr. 2002/03:So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten och försäkringskassan övertar hela ekonomi- och handläggningsansvaret för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 7. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av lagen om assistansersättning enligt vad i motionen anförs om makars ansvar, ersättningstider, personkrets m.m. 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 16:7 Bilstöd till handikappade +50 000 000 kr. Anslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning +3 039 000 000 kr. Nytt anslag: Tillgänglighetsreform 500 000 000 kr. 2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp): 8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälso- och sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 16:7 Bilstöd till handikappade +50 000 000 kr. Anslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning +3 039 000 000 kr. Nytt anslag: Tillgänglighetsreform 500 000 000 kr. 2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c): 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att låta vuxenutbildning vara underlag för rätt till assistent enligt LSS. Äldrepolitik 2002/03:So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utveckling av omsorgsgarantier i äldrevården på kommunal nivå. 4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med nytt förslag om tillsyn av äldrevården, med den inriktning som anges i motionen. 5. Riksdagen ökar anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken med 296 miljoner kronor, jämfört med regeringens förslag. 2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd): 18. Riksdagen beslutar att förlänga stimulansbidraget till anhörigvården inom äldreomsorgen 2003 och 2004 med 40 miljoner kronor vartdera året. 29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken +40 000 000 kr. 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken +296 000 000 kr. 2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp): 8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälso- och sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken +296 000 000 kr. Socialtjänstpolitik 2002/03:So285 av Lena Adelsohn Liljeroth (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upphäva SiS monopol. 2002/03:So319 av Raimo Pärssinen (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs angående kvinnojourer. 2002/03:So353 av Christina Nenes och Marina Pettersson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvinnojourerna. 2002/03:So363 av Gudrun Schyman m.fl. (v): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen och Boverket tillsammans skall kartlägga hemlösheten minst vart tredje år. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag avseende hemlösa kvinnor. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda initiativ för att förbättra situationen för dem som blivit hemlösa till följd av avvecklingar inom vård och omsorg. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda och lägga fram förslag till ändringar i socialtjänstlagen. 2002/03:So366 av Solveig Hellquist m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att tillsätta en utredning avseende bostadsproblematiken för hemlösa. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att stärka nätverket och samarbetsorganisationer i syfte att påbörja arbetet med stödverksamhet till hemlösa samt anhöriga under pågående utredning. 2002/03:So380 av Carina Ohlsson och Elisebeht Markström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av jämnare och bättre arbetsvillkor för kvinnojourer. 2002/03:So393 av Åsa Lindestam (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvinnojourer. 2002/03:So449 av Gudrun Schyman m.fl. (v): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurssamverkan kring hemlösa. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förstärkt besittningsskydd och att rätten till bostad skrivs in i socialtjänstlagen. 2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v): 5. Riksdagen begär att regeringen kartlägger de finansiella konsekvenserna av ett ökat stöd till de lokala kvinnojourerna enligt vad i motionen anförs. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av regionala kvinnocentrum. 2002/03:So466 av Chris Heister m.fl. (m): 22. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 politikområde 18:2 Statens institu- tionsstyrelse för år 2003 610 346 000 kr. 23. Riksdagen beslutar att anslaget under utgiftsområde 9 politikområde 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen. 2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd): 29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Nytt anslag: Statsbidrag till kvinnojourer 10 000 000 kr. 2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. +10 000 000 kr. 2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat stöd till kvinnojourer. 2002/03:Ju250 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Rikskvinnocentrum. 2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 28. Riksdagen anvisar till 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete med mera för budgetåret 2003 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 87 578 000 kronor. 2002/03:Ju365 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler platser för sluten vård av unga brottslingar. 2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c): 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka kvinnojourerna och uppmuntra mansjourer. 2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd): 45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till kvinnojourernas arbete, särskilt mot bakgrund av deras kunskap och erfarenhet av utsatta flickor i patriarkala familjer. 2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp): 8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälso- och sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. +10 000 000 kr. 2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd): 41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat stöd till nya kvinnojourer. 2002/03:A322 av Lars Ångström m.fl. (mp): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behov av professionella mansjourer. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppmuntra kommuner och landsting att initiera mansjourer. 2002/03:Bo266 av Dan Kihlström m.fl. (kd): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att socialtjänstlagen skall ge stöd för boende som en social rättighet. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en rikstäckande kampanj med en nollvision för hemlösheten. 2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c): 20. Riksdagen begär att regeringen utarbetar en strategi för att minska antalet bostadslösa och hemlösa. Forskningspolitik 2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd): 29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning -30 000 000 kr. 2002/03:So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c): 3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning: Anslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning -50 000 000 kr. Övrig statlig verksamhet 2002/03:So209 av Rigmor Stenmark (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av läkemedelsförsäljning. 2002/03:So278 av Anita Sidén och Anna Lindgren (m): Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som undersöker grunderna för att kunna slopa apoteksmonopolet. 2002/03:So281 av Chris Heister m.fl. (m): 10. Riksdagen beslutar att avveckla apoteksmonopolet i enlighet med vad som anförs i motionen. 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försäljning av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. 2002/03:So282 av Patrik Norinder (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avveckling av apoteksmonopolet. 2002/03:So298 av Bo Lundgren m.fl. (m): 9. Riksdagen beslutar avveckla apoteksmonopolet, i enlighet med vad som anförs i motionen. 2002/03:So336 av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa apoteksmonopolet. 2002/03:So437 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag rörande formerna för upphävande av apoteksmonopolet. 2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c): 34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avmonopolisering av Apoteket AB. 2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Systembolaget. 2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd): 25. Rik[8]sdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av apoteksmonopolet. FOOTNOTES [8]: för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning
Bilaga 2 Regeringens lagförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 4 § ----------------------------------------------------- Rätt till förmåner enligt denna lag har 1. den som är bosatt i Sverige, och ----------------------------------------------------- 2. den som, utan att vara bosatt här, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom eller moderskap enligt vad som följer av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.1 ----------------------------------------------------- Rätt till förmåner enligt Rätt till förmåner 5 och 21 §§ med undantag enligt 5 och 20 §§ med för varor som avses i 19 undantag för varor som § andra punkten har även avses i 18 § andra den som i annat fall, punkten har även den som utan att vara bosatt i i annat fall, utan att Sverige, har anställning vara bosatt i Sverige, här. har anställning här. ----------------------------------------------------- Särskilda bestämmelser om kostnadsfria läkemedel gäller för dem som får sjukhusvård som avses i 5 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller i 2 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samt för den som åtnjuter hemsjukvård som avses i 3 e eller 18 d § hälso- och sjukvårdslagen och för den som bor i sådan särskild boendeform som avses i 18 d § samma lag. ----------------------------------------------------- _______________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Den nya bestämmelsen tillämpas do med den 1 oktober 2002. Bilaga 3 Regeringens och riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Belopp i 1 000-tal kronor ------------------------------------------------------------------------------- Anslag AnslagstypRegeringens förslag (s, v, mp) (m) (fp) (kd) (c) ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 608 000 +100 000 ------------------------------------------------------------------------------- 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 18 550 000 -1 900 - 000 ------------------------------------------------------------------------------- 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 101 095 +186 +1 980 + 000 000 ------------------------------------------------------------------------------- 13:4 Statens beredning för medicinsk (ram) 38 675 +10 000 utvärdering ------------------------------------------------------------------------------- 13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 25 473 ansvarsnämnd ------------------------------------------------------------------------------- 13:6 Socialstyrelsen (ram) 470 619 -108 000 -24 000 -50 000 ------------------------------------------------------------------------------- 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden (ram) 39 720 -39 720 ------------------------------------------------------------------------------- 13:8 Medicinalstyrelse (ram) +108 000 ------------------------------------------------------------------------------- 13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin (ram) +200 000 ------------------------------------------------------------------------------- 13:10 Nationell vårdgaranti (ram) +2 000 +250 000 000 ------------------------------------------------------------------------------- 13:11 Forskning i palliativ vård (ram) +35 000 ------------------------------------------------------------------------------- 13:12 Hälsonät (ram) +25 000 ------------------------------------------------------------------------------- 14:1 Insatser mot aids (ram) 58 122 +75 000 ------------------------------------------------------------------------------- 14:2 Bidrag till WHO (ram) 41 371 ------------------------------------------------------------------------------- 14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 20 507 hälsovårdshögskolan ------------------------------------------------------------------------------- 14:4 Statens folkhälsoinstitut (ram) 124 894 -60 000 - ------------------------------------------------------------------------------- 14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 173 343 -9 000 -6 000 ------------------------------------------------------------------------------- 14:6 Institutet för psykosocial (ram) 14 359 medicin ------------------------------------------------------------------------------- 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 86 554 -41 000 + ------------------------------------------------------------------------------- 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 193 250 +100 000 åtgärder ------------------------------------------------------------------------------- 14:9 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 118 -118 ------------------------------------------------------------------------------- 14:10 Bidrag till lokalt (ram) +60 000 folkhälsoarbete ------------------------------------------------------------------------------- 15:1 Barnombudsmannen (ram) 16 294 ------------------------------------------------------------------------------- 15:2 Statens nämnd för (ram) 7 823 internationella adoptionsfrågor ------------------------------------------------------------------------------- 16:1 Personligt ombud (ram) 90 000 ------------------------------------------------------------------------------- 16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 279 000 handikappområdet ------------------------------------------------------------------------------- 16:3 Statsbidrag till särskilt (ram) 166 884 utbildningsstöd ------------------------------------------------------------------------------- 16:4 Bidrag till viss verksamhet för (obet.) 80 394 +1 000 personer med funktionshinder ------------------------------------------------------------------------------- 16:5 Bidrag till (obet.) 157 248 +2 000 handikapporganisationer ------------------------------------------------------------------------------- 16:6 Bidrag till utrustning för (ram) 20 126 -20 126 elektronisk kommunikation ------------------------------------------------------------------------------- 16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 164 000 -164 000 ------------------------------------------------------------------------------- 16:8 Kostnader för statlig (ram) 8 436 000 +1 900 assistansersättning 000 000 ------------------------------------------------------------------------------- 16:9 Statens institut för särskilt (ram) 26 373 utbildningsstöd ------------------------------------------------------------------------------- 16:10 Handikappombudsmannen (ram) 16 425 -16 425 ------------------------------------------------------------------------------- 16:11 Bostadsstöd till (ram) +100 000 funktionshindrade ------------------------------------------------------------------------------- 16:12 Hjälpmedelsgaranti (ram) +184 126 ------------------------------------------------------------------------------- 16:13 Tillgänglighetsreform (ram) +500 000 ------------------------------------------------------------------------------- 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 35 446 +296 000 +4 inom äldrepolitiken ------------------------------------------------------------------------------- 18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 77 578 +10 000 socialt arbete m.m. ------------------------------------------------------------------------------- 18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 735 346 -125 000 ------------------------------------------------------------------------------- 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000 för hemlösa ------------------------------------------------------------------------------- 18:4 Statsbidrag till kvinnojourer (ram) +10 000 ------------------------------------------------------------------------------- 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv (ram) 21 807 och socialvetenskap: Förvaltning ------------------------------------------------------------------------------- 26:2 Forskningrådet för arbetsliv och (ram) 283 891 -30 000 -50 socialvetenskap: Forskning 000 ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- Summa 33 170 735 +186 +2 245 +4 545 +2 006 +161 000 737 000 000 000 ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- Bilaga 4 Utskottets förslag till medelsanvisning på anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden som fogas till betänkandet. 1 000-tal kronor --------------------------------------------------------------- Anslag och anslagstyp Regeringens UtskottetsAvvikelse förslag förslag --------------------------------------------------------------- 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. 2 608 2 608 (ram) 000 000 --------------------------------------------------------------- 13:2 Bidrag för 18 550 18 550 läkemedelsförmånen (ram) 000 000 --------------------------------------------------------------- 13:3 Bidrag till hälso- och 101 095 287 095 +186 000 sjukvård (ram) --------------------------------------------------------------- 13:4 Statens beredning för 38 675 38 675 medicinsk utvär- dering (ram) --------------------------------------------------------------- 13:5 Hälso- och sjukvårdens 25 473 25 473 ansvarsnämnd (ram) --------------------------------------------------------------- 13:6 Socialstyrelsen (ram) 470 619 470 619 --------------------------------------------------------------- 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden 39 720 39 720 (ram) --------------------------------------------------------------- 14:1 Insatser mot aids (ram) 58 122 58 122 --------------------------------------------------------------- 14:2 Bidrag till WHO (ram) 41 371 41 371 --------------------------------------------------------------- 14:3 Bidrag till Nordiska 20 507 20 507 hälsovårds- högskolan (ram) --------------------------------------------------------------- 14:4 Statens folkhälsoinstitut 124 894 124 894 (ram) --------------------------------------------------------------- 14:5 Smittskyddsinstitutet 173 343 173 343 (ram) --------------------------------------------------------------- 14:6 Institutet för 14 359 14 359 psykosocial medicin (ram) --------------------------------------------------------------- 14:7 Folkhälsopolitiska 86 554 86 554 åtgärder (ram) --------------------------------------------------------------- 14:8 Alkohol- och 193 250 193 250 narkotikapolitiska åtgärder (ram) --------------------------------------------------------------- 14:9 Alkoholsortimentsnämnden 118 118 (ram) --------------------------------------------------------------- 15:1 Barnombudsmannen (ram) 16 294 16 294 --------------------------------------------------------------- 15:2 Statens nämnd för 7 823 7 823 internationella adoptionsfrågor (ram) --------------------------------------------------------------- 16:1 Personligt ombud (ram) 90 000 90 000 --------------------------------------------------------------- 16:2 Vissa statsbidrag inom 279 000 279 000 handikapp- området (res.) --------------------------------------------------------------- 16:3 Statsbidrag till särskilt 166 884 166 884 utbildningsstöd (ram) --------------------------------------------------------------- 16:4 Bidrag till viss 80 394 80 394 verksamhet för personer med funktionshinder (anslag) --------------------------------------------------------------- 16:5 Bidrag till 157 248 157 248 handikapporganisationer (anslag) --------------------------------------------------------------- 16:6 Bidrag till utrustning 20 126 20 126 för elektronisk kommunikation (ram) --------------------------------------------------------------- 16:7 Bilstöd till handikappade 164 000 164 000 (ram) --------------------------------------------------------------- 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning (ram) 8 436 8 436 000 000 --------------------------------------------------------------- 16:9 Statens institut för särskilt utbildnings- stöd (ram) 26 373 26 373 --------------------------------------------------------------- 16:10 Handikappombudsmannen 16 425 16 425 (ram) --------------------------------------------------------------- 17:1 Stimulansbidrag och 35 446 35 446 åtgärder inom äldrepolitiken (ram) --------------------------------------------------------------- 18:1 Bidrag till utveckling 77 578 77 578 av socialt arbete m.m. (ram) --------------------------------------------------------------- 18:2 Statens 735 346 735 346 institutionsstyrelse (ram) --------------------------------------------------------------- 18:3 Utvecklingsmedel till 10 000 10 000 åtgärder för hemlösa (res.) --------------------------------------------------------------- 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning (ra