Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar m.m.
Betänkande 1997/98:SfU2
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1997/98:SFU02
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar m.m.
Innehåll
1997/98 SfU2
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande budgetproposition 1997/98:1 utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar jämte motioner. Vidare behandlas regeringens skrivelse 1997/98:23 Invandrings- och flyktingpolitiken, avsnitt 7 Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m. samt motioner om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. och om ersättningen för kommunernas flyktingmottagande. Regeringen föreslår en ny anslagsstruktur för utgiftsområdet med utgångspunkt i att regeringen i en särproposition föreslår att en ny myndighet för integrationsfrågor inrättas med ansvar för integrationspolitiken. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) skall enligt förslaget inordnas i den nya myndighetens organisation. Den nya myndigheten skall inrättas fr.o.m. den 1 juni 1998. Regeringen föreslår också att statsbidraget till Stiftelsen invandrartidningen upphör efter den 30 april 1998. Utskottet har i sitt betänkande 1997/98:SfU6 tillstyrkt inrättandet av den nya myndigheten med den ändringen att DO inte skall ingå i organisationen. Utskottet har i samma betänkande anfört att statsbidrag till Stiftelsen invandrartidningen bör utges för hela 1998. I detta betänkande följer utskottet upp dessa ställningstaganden såvitt avser ändringar i anvisade medel. Därvid tillgodoses delvis en motion (kd). Det förlängda statsbidraget till Stiftelsen invandrartidningen finansieras med en minskning av anslaget B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden. Utskottet tillstyrker propositionen i övrigt och avstyrker övriga motioner. Till betänkandet har fogats fyra reservationer och sex särskilda yttranden.
Propositionen
Proposition 1997/98:1 Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998, bilaga 4, utgiftsområde 8, föreslagit riksdagen att 1. för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning: - A 1 Statens invandrarverk; ramanslag; 452 402 000 kr, - A 2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 773 650 000 kr, - A 3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag: 313 289 000 kr, - A 4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 65 388 000 kr, - A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden; ramanslag; 60 295 000 kr, - A 6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 83 210 000 kr, - B 1 Integrationsmyndigheten; ramanslag; 45 376 000 kr, - B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden; ramanslag; 200 000 000 kr, - B 3 Integrationsåtgärder; ramanslag; 57 860 000 kr, - B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 1 713 915 000 kr, - B 5 Hemutrustningslån; ramanslag; 98 549 000 kr.
Skrivelse 1997/98:23 Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse 1997/98:23 Invandrings- och flyktingpolitiken. Skrivelsen behandlas såvitt avser avsnitt 7 i detta betänkande och i övrigt i ett senare betänkande.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98 1997/98:Sf609 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en repatrieringsanläggning. 1997/98:Sf610 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den snabbt ser över statsbidragsvillkoren för kommunerna i avsikt att underlätta och upprätthålla ett ekonomiskt statligt ansvar för flyktingmottagningen. 1997/98:Sf616 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. (1) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt Miljöpartiets förslag i tabell, 1. (2) Integrationsmyndigheten, avvikelser från regeringens förslag 1998: - 45 miljoner kr 1. (3) B 3 Integrationsåtgärder, avvikelse från regeringens förslag 1998: + 37 miljoner kr. 2. (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för åren 1999 och 2000 enligt tabell, 2. (2) B 1 Integrationsmyndigheten, avvikelse från regeringen 1999: - 76 miljoner kronor, avvikelse från regeringen 2000: - 84 miljoner kronor. 2. (3) B 3 Integrationsåtgärder, avvikelse från regeringen 1999: + 68 miljoner kronor, avvikelse från regeringen 2000: + 76 miljoner kronor. 1997/98:Sf617 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 6. (1) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslag under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt uppställning: 6. (2) A 1 Statens invandrarverk, Regeringens förslag: 452 402 000, Anslagsförändring: + 24 250 000 6. (3) B 1 Integrationsmyndigheten, Regeringens förslag: 45 376 000, Anslagsförändring: -45 376 000 6. (4) B 3 Integrationsåtgärder, Regeringens förslag: 57 860 000, Anslagsförändring: + 10 237 000 6. (5) B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Regeringens förslag: 1 713 915 000, Anslagsförändring: + 1 000 000 6. (6) B 6 Nytt anslag: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering + 9 889 000 1997/98:Sf620 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag på ett varaktigt utjämningssystem som fördelar socialkostnaderna för utomnordiska medborgare i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sf621 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen anslår 427 402 000 kr för anslag A 1 Statens invandrarverk för 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen anslår 607 650 000 kr för anslag A 2 Mottagande av asylsökande 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen anslår 263 289 000 kr för anslag A 3 Migrationspolitiska åtgärder 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen anslår 50 388 000 kr för anslag A 4 Utlänningsnämnden 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen anslår 50 295 000 kr för 1998 för anslag A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen anslår 52 210 000 kr för anslag A 6 Utresor för avvisade och utvisade för 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå medel till anslag B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sf625 av Anders Ygeman och Carina Moberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av principerna för fördelning av anslag för flyktingmottagandet, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av kriterierna för fördelningen av ytterligare medel för kommuner med stor andel nyanlända flyktingar. 1997/98:Sf627 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas (1) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning: (2) A 1 Statens invandrarverk, Regeringens förslag: 452 402, Anslagsförändring: + 10 000, (3) A 2 Mottagande av asylsökande, Regeringens förslag: 773 650, Anslagsförändring: + 300 000, (4) A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden, Regeringens förslag: 60 295, Anslagsförändring: + 5 000, (5) B 1 Integrationsmyndigheten, Regeringens förslag: 45 376, Anslagsförändring: - 45 000, (6) B 3 Integrationsåtgärder, Regeringens förslag: 57 860, Anslagsförändring: + 20 000, (7) B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Regeringens förslag: 1 713 915, Anslagsförändring: + 300 000. 1997/98:So285 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyktingars och asylsökandes situation inom hälso- och sjukvården. 1997/98:So304 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda hur asylsökande skulle kunna få rätt till samma sjukvård som svenska medborgare, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla asylsökande som varit utsatta för fysiska och psykiska övergrepp skall ha rätt till sakkunnig behandling på centrum för tortyrskadade samt att det skall åligga varje landsting att inrätta sådana, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre information om sekretesslagstiftningen samt att förtydliga sekretesslagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen under punkt 2.5, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att se över LMA-boende barns vårdbehov, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda hur en person som är under anknytningsutredning och befinner sig i Sverige skulle kunna ges fullgod sjukvård.
Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:23 Invandrings- och flyktingpolitiken 1997/98:Sf13 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Barnkommitténs förslag om undersökning av det medicinska omhändertagandet av asylsökande skolbarn, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxna asylsökandes rätt till sjukvård, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör ge landstingen i uppdrag att kartlägga omfattningen av behov av särskilt stöd för flyktingbarn som utsatts för traumatiska upplevelser och att föreslå nödvändiga åtgärder, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Invandrarverket bör ges i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram för att medvetandegöra sin personal om den anmälningsskyldighet till socialtjänsten som finns i vissa fall, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av krav på dubbel straffbarhet vid könsstympning, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avsättande av en del av den statliga ersättningen till landstingen till en särskild pott avsedd för vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka sjukvård anonymt, 14. att riksdagen hos regeringen begär en sådan översyn av sekretesslagen att den som söker vård inte skall behöva riskera att tas i förvar och avvisas,
Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik 1997/98:Sf8 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 12. att riksdagen till A 1 Invandrarverket (utgiftsområde 8) för budgetåret 1998 anvisar 10 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 442 402 000 kr.
Utskottet
Utgiftsområde 8 Utgiftsområdet omfattar dels migrationspolitiken med frågor rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige, mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vistas här samt internationellt samarbete på det migrationspolitiska området, dels invandrares integration med frågor rörande invandrares introduktion och integration i Sverige, åtgärder mot främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering samt ersättning till kommunerna för deras flyktingmottagande. Utgiftsområdet består av verksamhetsområdena migrationspolitik och integrationspolitik.
Rambeslut Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag för budgetåret 1998 fastställt ramen för utgiftsområde 8 till 3 863 934 000 kr (bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35).
Propositionen Målen för migrationspolitiken är att i en värld präglad av ökad öppenhet, samverkan och utbyte på alla områden verka för att migration till och från vårt land kan ske i ordnade former samt att värna asylrätten och upprätthålla den reglerade invandringen. Detta skall ske på ett sätt som svarar mot kraven på öppenhet och utbyte och präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens mänskliga rättigheter. Enligt vad som föreslås i proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik skall integrationspolitikens mål vara lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund samt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för. För budgetåret 1998 genomförs inom utgiftsområdet besparingsåtgärder i enlighet med vad som angavs i vårpropositionen. Dessa uppgår till 41 miljoner kronor utöver tidigare beslutade neddragningar inom utgiftsområdet och avser minskning av kommunersättningar vid flyktingmottagande och minskade transportkostnader till följd av effektiviseringar. För 1998 avser regeringen att prioritera en fortsatt modernisering av handläggningen och prövningen av utlänningars rätt att vistas i Sverige. Vidare skall Invandrarverkets roll stärkas och uppgifterna koncentreras på migrations- och medborgarskapsfrågor samt Utlänningsnämnden ges ökade resurser för att förkorta handläggningstiderna. Regeringen avser också att fortsätta satsningen på åtgärder för att främja frivillig återvandring samt att förbättra och följa upp prognoser inom utgiftsområdet. De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser mottagande av asylsökande och statlig ersättning till kommunerna för flyktingar och vissa andra invandrare. Sedan antalet asylsökande minskat har kostnaderna gått ner. Ersättningen till kommunerna för äldre och handikappade invandrare ökar dock fortfarande. Beräkningarna för utgiftsområdet baseras på att 13 350 personer antas söka asyl under budgetåret 1998 och att 7 000 utlänningar årligen kommer att tas emot i kommunerna och berättiga dessa till statlig ersättning. I budgetpropositionen föreslås bl.a. en ny anslagsstruktur med utgångspunkt i att regeringen i proposition 1997/98:16 föreslår att en ny myndighet för integrationsfrågor inrättas med ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocessen i samhället. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) skall enligt förslaget inordnas i den nya myndighetens organisation. Vidare skall enligt förslag i budgetpropositionen statsbidrag till Stiftelsen invandrartidningen inte lämnas efter den 30 april 1998. Regeringen föreslår följande medelsanvisning
A 1 Statens invandrarverk Statens invandrarverk är central utlänningsmyndighet och ansvarar för hanteringen av utlännings-, invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte handläggs av någon annan myndighet. Verket skall utreda och pröva ansökningar om visering, uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument samt om svenskt medborgarskap. Vidare ansvarar verket för mottagande av asylsökande, för överföring och mottagande av organiserat uttagna flyktingar samt har ansvar för de utlänningar som tas i förvar enligt utlänningslagen. Fr.o.m. den 1 juni 1998 kommer enligt förslaget i proposition 1997/98:16 en ny myndighet att vara central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Dessa frågor flyttas därmed från Invandrarverket. Uppgifter som avvecklas hos Invandrarverket, och som i fortsättningen kommer att i oförändrad eller modifierad form ingå i Integrationsmyndighetens ansvarsområde, motiverar att 59,3 miljoner kronor på helårsbasis räknas av från anslaget A 1 och tillförs anslaget B 1 Integrationsmyndigheten. För budgetåret 1998 skall dock 30,05 miljoner kronor ligga kvar på anslaget A 1, eftersom växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni 1998 och Invandrarverket dessutom kommer att ha avvecklingskostnader för myndigheten beroende dels på att antalet asylsökande minskat, dels på förändringar av verkets verksamhetsuppgifter. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 452 402 000 kr.
A 2 Mottagande av asylsökande Från anslaget finansieras Invandrarverkets mottagande av asylsökande och personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Från anslaget bekostas även asylsökandes resor från Sverige och kostnaderna för utlänningar som tagits i förvar enligt utlänningslagen (1989:529). Under anslaget ryms fr.o.m. budgetåret 1998 också ersättningen till kommunerna för den ersättning som ges till vissa andra utlänningar än asylsökande medan de väntar på beslut om uppehållstillstånd. Regeringen utgår från antagandet att 11 500 personer är registrerade i mottagandesystemet den 31 december 1997. Den genomsnittliga beläggningen beräknas till 9 500 personer. När antalet personer i mottagandesystemet minskar ökar dygnskostnaden per person till 205 kr. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 773 650 000 kr.
A 3 Migrationspolitiska åtgärder Under anslaget finansieras systemet för kollektiv överföring av flyktingar genom s.k. flyktingkvoter. Flyktingarna tas emot av kommunerna som för detta erhåller statlig ersättning. Av medlen för kvotflyktingar genomförs även vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Staten kan också ge bidrag till åtgärder för frivillig återvandring av personer som väljer att återvandra till sitt ursprungliga hemland eller till annat bosättningsland. Genom en tidsbegränsad förordning kan vissa utlänningar som inte får stanna kvar i Sverige få bidrag i samband med utresan. Anhöriga till flyktingar i Sverige kan få bidrag till resan hit om de vill förena sig med sina anhöriga i Sverige. Medel anvisas även för att bekosta vissa migrationspolitiska projekt och Sveriges deltagande i internationellt samarbete inom flykting- och invandringsområdet. Likaså anvisas medel från detta anslag till Svenska röda korsets efterforskningsenhet. Regeringen anser att anslagsmedlen för år 1998 avseende mottagande av kvotflyktingar liksom för innevarande budgetår bör få användas med viss flexibilitet och motsvara kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 313 289 000 kr.
A 4 Utlänningsnämnden Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av Invandrarverket avseende avvisnings- och utvisningsärenden, ansökningar om uppehållstillstånd, flyktingförklaring, resedokument och svenskt medborgarskap. Utlänningsnämnden prövar även s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd. Fr.o.m. den 1 december 1997 tillförs nämnden uppgiften att pröva överklaganden beträffande offentliga biträden i utlänningsärenden. Regeringen anser att en översyn av Utlänningsnämndens arbetsformer och resursanvändning är påkallad. En bedömning bör därvid göras av vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare förkorta handläggningstiderna. För att stödja nämnden i ett sådant arbete och för att få ner ärendebalansen tillförs anslaget 4 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 65 388 000 kr.
A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden Från anslaget skall bekostas de offentliga biträden som fr.o.m. den 1 december 1997 förordnas enligt 11 kap. utlänningslagen samt lagen (1996:1620) om offentligt biträde. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 60 295 000 kr.
A 6 Utresor för avvisade och utvisade Från anslaget finansieras resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Invandrarverket och Utlänningsnämnden med stöd av utlänningslagen. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar resor på uppdrag av verkställande polismyndighet. Antalet verkställigheter av avvisningsbeslut beräknas öka men resorna bör kunna anordnas till förhållandevis låga kostnader. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 83 210 000 kr.
B 1 Integrationsmyndigheten Integrationsmyndigheten skall enligt förslaget i proposition 1997/98:16 fr.o.m. den 1 juni 1998 vara central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. DO skall ingå i den nya myndigheten men ha kvar en självständig ställning. En organisationskommitté skall utreda den närmare organisationen av myndigheten, dess ledningsform samt ge förslag till namn på myndigheten. Under budgetåret 1998 kommer Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Integrationsmyndigheten att ha delad dispositionsrätt till anslaget. Uppgifter som avvecklas hos Invandrarverket, och som i fortsättningen kommer att i oförändrad eller modifierad form ingå i Integrationsmyndighetens ansvarsområde motiverar, som nämnts ovan under anslaget A 1, att 59,3 miljoner kronor på helårsbasis räknas av från anslaget A 1 och tillförs anslaget B 1. För budgetåret 1998 skall dock 30,05 miljoner kronor ligga kvar på anslaget A 1, eftersom växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni 1998 och Invandrarverket dessutom kommer att ha avvecklingskostnader. Det tidigare anslaget B 3 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering avvecklas och de medel som tidigare beräknats för ändamålet, 4 889 000 kr, förs i sin helhet över till anslaget B 1. Ombudsmannen finansieras från det nya anslaget även under tiden 1 januari - 30 maj 1998. Etableringskostnaderna för den nya myndigheten beräknas till ca 4 miljoner kronor. Medel för uppföljning av den statliga ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande - 1 miljon kronor - förs till Integrationsmyndigheten efter att tidigare ha finansierats över anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen, som upphör efter den 30 april 1998, fördelas mellan anslagen B 1 och B 3. Av tidigare beräknat statsbidrag på 15 355 000 kr skall 5 118 000 kr användas till Stiftelsens verksamhet för perioden januari - april 1998 och finansieras inom anslaget B 3. Resterande belopp som uppgår till 10 237 000 kr tillförs Integrationsmyndigheten. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 45 376 000 kr.
B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden Anslaget avser särskilda insatser för att främja utvecklingen i invandrartäta och utsatta storstadsområden samt i bostadsområden med likartad situation. I propositionen anförs att kommunernas utvecklingsarbete skall vara långsiktigt. Ett övergripande syfte med stimulansbidraget är att ge utrymme för uthålliga lokala processer. I tilläggsbudget för år 1997 har regeringen föreslagit att 70 miljoner kronor på motsvarande anslag dras in, men en utökad satsning på utsatta bostadsområden under åren 1998 och 1999 är angelägen. Ambitionshöjningen bör kunna genomföras under en längre tidsperiod. Därför föreslår regeringen en omfördelning av anslagsnivåerna för åren 1998 och 1999 i förhållande till de nivåer som angavs i vårpropositionen. Därigenom kan medel för utvecklingsarbete anslås också för år 2000 så att ett långsiktigt arbete blir möjligt. För att få ytterligare erfarenheter och effekter av de insatser som de tolv utsedda kommunerna genomför, anser regeringen att några bostadsområden skall få möjlighet att vidareutveckla sitt arbete i syfte att åstadkomma en varaktig förbättring av situationen och kunna fungera som nationella exempel. En del av anslaget bör även detta år avsättas för uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning. Även administrationen av bidragen finansieras från anslaget. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 200 000 000 kr.
B 3 Integrationsåtgärder Anslaget disponeras för åtgärder för att stimulera integrationsprocessen i samhället samt för åtgärder som förebygger och motverkar diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Vidare disponeras anslaget för informationsinsatser samt för projekt med syfte att följa upp och utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald. Anslaget disponeras också för statsbidrag till invandrares riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för sådana riksorganisationer. Vidare finansieras från anslaget bidrag till vissa avgränsade projekt. Medel från anslaget bör användas av Integrationsmyndigheten, bl.a. för att stimulera dem som invandrat till ett ökat deltagande i samhällslivet samt för att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Vidare beräknas medel för vissa informationsinsatser i samband med invandrares introduktion. Statsbidragsgivningen till Stiftelsen Invandrartidningen skall upphöra efter den 30 april 1998 då nuvarande avtal med stiftelsen löper ut. Av det tidigare beräknade statliga stödet har 10 237 000 kr förts till Integrationsmyndigheten medan 5 118 000 kr under anslaget B 3 skall användas till Stiftelsens verksamhet under perioden 1 januari - 30 april 1998. Till anslaget förs ca 8 miljoner kronor från utgiftsområde 17. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare som i samråd med bl.a. invandrarnas organisationer skall föreslå formerna för ett nytt bidragssystem. Det nya systemet skall börja införas år 1999 och vara fullt genomfört år 2001. Därför föreslås inga förändringar av statsbidragen till invandrares riksorganisationer för år 1998. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 57 860 000 kr.
B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner och landsting enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Kommunmottagandet år 1998 bedöms omfatta 7 000 personer, inkluderande vissa anhöriga till flyktingar samt flyktingar som överförts till Sverige efter särskild uttagning, s.k. kvotflyktingar. De kraftigt ökade ersättningarna till kommunerna för äldre och handikappade flyktingar skall analyseras. Regeringen har beslutat att ge Invandrarverket i uppdrag att kartlägga kommunmottagandet under 1990-talet och att i samband härmed vidareutveckla sina anslagsprognoser. Verket skall speciellt analysera mottagandet av äldre och handikappade flyktingar och vilka statliga ersättningar till kommunerna som de närmaste åren kan förväntas för dessa personkategorier vid tillämpning av nuvarande ersättningsregler. I uppdraget ingår också att utreda om reglerna innebär viss överkompensation för kommunerna. Föreligger sådan avser regeringen att efter överläggningar med Svenska kommunförbundet vidta erforderliga korrigeringar i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. För att kunna möta utgiftsanspråken år 1998 omfördelas 100 miljoner kronor från utgiftsområde 25, anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 1 713 915 000 kr.
B 5 Hemutrustningslån Från anslaget finansieras räntesubventioner och avskrivningar för lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Regeringen avser att se över regelverket för hemutrustningslån, bl.a. för att se om det behöver anpassas till de förändringar av socialtjänstlagen som genomförs den 1 januari 1998. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 98 549 000 kr.
Motionerna
Moderaterna I motion Sf621 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anförs att en besparing inom utgiftsområdet är möjlig till följd av att allt färre flyktingar kommer till Sverige. Därmed kan handläggningen av ärendena effektiviseras, vilket leder till att vistelsetiden på flyktingförläggning minskar kraftigt. Det förhållandet att lagstiftningen fr.o.m. den 1 januari 1997 blivit tydligare underlättar Invandrarverkets prövning av asylärenden. Det minskade antalet flyktingar motiverar också besparingar för Utlänningsnämnden och rättshjälpen. Vidare kan utgifterna för utresor minskas, t.ex. om man använder busstransporter i stället för flyg och har färre antal medföljande. Motionärerna avvisar slutligen förslaget om medel för särskilda insatser i utsatta bostadsområden och föreslår i stället en utredning av möjligheterna att inrätta frizoner i t.ex. Botkyrka i syfte att åstadkomma mer avreglerade ekonomiska aktiviteter. Motionärerna föreslår i yrkandena 1-6 och 8 följande förändringar i förhållande till regeringens förslag: A 1 Statens invandrarverk - 25 miljoner kronor A 2 Mottagande av asylsökande - 166 ? A 3 Migrationspolitiska åtgärder - 50 ? A 4 Utlänningsnämnden - 15 ? A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden - 10 ? A 6 Utresor för avvisade och utvisade - 31 ? B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsomr. - 200 ? Moderaterna lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som understiger regeringens förslag med sammanlagt 497 miljoner kronor. Här noteras att Moderaterna i motion Sf4, som behandlats i betänkande 1997/98:SfU6, motsatt sig inrättandet av en särskild myndighet för integrationsfrågor.
Folkpartiet I motion Sf8 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12 föreslås att till anslaget A 1 Statens invandrarverk anvisas 10 miljoner kronor mindre än enligt regeringens förslag. Motionärerna anser att behov av medel till Invandrarverket för avvecklingskostnader saknas, bl.a. som en konsekvens av att man avvisar förslaget att inrätta en ny myndighet för integrationsfrågor. Här noteras även att Folkpartiet i samma motion motsätter sig förslaget om inrättande av ny myndighet för integrationspolitiken och att statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen föreslås upphöra. Motionen har i dessa delar behandlats av utskottet i betänkande 1997/98:SfU6.
Vänsterpartiet I motion Sf627 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att motionärerna avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet och anser att Invandrarverket bör få ytterligare medel, 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag, för uppgifter som bör ligga kvar på Invandrarverket, nämligen att medverka vid nyanlända invandrares bosättning och att besluta om ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet. DO bör vara en självständig myndighet och tillföras både fler uppgifter och mer resurser (ytterligare 5 miljoner kronor). Inte heller bör Invandrartidningen läggas ner utan medel anvisas med 15 miljoner kronor. Vidare måste man enligt motionärerna räkna med att om Sverige respekterar sina internationella åtaganden kommer det att medföra ytterligare utgifter både för mottagande av asylsökande och för statens ersättningar till kommunerna. Därvid har beaktats att handläggningstiderna hos Invandrarverket och Utlänningsnämnden bör kunna kortas och antalet personer i mottagningssystemet därigenom minskas. För att säkerställa rättssäkerheten i asylprövningsärenden krävs enligt motionärerna dessutom ytterligare medel till rättshjälp i dessa ärenden. Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag: A 1 Statens invandrarverk + 10 miljoner kronor A 2 Mottagande av asylsökande + 300 ? A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden + 5 ? B 1 Integrationsmyndigheten - 45 ? B 3 Integrationsåtgärder + 20 ? B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 300 ? Vänsterpartiet lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som överstiger regeringens förslag med 590 miljoner kronor. Därtill begärs i motion Sf13 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkande 13 ett tillkännagivande om att en del av den statliga ersättningen till landstingen bör avsättas till en särskild pott avsedd för vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka sjukvård anonymt.
Miljöpartiet I motion Sf616 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anförs att motionärerna avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. Motionärerna anser att lokala initiativ för att stärka nytillkomna invånares delaktighet och inflytande skall stimuleras lokalt. Medlen för den nya integrationsmyndigheten bör därför överföras till anslaget B 3 Integrationsåtgärder. Motionärerna anser att mångkulturell kompetens i kulturfrågor bör finnas kvar även i fortsättningen och avvisar därför regeringens förslag om överflyttning av vissa medel (8 miljoner kronor) från utgiftsområde 17. Motionärerna föreslår i yrkande 1 följande förändringar i förhållande till regeringens förslag: B 1 Integrationsmyndigheten - 45 miljoner kronor B 3 Integrationsåtgärder + 37 ? Miljöpartiet lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som understiger regeringens förslag med 8 miljoner kronor. Här noteras att Miljöpartiet i motion Sf9, som utskottet behandlat i betänkande 1997/98:SfU6, begärt tillkännagivanden om att Invandrarverket skall ha 30 miljoner kronor för integrationsavdelningen, att 15 miljoner kronor av kostnaden för integrationsverket skall anvisas för utgivande av Invandrartidningen samt att DO skall ha ett ökat anslag på 5 miljoner kronor. Dessutom anges i motionen att pengarna som skulle satsas på ett integrationsverk i stället skall föras över till kommunerna.
Kristdemokraterna I motion Sf617 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) yrkande 6 anförs att motionärerna avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. DO bör vara en självständig myndighet och tillföras medel motsvarande 1997 års anslag plus en förstärkning på 5 miljoner kronor (under B 3). Stiftelsen Invandrartidningen bör tillföras 10 237 000 kr för fortsatt utgivning av tidningen under hela 1998. Dessutom tillförs 1 miljon kronor till B 4 som uppföljningsmedel. Motionärerna föreslår i yrkande 6 följande förändringar i förhållande till regeringens förslag: A 1 Statens invandrarverk + 24,25 miljoner kronor B 1 Integrationsmyndigheten - 45,376 ? B 3 Integrationsåtgärder + 10,237 ? B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 1 ? B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskrim. + 9,889 ? Kristdemokraterna lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som sammantaget uppgår till samma belopp som regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande Som redovisats i det föregående har riksdagen fastställt ramen för utgiftsområde 8 till 3 453 088 kr för budgetåret 1998. Regeringens förslag till anslagsstruktur och medelsanvisning grundar sig till stora delar på förslag i proposition 1997/98:16. Utskottet har behandlat propositionen i betänkande 1997/98:SfU6 och därvid föreslagit vissa förändringar. Utskottet har tillstyrkt inrättandet av en ny myndighet för integrationspolitiken men med den ändringen att DO inte skall inordnas i den nya myndigheten. Detta får effekter på medelsanvisningen, enligt vad utskottet nedan föreslår. Vad gäller statsbidraget till Invandrartidningen har utskottet anfört att Invandrartidningen behöver något längre tid än vad regeringen föreslår för att kunna anpassa sin verksamhet till de nya villkor som borttagandet av statsstöd innebär. Utskottet anser därför att statsbidraget till Invandrartidningen bör kvarstå under hela 1998. Härigenom undviks också ett avbrott i den information tilll nyanlända som den nya myndigheten skall handha. Utskottet vidhåller detta och föreslår nedan omfördelningar i budgeten för att täcka en sådan förlängd avvecklingstid av statsbidraget. En motsvarande minskning föreslås på anslaget B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden. Utskottet vill i detta sammanhang kommentera medelsberäkningen för Invandrarverket från den 1 juni 1998. I samband med behandlingen av proposition 1997/98:16 höll utskottet en offentlig utfrågning (en utskrift finns bilagd betänkande 1997/98:SfU6). Vid utfrågningen påpekade Invandrarverkets generaldirektör att man från Invandrarverkets sida anser att den nya myndigheten helårsvis bör ha 43,5 miljoner kronor från Invandrarverkets medel i stället för av regeringen beräknade 59,3 miljoner kronor. Den största skillnaden i beräkningen beror på att regeringen anser att 19,7 miljoner kronor av Invandrarverkets ?overheadkostnader? skall läggas på den nya myndigheten, medan Invandrarverket anser att 6 miljoner är en rimlig summa och motsvarar den procentandel av overheadkostnaderna som Invandrarverket fått vid övertagande av uppgifter från polisen. Enligt generaldirektören leder besparingskraven till att prövningsverksamheten måste minskas med 12 %, vilket leder till längre handläggningstider i asylärenden och andra tillstånds-ärenden samt i medborgarskapsärenden. Utskottet konstaterar att regeringens förslag till beräkning av administrationskostnaderna för Invandrarverkets integrationsverksamhet grundas på förslag i betänkandet Lika möjligheter (SOU 1997:82) av Utredningen om introduktion för nyanlända invandrare samt en ny myndighetsstruktur för det integrationspolitiska området. Utredningen har bl.a. låtit Statskontoret bedöma frågan. Av betänkandet framgår olika beräkningsmetoder som använts. Utskottet har inga invändningar mot regeringens ställningstagande. Utskottet förutsätter dock att regeringen på vanligt sätt noga följer utvecklingen av handläggningstiderna i de olika ärendetyperna. Vad gäller anslagsfrågorna i övrigt anser utskottet att anslagen bör beräknas med utgångspunkt i det antal asylsökande respektive kommunmottagna flyktingar m.fl. som regeringen angivit. Vad gäller medlen för särskilda insatser i utsatta bostadsområden - utöver den minskning som följer av utskottets förslag om finansiering av ett förlängt statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen - anser utskottet det angeläget att medel finns tillgängliga för särskilda satsningar i sådana bostadsområden. Utskottet vill också hänvisa till att ett motionsyrkande om s.k. frizoner behandlats i betänkande 1997/98:SfU6 och avstyrkts. Några ytterligare besparingar på utgifter för utresor för avvisade och utvisade kan knappast ske. Utskottet noterar härvid att Utredningen om verkställighet och kontroll i utlänningsärenden i betänkande SOU 1997:128 anser att överföring av verksamheten med utrikes-transporter från Kriminalvårdens transporttjänst till Invandrarverket inte bör ske. Vad gäller motionsyrkandet från Vänsterpartiet om att en del av medlen för hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. bör avsättas för sådan vård för gömda asylsökande anser utskottet att statlig ersättning av principiella skäl inte bör utges för hälso- och sjukvård för den som håller sig undan verkställighet. Däremot bör framhållas att sjukvårdshuvudmännen är skyldiga att lämna akut vård när sådan erfordras. Utskottet kommer i följande avsnitt att utförligare behandla motionsyrkanden om hälso- och sjukvård för utlänningar som håller sig undan verkställighet. I enlighet med det ovan anförda föreslår utskottet följande förändringar i förhållande till regeringens förslag:
B 1 Integrationsmyndigheten Av regeringen föreslagna medel minskas med 4 889 000 kr, avseende DO:s verksamhet. Till B 1 bör således anvisas ett ramanslag på 40 487 000 kr.
B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden Det förlängda statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen finansieras genom en minskning av anslaget B 2 med 10 237 000 kr. Till anslaget B 2 bör således anvisas ett ramanslag på 189 763 000 kr.
B 3 Integrationsåtgärder Till detta anslag förs ytterligare 10 237 000 kr. Av medlen skall 15 355 000 kr avse statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen. Till B 3 skall således anvisas ett ramanslag på 68 097 000 kr.
B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Under detta i förhållande till propositionen nya anslag anvisas medel för Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Nämnden mot etnisk diskriminering. Utskottet föreslår att till B 6 anvisas ett ramanslag på 4 889 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt. Med utskottets förslag till medelsanvisning under B 3 bifalles delvis motion Sf617 yrkande 6. Utskottet avstyrker motionerna i övrigt (Sf8 yrkande 12, Sf13 yrkande 13, Sf616 yrkande 1, Sf621 yrkandena 1-6 och 8 och Sf627), men konstaterar att syftet med flera av motionerna delvis tillgodoses med de förändringar som utskottet föreslagit avseende ett särskilt anslag för DO och ytterligare medel för Invandrartidningen.
Beräkningar av anslag åren 1998 och 1999 I motion Sf616 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslår motionärerna ett tillkännagivande om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 8 för åren 1999 och 2000 i enlighet med Miljöpartiets förslag (yrkande 2). Utskottet anser inte att riksdagen bör beräkna medel på anslagsnivå för budgetåren 1999 och 2000. Motionen avstyrks.
Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m.
Skrivelsen I skrivelsen redovisas bl.a. svensk invandrings- och flyktingpolitik och invandringen till Sverige. Redovisningen avser i huvudsak år 1996. I vissa avseenden redovisas också utvecklingen under år 1997. I avsnitt 7, som behandlas i detta betänkande, redovisas uppgifter om mottagandet av asylsökande under den tid asylansökan prövas samt det kommunala flyktingmottagandet. Utskottet behandlar nedan ett flertal motioner som tar upp frågor som berörs i detta avsnitt av skrivelsen, dvs. dels frågor om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl., dels frågor med avseende på kommunernas kostnader för flyktingmottagandet.
Hälso- och sjukvård för asylsökande Enligt överenskommelse mellan regeringen och företrädare för sjukvårdshuvudmännen gäller fr.o.m. den 1 januari 1997 och enligt förordning (1996:1347) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande i huvudsak följande. - Landstinget skall ge vuxna asylsökande akut tand- och sjukvård samt sådan vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort samt vård och åtgärder enligt smittskyddslagen. - Asylsökande barn (under 18 år) skall få samma hälso- och sjukvård samt tandvård som barn bosatta i Sverige. - Landstingen får schabloniserad åldersdifferentierad ersättning per asylsökande. - Ersättning lämnas inte för vård som ges till utlänningar som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning och som enligt lagen om mottagande av asylsökande inte har rätt till bistånd. Invandrarverket har i uppdrag att i samråd med Landstingsförbundet följa upp tillämpningen av överenskommelsen. En överenskommelse har också träffats mellan staten och Landstingsförbundet om landstingens åtaganden och statens ersättning i samband med den hälso- och sjukvård som lämnas till förvarstagna. Enligt överenskommelsen skall staten efter ansökan lämna ersättning för de faktiska kostnaderna motsvarande den vård som avses i den tidigare nämnda överenskommelsen.
Motioner I motion Sf13 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs tillkännagivanden i olika frågor med anknytning till hälso- och sjukvård. Motionärerna anser att begränsningen till endast akut sjukvård för vuxna asylsökande bör tas bort (yrkande 9). Eftersom det kan dröja flera år innan en asylsökande vuxen kan få besked i tillståndsärendet kan många sjukdomstillstånd förvärras under tiden. Motionärerna hänvisar till att Socialstyrelsen i juni 1996 redovisade en undersökning av hälso- och sjukvården för asylsökande och flyktingar. Enligt undersökningen går barn som flyttar till Sverige efter spädbarnsåret miste om grundläggande förebyggande insatser som erbjuds svenska barn. I enkäten uttrycktes bl.a. oro över brister i hur asylsökande barn tas emot inom den kommunala skolhälsovården. Motionärerna anser att Socialstyrelsen i enlighet med vad Barnkommittén föreslagit i sitt betänkande SOU 1997:116 bör få i uppdrag att undersöka det medicinska omhändertagandet av asylsökande skolbarn (yrkande 8). Motionärerna anser vidare att regeringen bör ge landstingen i uppdrag att kartlägga omfattningen av behov av särskilt stöd för flyktingbarn som utsatts för traumatiska upplevelser och att föreslå nödvändiga åtgärder (yrkande 10). Invandrarverket bör få i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram för att medvetandegöra sin personal om den anmälningsskyldighet till socialtjänsten som finns i vissa fall, t.ex. vid misstankar om misshandel eller andra missförhållanden för flyktingbarn (yrkande 11). Motionärerna anser att könsstympning är ett så allvarligt brott att det bör undantas från kravet på dubbel straffbarhet (yrkande 12). Slutligen anser motionärerna att riksdagen bör begära en sådan översyn av sekretesslagen att den som söker vård inte skall behöva riskera att tas i förvar och avvisas (yrkande 14). Ett tillkännagivande om situationen inom hälso- och sjukvården för flyktingar och asylsökande som håller sig gömda begärs även i motion So285 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkande 18. En möjlig lösning kan enligt motionärerna vara att sådana förändringar görs i sekretesslagen att den som behöver vård inte riskerar att tas i förvar och avvisas. I motion So304 av Yvonne Ruwaida (mp) begärs ett tillkännagivande om en utredning hur asylsökande skall kunna omfattas av samma rätt till sjukvård som svenska medborgare (yrkande 1). Motionären anser att landstingens insatser vad gäller sjukvård för asylsökande är bristfälliga. Vidare har hälso- och sjukvårdspersonal känt att de enligt gällande lag inte har kunnat ta hand om många asylsökande med mycket stora vårdbehov. I motionen begärs ett tillkännagivande om att alla asylsökande som varit utsatta för fysiska och psykiska övergrepp skall ha rätt till sakkunnig behandling på centrum för tortyrskadade samt att det skall åligga varje landsting att inrätta sådana (yrkande 2). Motionären begär också ett tillkännagivande om behovet av en översyn av LMA-boende barns vårdbehov (yrkande 6). Enligt motionären får barn som vistas på förläggning en god barnhälsovård. Det är dock oklart hur det förhåller sig med barn som inte bor på förläggning. Det finns skäl att anta att dessa barn kan ha en rad icke tillgodosedda vårdbehov. Bättre information om sekretesslagstiftningen behövs samt förtydligande av sekretesslagstiftningen med avseende på hälso- och sjukvård för gömda flyktingar (yrkande 5). Slutligen begär motionären ett tillkännagivande av behovet av att utreda hur en person som är under anknytningsutredning och befinner sig i Sverige skulle kunna ges fullgod sjukvård (yrkande 7).
Utskottets bedömning Utskottet anser inte att fullständig sjukvård behöver erbjudas vuxna asylsökande, utan även fortsättningsvis skall den statliga ersättningen begränsas till akut tand- och sjukvård och vård som inte kan anstå. Ersättning utges dessutom för särskilt angivna vårdbehov såsom mödravård, förlossningsvård, vård vid abort m.m. Med hänvisning till detta avstyrks motionerna Sf13 yrkande 9 och So304 yrkande 1. Även yrkande 7 i motion So304 avstyrks av samma skäl. Vad gäller sjukvård för utlänningar som håller sig undan verkställighet bör den principiella inställningen enligt utskottets mening vara att statlig ersättning inte skall utges för hälso- och sjukvård. Sjukvårdshuvudmännen är dock skyldiga att lämna akut sjukvård till alla som vistas inom sjukvårdsområdet. Utskottet förutsätter att såväl regeringen som Socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen noga följer tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen i detta avseende. Vad gäller sekretessfrågan noterar utskottet att överenskommelsen som ingåtts mellan staten och sjukvårdshuvudmännen innebär att varje vård-insats inte behöver faktureras. I stället skall landstingens kostnader kompenseras genom en schabloniserad ersättning per asylsökande. Utskottet vill dock erinra om att Barnkommittén såväl i delrapporten Barnkommittén och utlänningslagen (SOU 1996:115) som i sitt huvudbetänkande Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116) tagit upp problemen med hälso- och sjukvård för barn i familjer som håller sig undan verkställighet. Barnkommittén anger att barn i dessa familjer av naturliga skäl inte får kontakt med sjukvårdsenheterna vid flyktingförläggningarna. Inte heller omfattas de av överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet, vilket innebär att den vård som ges till sådana barn inte ersätts av staten. De ?gömda? barnen är följaktligen endast berättigade till akut sjukvård enligt 4 § hälso- och sjukvårdslagen. Kommittén har därför föreslagit att de svenska bestämmelserna ändras så att gömda barn får samma rätt till hälso- och sjukvård som svenska barn. Kommittén har samtidigt påpekat att en sådan ändring är tämligen verkningslös eftersom barnen och deras föräldrar knappast vågar ta kontakt med sjukvården på grund av risken att det i så fall röjs var de finns. Hälso- och sjukvårdens personal är visserligen bundna av sekretess beträffande enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Om utlänningen, t.ex. i en ny ansökan, åberopar ett intyg om sin eller barnets psykiska eller fysiska hälsa, är sjukvårdsmyndigheten dock skyldig att på begäran av den myndighet som handlägger ärendet lämna upplysningar som kan vara av betydelse i ärendet, såsom patientjournalen. Vidare hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas ut till en myndighet om uppgiften behövs för delgivning. Om polisen behöver en adressuppgift för delgivning av ett avvisningsbeslut, är man alltså inom hälso- och sjukvården skyldig att lämna polisen den uppgiften. Utskottet anser att, såvitt gäller de gömda barnens situation, beredningen av Barnkommitténs förslag i denna del bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf13 yrkande 14, So285 yrkande 18 och So304 yrkande 5. Utskottet vill tillägga att Barnkommittén påpekar att ersättning inte heller lämnas för vård som ges till barn som har sökt uppehållstillstånd och av särskilda skäl har medgetts rätt att vistas i landet medan ansökan prövas. Utskottet vill här hänvisa till att utskottet i samband med behandlingen av proposition 1993/94:94 Mottagande av asylsökande (bet. 1993/94:SfU11 s. 30) förutsatte att i den mån barn tillhör gruppen anhöriga dessa skall erhålla vård i samma omfattning som barn som hör till gruppen asylsökande. Även flera av de övriga frågorna som tas upp i motionerna berörs i Barnkommitténs huvudbetänkande. Kommittén understryker vikten av att sjukvårdsenheter arbetar uppsökande och aktivt för att identifiera flyktingbarn som har haft traumatiska upplevelser i hemlandet. Samtliga sjukvårdsenheter inom flyktingmottagandet måste utveckla samarbetet med sociala myndigheter. Kommittén hänvisar till att Socialstyrelsen i två tidigare utredningar har påtalat behovet av att dessa barn erbjuds stöd och i vissa fall barnpsykiatrisk behandling så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Dessutom föreslås att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka det medicinska omhändertagandet för asylsökande skolbarn. Barnkommittén tar också upp frågor om könsstympning. Kommittén anger att könsstympning av flickor är förbjuden och straffbar i Sverige. Den som bor i Sverige och medverkar till att könsstympning utförs i ett annat land kan dömas i svensk domstol om ingreppet är straffbart i det land där det utförs. Om ingreppet däremot inte är straffbart i det land där det utförs kan ansvar inte utdömas i Sverige. Kommittén anser att könsstympning är ett så allvarligt brott att lagstiftningen bör skärpas och brottet undantas från kravet på dubbel straffbarhet. Kommittén anser också att förebyggande insatser bör intensifieras. Vad gäller barns rätt till skydd mot våld och övergrepp inom familjen anförs att det är ett problem att anmälningsskyldigheten mellan olika myndigheter när barn far illa inte alltid fungerar. Detta bör uppmärksammas i de handlingsplaner för genomförande av barnkonventionen som kommittén föreslår att landets kommuner skall upprätta. Kommittén understryker också betydelsen av att samtliga sjukvårdsenheter inom flyktingmottagandet utvecklar samarbete med sociala myndigheter. Sådant regelbundet samarbete pågår på vissa håll i landet. Enligt Socialstyrelsens undersökning hade samtliga sjukvårdsenheter under det senaste året handlagt ärenden om barn som far illa i sina familjer, ofta med misstanke om misshandel. Åtskilliga enheter har följt upp dessa familjer, men utan något samarbete med sociala myndigheter och i stället enbart förlitat sig på förläggningens egna resurser. Detta är formellt felaktigt eftersom anmälningsplikten till socialtjänsten också gäller sjukvårdspersonal på flyktingförläggningar. Kommittén anser vidare att regeringen snarast bör göra en översyn av tillämpliga lagrum när det gäller vad som skall anses falla inom det område som är sanktionerat med discipl-inpåföljd. Utskottet konstaterar att flertalet av de frågor som tas upp i motionerna omfattas av förslag från Barnkommittén. Enligt utskottets mening bör beredningen av dessa förslag inom Regeringskansliet avvaktas. En utredning om vård och stöd till barn och ungdom med psykiska problem (dir. 1995:75), skall dessutom vara slutförd till årsskiftet. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att alla tänkbara åtgärder vidtas som kan förhindra eller motverka könsstympning. Regeringen bör enligt utskottets mening noga överväga möjligheterna att slopa kravet på dubbel straffbarhet så att könsstympning kan bestraffas i Sverige även om den skett i ett land där den inte är straffbar. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att utskottet i betänkande 1997/98:SfU6 om tortyrskadades behov har ansett att det är nödvändigt att regeringen särskilt uppmärksammar dessa. Vidare har utskottet betonat vikten av att det finns tillgång till erforderlig vård och rehabilitering för tortyrskadade i hela landet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf13 yrkandena 8 och 10 - 12 samt So304 yrkandena 2 och 6.
Kommunersättningar m.m. Enligt det system för flyktingmottagande som infördes år 1985 är det kommunerna som tar emot flyktingar och staten som har det övergripande ekonomiska ansvaret. Kommunernas flyktingmottagande omfattar, förutom personer som beviljats asyl eller uppehållstillstånd för skyddsbehövande, också dem som fått stanna av humanitära skäl och även vissa anhöriga till flyktingar. Kommunerna får statlig ersättning för mottagandet av flyktingar och vissa andra utlänningar enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Kommunerna får en schablonersättning för varje mottagen flykting och annan utlänning som omfattas av flyktingmottagandet. Dessutom lämnas också viss annan ersättning. Från den 1 ja-nuari 1996 gäller ett nytt utbetalningssystem för de statliga kommunersättningarna. Det nya systemet innebär att utbetalningarna och fördelningen av schablonbidraget bättre ansluter till när kostnaderna faktiskt uppstår för kommunerna. - Grundersättning utges till alla kommuner som träffat överenskommelse med Invandrarverket om mottagande (motsvarar ersättning för tre vuxna flyktingar). - Schablonersättningen täcker kostnader för ekonomiskt bistånd m.m. och kostnader för svenskundervisning för invandrare (sfi). För år 1997 utges 151 400 kr för flyktingar över 16 år och 92 900 kr för barn under 16 år. Från och med den 1 januari 1993 har kommunerna, genom lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, getts möjlighet att under en introduktionsperiod bevilja introduktionsersättning i stället för socialbidrag till flyktingar m.fl. som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Genom förslag i proposition 1997/98:16, som utskottet tillstyrkt, får kommunerna möjlighet att om särskilda skäl föreligger lämna introduktionsersättning även till andra utlänningar än den personkrets som kommunerna i dag får statlig ersättning för.
Motionerna Peter Weibull Bernström (m) anser i motion Sf620 att regeringen bör lägga fram förslag om ett varaktigt utjämningssystem som fördelar socialkostnaderna för utomnordiska medborgare. Motionären menar att så länge flyktingarna är beroende av samhället för sitt uppehälle måste hela det svenska skattekollektivet bära kostnaderna. En enskild kommun skall inte tvingas bära så stor del av kostnaderna över sin socialbudget, eftersom kommunen inte kan påverka inflyttningen av sekundärflyktingar. I motion Sf610 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) begärs att regeringen snabbt ser över statsbidragsvillkoren för kommunerna i avsikt att underlätta och upprätthålla ett ekonomiskt statligt ansvar för flyktingmottagningen. Särskilt på grund av svårigheterna för invandrare och flyktingar att komma ut på arbetsmarknaden har detta belastat kommunernas socialbudget mycket hårt. I motion Sf625 av Anders Ygeman och Carina Moberg (s) begär motionärerna förslag till ändring av principerna för fördelning av anslag för flyktingmottagandet (yrkande 1). De statliga resurserna för flyktingmottagandet måste bli mer flexibla och i större grad påverkas av de enskilda flyktingarnas val av bostadsort. Motionärerna begär också förslag till ändring av kriterierna för fördelningen av ytterligare medel för kommuner med stor andel nyanlända flyktingar (yrkande 2).
Utskottets bedömning Utskottet är väl medvetet om att systemet med kommunmottagande för vissa kommuner inneburit stora problem. Detta har också tidigare påtalats av utskottet (se senast bet. 1996/97:SfU2). Hur den statliga ersättningen täcker kommunernas kostnader för flyktingmottagandet följs också fortlöpande upp. Utskottet kan nämna att en arbetsgrupp med företrädare för Inrikesdepartementet, Finansdepartementet, Arbetsmarknadsverket, Skolverket, Invandrarverket och Kommunförbundet har avgivit rapporten Hur täcker den statliga ersättningen kommunernas kostnader för flyktingar mottagna år 1992? (Ds 1997:31). Arbetsgruppen anser att fortsatta undersökningar och analyser behövs. Kommunförbundet har också nyligen redovisat en uppföljning av flyktingar mottagna år 1991. Utskottet vill i detta sammanhang dessutom framhålla betydelsen av den nya integrationspolitik som följer av proposition 1997/98:16, vilken utskottet behandlat i betänkande 1997/98:SfU6. Det integrationspolitiska arbetet skall särskilt inriktas på att bl.a. ge stöd till individers egen försörjning. De särskilda insatser som föreslås för nyanlända invandrare kommer enligt utskottets mening att på sikt betydligt minska kommunernas kostnader för flyktingmottagandet. Mot bakgrund av vad som anförts avstyker utskottet motionerna Sf610, Sf620 och Sf625.
Repatrieringsanläggning I motion Sf609 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) anförs att överföring och utveckling av kunskap är en effektiv biståndsinsats. De som bäst känner till behoven i sina hemländer är flyktingarna och invandrarna själva. I stället för en passiv väntan kan de ges en utbildning i biståndsarbete, katastrofhjälp m.m. Efter utbildningen kan de fungera som biståndsarbetare i sina egna hemländer. Motionärerna anser att det är angeläget att åstadkomma en tydligare koppling mellan flyktingpolitik och biståndspolitik. I Kramfors finns möjligheter att förverkliga dessa idéer genom att på försök starta en s.k. repatrieringsanläggning. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom. Utskottet har tidigare behandlat liknande motioner. I sitt betänkande 1996/97:SfU2 hänvisade utskottet till att den svenska migrationspolitiken skall ses som en helhet, som omfattar flykting-, invandrings-, invandrar- och återvändandepolitik samt innefattas i utrikes-, säkerhets-, handels- och biståndspolitiken. Utskottet ansåg att en helhetssyn måste prägla dessa politikområden. Enligt utskottets mening borde riksdagen dock inte anlägga några synpunkter på frågan om en eventuell repatrieringsanläggning i Kramfors. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Sf609.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Sf617 yrkande 6 anvisar anslagen inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för budgetåret 1998 enligt utskottets förslag i bilaga, b) att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf8 yrkande 12, 1997/98:Sf13 yrkande 13, 1997/98:Sf616 yrkande 1, 1997/98:Sf621 yrkandena 1-6 och 8 och 1997/98:Sf627, 2. beträffande budgetåren 1999 och 2000 att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf616 yrkande 2, 3. beträffande sjukvård för vuxna asylsökande att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 9 och 1997/98: So304 yrkandena 1 och 7, res. 1 (v, mp) 4. beträffande sjukvård för gömda utlänningar att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 14, 1997/98: So285 yrkande 18 och 1997/98:So304 yrkande 5, res. 2 (v, mp) 5. beträffande hälso- och sjukvård för barn att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf13 yrkandena 8, 10 och 11 och 1997/98:So304 yrkandena 2 och 6, res. 3 (v, mp) 6. beträffande könsstympning att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf13 yrkande 12, 7. beträffande kommunersättningar att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf610, 1997/98:Sf620 och 1997/98:Sf625, res. 4 (fp) 8. beträffande skrivelsen att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:23 i denna del till handlingarna, 9. beträffande repatrieringsanläggning att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf609.
Stockholm den 2 december 1997 På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare (s), Sven-Åke Nygårds (s), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Karin Israelsson (c).
Reservationer
1. Sjukvård för vuxna asylsökande (mom. 3) Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Hälso- och sjukvård för asylsökande som börjar med ?Utskottet anser inte? och slutar med ?samma skäl? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att begränsningen till endast akut sjukvård för vuxna asylsökande bör tas bort. Eftersom det kan dröja upp till flera år innan en asylsökande vuxen kan få besked i tillståndsärendet kan många sjukdomstillstånd förvärras under tiden. Därtill kommer att landstingens insatser vad gäller sjukvård för asylsökande är bristfälliga. Utskottet anser också att personer som är under anknytningsutredning och befinner sig i Sverige bör ha rätt till fullgod sjukvård. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande sjukvård för vuxna asylsökande att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 9 och 1997/98:So304 yrkandena 1 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Sjukvård för gömda utlänningar (mom. 4) Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Hälso- och sjukvård för asylsökande som börjar med ?Vad gäller sjukvård? och slutar med ?yrkande 5? bort ha följande lydelse: Utlänningar som håller sig gömda vågar ofta inte anlita sjukvården eftersom de då riskerar att vårdgivaren lämnar ut uppgifter om honom eller henne till t.ex. Invandrarverket. Särskilt allvarligt är detta när det gäller barn, något som uppmärksammats av Barnkommittén. Utskottet begär därför sådan översyn av sekretesslagen att den som söker vård inte skall behöva riskera att tas i förvar och avvisas. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande sjukvård för gömda utlänningar att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 14, 1997/98:So285 yrkande 18 och 1997/98:So304 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Hälso- och sjukvård för barn (mom. 5) Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Hälso- och sjukvård för asylsökande som börjar med ?Med det? och slutar med ?och 6? bort ha följande lydelse: Socialstyrelsen redovisade i juni 1996 en undersökning av hälso- och sjukvården för asylsökande och flyktingar. Enligt undersökningen går barn som flyttar till Sverige efter spädbarnsåret miste om grundläggande förebyggande insatser som erbjuds svenska barn. I enkäten uttrycktes bl.a. oro över brister i hur asylsökande barn tas emot inom den kommunala skolhälsovården. Utskottet anser att Socialstyrelsen i enlighet med vad Barnkommittén föreslagit i sitt betänkande SOU 1997:116 bör få i uppdrag att undersöka det medicinska omhändertagandet av asylsökande skolbarn. Utskottet anser också att det behövs en översyn av LMA-boende barns vårdbehov. Även om det finns brister i hälso- och sjukvården för barn som vistas på förläggning finns det anledning befara att situationen är sämre för asylsökande barn som bor i eget boende. Barnkommittén konstaterar i sitt betänkande att Socialstyrelsen i två tidigare utredningar påtalat behovet av att flyktingbarn som har haft traumatiska upplevelser i hemlandet erbjuds stöd och i vissa fall barnpsykiatrisk behandling så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Utskottet, som konstaterar att några förbättringar trots detta inte skett, anser att regeringen bör ge landstingen i uppdrag att skyndsamt kartlägga omfattningen av behov av särskilt stöd för flyktingbarn som utsatts för traumatiska upplevelser och att föreslå nödvändiga åtgärder. Alla asylsökande, såväl barn som vuxna, som varit utsatta för fysiska och psykiska övergrepp, skall ha rätt till sakkunnig behandling på centrum för tortyrskadade. Det skall enligt utskottets mening åligga varje landsting att inrätta sådana. Dessutom bör Invandrarverket få i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram för att medvetandegöra sin personal om den anmälningsskyldighet till socialtjänsten som finns i vissa fall, t.ex. vid misstankar om misshandel eller andra missförhållanden för flyktingbarn. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande hälso- och sjukvård för barn att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf13 yrkandena 8, 10 och 11 och 1997/98:So304 yrkandena 2 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kommunersättningar (mom. 7) Sigge Godin (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kommunersättningar m.m. som börjar med ?Utskottet är? och slutar med ?och Sf625? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i enlighet med motion Sf610 att regeringen snabbt bör se över statsbidragsvillkoren för kommunerna i avsikt att underlätta och upprätthålla ett ekonomiskt statligt ansvar för flyktingmottagningen. Särskilt på grund av svårigheterna för invandrare och flyktingar att komma ut på arbetsmarknaden har detta belastat kommunernas socialbudget mycket hårt. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande kommunersättningar att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf610 och med anledning av motionerna 1997/98:Sf620 och 1997/98:Sf625 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m) anför:
Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så starkt att Sverige kan försvaras. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november valt en annan inriktning av politiken, väljer vi att i detta särskilda yttrande redovisa den del av vår politik som berör utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Vi föreslår anslag inom utgiftsområdet som understiger regeringens förslag med sammanlagt 497 miljoner kronor. Vi anser att besparingar inom utgiftsområdet är möjliga till följd av att allt färre flyktingar kommer till Sverige. Därmed kan handläggningen av ärendena effektiviseras, vilket leder till att vistelsetiden på flyktingförläggning minskar kraftigt. Det förhållandet att lagstiftningen fr.o.m. den 1 januari 1997 blivit tydligare underlättar Invandrarverkets prövning av asylärenden. Det minskade antalet flyktingar motiverar också besparingar för Utlänningsnämnden och rättshjälpen. Vidare kan utgifterna för utresor minskas, t.ex. om man använder busstransporter i stället för flyg och har ett färre antal medföljande. Vi avvisar förslaget om medel för särskilda insatser i utsatta bostadsområden och föreslår i stället en utredning av möjligheterna att inrätta frizoner i t.ex. Botkyrka i syfte att åstadkomma mer avreglerade ekonomiska aktiviteter. Vi avvisar också inrättandet av en särskild myndighet för integrationsfrågor. Vi har i motion Sf621 lagt fram förslag till medelsanvisning. Till följd av bl.a. förändringar som olika ställningstaganden med anledning av proposition 1997/98:16 föranleder, t.ex. att Invandrartidningen bör tillföras ytterligare ca 10 miljoner kronor, anser vi slutligen att följande förändringar borde göras i förhållande till regeringens förslag: A 2 Mottagande av asylsökande - 166 miljoner kronor A 3 Migrationspolitiska åtgärder - 50 ? A 4 Utlänningsnämnden - 10 ? A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden - 10 ? A 6 Utresor för avvisade och utvisade - 31 ? B 1 Integrationsmyndigheten - 45,3 ? B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsomr. - 200 ? B 3 Integrationsåtgärder + 10 ? B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskr. + 5 ?
2. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Sigge Godin (fp) anför: Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård, skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning se reservationerna nr 1 och 29 i betänkande 1997/98:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar - som var 10 miljoner kronor mindre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag - har emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden. Vi redovisar därför i detta särskilda yttrande vårt budgetförslag för utgiftsområde 8. Folkpartiet anser att till anslaget A 1 Statens invandrarverk bör anvisas 10 miljoner kronor mindre än enligt regeringens förslag. En sådan minskning kan ske eftersom behov av medel till Invandrarverket för avvecklingskostnader saknas, bl.a. som en konsekvens av att vi avvisar förslaget att inrätta en ny myndighet för integrationsfrågor. Vi anser också att statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen skall fortsätta.
3. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Ulla Hoffmann (v) anför: Vänsterpartiet föreslår anslag inom utgiftsområde 8 som överstiger regeringens förslag med 590 miljoner kronor. Vänsterpartiet avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet och anser att Invandrarverket bör få ytterligare 10 miljoner kronor för uppgifter som bör ligga kvar på Invandrarverket, nämligen att medverka vid nyanlända invandrares bosättning och att besluta om ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet. DO bör vara en självständig myndighet och tillföras både fler uppgifter och mer resurser (ytterligare 5 miljoner kronor). Inte heller bör Invandrartidningen läggas ner utan ytterligare ca 10 miljoner kronor anvisas under anslaget B 3. Vidare måste man räkna med att om Sverige respekterar sina internationella åtaganden kommer det att medföra ytterligare utgifter både för mottagande av asylsökande och för statens ersättningar till kommunerna. Därvid har beaktats att handläggningstiderna hos Invandrarverket och Utlänningsnämnden bör kunna kortas och antalet personer i mottagningssystemet därigenom minskas. För att säkerställa rättssäkerheten i asylprövningsärenden krävs dessutom ytterligare medel till rättshjälp i dessa ärenden. Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag: A 1 Statens invandrarverk + 10 miljoner kronor A 2 Mottagande av asylsökande + 300 ? A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden + 5 ? B 1 Integrationsmyndigheten - 45 ? B 3 Integrationsåtgärder + 10 ? B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 300 ? B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskr. + 10 ? Vi anser dessutom att under anslaget A 2 bör avsättas särskilda medel för vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka sjukvård anonymt. De förhållanden som nu råder för hälso- och sjukvård för asylsökande som fått avslag på sin asylsökan och gömmer sig är nämligen inte värdiga en stat som gör anspråk på att vara grundad på civiliserade och humanitära principer. Många av de gömda personerna kan inte vända sig till sjukvården eftersom de är rädda att vårdgivaren skall kontakta Invandrarverket för att kontrollera vem som skall betala för vården eller för att de debiteras höga avgifter som de inte har råd att betala. Det förekommer att sjukvårdsgivaren efter en förlossning kräver kvinnan på full betalning för vården. Aborter anses inte som akut sjukvård och det har förekommit att sjukhus krävt 10 000 kr i förskottsbetalning av gömda asylsökande kvinnor som av sociala skäl inte kunnat fortsätta graviditeten. Den förebyggande mödravården betraktas inte till någon del som akut sjukvård och gömda kvinnor får därmed ingen tillgång till denna. De nu rådande förhållandena kommer självfallet att i vissa fall leda till svåra konsekvenser, t.o.m. dödsfall t.ex. i samband med illegala aborter som drivs fram av nuvarande regler. Det står också i strid med barnkonventionen att gömda barn inte har tillgång till sjukvård. Vi anser således att en del av den statliga ersättningen för asylsökandes sjukvård bör avsättas till en särskild pott för att täcka vårdkostnader för dessa asylsökande.
4. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Ragnhild Pohanka (mp) anför: Miljöpartiet anser att inom utgiftsområde 8 bör anvisas medel som understiger regeringens förslag med 8 miljoner kronor. Miljöpartiet avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. Vi anser att lokala initiativ för att stärka nytillkomna invånares delaktighet och inflytande skall stimuleras lokalt. Av de beräknade medlen för den nya myndigheten bör, som vi nu sammanfattar vår inställning, 27 miljoner kronor användas för Invandrarverkets integrationsavdelning och för integrationsarbete i kommunerna. Dessutom bör DO:s verksamhet förstärkas och DO tillföras nära 10 miljoner kronor, dvs. en förstärkning med 5 miljoner kronor i förhållande till i dag. Vi anser också att statsbidraget till Invandrartidningen bör fortsätta. Vi delar utskottsmajoritetens uppfattning att anslaget B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden bör minska med drygt 10 miljoner kronor för att finansiera statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen under budgetåret 1998. Eftersom mångkulturell kompetens i kulturfrågor bör finnas kvar även i fortsättningen avvisar vi regeringens förslag om överflyttning av 8 miljoner kronor från utgiftsområde 17. Vi anser dessutom att under anslaget A 2 bör avsättas särskilda medel för vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka sjukvård anonymt.
5. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Rose-Marie Frebran (kd) anför: Riksdagens majoritet har redan beslutat om ramar för samtliga utgiftsområden i den statliga budgeten. Därigenom har en politisk inriktning lagts fast som inte överensstämmer med kristdemokratisk syn. Vi redovisar därför våra förslag inom utgiftsområde 8 enbart i detta särskilda yttrande. Kristdemokraterna föreslår att sammanlagt lika mycket anvisas inom utgiftsområde 8 som regeringen föreslagit. Kristdemokraterna avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. Istället bör Invandrarverket tillföras ca 24 miljoner kronor för sin integrationsverksamhet. Vi anser också att DO bör vara en självständig myndighet och tillföras medel motsvarande 1997 års anslag plus en förstärkning på 5 miljoner kronor. Stiftelsen Invandrartidningen bör under anslaget B 3 tillföras 10 237 000 kr för fortsatt utgivning av tidningen under hela 1998. Dessutom tillförs 1 miljon kronor till anslaget B 4 som uppföljningsmedel. Vi föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag: A 1 Statens invandrarverk + 24,25 miljoner kronor B 1 Integrationsmyndigheten - 45,376 ? B 3 Integrationsåtgärder + 10,237 ? B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 1 ? B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskrim. + 9,889 ?
6. Kommunersättningar (mom. 7) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m) anför: I motion Sf620 tas problemen med de höga socialkostnaderna för utomnordiska medborgare upp. Eftersom en del av kommunernas kostnader består av socialbidrag till äldre invandrare som inte har rätt till folkpension vill vi erinra om att riksdagen redan under hösten 1992, när intjänandereglerna för folkpension beslutades, beställde en utredning av de problem som finns och som kan uppkomma när det gäller försörjningen av invandrade ålderspensionärer som inte har rätt till folkpension eller endast kommer att kunna få en reducerad sådan pension. Utredningen borde också undersöka möjliga lösningar för dessa gruppers försörjningsskydd på ålderdomen på annat sätt än genom socialbidrag. Någon redovisning av detta uppdrag har ännu inte kommit från regeringen. Utskottet har så sent som denna dag i sitt betänkande 1997/98:SfU1 behandlat motioner i frågan.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Belopp i 1000-tals kronor
------------------------------------------------------------- | |Verksamhetsområde |Regeringens|Utskottets|Avvikelse| | |Anslag | förslag | förslag | | ------------------------------------------------------------ |A |Migrationspolitik | ------------------------------------------------------------- |1 |Statens invandrarverk | 452 402 | 452 402 | | | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |2 |Mottagande av asylsökande| 773 650 | 773 650 | | | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |3 |Migrationspolitiska | 313 289 | 313 289 | | | |åtgärder (ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |4 |Utlänningsnämnden (ram) | 65 388 | 65 388 | | ------------------------------------------------------------- |5 |Offentligt biträde i | 60 295 | 60 295 | | | |utlänningsärenden (ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |6 |Utresor för avvisade och | 83 210 | 83 210 | | | |utvisade (ram) | | | | ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------ |B |Integrationspolitik | ------------------------------------------------------------- |1 |Integrationsmyndigheten | 45 376 | 40 487 | - 4 889| | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |2 |Särskilda insatser i | 200 000 | 189 763 |- 10 237| | |utsatta bostadsområden | | | | | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |3 |Integrationsåtgärder | 57 860 | 68 097 |+ 10 237| | |(ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |4 |Kommunersättningar vid |1 713 915 |1 713 915 | | | |flyktingmottagande (ram) | | | | ------------------------------------------------------------- |5 |Hemutrustningslån (ram) | 98 549 | 98 549 | | ------------------------------------------------------------- |6 |Ombudsmannen mot etnisk | | 4 889 | + 4 889| | |diskriminering (nytt | | | | | |anslag) (ram) | | | | ------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------- | |SUMMA |3 863 934 |3 863 934 | | ------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................5 Utgiftsområde 8.....................................5 Propositionen.....................................5 Motionerna.......................................11 Utskottets ställningstagande.....................13 Beräkningar av anslag åren 1998 och 1999...........15 Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m.......16 Skrivelsen.......................................16 Hälso- och sjukvård för asylsökande..............16 Kommunersättningar m.m...........................20 Repatrieringsanläggning..........................22 Hemställan.........................................22 Reservationer........................................23 1. Sjukvård för vuxna asylsökande (mom. 3).........23 2. Sjukvård för gömda utlänningar (mom. 4).........24 3. Hälso- och sjukvård för barn (mom. 5)...........24 4. Kommunersättningar (mom. 7).....................25 Särskilda yttranden................................25 1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)25 2. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)27 3. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)27 4. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)28 5. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)29 6. Kommunersättningar (mom. 7)...................29