Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Betänkande 1996/97:UU2
Utrikesutskottets betänkande
1996/97:UU02
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Innehåll
1996/97 UU2
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens, i proposition 1996/97:1 utgifts- område 7, framställda yrkanden samt motioner väckta under allmänna motionstiden 1996/97, vilka hänför sig till biståndets nivå i förhållande till BNI, fördelningen av anslag samt poster under anslagsnivå. De motionsyrkanden som behandlar biståndets inriktning m.m. kommer att behandlas i separata betänkanden om utvecklingssamarbete respektive samarbetet med Central- och Östeuropa. Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till nivå för biståndsramen i relation till BNI, varvid hänvisas till tidigare ställningstaganden (senast i 1996/97:UU1y). Ett antal motionsyrkanden rörande det s.k. enprocentsmålet avstyrks eller besvaras. Propositionens förslag till fördelning mellan anslagen inom utgiftsområde 7 tillstyrks av utskottet. Vidare tillstyrks propositionens förslag till utfästelser och åtaganden inom det multi- och bilaterala utvecklingssamarbetet. Beträffande det multilaterala utvecklings- samarbetet framför utskottet, inför aktuella beslut om eventuell svensk påfyllnad i utvecklingsbanker och fonder, att de faktorer som enligt propositionen bör beaktas, ligger i linje med den svenska politiken att främja reformeringen av multilaterala institutioner. Ett i propositionen framställt yrkande om omfördelning av tidigare anvisade, ej utnyttjade, medel om 90 000 000 kr tillstyrks med den preciseringen att beloppet skall utgöra ingående reservation inom anslaget A 1 Biståndsverksamhet. Propositionens yrkanden om bemyndigande att ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier inom ramen för samarbetet med stater i Central- och Östeuropa tillstyrks, liksom ett yrkande om bifall till utfästelser för budgetåret 1998.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag. Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks. Till betänkandet är fogat 1 reservation och 6 särskilda yttranden.
Propositionen
1996/97:1 utgiftsområde 7 vari yrkas 1. att riksdagen fastställer biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete till 0,7 % av BNI, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas nedan under A 1.1 Multilateralt bistånd, avsnittet Multilaterala utvecklingsbanker, Bedömning av verksamheten respektive avsnittet Övrigt multilateralt samarbete, Multilaterala miljöinsatser och under A 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete, avsnittet Medelstilldelning och anslagsstruktur, 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att till andra verksamheter inom utgiftsområde 7 omfördela 90 000 000 kr som under anslaget C 4 Bidrag till EG:s gemensamma bistånd för budgetåret 1995/96 anvisats för det svenska bidraget till EUF, 4. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa enligt vad som förordas under avsnitt B 2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, avsnittet Regeringens överväganden, 5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 få göra utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om högst 810 800 000 miljoner kronor[1] utöver anvisade medel för budgetåret 1997, 6. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt följande uppställning:
------------------------------------------------------- |Anslag | Anslagstyp |Anslagsbelopp| | | | (tusental| | | | kr)| ------------------------------------------------------- |A 1 Biståndsverksamhet |reservationsanslag| 9 779 093| ------------------------------------------------------- |A 2 | ramanslag | 412 307| |Biståndsförvaltning | | | ------------------------------------------------------- |B 1 Samarbete med |reservationsanslag| 795 800| |Central- och Östeuropa | | | ------------------------------------------------------- |B 2 Avsättning för |reservationsanslag| 15 000| |förlustrisker vad | | | |avser garantier för | | | |finansiellt stöd och | | | |exportkreditgarantier | | | ------------------------------------------------------- |Summa för | |11 002 200| |utgiftsområdet | | | -------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Rätt belopp skall vara 810 800 000 kr
Motionerna
1996/97:U202 Ingvar Johnsson m.fl. (s) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enprocentsmålet för biståndet.
1996/97:U205 Ingbritt Irhammar m.fl. (c) 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enprocentsmålet,
1996/97:U207 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat bistånd, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel till FN, 19. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt vad i motionen anförts, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för åren 1998 och 1999 enligt vad i motionen anförts.
1996/97:U209 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastställande av en plan för återgång till enprocentsnivån senast år 2001 eller tidigare, beroende på den ekonomiska utvecklingen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av reservationsanslagen vad gäller det multilaterala respektive det bilaterala utvecklingssamarbetet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reservationsanslaget till Central- och Östeuropa, 17. att riksdagen med ändring av regeringens förslag för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 7 enligt följande uppställning.
------------------------------------------------------ |Anslag | Regeringens | kd| | | förslag | | ------------------------------------------------------ |A Internationellt | 9 779 093 | + 1 968| |utvecklingssamarbete | | 000| ------------------------------------------------------ |A 1 Biståndsverksamhet | 412 307 | | ------------------------------------------------------ |A 2 Biståndsförvaltning | | | ------------------------------------------------------ |B 1 Samarbete med | 795 800 | | |Central- och Östeuropa | | | ------------------------------------------------------ |B 2 Avsättning för | 15 000 | | |förlustrisker vad avser | | | |garantier för finansiellt | | | |stöd vid | | | |exportkreditgarantier | | | ------------------------------------------------------ |Total | 11 002 200 | + 1 968| | | | 000| ------------------------------------------------------
1996/97:U211 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige, när ekonomin så tillåter, skall avsätta 1 % av BNI till utvecklingssamarbete med u-länderna,
1996/97:U213 Lars Leijonborg m.fl. (fp) 19. att riksdagen med avslag på regeringens förslag fastställer biståndsramen för budgetåret 1997 utgiftsområde 7 anslag A 1 Internationellt utvecklingssamarbete till 11 391 miljoner kronor, dvs. 1,2 miljarder kronor mera än vad regeringen föreslagit, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en frysning av biståndsramen till 0,7 % av BNI, 21. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag till riksdagsbeslut i motsvarande delar, bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas ovan i motionen beträffande multi- och bilateralt utvecklingssamarbete, särskilda utvecklingsprogram, folkrörelser och andra enskilda organisationer, betalningsbalansstöd och skuldlättnader,
1996/97:U214 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att enprocentsmålet bör återställas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör anta en treårsplan för att stegvis öka biståndsanslaget till 0,8 % av BNI 1997, 0,9 % av BNI 1998 och 1 % 1999, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen för budgetåret 1997 bör anslå 11,6 miljarder kronor till Internationellt utvecklingssamarbete, dvs. 1,4 miljarder kronor mer än regeringen föreslagit, 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att till Laos anslå 100 miljoner kronor, dvs. 10 miljoner mer än vad regeringen föreslår, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att till Vietnam anslå 120 miljoner kronor i bistånd, dvs. 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit, 39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Guatemala bör upptas som programland i den svenska biståndsverksamheten, 40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att till Guatemala som nytt programland anslå 60 miljoner kronor, dvs. 20 miljoner mer än vad regeringen föreslår, 42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 300 miljoner kronor av de ytterligare 400 miljoner kronorna till Samarbete med Central- och Östeuropa bör anslås till miljöinsatser i S:t Petersburgsområdet och 100 miljoner kronor till miljöinsatser i Barentshavs- regionen,
1996/97:U215 av andre vice talman Görel Thurdin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för att inom fem år åter uppfylla enprocentsmålet,
1996/97:U217 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 anslå 8 435 567 000 kr i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1 Samarbete med Central- och Östeuropa inom utgiftsområde 7 anslå 995 800 000 kr i enlighet med vad i motionen anförts,
1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige omgående skall ta de första stegen mot en biståndsbudget motsvarande 1 % av BNI,
1996/97:U628 av Eva Goës m.fl. (mp, c, fp, v) 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humanitärt bistånd och kravet på skrivningar i regleringsbrevet.
Utskottet
Verksamheten under utgiftsområdet, Sveriges internationella utvecklingssamarbete - regeringens politik (prop. s. 7-11)
Inledning
Under utgiftsområde 7 finansieras verksamheterna A Internationellt utvecklingssamarbete samt B Samarbete med Central- och Östeuropa. Ramen för utgiftsområdet har justerats upp med 76,2 miljoner kronor för 1997, jämfört med regeringens proposition 1995/96:150. Detta beror på att biståndsramen (anslagen A 1 och A 2 samt avräkningar), vilken beräknats som 0,7 % av BNI, omräknats då BNI-prognosen för 1997 räknats upp. Inledningsvis erinras i propositionen beträffande internationellt utvecklingssamarbete att det överordnade målet är att höja de fattiga folkens levnadsstandard. De av riksdagen fastlagda biståndspolitiska målen är att bidra till resurstillväxt, ekonomisk och politisk självständighet, ekonomisk och social utjämning, demokratisk samhällsutveckling, en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön samt jämställdhet mellan kvinnor och män. För samarbetet med Central- och Östeuropa är de övergripande målsättningarna att främja en säkerhetsgemenskap, fördjupa demokratins kultur, stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling samt stödja en miljömässigt hållbar utveckling.
Sveriges internationella utvecklingssamarbete
I syfte att sanera statsfinanserna föreslås biståndsramen sänkas till 11 946,2 miljoner kronor - vilket utgör en nominell sänkning med 1 413,8 miljoner kronor på årsbasis jämfört med budgetåret 1995/96 - motsvarande en nivå om 0,7 % av BNI. Regeringen föreslår att biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete fastställs till 0,7 % av BNI (yrkande 1). Mot bakgrund av det internationella utvecklingssamarbetets långsiktiga perspektiv, dess nya möjligheter och samtidiga kris i den multilaterala finansieringen lämnar regeringen i föreliggande proposition om 1997 års biståndsbudget även beräkningar för 1998 och 1999. Nivån om 0,7 % av BNI föreslås bibehållas under 1998 och 1999, vilket beräknas innebära ökningar till 12 615,4 respektive 13 258,7 miljoner kronor. I propositionen framhålls att regeringen ser biståndet som ett oumbärligt instrument för att främja global säkerhet och solidaritet. Det ligger därför i Sveriges intresse att det internationella utvecklingssamarbetet förstärks. Samtidigt som Sverige under en period sänker sin biståndsnivå till 0,7 % av BNI - i syfte att sanera statsfinanserna - är det klart att Sverige också framgent kommer att vara en stor och kvalitativt ledande biståndsgivare. I propositionen understryks att ambitionen är att Sverige åter skall uppnå enprocentsmålet för biståndsramen när de statsfinansiella förutsättningarna föreligger. Regeringen annonserade i budgetpropositionen 1994/95 sin avsikt att stärka fattigdomsinriktningen och långsiktigheten i utvecklingssamarbetet, liksom möjligheten att bistå i avgörande samhällsomvandlingar mot fred, demokrati och hållbar ekonomisk utveckling. Denna ambition uppges nu fullföljas i föreliggande proposition. Bland de åtgärder som aviseras i propositionen återfinns följande nio punkter.
1. Det multilaterala reformarbetet intensifieras. I första hand gäller detta Sveriges insatser för att reformera FN:s övergripande uppgifter, beslutsstruktur och arbetssätt.
2. På fyra centrala områden redovisar regeringen sin politik: - Fattigdomsinriktningen förstärks. Ett handlingsprogram för fattigdomsbekämpning utarbetas av Sida och regeringen kommer att redovisa sina slutsatser till riksdagen i en särskild skrivelse. - Stödet till demokratins kultur och mänskliga rättigheter prioriteras. Sida utformar ett nytt handlingsprogram. - Arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män konkretiseras. Det av riksdagen beslutade nya jämställdhetsmålet följs upp genom regeringens riktlinjer och Sidas handlingsprogram. - Det globala samarbetet för miljö och hållbar utveckling intensifieras. Regeringen fäster stor vikt vid arbetet inför FN:s uppföljning i juni 1997 av Agenda 21. En gemensam skrivelse till riksdagen har utformats av Utrikes- och Miljödepartementen om en integrerad politik. Sida har presenterat ett handlingsprogram.
3. Konfliktförebyggande insatser och insatser i komplexa katastrofer prioriteras, främst genom ett fortsatt arbete för att stärka samarbetsformerna mellan FN:s olika delar, utvecklingsbankerna och inte minst enskilda organisationer. EU:s humanitära bistånd ägnas särskild uppmärksamhet.
4. Hållbar vattenanvändning är i fokus för en betydande nysatsning.
5. En Afrikapolitik för framtiden utformas vilken kommer att redovisas till riksdagen i en särskild skrivelse.
6. En svensk strategi för EU:s utvecklingssamarbete kommer att presenteras. Regeringen fäster stor vikt vid att bidra konkret till att utforma EU:s framtida relationer till de fattigaste länderna. År 1997 inleds diskussionerna om fortsättningen av det s.k. Lomésamarbetet.
7. Den nyinrättade expertgruppen för studier i utvecklingsfrågor förväntas lämna rapporter som bl.a. belyser - hur biståndsberoendet kan minska, - hur biståndsorganisationer bättre kan lära av erfarenhet, - hur barn kan skyddas genom förståelse av deras ekonomiska roll.
8. Den strategiska styrningen av biståndet stärks. Utrikesdepartementets omorganisation möjliggör en bättre sammanhållen svensk politik och det nya Sida ett sammanhållet genomförande.
9. I fördelningen av medel under 1997 kan följande noteras: - de särskilda anslagen för demokrati och mänskliga rättigheter, enskilda organisationer och miljö skyddas; - bidragsnivån till FN-systemet bibehålls, samtidigt som en framtida ökning av bidragen till Världsbanken förutses; svenskt medlemskap i Karibiska utvecklingsbanken förutses liksom deltagande i nya finansiella arrangemang i Mellanöstern; - neddragningen om 1 238,6 miljoner kronor läggs ut så att planerad verksamhet kan fullföljas och fördelningen mellan multi- och bilateralt bistånd bibehållas, liksom i huvudsak mellan olika världsdelar; i utlägget på delposter tas hänsyn till reservationernas storlek; - det humanitära biståndet förblir stort och knyts starkare till det långsiktiga utvecklingssamarbetet; - trots att anslaget till betalningsbalansstöd minskar finns utrymme om ca 1 miljard kronor för stöd till skuldlättnader och ekonomisk återhämtning; - länder med betydande outnyttjade medel får vidkännas en större temporär nedgång.
Biståndsförvaltning, Sida och Nordiska Afrikainstitutet (prop. s. 59-61)
Den 1 juli 1995 slogs Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp), Styrelsen för u-lands- forskning (SAREC) och Sandö U-centrum samman till den nya myndigheten Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Sidas förvalt- ningsanslag omfattas av regeringens sparkrav på statlig konsumtion om totalt 11 % under 1995/96-1998. Av det totala ramanslaget A 2 Biståndsförvaltning om 412 307 000 kr, förutsätts 404 376 000 kr avsättas för Sida. Rationaliseringar har påbörjats och det pågår flera utredningar inom Sida för att effektivisera verksamheten. De tre viktigaste av dem syftar till - besparingar och effektivisering av hela verksamheten, - att åstadkomma en tydlig och kostnadseffektiv ansvars- och arbetsfördelning inom Sida vad gäller ekonomi- och personaladministration, - att hitta former för en effektivare fältadministration.
Beträffande Sidas fältverksamhet föreslås inför 1997 att en beloppsram anges för den del av Sidas fältverksamhet som får belasta sakanslaget. Förändringen innebär att Sida på ett mer effektivt och flexibelt sätt kan anpassa sin fältverksamhet till de krav omvärlden ställer. Vinsten blir kostnadsneutralitet mellan olika typer av arbetskraft i fält. I det s.k. LYFT-projektet försöker man förbättra Sidas årsredovisning så att den blir mer ändamålsenlig som beslutsunderlag för regeringen. RRV:s revisionsrapporter avseende Sida, SAREC, BITS, Sandö U-centrum och SwedeCorp räkenskapsåret 1995/96 innehöll inga invändningar. Verksamheten vid Nordiska Afrikainstitutet (NAI) har de senaste åren intensifierats. De utåtriktade aktiviteterna har breddats och institutets internationella status höjts. I propositionen framförs att det är viktigt att Nordiska Afrikainstitutet kan fortsätta att spela en viktig roll när det gäller Nordens Afrikapolitik. Av A 2-anslaget förutsätts 7 931 000 kr avsättas för NAI:s förvaltning. NAI disponerar medel för Sveriges bidrag till de nordiska forskningsprogrammen och forskningsstödjande verksamhet under A 1- anslaget.
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (prop. s. 11-13)
Det östsamarbete som bedrivits under innevarande budgetår liksom det som planeras för budgetåret 1997 baseras på de riktlinjer som presenterades i regeringens särskilda proposition (1994/95:160) om samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. För budgetåret 1997 föreslås 810 miljoner kronor avsättas för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. Härtill kommer 335 miljoner kronor som täcker Sveriges andel av EU:s östsamarbete. Östsamarbetets roll i de europeiska integrationssträvandena har förstärkts, inte minst genom det svenska medlemskapet i EU. Sverige stöder EU:s strävan att förbereda de associerade centraleuropeiska och baltiska staterna för ett möjligt framtida medlemskap och att knyta Ryssland och de andra länderna inom Oberoende staters samvälde (OSS) närmare det europeiska samarbetet. Sverige och andra nya medlemsstater kan här spela en naturlig roll med sina färska erfarenheter av anpassning till de regelverk och normer som följer av medlemskapet. Ett större rådgivningsseminarium har ägt rum, liksom ett antal rådgivningsinsatser i enskilda stater. En särskild samordningstjänst för dessa insatser har inrättats i Utrikesdepartementet. Sveriges ordförandeskap i Östersjörådet har gett goda möjligheter att verka för den regionala utvecklingen. Östersjöstaternas regeringschefskonferens i Visby i maj 1996 lade grunden till en gemensam strategi för regionen. Det svenska ordförandeskapet under år 1997 i Barentsrådet kommer att ge de euroarktiska områdena ökad uppmärksamhet.
Biståndsramen (prop. s. 15-16)
Regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen (1995/96:150) att biståndsramen (anslagen A 1 och A 2 samt avräkningarna) skulle uppgå till 0,7 % av BNI. För 1997 motsvarar det, enligt de senaste beräkningarna om BNI, 11 946,2 miljoner kronor. Beloppet utgör en nominell sänkning med 1 413,8 miljoner kronor på årsbasis jämfört med budgetåret 1995/96. Effekten på verksamheten A Internationellt utvecklingssamarbete blir 1 238,6 miljoner kronor, då avräkningar från biståndsramen 1997 minskar med 175,2 miljoner kronor jämfört med föregående budgetår. Avräkningen från biståndsramen för kostnader för asylsökande från u-länder minskar med 200 miljoner kronor jämfört med föregående budgetår. Avräkningar för bl.a. administrativa kostnader och andra utgifter ökar med 25 miljoner kronor för 1997 och enligt riksdagens beslut med ytterligare 20 miljoner kronor för 1998. För 1997 uppgår därmed dessa avräkningar till 282,8 miljoner kronor. Från biståndsramen avräknas även kostnader för det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som finansieras över budgeten. Totalt uppgår avräkningarna från biståndsramen till 1 754,8 miljoner kronor 1997. Verksamhetsområdet A Internationellt utvecklingssamarbete uppgår därmed till 10 191,4 miljoner kronor.
Anslagsnivån, enprocentsmålet
Motionerna
Det föreligger nio motioner (s, c, fp, v, mp respektive kd) vilka behandlar biståndets nivå i relation till BNI.
Folkpartiet motsätter sig i partimotionen U213 yrkande 20 att biståndsnivån endast skall uppgå till 0,7 % av BNI. Enligt Folkpartiets åsikt bör 1,2 miljarder kronor mer än regeringen föreslagit tillföras anslaget A 1 Biståndsverksamhet för 1997. Det skall enligt motionärerna inte än en gång vara de allra fattigaste som skall betala för regeringens oförmåga att få Sveriges ekonomi i balans. Enprocentsmålet är ett moraliskt åtagande mot de fattigaste länderna som åter bör uppfyllas snarast möjligt. Regeringen måste nu i en skrivelse till riksdagen redovisa hur löftet för trettio år sedan att avstå en procent till u-länderna skall fullföljas.
Vänsterpartiet yrkar i motion U214 yrkande 1 att regeringen skall återställa enprocentsmålet. Motionärerna menar att det är ett olyckligt beslut att enprocentsmålet skall återställas när de svenska statsfinanserna tillåter det. Det är att hålla u-länderna i osäkerhet. Dessa behöver klara utfästelser. Biståndet måste vara långsiktigt om det skall vara verkningsfullt. Motionärerna hemställer i yrkande 2 att riksdagen i stället för att frysa biståndet antar en treårsplan för att stegvis höja biståndsanslaget till 0,8 % av BNI 1997, dvs. 1,4 miljarder kronor mer än regeringen föreslår, 0,9 % av BNI 1998 och 1 % av BNI 1999.
Miljöpartiet menar i motion U207 yrkandena 4 och 20 att målsättningen måste vara en stegvis höjning av biståndet varje år för att åter uppnå enprocentsmålet. Jämfört med regeringens förslag föreslås därför höjningar med 1,3 miljarder kronor 1997, 1,73 miljarder 1998 och 2,2 miljarder 1999. Miljöpartiet välkomnar regeringens miljard till posten samarbete med Central- och Östeuropa - särskilt med syftet att minska föroreningarna i Östersjön - men föreslår att summan delas på tre år i stället för föreslagna fem år, vilket ger 130 miljoner kronor extra till biståndet under alla tre åren. Motionärerna anser att vissa asylkostnader inte borde få tas ur budgeten eftersom detta har minskat och försvagat biståndet ytterligare.
I Kristdemokraternas partimotion U209 yrkande 1 ställs krav på att regeringen fastställer en plan för återgång till enprocentsnivån senast år 2001, eller tidigare beroende på den ekonomiska utvecklingen. Det nu presenterade budgetförslaget för 1997 innebär att biståndsramen sänks till det som biståndsministern tidigare kallade ?skammens gräns?, nämligen 0,7 % av BNI, en biståndsnivå som FN i över tjugo år rekommenderat som en lämplig lägsta nivå för i-länderna att avsätta för biståndsändamål. Det kan, enligt motionärerna, dessutom konstateras att eftersom FN:s rekommendation är uttryckt i procent av BNP och Sverige knyter biståndsnivån till BNI, förlorar biståndet ytterligare 500 miljoner kronor. Kristdemokraternas budgetförslag avseende utgiftsområde 7 för perioden 1997-1999 innebär följande höjningar jämfört med regeringens förslag: 1 968 miljoner kronor mer för 1997, 2 241 miljoner kronor mer för 1998 samt 3 186 miljoner kronor mer för 1999. I motion U515 yrkande 50 framför Kristdemokraterna likaledes en uppmaning till regeringen att återgå till enprocentsmålet.
I den enskilda motionen U202 (s) yrkas att en målsättning utarbetas för hur enprocentsmålet successivt skall uppnås. De förbättringar som nu kan skönjas för landets ekonomi gör det enligt motionärernas mening realistiskt att anta att vi redan under överskådlig tid åter kan avsätta 1 % av BNI till internationellt bistånd.
I den enskilda motionen U211 (s) yrkande 2 hemställs att Sverige, när ekonomin så tillåter, skall återgå till enprocentsnivån för utvecklingssamarbetet med u-länderna. Detta bör enligt motionärerna prioriteras enär det är en internationellt betydelsefull symbolfråga och biståndet dessutom har en säkerhetsskapande funktion.
I den enskilda motionen U205 (c) yrkande 1 hemställs att enprocentsmålet återställs och att regeringen återkommer med en redovisning av hur en återgång skall ske. Motionärerna anför att enprocentsmålet under två decennier har markerat ett moraliskt åtagande att försöka lindra nöd och bidra till en positiv utveckling för människor i världens fattigaste länder. Våra ekonomiska problem får ej gå ut över dem som har det sämst.
I den enskilda motionen U215 (c) yrkande 1 återkommer samma motionärer med detta yrkande, dock med den preciseringen att regeringen ombeds återkomma med en plan om att inom fem år åter uppfylla enprocentsmålet.
Utskottets överväganden
Beträffande utgiftsområde 7 har regeringen föreslagit en ökad utgiftsram jämfört med det beslut som riksdagen fattade med anledning av regeringens vårproposition (prop. 1995/96:150). I nämnda proposition utgick regeringen i sitt preliminära förslag till tak för utgiftsområde 7 från att biståndsramen skulle sänkas till 0,7 % av BNI. Den i proposition 1996/97:1 utgiftsområde 7 föreslagna höjningen beror på att biståndsramen - som även fortsatt beräknas som 0,7 % av BNI - höjts då BNI-prognosen för 1997 räknats upp. Regeringen vidhåller i propositionen att det statsfinansiella läget kräver att biståndsramen ligger på 0,7 % av BNI, yrkande 1. Samtidigt framhålls att ambitionen är att Sverige åter skall uppnå enprocentsmålet för biståndsramen när de statsfinansiella förutsättningarna föreligger. Utrikesutskottet framförde i sitt yttrande till finansutskottet, 1995/96: UU4y, beträffande den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) att utskottet ställde sig bakom regeringens preliminära förslag till utgiftsram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Utskottet fann därvid skäl att påpeka att den pågående saneringen av statsbudgeten redan medfört att biståndseffekten per krona ökat till följd av den sedan 1992 förbättrade valutasituationen. Utskottet har därefter i yttrande 1996/97:UU1y Budgetramarna beträffande utgiftsområde 7 tillstyrkt den av regeringen föreslagna högre ramen för utgiftsområde 7, vilken till följd av uppräkningen av BNI-prognosen innebär en höjning jämfört med vad som förutsågs i den ekonomiska vårpropositionen. Utskottet välkomnade i yttrandet denna utveckling samt anförde att det är angeläget att biståndsramen under den aktuella tiden uppgår till minst 0,7 % av BNI. Vidare framhölls att, sammantaget, ramen för utvecklingssamarbete med u-länder inom utgiftsområdet i krontal bör uppgå minst till den av regeringen föreslagna. Utskottet stöder således regeringens strävan att förbättra statsfinanserna och konstaterar med tillfredsställelse att den förväntade ökningen av BNI redan 1997 medför en ökning av biståndsramen inom utgiftsområde 7. Den stärkta kronkursen har därtill ytterligare förbättrat situationen. Sammantaget innebär detta en väsentligt ökad biståndseffekt.
Med hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrks regeringens förslag att biståndsramen skall uppgå till 0,7 % av BNI (yrkande 1).
Flera motionsyrkanden behandlar hur enprocentsmålet åter skall uppnås och några av dem ställer krav på att en plan skall upprättas för hur detta mål skall uppfyllas. Utskottet har tidigare uttalat sig beträffande enprocentsmålet. I betänkande 1994/95:UU15 (varvid refererades till utskottets yttrande 1993/94:UU3y) framfördes att ?kunskapen om och stödet för enprocentsmålet är väl befäst i riksdagen och i den allmänna opinionen. Samtidigt är en återgång till enprocentsnivån också en internationellt betydelsefull symbolfråga, varför den även av det skälet bör prioriteras. Det är dock inte möjligt att på förhand säga när detta låter sig göra?. I yttrande 1995/96:UU4y vidhöll utskottet denna uppfattning samt anförde att ?det är utskottets bestämda mening att en återgång till enprocentnivån bör ske så snart det statsfinansiella läget så tillåter?. Vidare framfördes uppfattningen att mer eller mindre detaljerade planer för en återgång inte föreföll ändamålsenliga. Dessutom anfördes att ett ytterligare skäl att värna om biståndet är dess säkerhetsskapande funktion och dess roll inom det vidgade säkerhetsbegreppet, vilket även betonats i riksdagen av det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet i betänkande 1995/96:UFöU1. Utskottet hänvisar till regeringens, i propositionen framförda, synpunkter samt till utskottets egen, ovan refererade, uppfattning om vikten av att enprocentsmålet åter uppnås. Även vad avser krav på bestämda planer för hur enprocentsmålet åter skall uppnås hänvisas till utskottets tidigare ställningstagande att det inte är möjligt att på förhand ange när enprocentsmålet åter kan uppnås varför förslagen till mer eller mindre detaljerade planer inte förefaller ändamålsenliga.
Utskottet finner således med anledning av förevarande motioner inte skäl att frångå tidigare framförda uppfattningar angående enprocentsmålet. Därmed avstyrks motionerna U207 (mp) yrkandena 4 och 20, U209 (kd) yrkande 1, U213 (fp) yrkande 20, U214 (v) yrkandena 1 och 2, U215 (c) yrkande 1 och U515 (kd) yrkande 50, samt anser utskottet motionerna U202 (s), U205 (c) yrkande 1 och U211 (s) yrkande 2 besvarade.
Fördelningen inom utgiftsområdet vad avser A Internationellt utvecklingssamarbete och B Samarbete med Central- och Östeuropa
Propositionen (s. 5)
För budgetåret 1997 föreslår regeringen (yrkande 6) att anslagen inom utgiftsområde 7 fördelas enligt nedanstående uppställning:
------------------------------------------------------- |ANSLAG | ANSLAGSTYP |ANSLAGSBELOPP| | | |(tusental kr)| ------------------------------------------------------- |A 1 Biståndsverksamhet |reservationsanslag|9 779 093| ------------------------------------------------------- |A 2 Biståndsförvaltning | ramanslag | 412 307| ------------------------------------------------------- |B 1 Samarbete med |reservationsanslag| 795 800| |Central- och Östeuropa | | | ------------------------------------------------------- |B 2 Avsättning för |reservationsanslag| 15 000| |förlustrisker vad avser | | | |garantier för | | | |finansiellt stöd och | | | |exportkreditgarantier | | | ------------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområdet | | 11 002 200| ------------------------------------------------------- Motionerna
I följande motioner yrkas ändrade anslag inom totalramen, samtliga till följd av begärda minskningar eller höjningar av utgiftsområde 7. I bilagd tabell framgår partiernas förslag till ändrade anslag.
Folkpartiet yrkar i motion U213 yrkande 19 att anslaget A 1 fastställs till 11 391 miljoner kronor, dvs. 1,2 miljarder kronor mer än regeringen föreslår. Av yrkande 21 (delvis) framgår att motionärerna anser att hela ökningen skall förläggas på anslaget A 1 Biståndsverksamhet.
Vänsterpartiet yrkar i motion U214 yrkande 3 (delvis) att riksdagen för budgetåret 1997 anslår 11,6 miljarder kronor till Internationellt utvecklingssamarbete, vilket innebär 1,4 miljarder mer än regeringens förslag. Dessa medel förordas tillföras anslaget A 1 Biståndsverksamhet. I yrkande 42 (delvis) förordas att 400 miljoner kronor mer än regeringen föreslår avsätts under anslag B 1 Samarbete med Central- och Östeuropa.
Miljöpartiet yrkar i motion U207 yrkande 19 (delvis) att medel inom utgiftsområde 7 skall anslås enligt följande fördelning: Anslaget A 1 Biståndsverksamhet ökas med 1 300 miljoner kronor samt anslaget B 1 Samarbete med Central- och Östeuropa med 130 miljoner kronor. Sistnämnda förslag rör regeringens miljard till posten för samarbete med Central- och Östeuropa vilken föreslås fördelas på tre i stället för fem år, varvid 130 miljoner kronor påförs varje år.
Kristdemokraterna yrkar i motion U209 yrkande 17 att till anslaget A 1 Internationellt utvecklingssamarbete anslås 11 747 093 kr, dvs. 1 968 000 kr mer än regeringen föreslår. I samma motion yrkande 3 framgår att Kristdemokraterna stöder regeringens förslag till anslag för samarbete med Central- och Östeuropa.
I kommittémotionen U217 (m) yrkande 1 (delvis) hemställs att under anslag A 1 anslås 8 435 567 000 kr. I samma motion, yrkande 2, hemställs att riksdagen beslutar att under anslaget B 1 Samarbete med Central- och Östeuropa anslå 995 800 000 kr genom att tillföra 200 miljoner kronor från det särskilda anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen, vilket anslag således motionärerna anser skall avvecklas och integreras i det reguljära samarbetet med Central- och Östeuropa.
Utskottets överväganden
Riksdagen har genom lag beslutat om att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden. Genom särskilt beslut har riksdagen den 22 november 1996 fastställt utgiftsram bl.a. för utgiftsområde 7. Ramen anger det belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna högst får uppgå. Sedan så skett har utskottet att bereda de yrkanden som avser anslag och andra utgifter i staten. Enligt den ändring i riksdagsordningen (5 kap. 12 §) som träder i kraft den 1 december 1996 skall anslag eller andra utgifter i staten fastställas för varje utgiftsområde genom ett särskilt beslut.
Regeringens föreslagna fördelning mellan anslagen inom utgiftsområde 7, med en proportionell nedskärning av tillgängliga resurser, synes vara väl avvägd varför regeringens yrkande 6 tillstyrks.
Ett antal motioner rör höjda anslag till följd av yrkanden om höjd utgiftsram för utgiftsområde 7. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 en utgiftsram för utgiftsområde 7. Riksdagen har sedermera fattat beslut med samma innebörd (bet. 1996/97:FiU1). Utskottet har i yttrande 1996/97:UU1y tillstyrkt regeringens förslag därom. Därmed avstyrks motionerna U207 (mp) yrkande 19 (delvis), U209 (kd) yrkande 17, U213 (fp) yrkande 19 och yrkande 21 (delvis) samt U214 (v) yrkande 3 (delvis) och yrkande 42 (delvis).
I motion U209 (kd) yrkande 3 tillstyrker Kristdemokraterna regeringens förslag till B 1-anslag, varför yrkandet redan synes vara tillgodosett.
I motion U217 (m) yrkandena 1 (delvis) och 2 begärs en sänkning av anslag A 1 respektive en höjning av anslag B 1. I konsekvens med utskottets tillstyrkan av fördelningen mellan anslagen avstyrks dessa båda yrkanden.
Internationellt utvecklingssamarbete (prop. s. 16)
Inledning
Nedskärningar av tillgängliga resurser har fördelats proportionellt mellan multilateralt och bilateralt bistånd respektive anslagsposten övrigt. Genom att utnyttja tidigare anslagna men outnyttjade medel, till följd av att projekt försenats eller att planerade utbetalningar av andra skäl blivit mindre än beräknat, kan vissa poster eller bidrag minskas under en övergångsperiod utan att det går ut över verksamheten. Konsekvenserna av nedskärningarna blir enligt propositionen främst att utrymmet för framtida insatser minskar. På det multilaterala området har Sverige för vissa organisationer, främst utvecklingsbankerna, gjort åtaganden som är bundna för flera år. Genom omfördelning av outnyttjade medel kan även de frivilliga bidragen till FN- organens ekonomiska och sociala verksamhet i huvudsak upprätthållas på samma nivå 1997 som de två föregående åren. Inom det bilaterala biståndet har regeringen värnat om stödet till de fattigaste länderna, särskilt i Afrika, genom att endast beräkna temporära sänkningar i ett fåtal programländer med mycket stora reservationer. Genom omfördelningar kan stödet till vissa områden såsom miljö, humanitärt bistånd, demokrati och återuppbyggnad samt biståndet till enskilda organisationer hållas på oförändrad nivå. Betalningsbalansstödet skärs ned med hänsyn till den mycket stora reservationen. Regeringens förslag till anslagsstruktur för internationellt utvecklingssamarbete innebär att anslagen minskar från sju under innevarande budgetår till två för budgetåret 1997. Under reservationsanslaget A 1 anvisas medel för bilateralt och multilateralt utvecklingssamarbete och övrigt (motsvarar C 1, C 2, C 4, C 5 och C 7 i regeringens proposition 1994/95:100 bilaga 4) medan ramanslaget A 2 avser förvaltningskostnader för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Nordiska Afrikainstitutet (NAI) (motsvarar C 3 och C 6 i ovan nämnda proposition). Enligt regeringens bedömning kommer den nya anslagsstrukturen att bidra till ökad flexibilitet och effektivitet i medelsutnyttjandet. I enlighet med tidigare beslutat sparbeting på statliga myndigheters förvaltningskostnader minskas förvaltningsanslaget för Sida och Nordiska Afrikainstitutet med 7 miljoner kronor 1997. Sidas fältadministration skall delvis ändras fr.o.m. budgetåret 1997, vilket enligt propositionen innebär att Sida på ett mer effektivt och flexibelt sätt kan anpassa sin fältverksamhet till de krav som förändringar i omvärlden ställer.
Multilateralt utvecklingssamarbete
Propositionen (delar av s. 21-35)
Nedan koncentreras redovisningen av regeringens bedömningar till de områden där yrkanden beträffande det multilaterala biståndet framställts i propositionen, yrkande 2 (delvis) och yrkande 3. Detta sker i propositionens avsnitt Multilaterala utvecklingsbanker under rubriken Bedömning av verksamheten, i avsnittet Övrigt multilateralt samarbete under rubriken Multilaterala miljöinsatser samt, slutligen, i avsnittet EU:s gemensamma utvecklingssamarbete under rubriken Bidrag till Europeiska utvecklingsfonden.
Inledning
Beträffande anslag och anslagsstruktur påpekas inledningsvis i propositionen att cirka en fjärdedel av den totala biståndsbudgeten avsätts till multilateralt biståndsarbete. Till detta kommer de svenska bidragen till EU:s gemensamma bistånd. Denna fördelning bedömer regeringen även framdeles vara ändamålsenlig. Besparingen om 10 % har i huvudsak fördelats jämnt mellan de tre delposterna FN:s ekonomiska och sociala verksamhet, Internationella finansieringsinstitutioner respektive Övrigt multilateralt samarbete. Regeringens fördelningsförslag beträffande multilateralt bistånd för budgetåret 1997 återfinns i nedanstående tabeller.
---------------------------------------------- |TABELL A4: BUDGETFÖRSLAG 1997 (tusen kronor)| | | --------------------------------------------- |UTGIFTSOMRÅDE 7 | | |ANSLAGSPOST A 1.1 | | --------------------------------------------- |FN:s ekonomiska och | 1 630 500| |sociala verksamhet | | --------------------------------------------- |Internationella | 811 000| |finansieringsinstitutioner | | --------------------------------------------- |Övrigt multilateralt | 368 5001)| |samarbete | | --------------------------------------------- |Summa | 2 810 000| --------------------------------------------- 1) Fr.o.m. budgetåret 1997 har budgetposten Multilateral rekrytering (50 mkr) överförts till det bilaterala anslaget.
---------------------------------------------- |TABELL A5: BIDRAG TILL FN:S EKONOMISKA OCH| |SOCIALA VERKSAMHET. BUDGETFÖRSLAG 1997 (tusen| |kronor) | ---------------------------------------------- | |BUDGETFÖRSLAG | | |19971) | ---------------------------------------------- |FN:s utvecklingsprogram, | 500 000| |UNDP, inklusive FN:s | | |kapitalutvecklingsfond, | | |UNCDF | | ---------------------------------------------- |FN:s barnfond, UNICEF | 339 000| ---------------------------------------------- |FN:s befolkningsfond, UNFPA | 116 000| ---------------------------------------------- |FN:s | 177 000| |världslivsmedelsprogram, | | |WFP2) | | ---------------------------------------------- |FN:s flyktingkommissarie, | 283 500| |UNHCR | | ---------------------------------------------- |FN:s hjälporganisation för | 135 000| |palestinaflyktingar, UNRWA | | ---------------------------------------------- |FN:s handelsrelaterade | 5 000| |verksamhet | | ---------------------------------------------- |Narkotikainsatser genom FN- | 40 000| |systemet | | ---------------------------------------------- |UNAIDS 3) | 35 000| ---------------------------------------------- |Summa | 1 630 500| ---------------------------------------------- 1) Budgetförslaget för 1997 omfattar även bidrag för 1996 till UNICEF (56 000) och UNHCR (35 000). För WFP finns en ingående reservation om 23 000. 2) Inklusive åtaganden enligt 1995 års livsmedelskonvention (FAC) och bidrag till Internationella katastroflagret för livsmedel (IEFR). 3) 1995 och 1996 gavs bidrag till UNAIDS, dels via Sida, dels via Övrigt multilateralt samarbete.
---------------------------------------------- | | |TABELL A6: MULTILATERALA UTVECKLINGSBANKER.| |BUDGETFÖRSLAG 1997 (tusen kronor) | | | --------------------------------------------- | | | | |Budgetförslag| | |1997 | --------------------------------------------- |Världsbanksgruppen | | | | | |IDA 9 | | | | 127 000| --------------------------------------------- |IDA 10 | | | | 470 000| --------------------------------------------- |IDA 11 | | | | 89 000| --------------------------------------------- |IFC | | | | 10 000| --------------------------------------------- |Regionala utvecklingsbanker | | | | | --------------------------------------------- |Afrikanska utvecklingsbanken, | | |AfDB | 17 000| --------------------------------------------- |Afrikanska utvecklingsfonden, | | |AfDF | 0| --------------------------------------------- |Asiatiska utvecklingsbanken, | | |AsDB | 3 000| --------------------------------------------- |Asiatiska utvecklingsfonden, | | |AsDF | 0| --------------------------------------------- |Interamerikanska | | |utvecklingsbanken, IDB | 0| --------------------------------------------- |Karibiska utvecklingsbanken, | | |CDB1) | 10 000| --------------------------------------------- |Finansiella arrangemang, | | |Mellanöstern | 0| --------------------------------------------- |Övriga utvecklingsbanker | | | | | --------------------------------------------- |Nordiska utvecklingsfonden, | | |NDF | 85 000| --------------------------------------------- |Internationella jordbruksutvecklingsfonden,|| |IFAD | 0| --------------------------------------------- |Summa | | | | 811 000| --------------------------------------------- 1) Sverige förhandlar för närvarande om medlemskap i CDB.
------------------------------------------------------- | | |TABELL A7: ÖVRIGT MULTILATERALT SAMARBETE | |(tusen kronor) | | | |BUDGETFÖRSLAG 1997 | ------------------------------------------------------- |Miljöinsatser | 130 000| ------------------------------------------------------- |Multilaterala konfliktförebyggande| 80 000| |insatser | | ------------------------------------------------------- |Multilateral rekrytering | -| ------------------------------------------------------- |IPPF | 60 000| ------------------------------------------------------- |WMU | 20 000| ------------------------------------------------------- |IDEA | 1)| ------------------------------------------------------- |Övriga mindre insatser | 78 500| ------------------------------------------------------- |Summa | 368 500| ------------------------------------------------------- 1) Beloppet är under beredning. Medel finns reserverade under budgetposten Övriga mindre insatser.
Regionala utvecklingsbanker
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) har genomgått en genomgripande förändring av sin utlåningspolitik och ett intensivt policyutvecklingsarbete har ägt rum i linje med avtalet 1994 om bankens fjärde kapitalökning (GCI-IV). Styrelsen har fattat beslut om flera stora policyområden, bl.a. om ?gott styrelseskick?, energi, skog samt folkomflyttningar som resultat av bankprojekt. Sverige har deltagit aktivt i detta arbete, vars resultat ligger i linje med svenska biståndspolitiska ambitioner. I propositionen framhålls att större tonvikt nu måste läggas vid tillämpningen av de fattade policybesluten. Den snabba ekonomiska utvecklingen i regionen leder delvis till en förändrad roll för banken. Därtill kommer att det finns nya bidragsgivare i regionen. Dessa faktorer bör enligt propositionen tas i beaktande vid fastställande av det svenska bidraget i den nu pågående förhandlingen om påfyllnad av Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF 7). Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) har under några år brottats med svåra problem av administrativ, finansiell och operativ karaktär. Sverige och övriga nordiska länder har spelat en aktiv roll för att vända denna utveckling. Den överenskommelse som under första halvåret 1996 nåddes om en resurs- påfyllnad av Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) med drygt tre miljarder dollar utgör ett viktigt steg mot ett större förtroende för bankgruppen. Under senhösten 1996 fortsätter förhandlingar om reformfrågor och en ny påfyllnad av bankens kapital (GCI-V). Utfallet av reformdiskussionerna får enligt regeringens mening avgöra om den svenska andelen skall ligga fast.
Multilaterala miljöinsatser
Sverige deltar som tidigare nämnts aktivt inför uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) vid det extra möte som skall hållas i FN:s generalförsamling nästa år. Regeringen avser hålla seminarier och ta initiativ till andra uppföljande aktiviteter. Förutom integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling i all reguljär verksamhet fordras vissa riktade bidrag till särskilda miljöfonder samt till angelägen analys och internationell seminarieverksamhet vilken finansieras under denna budgetpost. Den globala miljöfonden GEF (Global Environment Facility) finansierar insatser inom områdena globala klimatförändringar, biologisk mångfald, skydd av internationella vatten och uttunning av ozonskiktet. GEF är utsett till interimistisk finansiell mekanism för konventionerna om klimatförändringar och biologisk mångfald. GEF:s verksamhet, som permanentades 1994, har ett ambitiöst och med svenska värderingar överensstämmande arbetsprogram. Det är angeläget att det operativa arbetet kommer i gång i full skala. Sverige verkar aktivt inom styrelsen för att GEF skall etablera sig som en viktig aktör inom det multilaterala arbetet med att främja målsättningarna från UNCED. Inför de förhandlingar om påfyllnad i GEF:s finansiella resurser som kommer att inledas nästa år anser regeringen att den svenska andelen av fonden bör ligga kvar på samma nivå även efter påfyllnaden. Montrealprotokollet är ett avtal som förbinder dess parter att genomföra en avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Till protokollet finns en multilateral fond inrättad som syftar till att hjälpa u-länderna att fasa ut användningen av ozonnedbrytande ämnen. Efter en utvärdering 1995 gjordes rekommendationer om effektivisering. Vissa resultat kan skönjas även om genomförande- takten av projekt endast långsamt förbättras. Sverige har framfört sitt stöd för fondens arbete inför de påfyllnadsförhandlingar som inleds under hösten. Regeringen anser att den svenska andelen av fonden bör ligga kvar på samma nivå som tidigare.
Bidrag till Europeiska utvecklingsfonden
Inom ramen för den nu löpande s.k. Lomékonventionen, Lomé IV, vilken avser perioden 1990-1999, samarbetar EG med de sjuttio s.k. AVS-staterna i Afrika, Västindien och Stilla Havsområdet. Samarbetet finansieras utanför EU:s reguljära budget. I november 1995 undertecknades att avtal om vissa ändringar i konventionens innehåll för den andra femårsperioden. Avtalet godkändes av riksdagen den 23 maj 1996, varvid även en finansieringsöverenskommelse godkändes. Överenskommelsen innebär att gemenskapens medlemsstater inrättar en åttonde utvecklingsfond (EUF VIII) om totalt 13 132 miljoner ecu. Sverige skall enligt överenskommelsen bidra med 350 miljoner ecu. Beroende på vissa fördröjningar i utbetalningstakten under tidigare utvecklingsfonder krävs inga inbetalningar till EUF VIII under 1997. För budgetåret 1995/96 avsattes 90 miljoner kronor till det svenska bidraget till EUF VIII. Regeringen föreslår nu (yrkande 3) att dessa medel, vilka under budgetåret 1995/96 avsattes under anslaget C 4 Bidrag till EG:s gemensamma bistånd, omfördelas till andra ändamål under anslaget A 1 Internationellt utvecklingssamarbete.
Motionerna
Följande motioner redovisar synpunkter på fördelningen av medel beträffande den multilaterala verksamheten. Två tabeller, i vilka regeringens och partiernas yrkanden framgår, bilägges betänkandet.
I motion U213 (fp) yrkande 21 (delvis) motsätter sig motionärerna regeringens föreslagna neddragning på det multilaterala biståndet. Totalt föreslås en ökning om 325 miljoner kronor, dvs. hela den av regeringen föreslagna sänkningen. Motionärerna föreslår en höjning av anslaget till UNHCR med 30 miljoner kronor till ett årsbidrag om sammanlagt 278,5 miljoner kronor. Vidare föreslås ett påslag till UNICEF:s årsbidrag med 40 miljoner kronor till sammanlagt 323 miljoner kronor. FN:s befolkningsfond UNFPA föreslås få 30 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit; totalbeloppet blir då 146 miljoner kronor. Totalt föreslås en ökning av anslaget under A 1.1 FN:s ekonomiska verksamhet med 100 miljoner kronor till 1 730,5 miljoner kronor. Motionärerna föreslår vidare en ökning av delposten Övriga mindre insatser med 25 miljoner kronor, vilket föreslås öronmärkas för att International IDEA skall kunna inrätta en garantifond. Beloppet skulle vara utöver det grundbelopp som institutet förväntas få. Motionärerna yrkar vidare att delposten Multilaterala konfliktförebyggande insatser ökas med 100 miljoner kronor. Totalt blir delposten då 180 miljoner kronor. Även beträffande miljöinsatser motsätter sig Folkpartiet neddragningar och föreslår en ökning om 100 miljoner kronor. Totalt föreslås således ökningar om 225 miljoner kronor, vilket innebär att medelstilldelningen under Övrigt multilateralt samarbete föreslås bli 593,5 miljoner kronor.
Vänsterpartiet anför i motion U214 yrkande 3 (delvis) beträffande det multilaterala samarbetet att följande höjningar av anslagen bör göras: UNDP föreslås få 100 miljoner kronor mer än regeringen anger, dvs. 600 miljoner kronor, UNICEF 142 miljoner kronor mer, en ökning till 481 miljoner kronor, UNFPA 34 miljoner kronor mer, en ökning till 150 miljoner kronor, UNHCR 139 miljoner kronor mer, dvs. 422,5 miljoner kronor, UNWRA 65 miljoner kronor mer, en ökning till 200 miljoner kronor, Narkotikainsatser genom FN-systemet 35 miljoner mer, en ökning till 75 miljoner kronor samt UNAIDS 35 miljoner kronor mer, dvs. till 70 miljoner kronor. Vänsterpartiets förslag till anslagsfördelning för Övrigt multilateralt samarbete innebär följande avvikelser från propositionen: Miljöinsatser får 70 miljoner kronor mer och Multilaterala konfliktförebyggande åtgärder 80 miljoner kronor mer.
Miljöpartiet anser att bl.a. FN:s arbete måste få ökat stöd. I motion U207 (mp) yrkande 18 och yrkande 19 (delvis) hemställs att ytterligare medel fördelas till FN och till Övrigt multilateralt samarbete genom följande höjningar: UNDP ytterligare 50 miljoner kronor, UNICEF ytterligare 50 miljoner kronor, UNFPA 25 miljoner kronor, UNEP 50 miljoner kronor, IPPF ytterligare 25 miljoner kronor samt Multilaterala konfliktförebyggande insatser ytterligare 50 miljoner kronor.
Kristdemokraterna yrkar i partimotion U209 yrkande 2 (delvis) att det multilaterala biståndet ökas till 3 417 500 000 kr jämfört med regeringens förslag om 2 810 000 000 kr. Motionärerna vill prioritera miljöinsatser och konfliktförebyggande åtgärder. När det gäller miljöområdet är det synnerligen viktigt att GEF ges och tar en huvudroll i ansvaret för de globala miljöfrågorna, liksom FN vad det gäller det konfliktförebyggande arbetet.
Ökningarna beträffande FN:s ekonomiska och sociala verksamhet för 1997 föreslås läggas på följande poster: UNDP ökas till 700 000 000 kr, UNICEF till 500 500 000 kr, WFP till 200 000 000 kr, UNHCR till 350 000 kronor, UNWRA till 150 000 000 kr, FN:s handelsrelaterade verksamhet till 15 000 000 kr, UNAIDS till 55 000 000 kr. I övrigt föreslås anslag i enlighet med propositionen. Beträffande anslagen till de multilaterala utvecklingsbankerna skiljer sig inte Kristdemokraternas förslag från regeringens. Beträffande Övrigt multilateralt samarbete föreslås följande ändringar jämfört med regeringens förslag: Miljöinsatser föreslås höjas till 180 000 000 kr, Konfliktförebyggande insatser till 150 000 kr, IPPF sänks till 50 000 000 kr, posten Övrigt höjs till 79 000 000 kr.
I kommittémotion U217 (m) yrkande 1 (delvis) föreslås att FN:s ekonomiska och sociala verksamhet budgeteras med 1 413 500 kr, varav till UNDP inklusive UNCDF 250 000 000 kr, UNICEF 272 000 000 kr, UNHCR 418 500 000 kr och UNWRA 100 000 000 kr och i övrigt i enlighet med propositionen. På anslaget Internationella finansieringsinstitutioner finns en stor reserv på 2,4 miljarder kronor vilken enligt motionärerna bör användas för skuldsaneringar enligt strikta kriterier. Anslaget Övrigt multilateralt samarbete budgeteras med 360 500 000 kr, varav delposten Mindre insatser med 70 500 000 kr. I övrigt föreslås anslag enligt propositionen.
Utskottets överväganden
Utskottet välkomnar regeringens förslag att bibehålla balansen mellan de tre delposterna FN:s ekonomiska och sociala verksamhet, Internationella finansieringsinstitutioner respektive Övrigt multilateralt samarbete genom att fördela besparingen om 10 % jämnt mellan delposterna. Den preliminära fördelningen under anslagsnivå beträffande ovan nämnda delposter presenteras i tabellform i propositionen. Utskottet finner inte skäl att invända mot den föreslagna fördelningen inom respektive område. Beträffande Sveriges bidrag till multilateralt samarbete kan utskottet konstatera att Sverige har en lång tradition av att främja sådant bistånd. Trots nedskärningarna kommer Sverige även framgent att ligga bland de främsta bidragsgivarna beräknat efter respektive lands BNI per capita. Utskottet anser att det ligger ett värde i ett bibehållet, förhållandevis starkt, svenskt stöd för det multilaterala samarbetet. Samtidigt vill utskottet betona vikten av en fortsatt aktiv svensk medverkan i processen att reformera och förbättra de multilaterala systemen. Att få till stånd en jämnare fördelning mellan biståndsgivare är härvid, enligt utskottets mening, en av många viktiga aspekter för att bibehålla de internationella biståndsorganens multilaterala karaktär med ett delat ansvar för verksamheten.
Utskottet finner, som ovan anförts, inte skäl att invända mot regeringens förslag till fördelning under anslagsnivå beträffande det multilaterala samarbetet. I konsekvens härmed och till följd av tidigare ställningstaganden rörande utgiftsram och fördelningen inom utgiftsområdet avstyrks de förslag till ändrad fördelning som framförs i motionerna U207 (mp) yrkande 18, U209 (kd) yrkande 2 (delvis), U213 (fp) yrkande 21 (delvis), U214 (v) yrkande 3 (delvis) och U217 (m) yrkande 1 (delvis).
Regeringen har för avsikt att besluta om ett svenskt tillskott vid en eventuell påfyllnad i Asiatiska utvecklingsbanken. Härvid har vissa faktorer som bör beaktas vid ett beslut om ett svenskt bidrag lyfts fram av regeringen, såsom tillämpningen av de policybeslut som fattats av banken, den snabba ekonomiska utvecklingen i regionen samt det faktum att det finns nya bidragsgivare. Beträffande Afrikanska utvecklingsbanken framför regeringen synpunkten att utfallet i bankens reformdiskussioner bör ligga till grund för ett ställningstagande om huruvida den svenska andelen i banken skall ligga fast. Utskottet finner regeringens överväganden inför förhandlingarna om påfyllnad i bankerna ligga i linje med den svenska politiken att främja reformeringen av multilaterala institutioner. Utskottet ansluter sig till uppfattningen att det svenska bidraget till respektive bank bl.a. bör påverkas av hur bankerna genomför beslutade reformer och huruvida nya policybeslut följs upp. Inför förhandlingarna om påfyllnad i den globala miljöfonden GEF har regeringen framfört att man anser att den svenska andelen bör ligga kvar på samma nivå som tidigare. Regeringen har anfört att det är viktigt att det operativa arbetet kommer i gång i full skala för att GEF skall kunna etablera sig som en aktör i arbetet med att främja målsättningarna från FN:s konferens om miljö och utveckling. Även beträffande påfyllnaden till Montrealprotokollet planeras att den svenska andelen av fonden skall ligga kvar på samma nivå som tidigare. Här föreligger ett reformarbete som enligt regeringen synes ha givit vissa positiva resultat. Utskottet delar regeringens uppfattning om att den svenska andelen i de två fonderna bör vidmakthållas.
Med vad som ovan anförts tillstyrker utskottet regeringens yrkande 2 i berörd del.
Regeringen önskar i yrkande 3 överföra 90 miljoner kronor från EUF VIII, vilket belopp anvisades för budgetåret 1995/96 under anslaget C 4 Bidrag till EG:s gemensamma bistånd (reservationsanslag). Beloppet önskas flyttat till anslaget A 1 Internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget har inte utnyttjats på grund av förseningar i utbetalningstakten under tidigare utvecklingsfonder. Utskottet konstaterar att regeringens yrkande avser icke utnyttjade medel på reservationsanslag. Enligt utskottets uppfattning möter inget hinder att till andra verksamheter inom utgiftsområde 7 omfördela ifrågavarande medel, dock med det villkoret att medlen skall betraktas som ingående reservation inom reservationsanslaget A 1 Biståndsverksamhet.
Utskottet tillstyrker, med ovan redovisade precisering, därmed yrkande 3 i propositionen.
Bilateralt utvecklingssamarbete
Propositionen
I propositionens yrkande 2 (delvis) föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas i propositionen under avsnitt A 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete avsnittet Medelstilldelning och anslagsstruktur.
A 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete (prop. s. 35-36)
Det bilaterala biståndets inriktning på fattigdomsbekämpning och långsiktighet skall stärkas. För att med större effektivitet bidra till uthållig resurstillväxt och minskad fattigdom måste biståndet bygga på en helhetssyn, där samtliga sex biståndspolitiska mål samverkar. Det bilaterala biståndet skall vidare i ökad utsträckning fokuseras på stöd till processer som bidrar till övergång från krig till fred och från diktatur till demokrati. Ett effektivt programlandsbistånd kräver fortsatt koncentration till ett begränsat antal länder, färre sektorer och insatser samt ökad samordning med andra givare. Ett fattigdomsperspektiv måste också genomsyra verksamheter i länder utanför programlandskretsen. Utvecklingssamarbetet genom Sida omfattar cirka två tredjedelar av det svenska biståndet och når, direkt och indirekt, över hundra länder. Komplexiteten och bredden är uttryck såväl för fattigdomens många aspekter och de varierande förutsättningarna i regioner och länder, som för Sveriges önskan och intresse av att samarbeta med många länder. Regeringen har under de senaste två åren stärkt styrningen och samordningen av utvecklingssamarbetet. Ett led i detta var sammanslagningen av biståndsmyndigheterna till nya Sida. Integrationen av de tidigare myndigheternas olika verksamhetsfält, där erfarenheter av olika samarbetsinstrument och arbetsmetoder skall tillvaratas, stärker möjligheterna att förmedla ett mer effektivt och sammanhållet bistånd anpassat till olika länders behov. Sida har goda förutsättningar att genom fortsatt konsolidering och kompetensutveckling stärka sin ställning som uppskattad partner i dialogen med mottagarna och i samarbetet med multilaterala organ. Mål, inriktning och omfattning för samarbetet med viktigare mottagarländer fastställs genom landstrategier, för vilka en ny process beslutades av regeringen i oktober 1995. I denna process skall Utrikesdepartementet, Sida och mottagarlandet tillsammans formulera en strategi för utvecklingssamarbetet för en period av tre till fem år. Som led i processen ingår analyser av uppnådda resultat och av landets utvecklingsbehov. På basis av landstrategierna sluts samarbetsavtal med programländerna, där Sverige gör utfästelser att lämna stöd med ett visst belopp under avtalets löptid.
Medelstilldelning och anslagsstruktur (prop. s. 37-39)
Minskningen av biståndsramen innebär för det bilaterala biståndet en nedskärning med 839,2 miljoner kronor till 6 925,2 miljoner kronor 1997 (ca 11 %) med hänsyn tagen till att vissa budgetposter överförts till och från delposten Multilateralt bistånd. När biståndsramen ökar bör anslagsposten successivt kunna återställas. Med hänsyn till framtida konkurrerande medelsbehov i form av redan utfästa bidrag till främst EU:s utvecklingsfond EUF och flera av utvecklingsbankernas fonder är dock en fortsatt fördjupad och kontinuerlig prövning av samtliga verksamheter inom det bilaterala biståndet nödvändig. Trots stagnerande biståndsvolym under senare år har reservationerna, dvs. medel som anvisats för insatser under ett visst år men inte utnyttjats, ökat. De uppgick vid slutet av budgetåret 1994/95 till drygt 3,5 miljarder kronor inom det bilaterala utvecklingssamarbetet. Reservationerna har flera orsaker. Oförutsedda faktorer, svårigheter i genomförande av strukturanpassningsprogrammen och ökade kvalitets- och effektivitetskrav leder till förseningar i genomförande och därmed eftersläpningar i utbetalningarna. De villkor Sverige, liksom andra givare, ställer för bistånd har skärpts, inklusive avseende redovisning och bekämpning av korruption. Biståndsorganisationen lägger alltmer energi på att i samarbete med mottagarländerna stärka förutsättningarna för en långsiktig utveckling. Denna förändring av biståndet är i hög grad önskvärd och bör fortsätta. Regeringens uppfattning är att reservationerna nått en alltför stor volym och bör minska. Behoven i u-länderna är stora, samtidigt som det internationella biståndet minskar, vilket gör det än mer angeläget att, utan att göra avkall på kvaliteten, eftersträva en verksamhetsvolym som motsvarar tillgängliga resurser. För att minska reservationerna krävs ökad flexibilitet. Förändringarna av anslagsstrukturen bidrar till det bl.a. genom att underlätta möjligheterna att planera för en högre verksamhetsnivå i enskilda programländer och omfördela medel mellan verksamheter. Målet är inte att uppnå så höga utbetalningar som möjligt. Biståndet behövs bäst där det är svårast att genomföra, vilket är en viktig orsak till reservationerna. Det handlar om att uppnå balans mellan långsiktig fattigdomsorientering och en verksamhetsvolym som motsvarar de av riksdagen anvisade medlen. I dagsläget ger reservationerna dock utrymme för att trots nedskärningen av biståndet under en övergångsperiod upprätthålla löpande verksamheter och värna om anslagen till särskilt prioriterade aktiviteter genom omfördelning av medel från vissa länder och poster. De i tabell A8 nedan beräknade beloppen för delposterna under anslagsposten för bilateralt utvecklingssamarbete utgår från regeringens prioriteringar och bygger vidare på en avvägning mellan Sidas förslag och ingående reservationer. Fördelningen för 1998 bör ses som en preliminär indikation på regeringens intentioner. Utgångspunkten är prioriteringen av det långsiktiga, fattigdomsinriktade utvecklingssamarbetet, särskilt i Afrika, och regeringens önskan att särskilt värna om stödet till insatser för fred, demokrati, mänskliga rättigheter och miljö, liksom biståndet genom enskilda organisationer, som upprätthålls på oförändrade nivåer. Anslagsstrukturen har förändrats. Den viktigaste är att landramarna försvinner som delposter. Vissa medel har omfördelats mellan multilateralt respektive bilateralt samarbete, liksom inom anslagsposten för det bilaterala biståndet. Under delposten Särskilda utvecklingsprogram samlas bl.a. verksamheter som övertagits från de tidigare mindre biståndsmyndigheterna, demokrati och mänskliga rättigheter samt särskilda miljöinsatser. Forskningssamarbetets särdrag motiverar att en särskild post återinförs. För att understryka långsiktigheten i biståndet avser regeringen liksom tidigare att bemyndiga Sida att utfästa fem gånger det årliga landprogrammet i de fall där landstrategier fastställts. För övriga landprogram och anslagsposter bemyndigas Sida att utfästa tre gånger det anslagna årsbeloppet.
----------------------------------------------------- | | |TABELL A8: ANSLAGSPOSTEN FÖR DET BILATERALA| |UTVECKLINGSSAMARBETET (tusen kronor) | ------------------------------------------------------ | | 1996 | 1997 | 1998| ------------------------------------------------------ |1. Afrika | 1 650 |1 540 000 |1 595 000| | | 000 | | | ------------------------------------------------------ |2. Asien |935 000 | 885 000 | 960 000| ------------------------------------------------------ |3. Latinamerika |500 000 | 430 000 | 460 000| ------------------------------------------------------ |4. Särskilda | 1 230 |1 175 000 |1 200 000| |utvecklingsprogram 1) | 000 | | | ------------------------------------------------------ |5. Krediter för |520 000 | 390 000 | 400 000| |utveckling 2) | | | | ------------------------------------------------------ |6. Forskningsbistånd |400 000 | 400 000 | 405 000| ------------------------------------------------------ |7. Enskilda |850 000 | 820 000 | 830 000| |organisationer 3) | | | | ------------------------------------------------------ |8. Humanitärt bistånd | 1 200 |1 052 000 |1 085 000| |4) | 000 | | | ------------------------------------------------------ |9. Ekonomiska reformer |415 000 | 200 000 | 400 000| |5) | | | | ------------------------------------------------------ |10. Information |24 400 | 33 200 | 35 000| ------------------------------------------------------ |Summa | 7 724 |6 925 200 |7 370 000| | | 400 | | | ------------------------------------------------------ 1) 55 000 har överförts till delposten under 1996 2) 130 000 har överförts till delposten under 1996 3) 30 000 har överförts till posten 2 Asien för 1997 4) 200 000 har överförts till delposten under 1996 5) 385 000 har överförts från delposten under 1996
För delposterna Afrika, Asien och Latinamerika beräknar regeringen en minskning 1997, främst genom en minskning av landramarna för ett fåtal länder med mycket stora reservationer, nämligen Etiopien, Tanzania, Vietnam och Nicaragua. Enligt den preliminära fördelningen beräknas anslagen åter öka 1998.
I tabellen nedan anges gällande och planerade landramar för 1996 och 1997 samt preliminärt för 1998.
--------------------------------------------------- | | |TABELL A9: LANDRAMAR, GÄLLANDE OCH FÖRUTSEDDA 1996| |SAMT PLANERADE 1997 (tusen kronor) | ---------------------------------------------- | | | | | | | 1996 | 1997 | 1998| ---------------------------------------------- |Afrika | | | | |Angola |140 000 | 140 000 | 140 000| ---------------------------------------------- |Botswana |40 000 | 20 000 | 5 000| ---------------------------------------------- |Eritrea |20 000 | 20 000 | 20 000| ---------------------------------------------- |Etiopen |130 000 | 90 000 | 100 000| ---------------------------------------------- |Guinea-Bissau |35 000 | 35 000 | 35 000| ---------------------------------------------- |Kenya |65 000 | 65 000 | 65 000| ---------------------------------------------- |Moçambique |245 000 | 245 000 | 245 000| ---------------------------------------------- |Namibia |75 000 | 75 000 | 75 000| ---------------------------------------------- |Sydafrika |230 000 | 230 000 | 230 000| ---------------------------------------------- |Tanzania |260 000 | 180 000 | 200 000| ---------------------------------------------- |Uganda |95 000 | 95 000 | 95 000| ---------------------------------------------- |Zambia |125 000 | 110 000 | 110 000| ---------------------------------------------- |Zimbabwe |120 000 | 110 000 | 110 000| ---------------------------------------------- |Regionalt/övrigt|70 000| 125 000 | 165 000| ---------------------------------------------- |Summa | 1 650 |1 540 000 |1 595 000| | | 000 | | | ----------------------------------------------
---------------------------------------------- |Asien | | | | ---------------------------------------------- |Bangladesh |120 000 | 120 000 | 120 000| ---------------------------------------------- |Indien |300 000 | 300 000 | 300 000| ---------------------------------------------- |Kambodja |80 000 | 80 000 | 80 000| ---------------------------------------------- |Laos |90 000 | 90 000 | 90 000| ---------------------------------------------- |Sri Lanka |40 000 | 40 000 | 40 000| ---------------------------------------------- |Vietnam |170 000 | 70 000 | 130 000| ---------------------------------------------- |Västbanken/Gaza|120 000| 120 000 | 120 000| ---------------------------------------------- |Regionalt/övrigt|15 000| 65 000 | 80 000| |1) | | | | ---------------------------------------------- |Summa |935 000 | 885 000 | 960 000| ----------------------------------------------
---------------------------------------------- |Latinamerika | | | | ---------------------------------------------- |Nicaragua |120 000 | 80 000 | 100 000| ---------------------------------------------- |Regionalt Centralamerika|260 000|240 000|245 000| | | | | | ---------------------------------------------- |Regionalt Sydamerika inklusive|120 000|110 000|115 000| |Bolivia | | | | ---------------------------------------------- |Summa |500 000 | 430 000 | 460 000| ---------------------------------------------- 1) 30 000 har överförts från posten 7. Enskilda organisationer för 1997 och 1998.
Beträffande delposten Krediter för utveckling har Sida föreslagit att den ersätts med en ny delpost, Särskilda investeringar, där krediter skulle ingå. Regeringen vill dock avvakta resultatet av Sidas kreditutredning men anser att en ökad flexibilitet i form av kombinationer av krediter och gåvomedel bör kunna övervägas. Regeringen kommer senare att meddela anvisningar om detta liksom om fördelningen mellan u-krediter och biståndskrediter. För delposten Forskningsbistånd beräknas ett oförändrat belopp. Delposten Bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer beräknas också förbli oförändrad efter överföring av 30 miljoner kronor till regionposten för Asien avseende direktstöd till vissa organisationer. Under delposten Humanitärt bistånd (som motsvarar den tidigare delposten Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m.) kommer medelsbehovet för angelägna insatser att fortsatt vara mycket stort. Genom omfördelningar från andra poster kan nivån hållas fortsatt hög. För delposten Ekonomiska reformer och skuldlättnad är reservationen mycket stor och beräknas vid utgången av 1996 komma att uppgå till ca 800 miljoner kronor, vilket innebär att det finns utrymme för fortsatt omfattande insatser, inklusive nya skuldlättnadsinitiativ, trots en kraftig nedskärning.
----------------------------------------------------- |TABELL A10: FÖRDELNING UNDER DELPOSTEN SÄRSKILDA| |UTVECKLINGSPROGRAM (tusen kronor) | ------------------------------------------------------ | | | | | | 1996 | 1997| ------------------------------------------------------ |Näringslivsutveckling |115 000 | 80 000| ------------------------------------------------------ |Demokrati och mänskliga |235 000 | 235 000| |rättigheter | | | ------------------------------------------------------ |Kontraktsfinansierat tekniskt |242 000 | 210 000| |samarbete | | | ------------------------------------------------------ |Internationella kurser |133 000 | 130 000| ------------------------------------------------------ |Särskilda miljöinsatser |205 000 | 205 000| ------------------------------------------------------ |Programutveckling 1) |245 000 | 210 000| ------------------------------------------------------ |Rekrytering och utbildning av |55 000 | 105 000| |fältpersonal och multilaterala | | | |experter 2) | | | ------------------------------------------------------ |Summa | 1 230 |1 175000| | | 000 | | ------------------------------------------------------ 1) 10 000 har överförts till Multilateralt samarbete för 1997. 2) 50 000 har överförts från Multilateralt samarbete för 1997.
Delposten Särskilda utvecklingsprogram samlar bl.a. verksamheter som bygger på överföring av svenska kunskaper och erfarenheter och är mycket efterfrågade och som syftar till att öka mottagarländernas självförsörjningsgrad och därmed minska biståndsberoendet. Integrationen av dessa verksamheter i nya Sida skapar utrymme för ett bredare utbud och en bättre samordning av olika instrument och insatsformer som kan erbjudas enskilda samarbetsländer, vilket också bör ge effektivitetsvinster. Beräknad fördelning, som framgår av tabellen, baseras dels på hänsyn till reservationer, dels på regeringens önskan att värna om stödet till demokrati och mänskliga rättigheter samt miljö.
Motionerna
I Miljöpartiets partimotion U207 täcks det bilaterala biståndet in av yrkande 19 (delvis). Beträffande delposten Bistånd genom folkrörelser och organisationer, föreslår partiet en höjning med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiets sammantagna förslag till medelsfördelning framgår av tabellerna 5 (Anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet), 6 (Landramar) och 7 (Särskilda utvecklingsprogram), vilka återfinns i bilaga till detta betänkande. Mot bakgrund av sin plan för en återgång till enprocentsnivån år 2001 eller tidigare, beroende på den ekonomiska utvecklingen, lämnar Kristdemokraterna i partimotion U209 yrkande 2 (delvis) förslag om fördelningen inom reservationsanslaget A 1 vad gäller det bilaterala utvecklingssamarbetet. Kristdemokraterna prioriterar under den kommande treårsperioden i viss utsträckning multilaterala biståndsorgan i avvaktan på att reservationen avseende det bilaterala utvecklingssamarbetet bli lägre. I motionen framhålls betydelsen av de enskilda organisationernas effektiva och välorganiserade insatser. Mot bakgrund av behoven runt om i världen föreslås också en höjning av anslaget till humanitärt bistånd. Bistånd har en icke oväsentlig betydelse för det svenska näringslivet och därmed för den svenska ekonomin. Genom att avsätta mer biståndsmedel till olika former av biståndskrediter kan svensk industri få tillträde till ytterligare marknader i u-länderna. Skuldkrisen i de fattigaste länderna utgör ett mycket allvarligt hinder för u-ländernas utveckling. Fortsatt anpassning och ekonomiska reformer är avgörande för att främja tillväxt och en bärkraftig ekonomisk utveckling i de fattiga länderna. Strukturanpassningsprogram har utgjort och måste fortsätta att utgöra ett grundläggande element för att befria de fattiga länderna från skuldbördan. Kristdemokraterna menar att skuldlättnader som direkt frigör resurser för mottagarlandet och ökar investeringsviljan bland de rika länderna bör prioriteras.
Kristdemokraternas förslag till fördelning av medel inom anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet framgår av tabell 5 i bilagan till detta betänkande. Förslaget till landramar framgår av tabell 6 i samma bilaga, medan partiets förslag till fördelningen inom delposten Särskilda utvecklingsprogram finns redovisat i tabell 7.
I Folkpartiets partimotion U213 yrkande 21 (delvis) krävs att riksdagen, med avslag på regeringens förslag till riksdagsbeslut i motsvarande delar, bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas i motionen beträffande bilateralt utvecklingssamarbete, särskilda utvecklingsprogram, folkrörelser och andra enskilda organisationer, betalningsbalansstöd och skuldlättnader. Det avsnitt i motionen som rör biståndsanslagen utgår från att nivån 0,7 % av BNI är för låg, att biståndet för 1997 skall höjas med 1200 miljoner kronor samt att stegvisa höjningar skall göras under de två följande budgetåren. Regeringen kritiseras för att inga tydliga prioriteringar görs i budgetpropositionen. Vad gäller det bilaterala utvecklingssamarbetet prioriterar Folkpartiet bl.a. miljö, demokrati och kvinnors situation. Partiet förespråkar obundna krediter, dock att stor återhållsamhet bör gälla beträffande all kreditgivning till de fattigaste länderna. Vidare anbefalls en starkare inriktning av biståndet på breda överföringsformer, såsom sektorsstöd och betalningsbalansstöd i kombination med tydliga krav på politikens inriktning. Det bistånd som förmedlas via enskilda organisationer har, enligt motionärernas uppfattning, stor betydelse bl.a. för att stärka det civila samhället i mottagarländerna. Folkpartiet delar Sidas uppfattning att man bör ha mera flexibla landramar för programländerna. I den prioriteringsdiskussion som finns i motionen är en starkare inriktning på södra Afrika och kraven på demokratisk utveckling återkommande. Under delposten Regionalt Sydamerika förespråkas att vissa medel skall specialdestineras till Bolivia. Folkpartiets förslag till medelsfördelning framgår av tabellerna 5 (Anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet), 6 (Landramar) och 7 (Särskilda utvecklingsprogram), vilka återfinns i bilaga till detta betänkande.
Vänsterpartiet yrkar i motion U214 yrkande 3 (delvis), mot bakgrund av partiets förslag om en snabb återgång till enprocentsmålet och dess förslag om att för 1997 anslå 0,8 % av BNI, att medel utöver regeringens förslag anslås till bilateralt samarbete, framför allt till Afrika och Latinamerika, men också till katastrofbistånd och bistånd genom enskilda organisationer. Vänsterpartiets förslag till medelsfördelning framgår av tabellerna 4 (Anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet) och 5 (Landramar), vilka återfinns i bilaga till detta betänkande. I motiven för partiets förslag nämns bl.a. att biståndet till Laos behöver förstärkas, inte minst på miljöområdet. Ytterligare 10 miljoner kronor, utöver regeringens förslag, bör anslås (yrkande 33). Motionärerna fruktar att reservationsmedlen avseende Vietnam kan förbrukas snabbare än väntat, och de förordar därför en mindre nedskärning än regeringen. Enligt yrkande 34 bör 120 miljoner kronor anslås, dvs. 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Något biståndssamarbete med Kinas regering bör inte ifrågakomma så länge grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer. Detta hindrar inte stöd genom exempelvis Raoul Wallenberg-institutet och på miljöområdet. Det utökade stödet till Guatemala tas upp i särskilda yrkanden i vilka det föreslås dels att landet upptas som programland i den svenska biståndsverksamheten (yrkande 39), dels att till Guatemala som programland anslås 60 miljoner kronor, dvs. 20 miljoner mer än vad regeringen föreslår (yrkande 40). Det finns, enligt motionärerna anledning till att Guatemala görs till programland på samma sätt som Bolivia. Sverige har ett mycket gott anseende och förtroende i Guatemala. Nuvarande insatser är bra, men det behövs ?en större kostym?. Inte minst finns det behov inom områdena utbildning och hälsovård. Beträffande samarbetet med staterna i Karibien förordas att stödet till demokratiseringsprocessen bör fortsätta. Detta gäller inte minst Kuba, som också behöver stöd för att lindra effekterna av blockaden från USA.
I sin kommittémotion U217 föreslår Moderaterna i yrkande 1 (delvis) beträffande anslagsposten A 1.2 att ett nytt anslag, Snabb fattigdomsavveckling i Afrika, bör införas och budgeteras med 250 000 000 kr. Medlen från detta anslag bör inriktas på basal utbildning, hälsovård och stöd till rättssamhället. En femtedel av anslaget bör särskilt inriktas på insatser för kvinnor i Afrika för att bl.a. stimulera kvinnlig företagsamhet genom förmånliga lån och markköp. Moderaterna föreslår också en ökad satsning på bistånd genom enskilda organisationer. Antalet programländer bör minskas väsentligt och någon återgång till landprogram bör inte ske. Bistånd till statsmakten i Tanzania dras ner kraftigt för att sedan avvecklas. Neddragning av sådant bistånd sker även då det gäller Guinea- Bissau, Etiopien, Moçambique, Zambia och Zimbabwe, på grund av mycket stort biståndsberoende och, i sistnämnda fallet, bristande demokrati. Biståndet till statsmakten i Vietnam, Sri Lanka och Indien avvecklas och det till Laos halveras ?på grund av diktatur?. Stödet till Västbanken/Gaza bibehålls på nuvarande nivå, på grund av avspärrningarna och problem i fredsprocessen. I Indien, som för närvarande växer mycket snabbt och har ett stort reellt och ännu större potentiellt inflöde av direktinvesteringar och annat privatkapital, är det angeläget att inte liberaliseringsprocessen hämmas av bistånd till statsmakten. Nicaragua har ett orimligt stort biståndsberoende, varför landramen bör avvecklas. Stöd till Latinamerika bör, fr.o.m. 1998, utgå främst som stöd för mänskliga rättigheter och demokrati. Enligt Moderaterna bör anslaget Särskilda utvecklingsprogram budgeteras med 975 000 000 kr, varav delposten Demokrati och mänskliga rättigheter med 300 000 000 kr och Särskilda insatser med 205 000 000 kr. Övriga delposter bör justeras proportionellt. Anslaget Krediter för utveckling bör budgeteras med 290 000 000 kr. Det är, sägs det i motionen, angeläget att snedvridande internationell konkurrens med subventionerade krediter minskar. Anslaget Information bör, sägs det i motionen, avvecklas. Nödvändiga informationsinsatser är en integrerad del i respektive anslag. Moderaternas sammantagna förslag till medelsfördelning framgår av tabellerna 5 (Anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet), 6 (Land- ramar) och 7 (Särskilda utvecklingsprogram), vilka återfinns i bilaga till detta betänkande.
I flerpartimotionen U628 (mp, c, fp, v) yrkande 5 krävs att Sverige, i enlighet med rekommendationen i Europarådets resolution från juni 1991, skall ge humanitärt bistånd till det östtimoresiska folket geom ett anslag om 10 miljoner kronor och att en satsning på MR-bistånd till Östtimor skall skrivas in i regleringsbrevet för Sidas MR/demokratibistånd.
Utskottets överväganden
I kommittémotionen U217 (m) yrkande 1 (delvis) förespråkas en delvis annan anslagsstruktur än den som förekommer i propositionen. Sålunda anser Moderaterna dels att en ny delpost benämnd Snabb fattigdomsavveckling i Afrika förs in inom anslagsposten A 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbetet, dels att delposten Information avvecklas.
Utskottet finner den föreslagna förändringen av anslagsstrukturen mindre ändamålsenlig än den som utnyttjas i propositionen, varför motion U217 (m) yrkande 1 avstyrks i berörd del.
Vänsterpartiet föreslår i motion U214 yrkande 39 att Guatemala upptas som programland i den svenska biståndsverksamheten. Guatemala befinner sig i ett viktigt skede av den pågående försonings- och demokratiseringsprocessen. Genom Sveriges långvariga politiska och humanitära engagemang i landet har vi en viktig roll att spela. Enligt utskottets uppfattning finns det emellertid i dagsläget inte anledning att utöka antalet programländer. Till detta kommer att Guatemala är ett jämförelsevis resursrikt land. Det sagda utgör dock inget hinder för att biståndssamarbetet ytterligare utvecklas i olika avseenden. Utskottet har erfarit att regeringen överväger att, inom ramen för den regionstrategi som är under utarbetande, inleda ett direkt stat-till-stat- samarbete med Guatemala. Detta kan vara en lämplig åtgärd. Stödet till Guatemala har hittills huvudsakligen skett genom FN-systemet och genom svenska, enskilda organisationer. Direkt statligt samarbete kan, exempelvis vad avser områden som fred och försoning, utvecklandet av en rättsstat, demokrati samt mänskliga fri- och rättigheter, utgöra ett värdefullt komplement. Utskottet anser att införandet av de här nämnda elementen på väsentliga punkter skulle tillgodose motionärernas önskemål. Att i alla avseenden gå motionärerna till mötes förefaller däremot inte motiverat.
Därmed avstyrks motion U214 (v) yrkande 39.
I propositionens yrkande 2 (delvis) begärs bemyndigande för regeringen att göra vissa utfästelser och åtaganden. Enligt utskottets uppfattning avses, beträffande det bilaterala utvecklingssamarbetet, därmed bemyndigande för regeringen att, genom Sida, dels utfästa fem gånger det årliga landprogrammet i de fall där landstrategi fastställts, dels utfästa tre gånger det anslagna årsbeloppet för övriga landprogram och anslagsposter. I partimotionerna U207 (mp) yrkande 19 (delvis), U209 (kd) yrkande 2 (delvis), U213 (fp) yrkande 21 (delvis), U214 (v) yrkande 3 (delvis) samt U217 (m) yrkande 1 (delvis) föreslås, vilket framgår av tabell 5 i bilagan till detta betänkande, från propositionen avvikande medelsfördelning vad avser anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet. I ett flertal fall finns också alternativa förslag på lägre nivåer (beträffande Landramarna framgår detta av tabell 6; alternativ inom ramen för Särskilda utvecklingsprogram redovisas i tabell 7). I motion U214 (v) föreslås från propositionen avvikande medelstilldelning vad avser Laos (yrkande 33) och Vietnam (yrkande 34) samt en särskild landram för Guatemala (yrkande 40). Ett särskilt anslag om 10 miljoner kronor för humanitärt bistånd till Östtimor samt en särskild skrivning i regleringsbrevet krävs i motion U628 (mp, c, fp, v) yrkande 5. Enligt utskottets uppfattning präglas regeringens förslag av tydliga prioriteringar, samtidigt som det möjliggör en betydande flexibilitet vid genomförandet. Förslaget i propositionen är lämpligt och väl avvägt. Fattigdomsbekämpning, demokratiutveckling och jämställdhetssträvanden är också enligt utskottets mening viktiga utgångspunkter för biståndet. Utskottet anser att riksdagen bör bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas i propositionens yrkande 2 i den del som avser det bilaterala utvecklingssamarbetet. Utskottet finner emellertid här skäl att uttala oro över demokratiutvecklingen i Zambia och uppmanar regeringen att beakta detta i det fortsatta utvecklingssamarbetet. Enligt utskottet bör riksdagen i ett fall som detta inte i detalj föreskriva hur regeringens regleringsbrev skall utformas.
Därmed tillstyrks propositionens yrkande 2 (delvis). I konsekvens härmed och till följd av tidigare ställningstaganden rörande utgiftsram och fördelningen inom utgiftsområdet avstyrks motionerna U207 (mp) yrkande 19 (delvis), U209 (kd) yrkande 2 (delvis), U213 (fp) yrkande 21 (delvis), U214 (v) yrkandena 3 (delvis), 33, 34 och 40, U217 (m) yrkande 1 (delvis) och U628 (mp, c, fp, v) yrkande 5.
Samarbete med Central- och Östeuropa
Samarbetets målsättning, inriktning och omfattning (prop. s. 63-73)
De fyra övergripande målen för samarbetet med Central- och Östeuropa - såsom de formulerades i proposition 1994/95:160 (bet. 1994/95:UU16, rskr. 1994/95:308) - kvarstår. Dessa mål har kompletterats med att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra samarbetet. Samarbetet inriktas och utformas i enlighet med den nämnda propositionen och det beslut som riksdagen antog med anledning av denna. Regeringen framhåller vidare att samarbetet skall understödja strävan att skapa en demokratisk och dynamisk region i norra Europa på grundval av de ambitioner som uttrycks i Visbydeklarationen från maj 1996 och de i juli av Östersjörådet antagna aktionsprogrammen. Insatser som underlättar kandidatländernas medlemskap i EU är särskilt viktiga, framhåller regeringen. De bilaterala insatserna koncentreras till Sveriges geografiska närområde. Detta omfattar Estland, Lettland, Litauen, Polen och nordvästra Ryssland med städerna S:t Petersburg, Kaliningrad, Pskov, Novgorod, Archangelsk och Murmansk med omgivande län samt Karelen. Möjligheter att utöka samarbetet med Ukraina skall tillvaratas. Landstrategier är utarbetade eller är i färd att färdigställas för de prioriterade samarbetsländerna. Däremot kommer inte ramar för samarbetet med olika länder att läggas fast. Huvuddelen av samarbetet med övriga central- och östeuropeiska länder kanaliseras genom EU och multilaterala organ. Större delen av det bilaterala samarbetet utgörs av olika former av kunskapsöverföring, t.ex. expertutbyte. Det är ofta viktigt att kombinera kunskapsöverföringen med ekonomiskt stöd, exempelvis för investeringar i infrastruktur, varför samverkan eftersträvas med de internationella finansiella institutionerna. Ett av huvudmålen för Sveriges miljöinsatser i Central- och Östeuropa är att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön. Utgångspunkt är Åtgärdsprogrammet för Östersjön. På motsvarande sätt tar samarbetet i Barentsområdet sin utgångspunkt i den handlingsplan som tagits fram för den euroarktiska Barentsregionen. Insatserna består dels av institutionellt stöd till centrala och regionala miljöförvaltningar, dels av investeringsstöd. Prioritet har från svensk sida givits åt insatser för att minska tätorternas avloppsutsläpp i Östersjön.
Anslagen (prop. s. 75-80)
För samarbetsinsatser med länderna i Central- och Östeuropa begär regeringen att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar ett anslag uppgående till 795 800 000 kr samt att 15 000 000 kr tillförs det särskilda anslaget för täckande av förlustrisker vid garantier och krediter, totalt 810 800 000 kr. Regeringens yrkande i denna del samt motsvarande motioner behandlas ovan i avsnittet Fördelningen inom utgiftsområdet vad avser A Internationellt utvecklingssamarbete och B Samarbete med Central- och Östeuropa. Regeringen begär även ett bemyndigande av riksdagen att under budgetåret 1997 få göra utfästelser uppgående till 810 800 000 kr (yrkande 5).[2] Länderna i Central- och Östeuropa har behov av finansiellt stöd för att påskynda reformprocessen. Detta kan bl.a. avse betalningsbalansstöd kopplat till utlåning från internationella finansiella institutioner. Finansiellt stöd lämnas även i form av exportkreditgarantier till länder i Central- och Östeuropa. Regeringen föreslår att den av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1997 ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om 150 000 000 kr (yrkande 4).
Motionen
I partimotion U214 yrkar Vänsterpartiet att anslaget för biståndssamarbete med Central- och Östeuropa ökas, varav huvuddelen (300 miljoner kronor) anslås till miljöinsatser i S:t Petersburgsområdet. Motionärerna föreslår detta mot bakgrund av att utsläppen av gifter och näringsämnen från S:t Petersburgsområdet är mycket omfattande och till stor del utan varje form av rening (yrkande 42 i berörd del).
Utskottets överväganden
Regeringens yrkande vad gäller anslagsnivå för samarbetet med Central- och Östeuropa, samt motioner avseende total anslagsnivå från Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, behandlas ovan av utskottet under avsnittet Fördelningen inom utgiftsområdet vad avser A Internationellt utvecklingssamarbete och B Samarbete med Central- och Östeuropa .
Vad gäller partimotion U214 (v) yrkande 42 i berörd del anför utskottet följande. Ett av de fyra övergripande mål för samarbetet med Central- och Östeuropa som fastlades av riksdagen 1995 (prop. 1994/95:160, bet. 1994/95:UU16, rskr. 1994/95:308) är att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Målet för svenska miljöinsatser är att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön. Utgångspunkt för insatserna i Östersjöområdet är Åtgärdsprogrammet för Östersjön. Regeringen framhåller i nu föreliggande budgetproposition att det samarbete som inleddes med Ronnebytoppmötet år 1990 skall fördjupas och intensifieras. En uppdatering av Åtgärdsprogrammet pågår, vilken kommer att följas upp av HELCOM (The Baltic Marine Environment Protection Commission) och föreläggas miljöministermötet 1998. Miljösituationen i nordvästra Ryssland har redan uppmärksammats från svensk sida och ett samarbete pågår mellan Sida och internationella finansieringsinstitutioner på detta område. Genom ett sådant samarbete har ett avloppsreningsprojekt med svensk delfinansiering tillsammans med Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken inletts i S:t Petersburg. Enligt vad utskottet erfarit förväntas en ökning av stödet inom miljösektorn vad avser Ryssland för det kommande budgetåret.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U214 (v) yrkande 42 i berörd del.
I propositionens yrkande 4 begärs riksdagens bifall till att staten ikläds ett betalningsansvar i form av statsgarantier till ett belopp om 150 000 000 kr. I yrkande 5 i propositionen begär regeringen riksdagens bifall till att göra utfästelser för budgetåret 1998 uppgående till 810 800 000 kr. Utskottet finner regeringens yrkanden i dessa delar lämpliga.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och hemställer att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande biståndsramen och enprocentsmålet att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 7, yrkande 1 och med avslag på motionerna 1996/97:U207 yrkandena 4 och 20, 1996/97:U209 yrkande 1, 1996/97:U213 yrkande 20, 1996/97:U214 yrkandena 1 och 2, 1996/97:U215 yrkande 1 samt 1996/97:U515 yrkande 50 förklarar motionerna 1996/97:U202, 1996/97:U205 yrkande 1 och 1996/97:U211 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört, res. (fp, v, mp, kd) 2. beträffande Guatemala som nytt programland att riksdagen avslår motion 1996/97:U214 yrkande 39, 3. beträffande anslagen under utgiftsområde 7, Internationellt bistånd för budgetåret 1997 att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 7 yrkande 6 och med anledning av motion 1996/97:U209 yrkande 3, samt med avslag på motionerna 1996/97:U207 yrkandena 18 och 19, 1996/97:U209 yrkandena 2 och 17, 1996/97:U213 yrkandena 19 och 21, 1996/97:U214 yrkandena 3, 33, 34, 40 och 42, 1996/97:U217 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:U628 yrkande 5 för budgetåret 1997 under utgiftsområde 7, Internationellt bistånd anvisar anslag enligt utskottets förslag enligt tabell 8 i den bilaga som är fogad till detta betänkande och med de anslagsbenämningar och anslagtyper som framgår av tabellen, 4. beträffande utfästelser och åtaganden avseende multi- och bilateralt utvecklingssamarbete att riksdagen bifaller proposition 1996/97:1 utgiftsområde 7, yrkande 2, 5. beträffande bemyndigande att omfördela tidigare anvisade medel att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:1 utgiftsområde 7, yrkande 3, medger att den utgående reservationen om 90 000 000 kr under reservationsanslaget C 4 Bidrag till EG:s gemensamma bistånd förs till reservationsanslaget A 1 Biståndsverksamhet, 6. beträffande vissa statsgarantier att riksdagen bifaller proposition 1996/97:1 utgiftsområde 7, yrkande 4, 7. beträffande utfästelser för insatser i Central- och Östeuropa att riksdagen bifaller proposition 1996/97:1 utgiftsområde 7, yrkande 5.
**FOOTNOTES**
[2]: I yrkande 5, s. 5 i propositionen, står 810 800 000 miljoner kronor vilket är felaktigt. Rätt belopp skall vara 810 800 000 kr. Stockholm den 26 november 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga- Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd).
Reservation
Biståndsramen och enprocentsmålet (mom.1)
Karl Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar med ?Med hänvisning till? och slutar med ?U211 (s) yrkande 2 besvarade.? bort ha följande lydelse: I budgetpropositionen upprepar regeringen sitt förslag från den ekonomiska vårpropositionen att biståndsramen skall sänkas till den biståndshistoriskt låga nivån 0,7 % av BNI. Denna drastiska nedskärning av biståndet föreslår regeringen i tider då den internationella solidariteten är satt under hård press och då biståndet präglas av resursknapphet. Utskottet accepterar inte att de allra fattigaste folken i utvecklingsländerna än en gång skall drabbas av den svenska regeringens oförmåga att få Sveriges ekonomi i balans. Det är inte världens fattiga som orsakat den ekonomiska obalansen i svensk ekonomi. Utskottet anser därför principiellt att den minskning av biståndet som regeringen föreslagit i budgetpropositionen bort avvisas och att biståndet bort höjas till en nivå överstigande 0,7 % av BNI 1997. Utskottet utgår dock i det följande från det beslut om utgiftstak och utgiftsramar som riksdagen med anledning av bet. 1996/97:FiU1 tagit i budgetprocessens första steg. Utskottet anser vidare att biståndet bör höjas under åren därefter. Osäkerheten beträffande dessa år är givetvis betydande. Vi har dock reserverat ett utrymme för stegvisa höjningar under åren 1998 och 1999. I varje sparpaket som regeringen lagt fram har kraftiga besparingar gjorts på u-hjälpen. Därmed har man alltmer fjärmat sig från det moraliskt bindande enprocentsmålet som riksdagen en gång ställt sig bakom. I en situation med enorma behov av katastrofhjälp och omfattande behov av långsiktigt bistånd till stöd för spridande av demokrati och mänskliga rättigheter samt ekonomiska reformprocesser är det fel att föreslå och genomdriva kraftiga biståndssänkningar. Det är inte världens allra fattigaste som skall behöva drabbas extra hårt när Sverige sanerar sin ekonomi. Sverige är genom sitt agerande på väg att förlora sin trovärdighet som ett land med starkt engagemang för en rättvisare värld. Utskottet håller fast vid att enprocentsmålet för det totala svenska u- landsbiståndet skall vara något mer än bara vackra ord. Detta är ett moraliskt grundat åtagande gentemot de fattiga länderna som åter bör uppfyllas snarast möjligt. Trenden av ständiga nedskärningar i biståndet måste omedelbart upphöra om Sverige skall kunna upprätthålla sin trovärdighet vad gäller internationellt solidaritetsarbete. Vägen som leder mot uppfyllandet av enprocentsmålet måste genast anträdas. Utskottet anser därför att en plan för detta bör upprättas som visar hur Sverige säkerställer löftet om enprocentsmålet. Detta bör ges regeringen till känna.
Därmed är propositionens yrkande 1 samt motionerna 1996/97:U202 (s), 1996/97:U205 (c) yrkande 1, 1996/97:U207 (mp) yrkandena 4 och 20, 1996/97:U209 (kd) yrkande 1, 1996/97:U211 (s) yrkande 2, 1996/97:U213 (fp) yrkande 20, 1996/97:U214 (v) yrkandena 1 och 2, 1996/97:U215 yrkande 1 och 1996/97:U515 (kd) yrkande 50 i huvudsak tillgodosedda.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande biståndsramen och enprocentsmålet att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:U202, 1996/97:U205 yrkande 1, 1996/97:U207 yrkandena 4 och 20, 1996/97:U209 yrkande 1, 1996/97:U211 yrkande 2, 1996/97:U213 yrkande 20, 1996/97:U214 yrkandena 1 och 2, 1996/97:U215 yrkande 1 samt 1996/97:U515 yrkande 50 samt med anledning av propositionen 1996/97:1 utgiftsområde 7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 3, 4, och 7)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:
Den 22 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslut den 22 november valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I detta särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 7 Bistånd. Moderata samlingspartiet har i flera år och nu senast i partimotion U201 En politik för tillväxt i tredje världen yrkat på en övergång till effektivitetsmål. Insatserna skall mätas i förhållande till hur snabbt de kan bidra till att minska fattigdomen. Att uppsätta mål där måluppfyllelse är nådd bara de anslagna medlen förbrukats ger inte tillräckliga incitament till effektivitet i verksamheten.
Fördelning inom utgiftsområde 7
I motion U217 yrkandena 1 och 2 begär Moderaterna att 200 miljoner kronor från det särskilda anslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen överförs från anslaget A 1 till anslaget B1 Samarbete med Central- och Östeuropa. Moderata samlingspartiet menar att anslaget Samarbete och utveckling i Östersjöområdet skall avvecklas och integreras i det reguljära samarbetet med Central- och Östeuropa.
Multilateralt utvecklingssamarbete
I motion U217 yrkande 1 (delvis) föreslår Moderaterna ändrade anslag i enlighet med tabellen. Moderata samlingspartiet menar att flyktingsituationen i världen motiverar ett högre anslag till UNHCR, medan UNDP och Unicef- anslagen bör hållas lägre i avvaktan på erfarenheter från omorganisationerna och resultaten av dessa. UNWRA:s anslag bör också kunna begränsas med hänsyn till de stora internationella biståndsströmmar som nu söker sig till Gaza och Västbanken.
Bilateralt utvecklingssamarbete
I motion U217 föreslår Moderaterna omfattande förändringar i det bilaterala biståndet, vilket framgår av de tabeller som är fogade till detta betänkande (bil. 1). Eftersom södra Afrika är den enda region i världen där fattigdomen generellt sett ökar, vill Moderaterna successivt koncentrera huvuddelen av de svenska biståndsinsatserna dit. Som ett led i detta föreslås ett nytt anslag. Snabb fattigdomsavveckling i Afrika på 250 miljoner, varav en femtedel särskilt bör inriktas på insatser för kvinnor - för att bl.a. stimulera kvinnlig företagsamhet genom förmånliga lån och markköp. I övrigt bör inriktningen på detta anslag vara basal utbildning, hälsovård och utveckling av rättssamhället. För att biståndet verkligen skall nå befolkningen i de fattiga länderna, föreslås en successiv övergång från stat-till-stat-bistånd till ett bistånd till enskilda organisationer, vars anslag ökas markant. Härmed minskar också regeringarnas beroende av biståndsgivarna i förhållande till beroendet av det egna folket. Detta markeras särskilt i avseende på Tanzania, Guinea-Bissau, Etiopien, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Moderaterna vill också avveckla biståndet till statsmakten i Nicaragua, Vietnam, Sri Lanka och Indien och halvera motsvarande anslag till Laos. Särskilt i Indien, med dess stora reella och potentiella inflöde av kapital, är det angeläget att liberaliseringsprocessen inte hämmas av bistånd till statsmakten. I Latinamerika bör bistånd framgent utgå främst som stöd till mänskliga rättigheter och demokrati. Man vill också successivt återföra ansvaret för biståndet till UD och tillskapa ett fristående kvalitetssäkringsinstitut.
2. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 3 och 4)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Som framgår av den gemensamma reservationen (fp, v, mp, kd) avvisar Folkpartiet liberalerna utskottsmajoritetens förslag att nivån på det svenska biståndet endast skall uppgå till 0,7 % av BNI, vilket (s) och (c) ställt sig bakom. Enligt Folkpartiet liberalerna skall vägen mot enprocentsmålet anträdas omedelbart. Folkpartiet anslår därför i sitt budgetalternativ ytterligare 1,2 miljarder kronor till anslaget A Internationellt utvecklingssamarbete för 1997 utöver regeringens och utskottsmajoritetens förslag. De ytterligare 1 200 miljoner kronor som Folkpartiet tillför biståndet fördelas enligt följande.
Multilateralt bistånd
Regeringen och utskottsmajoriteten gör en neddragning med 10 % på det multilaterala utvecklingssamarbetet, detta i en tid då många internationella biståndsorganisationer befinner sig i omvandling och brottas med stora ekonomiska bekymmer. Utvecklingen i världen gör att nya hot har uppstått och många nya problem skall hanteras. Formerna för denna samverkan är ännu inte helt klara. Speciellt konflikthantering har under de senaste åren varit ett område där det fordras ett radikalt omtänkande. Att de flesta väpnade konflikter nu är interna ställer ökade krav på ett effektivt konfliktförebyggande bistånd. Om de spirande nya demokratierna skall ha en chans måste skuldlättnader ske. Folkpartiet menar att det är olyckligt att i detta läge dra ner på Sveriges bidrag till detta arbete.
Unicef
Folkpartiet säger nej till den neddragning av anslaget till Unicef som utskottsmajoriteten ställt sig bakom. Med tanke på den angelägna verksamhet för u-landsbarnen som organisationen bedriver föreslår vi ett anslag på 379 miljoner kronor vilket är 40 miljoner utöver regeringens förslag.
UNHCR
Katastroferna och flyktingsituationen i världen innebär en kraftig ökning av UNHCR:s arbetsuppgifter. Folkpartiet föreslår därför att ytterligare 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag tillförs UNHCR. Totalbeloppet för UNHCR för budgetåret 1997 blir då 313,5 miljoner kronor.
UNFPA
Folkpartiet har under lång tid pläderat för att befolkningsfrågan skall få en mer framskjuten plats inom det svenska biståndet. Sverige tog aktiv del i FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994. NU gäller det att gå från ord till handling. Mot den bakgrunden föreslår Folkpartiet att FN:s befolkningsfond UNFPA får ett högre bidrag än det utskottsmajoriteten beslutat, nämligen ett påslag med 30 miljoner kronor. Totalbeloppet för UNFPA under budgetåret 1997 skulle då bli 146 miljoner kronor.
IDEA
Internationella IDEA är ett nyinrättat institut med säte i Stockholm. Institutets syfte är bl.a. att befästa demokratin i världen, underlätta genomförandet av fria och rättvisa val, vara idé- och resursbank för svaga demokratier etc. Folkpartiet anser att den verksamhet som bedrivs vid Internationella IDEA är mycket angelägen. IDEA har under sitt första år brottats med bristande inbetalningar från stiftarländerna. En garantifond skulle lösa dessa initialpro- blem. Den skulle kunna användas för att överbrygga sena inbetalningar från andra länder och därmed eventuella underskott. Folkpartiet föreslår därför en insats inom anslaget Övrigt multilateralt samarbete med 25 miljoner kronor som öronmärks för att Internationella IDEA skall kunna inrätta en garantifond. Detta belopp skall vara utöver det grundbelopp som institutet förväntas få.
Konfliktförebyggande insatser
Utskottsmajoriteten gör kraftiga nedskärningar vad avser multilaterala konfliktförebyggande insatser, detta i en tid när just konflikthanteringen är inne i en mycket känslig fas. Skall världen lyckas hantera sina konflikter bättre i framtiden måste det ske på internationell basis. Folkpartiet anser därför att inga neddragningar bör ske inom detta område. Vi föreslår att delposten Konfliktförebyggande insatser ökas med 100 miljoner kronor. Totalt blir delposten då 180 miljoner kronor.
Miljöinsatser
Den globala miljön är en överlevnadsfråga för mänskligheten. Sverige bör spela en pådrivande roll i det internationella miljöarbetet. Även här säger Folkpartiet nej till vidare neddragningar och föreslår att multilaterala miljöinsatser får ytterligare 100 miljoner kronor. Totalt skulle det då bli 230 miljoner kronor.
Bilateralt bistånd
Demokrati, miljö och kvinnors situation
Vad gäller det bilaterala utvecklingssamarbetet anser Folkpartiet att demokrati, miljö och kvinnors situation måste genomsyra detta. Utskottsmajoriteten föreslår emellertid en sänkning av delposten Särskilda program som just finansierar demokrati, miljö och kvinnoprogram. Folkpartiet föreslår en ökning med 100 miljoner kronor vad avser demokrati och mänskliga rättigheter för direkta demokratiåtgärder. Dessutom föreslår Folkpartiet ytterligare 100 miljoner kronor för särskilda miljöinsatser samt ytterligare 200 miljoner kronor för att stärka kvinnors ställning i utvecklingsbiståndet. 400 miljoner kronor skall således enligt Folkpartiets förslag tillföras Särskilda program. Totalbeloppet blir då 1 575 miljoner kronor för 1997.
Krediter
En utredning om u-krediter har utlovats under hösten. Folkpartiet vill än en gång framhålla att partiet har en i grunden kritisk hållning till bundet bistånd. Vi utgår därför ifrån att det här är fråga om krediter utan bindning till upphandling i Sverige. Stor återhållsamhet bör råda vad gäller kreditgivning till de allra fattigaste länderna. Sverige bör normalt inte medverka till att ytterligare öka deras skuldbörda. I sådana länder bör gåvobistånd vara den dominerande biståndsformen.
Skuldlättnader
De utomordentligt allvarliga skuldproblem som flera av våra fattigaste mottagarländer brottas med utgör starka skäl för att stora belopp skall finnas tillgängliga för bl.a. skuldlättnadsinsatser. För att säkerställa denna av fp prioriterade biståndsform föreslår vi att 200 miljoner kronor tillförs stödet för ekonomiska reformer. Den totala nivån blir då 400 miljoner kronor.
Enskilda organisationer
Det bistånd som förmedlas via enskilda organisationer har stor betydelse bl.a. för att stärka det civila samhället i mottagarländerna. Olika undersökningar visar dessutom att utvecklingsbistånd förmedlat via enskilda organisationer är effektivt både organisatoriskt och ekonomiskt. Den neddragning som tidigare ägt rum under posten Enskilda organisationer vill Folkpartiet återställa. Vi föreslår därför att anslagsposten i fråga tillförs ytterligare 150 miljoner kronor. Totalsumman blir då 970 miljoner kronor.
Landramar
Vad gäller landramar förespråkar Folkpartiet en något starkare inriktning på södra Afrika än den utskottsmajoriteten förordar. Folkpartiet föreslår därför ett påslag på 160 miljoner kronor för detta område. Länder som bör prioriteras är Angola, Moçambique och Zambia. Med tanke på de stora behoven i Eritrea efter det långa befrielsekriget där föreslår vi ett påslag på 15 miljoner till detta land. Totalsumman för Eritrea blir då 35 miljoner kronor. Den sydamerikanska kontinentens fattigaste land, Bolivia, har under de senaste åren gjort framsteg. Man försöker där hantera de etniska konflikterna som finns i så många av staterna i regionen. Då en landstrategi arbetas fram bör inriktningen vara på fattigdomsbekämpning, främst då utbildning, vatten och demokratiinsatser. Folkpartiet föreslår att anslaget Regionalt Sydamerika ökas med 10 miljoner kronor vilka skall specialdestineras för insatser i Bolivia. Totalt bli då anslaget 120 miljoner kornor. Mot bakgrund av Folkpartiets kritiska uppfattning om bristen på demokratisträvan i Vietnam och Laos finner partiet det naturligt att sänka biståndet till dessa båda länder. Pengarna kan bättre användas exempelvis i Sydafrika där den demokratiska processen behöver ett omfattande stöd. Folkpartiet föreslår mot den bakgrunden en neddragning av biståndet till Vietnam med 40 miljoner kronor och till Laos med 20 miljoner kronor. Vad gäller övriga ramar framgår de av sammanställningen av tabellerna som bifogas detta betänkande (bilaga 1). Programländernas landramar bör kunna användas med stor flexibilitet för att på så vis uppnå största möjliga effektivitet. De reservationer som finns för vissa länder är ett tecken på att detta är en god idé.
3. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 2, 3, 4 och 7)
Eva Zetterberg (v), anför:
Den nu införda budgetordningen i riksdagen med ett utgiftstak för varje område innebär en total låsning vid de av regeringen föreslagna anslagen för respektive område. Det är i det närmaste omöjligt för riksdagen att inom området internationellt bistånd avvika från budgetpropositionen. Sakbehandlingen av varje område kommer efter det att utgiftstaket är satt. Diskussionen om utgiftstak, anslagens storlek för olika poster inom budgetramen, principer för biståndet och de konkreta mottagarländerna diskuteras i olika betänkanden, vilket är mycket olyckligt om man önskar ha en sammanhållen biståndspolitik. Det är därför inte heller i detta betänkande meningsfullt att göra ett flertal reservationer, utan Vänsterpartiet vill genom detta särskilda yttrande markera partiets inställning. Vi vill kraftfullt markera att den av regeringen och riksdagens majoritet beslutade neddragningen av anslagen för internationellt bistånd är oacceptabel. Nedskärningarna har pågått i flera års tid och resultatet är att för 1997 är vi nere på 0,7% av BNI, trots att den officiella målsättningen ligger på 1 %. Vänsterpartiet vill i stället ha en successiv återgång till enprocentsnivån och att regeringen fastställer en plan för att under tre år uppnå enprocentsmålet. Den inriktning som regeringen har aviserat i propositionen, med fattigdomsbekämpning och en ökad satsning på Afrika, den fattigaste kontinenten är bra. Men med tanke på de enorma behov som finns i världen med bl.a. närmare en miljard människor som saknar tillräckligt med mat är naturligtvis de svenska insatserna blygsamma, även om den för Sverige pinsamma sänkningen inte skulle ha ägt rum. Vänsterpartiet har i årets biståndsmotion föreslagit ytterligare 1,8 miljarder till bistånd i u-länder och Östeuropa. Dessa pengar vill vi fördela mellan multilateralt och bilateralt arbete med 1,4 miljarder och 400 miljoner till Öst-och Centraleuropa, liksom insatserna vid Barents hav. I det bilaterala biståndet vill vi särskilt fästa uppmärksamheten på nödvändiga insatser i södra Afrika, både vad gäller direkta utvecklingsinsatser och freds- och konfliktförebyggande verksamhet. I östra Zaire råder en humanitär katastrof. Länder som Angola och Moçambique lider fortfarande svårt av följderna av krigen och behöver omfattande stöd. Guinea- Bissau är ett land som under en lång rad år varit mottagare av ett i förhållande till landets storlek stort bistånd. Det är där rimligt med en minskning, men det vore synnerligen oklokt att där drastiskt upphöra med bistånd. För Asien föreslår vi att länder som Laos och Vietnam får högre anslag än de som föreslås av regeringen. Laos är exempelvis ett av världens fattigaste länder och har dessutom i år drabbats av stora översvämningar. I en flerpartimotion har vi pekat på behovet av förstärkta svenska anslag till Östtimor. I Latinamerika sker den största insatsen, i pengar mätt, i Bolivia, som är ett nytt svenskt programland. Det är välmotiverat, utifrån invånarnas låga levnadsstandard och att regeringen har en klar inriktning på att minska de stora sociala klyftorna. Satsningen i övrigt i Sydamerika och Centralamerika består i stor utsträckning av demokrati-och MR-bistånd genom enskilda organisationer men borde vara mer omfattande. Guatemala kommer sannolikt innan året är slut att ha en slutlig fredsöverenskommelse, efter drygt 30 års krig och terror. När nu regering och demokratiska krafter skall genomföra nödvändiga reformer är stöd utifrån välkommet. De svenska bidragen kan och bör vara mer omfattande. Angående riktlinjer och mål för biståndet återkommer utskottet utförligt i ett senare betänkande. Men jag vill redan nu avisera att Vänsterpartiet anser att samma principer bör råda för att bevilja u-krediter som för bistånd. Detta gäller i hög grad ett land som Kina, där svensk kritik mot övergrepp inom MR- området bör omöjliggöra svenska u-krediter. Detsamma gäller beviljande av u- krediter eller tillstyrkande av Världsbanksmedverkan i stora dammbyggen eller andra insatser med stor påverkan på miljö och livsmiljö för ursprungsbefolkningar.
4. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 3, 4 och 7)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:
I budgeten sänks biståndsnivån till 0,7 % av BNI. Enprocentsmålet ligger fast och skall uppnås så snart de statsfinansiella förutsättningarna föreligger, sägs det i propositionstexten. Men någon tidpunkt för detta har inte satts upp. Miljöpartiet menar att målsättningen måste vara en stegvis höjning av biståndet varje år för att uppnå enprocentsmålet. Vi föreslår en trestegsplan: 1,3 miljarder i år, 1,73 miljarder för år 1998 och 2,2 miljarder för år 1999. Regeringens miljard till posten Samarbete med Central- och Östeuropa välkomnar vi med tanke på det nödvändiga samarbetet för en ren Östersjö. Men i stället för att summan delas på fem år, föreslår vi tre år, vilket gör 130 miljoner extra i påslag. Miljöfrågorna i dag griper in i samhället som aldrig förr, direkt eller indirekt. Därmed får anslagspengar som anvisas till åtgärder med anknytning till miljöarbete och miljöproblem genomslagsverkan i hela samhället. Miljöpartiet föreslår i sitt budgetförslag 1 miljard kronor till miljöinsatser i utvecklingsländerna. Också folkrörelser och enskilda organisationer, som har stor erfarenhet av biståndsarbete, kan få del av dessa pengar till miljöprojekt. För att finansiera detta, liksom de extra pengar vi önskar ge till FN, IPPF och till bistånd genom folkrörelser och organisationer, minskar vi på det militära försvaret med 2,4 miljarder. De extra pengar vi lägger på utöver biståndsramen är alltså inte finansierade med höjda skatter. Sedan järnridån fallit, det kalla kriget tagit slut och Sovjetunionen upplösts, avtecknar sig en ny hotbild för Sverige och övriga världen. Den domineras inte längre av vapen och arméer, och därmed har också den traditionella säkerhetspolitiken fått nytt innehåll. Man ser en tydlig koppling till fattigdom och sociala klyftor mellan rika och fattiga i utvecklingsländerna. Vi vet också att jordens befolkning ökar okontrollerbart, att miljön förstörs och att naturresurserna krymper. Ett land med problem av det här slaget är ett hot mot grannsämjan och en risk för upprätthållande av global fred. Överutnyttjande av naturresurser och miljöförstöring hänger starkt ihop med en ökande fattigdom, brist på livsmedel och försörjningsmöjligheter. Detta skapar, hos dem som drabbas, en grogrund för vrede, som i förlängningen kan leda till uppror och väpnade konflikter. Riskprognoserna för 2000-talet talar just om konflikter av det här slaget. Miljöpartiet menar att detta är ett starkt motiv för att inte frysa biståndet till 0,7 % av BNI, utan redan nu starta med att höja biståndsanslaget upp mot enprocentsmålet. Men det första och starkaste skälet för bistånd är den solidaritet vi känner för dem som har det svårt och allas vårt gemensamma ansvar för tillståndet i världen. Av Sveriges biståndspengar går 707 miljoner till EU. Enligt Maastrichtavtalet skall EU:s bistånd vara ett komplement till medlemsstaternas. Sverige ger ett stort bistånd till de afrikanska länderna. EU får däremot kritik från olika håll för sina nedskärningar i biståndet. Det omfördelas nu och riktas till länderna i Medelhavsområdet och Central- och Östeuropa. Ministerrådet och kommissionen har föreslagit en nedskärning av utvecklingsbiståndet med 13 % och det som går via enskilda organisationer med 27 %. Det här är nedskärningar som går helt emot Miljöpartiets grundidé om att ansvaret för tillståndet i världen är gemensamt. Sverige tillhör de länder som konstant stöder FN såväl politiskt som ekonomiskt. FN har samtidigt ekonomiska svårigheter, eftersom alla länder inte ställer upp med bidrag. Det har diskuterats om inte samtliga bidrag till FN borde vara obligatoriska, beräknade efter ländernas ekonomiska bärkraft, och inte, som nu, till en del frivilliga. Miljöpartiet har länge drivit kravet att internationella valutatransaktioner skulle avgiftbeläggas och FN få inkomster av den avgiften. Det skulle göra FN starkare, då FN inte längre vore beroende av medlemsländernas bidrag. Många av de fattigaste länderna har stora skulder. En stor del av exportinkomsterna och även biståndspengar går till att betala räntor och amorteringar. De kan nu få pengar till skuldsanering från en skuldfond i Världsbanken, men hjälpen är villkorad med en nerbantning av landets utgifter, och åtstramningarna slår hårt mot de redan fattiga. Därför anser vi det viktigt att de rika länderna avskriver skulderna för de fattiga länderna. Sverige bör verka för detta i FN och andra fora. En förutsättning för ett bra bistånd är att det aldrig får hota jordens naturliga system, luft, vatten, växter och djur. Ett lands utveckling och ett lands ekonomiska tillväxt behöver inte alls vara samma sak. Tyvärr har ofta en snabb ekonomisk tillväxt i industriländerna uppnåtts till priset av en miljöförstöring. Det är viktigt att de länder som nu står för ekonomiska medel har ett långsiktigt politiskt perspektiv som leder till en miljömässigt hållbar utveckling i mottagarländerna. Dricksvatten är i många delar av världen en bristvara. En enkel pump kan vara till otrolig hjälp för ett områdes dricksvattenförsörjning. Överbefolkning och livsmedelsbrist gör att mark och skogar överutnyttjas och utsätts för ett stort slitage. En hård skogsavverkning lämnar efter sig områden som inte kan återplanteras. Undervisning i miljöskonande skogsavverkningsmetoder och markvård samt metoder för föryngring och nyplantering har länge funnits i svenskt bistånd. Kunskaper om hur viktig den biologiska mångfalden är för att upprätthålla ekosystemen måste tydligt integreras i kunskapsutbudet. Stora biståndssatsningar måte göras på alternativa energier: sol, vind, biomassa. Vattenkraft är miljövänlig förnyelsebar energi, men i småskalig form, och inte i den storskaliga form som hittills prioriterats, och som resulterat i både sociala problem och stora miljöskador. Miljöpartiet anser att energibiståndet bör inriktas mot åtgärder för hushållning med energi och förnybara lösningar och föreslår att Sida beslutar att helt utesluta stöd till ej förnyelsebara energikällor inom sin biståndsverksamhet och sitt utvecklingssamarbete. Vad som är viktigt med tanke på erfarenheter från vårt eget land, är att miljöundervisning finns som ämne på lärarhögskolor, handelsskolor, vårdskolor, militära utbildningsenheter, polisskolor m.m. och att det inte är ett frivilligt ämne, utan ett ämne med kunskapsredovisningsplikt, ett examensämne. Det tar alltid tid innan miljöskador och anledningar till miljöförstörelse blir synliga. Med ökad kunskap ges ökad möjlighet till att förebygga miljöförstörelse. När åtgärder krävs för att ta itu med miljöproblemen är det nödvändigt att den vanlige medborgaren är motiverad och förstår. En av biståndets viktigaste uppgifter är att på alla sätt stödja kvinnan, att aktivt uppmuntra familjen att också låta döttrarna få gå i skolan, att starta hälsocenter som är en stor hjälp för både barn och kvinnor, att stödja kvinnors arbete inom jordbruket, att ge kvinnor möjlighet att ha ett arbete och att själva förfoga över sina inkomster och förmögenhet. Miljöpartiet de grönas utgångspunkter för internationellt bistånd kan sammanfattas i fem punkter:
-tillgodoseende av grundläggande mänskliga behov
-människors egna initiativ skall vara drivkraften för samhällsutvecklingen
-alla länder måste ha möjlighet att demokratiskt styra sin egen utveckling
-nuvarande obalans i resurstillgång, både mellan och inom länder, måste jämnas ut
-all utveckling måste vara miljömässigt och socialt hållbar.
5. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 3, 4 och 7)
Ingrid Näslund (kd) anför:
Kristdemokraterna yrkar i sin partimotion U209 att till anslaget Internationellt utvecklingssamarbete anslås 1 968 miljarder utöver vad regeringen föreslår. Detta har nu avslagits i och med att riksdagen fattat beslut om betänkande 1996/97:FiU1. När det gäller 1998 har vi föreslagit 2 241 miljarder mer och för 1999 3,186 miljarder utöver regeringens förslag. Förutom ovan angivna belopp föreslog Kristdemokraterna dessutom att av den reservation på 3,5 miljarder som byggts upp ytterligare 500 miljoner skulle användas under 1997 respektive 1998 och 1 000 miljoner år 1999. Vi kristdemokrater reagerar starkt mot urholkningen av det svenska biståndet, som fortsatt alltsedan regeringsskiftet 1994. När Sverige sanerat sin budget, har världens fattigaste fått vara med och betala. Under de två senaste åren har biståndet drabbats av de största besparingarna i jämförelse med övriga utgiftsområden i den statliga budgeten. Den totala neddragningen t.o.m. 1999 blir 30 % om den preliminära finansplanen följs. Den biståndsnivå som FN rekommenderat som en lägsta nivå för i-länderna är 0,7% av BNP. När Sverige nu knyter biståndet till BNI, förlorar biståndet ytterligare 500 miljoner och hamnar egentligen under det som Pierre Schori betecknat som ?skammens gräns?. Grundläggande för biståndspolitiken är solidaritetstanken - att alla människor har ett gemensamt ansvar för varandra. Att vi hör samman och bebor en jord som är odelbar. Det är den visionen och ambitionen som gör att tusentals människor i vårt land, i kyrkor, föreningar och folkrörelser engagerar sig för de fattiga länderna. Kort och lång sikt måste komplettera varandra, liksom bistånd som går genom statliga myndigheter, folkrörelser och enskilda organisationer. Vi kristdemokrater finner det glädjande att regeringen, trots en kraftig minskning av anslaget till biståndssamarbete, håller en i stort sett oförändrad nivå när det gäller bidraget till enskilda organisationer. Detta erkännande av dessa organisationers arbete är uppmuntrande, inte minst mot bakgrund av att den borgerliga regeringens ökade stöd till de enskilda organisationernas effektiva och välorganiserade insatser åtföljdes av kommentarer från socialdemokrater, då i opposition, som kallade denna form av bistånd för ?plåsterbistånd? och utdelande av ?presenter?. Vårt förslag till höjt anslag till de enskilda organisationerna grundar sig på erfarenheten av att denna form av biståndssamarbete är den kanske mest effektiva. Mot bakgrunden av behoven runt om i vår värld föreslår vi också en höjning av anslaget till humanitärt bistånd. Kristdemokraterna stödjer förslaget till anslagsnivå samt i stort regeringens förslag till anslagets fördelning avseende samarbetet med Central- och Östeuropa. Med hänvisning till den undermåliga sociala situation som delar av befolkningen, framför allt barn och ungdom, tvingas leva under i de baltiska staterna samt i vissa delar av Ryssland bör finansiella resurser avsättas direkt inriktade på sociala hjälpprogram. Dessa medel bör enligt vår mening kanaliseras genom enskilda organisationer och ÖEK, Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté. När det gäller insatser särskilt riktade till barn och ungdom bör samarbetet med FN:s barnfond, Unicef, intensifieras och utnyttjas i större omfattning än vad som sker i dag. I Kristdemokraternas förslag tillskjuts ytterligare medel till de FN-organ som i dag dels behöver förstärkas och ytterligare effektiviseras, UNDP, WFP, UNAIDS och FN:s handelsrelaterade verksamhet, dels de organ som är i behov av finansiella resurser för att på ett effektivare sätt sköta sina åtaganden på fältet, Unicef, UNHCR och UNWRA. Två områden som vi kristdemokrater vill prioritera, när det gäller övrigt multilateralt biståndssamarbete, är miljöinsatser och konfliktförebyggande åtgärder. Vi är övertygade om att kraftfulla insatser beslutade inom dessa områden av internationella organisationer, som exempelvis FN, har större möjligheter att lyckas än insatser enbart inriktade på bilaterala aktiviteter. När det gäller miljöområdet är det synnerligen viktigt att GEF ges och tar en huvudroll i ansvaret för de globala miljöfrågorna liksom FN avseende det konfliktförebyggande arbetet. Det bör påpekas att insatser på miljöområdet och näringslivsutveckling är väsentliga även i det bilaterala biståndssamarbetet. En institution som kan få stor betydelse i det konfliktförebyggande arbetet är den nyligen bildade Internationella krigsförbrytardomstolen (The International Criminal Court) i Haag. Kristdemokraterna föreslår att denna domstol tilldelas medel från anslaget för konfliktförebyggande insatser. En anslagspost av fundamental betydelse är demokrati och mänskliga rättigheter. I många av världens fattiga länder spirar demokratin som en skör planta. Det är därför av stor vikt att Sverige som biståndsgivare stöttar och bygger under denna process. Om vårt biståndsanslag, som ligger på en betydligt högre nivå än regeringens förslag vilket antagits av riksdagen, hade gått igenom, avsåg vi att fördela anslaget enligt de tabeller som återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.
6. Anslagen under utgiftsområde 7, Internationellt bistånd för budgetåret 1997 (mom. 3)
Bodil Francke Ohlsson (mp), Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v) anför:
Östtimor har en befolkning som hårt drabbats av Indonesiens ockupation sedan mer än 20 år. Mänskliga rättigheter har systematiskt kränkts. Tack vare Nobels fredspris till biskop Belo och Ramos Horta har omvärldens uppmärksamhet på en lösning av konflikten på Östtimor ökat. I en flerpartimotion har vi bl.a. krävt ökat bistånd till organisationer för mänskliga rättigheter. Den svenska regeringen bör skyndsamt se till att Östtimors befolkning får det nödvändiga stöd som utlovats och därutöver pröva möjligheterna till ytterligare svenska insatser.
Tabell 8
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde
7 Internationellt bistånd
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
-------------------------------------------------- | | | | | -------------------------------------------------- | | |Utskottets| | | | | | | | | | förslag | | -------------------------------------------------- | | | | | -------------------------------------------------- |A |Internationellt utvecklingssamarbete | -------------------------------------------------- |1 |Biståndsverksamhet (res) |9 779 093 | | -------------------------------------------------- |2 |Biståndsförvaltning (ram)| 412 307 | | -------------------------------------------------- | | | | | -------------------------------------------------- |B |Samarbete med Central- och Östeuropa | -------------------------------------------------- |1 |Samarbete med Central- | 795 800 | | | |och Östeuropa (res) | | | -------------------------------------------------- |2 |Avsättning för | 15 000 | | | |förlustrisker vad avser | | | | |garantier för finansiellt| | | | |stöd och | | | | |exportkreditgarantier | | | | |(res) | | | -------------------------------------------------- | | | | | -------------------------------------------------- | |SUMMA |11 002 200| | -------------------------------------------------- | | | | | --------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................2 Motionerna............................................3 Utskottet.............................................5 Verksamheten under utgiftsområdet, Sveriges internationella utvecklingssamarbete - regeringens politik (prop. s. 7-11) 5 Biståndsförvaltning, Sida och Nordiska Afrikainstitutet7 (prop. s. 59-61)....................................7 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.......8 (prop. s. 11-13)....................................8 Biståndsramen (prop. s. 15-16)......................9 Anslagsnivån, enprocentsmålet.........................9 Motionerna..........................................9 Utskottets överväganden............................10 Fördelningen inom utgiftsområdet vad avser A Internationellt utvecklingssamarbete och B Samarbete med Central- och Östeuropa 12 Propositionen (s. 5)...............................12 Motionerna.........................................12 Utskottets överväganden............................13 Internationellt utvecklingssamarbete (prop. s. 16).14 Multilateralt utvecklingssamarbete...................15 Propositionen (delar av s. 21 35)..................15 Motionerna.........................................19 Utskottets överväganden............................20 Bilateralt utvecklingssamarbete......................22 Propositionen......................................22 Motionerna.........................................27 Utskottets överväganden............................30 Samarbete med Central- och Östeuropa.................31 Samarbetets målsättning, inriktning och omfattning.31 (prop. s. 63 73)...................................31 Anslagen (prop. s. 75 80)..........................32 Motionen...........................................33 Utskottets överväganden............................33 Hemställan.........................................34 Reservation..........................................35 Biståndsramen och enprocentsmålet (mom.1)..........35 Särskilda yttranden..................................36 1. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 3, 4, och 7)36 2. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 3 och 4)38 3. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 2, 3, 4 och 7)41 4. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 3, 4 och 7)42 5. Biståndsramen och enprocentsmålet m.m. (mom. 1, 3, 4 och 7)45 6. Anslagen under utgiftsområde 7, Internationellt bistånd för budgetåret 1997 (mom. 3) 46 Bilaga Tabeller...........................................47