Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Betänkande 1997/98:UU1
Utrikesutskottets betänkande
1997/98:UU01
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Innehåll
1997/98 UU1
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens framställning i proposition 1997/98:1 avseende anslagsbehov under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan. Regeringen föreslår att totalt 2 811 310 000 kr anvisas till anslag inom detta utgiftsområde, att ett antal mål för verksamheten inom utgiftsområdet godkänns och att Stiftelsen Svenska Institutet omvandlas till en myndighet med namnet Svenska institutet. I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag. Utskottet tar också ställning till motioner som väckts i anslutning till propositionen. Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks. Till betänkandet är fogat 6 reservationer och 4 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1, volym 4, utgiftsområde 5, att riksdagen: 1. godkänner målen för utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 2 i propositionen, 2. godkänner förslaget att bilda en ny myndighet Svenska institutet med uppgift att bedriva motsvarande verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Svenska Institutet, 3. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:
--------------------------------------------------------- |ANSLAG |ANSLAGSTYP |ANSLAGSBELOPP| | | |(1000-TAL | | | |KR) | --------------------------------------------------------- |A 1 Utrikesförvaltningen |Ramanslag | 1 757 629| --------------------------------------------------------- |A 2 Nordiskt samarbete |Ramanslag | 1 452| --------------------------------------------------------- |A 3 Ekonomiskt bistånd till |Ramanslag | 4 402| |svenska | | | |medborgare i utlandet m.m. | | | --------------------------------------------------------- |B 1 Bidrag till vissa |Ramanslag | 464 161| |internationella | | | |organisationer | | | --------------------------------------------------------- |B 2 Nordiska ministerrådet |Ramanslag | 274 300| --------------------------------------------------------- |B 3 Organisationen för |Ramanslag | 24 400| |ekonomiskt samarbete och | | | |utveckling (OECD)|| | --------------------------------------------------------- |B 4 Fredsfrämjande verksamhet |Ramanslag | 143 409| --------------------------------------------------------- |C 1 Svenska institutet |Ramanslag | 50 748| --------------------------------------------------------- |C 2 Övrig information om |Ramanslag | 9 835| |Sverige i utlandet | | | --------------------------------------------------------- |D 1 Utredningar och andra |Ramanslag | 2 259| |insatser på det | | | |utrikespolitiska området. | | | --------------------------------------------------------- |D 2 Information och studier |Ramanslag | 9 000| |om säkerhetspolitik och | | | |fredsfrämjande utveckling | | | --------------------------------------------------------- |D 3 Bidrag till Stockholms |Obetecknat | 20 324| |internationella |anslag | | |fredsforskningsinstitut | | | |(SIPRI) | | | --------------------------------------------------------- |D 4 Forskning till stöd för |Ramanslag | 10 262| |nedrustning och | | | |internationell säkerhet | | | --------------------------------------------------------- |D 5 Utrikespolitiska |Obetecknat | 10 004| |Institutet |anslag | | --------------------------------------------------------- |D 6 Forskningsverksamhet av |Ramanslag | 5 524| |särskild utrikes- och | | | |säkerhetspolitisk betydelse||| --------------------------------------------------------- |E 1 Inspektionen för |Ramanslag | 15 801| |strategiska produkter | | | --------------------------------------------------------- |E 2 Europainformation m.m. |Ramanslag | 7 800| --------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområde 5 | | 2 811 310| --------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------
Motionerna
1997/98:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 11. att riksdagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan, anslag E 2 Europainformation för budgetåret 1998 anvisar 1 500 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 6 300 000 kr och under anslag A 2 Nordiskt samarbete för budgetåret 1998 anvisar 1 500 000 kr mer än vad regeringen föreslagit eller således 2 952 000 kr. 1997/98:U220 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NGO-ambassadör, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om UD:s projektexportsekretariat. 1997/98:U301 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sverigefrämjande insatser. 1997/98:U302 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges diplomatiska representationer i världen särskilt bör beakta det stora behovet av närvaro och verksamhet i den fransktalande delen av Afrika, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återupprättande av svensk diplomatisk närvaro i Kinshasa genom omprioritering inom UD:s budget. 1997/98:U303 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av god och tillförlitlig information om Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till resor till Sverige för lokalanställda inom UD, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersätta Sveriges ?JAS-ambassadörer? med ?folkrörelse- ambassadörer?, 8. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning: Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring E2 Europainformation m.m. (ram) 7 800 + 10 000 Summa för utgiftsområdet: 2 811 310 + 10 000 1997/98:U304 av Bengt Hurtig m.fl. (v, c, mp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett anslag för information och studier om Europas och EU:s utveckling. 1997/98:U305 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser till folkrörelser och ideella organisationer för att höja kunskaper och engagemang hos allmänheten i EU-frågorna. 1997/98:U306 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett generalkonsulat i Milano. 1997/98:U307 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk diplomatisk närvaro, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av hur Sverige skall representeras utomlands, 4. att riksdagen under anslag A 1 Utrikesförvaltningen anvisar 1 816 629 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen beslutar avveckla anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:U502 av Christina Axelsson (s) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsinsatser för EU och EMU. 1997/98:U627 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade officiella kontakter mellan Sverige och Taiwan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefrihet för Taiwans representationskontors personal. 1997/98:U631 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bereder Taiwans representationskontor i Stockholm villkor, som är likvärdiga dem, som kommer andra utländska beskickningar till del. 1997/98:U632 av Lennart Rohdin m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefrihet för Taiwans representationskontor i Stockholm, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förstärka den svenska representationen i Taipei. 1997/98:U801 av Olle Lindström (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenskt konsulat inrättas i Murmansk.
Utskottet
Allmänt om utgiftsområdet
Propositionen avsnitt 2 (s. 7-13) Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan består av följande verksamhetsområden: - utrikesförvaltning, - internationella organisationer, - information om Sverige i utlandet, - nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt - övriga utrikespolitiska frågor. Regeringen anför att målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Till de särskilt prioriterade delmålen hör: - utveckling av Östersjösamarbetet och regionens integration i en vidare europeisk och internationell samverkan, - utvidgningen av EU med nya medlemsländer - att göra utrikesförvaltningen till ett bättre instrument i näringspolitiken, - reform av FN samt - förnyelse av Sveriges relationer till Afrika. Därutöver framhåller regeringen i propositionen att under det kommande budgetåret kommer beslut om reformer av centrala politikområden inom EU, den europeiska säkerhetspolitikens utveckling och Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd att kräva fortsatt uppmärksamhet. Dessutom framhåller regeringen särskilt att utrikesförvaltningen kommer att ägna mycket tid åt de genomgripande reformer som är nödvändiga för att göra FN till ett effektivare redskap för förebyggande av kriser och konflikthantering samt för ekonomisk och social utveckling. Ökad vikt kommer även att läggas vid handels- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, särskilt inom utlandsorganisationen, och vissa nya resurser kommer att avsättas för detta ändamål.
A Utrikesförvaltningen
Propositionen (s. 15-17) Regeringen framhåller i propositionen att syftet med den omorganisation av utrikesförvaltningen som genomförts under budgetåren 1995/96 och 1997 var att stärka den operativa verksamheten och genomföra rationaliseringar inom den administrativa verksamheten. Faktorer som påverkat departementet i denna riktning är Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och i FN:s säkerhetsråd. Regeringen anför att genom omorganisationen av utrikesförvaltningen har den anpassats till de nya uppgifter för utrikespolitiken som en tilltagande internationalisering medför. När det gäller verksamhetens inriktning under budgetåret 1998 anför regeringen att oförändrat höga ambitioner på det utrikespolitiska området ställer krav på en väl fungerande utrikesförvaltning. Den måste även fortsättningsvis utvecklas och förändras för att kunna svara mot de krav som ställs på den i en snabbt föränderlig värld. Medel har ställts till Utrikesdepartementets förfogande genom den s.k. profilpotten. Genom dessa medel sker en ökad satsning på främjande av export, investeringar och turism. Detta sker bl.a. genom upprättande av två generalkonsulat, i Gdansk och i Los Angeles. Anslaget A1 Utrikesförvaltningen används för de samlade förvaltningskostnaderna för Utrikesdepartementet, de 102 utlandsmyndigheterna samt de drygt 400 honorärkonsulaten. Utrikesförvaltningen omfattar totalt ca 2 400 anställda, därav omkring 1 000 lokalanställda. Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till 1 757 miljoner kronor för budgetåret 1998. Förvaltningskostnaderna består av löner och utlandstillägg till de anställda, fastighetskostnader, resekostnader vid deltagande i internationella möten och förhandlingar, driftskostnader för en omfattande IT-verksamhet samt kostnader för utredningar och officiella besök. Utrikesförvaltningen hade ett stort anslagssparande under budgetåret 1995/96. Regeringen framhåller att det beror på åtgärder som vidtagits inom utrikesförvaltningen och på minskade utgifter i svenska kronor på grund av den svenska valutans förstärkning gentemot andra valutor. När det gäller de åtgärder som vidtagits kan nämnas att rambudgettekniken har använts för att spara medel under ett budgetår för att klara extraordinära utgifter under ett annat budgetår, fastställda sparbeting har genomförts tidigt under mandatperioden och ett ökat kostnadsmedvetande har åstadkommits inom utrikesförvaltningen. Regeringen beslutade våren 1997 att 200 miljoner kronor skulle dras in och i föreliggande proposition föreslår regeringen under utgiftsområde 1 anslag C 1 att ytterligare högst 135 miljoner kronor av anslagssparandet överförs till ramanslaget Regeringskansliet m.m. Från anslaget A 2 Nordiskt samarbete betalas kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbets- ministrarna) och Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 1 452 000 kr.
Motionerna I partimotion U220 (kd) yrkande 10 framhåller motionärerna att NGO- sekretariatet inom Utrikesdepartementet - vilket svarat för kontakter mellan departementet samt nationella och internationella enskilda organisationer - varit mycket uppskattat och, enligt motionärerna, utnyttjats flitigt av enskilda organisationer för diskussioner, remissvar, synpunkter och frågor. Motionärerna menar att regeringens beslut om att lägga ned denna verksamhet är felaktigt och finner det önskvärt att samarbetet mellan UD och enskilda organisationer åter får en så fast form som möjligt. I samma motion (yrkande 17) anförs att det svenska näringslivet har en viktig roll i upphandlingen för biståndsprojekt och att det svenska näringslivet skulle kunna spela en ännu större roll, vilket kan få positiva konsekvenser även för sysselsättningen i Sverige. Ett centralt instrument i detta arbete är enligt motionärerna UD:s projektexportsekretariat. För att kunna ta vara på och utveckla den potential som finns måste projektexportsekretariatet tillföras de resurser som krävs. I motion U302 (fp) anför motionärerna att Sverige har behov av diplomatisk närvaro i det fransktalande västra Afrika (yrkande 1). Motionärerna framhåller att de enskilda organisationernas verksamhet i västra Afrika går tillbaka mer än 100 år i tiden och att Sverige på statlig nivå skapat mycket goda kontakter med länderna i denna del av Afrika. Motionärerna anför även att det var ett förhastat beslut att stänga den svenska ambassaden i Kinshasa och därmed undvara den diplomatiska närvaron. I den nuvarande svåra politiska situationen i området skulle en svensk ambassad kunna fylla en viktig funktion för att organisera de humanitära insatserna. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att svensk diplomatisk närvaro i Kinshasa återupprättas genom en omprioritering inom UD:s budget (yrkande 2). I partimotion U303 (v) yrkande 2, menar motionärerna att för att informationen om Sverige vid utlandsmyndigheterna skall bli så god som möjligt bör de lokalanställda erbjudas möjlighet att resa till Sverige i ökad utsträckning. I samma motion (yrkande 6) hävdas att det är motsägelsefullt från svensk sida att samtidigt som landet har restriktiva riktlinjer för krigsmaterielexporten inrättas det tjänster vid vissa ambassader med uppgift att medverka i marknadsföringen av JAS-flygplan. Motionärerna konstaterar vidare att den tjänst som funnits som NGO-ambassadör skall dras in. Vänsterpartiet motsätter sig detta och vill ersätta tjänster med inriktning på export av JAS-flygplanet med tjänster som lägger tonvikten vid att hjälpa de enskilda organisationerna. I motion U306 (m) förespråkas att det svenska generalkonsulatet i Milano återinrättas. Motionären framhåller att Milano är Italiens ekonomiska och finansiella centrum och att svensk närvaro i form av ett generalkonsulat i Milano skulle få positiva effekter på kulturutbytet men även främja det svenska näringslivets närvaro och verksamhet i Italien. I motion U801 (m) yrkande 1 efterlyser motionären ett ökat engagemang och handelsutbyte mellan Sverige och nordvästra Ryssland, vilket skulle gynna utvecklingen i hela Barentsregionen. Regionen är rik på naturtillgångar och en miljöanpassad utveckling i regionen skulle, parallellt med utvecklandet av bättre kommunikationer och utökad handel, bidra både till stabiliteten i Barentsområdet och till att gynna svenskt näringsliv, i synnerhet i Sveriges norra delar, menar motionären. Vidare konstateras i motionen att Norge och Finland har öppnat handelskontor och konsulat i Murmansk. Motionären anför att svenska företag måste få likvärdig och snabb behandling av visum och övriga handlingar som behövs för gränshandel och yrkar därför att även Sverige bör öppna ett handelskontor och konsulat i Murmansk. I motion U627 (m, c, fp, kd) yrkande 1 förespråkas ökade officiella kontakter mellan Sverige och Taiwan. Motionärerna framhåller att landet under senare år har genomfört demokratiska val både till parlamentet och presidentposten. Vidare anförs att Taiwan är en för Sverige inte helt oviktig handelspartner och ett trettiotal svenska företag är etablerade i landet. Det gör en ökad svensk närvaro påkallad, menar motionärerna. Vidare anför de att Taiwans representationskontor i Stockholm i praktiken fungerar som en ambassad och borde erhålla officiell status i enlighet med denna funktion. I yrkande 2 i samma motion förespråkas att representationskontorets personal ges skattefrihet. Liknande är de tankegångar som framförs i kommittémotion U632 (fp) vilka mynnar ut i ett förslag om att personalen vid Taiwans representationskontor i Stockholm bör ges skattefrihet (yrkande 7) samt att den svenska representationen i Taipei förstärks (yrkande 8). I motion U631 (m) yrkande 2 föreslås att Sverige ger Taiwans representationskontor i Stockholm villkor som är likvärdiga med dem som tilkommer utländska beskickningar. I motion U307 (m) anförs i yrkande 1 att utrikesrepresentationen behöver tillföras ett antal nya myndigheter för att kunna verka effektivt i en värld där globaliseringen ställer allt större krav på en modern och flexibel utrikesförvaltning. Strategiskt viktiga platser där Sverige i dag saknar representation bör komma i fråga. Motionärerna framhåller att diplomatisk närvaro i Minsk är påkallad med tanke på den besvärande situationen för mänskliga rättigheter och demokrati i Vitryssland. Vidare är de utomeuropeiska industriländerna centrala. Därför var det ett misstag att stänga ambassaden i Wellington, menar motionärerna. Nya Zeeland är ett dynamiskt industriland med en för Sverige särskilt intressant samhällsutveckling. Vidare menar de att framväxten av dynamiska ekonomier i främst Asien och Latinamerika, och i framtiden även södra Afrika, ställer större krav på kontaktytor och kompetens. Vad avser dessa regioner anför motionärerna att ambassaderna med sina kontakter kan spela en viktig handelspolitisk roll genom att underlätta för svenska företag att få tillträde till den lokala marknaden likväl som de kan stimulera till utländska investeringar i Sverige. Motionärerna efterlyser i yrkande 2 i samma motion en skyndsam översyn av hur Sverige skall representeras utomlands. Utgångspunkten bör därvid vara att utröna om de långsiktiga ekonomiska ramarna är rimliga för utrikesrepresentationen och Utrikesdepartementets verksamhet. Vidare bör belysas vilka kostnader för utrikesförvaltningen som bör belasta andra delar av svensk förvaltning, menar motionärerna. En sådan översyn bör även analysera hur förbättrad kommunikationsteknik kan möjliggöra alternativa administrativa lösningar samt vilka möjligheter till samverkan inom Norden och EU som kan finnas. När det gäller de ekonomiska ramarna för utrikesförvaltningen föreslår motionärerna i yrkande 4 i samma motion att riksdagen under anslaget A 1 Utrikesförvaltningen anvisar 1 816 629 000 kr för budgetåret 1998. I Centerpartiets partimotion U210 (c) föreslås i yrkande 11 att anslaget A 2 Nordiskt samarbete tillföres ytterligare 1 500 000 kr vilka tas från anslaget E 2 Europainformation. Anslaget A 2 Nordiskt samarbete skulle då uppgå till 2 952 000 kr. Medlen skall utgöra särskilda resurser för informationsinsatser om det nordiska samarbetet. Motionärerna anför att den enda utåtriktade informationsverksamhet som i dag finns i Stockholm om Norden och det nordiska samarbetet är Arena Norden. Arena Norden utgör ett kunskapscentrum och en mötesplats för den mångfald av frivilliga organisationer som finns i Stockholm. Arena Norden skulle kunna utvecklas och bidra till att informationen om det nordiska samarbetet når ut till en bred allmänhet i hela landet, menar motionärerna.
Utskottets överväganden Den samverkan som äger rum mellan det offentliga biståndet och de enskilda organisationerna i stödet till utvecklingsländerna, intar en framträdande plats i svensk biståndspolitik. Sedan mitten av åttiotalet har det skett en betydande ökning av de resurser som ställs till de enskilda organisationernas förfogande för den biståndsverksamhet de bedriver. Förutom medel inom det s.k. EO-anslaget erhåller de enskilda organisationerna även särskilda medel för humanitärt bistånd och katastrofinsatser. I proposition 1997/1998:1 framhåller regeringen att de svenska enskilda organisationernas engagemang och arbete spelar en stor roll när det gäller att utveckla ett livskraftigt civilt samhälle i utvecklingsländerna. Folkrörelseförankringen och den svenska folkbildningstraditionen kan användas för att stödja utvecklingen av det civila samhället i mottagarländerna. I motion U220 (kd) yrkande 10 menar motionärerna att regeringens beslut att lägga ned NGO-sekretariatet inom UD var felaktigt och finner det önskvärt att samarbetet mellan UD och de enskilda organisationerna åter får en så fast form som möjligt. Utskottet har inhämtat att i samband med den omorganisation som har genomförts inom UD beslutades att ansvaret för kontakterna, avseende den operativa delen av de enskilda organisationernas biståndsverksamhet, skall ligga inom respektive geografisk enhet. Den fördel man ser med denna organisationsform är att de enskilda organisationerna i sin dialog med UD får tala med de personer och enheter som har särskilda kunskaper med avseende på respektive region och samarbetsland. Detta ligger också i linje med att ansvaret för det offentliga biståndet till samarbetsländerna efter departementets omorganisation ligger på de geografiska enheterna. Icke desto mindre finns behov för en kontaktyta inom departementet för organisationer som inte tidigare har bedrivit biståndsverksamhet och för de enskilda organisationernas/folkrörelsernas dialog med regeringen i övergripande frågor kring stödet till enskilda organisationers biståndsverksamhet. Utrikesdepartementet har därför inrättat en tjänst inom Enheten för internationellt utvecklingssamarbete med uppgift att vara central kontaktpunkt inom departementet för enskilda organisationer samt för att bevaka vad som händer i andra givarländer och i multilaterala sammanhang när det gäller de enskilda organisationernas biståndsverksamhet. Det är enligt utskottets mening tydligt att regeringen fäster stor vikt vid de svenska folkrörelserna och enskilda organisationerna. Det finns ett centralt forum - Folkrörelserådet - för dialog mellan regeringen och de enskilda organisationerna både om utvecklingssamarbete allmänt och om vissa särskilda frågor. Dialog och erfarenhetsutbyte med de enskilda organisationerna är också en del av det dagliga arbetet på Utrikesdepartementet. Bland annat genomförs möten med enskilda organisationer inför varje rådsmöte för biståndsministrarna. Det finns även ett råd för freds- och säkerhetsfrämjande insatser och regelbundna möten äger likaså rum mellan representanter för departementet och enskilda organisationer inom ramen för det s.k. OSSE-nätverket. Utskottet menar att den biståndsverksamhet som bedrivs av enskilda organisationer och folkrörelser ger ett värdefullt bidrag till resursutveckling och till att bygga demokratiska samhällen. Inte minst är de erfarenheter som dessa kan förmedla när det gäller folkrörelsernas bidrag till demokratisk utveckling värdefulla i det samhällsbygge som pågår i samarbetsländerna. Utskottet finner vidare att betydande resurser ställs till de enskilda organisationernas förfogande för biståndsverksamhet. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är väsentligt att enskilda organisationer och folkrörelser kan föra en dialog med Utrikesdepartementet i dessa frågor. Utskottet kan konstatera att den nya organisationen inom UD har medfört att dialogen numera får föras i delvis nya former samtidigt som denna dialog även fortsättningsvis har en hög prioritet från departementets sida. Detta visas inte minst av att en särskild tjänst har inrättats för att centralt inom departementet vara en kontaktpunkt för de enskilda organisationernas och folkrörelsernas biståndsverksamhet. Därmed anser utskottet att motionärernas önskemål är uppfyllda och betraktar motion U220 (kd) yrkande 10 besvarad. I motion U220 (kd) yrkande 17 anförs att näringslivet har en viktig roll i upphandlingen för biståndsprojekt samt att projektexportsekretariatet inom UD bör tillföras de resurser som krävs. Projektexportsekretariatet upprättades 1994 med syfte att underlätta för svenska företag att delta i den upphandling av varor och projekt för biståndsändamål som bedrivs av multilaterala samarbetsorgan, främst inom FN, samt utvecklingsbankerna. Sekretariatet upprättades för en försöksperiod omfattande tre år, dvs. t.o.m. 1997. Enligt vad utskottet inhämtat har Utrikesdepartementet låtit utvärdera verksamheten och slutsatsen är att fortsatt verksamhet förordas. Vidare har utskottet erfarit att som en följd av detta pågår inom Regeringskansliet diskussioner om sekretariatets framtida resurser och organisatoriska hemvist. Utskottet menar att projektsekretariatets arbete är värdefullt när det gäller att underlätta för svenskt näringsliv att delta i internationell upphandling inom biståndsområdet och att sekretariatet har förutsättningar för att bli en central kontaktpunkt i Regeringskansliet vad gäller projektexport. Utskottet anser emellertid att utformningen av den organisation som skall handha denna uppgift, storleken på densamma liksom den organisatoriska hemvisten i Regeringskansliet är frågor som avgörs av regeringen inom ramen för de medel som riksdagen ställer till regeringens förfogande. Utskottet anser att motion U220 (kd) yrkande 17 därmed är besvarad. Motionärerna bakom motion U302 (fp) menar att det var ett förhastat beslut att stänga den svenska ambassaden i Kinshasa och anför att Sverige har behov av diplomatisk närvaro i fransktalande västra Afrika (yrkande 1). Motionärerna begär även ett riksdagens tillkännagivande att svensk diplomatisk närvaro i Kinshasa återupprättas (yrkande 2). Utskottet konstaterar att Sverige har ambassadörer ackrediterade i en stor del av länderna i det fransktalande västra Afrika. Dessa ambassadörer är i vissa fall stationerade i Afrika men sidoackrediterade (Abidjan, Nairobi) och i andra fall stationerade i Stockholm. Genom resor och besök i huvudstäderna av dessa ambassadörer upprätthålls kontakter med staternas regeringar. Vidare har utskottet inhämtat att Sverige i vissa fall har närvaro i andra former än ambassader. Det är fallet vad gäller Kigali (Rwanda) där en ambassadtjänsteman är stationerad för att under den svenske ambassadören i Nairobi svara för det bilaterala utvecklingssamarbetet och de humanitära insatserna. Vad gäller Bujumbura (Burundi) har en svensk tjänsteman placerats vid UNDP:s kontor med uppgift att, som i Kigali, även svara för svenska officiella kontakter inom utvecklingssamarbetet och för det humanitära biståndet. Utskottet noterar vidare att Sverige har en ambassad i Abidjan, Elfenbenskusten, samt att i Kinshasa finns sedan 1995 - i samarbete med svenska enskilda organisationer - ett bemannat kansli. Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet har organiserat en svensk närvaro i Rwanda och Burundi utan att det innebär upprättandet av ambassader. Utskottet finner att detta är en positiv utveckling som kan vara värd att pröva även i andra länder där Sverige inte har en ambassad eller utsänd di-plomatisk personal på plats men där någon form av närvaro ändå är önskvärd. Vidare konstaterar utskottet att Utrikesdepartementet redan har fattat beslut om att återbemanna kansliet i Kinshasa med utsänd diplomatisk personal. Motionens önskemål är således i huvudsak redan uppfyllda varför ett riksdagens tillkännagivande ej är aktuellt i denna fråga. Med det anförda betraktar utskottet motion U302 (fp) yrkandena 1 och 2 besvarad. I motion U303 (v) yrkande 2 anför motionärerna att de lokalanställda vid utlandsmyndigheterna har en viktig roll att spela när det gäller Sverigeinformationen i stationeringsländerna. De lokalanställda bör därför i ökad utsträckning erbjudas möjlighet att resa till Sverige på studieresor. Utskottet har inhämtat att inom Utrikesdepartementet pågår kontinuerligt kompetenshöjande utbildningsinsatser för den lokalanställda personalen. Enligt utskottets uppfattning ankommer det på Utrikesdepartementet att avgöra vilka insatser som är behövliga för att höja den lokalanställda personalens kompetens samt insatsernas utformning. Utskottet avstyrker därmed motion U303 (v) yrkande 2. I motion U303 (v) yrkande 6 anför motionärerna att tjänster med inriktning på export av flygplanet JAS bör ersättas av tjänster som lägger tonvikten vid att hjälpa de enskilda organisationerna. Som utskottet har framhållit tidigare i detta betänkande finns inom Utrikesdepartementet både en beredskap och en beredvillighet att bistå de enskilda organisationerna även om det arbetet efter departementets omorganisation sker i delvis andra former. Verksamheten har, som framhölls ovan, inte nedprioriterats av Utrikesdepartementet. För att tillgodose bl.a. behovet av att samordna kontakter mellan svenska folkrörelser och FN-systemet finns dessutom en särskild tjänst inom Enheten för internationellt utvecklingssamarbete. Denna verksamhet kan enligt utskottets uppfattning inte jämföras med de tillfälliga uppdrag som vissa ambassader erhållit för att bistå i ansträngningarna att exportera JAS. Enligt vad utskottet inhämtat finns inom utrikesförvaltningen en tillfälligt inrättad tjänst vid ambassaden i Budapest för att inom ramen för ett bredare svenskt-ungerskt samarbete på handelsområdet exportera flygplanet JAS. Vidare gäller att ambassaderna i Manila, Brasilia och Santiago de Chile, inom ramen för sitt allmänna uppdrag att lämna stöd till svenska exportföretag, kan bistå vid marknadsföringen av JAS Gripen. De resurser som läggs ned på marknadsföringsinsatser för JAS Gripen är små i jämförelse med de resurser som satsas på att bistå de enskilda organisationerna och folkrörelserna i deras arbete inom biståndsområdet. Det föreligger enligt utskottets uppfattning inget motsatsförhållande mellan dessa båda arbetsområden. Utskottet avstyrker därmed motion U303 (v) yrkande 6. Fyra motioner innefattar önskemål om upprättande eller återöppnande av beskickningar och konsulat. Med anledning av liknande yrkanden gjorde utskottet i betänkande 1996/97:UU1 följande bedömning:
En utgångspunkt för alla förändringar i Utrikesdepartementets verksamhet måste vara det faktum att utrikesförvaltningen till följd av det ansträngda statsfinansiella läget - liksom många andra delar av statsförvaltningen - har ålagts att genomföra ett omfattande sparprogram. De begränsade finansiella resurserna, och oförändrat höga utrikespolitiska ambitioner, leder ofrånkomligen till svåra avvägningsfrågor. Detta blir tydligt vad gäller Sveriges representation i utlandet. Utskottet kan konstatera att Utrikesdepartementet har varit framgångsrikt att genomföra ålagda sparbeting samtidigt som en hög ambitionsnivå inom utrikespolitiken upprätthållits. Under 1997 har särskilda medel ställts till Utrikesdepartementets förfogande inom ramen för den s.k. profilpotten. När det gäller Utrikesdepartementets ansvarsområde sker en ökad satsning på främjande av export, investeringar och turism. I samband med denna satsning har Utrikesdepartementet i samråd med Närings- och handelsdepartementet, som är ansvarigt för främjande av svensk export liksom av turism och utländska investeringar i Sverige, gjort en noggrann prövning av vilka nya myndigheter som bäst skulle kunna uppfylla dessa mål. En hård prioritering har fått göras inom ramen för tillgängliga medel vilket resulterat i att beslut om upprättande av konsulat i Gdansk och Los Angeles fattats. I motion U306 (m) anförs att såväl konsulära, ekonomiska och kulturella skäl talar för att konsulatet i Milano återinrättas. Motionären begär ett riksdagens tillkännagivande om inrättande av ett generalkonsulat i Milano. Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om ett nytt generalkonsulat i Milano noga prövats i samband med fördelningen av medel från den s.k. profilpotten men ett konsulat därstädes har inte funnits vara tillräckligt prioriterat. I sammanhanget bör även uppmärksammas att i Milano finns sedan tidigare ett handelskontor vilket samarbetar med den svenska ambassaden i Rom. Med det anförda avstyrker utskottet motion U306 (m). I motion U801 (m) yrkande 1 konstateras att Norge och Finland är representerade med utlandsmyndigheter i Murmansk och motionären yrkar att även Sverige bör upprätta handelskontor och konsulat i staden. Utlandsmyndigheten skall ha ansvar för bevakning av Barentsregionen i syfte att främja handel och de allmänna relationerna mellan regionen och Sverige samt underlätta visumhanteringen. Utskottet behandlade frågan om upprättande av ett generalkonsulat i Murmansk i betänkande 1996/97:UU1. Utskottet framhöll därvid att ansvariga enheter inom UD konstaterat att viseringshanteringen som utförs av den norske generalkonsuln, tillika svensk honorärkonsul, skötas på ett utmärkt sätt. Utskottet har inhämtat att Utrikesdepartementet gör bedömningen att den svenska officiella närvaron i Barentsregionen är tillräcklig genom det norska generalkonsulatets verksamhet för svensk räkning liksom den bevakning av området som görs av det svenska generalkonsulatet i S:t Petersburg. Utskottet har vidare erfarit att ett näringslivskontor med syfte att främja handelsförbindelserna mellan Murmanskregionen och Sverige är under upprättande. Verksamheten finansieras gemensamt av regionala myndigheter och näringslivet i norra Sverige samt av EU-medel (Interreg Barents). Utskottet ser detta regionala initiativ som ett värdefullt komplement till den handelsfrämjande verksamhet som bedrivs vid generalkonsulatet i S:t Petersburg. Enligt utskottets uppfattning är det inte påkallat att öppna ett svenskt generalkonsulat i Murmansk. Utskottet avstyrker därmed motion U801 (m) yrkande 1. Ett flertal yrkanden behandlar relationerna mellan Sverige och Taiwan samt vissa frågor om representationen i Stockholm och Taipei. I motion U631 (m) yrkande 2 framförs förslaget att Taiwans representationskontor i Stockholm får en status likvärdig den som tillkommer utländska beskickningar. I motion U627 (m, c, fp, kd) yrkande 1 förespråkas ökade officiella kontakter mellan Sverige och Taiwan. I yrkande 2 i samma motion förordas att representationskontorets personal ges skattefrihet. Motsvarande förslag framförs även i motion U632 (fp) yrkande 7. I samma motion framförs i yrkande 8 att den svenska representationen i Taipei bör förstärkas. Utskottet har i ett tidigare betänkande (1996/97:UU12) framhållit att förhållandena i Taiwan genomgått en genomgripande förändring i demokratisk riktning under de senaste åren. Under 1995 hölls allmänna val till den lagstiftande kammaren, och 1996 genomfördes val till nationalförsamlingen och till presidentämbetet. Detta innebär att alla politiska ledare i Taiwan numera är utsedda i fria demokratiska val. På senare år har det också skett en positiv utveckling av kontakterna mellan Kina och Taiwan. Detta gäller ekonomiskt samarbete, kulturellt utbyte, turism m.m. Utskottet framhöll även att det är positivt att Taiwan har utvecklade kontakter med olika länder, inklusive Folkrepubliken Kina och att Taiwan har genomgått en demokratisk utveckling under senare år. Det svenska utbytet med Taiwan är betydande på många områden. Utskottet ser positivt på denna utveckling av förbindelserna, vilket tidigare även framhållits i betänkandena 1994/95:UU24 och 1996/97:UU12. Utskottet konstaterar att Sverige följer en ett-Kinapolitik, vilket innebär att Sverige inte erkänner Taiwan som en suverän stat. Det är skälet till att Sverige inte har upprättat mellanstatliga förbindelser med Taiwan. Detta lägger enligt utskottets uppfattning emellertid inga hinder i vägen för livaktiga kontakter av icke-officiell natur inom en rad områden. Däremot är det inte möjligt att tillerkänna Taiwans representation samma villkor som tillkommer utländska beskickningar i Sverige. Därmed avstyrker utskottet motionerna U627 (m, c, fp, kd) yrkande 1 och U631 (m) yrkande 2. I avsaknad av officiella mellanstatliga förbindelser är Taiwans representation i Stockholm ej att betrakta som en främmande stats beskickning i Sverige. Därmed föreligger ej det nödvändiga villkoret för att personalen vid Taiwans representation skall kunna erhålla immunitet och privilegier, däribland skattefrihet, som diplomatisk personal i Sverige. Utskottet avstyrker därmed motionerna U627 (m, c, fp, kd) yrkande 2 samt U632 (fp) yrkande 7. Vad gäller svensk närvaro i Taiwan konstaterar utskottet att Exportrådet har ett representationskontor i Taipei. Med det anförda avstyrker utskottet motion U632 (fp) yrkande 8. I motion U307 (m) anförs i yrkande 1 dels att en utlandsmyndighet bör upprättas i Minsk, dels att ambassaden i Wellington åter öppnas. Vad avser Minsk sker bevakningen av utvecklingen i Vitryssland genom sidoackreditering från Moskva, vilket ansetts till fyllest. Beslut om upprättande av ett svenskt honorärkonsulat har fattats av Utrikesdepartementet men vitryska myndigheter har hittills inte gett tillstånd till detta med hänvisning till att intern vitrysk lagstiftning saknas för upprättande av honorärkonsulat. Utskottet har erfarit att det från svensk sida finns intresse för en samnordisk lösning på frågan om representation i Minsk. Frågan är, enligt vad utskottet inhämtat, föremål för underhandsdiskussioner med särskilt Danmark och Finland. Sverige bedriver viss biståndsverksamhet i Vitryssland, inriktad på att stödja de demokratiska krafterna i landet. För att på plats kunna följa arbetet med detta har på Sidas initiativ en svensk placerats vid UNDP:s kontor i Minsk. Enligt utskottets uppfattning är detta ett ändamålsenligt sätt att i väntan på upprättandet av ett honorärkonsulat tillförsäkra en svensk närvaro på plats i Vitryssland. Utskottet betraktar därmed motion U307 (m) yrkande 1 besvarad i denna del. Vad avser Wellington fann utskottet i sitt betänkande 1996/97:UU1 att med beaktande av de sparkrav som åvilar Utrikesdepartementet är arrangemanget med sidoackreditering från Canberra, Australien, rimligt. Något nytt har inte framkommit som föranleder utskottet att ändra på denna bedömning. Därmed avstyrker utskottet motion U307 (m) yrkande 1 i berörd del. I samma motion yrkande 2 framförs förslag om att en översyn av hur Sverige skall representeras utomlands genomförs. Utgångspunkten för översynen skall enligt motionärerna vara att utröna om de långsiktiga ekonomiska ramarna är rimliga för utrikesrepresentationen och Utrikesdepartementets verksamhet. Som regeringen framhåller i propositionen var syftet med omorganisationen av utrikesförvaltningen att stärka den operativa verksamheten och genomföra rationaliseringar. Inför omorganisationen genomfördes en utredning som tog sin utgångspunkt i de förändringsbehov som följer av den ökade internationaliseringen. Motionärernas syfte i denna del torde därmed vara tillgodosett. Omorganisationen har medfört att de gamla avdelningarna för politik, handel och bistånd har ersatts med geografiska och funktionella enheter. På de geografiska enheterna sker en integrerad beredning av olika frågor rörande regioner och länder vari inkluderas utrikes-, handels- och biståndspolitiska aspekter. Även den administrativa verksamheten inom UD har varit föremål för en omfattande översyn och en ny organisation har trätt i kraft under 1997. Syftet har varit att rationalisera och effektivisera det administrativa arbetet inom departementet. Den målsättningen har också uppnåtts, vilket medför att resurser har kunnat flyttas över till den operativa verksamheten. En följd av omorganisationen är att förutsättningar skapats för en förbättrad verksamhetsplanering inom utrikesförvaltningen. Ett huvudsyfte med denna planering är att åstadkomma en väl avvägd struktur för utrikesförvaltningen som medför att de prioriteringar som fastställts av den politiska ledningen genomförs. Inom ramen för verksamhetsplaneringen behandlas även de frågor som motionärerna pekar på som angelägna: kostnadsdelningen med andra statliga förvaltningar och myndigheter, fördelningen av verksamheten hemma och på fältet, förbättrad kommunikationsteknik samt samverkan med nordiska länder och med andra medlemsländer inom EU. Utformningen av verksamhetsplaneringen och den höga ambitionsnivå som präglar denna skapar enligt utskottets uppfattning grunden för en kontinuerlig översyn av verksamheten inom utrikesförvaltningen i syfte att bibehålla en hög ambitionsnivå kopplad till effektivitet i resursanvändningen. Utskottet instämmer vidare i motionärernas bedömning att förbättrad kommunikationsteknik, och det alltmer omfattande öppna flödet av information genom nya och gamla medier, kan möjliggöra att bevakningen av händelseutvecklingen i andra länder i framtiden kan genomföras även på andra sätt än de traditionella inom utrikesförvaltningen. Det medför dock inte - vilket motionärerna också konstaterar - ett minskat behov för diplomatisk närvaro i olika länder. Det medför enligt utskottets uppfattning i stället ett behov för rapportering med delvis annan inriktning. Det ökade informationsflödet ställer krav på ökade insatser för att ge fördjupad bakgrundsinformation och för att sammanfatta komplexa händelseförlopp. Det medför även att större resurser kan läggas ned på analys- och strategifrågor i den utrikespolitiska bevakningen inklusive EU-bevakningen. Utskottet anser att därmed är motion U307 (m) yrkande 2 besvarad. I motion U307 (m) yrkande 4 föreslår motionärerna att riksdagen under anslaget A 1 Utrikesförvaltningen anvisar 1 816 629 000 kr för budgetåret 1998. Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt och avstyrker därmed motion U307 (m) yrkande 4. Motionärerna bakom motion U210 (c) yrkande 11 menar att det finns behov av utökade informationsinsatser kring det nordiska samarbetet och föreslår att anslaget A 2 Nordiskt samarbete tillförs 1,5 miljoner kronor, vilka skulle tas från anslaget E 2 Europainformation. Utskottet har inhämtat att regeringen uppmärksammat de tillkommande behov som Föreningen Norden anser sig ha för bl.a. informationsverksamhet och att frågan är under beredning i Regeringskansliet. Det är dock inte möjligt att använda medel ur anslaget A 2, som är ett förvaltningsanslag, för informationsinsatser. Utskottet har emellertid erfarit att regeringen inom ramen för andra resurser överväger att stärka informationsinsatserna kring nordiskt samarbete under det kommande svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Utskottet avstyrker därmed motion U210 (c) yrkande 11. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för utgiftsområde 5 såsom de formuleras i propositionens avsnitt 2, yrkande 1. Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Utrikesförvaltningen m.m. väl avvägt och tillstyrker propositionens belopp under verksamhetsområde A.
B Internationella organisationer
Propositionen (s. 19-26) Regeringen föreslår att 906 miljoner kronor anslås under utgiftsområde 5 för anslaget B Internationella organisationer. Härutöver finansieras även internationella organisationer under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Inom verksamhetsområdet finansieras i första hand bidrag till Förenta nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt kostnader för fredsfrämjande verksamhet. Regeringen anför att den ökande globaliseringen medför att den politiska och ekonomiska utvecklingen i Sveriges omvärld i allt högre grad påverkar förutsättningarna också för den nationella politiken. Samarbetet inom internationella organisationer får därmed en större tyngd. Regeringen gör av dessa skäl bedömningen att det är angeläget att Sverige även fortsatt engagerar sig i det multilaterala arbetet. Vidare framhålls i propositionen att Sverige i de internationella organisationerna generellt strävar efter en effektivare och mer resultatstyrd verksamhet inom ramen för en mer återhållsam budgetutveckling. I ökande omfattning sker därför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av organisationernas verksamhet för att säkerställa en effektiv resursanvändning av de svenska bidragen. Genom en förändring i anslagsstrukturen beslutades inför budgetåret 1997 att det tidigare anslaget B 9 Fredsbevarande verksamhet skulle delas, så att fredsfrämjande insatser med väpnad trupp finansieras över utgiftsområde 6, medan övrig fredsfrämjande verksamhet finansieras över utgiftsområde 5 och det nya anslaget B 4 Fredsfrämjande verksamhet. Vad avser budgetåret 1998 framhåller regeringen att vårt medlemskap i FN:s säkerhetsråd och Sveriges fortsatta höga ambition att aktivt stödja FN och dess fredsfrämjande verksamhet gör att ett brett deltagande med kvalificerad personal i pågående och nya fredsfrämjande missioner bör prioriteras samt att Sverige aktivt bör bidra till utvecklingen av en helhetssyn på fredsfrämjande insatser som innefattar såväl politiska, militära, polisiära, civila som humanitära aspekter. Vidare anförs att Sverige även fortsättningsvis skall lägga stor vikt vid att stärka FN:s förmåga till konfliktförebyggande och tidiga insatser, bidra till att stärka den humanitära rätten och folkrättens ställning samt stödja användandet av fredliga instrument i konfliktlösning. Regeringen anför även att Sverige skall medverka till framväxten av en ny alleuropeisk säkerhets- och samarbetsstruktur inom Europarådet, OSSE och EU. Från anslaget B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer betalas obligatoriska avgifter för Sveriges medlemskap i ett antal internationella organisationer. Anslaget omfattar främst Sveriges bidrag till Förenta nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP). Vad avser den del av anslaget som rör Förenta nationerna ingår både obligatoriska kostnader för Sveriges andel till FN:s reguljära budget och FN:s fredsbevarande insatser. Vidare ingår Sveriges bidragsandelar till den nystartade Haagbaserade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och till Förberedande kommissionen i Wien för upprättandet av den internationella kontrollorganisationen under fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBTO) samt andra konventionsorgan. Från anslaget betalas även Sveriges bidragsandel för de pågående förhandlingarna i Genève om ett verifikationsprotokoll för konventionen om förbud mot biologiska vapen. Under anslaget budgeteras också obligatoriska kostnader till följd av bl.a. uppföljnings- och granskningskonferenser för internationella konventioner, däribland konventionen om förbud mot särskilt inhumana vapen. Förenta nationernas reguljära budget för tvåårsperioden 1998-1999 har fastställts av generalförsamlingen till 2 512 miljoner US-dollar. Under hösten 1997 förhandlar medlemsstaterna om nya bidragsskalor för perioden 1998-2001. Sveriges nuvarande bidragsandel om 1,23 % kan komma att öka något. Regeringen bedömer preliminärt att 133,6 miljoner kronor bör avsättas för att betala Sveriges bidrag till FN:s reguljära budget för budgetåret 1998. Sveriges andel av de uttaxerade bidragen till budgetarna för FN:s fredsbevarande operationer uppgår för närvarande till 1,23 % för år 1998. Det svenska bidraget för budgetåret 1998 beräknas preliminärt till 253,7 miljoner kronor. Även för fredsbevarande operationer kommer en ny fördelningsskala att fastställas. Regeringens bedömning är att översynen av fördelningsskalan troligen medför en ökning av Sveriges andel. Vidare gör regeringen bedömningen att det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet under 1998 ökar förväntningarna på svenskt deltagande i fredsbevarande operationer. Regeringen framhåller i propositionen att Sverige genom åren har gett betydande bidrag till FN, dess fredsbevarande operationer, medling och andra politiska insatser liksom till organisationens ekonomiska och sociala verksamhet. Regeringen anför även att det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet för perioden 1997-1998 ställer höga krav på ett aktivt engagemang i alla de frågor som rådet behandlar. Det innebär även höga förväntningar på aktivt deltagande från svensk sida i de skilda fredsfrämjande insatser som säkerhetsrådet beslutar om. Under 1997 bidrar Sverige med 2,33 % till Europarådets reguljära budget. För år 1998 har ett budgettak fastställts uppgående till 990 miljoner franska franc. Beslutet om budgettak har dock fattats med reservation för vissa organisatoriska förändringar vars finansiella konsekvenser ännu ej går att överblicka och för att Europarådets toppmöte hösten 1997 kan komma att fatta beslut som medför ökade kostnader. Regeringen bedömer preliminärt att bidraget till Europarådet bör uppgå till 34 miljoner kronor för budgetåret 1998. Från anslaget B 1 betalas även obligatoriska kostnader för Sveriges andel av OSSE:s integrerade budget (sammanlagt ett tjugotal delbudgetar), gemensamt beslutade särskilda budgetar, OSSE:s kommunikationssystem, skiljedomstolen enligt konventionen om förlikning och skiljedom inom OSSE (den s.k. Stockholmskonventionen) samt vissa andra av organisationen debiterade gemensamma kostnader. Sveriges andel av den gemensamma budgeten uppgår för närvarande till 3,55 %. Regeringen bedömer att 16,5 miljoner kronor behöver avsättas för Sveriges andel av budgeten för år 1998. Regeringen anför att OSSE, genom kontinuerlig bevakning av säkerhetsutvecklingen i Europa, har en väsentlig roll att fylla som regional säkerhetsorganisation och menar att organisationen ytterligare behöver utveckla sin inre struktur men med bevarad flexibilitet. Budgetprocessen behöver ses över och resurser garanteras för de uppgifter organisationen tilldelats och påtagit sig. Insatsberedskapen behöver förstärkas ytterligare. Regeringen framhåller att OSSE befinner sig i en konsolideringsfas samtidigt som det normgivande arbetet fortsätter. Sveriges deltagande i arbetet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU innebär att verka inom nya strukturer och med nya åtaganden när EU beslutar att agera gemensamt. Genomförandet sker genom beslut om gemensamma åtgärder och ståndpunkter samt med deklarationer och demarcher. Besluten kan innebära finansiella åtaganden för medlemsländerna. Fördelningsnyckel fastställs för varje enskilt fall. Regeringens bedömning är att GUSP-samarbetet spelar en central roll i den fortsatta europeiska integrationen. Regeringen framhåller i propositionen att den har verkat för att samarbetet utvecklas och effektiviseras och att GUSP- insatser främst finansieras över den gemensamma EG-budgeten. I den nyligen avslutade regeringskonferensen beslutade medlemsländerna att som huvudregel skall gälla att GUSP-insatser skall finansieras över den gemensamma budgeten. Undantag gäller för åtgärder inom krishantering vilka skall uttaxeras i särskild ordning. Behov kvarstår därför för finansiering från nationella medel. Exempel på för Sverige prioriterade insatser som involverar nationell finansiering är stödet till gemenskapens övervakningskommission i det f.d. Jugoslavien (ECMM), vars mandat breddats till att även omfatta Albanien, samt den gemensamma åtgärden beträffande valobservation i Bosnien. Regeringen bedömer att medelsbehovet uppgår till 8,4 miljoner kronor för budgetåret 1998. Vad avser anslaget B 2 Nordiska ministerrådet framhåller regeringen i propositionen att Sverige arbetar inom rådet för ett ändamålsenligt nordiskt samarbete. Arbetet inom ministerrådet är en integrerad del av de nordiska relationer och kontakter som bidrar till att forma Sveriges politik för närområdet, för det vidare Europeiska samarbetet liksom för globalt samarbete. Det är Sveriges strävan att samarbetet inom ministerrådet koncentreras till områden där samnordiska lösningar ger komparativa fördelar framför nationella eller bredare internationella arrangemang, att nordiska samarbetsstrukturer kan utnyttjas för informationsutbyte och/eller samstämt agerande i aktuella EU- /EES-frågor och att verka för att nordiskt närområdessamarbete blir ett strategiskt komplement till bilaterala insatser och annat regionalt samarbete. På svenskt initiativ har besparingarna på Nordiska ministerrådets budget fortsatt. Syftet har varit att åstadkomma en prioritering och koncentration till områden där det nordiska samarbetet erbjuder komparativa fördelar. Anslaget har beräknats till 274,3 miljoner kronor för budgetåret 1998. Vad gäller anslaget B 3 OECD gör regeringen bedömningen att organisationen befinner sig i en förändringsprocess till följd av budgetnedskärningar samtidigt som medlemskretsen utvidgats och nya uppgifter tillkommit. Regeringens målsättning i denna förändringsprocess är att slå vakt om OECD:s kärnverksamhet och dess beprövade arbetsmetoder, men samtidigt verka för att effektivisera och rationalisera arbetet. OECD:s budget löper under kalenderåret och fastställs i december. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är dels utvecklingen av organisationens budget, dels valutakursförändringar. Medlemsländerna bidrar till OECD:s budget på grundval av en skala framräknad på basis av BNP. Den svenska andelen är 1,10 %. Regeringen har beräknat anslaget till 24,4 miljoner kronor för budgetåret 1998. Från och med budgetåret 1997 delades det tidigare anslaget Fredsbevarande verksamhet så att kostnader som avser fredsfrämjande insatser med väpnad trupp flyttades till utgiftsområde 6 Totalförsvar medan övrig fredsfrämjande verksamhet belastar detta anslag. Sverige deltog under budgetåret 1996 med väpnad trupp i Bosnien och Makedonien. Då den multinationella fredsstyrkan Implementation Force, IFOR, i december 1996 omvandlades till fredsstyrkan Stabilization Force, SFOR, reducerades den svenska personalen till 510 personer. Under 1996 ställdes även en svensk pluton om ca 40 personer till FN:s förfogande i dess fredsfrämjande mission, United Nations Preventive Deployment Force, UNPREDEP, i Makedonien. Sverige har tillsammans med Danmark, Kanada, Norge och Österrike påbörjat etableringen av en snabb-insatsbrigad, SHIRBRIG (Multinational United Nations Stand by Forces High Readiness Brigade), med högkvarter i Köpenhamn, att ställas till FN:s förfogande för fredsfrämjande insatser. Inom ramen för PFF-samarbetet anordnar Sverige dessutom ett stort antal kurser och seminarier om fredsfrämjande, humanitär och räddningstjänstverksamhet. Utländskt deltagande har finansierats över detta anslag. Regeringen har för budgetåret 1998 beräknat anslaget B 4 Fredsfrämjande verksamhet till 143,4 miljoner kronor. Regeringen bedömer att hälften av anslaget kommer att avsättas för att täcka kostnader för fortsatt deltagande i pågående missioner. Av dessa medel bedöms i sin tur 50 % komma att gå till insatser i f.d. Jugoslavien och i Makedonien. Regeringen anför att utöver detta är det angeläget att Sverige fortsatt under medlemskapet i säkerhetsrådet i någon form kan stödja/delta i de insatser som Sverige är med att besluta om. Regeringen anför vidare att det är Sveriges målsättning att särskilt utnyttja medlemskapet i FN:s säkerhetsråd till att ge frågor om förebyggande av konflikter ökad uppmärksamhet.
Utskottets överväganden Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Internationella organisationer väl avvägt och tillstyrker propositionens förslag under verksamhetsområde B.
C Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 27-29) Verksamhetsområdet Information om Sverige i utlandet omfattar anslaget till Svenska institutet för informations-, kultur- och erfarenhetsutbyte med utlandet samt anslaget till de svenska utlandsmyndigheterna för informations- och kulturutbytesverksamhet och allmänna främjandeinsatser. Regeringen framhåller i propositionen att verksamheten syftar till att skapa en positiv bild av Sverige och förtroende för Sverige som internationell samarbetspartner och därmed främja svenska intressen och bidra till tillväxt och sysselsättning. De svenska utlandsmyndigheterna utgör regeringens främsta instrument för att genomföra detta mål i enskilda länder. När det gäller regeringens avsikter för 1998 skall, vad avser anslaget C 1 Svenska institutet, insatser i Västeuropa prioriteras och vad gäller anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet skall insatser i Västeuropa, Nordamerika och Ostasien prioriteras. Regeringen anför vidare att informationen om Sverige i utlandet måste fortsätta att utvecklas för att möta nya behov och krav på grund av omvärldsförändringar. Svenska institutet bör därför prioritera uppbyggnad av kapacitet för projektsamordning. Regeringen föreslår i propositionen att en ny myndighet Svenska institutet med uppgift att bedriva motsvarande verksamhet som Stiftelsen Svenska institutet bildas vid tidpunkt under budgetåret som regeringen bestämmer. Regeringens avsikt är att den nya myndigheten skall vara bildad senast den 1 april 1998. Regeringen anför att den nya myndigheten bör ta fasta på institutets nuvarande inriktning och ta till vara institutets specifika internationella kompetens. Härvid bör även de av riksdagen fastställda kulturpolitiska målen beaktas, anför regeringen vidare. Regeringen föreslår att anslaget C 1 Svenska institutet för budgetåret 1998 skall uppgå till 50,7 miljoner kronor. Anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet finansierar i första hand särskilda, av regeringen prioriterade, informations- och främjandeinsatser genom de svenska utlandsmyndigheterna. Det används även till person- och journalistinbjudningar samt seminarier och visst kulturutbyte. Regeringen föreslår att anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet skall uppgå till 9,8 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Motionerna I motion U301 (m) anförs att Nämnden för Sverigeinformation i utlandet - som etablerades 1995 - inte har egna resurser till kampanjer utan man får lita till bidrag från de organisationer och myndigheter man samarbetar med och till medel som av sponsorer ställs till förfogande för olika projekt. Därmed är, menar motionären, verksamheten till stor del beroende av de anslag som respektive myndighet får och de finner det anmärkningsvärt att samtliga myndigheter som arbetar med NSU får sina anslag minskade med ca 10 % eller mer för budgetåret 1998. Motionären menar att tillräckliga medel måste ställas till myndigheternas förfogande så att Sverigefrämjande insatser i utlandet i samarbetet mellan NSU och myndigheter även fortsättningsvis kan genomföras. I partimotion U303 (v) yrkande 1 anför motionärerna att ambassadernas information om Sverige i respektive land är av mycket skiftande karaktär. Motionärerna menar att snabb, allsidig och tillförlitlig information om Sverige och den politiska debatten i landet är önskvärd vid utlandsmyndigheterna. Motionärerna förespråkar att en översyn genomförs av informationstillgången vid utlandsmyndigheterna inkluderande behovet av modern teknisk utrustning.
Utskottets överväganden Som utskottet framhöll i betänkande 1996/97:UU1 utgör informationen om Sverige i utlandet en viktig del av svensk utrikespolitik. Det förtroende och den goodwill som byggs upp i omvärlden genom informationsinsatser, kulturutbyte samt utbildnings- och forskningsutbyte leder även till export, ökad turism i Sverige och ökade investeringar till Sverige och därmed, indirekt, till tillväxt och sysselsättning. I motion U301 (m) konstaterar motionären att Nämnden för Sverigeinformation i utlandet inte har egna resurser utan är beroende av bidrag från de organisationer och myndigheter man kan samarbete med. Motionären menar att i det perspektivet är det olyckligt att berörda myndigheter erhållit sänkta anslag och anför att tillräckliga medel måste ställas till myndigheternas förfogande så att Sverigefrämjande insatser i utlandet i samarbete mellan NSU och myndigheter även fortsättningsvis kan genomföras. Regeringen konstaterar i proposition 1997/98:1 att på grund av det statsfinansiella läget är resurserna för informations- och kulturverksamhet begränsade. Regeringen menar att där så är möjligt skall samarbetsmöjligheter med nationella och lokala arrangörer tas till vara. Regeringen framhåller att Nämnden för Sverigeinformation i utlandet har vunnit ett brett erkännande som samarbetsforum för Sverigefrämjande. Regeringen föreslår under anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet att särskilda medel om 1 miljon kronor avsätts till nämnden för att initiera eller medverka i samarbetsprojekt inom Sverigefrämjandet. Syftet är att ytterligare stärka nämndens roll i detta arbete. Utskottet delar regeringens positiva syn på den verksamhet som bedrivs av Nämnden för Sverigeinformation i utlandet och välkomnar det budgetbidrag som ställs till nämndens förfogande i budgeten för 1998 för ökade främjandeinsatser. Utskottet noterar att Utrikesdepartementet inom anslagsposten A Utrikesförvaltningen m.m. valt att, inom ramen för extra medel som ställts till förfogande, satsa offensivt på främjande av svensk export samt investeringar och turism i Sverige. Dessa resurser används för att öppna generalkonsulat i Gdansk och Los Angeles, vilket enligt utskottets uppfattning i båda fallen kommer att medföra förbättringar vad gäller Sverigefrämjandet i två, för Sverige och svenskt näringsliv, viktiga geografiska områden. Med det anförda betraktar utskottet motion U301 (m) besvarad. Motionärerna bakom motion U303 (v) yrkande 1 förespråkar en översyn av informationstillgången om Sverige och svensk politisk debatt vid utlandsmyndigheterna och att behovet av modern teknisk utrustning prövas i det sammanhanget. Utskottet har inhämtat att ett flertal åtgärder har vidtagits inom Utrikesdepartementet för att de förbättrade möjligheter till informationsspridning som IT-utvecklingen har medfört skall kunna tillgodogöras. Utöver sammanställningar av nyheter i svenska och utländska medier har departementet såväl en extern som en intern hemsida, vilka innehåller länkar till riksdagen och Information Rosenbad. Ett ständigt ökande antal utlandsmyndigheter har som en del av datoriseringen givits möjlighet att koppla upp sig till hemsidorna. Detta möjliggör en kontinuerlig bevakning av aktuella politiska händelser i Sverige från de berörda utlandsmyndigheternas sida. I sammanhanget kan dock framhållas att i flera länder där Sverige har utlandsmyndigheter är den tekniska nivån på kommunikationssystemen sådan att den inte tillåter tillgodogörande av den senaste kommunikationstekniken på IT- området. Flera utlandsmyndigheter kommer därför även under de närmaste åren att behöva lita till traditionell teknik. Utskottet har vidare inhämtat att en översyn av arbetet med information i aktuella politiska frågor och användningen av informationsteknik pågår i Regeringskansliet och väntas blir avslutad i en första fas under första halvåret 1998. Utskottet finner att de initiativ som har tagits på området - och de åtgärder som har genomförts - alla bidrar till att såväl den allmänna svenska politiska debatten som specifika utrikespolitiska frågor, med hjälp av informationstekniken, når ut till alltfler utlandsmyndigheter och till fler människor snabbare än tidigare. Utskottet anser därmed att motion U303 (v) yrkande 1 är besvarad. Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1 att en ny myndighet Svenska institutet med uppgift att bedriva motsvarande verksamhet som Stiftelsen Svenska institutet bildas vid tidpunkt under budgetåret som regeringen bestämmer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 2). Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Information om Sverige i utlandet väl avvägt och tillstyrker propositionens belopp under verksamhetsområde C.
D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
Propositionen (s. 31-34) Verksamhetsområdet omfattar stöd till utredningar och forskning om nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor i vilket ingår stöd till forskningsinstitutionerna SIPRI, Försvarets forskningsanstalt (FOA) och Utrikespolitiska Institutet (UI). Regeringen framhåller i propositionen att målsättningarna för verksamhetsområdet är att: - främja information och forskning på de nämnda forskningsområdena, - tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap vid förhandlingar om nedrustning samt vid internationellt samarbete för att motverka spridning av massförstörelsevapen. Regeringen anför att målsättningarna för verksamhetsområdet har uppfyllts väl. Syftet med anslaget D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området är att ge stöd till verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad gäller nedrustnings- och säkerhetspolitik. Exempel på bidrag från detta anslag under innevarande budgetår är stöd för ett internationellt seminarium om totalförbud mot antipersonella minor. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling föreslås för budgetåret 1998 uppgå till 9 miljoner kronor. Från anslaget lämnas bidrag som organisationsstöd eller projektstöd till enskilda organisationer. Stödet omfattar ämnesområdena nedrustning och rustningskontroll, konflikthantering samt andra säkerhetspolitiska ämnen inom ramen för ett vidgat säkerhetspolitiskt synsätt. Under budgetåret 1997 har stöd utgått till tretton organisationer i form av organisationsstöd samt till drygt hundra enskilda projekt. Regeringen anför i propositionen att uppställda mål har uppfyllts väl samt att stödet har haft god spridningseffekt. Anslaget D 3 utgör bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI. Institutet har till syfte att bedriva forskning i konflikt- och samarbetsfrågor. Vad avser budgetåret 1998 menar regeringen att SIPRI i ökande utsträckning bör finansiera sin verksamhet med externa bidrag. Regeringen framhåller att trots ett minskat anslag har SIPRI väl uppfyllt uppställda mål. Syftet med anslaget D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet är att tillföra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt (FOA). Regeringen framhåller att tillgång på teknisk och vetenskaplig expertis är en nödvändighet för att Sverige aktivt skall kunna delta i det internationella arbetet för nedrustning, rustningskontroll och främjande av internationell säkerhet. Vidare menar regeringen att FOA bör anpassa sin verksamhet till den utveckling som skett inom nedrustningsområdet genom kemvapenkonventionens ikraftträdande och slutförandet av förhandlingarna om fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar. Man bör vid anpassningen ta hänsyn till möjligheten av kommande internationella förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för vapenändamål. Anslaget D 5 Utrikespolitiska institutet syftar till att främja intresse för internationella frågor samt att öka kunskapen om detta ämne genom forskning och information till allmänheten. Regeringen framhåller att institutet trots ett minskat anslag väl uppfyllt målsättningarna för verksamheten. Vidare menar regeringen att det är av fortsatt stor vikt att institutet även i högre grad finner extern finansiering för att minska beroendet av statliga medel.
Motionen I motion U307 (m) yrkande 6 begärs ett riksdagens beslut om att avveckla anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Motionärerna menar att det inte är rimligt att enskilda organisationer skall särbehandlas när det gäller verksamhet med denna inriktning. I stället menar motionärerna att fria och frivilliga organisationer bör få stöd enligt generella principer och inte styras med specialdestinerade anslag, vilket kan skapa ett beroende av statsmakten och dess intentioner, vilket inte är önskvärt.
Utskottets överväganden Utskottet har i betänkande 1996/97:UU1 behandlat denna fråga och anförde därvid följande:
Till grund för regeringens beslut om stöd till enskilda organisationer som är verksamma med frågor rörande säkerhetspolitik och fredsfrämjande, ligger förordningen (1993:983) om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Utskottet finner att bidrag till verksamhet av detta slag ligger väl i linje med Sveriges allmänna utrikespolitiska överväganden, där säkerhetspolitiska frågor har kommit att få en allt större betydelse, i och med de omvälvande förändringarna i det säkerhetspolitiska mönstret alltsedan Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning. Utskottet ser det som positivt att regeringen på detta sätt har en möjlighet att stödja en verksamhet som ger viktiga bidrag till en ökad förståelse av förändringar i vår omvärld. Utskottet finner inte anledning att ändra dessa bedömningar. Utskottet finner det vidare av särskild vikt att kunskap, intresse och engagemang för frågor som rör global och europeisk säkerhet stimuleras. Med tanke på den totala omfattningen av projekt som helt eller delvis finansieras (organisationsstöd till drygt ett hundra enskilda projekt och till tretton organisationer) är det klart att verksamheten inom området har en god spridningseffekt. Motion U307 (m) yrkande 6 avstyrks. Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor väl avvägda och tillstyrker propositionens förslag under verksamhetsområde D.
E Övriga utrikespolitiska frågor
Propositionen (s. 35-37) I verksamhetsområdet ingår anslagen till Inspektionen för strategiska produkter (ISP) samt Europainformation m.m. ISP har erhållit uppgiften att vara nationell myndighet för den nya kemvapenkonventionen, CWC, vilken trädde i kraft under 1997. Regeringen framhåller att detta ställer nya krav på myndigheten, vilket medför att tillräckliga resurser bör tillföras ISP för att de uppgifter som medlemskapet i CWC medför skall kunna fullgöras. Regeringens anslagsförslag avseende E 1 Inspektionen för strategiska produkter för budgetåret 1998 uppgår till 15,8 miljoner kronor. Kostnaderna för verksamheten täcks av avgifter, som redovisas mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiften tas ut av de företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden. Regeringens förslag avseende anslaget E 2 Europainformation m.m. uppgår till 7,8 miljoner kronor för budgetåret 1998. Regeringen framhåller vad gäller detta anslag att under 1998 kommer information om unionens utvidgning att prioriteras. Informationen om resultatet av EU:s medlemsländers regeringskonferens kommer även fortsättningsvis att vara viktig.
Motionerna I motion U303 (v) yrkande 8 efterlyser motionärerna en bred debatt om EU- frågorna och menar att en sådan kan komma till stånd om bistånd i form av projektbidrag för information och studier om Europas och unionens utveckling utgår till frivilliga organisationer och stiftelser. Vänsterpartiet vill därför höja anslaget E 2 Europainformation m.m. med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motionärerna bakom motion U304 (c, v, mp, kd) framhåller att inför folkomröstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen fanns en livlig debatt om det europeiska samarbetet men konstaterar att debatten i dag är svag. Med tanke på avsaknad av en bred debatt om EU-frågorna och den okunskap som råder, föreslår motionärerna att ett särskilt stöd skall inrättas till informationsverksamhet som bedrivs av frivilliga organisationer och stiftelser. Stödet bör utgå i form av projektbidrag för information och studier om Europas och EU:s utveckling och bör administreras av UD, enligt motionärerna. Motionärerna efterlyser ett förslag från regeringen i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och menar att anslaget bör vara 10 miljoner kronor. Motionärerna begär ett riksdagens tillkännagivande om vad som anförts om ett anslag för information och studier om Europas och EU:s utveckling. Även i motion U305 (s) anförs att intresset för att diskutera EU-relaterade frågor bland allmänheten är på en anmärkningsvärt låg nivå. Motionären menar att ett traditionellt svenskt och effektivt sätt att öka kunskap och engagemang är att kanalisera resurser till folkrörelser och andra ideella organisationer med intresse för EU-frågor och begär ett tillkännagivande om behovet av resurser till folkrörelser och ideella organisationer för att bedriva EU- information. I motion U502 (s) framhålls att en stor del av den information om EU som framkommer i medier har en negativ slagsida medan den utveckling som sker och de diskussioner som Sverige är med och leder inom unionen sällan nämns. Därför behövs mer information, menar motionären, och föreslår att nya informationsvägar prövas. Omfattande utbildningsinsatser behövs både vad gäller utvecklingen inom EU och konsekvenserna av att den ekonomiska och monetära unionens tredje steg förverkligas. Motionären anför att medel för dessa utbildningsinsatser bör kunna sökas av ideella organisationer och materialet bör tillhandahållas av EU-sekretariatet inom Regeringskansliet.
Utskottets överväganden I motionerna framhålls att den svenska debatten kring EU var livlig inför folkomröstningen om medlemskapet och i anslutning till valet av ledamöter till Europaparlamentet men att den sedermera har tunnats ut. Motionärerna menar att en aktiv Europadebatt behöver stimuleras och anser att stöd till folkrörelsers informations- och opinionsbildande verksamhet skulle kunna bidra till en mer aktiv debatt kring EU-frågorna. Sverige är sedan 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen. Med medlemskapet följer både rättigheter och förpliktelser. Unionssamarbetet är inte statiskt utan utvecklas ständigt. Under de närmaste åren står ett antal stora frågor på unionens och dess medlemsländers agenda: att förstärka den inre marknaden, ratifikation och genomförande av Amsterdamfördraget, medlemskapsförhandlingar med kandidatländerna i Central- och Östeuropa, förhandlingar inför unionens nästa flerårsbudget samt de reformfrågor som aktualiseras i detta sammanhang. Det är frågor som kommer att få konse-kvenser både för Sverige som medlemsland och för medborgarna. Utskottet delar motionärernas bedömning att det är väsentligt att en diskussion kring Europafrågorna äger rum i Sverige. I ett medlemsland sätter Europapolitiken sin prägel på många områden i samhällslivet. Därför är det av vikt att det finns en aktiv debatt i Europafrågorna. I denna har både allmänhet, medier, intressegrupper och politiska partier en roll. Redan i dag avsätter många organisationer medel för att bedriva upplysningsverksamhet och opinionsbildning kring EU-frågorna. När Sverige är medlem i EU är det naturligt att politiska partier och intressegrupper ser opinionsbildning i EU-frågor som en normal och kontinuerlig del av verksamheten och den politiska debatten. Utskottet menar att debatt förutsätter kunskap och att det fortfarande finns ett behov av folkbildning inom detta område. Utskottet ser lättillgänglig information och fördjupade kunskaper inom ramen för folkbildningsinsatser som viktiga element i en strävan att EU-debatten blir mer aktiv i Sverige. Det är likaså av vikt att Europadebatten förs i vida kretsar. Det bör, enligt utskottets mening, därför vara möjligt att erhålla projektbidrag från regeringen för informations- och kunskapshöjande insatser och därvid bör särskild hänsyn tas till att insatserna har goda spridningseffekter. Utskottet anser att därmed är motionerna U305 (s) och U502 (s) besvarade. Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Övriga utrikespolitiska frågor väl avvägt och tillstyrker propositionens belopp under verksamhetsområde E. I konsekvens härmed avstyrker utskottet motionerna U303 (v) yrkande 8 och U304 (c, v, mp, kd).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande dialogen mellan Utrikesdepartementet och enskilda organisationer samt folkrörelser att riksdagen förklarar motion 1997/98:U220 yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört, 2. beträffande resurser för projektexportsekretariatet inom UD att riksdagen förklarar motion 1997/98:U220 yrkande 17 besvarad med vad utskottet anfört, 3. beträffande svensk diplomatisk närvaro i fransktalande västra Afrika samt Sveriges representation i Kinshasa att riksdagen förklarar motion 1997/98:U302 yrkandena 1 och 2 besvarad med vad utskottet anfört, 4. beträffande lokalanställdas möjligheter att göra studieresor till Sverige att riksdagen avslår motion 1997/98:U303 yrkande 2, 5. beträffande fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS att riksdagen avslår motion 1997/98:U303 yrkande 6, res. 1 (v, mp) 6. beträffande inrättande av ett generalkonsulat i Milano att riksdagen avslår motion 1997/98:U306, 7. beträffande inrättande av ett generalkonsulat i Murmansk att riksdagen avslår motion 1997/98:U801 yrkande 1, 8. beträffande utökade officiella kontakter med Taiwan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U627 yrkande 1 och 1997/98:U631 yrkande 2, 9. beträffande skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U627 yrkande 2 och 1997/98:U632 yrkandena 7, res. 2 (m, fp, kd) 10. beträffande svensk representation i Taipei att riksdagen avslår motion 1997/98:U632 yrkande 8, res 3 (fp, kd) 11. beträffande Sveriges representation i Minsk att riksdagen förklarar motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis) besvarad med vad utskottet anfört, res. 4 (m) 12. beträffande Sveriges representation i Wellington att riksdagen avslår motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis), res. 5 (m, fp) 13. beträffande en översyn av Sveriges representation utomlands att riksdagen förklarar motion 1997/98:U307 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört, 14. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 3 (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 5 avsnitt 1) och med avslag på motionerna 1997/98:U210 yrkande 11, 1997/98:U303 yrkande 8 samt 1997/98:U307 yrkandena 4 och 6 (delvis) för budgetåret 1998 under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan anvisar anslag enligt kolumnen ?Utskottets förslag? enligt den bilaga som är fogad till detta betänkande och med de anslagsbenämningar och anslagstyper som framgår av bilagan, 15. beträffande regeringens förslag till mål för utgiftsområde 5 att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 1 antar förslag till mål för utgiftsområde 5 såsom de formuleras i propositionens avsnitt 2, 16. beträffande resurser till Nämnden för Sverigeinformation i utlandet att riksdagen förklarar motion 1997/98:U301 besvarad med vad utskottet anfört, 17. beträffande informationstillgången vid utlandsmyndigheterna om Sverige och svensk politisk debatt att riksdagen förklarar motion 1997/98:U303 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört, 18. beträffande bildande av ny myndighet Svenska institutet att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 2 antar regeringens förslag, 19. beträffande anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen avslår motion 1997/98:U307 yrkande 6 (delvis), res. 6 (m) 20. beträffande medel till folkrörelser och ideella organisationer för EU-information att riksdagen med avslag på motion 1997/98:U304 förklarar motionerna 1997/98:U305 och 1997/98:U502 besvarade med vad utskottet anfört.
Stockholm den 25 november 1997
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Agneta Berndt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd), Magnus Johansson (s), Sonia Karlsson (s), Christina Axelsson (s) och Anders Ygeman (s).
Reservationer
1. Fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS (mom. 5) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med ?Som utskottet har? och på s. 12 slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse: Som har framhållits tidigare i detta betänkande menar utskottet, liksom regeringen, att samarbetet med folkrörelser och enskilda organisationer inom biståndsområdet är av särskild vikt. Utskottet anser emellertid att det är beklagligt att Sveriges ambassader i Ungern, Brasilien, Chile och Filippinerna ägnar tid och resurser till att marknadsföra JAS Gripen. Det är enligt utskottets mening svårt att förena Sveriges engagemang för global nedrustning med direkt marknadsföring av krigsmateriel för strid. Därför menar utskottet att marknadsföringsinsatserna inom utrikesrepresentationen bör upphöra och resurser i stället användas till att öka samarbetet med enskilda organisationer och folkrörelser. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U303 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm (mom. 9) Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson, Lars Hjertén (alla m), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Ingrid Näslund (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?I avsaknad? och på s. 14 slutar med ?yrkande 7.? bort ha följande lydelse: Ett allt livligare utbyte äger rum mellan Taiwan och Sverige genom industri- och handelsdelegationer och besök på regerings-, riksdags- och myndighetsnivå. Även på andra områden såsom inom kultur, utbildning och forskning sker ett livligt utbyte. Trots avsaknad av formella diplomatiska relationer mellan Taiwan och Sverige har länderna högt utvecklade permanenta kontakter. Exportrådets kontor i Taipei har en status på hög nivå med en skattefrihet och viseringsrätt som är likvärdig med diplomatiska representationer. Motsvarande uppgifter fullgörs i Sverige av Taiwans representationskontor i Stockholm, som i realiteten fungerar som en utländsk ambassad. Mot bakgrund av det ständigt växande utbytet mellan Sverige och Taiwan menar utskottet att Sverige som en gest av goodwill bör ge Taiwans kontor i Stockholm en skattemässig likabehandling med den som kommer exportkontoret i Taipei till del och som sker för Taipei-representationerna i Tyskland, Frankrike och Österrike. Det finns enligt utskottets uppfattning inga formella eller praktiska skäl emot förslaget om skattefrihet. Regeringen bör skyndsamt vidta de åtgärder som behövs för att denna fråga skall lösas på lämpligt sätt. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U627 yrkande 2 och 1997/98:U632 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Svensk representation i Taipei (mom. 10) Karl-Göran Biörsmark (fp) och Ingrid Näslund (kd) anser: dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Vad gäller? och slutar med ?yrkande 8.? bort ha följande lydelse: Det är vidare utskottets uppfattning att den svenska representationen i Taipei bör förstärkas. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande svensk representation i Taipei att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U632 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Sveriges representation i Minsk (mom. 11) Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Vad avser Minsk? och slutar med ?besvarad i denna del.? bort ha följande lydelse: Vad avser Minsk sker bevakningen av utvecklingen i Vitryssland genom sidoackreditering från Moskva, vilket enligt utskottets mening inte är till fyllest. Vitryssland ligger inom Sveriges närområde, och den politiska utvecklingen i landet har betydelse för stabiliteten i den östra delen av Östersjöregionen. Sverige bedriver viss biståndsverksamhet i Vitryssland, inriktad på att stödja de demokratiska krafterna i landet. Av dessa skäl är det angeläget att snarast upprätta en ambassad för att försäkra svensk diplomatisk närvaro i Vitryssland. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande Sveriges representation i Minsk att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Sveriges representation i Wellington (mom. 12) Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson, Lars Hjertén (alla m) samt Karl- Göran Biörsmark (fp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Vad avser Wellington? och slutar med ?i berörd del.? bort ha följande lydelse: Vad gäller Wellington finner utskottet att arrangemanget med sidoackreditering från Canberra, Australien, ej är tillfredsställande. En svensk ambassad bör snarast upprättas i Nya Zeeland. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande Sveriges representation i Wellington att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (mom. 19) Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 24 börjar med ?Utskottet har? och på s. 25 slutar med ?yrkande 6 avstyrks.? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att fria och frivilliga organisationer bör få stöd enligt generella principer och inte styras av specialdestinerade anslag. Utskottet menar att en särbehandling av vissa organisationer, med utgångspunkt i deras verksamhetsinriktning, skapar ett icke önskvärt beroende av statsmakten. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U307 yrkande 6 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
Resurser för projektexportsekretariatet inom UD (mom. 2) Ingrid Näslund (kd) anför: Det är med stor tillfredsställelse vi kristdemokrater noterar att regeringen föreslår att UD:s projektexportsekretariat skall fortsätta med sin verksamhet efter en treårig försöksperiod. Vi menar att projektexportsekretariatet, som redan i dag spelar en betydelsefull roll när det gäller att bistå svenska företag i deras ambitioner att konkurrera om de multilaterala institutionernas stora inköp, äger stor potential i framtiden. Att utveckla sekretariatet ytterligare finner vi därför vara av särskild vikt och betydelse och föreslår sålunda att ytterligare resurser tillförs sekretariatet samt att frågan om den organisatoriska tillhörigheten omgående löses.
Sveriges representation i Kinshasa (mom. 3) Karl-Göran Biörsmark (fp) anför: Det är glädjande att den svenska ambassaden i Kinshasa nu åter skall öppnas. Det var ett förhastat beslut att dra in den diplomatiska närvaron i Kinshasa, något som nu lyckligtvis kommer att rättas till. I den mycket svåra politiska och humanitära situation som Rwanda, Burundi och f.d. Zaire har gått igenom under senare år hade det varit av stor betydelse om Sveriges ambassad i Kinshasa hade varit bemannad med utsänd personal. Det hade underlättat informationsinhämtning att på plats kunna bilda sig en uppfattning om möjliga insatser samt varit ett stöd bl.a. för den omfattande humanitära verksamhet som den svenska missionen bedrivit och fortfarande bedriver i området och inte minst i regionen kring de Stora Sjöarna.
Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan (mom. 14) Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför: Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokrater och Centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 5. För budgetåret 1998 förordar vi de förslag till anslagsfördelning som framgår av Moderata samlingspartiets parti- och kommittémotioner.
Medel till folkrörelser och ideella organisationer för EU-information (mom. 20) Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson anför: För att underlätta för enskilda organisationer att inom ramen för folkbildningsarbetet bidra till att fördjupa debatten om EU hos en bred allmänhet är det viktigt att öronmärka en viss summa pengar för projektet. Vänsterpartiet anser att 10 miljoner kronor bör avsättas för detta ändamål i 1998 års budget.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags- fördelning. -------------------------------------------------------------------- | | | |Avvikelser i förhållande till| | | | | utskottets förslag | ------------------------------------------------------------------- | | |Utskottets| | | | | | | |förslag| (m) | (c) | (v) | | -------------------------------------------------------------------- |A |Utrikesförvaltningen m.m. | ------------------------------------------------------------------- |1 |Utrikesförvaltningen | 1 757 |+59 000 | | | | | |(ram) | 629 | | | | | ------------------------------------------------------------------- |2 |Nordiskt samarbete (ram) | 1 452 | | + 1500 | | | ------------------------------------------------------------------- |3 |Ekonomiskt bistånd till | 4 402 | | | | | | |svenska medborgare i | | | | | | | |utlandet m.m. (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- |B |Internationella organisationer | ------------------------------------------------------------------- |1 |Bidrag till vissa |464 161| | | | | | |internationella | | | | | | | |organisationer (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- |2 |Nordiska ministerrådet |274 300| | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- |3 |Organisationen för |24 400 | | | | | | |ekonomiskt samarbete och | | | | | | | |utveckling (OECD) (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- |4 |Fredsfrämjande verksamhet|143 409| -143 | | | | | |(ram) | | 409[1] | | | | -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- |C | -------------------------------------------------------------------- |Information om Sverige i utlandet | ------------------------------------------------------------------- |1 |Svenska Institutet (ram) |50 748 | | | | ------------------------------------------------------------------- |2 |Övrig information om | 9 835 | | | | | | |Sverige i utlandet (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- |D |Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor | ------------------------------------------------------------------- |1 |Utredningar och andra | 2 259 | | | | | | |insatser på det | | | | | | | |utrikespolitiska området | | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- |2 |Information och studier | 9 000 |- 9 000 | | | | | |om säkerhetspolitik och | | | | | | | |fredsfrämjande utveckling| | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- |3 |Bidrag till Stockholms |20 324 | | | | | | |internationella | | | | | | | |fredsforskningsinstitut | | | | | | | |(SIPRI) (obet) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- |4 |Forskning till stöd för |10 262 | | | | | | |nedrustning och | | | | | | | |internationell säkerhet | | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- |5 |Utrikespolitiska |10 004 | | | | | | |Institutet (obet) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- |6 |Forskningsverksamhet av | 5 524 | | | | | | |särskild utrikes- och | | | | | | | |säkerhetspolitisk | | | | | | | |betydelse (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- |E |Övriga utrikespolitiska frågor | ------------------------------------------------------------------- |1 |Strategisk exportkontroll|15 801 | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- |2 |Europainformation m.m. | 7 800 | | -1 500 |+ 10 000| | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------- | |SUMMA | 2 811 | 2 717 | 2 811 | 2 821 | | | | | 310 | 901 | 310 | 310 | | | | | | (-93 | | (+10 | | | | | | 409) | | 000) | | -------------------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Bör överföras till utgiftsområde 7 enligt motion U307 yrkande 5. Motionen behandlas av finansutskottet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................4 Allmänt om utgiftsområdet...........................4 Propositionen avsnitt 2 (s. 7 13).................4 A Utrikesförvaltningen..............................5 Propositionen (s. 15 17)..........................5 Motionerna..........................................6 Utskottets överväganden.............................8 B Internationella organisationer...................16 Propositionen (s. 19 26).........................16 Utskottets överväganden............................20 C Information om Sverige i utlandet................20 Propositionen (s. 27 29).........................20 Motionerna.........................................21 Utskottets överväganden............................21 D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor......23 Propositionen (s. 31 34).........................23 Motionen...........................................24 Utskottets överväganden............................24 E Övriga utrikespolitiska frågor...................25 Propositionen (s. 35 37).........................25 Motionerna.........................................25 Utskottets överväganden............................26 Hemställan...........................................27 Reservationer........................................29 1. Fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS (mom. 5) 29 2. Skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm (mom. 9)30 3. Svensk representation i Taipei (mom. 10)........30 4. Sveriges representation i Minsk (mom. 11).......31 5. Sveriges representation i Wellington (mom. 12)..31 6. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (mom. 19) 32 Särskilda yttranden..................................32 Resurser för projektexportsekretariatet inom UD (mom. 2)32 Sveriges representation i Kinshasa (mom. 3)........32 Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan (mom. 14) 33 Medel till folkrörelser och ideella organisationer för EU-information (mom. 20) 33