Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Betänkande 1996/97:UU1
Utrikesutskottets betänkande
1996/97:UU01
Statsbudgeten för budgetåret 1997. Utgiftsområde 5 (Utrikesförvaltning och internationell samverkan)
Innehåll
1996/97 UU1
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens framställning i proposition 1996/97:1 avseende anslagsbehov under utgiftsområde 5, Utrikesförvaltning och internationell samverkan. Regeringen föreslår att totalt 2 757 203 000 kr anvisas till anslag inom det aktuella utgiftsområdet. I betänkandet bifaller utskottet regeringens förslag till medelsramar för de olika anslagen. Utskottet tar också ställning till motioner som väckts i anslutning till propositionen. Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks. Till betänkandet är fogat 2 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1996/97:1 att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:
Regeringen föreslår att riksdagen ANSLAG ANSLAGSTYP ANSLAGS- BELOPP
(tusental kr)
A 1. Utrikesförvaltningen Ramanslag 1 667 384
A 2. Nordiskt samarbete Ramanslag 1 442
A 3. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. Ramanslag 4 371
B 1. Bidrag till vissa internationella organisationer Ramanslag 452 462
B 2. Nordiska ministerrådet Ramanslag 303 700
B 3. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Ramanslag 24 207
B 4. Fredsfrämjande verksamhet Ramanslag 150 206
C 1. Svenska Institutet Ramanslag 55 237
C 2. Övrig information om Sverige i utlandet Ramanslag 10 266
D 1. Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området Ramanslag 2 322
D 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling Ramanslag 9 250
D 3. Bidrag till Stockholms internationella Obetecknat fredsforskningsinstitut (SIPRI) anslag 20 571
D 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet Ramanslag 12 235
D 5. Utrikespolitiska Institutet Obetecknat anslag 10 112
D 6.Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse Ramanslag 3 597
E 1.Strategisk exportkontroll Ramanslag 13 857
E 2.Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Obetecknat Institutet anslag 4 636
E 3.Europainformation m.m. Ramanslag 8 800
E 4.Bidrag till organisationer för mänskliga rättigheter och folkrätt Ramanslag 2 548
Summa för utgiftsområdet 2 757 203
Motionerna
1996/97:U301 av Carl Erik Hedlund och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ambassad i Nya Zeeland.
1996/97:U302 av Bertil Persson och Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av uppgifterna för Sveriges utlandsrepresentation i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:U303 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om för svensk diplomatisk närvaro i Minsk, Wellington m.m., 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av principerna för den svenska utrikesrepresentationen och utrikesförvaltningen, 3. att riksdagen under anslag A 1 Utrikesförvaltningen anvisar ytterligare 50 miljoner kronor att användas i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen beslutar avveckla anslaget D2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling i enlighet med vad som anförs i motionen.
1996/97:U304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan i enlighet med vad som i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan för åren 1998 och 1999 i enlighet med vad som i motionen anförts,
1996/97:U305 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åter öppna ambassaden i Zaire, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett generalkonsulat i Murmansk, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omorganisera utlandsverksamheten för att finansiera nysatsningarna, 4. att riksdagen beslutar att 13,857 miljoner kronor, anslaget för Inspektionen för strategiska produkter, utgår, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter bör vara självfinansierad, 6. att riksdagen beslutar att 13,857 miljoner kronor tillförs och fördelas mellan anslagen D Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor och E4 Organisationer för mänskliga rättigheter och folkrätt.
1996/97:U511 av Olle Lindström (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konsulat inrättas i Murmansk,
1006/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning rörande Central- och Östeuropa,
Utskottet
A Utrikesförvaltningen m.m.
Propositionen (s. 7-15)
Regeringen anför i propositionen att utgångspunkten för besparingarna inom utgiftsområde 5 har varit de förslag som presenterades i budgetpropositionen 1995 och vårpropositionen 1996 och som riksdagen ställt sig bakom. Besparingarna fram till år 1998 sker därför främst genom kostnadsminskningar inom utrikesförvaltningen, minskade bidrag till det nordiska samarbetet samt en minskning av de s.k. bidragsanslagen. I samband med den uppdelning på utgiftsområdena 5 och 6. Totalförsvar, som inför 1997 sker av det tidigare anslaget för Fredsbevarande verksamhet under tredje huvudtiteln, genomförs den i vårpropositionen 1996 föreslagna besparingen på 250 miljoner kronor. I vårpropositionen har vidare anmälts en ytterligare besparing på 20 miljoner kronor inom utgiftsområde 5, som kommer att göras år 1998. Jämfört med de utgifter som i vårpropositionen beräknades för utgiftsområde 5, år 1997, på 2 724 miljoner kronor, har en ökning skett med 33 miljoner kronor. Ökningen beror huvudsakligen på förändringar i valutakursantaganden samt av överflyttning av personal till Utrikesdepartementet med anledning av den senaste regeringsombildningen.
Till följd av regeringsombildningen i mars månad i år då ansvaret för asyl- och migrationsfrågorna överfördes till Utrikesdepartementet ingår dessa frågor i den nya integrerade organisationen, medan ansvaret för exportfrämjande inklusive exportfinansiering m.m. har flyttats till Närings- och handelsdepartementet.
Verksamhetsområdets beloppsmässigt viktigaste utgift utgörs av förvaltningskostnader för utrikesförvaltningen, dvs. såväl Utrikesdepartementet som utrikesrepresentationen. Löner och ersättningar för merkostnader som uppstår för de utlandsstationerade svarar här för den största delen. Näst efter lönekostnaderna utgör kostnaderna för lokaler och bostäder för utrikesrepresentationen den största utgiftsposten. Inom ramen för det sparbeting som ålagts departementet genomförs bl.a. åtgärder som syftar till att på sikt minska de totala kostnaderna för chefsbostäder, kanslilokaler och bostäder för den utsända personalen.
I syfte att skapa bättre förutsättningar för att bedriva en sammanhållen svensk utrikespolitik genomfördes den 1 juli i år en genomgripande omorganisation av Utrikesdepartementet. Målet med omorganisationen är att anpassa Utrikesdepartementet till de nya uppgifter för utrikespolitiken som en tilltagande internationalisering, det växande ömsesidiga beroendet mellan Utrikesdepartementets traditionella politikområden samt inte minst EU- medlemskapet medfört.
Anslaget A 1. Utrikesförvaltningen används för departementets och utlandsmyndigheternas löner och andra förvaltningskostnader, till vilka främst hör kostnader för chefs- och personalbostäder samt kanslier, utlandstillägg, löner för lokalanställd personal, resor och deltagande i internationella möten och förhandlingar, driftskostnader för den omfattande ADB- och telekommunikationsverksamheten samt ränte- och amorteringskostnader för gjorda investeringar i anläggningstillgångar.
För innevarande mandatperiod har UD:s förvaltningsanslag ålagts ett sparbeting på totalt ca 170 miljoner kronor. För att genomföra detta sparande minskades förvaltningskostnaderna inför budgetåret 1995/96 med drygt 70 miljoner kronor. Detta skedde genom nedläggning av sju utlandsmyndigheter, indragning av drygt 30 utsända tjänster vid kvarvarande utlandsmyndigheter, uppsägning av lokalanställda främst vid de myndigheter som lagts ned, rationaliseringar på fastighetsområdet, förändringar som skett efter förhandlingar med de fackliga organisationerna, när det gäller vissa ersättningar i samband med utlandsstationering samt genom en generell reducering av driftskostnaderna med 5 %.
Besparingsarbetet bedrevs på ett sådant sätt att det även skulle skapa utrymme för de ambitionshöjningar i form av nya utlandsmyndigheter som förändringar i vår omvärld kräver, nämligen i Sarajevo (Dayton-avtalet), Luxemburg (EU- medlemskapet) och Shanghai (en snabbt växande marknad för svensk export). Dessutom kommer den svenska ambassaden i Beirut, som varit stängd under ett antal år, att åter öppnas och bemannas med utsänd personal. En ny ambassadanläggning i Riga och ett nytt ambassadkansli i Dar es Salaam, det senare uppfört i samverkan med Finland, har under budgetåret 1995/96 tagits i drift. Arbetet med den nordiska ambassadanläggningen i Berlin fortskrider planenligt med siktet inställt på att anläggningen skall stå klar år 1999.
Från anslaget A 2. Nordiskt samarbete betalas kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbets ministrarna) och Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 1 442 000 kr.
Motionerna
I motion U301 (m), yrkas att ambassaden i Nya Zeeland måtte öppnas igen. Enligt motionärerna är Nya Zeeland i mångt och mycket ett europeiskt land, trots att det ligger långt borta. Dess politik och värderingar har stora likheter med våra, och det är därför värdefullt att kunna följa landets utveckling. Nya Zeeland har under slutet av 1980-talet genomfört stora förändringar av skattesystem, arbetsmarknadslagar, offentlig administration m.m. Resultatet har blivit en markant ökad tillväxt, sanerade statsfinanser och en stark valuta, tillsammans med en sjunkande arbetslöshet. För svenskt näringsliv, arbetsmarknad och offentlig förvaltning är det av stor betydelse att uppmärksamt följa verksamheten i Nya Zeeland. En permanent representation i Wellington framstår enligt motionärerna som en blygsam satsning.
I motion U302 (m), menar motionärerna att moderna telekommunikationer i stor utsträckning har förändrat grunderna för omvärldsbevakningen. Ambassadernas dagsaktuella politiska rapportering torde successivt få en allt mindre betydelse. Ambassaderna bör av detta skäl i större utsträckning få till uppgift att stimulera till utländska investeringar i Sverige och främja svensk export. En annan viktig uppgift för ambassaderna framgent bör vara att granska och utvärdera det bistånd som på olika vägar finansieras från Sverige. Frågan om ambassadernas framtida uppgifter bör enligt motionärerna bli föremål för en särskild utredning.
I motion U303 (m), yrkande 1, anför motionärerna att internationaliseringen ställer ökade krav på utrikesförvaltningen, både kvalitativt och kvantitativt. Den bekymmersamma situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland gör det angeläget med en omedelbar diplomatisk närvaro i Minsk. Vidare var det ett misstag att stänga ambassaden i Wellington. Nya Zeeland är ett dynamiskt industriland med en för Sverige särskilt intressant samhällsutveckling. I yrkande 2, argumenteras till förmån för en parlamentarisk utredning rörande principerna för Sveriges utrikesrepresentation. Motionärerna menar att regeringens förslag till besparingar inom utrikesförvaltningen m.m. bygger på föreställningen att den rådande strukturen i princip skall behållas, fast på en lägre utgiftsnivå. Detta kan inte vara ett rimligt tillvägagångssätt, heter det i motionen. En utredning beträffande organisationen bör arbeta snabbt, så att dess förslag kan ligga till grund för nästa års budgetproposition. I en sådan utredning bör rimliga långsiktiga ramar läggas till grund. Delar av kostnaderna för utrikesförvaltningen bör rimligen belasta andra delar av förvaltning och samhällsliv. Fördelningen mellan Utrikesdepartementets verksamhet utomlands och i Sverige bör också bli föremål för en analys. I samma motion, yrkande 3, vill motionärerna att riksdagen anvisar ytterligare 50 miljoner kronor till anslaget A 1. Utrikesförvaltningen m.m., i anledning av de ökade kvalitativa och kvantitativa krav som ställs på utrikesförvaltningen.
I motion U305 (v), yrkande 1, förespråkas att ambassaden i Zaire åter vppnas. En välfungerande ambassad med hög aktivitet kan både politiskt och ekonomiskt vara av stor betydelse för Sverige. Ambassaderna fungerar ofta som biståndskontor, och kan i den internationella samverkan få en avsevärd betydelse som bas i fredsförhandlingar, försoningsarbete eller konfliktförebyggande insatser. Ambassaden i Zaire, har enligt motionärerna haft stor betydelse, som Sveriges enda ambassad i det fransktalande Afrika. I landet finns svenska hjälparbetare och missionärer, vilket ytterligare motiverar närvaron av en svensk ambassad. Samarbetet i Barentsregionen är ett annat område där Sverige har ett starkt engagemang, och motionärerna förespråkar i yrkande 2 inrättandet av ett generalkonsulat i Murmansk, vilket man menar skulle kunna underlätta svenska affärskontakter i regionen. I yrkande 3 anges att dessa nyetableringar skulle kunna finansieras genom att utvidga systemet med Stockholmsbaserade ambassadörer samt genom en ökad samordning med de nordiska länderna och EU:s medlemsstater. En annan möjlighet att frigöra resurser skulle vara att minska personalstyrkan vid de större ambassaderna i Europa och lägga ned beskickningen vid den Heliga Stolen, eller åtminstone underordna denna ambassaden i Rom.
I motion U511 (m), yrkande 1, förespråkas inrättandet av ett konsulat i Murmansk. I motionen poängteras att Sverige via Norrbotten kan spela en viktig roll i nordvästra Ryssland, inte minst genom forskningssamarbete och i uppbyggnad av infrastruktur och övrigt samhällsbygge. Ett ökat engagemang och handelsutbyte från svensk sida skulle gynna utvecklingen i hela Barentsregionen. Motionären understryker att Norge och Finland redan har öppnat handelskontor och konsulat i Murmansk, och att det är viktigt att svenska företag får en likvärdig och snabb behandling av visum och övriga handlingar som behövs för en utökad gränshandel.
Utskottets överväganden
Fyra motionsyrkanden innefattar önskemål om upprättande eller återöppnande av beskickningar och konsulat utomlands. Utskottet gör i anledning av dessa yrkanden följande bedömning.
En utgångspunkt för alla förändringar i Utrikesdepartementets verksamhet måste vara det faktum att utrikesförvaltningen till följd av det ansträngda statsfinansiella läget - liksom många andra delar av statsförvaltningen - har ålagts att genomföra ett omfattande sparprogram. De begränsade finansiella resurserna, och oförändrat höga utrikespolitiska ambitioner, leder ofrånkomligen till svåra avvägningsfrågor. Detta blir särskilt tydligt vad gäller Sveriges representation i utlandet.
För innevarande mandatperiod har UD:s förvaltningsanslag ålagts ett sparbeting på totalt ca 170 miljoner kronor. För att uppfylla detta, har flera förändringar skett beträffande utlandsmyndigheterna. Sju myndigheter har lagts ned, drygt 30 utsända tjänster vid kvarvarande myndigheter har dragits in, och många lokalanställda har sagts upp, främst vid de nedlagda myndigheterna. Vidare har departementet rationaliserat på fastighetsområdet, sänkt vissa kostnadsersättningar till den utsända personalen och generellt skurit ned driftskostnaderna med 5 %. Besparingsarbetet har bedrivits på ett sådant sätt att det även skall skapa utrymme för de ambitionshöjningar som förändringar i omvärlden kräver, nämligen i Sarajevo, Luxemburg och Shanghai. Dessutom kommer den svenska ambassaden i Beirut att åter öppnas, och bemannas med utsänd personal. Arbetet med den nordiska ambassadanläggningen i Berlin fortsätter planenligt, och anläggningen beräknas stå klar 1999.
Nedläggningen av myndigheter föregicks av en mycket noggrann prövning inom Utrikesdepartementet med deltagande av samtliga berörda avdelningar, representerande bl. a. politik, bistånd och handel. I detta sammanhang vägdes olika intressen och prioriteringar mot varandra.
I fallet Wellington konstaterades att en fullgod svensk representation kunde åstadkommas genom att låta ambassadören i Canberra vara sidoackrediterad i Wellington. Utskottet noterar att ett antal riksdagsutskott har besökt Wellington efter det att ambassaden drogs in, och att en tjänsteman från Canberra vid flertalet av dessa besök har mött upp i Nya Zeeland och bistått utskotten på ett tillfredsställande sätt. Med beaktande av de sparkrav som åvilar Utrikesdepartementet, finner utskottet detta arrangemang rimligt.
Därmed avstyrks motion U301 (m) och motion U303 (m) yrkande 1 (delvis).
Beträffande öppnande av en myndighet i Minsk, konstaterar utskottet att bevakningen av utvecklingen i Vitryssland hittills har skett genom sidoackreditering från Moskva, vilket ansetts tillräckligt. Den fortsatta utvecklingen i landet, såväl politiskt som ekonomiskt, följs noga av Utrikesdepartementet. Skulle utvecklingen motivera det, utgår utskottet ifrån att en mera aktiv svensk bevakning i Minsk inte är utesluten. Enligt vad utskottet erfarit, avses ett honorärkonsulat upprättas i början av 1997. Utrikesdepartementet har också fört underhandsdiskussioner med de nordiska länderna, framför allt Finland och Danmark, om förutsättningarna för ett nordiskt samarbete i Minsk. För närvarande pågår ett arbete med att kartlägga de nordiska ländernas intressen i Vitryssland, och i vilken mån dessa skulle kunna tillgodoses genom en utbyggd diplomatisk närvaro.
Utskottet avstyrker med det anförda motion U303 (m) yrkande 1 (delvis).
I fallet Zaire, har utskottet erfarit att det i sig svåra beslutet om nedläggning underlättades genom ett nära samarbete med Baptistsamfundet, som är aktivt i landet. En av samfundets missionärer har utnämnts till honorärkonsul, och fullgör nu viktiga uppgifter. Utrikesdepartementet lämnar bidrag till dennes verksamhet. Utrikesdepartementets politiska bevakning av utvecklingen i Zaire utförs av en ambassadör stationerad i Stockholm, vid kansliet för de Stockholmsbaserade ambassadörerna, KSA. Att åter öppna ambassaden är inte aktuellt.
Motion U305 (v) yrkande 1 och 3 avstyrks.
När det gäller Murmansk, är den norske utsände generalkonsuln tillika svensk honorärkonsul. Inledningsvis hade det norska konsulatet begränsad bemanning och öppethållande, men under våren 1996 flyttade konsulatet in i nya lokaler i centrala Murmansk, och fick betydligt utökade resurser. Enligt vad utskottet erfarit, handläggs nu viseringsärenden av tre tjänstemän, och konsulatet är öppet tre dagar i veckan, två timmar om dagen. Ansvariga enheter på utrikesdepartementet har konstaterat att viseringshanteringen utförs på ett utmärkt sätt. Det svenska generalkonsulatet i S:t Petersburg lämnar också visst stöd till myndigheten i Murmansk. Utskottet har erfarit att Utrikesdepartementet har fört diskussioner med bl.a. Exportrådet angående formerna för Sveriges näringslivsbevakning i regionen. Ännu har dock inga beslut fattats rörande utformningen av den handelsfrämjande verksamheten. Utskottet finner det inte påkallat att bifalla motionärernas yrkanden om att nu inrätta ett svenskt konsulat i Murmansk.
Därmed avstyrks motion U511 (m) yrkande 1. Utskottet anser motion U305 (v) yrkande 2 med det anförda besvarad.
I två yrkanden framför motionärerna önskemål om att Utrikesdepartementets verksamhet bör utredas, i anledning av de nya krav som omvärldsförändringarna ställer på utrikesförvaltningen. Utskottet gör följande bedömning.
Som regeringen anför i propositionen, har en genomgripande omorganisation nyligen genomförts inom Utrikesdepartementet. Den nya organisationen är verksam sedan den 1 juli i år, och tillkom i syfte att skapa bättre förutsättningar för att kunna bedriva en sammanhållen svensk utrikespolitik. Det uttryckliga målet med omorganisationen har varit att anpassa departementet till de nya uppgifter för utrikespolitiken som en tilltagande internationalisering, det ömsesidiga beroendet mellan Utrikesdepartementets traditionella verksamhetsområden samt inte minst EU-medlemskapet medfört. Utskottet har inhämtat att Utrikesdepartementet fortsatt lägger ned ett stort arbete på att effektivisera departementets arbete. Ett viktigt moment i dessa ansträngningar är den nya utformningen av utlandsmyndigheternas och departementets verksamhetsplanering, vilken innebär att i princip varje sakenhet på departementet får huvudmannaansvar för en eller flera myndigheter utomlands, och strävar efter att samordna utlandsmyndigheternas och enheternas arbete inom respektive ämnesområde. Vidare har beslut fattats om att vid årsskiftet införa en ny organisationsmodell för hela regeringskansliet. Syftet med denna förändring är att öka flexibiliteten och mångsidigheten inom och mellan de olika departementen. Utskottet har erfarit att Utrikesdepartementets ledning strävar efter att för departementet specifika funktioner och lösningar behålls, där de visat sig ändamålsenliga. Två sådana exempel utgörs av den antagningsnämnd som handlägger departementets antagning av nya handläggare och den förflyttningsplikt som gäller för Utrikesdepartementets generalister. Utrikesdepartementets interna förändringar fortsätter även beträffande departementets eget budgetarbete. Med det stora antalet utlandsmyndigheter, har departementet redan i dag betydande verksfunktioner. Denna utveckling kommer att renodlas, genom att departementets egen budget delas upp i 137 delbudgetar. Alla myndighetschefer, och enhetschefer på departementet, kommer att få eget budgetansvar. Reformen skall vara genomförd den 1 januari 1997, och få full effekt om två år. Ett sådant system torde möjliggöra ytterligare besparingar och effektivitetsvinster.
Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att moderna kommunikationer i stor utsträckning har förändrat förutsättningarna för Sveriges omvärldsbevakning. Denna utveckling innebär dock inte att ambassadernas roll kommer att bli mindre viktig. Den fortgående internationaliseringen ställer nya, och på många områden högre, krav. Utlandsmyndigheternas politiska rapportering kommer sannolikt på sikt att få en delvis annan inrikting. Det vkande informationsflödet på alla politikområden innebär t.ex. att större kapacitet för analys- och strategiarbete kommer att krävas.
Att främja svensk export och att i övrigt stimulera till ökad handel mellan länder utgör en viktig arbetsuppgift för hela utrikesförvaltningen. Detta framhålls också i den gällande instruktionen för utrikesrepresentationen (SFS 1992:247, 6§). Utrikesdepartementet samarbetar i dessa sammanhang nära med bl.a. Exportrådet. Inom ramen för den s.k. funktionella direktivrätten , leder och planerar Exportrådet den operativa exportfrämjande verksamheten inom utrikesrepresentationen. I arbetet med att främja utländska investeringar i Sverige samarbetar departementet med Invest in Sweden Agency. Både i New York och Tokyo finns också en viss lokalgemenskap. Företrädare för utrikesförvaltningen fungerar ofta som dörröppnare i sina roller som främjare av handel och export.
Inom det svenska biståndet nyttjas regelmässigt den svenska resursbasen (leverantörer och konsulter) förutsatt att de svenska företagen är konkurrenskraftiga. Internationellt finansierade projekt, där Sverige via bidrag till multilaterala organisationer är delfinansiär, bevakas särskilt, med målet att öka upphandlingen av varor och tjänster i projekten hos svenska företag. Sådan projektbevakning sker bl.a. i New York (FN-systemet), Washington (IBRD, IDB), Manila (Asiatiska utvecklingsbanken) och Bryssel (EU). Denna verksamhet har utökats under senare år. Exportrådets enhet för projekt- och affärsbevakning har ett nära samarbete med svenska exportföretag, och arbetar med affärsförmedling till de svenska företagen, utbildningsinsatser samt informationsinsatser utomlands. Exportrådet arrangerar också aktiviteter ägnade att profilera den svenska resursbasen gentemot de multilaterala organisationerna. Enligt vad utskottet har inhämtat genomförs normalt 2-3 sådana aktiviteter per år. En återkommande aktivitet görs i anslutning till WHO:s årskonferens i Genève. Nästa större arrangemang blir FN:s inköps- chefers årskonferens som i maj 1997 kommer att äga rum i Göteborg. De s.k. projektbevakarna vid vissa ambassader, t.ex. den i Washington, rapporterar direkt till Exportrådets enhet för projektbevakning. Det gör även handelsansvariga vid en rad andra utlandsmyndigheter vad gäller projekt- och upphandlingsinformation. Vissa Exportrådskontor, t.ex. i Köpenhamn och Tokyo, ingår också i detta nätverk. Utskottet har erfarit att Exportrådet i denna verksamhet löpande samråder med UD:s Projektexportsekretariat.
Projektexportsekretariatet inom Utrikesdepartementet strävar också efter att förbättra möjligheterna för svenska exportföretag att få tillträde till denna multilateralt finansierade marknad. Projektexportsekretariatet är verksamt gentemot de nordiska länderna och EU, samt bevakar upphandlingsfrågor inom FN-systemet, Världsbanken och de regionala bankerna. En viktig uppgift för sekretariatet är att förbättra informationen om de svenska företagen hos internationella finansiärer och upphandlande instanser, hos låntagare och biståndsmottagare. Sekretariatet strävar också efter att öka de svenska företagens kunskaper om de finansieringsmöjligheter som internationellt bistånd och andra internationella projekt erbjuder.
UD:s verksamhet har genom åren utretts grundligt. Utskottet har särskilt noterat att två utredningar genomförts nyligen, inom de här aktuella områdena. 1995 slutfördes en utredning om den multilateralt finansierade marknaden i u- och östländer och utrikesförvaltningens roll vid främjandet av svensk projektexport, och innevarande år avslutades en utredning med namnet Utredning om förutsättningarna för svenska företag att erhålla finansiering genom andra länders bilaterala bistånd .
Utrikesdepartementet arbetar också fortlöpande med att anpassa verksamheten till omvärldens krav, inom ramen för departementets verksamhetsplanering, med utgångspunkt i den nya organisationen.
Utskottet noterar vidare att Riksdagens revisorer i juli i år beslutade att granska utrikesförvaltningen. Den utredningen skall omfatta utrikesförvaltningens organisation och uppgifter, styrning, personalpolitik, revision och tillsyn. Avsikten är att ett preliminärt utredningsresultat skall föreligga i december i år.
Mot bakgrund av det ovan anförda ser utskottet ingen anledning att nu gå motionärerna tillmötes i kraven på ytterligare utredningar rörande Utrikesdepartementets verksamhet.
Motionerna U302 (m) och U303 (m) yrkande 2 avstyrks därmed.
I ett motionsyrkande önskar motionärerna se att riksdagen anvisar ytterligare 50 miljoner kronor under anslag A 1 Utrikesförvaltningen.
Utskottet har tidigare, i ett yttrande till Finansutskottet, tagit ställning till de av regeringen föreslagna budgetramarna, och därvid tillstyrkt regeringens förslag (1996/97:UU1y). Finansutskottet har i sitt betänkande 1996/97:FiU1 gjort samma bedömning. Detta innebär att det inte finns förutsättningar att bifalla det här aktuella yrkandet. Motion U303 (m), yrkande 3, avstyrks.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under verksamhetsområde A.
B. Internationella organisationer
Propositionen (s. 17-24)
Regeringen föreslår att 931 miljoner kronor anslås under utgiftsområde 5 för Internationella organisationer. Härutöver finansieras även internationella organisationer under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Inom verksamhetsområdet finansieras i första hand bidrag till Förenta nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt kostnader för fredsfrämjande verksamhet.
Genom en förändring i anslagsstrukturen omfattar anslaget B1 Bidrag till vissa internationella organisationer fr.o.m. år 1997 de tidigare anslagen till Förenta nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Permanenta skiljedomstolen i Haag, den s.k. Fact Finding Commission och skattejusteringsbidrag. I anslaget ingår också de nya bidragen till Schengensamarbetet och Havsrättsdomstolen i Hamburg.
Sverige har sedan medlemskapet 1946 givit mycket betydande bidrag till FN:s fredsbevarande operationer, till medling och andra politiska insatser liksom till organisationens ekonomiska och sociala verksamhet. Detta engagemang skall fullföljas och få en bred inriktning på militära såväl som civila insatser.
Från anslaget B 1.1 Förenta nationerna betalas obligatoriska kostnader för Sveriges andel till FN:s reguljära budget och till FN:s fredsbevarande insatser. Vidare har under anslaget medel beräknats för Sveriges bidragsandel till FN:s organisation för industriell utveckling, UNIDO, till den internationella kontrollorganisation som år 1996 avses etableras i Haag för att övervaka efterlevnaden av FN:s konvention mot kemiska vapen samt för att möjliggöra uppföljning av ingångna konventioner.
Förenta nationernas reguljära budget för tvåårsperioden l996-1997 fastställdes av den 50:e generalförsamlingen till 2 608,3 miljoner US-dollar. Den antagna tvåårsbudgeten innebär en klar real minskning av FN:s resurser. Sveriges bidragsandel, som för kalenderåret l996 fastställts till 1,2275 %, kommer år 1997 att uppgå till l,23 %. Regeringen bedömer preliminärt att 1 25 989 000 kr bör avsättas för att betala Sveriges bidrag till FN:s reguljära budget budgetåret 1997. Sveriges andel av de uttaxerade bidragen till budgetarna för FN:s fredsbevarande operationer uppgår likaså till l,2275 % innevarande budgetår och för år 1997 till l,23 %. Det svenska bidraget uppskattas budgetåret 1997 till 249,3 miljoner kronor. Beräkningen innehåller dock ett stort mått av osäkerhet genom att Säkerhetsrådet löpande kan fatta beslut om nya insatser.
Under 1996 bidrar Sverige med 2,53 % till Europarådets reguljära budget. Inför år 1997 har ett budgettak fastställts (i intervallet 962-982 miljoner FRF), men medlemsländerna har ännu inte enats om hur bidragsskalan skall tillämpas efter Rysslands inträde i organisationen (som ägde rum i februari). Regeringen bedömer preliminärt att 34 055 000 kr bör avsättas för att betala Sveriges bidrag till Europarådets reguljära budget och övriga obligatoriska debiteringar budgetåret 1997.
OSSE, som utvecklats från en diplomatkonferens, fortsätter att utvecklas för att finna en lämpligt avvägd organisatorisk form för sin roll som regionalt säkerhetsfrämjande organ. OSSE:s insatsberedskap behöver förstärkas. Regeringen söker aktivt bidra till att organisationen utvecklas och ges en tydlig roll som regional säkerhetsorganisation samt att organisationen ges resurser som står i samklang med det politiska uppdraget.
Från anslagsposten betalas obligatoriska kostnader för Sveriges andel av OSSE:s integrerade budget (sammanlagt ett tjugotal delbudgetar), gemensamt beslutade särskilda budgetar, OSSE:s kommunikationssystem, skiljedomstolen enligt konventionen om förlikning och skiljedom inom OSSE (den s.k. Stockholmskonventionen) samt vissa andra av organisationen debiterade gemensamma kostnader. Sveriges andel av gemensamma budgetar uppgår f.n. till 3,55 %. Bidragen uttaxeras normalt i österrikiska schilling.
Sverige deltar sedan den 1 maj 1996 som observatör i Schengensamarbetet i avvaktan på att förhandlingarna om medlemskap skall slutföras. Under observatörskapet skall Sverige bidra till Schengensamarbetets administrativa budget. Bidraget beräknas för 1997 uppgå till 4 253 000 kr.
Sverige arbetar för ett starkare nordiskt samarbete genom medlemskapet i Nordiska ministerrådet. Från anslaget B 2 Nordiska ministerrådet betalas kostnader för Sveriges andel till Nordiska ministerrådets budget inklusive bidraget till Nordiska hälsovårdshögskolan. Anslaget har av regeringen beräknats till 303 700 000 kr för nästa budgetår. För att få samma förhållande beträffande finansieringsansvaret som i de övriga nordiska länderna överförs anslaget till Nordiska hälsovårdshögskolan fr.o.m.1997 till Socialdepartementet, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Sverige arbetar genom medlemskapet i OECD för långsiktig ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet i medlemsländerna och för expansion av världshandeln på multilateral och icke diskriminerande basis. I anslaget B 3 inkluderas även Sveriges bidrag exempelvis till det internationella energiorganet (International Energy Agency; IEA), Atomenergiorganet (Nuclear Energy Agency; NEA), Europeiska transportministerkonferensen (European Conference of Ministers of Transport; ECMT), Centret för utbildningsforskning (Centre for Educational Research and Innovation; CERI) samt olika specialprogram.
Från och med budgetåret 1997 föreslås anslaget för Fredsbevarande verksamhet under Utrikesdepartementets huvudtitel delas upp på två utgiftsområden. Kostnader som avser fredsfrämjande verksamhet med trupp, inklusive PFF- övningar, belastar därmed utgiftsområde 6 Totalförsvar, medan annan fredsfrämjande verksamhet (se vidare inledningsavsnittet under verksamhetsområde B) belastar utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan.
Anslaget Fredsbevarande verksamhet föreslås fr.o.m. nästa budgetår benämnas Fredsfrämjande verksamhet eftersom detta blivit en accepterad samlingsbenämning för olika typer av insatser inklusive konfliktförebyggande, fredsskapande, fredsbevarande, fredsframtvingande och fredsbyggande.
Målet för verksamheten är att kunna bidra till internationellt fredsfrämjande, i första hand inom FN och OSSE men också i EU:s regi och inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Det är angeläget att svenska insatser kan göras även utanför Europa så att Sveriges globala engagemang görs trovärdigt. Sverige skall fortsatt bidra med såväl militär som civil personal till internationell fredsfrämjande verksamhet. Den svenska bataljon som för närvarande tjänstgör inom ramen för den multinationella fredsstyrkan IFOR i Bosnien utför ett mycket värdefullt arbete. Truppinsatser av detta slag är samtidigt kostsamma. Sverige deltar med en pluton i FN:s förebyggande styrka i Makedonien UNPREDEP. I övrigt har Sverige under året deltagit med militära och civila observatörer, civilpoliser och sanktionsövervakare i ett 15-tal missioner runt om i världen. Denna breda inriktning om det fredsfrämjande arbetet skall fortsätta.
Anslaget Fredsfrämjande verksamhet under utgiftsområde 5 skall användas för att bekosta insatser med observatörer, olika typer av övervakare, civilpoliser, för planerings- och förhandlingsarbete samt för att stödja seminarier, studier samt vissa utbildningsinsatser i och kring ämnet fredsfrämjande. Därutöver kan även finansieras svensk kursverksamhet inom PFF.
Kostnaden för den militära fredsfrämjande verksamheten har under budgetåret l995/96 blivit betydligt högre än vad som förutsågs när förra budgetpropositionen skrevs. Kostnadsökningar har uppstått till följd av krav på högre löner samt ändrad tillämpning inom Försvarsmakten av skattelagstiftningen.
Den del av anslaget som gäller fredsfrämjande verksamhet med militär trupp överförs från och med år 1997 till utgiftsområde 6. Därigenom bör styrning och uppföljning kunna effektiviseras. Uppdelningen av fredsfrämjandeanslaget på två utgiftsområden får emellertid inte hindra regeringen från att, vid behov, kunna fatta snabba beslut om svenska insatser. Enligt regeringens bedömning bör sådana kunna inrymmas inom den maximala gränsen för anslagskredit på 10 %. Under pågående budgetår kan det dock inträffa att anslagsutrymmet måste utökas utöver vad som ryms inom kreditgränsen. Sådana tillfälliga utgiftsbehov bör i avvaktan på ett riksdagsbeslut likvidmässigt hanteras genom en ökad kredit på räntekontokrediten för Fredsfrämjande verksamhet inom den allmänna, av riksdagen fastställda, kreditramen. (Se även volym 1, avsnitt 4.4.6.)
Inom regeringen kommer Utrikesdepartementet även i fortsättningen att ha det övergripande ansvaret för den säkerhetspolitiska dimensionen av Sveriges deltagande i internationella fredsfrämjande insatser.
Motionen
Schengensamarbetet behandlas i motion U304 (mp). Den frihet det innebär för medborgarna i Schengenländerna att få slippa visa passet när de passerar gränser har ett mycket högt pris, eftersom rörligheten begränsas avsevärt för dem som inte tillhör den privilegierade gruppen. Motionärerna menar att storebrorsamhället vinner ytterligare fäste, med ökad övervakning, främst mot asylsökande. Reglerna hamnar också utanför demokratisk kontroll, eftersom Sverige har avhänt sig rätten att bestämma över sin politik på en rad viktiga områden. I konsekvens med Miljöpartiets principiella inställning till Schengensamarbetet motsätter sig motionärerna att Sverige bidrar till Schengensamarbetets administrativa budget. Motionärernas förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 5 avviker därför i yrkande 1 med 4 253 000 kr från regeringens förslag i propositionen. Miljöpartiet vill att anslaget B 1, Bidrag till vissa internationella organisationer, minskas med denna summa, motsvarande Sveriges bidrag till Schengensamarbetet, och har under utskottets överläggning anfört att dessa medel bör omfördelas till anslaget E 4 Bidrag till organisationer för mänskliga rättigheter och folkrätt. I yrkande 2 görs en motsvarande minskning av anslaget B 1 beträffande de beräknade utgifterna för åren 1998 och 1999. Man önskar se att de beräknade beloppen för dessa år reduceras med samma summa.
Utskottets överväganden
I de under detta avsnitt aktuella motionsyrkandena motsätter sig motionärerna att Sverige bidrar till Schengensamarbetets administrativa budget.
Utskottet hade i betänkande 1995/96:UU23 anledning att uppehålla sig vid Schengensamarbetet, och konsekvenserna för bl. a. den nordiska passfriheten. Utskottet konstaterade då att en väsentlig utvidgning av den fria rörligheten för enskilda människor i Europa uppnås genom en samverkan mellan de nuvarande tio medlemsstaterna i Schengensamarbetet och de fem nordiska länderna. Detta, underströk utskottet, bidrar till att förverkliga målsättningen om medborgarnas Europa. Utskottet anförde vidare att Schengensamarbetet är kopplat till den grundläggande fråga som hela EU- medlemskapet vilar på, nämligen önskan att riva gränserna mellan EU:s länder och att öppna dem för de människor som lever i EU.
Utskottets bedömning av Schengensamarbetets allmänna karaktär kvarstår oförändrad. Regeringen aviserade i juni 1995 att Sverige ville få observatörsstatus i Schengensamarbetet, med avsikt att bli medlem. Schengens exekutivkommitté fattade den 18 april 1996 formellt beslut om att ge Sverige sådan status, och sedan den 1 maj i år deltar Sverige som observatör, i avvaktan på att förhandlingarna om medlemskap skall slutföras. De formella medlemskapsförhandlingarna inleddes i oktober, sedan det stod klart att förhandlingarna rörande Islands och Norges samarbetsavtal fortskred planenligt. Det har för samtliga nordiska länder varit en förutsättning för förhandlingar, att den nordiska passfriheten kan bevaras. Avsikten är att både samarbetsavtalen för Island och Norge, och anslutningsavtalen för Sverige, Danmark och Finland skall kunna undertecknas vid samma tillfälle, den 19 december i år. Under observatörskapet skall Sverige bidra till Schengensamarbetets administrativa budget.
Motion U304 (mp), yrkandena 1 (delvis) och 2, avstyrks.
Från och med budgetåret l997 föreslås anslaget för Fredsbevarande verksamhet under Utrikesdepartementets huvudtitel delas upp på två utgiftsområden. Kostnader som avser fredsfrämjande verksamhet med trupp, inklusive PFF- övningar, belastar därmed utgiftsområde 6 Totalförsvar, medan annan fredsfrämjande verksamhet enligt regeringens förslag skall belasta utgiftsområde 5.Utrikesförvaltning och internationell samverkan.
Regeringen föreslår att anslaget Fredsbevarande verksamhet fr.o.m. nästa budgetår benämns Fredsfrämjande verksamhet eftersom detta blivit en accepterad samlingsbenämning för olika typer av insatser inklusive konflikt- förebyggande, fredsskapande, fredsbevarande, fredsframtvingande och fredsbyggande.
Målet för verksamheten är att kunna bidra till internationellt fredsfrämjande, i första hand inom FN och OSSE men också i EU:s regi och inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Regeringen understryker att det är angeläget att svenska insatser kan göras även utanför Europa så att Sveriges globala engagemang görs trovärdigt. Sverige skall fortsatt bidra med såväl militär som civil personal till internationell fredsfrämjande verksamhet.
Anslaget Fredsfrämjande verksamhet under utgiftsområde 5 är avsett att användas för att bekosta insatser med observatörer, olika typer av övervakare, civilpoliser, för planerings- och förhandlingsarbete samt för att stödja seminarier, studier samt vissa utbildningsinsatser i och kring ämnet fredsfrämjande. Därutöver kan även finansieras svensk kursverksamhet inom PFF.
Genom att den del av anslaget som gäller fredsfrämjande verksamhet med militär trupp fr.o.m. år 1997 överförs till utgiftsområde 6, bör styrning och uppföljning kunna effektiviseras. Utskottet vill liksom regeringen i propositionen betona att uppdelningen av fredsfrämjandeanslaget på två utgiftsområden inte får hindra regeringen från att, vid behov, kunna fatta snabba beslut om svenska insatser. Utskottet noterar att Utrikesdepartementet även i fortsättningen inom regeringskansliet kommer att ha det övergripande ansvaret för den säkerhetspolitiska dimensionen av Sveriges deltagande i internationella fredsfrämjande insatser.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under verksamhetsområde B.
C Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 25-29)
Informationen om Sverige i utlandet utgör en viktig del av svensk utrikespolitik. Det förtroende och den goodwill som byggs upp i omvärlden genom informationsinsatser, kulturutbyte samt utbildnings- och forskningsutbyte leder även till export, ökad turism till Sverige och ökade investeringar i Sverige och därmed till tillväxt och sysselsättning. Det bör därför fästas stor vikt vid informationen om Sverige i utlandet i utlandsmyndigheternas verksamhet.
Anslaget C 1, som är Svenska Institutets huvudanslag, finansierar informations-, kultur- och erfarenhetsutbyte med utlandet. Genomförandet sker i samverkan med bl.a. den svenska utrikesförvaltningen. Därutöver har institutet anslag och uppdragsmedel för biståndsrelaterade insatser i Central- och Östeuropa och i tredje världen (utgiftsområde 7), för uppdrag på utbildnings- och forskningsområdet (utgiftsområde 16), och för insatser som rör internationellt kulturutbyte (utgiftsområde 17). Till detta kommer ett antal särskilda uppdrag.
Svenska Institutet spelar en mycket central roll när det gäller informationen om Sverige i utlandet. Omvärldens krav och förväntningar på institutet är stora och har ökat markant på senare år. Det statsfinansiella läget medger för närvarande dock inte en höjning av anslaget för att möta den obalans som konstaterats mellan efterfrågan på och behov av institutets tjänster och institutets nuvarande resurser.
De utgifter som belastar anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet finansierar i första hand särskilda, av regeringen prioriterade, informationsinsatser genom de svenska utlandsmyndigheterna. De svenska utlandsmyndigheterna utgör regeringens viktigaste instrument för att att öka förtroendet för Sverige som internationell samarbetspartner och därigenom främja svenska intressen och bidra till tillväxt och sysselsättning. Anslaget används även till person- och journalistinbjudningar samt seminarier och visst kulturutbyte.
Utskottets överväganden
Informationen om Sverige i utlandet utgör en viktig del av svensk utrikespolitik. Det förtroende och den goodwill som byggs upp i omvärlden genom informationsinsatser, kulturutbyte samt utbildnings- och forskningsutbyte leder även till export, ökad turism till Sverige och ökade investeringar i Sverige och därmed till tillväxt och sysselsättning. Samordningen mellan de statliga organens informationsinsatser, liksom samspelet mellan stat, näringsliv och folkrörelser är av största betydelse. Det svenska samhällets förväntningar och krav ökar behovet av informationsinsatser.
Utskottet finner regeringens förslag till anslagsfördelning inom verksamhetsområdet 5 C Information om Sverige i utlandet väl motiverat.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under verksamhetsområde C.
D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
Propositionen (s. 27-29)
Målet med anslaget D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området är att ge stöd till verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad gäller nedrustnings- och säkerhetspolitik. Som exempel på bidrag från detta anslag under innevarande budgetår kan nämnas stöd för seminarium om seismisk verifikation i samband med provstoppsförhandlingarna samt bidrag till utgivning av en bok om minskador.
Regeringen beslutar, efter yttrande av en beredningsgrupp, om fördelning av medel från anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling i enlighet med förordningen (1993:983) om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Bidrag lämnas som organisationsstöd eller projektbidrag.
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, har till ändamål att i enlighet med de grunder som riksdagen fastställt bedriva forskning i konflikt- och samarbetsfrågor. Syftet med forskningen är att ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av konflikter och för en stabil fred.
Målet med anslaget D 4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet är att tillföra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt (FOA) vid förhandlingar om nedrustning, rustningsbegränsning, internationell säkerhet samt vid internationellt samarbete för att motverka spridning av massförstörelsevapen.
Anslaget till Utrikespolitiska Institutet är avsett att främja intresse för internationella frågor samt att öka kunskapen om detta ämne genom forskning och information till allmänheten. Institutets information genom publikationer, seminarier m.m. riktad till en bred svensk allmänhet fyller en viktig funktion genom att främja intresset och kunskapen för utrikespolitiska frågor.
Huvuddelen av medlen under anslaget D 6 finansierar ett särskilt säkerhetspolitiskt forskningsprogram vid Utrikespolitiska Institutet. Därutöver fördelar regeringen direkt stöd åt framför allt yngre forskare inom utrikes- och säkerhetspolitik från detta anslag.
Motionen
I motion U303 (m), yrkande 4, anförs att det inte är rimligt att vissa enskilda organisationer särbehandlas, med utgångspunkt i inriktningen av deras verksamhet. En sådan särbehandling kan enligt motionärerna lätt skapa ett beroende av statsmakten som inte är önskvärt. Fria och frivilliga organisationer bör få stöd enligt generella principer och inte styras med specialdestinerade anslag, heter det vidare. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling bör därför avvecklas.
Utskottets överväganden
Till grund för regeringens beslut om stöd till enskilda organisationer som är verksamma med frågor rörande säkerhetspolitik och fredsfrämjande, ligger förordningen (1993:983) om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Utskottet finner att bidrag till verksamhet av detta slag ligger väl i linje med Sveriges allmänna utrikespolitiska överväganden, där säkerhetspolitiska frågor har kommit att få en allt större betydelse, i och med de omvälvande förändringarna i det säkerhetspolitiska mönstret alltsedan Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning. Utskottet ser det som positivt att regeringen på detta sätt har en möjlighet att stödja en verksamhet som ger viktiga bidrag till en ökad förståelse av förändringar i vår omvärld.
Motion U303 (m), yrkande 4, avstyrks.
Utskottet finner propositionens förslag under verksamhetsområde D väl motiverade, och tillstyrker propositionens förslag till belopp.
E Övriga utrikespolitiska frågor
Propositionen (s. 31-33)
Genom en förändring i anslagsstrukturen har innevarande budgetårs anslag E 11 Inspektionen för strategiska produkter och anslagsposten B 6. 9 New Forum slagits ihop till ett anslag för strategisk exportkontroll E 1.
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) inrättades den 1 februari 1996 genom att Krigsmaterielinspektionen inom Utrikesdepartementets handelsavdelning ombildades till myndighet (prop. 1995/96:31, bet. 1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93). Inspektionen sköter tillsyn och annan kontroll enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1991:341) om strategiska produkter. ISP skall sköta tillsyn och annan kontroll enligt lagen om krigsmateriel och lagen om strategiska produkter. Inspektionen skall också vara nationell myndighet enligt Sveriges åtaganden inom ramen för icke-spridning av kemiska vapen. Inspektionen prövar förvaltningsärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter. Kostnaderna för verksamheten täcks av avgifter, som redovisas mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiften tas ut av de företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter.
Stiftelsen Östekonomiska Institutet har som syfte att främja kunnandet i Sverige om den ekonomiska utvecklingen i Central- och Östeuropa och OSS-området. Stiftelsen bildades år 1989 sedan avtal träffats mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet. Genom detta avtal åtar sig staten liksom övriga stiftare att lämna årliga bidrag för att täcka institutets kostnader. Behovet av kvalificerad analys genom ett internationellt erkänt forskningsinstitut som Östekonomiska Institutet är därvid uppenbar. Enligt regeringens mening är det därför angeläget att stiftarna ger institutet möjlighet att fortsätta sin verksamhet och att utveckla denna i ett långsiktigt perspektiv genom ökade resurstillskott. För budgetåret 1997 föreslås statens bidrag uppgå till 4 636 000 kr, en ökning med två miljoner kronor. Förutsättningen för att regeringen skall bevilja denna ökning av anslaget till Östekonomiska Institutet är att övriga stiftare, uppdragsgivare och andra finansiärer ger institutet en motsvarande ökning.
Anslaget Övriga internationella organisationer delas från år 1997, så att de obligatoriska bidragen förs till anslaget Bidrag till vissa internationella organisationer, som anslagsposten 6, och de frivilliga bidragen i fortsättningen benämns Bidrag till organisationer för mänskliga rättigheter och folkrätt.
Genom bidrag till vissa svenska och internationella organisationer stödjer den svenska regeringen deras verksamhet för att främja de mänskliga rättigheterna och folkrättens ställning. Bland dessa kan nämnas Raoul Wallenberg- institutet i Lund samt ett antal enskilda organisationer och institutioner, vars arbete inom detta område är ovärderligt.
Motionerna
I Miljöpartiets partimotion, U304, yrkande 1 (delvis) yrkas att anslaget B 1 skall minskas med 4 253 000 kr, motsvarande Sveriges bidrag till Schengensamarbetets administrativa budget, och att anslaget E 4.Bidrag till organisationer för mänskliga rättigheter och folkrätt, skall ökas med detta belopp.
Vänsterpartiets partimotion U305 (v) överensstämmer i stort med regeringens förslag till medelsfördelning inom utgiftsområde 5, med ett undantag. Partiet anför i yrkande 4 att man som principiell motståndare till svensk vapenexport anser att anslaget för Inspektionen för strategiska produkter bör utgå. I yrkande 6 pläderar man för att den summa som regeringen för 1997 har föreslagit för detta anslag, 13 857 000 kr, skall fördelas mellan anslag D Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor och E 4 Organisationer för mänskliga rättigheter och folkrätt. Myndigheten bör vidare vara självfinansierad. I yrkande 5 anförs att så länge det förekommer vapenexport från svenska företag bör dessa också stå för administrationskostnaderna för tillstånden.
I motion Ub8 (kd), yrkande 14, välkomnar motionärerna att regeringen vill öka det statliga bidraget till Östekonomiska Institutet med 2 miljoner kronor. Det bör vara en högt prioriterad uppgift att forska kring utvecklingen i Östeuropa, inte minst utvecklingen i Ryssland. Svårigheten att förutsäga den framtida utvecklingen ställer krav på Sveriges förmåga till anpassning i säkerhetspolitiska, strategiska, taktiska och tekniska avseenden. Motionärerna pekar också på den resurs som Stockholms internationella fredsforskningsinstitut utgör, med en uttalad önskan att studera utvecklingen i Central- och Östeuropa.
Utskottets överväganden
I konsekvens med vad utskottet anfört om Schengensamarbetet under verksamhetsområde B 1 Internationella organisationer, avstyrker utskottet motion U304 (mp) yrkande 1 (delvis).
Utskottet har vid ett flertal tillfällen tagit ställning till yrkanden rörande en avveckling av krigsmaterielexporten, senast i betänkande1994/95:UU20. Dessa förslag har genomgående avstyrkts. Denna bedömning gäller alltjämt.
Inspektionen för strategiska produkter inrättades den 1 februari i år. I proposition 1995/96:31 beräknade regeringen de årliga kostnaderna för myndigheten till ca 11 miljoner kronor. Utskottet konstaterar att det i årets budgetproposition föreslagna beloppet ligger nära denna summa. Utskottet behandlade frågan om myndighetens arbetssätt i betänkande 1995/96:UU3. I det betänkandet tillstyrkte utskottet regeringens förslag beträffande finansieringen av myndighetens verksamhet. Av statsfinansiella skäl finansieras verksamheten med avgifter från de företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter. Enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel, 22 §, skall den som har tillstånd att tillverka krigsmateriel eller produkter som omfattas av myndighetens tillsyn årligen betala en avgift, om det fakturerade värdet av tillverkarens sålda produkter under året överstiger 2 500 000 kr. Inspektionen för strategiska produkter bestämmer avgiften i efterhand, efter ett för samtliga avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade värdet. Avgifterna är avsedda att täcka statens samtliga kostnader för myndigheten. Avgifterna redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten. Den återkommande prövningen av verksamheter och kostnadsramar som sker inom ramen för budgetprocessen är främst en garanti för att avgiftsfinansieringen inte påverkar myndighetens kostnadsmedvetande negativt. Systemet innebär att de svenska företag som i sin verksamhet är beroende av myndighetens tillståndsgivning också finansierar kostnaderna för densamma. På denna punkt synes motionärernas krav vara tillgodosedda.
Utskottet avstyrker motion U305 (v), yrkandena 4 och 6, och anser motionens yrkande 5 med det anförda besvarat.
Beträffande forskningen kring utvecklingen i Öst- och Centraleuropa, konstaterar utskottet att regeringen i propositionen genomgående framhåller det ökande intresset för regionen, betingat av den omdaningsprocess och reformpolitik som genomförs i de aktuella länderna. Därvid handlar det om strukturreformer, institutionsuppbyggande och anpassning till en ökad integration i den globala ekonomin, vilket enligt regeringen gjort analyserna mer komplexa. Regeringens prioriteringar återspeglas också i förslagen till avsevärt höjda anslag till denna typ av forskning.
Med det anförda anser utskottet motion Ub8 (kd), yrkande 14, besvarad.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under verksamhetsområde E.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande Sveriges representation i Wellington att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U301 samt 1996/97:U303 yrkande 1, 2. beträffande Sveriges representation i Minsk att riksdagen avslår motion 1996/97:U303 yrkande 1, 3. beträffande Sveriges representation i Kinshasa m. m. att riksdagen avslår motion 1996/97:U305 yrkandena 1 och 3, res. 1 ( fp, v, mp, kd) 4. beträffande Sveriges representation i Murmansk att riksdagen med avslag på motion 1996/97:511 yrkande 1 förklarar motion 1996/97:U305 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört, 5. beträffande en utredning av Utrikesdepartementets verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U302 och 1996/97:U303 yrkande 2, 6. beträffande anslagen under utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan att riksdagen med bifall till propositionens yrkande (prop. 1996/97:1 utg. omr 5 avsnitt 1) och med avslag på motionerna 1996/97:U303 yrkande 3, 1996/97:U304 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:U305 yrkandena 4 och 6 för budgetåret 1997 under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan anvisar anslag enligt kolumnen Utskottets förslag enligt den bilaga som är fogad till detta betänkande och med de anslagsbenämningar och anslagstyper som framgår av bilagan samt förklarar motion 1996/97:Ub8 yrkande 14 besvarad med vad utskottet anfört, res. 2 (v, mp) 7. beträffande nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor att riksdagen avslår motion 1996/97:U303 yrkande 4, 8. beträffande strategisk exportkontroll att riksdagen förklarar motion 1996/97:U305 yrkande 5 besvarad med vad utskottet anfört.
Stockholm den 26 november 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd).
Reservationer
1. Sveriges representation i Kinshasa (mom. 3)
Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke-Ohlson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med I fallet Zaire och slutar med Motion U305 (v) yrkande 1 och 3 avstyrks bort ha följande lydelse:
Vid ett flertal tillfällen har utskottet uttalat behovet av kunskapsuppbyggnad om det fransktalande västra Afrika. Trots detta beslutade utskottet förra gången frågan var uppe till behandling (bet.1994/95:UU14) att ge klartecken för nedläggning av den enda svenska utlandsbeskickningen i fransktalande Afrika, nämligen den i Kinshasa. Utskottsmajoriteten skrev då att samtal pågår mellan departementet och företrädare för missionsverksamheten i Zaire om olika lösningar, varav en tänkbar lösning är att utnämna en svensk missionär till konsul . Detta blev också resultatet av utskottsmajoritetens ställningstagande vid det tillfället. Det bör i detta sammanhang påpekas att den svenska ambassaden i Kinshasa under den tid den verkade hade mycket stor betydelse för den omfattande verksamhet som den svenska missionen bedrivit och fortfarande bedriver i området. De svenska biståndsinsatserna har rötter mer än 100 år bakåt i tiden i denna fransktalande del av Afrika. Trots detta har Sverige på statlig nivå aldrig skapat särskilt mycket kontakter med länderna i denna del av Afrika i jämförelse med de betydligt större insatser som gjorts i de före detta brittiska och portugisiska kolonierna. Naturligtvis har språkförhållandena spelat en stor roll när det gäller hur kontakterna skapas. Utöver det svenska biståndets verksamhet i det fransktalande Afrika finns i dag ett betydande humanitärt, politiskt och kommersiellt intresse från Sveriges sida i länderområdet. Inte minst i den mycket svåra politiska situation som råder i länderna Rwanda, Burundi och Zaire har det visat sig att det var ett olyckligt beslut att lägga ner den svenska ambassaden i Kinshasa. I dagens krissituation och i den demokratiseringsprocess som trots alla svårigheter dock pågår söker man efter kontakter och erfarenheter från olika håll - inte minst från Sverige. Under överskådlig tid vore det därför mycket värdefullt med svensk närvaro i det fransktalande västra Afrika i form av en svensk ambassad i Kinshasa. I den nuvarande katastrofsituationen borde en svensk ambassad ha kunnat vara en viktig faktor för att organisera humanitärt bistånd och på plats kunna bilda sig en uppfattning om möjliga insatser. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att den svenska ambassaden i Kin- shasa med det snaraste åter öppnas och att medel härför tas fram genom omdisponering inom UD:s budget.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U305, yrkandena 1 och 3.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande Sveriges representation i Kinshasa m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U305 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan (mom. 6)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Utskottets bedömning av Schengensamarbetets och slutar med Motion U304 (mp), yrkandena 1 (delvis) och 2, avstyrks bort ha följande lydelse: Sverige deltar sedan den 1 maj 1996 som observatör i Schengensamarbetet i avvaktan på att förhandlingarna om medlemskap skall slutföras. Utrikesutskottet anser att Sverige bör avstå från medlemskapet. Samarbetet syftar till att avskaffa gränskontrollerna för persontrafik mellan de stater som ingår i Schengensamarbetet. Vidare innebär det kommande avtalet att EU:s externa gränser får ökad gränskontroll genom viseringsplikt och ökat informationsutbyte, som innebär registrering av dem som passerar gränserna, dvs. utökade dataregister. Stora risker finns att droghandeln inom Europa ökar och möjligheterna att kontrollera och stoppa drogförsäljning och missbruk blir minimala. Eftersom utskottet inte önskar att Sverige skall sluta avtal om Schengensamarbetet, skall Sverige inte heller i egenskap av observatör bidra till Schengensamarbetets administrativa budget. Utskottet anser att de 4 253 000 kr som budgeterats kan användas på bättre sätt och i stället bör överföras till anslaget E 4. Bidrag till organisationer för mänskliga rättigheter och folkrätt.
Utskottet tillstyrker motion U304 (mp), yrkandena 1 (delvis) och 2.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med I konsekvens med vad utskottet och slutar med motion U304 (mp) yrkande 1 (delvis) bort ha följande lydelse: I konsekvens med vad utskottet anfört om Schengensamarbetet under verksamhetsområde B 1. Internationella organisationer, tillstyrker utskottet motion U304 (mp) yrkande 1 (delvis).
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 6. beträffande anslagen under utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan att riksdagen med avslag på propositionens yrkande (utgiftsområde 5 avsnitt 1) och motion 1996/97:U303 yrkandena 3 och 4 samt med bifall till motion 1996/97:U304 yrkande 1 och 2 för budgetåret 1997 under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan anvisar anslag enligt kolumnen Res. 2 v+mp i den bilaga som är fogad till detta betänkande och med de anslagsbenämningar och anslagstyper som framgår av tabellen samt förklarar motionerna 1996/97:U305 yrkandena 4 och 6 och 1996/97:Ub8 yrkande 14 besvarade med vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
Utredning av Utrikesdepartementets verksamhet m.m. (mom. 1, 2, 5 och 7)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:
Allmänt om budgetprocessen
Den 22 november beslutade riksdagens majoritet bestående av socialdemokraterna och centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslut den 22 november valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I detta särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan.
Utredning av Utrikesdepartementets verksamhet (mom. 5)
I motion U302 framhålles att UD:s centrala förvaltning genomgått en framgångsrik omorganisation. Det är nu dags att se över Sveriges utlandsrepresentation med anledning av den radikalt förändrade utrikespolitiska situationen. Härvid bör uppmärksammas att den internationella nyhetsrapporteringen minskar behovet av nyhetsrapportering från ambassaderna. I stället behövs kvalificerade bedömningar från seniora krafter. Ett alternativ är att överväga fler, men mindre ambassader. Kanske behöver inte alla ambassader vara uppbyggda efter samma mall, utan i stället skulle de kunna ha olika inriktning - politik, handel, bistånd etc. Efter inträdet i EU har kontaktmönstret med dess medlemsländer radikalt förändrats och detta bör kanske återspeglas i mindre ambassader och en översyn av arbetsuppgifterna. Det är i sammanhanget angeläget att ta vara på erfarenheterna från de omorganisationer av utlandsrepresentationen som företagits i flera andra EU-länder.
Sveriges representation i Wellington och Minsk (mom. 1 och 2)
I motion 303 anför moderaterna att det var ett misstag att stänga ambassaden i Wellington och att det är angeläget att snarast skapa diplomatisk närvaro i Minsk.
Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor (mom. 7)
Vi anför vidare i motion U303 yrkande 4 att fria och frivilliga organisationer bör få stöd enligt generella principer och inte styras av specialdestinerade anslag. En särbehandling av vissa, med utgångspunkt i deras verksamhetsinriktning, skapar ett icke önskvärt, och i de aktuella fallen mycket olyckligt, beroende av statsmakten.
Utredning av Utrikesdepartementets verksamhet m.m. (mom. 5)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för 1997. Vårt budgetförslag innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt med en stark rättviseprägel genom en tydligare omsorg om de mest utsatta i och utanför Sverige.
I motion U302 framhålles att UD:s centrala förvaltning genomgått en framgångsrik omorganisation. Det är nu dags att se över Sveriges utlandsrepresentation med anledning av den radikalt förändrade utrikespolitiska situationen. Härvid bör uppmärksammas att den internationella nyhetsrapporteringen minskar behovet av nyhetsrapportering från ambassaderna. I stället behövs kvalificerade bedömningar från seniora krafter. Ett alternativ är att överväga fler, men mindre ambassader. Kanske behöver inte alla ambassader vara uppbyggda efter samma mall, utan i stället skulle de kunna ha olika inriktning - politik, handel, bistånd etc. Efter inträdet i EU har kontaktmönstret med dess medlemsländer radikalt förändrats och detta bör kanske återspeglas i mindre ambassader och en översyn av arbetsuppgifterna. Det är i sammanhanget angeläget att ta vara på erfarenheterna från de omorganisationer av utlandsrepresentationen som företagits i flera andra EU-länder.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags- fördelning.
Avvikelse r i för hållande till utskottet s förslag Utsko Res. 2 ttets v+mp försl ag A Utrikesförvaltningen m.m. 1 Utrikesförvaltninge 1 667 n (ram) 384 2 Nordiskt samarbete 1 442 (ram) 3 Ekonomiskt bistånd 4 371 till svenska medborgare i utlandet m.m. (ram)
B Internationella organisationer 1 Bidrag till vissa 452 -4 253 internationella 462 organisationer (ram) 2 Nordiska 303 ministerrådet (ram) 700 3 Organisationen för 24 ekonomiskt 207 samarbete och utveckling (OECD) (ram) 4 Fredsfrämjande 150 verksamhet (ram) 206
C Information om Sverige i utlandet 1 Svenska Institutet 55 (ram) 237 2 Övrig information 10 om Sverige i 266 utlandet (ram)
D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor 1 Utredningar och 2 322 andra insatser på det utrikespolitiska området (ram) 2 Information och 9 250 studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (ram) 3 Bidrag till 20 Stockholms 571 internationella fredsforskningsinst itut (SIPRI) (obet) 4 Forskning till stöd 12 för nedrustning och 235 internationell säkerhet (ram) 5 Utrikespolitiska 10 Institutet (obet) 112 6 Forskningsverksamhe 3 597 t av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse (ram)
E Övriga utrikespolitiska frågor 1 Strategisk 13 exportkontroll 857 (ram) 2 Bidrag till 4 636 Stiftelsen Östekonomiska Institutet (obet) 3 Europainformation 8 800 m.m. (ram) 4 Bidrag till 2 548 +4 253 organisationer för mänskliga rättigheter och folkrätt (ram)
SUMMA 2 757 203 0
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 3 A Utrikesförvaltningen m.m. 3 Motionerna 5 Utskottets överväganden 7 B. Internationella organisationer 11 Motionen 14 Utskottets överväganden 14 C Information om Sverige i utlandet 16 Utskottets överväganden 17 D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor 17 Motionen 18 Utskottets överväganden 18 E Övriga utrikespolitiska frågor 18 Motionerna 19 Utskottets överväganden 20 Hemställan 21 Reservationer 22 1. Sveriges representation i Kinshasa (mom. 3) 22 2. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan (mom. 6) 23 Särskilda yttranden 24 Utredning av Utrikesdepartementets verksamhet m.m. (mom. 1, 2, 5 och 7) 24 Utredning av Utrikesdepartementets verksamhet m.m. 25 (mom. 5) 25 Bilaga 26