Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 5 Utrikesförvalting och internationell samverkan

Betänkande 1998/99:UU1

Utrikesutskottets betänkande 1998/99:UU01

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan


Innehåll

1998/99
UU1

Sammanfattning

Utskottet  behandlar  i detta betänkande regeringens
framställning  i  proposition   1998/99:1   avseende
anslagsbehov       under       utgiftsområde      5,
Utrikesförvaltning  och  internationell   samverkan.
Regeringen föreslår att totalt
2  871  318  000  kr  anvisas till anslag inom detta
utgiftsområde.
I  betänkandet tillstyrker  utskottet  regeringens
förslag till medelsramar för de olika anslagen.
Utskottet tar även ställning till
motioner som väckts i anslutning
till propositionen. Samtliga
motionsyrkanden besvaras eller
avstyrks. Till betänkandet är fogat
två reservationer och två särskilda
yttranden.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  riksdagen  för budgetåret
1999   anvisar   anslagen   under  utgiftsområde   5
Utrikesförvaltning   och  internationell   samverkan
enligt följande uppställning:
----------------------------------------------------------
Anslag                            Anslagstyp Anslagsbelopp
(tusental
kronor)
----------------------------------------------------------
A 1    Utrikesförvaltningen       ramanslag     1 740 101
----------------------------------------------------------
A 2    Nordiskt samarbete         ramanslag         1 480
----------------------------------------------------------
A 3    Ekonomiskt bistånd till    ramanslag         5 486
svenska medborgare i
utlandet m.m.
----------------------------------------------------------
B 1    Bidrag till vissa         obetecknat       491 608
internationella               anslag
organisationer
----------------------------------------------------------
B 2    Nordiska ministerrådet    obetecknat       290 043
anslag
----------------------------------------------------------
B 3    Organisationen för        obetecknat        26 300
ekonomiskt samarbete och      anslag
utveckling (OECD)
----------------------------------------------------------
B 4    Fredsfrämjande verksamhet  ramanslag       146 333
----------------------------------------------------------
C 1    Svenska institutet         ramanslag        51 826
----------------------------------------------------------
C 2    Övrig information om       ramanslag        14 835
Sverige i utlandet
----------------------------------------------------------
D 1    Utredningar och andra      ramanslag         1 409
insatser på det
utrikespolitiska området
----------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
D 2   Information och studier om    ramanslag          9 000
säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling
-------------------------------------------------------------
D 3   Bidrag till Stockholms       obetecknat         20 755
internationella                  anslag
fredsforskningsinstitut
-------------------------------------------------------------
D 4   Forskning till stöd för       ramanslag         11 080
nedrustning och
internationell säkerhet
-------------------------------------------------------------
D 5   Utrikespolitiska Institutet  obetecknat         10 216
anslag
-------------------------------------------------------------
D 6   Forskningsverksamhet av       ramanslag          5 891
särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse
-------------------------------------------------------------
E 1   Inspektionen för strategiska  ramanslag         16 027
produkter
-------------------------------------------------------------
E 2   Europainformation m.m.        ramanslag         21 800
-------------------------------------------------------------
E 3   Föreningen Norden             ramanslag          7 128
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Summa                2 871 318
-------------------------------------------------------------

Motionerna

1998/99:U206  av  Alf Svensson  m.fl.  (kd)  vari
yrkas
11. att riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen   anförts  om  NGO-
sekretariat och NGO-ambassadör,
1998/99:U301 av Karin Falkmer (m)  vari yrkas att
riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen  till
känna    vad    i   motionen   anförts   om    en
diplomatombudsman.
1998/99:U302 av Jan  Erik  Ågren  m.fl. (kd) vari
yrkas
1.   att  riksdagen  till  Arena  Norden   för
budgetåret  1999 anvisar ett särskilt anslag om 1
600 000 kr i  enlighet  med  vad  som  anförts  i
motionen,
2.  att  riksdagen  med  följande  ändringar  i
förhållande   till  regeringens  förslag  anvisar
anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan enligt uppställning:
--------------------------------------------------
Anslag     (tusental    Regeringens
Anslagsförändring
kronor)                     förslag
--------------------------------------------------
E                  2         21 800        -1 600
Europainformation
m.m.
--------------------------------------------------
E    3    Föreningen          7 128        +1 600
Norden
--------------------------------------------------
Summa            för      2 871 318             0
utgiftsområdet
--------------------------------------------------
1998/99:U303  av Jan Erik Ågren m.fl. (kd, c, fp)
vari yrkas att  Föreningen  Norden i enlighet med
sin  anslagsframställan  beviljas   ett  särskilt
anslag,  utöver det allmänna verksamhetsanslaget,
motsvarande     1,6     miljoner    kronor    för
informationsinsatserna på Arena Norden.
1998/99:U304 av Göran Lennmarker  m.fl.  (m) vari
yrkas
1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna  vad  i  motionen  anförts  om  svensk
diplomatisk närvaro,
2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna  vad i motionen anförts om en skyndsam
översyn  av  hur   Sverige   skall  representeras
utomlands,
4.   att   riksdagen   under   anslag    A   1
Utrikesförvaltningen anvisar
1 790 101 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6.  att riksdagen beslutar avveckla anslag D  2
Information  och  studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling  i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1998/99:U703 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening  ger  regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
att  stimulera engagemanget inom såväl föreningen
Norden  som  andra  organisationer  verksamma  på
folklig  nivå  samt  att  verksamheten  vid Arena
Norden  som  en permanent resurs för den nordiska
informationen i Sverige bör säkras.
1998/99:U704 av  Charlotta L Bjälkebring (v) vari
yrkas
10. att riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad  i  motionen   anförts   om  att
informationsverksamheten  i  Arena  Nordens  regi
borde   permanenteras   och   stärkas   samt  att
medelsökningen  till  EU-information minskas  med
1,6  miljoner  och  att  dessa   medel   tillförs
informationsinsatser i Fören-ingen Nordens regi,
1998/99:U805  av  Stig  Eriksson  m.fl.  (v) vari
yrkas
1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna  vad  i  motionen  anförts  om att det
arktiska  samarbetet  måste  ges  högre  politisk
prioritet,  vilket  bör  ske genom att regeringen
får uppdraget att varje år  till  riksdagen lämna
en rapport över det arktiska samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger  regeringen
till   känna   vad  i  motionen  anförts  om  att
regeringen  ges  uppdraget  att  arbeta  för  att
parlamenten i alla  de  åtta  ovannämnda länderna
får rätt att nominera en egen kandidat  till  den
samarbetskommitté som i dag har observatörsstatus
vid Arktiska rådets möten,
3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen
till  känna   vad   i  motionen  anförts  om  att
regeringen skall arbeta  för  att Arktiska rådets
samarbetskommitté får samma status  som permanent
medlem vid mötena i Arktiska rådet,
4. att riksdagen som sin mening ger  regeringen
till   känna   vad  i  motionen  anförts  om  att
regeringen i större  utsträckning  bör lyfta fram
och   intensifiera   de   arktiska   frågorna   i
internationella   forum   som   FN,   EU,   OSSE,
Barentssamarbetet och Nordiska rådet.

Utskottet

Allmänt om utgiftsområdet
Propositionen (s. 7-17)
Utgiftsområdet       Utrikesförvaltning       och
internationell   samverkan   består  av  följande
verksamhetsområden:
- utrikesförvaltning,
- internationella organisationer,
- information om Sverige i utlandet,
-  nedrustnings- och säkerhetspolitiska  frågor
samt
- övriga utrikespolitiska frågor.
Regeringen  anför att målet för utgiftsområdet är
att    säkerställa     Sveriges    intressen    i
förbindelserna med andra länder.
Vad gäller särskilda prioriteringar  för  år 1999
framhåller regeringen i propositionen att det  är
nödvändigt   att   förbättra   FN:s  förmåga  att
förhindra    och   tidigt   ingripa   i   väpnade
konflikter.  Nya   typer  av  fredsfrämjande  FN-
insatser måste utvecklas där politiska, militära,
humanitära,  ekonomiska   och   sociala  insatser
samverkar. Vidare konstaterar regeringen  att det
närmare  ett  decennium  efter  det kalla krigets
slut  ännu  finns  kärnvapen i högsta  beredskap.
Regeringen  verkar  internationellt  för  att  de
skall tas ur beredskapsläge som ett steg på vägen
mot kärnvapennedrustning.  En  annan  prioriterad
uppgift   är   samarbetet   inom   EU,   unionens
utvidgning  och  inre  utveckling.  Sveriges stöd
till Estland, Lettland, Litauen och Polen  kommer
även   fortsättningsvis   att   inriktas  på  att
underlätta deras förberedelser för  medlemskap  i
EU.  När  det  gäller  institutionella  och andra
reformer   i   EU,  fordras  ett  aktivt  svenskt
engagemang  syftande   till   snara  uppgörelser.
Regeringen menar även att Sveriges ordförandeskap
i EU första halvåret år 2001 ställer skärpta krav
på      utrikesförvaltningen      under     1999.
Förberedelserna  måste intensifieras  vad  gäller
personalplanering, kompetensutveckling och analys
av sakfrågor.
Regeringen framhåller  även att det nya treåriga
samarbetsprogrammet med länderna  i  Central- och
Östeuropa är av särskild betydelse i arbetet  med
att  bidra  till  framväxten  av  en alleuropeisk
säkerhets-  och  samarbetsordning.  Detta  gäller
även    relationerna   med   Ryssland   och   den
säkerhetspolitiska dialogen med Finland.
Regeringen framhåller även att ett viktigt led i
denna politik,  som  avspeglar  regeringens  höga
prioritering   av   en   fortsatt  utveckling  av
samarbetet inom Östersjöområdet,  kommer att vara
att medverka till att slutsatserna från toppmötet
mellan  länderna  i  Östersjöstaternas   råd  och
handelsministermötet  1998  omsätts  i  praktiska
åtgärder.
Genomförandet av den av regeringen presenterade
skrivelsen  om  en  förnyad  Afrikapolitik  (skr.
1997/98:122,     bet.     1997/98:UU14,     rskr.
1997/98:245)    kommer    att    resa   krav   på
utrikesförvaltningen. En bred satsning kommer att
göras 1999 med syfte att utveckla  förbindelserna
med södra Afrika.
A Utrikesförvaltningen
Propositionen (s. 19-22)
Verksamhetsområdet        omfattar       anslagen
Utrikesförvaltningen  (Utrikesdepartementet   och
utrikesrepresentationen), Nordiskt samarbete samt
Ekonomiskt  bistånd  till  svenska  medborgare  i
utlandet.
Vad  gäller  anlaget  A  1 Utrikesförvaltningen
menar  regeringen  att  den  höga  ambitionsnivån
ställer krav på en väl fungerande förvaltning som
är    anpassad    till    de    uppgifter     för
utrikespolitiken       som       en      fortsatt
internationalisering,   det  växande   ömsesidiga
beroendet  mellan  departementets   traditionella
politik-områden samt EU-medlemskapet  medför.  En
viss omstrukturering av utrikesrepresentationen i
Afrika   kommer   att   genomföras   och   en  ny
utlandsmyndighet  kommer  att upprättas i Kampala
under 1999. Regeringens förslag  till  anslag för
1999 uppgår till 1 740 101 000 kr.
Från  anslaget  A  2 Nordiskt samarbete betalas
kostnader för Sveriges  deltagande  i  samarbetet
inom   ramen   för   Nordiska  ministerrådet  och
Nordiska samarbetskommittén  m.fl. samarbetsorgan
samt  för  deltagande  i  vissa andra  former  av
nordiskt samarbete. Regeringen  beräknar anslaget
för nästa budgetår till 1 480 000 kr.
Motionerna
Motionärerna bakom kommittémotion  U805  (v) vill
fästa uppmärksamheten på det arktiska samarbetet.
I  motionen  framhålls  att utvecklingen av detta
samarbete  uppmärksammades   genom  att  Nordiska
rådet redan i augusti 1993 anordnade  den  första
konferensen  för  parlamentariker  i den arktiska
regionen.   År   1996  bildade  de  fem  nordiska
länderna, Ryssland,  USA  och Kanada det Arktiska
rådet,  regeringarnas samarbetsorgan.  Rådet  har
bl.a.  ansvar   för   övervakning   av   en   rad
miljöforskningsprogram  i  det  arktiska området.
Vid  Arktiska  rådets  möten  skall  förutom   de
beslutande       regeringsföreträdarna       även
representanter              för             olika
urbefolkningsorganisationer      närvara      som
permanenta  medlemmar.  Företrädare   för   icke-
arktiska    stater,    globala    och   regionala
organisationer  samt frivilligorganisationer  kan
genom en samarbetskommitté delta som observatörer
vid Arktiska rådets möten.
Motionärerna menar  att  samarbetet om Arktis är
viktigt, inte bara för de befolkningsgrupper  som
bor  i  området, utan även för de internationella
relationerna,  fred  och  säkerhet i hela världen
och  för  möjligheterna att skapa  en  ekologiskt
hållbar utveckling  på  hela jordklotet. De anför
också  att  resten  av världens  länder  har  ett
ansvar för den miljöförstöring  som  förekommer i
Arktis genom sina industriella processer  och det
nedfall   av  organiska  miljögifter,  försurande
ämnen och tungmetaller  detta  för  med  sig samt
genom   dumping   av   radioaktivt   avfall.  Den
miljöpåverkan  detta medfört har redan  förändrat
livsförutsättningarna   för   regionens   bofasta
befolkning.
Motionärerna anför i yrkande 1 att det arktiska
samarbetet  måste ges en högre politisk prioritet
och att detta  bör ske genom att regeringen får i
uppdrag att varje  år  till  riksdagen  lämna  en
rapport över det arktiska samarbetet.
I    yrkande    2   begärs   ett   riksdagens
tillkännagivande om att  regeringen ges i uppdrag
att  verka  för  att  parlamenten   i   de   åtta
medlemsländerna  får  rätt  att  nominera en egen
kandidat till samarbetskommittén.
I  yrkande 3 anförs att regeringen  i  Arktiska
rådet  skall verka för att samarbetskommittén får
status som  permanent  medlem  vid  rådets möten,
dvs.    samma    status   som   företrädare   för
urbefolkningarna.
Motionärerna menar  i yrkande 4 att regeringen i
större utsträckning bör  lyfta  fram  de arktiska
frågorna  i  internationella  forum  som FN,  EU,
OSSE, Barentssamarbetet och i Nordiska rådet.
Kristdemokraterna menar i partimotion  U206  (kd)
yrkande   11   att  det  nätverk  mellan  UD  och
nationella    samt    internationella    enskilda
organisationer  som  har  byggts  upp  över  åren
delvis har förstörts genom att regeringen upplöst
NGO-sekretariatet.  Kristdemokraterna  menar  att
det  är  önskvärt  att  samarbetet  mellan UD och
enskilda organisationer åter får en så  fast form
som  möjligt  och  att det sker bäst och snabbast
genom att återupprätta  NGO-sekretariatet  och en
NGO-ambassadör.
I    kommittémotion    U304    (m)   anförs   att
globaliseringen ställer allt större  krav  på  en
modern  och  flexibel  utrikesförvaltning och att
Utrikesdepartementet   i   en    tid   av   snabb
internationalisering   är  i  behov  av   ständig
förnyelse och tillräckliga resurser.
Motionärerna  konstaterar   att  UD:s  centrala
förvaltning nyligen har omorganiserats  och menar
att   det   nu   är   nödvändigt   att   se  över
fältorganisationen.   De   pekar  på  behovet  av
diplomatisk  närvaro i Minsk,  de  utomeuropeiska
industriländerna och i Nya Zeeland. De menar även
att framväxten  av  dynamiska  ekonomier i främst
Asien och Latinamerika och snart  Afrika  ställer
högre  krav  på kontaktytor och kompetens. Vidare
framhålls att EU-medlemskapet och den framväxande
utrikes- och säkerhetspolitiken skärper kraven på
analys och kompetens  samtidigt  som  det  kan ge
vissa   möjligheter   till   lättnader  på  andra
områden.   Om   detta   begärs   ett   riksdagens
tillkännagivande i motionens yrkande 1.
I  yrkande  2  begärs en översyn av hur Sverige
skall representeras  utomlands.  Det  berör  dels
utrikesrepresentationens     omfattning,     dels
fördelningen mellan verksamheten utomlands och  i
Sverige.  Motionärerna pekar bl.a. på möjligheten
till samverkan  mellan  de  nordiska länderna och
mellan EU:s medlemsländer.
I yrkande 4 förslår motionärerna  att  riksdagen
anvisar  1  790  101  000  kr under anslaget A  1
Utrikesförvaltningen, dvs. 50  000  000 kr mer än
regeringens förslag.
I  motion  U301 (m) anförs att det är av  största
vikt   för  den   svenska   utrikesförvaltningens
anseende att alltid den mest skickade och erfarna
personen   blir  den  som  representerar  Sverige
gentemot   andra   stater   och   internationella
organisationer.  Detta  sker  inte  alltid  menar
motionärerna   och  föreslår  inrättandet  av  en
diskrimineringsombudsman    för    anställda    i
utrikesförvaltningen.
Utskottets överväganden
Motion   U805  (v)  behandlar  frågor  kring  det
arktiska  samarbetet.  I  yrkande  1  anförs  att
samarbetet  bör  ges  en högre politisk prioritet
samt att riksdagen bör erhålla en årlig skrivelse
om samarbetet.
Som  motionärerna  framhåller   bildades   det
Arktiska  rådet  1996  av  regeringarna  i de fem
nordiska länderna, Ryssland, USA och Kanada.  Vid
dess   möten   deltar   även  representanter  för
urbefolkningarna.
Utskottet håller med motionärerna  om  att detta
samarbete   är   viktigt.   Sveriges  geografiska
belägenhet gör det särskilt centralt  att  vi kan
delta   i  ett  internationellt  samarbete  kring
miljö,  resursanvändning   och   situationen  för
ursprungsbefolkningar   i   området  runt   Norra
Ishavet.
Det  första  mötet  på  ministernivå  inom  det
Arktiska  rådet  genomfördes   hösten  1998,  med
deltagande bl.a. från Sverige. Ministrarna  antog
en   deklaration   som   anger  färdriktning  och
målsättning för ett antal gemensamma aktiviteter,
särskilt på miljöområdet. Man fattade även beslut
om att inleda en rad projekt.
Utskottet konstaterar att  Sverige  har deltagit
aktivt  i  det Arktiska rådets arbete sedan  dess
bildande 1996.  Det  under 1998 avhållna mötet på
ministernivå   inom  rådet   utgör   i   sig   en
manifestation   av   den   politiska   vikt   som
regeringarna  i staterna  runt  den  norra  polen
fäster vid detta  samarbete.  Utskottet välkomnar
detta.
Det konkreta samarbetet är emellertid ännu i ett
begynnande skede. Frågor kring  finansiering  och
struktur  för  samarbetet  återstår  att lösa och
beslutade projekt behöver genomföras.
Utskottet anser att det skulle vara av värde att
regeringen i någon form till riksdagen  redovisar
det  samarbete  som  pågår  och  som  kommer  att
initieras. Utskottet ser emellertid inte på detta
stadium  att  det  föreligger  behov  av en årlig
skrivelse.  Utskottet  anser  att regeringen  bör
avgöra i vilka former samarbetets  utformning och
framtida  utveckling  på  lämpligaste sätt  skall
komma till riksdagens kännedom.
Med  vad  som  ovan anförts anser  utskottet  att
motion U805 (v) yrkande 1 är besvarad.
I yrkande 2 begär  motionärerna att parlamenten i
medlemsländerna får rätt att nominera en kandidat
till den ständiga parlamentarikerkommittén.
Utskottet noterar den  centrala  funktion som de
parlamentariska  konferenserna  har i  anslutning
till  rådets  verksamhet.  Enligt  vad  utskottet
erfarit har tre sådana konferenser ägt rum.
Utskottet    lägger   stor   vikt   vid   att
parlamentariker från  medlemsländerna har insyn i
arbetet inom Arktiska rådet.
Utskottet har inhämtat  att genom ett beslut som
fattats  under  första  halvåret   1998  har  det
fastställts   att  varje  medlemslands  parlament
skall    representeras     i     den     ständiga
parlamentarikerkommittén   av   en   person   som
nomineras av det egna parlamentet.
Därmed är motionärernas syfte redan uppfyllt, och
utskottet  anser att motion U805 (v) yrkande 2 är
besvarad.
Motionärerna  menar  i yrkande 3 att den ständiga
parlamentarikerkommittén  bör få samma status som
företrädare  för  urbefolkningarna  vid  möten  i
Arktiska rådet.
Utskottet  kan  konstatera   att  den  ständiga
parlamentarikerkommittén   har   ställning    som
observatör  medan representanter för urbefolkning
och  befolkningsminoriteter   har  ställning  som
medlemmar i rådet. Utskottet noterar  att  ett av
syftena  med  samarbetet  är  att  lyfta fram och
tillvarata  urbefolkningarnas  intressen.   Detta
anser  utskottet  vara  av  mycket  stor vikt för
samarbetets legitimitet och för att de  människor
som   bebor   de  nordliga  områdena  på  de  tre
kontinenterna är delaktiga i samarbetet.
Vidare   förutsätter    utskottet    att   det
parlamentariska  inflytandet  på samarbetet  blir
tillgodosett       genom       den       ständiga
parlamentarikerkommittén   och   möjligheten  för
varje  medlemslands  parlament  att  nominera  en
medlem   till   denna   samt   att  den  ständiga
parlamentarikerkommittén får tillfälle  att genom
sin  observatör  i  rådet  få inblick i relevanta
frågor.
Med  vad  som  ovan  anförts avstyrker  utskottet
motion U805 (v) yrkande 3.
Vad gäller önskemålet  i yrkande 4 att stärka det
arktiska    samarbetet    genom    internationell
samverkan      med      andra     internationella
organisationer kan det konstateras att ett sådant
initiativ redan tagits i  EU:s  ministerråd.  Det
finländska  initiativet  om  en nordlig dimension
inom EU, vilket erhållit svenskt  stöd,  är också
ett uttryck för detta. Detta hindrar inte  att de
arktiska  frågorna  kan  tas  upp  även  i  andra
sammanhang, inte minst vad gäller internationellt
miljösamarbete.
Därmed   betraktar   utskottet  motion  U805  (v)
yrkande 4 som besvarad.
Kristdemokraterna föreslår  i  motion  U206  (kd)
yrkande   11   att   sekretariatet  för  enskilda
organisationer återupprättas  inom UD samt att en
ambassadörs-tjänst för dessa frågor inrättas.
Utrikesutskottet  behandlade  ett  yrkande  med
detta  innehåll  i  betänkande  1997/98:UU1   och
anförde  därvid  bl.a.  att det i samband med den
omorganisation   som  har  genomförts   inom   UD
beslutades att ansvaret för kontakterna, avseende
den    operativa    delen    av    de    enskilda
organisationernas biståndsverksamhet, skall ligga
inom respektive geografisk  enhet. Den fördel man
ser  med  denna  organisationsform   är   att  de
enskilda organisationerna i sin dialog med UD får
tala   med   de  personer  och  enheter  som  har
särskilda kunskaper  med  avseende  på respektive
region  och samarbetsland. Detta ligger  också  i
linje  med   att   ansvaret  för  det  offentliga
biståndet     till    samarbetsländerna     efter
departementets   omorganisation   ligger   på  de
geografiska enheterna.
Utskottet anförde emellertid att det icke desto
mindre   finns   behov  för  en  kontaktyta  inom
departementet   för   organisationer   som   inte
tidigare har bedrivit  biståndsverksamhet och för
de    enskilda   organisationenas/folkrörelsernas
dialog med regeringen i övergripande frågor kring
stödet      till     enskilda     organisationers
biståndsverksamhet.  Utskottet  konstaterade  att
Utrikesdepartementet   därför   har  inrättat  en
tjänst    inom    enheten   för   internationellt
utvecklingssamarbete med uppgift att vara central
kontaktpunkt  inom  departementet   för  enskilda
organisationer samt för att bevaka vad som händer
i   andra   givarländer   och   i   multilaterala
sammanhang    när    det   gäller   de   enskilda
organisationernas biståndsverksamhet.
Utskottet   vill   vidare   uppmärksamma   den
verksamhet   som   bedrivs    inom    ramen   för
folkrörelserådet för utvecklingssamarbete. Enligt
vad utskottet erfarit sammankallas rådet  vid två
tillfällen   per  år  för  en  dialog  mellan  de
enskilda organisationerna  och  regeringen  kring
enskilda  organisationers biståndsverksamhet samt
även       övergripande        frågor        inom
utvecklingssamarbetet.
Utskottet  anser  att  frågan om att eventuellt
återinrätta  en  tjänst  som  NGO-ambassadör  bör
behandlas  av  UD inom ramen  för  departementets
resurser i relation  till  andra  angelägna behov
och prioriteringar av UD:s verksamhetsområde.
Med vad som anförts anser utskottet  motion  U206
(kd) yrkande 11 besvarad.
I motion U304 (m) yrkande 1 föreslår motionärerna
att  en  utlandsmyndighet öppnas i Minsk samt att
ambassaden i Wellington åter öppnas.
Utskottet   kan  inledningsvis  konstatera  att
Utrikesdepartementet  under  en följd av år varit
ålagd sparbeting. Så föreslås även gälla för 1999
under  vilket  år sparbetinget föreslås  till  75
miljoner  kronor.   En   utgångspunkt   för  alla
förändringar  i  Utrikesdepartementets verksamhet
måste därför vara  en avvägning mellan oförändrat
höga utrikespolitiska  ambitioner  och begränsade
finansiella  resurser.  Detta  blir  tydligt  vad
gäller  Sveriges  representation i utlandet.  Ett
övervägande   om   att   öppna   en   ny   svensk
utlandsmyndighet  måste,   givet  de  finansiella
förutsättningar  som  råder,  vägas   mot   andra
viktiga  och prioriterade önskemål och behov inom
utrikesförvaltningen.
Vad gäller  Vitryssland  sker  bevakningen genom
sidoackreditering   från  Moskva.  I   betänkande
1997/98:UU1  noterade  utskottet  att  beslut  om
upprättande  av   ett   svenskt   honorärkonsulat
fattats av Utrikesdepartementet men  att vitryska
myndigheter  inte  gett tillstånd till detta  med
hänvisning till att  intern  vitrysk lagstiftning
saknas.  Enligt vad utskottet inhämtat  har  inte
frågan avancerat  på den vitryska sidan under det
gångna året.
Utskottet  gör bedömningen  att  den  politiska
utvecklingen i  Vitryssland  är  oroväckande  och
delar motionärernas uppfattning att situationen i
landet   vad  gäller  mänskliga  rättigheter  och
demokrati  är besvärande. Liksom regeringen anser
utskottet att  detta utgör grund för en mer aktiv
svensk närvaro i Minsk. Även om behovet finns kan
utskottet  konstatera  att  vitryska  myndigheter
hindrar detta.  Det gäller inte bara upprättandet
av ett svenskt honorärkonsulat.  Utskottet vill i
sammanhanget  erinra  om att samtliga  västländer
tagit  hem  sina  ambassadörer   från  Minsk  med
anledning  av att de vitryska myndigheterna  sagt
upp hyresavtalen för dessa ambassaders lokaler.
Utskottet  anser   därmed  att  motion  U304  (m)
yrkande 1 (delvis) är besvarad i denna del.
Vad  avser  Wellington   fann  utskottet  i  sina
betänkanden 1996/97:UU1 och  1997/98:UU1,  om man
beaktar      de      sparkrav      som     åvilar
Utrikesdepartementet,   att   arrangemanget   med
sidoackreditering  från Canberra,  Australien  är
rimligt.  Enligt utskottets  bedömning  har  inte
något   nytt   framkommit   som   föranleder   en
omprövning av detta ställningstagande.
Utskottet   avstyrker   därmed  motion  U304  (m)
yrkande 1(delvis)  i berörd del.
I yrkande 2 i samma motion  begärs  en översyn av
hur Sverige skall representeras utomlands.
Utskottet vill inledningsvis framhålla  att  UD
sedan   1996   genomfört  en  ny  organisation  i
Stockholm, efter  en  omfattande  utredning, samt
att  detta  även  medfört  vissa  förändringar  i
relationerna  med utlandsmyndigheterna.  Särskilt
värt att notera  är  den omfattande reformeringen
av verksamhetsplaneringen  som genomförts och som
underlättar   ett   effektivt   och    rationellt
utnyttjande av befintliga resurser. Utskottet kan
konstatera  att alla de aspekter som motionärerna
pekar på redan har uppmärksammats av UD och dessa
kan bedömas och  avvägas  inom  ramen för den nya
formen  verksamhetsplanering som genomförts  inom
departementet.
Utskottet  noterar även att ett likartat yrkande
behandlades    av    utskottet    i    betänkande
1997/98:UU1. Utskottet  anförde därvid i huvudsak
följande:
Som regeringen framhöll  i propositionen 1997/98
var     syftet     med    omorganisationen     av
utrikesförvaltningen  att  stärka  den  operativa
verksamheten   och  genomföra  rationaliseringar.
Inför omorganisationen  genomfördes  en utredning
som  tog  sin  utgångspunkt i de förändringsbehov
som följer av den  ökade  internationaliseringen.
Motionärernas syfte i denna del torde därmed vara
tillgodosett.
Omorganisationen  har  medfört   att  de  gamla
avdelningarna för politik, handel och bistånd har
ersatts med geografiska och funktionella enheter.
På  de  geografiska enheterna sker en  integrerad
beredning  av  olika  frågor rörande regioner och
länder  vari inkluderas  utrikes-,  handels-  och
biståndspolitiska      aspekter.     Även     den
administrativa verksamheten  inom  UD  har  varit
föremål  för  en  omfattande  översyn,  och en ny
organisation har trätt i kraft under 1997. Syftet
har varit att rationalisera och effektivisera det
administrativa  arbetet  inom departementet.  Den
målsättningen har också uppnåtts,  vilket  medför
att  resurser  har  kunnat  flyttas över till den
operativa verksamheten.
En   följd   av   omorganisationen    är   att
förutsättningar   skapats   för   en   förbättrad
verksamhetsplanering  inom  utrikesförvaltningen.
Ett  huvudsyfte  med  denna  planering   är   att
åstadkomma  en väl avvägd struktur som medför att
de  prioriteringar   som   fastställts   av   den
politiska  ledningen  kan  genomföras. Inom ramen
för  verksamhetsplaneringen  behandlas   även  de
frågor  som  motionärerna pekar på som angelägna:
kostnadsdelningen      med     andra     statliga
förvaltningar  och myndigheter,  fördelningen  av
verksamheten  hemma  och  på  fältet,  förbättrad
kommunikationsteknik  samt samverkan med nordiska
länder och med andra medlemsländer inom EU.
Utformningen av verksamhetsplaneringen  och  den
höga   ambitionsnivå  som  präglar  denna  skapar
enligt  utskottets  uppfattning  grunden  för  en
kontinuerlig   översyn   av   verksamheten   inom
utrikesförvaltningen i syfte att bibehålla en hög
ambitionsnivå   kopplad   till   effektivitet   i
resursanvändningen.
Utskottet  instämmer  vidare  i  motionärernas
bedömning  att  förbättrad  kommunikationsteknik,
och  det  alltmer  omfattande  öppna   flödet  av
information  genom  nya  och  gamla kanaler,  kan
möjliggöra        att        bevakningen       av
händelseutvecklingen i andra länder  i  framtiden
kan   genomföras   även   på  andra  sätt  än  de
traditionella   inom  utrikesförvaltningen.   Det
medför  dock inte  -  vilket  motionärerna  också
konstaterar  -  ett minskat behov för diplomatisk
närvaro  i  olika  länder.   Det   medför  enligt
utskottets  uppfattning i stället ett  behov  för
rapportering  med  delvis  annan  inriktning. Det
ökade  informationsflödet ställer krav  på  ökade
insatser      för      att      ge      fördjupad
bakgrundsinformation   och  för  att  sammanfatta
komplexa händelseförlopp.  Det  medför  även  att
större  resurser  kan  läggas  ned på analys- och
strategifrågor i den utrikespolitiska bevakningen
inklusive EU-bevakningen.
Utskottet   anser   att  de  bedömningar   som
redovisats ovan fortfarande  är  giltiga  och ser
ingen     anledning    att    nu    ändra    sitt
ställningstagande  i  frågan om en översyn om hur
Sverige skall representeras  utomlands. Utskottet
har även vid föredragning av expeditionschefen  i
Utrikesdepartementet   inhämtat   att  frågan  om
utrikesförvaltningens  utformning och  omfattning
är föremål för en löpande  analys i departementet
för att verksamheten skall kunna anpassas till de
nya krav som uppkommer.
Med  vad  som  ovan  anförts avstyrker  utskottet
motion U304 (m) yrkande 2.
Utskottet noterar att  motionären  som står bakom
motion  U301 (m) anför att personer som  innehaft
politiska  ämbeten  ibland  får tjänster inom den
svenska  utrikesförvaltningen.   För   att   inte
karriärdiplomater  skall diskrimineras i relation
till       förutvarande       politiker       vid
tjänstetillsättningar  föreslår   motionären  att
inrättandet  av  en diskrimineringsombudsman  för
anställda i utrikesförvaltningen prövas.
Utskottet vill med  anledning  av  detta yrkande
anföra  att  utnämning  av personer som  tidigare
innehaft politiska ämbeten  i  sig  inte  står  i
strid  med  kravet på att det skall vara den bäst
skickade och  erfarna  personen som representerar
Sverige gentemot andra stater och internationella
organisationer.    Till   detta    kommer    även
bedömningar  kring lämplighet  för  tjänsten  och
möjligheterna för personen i fråga att tillvarata
svenska intressen  på  stationeringsorten  och  i
stationeringslandet.
Utskottet  menar  vidare att det är regeringens
sak  att  bedöma  huruvida   en   enskild  person
uppfyller  dessa krav eller ej, eftersom  det  är
regeringens ansvar och prerogativ att utse chefer
för statliga  verk och myndigheter i Sverige samt
myndighetschefer  för  ambassader  och konsulat i
utlandet. Utskottet ser ingen anledning  till att
riksdagen uttalar sig vare sig principiellt eller
vad  gäller  utnämningar  specifikt inom UD.  Den
kontroll        som        riksdagen        genom
granskningsförfarandet  i  konstitutionsutskottet
utövar gentemot regeringen anser  utskottet  vara
tillfyllest.
Utskottet avstyrker därmed motion U301 (m).
I   yrkande   4   i   motion  U304  (m)  föreslår
motionärerna att riksdagen anvisar
1   790   101   000  kr  under   anslaget   A   1
Utrikesförvaltningen.
Utskottet finner  regeringens förslag vad gäller
anslaget Utrikesförvaltningen  m.m.  väl  avvägda
och   tillstyrker   propositionens  belopp  under
verksamhetsområde A.
Därmed  avstyrker  utskottet   motion   U304  (m)
yrkande 4.
B Internationella organisationer
Propositionen (s. 23-31)
Inom   verksamhetsområdet   finansieras  Sveriges
bidrag  till  Förenta  nationerna,   Europarådet,
Organisationen  för  säkerhet  och  samarbete   i
Europa   (OSSE),   den  gemensamma  utrikes-  och
säkerhetspolitiken  inom   EU   (GUSP),  Nordiska
ministerrådet och Organisationen  för  ekonomiskt
samarbete     och    utveckling    (OECD)    samt
fredsfrämjande verksamhet.
Från anslaget  B  1  betalas bl.a. obligatoriska
kostnader för Sveriges  andel till FN:s reguljära
budget och FN:s fredsbevarande insatser.
Regeringen  framhåller  i   propositionen   att
Sverige     arbetar     för     att     förbättra
betalningsdisciplinen  till  FN,  för  rättvisare
bidragsskalor,  samt en mer kostnadseffektiv  och
modern  förvaltning  av  organisationen.  Sverige
stöder  aktivt  en  övergång  till  en  mål-  och
resultatstyrd budgetprocess.
Regeringen konstaterar att medlemsstaterna under
1997 och 1998 har fattat beslut om reformåtgärder
som inneburit  bl.a.  inrättandet  av en post som
biträdande  generalsekreterare och sammanslagning
av  vissa  avdelningar.   Regeringen   anför  att
reformarbetet  inom  FN måste fortsätta och  även
omfatta övriga organisationer inom FN-systemet.
Från anslaget B 1 betalas  även  Sveriges bidrag
till    Europarådets   reguljära   budget    samt
obligatoriska debiteringar till pensionsbudgeten,
den extraordinära  budgeten  för  den  nyuppförda
byggnaden  för  MR-institutionerna,  flera   s.k.
partsavtal    samt    Europarådets   ungdomsfond.
Regeringen   framhåller   att    verksamheten   i
Europarådet under året väl motsvarat  de  svenska
prioriteringarna och anför att det är av särskild
vikt  att  Europarådet tillförsäkras tillräckliga
resurser för  att  genomföra handlingsplanen från
toppmötet i december 1997.
Vidare betalas från  anslaget  B 1 obligatoriska
kostnader    för   Sveriges   andel   av   OSSE:s
integrerade budget, gemensamt beslutade särskilda
budgetar,  OSSE:s   kommunikationssystem,  OSSE:s
skiljedomstol  i  Genève   samt  vissa  andra  av
organisationen debiterade gemensamma kostnader.
Regeringen framhåller Sveriges  aktiva  roll  i
OSSE:s    arbete    som    genom    sitt    breda
säkerhetsbegrepp,  sin alleuropeiska medlemskrets
och  sin  transatlantiska   karaktär   är  en  av
pusselbitarna  i  den  framväxande nya europeiska
säkerhetsordningen.
Från   anslaget  betalas  även   obligatoriska
kostnader   för   Sveriges   deltagande   i   det
mellanstatliga  samarbetet  inom  EU:s gemensamma
utrikes-     och     säkerhetspolitik     (GUSP).
Genomförandet  sker  genom  beslut  om gemensamma
åtgärder och ståndpunkter.
När  Amsterdamfördraget  träder  i  kraft  1999
införs  ett nytt GUSP-instrument, s.k. gemensamma
strategier. Regeringen menar att genomförandet av
Amsterdamfördraget  sannolikt  ökar  behovet  för
krishantering inom ramen för EU-insatser.
Regeringen framhåller att finansieringen av för
Sverige  prioriterade insatser måste säkerställas
även fortsättningsvis  i syfte att möjliggöra ett
aktivt svenskt engagemang  inom  GUSP-samarbetet.
Anslaget  har  hittills  använts  i enlighet  med
fastställda  mål  för  att täcka kostnaderna  för
insatser i de fall där enhälligt  beslut  av EU:s
medlemsstater  fattats  om nationell finansiering
av det gemensamma åtagandet inom EU.
Enligt regeringens förslag  skall  491 608 000 kr
avsättas för anslaget B 1.
Från anslaget B 2 Nordiska ministerrådet bekostas
Sveriges   andel  av  rådets  budget.  Regeringen
framhåller i propositionen att Sverige aktivt har
verkat för att  utveckla  det nordiska samarbetet
på  tre  huvudområden,  inom-nordiskt  samarbete,
Norden-EU/EES samt Norden-närområdet, i synnerhet
ett utvidgat Östersjösamarbete.
Regeringen förslår att 290 043 000 kr avsätts för
anslaget B 2 under 1999.
Vad gäller anslaget B 3 OECD anför regeringen att
svenska    departement   och   myndigheter    gör
bedömningen att de får en mycket god utdelning av
OECD-samarbetet.
Anslaget för  1999  bör  enligt  regeringen uppgå
till 26 300 000 kr.
Anslaget   B   4   omfattar   den  fredsfrämjande
verksamheten.  Över  anslaget finansieras  svensk
medverkan   i   internationella    fredsfrämjande
insatser  samt  studier,  seminarier  och   annan
verksamhet    inom   området.   I   propositionen
framhåller regeringen  att  efterfrågan på svensk
medverkan i internationella insatser  styrs  till
tid och omfång av faktorer som till största delen
ligger      utanför     regeringens     kontroll.
Anslagsförbrukningen  är  någorlunda  förutsägbar
vad  gäller  insatser där Sverige redan medverkar
medan den är svårförutsebar  när  det  gäller nya
insatser.
Regeringen gör bedömningen att omfattningen  av
det   svenska   deltagandet   i   internationella
insatser  sannolikt blir oförändrad  eller  något
större år 1999.  Regeringen tillägger att arbetet
med den fredsfrämjande  verksamheten i högre grad
kommer   att   inriktas  på  konfliktförebyggande
åtgärder, bl.a.  genom  det  handlingsprogram för
konfliktförebyggande  verksamhet   som  är  under
utarbetande.
Anslaget för år 1999 föreslås bli 146 300 000 kr.
Slutligen  framhåller  regeringen i propositionen
att   finansiering   av   svensk    medverkan   i
internationella fredsfrämjande insatser även sker
genom utnyttjande av anslag inom utgiftsområde 6,
Totalförsvar,      samt      utgiftsområde     7,
Internationellt bistånd.
Utskottets överväganden
Regeringen   framhåller   i   propositionen   att
prioriteringarna för 1999 är fortsatt reformering
av   FN,   utveckling   av   konfliktförebyggande
verksamhet  och  skapandet  av  en  all-europeisk
säkerhets-  och samarbetsordning.  Utskottet  ser
positivt på dessa prioriteringar.
Utskottet kan  konstatera  att  Sverige  har ett
långvarigt  engagemang  inom  FN  och att Sverige
drivit  ett aktivt stöd till FN för  dess  arbete
till förmån  för  ökad  säkerhet  och utveckling.
Utskottet  kan  även  se tillbaka på en  tid  när
Sverige har varit medlem  av  säkerhetsrådet  och
därvid  konstatera  att  regeringen agerat aktivt
inom  en  rad  centrala områden,  bl.a.  fortsatt
reformering av FN  och  en  utveckling vad gäller
konfliktförebyggande åtgärder,  konflikthantering
och fredsfrämjande insatser.
När det gäller interna reformer  inom  FN  vill
utskottet  understryka  betydelsen av att Sverige
aktivt   arbetar   vidare   för   att   förbättra
betalningsdisciplinen,       för       rättvisare
bidragsskalor och för en mer kostnadseffektiv och
modern förvaltning av organisationen.
Utskottet  välkomnar inrättandet av en ny  post
som biträdande  generalsekreterare  och att denna
post,  liksom  Högkommissarien  för  de mänskliga
rättigheterna  tillsatts  med  kvinnor. Utskottet
vill  framhålla  att  dessa utnämningar  avsevärt
förbättrar kvinnorepresentationen  på höga poster
inom  FN-systemet.  Detta har utskottet  tidigare
framhållit som viktigt.
Vidare  vill utskottet  i  denna  del  särskilt
notera   den   allt   större   säkerhetspolitiska
betydelse  som  OSSE har erhållit. OSSE, med sitt
breda  säkerhetsbegrepp,   sin  stora  europeiska
medlemskrets och transatlantiska  karaktär  utgör
en   av  hörnstenarna  i  byggandet  av  en  all-
europeisk säkerhets- och samarbetsordning.
Utrikesutskottet    vill    också    särskilt
uppmärksamma  Europarådet som nästa år firar sitt
50-årsjubileum.  Med  sin breda medlemskrets, som
för   närvarande   omfattar    40   länder,   har
Europarådet en viktig uppgift att  fylla  när det
gäller   byggandet   av   ett   nytt  och  bättre
integrerat  Europa.  Särskilt  betydelsefullt  är
organisationens arbete i de nya medlemsstaterna i
Central- och Östeuropa för att stärka  demokratin
samt    värna    respekten   för   de   mänskliga
rättigheterna   och    rättsstatens    principer.
Europarådets    domstol    för    de    mänskliga
rättigheterna    i    Strasbourg    har   nyligen
omorganiserats för att bättre kunna möta  den nya
situationen.    Även    ministerkommitténs    och
parlamentariska    församlingens    arbete    har
inriktats     mot     att    övervaka    samtliga
medlemsstaters förpliktelser. Mot bakgrund av att
Sverige tillhör kretsen  av grundarländer noterar
utskottet med tillfredsställelse  att  regeringen
nu tillsatt en kommitté med uppgift att förbereda
den svenska delen av Europarådets 50-årsjubileum.
Utskottet finner regeringens förslag vad  gäller
anslaget   Internationella   organisationer   väl
avvägda   och  tillstyrker  propositiones  belopp
under verksamhetsområde B.
C Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 33-36)
Verksamhetsområdet   Information   om  Sverige  i
utlandet    omfattar    anslaget   till   Svenska
institutet   för   informations-,   kultur-   och
erfarenhetsutbyte med utlandet samt anslaget till
de svenska utlandsmyndigheterna för informations-
och    kulturutbytesverksamhet    och    allmänna
främjandeinsatser.
Regeringen   framhåller   i  propositionen  att
verksamheten  syftar till att  skapa  en  positiv
bild av Sverige  och  förtroende  för Sverige som
internationell  samarbetspartner. Därmed  främjas
svenska intressen vilket bidrar till tillväxt och
sysselsättning. De  svenska  utlandsmyndigheterna
utgör  regeringens  främsta  instrument  för  att
genomföra detta mål i enskilda länder.
När  det gäller regeringens avsikter  för  1999
skall, vad avser anslaget C 1 Svenska institutet,
insatser  i Västeuropa prioriteras och vad gäller
anslaget
C 2 Övrig information om Sverige i utlandet skall
insatser  i  Västeuropa,  Nordamerika  och  vissa
länder i Asien prioriteras.
Regeringen  framhåller  att millennieskiftet och
Sveriges ordförandeskap i EU första halvåret 2001
är informationstillfällen  att uppmärksamma redan
under år 1999 och att kulturens  centrala  roll i
presentationen  av  Sverige därvid bör framhävas.
Regeringen gör bedömningen  att  insatserna  inom
verksamhetsområdet    har   bidragit   till   att
säkerställa Sveriges intressen  i  förbindelserna
med    andra    länder    och   till   att   göra
utrikespolitiken  till  ett bättre  instrument  i
näringspolitiken.
Regeringen föreslår att  anslaget  C  1  Svenska
institutet  för budgetåret 1999 skall uppgå  till
51  826  000  kr  och  att  anslaget  C  2  Övrig
information om  Sverige  i  utlandet  skall uppgå
till 14 835 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet  kan  liksom regeringen i propositionen
konstatera att det  svenska ordförandeskapet inom
EU första halvåret år 2001 ställer särskilda krav
på informationsinsatser,  både  i  Sverige  och i
utlandet.
Utskottet finner regeringens förslag vad gäller
anslaget  Information  i utlandet väl avvägda och
tillstyrker    propositionens     belopp    under
verksamhetsområde C.
D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor m.m.
Propositionen (s. 37-42)
Regeringen   framhåller   i   propositionen   att
målsättningarna för verksamhetsområdet är att:
främja information och forskning om nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap vid förha
Regeringen   anför   att   målsättningarna    för
verksamhetsområdet   har   uppfyllts   väl  under
budgetåret 1997 och första halvåret 1998.
Syftet  med anslaget D 1 Utredningar och  andra
insatser på  det  utrikespolitiska området är att
ge  stöd  till  verksamhet   som  främjar  svensk
utrikespolitik,    framför   allt   vad    gäller
nedrustnings- och säkerhetspolitik.
Genom en tilläggsbudget har 500 000 kr överförts
från anslaget D 1 till  anslaget  D  4  Forskning
till  stöd  för  nedrustning  och  internationell
säkerhet under 1998 för att möta ökade  kostnader
för  tillhandahållande  av  svensk expertis  till
FN:s  särskilda  kommission  för  eliminering  av
massförstörelsevapen i Irak (UNSCOM).
Ändamålet  med  anslaget  D  2 Information  och
studier  om  säkerhetspolitik och  fredsfrämjande
utveckling är  att genom stöd till organisationer
och stiftelser främja  studier och information om
nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor.
Anslaget D 3 utgör bidrag  till verksamheten vid
Stockholms                        internationella
fredsforskningsinstitut, SIPRI.
Syftet  med  anslaget  D  4  är  att  tillföra
Utrikesdepartementet   teknisk  och  vetenskaplig
sakkunskap   från  Försvarets   forskningsanstalt
(FOA)   vid   förhandlingar    om    nedrustning,
rustningsbegränsning,   internationell   säkerhet
samt   vid   internationellt  samarbete  för  att
motverka spridning av massförstörelsevapen.
Anslaget D 5  Utrikespolitiska Institutet syftar
till  att främja  intresset  för  internationella
frågor samt att öka kunskapen om detta ämne genom
forskning och information till allmänheten.
Motionen
I kommittémotion  U304  (m)  yrkande 6 anförs med
anledning av anslaget D 2 Information och studier
om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
att    det   inte   är   rimligt   att   enskilda
organisationer   skall   särbehandlas  vad  avser
verksamhet av denna typ. Motionärerna  menar  att
det  lätt  kan  skapa ett beroende av statsmakten
vilket  inte  är önskvärt  och  anför  att  detta
specialdestinerade anslag bör avvecklas.
Utskottets överväganden
Till grund för  regeringens  beslut  om stöd till
enskilda  organisationer  som  är  verksamma  med
frågor      rörande      säkerhetspolitik     och
fredsfrämjande ligger förordningen  (1993:983) om
statligt  stöd  för  information  och studier  om
säkerhetspolitik  och fredsfrämjande  utveckling.
Utskottet menar att  bidrag  till  verksamhet  av
detta  slag  ligger  väl  i  linje  med  Sveriges
allmänna   utrikespolitiska   överväganden,   där
säkerhetspolitiska  frågor  har  kommit att få en
allt större betydelse.
Utskottet  vill  vidare framhålla att  anslaget
fyller  en viktig funktion  för  att  bidra  till
ökade kunskaper  samt  att stimulera intresse och
engagemang  för  frågor  som   rör   global   och
europeisk säkerhet och fredsfrämjande utveckling.
Stödet  till  organisationer  och  stiftelser för
detta ändamål har därför en viktig funktion.
Enligt   vad   som   framgår   av  regeringens
redovisning   i   propositionen   utgick    under
budgetåret   1997  stöd  till  13  organisationer
omfattande 102 olika projekt. För budgetåret 1998
har beslut fattats om stöd till 15 organisationer
och 79 projekt.  Utskottets  uppfattning  är  att
verksamheten    inom    området    har   en   god
spridningseffekt och att anslaget bör bibehållas.
Utskottet   avstyrker  därmed  motion  U304   (m)
yrkande 6.
Utskottet finner  regeringens  förslag vad gäller
anslaget   Nedrustnings-  och  säkerhetspolitiska
frågor väl avvägda och tillstyrker propositionens
förslag under verksamhetsområde D.
E Övriga utrikespolitiska frågor
Propositionen (s. 43-47)
I  verksamhetsområdet  ingår  anslagen  E  1  för
Inspektionen för strategiska produkter (ISP), E 2
Europainformation  m.m.  samt, fr.o.m. budgetåret
1999 anslaget E 3 föreningen Norden.
ISP  skall  sköta  tillsyn och  annan  kontroll
enligt  lagen (1992:1300)  om  krigsmateriel  och
lagen  (1998:397)   om   strategiska   produkter.
Inspektionen  skall  även  vara  svensk myndighet
enligt  Sveriges åtaganden inom ramen  för  icke-
spridning av kemiska vapen. Inspektionen har till
sitt   förfogande    dels   det   parlamentariska
sammansatta exportkontrollrådet  (EKR),  dels det
teknisk-vetenskapliga  rådet  (TVR).  Kostnaderna
för verksamheten täcks av avgifter som  redovisas
mot   särskild   inkomsttitel  på  statsbudgeten.
Avgiften  tas  ut  av   företag   vars  produkter
omfattas  av  kontrollen  över krigsmateriel  och
varor med dubbla användningsområden.
Vad   gäller  Europainformationen   framhåller
regeringen        i       propositionen       att
informationsverksamheten  under  1997  och första
halvåret   1998  varit  starkt  inriktad  på  att
informera   den   breda   allmänheten   om   EU:s
medlemsländers  regeringskonferens och resultatet
av denna, Amsterdamfördraget. Fördraget godkändes
av riksdagen den 29 april 1998.
Regeringen har under 1998 infört nya möjligheter
för  ideella organisationer  och  stiftelser  att
söka   projektbidrag    för   informations-   och
kunskapshöjande insatser om EU.
Regeringen föreslår att anslaget E 2 tillförs 14
000  000  kr för år 1999. Regeringen  vill  kunna
bedriva en  aktiv informationsverksamhet till den
svenska allmänheten.  Den  skall  bestå  bl.a. av
seminarier, hearingar, materialproduktion i olika
former,   en  mer  omfattande  distribution  samt
marknadsföring. De nya medlen skall även användas
till projektbidrag för ideella organisationer och
stiftelser  för informations- och kunskapshöjande
insatser om EU.
Över  anslaget   E   3   utbetalas  medel  till
föreningen  Nordens  verksamhet.   Anslaget  till
föreningen  Norden  överförs  fr.o.m.  budgetåret
1999   från   utgiftsområde  17  Kultur,  medier,
trossamfund  och  fritid  till  utgiftsområde  5.
Regeringen framhåller  att  bakgrunden till denna
ändring   är   att   ett   nära   samarbete   med
frivilligorganisationer,  där  Föreningen  Norden
intar  en särställning, är ett viktigt  inslag  i
det nordiska samarbetet.
Motionerna
Ett flertal  motioner,  kommittémotion  U704  (v)
yrkande 10, kommittémotion U302 (kd) yrkandena  1
och  2,  U703 (fp) yrkande 6 samt flerpartimotion
U303 (kd,  fp,  c),  tar  upp  den verksamhet som
bedrivs      av     Föreningen     Norden     och
informationsverksamheten inom Arena Norden.
Motionärerna   framhåller   bl.a.   att  det  i
Stockholm   har  saknats  en  utåtriktad  nordisk
informationsverksamhet  i  och  med  att Nordiska
rådets  sekretariat flyttade från Stockholm  till
Köpenhamn. Därför tog Föreningen Norden initiativ
till  ett   Nordens   informationscentrum,  Arena
Norden, som inledde sin  verksamhet  i  slutet av
1995.
Motionärerna  menar att det är av största  vikt
att förutsättningar  skapas  för att Arena Norden
skall kunna fortsätta sin verksamhet.  Efter  att
under  budgetåret  1998  genom särskilt beslut ha
erhållit  ett  stöd om 1 000  000  kr  innehåller
budgetpropositionen  för 1999 ej något anslag för
denna  verksamhet.  Motionärerna   finner   detta
förvånande eftersom Arena Norden övertagit större
delen  av  de  informationsuppgifter som tidigare
handhades  av svenska  delegationens  kansli  och
även  av  presidiesekretariatet   när   det   var
lokaliserat till Stockholm.
I  motionerna  U704  (v)  yrkande 10, U302 (kd)
yrkande 2 samt flerpartimotion  U303  (kd, fp, c)
anförs det att föreningen Norden bör beviljas ett
särskilt anslag för att kunna fortsätta att driva
Arena     Norden,     utöver     det     allmänna
verksamhetsanslaget   E   3   föreningen  Norden,
motsvarande 1 600 000 kr. Finansieringen  bör ske
inom ramen för utgiftsområde 5 genom att anslaget
E 2   Europainformation   sänks  med  motsvarande
belopp.
Utskottets överväganden
I  motionerna  U703  (fp)  yrkande  6,  U704  (v)
yrkande 10, U302 (kd) yrkandena 1 och 2 samt U303
(kd, fp, c) tar motionärerna  upp  Arena  Nordens
verksamhet.
Utskottet kan inledningsvis konstatera att Arena
Norden  ursprungligen är ett initiativ som tagits
av föreningen  Norden.  Utskottet  noterar att de
behov   som  verksamheten  avses  tillgodose   är
angelägna  vilket  bl.a.  resulterat  i att Arena
Norden  1998  erhöll  särskilda  medel  för   sin
verksamhet.
Utskottet behandlade yrkanden om stöd till Arena
Nordens verksamhet i sitt betänkande 1997/98:UU18
om  det  nordiska  samarbetet  (skr.  1997/98:73,
redog.   1997/98:NR1,   rskr.   1997/98:246   och
1997/98:247)   och   framhöll   att  utskottet  i
yttrande    till   finansutskottet   1997/98:UU3y
tillstyrkt   regeringens    förslag   att   genom
engångsomfördelningar anslå 1  miljon kronor till
Arena Norden.
Utskottet  delar motionärernas uppfattning  att
det är värdefullt  att  det  i  Sverige finns ett
forum  för  information  om  Norden och  nordiskt
samarbete. Utskottet menar att det är viktigt att
finna  en  långsiktigt  hållbar lösning  för  den
nordiska informationsverksamheten  och  att denna
utformas i dialog mellan ansvarig företrädare för
regeringen och föreningen Norden.
Utskottet har inhämtat att en sådan dialog pågår
samt   att   regeringen   verkar   för   att   en
informationsverksamhet  upprättas  i  Sverige  på
grundval  av  nordisk samfinansiering. Frågan har
bl.a. behandlats  i  Nordiska  samarbetskommittén
inom Nordiska ministerrådet.
Utskottet  utgår från att regeringen  möjliggör
fortsatt  verksamhet,  i  avvaktan  på  beslut  i
Nordiska ministerrådet under 1999.
Med  vad som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet
motionerna   U704   (v)  yrkande  10,  U302  (kd)
yrkandena 1 och 2 och U303 (kd, fp, c) samt anser
att motion U703 (fp) yrkande 6 är besvarad.
Utskottet finner regeringens förslag vad
gäller anslaget Övriga utrikespolitiska
frågor väl avvägda och tillstyrker
propositionens förslag under
verksamhetsområde E.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande det arktiska samarbetet
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U805 yrkande 1 besvarad med vad
utskottet anfört,
2. beträffande den ständiga parlamentarikerkommittén
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U805 yrkande 2 besvarad med vad
utskottet anfört,
3. beträffande den ständiga parlamentarikerkommitténs status
att riksdagen avslår motion 1998/99:U805 yrkande 3,
4. beträffande samverkan  mellan Arktiska rådet
och andra internationella organisationer
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U805 yrkande 4 besvarad med vad
utskottet anfört,
5. beträffande dialogen mellan Utrikesdepartementet och enskilda
organisationer samt folkrörelser
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U206 yrkande 11 besvarad med vad
utskottet anfört,
6. beträffande Sveriges representation i Minsk
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U304 yrkande 1 (delvis) besvarad
med vad utskottet anfört,
7. beträffande Sveriges representation i Wellington
att riksdagen avslår motion 1998/99:U304 yrkande 1 (delvis),
res. 1 (m, fp)
8. beträffande en översyn av Sveriges representation utomlands
att riksdagen avslår motion 1998/99:U304 yrkande 2,
res. 2 (m)
9. beträffande en diplomatombudsman
att riksdagen avslår motion 1998/99:U301,
10. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan
att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 1 (prop. 1998/99:1
utgiftsområde 5 avsnitt 1) och med avslag på motionerna 1998/99:U302
yrkandena 1 och 2, 1998/99:U303, 1998/99:U304 yrkandena 4 och 6 samt 1998/
99:U704 yrkande 10 för budgetåret 1999 under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan anvisar anslag enligt
kolumnen Utskottets förslag i tabell 2 i den bilaga som är fogad till detta
betänkande och med de anslagsbenämningar och anslagstyper som framgår av
tabellen,
11. beträffande informationsverksamheten inom Arena Norden
att riksdagen förklarar motion 1998/99:U703 yrkande 6 besvarad
med vad utskottet anfört.
Stockholm den 26 november 1998
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Sören
Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Ingrid Näslund (kd), Bertil
Persson (m), Urban Ahlin (s), Liselotte Wågö (m), Carina Hägg (s), Agneta
Brendt (s), Murad Artin (v), Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m),
Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (
fp).

Reservationer

1. Sveriges representation i Wellington (mom. 7)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Vad avser"
och slutar med "i berörd del" bort ha följande lydelse:
När det gäller Nya Zeeland konstaterar utskottet att det är ett dynamiskt
industriland. Landet har även en för Sverige särskilt intressant
samhällsutveckling. Utskottet finner att arrangemanget med
sidoackreditering från Canberra, Australien, ej är tillfredsställande.
Utskottet anser därför att den svenska ambassaden i Wellington åter bör
öppnas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker därmed motion U304 (m) yrkande 1 (delvis).
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Sveriges representation i Wellington
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U304 yrkande 1 (delvis
) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. En översyn av Sveriges representation utomlands (mom. 8)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 11 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att globaliseringen ställer allt större krav på
en modern och flexibel utrikesförvaltning. Relationerna till omvärlden blir
viktigare för var dag som går. Detta gäller såväl det traditionella
utrikespolitiska området som det handelspolitiska området och
biståndssamarbetet. I en tid av snabb internationalisering bör därför
enligt utskottets uppfattning den svenska utrikesförvaltningens
övergripande struktur ses över.
Utskottet menar att en utgångspunkt bör vara att se över de långsiktiga
ekonomiska ramar som är rimliga för utrikesrepresentationen och
Utrikesdepartementet i Sverige. En analys bör också göras av de kostnader
för utrikesförvaltningen som bör belasta andra delar av svensk förvaltning
och svenskt samhällsliv i övrigt.
Vidare anser utskottet att förutom frågan om utrikesrepresentationens
omfattning och arbetsuppgifter bör också fördelningen mellan verksamheten
utomlands och i Sverige övervägas. Förbättrad kommunikationsteknik kan
möjliggöra administrativa och andra lösningar för framtiden som kan ge
utrymme för förbättrad svensk diplomatisk närvaro. De möjligheter som
samverkan inom Norden och inom EU ger bör också belysas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Därmed tillstyrker utskottet motion U304 (m) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande en översyn av Sveriges representation utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:U304 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan (mom. 10)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
anför:
Den 19 november 1998 beslutade en majoritet i finansutskottet bestående av
socialdemokrater samt vänster- och miljöpartister att fastställa ekonomiska
ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning
av statens inkomster avseende 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
När en majoritet nu genom beslutet i finansutskottet den 19 november om
ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken,
deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 5. För budgetåret 1999 förordar vi de förslag till
anslagsfördelning som framgår av Moderata samlingspartiets parti- och
kommittémotioner.
2. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling (mom. 10, motion U304
yrkande 6)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m)
anför:
Moderata samlingspartiet anser att fria och frivilliga organisationer bör
få stöd enligt generella principer och inte styras av specialdestinerade
anslag. Vi menar att en särbehandling av vissa organisationer, med
utgångspunkt i deras verksamhetsinriktning, skapar ett icke önskvärt
beroende av statsmakten och att anslaget därmed bör utmönstras.

Tabell 1: Regeringens och partiernas anslagsförslag gällande utgiftsområde
5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
1 000-tal kronor
Anslag          Anslags-typ     Regeringens förslag     m       v       kd
A 1     Utrikesförvaltningen    (ram)   1 740 101       +50 000
A 2     Nordiskt samarbete      (ram)   1 480
A 3     Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.      (
ram)    5 486
B 1     Bidrag till vissa internationella organisationer        (obet)  491
608
B 2     Nordiska ministerrådet  (obet)  290 043
B 3     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)   (
obet)   26 300
B 4     Fredsfrämjande verksamhet       (ram)   146 333 -146 3331
C 1     Svenska Institutet      (ram)   51 826
C 2     Övrig information om Sverige i utlandet (ram)   14 835
D 1     Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området        (ram)   1 409
D 2     Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling      (ram)   9 000   -9 0002
D 3     Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) (obet)  20 755
D 4     Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet (
ram)    11 080
D 5     Utrikespolitiska Institutet     (obet)  10 216
D 6     Forskningsverksamhet av särskild
utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse        (ram)   5 891
E 1     Inspektionen för strategiska produkter  (ram)   16 027
E 2     Europainformation m.m.  (ram)   21 800          -1 600  -1 600
E 3     Föreningen Norden       (ram)   7 128           +1 600  +1 600
Summa för utgiftsområdet                        2 871 318       -105 333
±0      ±0
1I motionen yrkas att medlen förs över till utgiftsområde 7.
Yrkandet behandlas av finansutskottet.
2Anslaget föreslås avvecklas.
Tabell 2: Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning. Företrädare för Moderata samlingspartiet har avgivit ett
särskilt yttrande angående utgiftsområde 5.
Verksamhetsområde
Anslag  Utskottets förslag
A       Utrikesförvaltningen m.m.
A 1     Utrikesförvaltningen (ram)      1 740 101
A 2     Nordiskt samarbete (ram)        1 480
A 3     Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. (ram)
5 486
B       Internationella organisationer
B 1     Bidrag till vissa internationella organisationer (obet.)        491
608
B 2     Nordiska ministerrådet (obet.)  290 043
B 3     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (obet
.)      26 300
B 4     Fredsfrämjande verksamhet (ram) 146 333
C       Information om Sverige i utlandet
C 1     Svenska Institutet (ram)        51 826
C 2     Övrig information om Sverige i utlandet (ram)   14 835
D       Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
D 1     Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området (ram
)       1 409
D 2     Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling (ram)        9 000
D 3     Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (
SIPRI) (obet.)  20 755
D 4     Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet (
ram)    11 080
D 5     Utrikespolitiska Institutet (obet.)     10 216
D 6     Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse (ram) 5 891
E       Övriga utrikespolitiska frågor
E 1     Inspektionen för strategiska produkter (ram)    16 027
E 2     Europainformation m.m. (ram)    21 800
E 3     Föreningen Norden (ram) 7 128
Summa för utgiftsområdet        2 871 318


Tillbaka till dokumentetTill toppen