Utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>r>r>r>

Betänkande 2002/03:JUU1

Justitieutskottets betänkande2002/03:JUU1

Utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>r>r>r>

---

Sammanfattningr>
r>
r>
r>
I detta betänkande behandlar utskottet regeringensr>
förslag till anslag för år 2003 under utgiftsområder>
4 Rättsväsendet samt ett antal motioner som väcktsr>
under den allmänna motionstiden i år.r>
r>
Utskottet tillstyrker regeringens förslag tillr>
anslag för utgiftsområdet som uppgår till totaltr>
drygt 24,5 miljarder kronor. De tyngstar>
anslagsposterna är polisorganisationen (13 560r>
miljoner kronor), domstolsväsendet (3 667 miljonerr>
kronor) och kriminalvården (4 473 miljoner kronor).r>
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,r>
Kristdemokraterna och Centerpartiet har, medr>
hänvisning till sina respektive förslag tillr>
medelsanvisning för utgiftsområdet, inte deltagit ir>
beslutet såvitt avser tilldelningen på anslag. Ir>
stället redovisar dessa partier sinar>
ställningstaganden i särskilda yttranden.r>
r>
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslagr>
till fortsatt giltighet av lagen (2001:25) omr>
försöksverksamhet med videokonferens i allmänr>
förvaltningsdomstol.r>
r>
I ärendet behandlar utskottet också som redanr>
framgått ett stort antal motionsyrkanden som väcktsr>
under den allmänna motionstiden i år. I yrkandenar>
tas i första hand upp frågor som rör mål ochr>
resurser samt organisations- och prioriteringsfrågorr>
för myndigheterna inom rättsväsendet. Utskottetr>
avstyrker samtliga motionsyrkanden, i första handr>
med hänvisning till gällande regler och pågåender>
arbete.r>
r>
I ärendet föreligger reservationer och särskildar>
yttranden från samtliga partier utomr>
Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna.r>
Sammanlagt handlar det om 48 reservationer och 6r>
särskilda yttranden.r>
r>

Utskottets förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Utgiftsramen och anslagenr>
r>
r>
r>
1. Anslag under utgiftsområde 4r>
Rättsväsendetr>
r>
r>
Riksdagen anvisar anslag till verksamheten inomr>
rättsväsendet för budgetåret 2003 enligtr>
utskottets förslag i bilaga 4. Därmed bifallerr>
riksdagen proposition 2002/03:1 i denna del ochr>
avslår de i bilaga 5 angivna motionsyrkandena.r>
r>
r>
Polisväsendetr>
r>
r>
r>
2. Omorganisation av polisenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju243.r>
r>
r>
3. Rikskriminalpolisen ochr>
Säkerhetspolisenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkander>
2.r>
r>
Reservation 1 (m)r>
r>
r>
4. Specialiserade narkotikaenheterr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju281r>
yrkandena 12 och 13 samt 2002/03:So442 yrkande 5.r>
r>
Reservation 2 (m, fp)r>
r>
r>
5. Närpolisenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju258 yrkandenar>
4, 5, 14 och 15.r>
r>
Reservation 3 (c)r>
r>
r>
6. Polisutbildningenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkandenar>
3 och 6.r>
r>
Reservation 4 (m)r>
r>
r>
7. Polisutbildning på distansr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkande 4r>
i denna del och motion 2002/03:Ju345.r>
r>
Reservation 5 (m, fp)r>
r>
r>
8. Körkortsmedicin i polisutbildningenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:T379 yrkande 4.r>
r>
r>
9. Vidareutbildningen, m.m.r>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258r>
yrkandena 9 och 11, 2002/03:Ju329 yrkande 4 ir>
denna del och yrkande 5 samt 2002/03:Ju364r>
yrkandena 4 och 5.r>
r>
Reservation 6 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
10. Antagningen till polisutbildningenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258r>
yrkande 8 och 2002/03:r>
Ju274.r>
r>
Reservation 7 (c)r>
r>
r>
11. Fler poliser med invandrarbakgrundr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258r>
yrkande 7 och 2002/03:r>
Sf336 yrkande 32.r>
r>
Reservation 8 (c)r>
r>
r>
12. Ytterligare en polishögskolar>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju201,r>
2002/03:Ju203, 2002/03:r>
Ju204 yrkande 6, 2002/03:Ju238, 2002/03:Ju240,r>
2002/03:Ju252, 2002/03:Ju258 yrkande 6,r>
2002/03:Ju276, 2002/03:Ju304, 2002/03:r>
Ju333, 2002/03:Ju347 och 2002/03:Ju350.r>
r>
Reservation 9 (m, fp, c)r>
r>
r>
13. Resursfördelningen mellanr>
myndigheternar>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju204r>
yrkande 2, 2002/03:Ju209 yrkande 1, 2002/03:N305r>
yrkande 8 och 2002/03:N397 yrkandena 19 och 20.r>
r>
r>
14. Kompensation för EU-toppmötet ir>
Göteborgr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju261 yrkander>
1.r>
r>
Reservation 10 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
15. Polisförsörjningen i glesbygdsområdenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju223,r>
2002/03:Ju258 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Ju319,r>
2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337, 2002/03:Ju374 ochr>
2002/03:Ju383.r>
r>
Reservation 11 (c)r>
r>
r>
16. Insatser mot rattfyllerir>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju386 ochr>
2002/03:T378 yrkande 1.r>
r>
Reservation 12 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
17. Bättre teknikutnyttjander>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:T466 yrkander>
41.r>
r>
Reservation 13 (c)r>
r>
r>
Åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
18. Rättskedjanr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandenar>
1, 3, 4 och 30.r>
r>
Reservation 14 (c)r>
r>
r>
19. Snabbare lagföringr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkander>
29.r>
r>
r>
20. Ekobrottsmyndighetens geografiskar>
ansvarsområder>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju340 yrkander>
6.r>
r>
Reservation 15 (kd)r>
r>
r>
21. Ekobrottsmyndighetensr>
underrättelseverksamhetr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju340 yrkander>
8.r>
r>
r>
Domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
22. Domstolsverkets ställningr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K379r>
yrkande 16, 2002/03:Ju236 yrkande 13 ochr>
2002/03:Ju249 yrkande 33.r>
r>
Reservation 16 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
23. Reformarbetets inriktningr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju209r>
yrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3, 2002/03:Ju249r>
yrkande 31 och 2002/03:Ju364 yrkande 2.r>
r>
Reservation 17 (fp)r>
r>
Reservation 18 (m, kd, c)r>
r>
r>
24. Domkretsindelningenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249r>
yrkande 32, 2002/03:Ju339 yrkande 2 ochr>
2002/03:Ju358 yrkande 1.r>
r>
Reservation 19 (kd, c)r>
r>
r>
25. Det fortsatta reformarbetetr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju209r>
yrkande 2, 2002/03:Ju229, 2002/03:Ju246 yrkandenar>
1 och 2, 2002/03:Ju275, 2002/03:Ju308,r>
2002/03:Ju309, 2002/03:Ju339 yrkande 3 ochr>
2002/03:Ju358 yrkande 2.r>
r>
Reservation 20 (fp, kd)r>
r>
r>
26. Allmänna domstolar ochr>
förvaltningsdomstolar, m.m.r>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249r>
yrkande 2, 2002/03:Ju339 yrkande 1 ochr>
2002/03:Ju364 yrkande 12.r>
r>
Reservation 21 (m, c)r>
r>
Reservation 22 (fp)r>
r>
Reservation 23 (kd)r>
r>
r>
27. Avskaffande av specialdomstolarnar>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju271.r>
r>
Reservation 24 (m, fp)r>
r>
r>
28. Hyresnämndernar>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju336 ochr>
2002/03:Bo238 yrkande 13.r>
r>
Reservation 25 (m, fp)r>
r>
r>
29. Utnämning av högre domarer>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K379r>
yrkande 17, 2002/03:Ju323 och 2002/03:Ju364r>
yrkande 15.r>
r>
Reservation 26 (m, fp)r>
r>
r>
30. Ersättning till nämndemänr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju202,r>
2002/03:Ju235 yrkande 1, 2002/03:Ju313,r>
2002/03:Ju339 yrkande 4 och 2002/03:Ju359.r>
r>
Reservation 27 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
31. Rekrytering av nämndemänr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju364r>
yrkande 16, 2002/03:Ju392 och 2002/03:A242r>
yrkande 31.r>
r>
Reservation 28 (fp)r>
r>
r>
32. Kompetensfrågor inom rättsväsendetr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju224r>
yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju226, 2002/03:Ju232,r>
2002/03:Ju331, 2002/03:Ju339 yrkandena 5 och 6,r>
2002/03:Ju361 yrkande 4, 2002/03:Ju364 yrkander>
26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214 yrkander>
10 samt 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.r>
r>
Reservation 29 (kd)r>
r>
r>
33. Vittnenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju297,r>
2002/03:Ju363 yrkandena 19-21, 2002/03:Ju364r>
yrkande 13 och 2002/03:Ju369 yrkande 4.r>
r>
Reservation 30 (m)r>
r>
Reservation 31 ( fp, kd)r>
r>
r>
34. Videokonferens ir>
förvaltningsdomstolarnar>
r>
r>
Riksdagen antar regeringens förslag till lag omr>
fortsatt giltighet av lagen (2001:25) omr>
försöksverksamhet med videokonferens i allmänr>
förvaltningsdomstol. Därmed bifaller riksdagenr>
proposition 2002/03:1 i denna del.r>
r>
r>
Kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
35. Kontroll av droger på anstalter ochr>
häktenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258r>
yrkande 24, 2002/03:Ju315, 2002/03:Ju349r>
yrkandena 15-17, 2002/03:Ju353 yrkande 4,r>
2002/03:r>
Ju377 samt 2002/03:So442 yrkande 4.r>
r>
Reservation 32 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
36. Missbruksbehandling inomr>
kriminalvårdenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju264r>
yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Ju349 yrkandena 10r>
och 11.r>
r>
Reservation 33 (kd)r>
r>
r>
37. Behov av ökad anstalts- ochr>
häkteskapacitetr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju349r>
yrkande 28, 2002/03:Ju353 yrkande 3 ochr>
2002/03:Ju357 yrkande 4.r>
r>
Reservation 34 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
38. Lokalisering av ny kriminalvårdsanstaltr>
m.m. r>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju286,r>
2002/03:Ju327, 2002/03:r>
r>
Ju343, 2002/03:Ju344 och 2002/03:N308 yrkande 2.r>
r>
r>
39. Personalfrågorr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258r>
yrkande 19 och 2002/03:r>
r>
Ju349 yrkandena 7-9.r>
r>
Reservation 35 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
40. Ersättning till lekmannaövervakarer>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju349 yrkander>
12.r>
r>
Reservation 36 (kd)r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
41. Lokalt brottsförebyggande arbeter>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju236r>
yrkande 4, 2002/03:Ju249 yrkande 26 ochr>
2002/03:Ju366 yrkande 2.r>
r>
Reservation 37 (m, fp)r>
r>
Reservation 38 (kd)r>
r>
Reservation 39 (c)r>
r>
r>
42. Boendesegregation m.m.r>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandenar>
18 och 23.r>
r>
Reservation 40 (c)r>
r>
r>
43. Forskning om ekonomisk brottslighetr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju362 yrkander>
2.r>
r>
Reservation 41 (kd)r>
r>
r>
44. Lokal brottsstatistikr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju366 yrkander>
3.r>
r>
Reservation 42 (kd)r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
45. Tillskott till Brottsofferfonden genomr>
avdrag på ersättningen till intagna ir>
kriminalvårdsanstaltr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju280r>
yrkande 1 och 2002/03:r>
r>
Ju369 yrkande 7.r>
r>
Reservation 43 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
46. Handläggning av ärenden omr>
brottsskadeersättningr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju272 ochr>
2002/03:Ju363 yrkande 14.r>
r>
Reservation 44 (m)r>
r>
Reservation 45 (fp, kd, c)r>
r>
r>
47. Prioritering av brottsofferr>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju222,r>
2002/03:Ju322, 2002/03:Ju363 yrkande 15 ochr>
2002/03:Ju369 yrkande 2.r>
r>
Reservation 46 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
Rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
48. Utvärdering av nya rättshjälpslagen,r>
m.m.r>
r>
r>
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju278r>
yrkandena 5 och 6 samt 2002/03:Ju391.r>
r>
Reservation 47 (v)r>
r>
r>
49. Ersättning till målsägandebiträdenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju234 yrkander>
15.r>
r>
Reservation 48 (fp)r>
r>
r>
50. Rättshjälp vid pisksnärtsskadorr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:T233 yrkande 3.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Stockholm den 5 december 2002
r>
r>
r>
r>
r>
På justitieutskottets vägnarr>
r>
r>
r>
r>
r>
Johan Pehrsonr>
r>
r>
r>
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johanr>
Pehrson[1]1 (fp), Susanne Eberstein (s), Alicer>
Åström (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask[2]1r>
(m), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén (s),r>
Ragnwi Marcelind[3]1 (kd), Elisebeht Markström (s),r>
Jeppe Johnsson[4]1 (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkildr>
Strandberg[5]1 (fp), Johan Linander[6]1 (c), Göranr>
Norlander (s), Joe Frans (s), Leif Björnlod (mp) ochr>
Anita Sidén[7]1 (m).r>
r>
r>
**FOOTNOTES**r>
r>
[1]:1 Dock ej i beslutet under punkt 1r>
r>
r>

2002/03
r>
r>
r>
JuU1
r>
r>
r>
r>
r>
r>

Utskottets överväganden
r>
r>
r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Allmäntr>
r>
r>
r>
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet omfattar anslag tillr>
bl.a. polisväsendet, åklag-arväsendet,r>
domstolsväsendet, kriminalvården, Brottsförebyggander>
rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden,r>
Brottsoffermyndigheten och rätts-hjälpskostnader.r>
För år 2002 anslogs inklusive tillskott pår>
tilläggsbudget, som berörde flertalet anslag,r>
knappt 24 miljarder kronor medan utgifterna beräknasr>
uppgå till drygt det anslagna beloppet.r>
Mellanskillnaden täcks av anslagssparande. Der>
tyngsta anslagsposterna är polisen med 13r>
miljarder kronor, kriminalvården med 4,3 miljarderr>
kronor och domstolsväsendet med 3,6 miljarderr>
kronor.r>
r>
r>
För år 2003 har riksdagen bestämt utgiftsramen förr>
rättsväsendet till 24 584 790 000 kr.r>
r>
Inom rättsväsendets verksamhet kan urskiljas tvår>
huvudsakliga områden. Det ena området rörr>
kriminalpolitiken, sammanfattningsvis frågor omr>
brott och straff och, inte minst, frågor som rörr>
brottsförebyggande verksamhet. Det andra området rörr>
rättskipningen och organisationen av rättsväsendet.r>
r>
Den centrala uppgiften för rättsväsendetsr>
myndigheter är att värna den enskildes rättssäkerhetr>
och rättstrygghet. Uppgiften fullgörs bl.a. genomr>
att myndigheterna inom rättsväsendet förebygger ochr>
beivrar brott och sörjer för verkställighet avr>
utdömda straff. Inom rättsväsendet löses ocksår>
tvister, såväl mellan enskilda som mellan enskildar>
och det allmänna.r>
r>
Verksamheten inom rättsväsendet är - och börr>
självklart förbli - en statlig angelägenhet. Dettar>
ställer särskilda krav på verksamheten. Sådana kravr>
är t.ex. att polisen har resurser att förebygga ochr>
bekämpa brott och att verkställigheten av straffr>
präglas av säkerhet och humanitet samt att enskildar>
som vänder sig till domstolarna kan få sin sakr>
prövad på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid.r>
r>
Inom rättsväsendet pågår sedan ett antal år ettr>
omfattande moderniseringsarbete i syfte att ökar>
rättstryggheten och rättssäkerheten samt för att ökar>
rationaliteten och effektiviteten i rättsväsendetsr>
arbete. Detta ger också bättre förutsättningar förr>
att förebygga och bekämpa brottslighet och för attr>
öka tryggheten. Viktiga utgångspunkter ir>
förändringsarbetet är medborgarperspektivet och enr>
helhetssyn som ställer krav på en långtgåender>
samverkan mellan rättsväsendets myndigheter,r>
givetvis med respekt för den grundläggander>
rollfördelningen mellan rättsväsendets olika delar.r>
r>
Medborgarperspektivet skall vara en ledstjärna ir>
reformarbetet. På det sättet kan medborgarnasr>
berättigade krav på snabbhet, rättssäkerhet och högr>
kvalitet tillgodoses. Centrala beståndsdelar ir>
arbetet bör även i fortsättningen vara frågor omr>
verksamhetsutveckling hos myndigheterna,r>
kontinuerlig fortbildning av personalen, främjander>
av jämställdhet och etnisk och kulturell mångfald,r>
en fortsatt utveckling av organisationsstrukturernar>
och en ständigt pågående översyn och anpassning avr>
lagstiftningen.r>
r>
Ett väsentligt inslag i förändringsarbetet somr>
berör rättsväsendets alla olika delar är detr>
internationella samarbetet. Detta har under senarer>
år ökat i betydelse, inte minst genom den snabbar>
utvecklingen inom Europeiska unionens tredje pelare.r>
Utmaningen nu är att använda sig av och att utvecklar>
de fördelar som ligger i ett internationelltr>
samarbete där länder och folk tillsammans arbetarr>
för att minska brottsligheten och för att får>
samhällets rättsliga funktioner att fungera väl överr>
gränserna. Det internationella samarbetet ir>
lagstiftningsfrågor behöver vidareutvecklas så attr>
nationella och internationella regelverk anpassasr>
till dagens och morgondagens krav.r>
r>
Ett välfungerande rättsväsende är en grundläggander>
förutsättning för det demokratiska samhället, förr>
ett fungerande samhällsliv, för näringslivetsr>
utveckling och för ekonomisk tillväxt.r>
r>
r>
r>
Kriminalpolitikens inriktningr>
r>
r>
r>
r>
Målet för kriminalpolitiken är att minskar>
brottsligheten och öka människors trygghet. Denr>
kriminalpolitiskt inriktade verksamheten syftarr>
framför allt till att upprätthålla allmän ordningr>
och säkerhet, att förebygga brott och lagföra demr>
som begår brott, att verkställa påföljder och ger>
stöd till dem som drabbas av brott. Arbetet skallr>
bygga på en helhetssyn och utgå från principen omr>
alla människors lika värde och respekt för denr>
enskildes integritet och värdighet.r>
r>
r>
Enligt utskottets mening kan en framgångsrikr>
kriminalpolitik bara drivas inom ramen för en allmänr>
välfärdspolitik som innefattar mål om socialr>
trygghet, rättvis fördelning och stärkt solidaritetr>
mellan människor. Hänsynen till brottsoffren är enr>
del av den helhetssyn som utskottet här gör sig tillr>
tolk för.r>
r>
Utskottet vill också understryka betydelsen av detr>
brottsförebyggande arbetet som en hörnsten i der>
kriminalpolitiska strävandena. Brottsligheten måster>
angripas med en bred kriminalpolitisk ansats. Här ärr>
vissa delar av samhällspolitiken särskiltr>
betydelsefulla. Åtgärder som rör barn och ungdomar,r>
alkohol och droger, arbets- och bostadsmarknaden ochr>
utbildning har särskilt stor potential när detr>
gäller att förebygga brottslighet. Detsamma gällerr>
andra åtgärder som syftar till att motverkar>
utanförskap och segregation. Det råder också allmänr>
enighet om vikten av att det brottsförebyggander>
arbetet koncentreras på breda åtgärder som riktarr>
sig till barn och ungdom och att föräldrar, skolar>
och föreningsliv engageras i det arbetet. Vidarer>
måste de brott som begås leda till adekvatar>
reaktioner från samhällets sida. I det ingårr>
naturligtvis att ta till vara brottsoffrensr>
intressen men också att det finns en human och säkerr>
kriminalvård vars verksamhet inriktas på attr>
motverka återfall i brott.r>
r>
Ett självklart krav på rättsväsendet är att brottr>
utreds och att lagföring sker inom rimlig tid.r>
r>
Ett centralt inslag är att medborgarperspektivetr>
präglar kriminalpolitiken. I det brottsförebyggander>
arbetet är detta perspektiv och kravet på samverkanr>
mellan myndigheter och andra berörda tydligare än pår>
många andra områden. Det lokala brottsförebyggander>
arbetet måste stödjas och utvecklas för att skapar>
ökad trygghet i människors närmiljö. Brottslighetenr>
måste angripas i samverkan med dem som berörs avr>
den. Denna utgångspunkt gör sig naturligtvisr>
särskilt starkt gällande i fråga omr>
mängdbrottsligheten, som utgör merparten av antaletr>
anmälda brott. Här har närpolisverksamheten ochr>
närpolisens samarbete med t.ex. näringslivet,r>
skolan, brottsofferjourer, föreningslivet och andrar>
frivilligorganisationer en särskild betydelse. Detr>
är således viktigt att utvecklingen av detr>
problemorienterade polisarbetet inomr>
närpolisområdena fortsätter och att arbetetr>
kontinuerligt utvärderas och information häromr>
sprids så att goda erfarenheter kommer hela landetr>
till godo. Brottsförebyggande insatser ir>
storstadsområdena är en mycket angelägen uppgiftr>
samtidigt som det brottsförebyggande arbetet därr>
ofta är mer komplicerat än i andra delar av landet.r>
r>
Den grova, i många fall organiserade ochr>
gränsöverskridande brottsligheten måste emellertidr>
angripas med andra metoder. Utskottet tänker härr>
bl.a. på tvångsmedelsregleringen och på möjlighetenr>
att använda modern teknik ir>
kriminalunderrättelsearbetet. Också samarbetet inomr>
den öppna polisen och mellan den öppna polisen ochr>
Säkerhetspolisen har betydelse. Det internationellar>
samarbetet har här en särskilt framskjuten roll. Avr>
stort värde för insatserna mot den internationellar>
brottsligheten i Europa är samarbetet inom EU. Därr>
pågår ett omfattande arbete med att förbättra såvälr>
det polisiära samarbetet inom ramen för Europol somr>
samarbetet på den internationellar>
straffprocessrättens område, och ett samarbete pår>
åklagarnivå pågår sedan några år. Åklagarsamarbetetr>
permanentades våren 2002 genom tillskapandet avr>
Eurojust. Schengensamarbetet, där Sverige blevr>
operativ medlem i mars 2001, har också stärkt detr>
polisiära och rättsliga samarbetet. Inom EUr>
fortsätter också uppgiften med att förverkligar>
åtgärdsprogrammet om genomförandet av principen omr>
ömsesidigt erkännande av varandras domar och beslutr>
genom nya initiativ från medlemsstaterna. Inom detr>
polisiära och straffrättsliga området har samarbetetr>
avseende terrorism och gränskontroll intensifieratsr>
efter terrordåden i USA den 11 september 2001.r>
r>
Inom ramen för Aktionsgruppen mot organiseradr>
brottslighet i Östersjöområdet genomförs ett konkretr>
och praktiskt brottsbekämpande samarbete mellanr>
berörda länder. Också inom ramen för FN:sr>
narkotikaprogram och FN:s brottsförebyggande ochr>
straffrättsliga kommission pågår ett viktigtr>
utvecklingsarbete. För närvarande koncentreras detr>
svenska lagstiftningsarbetet på de åtgärder somr>
behövs för att uppfylla FN:s säkerhetsrådsr>
resolution 1373 (2001) - Hot mot internationellr>
fred och säkerhet orsakad av terroristhandlingar somr>
antogs med anledning av terroristdåden i USA ir>
september förra året. Också inom EU pågår ettr>
liknande arbete och regeringen räknar med att läggar>
fram en proposition om lagstiftning underr>
innevarande riksdagsår. I sammanhanget kan ocksår>
nämnas att Sverige ratificerade stadgan för FN:sr>
internationella brottmålsdomstol sommaren 2001 ochr>
att stadgan numera trätt i kraft. Genom stadganr>
inrättas en permanent internationell domstol förr>
utredning och lagföring av folkmord, brott motr>
mänskligheten och krigsförbrytelser.r>
r>
Samarbetet på internationell nivå leder alltsår>
till ständigt förbättrade möjligheter att effektivtr>
ingripa mot den grova brottsligheten medr>
internationell anknytning. Samtidigt kommer svenskr>
polis med fredsfrämjande uppdrag i ökad utsträckningr>
att ingå som en del i humanitärt stöd ochr>
utvecklingsbistånd i samband med återskapande ellerr>
uppbyggnad av rättsväsendet i ett konfliktområde.r>
r>
I budgetpropositionen anlägger regeringen just ettr>
sådant brett perspektiv på brottsbekämpningen somr>
utskottet förordar. Här beskrivs också föränd-r>
ringsarbetet som inte bara omfattar sådana faktorerr>
som utskottet nu nämnt utan också t.ex. enr>
beskrivning av myndigheternas åtgärder mot denr>
särskilt allvarliga brottsligheten. En utveckling avr>
verkställighetsinnehållet i det straffrättsligar>
påföljdssystemet är en annan väsentlig del därr>
siktet är inställt på åtgärder som skall förhindrar>
återfall i brott. Ytterligare ett viktigt uppdragr>
för kriminalvården är att inom ramen för en humanr>
kriminalvård öka säkerheten inom anstalterna ochr>
förhindra att intagna missbrukar permissioner ellerr>
avviker.r>
r>
Utskottet vill för sin del understryka vikten avr>
att bakomliggande orsaker till kriminalitetr>
undanröjs och att tidiga åtgärder sätts in. Enr>
huvuduppgift för kriminalpolitiken är att förhindrar>
att barn och unga rekryteras till en kriminellr>
livstil. Missbruk, arbetslöshet och andrar>
omständigheter av social karaktär har även i övrigtr>
stor betydelse för brottslighetens utveckling. Ir>
sammanhanget noterar utskottet medr>
tillfredsställelse att storstadssatsningenr>
fortsätter. Det långsiktiga målet är att allar>
stadsdelar i storstäderna skall uppfattas somr>
attraktiva och trygga av sina invånare och utgörar>
goda och hälsosamma livsmiljöer.r>
r>
Vad utskottet nu anfört hindrar naturligtvis inter>
att också brottsbekämpningen har stor betydelse.r>
Brottsligheten innebär ett angrepp på människorsr>
liv, hälsa, integritet eller egendom och förorsakarr>
lidande och otrygghet. Den medför också betydander>
kostnader för enskilda och samhället och kan i sinar>
grövsta uttrycksformer och i sin förlängning utgörar>
ett hot mot den demokratiska rättsstaten ochr>
grunderna för vår samhällsgemenskap.r>
r>
Utskottet delar regeringens uppfattning att enr>
förhållandevis stor del av rättsväsendets resurserr>
inom det kriminalpolitiska området bör inriktas pår>
att förebygga och bekämpa den allvarligaster>
brottsligheten som våldsbrott, narkotikabrott ochr>
ekonomisk brottslighet inklusive miljöbrott samtr>
brottslighet som drabbar särskilt utsatta personerr>
eller grupper. Också grov organiserad brottslighet ir>
övrigt bör enligt utskottets mening räknas hit.r>
Samtidigt vill utskottet dock understryka attr>
merparten av de brott som kommer till polisensr>
kännedom inte har denna allvarliga karaktär. Frånr>
trygghetssynpunkt är det också viktigt attr>
mängdbrottsligheten förhindras och, när den ändår>
förekommer, beivras. Det stora flertalet brottr>
tillhör den kategorin, och de medför betydander>
skador för enskilda och för samhället samtidigt somr>
de, också för dem som inte direkt drabbas, skapar enr>
allmän känsla av olust och otrygghet.r>
r>
r>
r>
Utgiftsramen och anslagenr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
Utskottet tillstyrker regeringens förslagr>
till anslag inom utgiftsområde 4r>
Rättsväsendet och avstyrker därmed ett stortr>
antal motions-yrkanden om utökade resurserr>
och därmed sammanhängande frågor.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
I detta avsnitt behandlar utskottet regeringensr>
budgetförslag och de motioner som väckts medr>
anledning av budgetpropositionen och som avserr>
fördelningen på anslag inom rättsväsendet. Yrkandenar>
framgår av tabell, se bilaga 3. Vidare behandlarr>
utskottet en del motionsyrkanden som mer allmänt rörr>
resursfrågor eller verksamhet och prioriteringarr>
m.m. och som utskottet ansett bör behandlas i dettar>
sammanhang.r>
r>
r>
r>
r>
Utgiftsramen 2003-2004r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen föreslår i budgetpropositionen enr>
utgiftsram för rättsväsendet för år 2003 på 24 584r>
790 000 kr. Riksdagen har nyligen fattat beslut ir>
enlighet med regeringens förslag.r>
r>
r>
Beslutet innebär, jämfört med anslagen för årr>
2002, att satsningen på polisen fortsätter år 2003r>
med ytterligare 100 miljoner kronor och att anslagetr>
till kriminalvården ökas med 250 miljoner kronor.r>
För år 2004 har riksdagen beräknat utgiftsområdetsr>
ram till preliminärt 25 550 miljoner kronor.r>
Beloppet skall tjäna som riktlinje för regeringensr>
budgetarbete. För åren 2003 och 2004 beräknas alltsår>
att utgiftsramen för rättsväsendet ökar medr>
sammanlagt 1 647,2 miljoner kronor. Därvid harr>
hänsyn tagits till det generella besparingskravet pår>
0,7 % på anslag för förvaltnings- ochr>
investeringsändamål som görs för att begränsa denr>
statliga konsumtionen.r>
r>
Trots den fortsatta satsning på rättsväsendet somr>
riksdagen just beslutat om måste utskottetr>
konstatera att det finns risk att föreslagna anslagr>
i vissa fall framstår som väl låga vid en jämförelser>
med årets utgiftsprognos. Detta gäller der>
regelstyrda anslagen till Rättshjälpskostnader m.m.,r>
Ersättning för skador på grund av brott ochr>
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. därr>
utrymmet för effektiviseringar eller andrar>
besparingsåtgärder saknas och där anslagssparandetr>
på det stora hela kommer att förbrukas underr>
innevarande år. Även i övrigt är det nödvändigt attr>
alla möjligheter tas till vara att utnyttja anslagnar>
medel effektivt inom de olika verksamhetsgrenarnar>
inom rättsväsendet. Regeringen aviserar också ir>
budgetpropositionen (s. 17) sin tydliga avsikt attr>
även fortsättningsvis noga följa rättsväsendetsr>
verksamhet och resultat och att, efter analys avr>
vidtagna effektiviseringsåtgärder, återkomma tillr>
riksdagen om de ytterligare insatser som erfordrasr>
för att fullfölja statsmakternas intentioner förr>
utvecklingen av rättsväsendet. Mot den bakgrundenr>
kände utskottet ingen tvekan att tillr>
finansutskottet tillstyrka regeringens förslag tillr>
utgiftsram för år 2003 och preliminär utgiftsram förr>
år 2004 (se prot. 2002/03:4).r>
r>
r>
r>
Anslag för budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen har lagt fram ett förslag till fördelningr>
av utgiftsramen på anslagen inom rättsväsendet förr>
år 2003, se bilaga 3. I bilagan sammanfattas ävenr>
övriga partiers förslag.r>
r>
r>
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag attr>
satsningen på polisen och kriminalvården fortsätterr>
med ytterligare 100 respektive 250 miljoner kronor.r>
Anslagen uppgår enligt förslaget till 13 560r>
respektive 4 473 miljoner kronor. Vidare kan nämnasr>
att anslaget till domstolsväsendet föreslås blir>
3 667 miljoner kronor och anslaget tillr>
åklagarorganisationen föreslås bli 788 miljonerr>
kronor medan anslaget till Ekobrottsmyndighetenr>
föreslås bli 322 miljoner kronor. I övrigt hänvisasr>
till nyssnämnda tabell. Ramen för utgiftsområdet harr>
som nämnts ovan bestämts till 24 585 miljoner kronorr>
för år 2003.r>
r>
I motion Ju370 (m) föreslås anslagsförändringarr>
som innebär en ökning av den fastställdar>
utgiftsramen med 946 miljoner kronor. Förslagen ir>
motionen innebär jämfört med regeringensr>
anslagsförslag förstärkningar tillr>
polisorganisationen (702 miljoner kronor),r>
Säkerhetspolisen (20 miljoner kronor),r>
åklagarorganisationen (30 miljoner kronor),r>
domstolsväsendet (81,5 miljoner kronor),r>
kriminalvården (115 miljoner kronor) ochr>
Brottsoffermyndigheten (3 miljoner kronor) samtidigtr>
som anslaget till Brottsförebyggande rådet föreslåsr>
tilldelas ett lägre belopp (-5 miljoner kronor) ir>
syfte att öka samarbetet om den kriminologiskar>
forskningen med universitet och högskolor.r>
r>
Motionärerna anser att regeringen i sittr>
budgetförslag inte tagit tillräcklig hänsyn till enr>
rad faktorer. De anför bl.a. att det är nödvändigtr>
att öka rekryteringen av poliser och civilanställdr>
personal, att öka kompetensen hos all personal ochr>
att införskaffa mer och bättre utrustning. Man anserr>
det inte försvarbart att spara på säkerhetspolisenr>
med hänsyn till den osäkra internationellar>
situationen och framhåller, i fråga omr>
åklagarverksamheten att förstärkningen av polisenr>
kommer att medföra ökade behov inomr>
åklagarorganisationen. Detsamma gäller, medr>
hänvisning till rättskedjan, även domstolsväsendetr>
där det pågående förändringsarbetet av hänsyn tillr>
rättssäkerheten inte heller bör förenas medr>
ytterligare besparingskrav utan i stället medr>
ordentliga satsningar. Det behövs också ytterligarer>
resurser för att förbättra kriminalvården och förr>
genomförandet av motionärernas förslag (som inter>
sakbehandlas här) om att överföra vården av ungar>
lagöverträdare från Statens institutionsstyrelser>
till kriminalvården. Slutligen föreslås en minskningr>
av anslaget till BRÅ.r>
r>
Liknande synpunkter beträffande i första handr>
polisen framförs i motionerna Ju204, Ju214, Ju225,r>
Ju236, Ju303, Ju329 och A315 (alla m).r>
r>
I motionerna Ju353, Ju364 och Fi232 (alla fp)r>
föreslås anslagsändringar som innebär en ökning avr>
den fastställda utgiftsramen med 498 miljonerr>
kronor. Förslagen i motionerna innebär jämfört medr>
regeringens anslagsförslag förstärkningar tillr>
polisorganisationen (250 miljoner kronor),r>
åklagarorganisationen (100 miljoner kronor),r>
domstolsväsendet (100 miljoner kronor),r>
kriminalvården (100 miljoner kronor),r>
Rättsmedicinalverket (10 miljoner kronor),r>
Brottsoffermyndigheten (20 miljoner kronor),r>
rättshjälpskostnader (60 miljoner kronor) och bidragr>
till brottsförebyggande arbete 3 miljoner kronor).r>
Vidare föreslås sänkningar av anslagen tillr>
Säkerhetspolisen (-20 miljoner kronor),r>
Ekobrottsmyndigheten (-120 miljoner kronor) ochr>
Brottsförebyggande rådet (-5 miljoner kronor).r>
r>
Motionärerna anför att det inom polisen behövsr>
ytterligare resurstillskott, bl.a. för administrativr>
personal som kan frigöra poliser för renodlader>
polisuppgifter. Satsningen på polisen medför i sinr>
tur nya resursbehov inom åklagarorganisationen,r>
domstolsväsendet och kriminalvården.r>
Säkerhetspolisens uppgifter inom områdetr>
kontraspionage har minskat och vissa andra kostnaderr>
bör överföras till näringslivet. Det är därförr>
rimligt att sänka anslaget till säkerhetspolisen.r>
Ekobrottsmyndigheten bör läggas ned och anslagetr>
börja överföras till åklagarorganisationen. BRÅ:sr>
samarbete med bl.a. Stockholms universitet när detr>
gäller forskning motiverar en sänkning av anslagetr>
medan anslaget till bidrag till brottsförebyggander>
arbete bör höjas. Verksamheten inomr>
Rättsmedicinalverket bör förstärkas. Detsamma gällerr>
Brottsoffermyndigheten i syfte att förbättra stödetr>
till brottsoffer. Slutligen bör medel anslås för attr>
man skall kunna återgå till de regler som gällde förr>
allmän rättshjälp före den 1 december 1997.r>
r>
I motion Ju346 och N392 (båda kd) föreslåsr>
anslagsökningar som innebär en ökning av denr>
fastställda utgiftsramen med 700 miljoner kronor.r>
Motionsförslagen innebär jämfört med regeringensr>
anslagsförslag förstärkningar tillr>
polisorganisationen (350 miljoner kronor),r>
åklagarorganisationen (50 miljoner kronor),r>
domstolsväsendet (160 miljoner kronor),r>
kriminalvården (87 miljoner kronor),r>
Brottsoffermyndigheten (3 miljoner kronor) ochr>
bidrag till brottsförebyggande arbete (50 miljonerr>
kronor).r>
r>
Satsningar bör, som också anförs i motionernar>
Ju351 och Ju357 (båda kd), bl.a. göras på att utökar>
polisorganisationen, att reformerar>
närpolisverksamheten, att utöka polisutbildningenr>
och att öka antalet civilanställda. Man föreslårr>
också en satsning på särskilda narkotikapoliser.r>
Åklagarverksamheten måste förstärkas särskilt ir>
fråga om miljöbrott och ekonomisk brottslighet och,r>
som även framförs i motion Ju340 (kd), måste arbetetr>
med nyrekrytering och kompetensförstärkningr>
fortsätta samtidigt som ekonomiskt utrymme beredsr>
för ett antal specialiståklagare. Domstolsväsendetr>
behöver extra resurser för att skapa enr>
arbetssituation där mål kan avgöras på ettr>
rättssäkert och effektivt sätt med en bibehållenr>
lokal förankring. Inom kriminalvården bör särskildar>
satsningar göras bl.a. för att förstärkar>
programverksamheten och åtgärderna mot narkotika pår>
anstalterna. Vidare måste, som anförs i motion Ju349r>
(kd), en särskild satsning göras på att förbättrar>
arbetsmiljön på anstalterna. Ävenr>
Brottsoffermyndigheten är i behov av enr>
resursförstärkning för att myndigheten som anförs ir>
motion Ju363 (kd) skall kunna förkortar>
handläggningstiden till tre månader. Slutligenr>
framställs önskemål om en kraftfull satsning pår>
brottsförebyggande arbete i kommunerna.r>
r>
I motion Ju373 (c) föreslås anslagsändringar somr>
innebär en ökning av den fastställda utgiftsramenr>
med 1 000,5 miljoner kronor. Motionsförslagetr>
innebär jämfört med regeringens anslagsförslagr>
förstärkningar till polisorganisationen (800r>
miljoner kronor), åklagarorganisationen (30 miljonerr>
kronor). kriminalvården (200 miljoner kronor) ochr>
Brottsoffermyndigheten (0,5 miljoner kronor)r>
samtidigt som anslaget till Ekobrottsmyndighetenr>
föreslås sänkt (-30 miljoner kronor).r>
r>
Satsningar bör, som även anförs i motion Ju 258r>
(c), göras på en ökning av såväl antalet poliser somr>
på civilanställd personal inom polisen. Vidarer>
föreslås en resursöverföring frånr>
Ekobrottsmyndigheten till åklagarorganisationen. Detr>
behövs också ett rejält tillskott av medel för attr>
förbättra behandlingsinnehållet i kriminalvården ochr>
öka platstillgången på anstalter och häkten.r>
Slutligen behöver Brottsoffermyndigheten ett extrar>
tillskott för att öka kunskapen och medvetenheten omr>
brottsoffers situation.r>
r>
Liknande synpunkter beträffande polisen framförs ir>
motion Ju215 och Ju316 (båda c).r>
r>
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,r>
Kristdemokraterna och Centerpartiet fullföljer sinar>
här nämnda förslag avseende år 2003 med yrkandenr>
avseende utgiftsramen för rättsväsendet för år 2004.r>
Detta yrkande har behandlats av finansutskottet (ser>
2002/03:FiU1).r>
r>
r>
r>
Utskottets ställningstagander>
r>
r>
r>
r>
Som framgått har riksdagen just beslutat omr>
utgiftsramen för rättsväsendet för år 2003, ettr>
beslut som utskottet tillstyrkte. Ett bifall tillr>
här aktuella yrkanden skulle innebära attr>
utgiftsramen överskrids. Motionerna i ifrågavarander>
delar avstyrks. Utskottet tillstyrker alltsår>
regeringens förslag till fördelning på anslag inomr>
utgiftsområde 4 Rättsväsendet.r>
r>
r>
r>
r>
Polisväsendetr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för polisväsendetsr>
resultat under verksamhetsåret 2001.r>
Utskottet delar regeringens bedömning attr>
polisen i stort fullgjort de mål som ställtsr>
upp för dess verksamhet, men att ytterligarer>
insatser krävs på vissa områden. I avsnittetr>
tar utskottet vidare ställning till vilkar>
prioriteringar som bör ligga till grund förr>
polisens verksamhet under år 2003. Utskottetr>
behandlar också ett stort antalr>
motionsyrkanden rörande polisensr>
organisation, samverkan mellanr>
Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen,r>
polisens narkotikabekämpning, behovet av attr>
fullfölja närpolisreformen,r>
polisutbildningen, resursfördelningen mellanr>
de olika polismyndigheterna,r>
polisförsörjningen, polisutbildningen ochr>
polisens insatser mot rattfylleri. Samtligar>
motionsyrkanden avstyrks med hänvisning tillr>
bl.a. genomförda reformer samt pågåender>
utredningar och beredningsarbete inomr>
Regeringskansliet. Jämför reservationernar>
1-13.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Polisens verksamhet syftar till att förebygga ochr>
beivra brott, upprätthålla allmän ordning ochr>
säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänhetenr>
skydd och annan hjälp.r>
r>
r>
Rikspolisstyrelsen (RPS) är centralr>
förvaltningsmyndighet för polisväsendet och harr>
tillsyn över detta. Till Rikspolisstyrelsen hörr>
Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen ochr>
Polishögskolan. Styrelsen är chefsmyndighet förr>
Statens kriminaltekniska laboratorium.r>
Rikspolisstyrelsen ingår också i samverkansområdenar>
Spridning av allvarliga smittämnen, giftigar>
kemikalier och radioaktiva ämnen samt Skydd,r>
undsättning och vård. Samverkansområdena redovisasr>
under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap motr>
sårbarhet.r>
r>
I varje län finns en polismyndighet som ansvararr>
för polisverksamheten där. Polismyndigheten leds avr>
en polisstyrelse. Den består av myndighetens chefr>
och det antal övriga ledamöter som regeringenr>
bestämmer och även utser.r>
r>
Den 31 december 2001 fanns det 22 708 anställdar>
inom polisen (se tabell nedan). Av dem var 16 120r>
poliser och 6 588 civilanställda. Jämfört medr>
utgången av år 2000 hade antalet poliser ökat med 31r>
och civilanställda med 383. Majoriteten av de sistr>
nämnda anställdes med anledning av Sveriges inträder>
i Schengen.r>
r>
r>
-----------------------------------------------------r>
|År | Antalet |Därav poliser | Därav |r>
| |anställda | |civilanställda|r>
| | den 31 | | |r>
| | december | | |r>
-----------------------------------------------------r>
|1997 | 22 755 | 16 783 | 5 972 |r>
-----------------------------------------------------r>
|1998 | 21 951 | 16 429 | 5 522 |r>
-----------------------------------------------------r>
|1999 | 22 009 | 16 201 | 5 808 |r>
-----------------------------------------------------r>
|2000 | 22 294 | 16 089 | 6 205 |r>
-----------------------------------------------------r>
|2001 | 22 708 | 16 120 | 6 588 |r>
-----------------------------------------------------r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
De övergripande målen för polisväsendet ärr>
attr>
tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet ochr>
rättstrygghet,r>
förebygga och upptäcka brott samt att se till att denr>
somr>
har begått brott identifieras och lagförs. I dettar>
avsnittr>
redovisas resultatet fördelat på de olikar>
verksamhetsmålr>
som de övergripande målen har brutits ned på.r>
r>
r>
Följande verksamhetsmål ställdes upp för år 2001.r>
r>
r>
Polisorganisationenr>
r>
r>
r>
Varje polismyndighet skulle utarbeta och dokumenterar>
enr>
brottsföre-byggande strategi där det också framgår hurr>
ochr>
med vilka myndigheter och organisationer som polisenr>
skallr>
samverka. Polismyndigheterna skulle också säkerställar>
attr>
dessa strategier får genomslag och utgör enr>
utgångspunktr>
för de handlingsplaner som tas fram samt i övrigtr>
vidr>
planeringen av den dagliga polisverksamheten.r>
r>
r>
Ingripandeverksamheten samt övervakningen avr>
denr>
allmänna ordningen och säkerheten skuller>
bedrivasr>
rättssäkert och effektivt. Särskilda ansträngningarr>
skuller>
göras för att utveckla en väl fungerande styrningr>
ochr>
uppföljning av verksamheten. Kända variationer ir>
behovetr>
skulle beaktas i planeringen, liksom attr>
verksamhetenr>
ingår som en resurs i det långsiktiga arbete somr>
formatsr>
utifrån de lokala behoven.r>
r>
Polisen skulle medverka till att der>
nationellar>
trafiksäkerhetsmålen om färre skadade och dödader>
ir>
trafiken uppnås.r>
r>
Polisen skulle delta i och utveckla detr>
internationellar>
polissamarbetet och se till att det kommer till nyttar>
ir>
verksamheten mot den grova ochr>
gränsöverskridander>
brottsligheten. Polisen skulle också vara redo attr>
fulltr>
ut tillämpa Schengenregelverket.r>
r>
Polisens utredningsarbete skulle bedrivasr>
rättssäkert,r>
effektivt och på ett ändamålsenligt sätt.r>
Andelenr>
uppklarade brott skulle öka och tiden mellanr>
brottsanmälanr>
och slutredovisning skulle bli kortare. Polisensr>
bemötander>
av och stöd till brottsoffer och vittnen skuller>
ävenr>
fortsättningsvis ägnas särskild uppmärksamhet.r>
r>
Slutligen skulle polisen ge allmänheten godr>
servicer>
genom hög tillgänglighet samt snabb ochr>
korrektr>
handläggning av förvaltningsärenden.r>
r>
Såvitt gäller verksamhetsmåletr>
avseender>
brottsförebyggande verksamhet kan det konstateras attr>
detr>
år 2001 anmäldes nästan 1,2 miljoner brott, vilketr>
ärr>
omkring 26 000 (2 %) färre än under år 2000.r>
Regeringenr>
konstaterar att de flesta polismyndigheterna inter>
harr>
dokumenterat några genomarbetade och för helar>
myndighetenr>
sammanhållna brottsförebyggande strategier. Det brotts-r>
r>
förebyggande arbetet har ändå gått framåt. Enr>
positivr>
utveckling noteras för arbetet med att minska våldr>
motr>
kvinnor. Det bör även påpekas att polismyndigheternar>
harr>
arbetat utifrån lokala handlingsplaner ochr>
medr>
brottsförebyggande åtgärder inom der>
olikar>
resultatområdena. Åtgärder har vidtagits för att får>
inr>
medborgarperspektivet i det brottspreventivar>
arbetet.r>
Bekämpningen av mängdbrotten har fortskridit.r>
Ettr>
betydande regionalt samarbete inom området rasistiskar>
ochr>
främlingsfientliga brott har utvecklats mellanr>
flerar>
polismyndigheter över hela landet.r>
Inomr>
miljöbrottsbekämpningen har polismyndigheternar>
arbetatr>
tillsammans med miljöåklagare och dessutom samverkatr>
medr>
andra myndigheter och organisationer. Någrar>
nämnvärdar>
situationella brottsförebyggande åtgärder som tarr>
sinr>
utgångspunkt i själva brottssituationen har dockr>
inter>
vidtagits.r>
r>
Vad härefter gäller verksamhetsmålet rörande ordningr>
ochr>
säkerhet anges att polismyndigheterna under år 2001r>
harr>
blivit bättre på att organisera ingripandeverksamhetenr>
medr>
hänsyn till lokala betingelser. Dessutom görs i högrer>
gradr>
än tidigare bedömningar och prioriteringar avr>
uppdragen.r>
Vid hälften av landets polismyndigheterr>
bedrivsr>
ingripandeverksamheten integrerat med närpolisen.r>
Detr>
problemorienterade arbetet ökade under året men harr>
långtr>
ifrån fått full genomslagskraft.r>
r>
Vad härefter gäller polisens medverkan för attr>
uppfyllar>
de nationella trafiksäkerhetsmålen kan följander>
nämnas.r>
Den nationella strategin för trafikövervakningen harr>
underr>
år 2001 lagts till grund för verksamhetenr>
inomr>
trafikområdet. Det innebär att arbetet främst inriktasr>
motr>
efterlevnaden avr>
hastighetsbestämmelserna,r>
trafiknykterhetsbrott och kontroll av användningenr>
avr>
bilbälte. För att öka effektiviteten i arbetet ärr>
detr>
angeläget att polisen använder sig av ordningsbot närr>
detr>
är möjligt. Enligt Rikspolisstyrelsen ökader>
antaletr>
utfärdade ordningsböter för trafikbrott endastr>
marginelltr>
under år 2001, medan antalet primärrapporter ochr>
utfärdader>
ordningsförelägganden för hastighetsöverträdelserr>
ochr>
andra straffbara beteenden i trafiken minskader>
något.r>
Antalet anmälda rattfylleribrott ökade samtidigtr>
somr>
antalet positiva alkoholutandningsprov i förhållander>
tillr>
det totala antalet sådana prover var oförändrat.r>
r>
r>
Utvecklingen av polisens brottsutredander>
verksamhetr>
åskådliggörs i följande tabell. Vid en jämförelser>
mellanr>
de följande tabellerna i detta avsnitt och de som finnsr>
ir>
tidigare års budgetbetänkanden förekommerr>
differenserr>
rörande vissa av de föregående årens siffror. Detr>
berorr>
huvudsakligen på att polisen från mitten av årr>
2001r>
ändrade definitionen på våldsbrott så att olagar>
hotr>
därefter ingår i den kategorin. Vissa ekobrott harr>
ävenr>
förts över till Ekobrottsmyndighetens statistik.r>
Der>
uppgifter som nu redovisas i tabellerna är, medr>
undantagr>
för uppgifterna om genomströmningstid, värden somr>
räknatsr>
fram med beaktande av dessa förändringar ir>
polisensr>
statistik även för åren före år 2000.r>
r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
|År |Inkomna |Till |Genomström-|Balans|varavr>
>1 |r>
| | |åklagare|ningstider| | år |r>
| |ärenden | | |31.12 | |r>
----------------------------------------------------r>
|1997 |1 159 |185 602 |41 dagar |187 |40 625 |r>
| |018 | | |754 |(22 %) |r>
----------------------------------------------------r>
|1998 |1 174 |186 899 |47 dagar |164 |39 742 |r>
| |730 | | |500 |(24 %) |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 |1 153 |172 331 |48 dagar |160 |30 895 |r>
| |103 | | |566 |(19 %) |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 |1 163 |189 375 |44 dagar |155 |29 800 |r>
| |221 | | |173 |(19 %) |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 |1 141 |187 249 |43 dagar |136 |22 555 |r>
| |935 | | |996 |(16 %) |r>
----------------------------------------------------r>
Antalet anmälda brott och genomströmningstiderna -r>
somr>
redovisas med en genomsnittssiffra - har alltsår>
minskat,r>
liksom antalet balanserade ärenden. Antalet ärendenr>
somr>
redovisats till åklagare har också minskat något.r>
r>
r>
Regeringen anför att resultatutvecklingen i sinr>
helhetr>
för år 2001 tyder på att det har skapatsr>
godar>
förutsättningar för att utredningsverksamhetenr>
skallr>
utvecklas till det bättre. Förutsättningar förr>
enr>
polisverksamhet som i högre grad kan bidra till enr>
ökadr>
lagföring har skapats genom konkreta satsningarr>
pår>
underrättelseledd polisverksamhet och en ökadr>
diskussionr>
om behovet av att utöka ochr>
förbättrar>
spaningsverksamheten. Utredningsverksamheten förr>
der>
prioriterade brottstyperna bedöms somr>
tillfredsställande.r>
Utvecklingen har sedan år 1997 inneburit enr>
tydligr>
förskjutning av den anmälda brottslighetenr>
frånr>
förmögenhetsbrott utan interaktion mellan gärningsmanr>
ochr>
offer till våldsbrott och andra interaktionsbrott.r>
Detr>
innebär att polisen får in alltfler ärenden medr>
tydligarer>
utredningsuppslag, vilket rimligen inneburit attr>
ökader>
resurser gått till utredningsverksamheten.r>
Antalr>
redovisade utredningstimmar visar på en alltr>
störrer>
tidsåtgång för utredning av våldsbrott och en minskadr>
tidr>
för tillgrepps- och skadegörelsebrott. Regeringenr>
anförr>
att ca 314 900 brott klarades upp år 2001r>
enligtr>
Brottsförebyggande rådets statistik. Det är ca 26 %r>
avr>
alla polisanmälda brott. Jämfört med år 2000r>
ärr>
uppklaringsprocenten oförändrad, på samma nivår>
sedanr>
mitten av 1990-talet. Brottsuppklaringen har dockr>
minskatr>
sett över en längre tidsperiod.r>
r>
Vad gäller ungdomsbrottsligheten anför regeringenr>
attr>
antalet brottsmisstänkta ungdomar i åldrarna 15-17 årr>
harr>
minskat med 9 % under åren 1997-2000. Minskningenr>
kanr>
förklaras av färre förmögenhetsbrott och i viss mån avr>
ettr>
minskat antal skadegörelsebrott. En annan förklaringr>
tillr>
det minskade antalet anmälda ungdomsbrott kanr>
enligtr>
Rikspolisstyrelsen vara att en ökad prioritering avr>
tungtr>
kriminellt belastade ungdomar och ungdomsgäng harr>
lettr>
till minskade insatser mot den större gruppen ungdomarr>
ir>
riskzonen. Antalet inkomna ungdomsbrottsärendenr>
fortsatter>
också att minska. År 2001 var antalet 22 779.r>
Antaletr>
ärenden redovisade till åklagare och socialförvaltningr>
harr>
varit relativt konstant sedan år 1999 och var 24 097r>
underr>
år 2001. Genomströmningstiden var under år 2001r>
densammar>
som under år 2000, 53 dagar.r>
r>
Utvecklingen i fråga om våldsbrott beskrivs ir>
följander>
tabell. Nya histo-riska värden för åren 1997 och 1998r>
harr>
inte kunna erhållas. Vad gäller åren 1999 och 2000r>
harr>
justerade värden inte kunnat erhållasr>
avseender>
genomströmningstider och uppgifter om balans.r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
|År |Inkomna |Till |Genomström-|Balans |varav >1|r>
| | |åklagare|ningstider|31.12 | år |r>
| |ärenden | | | | |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 |87 794 |24 | - | - | - |r>
| | |799 | | | |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 |89 785 |24 | - | - | - |r>
| | |932 | | | |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 |93 121 |24 |122 dagar |33 049 | 4 109|r>
| | |145 | | |(12 %) |r>
----------------------------------------------------r>
Som framgår av tabellen har antalet anmäldar>
våldsbrottr>
ökat. Ökningstrenden för anmäldar>
misshandelsbrottr>
fortsätter, liksom den kraftiga ökningen avr>
anmälningarr>
avseende brottet olaga hot. Antalet ochr>
andelenr>
våldsbrottsärenden redovisade till åklagare harr>
minskat.r>
r>
r>
Utredningskostnaden per ärende redovisat tillr>
åklagarer>
har minskat, liksom genomströmningstiden.r>
r>
Vad gäller våld mot kvinnor och övergrepp mot barnr>
anförr>
regeringen bl.a. följande. Antaletr>
anmäldar>
misshandelsbrott mot kvinnor har sedan år 1999 legat pår>
enr>
ganska konstant nivå. När det gäller antaletr>
anmäldar>
våldtäkter och sexuella ofredanden har dessa ökat underr>
årr>
2001 jämfört med år 2000. Antalet anmälda brott omr>
olagar>
hot och ofredande mot kvinnor över 18 år har ökatr>
tydligt.r>
Överträdelserna av besöksförbud har ökat från ca 2r>
800r>
till ca 3 400. De flesta polismyndigheterna harr>
redovisatr>
åtgärder som vidtagits för att förbättra verksamhetenr>
pår>
detta område.r>
r>
Under 1990-talet har antalet anmäldar>
misshandelsbrottr>
mot barn ökat kraftigt. Ökningstakten förr>
anmäldr>
misshandel mot barn mellan noll och sex år harr>
dockr>
avstannat under åren 2000 och 2001. Der>
anmäldar>
sexualbrotten mot barn har ökat.r>
Polismyndigheternasr>
rapportering av vad som har gjorts för attr>
införar>
barnkonventionen i arbetet visar emellertidr>
attr>
tillämpningen av konventionen än så länge varken harr>
fåttr>
genomslag i myndigheternas handlingsplaner,r>
operativar>
verksamhet eller i personalutbildningen.r>
r>
Barnpornografibrotten ökar och har fått en alltr>
störrer>
global spridning, bl.a. genomr>
Internet.r>
Rikskriminalpolisen samlar in ochr>
systematiserarr>
anträffade barnpornografiska bilder i ettr>
digitaltr>
referensbibliotek. Svensk polis är ensam om att har>
enr>
databas av detta slag och lämnar informationr>
omr>
barnpornografiska bilder till utländskar>
polismyndigheter.r>
Interpol har påbörjat uppbyggnaden av ett liknander>
system.r>
r>
Rörande handel med människor för sexuellar>
ändamålr>
redovisas att det sedan 1998 har inlettsr>
19r>
förundersökningar. De har avsett koppleri ellerr>
grovtr>
koppleri som kan härledas till människohandel. Sju avr>
der>
nitton förundersökningarna har lett till fällander>
domarr>
mot totalt tolv personer. Under år 2001 inleddesr>
femr>
förundersökningar. Att det inte har blivit flerr>
berorr>
enligt Rikskriminalpolisen delvis pår>
otillräckligar>
personalresurser på lokal nivå. Inom ramenr>
förr>
aktionsgruppen mot organiserad brottslighetr>
ir>
Östersjöområdet finns en expertgrupp mot handelr>
medr>
kvinnor. Expertgruppen leds av Sverige och Lettland.r>
Denr>
fokuserar på operativt och konkret polissamarbete,r>
t.ex.r>
utbyte av kriminalpoliser.r>
r>
När det gäller brott med rasistiska,r>
främlingsfientliga,r>
antisemitiska eller homofobiska inslag samtr>
olagar>
diskriminering noteras att antalet anmälda brottr>
avseender>
hets mot folkgrupp under år 2001 har minskat tillr>
744,r>
jämfört med 865 under år 2000. Antalet anmälda fallr>
avr>
olaga diskriminering har minskat till 217, vilket ärr>
detr>
lägsta antalet sedan år 1997. Under år 2000 varr>
antaletr>
anmälda fall av olaga diskriminering 265. Inomr>
områdetr>
rasistiska och främlingsfientliga brott har ettr>
regionaltr>
samarbete utvecklats. Inom ramen för ett sådantr>
samarbeter>
kan myndigheterna t.ex. ha en gemensam strategir>
ochr>
polistaktik för aktioner mot sammankomsterr>
medr>
nazistbesläktade organisationer och bistå varandrar>
medr>
resursförstärkning.r>
r>
Utvecklingen i fråga om narkotikabrottslighetenr>
beskrivsr>
i följande tabell.r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
|År |Inkomna |Till |Genomström-|Balans|varav >r>
|r>
| | |åklagare | | |1 år |r>
| |ärenden | |ningstider|31.12 | |r>
----------------------------------------------------r>
|1997 |21 979 |15 621 |74 dagar |5 900 | 803 (14r>
|r>
| | | | | | %) |r>
----------------------------------------------------r>
|1998 |22 471 |16 277 |76 dagar |5 687 | 938 (16r>
|r>
| | | | | | %) |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 |22 172 |15 813 |81 dagar |5 941 | 786 (13r>
|r>
| | | | | | %) |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 |22 963 |16 378 |87 dagar |5 970 | 701 (11r>
|r>
| | | | | | %) |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 |23 626 |17 011 |83 dagar |6 127 |569 (9 |r>
| | | | | | %) |r>
----------------------------------------------------r>
Antalet inkomna narkotikabrottsärenden har under der>
tvår>
senaste åren ökat från 22 172 till 23 626 ärenden.r>
Antaletr>
ärenden redovisade till åklagare har ökat två år ir>
rad,r>
liksom antalet beslag. Några polismyndigheter uppgerr>
attr>
arbetet inom narkotikaområdet har fått stå tillbakar>
förr>
annan verksamhet. Polismyndigheterna har främstr>
inriktatr>
sitt arbete på ungdomar i syfte attr>
förhindrar>
nyrekrytering, eget bruk på gatunivå och fortsattr>
grövrer>
drogmissbruk.r>
r>
r>
Vad gäller ekonomisk brottslighet redovisasr>
minskatr>
antal inkomna ärenden och ärenden i balans, vilketr>
ävenr>
var fallet under år 2000. Genomströmningstidenr>
ökader>
däremot från 331 till 389 dagar, vilket innebär enr>
ökningr>
med nästan 18 %. Genomströmningstiden ökade även underr>
årr>
2000. Rikskriminalpolisen har inom områdetr>
ekonomiskr>
brottslighet tagit fram och förmedlat informationr>
somr>
bl.a. syftat till att förebygga och avvärjar>
ekonomiskr>
brottslighet. Den nationella och internationellar>
samverkanr>
har vidareutvecklats, bl.a. genom att samarbeter>
inlettsr>
med betalningsöverföringsföretagen och denr>
nyar>
kasinoverksamheten. Det förebyggande arbetet motr>
ekonomiskr>
brottslighet anges ligga på en fortsatt låg nivå. Detr>
kanr>
påpekas att de allra flesta ekobrottsärendena handläggsr>
avr>
Ekobrottsmyndigheten, vars verksamhet redovisasr>
längrer>
fram i betänkandet.r>
r>
Antalet anmälda miljöbrott fortsätter att öka.r>
Ir>
huvudsak gäller det mindre allvarligar>
brott.r>
Utredningsverksamheten för miljöbrott harr>
utvecklatsr>
positivt. Verksamheten är dock fortfarande ir>
enr>
uppbyggnadsfas och har problem med ökande balanser.r>
Dettar>
har uppmärksammats och åtgärder harr>
inletts.r>
Polismyndigheterna har utbildat nyar>
miljöbrottsutredare,r>
rekryterat särskilda miljötekniker och utvecklatr>
samverkanr>
mellan polismyndigheter men också medr>
åklagare,r>
tillsynsmyndigheter och andra myndigheter.r>
Ir>
miljöbrottsärenden finns ofta en kändr>
misstänktr>
gärningsman eller så är det möjligt att efterr>
vissr>
utredning fastställa vem som kan misstänkas förr>
brottet.r>
Mot den bakgrunden finner Rikspolisstyrelsenr>
detr>
överraskande att hälften av utredningarna inte lederr>
tillr>
redovisning med förundersökningsprotokoll.r>
r>
Såvitt gäller verksamhetsmålet avseende stödr>
tillr>
brottsoffer och vittnen framgår det attr>
allar>
polismyndigheter utom en har redovisat åtgärder förr>
bättrer>
stöd och skydd för brottsoffer, vittnen ochr>
andrar>
bevispersoner. Elva polismyndigheter har helt ellerr>
delvisr>
genomfört brottsofferundersökningar. Det är dockr>
endastr>
ett fåtal polismyndigheter som redovisat resultatr>
frånr>
undersökningar gjorda under år 2001. Nior>
polismyndigheterr>
lyfter fram olika former av samverkanr>
medr>
brottsofferjourer. Sex myndigheter pekar på attr>
der>
tillhandahåller olika former av skydd. Någrar>
myndigheterr>
arbetar med hotbildsanalyser. Vissa pekar pår>
särskildar>
insatser mot utsatta grupper. Sju myndigheterr>
redovisarr>
att de lämnat vittnen stöd i samband med rättegångarr>
ochr>
fyra tillhandahåller särskilt stöd till vittnen somr>
ärr>
utsatta för hot.r>
r>
Vad gäller den grova ochr>
gränsöverskridander>
brottsligheten så tillämpar Sverige sedan den 25 marsr>
2001r>
Schengenregelverket fullt ut. Sveriges gränskontrollr>
vidr>
de yttre gränserna är både effektiv och tillförlitligr>
ochr>
uppfyller därmed Schengenkraven. Även de förr>
gränskontrollr>
samverkande myndigheterna har tillgång tillr>
Schengensr>
informationssystem (SIS).r>
Nationellar>
sambandskontoret/Sirenekontoret vidr>
Rikspolisstyrelsenr>
bedriver verksamhet dygnet runt vad gäller hanteringr>
avr>
både nationella och internationella ärendenr>
samtr>
inläggning av svenska registreringar i SIS.r>
r>
Systemet har en hög nyttjandegrad, med 30 000-50r>
000r>
sökningar per dygn. Användandet av SIS har resulteratr>
ir>
ett stort antal "träffar". Rikspolisstyrelsen anserr>
attr>
SIS är ett mycket effektivt verktyg ir>
Schengensamarbetetr>
och i brottsbekämpningen.r>
r>
Mot bakgrund av terrordåden i USA den 11 septemberr>
2001r>
pågår inom EU en översyn av SIS för att se omr>
dettar>
nätverk även kan utnyttjas som ett instrumentr>
förr>
terrorismbekämpning.r>
r>
I Aktionsgruppen mot organiserad brottslighetr>
ir>
Östersjöområdet bedriver de nordiska länderna,r>
Tyskland,r>
de baltiska staterna, Polen och Rysslandr>
ettr>
brottsbekämpande samarbete. Inom ramen förr>
aktionsgruppenr>
genomförs ett konkret och praktiskt samarbeter>
mellanr>
ländernas polis-, åklagar-, tull-,r>
skatte- samt kust- ochr>
gränsbevakningsmyndigheter.r>
Gemensamma operativa aktioner genomförs fortlöpander>
inomr>
områdena illegal migration, narkotika, stulnar>
fordon,r>
högbeskattade varor, gängbrottslighet, penningtvättr>
samtr>
numera även miljöbrottslighet. Sverige och Lettlandr>
lederr>
expertgruppen mot handel med kvinnor. Förutomr>
detr>
operativa samarbetet har aktionsgruppen tagitr>
initiativr>
till att det bedrivs åklagarsamarbete och samarbeter>
ir>
fråga om vittnesskydd samt vidtas åtgärderr>
motr>
skattebrottslighet.r>
r>
Vad gäller Europol har arbetet på högkvarteret i Haagr>
ir>
Nederländerna under det gångna året främst varitr>
inriktatr>
på ökad operativ relevans och ökat informationsflöder>
frånr>
medlemsstaterna till Europol. Med Europols medverkanr>
harr>
ett flertal fall av organiserad brottslighetr>
avslöjats.r>
Europol har också deltagit aktivt i der>
brottsförebyggander>
åtgärder som vidtagits med anledning av införandetr>
avr>
euron den 1 januari 2002. Arbetet med hot-r>
ochr>
riskanalyser inom prioriterade områden har ökat ochr>
legatr>
till grund för medlemsstaternas bedömningar. Avtalr>
medr>
ytterligare tre utomstående organ och sju länderr>
utanförr>
EU har upprättats och sambandsmän kan nu utbytas ävenr>
medr>
dessa länder.r>
r>
Antalet poliser i fredsfrämjande insatser harr>
minskatr>
till en nivå som för närvarande uppgår till ungefärr>
100r>
poliser. Riktmärket för kapaciteten är dock ungefär 1 %r>
avr>
den samlade nationella polisstyrkan. Det störstar>
svenskar>
bidraget går för närvarande till FN:s och OSSE:sr>
missionerr>
i Kosovo, där 50 poliser tjänstgör. Utbildnings-, process-r>
r>
och metodfrågor för polis i fredsfrämjande tjänst harr>
fåttr>
ökad betydelse. Sedan hösten 2000 harr>
Rikspolisstyrelsenr>
använt ett kvalitativt säkerställande av attr>
samtligar>
personer som skickas ut i utlandstjänst uppfyllerr>
der>
utbildningskrav som ställs från samtligar>
internationellar>
organisationer.r>
r>
Vad slutligen gäller verksamhetsmålet rörander>
polisensr>
service och tillgänglighet för allmänheten anförsr>
attr>
service och tillgänglighet samt kvalitet vidr>
handläggningr>
av förvaltningsärenden har blivit ännu bättre hos mångar>
avr>
polismyndigheterna från en sedan tidigare relativtr>
högr>
nivå. Detta är ett resultat av främstr>
utökadr>
teknikanvändning ochr>
kompetensutveckling.r>
Genomströmningstiderna för förvaltningsärenden harr>
dockr>
varit fortsatt förhållandevis långa.r>
r>
Regeringen har med anledning av verksamhetsmålenr>
anförtr>
bl.a. följande.r>
r>
I fråga om polisens brottsförebyggander>
verksamhetr>
noterar regeringen att polisen under år 2001 harr>
utvecklatr>
det förebyggande arbetet på en rad områden. Ambitionenr>
attr>
arbeta mer med att förebygga brott framgår tydligtr>
avr>
årsredovisningen och uttrycken för attr>
detr>
problemorienterade arbetssättet har slagit igenomr>
blirr>
alltfler. Ett nytt och viktigt inslag är de satsningarr>
somr>
polisen har gjort på att förebygga ochr>
bekämpar>
mängdbrottslighet med problemorienteradr>
underrättelseleddr>
polisverksamhet. De senaste åren harr>
emellertid resursanvändningen förskjutits frånr>
detr>
förebyggande till det utredande arbetet. Dessutom harr>
barar>
en minoritet av polismyndigheterna nått målet attr>
utarbetar>
brottsförebyggande strategier. Regeringen konstaterarr>
attr>
målet ännu inte har uppfyllts. Justitiedepartementetr>
harr>
därför under hand diskuterat denna frågar>
medr>
myndighetscheferna inom polisen. Därefterr>
harr>
Rikspolisstyrelsen vidtagit åtgärder ochr>
informeratr>
departementet om arbetet. Regeringen avser attr>
följar>
utvecklingen noga och förväntar sig attr>
resultatetr>
förbättras.r>
r>
Vad sedan gäller målet ordning och säkerhetr>
konstaterarr>
regeringen att det, genom den helhetssynr>
ochr>
processorientering som allt mer präglar polisensr>
arbete,r>
har blivit tydligare att patruller pår>
utryckningsuppdragr>
utgör det viktiga första ledet i polisens uppgiftr>
attr>
t.ex. utreda brott. Regeringen välkomnar detr>
förändrader>
synsättet och är positiv till att polisen nu skaparr>
bättrer>
förutsättningar för bl.a. styrningr>
avr>
utryckningspatrullernas arbete. En del i utvecklingenr>
ärr>
polisens ökade noggrannhet i att prioritera uppdrag.r>
Denr>
bör bl.a. leda till att patrullerna i högrer>
utsträckningr>
kan delta i förebyggande arbete i närpolisområden.r>
r>
När det gäller polisens medverkan för att uppfyllar>
der>
nationella trafiksäkerhetsmålen anför regeringenr>
attr>
polisens styrning av arbetet med trafikövervakningr>
hållerr>
fortsatt hög standard. Det problemorienterader>
arbetssättetr>
präglar verksamheten. Resultatuppföljningen ärr>
välr>
utvecklad. Rikspolisstyrelsen har ir>
årsredovisningenr>
uppmärksammat en minskning av antaletr>
upprättader>
primärrapporter och utfärdade ordningsföreläggandenr>
förr>
hastighetsöverträdelser och andra straffbara beteendenr>
ir>
trafiken. Regeringen utgår ifrån attr>
Rikspolisstyrelsenr>
kommer att analysera förändringen och vidta der>
åtgärderr>
som kan vara aktuella.r>
r>
Rörande polisens brottsutredande verksamhetr>
konstaterarr>
regeringen att Rikspolisstyrelsen vidtar olikar>
åtgärderr>
för att förbättra utredningsverksamheten. Det ärr>
angelägetr>
eftersom polisen har stor del i resultatetr>
förr>
rättskedjan. Rikspolisstyrelsen noterar att effekternar>
avr>
utvecklingsarbetet ännu bara märks i begränsadr>
omfattning.r>
Det är förståeligt mot bakgrund av att polisen är enr>
storr>
organisation. Samtidigt är det viktigtr>
attr>
utredningsverksamhetens resultat förbättras.r>
Viktigar>
åtgärder för att öka antalet uppklarade brott är t.ex.r>
attr>
polisen fortsätter att satsa på en utvecklingr>
avr>
underrättelseledd polisverksamhet och den s.k.r>
andrar>
linjen. Det sistnämnda begreppet syftar på detr>
arbetssättr>
som innebär att poliser med utredningskompetens kopplasr>
inr>
i omedelbar anslutning till att ett brott harr>
begåtts.r>
Enligt regeringen bör polisen med dennar>
arbetsmetodr>
snabbare kunna klara upp ett större antal brott.r>
r>
Viktigt är också det pågående arbetet med attr>
utvecklar>
de långtgående förstahandsåtgärderna och att breddar>
ochr>
förstärka den polisiära förundersökningskompetensen.r>
Ir>
september 1996 gav regeringen i uppdragr>
tillr>
Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren att utvecklar>
formernar>
för sin samverkan (dnr Ju1996/3067/F2). Under den tidr>
somr>
har gått sedan dess har en rad åtgärderr>
vidtagits.r>
Regeringens bedömning är dock att det fortfarander>
finnsr>
mycket att göra för attr>
effektiviserar>
brottsutredningsverksamheten. Regeringen, somr>
konstaterarr>
att antalet ärenden som har redovisats till åklagarer>
harr>
minskat, ser positivt på att Rikspolisstyrelsen visatr>
attr>
den har tagit frågan på allvar.r>
r>
Vad gäller ungdomsbrottsligheten anför regeringenr>
attr>
det är viktigt att polisen motverkar nyrekryteringr>
tillr>
s.k. kriminella karriärer genom att identifierar>
ungar>
gärningsmän. Det har ett stort värde för både den unger>
ochr>
samhället. Genomströmningstiden för ungdomsärenden varr>
årr>
2001 densamma som under år 2000. Att den tidigarer>
ökningenr>
har stoppats är positivt. Det är en fortsattr>
angelägenr>
uppgift för Rikspolisstyrelsen och polismyndigheternar>
attr>
minska genomströmningstiden. Attr>
bekämpar>
ungdomsbrottsligheten - särskilt att förebygga den - ärr>
enr>
fortsatt viktig uppgift för polisen.r>
r>
Vad gäller polisens arbete med våldsbrottr>
konstaterarr>
regeringen att ökningen av antalet anmälda våldsbrottr>
ärr>
oroväckande. Utvecklingen av polisens nyckeltal skallr>
dockr>
tolkas med försiktighet eftersom definitionenr>
avr>
våldsbrott har ändrats till att också omfatta olagar>
hot.r>
r>
Vad gäller våld mot kvinnor och övergrepp mot barnr>
anförr>
regeringen att polisens brottsbekämpande arbeter>
avseender>
våld mot kvinnor och barn har fortsatt högr>
prioritet.r>
Regeringen bedömer att den vidareutveckling avr>
bl.a.r>
arbetsmetoder, samverkansformer och utbildning somr>
pågårr>
bör leda till förbättrade verksamhetsresultat. Detr>
ärr>
viktigt att polisens ambitiösa ochr>
kunskapsbaserader>
insatser mot familjevåld fortsätter. Det finnsr>
fortfarander>
behov av att vidareutveckla polisens förmåga attr>
görar>
hotbildsbedömningar. Det gäller inte minst förr>
utsattar>
kvinnor och barn. En fortsatt utveckling behövs ocksår>
avr>
den tekniska utrustning som har betydelse förr>
utsattar>
kvinnors skydd. Rikspolisstyrelsen ochr>
polismyndigheternar>
bör aktivt arbeta vidare med att görar>
barnkonventionenr>
till en del i all polisverksamhet.r>
r>
Kunskaperna om hur barnpornografibrotten kanr>
hanterasr>
har ökat vid polismyndigheterna. Genom detr>
utvecklader>
samarbetet mellan myndigheterna och genom detr>
digitalar>
referensbiblioteket med barnpornografiska bilderr>
harr>
möjligheterna att identifiera offer ochr>
förövarer>
förbättrats avsevärt.r>
r>
Rörande handel med människor för sexuellar>
ändamålr>
poängterar regeringen att det är viktigt attr>
allar>
polismyndigheter har god kunskap om hur dessa brottr>
kanr>
förebyggas och utredas. Det är positivtr>
attr>
Rikspolisstyrelsen, inte minst genomr>
Rikskriminalpolisen,r>
fortsätter att sprida kunskaper och erfarenheterr>
tillr>
polismyndigheterna och även till andra myndigheterr>
ochr>
ideella organisationer. Genom insatser avr>
Migrationsverketr>
och genom åtgärder som vidtas vid gränskontrollen ärr>
detr>
möjligt att upptäcka misstänkt brottslighet ochr>
ir>
samarbete med polisen bekämpa den. Detr>
internationellar>
samarbetet har en viktig roll. Polisväsendets ochr>
Sverigesr>
samlade ansträngningar för att genomr>
internationelltr>
samarbete motverka denna brottslighet bör därförr>
fortsättar>
med oförminskad kraft.r>
r>
Vad gäller brott med rasistiska,r>
främlingsfientliga,r>
antisemitiska eller homofobiska inslag samtr>
olagar>
diskriminering anför regeringen att bekämpningen avr>
dennar>
brottslighet har fortsatt hög prioritet förr>
polisväsendet.r>
Det är viktigt att Rikspolisstyrelsenr>
ochr>
polismyndigheterna fortsätter att uppmärksamma ochr>
vidtar>
åtgärder för att förbättra bekämpningen av nur>
aktuellr>
kriminalitet, inklusive brottet olaga diskriminering.r>
Detr>
är också viktigt att de anställda och de studerander>
vidr>
den polisiära grundutbildningen har god kunskap omr>
grundenr>
för dessa yttringar och om situationen för de grupperr>
somr>
utsätts för sådana brott.r>
r>
Flera nyckeltal rörande narkotikabrottslighetenr>
visarr>
att polisen även under år 2001 höll arbetetr>
motr>
narkotikabrott på en hög nivå. Rikspolisstyrelsenr>
harr>
emellertid noterat att några polismyndigheter har käntr>
sigr>
tvungna att minska resurserna för narkotikabekämpning.r>
Detr>
är illavarslande inte minst mot bakgrund av der>
uppgifterr>
som finns om att ungdomars missbruk av narkotikar>
ökar.r>
Polisen bedriver ett viktigt arbeter>
genomr>
problemorienterade, riktade insatser i de skolor därr>
detr>
är befogat.r>
r>
Antalet inkomna ärenden rörande ekonomiskr>
brottslighetr>
fortsätter att minska kraftigt. Den störstar>
enskildar>
förklaringsfaktorn anges enligt Rikspolisstyrelsenr>
varar>
att brott mot skattebrottslagen nästanr>
uteslutander>
handläggs av skattemyndigheternasr>
skattebrottsenheter.r>
Antalet ärenden som redovisas till åklagare är ir>
stortr>
sett oförändrat. Däremot har genomströmningstidenr>
ökatr>
markant. Det är viktigt att polisen vidtar åtgärderr>
förr>
att här vända utvecklingen.r>
r>
Regeringen ser avseende miljöbrott positivt pår>
attr>
Rikspolisstyrelsen i samverkan med Riksåklagaren harr>
tagitr>
sig an de oroväckande uppgifterna om att hälftenr>
avr>
utredningarna inte leder till redovisningr>
medr>
förundersökningsprotokoll, vilket medfört bl.a.r>
ökader>
balanser och låg andel ärenden som leder tillr>
lagföring.r>
Ansträngningarna att öka uppklaringen för dennar>
brottstypr>
- liksom för övriga - skall fortsätta.r>
r>
Att öka skydd och stöd till brottsoffer och vittnenr>
ärr>
en prioriterad fråga för regeringen. Inom polisenr>
harr>
detta arbete utvecklas positivt under året. Det ärr>
viktigtr>
att denna utveckling inte avstannar utan fortsätterr>
medr>
kraft även framöver.r>
r>
Angående den grova ochr>
gränsöverskridandenr>
brottsligheten finner regeringen attr>
Rikspolisstyrelsenr>
och polismyndigheterna på ett förtjänstfullt sättr>
bedriverr>
arbetet inom Schengensamarbetet. Regeringen delarr>
vidarer>
Rikspolisstyrelsens uppfattning att SIS har visat sigr>
varar>
ett effektivt verktyg i Schengensamarbetet ochr>
ir>
brottsbekämpningen. Det är viktigt att informationen ir>
SISr>
utnyttjas i samband med brottsutredningarr>
ochr>
poliskontroller inne i landet.r>
r>
Aktionsgruppens mot organiserad brottslighetr>
ir>
Östersjöområdet verksamhet är en naturlig del avr>
detr>
dagliga arbetet för de brottsbekämpande myndigheternar>
ir>
Östersjöområdet. Sverige skall fortsätta attr>
aktivtr>
medverka i samarbetet.r>
r>
För att samarbetet inom Europol skall fungera fullt utr>
ir>
enlighet med Europolkonventionen krävs attr>
svenskar>
polismyndigheter bidrar till ett ökatr>
informationsutbyte.r>
Det krävs vidare att det hjälpmedelr>
somr>
informationssystemet utgör kan tas i bruk. Sveriger>
kommerr>
att verka för att informationssystemet snarast tas ir>
bruk.r>
Sverige kommer också att verka för att denr>
operativar>
relevansen inom Europolsamarbetet ökar.r>
r>
Rikspolisstyrelsen har en effektiv organisationr>
förr>
poliser i fredsfrämjande insatser. Svensk polis börr>
varar>
beredd att bidra med högst 1 %, dvs. ca 170 poliser avr>
denr>
samlade nationella polisstyrkan. Svensk polis ärr>
välr>
lämpad för att bidra till att förbereda poliserr>
införr>
svåra internationella insatser och verka förr>
attr>
insatserna genomförs under så bra förhållandenr>
somr>
möjligt.r>
r>
Vad slutligen gäller verksamhetsmålet rörander>
polisensr>
service och tillgänglighet för allmänhetenr>
anserr>
regeringen att polisen i stort uppfyller de mål somr>
sattsr>
upp för service och tillgänglighet.r>
r>
Utskottet vill först något uppehålla sig vid fråganr>
omr>
uppföljning och återrapportering till riksdagen.r>
r>
I resultatuppföljningen avseende år 2000 (se 2002r>
årsr>
budgetproposition volym 3 s. 67) anförde regeringenr>
attr>
ökningarna av utredningskostnad och genomströmningstidr>
förr>
ungdomsärenden var anmärkningsvärda. Det var,r>
anförder>
regeringen, en angelägen uppgift förr>
Rikspolisstyrelsenr>
och polismyndigheterna att analysera dennar>
utveckling.r>
Motsvarande förhållanden gällde, anförde regeringen,r>
ocksår>
utredningskostnaden per ärende redovisat till åklagarer>
ir>
fråga om våldsbrott. Utskottet utgick för sin del frånr>
attr>
regeringen skulle vidta erforderliga åtgärder förr>
attr>
analysera utvecklingen och komma till rätta medr>
eventuellar>
problem (bet. 2001/02:JuU1 s. 31).r>
r>
I årets budgetproposition redovisasr>
genomströmningstidenr>
för ungdomsärenden till oförändrade 53 dagar för årr>
2001.r>
En förklaring till längre handläggningstider ir>
vissar>
polismyndigheter anges vara den hjälp med attr>
utredar>
ärenden i balans som dessa myndigheter fått.r>
Regeringenr>
anser att det är positivt att ökningen avstannat.r>
Denr>
uppfattningen delar utskottet självklart. Vidare angesr>
attr>
utredningskostnaden för våldsbrott minskade under årr>
2001r>
medan kostnaden förr ungdomsärenden inte kommenterasr>
ir>
resultatuppföljningen.r>
r>
Utskottet anser, med hänvisning till attr>
regeringenr>
förra året ansåg situationen anmärkningsvärd, att detr>
hader>
varit önskvärt med en fylligare beskrivning avr>
orsakernar>
till problemen och hur de åtgärdats. Det bör varar>
enr>
självklarhet att förhållanden som ett år anses liggar>
klartr>
utanför ramen för en normal fluktuation blir föremålr>
förr>
återrapportering och redovisning till riksdagenr>
följander>
år i den mån en förklaring inte genast kan lämnas.r>
r>
När det sedan gäller 2001 års resultatuppföljningr>
harr>
utskottet inte funnit något som talar mot der>
slutsatserr>
regeringen dragit i fråga om resultatetr>
förr>
polisorganisationen. Utskottet anser alltsår>
attr>
polisorganisationen i stort uppfyllt de verksamhetsmålr>
somr>
uppställts för år 2001, men att ytterligare insatserr>
krävsr>
på vissa områden. I likhet med regeringen kännerr>
utskottetr>
oro vad gäller polisens brottsutredander>
verksamhet,r>
särskilt polisens arbete med våldsbrott. Enligtr>
utskottetr>
är det inte tillfredsställande att antalet ochr>
andelenr>
våldsbrottsärenden som redovisats till åklagarer>
minskat.r>
Utskottet utgår därför från att regeringen ser tillr>
attr>
polisen omgående analyserar denna utveckling ochr>
vidtarr>
åtgärder för att förbättra verksamheten. Ir>
sammanhangetr>
vill utskottet anmärka att en sådan förändringr>
avr>
definitionen av, i det här fallet, våldsbrott -r>
kategorinr>
inkluderar numera olaga hot - som polisen genomförtr>
barar>
bör göras om det finns mycket starka skäl.r>
Omdefinitionerr>
försvårar jämförelser över tid. Vadr>
gällerr>
narkotikabrottsligheten är det också oroande attr>
vissar>
myndigheter känt sig tvungna att minska insatsernar>
förr>
narkotikabekämpningen. Utskottet kan inte hellerr>
undvikar>
att ställa frågan om polisens koncentrationr>
pår>
missbrukarledet utgör det bästa sättet attr>
begränsar>
tillgången på narkotika och förhindra missbruk. Dettar>
ärr>
en fråga som bör besvaras i detr>
pågåender>
utredningsarbetet.r>
r>
r>
Säkerhetspolisenr>
r>
r>
r>
Redovisningen av verksamheten inom Säkerhetspolisenr>
skerr>
utifrån en indelning av verksamheten i fyrar>
områden,r>
nämligen säkerhetsskydd, författningsskydd,r>
kontraspionager>
och terrorismbekämpning.r>
r>
r>
Såvitt gäller säkerhetsskyddet anför regeringen attr>
enr>
av Säkerhetspolisens viktigaste uppgifter är attr>
genomr>
kontroll och rådgivning till myndigheter ochr>
företagr>
medverka till att dessa har ett med hänsynr>
tillr>
verksamheten tillfredsställande säkerhetsskydd. Underr>
årr>
2001 fick drygt 8 000 personer någon formr>
avr>
säkerhetsskyddsrådgivning eller informationr>
genomr>
Säkerhetspolisens försorg. Behovetr>
avr>
säkerhetsskyddsåtgärder med anledning av det svenska EU-r>
r>
ordförandeskapet har inneburit att säkerhetsskyddetr>
fåttr>
avstå från eller skjuta upp övriga aktiviteter underr>
åretsr>
första hälft.r>
r>
Säkerhetsskyddet handlägger också de uppgifterr>
ir>
registerkontrollverksamheten som Säkerhetspolisenr>
enligtr>
säkerhetsskyddslagstiftningen ansvarar för. Under årr>
2001r>
har drygt 66 000 personer varit föremålr>
förr>
registerkontroll.r>
r>
Inom denna del av verksamheten redovisasr>
ocksår>
Säkerhetspolisens personskyddsverksamhet. Denr>
omfattarr>
bevaknings- och säkerhetsarbete som avser denr>
centralar>
statsledningen, kungafamiljen och utländskr>
diplomatiskr>
personal eller som har samband med statsbesökr>
ellerr>
liknande händelser. Under år 2001 har den tidigarer>
lågar>
hotbilden förändrats, dels med anledning av denr>
omfattander>
mötesverksamheten under det svenska EU-r>
ordförandeskapet,r>
dels till följd av terrorattentaten ir>
USA.r>
Skyddsinsatserna har därför varit extra omfattander>
underr>
året. Förutom ett permanent skydd för denr>
centralar>
statsledningen och kungafamiljen samt vissr>
diplomatiskr>
personal har temporärt personskydd satts in i ca 200r>
fall.r>
r>
Såvitt gäller författningsskyddet harr>
Säkerhetspolisensr>
arbete under år 2001 främst omfattat riktade åtgärderr>
motr>
inhemska grupper, nätverk och enskilda individer somr>
genomr>
sitt handlande visat att de är beredda att användar>
våldr>
eller hot om våld i syfte att nå politisk vinning.r>
Främstr>
handlar det om personer med anknytning tillr>
denr>
högerextrema vit makt-miljön eller denr>
vänsterorienterader>
autonoma rörelsen. Till följd av det svenska EU-r>
r>
ordförandeskapet har författningsskyddets verksamhetr>
fåttr>
en särskild prioritet under första halvåret.r>
Liksomr>
tidigare anser Säkerhetspolisen att hotbilden motr>
riketsr>
inre säkerhet inte är så hög att det föreligger någonr>
riskr>
för det svenska statsskicket. Däremot finnsr>
detr>
utomparlamentariska grupper och enskilda medlemmarr>
ir>
sådana som utgör ett hot mot våra demokratiska värden;r>
der>
är beredda att använda brott för att nå sina politiskar>
målr>
eller i syfte att inskränka enskildar>
individersr>
medborgerliga fri- och rättigheter.r>
r>
Vad gäller kontraspionage är Säkerhetspolisenr>
avr>
uppfattningen att underrättelsehotet mot Sveriger>
ärr>
påtagligt. Flera stora underrättelsetjänster har,r>
enligtr>
Säkerhetspolisen, en omfattande närvaro i Sverige.r>
Der>
senaste åren har underrättelseinhämtningen inomr>
der>
vetenskapliga och tekniska områdena ökat ir>
omfattning,r>
medan den politiska underrättelseverksamheten i vissr>
månr>
minskat. Under år 2001 har Säkerhetspolisen ingripitr>
motr>
utländska underrättelsetjänsters försök attr>
kartläggar>
oppositionella flyktingar och organisationer ir>
Sverige.r>
Denna verksamhet har tagits på stort allvar dår>
denr>
riskerar att äventyra enskilda individers säkerhetr>
ochr>
ytterst kan få effekter för Sveriges politiskar>
integritet.r>
Säkerhetspolisen har under år 2001 lyckats avbrytar>
ettr>
antal värvningsförsök och andra verksamheter somr>
harr>
bedrivits av utländska underrättelsetjänster.r>
r>
I fråga om terrorismbekämpningen anförsr>
attr>
Säkerhetspolisen efter terrorattentaten i USAr>
harr>
intensifierat kartläggningen av detr>
islamistiskar>
extremistnätverkets förgreningar ir>
Sverige.r>
Säkerhetspolisen gör bedömningen att hotet frånr>
detr>
islamistiska nätverket även fortsättningsvis riktasr>
motr>
tredje land och främst mot amerikanska intressen. Underr>
årr>
2001 har det inte funnits några konkreta hotr>
omr>
terrorattentat på svenskt territorium.r>
r>
Ett viktigt inslag i denr>
förebyggander>
terrorismbekämpningen är att verka för attr>
utländskar>
medborgare som är aktiva i organisationer somr>
utövarr>
politiskt motiverat våld avvisas eller utvisasr>
frånr>
Sverige. Detta sker genom yttranden tillr>
Migrationsverketr>
över asylansökningar. Migrationsverket,r>
Utlänningsnämndenr>
och regeringen begär vidare yttrandenr>
frånr>
Säkerhetspolisen i ärenden rörander>
uppehållstillstånd.r>
Under år 2001 har Säkerhetspolisen yttrat sig i 3r>
635r>
sådana ärenden, vilket innebär att antalet ärendenr>
harr>
ökat markant under året. I ca 1 % av dessar>
harr>
Säkerhetspolisen avstyrkt bifall till ansökan.r>
r>
Säkerhetspolisen svarar också för analyser av hotr>
somr>
riktar sig framför allt mot enskilda personer menr>
ocksår>
mot institutioner av olika slag. Totalt har 18r>
sådanar>
generella hotbildsbedömningar gjorts under årr>
2001.r>
Ytterligare ca 310 taktiska hotbildsanalyser harr>
tagitsr>
fram med anledning av särskilda händelserr>
ellerr>
omständigheter, exempelvis inför statsbesök, EU-r>
mötenr>
eller konferenser.r>
r>
I resultatredovisningen redogörs ocksår>
förr>
Säkerhetspolisens arkiv. Under år 2001 har detr>
inkommitr>
392 framställningar om att få ta del av uppgifterr>
urr>
Säkerhetspolisens register. Säkerhetspolisen harr>
beslutatr>
i 338 sådana fall, inklusive balans från år 2000. I 118r>
avr>
ärendena förekom sökanden hos Säkerhetspolisen.r>
Uppgifterr>
lämnades ut i 93 av dessa.r>
r>
Regeringen beslutade i juni 2001 attr>
Registernämndenr>
skulle återuppta sitt arbete. Nämnden redovisade ir>
aprilr>
2002 sitt uppdrag, varvid angavs att 94 personerr>
hader>
begärt utredning. Registernämnden konstaterade i tvår>
avr>
fallen att anställningsförhållanden hade påverkats pår>
ettr>
orimligt sätt av utlämnade uppgifter urr>
Säkerhetspolisensr>
register. Regeringen beslutade i juni i år att var ochr>
enr>
av de två som drabbats på detta sätt skuller>
tillerkännasr>
ersättning ex gratia med 100 000 kr.r>
r>
Regeringens slutsatser i fråga omr>
Säkerhetspolisensr>
verksamhet är över lag positiva.r>
r>
Utskottet har inte funnit något som motsägerr>
regeringensr>
slutsatser.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen anför i budgetpropositionen att polisenr>
skallr>
fortsätta att utveckla verksamheten så attr>
denr>
kännetecknas av ett långsiktigt perspektiv ochr>
ettr>
problemorienterat underrättelselett arbetssätt medr>
ettr>
brottsförebyggande syfte.r>
r>
r>
Koncentrationen av polisverksamhetenr>
tillr>
närpolisområdena skall fort-sätta. Kvalitetenr>
ir>
brottsutredningarna skall höjas så attr>
brottsuppklaringenr>
och lagföringen ökar. Genomströmningstiderna skallr>
blir>
kortare. Arbetet skall bedrivas så att hänsyn tasr>
tillr>
brottsoffer och vittnen. Polis och åklagarer>
skallr>
gemensamt vidareutveckla formerna för samarbeter>
ochr>
ansvarsfördelning. Polisen skall fortsätta attr>
utvecklar>
sin förmåga att i samverkan med andra myndigheterr>
ochr>
organisationer hantera och bemästrar>
allvarligar>
ordningsstörningar i samhället.r>
r>
Polisens prioriteringar skall styras av enr>
framtagenr>
problembild, baserad på brottsstatistik,r>
medborgarnasr>
önskemål och annan information. Insatser skall följasr>
uppr>
och utvärderas.r>
r>
Antalet poliser skall öka så att polisen kanr>
förstärkasr>
och föryngras.r>
r>
Polisen skall utveckla sin förmåga att förebyggar>
ochr>
bekämpa våldsbrott, särskilt våld mot kvinnor ochr>
barn,r>
narkotikabrott, ekonomisk brottslighet, brott motr>
miljönr>
samt brott med rasistiska ellerr>
främlingsfientliga,r>
antisemitiska och homofobiska inslag samtr>
olagar>
diskriminering.r>
r>
Utskottet har ingen erinran mot regeringensr>
bedömningarr>
i denna del.r>
r>
r>
r>
Anslagenr>
r>
r>
r>
r>
Polisorganisationenr>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns en jämförelse avr>
regeringensr>
och oppositionens förslag till anslagr>
förr>
polisorganisationen år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
--r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 inkl. |2003 | | | |r>
|r>
|TB | | | | |r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
--r>
|13 118 422 |13 559 |+ 702 |+ 250 |+ 350 |+ 800r>
|r>
| | 801 |000 | 000 | 000 | 000r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
--r>
Från anslaget till polisorganisationen betalasr>
kostnaderna förr>
verksamheten vid polismyndigheterna,r>
Rikspolisstyrelsen, medr>
undantag för Säkerhetspolisen, och Statensr>
kriminaltekniskar>
laboratorium. Som framgår ovan hörr>
Rikskriminalpolisen ochr>
Polishögskolan till Rikspolisstyrelsen.r>
r>
r>
För år 2002 uppgår polisorganisationens anslag,r>
inklusive 890r>
000 kr som tillförts på tilläggsbudget, till drygt 13,1r>
miljarderr>
kronor. Vid ingången av året fanns ett anslagssparander>
på 39r>
miljoner kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 ärr>
beräknad tillr>
knappt 13,1 miljarder kronor.r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag förr>
polisorganisationen förr>
år 2003 på 13 559 801 000 kr. I anslagsberäkningen harr>
hänsynr>
tagits till beräknade utgiftsökningar för löner,r>
lokaler ochr>
övriga förvaltningskostnader samt en generellr>
begränsning avr>
statlig konsumtion. I budgetpropositionen finns ettr>
tillskott pår>
100 miljoner kronor. I enlighet med tidigare beslut omr>
preliminärr>
ram för budgetåret 2003 föreslås en anslagsökning pår>
knappt 72r>
miljoner kronor. Resurstillskottet skall användas tillr>
att bl.a.r>
öka antalet poliser och höja kvaliteten ir>
brottsutredningar sår>
att uppklaringen och lagföringen ökar.r>
r>
I ett antal motioner yrkas att anslaget skallr>
höjas ir>
förhållande till regeringens förslag.r>
r>
I motionerna Ju370 och Ju329 (båda m) begärsr>
sålunda attr>
anslaget skall höjas med 702 miljoner kronor.r>
Höjningen skallr>
göra det möjligt att utbilda fler poliser.r>
Resursförstärkningenr>
skall vidare användas för att anställa flerr>
poliser ochr>
civilanställda samt utrusta polisväsendet med denr>
metodutvecklingr>
och teknik som behövs för att möta kommande krav på enr>
effektivr>
brottsbekämpning. Genom att tillföra mer resurserr>
skapas ävenr>
förutsättningar bl.a. för att förbättrar>
polisensr>
brottsuppklaringsförmåga, insatser mot kvinnovåld ochr>
förmåga attr>
lösa basuppgifterna inom polisen. I motionerna Ju204,r>
Ju214,r>
Ju225, Ju236, Ju303 och A315 (alla m) framställsr>
liknander>
yrkanden.r>
r>
I motionerna Ju364 och Fi232 (båda fp) begärs enr>
höjning avr>
anslaget med 250 miljoner kronor i syfte attr>
finansiera flerr>
poliser, anställa administrativ personal som kan frigörar>
poliserr>
för renodlade polisuppgifter och utredare medr>
specialkompetensr>
för att förstärka polisens egen utredningskapacitet.r>
r>
I motion Ju346 (kd) begärs att anslaget höjs med 350r>
miljonerr>
kronor för att bl.a. finansiera 100 nyar>
poliser medr>
specialuppgift att bekämpa narkotikabrott. I motionernar>
Ju351 ochr>
Ju357 (båda kd) begärs mer resurser till polisen förr>
att kunnar>
anställa fler poliser och civilanställda inomr>
polisen.r>
Motionärerna vill även satsa mer resurserr>
pår>
närpolisverksamheten, bekämpningen avr>
vardagsbrottsligheten ochr>
på att effektivisera utbildningen för att därigenomr>
få flerr>
poliser.r>
r>
I motion Ju373 (c) begärs en höjning av anslagetr>
med 800r>
miljoner kronor för att göra det möjligt att öka antaletr>
poliser,r>
främst närpoliser, samt att inköpa ett nyttr>
kommunikationssystem.r>
I motionerna Ju215, Ju258 och Ju316 (alla c) begärs merr>
resurserr>
för att kunna anställa fler poliser och civilanställda.r>
Ökader>
resurser skapar förutsättningar för att förbättrar>
allmänhetensr>
förtroende för rättsväsendet och polisens arbetsmiljö.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittetr>
Utgiftsramen och anslagen. Som framgår där föreslårr>
utskottet attr>
riksdagen antar regeringens förslag och avslårr>
motionsyrkandena.r>
r>
r>
Säkerhetspolisenr>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns en jämförelse avr>
regeringens ochr>
oppositionens förslag till anslag för Säkerhetspolisen årr>
2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
-------------------------------------------------------r>
----r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 | 2003 | | | |r>
|r>
| | | | | |r>
|r>
|inkl. TB | | | | |r>
|r>
-------------------------------------------------------r>
----r>
|542 030 |547 409 |+ 20 |- 20 000 | - | -r>
|r>
| | |000 | | |r>
|r>
-------------------------------------------------------r>
----r>
För år 2002 uppgår Säkerhetspolisens anslag, efterr>
en minskning pår>
tilläggsbudget med drygt 24,2 miljoner kronor, tillr>
drygt 542 miljonerr>
kronor. Vid årets ingång fanns ett anslagssparande pår>
knappt 72 miljonerr>
kronor. Utgiftsprognosen för innevarande år uppgår tillr>
568 512 000 kr.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för Säkerhetspolisenr>
för år 2003 pår>
547 409 000 kr. I anslagsberäkningen har hänsynr>
tagits till beräknader>
utgiftsökningar för löner, lokaler och övrigar>
förvaltningskostnader samtr>
en generell begränsning av statlig konsumtion. Frånr>
anslaget har förtsr>
medel till medling i anledning av brott och enr>
engångsvis överföringr>
till anslaget 4:8 Rättsmedicinalverket, med 18r>
respektive 12 miljonerr>
kronor.r>
r>
I motion Ju370 (m) begärs att anslaget skall höjasr>
med 20 miljonerr>
kronor.r>
r>
I motionerna Ju364 och Fi232 båda (fp) begärs attr>
anslaget sänks medr>
20 miljoner kronor.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramenr>
och anslagen. Som framgår där föreslår utskottet attr>
riksdagen antarr>
regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Organisationsfrågorr>
r>
r>
r>
r>
Grundläggande bestämmelser om polisens organisationr>
finns i polislagenr>
(1984:387). Varje län utgör ett polisdistrikt. Inomr>
varje län finns enr>
polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten där (4r>
§).r>
r>
r>
Några motioner rör polisens organisation. I motionr>
Ju243 (m) begärsr>
att polisen skall omorganiseras till en myndighet.r>
Motionärerna anförr>
att den nuvarande strukturen med 21 självständigar>
polismyndigheterr>
skapar hinder för samordning av verksamhet ochr>
ekonomi. Med en endar>
polismyndighet kan de budgeteffekter som i dagr>
drabbar de enskildar>
myndigheterna undvikas.r>
r>
Utskottet behandlade samma fråga senast i marsr>
i år (bet.r>
2001/02:JuU13 s. 13). Utskottet avstyrkte yrkandet medr>
hänvisning tillr>
ett pågående arbete inom Rikspolisstyrelsen om hur manr>
kan skapa en merr>
rationell organisation inom polisen. Arbetet skuller>
redovisas tillr>
regeringen under hösten i år.r>
r>
Utskottet har inhämtat att det arbetetr>
alltjämt fortgår, medr>
månadsvisa avstämningar mellanr>
Rikspolisstyrelsen ochr>
Justitiedepartementet. Arbetet inomr>
Rikspolisstyrelsen har till syfter>
att förbättra resursutnyttjandet inom den befintligar>
organisationen. Närr>
det arbetet är färdigt kan det, om behov ansesr>
föreligga, bli aktuelltr>
att titta på frågan om en eventuellr>
organisationsförändring. Ettr>
regeringsbeslut i den delen kan bli aktuellt tidigastr>
under våren 2003.r>
Enligt utskottets bedömning bör det pågåender>
arbetet inomr>
Rikspolisstyrelsen inte föregripas. Utskottetr>
föreslår att riksdagenr>
avslår motion Ju243.r>
r>
I motion Ju329 (m) begärs att Rikskriminalpolisen ochr>
Säkerhetspolisenr>
skall samverka i större utsträckning för attr>
kompetens och operativr>
förmåga skall kunna utnyttjas maximalt.r>
r>
Under föregående riksmöte behandlade utskottet ettr>
liknande yrkander>
(se bet. 2001/02:JuU1 s. 43). Yrkandet avstyrktes medr>
hänvisning tillr>
pågående beredningsarbete inomr>
Justitiedepartementet.r>
r>
I regleringsbrevet för polisen för detta år gavsr>
Rikspolisstyrelsenr>
ett uppdrag att beträffande den öppna polisen ochr>
Säkerhetspolisen - ir>
syfte att stärka polisväsendets förmåga attr>
bekämpa den grovar>
organiserade brottsligheten - dels utveckla samverkan,r>
dels företa ellerr>
i förekommande fall föreslå regeringen förändringar ir>
fråga om ansvars-r>
och uppgiftsfördelningen. Åtgärderna, somr>
samtidigt skall görar>
rollfördelningen tydligare, skall hållas inomr>
ramarna för denr>
organisationsstruktur som råder och ske i närar>
samverkan med berördar>
organ inom polisväsendet.r>
r>
Av Rikspolisstyrelsens slutrapporteringr>
(Ju2002/6831/PÅ) framgår attr>
arbetet bedrivits i två etapper. Frågorna i den förstar>
etappen var ir>
huvudsak av sådan karaktär att Rikspolisstyrelsen pår>
egen hand kunder>
besluta om dem. Arbetet med då aktuella frågor, somr>
främst rörde utökadr>
samverkan vad gäller teknik, utveckling ochr>
utbildning samt en merr>
strukturerad samordning på olika nivåer, överlämnadesr>
efter beslut avr>
rikspolischefen till linjeorganisationen förr>
fortsatta åtgärder.r>
Rikspolisstyrelsen har i syfte att såväl centralt somr>
lokalt stärkar>
ledning och styrning av kriminalunderrättelsetjänstenr>
in-rättat ettr>
operativt råd. Efter arbetet med den förstar>
etappen konstaterader>
Rikspolisstyrelsen att det finns goda möjligheterr>
att utveckla ochr>
stärka samverkan mellan den öppna polisen, särskiltr>
Rikskriminalpolisen,r>
och Säkerhetspolisen. Vissa begränsningarr>
konstaterades dock, som harr>
sin grund i att det är fråga om skilda organisationerr>
med olikheter ir>
bl.a. verksamhetens syften, ansvars- ochr>
uppgiftsområden.r>
Begränsningarna har tydliggjorts under arbetet med etappr>
två.r>
r>
I den andra etappen har berörts frågor omr>
bl.a. ansvars- ochr>
uppgiftsfördelningen mellan Säkerhetspolisen och denr>
öppna polisen på der>
verksamhetsområden som ligger utanför Säkerhetspolisensr>
kärnverksamhet.r>
Arbetet har inriktats på de frågor som rör områdetr>
grov organiseradr>
brottslighet. Det arbetet har inte kunnat slutförasr>
inom den förr>
uppdraget stipulerade tiden, men kommer attr>
fortgå trots attr>
regeringsuppdraget formellt har upphört. Vidarer>
har ett arbeter>
genomförts i syfte att utvecklar>
informationsvägarna mellanr>
Säkerhetspolisen och den öppna polisen för attr>
säkerställa attr>
information i relevanta frågor kommer alla berörda tillr>
del.r>
r>
Utskottet, som delar motionärernas uppfattning omr>
vikten av bl.a. brar>
informationsvägar mellan Säkerhetspolisen och den öppnar>
polisen, finnerr>
med hänsyn till det arbete som har gjorts och somr>
pågår inte skäl tillr>
något uttalande från riksdagen i frågan. Motion Ju329 ir>
här behandladr>
del avstyrks.r>
r>
Utskottet vill i detta sammanhang nämnar>
att regeringen ir>
budgetpropositionen anför att den anser att detr>
bör införas enr>
instruktion för Säkerhetspolisen som bör kunnar>
träda i kraft den 1r>
januari 2003. Arbetet är ett led i att skapar>
större öppenhet omr>
Säkerhetspolisen. Samtidigt aviserar regeringen sinr>
avsikt att flytta der>
frågor som handläggs vid Säkerhetspolisensr>
försvarsenhet tillr>
polisenheten vid Rikspolisstyrelsen. Detr>
handlar bl.a. omr>
beredskapsplaneringen. Denna fråga behandlades ir>
riksdagen år 1989r>
(prop. 1988/89:108, bet. 1988/89:JuU21) när riksdagenr>
utan erinran togr>
del av vad civilministern anförde om Säkerhetspolisensr>
organisatoriskar>
hemvist, arbetsuppgifter och organisation. I ärendetr>
antog riksdagenr>
också riktlinjer i fråga om Säkerhetspolisenr>
beträffande dels ledningr>
och parlamentarisk insyn, dels personalpolitik. Ir>
propositionen anfördesr>
bl.a. att beredskapsplaneringen för polisväsendet ocksår>
i fortsättningenr>
skulle bedrivas vid Säkerhetspolisen. Utskottetr>
noterar att regeringenr>
nu aviserar en ändring i denna del. Utskottet har ingenr>
erinran häremot.r>
r>
I motionerna Ju281 (m) och So442 (fp) begärs attr>
polisen tilldelasr>
särskilda resurser för narkotikabekämpningen, vilkar>
skall användas bl.a.r>
till att det i varje län inrättas specialiserader>
narkotikaenheter.r>
r>
Utskottet behandlade likalydande yrkanden underr>
föregående riksmöter>
(2001/02:JuU5y s. 6 som avsåg propositionr>
2001/02:91 Nationellr>
narkotika- handlingsplan). Yrkandena avstyrktes medr>
hänvisning tillr>
bl.a. att regeringen i propositionen aviserat attr>
den skulle ger>
Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärderar>
effekterna av polisensr>
arbete med att bekämpa narkotikabrottsligheten.r>
r>
Regeringen beslutade den 25 april 2002r>
(Ju2002/3159/PÅ) att ger>
Brottsförebyggande rådet det nämnda uppdraget, somr>
skall redovisasr>
senast den 1 november 2003. I uppdraget ingårr>
bl.a. att bedömar>
effekterna av polisens åtgärder mot båder>
mängdbrottsligheten och denr>
grövre brottsligheten. Däri ingår att behandlar>
de delar avr>
polisorganisationen som deltar i bekämpningen avr>
narkotikabrottslighet,r>
framför allt kriminalunderrättelsetjänsten samtr>
spanings- ochr>
utredningsverksamheten. I uppdraget ingår också attr>
lämna förslag tillr>
åtgärder för att utveckla polisens metoder förr>
bekämpning avr>
narkotikabrottslighet.r>
r>
Utskottet vill inte föregripa Brottsförebyggander>
rådets arbete.r>
Utskottet avstyrker därför motionerna Ju281 och So442 ir>
här behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Närpolisenr>
r>
r>
r>
r>
Närpolisreformen syftar till att medborgare i helar>
landet skall har>
tillgång till en polis med lokal förankring, högr>
kompetens ochr>
tillräckliga resurser. På det sättet skapas garantierr>
för att brott ochr>
ordningsstörningar i ett område kan bekämpasr>
uthålligt och medr>
tillämpning av de bästa polisiära metoderna ochr>
kunskaperna.r>
r>
r>
I motion Ju258 (c) tas frågor upp medr>
anknytning tillr>
närpolisreformen. Det poängteras att närpolisen skallr>
vara basen för allr>
polisverksamhet, dess betydelse förr>
vardagsbrottsligheten, att åtgärderr>
skall vidtas för att kvalitetssäkra brottsutredningarr>
och att viss delr>
av budgeten skall gå direkt till den lokalar>
polismyndigheten.r>
r>
En grundtanke med polisverksamhet i närpolisområden ärr>
att brott somr>
drabbar enskilda och skapar otrygghet i lokalsamhälletr>
skall utredas avr>
polisen i det område där brottet har begåtts.r>
Närpolisen skall i sittr>
arbete utgå från de problem som de boende och andrar>
lokalt verksammar>
personer har. För att bli framgångsrikt måste polisensr>
arbete med attr>
förebygga brott och ordningsstörningar bedrivas ir>
nära samverkan medr>
andra som berörs av eller kan påverka situationen.r>
Den fortsattar>
utvecklingen av närpolisen skall beakta ny kunskapr>
och ta hänsyn tillr>
förändringar i samhället. En förutsättning för attr>
närpolisen verkligenr>
skall bli basen i polisverksamheten är att den fårr>
tillräckliga resurserr>
och kompetens, t.ex. vad gäller ledarskap. De resurserr>
som har tillförtsr>
och nu tillförs polisen gör det möjligt att ökar>
antalet poliser ochr>
skapar förutsättningar för att prioriterar>
kompetensutveckling. På siktr>
bör enligt regeringens mening polisen i närpolisområdenar>
ansvara för allr>
polisverksamhet som inte kräver speciell kompetensr>
eller av andra skälr>
bör bedrivas centralt.r>
r>
I regleringsbrevet för polisen för år 2002 harr>
regeringen gettr>
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa bl.a. vilkar>
åtgärder som harr>
vidtagits för att närpolisen skall bli basen ir>
polisverksamheten.r>
r>
Av Rikspolisstyrelsens redovisning av uppdragetr>
(POL-480-3058/02)r>
framgår bl.a. att flera myndigheter har fortsattr>
att integrera denr>
händelsestyrda verksamheten med polisverksamheten ir>
närpolisområdena. Enr>
trend i motsatt riktning är att föra poliser frånr>
närpolisområdena tillr>
den händelsestyrda verksamheten. För att få enr>
bättre styrning harr>
flertalet myndigheter inrättat enr>
närpolisavdelning för bl.a.r>
samordning, utveckling och uppföljning avr>
arbetet inomr>
närpolisenheterna. I tidigare rapporter från BRÅ ochr>
RRV har påpekatsr>
att vissa närpolisområdena är för små. Närr>
personaltillgången minskatr>
vid vissa myndigheter har därför en sammanslagning avr>
närpolisområdenr>
genomförts för att minska sårbarheten. Dennar>
utveckling är enligtr>
Rikspolisstyrelsen i princip rationell. Samtligar>
myndigheter prioriterarr>
fortfarande utbildning i problemorienteratr>
arbetssätt.r>
r>
Rikspolisstyrelsen konstaterar vidare attr>
närpolisverksamheten harr>
förändrats sedan starten i början av 1990-talet. Framr>
till juni 2001 varr>
det inte alltid möjligt att hålla enr>
tillfredsställande bemanning inomr>
polisverksamheten i närpolisområdena eftersom antaletr>
poliser till denr>
tidpunkten minskade. För att förbättrar>
tillståndet inomr>
polisorganisationen måste antalet poliser öka ochr>
antalet civilanställdar>
i vart fall inte minska. En ökning av antalet poliserr>
kommer att gynnar>
polisverksamheten i närpolisområdena både direkt ochr>
indirekt.r>
r>
Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigarer>
behandlat liknander>
yrkanden om närpolisen, senast i samband medr>
behandlingen avr>
budgetpropositionen för innevarande år (bet.r>
2001/02:JuU1 s. 38 f.).r>
r>
Utskottet delar uppfattningen i motion Ju258 attr>
det behövs en delr>
åtgärder för att närpolisreformen skall fungera fulltr>
ut. Det är därförr>
glädjande att regeringen bland prioriteringarna införr>
budgetåret 2003r>
framhållit att koncentrationen avr>
polisverksamheten tillr>
närpolisområdena skall fortsätta samt attr>
kvaliteten ir>
brottsutredningarna skall höjas så att uppklaringenr>
och lagföringenr>
ökar. Detta är prioriteringar som utskottet ställt sigr>
bakom.r>
r>
När det gäller frågan om vilka åtgärder som skallr>
vidtas för attr>
förstärka närpolisverksamheten vill utskottet ocksår>
framhålla att der>
resurser som nu tillförs polisen bl.a. syftar till attr>
antalet poliserr>
skall öka. Detta medför i sin tur att polisen blir merr>
tillgänglig förr>
medborgarna. En utbyggd och utveckladr>
närpolisorganisation innebär ocksår>
att medborgarna känner sig tryggare. Utskottet utgårr>
från att regeringenr>
mot bakgrund av Rikspolisstyrelsens senaster>
redovisning kommer attr>
överväga om ytterligare åtgärder behöver vidtas för attr>
närpolisreformenr>
skall få fullt genomslag.r>
r>
Sammantaget innebär det nu anförda att utskottet inter>
ser något behovr>
av ett uttalande från riksdagen med anledning avr>
motionen. Utskottetr>
föreslår att riksdagen avslår motion Ju258 i nur>
behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Polisförsörjningen, m.m.r>
r>
r>
r>
r>
En ny polisiär grundutbildning startade vidr>
Polishögskolan i Solna årr>
1998. Polisutbildning startades dessutom i Umeå årr>
2000 och i Växjör>
under år 2001. Sammanlagt har de tre utbildningsorternar>
kapacitet förr>
antagning av mellan 700 och 900 poliser per år.r>
Sedan den nyar>
polisutbildningen påbörjades år 1998 har 1 064r>
poliser utexamineratsr>
t.o.m. midsommar 2002. År 2001 påbörjade car>
530 studerander>
grundutbildningen. Regeringen har beslutat attr>
polisutbildningen vidr>
Umeå universitet får utökas med 72 studerande perr>
termin. Under höstenr>
2002 sker en ökning med 24 platser, vilket ger en ökningr>
med 96 platser.r>
Rikspolisstyrelsen har dessutom ökat antaletr>
utbildningsplatser i Solnar>
med 48, till totalt 240 platser. Utbildningen i Växjör>
har ökats med 24r>
platser, vilket ger 96 platser totalt.r>
Rikspolisstyrelsen bedömer attr>
det kring årsskiftet 2004/05 skall finnas ca 17 000r>
poliser.r>
r>
r>
I april 2002 startades en polisiärr>
distansutbildning förr>
civilanställda. Utbildningen riktar sig tillr>
civilanställda vidr>
polismyndigheter som har en större andelr>
civilanställda än de kanr>
finansiera. Sjutton personer, varav fyra kvinnorr>
antogs tillr>
utbildningen.r>
r>
Grundutbildningen vidareutvecklas fortlöpande.r>
Arbetet syftar tillr>
kvalitetsutveckling på samtliga områden med bl.a.r>
kompetensutvecklingr>
för lärare samt forskningsanknytning av utbildningen.r>
Det omfattar ocksår>
de testmetoder som används för att identifiera der>
sökande som kan antasr>
vara mest lämpliga som poliser.r>
r>
Under år 2001 har satsningar på vidareutbildningr>
gjorts inom t.ex.r>
problemorienterat polisarbete, polistaktik samt moral-r>
och etikfrågor.r>
Flera myndigheter har utnyttjat möjlighetenr>
att erbjudar>
praktiktjänstgöring inom den egna organisationen.r>
Polishögskolan harr>
fortsatt arbetet för att i samverkan medr>
polismyndigheterna utveckla enr>
modell för vidareutbildning där bl.a. formerna förnyasr>
med hjälp av denr>
pedagogik som grundutbildningen bygger på. Därigenomr>
byggs också broarr>
mellan de poliser som gått den gamla utbildningen ochr>
de som gått denr>
nya. Polishögskolan har under år 2001, i dialog medr>
polismyndigheterna,r>
arbetat med en modell för generell och återkommander>
vidareutbildning.r>
Där betonas den enskildes ansvar för sinr>
kompetensutveckling ochr>
kopplingen till verksamhetens utvecklingsbehov. Pår>
liknande sätt arbetarr>
Ledarskapscentrum med ett utvecklingsprogram förr>
högre chefer inomr>
polisen.r>
r>
Andelen kvinnor var år 2001 ca 18 % avr>
poliserna och 73 % av der>
civilanställda. Andelen kvinnliga chefer var 7 % inomr>
polispersonalen (6r>
% år 2000) och 40 % inom kategorin civilanställda (43 %r>
år 2000). Arbeter>
pågår med att implementera jämställdhetsfrågorna ir>
verksamheten. Vid der>
största myndigheterna finns heltidsanställdar>
jämställdhetshandläggare.r>
För att öka antalet kvinnliga chefer har detr>
nationella nätverket förr>
kvinnliga poliser tagit fram en utbildning förr>
kvinnor som ärr>
intresserade av chefsbefattningar. Utbildningen harr>
genomförts vid flerar>
polismyndigheter.r>
r>
Rikspolisstyrelsen har utarbetat en övergripander>
handlingsplan förr>
etnisk mångfald. En mångfaldsgrupp har inrättats vidr>
Rikspolisstyrelsen.r>
Fyra polismyndigheter har under år 2001 tagit framr>
egna planer. Övrigar>
myndigheter arbetar med att ta fram sådana planer.r>
Av de ca 530r>
studerande som under år 2001 påbörjader>
grundutbildningen var 32 %r>
kvinnor. Andelen med utländsk bakgrund varr>
oförändrad, 14 %.r>
Rikspolisstyrelsen har vidtagit åtgärder för att får>
fler kvinnor ochr>
personer med utländsk bakgrund att söka sig tillr>
polisutbildningen.r>
r>
Flera motioner berör polisutbildningen ochr>
möjligheterna att ir>
framtiden bemanna polisorganisationen så att den kanr>
svara mot de kravr>
som ställs på polisen. I motion Ju329 (m) begärsr>
att utbildningenr>
förändras så att exempelvis sökande medr>
specialistkompetens får gå enr>
kortare utbildning. I motion Ju345 (s) begärsr>
att försöket medr>
polisutbildning på distans skall utvecklas ochr>
permanentas. I motionenr>
anförs att distansutbildning även kan ger>
positiva effekter förr>
myndigheternas interna fortbildning,r>
kompetensutveckling ochr>
vidareutbildning. Liknande tankar framförs i motionr>
Ju329 (m). Ettr>
yrkande om att körkortsmedicin skall ingå somr>
ett moment ir>
polisutbildningen framställs i motion T379 (fp).r>
Yrkanden om ökat lokaltr>
inflytande och breddad kompetens ir>
antagningsförfarandet framställs ir>
motionerna Ju258 (c) och Ju274 (fp). I motionernar>
Ju258 och Sf336 (v)r>
begärs att fler poliser med invandrarbakgrund skallr>
rekryteras, i denr>
sistnämnda särskilt kvinnor.r>
r>
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid flerar>
tillfällen (senastr>
bet. 2001/02:JuU1 s. 43 f).r>
r>
Som angetts ovan påbörjades den nyar>
grundutbildningen för poliserr>
under år 1998. Den 30 maj 2000 presenterades enr>
utvärdering avr>
utbildningen (se bet. 2001/02:JuU1 s. 45).r>
Rikspolisstyrelsensr>
internrevision beslutade den 30 maj 2002 om enr>
granskning avr>
grundutbildningen och rekrytering av poliserr>
(VKA-977-2964/02). Avsiktenr>
med granskningen är att identifiera krav och mål förr>
grundutbildningen,r>
varvid en fråga är om det finns tydliga och klara målr>
och strategier förr>
vad polisväsendet vill med utbildningen. En annan frågar>
är hur polisenr>
skall klara ett markant ökande rekryterings- ochr>
utbildningsbehov.r>
Vidare är avsikten med granskningen bl.a.r>
att säkra attr>
rekryteringsprocessen fungerar och föreslå eventuellar>
åtgärder för attr>
förbättra verksamheten. Utskottet har inhämtat attr>
rapporten kommer attr>
presenteras den 13 december 2002.r>
r>
Utskottet anser, i likhet med motionärerna,r>
att frågor omr>
polisutbildningens utformning och rekrytering avr>
poliser är viktigar>
frågor. Utskottet ser med tillfredsställelse attr>
internrevisorerna hosr>
Rikspolisstyrelsen initierat en översyn av bl.a.r>
grundutbildningen ochr>
rekryteringen. Det är viktigt att sammansättningen inomr>
polisen speglarr>
samhället i stort. Det är därför viktigt att såvälr>
personer med en annanr>
etnisk bakgrund än svensk, särskilt personer frånr>
utomnordiska länder,r>
som kvinnor antas till polisutbildningen. Utskottetr>
noterar attr>
regeringen i budgetpropositionen poängterar att det ärr>
en viktig uppgiftr>
för rättsväsendet att verka för att andelen med annanr>
etnisk bakgrund änr>
den svenska ökar bland de anställda. Vidare kanr>
anmärkas att det ir>
regleringsbrevet för polisen för år 2002 anges attr>
Rikspolisstyrelsenr>
skall redovisa en sammanhållen nationell beskrivningr>
och analys avr>
statistik samt åtgärder på det personalpolitiskar>
området. Utskottetr>
utgår från att regeringen noga följer den frågan i detr>
vidare arbetet.r>
Mot bakgrund av det arbete som pågår och med beaktander>
av de övrigar>
åtgärder som regeringen vidtagit finner utskottetr>
inte skäl att görar>
något uttalande i frågan. Utskottet avstyrkerr>
motionerna Ju329, T379,r>
Ju274, Ju258 och Sf336 i här behandlade delar.r>
r>
Utskottet har inhämtat att försöket medr>
polisutbildning på distans harr>
fallit mycket väl ut och att en fortsättning ärr>
planerad. Det finns inomr>
Polishögskolan en önskan att utökar>
distansutbildningen.r>
Distansutbildningen har visat sig vara särskiltr>
eftertraktad av personerr>
som bor i glesbygd. Mot bakgrund härav får syftet medr>
motion Ju345 ochr>
motion Ju329 i denna del anses tillgodosett. Motionernar>
avstyrks i nur>
behandlade delar.r>
r>
I motionerna Ju258 (c), Ju329 (m) och Ju364r>
(fp) begärs attr>
vidareutbildningen, karriärmöjligheterna ochr>
chefsutbildningen skallr>
förbättras. Utöver vad som redovisats ovanr>
kan anmärkas attr>
Rikspolisstyrelsen enligt regleringsbrevet för år 2002r>
skall redovisar>
vilka åtgärder som har vidtagits för att bl.a.r>
rekrytera och utvecklar>
chefer, uppmuntra kvinnor och män att utveckla sinr>
kompetens så att der>
kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering ochr>
höja personalensr>
kompetens i övrigt. Mot bakgrund av det pågåender>
arbetet finnerr>
utskottet inte skäl att göra något uttalande ir>
frågan. Utskottetr>
förutsätter att regeringen noga följer frågan och vidtarr>
de åtgärder somr>
kan anses vara nödvändiga för att uppnå såväl en godr>
chefsförsörjningr>
som kompetensutveckling i övrigt. Utskottet avstyrkerr>
därför motionernar>
Ju258, Ju329 och Ju364 i här behandlade delar.r>
r>
I ett stort antal motioner framhålls behovetr>
av att inrättar>
ytterligare en polishögskola och i alla utom en,r>
motion Ju258 (c),r>
framförs önskemål om var den skall förläggas. Här rörr>
det sig om Borås ir>
motionerna Ju201 (m), Ju240 (s) och Ju350 (c),r>
Falun/Borlänge i motionr>
Ju203 (m), Örebro i motionerna Ju204 (m) och Ju333 (s),r>
västra Sverige ir>
motion Ju238 (m), Skövde i motion Ju252 (c), Karlstadr>
i motion Ju276r>
(fp), Hässleholm i motion Ju304 (m) och om Gävleborgsr>
län i motion Ju347r>
(v).r>
r>
Utskottet har tidigare uttalat sig om liknander>
motionsyrkanden, senastr>
i samband med behandlingen av budgetpropositionenr>
för innevarande årr>
(bet. 2001/02:JuU1 s. 43 f).r>
r>
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det,r>
som framgår avr>
avsnittet Prioriteringar inför budgetåret 2003, ärr>
en prioriteradr>
uppgift för polisen att öka antalet poliser så attr>
polisorganisationenr>
kan förstärkas och föryngras. Ett av syftena med der>
resursförstärkningarr>
som nu föreslås är också att öka antalet poliser. Närr>
det gäller hurr>
många poliser som skall utbildas respektiver>
anställas inomr>
polisorganisationen vill utskottet liksom tidigare årr>
framhålla att detr>
är en uppgift för Rikspolisstyrelsen att skötar>
personalförsörjningenr>
inom polisväsendet. Utskottet har inhämtat att detr>
inte pågår någotr>
arbete inom Justitiedepartementet med att inrättar>
ytterligare enr>
polishögskola. Däremot ställer sig regeringen inter>
avvisande till en nyr>
skola om behov av en sådan skulle uppstå. Utskottetr>
föreslår sålunda attr>
riksdagen avslår motionerna Ju201, Ju203, Ju204,r>
Ju238, Ju240, Ju252,r>
Ju258, Ju276, Ju304, Ju333, Ju347 och Ju350 i nur>
behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Resursfördelningen mellan myndigheternar>
r>
r>
r>
r>
Inom anslaget till polisorganisationen skallr>
Rikspolisstyrelsen tilldelar>
polismyndigheterna medelsramar. Enligt regleringsbrevetr>
för innevarander>
budgetår skall Rikspolisstyrelsen vid fördelningenr>
av medel mellanr>
polismyndigheterna ta hänsyn till myndigheternasr>
arbetsbelastning ochr>
medborgarnas behov.r>
r>
r>
Rikspolisstyrelsen genomför varje år, tillsammansr>
med ledningen förr>
varje polismyndighet, dels en budgetdialog på våren omr>
medelsramarna förr>
de tre kommande åren, dels en resultatdialog på höstenr>
om verksamhetenr>
innevarande år samt resultatens konsekvenser förr>
de kommande åren.r>
Dialogerna är viktiga instrument när det gäller attr>
fördela resursernar>
på ett sätt som säkerställer en rationellr>
polisverksamhet i hela landet.r>
r>
I samband med det nya budgetsystemet årr>
1992 infördes enr>
fördelningsmodell. Enligt den modellen skuller>
invånarantalet förr>
respektive län beaktas, liksom att det i vissa länr>
bedrivs speciellar>
typer av verksamhet. Som exempel på detr>
sistnämnda kan nämnasr>
fjällräddning och gränskontroll. Härtill komr>
en särskildr>
storstadsfaktor. Denna modell har aldrig tillämpatsr>
fullt ut. Bakgrundenr>
till det är att en exakt tillämpning skulle har>
inneburit storar>
förändringar i den etablerade organisationen. Vissar>
ansträngningar harr>
gjorts i syfte att anpassa sig till modellen.r>
Dessa ansträngningarr>
frystes i samband med det besparingskrav som åladesr>
polisen budgetåretr>
1995/96. I dagsläget är utgångspunkten förr>
fördelningen den fördelningr>
som ägde rum 1995/96 med de tillägg och ändringar somr>
bl.a. motiveras avr>
förändringar beträffande verksamheten. Hur detta skallr>
ske avgörs genomr>
den ovan beskrivna budgetdialogen.r>
r>
Sedan Rikspolisstyrelsen fördelat polisensr>
resurser mellanr>
polismyndigheterna sker en fördelning inomr>
respektive län. Dennar>
fördelning görs av länspolismästaren. Rikspolisstyrelsenr>
har inte någonr>
möjlighet att påverka fördelningen av resurserna inom enr>
myndighet.r>
r>
Ett stort antal motioner ifrågasätter detr>
rådande systemet förr>
fördelning av resurser mellan olikar>
polismyndigheter och hävdar attr>
glesbygdsområden för närvarande missgynnas. Ir>
motionerna Ju223 (kd),r>
Ju258 (c), Ju319 (c), Ju324 (s), Ju337 (s), Ju374r>
(s) och Ju383 (s)r>
föreslås att åtgärder skall vidtas för att underlättar>
rekrytering avr>
polis till glesbygd i allmänhet och särskilt tillr>
områden med storar>
avstånd till en polishögskola. Andra förslag syftarr>
till förkortadr>
utryckningstid och en kompetent poliskår pår>
landsbygden.r>
r>
I några motioner yrkas ökade resurser till ett visstr>
särskilt angivetr>
län. I motion Ju204 (m) yrkas sålunda attr>
ytterligare resurser skallr>
tillföras Örebro, i motion Ju209 (c) Uppsala och ir>
motionerna N305 (m)r>
och N397 (fp) Stockholm. I flera av motionerna framhållsr>
polisbristen ir>
länet som skäl för ökade resurser.r>
r>
Vid Rikspolisstyrelsen har arbete för att breddar>
beslutsunderlaget förr>
fördelningen av polisorganisationens anslag tillr>
polismyndigheternar>
genomförts. Detta arbete har bl.a. resulterat i attr>
Rikspolisstyrelsenr>
tagit fram ett antal statistiska mått, indikatorer, somr>
skall ligga tillr>
grund för budgetdialogen. De viktigaster>
indikatorerna ärr>
befolkningsunderlaget, hur stor brottsligheten ärr>
inom respektiver>
myndighet samt hur stor andel våldsbrott varje myndighetr>
har. Den senarer>
indikatorn ger ett mått på hur tung arbetsbelastningenr>
är vid respektiver>
myndighet. Andra faktorer som vägs in vidr>
resursfördelningen är der>
särskilda problem som finns i glesbygdsområdenar>
och den extrar>
arbetsbelastning som storstadsregionerna har.r>
r>
Arbetet vid Rikspolisstyrelsen med att breddar>
beslutsunderlaget kommerr>
att fortsätta även framöver i syfte att utvecklar>
och förfina denr>
analysverksamhet som föregår resursfördelningen.r>
r>
Utskottet har behandlat liknande yrkanden tidigarer>
(bet. 2000/01:JuU1r>
s. 31 f). Utskottet ansåg då bl.a. att det var och ävenr>
i fortsättningenr>
borde vara en uppgift för Rikspolisstyrelsen attr>
fördela resurserna.r>
Utskottet utgick från att de speciella förhållandenr>
som råder på olikar>
håll blir beaktade i tillbörlig omfattning. Riksdagenr>
borde, framhöllr>
utskottet, alltså inte uttala sig med anledning avr>
motionsönskemålen.r>
Med detta avstyrktes då aktuellar>
motionsyrkanden. I fjolåretsr>
budgetbetänkande vidhöll utskottet sin tidigarer>
uppfattning i fråganr>
(bet. 2001/02:JuU1 s. 35 f).r>
r>
Utskottet gör samma bedömning i år, nämligenr>
att det även ir>
fortsättningen bör vara en fråga förr>
Rikspolisstyrelsen att fördelar>
polisorganisationens anslag mellan de olikar>
polismyndigheterna.r>
Utskottet ser härvid positivt på det arbete somr>
Rikspolisstyrelsenr>
genomfört för att bredda beslutsunderlaget förr>
resursfördelningen samtr>
att arbete pågår för att ytterligare utvecklar>
och förfina denr>
analysverksamhet som föregår fördelningen. Därigenomr>
torde möjligheternar>
att beakta de speciella förhållanden som råder pår>
olika håll, t.ex. ir>
glesbygdsområdena och i storstadsregionerna,r>
öka ytterligare.r>
Sammanfattningsvis anser utskottet alltså att riksdagenr>
inte bör uttalar>
sig med anledning av de nu aktuellar>
motionsönskemålen. Utskottetr>
föreslår att riksdagen avslår motionerna Ju204,r>
Ju209, Ju223, Ju258,r>
Ju319, Ju324, Ju337, Ju374, Ju383, N305 och N397 i nur>
behandlade delar.r>
r>
I motion Ju261 (m) begärs att Polismyndigheten ir>
Västra Götaland skallr>
kompenseras för de merkostnader som uppstod i sambandr>
med säkerhets-r>
arrangemangen vid regeringens EU-möte i Göteborg i junir>
2001.r>
r>
I budgetunderlaget för åren 2003-2005 anförr>
Rikspolisstyrelsen att denr>
principiellt anser att polisen skall kompenserasr>
särskilt för alla der>
merkostnader som EU-ordförandeskapet medförde.r>
Emellertid höjdesr>
polisens anslag för år 2001, låt vara att någotr>
särskilt belopp inter>
angavs för ordförandeskapet. Härtill kommer attr>
polisens ekonomi var ir>
balans vid utgången av året. Polisväsendet som helhetr>
har alltså i stortr>
sett, låt vara kortsiktigt, klarat den ekonomiskar>
påfrestningen. Däremotr>
har insatserna lett till svåra ekonomiska problemr>
för enskildar>
polismyndigheter. De totala kostnaderna somr>
redovisades i skrivelsenr>
till regeringen den 24 september 2001 (uppföljning avr>
kostnader förr>
polisen som har samband med Sveriges ordförandeskapr>
i EU år 2001)r>
uppgick till 340 miljoner kronor, varav 193r>
miljoner kronor avsågr>
direkta merkostnader. Därtill kommer 13 miljoner kronorr>
för kostnaderr>
som avser efterarbete med brottsutredningar ir>
Polismyndigheten i Västrar>
Götaland. Totalt uppgår polisens merkostnader för EU-r>
ordförandeskapetr>
till 206 miljoner kronor. I de prognoser som lämnadesr>
till regeringen ir>
början av år 2001 beräknades merkostnaderna bli 120r>
miljoner kronor,r>
fortsätter Rikspolisstyrelsen.r>
r>
Rikspolisstyrelsen hänvisar vidare till attr>
justitieministern i enr>
interpellationsdebatt (snabbprotokoll 2001/02:63)r>
anförde bl.a. attr>
Göteborgsmötets kostnader på 145 miljoner kronorr>
". kommer attr>
kompenseras i satsningar till polisen."r>
r>
Med denna bakgrund bör enligt Rikspolisstyrelsenr>
polisen kompenserasr>
med 145 miljoner kronor som avser merkostnader förr>
Göteborgsmötet.r>
r>
Regeringen uttalar i budgetpropositionen attr>
det svenskar>
ordförandeskapet i EU, och särskilt toppmötet ir>
Göteborg, medförde enr>
ovanligt stor insats från bl.a. polisens sida. Detr>
är regeringensr>
uppfattning att Polismyndigheten i Västra Götalandr>
inte ensam skallr>
finansiera samtliga merkostnader för polisen ir>
samband med toppmötet.r>
Rikspolisstyrelsen kommer att få i uppdrag att redovisar>
hur mycket av der>
satsningar som görs på polisen har fördelats tillr>
Polismyndigheten ir>
Västra Götaland, så att den kompenseras förr>
merkostnader den har haft ir>
samband med toppmötet.r>
r>
Utskottet delar regeringens uppfattning attr>
Polismyndigheten i Västrar>
Götaland inte ensam skall stå för alla de merkostnaderr>
myndigheten fickr>
med anledning av toppmötet. Med hänsyn tillr>
det kommander>
regeringsuppdraget finner utskottet inte skäl föreliggar>
att riksdagenr>
uttalar sig i frågan. Motion Ju261 får med dettar>
uttalande ansesr>
tillgodosedd.r>
r>
r>
r>
Insatser mot rattfylleri, m.m.r>
r>
r>
r>
r>
I några motioner berörs frågan om polisens insatser motr>
rattfylleri. Ir>
motionerna Ju386 (s), T378 och T466 (båda c)r>
pekas bl.a. på detr>
förhållandet att ett bättre teknikutnyttjande hosr>
polisen, såsomr>
ytterligare användning av automatiskr>
hastighetsövervakning, kan frigörar>
resurser hos polisen för insatser motr>
alkoholpåverkade förare ir>
trafiken.r>
r>
r>
I 3 kap. 1 § polisförordningen (1998:1558)r>
föreskrivs attr>
polisstyrelsen särskilt skall se till attr>
polisarbetet bedrivs ir>
överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjerr>
som riksdagen ochr>
regeringen lagt fast för polisverksamheten.r>
r>
Utskottet har som framgår ovan i avsnittet omr>
prioriteringar införr>
budgetåret 2003 ställt sig bakom de bedömningar somr>
regeringen gjort.r>
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att detr>
förhållandet att vissar>
typer av brottslighet betraktas som prioriterader>
självfallet inter>
innebär att annan brottslighet skall lämnas åt sidan.r>
Hur avvägningarnar>
i fråga om insatser mot olika typer av brottslighetr>
skall göras bör dockr>
avgöras lokalt ute i polismyndigheterna inom ramenr>
för statsmakternasr>
prioriteringar. Utskottet noterar attr>
Rikspolisstyrelsen ir>
regleringsbrevet för år 2002 ålagts att redovisa hurr>
försöksverksamhetenr>
med automatisk hastighetsövervakning har utvecklats.r>
Av redovisningenr>
skall framgå bl.a. hur många kameror som använts, hurr>
många sträckor somr>
bevakas och vilket resultat verksamheten har lettr>
till. Som framgår avr>
resultatredovisningen för år 2001 innebär det åretsr>
nationella strategir>
för trafikövervakningen att arbetet främst inriktatsr>
mot efterlevnadenr>
av bl.a. trafiknykterhetsbrott. Ir>
Polisverksamhetsutredningensr>
delbetänkande Polisverksamhet i förändring (SOUr>
2002:70) finns förslagr>
som berör vissa av polisens uppgifter inomr>
trafikområdet. Utredningenr>
föreslår att parkeringsvakter i större utsträckning än ir>
dag skall kunnar>
bistå polisen vid t.ex. trafikdirigering, vid ir>
förväg planerader>
fordonskontroller och vid eskort av transporter.r>
Vidare föreslås attr>
kommunerna skall ta över ansvaret förr>
felparkeringsavgifterna. Motr>
bakgrund av det anförda föreslår utskottet attr>
riksdagen avslårr>
motionerna Ju386, T378 och T466 i nu behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för åklagarväsendets resultatr>
underr>
verksamhetsåret 2001. Utskottet delar regeringensr>
bedömning attr>
åklagarväsendet i stort nått de mål som ställts uppr>
för dessr>
verksamhet, men att ytterligare insatser krävs pår>
vissar>
områden. I avsnittet tar utskottet vidare ställningr>
till vilkar>
prioriteringar som bör ligga till grund förr>
åklagarväsendetsr>
verksamhet under år 2003. Utskottet behandlar ocksår>
ett antalr>
motionsyrkanden rörande organisationsfrågor. Utskottetr>
hänvisarr>
i dessa delar i huvudsak till pågåender>
utredningar ochr>
beredningsarbete. Mot den bakgrunden avstyrkerr>
utskottetr>
samtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar>
14-15.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Målet för åklagarverksamheten är att se till att denr>
som begått brottr>
lagförs.r>
r>
r>
Åklagaren har en central roll inom rättsväsendet närr>
det gäller attr>
bekämpa brottslighet. Till åklagarens uppgifterr>
hör att ledar>
förundersökningar, fatta beslut i åtalsfrågor och förar>
talan om ansvarr>
för brott vid domstol. Inom ramen förr>
förundersökningsledningen beslutarr>
åklagaren om personella och reella tvångsmedel avr>
integritetskränkander>
natur såsom anhållande, kroppsbesiktning, reseförbudr>
och husrannsakan.r>
Åklagaren kan också begränsa eller lägga ned enr>
förundersökning. Andrar>
viktiga uppgifter som ankommer på åklagaren ärr>
att under vissar>
förutsättningar utfärda strafföreläggande ochr>
besluta omr>
åtalsunderlåtelse.r>
r>
Central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendetr>
är Riksåklagarenr>
(RÅ). Åklagarväsendets organisation i övrigtr>
består avr>
åklagarmyndigheterna i Stockholm, Västerås, Linköping,r>
Malmö, Göteborgr>
och Umeå, var och en under ledning av enr>
överåklagare. Vid dessar>
myndigheter finns åklagar-kammare.r>
r>
Ekobrottsmyndigheten svarar förr>
ekobrottsbekämpningen i Stockholmsr>
län, Skåne län, Västra Götalands län, Hallands län,r>
Gotlands län samtr>
sedan den 1 juli 2001 Blekinge län. Avr>
instruktionen förr>
Ekobrottsmyndigheten framgår att myndighetenr>
dels är enr>
åklagarmyndighet, dels en centralr>
förvaltningsmyndighet underr>
regeringen.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
Följande verksamhetsmål gällde för åklagarväsendet årr>
2001.r>
r>
r>
Lagföringen skulle öka och kvaliteten pår>
förundersökningarna skuller>
höjas. Antalet avslutade ärenden skulle uppgå tillr>
minst det antal somr>
kommit in. Genomströmningstiden skulle minska.r>
r>
Rättstillämpningen skulle vara enhetlig.r>
Riksåklagaren skulle somr>
åklagare i Högsta domstolen verka för rättsutvecklingr>
och rättsbildningr>
inom rättsområden där behovet av ledning är nödvändigtr>
för den praktiskar>
rättstillämpningen.r>
r>
För Ekobrottsmyndighetens del gällde dessutom attr>
förebygga ochr>
upptäcka ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetenr>
skulle genom nyar>
arbetsmetoder och hög kompetens skapa förutsättningarr>
för en effektivr>
ekobrottsbekämpning. Det arbetet skulle särskiltr>
inriktas på attr>
utveckla och ytterligare förstärka bekämpningen av denr>
kvalificerade,r>
omfattande eller gränsöverskridande ekonomiskar>
brottsligheten.r>
r>
Målet för stabsfunktionerna vidr>
Ekobrottsmyndigheten var att ger>
regeringen och andra intressenter en bättrer>
helhetsbild av denr>
ekonomiska brottsligheten och bättre möjligheterr>
att förutser>
utvecklingen på området. Berörda myndigheter skuller>
på ett så tidigtr>
stadium som möjligt informeras om nya former avr>
ekonomisk kriminalitet.r>
r>
Regeringen lämnar i budgetpropositionen en utförligr>
beskrivning av hurr>
verksamheten utvecklats under de senaste åren.r>
r>
Först redovisas åklagarorganisationensr>
utveckling, därefterr>
Ekobrottsmyndighetens.r>
r>
Inledningsvis anför regeringen attr>
åklagarorganisationen under år 2001r>
har satsat stora resurser på de prioriterader>
områdena. Vålds- ochr>
narkotikabrott, ekonomisk brottslighet ochr>
miljöbrottslighet utgjorder>
sammanlagt 21 % av alla avslutade ärenden ochr>
bekämpandet av dessar>
brottstyper förbrukade 332 miljoner kronor, ellerr>
ca 44 %, av helar>
resursanvändningen.r>
r>
De totala balanserna minskade från 55 377 till 54r>
594 ärenden. Avr>
dessa fanns 22 802 ärenden hos polisen för utredningr>
och 24 991 hosr>
domstol i avvaktan på huvudförhandling eller dom.r>
r>
Utvecklingen avseende polis-, åklagar- ochr>
domstolsbalans samt totalr>
balans framgår av tabellen nedan. En förklaringr>
finns i direktr>
anslutning till tabellen.r>
r>
r>
---------------------------------------------------r>
|År |Polisbalans|Åklagarbalans|Domstolsbalans|r>
Total |r>
| | | | |balans |r>
---------------------------------------------------r>
|1999|22 782 | 14 040 | 25 567 |62 389 |r>
---------------------------------------------------r>
|2000|22 523 | 7 581 | 25 273 |55 377 |r>
---------------------------------------------------r>
|2001|22 802 | 6 801 | 24 991 |54 594 |r>
---------------------------------------------------r>
Förklaring: Åklagarorganisationens balans delasr>
traditionellt in i trer>
grupper: polis-, åklagar- och domstolsbalans. Gruppernar>
speglar de trer>
processtegen i åklagarverksamheten:r>
förundersökningsledning, beslut ir>
åtalsfrågan och processföring.r>
r>
r>
Av tabellen framgår att såväl åklagarbalansen som denr>
totala balansenr>
minskade.r>
r>
Utvecklingen avseende inkomna och avslutader>
ärenden framgår avr>
tabellen nedan.r>
r>
r>
-----------------------------------------------------r>
r>
| År |Inkomna ärenden | Avslutader>
|r>
| | | ärendenr>
|r>
-----------------------------------------------------r>
r>
| 1999 | 178 865 | 187 456r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
r>
| 2000 | 167 899 | 180 034r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
r>
| 2001 | 166 798 | 171 923r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
r>
Som framgår var antalet inkomna ärenden i principr>
oförändrat under årr>
2001 jämfört med år 2000. Både antalet och andelenr>
avslutade ärendenr>
minskade något.r>
r>
r>
Utvecklingen avseende misstänkta som blivitr>
lagförda framgår avr>
tabellen nedan.r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
r>
|År |Antal misstänkta som |Detsamma uttrycktr>
i|r>
| |blev lagförda av |procent, dvs.r>
|r>
| |samtliga misstänkta där |lagföringsandelenr>
avr>
|r>
| |avslutande beslut |samtligar>
misstänkta|r>
| |fattats |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999 |114 175 av 187 | 61 %r>
|r>
| | 683 |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000 |115 832 av 187 | 62 %r>
|r>
| | 159 |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001 |108 597 av 180 | 60 %r>
|r>
| | 445 |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
Som framgår minskade såväl antalet som andelen lagfördar>
misstänkta någotr>
under år 2001 jämfört med år 2000.r>
r>
r>
Av tabellen nedan framgår den genomsnittligar>
genomströmningstiden frånr>
det att förundersökning blev åklagarleddr>
respektive från färdigr>
förundersökning till beslut i åtalsfrågan.r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
r>
|År |Genomströmningstidr>
|Genomströmningstid|r>
| |avseende tid från det |avseende tid frånr>
|r>
| |att förundersökningen |färdigr>
|r>
| |blev åklagarledd till |förundersökningr>
|r>
| |avslutande beslut av |till beslut ir>
|r>
| |åklagare (exklusive |åtalsfråganr>
|r>
| |ekobrott) |(exklusiver>
|r>
| | |ekobrott)r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999 | 120 dagar | 53 dagarr>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000 | 117 dagar | 48 dagarr>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001 | 112 dagar | 29 dagarr>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
Som framgår minskade den genomsnittliga tiden förr>
åklagare att fattar>
beslut i åtalsfrågan i färdiga förundersökningar med 40r>
% jämfört med årr>
2000 (från 48 till 29 dagar). Riksåklagarens målr>
har varit att denr>
genomsnittliga genomströmningstiden förr>
brottsmisstankar i färdigar>
förundersökningar skall vara högst 30 dagar.r>
r>
r>
Åklagarna beslutade år 2001 om 67 % av allar>
brottsmisstankar i färdigar>
förundersökningar inom 15 dagar mot 55 % under årr>
2000.r>
r>
Av tabellen nedan framgår utvecklingen av antaletr>
beslut som medförr>
lagföring (väckt åtal, strafföreläggande ochr>
åtalsunderlåtelse) ochr>
beslut som medför att lagföring inte sker av det totalar>
antalet beslutr>
som fattas om brottsmisstankar i färdigar>
förundersökningar respektiver>
år. En förklaring till begreppet brottsmisstanker>
finns i direktr>
anslutning till tabellen.r>
r>
r>
--------------------------------------------------r>
|År |Åtal |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelser>
| Åtal |Totalt antal |r>
| |väckt | | |ej |beslut om |r>
| | | | |väckt |r>
brottsmisstankar |r>
| | | | | |i färdiga |r>
| | | | | |r>
förundersökningar |r>
--------------------------------------------------r>
|1999|160 649 |54 842|31 328|50 834| 297 653 |r>
--------------------------------------------------r>
|2000|167 280 |49 340|32 492|48 601| 297 713 |r>
--------------------------------------------------r>
|2001|166 152 |44 037|28 276|37 261| 275 726 |r>
--------------------------------------------------r>
Förklaring: Ett ärende kan innehålla en eller flerar>
misstänkta och enr>
eller flera brottsmisstankar. En inkommenr>
misstanke om enr>
lagöverträdelse registreras som en brottsmisstanke. Omr>
två personer ärr>
misstänkta för samma lagöverträdelse registreras tvår>
brottsmisstankar.r>
r>
r>
Som framgår av tabellen ökade lagföringsandelen,r>
dvs. den andel avr>
alla avslutade brottsmisstankar i färdigar>
förundersökningar som lettr>
till beslut om åtal, strafföreläggande ellerr>
åtalsunderlåtelse, tillr>
drygt 86 % under år 2001 jämfört med knappt 84 % underr>
år 2000.r>
r>
Det antal brottsmisstankar som polisenr>
redovisade tillr>
åklagarorganisationen var i princip oförändratr>
jämfört med år 2000.r>
Åklagarna avslutade car>
16 000 fler brottsmisstankar än vad som kom in.r>
Utvecklingen har varitr>
ungefärligen densamma under de senaste tre åren.r>
Antalet avslutader>
brottsmisstankar minskade med ca 8 000 jämfört med årr>
2000. Av dessar>
avsåg emellertidr>
7 000 bötesbrott, vilket enligt regeringen innebär attr>
förändringen inter>
är lika stor när det gäller åklagarnasr>
arbetsbelastning.r>
r>
Vad gäller våldsbrott var lagföringsandelen årr>
2001 i färdigar>
förundersökningar 80 % (35 069 av 43 654) jämfört med 77r>
% (35 900 av 46r>
828) under år 2000. När det gäller våldsbrottslighetr>
har andelen beslutr>
om åtal ökat från 69 till 74 % (32 140 av 43 654)r>
jämfört med år 2000.r>
Det tog i genomsnitt 33 dagar för en åklagare attr>
ta ställning ir>
åtalsfrågan i färdiga förundersökningar om våldsbrott.r>
För åren 1999 ochr>
2000 var genomsnittstiderna 52 respektive 45 dagar.r>
Under år 2001 varr>
andelen beslut att lägga ned förundersökningar omr>
våldsbrott 42 %. Förr>
åren 1999 och 2000 var den andelen 35 % respektive 37r>
%. En orsak tillr>
att ganska många våldsbrottsärenden skrivs av ärr>
enligt Riksåklagarenr>
att bevissvårigheterna i allmänhet är större i sådanar>
ärenden än ir>
andra.r>
r>
Utgångspunkten för åklagarorganisationens insatserr>
för att bekämpar>
våld mot kvinnor är de särskilda åtgärdsprogram somr>
togs fram vid allar>
åklagarmyndigheter under år 1999. Insatserna harr>
huvudsakligen inriktatsr>
på samarbete med polisen för att utveckla effektivarer>
utredningsmetoderr>
samt pår>
snabbare lagföring genom bl.a. särskildar>
rättskedjeprojekt.r>
r>
Under år 2001 tog det i genomsnitt 23 dagar förr>
åklagare att tar>
ställning i åtalsfrågan i färdiga förundersökningar omr>
våld mot kvinnor.r>
För åren 1999 och 2000 var genomsnittstiden 40r>
respektive 36 dagar.r>
Lagföringsandelen när det gäller färdigar>
förundersökningar omr>
familjerelaterat våld mot kvinnor har ökat från 76 % årr>
2000 till 80 %r>
år 2001. Vid samtliga åklagarmyndigheter har det underr>
år 2001 bedrivitsr>
rättskedjeprojekt med inriktning på utredningar omr>
kvinnovåld.r>
r>
Under år 2001 meddelade åklagare över 3 000 beslutr>
om besöksförbud.r>
För åren 1998 och 1999 var antalet ca 2 000 respektive 2r>
500.r>
r>
Åklagarorganisationen har fortsatt sinar>
ansträngningar för attr>
förbättra bekämpningen av brott med rasistiska ellerr>
främlingsfientligar>
inslag. Brottet hets mot folkgrupp ledde tillr>
lagföring i 70 fallr>
jämfört med året före då 96 fall lagfördes. Under årr>
2001 ledde ett fallr>
av olaga diskriminering till lagföring jämfört medr>
tre år 2000.r>
Riksåklagaren har uttalat att anledningen till att sår>
få åtal väcks förr>
olaga diskriminering är att det är svårt attr>
bevisa brottet.r>
Åklagarmyndigheterna har under år 2001 vidtagitr>
ytterligare åtgärder förr>
att säkerställa att utredningar om rasistiskr>
brottslighet prioriteras ir>
verksamheten, bl.a. genom utbildningsinsatser.r>
r>
Vad gäller narkotikabrott ökader>
lagföringsandelen i färdigar>
förundersökningar till 90 % (26 680 av 29 752) under årr>
2001 jämfört medr>
86 % (27 915 av 32 508) under år 2000.r>
Utredningar om grovr>
gränsöverskridande narkotikabrottslighetr>
handläggs vid der>
internationella åklagarkamrarna.r>
r>
Alla anmälda brott mot miljön går till skillnadr>
från andra brottr>
direkt till åklagare för bedömning. Polisen läggerr>
inte ned någrar>
miljöbrottsutredningar. Under år 2001 kom detr>
in ca 4 000r>
miljöbrottsärenden, och åklagarna avslutade ca 3 000r>
ärenden. Detta kanr>
jämföras med år 2000 då det kom in ca 3 000r>
ärenden samtidigt somr>
åklagarna avslutade ca 1 000. Vid slutet av år 2001r>
fanns det drygt 3r>
000 ärenden i balans jämfört med drygt 2 000r>
balanserade ärenden vidr>
utgången av år 2000. Andelen ärenden om brott motr>
miljön som ledde tillr>
lagföring var 13 % (388 av 3 045) under år 2001.r>
r>
Sedan januari 2000 finns det en central enhet hosr>
Riksåklagaren somr>
ansvarar för analys, planering,r>
verksamhetsuppföljning ochr>
metodutveckling inom miljöbrottsbekämpningen. Centralr>
samverkan inomr>
miljöbrottsbekämpningen sker inom Miljöbrottsrådet.r>
I rådet ingårr>
företrädare för centrala myndigheter, länsstyrelser ochr>
kommuner.r>
r>
Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen övervägerr>
tillsammans hur denr>
polisiära utredningskapaciteten förr>
miljöbrottsbekämpning kanr>
förbättras. Utbildningsinsatser har ordnats på såvälr>
central som lokalr>
nivå.r>
r>
Åklagarväsendets kostnader för att bekämpar>
ekonomisk brottslighetr>
inklusive miljöbrott uppgick till drygt 342 miljonerr>
kronor under årr>
2001. Ekobrottsmyndigheten svarade för ca 304 miljonerr>
kronor och övrigar>
åklagarmyndigheter för ca 38 miljoner kronor.r>
Ekobrottsmyndighetensr>
verksamhet redovisas nedan.r>
r>
Åklagarmyndigheterna avslutade lika många ekoärendenr>
under år 2001 somr>
under år 2000. Lagföringsandelen minskade till 35 %r>
under år 2001,r>
jämfört med 40 % under år 2000. Det totalar>
antalet balanserader>
ekoärenden minskade marginellt från 1 810 år 2000 tillr>
1 776 år 2001.r>
Antalet inkomna och avslutade ärenden låg på enr>
oförändrad nivå ir>
förhållande till år 2000. Den totalar>
genomströmningstiden, beräknad frånr>
färdigt förundersökningsprotokoll till beslut ir>
åtalsfrågan, har minskatr>
från 189 dagar år 2000 till 77 dagar år 2001.r>
r>
Enligt budgetpropositionen har åklagarorganisationenr>
under år 2001 pår>
ett aktivt sätt deltagit i det europeiskar>
rättsliga nätverket förr>
åklagare. Även under innevarande år har Riksåklagarenr>
varit engagerad ir>
riksåklagarsamarbetet i Östersjöområdet och har haftr>
fortsatt ansvar förr>
uppdateringen av Östersjömanualen.r>
r>
Vid varje internationell åklagarkammare finnsr>
kontaktpunkter i detr>
europeiska rättsliga nätverket. Åklagarna vid dessar>
kamrar samarbetarr>
också med Europol och Eurojust.r>
r>
Såvitt angår Riksåklagarens roll förr>
rättsutvecklingen ochr>
rättsbildningen framgår av budgetpropositionen attr>
myndigheten varje årr>
upprättar en rättsutvecklingsplan över de frågor somr>
bedöms ha betydelser>
för en enhetlig rättsutveckling. Rättsutvecklingsplanenr>
tas fram för attr>
förstärka Riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen.r>
Under år 2001r>
överklagade Riksåklagaren 10 domar till Högstar>
domstolen. Dessa avsågr>
bl.a. gränsdragningen mellan mord och dråp samtr>
bestämmande av påföljdr>
för grovt våldsbrott.r>
r>
Riksåklagaren avser att presentera ett förslag omr>
att införa krav pår>
prövningstillstånd i Högsta domstolen även förr>
Riksåklagaren. Syftet medr>
detta är bl.a. att förtydliga Riksåklagarensr>
åklagarroll.r>
r>
Riksåklagaren påbörjade ett chefsutvecklingsprogram ir>
september 2000.r>
Målet med chefsutbildningen är att ytterligarer>
stärka alla chefersr>
kompetens att leda, styra samt fördjupa chefernasr>
ledarroll ochr>
möjligheter att utveckla verksamheten vidr>
myndigheter ellerr>
åklagarkammare. Cheferna skall också kunna behållar>
och stärka sinr>
åklagarkompetens. Målgruppen för chefsutvecklingen ärr>
överåklagare, vicer>
överåklagare, de åklagare som är kammarchefer,r>
personalchefer samtr>
enhetschefer vid Riksåklagarens kansli.r>
r>
Riksåklagaren beslutade i juni 2002 om en revideradr>
utvecklingsplanr>
för åklagarorganisationen avseende åren 2002-2006.r>
Utvecklingsplanenr>
innehåller program för åklagarnas bekämpningr>
av organiseradr>
gränsöverskridande brottslighet, grov och kompliceradr>
brottslighet samtr>
övrig brottslighet innefattande s.k.r>
mängdbrottslighet. Dessutomr>
innehåller utvecklingsplanen program för stöd tillr>
samt ledning ochr>
styrning av åklagarverksamheten samt program förr>
utveckling avr>
Riksåklagarens rättsliga och kriminalpolitiskar>
verksamhet. Detr>
övergripande syftet med utvecklingsplanen är attr>
åstadkomma bättrer>
förutsättningar för det operativa åklagararbetetr>
och därmed ökar>
lagföringen, förstärka åklagarrollen i samhälletr>
samt förbättra der>
anställdas arbetssituation.r>
r>
Ekobrottsmyndigheten avslutade under år 2001 2 791r>
ärenden, vilket ärr>
en ökning med 2 % jämfört med år 2000. Det totalar>
antalet balanserader>
ärenden ökade med ca 8 % under året. Antalet inkomnar>
ärenden ökade frånr>
2 440 tillr>
3 019, eller med 24 %. Fördelningen av inkomna ochr>
avslutade ärenden pår>
ärendekategorier har inte förändrats nämnvärt jämförtr>
med föregående år.r>
r>
Av tabellen nedan framgår utvecklingen av inkomnar>
och avslutader>
ärenden samt myndighetens totala balans.r>
r>
r>
---------------------------------------------------r>
|År | Inkomna | Avslutade |Total balans|r>
| | ärenden | ärenden | |r>
---------------------------------------------------r>
|1999 | 2 544 | 2 336 | 3 826 |r>
---------------------------------------------------r>
|2000 | 2 440 | 2 744 | 3 442 |r>
---------------------------------------------------r>
|2001 | 3 019 | 2 791 | 3 702 |r>
---------------------------------------------------r>
Vid Ekobrottsmyndigheten minskade lagföringsandelen tillr>
drygt 26 % (738r>
av 2 791 avslutade ärenden) under år 2001 jämförtr>
med 35 % år 2000.r>
Lagföringsandelen när det gäller de särskilt krävander>
ärendena ökader>
däremot från 43 % under 2000 till 68 % under 2001.r>
r>
r>
Av tabellen nedan framgår utvecklingen avr>
lagföringen (åtal,r>
strafföreläggande och åtalsunderlåtelse) samt beslutr>
som innebär attr>
lagföring inte sker av det totala antalet beslut somr>
fattas rörander>
brottsmisstankar hos Ekobrottsmyndigheten. Enr>
förklaring av begreppetr>
brottsmisstanke finns i direkt anslutning tillr>
tabellen.r>
r>
r>
--------------------------------------------------r>
|År |Åtal |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelse|r>
Beslut som |Totalt antalr>
|r>
| | | | |innebär att|beslut om |r>
| | | | |lagföring |brottsmiss-|r>
| | | | |inte sker |tankar underr>
|r>
| | | | | |året |r>
--------------------------------------------------r>
|1999|1 529|166 | 49 | 6 004 | 7 748 |r>
--------------------------------------------------r>
|2000|1 604|480 | 60 | 6 765 | 8 909 |r>
--------------------------------------------------r>
|2001|1 168|307 | 21 | 6 401 | 7 897 |r>
--------------------------------------------------r>
Förklaring: Ett ärende kan innehålla en eller flerar>
misstänkta och enr>
eller flera brottsmisstankar. En inkommenr>
misstanke om enr>
lagöverträdelse registreras som en brottsmisstanke. Omr>
två personer ärr>
misstänkta för samma lagöverträdelse registreras tvår>
brottsmisstankar.r>
r>
r>
Lagföringsandelen avseende samtliga fattade beslut omr>
brottsmisstankarr>
uppgick till knappt 19 % under år 2001. Motsvarander>
siffra för år 2000r>
var drygt 24 %. I kategorin beslut som innebär attr>
lagföring inte skerr>
utgjorde de två största grupperna beslut som innebär attr>
förundersökningr>
inte inleddes respektive lades ned, detsamma gällder>
under år 2000. Dessar>
beslut uppgick till 2 171 och 2 484 år 2001 respektiver>
1 566 och 2 896r>
under år 2000.r>
r>
Det genomsnittliga medelvärdet förr>
genomströmningstiden frånr>
brottsanmälan till beslut i åtalsfråganr>
avseende helar>
Ekobrottsmyndigheten ökade marginellt från 528 tillr>
533 dagar. Omr>
mediantiden i stället beräknas minskader>
genomströmningstiden från 405r>
dagar till 345 dagar, dvs. med ca 15 %. Det börr>
påpekas att dessar>
siffror inte är jämförbara med de för övrigar>
åklagarväsendet som mäterr>
genomströmningstid från färdigtr>
förundersökningsprotokoll och inte frånr>
brottsanmälan.r>
r>
I tabellen nedan framgår utvecklingen förr>
medelvärdet förr>
genomströmningstiden för tiden från anmälan tillr>
beslut och för tidenr>
från färdigt förundersökningsprotokoll tillr>
beslut avseender>
brottsmisstankar.r>
r>
r>
---------------------------------------------------r>
| År |Från anmälan till |Från färdigt|r>
| |beslut rörande |r>
förundersökningsprotokoll |r>
| |brottsmisstanke |till beslut |r>
---------------------------------------------------r>
|1999 | 458 dagar | 174 dagar |r>
---------------------------------------------------r>
|2000 | 528 dagar | 198 dagar |r>
---------------------------------------------------r>
|2001 | 533 dagar | 129 dagar |r>
---------------------------------------------------r>
Under det gångna året har samverkan mellanr>
Ekobrottsmyndigheten ochr>
polismyndigheterna fortsatt att utvecklas positivt.r>
Samverkan har tillr>
stor del bestått i att myndigheterna har biträttr>
varandra i operativar>
ärenden. Samverkan sker också när det gällerr>
kompetensutveckling.r>
r>
r>
Det vanligaste konkret förekommander>
brottsförebyggande arbetet harr>
bedrivits genom PEK-verksamhet (preventiv ekonomiskr>
kontroll). Under årr>
2001 besöktes cirka 470 näringsidkare av lokala PEK-r>
grupper. I samarbeter>
med andra berörda aktörer genomförder>
Ekobrottsmyndigheten ett flertalr>
brottsförebyggande projekt av pilotkaraktär för attr>
få ny eller ökadr>
kunskap om problem och förutsättningar inom specifikar>
branscher.r>
r>
Ekobrottsmyndigheten utvecklade under år 2001r>
ytterligare kontakternar>
med de ekobrottsbekämpande myndigheterna i övrigar>
nordiska länder.r>
Myndigheten har besökts av delegationer från samtligar>
baltstater. Underr>
år 2001 har verksamheten vid myndighetensr>
internationella funktionr>
utvecklats och fördjupats i enlighet med regeringensr>
beslut den 3 majr>
2001, i vilket vissa av rättsväsendets myndigheterr>
fick i uppdrag attr>
stärka rättsväsendet i andra länder, i första hand EU:sr>
kandidatländer.r>
r>
Ekobrottsmyndigheten har sedan den 1 juli 2000 detr>
nationella ansvaretr>
för att samordna åtgärderna i Sverige motr>
bedrägerier, andrar>
oegentligheter och ineffektiv hantering av EU-r>
relaterade medel ir>
Sverige. Den 1 mars 2001 inrättades ett EU-r>
bedrägeriråd vidr>
Ekobrottsmyndigheten. Rådet har under höstenr>
2001 hållit tvår>
sammanträden.r>
r>
Tillsammans med de myndigheter i Sverige som ansvararr>
för hanteringenr>
av EU-medel tog Ekobrottsmyndigheten fram enr>
årsrapport för år 2000.r>
Ekobrottsmyndigheten ålades också uppgiften att varar>
kontaktmyndighetr>
för EU-kommissionens bedrägeribekämpningsbyrår>
(OLAF). Samarbetetr>
startade redan under år 2000 och har utvecklatsr>
under år 2001. Underr>
året har också det nordiska samarbetet avseender>
skyddet för EU-medelr>
inletts.r>
r>
Under år 2001 deltog myndighetens personal ir>
kompetenshöjande åtgärderr>
under ca 13 dagar per individ. Ekobrottsmyndighetenr>
introducerade underr>
året en ny ekoutbildning. Utbildningen riktar sigr>
främst till dem somr>
hand-lägger ekomål. Utöver denna utbildning har flerar>
yrkesspecifikar>
kurser tagits fram med inriktning på respektiver>
yrkesgrupps särskildar>
behov av kompetensutveckling.r>
r>
Regeringen beslutade i maj 2002 att uppdra åtr>
Brottsförebyggande rådetr>
att i nära samverkan med Ekobrottsmyndigheten,r>
Rikspolisstyrelsen,r>
Riksåklagaren och Riksskatteverket analyserar>
behovet avr>
ekobrottsförebyggande arbete.r>
r>
Vad gäller stabsverksamheten vid Ekobrottsmyndighetenr>
har myndighetenr>
utarbetat en sammanfattande redogörelse omr>
ekobrottsbekämpningen underr>
år 2000. Myndigheten har även överlämnat en lägesrapportr>
till regeringenr>
om den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning.r>
Myndigheten har pår>
regeringens uppdrag utvärderat de regionalar>
samverkansorganen.r>
Samarbetet med andra myndigheter och organisationer harr>
under år 2001r>
fortsatt och utvecklats. Ekobrottsmyndigheten harr>
lämnat synpunkter pår>
lagstiftningen främst genom besvarande av remisser.r>
Myndigheten harr>
därutöver i en skrivelse till Finansdepartementetr>
redovisat förslag tillr>
ändring av insiderstrafflagen.r>
r>
Regeringen har med anledning av verksamhetsmålenr>
anfört bl.a.r>
följande.r>
r>
Regeringen bedömer, liksom Riksåklagaren, att detr>
inte längre ärr>
ändamålsenligt att kräva att åklagarna skallr>
förkorta sinar>
genomströmningstider ytterligare. De stora satsningarr>
som Riksåklagarenr>
och åklagarmyndigheterna har gjort under år 2001r>
för att förkortar>
åklagarnas genomströmningstider har varit lyckosamma.r>
Däremot finns detr>
fortfarande mycket att göra för att i enskildar>
brottmålsärenden minskar>
den totala genomströmningstiden från brottsanmälanr>
till åtal och dom.r>
Det är enligt regeringens uppfattning rimligt att krävar>
att åklagare ochr>
polis tillsammans skall ha kapacitet att genomföra ettr>
stort antal avr>
alla brottsutredningar i nära anslutning tillr>
brottet. För attr>
åstadkomma sådana förbättringar avr>
brottsutredningsverksamheten är detr>
nödvändigt att polisen och åklagarorganisationen vidtarr>
kraftfulla ochr>
fortsatt konkreta åtgärder på såväl central som lokalr>
nivå. På sikt börr>
sådana insatser leda till en välr>
fungerade operativr>
brottsutredningsverksamhet med kortare totalar>
genomströmningstider ochr>
bättre lagföringskapacitet. Detta är avgörander>
för att kunnar>
upprätthålla enskilda människors förtroende förr>
rättsväsendet.r>
r>
Det är enligt regeringen positivt attr>
lagföringen i färdigar>
förundersökningar om våldsbrott har ökat med trer>
procentenheter sedan årr>
1999. Däremot kan det inte anses godtagbartr>
att 42 % avr>
våldsbrottsutredningarna läggs ned. Det är positivtr>
att Riksåklagarenr>
och åklagarmyndigheterna under år 2001 målmedvetetr>
fortsatt att vidtar>
åtgärder för att förbättra bekämpningen av våldsbrottr>
mot kvinnor ochr>
brottslighet med rasistiska, främlingsfientliga,r>
antisemitiska ellerr>
homofobiska inslag samt olaga diskriminering. Det ärr>
angeläget att detr>
arbetet fortsätter med oförminskad kraft.r>
r>
Enligt regeringen är det en positiv utveckling attr>
lagföringsandelen ir>
färdiga förundersökningar om narkotikabrott har ökatr>
till en hög nivå.r>
Riksåklagarens beslut om att inrätta särskildar>
åklagarkamrar förr>
bekämpning av grov gränsöverskridande brottslighet ärr>
enligt regeringensr>
uppfattning viktigt för att skapa ännu bättrer>
förutsättningar för enr>
mera effektiv bekämpning av internationellr>
narkotikabrottslighet.r>
r>
Det är enligt regeringens bedömning tydligtr>
att den skärptar>
anmälningsplikten i miljölagstiftningen ochr>
åklagarnas och polisensr>
utvecklingsinsatser inom miljöbrottsbekämpningenr>
medfört att antaletr>
anmälda brott mot miljön har ökat kraftigt på senare år.r>
Mot bakgrund avr>
det kraftigt ökade ärendeinflödet är det angelägetr>
att åklagarnas ochr>
polisens gemensamma utvecklingsarbete fortsätter medr>
oförminskad kraft.r>
Det bör finnas utrymme för att öka lagföringsandelen ir>
fråga om anmäldar>
brott mot miljön.r>
r>
Enligt regeringens bedömning synes det finnasr>
utrymme för att ökar>
antalet överklagade domar till Högsta domstolen.r>
r>
Regeringen påpekar att Ekobrottsmyndigheten är enr>
förhållandevis nyr>
myndighet. Det är positivt att myndigheten i ettr>
tidigt skede varitr>
föremål för flera granskningar. De iakttagelser somr>
har gjorts underr>
granskningsarbetet utgör ett värdefullt underlagr>
för myndighetensr>
fortsatta utveckling. Regeringen konstaterar att detr>
ännu är för tidigtr>
att utvärdera Ekobrottsmyndigheten. Genom detr>
utvecklingsarbete somr>
myndigheten själv har påbörjat kommerr>
förutsättningarna att bedrivar>
verksamheten ändamålsenligt och effektivt attr>
förbättras ytterligare.r>
Detta sammantaget med den satsning somr>
regeringen gjort pår>
Ekobrottsmyndigheten i stort, ger anledning attr>
räkna med bättrer>
verksamhetsresultat framöver.r>
r>
Genom det arbete som Brottsförebyggande rådet nur>
genomför i närar>
samverkan med berörda myndigheter kommer konkretar>
verktyg för detr>
ekobrottsförebyggande arbetet att tydliggöras.r>
Regeringen gör denr>
bedömningen att detta sammantaget med resultatet av detr>
arbete som pågårr>
inom Ekobrottsmyndigheten med att ta fram enr>
strategi för detr>
ekobrottsförebyggande arbetet ger godar>
förutsättningar för ettr>
framgångsrikt sådant arbete.r>
r>
Målet att lagföringen skall öka har uppfyllts vadr>
gäller de särskiltr>
krävande ärendena. Målet har dock inte uppfyllts när detr>
gäller övrigar>
ärendekategorier. Enligt myndigheten kan de underr>
året utarbetader>
riktlinjerna och rutinerna för i vilkenr>
prioritetsordning ärendena skallr>
handläggas ha påverkat lagföringsandelen positivtr>
för de särskiltr>
krävande ärendena. En intern omfördelning avr>
ärenden har skett inomr>
myndigheten. Detta kan enligt regeringen ha påverkatr>
lagföringsandelenr>
negativt.r>
r>
Målet att antalet avslutade ärenden skall uppgå tillr>
minst det antalr>
som kommit in har inte uppfyllts. Detta måste ses motr>
bakgrund av denr>
kraftiga ökningen av antalet inkomna ärenden, ca 20r>
%.r>
r>
Det är positivt att lagföringsandelen vad gäller der>
särskilt krävander>
ärendena har ökat. Det är emellertid oroväckande attr>
den totala andelenr>
ärenden som lett till lagföring har minskat underr>
året. Det ärr>
tillfredsställande att en utveckling skettr>
mot kortarer>
genomströmningstider.r>
r>
Staben har successivt byggts upp sedanr>
Ekobrottsmyndighetenr>
inrättades. Staben har utvecklat ändamålsenligar>
arbetsformer i flerar>
avseenden. Det återstår dock arbete för att stabenr>
till fullo skallr>
fylla den funktion som var avsikten då myndighetenr>
inrättades.r>
r>
Med hänsyn till det förhållandevis komplicerader>
område som ekobrottr>
utgör föreligger det ett stort behov av utbildning förr>
den personal somr>
har att utreda sådana brott. Det är därför särskiltr>
tillfredsställander>
att Ekobrottsmyndigheten under året harr>
introducerat en nyr>
ekoutbildning.r>
r>
Utskottet noterar först den positiva utvecklingenr>
för avslutader>
miljöbrottsärenden; här pekade utskottet i förra åretsr>
budgetbetänkander>
på behovet av en förstärkt utredningskapacitet (bet.r>
2001/02:JuU1 s.r>
57).r>
r>
Utskottet konstaterar därefter att ingentingr>
framkommit som talar motr>
regeringens bedömning av åklagarorganisationensr>
resultat. I stort harr>
alltså statsmakternas mål för verksamhetenr>
uppnåtts, ochr>
utvecklingsarbetet inom åklagarorganisationen ärr>
fortsatt framgångsrikt.r>
Samtidigt finns - självklart -utrymme för ytterligarer>
utveckling, t.ex.r>
när det gäller kvalitetsuppföljningen. Ett annatr>
viktigt område somr>
utskottet vill framhålla är Riksåklagarens arbeter>
med planen för enr>
enhetlig rättsutveckling. Att tillräckligt många målr>
förs upp tillr>
Högsta domstolen är nödvändigt för en enhetlig ochr>
väl avvägd rätts-r>
tillämpning.r>
r>
När det gäller Ekobrottsmyndigheten kan utskottetr>
i likhet medr>
regeringen konstatera att verksamheten inte når der>
uppsatta målen pår>
åtskilliga punkter. Samtidigt går utvecklingen åtr>
rätt håll, och ettr>
stort arbete läggs ned på att förbättrar>
och förstärkar>
utvecklingsarbetet. Det är alltså inte alldelesr>
orealistiskt att räknar>
med att Ekobrottsmyndigheten på några års sikt kommerr>
att ha bemästratr>
de svårigheter som myndigheten inledningsvisr>
drabbats av. Mot denr>
bakgrunden är det också, som regeringen anför, förr>
tidigt att nu göra enr>
utvärdering av Ekobrottsmyndigheten.r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
I fråga om prioriteringar inför budgetåret 2003r>
anför regeringenr>
följande. Åklagarväsendet skall ytterligare utvecklar>
åklagarrollen.r>
Åklagarväsendet skall i största möjligar>
utsträckning medverka ir>
polisväsendets kompetens- och verksamhetsutveckling förr>
att säkerställar>
en effektiv och snabb brottsutredningsverksamhet medr>
högt ställda kravr>
på rättssäkerhet och kvalitet. Brott skall oftare ledar>
till lagföring.r>
r>
r>
Åklagarna skall i ännu större utsträckning gesr>
utrymme att kunnar>
koncentrera sig på de mera kvalificerader>
brottmålsärendena och utövar>
aktiv förundersökningsledning i dessa.r>
r>
Åklagarna skall utveckla sin förmåga att bekämpar>
våldsbrott, särskiltr>
våld mot kvinnor och barn, narkotikabrott, ekonomiskr>
brottslighet, brottr>
mot miljön samt brott med rasistiska ellerr>
främlingsfientliga,r>
antisemitiska och homofobiska inslag samt olagar>
diskriminering.r>
r>
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringenr>
anfört.r>
r>
r>
Anslagenr>
r>
r>
r>
Åklagarorganisationenr>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns en jämförelse avr>
regeringens ochr>
oppositionens förslag till anslag förr>
åklagarorganisationen år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
-----------------------------------------------------r>
------r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd |r>
c |r>
|2002 | 2003 | | | |r>
|r>
| | | | | |r>
|r>
|inkl. TB | | | | |r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
------r>
|741 751 |788 314 |+ 30 000 |+ 100 |+ 50 000 |+r>
30 000r>
|r>
| | | | 000 | |r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
------r>
För år 2002 uppgår åklagarorganisationens anslagr>
till knappt 742 miljonerr>
kronor. Vid ingången av året fanns ettr>
anslagssparande om ca 4,5 miljonerr>
kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad tillr>
drygt 758 miljoner kronorr>
vilket medför, som regeringen påpekat ir>
budgetpropositionen, att det under åretr>
kommer att uppstå ett stort kreditbehov.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003r>
på 788 314 000 kr. Ir>
anslagsberäkningen har hänsyn tagits till beräknader>
utgiftsökningar för löner,r>
lokaler och övriga förvaltningskostnader samt tillr>
en generell begränsning avr>
statlig konsumtion. Ökningen av anslaget avser,r>
utöver nämnda post avr>
justeringskaraktär, ett tidigare aviserat tillskottr>
för fortsatt moderniseringr>
av rättsväsendet (prop. 1999/2000:100 s. 175).r>
r>
I motion Ju370 (m) föreslås att anslaget tillr>
åklagarorganisationen skallr>
höjas med 30 miljoner kronor. Dessa ytterligarer>
medel skall möta kostnader förr>
bl.a. fler åklagare och ökad brottsuppklaring.r>
r>
En anslagsökning för åklagarväsendet om 100r>
miljoner kronor förordas ir>
motionerna Ju364 och Fi232, (båda fp). Dessar>
ytterligare medel skall användasr>
till fler åklagare och utveckling av effektivarer>
ärendehantering.r>
r>
I motion Ju346 (kd) yrkas att anslaget tillr>
åklagarorganisationen skall höjasr>
med 50 miljoner kronor i förhållande tillr>
regeringens förslag. I den motionenr>
liksom i motion Ju340 (kd) betonas vikten avr>
kompetensutveckling, fortsattr>
nyrekrytering av åklagare och administrativ personal,r>
att åklagarorganisationenr>
bör förstärkas med 20 åklagare för internationellar>
insatser, 38 åklagare förr>
mängdärenden, 6 åklagare för ekobrottsärendenr>
och 10 åklagare förr>
miljöbrottsärenden.r>
r>
I motion Ju373 (c) föreslås att anslaget tillr>
åklagarorganisationen skallr>
höjas med 30 miljoner kronor. Dessa ytterligarer>
medel skall användas för attr>
bl.a. öka lagföringen.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen ochr>
anslagen. Som framgår där föreslår utskottet attr>
riksdagen antar regeringensr>
förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
Ekobrottsmyndighetenr>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns en redogörelse förr>
regeringens och oppositionensr>
förslag till anslag för Ekobrottsmyndigheten årr>
2003.r>
r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 |2003 | | | |r>
|r>
| | | | | |r>
|r>
|inkl. TB | | | | |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|312 389 |321 640 | - |- 120 | - |- 30r>
000r>
|r>
| | | | 000 | |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
För år 2002 uppgår Ekobrottsmyndighetens anslag till 312r>
389 000 kr. Anslagssparandet vidr>
årets ingång uppgick till 5,1 miljoner kronor.r>
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknadr>
till drygt 309 miljoner kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår för år 2003 ett ramanslag tillr>
Ekobrottsmyndigheten på 321 640 000r>
kr. I anslagsberäkningen har hänsyn tagits tillr>
beräknade utgiftsökningar för löner,r>
lokaler och övriga förvaltningskostnader samt till enr>
generell begränsning av statligr>
konsumtion.r>
r>
I motionerna Ju364 och Fi232 (båda fp) föreslås attr>
anslaget till Ekobrottsmyndighetenr>
sänks med 120 miljoner kronor. I motion Ju364 yrkasr>
att Ekobrottsmyndigheten skallr>
avskaffas och dess uppgifter inordnas ir>
åklagarorganisationen eller, i vissa fall,r>
överföras till polisorganisationen. Ekobrottsmyndighetenr>
bör upphöra under år 2004.r>
r>
I motion Ju373 (c) föreslås att anslaget tillr>
Ekobrottsmyndigheten sänks med 30r>
miljoner kronor. Den föreslagna sänkningen av anslagetr>
motiveras med att verksamheten börr>
koncentreras till de allvarligaste ekobrottenr>
och med ökade satsningar pår>
brottsförebyggande åtgärder.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen.r>
Som framgår där föreslår utskottet att riksdagen antarr>
regeringens förslag och avslårr>
motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Organisationsfrågorr>
r>
r>
r>
r>
Rättskedjanr>
r>
r>
r>
I motion Ju249 (c) tas frågor upp som rörr>
åklagarorganisationen och andra delar avr>
rättskedjan. Det lämnas en rad förslag främst i syfter>
att korta handläggningstidernar>
såväl inom åklagarväsendet som inom rättsväsendet ir>
stort. Sålunda begärs i motionenr>
kortare handläggningstider inom rättsväsendet,r>
ett snabbförfarande förr>
mängdbrottsärenden, ett gemensamt ärendehanteringssystemr>
och en översyn av effekterna avr>
centraliseringen inom åklagarväsendet. Vidare anförsr>
att åklagarna skall överta vissar>
administrativa uppgifter från domstolarna.r>
r>
r>
Regeringen har tillsatt en beredning förr>
rättsväsendets utveckling (dir. 2000:90).r>
Beredningen skall bl.a. undersöka möjligheterna attr>
förkorta den genomsnittligar>
genomströmningstiden från brottsanmälan till dom ochr>
straffverkställighet. En annanr>
uppgift för beredningen är att överväga på vilket sättr>
brottsutredningsverksamheten kanr>
förbättras. I det arbetet ligger också att överväga frågorr>
kring de skilda myndigheternasr>
organisation och rollfördelningen mellan dem. Beredningenr>
skall presentera delbetänkandenr>
efter hand som olika frågor behandlas. Senast förer>
utgången av år 2003 skall beredningenr>
redovisa det då aktuella läget inom rättsväsendet förr>
de frågor som ankommer pår>
beredningen samt en plan för det fortsatta arbetet.r>
r>
Beredningen har avgett fyra delbetänkanden: Snabbarer>
lagföring 1 - Några förslag tillr>
förenklingar (SOU 2001:59), Snabbare lagföring 2 -r>
Förenklad brottsutredning (SOUr>
2001:93), Snabbare lagföring 3 - Snatteribrott (SOUr>
2002:44) och Snabbare lagföring 4 -r>
Ett snabbförfarande för brottmål (SOU 2002:45). Förslagenr>
i det förstnämnda betänkandetr>
om utökade möjligheter för åklagare att utfärda stämningr>
och kalla till huvudförhandlingr>
samt en möjlighet för åklagare att besluta att enr>
personutredning skall utförasr>
genomfördes genom prop. 2001/02:147, bet.r>
2001/02:JuU24, rskr. 2001/02:249.r>
Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2002. Övrigar>
delbetänkanden av beredningenr>
bereds inom Justitiedepartementet respektive är föremålr>
för remissbehandling.r>
r>
Samma eller liknande yrkanden behandlades, utöver vadr>
som har redogjorts för ovan,r>
under föregående riksmöte (bet. 2001/02:JuU1 s. 59r>
f.).r>
r>
Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp ir>
motionerna väl inryms i de nämndar>
direktiven, att vissa av de begärda förändringarna redanr>
har genomförts och att vissa avr>
de övriga frågorna är aktuella i de övrigar>
delbetänkanden som beredningen har avgett.r>
Enligt utskottets mening bör det pågående utrednings-r>
respektive beredningsarbetetr>
avvaktas. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionr>
Ju249 i här behandlade delar.r>
r>
r>
Ekobrottsmyndighetenr>
r>
r>
r>
I motion Ju340 (kd) begärs en utredning omr>
Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde och attr>
Ekobrottsmyndigheten skall tillåtas att upprättar>
ett eget spanings- ochr>
underrättelseregister. Motionärerna anser attr>
Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde skallr>
omfatta hela landet och att myndigheten skall handläggar>
avancerad ekonomisk brottslighetr>
och annan allvarlig brottslighet som har samband medr>
denna, t.ex. grova miljöbrott. Vadr>
gäller Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet pekarr>
motionärerna på de olikheterr>
som råder mellan myndigheten och skattemyndigheterna i denr>
frågan.r>
r>
r>
Frågan om Ekobrottsmyndighetens ansvarsområder>
behandlades senast av utskottet i mars ir>
år (bet. 2001/02:JuU8). Utskottet anförde då bl.a.r>
följande. Vid riksmötet 1996/97r>
uttalade utskottet sin tillfredsställelse över attr>
regeringen hade för avsikt att inrättar>
en Ekobrottsmyndighet. Den nya myndighetens tillkomstr>
borde kunna innebära en betydander>
förstärkning av samhällets insatser mot den ekonomiskar>
brottsligheten. Utskottet instämder>
i regeringens bedömning att Ekobrottsmyndighetenr>
borde inrättas som en självständigr>
myndighet inom åklagarväsendet. Därigenom skuller>
myndigheten på ett naturligt sätt knytasr>
till den organisation för brottsbekämpning som redanr>
existerade (bet. 1996/97:JuU6 s. 9).r>
r>
Riksrevisionsverket har avlämnat rapporten Vadr>
hindrar Ekobrottsmyndigheten? Enr>
granskning av hinder för effektivt resursutnyttjande (RRVr>
2001:29). Flera av de hinderr>
verket har identifierat i sin rapport beror på att denr>
organisatoriska speciallösning somr>
Ekobrottsmyndigheten utgör ställer höga krav på samverkanr>
med polis- och åklagarväsendet.r>
Många hinder beror dock på interna förhållanden.r>
r>
I den årliga skrivelsen om den ekonomiskar>
brottsligheten (skr. 2001/02:40) anförder>
regeringen (s. 12) att arbetet med att vidareutveckla denr>
nya myndighetsstrukturen kommerr>
att fortsätta. Därvid kommer Riksrevisionsverketsr>
rapport, Riksdagens revisorers rapportr>
Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet (2001/02:3)r>
och den rapport - Översyn avr>
Ekobrottsmyndighetens organisation - somr>
Ekobrottsmyndigheten låtit en extern konsult tar>
fram enligt regeringen att utgöra ett underlag.r>
r>
Regeringen har också i regleringsbrevet förr>
Ekobrottsmyndigheten för år 2002 uppdragitr>
åt myndigheten att bl.a. återredovisa vilka åtgärder somr>
har vidtagits med anledning avr>
uppgiften att nationellt utveckla och samordnar>
bekämpningen av den ekonomiskar>
brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten skall ocksår>
redovisa samverkan med polisen när detr>
gäller rekrytering av personal och när det gällerr>
brottsutredning, brottsförebyggander>
arbete samt kriminalunderrättelseverksamhet, samverkanr>
med skattebrottsenheterna ir>
brottsutredningar samt på vilket sätt myndighetenr>
tillsammans med Riksåklagaren samordnatr>
ekobrottsbekämpningen i hela landet.r>
r>
Även Riksåklagaren skall enligt regleringsbrevetr>
avseende åklagarorganisationen för årr>
2002 återredovisa bl.a. på vilket sätt Riksåklagarenr>
tillsammans med Ekobrottsmyndighetenr>
samordnat ekobrottsbekämpningen i hela landet.r>
r>
Frågan om utarbetandet av en ny samlad strategi mot denr>
ekonomiska brottsligheten ochr>
det fortsatta arbetet med att vidareutvecklar>
Ekobrottsmyndigheten bereds nu ir>
Regeringskansliet.r>
r>
Även frågan om Ekobrottsmyndighetensr>
underrättelseverksamhet behandlades av utskottet ir>
mars 2002 (bet. 2001/02:JuU8). Yrkandet avstyrktes medr>
hänvisning till bl.a. pågåender>
utrednings- och beredningsarbete. I betänkandetr>
redovisades bl.a. attr>
Ekobrottsmyndigheten i yttrande överr>
Ekosekretessutredningens betänkande Ekonomiskr>
brottslighet och sekretess (SOU 1999:53), pekat på attr>
myndigheten inte har tillgång tillr>
samma verktyg som polisen ochr>
skattebrottsenheterna har för att bedrivar>
kriminalunderrättelseverksamhet. Det handlade främst omr>
att Ekobrottsmyndigheten inte ärr>
en polismyndighet och därmed inte kan bedrivar>
kriminalunderrättelseverksamhet i denr>
mening som regleras i polisdatalagen (1998:622).r>
Frånvaron härav har enligtr>
Ekobrottsmyndigheten medfört effektivitetsförluster ir>
det operativa arbetet och hindratr>
myndighetens utvecklingsarbete när det gäller detr>
brottsförebyggande arbetet. Myndighetenr>
anser därför att den bör ges samma befogenheter somr>
polisen har på området, t.ex. genomr>
att polisdatalagen (1998:622) utvidgas till att ävenr>
omfatta Ekobrottsmyndigheten. Enr>
begäran härom har framställts till regeringen i enr>
promemoria av den 2 oktober 2000.r>
r>
Genom ändringar i polisdataförordningen (SFSr>
2002:434), som trädde i kraft den 1 julir>
2002, har polisman vid Ekobrottsmyndigheten och annanr>
person som deltar i polisiärtr>
arbete vid myndigheten getts direkt åtkomst tillr>
kriminalunderrättelseregistren och tillr>
det allmänna spaningsregistret.r>
r>
I en inom Justitiedepartementet upprättadr>
promemoria (Ju2002/6933/PÅ) föreslås attr>
polisverksamhet vid Ekobrottsmyndigheten skall omfattasr>
av polisdatalagen (1998:622).r>
Förslaget innebär att polismän vidr>
Ekobrottsmyndigheten får samma möjlighet attr>
automatiserat behandla personuppgifter i sammar>
utsträckning som polismän i övrigt. Enligtr>
promemorian saknas behov av att inrätta ettr>
kriminalunderrättelseregister inomr>
Ekobrottsmyndigheten. Detta skulle inte heller varar>
lämpligt eftersom ett sådant registerr>
skulle motverka målsättningen att bygga uppr>
ett heltäckande nationelltr>
kriminalunderrättelseregister. Promemorian är föremål förr>
remissbehandling. Promemoriansr>
förslag kommer att, tillsammans med förslagen ir>
Polisdatautredningens betänkander>
Behandling av personuppgifter i polisens verksamhetr>
(SOU 2001:92), behandlas i enr>
proposition som planeras att lämnas till riksdagen underr>
våren 2003.r>
r>
Utskottet är, som framgått ovan, underrättat omr>
Ekobrottsmyndighetens svårigheter som,r>
får det antas, åtminstone delvis har sitt ursprung ir>
den organisatoriska lösningen.r>
Utskottet är emellertid inte nu berett att ta ställningr>
till denna. Detta bör anstå tillr>
dess att en utvärdering av myndigheten har gjorts. Motionr>
Ju340 i denna del avstyrks.r>
r>
När det sedan gäller Ekobrottsmyndighetens tillgångr>
till olika polisregister kanr>
utskottet konstatera att vissa ändringar redanr>
vidtagits och att ytterligarer>
beredningsarbete pågår. Detta bör avvaktas. Även i dennar>
del bör motion Ju340 avstyrkas.r>
r>
r>
r>
Domstolsväsendet, m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för domstolsväsendetsr>
resultat under verksamhetsåretr>
2001. Utskottet delar regeringens bedömning attr>
domstolsväsendet i stortr>
fullgjort de mål som ställts upp för dess verksamhet.r>
I avsnittet tar utskottetr>
vidare ställning till vilka prioriteringar somr>
bör ligga till grund förr>
domstolsväsendets verksamhet år 2003. Utskottetr>
föreslår också att riksdagenr>
antar regeringens förslag till förlängdr>
giltighetstid för en lag omr>
försöksverksamhet med videokonferens i allmänr>
förvaltningsdomstol. Utskottetr>
behandlar härutöver ett antal motionsyrkanden omr>
Domstolsverkets ställning,r>
reformeringen av domstolsväsendet, avskaffande avr>
specialdomstolarna, utnämningr>
av domare, nämndemän, kompetensfrågor och vittnen.r>
Utskottet hänvisar i dessar>
delar i huvudsak till pågåender>
beredningsarbete och tidigarer>
ställningstaganden. Mot den bakgrunden föreslårr>
utskottet att riksdagen avslårr>
samtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar>
16-31.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Domstolsväsendets uppgift är att utöva rättskipning.r>
Härtill kommer ett antal avgränsader>
uppgifter av mera rättsvårdande natur.r>
r>
r>
Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet förr>
de allmänna domstolarna, der>
allmänna förvaltningsdomstolarna,r>
arrendenämnderna, hyresnämnderna ochr>
Rättshjälpsmyndigheten. Verket har vidare till uppgiftr>
att på det allmännas vägnar förar>
talan mot beslut i rättshjälpsfrågor.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
I detta avsnitt behandlas resultatet av verksamheten inomr>
domstolsväsendet under år 2001.r>
Verksamheten delades in i fem verksamhetsgrenar. Dessar>
var handläggning av brottmål,r>
tvistemål, förvaltningsmål och ärenden samtr>
resursfördelning och reformarbete. Såvittr>
gäller handläggning av ärenden berörs i det följander>
endast handläggningen vid arrende-r>
och hyresnämnderna samt vid Rättshjälpsmyndigheten.r>
Verksamhetsgrenen resursfördelningr>
och reformarbete berörs inte alls.r>
r>
r>
Det övergripande målet för rättsväsendet är denr>
enskildes rättstrygghet ochr>
rättssäkerhet. För domstolsväsendet gällde att mål ochr>
ärenden skulle avgöras på ettr>
rättssäkert och effektivt sätt. För att kunnar>
bedöma hur väl detta mål uppfylltsr>
redovisar regeringen ett antal resultatindikatorer.r>
Dessa är bl.a. antalet inkomna,r>
avgjorda och balanserade mål samt omloppstider ochr>
balansernas åldersstruktur. Dessar>
resultatindikatorer används generellt för enr>
beskrivning av domstolsväsendets resultatr>
under år 2001. Den övergripande målsättningen var attr>
genomströmningstiderna skuller>
minska och att balansernas åldersstruktur skuller>
förbättras.r>
r>
Det nu sagda gällde alltså generellt förr>
domstolsväsendet. För verksamhetsgrenarnar>
handläggning av brottmål, tvistemål och förvaltningsmålr>
beslutade regeringen dessutom omr>
särskilda verksamhetsmål. För tingsrätter, hovrätter,r>
länsrätter och kammarrätterr>
beslutades sålunda att medianåldern på avgjorda målr>
inte skulle överstiga viss tid.r>
Vidare fastställdes en maximal andel mål i balans settr>
i förhållande till det totalar>
antalet inkomna mål. Slutligen bestämdes att vissar>
närmare angivna andelar av der>
balanserade målen inte fick vara äldre än sexr>
respektive tolv månader. Dessar>
verksamhetsmål avsåg inte alla måltyper i de nämndar>
domstolarna. För de allmännar>
domstolarna hade exempelvis familjemålenr>
undantagits. För de allmännar>
förvaltningsdomstolarna gällde verksamhetsmålen ir>
huvudsak för skattemålen ochr>
socialförsäkringsmålen.r>
r>
När det sedan gällde de två högstar>
domstolsinstanserna, dvs. Högsta domstolen ochr>
Regeringsrätten, lät regeringen dessa domstolar självar>
bestämma vilka mål som skuller>
gälla för verksamheten.r>
r>
De uppställda verksamhetsmålen för tingsrätterna,r>
hovrätterna, länsrätterna ochr>
kammarrätterna samt domstolarnas resultat framgår avr>
tabell 4.4 i budgetpropositionen,r>
utg.omr. 4, avsnitt 4.6.3. Tabellen återges i bilaga 6r>
till betänkandet. I det följander>
kommenteras arbetsbelastningen och resultaten förr>
respektive domstolsslag.r>
r>
För tingsrätternas del skedde inte några störrer>
förändringar under år 2001 jämfört medr>
de föregående åren, se tabell.r>
r>
Tingsrätternas målutveckling 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År | Inkomna | Avgjorda |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 | 128 361 | 130 821 | 61 994 |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 | 129 847 | 129 202 | 62 639 |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 | 128 054 | 128 779 | 61 914 |r>
----------------------------------------------------r>
Av antalet balanserade mål var 23 % äldre än ett år.r>
Genomsnittsåldern för avgjordar>
tvistemål, brottmål och FT-mål var 8,6, 4,6 respektiver>
3,4 månader. Som framgår avr>
tabellen i bilaga 6 var medianåldern lägre.r>
r>
r>
Av de tolv verksamhetsmål som gällde förr>
tingsrätterna uppnåddes tre. Detta gällder>
andelen balanserade FT-mål äldre än sex respektiver>
tolv månader och andelen brottmålr>
äldre än tolv månader. I övrigt låg måluppfyllelsenr>
relativt nära målet. Den störstar>
avvikelsen rörde målet att medianåldern på avgjordar>
brottmål bör vara högst två månader.r>
Där var resultatet två och en halv månad.r>
r>
Vad härefter gäller hovrätterna minskade såväl antaletr>
inkomna som antalet avgjorda målr>
samtidigt som antalet balanserade mål ökade, ser>
tabell.r>
r>
Hovrätternas målutveckling 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År | Inkomna | Avgjorda |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 | 23 216 | 24 188 | 7 553 |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 | 22 170 | 22 287 | 7 436 |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 | 21 815 | 21 369 | 7 882 |r>
----------------------------------------------------r>
Av antalet balanserade mål var 13 % äldre än ettr>
år. Genomsnittsåldern på avgjordar>
tvistemål och brottmål var 8,8 respektive 4,9 månader.r>
r>
r>
Också för hovrätterna fanns verksamhetsmål. Av der>
totalt åtta målen uppnåddes tre. Ir>
övrigt låg måluppfyllelsen mycket nära de uppsatta målen,r>
med undantag för medianåldernr>
på avgjorda tvistemål. Där var målet 5 månader medanr>
resultatet låg på 6,7 månader.r>
r>
Vad härefter gäller länsrätterna kan konstateras attr>
antalet inkomna och avgjorda målr>
också här minskade samt att antalet balanserade målr>
i stort sett var oförändrat, ser>
tabell.r>
r>
Länsrätternas målutveckling 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År | Inkomna | Avgjorda |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 | 88 308 | 100 487 | 34 876 |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 | 86 809 | 89 879 | 31 581 |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 | 84 626 | 84 833 | 31 374 |r>
----------------------------------------------------r>
Av antalet balanserade mål var 16 % äldre än ett år. Der>
tre största målgrupperna varr>
skattemål (ca 15 500), socialförsäkringsmål (ca 15r>
000) och psykiatrimål (ca 12 000).r>
Genomsnittsåldern för avgjorda skattemål ochr>
socialförsäkringsmål var 10,2 respektive 7,2r>
månader.r>
r>
r>
Även för länsrätterna uppställdes särskildar>
verksamhetsmål. Av de totalt åtta målenr>
uppnåddes fyra. För den kraftigaste avvikelsen från måletr>
svarade målet om att högst 25 %r>
av de balanserade socialförsäkringsmålen borde vara äldrer>
än sex månader. Resultatet varr>
41 %, vilket var en försämring jämfört medr>
föregående år. Härutöver kan nämnas attr>
medianåldern för avgjorda skattemål var 9,1 månader.r>
Detta var i och för sig enr>
förbättring jämfört med år 2000, men målet innebar attr>
tiden skulle uppgå till högst sexr>
månader.r>
r>
Vad gäller kammarrätterna var trenden nedåtgåender>
såväl när det gäller inkommande somr>
avgjorda och balanserade mål, se tabell.r>
r>
Kammarrätternas målutveckling 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År | Inkomna | Avgjorda |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 | 26 497 | 27 423 | 22 166 |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 | 24 411 | 26 577 | 19 827 |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 | 22 014 | 24 308 | 17 568 |r>
----------------------------------------------------r>
Av antalet balanserade mål var 37 % äldre än ett år. Avr>
de nio verksamhetsmål som gällder>
för kammarrätterna uppnåddes fem. I övrigt lågr>
måluppfyllelsen nära målen med undantagr>
för medianåldern för avgjorda skattemål. Där var målet 6r>
månader, vilket skall jämförasr>
med resultatet som var 19 månader.r>
r>
r>
Arbetsläget i Högsta domstolen framgår av följander>
tabell.r>
r>
Målutvecklingen i Högsta domstolen 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År | Inkomna | Avgjorda |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 | 5 461 | 5 382 | 1 441 |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 | 4 862 | 5 165 | 1 138 |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 | 4 691 | 5 005 | 823 |r>
----------------------------------------------------r>
Antalet balanserade mål minskade under år 2001 med 27 %.r>
Av antalet balanserade mål var 9r>
% äldre än ett år. Prövningstillstånd meddelades i 95r>
mål.r>
r>
r>
För Högsta domstolen gällde att domstolen själv hader>
att ställa upp verksamhetsmål. Avr>
de tolv mål som ställdes upp var det endast tre som inter>
uppfylldes. Två av dessa rörder>
de verksamhetsmål som tar sikte på de äldsta målen.r>
r>
Vad slutligen gäller Regeringsrätten framgår arbetslägetr>
av följande tabell.r>
r>
Målutvecklingen i Regeringsrätten 1999-2001r>
-----------------------------------------------------r>
| År | Inkomna | Avgjorda |Balanserade |r>
-----------------------------------------------------r>
|1999 | 8 666 | 8 393 | 8 875 |r>
-----------------------------------------------------r>
|2000 | 8 504 | 9 002 | 8 173 |r>
-----------------------------------------------------r>
|2001 | 7 753 | 8 569 | 7 337 |r>
-----------------------------------------------------r>
Antalet balanserade mål minskade under år 2001 med 10 %.r>
Av antalet balanserade mål varr>
drygt 40 % äldre än ett år. Prövningstillstånd meddeladesr>
i 138 mål.r>
r>
r>
Av de tio verksamhetsmål som uppställdes avr>
Regeringsrätten uppfylldes sju. Av de trer>
verksamhetsmål som inte uppfylldes avsåg två de äldstar>
målen.r>
r>
Sammanfattningsvis pekar regeringen på att 15 av 37r>
verksamhetsmål har uppnåtts och attr>
resultatet för 18 av målen ligger förhållandevis närar>
de uppsatta målen. Som enr>
jämförelse nämner regeringen att endast 4 av 28r>
verksamhetsmål uppnåddes under år 2000.r>
Regeringens bedömning är att domstolarnas samlader>
måluppfyllelse är god. Regeringen serr>
verksamhetsmålen främst som ett uttryck förr>
medborgarperspektivet i reformarbetet. Syftetr>
är att söka nå mål som framstår som rimliga och som kanr>
fungera som utgångspunkt för enr>
uppföljning av reformarbetet. Regeringen avser att ir>
det fortsatta budgetarbetetr>
återkomma till verksamhetsmålen och överväga i vilkenr>
omfattning dessa bör justeras ellerr>
förändras.r>
r>
Utskottet vill för sin del framhålla att de uppsattar>
verksamhetsmålen och redovisningenr>
av måluppfyllelsen utgör ett värdefullt beslutsunderlagr>
för riksdagen. När det gällerr>
själva måluppfyllelsen kan konstateras att den ökatr>
sedan förra året. Detta gällerr>
oavsett om man ser till antalet uppfylldar>
verksamhetsmål eller hur resultaten förr>
respektive mål förändrats.r>
r>
Såvitt gäller tingsrätter, hovrätter, länsrätter ochr>
kammarrätter synes måluppfyllelsenr>
koncentrerad till balanserna och då särskilt balanserna avr>
äldre mål. Samtidigt har dessar>
domstolar svårt med måluppfyllelsen när det gällerr>
medianåldern på avgjorda mål. Denr>
huvudsakliga bild som detta beskriver är enr>
domstolsorganisation där de balanserade målenr>
inte är oroväckande gamla samtidigt som inkomna målr>
behandlas tämligen snabbt. Attr>
måluppfyllelsen inte synes så god vad gäller medianåldernr>
för avgjorda mål framstår i der>
flesta fall inte som oroväckande mot bakgrund av de högar>
mål som ställts upp - enr>
medianålder på avgjorda brottmål i tingsrätt om tvår>
månader är ett högt ställt krav.r>
r>
Även om helhetsintrycket alltså är positivt kanr>
utskottet samtidigt konstatera att detr>
också finns vissa problem. För vissa verksamhetsmål harr>
resultatet försämrats. Särskiltr>
gäller detta skattemålen i kammarrätt där redanr>
utgångsläget med en medianålder på 16r>
månader under år 2000 för avgjorda mål var klartr>
otillfredsställande. Handläggningen ir>
kammarrätt visar nu på ett sämre eller oförändratr>
resultat. Försämringarna - som inte ärr>
särskilt stora jämfört med resultatet för år 2000 - ärr>
dessutom i huvudsak koncentrerader>
till just de verksamhetsmål som har med balanserna avr>
äldre mål att göra. Utskottetr>
konstaterar att medborgarperspektivet kräver att detr>
vidtas åtgärder för att komma tillr>
rätta med långa handläggningstider. I sammanhanget noterarr>
utskottet att Domstolsverket ir>
sin utvärdering av reformen med prövningstillstånd ir>
kammarrätt föreslagit att ett sådantr>
krav skall gälla även i skattemålen (DV-rapport 2002:4).r>
Rapporten remissbehandlas förr>
närvarande och remisstiden går ut den 27 januari 2003.r>
r>
När det sedan gäller de högsta instanserna ärr>
deras uppgift i instansordningenr>
huvudsakligen begränsad till att svara förr>
rättsbildningen. Resultatet av verksamheten ir>
dessa organ bör snarast bedömas utifrån andrar>
utgångspunkter än hur snabbt målen avgörs,r>
även om tidsfaktorn inte kan frånkännas betydelse även ir>
dessa fall.r>
r>
Sammanfattningsvis har ingenting framkommit somr>
motsäger regeringens bedömning av attr>
domstolarnas samlade måluppfyllelse är god.r>
r>
Rättshjälpsmyndigheten skall snabbt och korrekt hanterar>
rättshjälpsfrågor. Omloppstidenr>
för ärenden hos myndigheten minskade från åtta till sexr>
dagar, vilket utskottet i likhetr>
med regeringen anser vara ett mycket gott resultat.r>
r>
Antalet inkommande ärenden till hyres- ochr>
arrendenämnderna ökade med ca 7 %. Samtidigtr>
ökade antalet avgjorda ärenden. Även om balansernar>
ökat med drygt 11 % är resultatetr>
enligt regeringen att bedöma som tillfredsställande.r>
Utskottet har ingen erinran mot denr>
bedömningen.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen anför i budgetpropositionen attr>
domstolsväsendet skall fortsätta utvecklas förr>
att motsvara högt ställda krav på verksamheten.r>
Reformarbetet skall inriktas på renodlingr>
av arbetsuppgifter och arbetsformer. Det processuellar>
regelverket skall förbättras.r>
Tingsrätternas organisation skall reformeras för attr>
stärka domstolarna och därigenomr>
bl.a. skapa förbättrade förutsättningar förr>
kompetensutveckling och specialisering. Der>
satsningar som genomförs skall noga följas upp ochr>
utvärderas.r>
r>
r>
Utskottet har inget att invända mot vad regeringenr>
anfört.r>
r>
r>
r>
Anslagetr>
r>
r>
r>
r>
I tabellen nedan finns en jämförelse av regeringens ochr>
oppositionens förslag till anslagr>
för domstolsväsendet år 2003.r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
----------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 | 2003 | | | | |r>
|inkl. TB | | | | | |r>
----------------------------------------------------------r>
r>
|3 634 |3 667 |+ 81 |+ 100 |+ 160 | -r>
|r>
| 792 | 435 |500 | 000 | 000 | |r>
----------------------------------------------------------r>
r>
Från anslaget betalas kostnaderna för de allmännar>
domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,r>
hyresnämnderna, arrendenämnderna och Domstolsverket.r>
Härutöver betalas från anslaget kostnaderna förr>
Rättshjälpsmyndigheten.r>
r>
r>
För år 2002 uppgår domstolsväsendets anslag, inklusiver>
medel som tillförts på tilläggsbudget, tillr>
knappt 3 635 miljoner kronor. Vid ingången av åretr>
fanns också ett anslagssparande om 140 miljonerr>
kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad tillr>
knappt 3 696 miljoner kronor. Innevarande årr>
kommer utgifterna att överstiga anvisade medel, ochr>
anslagssparandet kommer enligt vad utskottetr>
inhämtat uppskattningsvis att minska till ca 80 miljonerr>
kronor.r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på 3 667r>
435 000 kr. I anslagsberäkningen har hänsynr>
bl.a. tagits till beräknade utgiftsökningar förr>
löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader,r>
vilket medfört en höjning av anslaget med ca 101r>
miljoner kronor. Vidare har de schablonmässigtr>
beräknade begränsningarna av statlig konsumtionr>
inneburit en sänkning av anslaget med ca 26 miljonerr>
kronor. Dessutom föreslås en ramhöjning med 21 miljonerr>
kronor för att kompensera för de kostnaderr>
som inrättandet av miljödomstolarna medfört. Regeringenr>
föreslår härutöver en sänkning av ramen medr>
4,4 miljoner kronor med anledning av attr>
Sjöfartsregistret numera förs hos Sjöfartsverket ochr>
inter>
vid Stockholms tingsrätt. Härutöver görs ett antalr>
justeringar för tidigare engångsbelopp.r>
r>
I motion Ju370 (m) yrkas en höjning av anslaget medr>
81,5 miljoner kronor. En höjning av anslagetr>
med 100 miljoner kronor begärs i motionerna Fi232 ochr>
Ju364, båda (fp). I motion Ju346 (kd) yrkas enr>
höjning med 160 miljoner kronor. Motionsyrkandenar>
motiveras i huvudsak med att ökade resurser behövsr>
för att möta belastningen på domstolarna.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgårr>
där föreslår utskottet att riksdagen antar regeringensr>
förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Domstolsverkets ställningr>
r>
r>
r>
r>
I motionerna K379 och Ju236, båda (m), begärs att det ir>
stället för Domstolsverket skall införas enr>
självständig domstolsadministration. Motionärernar>
anser att en domstolsstyrelse bör inrättas efterr>
dansk modell. Även i motion Ju249 (c) begärs attr>
Domstolsverket skall avskaffas, men här anserr>
motionärerna att den verksamhet som i dag ligger pår>
verket skall decentraliseras.r>
r>
r>
Regeringsformen upptar i 11 kap. bestämmelser tillr>
skydd för domstolarnas självständighet. En ir>
detta hänseende central bestämmelse är 11 kap. 2 §r>
vari föreskrivs att ingen myndighet, ej hellerr>
riksdagen, får bestämma hur domstol skall döma i detr>
enskilda fallet eller hur domstol i övrigtr>
skall tillämpa rättsregel i särskilt fall.r>
r>
Domstolsverket inrättades den 1 juli 1975 (prop. 1974:1r>
bil. 4, JuU6, rskr. 128).r>
r>
Utskottet hade år 1972 att ta ställning till detr>
principiella förslaget om inrättande av enr>
central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendetr>
(prop. 1972:1 bil. 4, JuU8, rskr. 159). Der>
farhågor som i en då behandlad motion uttalats för attr>
domstolarnas självständighet skulle kunnar>
äventyras av beslutet att inrätta en sådan myndighetr>
föranledde utskottet att, i överensstämmelser>
med uttalanden i direktiven för Domstolsverksutredningenr>
och i denna utrednings betänkande, mycketr>
bestämt framhålla att tillskapandet av en centralr>
förvaltningsmyndighet för domstolsväsendetr>
självfallet inte fick innebära något som helst ingrepp ir>
domstolarnas självständighet och integritetr>
när det gällde den dömande verksamheten. Att så inter>
blev fallet var en rättssäkerhetsfråga av storr>
vikt som borde ägnas särskild uppmärksamhet i dettar>
sammanhang. Framför allt borde enligt utskottetsr>
mening övervägas den problematik som sammanhängder>
med gränsdragningen mellan dömande ochr>
administrativ verksamhet. Utskottet förutsatte attr>
så skedde i det fortsatta arbetet medr>
fastläggandet av verkets ställning, organisationr>
och arbetsuppgifter. I sammanhanget kunder>
framhållas att ett domstolsverk självfallet ir>
vanlig ordning skulle bli underkastatr>
justitieombudsmännens och justitiekanslerns tillsyn samtr>
att vederbörande statsråd hade att se tillr>
att verksamheten hölls inom den ram som Kungl. Maj:tr>
och riksdagen gemensamt dragit upp. Man kunder>
också utgå från att domstolarna själva hader>
förutsättningar att tillse att ifrågavarande gränserr>
inte överskreds (JuU 1972:8 s. 4).r>
r>
I samband med behandlingen av propositionen medr>
förslag till organisation av den nyar>
centralmyndigheten för domstolsväsendet m.m. (prop.r>
1974:149) återkom utskottet till de principiellar>
frågorna kring myndighetens ställning (JuU 1975:1,r>
rskr. 1). Härvid anförde utskottet bl.a.r>
följande.r>
r>
När det nu gällde att dra upp de närmare riktlinjernar>
för den nya domstolsförvaltningen viller>
utskottet framhålla att avsikten inte var - och inter>
heller hade varit - att Domstolsverket skuller>
anförtros andra uppgifter än sådana som var av rentr>
administrativ karaktär. Att den egentligar>
verksamheten inom domstolsväsendet, den dömande ochr>
rättstillämpande verksamheten, måste fallar>
utanför Domstolsverkets kompetensområde följde redanr>
av stadgandet i 11 kap. 2 § regeringsformen.r>
För den dömande verksamheten hade också byggtsr>
upp en särskild instansordning. Att enr>
centralmyndighet på domstolsväsendets område sålundar>
inte hade att handlägga ärenden rörande denr>
egentliga verksamheten inom förvaltningsområdet gavr>
myndigheten en särställning i förhållande tillr>
andra centrala ämbetsverk och blev av avgörander>
betydelse vid fastläggandet av dess uppgifter.r>
r>
Som utskottet hade uttalat år 1972 var det enr>
rättssäkerhetsfråga av stor betydelse att denr>
grundläggande principen om domstolarnasr>
självständighet i den dömande och rättstillämpander>
verksamheten upprätthölls. Med beaktande härav ansågr>
utskottet, i likhet med departementschefen, attr>
det i centralmyndighetens instruktion skulle tas in enr>
erinran om att myndigheten vid fullgörandetr>
av sina åligganden hade att iaktta principen omr>
domstolarnas grundlagsfästa självständighet vidr>
fullgörandet av de dömande och rättstilllämpander>
uppgifterna. I enlighet härmed borde det enligtr>
utskottets mening av instruktionen också framgå attr>
centralmyndighetens åligganden skulle gällar>
enbart den administrativa verksamheten inomr>
förvaltningsområdet. Av vad nu sagts följde att detr>
genom Domstolsverkets inrättande huvudsakligenr>
tillskapats möjligheter för domstolarna att får>
kvalificerad service i frågor av den art somr>
dittills hade ankommit på Domstolsväsendetsr>
organisationsnämnd. Något subordinationsförhållander>
av för svensk förvaltning sedvanlig modellr>
skulle däremot inte komma till stånd (s. 13).r>
r>
Beaktandet av självständighetsprincipen föranledde,r>
fortsatte utskottet, en begränsning i der>
uppgifter som skulle ankomma på Domstolsverket pår>
grund av dess ansvar för att verksamheten inomr>
förvaltningsområdet bedrevs effektivt och rationellt.r>
Centralmyndigheten borde verka för attr>
verksamheten bedrevs effektivt, men effektivitetskravetr>
fick inte drivas så långt att det inkräktader>
på det viktiga allmänna intresset av rättssäkerhetensr>
upprätthållande. Vad det för verkets del varr>
fråga om var att genom en rationellt avpassadr>
organisation och genom ändamålsenliga administrativar>
rutiner skapa förutsättningar för effektivt arbetander>
och i sin verksamhet självständiga domstolarr>
för vilka allmänheten hyste förtroende. Medr>
effektivitet måste i detta sammanhang i första handr>
avses säkerhet i dömandet (s. 14 f).r>
r>
År 1980 beslöt regeringen att tillkalla en särskildr>
utredare med uppgift att följa upp 1975 årsr>
reform av domstolsadministrationen. Enligt direktivenr>
skulle utredaren bl.a. undersöka om principenr>
om domstolarnas självständighet trätts för närr>
genom Domstolsverkets verksamhet och omr>
uppgiftsfördelningen i administrativt hänseende mellanr>
domstolarna, verket och regeringen varr>
ändamålsenlig. I promemorian Domstolsverket ochr>
domstolarna (Ds Ju 1982:3) anförde utredaren attr>
Domstolsverkets verksamhet inte hade medfört någotr>
intrång i domstolarnas självständighet samt attr>
verket syntes ha ägnat sig åt angelägna uppgifter ochr>
hade gjort en riktig prioritering av dessa.r>
Utredningen framhöll att Domstolsverketsr>
servicefunktion gentemot domstolarna var den allrar>
viktigaste av verkets uppgifter och att andra, i ochr>
för sig angelägna, uppgifter inte borde ges enr>
sådan omfattning att serviceverksamheten till någon delr>
eftersattes.r>
r>
Domstolsverkets verksamhet regleras numera ir>
förordningen (1988:317) med instruktion förr>
Domstolsverket. Av denna framgår att verket är centralr>
förvaltningsmyndighet för bl.a. de allmännar>
domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna (1r>
§). Vidare gäller att verket, med iakttagander>
av domstolarnas självständighet enligtr>
regeringsformen vid fullgörande av deras dömander>
ochr>
rättstillämpande uppgifter, skall, utöver vad somr>
följer av särskilda bestämmelser, inom sittr>
verksamhetsområde i administrativt hänseende leda ochr>
samordna verksamheten, meddela föreskrifterr>
och allmänna råd samt se till att verksamheten bedrivsr>
effektivt. Verket får inte föreskriva att enr>
viss rotel eller ett visst mål eller ärende skallr>
tilldelas en viss enskild domare eller på annatr>
sätt bestämma hur dömande uppgifter skall fördelasr>
mellan enskilda domare (2 §).r>
r>
I en år 1992 inom Justitiedepartementet upprättadr>
promemoria, Domstolsväsendet - Organisation ochr>
administration i framtiden (Ds 1992:38), föreslogs attr>
Domstolsverket skulle avvecklas och dessr>
uppgifter fördelas mellan Regeringskansliet, ettr>
centralt stabsorgan och domstolarna. Efterr>
remisskritik fullföljdes inte förslaget (prop.r>
1992/93:100 bil. 3 s. 26).r>
r>
I Danmark ankommer, enligt vad utskottet antecknader>
i sitt budgetbetänkande hösten 2000 (bet.r>
2000/01:JuU1 s. 64 f), frågor om domstolsväsendetsr>
administration och budget på en särskildr>
statsinstitution, benämnd Domstolsstyrelsen. Dennar>
inrättades år 1998 genom en särskild lag, lovenr>
1998-04-26 nr 401 om Domstolsstyrelsen. Av förarbetenar>
till lagen framgår att ett särskilt syfte medr>
denna varit att markera domstolarnas självständiga ochr>
oavhängiga ställning.r>
r>
Enligt lagen är Domstolsstyrelsen en självständigr>
statsinstitution som leds av en styrelse och enr>
direktör. Justitieministern har ingenr>
instruktionsrätt gentemot Domstolsstyrelsen, ochr>
dessr>
avgöranden kan inte heller överklagas tillr>
ministern. Det föreligger således ingetr>
subordinationsförhållande mellan justitieministernr>
och Domstolsstyrelsen, och justitieministernr>
utövar inte heller någon tillsyn överr>
Domstolsstyrelsens verksamhet. Justitieministernr>
harr>
emellertid rätt att begära upplysningar omr>
verksamheten. Skulle de danska statsrevisorernar>
framställa allvarliga anmärkningar mot Domstolsstyrelsenr>
med anledning av företagen revision, kanr>
vidare justitieministern ålägga Domstolsstyrelsenr>
att vidta de åtgärder som statsrevisorerna ochr>
justitieministern är ense om. Efterkommerr>
Domstolsstyrelsen inte ett sådant åläggande, kanr>
justitieministern avsätta dess styrelse.r>
r>
Styrelsen är det överordnade ledningsorganet förr>
Domstolsstyrelsen och har det övergripander>
ansvaret för dess verksamhet. Styrelsen skall sörjar>
för en ansvarig och ändamålsenlig drift avr>
domstolarna. Häri ligger en rätt att företa ändringar ir>
domstolsadministrationen i syfte att säkrar>
en rättssäker och samtidigt effektiv drift avr>
domstolarna.r>
r>
Styrelsen skall vidare fatta beslut i alla frågor somr>
är av väsentlig betydelse. Hit hör attr>
upprätta Domstolsstyrelsens förslag till budget förr>
det kommande budgetåret och att besluta omr>
fördelningen av beviljade medel på de olikar>
myndigheterna.r>
r>
Styrelsen består av elva ledamöter, vilka utses avr>
justitieministern. I styrelsen ingår en ledamotr>
från Högsta domstolen (Höjesteret), två hovrättsdomare,r>
två underrättsdomare, en företrädare förr>
övrig juridisk personal vid domstolarna, tvår>
företrädare för den administrativa personalen vidr>
domstolarna, en advokat och två ledamöter som skall har>
särskild erfarenhet av samhällsfrågor ochr>
ledningsfrågor. Ledamöterna från Högsta domstolen ochr>
överrätterna utses efter förslag av respektiver>
domstol, advokatledamoten på förslag avr>
advokatsamfundet. Övriga ledamöter föreslås i formerr>
somr>
justitieministern överenskommer med berördar>
personalorganisationer.r>
r>
Ledamöter av folketinget eller kommunala församlingar kanr>
inte ingå i styrelsen.r>
r>
Domstolsstyrelsen står inte under tillsyn av folketingetsr>
ombudsman.r>
r>
Styrelsens ledamöter utses för fyra år och kan få förnyatr>
mandat.r>
r>
Den dagliga ledningen av Domstolsstyrelsen utövas av enr>
direktör i enlighet med de anvisningar ochr>
riktlinjer som styrelsen bestämmer.r>
r>
Om en ledamot av styrelsen gör sig skyldig till grovr>
försummelse i tjänsten eller eljestr>
uppträder på ett sätt som i betydande grad rubbarr>
tilltron till att ledamoten kan utföra sittr>
uppdrag på ett betryggande sätt, kan justitieministernr>
vid domstol (Den Saerlige Klageret) förar>
talan om att ledamoten skall avsättas.r>
r>
Domstolsstyrelsen inledde sin verksamhet den 1 julir>
1999.r>
r>
Utskottet har behandlat motionsyrkanden motsvarander>
de nu aktuella vid ett flertal tidigarer>
tillfällen. Senast skedde det hösten 2001 (bet.r>
2001/02:JuU1 s. 69 f). Utskottet fann då inte skälr>
att ändra sitt tidigare ställningstagande i frågan, somr>
går ut på att den nuvarande organisationenr>
fungerar väl.r>
r>
Utskottet anser inte att det framkommit något som nur>
motiverar en annan bedömning av frågan omr>
Domstolsverkets ställning gentemot domstolarna.r>
Utskottet konstaterar i likhet med vad som sagtsr>
tidigare att Domstolsverkets verksamhet inte ir>
något hänseende får inkräkta på domstolarnasr>
självständighet i deras rättstillämpande och dömander>
verksamhet. Domstolsverkets uppgift är ir>
stället att tillhandahålla kvalificerad service åtr>
domstolarna i administrativa frågor. Visserligenr>
bör Domstolsverket eftersträva attr>
domstolsorganisationen är effektiv, men utskottetr>
villr>
understryka att strävan efter effektivitet inte får går>
ut över rättssäkerheten. Enligt utskottetsr>
uppfattning kommer det nu redovisade synsättet också välr>
till uttryck i Domstolsverkets instruktion.r>
Att verket inom dessa ramar bidrar medr>
beslutsunderlag till regeringens reformarbete medr>
domstolsorganisationen ser utskottet som naturligt. Motr>
denna bakgrund ser utskottet ingen anledningr>
att förorda en utredning om Domstolsverkets ställningr>
i förhållande till domstolarna. Motionernar>
K379, Ju236 och Ju249 i nu behandlade delar bör avslåsr>
av riksdagen.r>
r>
r>
r>
Domstolsorganisationenr>
r>
r>
r>
r>
Bakgrundr>
r>
r>
r>
Regeringen överlämnade i april 2000 en skrivelse tillr>
riksdagen, Reformeringen av domstolsväsendet -r>
en handlingsplan (skr. 1999/2000:106). I handlingsplanenr>
beskrev regeringen de allmänna principerr>
som borde bilda utgångspunkt vid reformeringen avr>
domstolsväsendet. Riksdagen ställde sig bakomr>
dessa utgångspunkter liksom regeringens tankar ir>
fråga om de organisatoriska lösningarna (bet.r>
1999/2000:JuU22, rskr. 255).r>
r>
r>
Våren 2001 informerade regeringen riksdagen om hurr>
reformarbetet i domstolarna utvecklatsr>
(skr. 2000/01:112). I den skrivelsen redogjordes bl.a. förr>
de organisatoriska förändringarr>
av tingsrättsorganisationen som genomförts, beslutats ochr>
planerats. Vidare redogjordesr>
för flera av de utredningar i övrigt av organisationen somr>
då pågick. Riksdagen ställder>
sig bakom även den skrivelsen (bet. 2000/01:JuU29, rskr.r>
283).r>
r>
Reformarbetets inriktningr>
r>
r>
I enlighet med handlingsplanen ligger följande allmännar>
principer till grund för reformeringen avr>
domstolsväsendet.r>
r>
r>
Domstolarna bör finnas på sådana platser i landet att der>
allra flesta medborgarna har ett rimligtr>
avstånd till en tingsrätt. För att även ir>
framtiden klara en snabb och kompetent handläggningr>
fordras en stärkt beredningsorganisation, som kanr>
renodla domarens arbete till verksamhet som kräverr>
domarens kompetens. För att åstadkomma detta behövs ettr>
större målunderlag än vad de allra minstar>
tingsrätterna numera har. Målunderlaget bör varar>
tillräckligt stort för att möjliggörar>
specialisering. För att säkerställa ett brettr>
rekryteringsunderlag måste man se till att domstolarnar>
är attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö ochr>
goda möjligheter till personlig utveckling förr>
de anställda. Behovet av kompetensutveckling måster>
kunna tillgodoses. Starka praktiska skäl talarr>
för en bättre geografisk samordning medr>
rättsväsendets övriga myndigheter, framför allt medr>
åklagarorganisationen.r>
r>
Den organisatoriska lösningen bör vara att störrer>
domkretsar skapas. Här arbetar regeringen medr>
tre olika modeller. Den första går ut på att tingsrätterr>
läggs samman. Den andra lösningen är attr>
verksamheten bedrivs i en domkrets med permanentr>
verksamhet på flera orter. Detta innebär att der>
befintliga domstolarna bildar en myndighet med kanslierr>
på flera orter. En tredje lösning är att, ir>
de fall målunderlaget inte bär permanent verksamhet pår>
mer än en ort, tillgängligheten och denr>
lokala förankringen tillgodoses genom att domstolen harr>
s.k. tingsställe vid en eller flera orter.r>
Med tingsställe menas att personal från kansliorten medr>
viss regelbundenhet besöker orten i frågar>
för att hålla sammanträden för företrädesvisr>
huvudförhandling i brottmål.r>
r>
I motionerna Ju246 och Ju249, båda (c), krävsr>
ett bibehållande av en decentraliseradr>
tingsrättsorganisation. I motion Ju209 (c) understryksr>
värdet av notarietjänstgöring vid en mindrer>
tingsrätt.r>
r>
Vid behandlingen av regeringens skrivelse våren 2001r>
behandlade utskottet yrkanden om vikten av enr>
lokalt förankrad rättskipning över hela landet.r>
Utskottet pekade då på att en av utgångspunkternar>
för reformeringen är att domstolarna skall finnas pår>
sådana platser i landet att de allra flestar>
medborgarna har ett rimligt avstånd till en tingsrätt.r>
Den geografiska närheten till domstolen ochr>
domstolens lokala förankring i allmänhet menader>
utskottet måste få väga tungt. Utskottet ansåg attr>
avståndsfaktorn också hade beaktats vid der>
genomförda och beslutade organisationsförändringarna.r>
Avslutningsvis konstaterade utskottet att det inter>
kunde anses föreligga någon principiellr>
meningsmotsättning mellan utskottet och motionärerna ir>
denna fråga, och motionerna avstyrktes (bet.r>
2000/01:JuU29 s. 6).r>
r>
Utskottet hänvisade till detta uttalande när det förrar>
hösten behandlade ett yrkande liknande der>
nu aktuella (bet. 2001/02:JuU1 s. 70 f).r>
r>
Utskottet vidhåller denna uppfattning och föreslår attr>
riksdagen avslår motionerna Ju209, Ju246r>
och Ju249 i denna del.r>
r>
En annan av de principer som gäller för reformarbetetr>
är en bättre samordning med rättsväsendetsr>
övriga myndigheter. Enligt utskottets mening fårr>
önskemålet i motion Ju364 (fp) - vari understryksr>
vikten av att samordna tingsrätternas geografiskar>
områden med polisen och åklagarorganisationen -r>
anses tillgodosett genom de riktlinjer som lagts fast.r>
Utskottet föreslår att motion Ju364 i dennar>
del avslås.r>
r>
r>
Domkretsindelningenr>
r>
r>
r>
I motionerna Ju249 och Ju358, båda (c), samt i motionr>
Ju339 (kd) begärs att tingsrättsorganisationenr>
skall beslutas av riksdagen.r>
r>
r>
Enligt 11 kap. 4 § regeringsformen gäller bl.a. attr>
föreskrifter om huvuddragen av domstolarnasr>
organisation meddelas i lag. I 1 kap. 1 §r>
rättegångsbalken föreskrivs inledningsvis att tingsrättr>
är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet,r>
första domstol. Av paragrafens andra stycker>
framgår att domsaga är tingsrättens domkrets och attr>
regeringen förordnar om indelningen i domsagor.r>
Denna ordning har gällt sedan år 1969.r>
r>
Tingsrätternas domkretsar bestäms genom förordningenr>
(1982:996) om rikets indelning i domsagor.r>
Även om det sålunda är regeringen som bestämmer omr>
indelningen i domsagor och därmed om antaletr>
tingsrätter får, med hänsyn till de ändringar ir>
anslagsbehov och personaluppsättning som enr>
domsagoreglering kan föranleda, riksdagen ofta ettr>
avgörande inflytande på frågan (se betänkandet Nyr>
domkretsindelning för underrätterna, SOU 1967:4 s.r>
32).r>
r>
Utskottet har under de senaste åren återkommander>
behandlat den här aktuella frågan. Senast skedder>
detta hösten 2001. Utskottet hänvisade då tillr>
tidigare ställningstaganden som sammanfattningsvisr>
innebär att det inte finns anledning att lagreglerar>
domkretsindelningen eller på annat sätt överförar>
beslutanderätten till riksdagen. Utskottet förordader>
liksom tidigare den nuvarande ordningen därr>
regeringen informerar riksdagen om kommander>
förändringar. Att regeringen i sina övervägandenr>
beaktarr>
vad riksdagen uttalat om principerna förr>
domstolsorganisationen har utskottet ansett vara enr>
självklarhet (se bet. 2001/02:JuU1 s. 72).r>
r>
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan, ochr>
utskottet föreslår att motionerna Ju249, Ju339r>
och Ju358 i här behandlade delar avslås.r>
r>
r>
Det fortsatta reformarbetetr>
r>
r>
r>
Som nämnts inledningsvis redogjorde regeringen i enr>
skrivelse våren 2001 för genomförda, beslutader>
och planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.r>
Vidare lämnade regeringen en redogörelse förr>
sådana organisationsprojekt som Domstolsverket tillsattr>
beträffande vissa tingsrätter. Samtidigtr>
aviserade regeringen att den under hösten 2001r>
avsåg att påbörja en utvärdering av genomfördar>
förändringar av tingsrättsorganisationen.r>
r>
r>
Utskottet underströk vid behandlingen av regeringensr>
skrivelse för sin del vikten av att der>
organisationsförändringar som genomförs också följs uppr>
och utvärderas (bet. 2000/01:JuU29 s. 8 f).r>
Det fanns enligt utskottet emellertid inte anledningr>
att avvakta med att genomföra de förändringarr>
som redan planerats. Såvitt gällde övriga initierader>
projekt och utredningar ansåg utskottet attr>
resultatet av utvärderingen borde avvaktas innanr>
organisationsförändringar genomförs, såvida detr>
inte är oundgängligen nödvändigt för verksamhetensr>
fullgörande. Motionsönskemålet i motion Ju339r>
(kd) om att riksdagen skall uttala att inga beslutr>
om nedläggningar skall fattas innan enr>
utvärdering gjorts får anses vara tillgodosett medr>
nämnda uttalande från utskottet. Motionen i dennar>
del bör avslås av riksdagen.r>
r>
Den aviserade utvärderingen har nu påbörjats. Arbetetr>
inleddes med att Riksrevisionsverket (RRV)r>
fick i uppdrag att granska de förändringar avr>
tingsrättsorganisationen som genomförts under tidenr>
1999-2001. Verket skulle granska om förändringarnar>
skapat större förutsättningar för att uppnå der>
mål som regeringen ställt upp för reformeringen avr>
tingsrättsorganisationen.r>
r>
Uppdraget har redovisats i rapporten Tingsrätter ir>
förändring (RRV 2002:9). Verket bedömer attr>
målet att bibehålla tillgängligheten i allt väsentligtr>
har kunnat uppnås. Vidare anser RRV att denr>
geografiska samordningen har ökat mellan domstolarnar>
och åklagare och kriminalvård. Vidare gerr>
enbart det faktum att en tingsrätt ökat i storlekr>
förbättrade möjligheter att pröva olika former förr>
förstärkning av beredningsorganisationen. I fråga omr>
möjligheterna till specialisering anför verketr>
att de ökat, samtidigt som det sägs att domare vid der>
flesta tingsrätter menat att målunderlaget förr>
specialisering inte är tillräckligt stort.r>
Förutsättningarna för personalrekrytering anser sigr>
verket inte kunna bedöma. Slutligen anser RRV attr>
förutsättningarna för kompetensutveckling ökatr>
något vid de större tingsrätterna.r>
r>
Härefter har regeringen beslutat att ge en särskildr>
utredare i uppdrag att göra en utvärdering avr>
de förändringar av tingsrättsorganisationen somr>
genomförts under åren 1999-2001 (dir. 2002:69).r>
Utredaren skall med utgångspunkt från RRV:sr>
granskning bedöma hur de genomförda förändringarnar>
förhåller sig till de mål som regeringen harr>
ställt upp för arbetet med att reformerar>
tingsrättsorganisationen. Vidare skall utredarenr>
granska genomförandet av förändringarna. Utredarenr>
skall ha tillgång till en referensgrupp bestående avr>
representanter för riksdagspartierna. Arbetetr>
skall redovisas senast den 31 januari 2003 (dir.r>
2002:126).r>
r>
Flera motionsyrkanden som väckts med anledning avr>
budgetpropositionen går ut på att en vissr>
tingsrätt eller vissa tingsrätter skall bevaras. Ir>
motionerna Ju229 (fp) och Ju275 (kd) gäller dettar>
Lycksele tingsrätt, i motion Ju246 (c)r>
tingsrätterna i Stockholms län, i motion Ju308r>
(kd)r>
Strömstads tingsrätt, i motion Ju309 (kd) Vänersborgsr>
och Trollhättans tingsrätter samt i motionr>
Ju358 (c) tingsrätterna i Örebro län. I motion Ju209r>
(c) anförs att tingsrätten i Tierp bör få enr>
större domkrets.r>
r>
Vid behandlingen av budgetpropositionen för år 2002r>
avstyrkte utskottet ett antal yrkanden rörander>
enskilda tingsrätters bevarande (bet. 2001/02:JuU1 s. 73r>
f).r>
r>
Utskottet anser, i likhet med vad som tidigare uttalatsr>
i denna fråga, att det följer av denr>
principiella inställning till reformarbetet inomr>
domstolsväsendet som riksdagen intagit att den inter>
nu bör uttala sig om de enskilda tingsrätter somr>
omfattas av motionsyrkandena. I den mån de aktuellar>
tingsrätterna skulle komma att beröras av nedläggningarr>
eller sammanläggningar kommer riksdagen attr>
få tillfälle att ta ställning därtill när regeringenr>
anmäler sådana organisationsförändringar. Någrar>
sådana förändringar har inte anmälts. Utskottetr>
föreslår att riksdagen avslår motionerna Ju209,r>
Ju229, Ju246, Ju275, Ju308, Ju309 och Ju358 i härr>
aktuella delar.r>
r>
r>
Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar m.m.r>
r>
r>
r>
I motion Ju339 (kd) anförs att de allmänna domstolarnar>
och förvaltningsdomstolarna på sikt börr>
läggas samman. Motsatt ståndpunkt förs fram ir>
motion Ju364 (fp). I motion Ju249 (c) understryksr>
vikten av att rättsväsendets myndigheter samverkar förr>
att utnyttja lokaler m.m.r>
r>
r>
Utskottet har tidigare haft att ta ställning tillr>
motionsyrkanden om att lägga samman allmännar>
domstolar och förvaltningsdomstolar. I denr>
principiella frågan om sammanläggning har utskottetr>
anfört att det för sin del inte vill bestrida attr>
det kan finnas vissa fördelar med enr>
sammanläggning av de båda domstolsorganisationerna.r>
En sådan ordning skulle enligt utskottetr>
antagligen framstå som lättare att överblicka förr>
enskilda. Medborgarperspektivet skulle alltsår>
tjäna på det. Mot en sådan ordning har utskottet dockr>
ansett att man måste ställa nackdelar somr>
också de har sitt samband med justr>
medborgarperspektivet. En viktig fråga i det sammanhangetr>
harr>
enligt utskottets mening varit att allmänhetensr>
berättigade krav på en kompetent rättskipning kräverr>
specialisering. En förändring mot en sammanläggningr>
av domstolsslagen skulle kunna leda till attr>
specialiseringen tunnas ut. Utskottet har vidarer>
konstaterat att de övriga fördelar som enr>
sammanläggning skulle kunna erbjuda också kan tasr>
till vara inom ramen för en sådan inriktning avr>
reformarbetet som regeringen tagit upp i sinr>
handlingsplan för reformeringen av domstolsväsendet,r>
dvs. mot gemensam ledning och administrativr>
samverkan.r>
r>
Senast utskottet tog ställning i frågan hader>
en särskild utredare föreslagit vissar>
författningsändringar för att en sådan samordningr>
skulle vara möjlig, och regeringen avsåg attr>
återkomma till riksdagen (bet. 2001/02:JuU1 s. 74r>
f).r>
r>
Detta arbete har nu resulterat i ett förslag tillr>
riksdagen. I propositionen Administrativr>
samverkan mellan tingsrätt och länsrätt (prop.r>
2002/03:4) gjorde regeringen bedömningen attr>
försöksverksamheten med administrativ samverkan border>
permanentas. Förslag på vissa lagändringarr>
lämnades också. Regeringen tog också upp frågan om enr>
integrerad domstolsorganisation. Bedömningenr>
som gjordes i den delen var att de tvår>
domstolsorganisationerna för överskådlig tid kommer attr>
bestå.r>
r>
Utskottet fann, som framgår av utskottets betänkander>
2002/03:JuU2 med anledning av propositionen,r>
ingen anledning till erinran mot regeringens bedömning.r>
Detta innebär att reformarbetet i varje fallr>
för närvarande bör inriktas på administrativ samverkan.r>
Utskottet kan mot denna bakgrund inte ställar>
sig bakom önskemålet om sammanläggning i motion Ju339.r>
Av motsvarande skäl behövs det inte någotr>
uttalande från riksdagen om att en sammanläggning inter>
skall ske såsom förordas i motion Ju364.r>
Eftersom själva essensen i administrativ samverkan ärr>
att ta till vara de fördelar som kan komma avr>
att man kan nyttja lokaler m.m. gemensamt får motionr>
Ju249 i här aktuell del anses tillgodosedd medr>
den bedömning som gjordes i det nyssnämnda ärendet.r>
Utskottet föreslår att riksdagen avslårr>
motionerna Ju249, Ju339 och Ju364.r>
r>
r>
Avskaffande av specialdomstolarna samt hyresnämndernar>
r>
r>
r>
I motion Ju271 (m) yrkas att special- ochr>
partssammansatta domstolar skall avvecklas och attr>
derasr>
uppgifter skall övertas av de allmännar>
domstolarna. I motion Bo238 (m) begärs att ävenr>
hyresnämnderna skall avskaffas. I motion Ju336 (s)r>
förordas i stället att hyresnämnderna skallr>
bevaras.r>
r>
r>
De helt fristående specialdomstolarna som finns i dagr>
är Patentbesvärsrätten, Marknadsdomstolenr>
och Arbetsdomstolen. Under början av 1990-taletr>
avvecklades flera specialdomstolar, nämligenr>
försäkringsrätterna, Försäkringsöverdomstolen ochr>
Bostadsdomstolen. För närvarande bereds ir>
Regeringskansliet också ett förslag om att förar>
över den verksamhet som nu bedrivs ir>
Patentbesvärsrätten till Stockholms tingsrätt (SOUr>
2001:33).r>
r>
Regeringen gjorde i sin skrivelse Reformeringenr>
av domstolsväsendet - en handlingsplanr>
(1999/2000:106) bedömningen att den dömander>
verksamheten i landet så långt som möjligt bör ske i der>
allmänna domstolarna eller de allmännar>
förvaltningsdomstolarna. Regeringen anförde bl.a. attr>
enr>
allomfattad princip under det senaste decennietr>
varit att specialdomstolar utanför de bägger>
domstolsslagen bör undvikas. Regeringen uttalade bl.a.r>
att personalförsörjning, ökad flexibilitet,r>
minskad sårbarhet och högre effektivitet talade för enr>
lösning med en sammanhållen organisation. Ir>
sin till riksdagen våren 2001 överlämnader>
skrivelse om information och uppföljning avr>
handlingsplanen har regeringen vidhållit dennar>
inställning (skr. 2000/01:112 s. 54).r>
r>
Även utskottet har intagit en restriktiv hållning tillr>
specialdomstolar. Våren 1994 uttalader>
sålunda utskottets dåvarande majoritet attr>
specialdomstolar i möjligaste mån borde avskaffas (bet.r>
1993/94:JuU31 s. 9). I en reservation anförde dock denr>
socialdemokratiska minoriteten att varjer>
specialdomstols fortsatta verksamhet borde bedömasr>
efter dess egna meriter och inte utifrånr>
principiella ståndpunkter.r>
r>
Våren 1998 behandlade utskottet en motionr>
liknande den nu aktuella om avveckling avr>
specialdomstolarna (bet. 1997/98:JuU24 s. 12 f).r>
Utskottet ansåg då att det fanns anledning att ser>
mera nyanserat på frågan om specialdomstolar. Dessar>
fick nämligen anses besitta en särskildr>
kompetens som leder till att målen behandlasr>
skickligt, snabbt och ekonomiskt effektivt. Der>
återstående specialdomstolarnas fortsatta verksamhetr>
borde bedömas efter sina egna meriter och inter>
endast utifrån principiella utgångspunkter. Vad gällder>
Patentbesvärsrätten ansåg utskottet att detr>
då pågående beredningsarbetet borde avvaktas.r>
Några skäl att förorda ett avskaffande avr>
Marknadsdomstolen eller Arbetsdomstolen kunder>
utskottet inte finna. Utskottet avstyrkte den dår>
aktuella motionen. Detta uttalande har utskottet senarer>
hänvisat till (se senast bet. 2001/02:JuU1r>
s. 75 f).r>
r>
Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag ochr>
föreslår att motion Ju271 avslås.r>
r>
Hyresnämnderna har bl.a. till uppgift att medla ochr>
avgöra vissa hyrestvister. Hyresnämnderna harr>
gemensamt kansli med arrendenämnderna på tolv orter ir>
landet.r>
r>
I betänkandet Nytt system för prövning av hyres- ochr>
arrendemål (SOU 1999:15) föreslog 1997 årsr>
hyreslagstiftningsutredning att merparten av hyres-r>
och arrendenämndernas verksamhet skulle förasr>
över till domstol.r>
r>
Domstolsverket har på regeringens uppdrag utrett ochr>
lämnat förslag på en administrativ ochr>
organisatorisk samordning som knyter nämnderna tillr>
tingsrätten på orten. Förslaget går bl.a. ut pår>
att de mindre nämnderna ombildas till särskildar>
domstolar inom tingsrätten på respektive ort.r>
r>
Frågan om hyresnämndernas framtida organisation bereds ir>
Regeringskansliet.r>
r>
Det nu redovisade arbetet bör enligt utskottets meningr>
inte föregripas, och riksdagen bör avslår>
såväl motion Ju336 som motion Bo238 i denna del.r>
r>
r>
Utnämning av domare och domstolscheferr>
r>
r>
r>
I motionerna Ju364 (fp) och K379 (m) begärs en störrer>
öppenhet vid utnämningen av högre domare.r>
r>
r>
Av 11 kap. 9 § första stycket regeringsformen samt 4 kap.r>
2 § rättegångsbalken och 3, 10 och 15 §§r>
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolarr>
framgår att ordinarie domare alltid utnämns avr>
regeringen. I fråga om de högsta domartjänsterna, dvs.r>
tjänsterna som justitieråd, regeringsråd,r>
president i hovrätt och kammarrätt, lagman i hovrättr>
och kammarrätt, domare i Arbetsdomstolen ochr>
Marknadsdomstolen, ordförande och vice ordförande ir>
Patentbesvärsrätten, tjänsterna som lagman ir>
tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö,r>
tjänsterna som lagman i Länsrätten i Stockholms län,r>
Länsrätten i Göteborg och Länsrätten i Skåne län samtr>
tjänsterna som ordförande i hyresnämnderna ir>
Stockholm, Göteborg och Malmö, gäller att der>
tillsätts direkt efter ett kallelseförfarande.r>
Tjänsterna kungörs alltså inte lediga, och det sker inter>
heller något formellt anmälningsförfarande.r>
r>
Övriga ordinarie domartjänster och tjänster somr>
hyresråd och dispaschör tillsätts efter ettr>
ansökningsförfarande sedan tjänsterna kungjorts lediga.r>
Ansökan ställs till regeringen men ges inr>
till Domstolsverket. Tjänsteförslagsnämnden förr>
domstolsväsendet (TFN) bereder tillsättningsärendenar>
och avger förslag till regeringen på vilka sökande somr>
bör komma i fråga för tjänsten.r>
r>
Med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen harr>
formerna för tillsättandet av de högrer>
domartjänsterna nyligen varit föremål för utredningr>
(bet. 1997/98:JuU24 s. 3 f, rskr. 228). I sittr>
betänkande Domarutnämningar och domstolsledning -r>
frågor om utnämning av högre domare ochr>
domstolschefens roll (SOU 2000:99) har denr>
parlamentariska kommittén lämnat sitt förslag. När detr>
gäller utnämningen av högre domare sägs i betänkandetr>
att regeringen även fortsättningsvis bör varar>
det organ som utnämner de högre domarna och att denr>
inte bör kunna delegera uppgiften att utnämnar>
ordinarie domare. Beredningen av utnämningen till högrer>
domarbefattningar bör enligt betänkandetr>
inledas i ett särskilt från såväl riksdagr>
som regering organisatoriskt självständigtr>
beredningsorgan, en förslagsnämnd, som lämnarr>
regeringen förslag på lämpliga kandidater.r>
Förslagsnämnden bör vara lagreglerad. Alla ledigar>
befattningar bör tillkännages offentligt och ettr>
system med intresseanmälningar införas. Nämnden skallr>
lämna regeringen ett offentligt förslag pår>
lämpliga kandidater till högre befattningar. Regeringenr>
bör enligt kommittébetänkandet kunna väljar>
fritt bland de personer som nämnden fört upp på förslag.r>
Om regeringen vill utse någon person somr>
nämnden inte fört upp på förslag, skall regeringenr>
anmäla det till justitieutskottet, som skallr>
hålla en offentlig utfrågning. Om utskottetr>
därefter yttrar sig till förmån för någon avr>
kandidaterna skall regeringen vara bunden avr>
yttrandet.r>
r>
Betänkandet har remissbehandlats och bereds förr>
närvarande i Regeringskansliet.r>
r>
Enligt utskottets mening bör beredningsarbetet inter>
föregripas. Motionerna K379 och Ju364 i härr>
behandlade delar bör avslås.r>
r>
I motion Ju323 (s) begärs att antalet kvinnor på högrer>
domartjänster skall öka.r>
r>
Den övervägande majoriteten domstolschefer ochr>
chefsdomare är i dag män samtidigt som kvinnorna ärr>
i majoritet bland de yngre domarna.r>
r>
I budgetpropositionen anför regeringen att målet ärr>
att fler kvinnor skall anställas bl.a. somr>
domstolschefer. Ett intensivt jämställdhetsarbeter>
bedrivs i olika former. Bland annat uppmuntrasr>
kvinnor att söka chefstjänster. Av under åretr>
tillsatta chefstjänster (exklusive kallelsetjänster)r>
tillsattes sju tjänster med män och fyra med kvinnor.r>
Ca 25 % av sökandena till dessa tjänster varr>
kvinnor.r>
r>
Under hösten 2000 bildade Domstolsverket enr>
projektgrupp för jämställdhetsfrågor som bestod avr>
kvinnor och män i olika funktioner i både allmän domstolr>
och allmän förvaltningsdomstol. Gruppen harr>
haft i uppgift att utforma ett handlingsprogram för hurr>
arbetet fortsättningsvis skall bedrivas ir>
domstolsväsendet. Under hösten kommer verket attr>
presentera ett handlingsprogram.r>
r>
Utskottet anser i likhet med vad utskottet ansågr>
hösten 2001 (bet. 2001/02:JuU1 s. 78) närr>
motsvarande yrkanden behandlades att önskemålet ir>
motionen får anses vara tillgodosett med detr>
arbete som pågår. Motion Ju323 bör avslås avr>
riksdagen.r>
r>
r>
Nämndemänr>
r>
r>
r>
I ett antal motioner tas frågor om nämndemän upp. Ir>
motionerna Ju202 (m), Ju313 (c) och Ju339 (kd)r>
begärs höjda ersättningar. I motion Ju235 (kd)r>
efterfrågas en översyn av arvodesnivån. Kvotering avr>
nämndemän med utländsk bakgrund förordas i motionr>
Ju392 (s) medan motionärerna bakom motion Ju364r>
(fp) vill införa en fri kvot för nominering av andrar>
än politiskt aktiva. Motion Ju359 (s) tar uppr>
frågan om nämndemännens möjligheter till ersättning ir>
samband med utbildning och i motion A242 (kd)r>
anförs att nämndemän av båda könen bör medverka ir>
prövningen av vårdnadstvister.r>
r>
r>
Nämndemän medverkar i handläggningen av olika måltyper ir>
såväl allmänna domstolar som allmännar>
förvaltningsdomstolar. I tingsrätt och hovrätt deltarr>
sålunda nämndemän i avgörandet av flertaletr>
brottmål, se 1 kap. 3 b § och 2 kap. 4 §r>
rättegångsbalken. Vidare ingår nämndemän i rättenr>
närr>
sådana domstolar avgör familjerättsliga tvistemålr>
med fullsutten rätt, se 14 kap. 17 och 18 §§r>
äktenskapsbalken samt 20 kap. 1 § föräldrabalken.r>
För de allmänna förvaltningsdomstolarnas delr>
gäller att nämndemän som huvudregel deltar när länsrättr>
företar mål till avgörande, se 17 § lagenr>
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Ir>
kammarrätt däremot medverkar nämndemän endast om detr>
är särskilt föreskrivet, se 12 § nämnda lag.r>
r>
Bestämmelser om ersättning till nämndemän har meddelats ir>
förordningen (1982:814) om ersättningr>
till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inomr>
domstolsväsendet m.m. Av 2 § i förordningenr>
framgår att nämndemän i tingsrätter, länsrätter,r>
hovrätter och kammarrätter samt jurymän ir>
tryckfrihetsmål erhåller ett arvode för sammanträde omr>
300 kr per dag. Härutöver gäller enligt 2 a §r>
i förordningen att en nämndeman eller juryman, somr>
förlorar inkomst på grund av sitt uppdrag, förr>
varje dag som han har rätt till arvode förr>
sammanträde också har rätt till ersättning förr>
inkomstförlusten till den del denna inte täcks avr>
arvodet.r>
r>
Arvodena beräknas sålunda utan hänsyn tillr>
sammanträdestidens längd och någon ersättning förr>
barnomsorgskostnader betalas inte. Inte heller gottgörsr>
nämndemannens arbete med annat än ersättningr>
för förlorad inkomst i den mån denna går utöver arvodetsr>
belopp.r>
r>
Vad härefter gäller frågan om rekrytering antecknarr>
utskottet att nämndemän i allmän domstol utsesr>
genom val (4 kap. 5 § rättegångsbalken). Valr>
av nämndeman i tingsrätt förrättas avr>
kommunfullmäktige. Nämndeman i hovrätt väljs avr>
landstingsfullmäktige utom i Gotlands län där valetr>
förrättas av kommunfullmäktige. Valet skall varar>
proportionellt, och det skall eftersträvas attr>
nämndemannakåren får en allsidig sammansättning medr>
hänsyn till ålder, kön och yrke (4 kap. 7 §r>
rättegångsbalken). Likartade bestämmelser gäller förr>
nämndemän i de allmänna förvaltningsdomstolarnar>
enligt 19 § lagen (1971:289) om allmännar>
förvaltningsdomstolar.r>
r>
Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen fårr>
endast den som är svensk medborgare innehar>
eller utöva domartjänst. Kravet på svensktr>
medborgarskap är lagfäst beträffande nämndemän i allmänr>
domstol i 4 kap. 6 § rättegångsbalken och beträffander>
nämndemän i allmän förvaltningsdomstol i 20 §r>
lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.r>
r>
Frågor om rekrytering av nämndemän och de därmedr>
sammanhängande frågorna om ersättning m.m. harr>
nyligen varit föremål för utredning.r>
Nämndemannakommittén har i betänkande Framtidens nämndemänr>
(SOUr>
2002:61) bl.a. föreslagit att en femtedel av der>
nämndemän som skall väljas skall tas ur en kvot därr>
allmänheten kan lämna förslag på tänkbara kandidater.r>
Kommittén har vidare lämnat förslag rörander>
nämndemännens ersättningar. Sålunda har föreslagits attr>
kopplingen mellan arvode och tilläggsbeloppr>
tas bort, att regler införs om ersättning förr>
förlust av pensionsrätt och semesterförmån, omr>
ersättning för barnomsorg, om skälig ersättning förr>
merkostnader som drabbar näringsidkare, omr>
särskild ersättning till den som har lång resvägr>
samt att ett förtydligande skall göras så attr>
ersättning kan lämnas till den som kallas till såvälr>
information som introduktionsutbildning.r>
r>
Betänkandet, som nyligen remissbehandlats, bereds ir>
Regeringskansliet.r>
r>
När utskottet senast hade att ta ställning tillr>
motsvarande yrkanden hänvisade utskottet till denr>
nyss nämnda utredningens arbete (bet. 2001/02:JuU1 s. 78r>
f).r>
r>
Utskottet anser alltjämt att det arbete som pågår rörander>
nämndemännens rekrytering och ersättningr>
bör avvaktas. Utskottet noterar att syftet med förslagenr>
är att åstadkomma en bredare rekrytering,r>
något som också bidrar till att öka förutsättningarnar>
att hålla en jämn könsfördelning vad gällerr>
nämndemän i vårdnadstvister. Utskottet är emellertidr>
inte berett att förorda en reglering av hurr>
nämndemän skall fördelas på olika typer av mål.r>
Slutligen vill utskottet påpeka att förslagen ocksår>
underlättar situationen för nämndemän som deltar ir>
utbildning. Utskottet föreslår att riksdagenr>
avslår motionerna Ju202, Ju235, Ju313, Ju339, Ju359,r>
Ju364, Ju392 och A242 i här aktuella delar.r>
r>
r>
r>
Kompetensfrågor inom rättsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
I en rad motioner tas olika frågor omr>
kompetensförsörjningen inom rättsväsendet upp. Ir>
motionernar>
Ju364 (fp), Sf214 (c) och Sf336 (v) understryksr>
vikten av att personalen inom rättsväsendet harr>
erforderlig kompetens att bedöma och bemöta personerr>
från andra kulturer. Motionärerna pekar bl.a.r>
på vikten av utbildning och att rekryteringen till der>
olika yrkeskategorierna breddas. I motionernar>
Ju224 (kd), Ju226 (s), Ju331 (s), Ju361 (kd) och L277r>
(v) läggs tonvikten på kunskap och erfarenhetr>
som på olika sätt har anknytning till barn. I motionr>
Ju224 begärs också att det skall inrättas enr>
särskild barndomstol. I motion Ju339 (kd) efterfrågasr>
särskild kompetens hos domare som handläggerr>
miljömål och mål som gäller sexualbrott. I motionr>
Ju232 (kd) begärs att det skall inrättas ettr>
nationellt centrum för brottsbekämpning somr>
skulle ha till uppgift att bidra tillr>
kunskapsförsörjning inom rättsväsendet.r>
r>
r>
Ett av de områden som regeringen har pekat ut ir>
budgetpropositionen som särskilt angelägna attr>
prioritera är just frågor om kompetens -r>
kompetensutveckling skall prioriteras inom helar>
rättsväsendet. Vidare anförs att myndigheternasr>
uppgift att fortlöpande beakta samhällets etniskar>
och kulturella mångfald innebär att också åtgärder förr>
att öka den etniska mångfalden bland der>
anställda är ett viktigt inslag. Det är en viktigr>
uppgift för rättsväsendet att verka för attr>
andelen med annan etnisk bakgrund än den svenska ökarr>
bland de anställda.r>
r>
Vad först gäller de motioner vars tonvikt ligger på denr>
kulturella kompetensen kan konstateras attr>
regeringen i regleringsbreven avseende innevarander>
budgetår för polisen, åklagarorganisationen,r>
domstolsväsendet och kriminalvården angivit attr>
myndigheterna skall återrapportera vad som gjortsr>
för att personalen skall ha goda kunskaper omr>
grunden för rasistiska, främlingsfientliga ochr>
homofobiska brott. Rapporteringen skall även avser>
situationen för dem som utsatts för dessa typer avr>
brott.r>
r>
Dessa krav är inte nya - redan i förra åretsr>
regleringsbrev fanns motsvarande krav pår>
återrapportering. Domstolsverkets återrapportering kanr>
tjäna som exempel. Av den framgår att det ir>
den obligatoriska utbildningen som alla ordinarier>
domare och även föredragande i länsrätter kallasr>
till ingår inslag om kulturmötesfrågor (nationalitet,r>
kultur och etnisk identitet). Detsamma gällerr>
beträffande den obligatoriska utbildningen som allar>
nyutnämnda domare kallas till. Vidare nämnsr>
exempel på inslag om etniska frågor och kulturellr>
mångfald i utbildningsverksamheten.r>
r>
Även åtgärder som vidtagits för att öka den etniskar>
och kulturella mångfalden bland personalenr>
redovisas av Domstolsverket. Verket påpekar att detr>
ankommer på varje domstol att själv upprätta enr>
plan för ändamålet. För att stödja domstolarna i dettar>
arbete har verket utarbetat riktlinjer förr>
hur en sådan plan kan se ut.r>
r>
Inom polis- och åklagarorganisationerna har man fört inr>
dessa frågor i andra ämnesområden somr>
t.ex. våld mot kvinnor i stället för attr>
särbehandla just frågan om kulturkompetens. Ett annatr>
exempel är förhörsledarkurser.r>
r>
När det sedan gäller yrkandena om kompetensr>
rörande barn har Domstolsverket ålagts attr>
återrapportera på vilket sätt bestämmelserna i FN:sr>
barnkonvention och intentionerna bakom dem harr>
beaktats i utbildningsverksamheten. Av verketsr>
rapportering för år 2001 framgår att barnkonventionenr>
är ett stående inslag i Domstolsverkets seminarier omr>
vårdnadsmål för domare vid allmän domstol.r>
Syftet med seminarierna är att förmedla kunskap i frågorr>
som har anknytning till mål om vårdnad,r>
boende och umgänge samt att ge tillfälle att frånr>
olika erfarenheter diskutera processuella frågorr>
och frågor om handläggning av sådana mål. Vidarer>
framgår att konventionen också är ett ståender>
inslag i verkets seminarier om verkställighetsmål förr>
domare i allmän förvaltningsdomstol. Detr>
framgår också att den obligatoriska utbildningen förr>
nyutnämnda domare innehåller inslag om barnetsr>
ställning i rättsprocessen. Här liksom i denr>
obligatoriska utbildningen för ordinarie domare ir>
allmän förvaltningsdomstol ingår ett särskilt avsnitt omr>
barnkonventionen. Från och med år 2002r>
kommer barnkonventionen att ingå även i den utbildningr>
som erbjuds icke ordinarie domare i de bådar>
domstolsorganisationerna. Intervjumetodik - hur barnr>
minns och berättar om våld och övergrepp - harr>
också tagits upp i verkets kursverksamhet.r>
r>
Också inom åklagarorganisationen har frågor omr>
barn uppmärksammats. Sålunda framgår avr>
Riksåklagarens årsredovisning för år 2001 (s. 43)r>
att åtgärder vidtagits för att utvecklar>
hanteringen av ärenden som rör våldsbrott. Ir>
denna del anförs bl.a. att en särskildr>
utbildningssatsning genomförts för ett antal åklagarer>
som ingår i lokala familjevåldsgrupper och förr>
specialiståklagare som handlägger sexualbrott mot barnr>
och barnmisshandel. Satsningen ingår i denr>
utbildning som startats under år 2001 förr>
åklagarorganisationens specialiståklagare. Under årr>
2001r>
har dessutom Riksåklagaren kompletterat en promemoriar>
med stöd för utredningar om sexualbrott motr>
barn så att den numera även omfattar våldsbrott motr>
barn.r>
r>
Förutom den utbildning som genomförts i Riksåklagarensr>
regi har åklagarmyndigheterna genomförtr>
egna utbildningsinsatser. Enligt vad som anförs ir>
årsredovisningen har vidtagna utbildningsinsatserr>
och samverkan med andra myndigheter medfört attr>
kunskapen och medvetenheten om dessa brott ökat,r>
vilket i sin tur medfört att samtliga åklagarkammarer>
prioriterar utredningar rörande våld motr>
kvinnor och barn.r>
r>
Vad härefter gäller kompetensen hos dem som företräderr>
barn finns en lagreglering såvitt gällerr>
dem som utsetts till särskild företrädare för barn.r>
Enligt 5 § lagen (1999:997) om särskildr>
företrädare för barn får endast den som på grund avr>
sina kunskaper och erfarenheter samt personligar>
egenskaper är särskilt lämplig för uppdragetr>
förordnas. För rättshjälpsbiträden i allmänhet finnsr>
ingen sådan reglering.r>
r>
I 2002 års regleringsbrev har regeringen gettr>
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att bl.a. redovisa detr>
brottsbekämpande arbete som har bedrivits när detr>
gäller våld mot kvinnor och mot barn, inklusiver>
barn som polisen påträffar som inte själva utsätts förr>
våld, men tvingas uppleva våld i sin familj.r>
Redovisningen skall innehålla en sammanhållen nationellr>
beskrivning och analys av hur verksamhetenr>
har utvecklats och dess resultat. Av redovisningenr>
skall även framgå bl.a. antalet och andelenr>
ärenden som avser våld mot kvinnor eller mot barn,r>
vidtagna åtgärder för att beakta barnperspektivetr>
i verksamheten, utifrån FN:s barnkonventionsr>
bestämmelser och intentioner, och vidtagna åtgärder förr>
att vidareutveckla polisens bemötande och stöd tillr>
brottsoffer och vittnen.r>
r>
Vad gäller polisens kompetens bör här även nämnas att 18r>
§ förundersökningskungörelsen (1947:948)r>
ändrats. Där föreskrivs nu att förhör med någon somr>
är under 18 år bör hållas av en person medr>
särskild kompetens för uppgiften.r>
r>
I detta sammanhang bör även nämnas att regeringen ir>
juni 2002 beslutat att en parlamentariskr>
kommitté skall göra en utvärdering av 1998 års reform omr>
vårdnad, boende och umgänge (dir. 2002:89).r>
Kommittén skall bl.a. undersöka och beskriva vilkenr>
kompetens i vårdnadsfrågor som finns hos domarnar>
och vilken kompetensutveckling som pågår. Anserr>
kommittén att det finns brister, skall det övervägasr>
hur domarnas kompetens kan stärkas ytterligare.r>
Uppdraget skall redovisas senast den 1 novemberr>
2004.r>
r>
Sedan den nämnda förändringen av reglerna om bl.a.r>
vårdnad genomfördes har Advokatsamfundet minstr>
en gång per år erbjudit samfundets medlemmar en kurs ir>
ämnet. Kursen tar bl.a. upp olika frågor medr>
anknytning till barnets bästa och barnets vilja.r>
r>
När det sedan gäller miljömålen kan nämnas attr>
Domstolsverket tillhandahållit en miljöbalkskursr>
som förutom miljöbalkens materiella innehåll också tarr>
upp frågor om buller, avloppsanläggningar ochr>
jordbruksjuridik. Här kan tilläggas att regeringenr>
gett Domstolsverket i uppdrag att analyserar>
erfarenheterna av miljöbalksreformen vad avserr>
miljödomstolarnas och Miljööverdomstolensr>
organisation, personal och ekonomi.r>
r>
Utskottet behandlade liknande yrkanden under våren 2002r>
(bet. 2001/02:JuU7 s. 13 f och JuU11 s.r>
27).r>
r>
Utskottet vill inledningsvis poängtera att utskottetr>
naturligtvis delar motionärernas uppfattningr>
att det är viktigt att rättsväsendets personal harr>
kompetens i de ämnen som tas upp i motionerna.r>
Samtidigt kan utskottet konstatera - och detta finnerr>
utskottet glädjande - att de frågeställningarr>
som nu är aktuella är väl kända hos berörda myndigheterr>
och att det pågår ett omfattande arbete.r>
r>
När det sedan gäller de särskilda frågor som tas upp ir>
motionerna vill utskottet understryka attr>
det är mycket angeläget att bidra till en förbättradr>
integration av människor från andra kulturer.r>
För rättsväsendets del handlar det om att förstå denr>
situation som människor med bakgrund i andrar>
länder befinner sig i. Här spelar naturligtvisr>
utbildning en viktig roll. Som regeringen anför ärr>
det viktigt att kunskaper och erfarenheter finnsr>
bland de anställda inom rättsväsendet. Förutomr>
utbildning skulle en större mångfald bland personalenr>
bidra till en ökad kunskapsnivå.r>
r>
Vad härefter gäller frågorna om barn kan utskottetr>
instämma i vad motionärerna anför om betydelsenr>
av att de domare som dömer i mål där barn ärr>
inblandade har nödvändig kunskap om hur barn reagerarr>
m.m. Utskottet anser emellertid att de möjligheter somr>
i dag finns i rättegångsbalken att förordnar>
sakkunnig för att bistå rätten, ger möjlighet därr>
så krävs att förse domare med nödvändigr>
specialistkunskap om barns utveckling m.m.r>
Härtill kommer att frågorna också tas upp ir>
Domstolsverkets kursverksamhet.r>
r>
Att låta en särskild domstol ta hand om alla de mål därr>
det finns barn inblandade skulle innebärar>
att det skapades ytterligare en specialdomstol. Vadr>
gäller specialdomstolar har utskottet vidr>
upprepade tillfällen uttalat att sådana endast börr>
tillåtas om de kan anses besitta en särskildr>
kompetens som leder till att målen behandlas skickligt,r>
snabbt och ekonomiskt effektivt. Utskottetr>
kan inte se några sådana fördelar med enr>
barndomstol.r>
r>
Miljörätt tas upp i Domstolsverkets kursverksamhet.r>
r>
Utskottet ser inte heller något skäl för att enr>
gemensam och centraliserad utbildning skuller>
medföra en bättre utbildning eller en högrer>
kunskapsnivå.r>
r>
Utskottet föreslår med det anförda att riksdagenr>
avslår motionerna Ju224, Ju226, Ju232, Ju331,r>
Ju339, Ju361, Ju364, L277, Sf214 och Sf336 i härr>
aktuella delar.r>
r>
r>
r>
Vittnesfrågorr>
r>
r>
r>
r>
Flera motioner tar upp olika frågor som rör vittnen. Ir>
motion Ju369 (m) efterfrågas en höjning avr>
ersättningen till vittnen. I motionerna Ju297 (s), Ju363r>
(kd) och Ju364 (fp) efterfrågas vittnesstödr>
i olika former.r>
r>
r>
Ersättning till vittnen regleras i förordningenr>
(1982:805) om ersättning av allmänna medel tillr>
vittnen, m.m. Av 5 § framgår att ersättning förr>
tidsspillan får betalas till den som på grund avr>
inställelsen mister inkomst eller gör annan ekonomiskr>
förlust. Ersättningen får bestämmas till detr>
belopp som svarar mot den faktiska förlusten, dock högstr>
700 kr per dag. Beloppet höjdes till 700 krr>
den 1 september 1999 från att tidigare under enr>
längre tid ha varit 300 kr. Av 8 kap. 27 §r>
inkomstskattelagen (1999:1229) följer att ersättningenr>
är skattefri.r>
r>
I proposition 2000/01:79 Stöd till brottsofferr>
redovisade regeringen som målsättning att det vidr>
samtliga tingsrätter och hovrätter skulle finnasr>
vittnesstöd inom tre år. I juni 2001 fickr>
Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag attr>
tillsammans med Domstolsverket ta fram en plan förr>
hur det målet skall kunna uppnås samt att medverka tillr>
att vittesstödsverksamheten anordnas vid der>
orter där sådan verksamhet ännu inte bedrivs. Uppdragetr>
redovisades i januari 2002 i rapportenr>
Vittnesstöd - En kartläggning avr>
vittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter ochr>
hovrätterr>
hösten 2001. I rapporten redovisas en kartläggning avr>
omfattningen av vittnesstöd vid landetsr>
domstolar.r>
r>
I rapporten redovisas också en handlingsplan, uppdeladr>
i etapper, över hur regeringens mål skallr>
uppnås. Någon exakt tidpunkt för inrättandet avr>
vittnesstöd vid de olika domstolarna har inter>
föreslagits i handlingsplanen utan snarare ettr>
rullande schema där domstolar med godar>
förutsättningar för inrättande av verksamhetenr>
kommer att erhålla erbjudande om inrättande avr>
vittnesstöd.r>
r>
För närvarande finns vittnesstöd eller förbereds sådantr>
stöd vid samtliga tingsrätter i landetr>
utom Svegs tingsrätt, Huddinge tingsrätt,r>
Sollentuna tingsrätt, Solna tingsrätt, Södertäljer>
tingsrätt, Södra Roslags tingsrätt, Alingsås tingsrätt,r>
Lidköpings tingsrätt, Gotlands tingsrätt ochr>
Trelleborgs tingsrätt. Bland de tingsrätter som harr>
kansliort på flera ställen finns dock flerar>
exempel på att vittnesstöd inte finns vid samtligar>
kansliorter. Vittnesstödet finns även vidr>
hovrätterna med undantag för Svea hovrätt och Hovrättenr>
över Skåne och Blekinge. Inför den slutligar>
redovisningen av vittnesstödsverksamheten år 2004r>
kommer viss utvärdering att göras och också enr>
kontroll för att få bekräftelse på att alla domstolar dår>
har tillgång till vittnesstöd.r>
r>
Utskottet har härutöver inhämtat följande upplysningar omr>
projektet rörande vittnesstöd.r>
r>
Verksamheten sker vanligen inom ramen för den verksamhetr>
som brottsofferjourerna bedriver. Dessar>
får visst stöd av kommunerna men också frånr>
brottsofferfonden. Fonden finansierar också någrar>
lokalar>
samordnare. I övrigt får denna verksamhet inte någotr>
ekonomiskt stöd utan bedrivs ideellt.r>
r>
På varje ort finns i regel en samordnare somr>
vanligen kommer från brottsofferjouren. Vissar>
samordnare erhåller arvode.r>
r>
Många av dem som fungerar som vittnesstödjare ärr>
pensionärer, studenter eller deltidsarbetande.r>
Det finns ingen statistik över könsfördelningen men enr>
vag uppskattning ger vid handen att enr>
majoritet är kvinnor.r>
r>
Den som skall fungera som vittnesstödjare måste genomgår>
utbildning. Den sköts i samarbete mellanr>
brottsofferjourerna och Brottsoffermyndigheten.r>
r>
Här kan också nämnas att domstolslokalernas utformningr>
är föremål för en kontinuerlig översyn ochr>
vid ombyggnader beaktas alltid behovet av särskildar>
väntrum för målsägande och vittnen.r>
r>
Utskottet behandlade yrkanden om vittnesersättningr>
våren 2001 (bet. 2000/01:JuU32 s. 10) ochr>
yrkanden om vittnesstöd våren 2002 (bet. 2001/02:JuU7 s.r>
23 f).r>
r>
Utskottet konstaterar att trygghet för vittnen är enr>
viktig hörnsten i rättsväsendets arbete medr>
att minska brottsligheten och öka tryggheten.r>
Frågorna har också under senare år rönt ett stortr>
intresse i riksdagen. Mot den bakgrunden är detr>
glädjande att arbetet med att organisera en särskildr>
stödverksamhet för vittnen nu kommit igång. Utskottetr>
känner ingen tvekan om att arbetet bedrivs medr>
erforderlig kraft och engagemang. Med det anfördar>
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionernar>
Ju297, Ju363 och Ju364 i här aktuella delar.r>
r>
När det sedan gäller ersättningen konstaterar utskottetr>
att en kraftig höjning skedde 1999.r>
Utskottet anser inte nu att det är påkallat med någonr>
ytterligare höjning. Motion Ju369 bör avslåsr>
av riksdagen.r>
r>
r>
r>
Videokonferens i förvaltningsdomstolarnar>
r>
r>
r>
r>
För närvarande pågår en försöksverksamhet medr>
videokonferens i allmän förvaltningsdomstol.r>
Försöksverksamheten innebär att parter under vissar>
förutsättningar kan delta i muntlig förhandlingr>
inför rätten genom videokonferens. Vidare kanr>
tekniken användas för bevisupptagning, t.ex.r>
vittnesförhör. Bestämmelser om detta har meddelatsr>
i lagen (2001:25) om försöksverksamhet medr>
videokonferens i allmän förvaltningsdomstol. Lagenr>
gäller t.o.m. den 31 mars 2003. Ir>
budgetpropositionen föreslås - med hänvisning tillr>
att den nya tekniken inte kunnat installeras ir>
den omfattning som det var tänkt - att giltighetstidenr>
förlängs till den 31 december 2004. Utskottetr>
föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag.r>
r>
r>
r>
r>
Kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för kriminalvårdens resultatr>
under verksamhetsåret 2001.r>
Utskottet delar regeringens bedömning attr>
kriminalvården i stort har fullgjort de målr>
som ställts upp för dess verksamhet. I avsnittet tarr>
utskottet vidare ställning tillr>
vilka prioriteringar som bör ligga till grund förr>
kriminalvårdens verksamhet under årr>
2003. Utskottet behandlar också ett antalr>
motionsyrkanden rörande bl.a. åtgärder motr>
droger inom kriminalvården, platstillgången pår>
anstalter och häkten, personalkompetensr>
samt ersättning till lekmannaövervakare. Utskottetr>
hänvisar i dessa delar bl.a. tillr>
genomförda reformer och pågående reformarbete.r>
Beträffande anstalts- ochr>
häkteskapaciteten hänvisar utskottet till de tillskottr>
som regeringen föreslår. Mot denr>
bakgrunden avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.r>
Jämför reservationerna 32-36.r>
r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
r>
Kriminalvårdens huvuduppgifter är att verkställar>
påföljderna fängelse, skyddstillsyn och vilkorligr>
dom med samhällstjänst, att ansvara för övervakningenr>
av de villkorligt frigivna och de som stårr>
under intensivövervakning med elektronisk kontroll samtr>
att utföra särskilda personutredningar ir>
brottmål. Kriminalvården ansvarar dessutom förr>
verksamheten vid häktena samt sköter transporter avr>
frihetsberövade personer som skall avvisas ellerr>
utvisas från Sverige. Kriminalvårdens verksamhetr>
skall präglas av en human människosyn, godr>
omvårdnad och ett aktivt påverkansarbete underr>
iakttagande av en hög grad av säkerhet samt respekt förr>
den enskildes integritet och rättssäkerhet.r>
r>
r>
I syfte att effektivisera verksamheten har kriminalvårdenr>
under senare år bl.a. genomfört ettr>
antal organisationsförändringar. Regionmyndigheternar>
har avskaffats och ersatts av en nyr>
organisation för uppföljning och tillsyn. En nyr>
placerarorganisation med samordningsansvar harr>
inrättats för ett effektivare utnyttjande av platserr>
på häkten och anstalter. Anstaltsindelningenr>
har också förändrats på så sätt att indelningen i fyrar>
säkerhetsklasser har avskaffats och ersattsr>
av en ordning där åtskillnad görs endast mellanr>
placering i öppna och slutna anstalter.r>
Kriminalvårdsstyrelsen är centralr>
förvaltningsmyndighet för all kriminalvårdsverksamhet. Denr>
ärr>
också chefsmyndighet för de 36 lokalar>
kriminalvårdsmyndigheterna och för transporttjänsten.r>
Ir>
administrativt hänseende är styrelsen chefsmyndighetr>
även för Kriminalvårdsnämnden och för de 30r>
övervakningsnämnderna.r>
r>
Under behandlingen av budgetpropositionen harr>
utskottet haft en utfrågning där bl.a.r>
generaldirektören för Kriminalvårdsstyrelsenr>
medverkade. Utfrågningen var särskilt inriktad pår>
beläggningssituationen på anstalter och häkten.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
Kriminalvårdens resultat för år 2001 skall bedömasr>
mot bakgrund av de mål och prioriteringar somr>
gällde för verksamheten. Enligt dessa hader>
kriminalvården att utforma verkställigheten så att denr>
främjar en anpassning till samhället efter frigivningen.r>
Frigivningsförberedelserna skulle anpassasr>
så att de dömdas möjligheter till en ordnad situationr>
vid frigivningen förbättras. Vidare skuller>
kriminalvården skapa förutsättningar för att görar>
alternativen till fängelse trovärdiga så att der>
skulle kunna få bredast möjliga tillämpning. Anstalterr>
och häkten skulle hållas fria från narkotika,r>
alkohol och andra droger.r>
r>
r>
I det följande beskrivs kriminalvårdens resultat jämter>
regeringens bedömning med fokus på de nur>
angivna målen. Avslutningsvis redovisar utskottet sinr>
uppfattning.r>
r>
Medelbeläggningen vid landets kriminalvårdsanstalter varr>
3 892 personer under år 2001 eller ca 92r>
% av tillängliga platser, vilket är en ökning medr>
2 procentenheter från föregående år (ser>
tabell). Medelantalet tillgängliga anstaltsplatser varr>
103 fler år 2001 jämfört med föregående år.r>
Antalet tillgängliga platser på slutna anstalter varr>
per den 31 december 2001 drygt 130 fler änr>
samma datum föregående år.r>
r>
r>
Antal tillgängliga platser och medelbeläggning på riketsr>
anstalterr>
----------------------------------------------------r>
| År |Medelantal |Medelbeläggning|Beläggning i |r>
| |tillgängliga |på rikets |procent av |r>
| |platser |anstalter |tillgängliga |r>
| | | |platser |r>
----------------------------------------------------r>
|1998 | 4 087 | 3 573 | 87 % |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 | 4 085 | 3 596 | 88 % |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 | 4 125 | 3 712 | 90 % |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 | 4 228 | 3 892 1 | 92 % |r>
----------------------------------------------------r>
1 Uppgiften, som hämtats från Kriminalvårdensr>
officiella statistik för 2001, avviker någotr>
r>
från vad som angetts i budgetpropositionen.r>
r>
r>
Medelbeläggningen vid landets häkten var 1 507r>
personer under år 2001r>
eller ca 94 % av tillängliga platser, vilket ärr>
en ökning med 4r>
procentenheter från föregående år (se tabell).r>
r>
r>
r>
Antal häktesplatser och medelbeläggning på riketsr>
häktenr>
----------------------------------------------------r>
r>
| År |Medelantal |Medelbeläggning|Beläggning ir>
|r>
| |tillgängliga |på rikets |procent avr>
|r>
| |platser |häkten |tillgängliga |r>
| | | |platser |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1998 | 1 479 | 1 264 | 85 % |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999 | 1 480 | 1 276 | 86 % |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000 | 1 521 | 1 367 | 90 % |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001 | 1 601 | 1 507 | 94 % |r>
----------------------------------------------------r>
r>
Medelantalet tillgängliga häktesplatser var 80 flerr>
år 2001 jämfört medr>
föregående år. Antalet tillgängliga häktesplatser perr>
den 31 december 2001r>
var 28 fler än samma datum föregående år. Denna ökningr>
hade blivit störrer>
om inte kriminalvården samtidigt hade tvingatsr>
stänga ett antalr>
häktesplatser på grund av mögelproblem.r>
r>
r>
Antalet verkställighetsfall i häkte var i medeltalr>
329 under år 2001,r>
vilket motsvarar en ökning med närmare 60 % jämfört medr>
föregående år (ser>
tabell).r>
r>
r>
Medelantal verkställighetsfall på rikets häktenr>
----------------------------------------------------r>
r>
| År |Medelantal |Därav fängelsedömda somr>
|r>
| |verkställighetsfall |väntar pår>
anstaltsplatsr>
|r>
| |på häkte | |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1998 | 178 | 135 |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999 | 201 | 146 |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000 | 206 | 153 |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001 | 329 | 277 |r>
----------------------------------------------------r>
r>
Kriminalvårdsstyrelsen har på uppdrag av regeringenr>
bl.a. analyseratr>
orsakerna till den uppkomna situationen medr>
ett stort antalr>
verkställighetsfall. Av analysen framgår bl.a.r>
att det högar>
platsutnyttjandet på anstalterna är en viktigr>
förklaring. Den högar>
beläggningen på anstalterna, främst på de slutnar>
platserna, beror i sinr>
tur främst på att strafftiderna har ökat och attr>
reglerna om villkorligr>
frigivning efter halva strafftiden togs bort årr>
1999. Dessutom ökarr>
platsbehovet vid en ökad differentiering av olikar>
kategorier av intagna.r>
r>
r>
Kostnaden per producerat vårddygn på anstalt var årr>
2001 i genomsnittr>
1 684 kr, vilket är en minskning med drygt 3 % jämförtr>
med föregående år.r>
Dygnskostnaden per producerat vårddygn på häkte var 1r>
809 kr, vilket ärr>
samma kostnad som föregående år (se tabell).r>
r>
r>
Genomsnittlig kostnad per producerat vårddygn på anstaltr>
och häkter>
---------------------------------------------------r>
|År | Alla | Slutna | Öppna |Häkte |r>
| |anstalter |anstalter |anstalter | |r>
---------------------------------------------------r>
|1998|1 870 kr |2 123 kr |1 288 kr |1 869 krr>
|r>
---------------------------------------------------r>
|1999|1 836 kr |2 028 kr |1 340 kr |1 925 krr>
|r>
---------------------------------------------------r>
|2000|1 737 kr |1 896 kr |1 327 kr |1 809 krr>
|r>
---------------------------------------------------r>
|2001|1 684 kr |1 835 kr |1 275 kr |1 809 krr>
|r>
---------------------------------------------------r>
Regeringen konstaterar att den högar>
beläggningen har påverkatr>
kriminalvårdens arbete år 2001. Under innevarande årr>
har 150 miljonerr>
kronor tillförts kriminalvården för att kunna hanterar>
volymökningen pår>
kort sikt. Den akuta situationen kan enligt regeringenr>
härigenom hanterasr>
och nya platser öppnas. Olika alternativ för en merr>
långsiktig hanteringr>
av platssituationen måste emellertid övervägas.r>
r>
r>
I fråga om åtgärder för att förebygga återfall ir>
brott kan följander>
nämnas. Den totala sysselsättningsgraden för de intagnar>
i anstalt under årr>
2001 var 79 %, vilket är en minskning med 2r>
procentenheter jämfört medr>
året innan.r>
r>
r>
Fördelning mellan olika slag av sysselsättning vidr>
anstalt (tusental tim.)r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
|År |Arbets-|Utbild-|Intern|Program-|Övrig |r>
Outnyttjadr>
|r>
| |drift |ning |service2|verksamhet|sysselsätt-|tidr>
|r>
| |1 | | | |ning |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
|1998|2 081 |853 |1 296 | 652 | 968 |1 419r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
|1999|2 045 |845 |1 312 | 526 | 991 |1 234r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
|2000|2 062 |872 |1 425 | 402 | 1 018 |1 355r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
|2001|2 073 |898 |1 483 | 384 | 1 156 |1 561r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
1 Arbete med produktion m.m.r>
r>
2 Inre arbete såsom lokalvård, kökshandräckning samtr>
underhåll av lokaler och grönytor.r>
r>
r>
Kriminalvården har haft svårigheter att fullt utr>
genomföra denr>
utökade satsningen på nationella brotts- ochr>
missbruksrelaterader>
program. Detta har enligt Kriminalvårdsstyrelsen berottr>
på högr>
personalomsättning och svårigheter att får>
klienter tillr>
programmen respektive att få dem att fullfölja dem, menr>
även pår>
en ökad medvetenhet om vikten av attr>
programmen ärr>
forskningsbaserade och genomförs i enlighet med uppställdar>
krav.r>
Antalet yrkesutbildningar finansierade avr>
länsarbetsnämnderna harr>
utökats och har lett till att kriminalvården kan erbjudar>
intagnar>
i Stockholmsområdet och på andra håll i landet ettr>
utökat antalr>
yrkesutbildningar. Arbetet med att förbättra der>
intagnasr>
möjligheter till kontakt med sina familjer harr>
fortsatt.r>
r>
r>
Regeringen konstaterar att kriminalvårdens verksamhetr>
under årr>
2001 präglats av den höga beläggningsnivån och der>
svårigheter somr>
är förknippade med den. Trots det har kriminalvårdenr>
fortsattr>
strävandena mot ett effektivt återfallsförebyggander>
arbete.r>
Regeringen anser att den inriktning avr>
programverksamheten därr>
kvalitet snarare än kvantitet prioriteras är värdefullr>
och attr>
detta arbete bör fortsätta. Att kriminalvården inte harr>
uppnåttr>
det uppställda målet att alla intagna med behov skallr>
erbjudasr>
grundskole- och gymnasieutbildning serr>
regeringen somr>
oroväckande, eftersom utbildning är en mycket viktigr>
faktor förr>
möjligheterna till återanpassning till samhället.r>
Regeringenr>
påtalar vidare vikten av att det arbete som inleds underr>
tiden ir>
anstalt med att förebygga återfall i brott fortsätterr>
efterr>
verkställighetens slut. För att inledande åtgärderr>
skall har>
eftersträvad effekt krävs att också andra huvudmän ir>
samhälletr>
fortsätter det arbete som påbörjas underr>
verkställigheten. Ettr>
stärkt samarbete mellan kriminalvården ochr>
olikar>
frivilligorganisationer är enligt regeringen positivtr>
och börr>
fortsätta.r>
r>
Angående målet att frigivningsförberedelserna skallr>
förbättrasr>
kan konstateras att problemet med att många intagnar>
friges tillr>
en oordnad social tillvaro med missbruksproblem ochr>
negativar>
sociala kontakter kvarstår och att andelen intagna somr>
frigesr>
direkt från häkte har ökat. Kriminalvården har sedanr>
hösten 2001r>
infört ett nytt sätt att planera för de intagnas tid ir>
anstaltr>
innebärande att en risk- och behovsbedömning alltidr>
görs somr>
grund för planeringen såväl vad avser säkerhetr>
som der>
individuellt prioriterade brottsrelaterade behoven.r>
Härigenom harr>
kriminalvården redan från verkställighetens början ettr>
störrer>
fokus på frigivningen.r>
r>
Den treåriga försöksverksamheten medr>
användning avr>
intensivövervakning med elektronisk kontroll som ettr>
led ir>
frigivningsförberedelserna (IÖV-utsluss) inleddes den 1r>
oktoberr>
2001 och har inledningsvis fungerat väl.r>
Enligtr>
Kriminalvårdsstyrelsen har intresset förr>
självförvaltning, ir>
syfte att förbereda de intagna för frigivningen och attr>
stärkar>
den enskildes personliga ansvar, ökat blandr>
kriminalvårdensr>
myndigheter. Verksamhet med självförvaltning harr>
genomförts pår>
ett antal anstalter.r>
r>
Kriminalvården har under år 2001 fortsatt sitt bredar>
samarbeter>
med externa myndigheter och olikar>
frivilligorganisationer inomr>
ramen för arbetet med att förbereda de intagna förr>
frigivning.r>
För att ytterligare stimulera samarbetet med olikar>
ideellar>
organisationer har Kriminalvårdsstyrelsen avsatt ochr>
fördelatr>
särskilda medel, i avsikt att kunna betala förr>
tjänster somr>
utförts av vissa organisationer i utslussningsarbetet.r>
Vidare harr>
många kriminalvårdsmyndigheter tecknat avtal medr>
lokalar>
arbetsförmedlingar.r>
r>
Regeringen anser att det är oroväckande att andelenr>
intagna somr>
friges direkt från häkte har ökat, men att de extrar>
medel somr>
regeringen har tillfört kriminalvården under innevarander>
år börr>
leda till en förbättrad situation i detta avseende.r>
Regeringenr>
ser det också som positivt att den inleddar>
försöksverksamhetenr>
med intensivövervakning med elektronisk kontroll ir>
samband medr>
frigivningen inledningsvis haft goda resultat. Vidarer>
anförr>
regeringen att kriminalvården bör fortsättar>
utvecklingen avr>
samarbetet med kommunerna och andra huvudmän ir>
samhället.r>
r>
Antalet personer som i någon form var klienter hosr>
frivårdenr>
ökade under år 2001 med 2 % (se tabell).r>
r>
r>
Genomsnittligt antal frivårdsklienterr>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|År |Frivård|Skydds-|Villkorligt|Samhälls-|Kontrakts-|r>
Intensiv-r>
|r>
| |(totalt)|tillsyn1|frigivna|tjänst |vård |r>
övervakn.r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|1998|11 |5 470 |4 023 | 680 |1 013 | 381r>
|r>
| |567 | | | | |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|1999|11 |5 084 |4 219 |1 0112 |1 091 | 340r>
|r>
| |753 | | | | |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|2000|11 |4 765 |4 234 |1 4183 |1 092 | 218r>
|r>
| |727 | | | | |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|2001|12 |4 734 |4 233 |1 8024 |1 048 | 202r>
|r>
| |019 | | | | |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
1 Exklusive skyddstillsynsdömda med föreskrift omr>
samhällstjänst ellerr>
kontraktsvårdr>
r>
r>
2 Varav 854 skyddstillsynsdömda och 157 villkorligr>
domr>
r>
3 Varav 1 087 skyddstillsynsdömda och 331 villkorligr>
domr>
r>
4 Varav 1 156 skyddstillsynsdömda och 646 villkorligr>
domr>
r>
r>
Med anledning av att antalet personer som dömtsr>
tillr>
påföljdskombinationer innehållande samhällstjänstr>
harr>
fortsatt att öka under år 2001 har regeringenr>
gettr>
Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärderar>
dessar>
påföljdskombinationer såsom de har kommit attr>
tillämpasr>
efter den 1 januari 1999. Uppdraget kommer attr>
redovisasr>
under våren 2003.r>
r>
r>
Under år 2001 fortsatte kriminalvårdensr>
myndigheterr>
arbetet med att stärka samverkan med andra delarr>
avr>
rättsväsendet och övriga samverkanspartner. Denr>
samverkanr>
som sker med det övriga rättsväsendet ärr>
enligtr>
Kriminalvårdsstyrelsen av primär betydelse för attr>
spridar>
kännedom om frivårdsalternativen och öka tilltronr>
tillr>
dessa. Frivården deltar i flera olika samverkansprojektr>
förr>
att få till stånd en snabbare lagföring. Erfarenheternar>
frånr>
dessa projekt är enligt Kriminalvårdsstyrelsen mycketr>
goda.r>
r>
Den 1 januari 2002 var antalet lekmannaövervakare 4r>
508,r>
vilket motsvarar en ökning med 4 % sedan den 1 januarir>
2001.r>
Andelen klienter med lekmannaövervakare har dockr>
minskatr>
under den senaste femårsperioden, från 48 % 1998 till 44r>
%r>
2002.r>
r>
Regeringen ser positivt på de åtgärder somr>
kriminalvårdenr>
vidtagit för att försöka öka antalet lekmannaövervakarer>
ochr>
konstaterar att det verkar som att de vidtagnar>
åtgärdernar>
haft effekt och att det är angeläget att dettar>
arbeter>
fortsätter. Regeringen anför slutligen attr>
frivårdenr>
uppfyller en central del av kriminalvårdens uppdrag.r>
Inter>
minst mot bakgrund av arbetet med försöksverksamhetenr>
medr>
intensifierade frigivningsförberedelser kommerr>
regeringenr>
att ha anledning att noga följa frivårdens arbeter>
framöver.r>
r>
r>
Drogmissbrukare inskrivna i anstalt per den 1 oktoberr>
årenr>
1998-2001r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|År | |Narkotikamiss-|Blandmiss- |Alkoholmiss-r>
|r>
| |Totalt|brukare | |r>
|r>
| | antal| |brukare |brukarer>
|r>
| | | | |r>
|r>
| | intagna| | |r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
| | |Antal | % |Antal | % |Antal | %r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|1998|3 546 |1 021 |28,8 |590 |16,6 |523 |14,7r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|1999|3 536 |1 025 |29,0 |634 |17,9 |551 |15,6r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|2000|3 633 |1 215 |33,4 |624 |17,2 |479 |13,2r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|2001|3 708 |1 279 |34,5 |555 |15,0 |468 |12,6r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
I fråga om bekämpningen av narkotika och andra drogerr>
framgår det avr>
uppgifter som anstalterna har lämnat att antaletr>
anstalter medr>
daglig förekomst av narkotika minskat under år 2001.r>
Åtta anstalterr>
har uppgivit att missbruk förekommit ofta eller så gottr>
som dagligenr>
under perioden april-september 2001, jämfört med nior>
anstalter underr>
motsvarande period år 2000. Andelenr>
narkotikamissbrukare i anstaltr>
har ökat de senaste åren. Omkring 50 % av de intagnar>
var år 2001r>
klassificerade som narkotika- eller blandmissbrukarer>
(se tabell).r>
Det bör här påpekas att detta inte innebär att hälften avr>
de intagnar>
missbrukar under anstaltstiden; innebörden är attr>
hälften av der>
intagna bedömdes vara aktiva missbrukare när de togs in.r>
Även blandr>
frivårdsklienterna har andelen med känt missbrukr>
ökat.r>
r>
r>
För att hålla anstalter och häkten fria frånr>
droger harr>
kriminalvården bl.a. vidtagit flera olika ingripander>
åtgärder, somr>
kontroll, differentiering av intagna ochr>
påverkansinsatser. Somr>
specialresurser för att motiverar>
narkotikamissbrukare tillr>
behandling fanns 474 inrättade platser i början av årr>
2001, vilketr>
är en ökning jämfört med föregående år. Vid ingången avr>
år 2002 hader>
antalet platser ökat ytterligare till 633.r>
Antaletr>
narkotikamissbrukare som var placerade enligt 34 § lagenr>
(1974:203)r>
om kriminalvård i anstalt (KvaL) ökade något underr>
år 2001 ir>
jämförelse med de föregående åren, även om antaletr>
var fortsattr>
lågt. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen kan detta vara enr>
antydan tillr>
att den negativa trenden i detta avseende harr>
brutits. Enligtr>
Kriminalvårdsstyrelsen är finansieringsfrågan fortsattr>
ett stortr>
problem vid placeringar av detta slag. Ävenr>
de längrer>
verkställighetstiderna och den därmed lägrer>
genomströmningen somr>
varit under året kan ha lett till färre placeringar.r>
r>
Inom ramen för regeringens narkotikapolitiskar>
handlingsplan harr>
Kriminalvårdsstyrelsen under våren 2002 fått i uppdragr>
att genomförar>
en särskild satsning på att bekämpar>
narkotikamissbruket blandr>
kriminalvårdens klienter. För detta ändamål harr>
regeringen avsattr>
100 miljoner kronor under en treårsperiod. Målsättningenr>
är bl.a.r>
att samtliga narkotikamissbrukare som kommer ir>
kontakt medr>
kriminalvården skall identifieras och erbjudas vård,r>
att utvecklar>
och utvärdera de missbruksrelaterade programmen ochr>
att flerr>
narkotikamissbrukare genomgår dessa program, attr>
kraftigt minskar>
införseln av narkotika på anstalter och häktenr>
samt att ökar>
personalens kunskaper om motivation avr>
narkotikamissbrukare. Ir>
uppdraget ingår även att kartlägga problemen som hindrarr>
placeringarr>
enligt 34 § KvaL och att utveckla särskildar>
program förr>
kontraktsvård.r>
r>
Regeringen konstaterar att narkotikasituationen vidr>
anstalter ochr>
inom frivården återspeglar utvecklingen avr>
narkotikasituationen ir>
samhället i stort. Under senare år harr>
narkotikasituationen vidr>
såväl anstalter som inom frivården försämrats.r>
Andelenr>
narkotikamissbrukare bland nyintagna på anstalt harr>
ökat. Detsammar>
gäller bland frivårdens klienter. Enligt regeringen ärr>
det en avr>
kriminalvårdens viktigaste uppgifter attr>
bekämpar>
narkotikamissbruket. Detta arbete har fortsatt högr>
prioritet, vilketr>
bl.a. visas genom att regeringen tillförtr>
kriminalvården särskildar>
medel för satsningen på att bekämpar>
narkotikamissbruket blandr>
kriminalvårdens klienter. Att så sker är också avr>
väsentligr>
betydelse för att förebygga återfall i brott.r>
Regeringen avser attr>
noggrant följa kriminalvårdens insatser motr>
narkotikamissbruk.r>
r>
Beträffande kampen mot brott med rasistiska,r>
främlingsfientligar>
eller homofobiska inslag konstaterarr>
regeringen attr>
Kriminalvårdsstyrelsen ställt sig bakom denr>
strategi somr>
Brottsförebyggande rådet har utarbetat för attr>
säkerställa attr>
rättsväsendets personal har god kunskap om såväl grundenr>
för brottr>
med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiskar>
inslag somr>
situationen för dem som utsätts för dessa brott.r>
Personalen inomr>
kriminalvården kommer, som ett led i den nyar>
grund- ochr>
fortutbildningen, att få lära sig om grunden för dessar>
brott ochr>
situationen för de grupper som utsätts för dem. Förr>
intagna som ärr>
dömda för denna typ av brott är differentiering,r>
utbildning ochr>
deltagande i påverkansprogram viktiga delar ir>
strategin för attr>
motverka och begränsa rasism, främlingsfientlighet ochr>
homofobi.r>
r>
Beträffande kriminalvårdens personal kan det noterasr>
att antaletr>
årsarbetskrafter under år 2001 uppgick till 6 754,r>
vilket är enr>
marginell ökning jämfört med föregående år.r>
Kriminalvårdsstyrelsenr>
betraktar personalomsättningen som relativt låg ellerr>
åtminstone somr>
normal. I fråga om kompetensutvecklingen blandr>
personalen framgårr>
att det år 2001 genomfördes 20 500 dagar grundutbildningr>
av personalr>
med klientnära arbete, vilket utgör en ökning jämförtr>
med åren 1999r>
och 2000 då som mest 19 000 grundutbildningsdagarr>
genomfördes.r>
Utöver grundutbildningen användes ca 35 500r>
utbildningsdagar tillr>
annan kompetensutveckling, varav ca 28 000 dagar avsågr>
utbildning avr>
personal med klientnära arbete. Från årsskiftetr>
2001/2002 harr>
kriminalvården tagit i bruk en ny utbildningsmodell,r>
benämnd KRUT,r>
för såväl grundutbildning som fortbildning. Måletr>
är att höjar>
kompetensen, främst hos vårdarpersonalen.r>
Nyanställda inomr>
kriminalvården genomgår utbildning varvat med praktisktr>
arbete underr>
ett och ett halvt år. För nyanställda som saknarr>
högskoleutbildningr>
kommer en tio poängs högskoleutbildning att ingå.r>
Kriminalvården harr>
även under år 2001 upplevt svårigheter att rekryterar>
medarbetare medr>
rätt utbildning och erfarenhet.r>
r>
Regeringen anför att kriminalvårdens personalr>
utgör en mycketr>
viktig resurs och att det därför är angeläget att der>
har relevantr>
och tillräcklig utbildning för det arbete som der>
skall utföra.r>
Regeringen ser positivt på den satsning pår>
utbildning somr>
kriminalvården nu genomför. Eftersom andrar>
kompetensprofiler varr>
aktuella då många av dem som i dag arbetar inomr>
kriminalvårdenr>
rekryterades är kompetensutveckling av centralr>
betydelse. Det ärr>
enligt regeringen viktigt att personalen ges de rättar>
verktygen förr>
att kunna bedriva en effektiv kriminalvård. Regeringenr>
betonar ocksår>
vikten av att kriminalvården även i fortsättningenr>
vidtar åtgärderr>
för att personalen i ökad utsträckning skall ha enr>
varierad etniskr>
bakgrund och att kriminalvården fortsätter strävandenar>
efter enr>
jämnare könsfördelning mellan olika yrkeskategorier.r>
r>
Utskottet vill i fråga om de enskildar>
verksamhetsområdena framförar>
följande.r>
r>
Vad gäller beläggningssituationen på anstalter ochr>
häkten kanr>
utskottet konstatera att denna ytterligarer>
förvärrats under detr>
första halvåret 2002. Utskottet instämmer emellertid ir>
regeringensr>
bedömning att den akuta beläggningssituationen kanr>
hanteras och nyar>
platser öppnas genom de extra medel som kriminalvårdenr>
tillförts.r>
När det gäller den mer långsiktigar>
hanteringen avr>
beläggningssituationen är det viktigt attr>
kriminalvården gesr>
möjlighet att hantera volymförändringar utan attr>
verksamheten ir>
övrigt blir lidande. Som regeringen konstaterarr>
måste olikar>
alternativ för en mer långsiktig hantering avr>
platssituationenr>
övervägas.r>
r>
I fråga om åtgärder för att förebygga återfall ir>
brott kanr>
utskottet konstatera att den totalar>
sysselsättningsgraden för der>
intagna fortsatt att minska även under år 2001. Somr>
utskottetr>
anförde i föregående års budgetbetänkande (2001/02:JuU1r>
s. 86) ärr>
det viktigt att fängelsetiden ges ett meningsfulltr>
innehåll och attr>
de intagna därvid erbjuds lämplig sysselsättning.r>
Utskottet delarr>
regeringens uppfattning om betydelsen av att arbetetr>
under tiden ir>
anstalt med att förebygga återfall i brottr>
fortsätter efterr>
verkställighetens slut.r>
r>
När det gäller frigivningsförberedelser välkomnarr>
utskottet attr>
kriminalvården under år 2001 infört ett nytt sättr>
att planerar>
verkställigheten, med ett redan från början störrer>
fokus pår>
frigivningen. Det är glädjande attr>
försöksverksamheten medr>
användning av intensivövervakning med elektroniskr>
kontroll som ettr>
led i frigivningsförberedelserna (IÖV-utsluss)r>
inledningsvis harr>
fungerat väl. Som regeringen konstaterar är detr>
emellertid oroander>
att andelen dömda som friges direkt från häkte harr>
ökat.r>
r>
Bekämpning av droger är en av kriminalvårdensr>
viktigaste uppgifterr>
och av väsentlig betydelse för att förebyggar>
återfall i brott.r>
Utskottet kan konstatera att missbrukssituationen pår>
anstalternar>
inte har blivit bättre under år 2001. De särskilda medelr>
regeringenr>
har tillfört kriminalvården för satsningen pår>
att bekämpar>
narkotikamissbruket bland kriminalvårdens klienter ärr>
välkomna ochr>
torde vara av väsentlig betydelse för strävandenar>
mot drogfriar>
anstalter och häkten.r>
r>
Utskottet vill slutligen framhålla viktenr>
av attr>
kompetensutvecklingen bland personalen fortsätter. Detr>
är angelägetr>
att kriminalvårdens personal har relevant och tillräckligr>
utbildningr>
för det arbete som de skall utföra. En kompetent ochr>
välutbildadr>
personal är av avgörande betydelse för attr>
kriminalvården skallr>
kunna uppfylla de mål som gäller för verksamheten, t.ex.r>
att erbjudar>
de intagna i anstalterna ett meningsfulltr>
verkställighetsinnehåll.r>
En bra grundutbildning för nyanställda ochr>
kompetensutveckling avr>
befintlig personal i klientnära arbete är såledesr>
mycket viktigt.r>
Den nya utbildningsmodell för grundutbildning ochr>
fortbildning somr>
kriminalvården börjat tillämpa under innevarande årr>
framstår somr>
ändamålsenlig för att uppfylla dessa behov.r>
r>
Sammanfattningsvis har utskottet inte funnit något somr>
talar emotr>
de slutsatser regeringen dragit i fråga omr>
de olikar>
verksamhetsmålen. Utskottet vill tillägga attr>
kriminalvården har enr>
mycket svår uppgift och att målen är högt satta.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
I fråga om verksamhetens inriktning under kommander>
budgetår anförr>
regeringen bl.a. följande. Kriminalvårdens arbete skallr>
präglas avr>
ambitionen att minska riskerna för återfall i brott utanr>
att kravenr>
på att utdömda påföljder verkställs på ett säkert ochr>
trovärdigtr>
sätt eftersätts. Genom de ekonomiska tillskott som harr>
tillförtsr>
kriminalvården innevarande år och de som nu föreslås förr>
kommande årr>
finns förutsättningar att hantera de inträffader>
volymökningarna der>
närmaste åren. Det innebär att kriminalvården kanr>
fortsätta attr>
utveckla verksamheten mot de prioriterade målen,r>
dvs. förebyggar>
återfall i brott, förhindra grovr>
brottslighet underr>
verkställigheten, förbereda frigivningen ochr>
bekämpar>
narkotikamissbruket. Regeringens narkotikapolitiskar>
handlingsplanr>
innefattar en särskild narkotikasatsning inomr>
kriminalvården som görr>
att arbetet med att bekämpa narkotikan - både genomr>
kontrollåtgärderr>
och behandlingsinsatser - kan bedrivas med ökadr>
intensitet. Genomr>
extern granskning av kriminalvårdensr>
resursutnyttjande ochr>
tillsättandet av en utredning som skall utarbetar>
förslag till enr>
modern lagreglering av verkställigheten avr>
påföljder stärksr>
förutsättningarna för en effektivt bedrivenr>
verksamhet.r>
r>
r>
Utskottet har ingen erinran mot de bedömningarr>
regeringen harr>
gjort i denna del.r>
r>
r>
r>
Anslagetr>
r>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns en jämförelse avr>
regeringens ochr>
oppositionens förslag till anslag för kriminalvården förr>
år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 | 2003 | | | |r>
|r>
|inkl. TB | | | | |r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|4 282 603 |4 472 939 |+ 114 |+ 100 |+ 87 |+ 200r>
|r>
| | |998 |000 |000 |000r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
r>
För år 2002 uppgår kriminalvårdens anslag, inklusiver>
medel som tillförts pår>
tilläggsbudget, till knappt 4,3 miljarder kronor. Vidr>
ingången av året hader>
en anslagskredit om ca 57 miljoner kronor utnyttjats.r>
Utgiftsprognosen förr>
år 2002 är beräknad till knappt 4,3 miljarderr>
kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 pår>
närmare 4,5 miljarderr>
kronor. För att ge kriminalvården förutsättningarr>
att både behålla der>
platser som öppnas under innevarande år och klarar>
förväntade platsbehovr>
under kommande år föreslår regeringen att anslagetr>
tillförs 230 miljonerr>
kronor. Vidare föreslår regeringen att anslaget ökasr>
med 20 miljoner kronorr>
i enlighet med tidigare beslut att under periodenr>
2002-2004 avsätta 100r>
miljoner kronor för en särskild narkotikasatsningr>
inom kriminalvården (ser>
prop. 2001/02:91). Regeringen föreslår ocksår>
för detta syfte attr>
kriminalvården tillförs 10 miljoner kronor av detr>
under utgiftsområde 9r>
uppförda anslaget 14:8 Alkohol- ochr>
narkotikapolitiska åtgärder. Ir>
anslagsberäkningen har även hänsyn tagits tillr>
beräknade utgiftsökningar förr>
löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader samtr>
en delfinansiering avr>
arkivhållningen hos Riksarkivet. Därutöver harr>
regeringen föreslagit attr>
anslagsnivån justeras ned med drygt 31 miljoner kronorr>
i syfte att begränsar>
statlig konsumtion.r>
r>
I motion Ju370 (m) begärs en höjning av anslaget medr>
115 miljoner kronorr>
för att överföra institutionsvården av ungar>
lagöverträdare från Statensr>
institutionsstyrelse till kriminalvården. I motionr>
Ju353 och Fi232 (båda fp)r>
begärs en höjning av anslaget med 100 miljonerr>
kronor. Beloppet skallr>
användas bl.a. till en ökning av antaletr>
anstaltsplatser samt tillr>
personalförstärkningar inom kriminalvården. I motionr>
Ju346 (kd) begärs enr>
höjning av anslaget med 87 miljoner kronor. De ökader>
medlen skall bl.a.r>
användas till att korta tiden i häkte i väntan pår>
anstaltsplacering, tillr>
utbildningsinsatser för anställda som arbetar nära der>
intagna och till attr>
öka narkotikabekämpningen inom anstalterna. I motionr>
Ju349 (kd) begärs merr>
resurser till kriminalvården bl.a. för att förbättrar>
arbetsmiljön för der>
anställda och för att förbättra möjligheterna tillr>
umgänge mellan barn ochr>
föräldrar som är intagna i anstalt. I motion Ju373 (c)r>
begärs en höjning avr>
anslaget med 200 miljoner kronor att användas tillr>
bl.a. att utöka antaletr>
anstalts- och häktesplatser, öka möjligheten tillr>
utbildning för intagnar>
samt för att öka behandlingsinsatserna pår>
anstalterna för psykiskt sjuka,r>
sexualförbrytare och drogmissbrukare. I motion Ju258r>
(c) begärs ytterligarer>
resurser för att stärka kriminalvårdensr>
program- ochr>
rehabiliteringsverksamhet.r>
r>
Anslagsyrkandena har behandlats ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen ochr>
anslagen. Som framgår där föreslår utskottet attr>
riksdagen antar regeringensr>
förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Åtgärder mot droger på anstalter och häktenr>
r>
r>
r>
r>
Som framgått ovan har på senare år andelenr>
narkotikamissbrukare inomr>
kriminalvården ökat. Ungefär 50 % av de intagna ir>
anstalt missbrukader>
narkotika vid intagningen och alltför mångar>
fortsatte underr>
anstaltsvistelsen. Kriminalvården bekämparr>
narkotikamissbruket i anstalternar>
genom att differentiera de intagna,r>
tillhandahålla missbruksrelateradr>
programverksamhet, genomföra kontroller, dvs.r>
urinprovstagningar ochr>
visitationer, samt genom att bedriva särskildar>
projekt. Även i häktenar>
erbjuds de intagna missbruksrelateradr>
programverksamhet och genomförsr>
visitationer. Ett system med kontantlös handel harr>
också möjliggjorts inomr>
anstalterna.r>
r>
r>
I propositionen Nationell narkotikahandlingsplanr>
(prop. 2001/02:91, bet.r>
2001/02:SoU15, bet. 2001/02:JuU5y, rskr. 2001/02:193)r>
underströk regeringenr>
att kriminalvården har en viktig funktion att fyllar>
i samhällets insatserr>
mot narkotikamissbruket. Såväl häktes- ochr>
anstaltstid som tiden i frivårdr>
måste utnyttjas för att motivera missbrukarer>
till behandling. Vidr>
verkställighet av fängelsestraff och skyddstillsynr>
bör det erbjudas enr>
missbrukarvård som vid behov fortsätter även efterr>
verkställighetens slut.r>
Redan från början av verkställigheten börr>
åtgärderna inriktas på attr>
förbereda klienten för ett drogfritt liv i frihet.r>
Utgångspunkten skallr>
enligt regeringen vara att intagna utanr>
narkotikaproblem inte skall behövar>
komma i kontakt med narkotika, att missbrukarer>
avskärs från tillförsel avr>
narkotika och att intagna förhindras att bedrivar>
narkotikahandel inomr>
häktena och anstalterna samt ute i samhället.r>
För att åstadkomma enr>
narkotikafri miljö krävs enligt regeringen enr>
kombination av kraftfullar>
motivations- och behandlingsinsatser samt väl avvägdar>
kontrollåtgärder.r>
r>
Regeringen aviserade i propositionen 100 miljonerr>
kronor under tre år tillr>
en särskild narkotikasatsning inom kriminalvården.r>
Målet för satsningen ärr>
att samtliga narkotikamissbrukare som kommer ir>
kontakt med kriminalvårdenr>
identifieras, bl.a. genom uppsökande verksamhet pår>
häkten, och utredsr>
avseende problem och behov samt erbjuds adekvat vård.r>
Vidare sätts som målr>
att missbrukarens problematik, behov ochr>
önskemål beaktas vidr>
anstaltsplaceringen, att intagna som inte vill komma ir>
kontakt med narkotikar>
erbjuds en narkotikafri verkställighet, att der>
missbruksrelaterader>
programmen utvecklas och utvärderas samt att flerr>
narkotikamissbrukarer>
genomgår dessa program. I målsättningen ligger ocksår>
att kraftigt minskar>
införseln av narkotika på anstalter och häkten samtr>
att utveckla samverkanr>
både inom och mellan lokalar>
kriminalvårdsmyndigheter samt med andrar>
myndigheter. Personalen skall också ha kunskaper som ärr>
relevanta för arbeter>
med bl.a. motivation av missbrukare.r>
r>
Propositionen behandlades i riksdagen avr>
socialutskottet (bet. 2001/02:r>
SoU15), som tillstyrkte förslaget. I yttrande tillr>
socialutskottet noterader>
justitieutskottet med tillfredsställelse att sår>
stor vikt lagts vidr>
kriminalvårdens insatser för att bekämpar>
narkotikamissbruket, främst vidr>
dess behandlingsinsatser (2001/02:JuU5y s. 11).r>
r>
Genom beslut den 25 april 2002r>
(Ju2002/3054/KRIM) gav regeringenr>
Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att genomföra enr>
särskild satsning på attr>
bekämpa narkotikamissbruket bland kriminalvårdensr>
klienter. I uppdragetr>
ingick också bl.a. att öka kunskapen och utvecklar>
metoderna för attr>
förhindra att narkotika förs in på häkten ochr>
anstalter. Uppdraget i denr>
delen skall redovisas senast den 1 oktober 2003.r>
r>
Kriminalvårdsstyrelsen antog i sin tur den 18 junir>
2002 en handlingsplanr>
för en särskild satsning på narkotikabekämpning m.m.r>
inom kriminalvårdenr>
(Dnr 2002-005943). Handlingsplanen anger tydligar>
riktlinjer och ramar förr>
den verksamhet som skall bedrivas vid de lokalar>
kriminalvårdsmyndigheternar>
som deltar i den särskilda narkotikasatsningen. Blandr>
annat skall ca 1 200r>
anstaltsplatser omvandlas tillr>
behandlingsplatser, motivationsplatserr>
respektive platser för svårmotiverade. Vidare inrättasr>
särskilda uppsökander>
narkomanvårdsteam. Dessa team - omfattande totalt 23r>
tjänster - skall verkar>
på häktena med att bl.a. identifiera ochr>
kartlägga missbrukare, sökar>
motivera dem till placering på olika motivations-r>
eller behandlingsplatserr>
samt utreda behov av vård och behandlingsinsatser.r>
Narkomanvårdsteamen skallr>
också initiera informationsinsatser förr>
häktespersonal avseender>
missbruksfrågor. För att minska införseln ochr>
förekomsten av narkotika pår>
anstalter och häkten skall sexr>
narkotikahundar anskaffas tillr>
kriminalvården.r>
r>
I motion Ju258 (c) begärs ökade kontrollåtgärderr>
mot droger på anstalterr>
och häkten, såsom ett ökat antalr>
urinprovstagningar och visitationer,r>
användande av narkotikahundar och en ökadr>
differentiering av de intagna. Ir>
motion Ju349 (kd) begärs också ökader>
kontrollåtgärder, bl.a. genom flerr>
drogtester av de intagna, övervakade besök förr>
korttidsdömda och ökadr>
differentiering av de intagna. I motion Ju353r>
(fp) begärs skärptr>
narkotikakontroll på anstalterna, bl.a. genomr>
användande av narkotikahundar.r>
I motion So442 (fp) begärs att såväl besökande somr>
personal skall kunnar>
kroppsvisiteras vid inpassering på en anstalt. I motionr>
Ju315 (s) begärs enr>
åtgärds- och tidsplan för att göra anstalternar>
drogfria. I motion Ju377 (m)r>
begärs att intagna som önskar komma ifrån sittr>
missbruk skall erbjudasr>
placering på drogfria anstalter medan andra intagnar>
skall placeras pår>
anstalter utan rätt till permission och med besök bakomr>
s.k. glasruta.r>
r>
I det ovan nämnda yttrandet tillr>
socialutskottet behandlader>
justitieutskottet liknande yrkanden som de nu aktuellar>
(bet. 2001/02:Ju5y s.r>
13 f). Utskottet framhöll därvid att bestämmelserna omr>
de kontrollåtgärderr>
som kan vidtas inom såväl häkten och anstalter somr>
inom frivården i alltr>
väsentligt är ändamålsenligt utformade. Även om manr>
kunde konstatera attr>
regelverket ger goda möjligheter att genom kontrollr>
förhindra att narkotikar>
förs in i anstalterna, förekommer sådan införsel i enr>
på vissa håll ganskar>
utbredd omfattning. Utskottet välkomnader>
därför det uppdragr>
Kriminalvårdsstyrelsen skulle få att ytterligare ökar>
kunskapen och utvecklar>
metoder för att förhindra att narkotika förs in pår>
häkten och anstalter.r>
Utskottet ansåg att någon ökad slutenhet avr>
anstalterna inte border>
tillgripas, även om det skulle kunna förhindra en delr>
av narkotikainflödet,r>
eftersom öppenheten är avgörande för att minska der>
skadliga följderna avr>
frihetsberövandet och för att främja den intagnesr>
anpassning i samhället.r>
Mot den bakgrunden ansåg utskottet att det inter>
fanns skäl att föreslå enr>
rutinmässig kontroll av alla inpasserande.r>
r>
Beträffande frågan om besök under sådana förhållandenr>
att den intagne ochr>
den besökande inte kan överlämna föremål till varandrar>
(den s.k. glasrutan)r>
hänvisade utskottet till regeringens överväganden ir>
denna fråga och till detr>
aviserade uppdraget till Kriminalvårdsstyrelsen attr>
utreda vad det finns förr>
hjälpmedel som kan användas i arbetet för attr>
förhindra införsel avr>
narkotika, i vilken mån de olika hjälpmedlen kan bidrar>
till att personalenr>
kan användas till andra uppgifter än kontroll ochr>
övervakning samt vilkenr>
kostnad användningen av hjälpmedlen kan leda till.r>
Med hänvisning till detr>
aviserade uppdraget ansåg utskottet attr>
motionsyrkandena i denna del varr>
tillgodosedda. Som nämnts ovan skallr>
regeringens uppdrag tillr>
Kriminalvårdsstyrelsen i denna del redovisas senast denr>
1 oktober 2003.r>
r>
Utskottet har inte ändrat sin uppfattning ir>
dessa frågor. Beträffander>
användande av narkotikahundar för att eftersökar>
narkotika på anstalter ochr>
häkten kan konstateras att Kriminalvårdsstyrelsenr>
beslutat om anskaffning avr>
sex sådana hundar. En ökad möjlighet tillr>
differentiering av de intagna harr>
skapats genom beslutet om inrättande av ettr>
stort antal särskildar>
motivations- och behandlingsplatser samt platser förr>
svårmotiverade.r>
r>
Vad särskilt gäller begäran i motion So442r>
om möjliggörande avr>
visitationer av kriminalvårdens personal, i syfte attr>
förhindra införsel avr>
narkotika på anstalter och häkten, vill utskottetr>
härutöver tilläggar>
följande. I propositionen Nationellr>
narkotikahandlingsplan angav regeringenr>
att kriminalvårdsstyrelsen upplyst att frågan omr>
visitation av personal varr>
föremål för arbetsrättsliga förhandlingar medr>
personalens fackförbund ochr>
att det därför enligt regeringen inte fannsr>
anledning att föregripa dennar>
process (prop. 2001/02:91 s. 59). Justitieutskottetr>
delade regeringensr>
bedömning i denna fråga och föreslog i sitt yttrander>
till socialutskottetr>
att motionsyrkandena i denna del skulle avstyrkasr>
(bet. 2001/02:JuU5y s.r>
13). Kriminalvårdsstyrelsen har nu uppgett attr>
de arbetsrättsligar>
förhandlingarna endast rör möjligheten tillr>
kroppsvisitation av personalenr>
genom användande av metalldetektor. Sådan kontrollr>
skulle syfta till attr>
förhindra införsel av mobiltelefoner och vapen.r>
Narkotika kan däremot inter>
upptäckas med hjälp av metalldetektorer. Dettar>
förhållande ger emellertidr>
inte utskottet anledning att nu ändra sin inställningr>
till motionsyrkandet.r>
Det är naturligtvis angeläget att förhindra allr>
införsel av narkotika pår>
anstalt. Något stöd för antagandet att narkotika ir>
någon större omfattningr>
förs in på anstalter och häkten av anställda finnsr>
emellertid inte. Avr>
gällande rätt följer att den som är skäligen misstänktr>
för narkotikabrott -r>
efter beslut av tingsrätt, åklagare ellerr>
förundersökningsledare - kanr>
kroppsvisiteras för eftersökande av narkotikar>
(28 kap. 11 §r>
rättegångsbalken). Vid en avvägning mellanr>
intresset att utanr>
brottsmisstanke kunna söka efter narkotika hos der>
anställda och denr>
integritetskränkning som generella ellerr>
stickprovsvisa kroppsvisitationerr>
skulle innebära för personalen väger enligtr>
utskottets meningr>
integritetsintresset över.r>
r>
Utskottet föreslår således att riksdagen avslårr>
motionerna Ju258, Ju315,r>
Ju349, Ju 353, Ju377 och So442 i nu behandlader>
delar.r>
r>
I motion Ju264 (v) anförs attr>
narkotikabehandlingsåtgärder bör prioriterasr>
på anstalterna framför ökade kontrollåtgärder ochr>
att förhållandena förr>
missbrukare intagna i häkte måste förbättras. Ir>
motion Ju349 (kd)r>
förespråkas att motivationsavdelningar och särskildar>
trestegsanstalter förr>
intagna med missbruksproblem inrättas.r>
r>
Utskottet delar motionärernas uppfattning att storar>
insatser måste vidtasr>
för behandling av missbrukare inom kriminalvården. Enr>
betydande andel avr>
alla tunga narkomaner i Sverige passerar årligenr>
genom kriminalvården.r>
Insatserna för missbruksbehandling under framförr>
allt anstaltstiden ärr>
därför av särskilt stor betydelse. Tiden i anstalt,r>
men även i häkte, börr>
således användas för att motivera de intagna tillr>
behandling, planera sådanr>
behandling och genomföra den. I många fall kanr>
behandlingsinsatserna inter>
fullbordas under själva anstaltstiden. Då är detr>
särskilt viktigt med ettr>
gott samarbete mellan kriminalvården ochr>
externa aktörer, bl.a.r>
socialtjänsten i kommunerna.r>
r>
Som nämnts ovan har Kriminalvårdsstyrelsen, inomr>
ramen för den antagnar>
handlingsplanen mot narkotika inom kriminalvården,r>
beslutat att inrätta ettr>
stort antal behandlings- och motivationsplatserr>
samt platser förr>
svårmotiverade. Den övergripande målsättningen förr>
dessa platser är attr>
motivera alla missbrukare till drogfrihet samtr>
erbjuda adekvat behandlingr>
inom kriminalvården och/eller genom samarbete medr>
externa samarbetspartner.r>
På motivationsavdelningar skall de intagna bl.a.r>
erbjudas motivationssamtal,r>
individuellt eller i grupp, vid behovr>
erbjudas avgiftning ellerr>
tablettnedtrappning och en lämplig kombination avr>
programverksamhet, såsomr>
arbete, studier och allmänna program inriktade motr>
impulsstyrning och brott.r>
Om en intagen på motivationsavdelning är motiverad attr>
flytta över till enr>
behandlingsavdelning skall denne enkelt kunna överförasr>
eller ställas i kör>
till en sådan enhet. På behandlingsavdelningarnar>
skall de intagna genomgår>
särskilda brotts- och missbruksrelaterade programr>
som är vetenskapligtr>
utprövade. På sådana avdelningar skall ocksår>
självförvaltning tillämpas ir>
stor utsträckning. För att placeras på enr>
behandlingsavdelning krävs att denr>
intagne särskilt söker dit och ingår ettr>
behandlingskontrakt för ändamålet.r>
Intagna på behandlingsavdelning som återfaller ir>
missbruk skall föras frånr>
behandlingsavdelning till motivationsavdelning förr>
avgiftning och eventuellr>
revidering av behandlingsplanen.r>
Behandlingsavdelningarna skall ha ett närar>
och regelbundet samarbete med vårdgivare utanförr>
kriminalvården, t.ex.r>
behandlingshem, öppenvård och familjevård. Pår>
avdelningar för svårmotiverader>
skall de intagna få motivationssamtal i syfte attr>
stimulera de intagna tillr>
att söka förflyttning till andra enheter. Intagna somr>
visar förändringsviljar>
skall enkelt kunna överföras till motivations- ellerr>
behandlingsavdelning.r>
r>
Enligt utskottets mening innebär denr>
inledda satsningen motr>
narkotikamissbruk på anstalterna att betydander>
insatser nu görs inomr>
kriminalvården för att komma till rätta medr>
ett av våra störstar>
samhällsproblem. Inrättandet av de särskildar>
motivations- ochr>
behandlingsplatserna för narkomaner innebär attr>
de intagna i storr>
utsträckning differentieras och motiveras i enlighetr>
med vad motionärernar>
efterfrågar.r>
r>
Inrättandet av uppsökande narkomanvårdsteam pår>
häktena är mycketr>
betydelsefullt för att tidigt kunna möta intagna medr>
ett missbruk, motiverar>
dem och planera för eventuella behandlingsinsatserr>
under den fortsatta tidenr>
i häkte och anstalt. Härigenom sätts fokus även pår>
behovet av hjälp tillr>
missbrukare under den tid som de vistas i häkte.r>
Som nämnts ovan skallr>
narkomanvårdsteamen även initiera informationsinsatserr>
för häktespersonalenr>
avseende missbruksfrågor.r>
r>
Mot bakgrund av vad som har anförts anser utskottetr>
att något uttalande ir>
dessa frågor från riksdagens sida inte ärr>
påkallat. Utskottet föreslårr>
således att riksdagen avslår motionerna Ju264 ochr>
Ju349 i nu behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Anstalts- och häkteskapacitetenr>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju353 (fp) begärs att antalet anstaltsplatserr>
vkas. I motion Ju349r>
(kd) begärs att fler anstalts- och häktesplatserr>
inrättas. I motion Ju357r>
(kd) begärs att antalet häktesplatser utökas.r>
r>
r>
Som utskottet konstaterat under rubrikenr>
Resultatuppföljning harr>
beläggningssituationen på anstalter och häktenr>
ytterligare förvärrats underr>
innevarande år. Beräknat utifrånr>
Kriminalvårdsstyrelsens månatligar>
verksamhetsstatistik var under det första halvåret 2002r>
i genomsnitt 94 % avr>
alla tillgängliga anstaltsplatser belagda. Det kanr>
vidare noteras attr>
beläggningstrycket under denna period varr>
betydligt högre på de slutnar>
anstalterna (97 %) än på de öppna (86 %). Ävenr>
beläggningen på häktena harr>
fortsatt att öka under det första halvåret 2002r>
och uppgick till ir>
genomsnitt 97 %. Enligt samma verksamhetsstatistikr>
och enligt uppgifterr>
lämnade av Kriminalvårdsstyrelsen har beläggningenr>
ökat ytterligare underr>
hösten 2002 och uppgår, både vad gäller häkten ochr>
slutna anstalter, tidvisr>
till mer än 100 %, vilket bl.a. resulterat ir>
dubbelbeläggning i celler.r>
Antalet s.k. verkställighetsfall - intagna i häkter>
med verkställbar dom pår>
fängelse - är fortsatt stort.r>
r>
Kriminalvårdsstyrelsen har i en analys av orsakernar>
till den uppkomnar>
situationen med ett stort antal verkställighetsfallr>
på häktena, gjord pår>
begäran av regeringen, bedömt att orsakenr>
till att antaletr>
verkställighetsfall har ökat är det högar>
platsutnyttjandet på anstalternar>
och den därmed följande svårigheten att placera utr>
fängelsedömda på anstalt.r>
Den höga beläggningen på anstalterna kan i sin turr>
till stor del förklarasr>
av ett ökat platsbehov till följd av att strafftidernar>
har ökat på senare årr>
och att reglerna om villkorlig frigivning efter halvar>
strafftiden togs bortr>
år 1999. Dessutom ökar platsbehovet vid en ökadr>
differentiering av olikar>
kategorier intagna.r>
r>
Enligt uppgifter från Kriminalvårdsstyrelsenr>
har drygt 120 nyar>
anstaltsplatser tagits i bruk under år 2002,r>
varav 25 platser pår>
Storbodaanstalten och 23 platser på anstalten ir>
Kristianstad. Under sammar>
period har ca 20 nya häktesplatser tagits i bruk. Vidr>
utskottets ovannämndar>
utfrågning erhölls vidare uppgiften att detr>
under år 2003 planerasr>
inrättande av ytterligare ca 350 anstaltsplatser ochr>
drygt 60 häktesplatser.r>
Det kan i detta sammanhang även nämnas attr>
Kriminalvårdsstyrelsen inlett enr>
planering av en ny kriminalvårdsanläggning ir>
Västerås med närmare 250r>
platser. En dialog pågår i denna fråga mellanr>
Justitiedepartementet ochr>
Kriminalvårdsstyrelsen, varvid alternativa lösningarr>
i form av ytterligarer>
utbyggnad och förtätning av befintliga anstalter ocksår>
undersöks.r>
r>
Utskottet ser med stor oro på den utveckling avr>
beläggningen på anstalterr>
och häkten som skett under senare år. Trots att ettr>
inte obetydligt antalr>
nya anstalts- och häktesplatser tagits i bruk harr>
beläggningsgraden fortsattr>
att öka. Såvitt kan bedömas torde den ökader>
beläggningen inte vara endastr>
tillfällig. En alltför hög beläggning på anstalternar>
medför inte bara renr>
trängsel utan också stora problem för kriminalvårdenr>
att uppnå önskvärdr>
differentiering vid placering av de intagna ochr>
att erbjuda adekvatr>
verksamhet under anstalts-tiden. Sådanar>
möjligheter till ökadr>
differentiering är särskilt viktigt för att kunna når>
ambitionerna att stävjar>
narkotikamissbruket på anstalterna och erbjudar>
lämpliga insatser till der>
intagna som är missbrukare. Omr>
beläggningssituationen inte förbättrasr>
väsentligt äventyras den angelägna satsningenr>
på att bekämpar>
narkotikamissbruket inom kriminalvården. Ir>
varje fall försämrasr>
förutsättningarna att uppnå önskvärt resultatr>
betydligt.r>
r>
Vad särskilt gäller det stora antalet s.k.r>
verkställighetsfall i häkte harr>
utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast ir>
budgetbetänkandet för årr>
2002 (bet. 2001/02:JuU1 s. 91 f), framfört oro överr>
detta förhållande ochr>
pekat på angelägenheten i att fängelsedömda snarastr>
kommer ut på anstalt.r>
Utskottet tvingas nu återigen konstatera attr>
situationen vad gällerr>
verkställighetsfallen inte förbättrats utan tvärtomr>
förvärrats. Utvecklingenr>
i detta avseende kan antas vara en följd av den mycketr>
höga beläggningen pår>
främst de slutna anstalterna.r>
r>
Utskottet instämmer, som framgått ovan, ir>
regeringens bedömning att denr>
akuta beläggningssituationen kan hanteras, och nyar>
platser öppnas genom der>
extra medel som kriminalvården tillförts i dennar>
budget. När det gäller denr>
mer långsiktiga hanteringen av beläggningssituationenr>
är det viktigt attr>
kriminalvården ges möjlighet att hanterar>
volymförändringar utan attr>
verksamheten i övrigt blir lidande. Här måste olikar>
alternativ för en merr>
långsiktig hantering av platssituationenr>
övervägas. Utskottet villr>
understryka att frågan brådskar och utgår från attr>
regeringen noga följerr>
den. Någon anledning till ett uttalande från riksdagenr>
finns för närvarander>
inte.r>
r>
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagenr>
avslår motionerna Ju349,r>
Ju353 och Ju357.r>
r>
I motion Ju327 (s) begärs att det skall skapasr>
fler häktesplatser ir>
Eskilstuna. I motion Ju286 (kd) begärs attr>
en planerad nyr>
kriminalvårdsanläggning lokaliseras till Västmanlandsr>
län. I motion Ju343r>
(s) begärs att en eventuell nyr>
kriminalvårdsanläggning i Mälardalsregionenr>
lokaliseras till västra Södermanland. I motion Ju344r>
(s) begärs att en nyr>
kriminalvårdsanläggning förläggs till Norrköpingsr>
kommun. Slutligen begärs ir>
motion N308 (c) att en ny kriminalvårdsanläggning byggsr>
i Arboga.r>
r>
De nu behandlade motionerna rör dels fråganr>
hur stor en enskildr>
häktesanläggning bör vara, dels var en eventuell nyr>
kriminalvårdsanläggningr>
bör lokaliseras. Sådana frågor utgör angelägenheterr>
för kriminalvården attr>
avgöra utifrån de krav som ställs på verksamheten. Detr>
ankommer således inter>
på riksdagen att uttala sig i hithörande frågor. Medr>
hänvisning till detr>
anförda avstyrker utskottet motionerna Ju286, Ju327,r>
Ju343, Ju344 och N308 ir>
nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Kompetensutveckling m.m.r>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju258 (c) begärs att samtliga vårdarer>
inom kriminalvårdenr>
kontinuerligt skall få vidareutbildning. I motionr>
Ju349 (kd) begärs attr>
utbildningen för personalen inom kriminalvårdenr>
förbättras och förlängs, attr>
fler unga rekryteras till kriminalvården samt attr>
personalen erbjudsr>
utvecklingsmöjligheter i yrket.r>
r>
r>
Under år 2002 har kriminalvården börjat tillämpa enr>
ny utbildningsmodellr>
för såväl grundutbildning som fortbildning (KRUT),r>
med målet att höjar>
kompetensen, främst bland vårdarna. Den som anställsr>
inom kriminalvårdenr>
genomgår under de första 18 månaderna närmare 20r>
veckors utbildning varvatr>
med handledning och praktiskt arbete. I utbildningenr>
ingår ämnen såsomr>
kriminalvårdslagstiftning, kunskap omr>
kriminalvårdens klienter,r>
kommunikation och påverkan, säkerhet ochr>
konflikthantering,r>
verkställighetsplanering, frigivningsförberedelserr>
samt individuelltr>
fördjupningsarbete. För nyanställda som saknarr>
för yrket relevantr>
högskoleutbildning kommer därutöver en tio poängsr>
högskoleutbildning pår>
distans att ingå.r>
r>
Fortbildning av kriminalvårdens baspersonal skerr>
dels i form av centraltr>
tillhandahållna tvåveckorskurser vart femte år, dels ir>
form av lokalt ochr>
regionalt tillhandahållen utbildning. De centralar>
fortbildningskursernar>
fokuseras på psykiatri- och missbruksfrågor. Ävenr>
frågor om pedagogik,r>
säkerhet och programverksamhet berörs.r>
Vidareutveckling av personalen skerr>
också genom kontinuerlig och löpander>
kompetensutveckling ute pår>
kriminalvårdsmyndigheterna och på anstalterna, både ir>
form av utveckling avr>
team och av individer. Syftet med detta arbete är bl.a.r>
att alla medarbetarer>
skall bli mer delaktiga i verksamheten och därmedr>
höja yrkets status.r>
Dessutom finns vidare- och fördjupningsutbildningr>
inriktad på speciellar>
uppdrag eller arbetsuppgifter.r>
r>
Enligt vad som också inhämtats frånr>
Kriminalvårdsstyrelsen genomgick der>
som anställdes inom kriminalvården underr>
eren 1996-2001 enr>
introduktionsutbildning om totalt 16 veckor,r>
fördelat på tvår>
åttaveckorskurser under det första utbildningsåret.r>
Utbildningen innehöll dår>
ämnen som kriminalvårdsmetodik, mänskligt beteender>
på individ- ochr>
gruppnivå, kunskaper om missbruk, kriminalitet,r>
droger, drogmissbruk ochr>
missbruksbehandling, information om kriminalvårdensr>
samarbetspartner ochr>
samverkansformer samt information om aggressions- ochr>
kristeorier. Även förer>
år 1996 genomgick de nyanställda en relativt omfattander>
grundutbildning.r>
r>
Medelåldern bland vårdare inomr>
kriminalvården uppgår enligtr>
kriminalvårdens officiella statistik för år 2001r>
till 41 år. 33 % avr>
vårdarna är under 35 år medan 17 % är 55 årr>
eller äldre. Enligtr>
Kriminalvårdsstyrelsen är de som nyrekryteras ir>
regel relativt unga.r>
Problemet vid nyrekrytering är snarare att der>
sökande har för liter>
arbetslivserfarenhet än att de skulle ha för högr>
ålder.r>
r>
Utskottet delar motionärernas uppfattning attr>
det är angeläget attr>
kriminalvårdens personal erhåller tillräcklig ochr>
adekvat utbildning, i formr>
av såväl grundutbildning som fortbildning. Somr>
regeringen konstaterat ärr>
kompetensutveckling av personalen särskilt viktigr>
för vårdarpersonal somr>
rekryterats i en tid då andra kompetensprofilerr>
efterfrågades. Det är ocksår>
viktigt att unga kan rekryteras till kriminalvården.r>
Som redogjorts för ovanr>
bedriver kriminalvården ett omfattande arbete heltr>
i linje med vad somr>
efterfrågas av motionärerna.r>
r>
Sammanfattningsvis kan utskottet inte se att detr>
för närvarande skuller>
finnas anledning till något uttalande frånr>
riksdagens sida. Utskottetr>
avstyrker motionerna Ju258 och Ju349 i nu behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Ersättning till lekmannaövervakarer>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju349 (kd) begärs att regeringen ser överr>
arvodesnivåerna förr>
lekmannaövervakare och vidtar åtgärder så att dessar>
höjs.r>
r>
r>
I 5 kap. 17 § förordningen (1998:642) omr>
verkställighet avr>
frivårdspåföljder anges att övervakare som inte fullgörr>
uppdraget i tjänstenr>
har rätt till ersättning enligt de normer somr>
fastställs av regeringen ellerr>
den myndighet som regeringen bestämmer. Ersättningr>
till lekmannaövervakarer>
uppgår enligt beslut av Kriminalvårdsstyrelsen ir>
januari 2001 till 400 krr>
per månad, varav 150 kr avser arvode och 250 krr>
utgiftstäckning.r>
r>
Utskottet har behandlat liknande yrkanden tidigare,r>
senast i föregåender>
års budgetbetänkande (bet. 2001/02:JuU1 s. 96 f).r>
Utskottet uttryckte därvidr>
bl.a. sin uppskattning för de insatser somr>
lekmannaövervakarna gör förr>
kriminalvården och framhöll värdet av derasr>
arbete. Utskottet delader>
motionärernas uppfattning om vikten av att der>
personer som tar på sigr>
uppdrag som lekmannaövervakare ges både en rimligr>
ersättning och stöd i sinar>
uppdrag. Med hänvisning bl.a. till den avr>
Kriminalvårdsstyrelsen beslutader>
höjningen av ersättningen till lekmannaövervakarnar>
avstyrkte utskottetr>
motionerna. Som framgår i det föregående bröts denr>
negativa trenden vadr>
gäller antalet lekmannaövervakare under år 2001.r>
Antalet lekmannaövervakarer>
hade år 2001 ökat med 4 % i jämförelse med föregåender>
år.r>
r>
Utskottet, som inte kan finna att det nu framkommitr>
skäl som ger anledningr>
att frångå tidigare bedömning, avstyrker motion Ju349 ir>
denna del.r>
r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådet m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för Brottsförebyggander>
rådets (BRÅ)r>
resultat under verksamhetsåret 2001. Utskottet delarr>
regeringensr>
bedömning att BRÅ:s verksamhet håller god kvalitet ochr>
utvecklas pår>
ett positivt sätt samt att myndigheten lyckats särskiltr>
bra i sittr>
arbete med att stimulera det lokala brottsförebyggander>
arbetet. Ir>
avsnittet tar utskottet vidare ställning till vilkar>
prioriteringarr>
som bör ligga till grund för BRÅ:s verksamhetr>
under år 2003.r>
Utskottet behandlar också ett antal motionsyrkandenr>
rörande lokaltr>
brottsförebyggande arbete, boendesegregation m.m.,r>
forskning omr>
ekonomisk brottslighet samt lokal brottsstatistik.r>
Utskottetr>
hänvisar i dessa delar bl.a. till fortlöpande arbeter>
inom BRÅ ochr>
pågående beredningsarbete. Mot den bakgrunden avstyrkerr>
utskottetr>
samtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar>
37-42.r>
r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett stabsorgan underr>
regeringen och ettr>
expertorgan inom rättsväsendet. Rådets övergripander>
mål är att främjar>
brottsförebyggande insatser genom utvärdering,r>
kunskapsutveckling,r>
informationsspridning och utbildningsinsatser inomr>
det kriminalpolitiskar>
området. Härigenom skall rådet bidra till att minskar>
brottsligheten och ökar>
människors trygghet. Viktiga inslag i verksamheten ärr>
att ta fram underlagr>
till regeringen och rättsväsendets myndigheterr>
för åtgärder ochr>
prioriteringar i det kriminalpolitiska arbetet,r>
utvärdering av vidtagnar>
åtgärder samt stöd till lokalt brottsförebyggander>
arbete. BRÅ fördelar ocksår>
de medel som finns på anslaget Bidrag tillr>
brottsförebyggande arbete.r>
r>
r>
Två rådgivande organ är knutna till BRÅ:r>
en referensgrupp förr>
rättsväsendet, som skall ge förslag tillr>
prioriteringar av rådetsr>
forsknings- och utvecklingsarbete och skapa ökader>
kontakter mellan praktisktr>
och vetenskapligt verksamma inom rättsväsendet och enr>
vetenskaplig nämnd medr>
representanter från olika ämnesområden som harr>
betydelse för BRÅ:sr>
verksamhet. BRÅ:s arbetsuppgifter finns närmarer>
reglerade i förordningr>
(1997:1056) med instruktion för Brottsförebyggander>
rådet.r>
r>
I budgetpropositionen aviserar regeringen enr>
utvärdering av BRÅ och dessr>
verksamhet.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
I budgetpropositionen redovisar regeringen BRÅ:sr>
resultat för år 2001 med enr>
uppdelning på verksamhetsmålen stöd till lokaltr>
brottsförebyggande arbete,r>
reformutvärdering och analys avr>
brottsutvecklingen, individinriktader>
åtgärder, internationellt arbete samt officiellr>
statistik för rättsväsendet.r>
r>
r>
Här redovisas BRÅ:s resultat enligt sammar>
uppdelning. I samband medr>
verksamhetsområdet lokalt brottsförebyggander>
arbete redovisas ävenr>
användningen av de anslagna medlen för bidragr>
till brottsförebyggander>
arbete.r>
r>
BRÅ:s arbete för att stimulera lokaltr>
brottsförebyggande arbete har lettr>
till att åtminstone 250 lokala brottsförebyggander>
råd existerar eller ärr>
under uppbyggnad i landet. I de lokalar>
brottsförebyggande råden har enligtr>
regeringen aktiviteten ökat. Flera olika aktörerr>
är aktiva i arbetetr>
(polisen, socialförvaltningen, skolan och de lokalar>
företagen). Vidare harr>
vart tredje lokalt brottsförebyggande råd haft någonr>
form av verksamhetr>
inriktad mot brott med rasistiska ellerr>
främlingsfientliga inslag.r>
r>
I syfte att informera de lokala aktörerna om resultatr>
och erfarenheter avr>
lokalt brottsförebyggande arbete gav BRÅ utr>
idéskrifter, tidskriften Apropår>
och nyhetsbrevet Loopen, vilka alla enligtr>
regeringen erhöll positivtr>
gensvar. BRÅ:s webbsida Kontaktpunkten har dockr>
inte använts i sammar>
utsträckning. BRÅ arbetar emellertid med att förbättrar>
Kontaktpunkten.r>
r>
BRÅ beviljade under år 2001, enligt vad utskottetr>
inhämtat, ekonomisktr>
stöd för lokalt brottsförebyggande arbete till totaltr>
85 projekt, varav 40r>
avsåg bidrag för uppstartande av nya lokalar>
brottsförebyggande råd. BRÅ harr>
därutöver främst beviljat bidrag till projekt ochr>
verksamheter inom skolansr>
område och till projekt som syftar till attr>
minska brottsligheten ochr>
ordningsstörningar i bostadsområden för att ökar>
tryggheten där. Ävenr>
föräldrastöd och kvinnoprojekt har fått del av medlen.r>
Enligt BRÅ har detr>
ekonomiska stödet inneburit att aktiviteten i detr>
lokala arbetet blivitr>
påtagligt bättre. Från och med år 2002 prioriterasr>
utöver vad som nyssr>
nämnts även projekt som syftar till att involvera detr>
lokala näringslivet ir>
det brottsförebyggande arbetet. Metod- ochr>
kunskapsutveckling inom detr>
brottspreventiva området har därtill ökatr>
betydligt.r>
r>
Ekonomiskt stöd till brottsförebyggande projektr>
----------------------------------------------------r>
r>
| År |Antal projekt som |Beviljat belopp (kr)r>
|r>
| |beviljats |r>
|r>
| |ekonomiskt stöd |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999 | 104 | 7 293 475r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000 | 97 | 7 360 000r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001 | 85 | 6 673 000r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
Vad gäller verksamhetsmålet rörander>
reformutvärdering och analys avr>
brottsutvecklingen kan det noteras att rådet under årr>
2001 publicerade ettr>
flertal rapporter inom de båda områdena,r>
exempelvis en rapport omr>
närpolisreformens genomförande och utveckling (BRÅ-r>
rapport 2001:5). Vidarer>
har under året två större projekt som avser attr>
belysa kriminalpolitiskar>
reformer påbörjats. Här rör det sig dels om enr>
utvärdering av lagen omr>
besöksförbud, dels om en numera avslutadr>
uppföljning av rättsväsendetsr>
insatser mot rasistisk, främlingsfientlig ochr>
homofobisk brottslighet samtr>
olaga diskriminering.r>
r>
r>
Inom verksamhetsmålet individinriktade åtgärderr>
har BRÅ under åretr>
publicerat fyra rapporter; Efter muck - Från anstaltr>
till livet i frihetr>
(2001:2), Brott och annan misskötsamhet underr>
permission (2001:6), Exit - Enr>
uppföljning och utvärdering av organisationen Exitr>
för avhoppare (2001:8)r>
samt Kriminell utveckling. Tidiga riskfaktorer ochr>
förebyggande åtgärderr>
(2001:15). I samband med publicerandet av rapporterr>
sprids resultatet ävenr>
genom seminarier och föreläsningar.r>
r>
Vad gäller verksamhetsmålet internationellt arbeter>
har BRÅ samarbetat medr>
de övriga brottsförebyggande råden i Norden och bl.a.r>
utarbetat en strategir>
för hur man skall förbättra kriminalstatistikensr>
jämförbarhet. BRÅ har ocksår>
vidtagit åtgärder för att förbättra tillgänglighetenr>
internationellt, bl.a.r>
innehåller samtliga BRÅ:s rapporter en sammanfattningr>
på engelska. Därutöverr>
är BRÅ en av de svenska kontaktpunkterna i detr>
Europeiska nätverket förr>
förebyggande av brott (EUCPN). BRÅ har även varitr>
aktivt i ett nätverkr>
bestående av brottsförebyggande råd från en rad olikar>
länder.r>
r>
Verksamhetsmålet officiell statistik förr>
rättsväsendet gick ut på attr>
statistiken för år 2000 skulle publiceras den 1r>
juni 2001. Av BRÅ:sr>
årsredovisning framgår att publiceringen i vissar>
fall skedde i mitten avr>
juni 2001. I övrigt nämner regeringen att BRÅ harr>
minskat produktionstidenr>
för den månadsvisa statistiken över anmälda brott frånr>
fyra till två veckor.r>
Publiceringen av vissa delar av statistiken under årr>
2001 har påverkats avr>
de störningar i statistikproduktionen som förekom årr>
2000 och som berodde pår>
de stora systemomläggningar som genomfördes hos der>
myndigheter som levererarr>
uppgifter till statistiken. Mindre förseningar ir>
vissa statistikprodukterr>
uppkom därför under året.r>
r>
Vidare har BRÅ under året tillsammans medr>
övriga myndigheter inomr>
rättsväsendet arbetat fram ett förslag på ett nyttr>
sätt att strukturerar>
informationen om brott som skall leda till att manr>
kan registrera flerr>
uppgifter om brottet. BRÅ utför regelbundet noggrannar>
kvalitetskontroller,r>
och man har upptäckt brister i det material somr>
levererats från flera andrar>
myndigheter. BRÅ har inlett ett samarbete med dessar>
myndigheter för attr>
kontinuerligt förbättra statistikens kvalitet.r>
r>
Regeringens slutsats är att BRÅ:s verksamhetr>
håller god kvalitet ochr>
utvecklas på ett positivt sätt. Regeringen anserr>
att rådet har lyckatsr>
särskilt bra i sitt arbete att stimulera detr>
lokala brottsförebyggander>
arbetet. Numera finns det sålunda lokalar>
brottsförebyggande råd i nästan 80r>
% av alla kommuner (225 av 289 kommuner), vilketr>
överstiger regeringens målr>
på två tredjedelar av landets kommuner. Vidare anserr>
regeringen att det ärr>
viktigt att ytterligare insatser görs för attr>
åstadkomma en ökad samverkanr>
med näringslivet på lokal nivå. Härvid konstaterarr>
regeringen att BRÅ har enr>
betydelsefull roll i att göra det möjligt för der>
lokala aktörerna att får>
kontakt med varandra och utbyta erfarenheter. Dettar>
arbete kan enligtr>
regeringen behöva utvecklas ytterligare. När detr>
gäller bidragen till detr>
lokala brottsförebyggande arbetet delar regeringenr>
myndighetens bedömningr>
att det ekonomiska stödet på nationell nivå börr>
fortsätta för att stimulerar>
denna verksamhet. Vidare är det enligt regeringenr>
positivt att medlenr>
används till projekt inom vissa teman, t.ex.r>
brottsförebyggande arbete ir>
skolorna och till att involvera näringslivet i detr>
lokala arbetet för attr>
förebygga brott. Eftersom det är viktigt medr>
uppföljning och utvärdering avr>
de verksamheter och projekt som beviljas medel serr>
regeringen positivt pår>
att en del av det ekonomiska stödet används till attr>
vetenskapligt följa uppr>
och utvärdera projekt. Målet enligt regeringen är attr>
resurserna skall går>
till projekt som erfarenhetsmässigt kanr>
förväntas ha effekt pår>
brottsligheten. I fråga om det internationellar>
arbetet ser regeringen detr>
som tillfredsställande att BRÅ under 2002 har blivitr>
mer aktivt vad gällerr>
rollen som kontaktpunkt i det Europeiska nätverketr>
för förebyggande avr>
brott.r>
r>
Utskottet har inte funnit något som talar emot der>
slutsatser regeringenr>
dragit i fråga om BRÅ:s verksamhet. Utskottet delarr>
alltså regeringensr>
uppfattning att BRÅ:s verksamhet håller god kvalitetr>
och utvecklas på ettr>
positivt sätt samt att myndigheten lyckats särskiltr>
bra i sitt arbete attr>
stimulera det lokala brottsförebyggande arbetet.r>
Utskottet anser det vara avr>
stor vikt att verksamheten vid de lokalar>
brottsförebyggande råden fortsätterr>
att utvecklas.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
I fråga om verksamhetens inriktning under kommander>
budgetår anför regeringenr>
bl.a. följande. BRÅ skall fortsätta att prioriterar>
lokalt brottsförebyggander>
arbete. Det fortsatta arbetet bör inriktas på attr>
utveckla verksamheten vidr>
de lokala brottsförebyggande råden, särskiltr>
kunskapsstöd ochr>
metodutveckling. Det är också viktigt attr>
samarbetet med näringslivetr>
intensifieras och fördjupas. BRÅ bör således verka förr>
att näringslivet i sår>
stor utsträckning som möjligt kan ingå i de lokalar>
brottsförebyggande råden.r>
Vidare är det en fortsatt angelägen uppgift förr>
BRÅ att arbeta medr>
reformutvärdering inom rättsväsendet. Det är samtidigtr>
viktigt att rådet harr>
en hög beredskap för att med kort varsel ta hand omr>
uppdrag och övrigt somr>
regeringen har behov av att få utförda. Det ärr>
också viktigt att BRÅr>
fortsätter att utveckla sitt internationellar>
samarbete. När det gäller denr>
officiella statistiken för rättsväsendet skall BRÅr>
arbeta vidare för attr>
förbättra statistikens tillförlitlighet, relevans ochr>
lättillgänglighet. Detr>
är även viktigt att arbetet fortsätter med attr>
målgruppsanpassa statistiken.r>
Därutöver skall brottsstatistiken på lokal nivår>
förbättras och kunnar>
publiceras i större utsträckning på Internet.r>
r>
r>
Utskottet har inte något att erinra mot regeringensr>
bedömningar i dennar>
del.r>
r>
r>
Anslagenr>
r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns en jämförelse avr>
regeringens och oppositionensr>
förslag till anslag för BRÅ år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
----------------------------------------------------r>
-----r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 | 2003 | | | |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
-----r>
|45 817 |60 993 |- 5 000 |- 5 000 | - | -r>
|r>
----------------------------------------------------r>
-----r>
För år 2002 uppgår BRÅ:s anslag till knappt 46r>
miljoner kronor. Vid ingången av åretr>
fanns också ett anslagssparande på knappt 5,9r>
miljoner kronor. Utgiftsprognosen förr>
år 2002 är beräknad till drygt 51 miljonerr>
kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 pår>
drygt 60,9 miljoner kronor såvittr>
gäller BRÅ. Förslaget innebär att BRÅ:s anslagr>
tillförs 18 miljoner kronor under årr>
2003 med anledning av att regeringen avser att ger>
myndigheten i uppdrag att fördelar>
finansieringsbidrag till medlingsverksamhet samtr>
svara för frågor om utbildning,r>
metodutveckling och kvalitetssäkring inom dettar>
område. Regeringen avser attr>
återkomma om finansieringen från och med år 2004.r>
I anslagsberäkningen har hänsynr>
tagits till beräknade utgiftsökningar förr>
löner, lokaler och övrigar>
förvaltningskostnader, minskade kostnader på grund avr>
överflyttning av en anställningr>
från BRÅ till Rikspolisstyrelsen samt detr>
generella besparingskravet på 0,7 % pår>
anslag för förvaltnings- och investeringsändamålr>
i syfte att begränsa statligr>
konsumtion.r>
r>
I motion Ju370 (m) föreslås att anslaget tillr>
BRÅ skall minskas med 5 miljonerr>
kronor. Enligt motionärerna bör en tydligarer>
akademisk frihet och ett bredarer>
perspektiv inom det kriminalpolitiska områdetr>
eftersträvas. Även i motionerna Ju364r>
och Fi232 (båda fp) föreslås att anslaget till BRÅr>
skall minskas med 5 miljonerr>
kronor, vilket motiveras med att BRÅ bör öka sinr>
forskningssamverkan med universitetr>
och högskolor.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovanr>
i avsnittet Utgiftsramen ochr>
anslagen. Som framgår där föreslår utskottet attr>
riksdagen antar regeringens förslagr>
och avslår motionerna.r>
r>
r>
Bidrag till brottsförebyggande arbeter>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns en jämförelse avr>
regeringens och oppositionens förslagr>
till anslag för bidrag till brottsförebyggande arbeter>
år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
| 2002 | 2003 | | | |r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|7 200 |7 200 | - |+ 3 000 |+ 50 | -r>
|r>
| | | | |000 |r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
r>
För år 2002 uppgår anslaget för Bidrag tillr>
brottsförebyggande arbete till 7,2 miljoner kronor.r>
Vid ingången av året fanns också ettr>
anslagssparande på knappt 2,5 miljoner kronor.r>
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad till knappt 9,5r>
miljoner kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på 7,2r>
miljoner kronor. Detta innebär attr>
anslaget är oförändrat jämfört med innevarander>
budgetår.r>
r>
I motion Ju346 (kd) yrkas en höjning av anslaget med 50r>
miljoner kronor. Dessa ytterligarer>
medel skall användas till det brottsförebyggande arbetetr>
i kommunerna, föräldrautbildning samtr>
bebyggelseinriktade åtgärder mot brott. I motionernar>
Ju364 och Fi232 (båda fp) förordas enr>
ökning av anslaget med 3 miljoner kronor i syfte attr>
stimulera det bebyggelseinriktade arbetetr>
mot brott.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Somr>
framgår där föreslår utskottet att riksdagenr>
antar regeringens förslag och avslårr>
motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Lokalt brottsförebyggande arbeter>
r>
r>
r>
r>
Flera motioner tar upp frågor som berör det lokalar>
brottsförebyggande arbetet. I motion Ju236r>
(m) begärs att staten skall ta sitt huvudansvar förr>
att förebygga brottslighet riktad motr>
enskilda butiker och företag i form av rån ochr>
inbrott. I motion Ju249 (c) förordas att der>
ideella organisationernas lokala brottsförebyggander>
arbete skall prioriteras vid fördelning avr>
det ekonomiska stödet till brottsförebyggande arbete. Ir>
motion Ju366 (kd) begärs att praktiskr>
utbildning och stöd, exempelvis föräldrautbildning, skallr>
prioriteras.r>
r>
r>
Regeringen anför i budgetpropositionen (utg.omr. 4 s.r>
106) att lokalt brottsförebyggander>
arbete fortfarande är prioriterat och att det därtill ärr>
mycket viktigt att samarbetet medr>
näringslivet intensifieras och fördjupas. Vidare sägsr>
att mycket av vardagsbrottsligheten kanr>
förebyggas genom åtgärder från näringslivet och genomr>
förbättrad samverkan mellan näringslivetr>
och andra aktörer. Insatser från det lokala näringslivetr>
kan spela stor roll för att förebyggar>
brott och andra ordningsstörningar t.ex. när brott begåsr>
mot eller i anslutning till det lokalar>
näringslivet i centrum- och bostadsområden. Regeringenr>
anser därför att BRÅ bör verka för attr>
näringslivet i så stor utsträckning som möjligt kan ingår>
i de lokala brottsförebyggande råden.r>
r>
Regeringen avser att skapa en plattform förr>
brottsförebyggande samarbete mellanr>
Justitiedepartementet och näringslivet. Under oktoberr>
2002 har fyra regionala konferenser ir>
frågan genomförts i samverkan mellanr>
Justitiedepartementet och näringslivet.r>
r>
I sammanhanget kan även nämnas BRÅ-rapporten Butiksrånr>
(2002:16) som syftar till att ge enr>
fördjupad kunskap om butiksrån, exempelvis när, var ochr>
hur brotten begås.r>
r>
Utskottet vill inledningsvis framhålla att detr>
självklart är staten som har det ytterstar>
ansvaret för att bekämpa brottsligheten i landet. Attr>
rättsväsendets verksamhet hör till denr>
statliga kärnverksamheten har utskottet också framhållitr>
i inledningen till detta betänkande.r>
Det nu sagda hindrar dock inte att näringslivet, ir>
linje med regeringens ovan redovisader>
prioriteringar, engageras i det lokala brottsförebyggander>
arbetet. Ett framgångsrikt lokaltr>
brottsförebyggande arbete är utan tvekan av storr>
betydelse för att åstadkomma en minskning avr>
den brottslighet som drabbar den enskilde företagarenr>
i form av exempelvis rån och inbrott.r>
Utskottet delar alltså regeringens bedömning närr>
det gäller vikten av samverkan medr>
näringslivet.r>
r>
När det gäller fördelningen av bidrag tillr>
brottsförebyggande arbete konstaterar utskottetr>
att detta är - och bör förbli - en uppgift för BRÅ.r>
r>
Som framgår ovan ställer sig utskottet bakom regeringensr>
prioriteringar för verksamheten inomr>
BRÅ.r>
r>
Av vad som antecknats i avsnittet om BRÅ:s resultatr>
under år 2001 framgår bl.a. att bidragr>
till lokala brottsförebyggande råd och föräldrastödr>
prioriteras. Utskottet ser ingen anledningr>
att göra några närmare uttalanden om vilka projekt somr>
bör prioriteras. Utskottet föreslår attr>
riksdagen avslår motionerna Ju236, Ju249 och Ju366 i nur>
behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Boendesegregation m.m.r>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju249 (c) anförs att sambandet mellanr>
segregation och utanförskap som grund för ökadr>
brottslighet skall uppmärksammas. I motionen begärsr>
också att brottsförebyggande aspekterr>
alltid skall beaktas vid bostadsbyggande och i övrigr>
samhällsplanering.r>
r>
r>
Ett av de två övergripande målen för storstadspolitiken -r>
som fastställts av riksdagen (prop.r>
1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr. 34) - ärr>
att bryta den sociala, etniska ochr>
diskriminerande segregationen i storstadsregionerna ochr>
verka för jämlika och jämställdar>
levnadsvillkor för storstädernas invånare. Som en del ir>
den nationella storstadspolitiken harr>
staten tecknat lokala utvecklingsavtal med sjur>
storstadskommuner om insatser i der>
socioekonomiskt mest utsatta stadsdelarna. Sammanlagtr>
omfattas 24 stadsdelar av insatserna. Enr>
del i det lokala utvecklingsarbetet är brottsförebyggander>
åtgärder för att förbättra trygghetenr>
i stadsdelarna. Enligt vad utskottet inhämtat har efterr>
ett regeringsbeslut en studie om detr>
brottsförebyggande arbetet inom ramen för lokalar>
utvecklingsavtal inletts.r>
r>
Som ovan framgår i avsnittet om resultatuppföljningr>
prioriterar BRÅ bl.a. projekt som syftarr>
till att minska brottsligheten ochr>
ordningsstörningarna i bostadsområden och numerar>
ävenr>
projekt som syftar till att öka tryggheten ir>
centrumdelar.r>
r>
Vidare bör nämnas att BRÅ på uppdrag avr>
regeringen har arbetat med att utvecklar>
bebyggelseinriktade åtgärder som ökar tryggheten ochr>
förebygger brott. Uppdraget genomfördes ir>
samverkan mellan BRÅ, Rikspolisstyrelsen och Boverket.r>
Rapporten Bebyggelseinriktade åtgärderr>
mot brott och otrygghet överlämnades till regeringen ir>
april 2002. Av rapporten framgår bl.a.r>
att berörda myndigheter kommer att fortsätta att bistår>
kommuner och andra lokala aktörer i detr>
lokala utvecklingsarbetet. Vidare avser myndigheternar>
att, som en direkt fortsättning pår>
uppdraget, ta fram rådgivande och stödjande skrifterr>
som bedöms relevanta för de olikar>
skeendena i planeringen, byggandet och förvaltningenr>
av miljöer och som kan användas ir>
utbildningssammanhang.r>
r>
Utskottet konstaterar att storstadspolitiken syftar justr>
till att minska segregationen ochr>
att arbete pågår på detta område bl.a. i syfte attr>
förebygga brott. Vidare noterar utskottetr>
att BRÅ, Rikspolisstyrelsen och Boverket bedriver ettr>
betydelsefullt arbete som tar sikte pår>
bebyggelseinriktade åtgärder för att öka tryggheten ochr>
förebygga brott. Utskottet kan inte ser>
att det behövs någon åtgärd från riksdagens sida.r>
Motionen Ju249 avstyrks i nu berörda delar.r>
r>
r>
r>
Forskning om ekonomisk brottslighetr>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju362 (kd) begärs att den svenskar>
forskningen om ekonomisk brottslighet skallr>
utvecklas.r>
r>
r>
BRÅ tilldelades 1998-2002 sammanlagt 26 miljoner kronorr>
av regeringen för att verka för attr>
forskningen om ekonomisk brottslighet inklusiver>
miljöbrott utvecklades vid universitet ochr>
högskolor. BRÅ har nu föreslagit att den svenskar>
ekobrottsforskningen i framtiden skall sker>
även hos BRÅ.r>
r>
När det gäller den framtida forskningen om ekonomiskr>
brottslighet inklusive miljöbrott anförr>
regeringen i budgetpropositionen (utg.omr. 4, s.r>
106) att det är viktigt att denr>
ekobrottsforskning som nu inletts inte går förlorad ellerr>
trappas av. BRÅ bör, inom ramen förr>
sina resurser, ha ett fortsatt ansvar för denr>
tillämpade forskningen och utvärderingen samtr>
fortsatt ansvar för att forskningsresultat sprids.r>
Slutligen anger regeringen att man avser attr>
återkomma med förslag till hur den fortsattar>
forskningen skall bedrivas i samband med att denr>
övergripande ekobrottsstrategin, som förr>
närvarande är under utarbetande inomr>
Justitiedepartementet, läggs fram.r>
r>
Utskottet behandlade ett liknande yrkande i mars 2002r>
(bet. 2001/02:JuU8 s. 22 f.).r>
r>
Utskottet finner inte skäl att föregripa det pågåender>
beredningsarbetet och föreslår attr>
riksdagen avslår motion Ju362 i här behandlad del.r>
r>
r>
r>
Lokal brottsstatistikr>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju366 (kd) begärs att den lokalar>
brottsstatistiken i ökad utsträckning skall görasr>
tillgänglig för lokala aktörer.r>
r>
r>
BRÅ påbörjade år 2000 ett projekt som syftar till attr>
tillsammans med polismyndigheten i ettr>
län utveckla rutiner för hur statistiken över anmäldar>
brott kan produceras och presenterasr>
löpande på en lägre nivå, exempelvis kommunnivå, än vadr>
som görs i dag. I projektet ingår ocksår>
att utveckla formerna för hur sådan statistik kanr>
presenteras och göras tillgänglig för polisenr>
och andra brottsförebyggande aktörer.r>
r>
BRÅ publicerade år 2001 idéskriften LUPP - en lokalr>
uppföljnings- och prognosprocedur ir>
problemorienterat brottsförebyggande arbete (BRÅ-r>
rapport 2001:13). I den presenteras en metodr>
för att med enkla medel göra prognoser och följa uppr>
kategorier av vardagsbrottslighet inomr>
olika geografiska områden. I slutet av år 2001 ladesr>
en datorbaserad mall ut på Internet,r>
vilket gör det möjligt för polisen och andra attr>
använda LUPP. Målgruppen är i första handr>
polisen, men även lokala brottsförebyggande råd och andrar>
lokala aktörer bedöms kunna ha nyttar>
av systemet. Under år 2002 har gjorts insatser för attr>
sprida metoden och för att implementerar>
den vid ett antal polismyndigheter samt att följa upp ochr>
eventuellt vidareutveckla den.r>
r>
Enligt vad utskottet inhämtat pågår även ettr>
statistikprojekt på BRÅ som syftar till att viar>
Internet öka den lokala brottsstatistikensr>
tillgänglighet för de lokala brottsförebyggander>
aktörerna.r>
r>
Som framgår ovan under Prioriteringar inför budgetåretr>
2003 skall brottsstatistiken på lokalr>
nivå förbättras och kunna publiceras i störrer>
utsträckning på Internet.r>
r>
Utskottet behandlade ett liknande yrkande i förra åretsr>
budgetbetänkande (bet. 2001/02:JuU1,r>
s. 106 f.). Utskottet pekade då bl.a. på det pågåender>
arbetet med lokal brottsstatistik och attr>
frågan om förbättringar av den lokalar>
brottsstatistiken var en av de frågor som BRÅr>
prioriterade. Utskottet utgick från att de av BRÅr>
vidtagna åtgärderna skulle resultera i enr>
ökad tillgänglighet för den lokala brottsstatistiken ochr>
avstyrkte motionen.r>
r>
I likhet med motionärerna anser utskottet attr>
det är angeläget att den lokalar>
brottsstatistiken är tillgänglig för de lokala aktörerna.r>
Utskottet konstaterar vidare att BRÅr>
sedan förra hösten inlett ytterligare arbete i denr>
riktning som efterfrågas i motionen. Härtillr>
kommer att förbättringar av den lokalar>
brottsstatistiken alltjämt är en prioriterad fråga.r>
Någon åtgärd från riksdagens sida behövs alltså inte.r>
Utskottet avstyrker motion Ju366 i dennar>
del.r>
r>
r>
r>
Brottsoffermyndigheten, m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för Brottsoffermyndighetensr>
resultat under verksamhetsåretr>
2001. Utskottet delar regeringens bedömning attr>
Brottsoffermyndigheten i stortr>
fullgjort de mål som ställts upp för dess verksamhet. Ir>
avsnittet tar utskottetr>
vidare ställning till vilka prioriteringar somr>
bör ligga till grund förr>
Brottsoffermyndighetens verksamhet under år 2003.r>
Utskottet lämnar även enr>
redovisning av Brottsofferfondens resultat under årr>
2001. I avsnittet behandlarr>
utskottet också motionsyrkanden rörande avdrag pår>
ersättningen till intagna ir>
kriminalvårdsanstalt för tillskott till Brottsofferfonden,r>
handläggning av ärendenr>
om brottsskadeersättning och frågor om prioriteringr>
av brottsoffer. Utskottetr>
hänvisar i denna del till bl.a. genomförda insatserr>
inom dessa områden ochr>
ansträngningar inom EU att få till stånd gemensammar>
minimibestämmelser om statligr>
ersättning till brottsoffer. Mot denr>
bakgrunden avstyrker utskottetr>
motionsyrkandena. Jämför reservationerna 43-46.r>
r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetens övergripande mål och uppgifterr>
är att tillförsäkra den enskilder>
rättstrygghet och rättssäkerhet, att främja brottsoffersr>
rättig-heter, att bevaka deras behovr>
och intressen samt att verka för att den som ärr>
berättigad till brottsskadeersättning fårr>
sådan. Myndigheten skall pröva ärenden omr>
brottsskadeersättning enligt brottsskadelagenr>
(1978:413) och ärenden om bidrag från Brottsofferfonden.r>
Vid myndigheten finns en särskildr>
nämnd för prövning av vissa ärenden omr>
brottsskadeersättning samt ett råd för prövning avr>
frågor om bidrag ur Brottsofferfonden.r>
r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
Enligt regeringens regleringsbrev för år 2001 skuller>
Brottsoffermyndigheten handlägga minst 70r>
% av brottsskadeärendena inom fyra månader medr>
bibehållen kvalitet. Regeringen sänkte därvidr>
kravet på kort handläggningstid från tre månader år 2000r>
till fyra månader år 2001. Vidarer>
skulle ärendebalansen i fråga omr>
brottsskadeersättning minska. Brottsofferfondenr>
skuller>
utnyttjas så effektivt som möjligt. De organisationerr>
och projekt som bedömdes kunna tillförar>
brottsoffer störst nytta skulle beviljas bidrag urr>
Brottsofferfonden. Projekt inriktade motr>
våld mot kvinnor, brott mot barn samt brott medr>
rasistiska, främlingsfientliga ellerr>
homofobiska inslag skulle därvid prioriteras.r>
Brottsoffermyndigheten skulle vidare prioriterar>
informationsinsatser som bidrar till att sprida kunskapr>
om brottsoffers rättigheter.r>
r>
r>
Under år 2001 inkom 7 306 brottsskadeärenden, vilketr>
innebär en ökning jämfört med år 2000r>
med 12 % (se tabell). Enligt myndighetens bedömningarr>
kommer antalet inkommande ärenden att ökar>
även under år 2002.r>
r>
Målet att handlägga 70 % av ärendena inom fyra månaderr>
har inte uppnåtts under år 2001. Denr>
kraftigt ökade tillströmningen av ärenden har avr>
Brottsoffermyndigheten angetts som enr>
förklaring till detta.r>
r>
Myndigheten har inte heller uppnått målet attr>
ärendebalansen skall minska. Antaletr>
balanserade ärenden uppgick vid utgången av år 2001r>
till 1 876, en ökning med nästan 7 %r>
jämfört med föregående år. Totalt avgjordes 7 183 ärendenr>
under år 2001, vilket jämfört medr>
året innan är en ökning med drygt 10 % (se tabell).r>
Under samma tid har antalet anställda hosr>
Brottsoffermyndigheten varit i stort sett oförändrad.r>
r>
r>
---------------------------------------------------r>
|År |Inkomna |Avgjorda |Ärendebalans |r>
| |brotts- |brotts- |vid årets |r>
| |skadeärenden |skadeärenden |utgång |r>
---------------------------------------------------r>
|1998 | 5 386 | 5 083 | 1 780 |r>
---------------------------------------------------r>
|1999 | 6 133 | 6 193 | 1 709 |r>
---------------------------------------------------r>
|2000 | 6 522 | 6 491 | 1 755 |r>
---------------------------------------------------r>
|2001 | 7 306 | 7 183 | 1 876 |r>
---------------------------------------------------r>
De medel som influtit genom regressverksamheten, där kravr>
ställs på den skadeståndsskyldige attr>
göra rätt för sig, har ökat från drygt 3,4 miljonerr>
kronor år 2000 till nära 5,3 miljonerr>
kronor år 2001, en ökning med mer än 50 %.r>
r>
r>
Under år 2001 beviljades sammanlagt 195r>
brottsofferprojekt bidrag från Brottsofferfonden. Avr>
dessa var 82 projekt inriktade på våld mot kvinnor, 44r>
på frågor kring övergrepp riktade motr>
barn och 6 rörde offer för homofobiska brott. När detr>
gäller offer för brott med rasistiskar>
eller främlingsfientliga förtecken beviljades inter>
något projekt finansiering. Detta resultatr>
beror enligt Brottsoffermyndigheten på att detr>
inte inkommit ansökningar i önskvärdr>
utsträckning. Under år 2001 genomförde myndighetenr>
riktade informationsinsatser till olikar>
ideella organisationer, bl.a. invandrarföreningar, somr>
kan antas ha intresse av att ir>
projektform arbeta med dessa frågor. Dessar>
informationsinsatser har resulterat i att fem olikar>
lokala brottsofferjourer tagit initiativ tillr>
projekt som bl.a. avser rekrytering avr>
stödpersoner och vittnesstödjare med annan etniskr>
bakgrund än svensk.r>
r>
Ur Brottsofferfonden beviljades också verksamhetsstöd ir>
116 fall under år 2001. Sammanlagtr>
fördelade fonden under året nästan 21,7 miljoner kronor,r>
varav drygt 5 miljoner kronor avsågr>
verksamhetsstöd.r>
r>
Regeringen bedömer att Brottsoffermyndigheten har denr>
inriktning som statsmakterna bestämt.r>
Målen som uppställts för verksamheten har i alltr>
väsentligt uppfyllts. Verksamhetsmålet att 70r>
% av brottsskadeärendena skall handläggas inom vissr>
tid har inte kunnat uppnås på flera år,r>
delvis beroende på att målet stått i konflikt medr>
önskemålet om att myndigheten i störrer>
utsträckning skall bedriva ett s.k. fördjupatr>
utredningsarbete. Det ligger i sakens natur attr>
den fördjupade utredningen tar resurser i anspråk ochr>
att den försvårar möjligheten att uppnår>
det uppställda målet. Att detta mål, trots att kravet pår>
omloppstid ändrats från tre till fyrar>
månader, inte uppnåtts heller år 2001 beror enligtr>
regeringen på att antalet inkomna ärendenr>
ökat mer än vad som kunnat förutses. Sammanfattningsvisr>
anser regeringen att myndigheten drivsr>
på ett effektivt sätt mot de uppsatta målen och med godr>
kvalitet.r>
r>
Utskottet ser med tillfredsställelse på att antaletr>
avgjorda brottsskadeärenden har fortsattr>
att öka även under år 2001. En väsentlig förbättringr>
har också skett beträffande omloppstidenr>
för brottsskadeärendena, även om verksamhetsmålet omr>
handläggning av 70 % av ärendena inom fyrar>
månader inte tillfullo har uppnåtts.r>
Brottsoffermyndigheten har en central funktion när detr>
gäller stöd till dem som drabbats av brott. Det ärr>
därför av stor vikt att brottsskadeärendenr>
handläggs effektivt, snabbt och med hög kvalitet. Somr>
anförts ovan kan den ökade ärendebalansenr>
och det stora antalet ärenden som inte handläggs inomr>
fyra månader förklaras med den ökader>
tillströmningen av ärenden. Detta i sin tur torde i storr>
utsträckning kunna förklaras med attr>
Brottsoffermyndigheten varit framgångsrik i ett avr>
sina andra mål för verksamheten, nämligenr>
att prioritera informationsinsatser som bidrar tillr>
att de som är berättigade tillr>
brottsskadeersättning får sådan ersättning. När detr>
gäller regressverksamheten ser utskottetr>
positivt på att de medel som har influtit genomr>
denna verksamhet ökat kraftigt jämfört medr>
föregående år. Det är bra att verksamheten medr>
fördjupad utredning i brottsskadeärendenar>
prioriterats även under år 2001. Utskottetr>
vill också betona vikten av attr>
Brottsoffermyndigheten, vid fördelning av medel urr>
Brottsofferfonden, även stimulerar projektr>
rörande homofobiska brott och brott med rasistiskar>
eller främlingsfientliga förtecken. Dettar>
kan kräva särskilda insatser av Brottsoffermyndigheten ir>
form av stöd och information tillr>
organisationer vid utformande av projekt på dessar>
områden.r>
r>
Utskottet har inte funnit något som motsäger regeringensr>
bedömning att Brottsoffermyndighetenr>
drivs på ett effektivt sätt med god kvalitet.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Beträffande verksamhetens inriktning kommande budgetårr>
anför regeringen i huvudsak följande.r>
Det är ur medborgarperspektiv viktigt att ansökningar omr>
brottsskadeersättning prövas så snartr>
som möjligt. Myndigheten bör därför fokusera särskiltr>
på denna del av verksamheten och sökar>
effektivisera ärendehanteringen ytterligare. Strävan attr>
snabbt pröva inkomna ansökningar fårr>
dock inte leda till försämrad kvalitet i handläggningenr>
av ärendena. Myndigheten bör därförr>
även fortsättningsvis prioritera s.k. fördjupadr>
utredning av såväl den skadelidandesr>
försäkringsförhållanden som den skadeståndsskyldigesr>
betalningsförmåga. Myndigheten bör ocksår>
sträva efter att vidareutveckla sinr>
regressverksamhet.r>
r>
r>
Utskottet har ingen erinran mot de bedömningar regeringenr>
har gjort i denna del. Utskottetr>
konstaterar dock att de krav på effektivisering somr>
ställs på Brottsoffermyndigheten är mycketr>
stora.r>
r>
r>
r>
Anslagenr>
r>
r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns en jämförelse av regeringensr>
och oppositionens förslag till anslagr>
för Brottsoffermyndigheten år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 | 2003 | | | | |r>
|inkl. TB | | | | | |r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|22 719 |19 093 |+ 3 000 |+ 20 |+ 3 000 |+ 500r>
|r>
| | | |000 | | |r>
---------------------------------------------------------r>
r>
För år 2002 uppgår Brottsoffermyndighetens anslag,r>
inklusive medel som tillförts på tilläggsbudget, tillr>
drygt 22,7 miljoner kronor. Vid ingången av året uppgickr>
anslagssparandet till drygt 1,3 miljoner kronor.r>
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad till knappt 23,7r>
miljoner kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på drygtr>
19 miljoner kronor. I anslagsberäkningen har ävenr>
hänsyn tagits till beräknade utgiftsökningar för löner,r>
lokaler och övriga förvaltningskostnader. Vidarer>
har regeringen föreslagit att anslagsnivån justerasr>
ned med 135 000 kr, i syfte att begränsa statligr>
konsumtion. Härutöver har en justering för engångsvisar>
medel år 2002 gjorts. Regeringen framhåller att detr>
finns osäkerhet när det gäller ärendetillströmningen ochr>
anför att den avser att noga följa utvecklingen.r>
r>
I motion Ju370 (m) begärs att anslaget tillförsr>
ytterligare 3 miljoner kronor. I motionerna Fi232r>
ochr>
Ju364 (båda fp) begärs en höjning av anslaget medr>
ytterligare 20 miljoner kronor för att säkerställa attr>
brottsoffer får ett tillräckligt stöd av samhället. Ir>
motion Ju346 (kd) begärs att anslaget tillförs 3r>
miljoner kronor för att ge Brottsoffermyndigheten enr>
möjlighet att leva upp till målen för verksamheten. Ir>
motion Ju363 (kd) begärs att mer medel tillförsr>
Brottsoffermyndigheten för att handläggningstidernar>
ir>
brottsskadeärenden skall kunna kortas och attr>
verksamhetsmålet för Brottsoffermyndigheten ändras så attr>
70r>
% av ärendena om brottsskadersättning skall handläggasr>
inom tre månader. I motion Ju373 (c) begärs enr>
höjning av anslaget med ytterligare 500 000 kr förr>
att ge Brottsoffermyndigheten möjlighet att höjar>
kunskapen och medvetenheten inom rättsväsendet omr>
brottsoffers situation.r>
r>
Anslagsyrkandena har behandlats ovan i avsnittetr>
Utgiftsramen och anslagen. Som framgår där föreslårr>
utskottet att riksdagen antar regeringens förslag ochr>
avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
Ersättning för skador på grund av brottr>
r>
r>
r>
Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligtr>
brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund avr>
brott. Utgifterna på anslaget är huvudsakligenr>
beroende av antalet beviljade ansökningar omr>
brottsskadeersättning och ersättningarnas storlek.r>
Anslaget disponeras av Brottsoffermyndigheten.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------r>
|År |Utbetald |Intäkter från |r>
| |brottsskadeersättning|regressverksamhet |r>
---------------------------------------------------r>
|1998 | 49 828 | 1 698 |r>
---------------------------------------------------r>
|1999 | 67 102 | 2 862 |r>
---------------------------------------------------r>
|2000 | 67 346 | 3 441 |r>
---------------------------------------------------r>
|2001 | 80 126 | 5 264 |r>
---------------------------------------------------r>
Under budgetåret 2001 utbetalades drygt 80 miljonerr>
kronor i brottsskadeersättning, vilket utgör en ökningr>
jämfört med år 2000 med 19 %. Samtidigt erhölls - somr>
tidigare berörts - intäkter från regressverksamhetenr>
med knappt 5,3 miljoner kronor. Den främsta orsaken tillr>
att summan av utbetalda ersättningar har ökatr>
jämfört med föregående år är att antalet avgjorda ärendenr>
har ökat. Den stora merparten av de utbetalader>
medlen avsåg ersättning för personskador; endast car>
400 000 kr utgick som ersättning för sak- ochr>
förmögenhetsskador.r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns regeringens förslag tillr>
anslag för år 2003. Oppositionen har inte lämnatr>
några förslag avseende detta anslag.r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
------------------------------------------------------r>
---r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 | 2003 | | | | |r>
|inkl. TB | | | | | |r>
------------------------------------------------------r>
---r>
|62 500 |73 978 | - | - | - | -r>
|r>
------------------------------------------------------r>
---r>
För år 2002 uppgår anslaget, inklusive medel somr>
tillförts på tilläggsbudget, till 62,5 miljoner kronor. Vidr>
ingångenr>
av året uppgick anslagssparandet till drygt 21,1r>
miljoner kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknadr>
till knapptr>
84,9 miljoner kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 pår>
nästan 74 miljoner kronor. Brottsoffermyndigheten harr>
bedömt attr>
belastningen på anslaget kommer att fortsätta ökar>
under år 2003, huvudsakligen på grund av det ökade antaletr>
inkomnar>
och avgjorda brottsskadeärenden. Regeringen avser attr>
noga följa utgiftsutvecklingen för detta anslag.r>
r>
Anslagsyrkandet har behandlats ovan i avsnittetr>
Utgiftsramen och anslagen. Som framgår där föreslårr>
utskottet attr>
riksdagen antar regeringens förslag.r>
r>
r>
r>
Tillskott till Brottsofferfonden genom avdrag pår>
ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstaltr>
r>
r>
r>
r>
Brottsofferfonden inrättades den 1 juli 1994.r>
Fondens medel skall användas för verksamhet som gagnarr>
brottsoffer.r>
Bidrag från fonden får lämnas för att stödja ideellar>
organisationer som verkar på brottsofferområdet samt förr>
privatr>
och offentlig verksamhet som gäller brottsoffer. Bidragr>
ur fonden kan även lämnas för forskning, utbildningr>
ochr>
information i brottsofferfrågor.r>
r>
r>
Brottsofferfonden finansieras genom att den somr>
döms för brott som har fängelse i straffskalan skallr>
åläggas attr>
betala en avgift om 500 kr till fonden. Vidare skallr>
den som verkställer fängelsestraff genomr>
intensivövervakning medr>
elektronisk kontroll vanligen betala en avgift om 50 krr>
per dag till fonden, dock högst 3 000 kr. Under år 2001r>
uppgickr>
Brottsofferfondens intäkter till knappt 25 miljonerr>
kronor.r>
r>
När fonden inrättades tillfördes den även medelr>
som frigjordes genom att ersättningen till intagnar>
ir>
kriminalvårdsanstalt för arbete och annanr>
sysselsättning sänktes med i genomsnitt 20 % från och medr>
den 1 juli 1994.r>
Sänkningen innebar att medel motsvarande 12,4r>
miljoner kronor frigjordes (se bet. 1993/94:JuU17 s. 20 f).r>
Genom ettr>
regeringsbeslut tillfördes fonden 3,3 miljonerr>
kronor av detta belopp. Återstoden av de medel somr>
motsvarades av denr>
sänkta ersättningen användes till annanr>
brottsofferrelaterad verksamhet.r>
r>
Föreskrifter och allmänna råd om ersättning tillr>
intagna i anstalt och häkte meddelas avr>
Kriminalvårdsstyrelsen.r>
Normalersättningen för intagen som deltar i arbete,r>
utbildning eller programverksamhet uppgår till 0,0247 % avr>
gällander>
prisbasbelopp per timme, vilket för närvarander>
motsvarar en timersättning om 9 kronor och 36 öre. Vissr>
något förhöjdr>
ersättning kan utgå för arbete till intagen som bedömtsr>
ha gjort en särskilt god insats och tagit särskilt stortr>
ansvarr>
i arbetet (KVVFS 2001:5).r>
r>
I motionerna Ju280 och Ju369 (båda m) förespråkas enr>
ordning innebärande att de intagna i kriminalvårdsanstaltr>
skallr>
vara med och finansiera Brottsofferfonden genom att ettr>
20-procentigt avdrag görs på deras ersättning förr>
deltagande ir>
programverksamhet m.m. och att medlen tillförsr>
Brottsofferfonden.r>
r>
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vidr>
tidigare tillfällen. Senast var i samband medr>
behandlingen avr>
budgetpropositionen för år 2001 (bet. 2000/01:JuU1 s.r>
104 f). Utskottet, som avstyrkte motionskraven, erinrader>
därvidr>
om att beslutet om användning av en del av de medel somr>
frigjordes genom sänkningen av ersättningen till der>
intagna årr>
1994 var en engångssatsning vid uppbyggnaden avr>
Brottsofferfonden. Vidare anförde utskottet att denr>
pedagogiskar>
kopplingen i att den som dömts till fängelse erläggerr>
ersättning till Brottsofferfonden redan finns i nuvarander>
ordningr>
eftersom dessa personer genom brottmålsdomen alltidr>
skall åläggas att betala en avgift tillr>
Brottsofferfonden om 500r>
kr. Den i motionerna föreslagna ordningen skuller>
innebära en betydande sänkning i de intagnas ersättningr>
även medr>
beaktande av att en viss höjning av ersättningenr>
gjordes år 1999.r>
r>
Enligt uppgift inhämtad från Rikspolisstyrelsenr>
betalas ca 43 % av utdömda avgifter tillr>
Brottsofferfondenr>
frivilligt, dvs. utan hjälp med indrivningen frånr>
Kronofogdemyndigheten. Någon uppgift om hur stor andelr>
avr>
fängelsedömda som frivilligt betalar avgiften tillr>
Brottsofferfonden finns inte sammanställd.r>
r>
Utskottet konstaterar att det i och för sig inte ärr>
ovanligt att utdömda avgifter till Brottsofferfonden inter>
betalasr>
av de dömda. Detta är emellertid inte anledning nog attr>
införa den efterfrågade ordningen. Utskottet är inte berettr>
attr>
nu frångå sin tidigare bedömning i denna fråga utanr>
avstyrker motionerna Ju280 och Ju369 i nu behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Handläggning av ärenden om brottsskadeersättningr>
r>
r>
r>
r>
Den som skadats till följd av ett brott kan krävar>
skadestånd av gärningsmannen. En talan om sådantr>
skadestånd kanr>
handläggas tillsammans med själva åtalet. Vid sidanr>
av möjligheten att kräva skadestånd från gärningsmannenr>
finnsr>
möjligheter att av statsmedel få s.k.r>
brottsskadeersättning. Förutsättningarna för det angesr>
i brottsskadelagenr>
(1978:413) och innebär sammanfattningsvis attr>
ersättning kan betalas ut för personskada och kränkning somr>
någon liditr>
till följd av brott. Frågor omr>
brottsskadeersättning prövas avr>
Brottsoffermyndigheten. Vid bestämmande avr>
brottsskadeersättning avräknas skadestånd som harr>
betalts eller bedöms kunna bli betalt till denr>
skadelidande på grundr>
av skadan. Om brottsskadeersättning betalas ut inträderr>
staten intill det utgivna beloppet i den skadelidandesr>
rättr>
till skadestånd. Anspråk på brottsskadeersättningr>
med anledning av personskada får i princip inte utmätasr>
för denr>
skadelidandes skulder.r>
r>
r>
I motion Ju272 (m) begärs att personer som pår>
grund av egen brottslighet redan är skyldiga att ersättar>
staten tillr>
följd av utbetalad brottsskadeersättning till någonr>
annan skall undantas från utmätningsförbudet avseender>
anspråk pår>
brottsskadeersättning. I motion Ju363 (kd) begärsr>
att regeringen skall låta utreda möjligheten attr>
förskotterar>
brottsskadeersättning.r>
r>
Liknande yrkanden har varit föremål för utskottetsr>
bedömning tidigare. Senast detta skedde var i februarir>
2002 ir>
motionsbetänkandet Våldsbrott och brottsoffer (bet.r>
2001/02:JuU11 s. 27 f).r>
r>
För närvarande pågår ansträngningar inom EU attr>
tillnärma medlemsstaternas bestämmelser om statligr>
ersättning tillr>
brottsoffer. Europeiska kommissionen lade i septemberr>
2001 fram en grönbok, Ersättning till brottsoffer (KOMr>
[2001] 536r>
slutlig). Syftet med grönboken angavs vara att startar>
ett samråd med alla berörda parter om åtgärder som skuller>
kunnar>
vidtas på gemenskapsnivå för att förbättra der>
statliga ersättningarna till brottsoffer i EU. Frågor somr>
kommissionenr>
ville att medlemsstaterna skulle svara på var bl.a.r>
följande. Hur bör den subsidiära naturen hos en statligr>
ersättning,r>
i förhållande till andra ersättningskällor som offretr>
kan använda, definieras i en miniminorm? Vilka ersättningarr>
frånr>
övriga källor bör dras av från statlig ersättning? Börr>
möjlighet till förskottsbetalning inbegripas i enr>
miniminorm?r>
Bör kriterier som är kopplade till offrets uppträdander>
i samband med brottet, offrets deltagande i brottsligr>
verksamhetr>
i allmänhet eller andra faktorer som är kopplade tillr>
det allmänna rättsmedvetandet eller statlig praxisr>
inbegripas ir>
en miniminorm?r>
r>
Efter remissbehandling av grönboken har Europeiskar>
kommissionen den 16 oktober 2002 avgivit ett förslag tillr>
rådetsr>
direktiv om brottsofferersättning (2002/0247r>
[CNS]). Förslaget innehåller miniminormer för brottsoffersr>
rätt tillr>
statlig ersättning samt särskilda bestämmelser förr>
gränsöverskridande fall. Bland annat föreslårr>
Europeiskar>
kommissionen att brottsoffer skall ha rätt tillr>
förskottsutbetalning av den statliga ersättningenr>
under vissar>
förutsättningar, nämligen om de grundläggander>
villkoren för ersättning är uppfyllda, det finns anledningr>
att anta attr>
det slutliga beslutet om ersättning inte kan fattasr>
inom kort tid efter det att ansökan har lämnats in, det ärr>
befogatr>
med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden attr>
betala ut förskott och det med rimlig säkerhet kanr>
antas attr>
gärningsmannen helt eller delvis inte kan fullgöra enr>
dom eller ett beslut om skadestånd till brottsoffretr>
(artikel 5 ir>
förslaget). Enligt förslaget skall medlemsstaternar>
senast den 30 juni 2005 ha genomfört för direktivetsr>
efterföljander>
nödvändiga författningsändringar.r>
r>
Mot bakgrund av det pågående arbetet inom EU i dessar>
frågor ser utskottet ingen anledning att nu ta någotr>
initiativr>
med anledning av här behandlade yrkanden. Utskottetr>
avstyrker motion Ju272 och motion Ju363 i nu behandladr>
del.r>
r>
r>
r>
Prioritering av brottsofferr>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju322 (c) förespråkas ett störrer>
samhälleligt stöd till brottsoffer och påtalas vikten avr>
att brottsofferr>
bemöts väl av myndighetspersoner. I motion Ju363 (kd)r>
anförs att medel ur Brottsofferfonden i större utsträckningr>
börr>
komma brottsoffren till del snarare än att dessa gesr>
till forskning. I Ju369 (m) anförs att inrättande avr>
stödcentrar>
för unga brottsoffer runt om i Sverige bör uppmuntras.r>
I motion Ju222 (kd) begärs att en brottsofferombudsmanr>
inrättas.r>
r>
r>
Brottsoffrens behov av skydd och stöd har underr>
de senaste två decennierna varit föremål för en mängdr>
olikar>
utredningar och förslag. Våren 1995 föreslog utskottetr>
i sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.r>
1994/95:JuU13) ettr>
tillkännagivande om att det behövdes en utvärderingr>
av de åtgärder som hade vidtagits på brottsofferområdetr>
under denr>
senaste tioårsperioden. Med utgångspunkt i de förslagr>
som Brottsofferutredningen sedan redovisade i sittr>
betänkander>
Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOUr>
1998:40) har regeringen avgivit flera olika förslag pår>
området somr>
har behandlats av riksdagen vid olika tillfällen.r>
Ett antal förslag togs upp i proposition 2000/01:79 Stödr>
tillr>
brottsoffer, där regeringen lämnade en redovisning avr>
pågående arbete med brottsofferfrågor och presenterader>
bl.a. enr>
strategi för det fortsatta stödet till brottsoffren.r>
Strategin byggde på tanken att hela samhället måster>
engageras. Detr>
handlade bl.a. om förbättrat samarbete mellanr>
rättsväsendets myndigheter, utbildningsinsatser ochr>
forskning.r>
Socialtjänstens uppgifter skulle förtydligas och ettr>
ökat stöd ges till vittnen och målsägande.r>
r>
Vid behandlingen av nämnda proposition våren 2001r>
ställde sig riksdagen bakom regeringens övervägandenr>
och avslogr>
motionsyrkanden liknande de nu aktuella (bet.r>
2000/01:JuU20, rskr. 205).r>
r>
Utskottet delar motionärernas uppfattning att detr>
behövs åtgärder som är direkt inriktade på att ger>
brottsoffer stöd.r>
Här är det av betydelse hur arbetet inom polisväsendet,r>
åklagarmyndigheterna och domstolarna bedrivs i dessar>
frågor. Enr>
särskilt viktig roll i detta stöd spelarr>
brottsofferjourer och socialtjänst. Som framhålls i motionr>
Ju322 är detr>
angeläget att brottsoffer blir väl bemötta i sinar>
kontakter med myndigheter. Här är utbildningsfrågorr>
särskilt viktiga.r>
Domstolsverket, Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsenr>
har i respektive regleringsbrev för år 2002 fåttr>
uppdrag somr>
syftar till att förbättra bemötandet avr>
brottsoffren. Här kan också nämnas att Rikspolisstyrelsenr>
sammanställt ochr>
under år 2001 givit ut en handledning för poliserr>
såvitt avser brottsofferfrågor, Brottsoffer - Enr>
handledning förr>
Polisens del i lokalsamhällets brottsofferstödjander>
arbete (RPS Rapport 2001:1).r>
r>
Mot bakgrund av de åtgärder som under senare år harr>
vidtagits på brottsofferområdet ser utskottet inte någotr>
behov avr>
att riksdagen vidtar några åtgärder med anledning avr>
motionerna. Utskottet föreslår alltså att riksdagenr>
avslårr>
motionerna Ju363, i här aktuella delar, samt Ju222 ochr>
Ju322.r>
r>
Vad särskilt gäller begäran i motion Ju369 omr>
inrättande av stödcentra för unga brottsoffer kan härutöverr>
nämnasr>
följande. Den 1 juni 1999 startader>
Socialtjänstförvaltningen i Stockholms stad ochr>
Polismyndigheten i Stockholms länr>
tillsammans en försöksverksamhet med ett stödcentrumr>
för unga brottsoffer. Verksamheten riktar sig till allar>
ungar>
brottsoffer som polisanmält att de blivit utsatta förr>
brott såsom personrån, misshandel, våldtäkt och olaga hot ir>
Cityr>
polismästardistrikt. Det övergripande syftet medr>
verksamheten är att hjälpa och stödja brottsoffren samtr>
att får>
gärningsmännen att upphöra med sin kriminellar>
verksamhet. Verksamheten finansieras avr>
socialtjänstförvaltningen (löner)r>
och polisen (lokaler, telefon etc.). Inledningsvisr>
erhölls även bidrag från Brottsofferfonden. Ir>
verksamheten, somr>
permanentades år 2001, är tre socionomer anställdar>
och dessutom är ett 20-tal frivilliga stödpersonerr>
engagerade.r>
Stödpersonerna är rekryterade bland juridikstuderander>
vid Stockholms universitet. Verksamheten bedrivs främst ir>
form avr>
stödsamtal till brottsoffren och medföljandestöd ir>
samband med rättegångar. Härutöver erbjuds ävenr>
medling mellanr>
brottsoffer och gärningsman. Enligt uppgift frånr>
verksamhetsansvariga på Stödcentrum för unga brottsofferr>
etableras enr>
klientkontakt med ca 40 % av alla brottsoffer somr>
kontaktas genom brev från centret. En verksamhet med den ir>
Stockholmr>
som förebild har startats i Eskilstuna kommun. Vidarer>
planeras ytterligare ett projekt i Skärholmen och på siktr>
ett ir>
Stockholms västra förorter.r>
r>
Utskottet ser mycket positivt på den typ avr>
verksamhet som bedrivs för unga brottsoffer i Stockholm.r>
Det är glädjander>
att ytterligare verksamheter med denna somr>
förebild startats eller planeras att starta även på andrar>
håll. Det ärr>
naturligtvis angeläget att det runt om i Sverige finnsr>
en genomtänkt form av stöd till brottsoffer, såväl ungar>
somr>
vuxna. Som redovisats finns möjligheter att vidr>
uppstartande av nya verksamheter ansöka om visst statligtr>
stöd, t.ex.r>
från Brottsofferfonden och Brottsförebyggande rådet.r>
Med detta sagt finner utskottet att några vidare åtgärderr>
avr>
riksdagen med anledning av motion Ju369 inte ärr>
påkallade. Utskottet föreslår således att riksdagen avslårr>
motion Ju369r>
i nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Rättsmedicinalverketr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets bedömning i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för Rättsmedicinalverketsr>
resultat under verksamhetsåret 2001. Utskottet delarr>
regeringens bedömning att Rättsmedicinalverket i alltr>
väsentligt fullgjort de mål som ställts upp förr>
dess verksamhet samt drivit verksamheten enligtr>
regleringsbrevets krav. I avsnittet tar utskottetr>
vidarer>
ställning till vilka prioriteringar som bör ligga tillr>
grund för Rättsmedicinalverkets verksamhet underr>
år 2003.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Rättsmedicinalverket är centralr>
förvaltningsmyndighet för rättspsykiatrisk,r>
rättsmedicinsk, rättskemisk ochr>
rättsgenetisk verksamhet i den utsträckning sådanar>
frågor inte handläggs av någon annan statlig myndighet. Ir>
praktikenr>
går verksamheten ut på att sörja för att domstolarnar>
har teknisk (medicinsk) bevisning i brottmål ochr>
faderskapsmål ochr>
ett fullgott underlag för påföljdsbestämningen ir>
brottmål i form av t.ex. rättspsykiatriskar>
undersökningar.r>
Rättsmedicinalverkets arbetsuppgifter finns närmarer>
reglerade i förordning (1996:613) med instruktionr>
förr>
Rättsmedicinalverket.r>
r>
r>
Inom Rättsmedicinalverkets verksamhet förekommerr>
såväl anslagsfinansierad som uppdragsfinansieradr>
verksamhet.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
För Rättsmedicinalverket gällde för år 2001 följander>
verksamhetsmål. Verksamheten och dess resultat skuller>
präglas avr>
hög kvalitet i relation till uppdragsgivarnas behov.r>
Verksamheten skulle bedrivas med respekt för der>
undersöktasr>
personliga integritet. Verket skulle bedrivar>
utvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av betydelser>
för verksamheten.r>
Verket skulle också informera övriga myndigheter inomr>
rättsväsendet om vunna erfarenheter. Verket skuller>
dessutom, därr>
det är lämpligt och där verksamheten kan skapar>
särskilda förutsättningar, vinnlägga sig om att bidrar>
till detr>
brottsförebyggande arbetet. Rättsmedicinalverket skuller>
också verka för en långsiktigt god försörjning av personalr>
medr>
ändamålsenlig kompetens och specialistkunskap.r>
Särskilt gällde det att minska sårbarheten i utnyttjandetr>
av ochr>
tillgången på rättsläkare genom en aktiv ochr>
förutseende rekrytering och utbildning. Slutligenr>
skulle verket ocksår>
arbeta för att förnya arbetsformerna och utvecklar>
ledarskapet.r>
r>
r>
I budgetpropositionen redovisar regeringenr>
Rättsmedicinalverkets resultat med en huvudsakligr>
uppdelning på de fyrar>
verksamhetsgrenarna rättspsykia-tri, rättsmedicin,r>
rättskemi samt rättsgenetik. Här redovisasr>
Rättsmedicinalverketsr>
resultat enligt samma uppdelning.r>
r>
Inom rättspsykiatrin har domstolarnas efterfrågan pår>
rättspsykiatriska undersökningar (RPU), efter att underr>
senarer>
delen av 1990-talet ha ökat, planat ut under år 2001.r>
Antalet undersökningar som utfördes under året uppgickr>
till 589.r>
Detta antal ligger något under nivån för föregående årr>
(se tabell). Andelen ärenden där väntetiden i häkter>
inför enr>
undersökning har överstigit sju dagar minskader>
betydligt under året. Däremot har andelen ärenden där detr>
behövtsr>
anstånd avseende undersökning av häktade liksomr>
utredningstiderna ökat. En under året genomfördr>
studie omr>
uppdragsgivarnas syn på de rättspsykiatriskar>
undersökningarnas genomförande och kvalitet visade attr>
uppdragsgivarna ir>
huvudsak var positiva.r>
r>
Antalet av Rättsmedicinalverket utfärdader>
läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskildr>
personutredning ir>
brottmål, m.m., s.k. § 7-intyg, uppgick under år 2001r>
till 1 797, vilket är en måttlig ökning i förhållande tillr>
nivånr>
under det föregående året (se tabell).r>
r>
Antalet rättspsykiatriska undersökningar och § 7-r>
intygr>
---------------------------------------------------r>
r>
|År |Utförda |Utfärdade § 7-intyg |r>
| |rättspsykiatriska | |r>
| |undersökningar | |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|1997 | 600 | 1 858 |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|1998 | 609 | 1 847 |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|1999 | 657 | 1 838 |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|2000 | 619 | 1 772 |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|2001 | 589 | 1 797 |r>
---------------------------------------------------r>
r>
Inom rättsmedicinen har det totala antalet ärendenr>
under året ökat med 9 %. Medianhandläggningstiden förr>
undersökningarr>
av levande personer minskade under år 2001 från tior>
till åtta dagar medan den för dödsfallsutredningarna ökader>
från 37r>
till 42 dagar. Det rådde under året alltjämt brist pår>
utbildade rättsläkare. Rättsmedicinalverket bedriverr>
emellertidr>
ett aktivt arbete i denna fråga, som har börjatr>
ge resultat. Dessutom har en försöksverksamhet medr>
en nyr>
personalkategori, rättsmedicinska utredare, somr>
bl.a. skall avlasta rättsläkarna, prövats vid trer>
rättsmedicinskar>
avdelningar. Försöksverksamheten utvärderades underr>
året och utfallet blev positivt. Rättsmedicinalverketr>
har därförr>
beslutat att utöka försöksverksamheten till samtligar>
rättsmedicinska avdelningar i landet.r>
r>
r>
Den rättskemiska verksamheten har under år 2001r>
expanderat jämfört med föregående år. Antalet ärendenr>
ökade medr>
totalt 11 %. Den nya drograttfyllerilagstiftning somr>
trädde i kraft år 1999 har resulterat i att antaletr>
ärenden avr>
denna typ ökat dramatiskt. Under år 2001 ökader>
drograttfylleriärendena med mer än 800, vilket motsvararr>
en ökning medr>
22 % jämfört med föregående år.r>
r>
Inom rättsgenetiken har under år 2001 handlagtsr>
och besvarats totalt 2 076 ärenden, varav 2 061r>
avsågr>
faderskapsärenden och 15 avsåg släktärenden. Dettar>
innebar en ökning av antalet ärenden med totalt 5 % jämförtr>
med åretr>
innan. Handläggningstiderna har fortsatt att successivtr>
minska.r>
r>
Rättsmedicinalverket har under år 2001, liksomr>
tidigare år, satsat aktivt på forskning och utvecklingr>
inom de olikar>
verksamhetsgrenarna. Forsknings- och utvecklingsarbetetr>
har dock i vissa delar fått prioriteras ned på grund avr>
ökander>
undersökningsvolymer och en ansträngdr>
personalsituation. För att stärka, utveckla och följa uppr>
kvaliteten inrättadesr>
under år 2001 ett kvalitets- och utvecklingsråd inomr>
vartdera av de rättspsykiatriska och rättsmedicinskar>
områdena. Der>
rättskemiska och rättsgenetiska avdelningarna finnsr>
representerade i det rättsmedicinska rådet.r>
r>
Tilläggas kan att det inom Justitiedepartementetr>
pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till en nyr>
ordning förr>
utfärdande av rättsintyg (jfr bet. 2001/02:JuU1 s. 120r>
f.).r>
r>
Regeringen gör bedömningen att Rättsmedicinalverket ir>
allt väsentligt uppfyllt de mål som statsmakterna harr>
uppställtr>
för myndighetens verksamhet samt bedrivit verksamhetenr>
enligt regleringsbrevets krav.r>
r>
Därtill anser regeringen, med anledning av ettr>
förslag från Rättsmedicinalverket och Statensr>
kriminaltekniskar>
laboratorium om att samordna de båda myndigheternasr>
verksamhet med DNA-undersökningar, att avr>
kostnadseffektivitetsskälr>
alla möjligheter till samordning bör utnyttjas.r>
Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.r>
r>
Utskottet konstaterar att det inte framkommit någotr>
som talar mot regeringens bedömning.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen anför i budgetpropositionen att det ärr>
mycket angeläget att Rättsmedicinalverket ävenr>
kommande årr>
upprätthåller en fortsatt hög kvalitet på sinar>
undersökningar. Av stor vikt i detta sammanhang är detr>
forsknings- ochr>
utvecklingsarbete som bedrivs inom verket ellerr>
med stöd av verket. Vidare anser regeringen, mot bakgrundr>
av attr>
bristen på utbildade rättsläkare är ett stortr>
problem, att det är angeläget att verket under der>
kommande årenr>
fortsätter arbetet med att rekrytera kompetentr>
arbetskraft till den rättsmedicinska verksamheten. Denr>
rättskemiskar>
verksamheten har enligt regeringen hittills klarat avr>
att möta den ökande efterfrågan på dess tjänster medr>
anledning avr>
den nya drograttfyllerilagstiftningen. Det är enligtr>
regeringen angeläget att Rättsmedicinalverket fortsätterr>
attr>
upprätthålla effektivitet och hög kvalitet inomr>
området.r>
r>
r>
Utskottet har ingen erinran mot regeringensr>
bedömningar i denna del.r>
r>
r>
r>
Anslagetr>
r>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns en jämförelse avr>
regeringens och oppositionens förslag till anslag förr>
Rättsmedicinalverketr>
år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 | 2003 | | | | |r>
|inkl. TB | | | | | |r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|211 202 |213 648 | - |+ 10 | - | -r>
|r>
| | | |000 | | |r>
---------------------------------------------------------r>
r>
För år 2002 uppgår Rättsmedicinalverkets anslag,r>
inklusive medel som tillförts på tilläggsbudget, till drygtr>
211,2 miljoner kronor.r>
Det anslagssparande på knappt 3,4 miljoner kronor somr>
fanns vid ingången av år 2001 förbyttes under året till ettr>
underskott på drygtr>
4,1 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 ärr>
beräknad till drygt 208 miljoner kronor. Detta innebär attr>
anslagskreditenr>
kommer att behöva utnyttjas under året.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på drygtr>
213,6 miljoner kronor. Förslaget innefattar en höjningr>
av ramen om 12r>
miljoner kronor. Rättsmedicinalverket bör enligtr>
regeringen medges denna höjning av ramen i syfte attr>
vidareutveckla verksamheten medr>
rättspsykiatriska undersökningar och för att mötar>
den ökande efterfrågan på drograttfylleriundersökningarr>
samt för att gesr>
möjligheter att fortsätta att intensifiera rekryteringenr>
av rättsläkare.r>
r>
I anslagsberäkningen har även hänsyn tagits tillr>
beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler och övrigar>
förvaltningskostnader samtr>
det generella besparingskravet på 0,7 % på anslag förr>
förvaltnings- och investeringsändamål i syfte att begränsar>
statlig konsumtion.r>
r>
I motionerna Ju364 och Fi232 (båda fp) förordasr>
en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor i syfte attr>
säkerställa attr>
Rättsmedicinalverket klarar ökande undersökningsvolymerr>
inom verksamheten och nödvändig rekrytering avr>
personal.r>
r>
Anslagsyrkandena har behandlats ovan i avsnittetr>
Utgiftsramen och anslagen. Som framgår där föreslårr>
utskottet att riksdagen antarr>
regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Rättshjälpskostnader m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för anslagetr>
Rättshjälpskostnader m.m. Utskottet behandlar här ocksår>
motioner om utvärderingr>
av rättshjälpslagen m.m., ersättning tillr>
målsägandebiträden och rättshjälp vid pisksnärtsskador.r>
Utskottet hänvisar ir>
dessa delar i huvudsak till genomförda undersökningarr>
och gällande regelverk. Jämför reservationerna 47 ochr>
48.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Rättshjälpslagen (1996:1619) har till grundläggande syfter>
att ge rättsskydd åt dem som inte kan få rättsligt biståndr>
på annat sätt.r>
r>
r>
Enligt lagen är rättshjälpen subsidiär tillr>
rättsskyddet, dvs. den som har en rättsskyddsförsäkringr>
eller liknande rättsskydd somr>
täcker den aktuella rättsliga angelägenheten får inter>
beviljas rättshjälp. Vidare innebär lagen att den som inter>
har rättsskydd avr>
ifrågavarande slag men som borde ha haft det med hänsynr>
till sitt försäkringsskydd i övrigt eller till sinar>
personliga och ekonomiskar>
förhållanden får beviljas rättshjälp endast om det finnsr>
särskilda skäl (9 §). Som en allmän förutsättning för attr>
rättshjälp skallr>
beviljas gäller att det, med hänsyn till angelägenhetensr>
art och betydelse samt tvisteföremålets värde ochr>
omständigheterna i övrigt,r>
är rimligt att staten bidrar till kostnaderna (8 §).r>
r>
Enligt rättshjälpslagen är inkomstgränsen förr>
rättshjälp 260 000 kr i årsinkomst (6 § första stycket).r>
Lagen föreskriver också attr>
rådgivning i minst en timme som huvudregel är enr>
förutsättning för att rättshjälp skall beviljas (2 § andrar>
stycket). Vidare innebärr>
lagen bl.a. att biträdesbehovet är avgörande för omr>
rättshjälp skall beviljas och att biträde enligtr>
rättshjälpslagen normalt skallr>
få ersättning för högst 100 timmars arbete (15 §).r>
r>
r>
r>
Anslagetr>
r>
r>
r>
r>
Från anslaget betalas de kostnader som enligt 21r>
kap. 10 § rättegångsbalken, lagen (1988:609) omr>
målsägandebiträde ochr>
rättshjälpslagen skall utgå av allmänna medel. Därutöverr>
skall från anslaget betalas de kostnader som enligtr>
lagen (1996:1620) omr>
offentligt biträde skall betalas av allmänna medel,r>
dock inte sådana kostnader som avser offentligt biträder>
i ärenden enligtr>
utlänningslagen (1989:529) och lagen (1991:572) omr>
särskild utlänningskontroll. Från och med år 2000r>
finansierar anslaget ocksår>
utgifter för särskilda företrädare för barn enligt 12 §r>
lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn.r>
r>
r>
De faktorer som styr kostnaderna är framför alltr>
antalet ärenden, ärendenas svårighetsgrad,r>
ersättningsnivån till biträden ochr>
offentliga försvarare samt den andel avr>
rättshjälpskostnaderna som betalas av den rättssökande.r>
r>
Regeringen bestämmer den timkostnadsnorm som liggerr>
till grund för ersättning för arbete på rättshjälpsområdet.r>
Ersättningen tillr>
offentliga försvarare och målsägandebiträden reglerasr>
också i viss utsträckning med hjälp av taxor. Förr>
närvarande finns en taxa förr>
ersättning till offentliga försvarare i vissa brottmålr>
i tingsrätt och hovrätt och en motsvarande taxa förr>
målsägandebiträden.r>
Taxorna är fastställda i DVFS 2000:13 respektive DVFSr>
2001:14. Taxor beslutas av Domstolsverket på grundvalr>
av timkostnadsnormen.r>
Regeringen har fastställt timkostnadsnormen för år 2002r>
till 929 kr exklusive mervärdesskatt (1 162 kr inklusiver>
mervärdesskatt).r>
r>
I följande tabell finns en jämförelse av regeringens ochr>
oppositionens förslag till anslag för år 2003.r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
------------------------------------------------------r>
----r>
|Anslag |Prop. | m | fp | kd | cr>
|r>
|2002 | 2003 | | | | |r>
|inkl. TB | | | | | |r>
------------------------------------------------------r>
----r>
|892 000 |827 664 | - |+ 60 000 | - | -r>
|r>
------------------------------------------------------r>
----r>
För år 2002 uppgår anslaget till 892 miljoner kronor,r>
inklusive medel som tillförts på tilläggsbudget. Prognosenr>
för år 2002 pekar på att utgifternar>
kommer att uppgå till drygt 842 miljoner kronor.r>
Tillskottet om 90 miljoner kronor på tilläggsbudgeten förr>
år 2002 innebär att det vid årets slutr>
kommer att finnas ett anslagssparande om ca 10 miljonerr>
kronor. Regeringen föreslår att riksdagen tillr>
Rättshjälpskostnader m.m. för budgetåret 2003r>
anvisar ett ramanslag om 827 664 000 kr.r>
r>
r>
I motionerna Fi232 och Ju364, båda (fp), yrkasr>
att anslaget skall höjas med 60 miljoner kronor. Beloppetr>
skall motsvara kostnaderna för attr>
återställa de rättshjälpsförmåner som utgick före denr>
nuvarande rättshjälpslagens införande. I konsekvensr>
härmed yrkas i motion Ju364 också att denr>
nuvarande rättshjälpslagen skall upphävas.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgår därr>
föreslår utskottet att riksdagen antarr>
regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
Utvärdering av rättshjälpslagen m.m.r>
r>
r>
r>
I motion Ju278 (v) efterfrågas en utvärdering avr>
den nya rättshjälpslagen. I samma motion föreslås också enr>
utvärdering av de förändringar somr>
genomfördes år 1983 i fråga om rätten till offentligr>
försvarare samt en översyn av reglerna om tolk vidr>
rättegång. I motion Ju391 (s) efterfrågas enr>
precisering av barns rätt till förmåner ir>
rättshjälpssystemet. I motionen hävdas attr>
rättshjälpslagen tillämpas på olika sätt i olika domstolarr>
närr>
det gäller faderskapsmål.r>
r>
r>
I april 2000 gav regeringen Domstolsverket i uppdragr>
att göra en utvärdering och en allmän översyn av lagen.r>
Verket har bl.a. haft i uppdrag attr>
analysera effekterna av att rättshjälpen gjortsr>
subsidiär i förhållande till rättsskyddsförsäkringar, attr>
undersöka om rådgivningsinstrumentetr>
fungerat på det sätt som var avsett samt att göra enr>
heltäckande översyn av det nya avgiftssystemet.r>
r>
Domstolsverket avlämnade i slutet av septemberr>
2001 rapporten Utvärdering av rättshjälpslagen (1996:1619)r>
- redovisning av ett regeringsuppdragr>
(DV-rapport 2001:6, del A och B). Verket anför ir>
rapporten att rättshjälpsreformen i allt väsentligtr>
fallit väl ut. Verket har inte funnit skäl attr>
föreslå några ändringar i rättshjälpslagen till följdr>
av att rättsskyddet numera är primärt. Rapporten harr>
remissbehandlats.r>
r>
Vad gäller frågan om rättshjälp i faderskapsmålr>
konstateras i rapporten (s. 99 f) att rättshjälp inte kanr>
beviljas om det finns en försäkring medr>
rättsskydd som kan användas i angelägenheten. Vidarer>
anförs att det förekommit att en moder inte vill tar>
försäkringsskyddsmomentet i anspråk i sinr>
hemförsäkring i denna typ av mål. Hur detta problemr>
skall lösas borde enligt vad som anförs i rapportenr>
övervägas i annat sammanhang.r>
r>
Utskottet har inhämtat att frågan om rättshjälp ir>
faderskapsmål inte är föremål för särskild beredning ir>
Regeringskansliet.r>
r>
Önskemålet rörande rätten till offentlig försvararer>
tar sikte på den lagändring varigenom 21 kap. 3 a §r>
rättegångsbalken infördes. Ändringenr>
innebar att det i lagtexten på ett mer preciseratr>
sätt än tidigare angavs i vilka fall sådan försvarare skallr>
förordnas. Syftet var att återförar>
praxis till den nivå som avsågs med den tidigarer>
regleringen (prop. 1983/84:23).r>
r>
I rapporten Rätten till offentlig försvarare - enr>
utvärdering av tillämpningen av reglerna om offentligr>
försvarare (DV-rapport 1996:1) harr>
Domstolsverket redovisat ett regeringsuppdrag som gickr>
ut på att undersöka hur reglerna om förordnande och byte avr>
offentlig försvarare tillämpades.r>
Sammanfattningsvis visade resultaten avr>
undersökningen att varannan tilltalad hade offentligr>
försvarare, vilket var fler än år 1983, dvs. året förer>
skärpningen.r>
r>
Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringensr>
uppdrag granskat utgiftsutvecklingen för bl.a.r>
offentliga försvarare. Uppdraget har redovisats ir>
rapporten Varför blev det dyrare? (RRV 2001:30).r>
Granskningen, som omfattar perioden 1996-2000, visar bl.a.r>
att kostnaderna för offentliga försvararer>
ökat från ca 380 miljoner år 1996 kronor till närmarer>
500 miljoner år 2000, att antalet förordnanden underr>
denna tid ökat med 2 %, att timkostnadenr>
ökat med knappt 10 % och att den genomsnittligtr>
debiterade tiden ökat med drygt 16 %. Om orsaken till detr>
ökade antalet förordnanden anför RRV attr>
den i huvudsak är att det blivit vanligare att förordnar>
offentlig försvarare i mål som gäller grovt rattfylleri.r>
Ett skäl till det anges vara att detr>
i sådana mål framstår som tveksamt vilken påföljd somr>
skall väljas (jfr 21 kap. 3 a § andra stycket 2r>
rättegångsbalken). Vidare anför RRV att denr>
största förändringen relativt sett när det gällerr>
kostnaderna för offentlig försvarare är att denr>
genomsnittligt debiterade tiden har ökat med drygtr>
en och en halv timme. En mindre del av ökningen berorr>
på att den genomsnittliga förhandlingstiden ökat. Denr>
huvudsakliga förklaringen till ökningenr>
av debiterad tid anses vara att målen blivit merr>
komplicerade.r>
r>
Den 25 april 2002 gav regeringenr>
Domstolsverket i uppdrag att ge förslag tillr>
åtgärder som kan påverka kostnadsutvecklingen förr>
rättshjälpsanslaget. Uppdraget skall redovisas senastr>
den 31 december 2002.r>
r>
Av 5 kap. 6 § rättegångsbalken framgår att tolk fårr>
förordnas att biträda rätten om part, vittne ellerr>
annan som skall höras inför rätten inter>
behärskar svenska språket.r>
r>
Utskottet har tidigare behandlat frågan om enr>
utvärdering av den nya rättshjälpslagen (bet. 1998/99:JuU6r>
s. 5 f).r>
r>
Utskottet konstaterar att den nya rättshjälpslagenr>
nyligen varit föremål för utvärdering. Som framgår ovanr>
har utvärderingen inte bara berörtr>
frågan om huruvida besparingsmålet medr>
rättshjälpsreformen uppfyllts. När det sedan gällerr>
önskemålet om en utvärdering av 1983 års ändringarr>
rörander>
rätten till offentlig försvarare konstaterar utskottetr>
att närmare tjugo år förflutit sedan den nämndar>
förändringen trädde i kraft och att RRV - omr>
än med andra utgångspunkter än dem somr>
motionärerna efterfrågar - nyligen har granskat en del avr>
den perioden. Härtill kommer att reformen somr>
framgått ovan utvärderats av Domstolsverket. Utskottetr>
ser inte för närvarande något behov av ytterligare översynr>
av reglerna om rätt till offentligr>
förvarare. Detsamma gäller reglerna om tolk vidr>
rättegångar. Utskottet är alltså inte berett attr>
ställa sig bakom önskemålen i motion Ju278, ochr>
utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen i härr>
aktuella delar.r>
r>
När det gäller frågan om barns rätt till rättshjälp ir>
faderskapsmål konstaterar utskottet att problemet redanr>
uppmärksammats i den ovan nämndar>
utvärderingen. Utskottet utgår från att fråganr>
behandlas i lämpligt sammanhang. Motion Ju391 bör avslås avr>
riksdagen.r>
r>
r>
Ersättning till målsägandebiträder>
r>
r>
r>
I motion Ju234 (fp) anförs att ersättningen tillr>
målsägandebiträden bör baseras på faktiskt arbetad tid.r>
Bakgrunden till yrkandet är att det sedanr>
den 1 mars 2002 gäller en taxa för fastställande avr>
ersättning till målsägandebiträden.r>
r>
r>
Den 3 oktober 2002 beslutade regeringen attr>
uppdra åt Domstolsverket att förbereda och genomföra enr>
försöksverksamhet utan taxa för offentligar>
försvarare och målsägandebiträden i tingsrätt ochr>
hovrätt. Uppdraget gavs för att kunna göra en jämförelser>
mellan den ersättning som tillerkännsr>
enligt de allmänna reglerna om ersättning respektiver>
ersättning enligt taxa. I uppdraget ingår också attr>
undersöka hur en sådan ordning påverkarr>
domstolarnas arbetsbörda. Försöksverksamheten skallr>
omfatta de domstolar som ingår i Hovrättens för Västrar>
Sverige domkrets och skall pågå under årr>
2003.r>
r>
Utskottet konstaterar att en taxa nyligen införtsr>
för målsägandebiträdenas ersättning. Utskottet är inter>
berett att nu göra några uttalanden ir>
frågan. Motion Ju234 i denna del bör avslås avr>
riksdagen.r>
r>
r>
Rättshjälp vid pisksnärtsskadorr>
r>
r>
r>
I motion T233 (mp) efterfrågas större möjligheter tillr>
rättshjälp vid s.k. pisksnärtsskador.r>
r>
r>
Med pisksnärtsskada förstås en skada i nackregionenr>
som kan uppkomma i samband med påkörningar bakifrån ochr>
vissa andra slag av trafikolyckor.r>
r>
Av trafikskadelagen (1975:1410) följer attr>
personskada till följd av trafik med motordrivet fordon ir>
princip ger rätt till trafikskadeersättning,r>
som utgår ur trafikförsäkringen för fordonet.r>
Trafikskadeersättning beräknas på motsvarande sätt somr>
skadestånd enligt skadeståndslagens (1972:207)r>
bestämmelser.r>
r>
När det gäller ersättning ur trafikförsäkring riktasr>
anspråken normalt mot försäkringsgivaren, dvs. den somr>
försäkrat fordonet. Den skadelidander>
har i och för sig rätt att i stället begära skadeståndr>
enligt skadeståndslagens bestämmelser och talan riktas dår>
mot skadevållaren. Sådana processerr>
torde dock i praktiken vara sällsynta.r>
r>
Av 10 § första stycket 10 rättshjälpslagenr>
framgår att rättshjälp inte får beviljas i en angelägenhetr>
som rör trafikskadeersättning enligtr>
trafikskadelagen. Rättshjälp får dock beviljas i enr>
sådan angelägenhet om ett mål eller ärende har inletts vidr>
domstol eller enbart rör annan skadar>
än personskada.r>
r>
Enligt lagmotiven var ett huvudsakligt skäl förr>
denna bestämmelse, som infördes år 1988, att det allmännar>
inte skulle behöva betala kostnader förr>
sådant rättsligt bistånd som slutligen komr>
försäkringsbolagen till godo. Det rör sig här omr>
tvister där det egentligen är försäkringsbolagen somr>
berörs och inte de formella parterna. Regleringenr>
innebär således att någon rättshjälp inte får beviljas sår>
länge tvisten om trafikskadeersättning ärr>
utomprocessuell. Under detta skede förutsättsr>
försäkringsbolagen bära parternas kostnader för rättsligtr>
biträde.r>
r>
I motiven framhålls dock att i de fall denr>
skadelidande och försäkringsgivaren inte kan kommar>
överens om skadeståndsskyldigheten eller omr>
skadeersättningens storlek, återstår för denr>
skadelidande att väcka talan vid domstol. När ettr>
skadeståndsärende gått så långt brukarr>
försäkringsbolagen i allmänhet upphöra att ta ansvaretr>
för den skadelidandes kostnader för förfarandet. Är sakenr>
anhängig vid domstol, bör därför denr>
skadelidande ha möjligheter till rättshjälp (prop.r>
1987/88:73 s. 29).r>
r>
Väljer den som drabbats av en trafikskada att väckar>
talan mot skadevållaren i stället för att begärar>
trafikskadeersättning, torde bestämmelsen inter>
hindra att rättshjälp beviljas.r>
r>
I den ovannämnda rapporten om utvärdering avr>
rättshjälpslagen lämnas inte några förslag tillr>
förändringar såvitt avser 10 § och dess innehåll.r>
r>
Förra hösten behandlade utskottet ett motionsyrkander>
motsvarande det nu aktuella (bet. 2001/02:JuU1 s. 123 f).r>
Utskottet vidhöll då sin uppfattningr>
att det inte kunde anses föreligga något behov avr>
att utöka möjligheterna att erhålla rättshjälp i fråga omr>
trafikskador. En annan sak var att detr>
kunde upplevas som besvärande för en enskildr>
person att begära att få ta rättsskyddet ir>
hemförsäkringen i anspråk när motparten ärr>
försäkringsbolaget. Utskottet utgick dock från attr>
försäkringsbolagen klarar det krav på opartiskhet somr>
regelsystemet förutsätter.r>
r>
Som utskottet ser det har ingenting framkommit somr>
motiverar en annan bedömning i denna fråga än den somr>
utskottet tidigare gett uttryck för.r>
Motion T233 i denna del bör avslås av riksdagen.r>
r>
r>
r>
Övriga anslagr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets bedömning i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för resultaten underr>
verksamhetsåret 2001 för anslaget till Gentekniknämnden,r>
Kostnader för vissar>
skaderegleringar m.m. samt till Avgifter till vissar>
internationella sammanslutningar m.m. Utskottet har inter>
några invändningar motr>
regeringens bedömningar.r>
r>
r>
r>
Gentekniknämndenr>
r>
r>
r>
r>
Gentekniknämndens övergripande mål är att främja enr>
etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken förr>
att skydda människors och djurs hälsar>
och för att skydda miljön. Nämnden har vidare tillr>
uppgift att sprida kunskap om den gentekniskar>
utvecklingen.r>
r>
r>
Av verksamhetsredogörelsen för budgetåret 2001r>
framgår att nämnden har verkat för att verksamhetsmåletr>
skulle uppnås genom att bl.a. informerar>
allmänheten genom direktkontakt, massmedier och viar>
nämndens hemsida, genom att avge yttranden samt genom attr>
arrangera och medverka i konferenserr>
och seminarier.r>
r>
Regeringen anför i budgetpropositionen att måletr>
för nämndens verksamhet är sådant att det är svårt att pår>
gängse sätt mäta om det har uppnåttsr>
eller inte. Regeringens bedömning är attr>
Gentekniknämnden genom sin allsidiga verksamhet inomr>
området på ett förtjänstfullt sätt verkat för att uppnår>
verksamhetsmålet. Mot bakgrund av den snabbar>
utvecklingen inom genteknikområdet anser regeringenr>
att Gentekniknämndens verksamhet är mycketr>
betydelsefull.r>
r>
Det har enligt utskottets mening inte framkommitr>
något som talar mot regeringens bedömning.r>
r>
För år 2002 uppgår Gentekniknämndens anslag, efterr>
att hänsyn tagits även till förändringar på tilläggsbudget,r>
till 3 083 000 kr. Vid ingången avr>
år 2002 fanns ett anslagssparande om 46 000 kr.r>
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad till 3 043 000r>
kr. Anslagssparandet kan vid årets slutr>
beräknas uppgå till 86 000 kr.r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på 2r>
929 000 kr. Förslaget innebär att Gentekniknämndensr>
anslag engångsvis tillförs 300 000 kr förr>
att nämnden skall kunna ordna konferenser under årr>
2003 om bl.a. kloning av djur samt informera forskare,r>
industriföreträdare m.fl. om gällander>
regler för kontroll av genteknisk verksamhet ir>
Sverige. I anslagsberäkningen har hänsyn tagits tillr>
beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler ochr>
övriga förvaltningskostnader samt det generellar>
besparingskravet på 0,7 % på anslag för förvaltnings- ochr>
investeringsändamål i syfte att begränsar>
statlig konsumtion.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandet ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgår därr>
föreslår utskottet att riksdagen antarr>
regeringens förslag.r>
r>
Avslutningsvis kan i detta sammanhang nämnas att denr>
parlamentariska Bioteknikkommittén i sitt slutbetänkander>
Att spränga gränser - Bioteknikensr>
möjligheter och risker (SOU 2000:103) bl.a. föreslagitr>
att Gentekniknämnden ombildas till en bioteknikinspektionr>
som skall kontrollera principielltr>
viktiga och nya tillämpningar samt utöva tillsyn.r>
Regeringen anser i budgetpropositionen, med hänvisning tillr>
det negativa remissutfallet, att detr>
för närvarande saknas anledning att gå vidare medr>
kommitténs förslag såvitt gäller Gentekniknämnden.r>
r>
r>
r>
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Från anslaget, som disponeras av Justitiekanslern,r>
betalas kostnader för vissa skaderegleringar m.m. somr>
exempelvis ersättning till frihetsberövader>
enligt lagen (1998:714) om ersättning vidr>
frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. I anslutningr>
till att sådan ersättning utbetalas kan ävenr>
kostnader för ombud betalas ur anslaget. Vidarer>
omfattas skadestånd m.m. i andra fall jämte bl.a. kostnaderr>
för ombud och rättegångskostnader.r>
Rättegångskostnader som flyter in till staten frånr>
motparter i sådana mål tillgodoräknas anslaget.r>
r>
r>
Frågan om anslagets konstruktion har varit föremålr>
för utskottets intresse tidigare (bet. 2000/01:JuU1 s.r>
108).r>
r>
Regeringen framhåller nu att det är svårt att pår>
förhand förutse vilka ersättningsanspråk som tid efterr>
annan kommer att riktas mot staten.r>
Samtidigt konstaterar regeringen att utfallet pår>
anslaget har varit förhållandevis stabilt under senare år.r>
Vidare anför regeringen att sedan år 2000r>
har både antalet ansökningar om ersättning frånr>
personer som varit frihetsberövade och det totalar>
utbetalade beloppet ökat.r>
r>
För år 2002 uppgår anslaget, efter att hänsyn tagitsr>
även till förändringar på tilläggsbudget, till 21 399r>
000 kr. Vid ingången av år 2002 fannsr>
ett anslagssparande om 3 985 000 kr. Utgiftsprognosenr>
för år 2002 är beräknad till 25 054 000 kr.r>
Anslagssparandet vid årets slut kan beräknas uppgår>
till 330 000 kr.r>
r>
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003r>
till anslaget Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.r>
anvisar ett ramanslag på 15 291 000r>
kr. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits tillr>
det generella besparingskravet på 0,7 % på anslag förr>
förvaltnings- och investeringsändamål ir>
syfte att begränsa statlig konsumtion.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandet ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgår därr>
föreslår utskottet att riksdagen antarr>
regeringens förslag.r>
r>
r>
r>
Avgifter till vissa internationella sammanslutningarr>
m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Från anslaget betalas årsavgifter till Haagkonferensenr>
för internationell privaträtt, Internationella institutet ir>
Rom för unifiering av privaträttenr>
(UNIDROIT), Association Internationale des Hautesr>
Jurisdictions Administratives samt Bernunionen (WIPO=Worldr>
Intellectual Property Organization).r>
r>
r>
Från anslaget betalas också bidrag till Helsingforsr>
kriminalpolitiska institut och till Nordiskar>
samarbetsrådet för kriminologi. Även bidrag tillr>
vissa andra internationella sammanslutningar medr>
anknytning till Justitiedepartementet betalas frånr>
anslaget. Vidare betalas från anslaget kostnaderr>
som hänför sig till internationellt straff- ochr>
civilrättsligt samarbete och som inte skall bäras av annanr>
myndighet.r>
r>
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003r>
till anslaget Avgifter till vissa internationellar>
sammanslutningar m.m. anvisar ett ramanslagr>
på 6 456 000 kr. Vid utgången av år 2001 uppgickr>
anslagssparandet till knappt 4,8 miljoner kronor.r>
Utgiftsprognosen för innevarande år beräknas tillr>
knappt 7,9 miljoner kronor.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandet ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgår därr>
föreslår utskottet att riksdagen antarr>
regeringens förslag.r>
r>

Reservationerr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Polisväsendetr>
r>
r>
r>
r>
1. Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen (punkt 3)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju329 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Den organiserade brottsligheten är gränslös och harr>
tillgång till stora ekonomiska resurser. För att effektivtr>
kunna bekämpa denna brottslighet måster>
polisens resurser hanteras rationellt och utanr>
prestige.r>
r>
r>
Vi ser positivt på det arbete som nu sker inomr>
Rikspolisstyrelsen medr>
frågor om organisatorisk samverkan ochr>
informationsflöden mellan Rikskriminalpolisen ochr>
Säkerhetspolisen. Vi menar dock att regeringen måster>
tar>
ytterligare initiativ för att polisen skall får>
effektiva verktyg för att bekämpa den grova organiserader>
brottsligheten.r>
r>
Det bör ankomma på regeringen att återkomma medr>
förslag i enlighet med vad vi har anfört.r>
r>
r>
r>
2. Specialiserade narkotikaenheter (punkt 4)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagenr>
motionerna 2002/03:Ju281 yrkandena 12r>
och 13 samt 2002/03:So442 yrkande 5.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Insatser från specialenheter som gatulangningsgrupperr>
och den s.k. ravekommissionen har inneburit ett nytt sättr>
att arbeta med fokus på det enskildar>
missbruket. Genom en offensiv polisverksamhetr>
upptäcks enligt vår mening tidigt långt flerr>
missbrukare än genom någon annan myndighet ellerr>
institution. Enheterna måste nu ges bemanning för attr>
svara upp mot behoven.r>
r>
r>
Vi anser därför att det skall finnas specialiserader>
narkotikaenheter i varje län och att det i de störrer>
städerna skall finnas gatulangnings- ochr>
ungdomsgrupper för att en effektiv verksamhet skallr>
kunna utvecklas. Dessutom bör varje polismyndighet inrättar>
särskilda enheter för att bekämpar>
narkotika i ungdomsmiljöer på samma sätt som finns inomr>
Polismyndigheten i Stockholms län.r>
r>
Det får ankomma på regeringen att föranstalta om enr>
sådan organisationsförändring.r>
r>
r>
r>
3. Närpolisen (punkt 5)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju258 yrkandena 4, 5,r>
14 och 15.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Jag anser att de åtgärder som hittills vidtagits förr>
att närpolisreformen skall kunna fullföljas inte ärr>
tillräckliga. Bland annat är det nödvändigtr>
med fler poliser än vad de nu aktuellar>
resurstillskotten medger. Genom att öka antalet poliserr>
kan man öka polisens tillgänglighet och stärkar>
medborgarnas trygghet och säkerhet. Ett annat viktigtr>
led är att erfarenheterna från de modeller förr>
kvalitetssäkring av brottsutredningar som finnsr>
i högre utsträckning tas till vara och sprids inomr>
polisen. För att närpolisreformen skall fungera fulltr>
ut är det också nödvändigt att öka detr>
brottsförebyggande arbetet inomr>
närpolisverksamheten. Det arbete som har påbörjats ir>
detta avseende bör därför även fortsättningsvis gesr>
högr>
prioritet.r>
r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder medr>
anledning av det anförda. Regeringen bör även se överr>
möjligheterna att ge de lokalar>
myndigheterna en klumpsumma som de, som bäst kännerr>
till vilka åtgärder som behövs inom sitt verksamhetsområde,r>
själva kan förfoga över.r>
r>
r>
r>
4. Polisutbildningen (punkt 6)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju329 yrkandena 3 ochr>
6.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Med dagens utbildningssystem får eleverna vidr>
polisutbildningen en koncentrerad och teoretiskt inriktadr>
utbildning vid ett tillfälle. Polisyrketr>
bygger emellertid på samspel och relationer mellanr>
människor. För att uppnå kompetens på detta områder>
krävs personliga erfarenheter av praktisktr>
polisarbete. Vi anser därför att den nuvarander>
polisutbildningen måste reformeras. Enligt vår mening börr>
den första delen av utbildningen kortas nedr>
till ett år. Denna del bör som i dag ge kunskaper ir>
svensk och europeisk rättskunskap, straffrätt, kriminologi,r>
ordnings- och utredningsverksamhet,r>
beteendevetenskap, etik och psykologi. Vidarer>
skall mental träning ingå, liksom personligr>
färdighetsträning i självskydd, vapenhantering ochr>
bilkörning. Den teoretiska utbildningen skall följas avr>
en längre sammanhållen praktiktjänstgöring under tolvr>
månader. Under en 3-5 år lång periodr>
skall sedan alla genomgå en grundläggander>
vidareutbildning med möjlighet att välja olikar>
inriktningar. Kunskaper i självskydd, vapenhanteringr>
ochr>
bilkörning skall upprätthållas genom årligar>
utvärderingar och kompetensprov.r>
r>
r>
Enligt vår uppfattning måste polisen snabbtr>
tillföras ny kompetens och specialistkunskap. I detta syfter>
måste mer flexibla anställningsformerr>
grundade på polisens behov skapas. Ekonomer,r>
analytiker, beteendevetare och IT-personal skuller>
t.ex. genom en förkortad utbildning kunna gesr>
polismans befogenhet. Som underrättelseoperatör medr>
ansvar för Internetbaserad brottslighet är det inter>
nödvändigt att vara utbildad trafikpolis. Vir>
anser därför att man inom Rikspolisstyrelsen skallr>
fastställa vilka uppgifter som kräver polismans befogenhetr>
och inrätta en särskild utbildningr>
genom vilken specialister av olika slag kan erhållar>
sådan befogenhet.r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r>
r>
r>
r>
5. Polisutbildning på distans (punkt 7)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju329 yrkande 4 i dennar>
del och bifaller delvis motion 2002/03:Ju345.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Med dagens teknik finns mycket goda förutsättningarr>
att effektivt bedriva vidareutbildning på distans förr>
olika personalkategorier. Att samverka,r>
samordna och samutnyttja den kompetens som finns inomr>
organisationen med hjälp av olika tekniska lösningar gerr>
stora vinster. Varje medarbetare börr>
på detta sätt kunna erbjudas funktionsinriktadr>
vidareutbildning med hög kvalitet. Ett kraftfullt arbeter>
bör läggas ned på att utveckla möjligheternar>
till vidareutbildning på distans.r>
r>
r>
Det anförda innebär att vi ställer oss bakomr>
motionerna Ju329 och Ju345 i berörda delar.r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose att vidareutbildning pår>
distans kan genomföras i enlighet med vad vir>
här anfört.r>
r>
r>
r>
6. Vidareutbildningen, m.m. (punkt 9)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju258r>
yrkandena 9 och 11, 2002/03:Ju329 yrkande 4 i denna delr>
och yrkande 5 samt 2002/03:Ju364 yrkandena 4 och 5.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Den nya generationen poliser ställer stora krav pår>
en förändringsbenägen organisation med ett tydligtr>
ledarskap. För att uppnå detta måster>
möjligheterna till vidareutveckling ochr>
fortbildning inom polisen förbättras. Bland annat börr>
chefsutbildningar finnas, t.ex. för inspektörer,r>
vakthavande befäl, yttre befäl, rotelchefer ochr>
kommissarier. Det är också viktigt attr>
karriärmöjligheterna inom polisen utvecklas. De poliserr>
somr>
visar goda resultat inom ett område måste ha en chansr>
att bli befordrade. Detta får dock inte hindra attr>
personer med särskild kompetens av olikar>
slag anlitas utifrån för att möta de krav som ställs pår>
specialistkunskap inom polisorganisationen.r>
r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad vi nu har anfört.r>
r>
r>
r>
7. Antagningen till polisutbildningen (punkt 10)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju258 yrkande 8 ochr>
avslår motion 2002/03:Ju274.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Enligt min mening skulle antagningsförfarandet tillr>
polisutbildningen kunna förbättras. För närvarande skötsr>
antagningen av Rikspolisstyrelsen ochr>
Pliktverket. Enligt min mening vore det naturligt attr>
man från respektive polisutbildning blev mer aktiv i dennar>
process. Det vore också värdefulltr>
om någon som inte är polis deltog i de avslutander>
samtalen vid antagningen.r>
r>
r>
Regeringen bör därför ta initiativ till en översyn avr>
antagningsförfarandet. I översynen bör bl.a. det ovanr>
anförda beaktas.r>
r>
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju258r>
i nu behandlad del. Beträffande motion Ju274 delar jagr>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
8. Fler poliser med invandrarbakgrund (punkt 11)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som anförs i reservation 8. Därmed bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju258 yrkande 7 ochr>
bifaller delvis motion 2002/03:Sf336 yrkande 32.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det är viktigt att sammansättningen inom polisenr>
speglar samhället i stort. I dag är det enr>
alldeles för liten andel av alla poliser som harr>
invandrarbakgrund. För att uppnå detta mål måste detr>
därför till en stor satsning på att rekrytera poliser medr>
invandrarbakgrund.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r>
r>
r>
r>
9. Ytterligare en polishögskola (punkt 12)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c)r>
och Anita Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju258 yrkande 6 ochr>
bifaller delvis motionerna 2002/03:Ju201,r>
2002/03:Ju203, 2002/03:Ju204 yrkande 6, 2002/03:Ju238,r>
2002/03:Ju240, 2002/03:Ju252, 2002/03:Ju276,r>
2002/03:Ju304, 2002/03:Ju333, 2002/03:Ju347 ochr>
2002/03:Ju350.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Antalet poliser måste bli fler. Rekryteringsbehovet avr>
poliser påverkas också av den relativt höga medelåldernr>
inom poliskåren och en förväntad ökadr>
rörlighet bland främst yngre poliser. Kapaciteten pår>
polisutbildningarna i Stockholm, Umeå och Växjö måster>
utnyttjas maximalt. För att klarar>
rekryteringsbehovet bör det inrättas en fjärder>
polishögskola, i närheten av någon befintlig högskola ellerr>
universitet.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r>
r>
r>
r>
10.Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg (punkt 14)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju261 yrkande 1.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Polismyndigheten i Västra Götaland hade uppgiften attr>
garantera trygghet och säkerhet under och omkring EU-r>
toppmötet i Göteborg i juni 2001. Extrar>
poliser fick kallas in. Toppmötet kunde genomföras ir>
stort enligt programmet trots alla störningar.r>
r>
r>
Polismyndigheten har redovisat alla kostnader förr>
toppmötet; de uppgår till 146 miljoner kronor mer änr>
vad som var beräknat exklusiver>
räntekostnader. Även Rikspolisstyrelsen instämmer ir>
uppfattningen att den drabbade polismyndigheten skallr>
kompenseras och har begärt resurser somr>
skall kunna anslås till Polismydigheten i Västrar>
Götaland för uppkomna merkostnader.r>
r>
Kompenseras inte polismyndigheten för de uppkomnar>
merkostnaderna finns inga möjligheter att komma tillr>
rätta med de övriga obalanserna inomr>
myndigheten. Polismyndighetens totala underskott årr>
2006 beräknas uppgå till 500 miljoner kronor.r>
r>
Enligt vår bedömning saknas det ekonomiskt utrymme ir>
regeringens förslag för att nu tillgodose angivna behov attr>
kompensera för merkostnader förr>
toppmötet. Regeringen bör återkomma med förslagr>
om anslag på tilläggsbudget och ge Rikspolisstyrelsenr>
de instruktioner som behövs för attr>
Polismyndigheten i Västra Götaland skall få fullr>
täckning för sina merkostnader med anledning av EU-r>
toppmötet i Göteborg.r>
r>
r>
r>
11.Polisförsörjningen i glesbygdsområden (punkt 15)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 11. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju258 yrkandena 2 ochr>
3 samt bifaller delvis motionerna 2002/03:Ju223,r>
2002/03:Ju319, 2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337, 2002/03:Ju374r>
och 2002/03:Ju383.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Polisförsörjningen i glesbygdsområden måste förbättrasr>
avsevärt. Glesbygdens speciella förhållanden måste beaktasr>
bättre vid fördelningen av polisensr>
resurser mellan myndigheterna. Ett annat sätt attr>
förbättra polisförsörjningen på landsbygden är attr>
polismyndigheter med stora avstånd har enr>
flexiblare lösning vad gäller arbetsplatsensr>
lokalisering. Om den enskilde polisen i vissa avseenden kanr>
anses ha sin arbetsplats lokaliserad tillr>
bostaden kan utryckningstiden förmodligen förkortasr>
avsevärt i dessa delar av landet. Detta möjliggörs genomr>
att den enskilde polismannen exempelvisr>
kan ha material och polisbil i eller i nära anslutningr>
till bostaden.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r>
r>
r>
r>
12.Insatser mot rattfylleri (punkt 16)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 12. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju386 ochr>
2002/03:T378 yrkande 1.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Alldeles för många av alla bilister på vägarna körr>
trots att de är berusade. Rattfyllerister kommer vidr>
årets slut att ha dödat 150 människor ochr>
skadat ytterligare 1 000 personer allvarligt. Dettar>
sker varje år och är oacceptabelt. För att snabbt kommar>
till rätta med detta missförhållander>
måste polisen radikalt öka sina insatser motr>
rattfylleriet.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r>
r>
r>
r>
13.Bättre teknikutnyttjande (punkt 17)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:T466 yrkande 41.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
För att trafikpolisen skall kunna använda sinar>
begränsade resurser på bästa sätt krävs att befintligr>
teknik utnyttjas för att frigöra så mycketr>
resurser som möjligt för bekämpning av de mångar>
allvarliga trafikbrotten.r>
r>
r>
Genom en ökad användning av automatiskr>
hastighetsövervakning kan resurser frigöras för andrar>
viktiga uppgifter.r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r>
r>
r>
Åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
r>
14.Rättskedjan (punkt 18)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju249 yrkandena 1, 3,r>
4 och 30.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Förtroendet för rättsväsendet - inte minstr>
åklagarväsendet - grundas på att det fungerar snabbt, attr>
det är förutsägbart och konsekvent samt att detr>
finns nära tillgängligt. För att upprätthålla dettar>
förtroende anser jag att handläggningstiderna inomr>
rättsväsendet måste kortas ytterligare. Ettr>
sätt att uppnå detta är att polisen förbättrar sittr>
ärendehanteringssystem, så att ärenden som kan avslutasr>
snabbt blir identifierade och därmed kanr>
hanteras skyndsamt. Ett annat sätt att effektiviserar>
arbetet och korta handläggningstiderna är att införa ettr>
gemensamt ärendehanteringssystem förr>
myndigheterna inom rättsväsendet.r>
r>
r>
Mot bakgrund av vad jag anfört bör regeringen få ir>
uppdrag att ta de initiativ som krävs för att genomföra der>
åtgärder som jag nu har föreslagit.r>
Vidare bör regeringen få i uppdrag att följa upp vilkar>
konsekvenser centraliseringen av åklagarväsendet harr>
fått.r>
r>
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju249r>
i nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
15.Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde (punktr>
20)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 20r>
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager förr>
regeringen som sin mening vad som anförs ir>
reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motionr>
2002/03:Ju340 yrkande 6.r>
r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Jag anser att all avancerad ekonomisk brottslighet,r>
innefattande också grova miljöbrott, kräver operativar>
insatser av sådan kvalificerad art att detr>
behövs en enhetlig och kraftfull organisation. Därförr>
är det nödvändigt att Ekobrottsmyndighetensr>
ansvarsområde förändras så att den kan svara uppr>
mot dessa krav. Ekobrottsmyndigheten bör vara enr>
central myndighet för hela landet. Myndigheten skallr>
handlägga avancerad ekonomisk brottslighet ochr>
annan allvarlig brottslighet som kan kopplas tillr>
denna, t.ex. grova miljöbrott. Övrig ekonomisk brottslighetr>
skall utredas i den lokala polis- ochr>
åklagarorganisationen.r>
r>
r>
Det bör ankomma på regeringen att till riksdagenr>
återkomma med förslag som tillgodoser vad jag nu harr>
anfört.r>
r>
Det anförda innebär att jag ställer mig bakom motionr>
Ju340 i berörd del.r>
r>
r>
Domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
16.Domstolsverkets ställning (punkt 22)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som anförs i reservation 16. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:K379r>
yrkande 16, 2002/03:Ju236 yrkande 13 och 2002/03:Ju249r>
yrkande 33.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att den centrala domstolsorganisationenr>
inte bör utformas på ett sätt som riskerar ettr>
oberoende domstolsväsende. Den nuvarander>
konstruktionen ger regeringen ett alltför starktr>
grepp om domstolsorganisationen. Det finns därför skäl attr>
överväga en annan ordning. Om servicenr>
till domstolarna sköttes utan att regeringen hader>
inflytande över den skulle också domstolarnasr>
självständighet kunna garanteras. I sammanhanget villr>
vi som ett alternativ peka på det danska systemet medr>
en myndighet som ligger under riksdagen och vars verksamhetr>
regleras i lag. En annan lösningr>
skulle kunna vara att föra över Domstolsverketsr>
uppgifter till domstolarna.r>
r>
r>
Vi anser att regeringen bör få i uppdrag att utredar>
frågan om Domstolsverkets ställning och funktion ir>
förhållande till domstolarna utifrån vad vir>
nu förordat.r>
r>
Detta innebär att vi ställer oss bakom motionernar>
K379, Ju236 och Ju249 i här aktuella delar.r>
r>
r>
r>
17.Reformarbetets inriktning (punkt 23)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 17. Därmed bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 2 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju209 yrkande 3,r>
2002/03:Ju246 yrkande 3 och 2002/03:Ju249 yrkande 31.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Enligt vår mening är det nödvändigt med en bättrer>
samordning av tingsrätternas, åklagarmyndigheternas ochr>
polisens geografiska ansvarsområden. Genomr>
en sådan samordning skulle effektiviteten i helar>
rättskedjan kunna öka, vilket skulle leda till ett bättrer>
resursutnyttjande.r>
r>
r>
Det får ankomma på regeringen att ge de direktiv somr>
behövs för att myndigheterna bättre skall samordna sinar>
verksamheter. Vi ställer oss alltsår>
bakom motion Ju364 i denna del. I fråga om motionernar>
Ju209, Ju246 och Ju249 i berörda delar har vi sammar>
uppfattning som majoriteten.r>
r>
r>
r>
18.Reformarbetets inriktning (punkt 23)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jepper>
Johnsson (m), Johan Linander (c) och Anita Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som anförs i reservation 18. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju209r>
yrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3 och 2002/03:Ju249r>
yrkande 31 samt avslår motion 2002/03:Ju364 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att medborgarperspektivet inte har fått ettr>
tillräckligt stort utrymme i regeringens överväganden.r>
Här står medborgarnas krav pår>
tillgänglighet i förgrunden. Detta innebär ir>
praktiken att alla måste ha någorlunda nära till enr>
tingsrätt. Med en sådan ordning åstadkommer manr>
också en lokal förankring i den dömande verksamheten.r>
I sammanhanget vill vi peka på den breda erfarenhet somr>
notarietjänst vid en mindre tingsrättr>
kan erbjuda. Detta bör regeringen beakta i detr>
fortsatta reformarbetet.r>
r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motionerna Ju209, Ju246r>
och Ju249 i här aktuella delar. I fråga om motion Ju364 ir>
berörd del har vi samma uppfattningr>
som majoriteten.r>
r>
r>
r>
19.Domkretsindelningen (punkt 24)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd) och Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 19. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju249r>
yrkande 32, 2002/03:Ju339 yrkande 2 och 2002/03:Ju358r>
yrkande 1r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att förändringarna i domstolsorganisationenr>
bör ha en bred politisk förankring. Det är därför lämpligtr>
att dessa beslutas av riksdagen, somr>
där-igenom ges en direkt möjlighet att påverkar>
reformarbetet. Domkretsindelningen bör därför regleras ir>
lag. En sådan ordning skulle också ligga merr>
i linje med regeringsformens krav på att huvuddragen ir>
domstolsorganisationen skall anges i lag och de krav somr>
Europakonventionen ställer på attr>
domstolar skall vara upprättade enligt lag. Överr>
huvud taget skulle en lagreglering bidra till ett ökatr>
skydd för de enskilda domstolarnasr>
självständighet.r>
r>
r>
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma tillr>
riksdagen med ett lagförslag i enlighet med detr>
anförda.r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motionerna Ju249, Ju339r>
och Ju358 i här berörda delar.r>
r>
r>
r>
20.Det fortsatta reformarbetet (punkt 25)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) ochr>
Torkild Strandberg (fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde har>
följande lydelse:r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 20. Därmed bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju339 yrkande 3 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju209 yrkande 2,r>
2002/03:Ju229, 2002/03:Ju246 yrkandena 1 och 2,r>
2002/03:Ju275, 2002/03:Ju308, 2002/03:Ju309 ochr>
2002/03:Ju358 yrkande 2.r>
r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det är inte tillräckligt att utskottet i ett betänkander>
uttalat att några beslut om nedläggningar av tingsrätterr>
inte skall fattas förrän den nur>
påbörjade utvärderingen avslutats. För att skänka kraftr>
åt den meningsyttringen bör den ha stöd i ett uttryckligtr>
beslut av riksdagen. Riksdagen börr>
därför formellt uttala att det inte skall fattas någrar>
beslut innan utvärderingen är klar. Vi står alltså bakomr>
motion Ju339 i denna del. I fråga omr>
övriga här aktuella motioner har vi samma uppfattningr>
som majoriteten.r>
r>
r>
r>
r>
21.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r>
(punkt 26)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Johanr>
Linander (c) och Anita Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 21. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju249 yrkande 2 samtr>
avslår motionerna 2002/03:Ju339 yrkande 1 ochr>
2002/03:Ju364 yrkande 12.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att myndigheterna inom rättskedjan börr>
samverka i högre utsträckning för att bli mer effektiva.r>
Den samverkan som beskrivs i propositionenr>
mellan tingsrätt och länsrätt är här ett steg ir>
rätt riktning. Vi vill emellertid gå ett steg längre ochr>
låta administrativ samverkan ske mellanr>
myndigheterna inom rättskedjan. Exempelvis bör lokalerr>
etc. kunna nyttjas gemensamt av polis och åklagare.r>
Domstolarna bör dock inte ingå i en sådanr>
samverkan eftersom detta skulle kunna ge intryck av attr>
domstolen inte är självständig i förhållande tillr>
exempelvis åklagarna.r>
r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju249 i dennar>
del. I fråga om motionerna Ju339 och Ju364 i härr>
aktuella delar har vi samma uppfattning somr>
majoriteten.r>
r>
r>
r>
22.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r>
(punkt 26)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 22. Därmed bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 12 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2 ochr>
2002/03:Ju339 yrkande 1.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att nackdelarna med att lägga samman der>
allmänna domstolarna med de allmännar>
förvaltningsdomstolarna överväger fördelarna. Härr>
tänker vir>
främst på att betydande kostnader skulle vara förenader>
med en sammanläggning. Störningar i verksamheten skuller>
också uppkomma. Vi anser att riksdagenr>
som sin mening bör uttala att någon sammanläggning inter>
bör komma till stånd.r>
r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju364 i dennar>
del. Motion Ju339 bör avslås av riksdagen. I fråga omr>
motion Ju249 har vi samma uppfattning somr>
majoriteten.r>
r>
r>
r>
23.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r>
(punkt 26)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 23. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju339 yrkande 1 samtr>
avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2 ochr>
2002/03:Ju364 yrkande 12.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
På längre sikt bör de båda domstolsslagen läggasr>
samman. Härigenom skapas möjlighet att behålla dömander>
verksamhet på fler orter. Som jag ser detr>
skulle en sådan ordning medverka till attr>
domstolsväsendet uppfattas mer enhetligt. Även frånr>
personalsynpunkt finns det skäl att överväga en sådanr>
förändring. Det bör ankomma på regeringen att beaktar>
det anförda inom ramen för det fortsatta reformarbetet.r>
r>
r>
Jag ställer mig alltså bakom motion Ju339 i dennar>
del. Motion Ju364 i här aktuella delar bör avslås avr>
riksdagen. När det gäller motion Ju249 delarr>
jag majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
24.Avskaffande av specialdomstolarna (punkt 27)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 24. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju271.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi står fast vid det principiella synsätt i fråga omr>
specialdomstolarna som utskottet gav uttryck för underr>
riksmötet 1993/94, nämligen attr>
specialdomstolarna i möjligaste mån bör avskaffas.r>
Enligt vår uppfattning bör deras uppgifter övertas av der>
allmänna domstolarna. Vid en sådanr>
överföring är det givetvis av stor vikt att man tarr>
till vara den kompetens som utvecklats vidr>
specialdomstolarna.r>
r>
r>
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma tillr>
riksdagen med förslag om hur de återståender>
specialdomstolarna skall kunna avvecklas och derasr>
uppgifter överföras till de allmänna domstolarna.r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju271.r>
r>
r>
r>
25.Hyresnämnderna (punkt 28)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 25. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Bo238 yrkande 13 ochr>
avslår motion 2002/03:Ju336.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Enligt vår mening bör hyresnämnderna avskaffas ochr>
den verksamhet som bedrivs där i dag föras över till allmänr>
domstol. En sådan ordning skuller>
bättre kunna garantera en objektiv bedömning ir>
ärenden om bl.a. hyressättningar än vad en partssammansattr>
hyresnämnd kan göra. Den enskildes skyddr>
mot t.ex. oskäliga hyreshöjningar skulle enligt vårr>
mening på detta sätt kunna stärkas.r>
r>
r>
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma tillr>
riksdagen med förslag om hur hyresnämnderna skall kunnar>
avvecklas och deras uppgifter överföras tillr>
de allmänna domstolarna.r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motion Bo238 i denna del.r>
Motion Ju336 bör avslås av riksdagen.r>
r>
r>
r>
26.Utnämning av högre domare (punkt 29)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 26. Därmed bifallerr>
riksdagen motionerna 2002/03:K379 yrkande 17r>
och 2002/03:Ju364 yrkande 15 samt avslår motionr>
2002/03:Ju323.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Medborgarnas förtroende för domstolsväsendet ochr>
rättstillämpningen förutsätter att utnämningsförfarandetr>
präglas av större insyn vid utnämningar avr>
de högre domarna. Utnämningen av domare bör enligt vårr>
mening präglas av så stor öppenhet som möjligt och det s.k.r>
kallelseförfarandet måste därför ir>
allt väsentligt anses ha spelat ut sin roll. Vi kanr>
därför ställa oss bakom det kommittéförslag som nur>
finns, dock bör regeringen alltjämt ha kvarr>
det slutgiltiga ansvaret i utnämningsprocessen. Någonr>
utfrågning i justitieutskottet bör därför inte införas.r>
r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta de åtgärderr>
som behövs för att få en förändring till stånd.r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motionerna K379 ochr>
Ju364. I fråga om motion Ju323 delar vi majoritetensr>
uppfattning.r>
r>
r>
r>
27.Ersättning till nämndemän (punkt 30)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som anförs i reservation 27. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju202,r>
2002/03:Ju235 yrkande 1, 2002/03:Ju313, 2002/03:Ju339r>
yrkande 4 och 2002/03:Ju359.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att det är glädjande att det nu lagts framr>
ett kommittéförslag som syftar till att åstadkomma enr>
bredare rekrytering av nämndemän. I denr>
frågan står möjligheten till bättre ersättning ir>
förgrunden. Förslagen ligger i allt väsentligt i linjer>
med våra förslag i motionerna. Enligt vårr>
uppfattning bör regeringen skynda på beredningen avr>
ärendet och återkomma med en proposition till riksdagenr>
under våren 2003.r>
r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motionerna Ju202, Ju235,r>
Ju313, Ju339 och Ju359 i här aktuella delar.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
28.Rekrytering av nämndemän (punkt 31)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 28. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju364 yrkande 16 samtr>
avslår motionerna 2002/03:Ju392 och 2002/03:A242r>
yrkande 31.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att systemet för rekrytering avr>
nämndemän bör förändras så att nämndemännen i högrer>
utsträckning representerar hela befolkningen.r>
Nämndemannakommitténs förslag om en fri kvot är därförr>
ett steg i rätt riktning. Regeringen bör skynda pår>
beredningen av ärendet så att enr>
proposition kan läggas fram under våren 2003.r>
r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju364 i denna del.r>
När det gäller övriga här behandlade yrkanden delar vir>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
29.Kompetensfrågor inom rättsväsendet (punkt 32)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 32 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 29. Därmed bifaller riksdagenr>
motionerna 2002/03:Ju339 yrkandena 5r>
och 6 och 2002/03:Ju361 yrkande 4 samt avslårr>
motionerna 2002/03:Ju224 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju226,r>
2002/03:Ju232, 2002/03:Ju331, 2002/03:r>
Ju364 yrkande 26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214r>
yrkande 10 samt 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
För att domare och andra anställda inomr>
rättsväsendet skall kunna göra riktiga bedömningar av vadr>
ett barn faktiskt uttrycker och känner måster>
domaren få bättre utbildning i barns kognitiva ochr>
språkliga utveckling. Det är också viktigt att veta attr>
individuella skillnader mellan barn ir>
samma ålder kan vara stora. Man måste också kunnar>
förstå hur ett barn uppträder och uttrycker sig när detr>
befinner sig i kris, vilket i stort settr>
alltid är fallet när ett mål som rör barn handläggs.r>
Inte minst gäller detta mål om sexuella övergrepp pår>
barn.r>
r>
r>
För att prövningen av miljömål skall fungerar>
tillfredsställande krävs att det inte bara satsas pår>
polisen och åklagarna. Även domarna måste gesr>
möjlighet till adekvat utbildning i ämnet.r>
r>
Det får enligt min mening ankomma på regeringen attr>
ta de initiativ som krävs för att rättsväsendets anställdar>
skall erhålla erforderlig kompetensr>
i barnfrågor och i fråga om miljörätt.r>
r>
Jag ställer mig alltså bakom motionerna Ju339r>
och Ju361 i dessa delar. När det gäller övriga härr>
behandlade yrkanden delar jag majoritetensr>
uppfattning.r>
r>
r>
r>
30.Vittnen (punkt 33)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 30. Därmed bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju369 yrkande 4 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju297, 2002/03:Ju363r>
yrkandena 19-21 samt 2002/03:Ju364 yrkande 13.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att ersättningen till vittnen behöver höjas.r>
Dagens ersättningsregler innebär att småföretagarer>
drabbas särskilt hårt, exempelvis om hanr>
eller hon tvingas vänta på att bli hörd under enr>
rättegång. Regeringen bör ges i uppdrag att göra en översynr>
av reglerna. Vi ställer oss alltså bakomr>
motion Ju369 i denna del. När det gäller övriga härr>
behandlade yrkanden delar vi majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
r>
31.Vittnen (punkt 33)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) ochr>
Torkild Strandberg (fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som anförs i reservation 31. Därmed bifallerr>
riksdagen motionerna 2002/03:Ju297,r>
2002/03:Ju363 yrkandena 19-21 och 2002/03:Ju364 yrkander>
13 samt avslår motion 2002/03:Ju369 yrkande 4.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att vittnesstödsverksamheten är av ett mycketr>
stort värde. Det är därför beklagligt att regeringenr>
planerat verksamheten så att man inte kanr>
räkna med att den är rikstäckande förrän den 1 julir>
2004. För att öka förutsättningarna för att verksamhetenr>
skall vara rikstäckande före nämndar>
datum bör frågan ges en hårdare prioritet hosr>
Brottsoffermyndigheten.r>
r>
r>
Det finns också ett behov av en tydlig kopplingr>
mellan vittnesstödsverksamheten och domstolarna.r>
Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten börr>
därför se över sambandet mellanr>
vittnesstödsverksamheten och verksamheten i domstolarna.r>
För detta bör nämnda myndigheter disponera särskiltr>
avsattar>
medel.r>
r>
Slutligen bör möjligheten att betala arvode tillr>
vittnesstödjare och deras samordnare övervägas.r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta åtgärder medr>
anledning av det anförda. Vi ställer oss alltså bakomr>
motionerna Ju297, Ju363 och Ju364 i härr>
aktuella delar. I fråga om motion Ju369 delar vir>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
Kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
r>
32.Kontroll av droger på anstalter och häkten (punktr>
35)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 32. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju258r>
yrkande 24, 2002/03:Ju315, 2002/03:Ju349 yrkandenar>
15-17, 2002/03:Ju353 yrkande 4, 2002/03:Ju377 ochr>
2002/03:So442 yrkande 4.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Ett angeläget mål för kriminalpolitiken måste varar>
att hålla anstalter och häkten fria från droger. Pågåender>
missbruk på anstalter och häkten ärr>
oacceptabelt. Det bidrar till fortsatt kriminalitetr>
under fängelsetiden, våld och oro mellan de intagna ochr>
undergräver deras möjligheter att anpassar>
sig till ett liv i frihet efter avtjänat straff. Detr>
behövs resurser och ökade möjligheter att på ett effektivtr>
sätt kontrollera att drogfrihetenr>
efterlevs. Urinprovtagning och andra kontrollåtgärderr>
bör användas i större utsträckning än i dag vid misstanker>
om missbruk. Åtgärder för att stoppar>
införseln av narkotika på anstalter och häkten måster>
också vidtas. Inpasserande till anstalterna bör ir>
större utsträckning kontrolleras genomr>
kroppsvisitation. Vidare bör en översyn företas avr>
reglerna för permission och besök vid fängelserna samt hurr>
dessa regler tillämpas. Narkotikahundarr>
bör användas i större omfattning. Det är ocksår>
viktigt att en ökad differentiering vid placering av der>
intagna möjliggörs. Intagna som inte villr>
komma i kontakt med droger bör få vistas på drogfriar>
enheter.r>
r>
r>
Vi delar den syn på hanteringen av narkotikafråganr>
inom kriminalvården som kommer till uttryck i här aktuellar>
motioner. Regeringen bör få i uppdragr>
att se till att ytterligare förstärka arbetet motr>
narkotika inom kriminalvården i enlighet med vad vi härr>
anfört.r>
r>
Det sagda innebär att vi ställer oss bakom motionernar>
Ju315 och Ju377 samt motionerna Ju258, Ju349, Ju353 ochr>
So442 i nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
33.Missbruksbehandling inom kriminalvården (punkt 36)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 36 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 33. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju349 yrkandena 10 ochr>
11 samt avslår motion 2002/03:Ju264 yrkandena 1 ochr>
2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Enligt min mening bör befintliga anstalter i riketr>
byggas om och byggas till, bl.a. för att möta behovet avr>
fler platser inom kriminalvården, menr>
också för att möjliggöra en ny inriktning pår>
anstalternas verksamhet med indelning ir>
motivationsavdelningar och utslussningsboenden. Ett förslagr>
ärr>
att göra om hela anstalter till motivationsanstalterr>
med tre steg för de intagna att passera underr>
vistelsen där. I det första steget skulle der>
intagna bl.a. underkastas dagliga drogkontroller samtr>
få möjlighet att delta i behandlingsprogram mot missbrukr>
och mot en kriminell livsstil. I stegr>
två skulle de intagna få genomgå grundliga anlags- ochr>
kunskapstester i syfte att finna en individuellt anpassadr>
utbildning. Den vidare vistelsen ir>
steg två skulle sedan innehålla schemalagda dagar medr>
arbete och studier samt relationsskapande verksamhet medr>
organisationer utanför anstalten. Ir>
steg tre skulle de intagna vistas ir>
utslussningsboende för att därigenom på ett bättre sättr>
förberedas på ett liv utanför anstalten. Utöverr>
satsningar på motivationsavdelningar med utslussningr>
bör kriminalvården också ytterligare prioritera de mycketr>
framgångsrika påverkansprogrammen medr>
användande av cognitive skills-metoden. Regeringen börr>
vidta de åtgärder som föranleds av vad som anförtsr>
ovan.r>
r>
r>
Det sagda innebär att jag tillstyrker motion Ju349 ir>
nu behandlade delar. Beträffande motion Ju264 delar jagr>
däremot majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
34.Behov av ökad anstalts- och häkteskapacitet (punktr>
37)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som anförs i reservation 34. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju349r>
yrkande 28, 2002/03:Ju353 yrkande 3 och 2002/03:Ju357r>
yrkande 4.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Beläggningssituationen på landets anstalter ochr>
häkten är nu oerhört problematisk. Situationen medr>
närmare 100 procents beläggning, två intagna ir>
samma cell på såväl anstalter som häkten och ett stortr>
antal s.k. verkställighetsfall på häktena är inter>
acceptabel. Med en så hög beläggning ochr>
svårigheter att placera ut fängelsedömda på anstaltr>
försvåras kriminalvårdens uppdrag att främja den intagnesr>
anpassning till samhället efterr>
frigivningen och att hålla anstalter och häkten friar>
från droger väsentligt. Bristerna skapar dessutomr>
problem i andra delar av rättsväsendet,r>
samtidigt som kvaliteten i befintlig kriminalvårdr>
eftersätts, vilket redan idag är ett allvarligt bekymmer.r>
Det krävs en omfattande utbyggnad avr>
kriminalvårdens kapacitet för att komma till rätta medr>
detta problem. Regeringen bör snarast vidta åtgärder förr>
att lösa denna allvarliga situation.r>
r>
r>
Vi ställer oss således bakom motionerna Ju349, Ju353r>
och Ju 357 i nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
35.Personalfrågor (punkt 39)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som anförs i reservation 35. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju258r>
yrkande 19 och 2002/03:Ju349 yrkandena 7-9.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att en betydande utbildningssatsning måster>
genomföras för att höja kompetensen hos kriminalvårdensr>
personal. Detta är särskilt angeläget förr>
den personal som arbetar nära de intagna. Vidare måste,r>
för att förbättra möjligheterna till rekrytering avr>
främst yngre och för att behållar>
personal, utbildningstiden förlängas och statusenr>
på vårdaryrket höjas. Kriminalvården måste även kunnar>
erbjuda utvecklingsmöjligheter så attr>
ambitionen att bli kvar inom yrket ökar. Det måster>
också vara en självklarhet att all personal fortlöpander>
erbjuds vidareutbildning.r>
r>
r>
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad vir>
nu anfört. Det sagda innebär att vi tillstyrker motionernar>
Ju258 och Ju349 i aktuella delar.r>
r>
r>
r>
36.Ersättning till lekmannaövervakare (punkt 40)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 40 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 36. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju349 yrkande 12.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Lekmannaövervakare har en viktig uppgift i samhället.r>
Trots det är de alltför få för att fylla de behov somr>
finns. Några av orsakerna är ineffektivar>
administrativa system och en alltför låg ersättning förr>
uppdraget. Ersättningen är på en nivå som är så lågr>
att det närmast ger en signal om attr>
uppdraget inte anses vara viktigt. Trots en höjning avr>
månadsarvodet i januari 2001 utgår ändå bara 150 kr somr>
arvode och 250 kr för omkostnader.r>
Sistnämnda del är skattefri.r>
r>
r>
Jag anser att det är hög tid att lekmannaövervakarnasr>
insatser tas till vara på ett bättre sätt och att statusenr>
på uppgiften höjs. Vidare anserr>
jag att ersättningen bör ses över och höjas så attr>
summan upplevs som en rimlig ersättning för uppdraget.r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder ir>
enlighet med vad jag anfört. Det sagda innebär att jagr>
tillstyrker motion Ju349 i denna del.r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
r>
37.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 37. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju236 yrkande 4 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 26 ochr>
2002/03:Ju366 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Butiksrån är ett allvarligt brott som drabbar demr>
som utsätts hårt. Framför allt psykiska, men även fysiska,r>
skador är vanliga i samband med dessar>
brott. Butiksrånen medför även kännbara ekonomiskar>
förluster för de oftast mindre butiker som drabbas.r>
Merparten av butiksrånen klaras aldrig upp.r>
Sett i ett längre perspektiv är ökningen avr>
butiksrånen betydlig. Ett annat stort problem ärr>
inbrottsstölderna. För att skydda sig mot rånen tvingasr>
den enskilde företagaren att göra kostsammar>
säkerhetsinvesteringar. Till detta skall läggas höga ochr>
stigande försäkringspremier och i värsta fallr>
att företagaren nekas teckna försäkring.r>
r>
r>
Mot denna bakgrund är det i och för sig positivt attr>
regeringen avser att prioritera ett samarbete medr>
näringslivet i syfte att förebygga brott. Vir>
vill dock understryka att det inte bör komma i frågar>
att lägga ett ökat ekonomiskt ansvar för detta pår>
näringslivet.r>
r>
Det får ankomma på regeringen att beakta det anfördar>
i det fortsatta arbetet. Det sagda innebär att vir>
tillstyrker motion Ju236 i denna del. Ir>
fråga om motionerna Ju249 och Ju366 delar vir>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
38.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 38. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju366 yrkande 2 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4 ochr>
2002/03:Ju249 yrkande 26.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Familjen har en central roll i det brottsförebyggander>
arbetet. Familjens funktion som etisk signalgivare ochr>
uppbyggare av den inre kontrollen hosr>
barnen är av avgörande betydelse i detta preventivar>
arbete. Det behövs därför en förändrad brottsförebyggander>
strategi som systematiskt, långsiktigtr>
och med stor tydlighet arbetar medr>
informationsinsatser för att medvetandegöra föräldrar ochr>
andra som har tillsyn över barn om värdeöverföringensr>
betydelse och behovet av att stärka barns inrer>
kontroll.r>
r>
r>
Jag anser därför att medlen till brottsförebyggander>
arbete som BRÅ fördelar inte huvudsakligen skall läggas pår>
forskning och utvärdering. I ställetr>
skall praktisk utbildning och stöd prioriteras. Framförr>
allt bör stöd ges till föräldrautbildning. Jag anserr>
att regeringen bör ges i uppdrag attr>
utreda frågan om fördelning av medel förr>
brottsförebyggande arbete. Arbetet bör ges den inriktningr>
jag förordat.r>
r>
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju366r>
i nu berörd del. I fråga om motionerna Ju236 och Ju249r>
har jag samma uppfattning somr>
majoriteten.r>
r>
r>
r>
39.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 39. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju249 yrkande 26 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4 ochr>
2002/03:Ju366 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
De ideella organisationerna utför ett viktigtr>
brottsförebyggande arbete på lokal nivå. Det arbete somr>
utförs ideellt, med eller utan statliga bidrag,r>
bör uppmärksammas och stärkas. För att detta arbeter>
långsiktigt skall kunna fortgå krävs ett statligt stöd tillr>
dessa organisationer. BRÅ bör vid sinr>
fördelning av ekonomiskt stöd till lokaltr>
brottsförebyggande arbete prioritera projekt som drivs avr>
ideella organisationer.r>
r>
r>
Regeringen bör ges i uppdrag att vidta åtgärder ir>
enlighet med vad jag nu anfört. Det sagda innebär att jagr>
tillstyrker motion Ju249 i denna del. Ir>
fråga om motionerna Ju236 och Ju366 delar jagr>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
40.Boendesegregation m.m. (punkt 42)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 42 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 40. Därmed bifaller riksdagenr>
delvis motion 2002/03:Ju249 yrkandenar>
18 och 23.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det finns i dag segregerade områden i Sverige med storr>
arbetslöshet och omfattande sociala problem, vilket oftar>
leder till ett ökat utanförskap och ir>
förlängningen till en ökad kriminalitet. Särskilt ir>
storstadsområdena finns en omfattande boendesegregation.r>
Naturliga kontakter och personligar>
relationer med andra grupper går ofta förlorade ir>
segregerade stadsdelar. Om invandrare och inföddar>
svenskar bor och arbetar tillsammans skapasr>
däremot personliga relationer som ger kunskap om ochr>
förståelse för varandra. Bostadspolitiken är därför enr>
central del i skapandet av ett integreratr>
samhälle. Åtgärder för att motverka segregationen harr>
även brottsförebyggande betydelse.r>
r>
r>
Inom ramen för bostadspolitiken kanr>
brottsförebyggande åtgärder vidtas också på ett annat plan.r>
Många människor upplever i dag en rädsla förr>
inbrott, överfall, våldtäkt och andra kriminellar>
handlingar i den egna hemmiljön. Det går emellertid attr>
skapa en ökad trygghet i bostadsområden omr>
man planerar och skapar kreativa, varma ochr>
välkomnande miljöer. Det är viktig att de boender>
själva får möjlighet att föreslå förändringar ochr>
medverka i genomförandet. Brottsförebyggande aspekterr>
bör således alltid finnas med i planeringen avr>
bostadsområden och i övrig samhällsplanering.r>
r>
Regeringen bör ges i uppdrag att utredar>
bostadspolitikens betydelse och återkomma till riksdagenr>
med förslag på de lagändringar och övriga åtgärderr>
som kan behövas. Det sagda innebär att jag tillstyrkerr>
motion Ju249 i berörda delar.r>
r>
r>
r>
41.Forskning om ekonomisk brottslighet (punkt 43)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 43 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 41. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju362 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det är i dag svårt att beskriva den faktiska ekonomiskar>
brottsligheten enbart med hjälp av brottsstatistik. Detr>
saknas tillräckligt med kunskap omr>
ekobrottslighetens karaktär och omfattning. Vidare ärr>
det ovisst om den faktiska brottsligheten ökar.r>
r>
r>
Enligt min mening är det därför viktigt att denr>
svenska forskningen om ekonomisk brottslighet utvecklas ochr>
att den forskning som bedrivs ärr>
relevant för det praktiska arbetet medr>
ekobrottsbekämpning. Denna forskning bör utgå från enr>
modern definition av vad som avses med ekonomiskr>
brottslighet.r>
r>
Det bör ankomma på regeringen att beakta det anfördar>
vid utformningen av regeringens nya strategi mot ekobrott.r>
Jag ställer mig alltså bakom motionr>
Ju362 i denna del.r>
r>
r>
r>
42.Lokal brottsstatistik (punkt 44)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 44 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 42. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju366 yrkande 3.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
BRÅ:s projekt att tillsammans med polismyndigheten ir>
ett län utveckla rutiner för hur statistiken över anmäldar>
brott kan produceras och presenterasr>
löpande på en lägre nivå än vad som görs i dag ärr>
enligt min uppfattning lovvärt. Denna satsning måste dockr>
följas upp så att den kunskap som tagitsr>
fram inom ramen för projektet tas till vara. Här krävsr>
bl.a. att regeringen inom berörda anslag avsätter särskildar>
medel för detta ändamål.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att beakta vad jag nur>
anfört vid utformningen av regleringsbreven förr>
polisväsendet och BRÅ.r>
r>
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju366r>
i nu behandlad del.r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
r>
43.Tillskott till Brottsofferfonden genom avdrag pår>
ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstalt (punktr>
45)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 43. Därmed bifaller riksdagenr>
motionerna 2002/03:Ju280 yrkande 1r>
och 2002/03:Ju369 yrkande 7.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att intagna i kriminalvårdsanstalt skallr>
vara med och finansiera Brottsofferfonden, såsom var falletr>
när fonden inrättades. Eftersom der>
intagnas ersättning har höjts finns det anledning attr>
åter ta upp frågan om att införa ett 20-procentigt avdragr>
på de intagnas ersättning. Avdragetr>
skall framgå av de intagnas lönebesked då det finns enr>
betydelsefull pedagogisk poäng i att den dömder>
regelbundet påminns om att han betalar tillr>
Brottsofferfonden. Att införa denna ordning skuller>
också innebära en naturlig fokusering på brottsoffrensr>
situation. Regeringen bör snarast vidta der>
åtgärder som krävs för att uppnå den ordning som härr>
förespråkas.r>
r>
r>
De medel som flyter in från de intagnas ersättningr>
skall i sin helhet tillföras Brottsofferfonden.r>
r>
Det anförda innebär att vi ställer oss bakomr>
motionerna Ju280 och Ju369 i berörda delar.r>
r>
r>
r>
44.Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning (punktr>
46)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 44. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju272 samt avslårr>
motion 2002/03:Ju363 yrkande 14.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det är olämpligt att betala ut brottsskadeersättningr>
till personer som genom sin tidigare brottsliga verksamhetr>
förorsakat staten stora kostnader ir>
form av utbetalad brottsskadeersättning och som inter>
reglerat motsvarande skuld till staten. Enligt vår meningr>
bör bestämmelsen i 16 § andra stycketr>
brottsskadelagen (1978:413) om utmätningsförbudr>
för brottsskadeersättning ändras på så sätt attr>
skulder med anledning av utbetaldr>
brottsskadeersättning undantas. Det får ankomma pår>
regeringen att föreslå den närmare lydelsen avr>
bestämmelsen.r>
r>
r>
Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju272.r>
I fråga om motion Ju363 delar vi majoritetensr>
uppfattning.r>
r>
r>
r>
45.Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning (punktr>
46)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd),r>
Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 45. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju363 yrkande 14 samtr>
avslår motion 2002/03:Ju272.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Målet för politiken på brottsofferområdet måste varar>
att människor som drabbats av brott skall erhålla all denr>
hjälp och det stöd de behöver för attr>
kunna återgå till ett normalt liv. En viktigr>
aspekt är därvid den ekonomiska. Det är principielltr>
viktigt att förövaren gottgör brottsoffretr>
ekonomiskt för det lidande och den förlust som denner>
åsamkats. Det är dock inte rimligt att brottsoffretr>
skall löpa risk att på nytt skymfas avr>
brottslingen genom utebliven betalning. Inte heller börr>
brottsoffret behöva vänta så lång tid på att få utr>
brottsskadeersättning som ofta är fallet.r>
Vi anser att regeringen bör ges i uppdrag att tillsättar>
en utredning med uppdrag att se över möjligheten attr>
staten, vid skadestånd på grund avr>
brott, förskotterar skadeståndet till brottsoffret.r>
Det förhållandet att det inom EU pågårr>
ansträngningar att få till stånd gemensammar>
minimibestämmelser rörande statlig ersättning tillr>
brottsoffer utgör inte skäl att avvakta med frågan.r>
r>
r>
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motionr>
Ju363 i berörd del. Motion Ju272 bör däremot, på de avr>
majoriteten anförda skälen, avslås avr>
riksdagen.r>
r>
r>
r>
46.Prioritering av brottsoffer (punkt 47)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som anförs i reservation 46. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju322,r>
2002/03:Ju363 yrkande 15 och 2002/03:Ju369 yrkande 2r>
samt avslår motion 2002/03:Ju222.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
De åtgärder som regeringen har vidtagit för att ger>
brottsoffer bättre stöd är inte tillräckliga. Enligtr>
vår mening krävs det än mer omfattander>
åtgärder. Myndigheternas insatser måste präglas avr>
respekt och förståelse för brottsoffrets situation.r>
r>
r>
Det behövs en resursförstärkning tillr>
brottsofferjourernas värdefulla verksamheter runt om ir>
landet. Även om t.ex. forskningsprojekt rörander>
brottsofferfrågor är mycket viktiga får inte enr>
snedfördelning av resurserna från Brottsofferfondenr>
ske till nackdel för verksamheter som harr>
direktkontakt med brottsoffren.r>
r>
Den verksamhet med stödcentrum för ungar>
brottsoffer som bedrivs bl.a. i Stockholm framstår somr>
mycket bra och är angelägen. Unga personer somr>
blivit utsatta för brott måste bli tagna på allvar ochr>
få hjälp från de rättsvårdande myndigheterna, såväl med attr>
bearbeta det som hänt som att orkar>
medverka i polisutredning och rättegång. Härtill kommerr>
att det samarbete mellan socialtjänst och polis som bedrivsr>
i denna typ av stödverksamhet gerr>
polisen större möjligheter att klara upp begångnar>
brott eftersom de unga målsägandena, med detta stöd,r>
i större utsträckning medverkar ir>
polisutredningen och vid rättegången. En utveckling avr>
liknande verksamhet på andra håll i landet bör uppmuntras.r>
Det bör ankomma på regeringen attr>
vidta åtgärder i den föreslagna riktningen.r>
r>
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motionr>
Ju322 samt motionerna Ju363 och Ju369 i berörda delar.r>
Motion Ju222 däremot bör, på de avr>
majoriteten anförda skälen, avslås av riksdagen.r>
r>
r>
Rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
r>
47.Utvärdering av nya rättshjälpslagen, m.m. (punktr>
48)r>
r>
r>
r>
av Alice Åström (v).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 48 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 47. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju278 yrkandena 5 ochr>
6 och avslår motion 2002/03:Ju391.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Möjligheten för en part att låta sig företrädas av enr>
juridiskt kunnig person är av betydelse för hur välr>
personen kan ta till vara sin rätt. Dettar>
gäller i fråga om såväl brottmål som tvistemål.r>
r>
r>
Både reglerna om offentlig försvarare i brottmålr>
och möjligheterna att på det allmännas bekostnad erhållar>
rättshjälp i tvistemål har begränsatsr>
genom lagändringar. Här tänker jag på den år 1983r>
genomförda förändringen av möjligheten att erhållar>
offentlig försvarare och den nyar>
rättshjälpslagen som trädde i kraft år 1997. Båda dessar>
förändringar har genomförts i syfte att begränsa statensr>
ekonomiska ansvar.r>
r>
Med hänsyn till dessa stödformers grundläggander>
betydelse för parters möjligheter att ta till vara sinr>
rätt bör nu en grundlig utvärdering av der>
nämnda förändringarna äga rum. I sammanhanget vill jagr>
särskilt peka på att den utvärdering som gjorts avr>
Domstolsverket av den nya rättshjälpslagenr>
i huvudsak uppehåller sig vid frågan om huruvida der>
ekonomiska målen med reformen uppnåtts. Enligt minr>
mening måste här ett bredare perspektivr>
anläggas där den enskildes möjligheter attr>
oberoende av ekonomisk ställning hävda sin rättr>
ställs i fokus. Som exempel på att den nyar>
rättshjälpslagen kan ha brister i detta avseende villr>
jag nämna att rättsskyddsförsäkringarna ofta har ett takr>
för hur mycket som kan betalas ut ir>
biträdesersättning varför ekonomiskt svaga grupper kanr>
tvingas att avstå från sin rätt i en komplicerad tvist.r>
r>
De utvärderingar av rättshjälpslagen och reglernar>
om offentlig försvarare som har genomförts har gjorts avr>
Domstolsverket. Jag anser att en nyr>
utvärdering bör ske inom ramen för enr>
parlamentariskt sammansatt kommitté. Den bör också få ir>
uppdrag att göra en översyn av reglerna om tolk vidr>
domstolsförhandling.r>
r>
Regeringen bör ges i uppdrag att tillsätta enr>
utredning med den inriktning som jag nu förordat. Detr>
anförda innebär att jag ställer mig bakomr>
motion Ju278 i dessa delar. Såvitt gäller motion Ju391r>
har jag samma uppfattning som majoriteten.r>
r>
r>
r>
48.Ersättning till målsägandebiträden (punkt 49)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 48. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju234 yrkande 15.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
Vi anser att målsägandebiträdena måste ges så godar>
förutsättningar som möjligt för att ta till varar>
brottsoffrens intressen. Härom torde det rådar>
en bred enighet. Ett sådant synsätt är svårt att förenar>
med den nyligen beslutade förändringen attr>
målsägandebiträdenas ersättning skall styras av enr>
taxa. Vi förordar alltså att taxan avskaffas. Det fårr>
ankomma på regeringen att vidta åtgärder med anledningr>
av det anförda. Vi ställer oss alltsår>
bakom motion Ju234 i denna del.r>
r>
r>
r>
Särskilda yttrandenr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
1. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>
1)r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Det övergripande målet för rättsväsendet är människorsr>
rättssäkerhet och rättstrygghet. Kriminalpolitikens syfter>
är att minska brottsligheten och ökar>
människors trygghet. För att uppnå det måster>
rättsväsendet ha resurser för att kunna fullgöra sinar>
uppgifter och tillgodose medborgarnas berättigader>
krav.r>
r>
r>
Människors tilltro till att staten förmårr>
upprätthålla lag och ordning har emellertid successivtr>
försvagats i och med att de rättsvårdander>
myndigheterna inte längre klarar att fullgöra sinar>
uppgifter på ett godtagbart sätt. En bidragander>
orsak till den negativa utvecklingen ärr>
myndigheternas uppdämda behov av personalförstärkning,r>
kompetensutveckling och vidareutbildning.r>
r>
En ansvarsfull kriminalpolitik måste bygga på attr>
rättsstaten besitter en tillräcklig slagkraft för att klarar>
sina grundläggande uppgifter. För attr>
bryta utvecklingen krävs resurstillskott som möjliggörr>
en intensifierad satsning från rättsväsendets myndigheter.r>
En substantiell resursförstärkningr>
till polisen framstår som mest angelägen. Faktum är attr>
det är nödvändigt för att klara de ambitioner som ävenr>
regeringen har. Vi föreslog därför attr>
rättsväsendet skulle tillföras 1 983 miljonerr>
kronor mer under den kommande tvåårsperioden än vadr>
riksdagen nu beslutat om. Härav skulle 1 419r>
miljoner kronor ha kommit polisen till del.r>
r>
Enligt vår mening är rättsväsendet i stort behov avr>
både personalförstärkning och kvalitetshöjande åtgärderr>
inom de olika myndigheternasr>
verksamhetsområden. Vidare behöver kraven på gottr>
ledarskap, effektivt resursutnyttjande ochr>
resultatuppföljning skärpas. Vårt förslag innebärr>
därförr>
en kraftfull satsning på modern teknik,r>
kompetensutveckling och vidareutbildning inomr>
rättsväsendets myndigheter samtidigt som det uppdämdar>
behovetr>
av personalförstärkningar tillgodoses. Vi avvisarr>
förslaget om besparingar på Säkerhetspolisen.r>
r>
Vårt budgetalternativ bygger på en helhetssyn därr>
medel finns så att rättskedjans alla led kan fungera. Medelr>
behövs för en ökad rekrytering avr>
poliser och av civil personal och för att tillgodoser>
behoven av polisinsatser såväl i storstadslänen som pår>
landsbygden. Detta medför ett ökatr>
resursbehov i senare led av rättskedjan. Vårtr>
förslag innebär vidare att förändringsarbetet inomr>
domstolsväsendet kan fortgå utan vidhängander>
besparingskrav, och det blir möjligt att ökar>
antalet platser inom kriminalvården samtidigt somr>
innehållet i programverksamheten förbättras ochr>
utrymme skapas för kriminalvårdens övertagande avr>
institutionsvården av unga lagöverträdare.r>
Brottsoffermyndigheten får också reella möjligheter attr>
leva upp till de krav på snabbhet i ärendehanteringenr>
som ställs samt tillse att gärningsmannen får betala denr>
skada han vållat.r>
r>
Sammantaget föreslog vi i utskottets yttrande tillr>
finansutskottet att utgiftsramen för rättsväsendet förr>
nästa budgetår skulle tillföras 946r>
miljoner kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r>
Detta hade gett utrymme för de anslagsökningar vi i dettar>
ärende föreslagit i motion Ju370.r>
r>
r>
r>
2. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>
1)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Samhället skall skydda medborgarna mot brott ochr>
myndighetsövergrepp. För polis, myndigheter och domstolarr>
måste de enskildas rättssäkerhet och allasr>
likhet inför lagen vara en ledstjärna. Få tingr>
är så fundamentala för civilisationen som en fungerander>
rättsstat. Att staten klarar av denr>
grundläggande uppgiften att trygga medborgarna från attr>
bli utsatta för brott är nödvändigt för samhälletsr>
trygghet och öppenhet. Där så inte ärr>
möjligt måste samhället ingripa och beivrar>
brottsligheten. En stor andel ouppklarade brott ärr>
förödande för rättsstaten på flera sätt. Brottslighetenr>
påverkar många fler än dem som drabbats direkt, t.ex. ir>
form av högre priser, högre försäkringspremier ochr>
kostnader för egna säkerhetsarrangemang.r>
Medborgarnas förtroende för de rättsvårdander>
instanserna minskar. Det kan på sikt leda till attr>
respekten för lagarna undergrävs.r>
r>
r>
Mot den bakgrunden föreslog vi att rättsväsendetr>
skulle tillföras 938 miljoner kronor mer under den kommander>
tvåårsperioden än vad riksdagen nur>
beslutat om.r>
r>
Vårt förslag möjliggör en förstärkning av polis-r>
och åklagarorganisationerna. Arbetet med att förebygga ochr>
förhindra brott får en behövligr>
förstärkning genom bl.a. en utbyggd närpolisverksamhetr>
med starka brottsförebyggande inslag. Kampen motr>
ekobrotten förstärks genom att nedläggningenr>
av Ekobrottsmyndigheten inleds och verksamheten försr>
över till åklagarorganisationen. Detsamma gällerr>
domstolsväsendet där nedläggningen av de smår>
tingsrätterna riskerar domstolsväsendets lokalar>
förankring. Brottsoffermyndighetens skadelindrande insatserr>
kan prioriteras, och rättshjälpenr>
förstärkas; rättvisan får inte bli ett privilegium förr>
dem med ekonomiska resurser. Samhället har ett ansvarr>
att se till att alla medborgare harr>
möjlighet att söka sin rätt. Vi avsätter därför medelr>
för att återställa rättshjälpen till den nivå som gällder>
före år 1997.r>
r>
Sammantaget föreslog vi i utskottets yttrande tillr>
finansutskottet att utgiftsramen för rättsväsendet förr>
nästa budgetår skulle tillföras 498r>
miljoner kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r>
Detta hade gett utrymme för de anslagsökningar vi i dettar>
ärende föreslagit i motionerna Ju364r>
och Fi232.r>
r>
r>
r>
3. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>
1)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
En fungerande rättsordning är oumbärlig för ett gottr>
samhälle. Rättsväsendet måste utvecklas så att det kan mötar>
morgondagens behov och påfrestningarr>
och garantera medborgarna rättstrygghet i ettr>
internationaliserat samhälle. I ett gott samhälle överförsr>
de demokratiska värdena och värderingarnar>
från generation till generation. Utan dessa kommerr>
relationerna mellan människor inte att fungera ir>
vardagslivet. Tilliten och förtroendet måste utgår>
från att respekten för varje människas unika värde ärr>
införlivad hos varje medmänniska. Rättsstatens uppgift ärr>
att ge en ram för dessa värden. Denr>
skall syfta till att skapa en samlevnad med trygghetr>
och respekt mellan människor och bidrar därmed ocksår>
till att upprätthålla samhälletsr>
grundvärden.r>
r>
r>
Nedskärningarna inom rättsväsendet har nu gått sår>
långt att frågan är berättigad om rättsväsendet förmårr>
fylla sin uppgift. Enligt min mening måster>
rättsväsendet ha så stora resurser till sittr>
förfogande att det är möjligt att garantera medborgarnar>
säkerhet och trygghet. Mot den bakgrundenr>
föreslog jag att rättsväsendet skulle tillföras 1 350r>
miljoner kronor mer under den kommande tvåårsperioden änr>
vad riksdagen nu beslutat om.r>
r>
Mitt förslag innebär en nödvändig satsning på flerr>
poliser. Genom att satsa på civilanställd personal inomr>
polisen frigörs också de polisresurserr>
som behövs för att inte bara bekämpa den allvarligaster>
brottsligheten. Polisen får också möjlighet att tar>
itu med vardagsbrottsligheten, ochr>
närpolisverksamheten kan utvecklas. Ocksår>
eklagarväsendet får ett tillskott på 74 åklagare som görr>
det möjligt att satsa på specialåklagare förr>
ekobrott, miljöbrott och mängdbrott samtidigt somr>
det internationella samarbetet kan öka. Ettr>
rättssamhälle kräver fungerande domstolar.r>
Medborgarperspektivet med tyngdpunkt pår>
tillgänglighet och lokal förankring är viktiga aspekter,r>
även om en organisation som tillgodoser dessa kravr>
kostar något mer. I mitt förslag ryms sådanar>
kostnader. Detsamma gäller kriminalvården, där jagr>
avsätter medel för bl.a. en satsning pår>
personalutbildning, förbättring av programverksamhetenr>
och skärpt narkotikakontroll. Slutligen fårr>
Brottsoffermyndigheten en förstärkning som gör detr>
möjligt för myndigheten att leva upp till målenr>
för verksamheten, och en kraftfull satsning kan göras pår>
det brottsförebyggande arbetet där detr>
centrala inslaget är en förändradr>
brottsförebyggande strategi i syfte att systematiskt,r>
långsiktigt och med stor tydlighet arbeta medr>
informationsinsatser för att medvetandegöra föräldrarr>
och andra som har tillsyn över barn om värdeöverföringensr>
betydelse.r>
r>
Sammantaget föreslog jag i utskottets yttrander>
till finansutskottet att utgiftsramen för rättsväsendetr>
för nästa budgetår skulle tillföras 700r>
miljoner kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r>
Detta hade gett utrymme för de anslagsökningar jag i dettar>
ärende föreslagit i motion Ju346.r>
r>
r>
r>
4. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>
1)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
I ett demokratiskt samhälle är det väsentligt attr>
människor känner tilltro till och har förtroende förr>
rättsväsendet. Att skydda medborgarna mot våldr>
och övergrepp och att garantera individensr>
rättssäkerhet är avgörande för tilltron till systemet. Enr>
av samhällets hörnstenar, kanske den viktigaste,r>
är således att garantera människor säkerhet ochr>
trygghet. Rättssäkerheten är helt enkelt en väsentlig delr>
av människors livskvalitet. Samhället fårr>
aldrig acceptera en utveckling där den enskildesr>
rättssäkerhet och rättstrygghet sätts på spel.r>
r>
r>
Likhet inför lagen är en regel som med kraft måster>
hävdas. Det är nödvändigt att människor känner trygghetr>
och att människors rättsmedvetander>
återspeglas i rättsväsendet.r>
r>
En av rättsstatens viktigaste uppgifter är attr>
forma gemensamma spelregler och säkra att de efterlevs.r>
Närhet mellan medborgarna och der>
rättsvårdande myndigheterna är viktig för att tillitr>
skall kunna skapas. En förutsättning är att rättsväsendetsr>
myndigheter finns på rimligt avståndr>
i hela landet.r>
r>
Förtroendet för rättsväsendet grundas följaktligen pår>
att det fungerar snabbt, har hög kvalitet samt att detr>
finns nära tillgängligt. Därför måster>
handläggningstiderna och utredningstiderna vara sår>
korta som möjligt. Tiden från brottsanmälan tillr>
kriminalvårdspåföljd måste förkortas, ochr>
polisutryckningarna måste nå fram inom skälig tid. Detr>
handlar om allas rätt till en trygg tillvaro - det handlarr>
om lika villkor.r>
r>
Mot den bakgrunden föreslog jag att rättsväsendetr>
skulle tillföras 1 600 miljoner kronor mer under denr>
kommande tvåårsperioden än vad riksdagenr>
beslutat om.r>
r>
Mitt förslag innebär att det bli möjligt attr>
förstärka polisen både i storstäder och på landsbygdenr>
och att genomföra en satsning på närpolisen.r>
Polisen har den centrala rollen i arbetet förr>
att motverka våldstendenser i samhället. Genom mitt ochr>
Centerpartiets budgetförslag skapasr>
förutsättningar för att det skall finnas tillgång tillr>
polis under dygnets alla timmar i varje kommun och i der>
stora städerna i varje stadsdel. Medr>
fler närpoliser kan polisens arbete i högre gradr>
utformas efter lokala behov och förutsättningar. Mittr>
förslag innebär också att polisen kan öka sinr>
civilanställda personal och att ledarskapsutbildningenr>
inom polisen kan förbättras. Den framtidar>
polisförsörjningen garanteras genom att en fjärder>
polishögskola öppnas.r>
r>
Mitt förslag innebär vidare en förstärkning avr>
kriminalvården så att den kan verka för att intagna gesr>
förutsättningar att efter verkställighetenr>
leva ett laglydigt liv. Härigenom minskarr>
återfallsbrottsligheten. Utbildning, arbetsträning ochr>
social färdighetsträning skall erbjudas de intagna ir>
större omfattning än som sker i dag. Behandlings- ochr>
rehabiliteringsinstanserna för psykiskt sjuka,r>
sexualförbrytare och drogmissbrukare måste ocksår>
förbättras. Kriminalvården kommer genom mitt förslagr>
att få fler och mindre enheter och ett utökat antal platserr>
i häkten och anstalter.r>
r>
Mitt förslag medför också att åklagarorganisationenr>
ytterligare kan utvecklas och stärkas så attr>
lagföringsprocessen kan fungera oklanderligt.r>
Åklagarväsendet får resurser att medverka ir>
polisens kompetens- och verksamhetsutveckling för attr>
säkerställa en effektiv och snabbr>
brottsutredningsverksamhet med högt ställda krav pår>
rättssäkerhet och kvalitet. Brott kommer att betydligtr>
oftare leda till lagföring än vad som ärr>
fallet i dag och arbetssituationen för anställda inomr>
åklagarorganisationen att förbättras.r>
r>
Slutligen får Brottsoffermyndigheten ett nödvändigtr>
tillskott för att kunna öka kunskapen och medvetenhetenr>
om brottsoffers situation i vårtr>
samhälle. Detta leder även till större uppmärksamhetr>
inom rättsväsendet, vilket i sin tur påverkarr>
rättsväsendets prioriteringar och förbättrarr>
möjligheterna att ta hänsyn till brottsoffretsr>
situation i den rättsliga processen.r>
r>
Sammantaget föreslog jag i utskottets yttrande tillr>
finansutskottet att utgiftsramen för rättsväsendet förr>
nästa budgetår skulle tillföras 1 000,5r>
miljoner kronor mer än vad riksdagen beslutade om. Ir>
och med detta var Centerpartiet det parti som föreslog mestr>
resurser till rättsväsendet. Mittr>
förslag hade gett utrymme för de anslagsökningar jag ir>
detta ärende föreslagit i motion Ju373.r>
r>
r>
r>
5. Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet (punktr>
21)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Ekobrottsmyndigheten påpekade redan under slutetr>
av år 2000 att myndigheten inte har tillgång tillr>
samma verktyg som polisen ochr>
skattebrottsmyndigheterna för att bedrivar>
kriminalunderrättelseverksamhet.r>
r>
r>
Det är beklagligt att frågan legat så länge pår>
regeringens bord utan att något konkret förslag ännur>
lagts fram för riksdagen. En proposition medr>
förslag som innebär att Ekobrottsmyndigheten fårr>
tillgång till samma verktyg som polisen ochr>
skattebrottsmyndigheterna måste komma inom en snarr>
framtid. Det är nödvändigt att Ekobrottsmyndigheten gesr>
förutsättningar att bedriva ett effektivt spanings- ochr>
underrättelsearbete.r>
r>
r>
r>
6. Utnämning av högre domare (punkt 29)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Det är glädjande att det nu lagts fram ett förslagr>
i syfte att säkerställa bl.a. en bredare rekrytering tillr>
de högsta domarbefattningarna. Jagr>
ställer mig i huvudsak bakom förslagen från Kommitténr>
om domstolschefens roll och utnämningen av högrer>
domare. Eftersom förslaget nu bereds ir>
Regeringskansliet har jag valt att inte reservera migr>
till förmån för de motioner som utskottet behandlar i dennar>
del.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Bilaga 1r>
r>
r>
r>
Förteckning över behandlade förslagr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>

Propositionenr>
r>
r>
r>
r>
I proposition 2002/03:1 utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>
har regeringen föreslagit att riksdagenr>
r>
r>
r>
1. antar regeringens förslag till lag om fortsattr>
giltighet av lagen (2001:25) om försöksverksamhet medr>
videokonferens i allmän förvaltningsdomstol,r>
r>
r>
r>
2. för budgetåret 2003 anvisar anslagen underr>
utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt följander>
uppställning:r>
r>
r>
r>
r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
Anslag (tusental kronor) Anslagstypr>
Anslagsbeloppr>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:1 Polisorganisationen (ram) 13 559 801r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:2 Säkerhetspolisen (ram) 547 409r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:3 Åklagarorganisationen (ram) 788 314r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:4 Ekobrottsmyndigheten (ram) 321 640r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:5 Domstolsväsendet m.m. (ram) 3 667 435r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:6 Kriminalvården (ram) 4 472 939r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:7 Brottsförebyggande rådet (ram) 60 993r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:8 Rättsmedicinalverket (ram) 213 648r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:9 Gentekniknämnden (ram) 2 929r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:10 Brottsoffermyndigheten (ram) 19 093r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:11 Ersättning för skador på grund (ram) 73r>
978r>
av brottr>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:12 Rättshjälpskostnader m.m. (ram) 827 664r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:13 Kostnader för vissa (ram) 15 291r>
skaderegleringar m.m.r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:14 Avgifter till vissa (ram) 6 456r>
internationella samman- r>
slutningar m.m.r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:15 Bidrag till brottsförebyggande (ram) 7r>
200r>
arbeter>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
Summa 24 584 790r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
Motionernar>
r>
r>
r>
r>
Motionerna fördelade på anslagr>
r>
r>
r>
Utgiftsramen och anslagenr>
r>
r>
r>
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagenr>
under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställningen ir>
tabell 9 (i motionen).r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju204 av Sten Tolgfors (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om polisbristen i Sverige.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om åldersstrukturen inomr>
polisen.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om förutsättningarna förr>
polisen att finnas representerad i varje kommun.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om polisbristens effekter pår>
polisers trygghet i ingripandesituationer.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om antalet poliser ir>
Sverige.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju215 av Sofia Larsen och Claes Västertegr>
(c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ökade resurser tillr>
polisen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju225 av Rolf Gunnarsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av flera poliser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av att förbättrar>
polisens förmåga att klara upp brott.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att ökar>
antalet civilanställda i polisorganisationen.r>
r>
r>
r>
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att stärka kriminalvårdensr>
program- och rehabiliteringsverksamhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju303 av Peter Danielsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att renodla polismannens roll förr>
att maximera antalet polistimmar i yttre tjänst.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju316 av Viviann Gerdin (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ökade resurser tillr>
polisväsendet.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av extra resurserr>
för att komma tillrätta med ohälsan inom polisen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om bemanning av basuppgifternar>
inom polisen.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om skälen för och insatser förr>
att åstadkomma 20 000 poliser och ytterligare 500r>
civilanställda i organisationen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om fortsatt behov avr>
kompetensutveckling samt utbildning för åklagare och annanr>
personal inom åklagarorganisationen.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vikten av en fortsattr>
nyrekrytering av åklagare och administrativ personal.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förstärkar>
åklagarorganisationen med 20 åklagare för att klara enr>
beredskap för internationella insatser.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förstärkar>
åklagarorganisationen med 38 åklagare i syfte att skapa enr>
arbetsorganisation med åklagarstöd för mängdärenden.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av att förstärkar>
åklagarorganisationen med sex åklagare i syfte att skapa enr>
arbetsorganisation med åklagarstöd förr>
ekobrottsärenden.r>
r>
r>
r>
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av att förstärkar>
åklagarorganisationen med tio åklagare i syfte att skapa enr>
arbetsorganisation med åklagarstöd förr>
miljöbrottsärenden.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju346 av Alf Svensson m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen anvisar med följande ändring i förhållander>
till regeringens förslag anslagen för år 2003 underr>
utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning:r>
r>
r>
Anslag (tkr) Regeringens förslagr>
Anslagsförändringr>
r>
4:1 Polisorganisationen 13 559 801 350r>
000r>
r>
4:3 Åklagarväsendet 788 314 50 000r>
r>
4:5 Domstolsväsendet 3 667 435 160 000r>
r>
4:6 Kriminalvården 4 472 939 87 000r>
r>
4:10 Brottsoffermyndigheten 19 093 3 000r>
r>
4:15 Brottsförebyggande arbete 7 200 50 000r>
r>
Summa för utgiftsområdet 24 584 790 700 000r>
r>
r>
2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att kriminalvården genastr>
måste få resurser för att förbättra arbetsklimatet för der>
anställda.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju351 av Mikael Oscarsson (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder så attr>
vardagsbrottsligheten kan bekämpas.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen beslutar om ändring av regeringensr>
förslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligtr>
uppställning:r>
r>
r>
r>
Anslag (tkr) Regeringens förslag Fp:sr>
anslagsförändringarr>
r>
r>
r>
4:6 Kriminalvården 4 472 939 + 100r>
000r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om fler civilanställda för attr>
avlasta polisen från administrativt arbete.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förstärka resursernar>
för att utveckla närpolisarbetet.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att tillsätta 100 nyar>
polistjänster som är specialinriktade på att bekämpar>
narkotikabrott.r>
r>
r>
r>
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att öka utbildningstaktenr>
av poliser för att uppnå 19 000 poliser år 2007.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att brottsskadeärendenar>
skall handläggas inom tre månader.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om en förstärkning avr>
polisen.r>
r>
r>
r>
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att avskaffa den särskildar>
ekobrottsmyndigheten.r>
r>
r>
r>
19. Riksdagen beslutar att upphäva rättshjälpslagenr>
(1996:1619) så att den allmänna rättshjälpen återställsr>
till vad som gällde före den 1 december 1997.r>
r>
r>
r>
29. Riksdagen beslutar om ändring av regeringensr>
förslag under utgiftsområde 4. Rättsväsendet enligtr>
uppställning:r>
----------------------------------------------------r>
r>
Anslag (tkr) Fp:sr>
Regeringensr>
anslagsförändringarr>
förslagr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:1 13 559 801 +250 000r>
Polisorganisationenr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:2 Säkerhetspolisen 547 409 -20 000r>
----------------------------------------------------r>
r>
4:3 788 314 +100 000r>
Åklagarorganisationenr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:4 321 640 -120 000r>
Ekobrottsmyndighetenr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:5 Domstolsväsendet 3 667 435 +100 000r>
m.m.r>
----------------------------------------------------r>
r>
4:6 Kriminalvården 4 472 939 +100 000r>
----------------------------------------------------r>
r>
4:7 Brottsförebyggande 60 993 -5 000r>
rådetr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:8 213 648 +10 000r>
Rättsmedicinalverketr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:10 19 093 +20 000r>
Brottsoffermyndighetenr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:12 827 664 +60 000r>
Rättshjälpskostnaderr>
m.m.r>
----------------------------------------------------r>
r>
4:15 Bidrag tillr>
brottsföre-byggander>
arbete 7 200 +3 000r>
----------------------------------------------------r>
r>
Summa utgiftsområdet 24 584 790 +498 000r>
----------------------------------------------------r>
r>
2002/03:Ju370 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:1 Polisorganisationen för budgetåretr>
2003 14 261 801 000 kr.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:2 Säkerhetspolisen för budgetåret 2003r>
567 409 000 kr.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:3 Åklagarorganisationen för budgetåretr>
2003 818 314 000 kr.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:5 Domstolsväsendet för budgetåret 2003r>
3 748 935 000 kr.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:6 Kriminalvården för budgetåret 2003 4r>
587 937 000 kr.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:7 BRÅ för budgetåret 2003 55 993 000r>
kr.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:10 Brottsoffermyndigheten 22 093 000r>
kr.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju373 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållander>
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 4r>
Rättsväsendet enligt följande uppställning:r>
-----------------------------------------------------r>
r>
Anslag (tkr) Regeringensr>
Anslagsförändringarr>
förslagr>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:1 13 559 801 800 000r>
Polisorganisationenr>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:3 788 314 30 000r>
Åklagarorganisationenr>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:4 321 640 -30 000r>
Ekobrottsmyndighetenr>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:6 Kriminalvården 4 472 939 200 000r>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:10 19 093 500r>
Brottsoffermyndighetenr>
-----------------------------------------------------r>
r>
Summa för 24 584 790 1 000 500r>
utgiftsområdetr>
-----------------------------------------------------r>
r>
2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om stärkt rättsväsende.r>
r>
r>
r>
2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att öka antaletr>
poliser.r>
r>
r>
r>
Polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju201 av Elizabeth Nyström och Ulf Sjöstenr>
(m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ytterligare enr>
polishögskola.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att en ny polishögskolar>
skall lokaliseras till Borås.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju203 av Rolf Gunnarsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om inrättandet av en polishögskola ir>
Falun/Borlänge.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju204 av Sten Tolgfors (m):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om polisbristen i Örebror>
län.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen begär att regeringen utrederr>
förutsättningarna för inrättandet av en fjärder>
polishögskola i Örebro.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju209 av Rigmor Stenmark (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att medel för polisväsendetr>
i Uppsala tillförs så att verksamheten kan bedrivas på ettr>
för medborgarna bra sätt.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju223 av Gunilla Tjernberg (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att rekryteringen av poliser tillr>
glesbygdsområdena måste säkerställas.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju238 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om en polishögskola förlagd tillr>
västra Sverige.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju240 av Sonja Fransson m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om etablering av en polishögskola ir>
Borås.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju243 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om tillsättande av en utredning förr>
att omorganisera det svenska polisväsendet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju252 av Birgitta Carlsson (c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att en ny polisutbildning börr>
förläggas till Skövde.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att det vid fördelningen avr>
polisresurser även tas hänsyn till glesbygdensr>
förhållanden.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om en förkortad utryckningstidr>
för polisen på landsbygden.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om närpolisens betydelse motr>
vardagsbrottsligheten, mot de där förekommander>
ordningsproblemen samt i synnerhet mot vålds- ochr>
narkotikabrott.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att närpolisverksamhetenr>
skall bli den naturliga basen för all polisverksamhet.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att inrätta ytterligare enr>
fjärde polishögskola i närheten av någon befintlig högskolar>
eller universitet.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vikten av fler poliser medr>
invandrarbakgrund.r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att bredda kompetensen ir>
antagningsförfarandet till polisutbildningen.r>
r>
r>
r>
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att öka möjligheter förr>
polisen att göra karriär inom sitt yrke.r>
r>
r>
r>
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av flerr>
ledarskapskurser inom polisen för att skapa ett ledarskapr>
som utmärks av öppenhet och delaktighet.r>
r>
r>
r>
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att kvalitetssäkra polisensr>
brottsutredningsverksamhet för att slå vakt omr>
rättssäkerheten.r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs angående ökade möjligheter förr>
polisen att på lokal nivå disponera över budgetmedel.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju261 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att Polismyndigheten ir>
Västra Götaland skall kompenseras för de merkostnader somr>
uppstod i samband med säkerhetsarrangemangen vidr>
regeringens EU-möte ir>
Göteborg i juni 2001.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju274 av Cecilia Wikström (fp):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att den lokala polismyndigheten ir>
respektive län skall få ett ökat inflytande vid antagningenr>
av polisaspiranter till landets polishögskolor.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju276 av Runar Patriksson (fp):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som i motionen anförs om polisverksamheten.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som i motionen anförs om startandet av enr>
polisutbildning i Karlstad.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om specialiserader>
narkotikaenheter.r>
r>
r>
r>
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om förstärkningar av polis ochr>
tull.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju304 av Peter Danielsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att förlägga den fjärder>
polishögskolan till Hässleholm.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju319 av Jörgen Johansson (c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av en översyn avr>
organisationen av svensk polis för att trygga den polisiärar>
kompetensen i landets alla bygder.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju324 av Göran Magnusson (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om ansvaret för polisrekryteringr>
till alla distrikt i hela landet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ökad samverkan mellanr>
Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förändrar>
polisutbildningen.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten attr>
förbättra vidareutbildningen inom polisen.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om karriärplan ochr>
chefsutbildning.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen beslutar om att en kortare utbildning förr>
sökande med specialistkompetens skall utformas inkluderander>
polismans befogenhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju333 av Inger Lundberg m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om lokalisering av en kommander>
polishögskola till Örebro.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju337 av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svenssonr>
(s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om att underlätta rekrytering avr>
poliser till hela landet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju345 av Tommy Ternemar m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om polisutbildning på distans.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju347 av Owe Hellberg (v):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att utreda placeringen av en nyr>
polishögskola i Gävleborgs län.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju350 av Claes Västerteg och Annika Qarlssonr>
(c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att inrätta en polishögskola ir>
Borås.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vikten av ökad status ochr>
karriärmöjligheter samt behovet av specialkompetens inomr>
hela polisväsendet.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om mindre byråkrati, tydligar>
mål, ledarskap och ledningsfunktion inom polisen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju374 av Agneta Lundberg och Kerstinr>
Kristiansson Karlstedt (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om närpolis i glesbygd.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju383 av Karl Gustav Abramsson och Carinr>
Lundberg (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av rättvisare fördelningr>
av resurser till polisen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju386 av Birgitta Ahlqvist (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om insatser mot rattfylleri.r>
r>
r>
r>
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att Rikspolisstyrelsenr>
aktivt fortsätter sitt arbete för att öka rekryteringen avr>
personer med utländsk bakgrund och då särskilt kvinnor tillr>
utbildningr>
och anställningar inom polisväsendet.r>
r>
r>
r>
2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som i motionen anförs om polisens organisationr>
för insatser mot langning och annan illegalr>
droghantering.r>
r>
r>
r>
2002/03:T378 av Margareta Andersson och Annikar>
Qarlsson (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ökade resurser för polisensr>
alkoholövervakning i trafiken.r>
r>
r>
r>
2002/03:T379 av Yvonne Ångström (fp):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om utbildning avr>
polisaspiranter i körkortsmedicin.r>
r>
r>
r>
2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vikten av attr>
trafikpolisen, genom att i större grad använda tillgängligr>
teknik för hastighetsövervakning, kan frigöra ytterligarer>
resurser till andrar>
viktiga uppgifter.r>
r>
r>
r>
2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>
(m):r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för attr>
öka rättssäkerheten i Stockholmsregionen.r>
r>
r>
r>
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av fler poliser ir>
Stockholms län.r>
r>
r>
r>
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att ge polisen ir>
Stockholms län resurser för att omgående kunna anställa 500r>
tjänstemän, som kan ta över administrativa uppgifter frånr>
polisutbildader>
tjänstemän.r>
r>
r>
r>
Åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att kortar>
handläggningstiderna.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ett snabbare förfarande ir>
fråga om mängdbrottsärenden.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om gemensammar>
ärendehanteringssystem för rättsväsendet.r>
r>
r>
r>
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att åklagarna skall övertar>
vissa administrativa uppgifter från domstolarna.r>
r>
r>
r>
30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
om en kommitté som skall utreda vilka konsekvenser denr>
pågående centraliseringen av åklagarväsendet fått.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen begär att regeringen utreder och läggerr>
fram förslag i syfte att förändra Ekobrottsmyndighetensr>
ansvarsområde i enlighet med vad i motionen anförs.r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
till ändring av lagstiftningen så att Ekobrottsmyndighetenr>
tillåts skapa ett eget spanings- ochr>
underrättelseregister.r>
r>
r>
r>
Domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
om avskaffande av Domstolsverket och inrättandet av enr>
domstyrelse i enlighet med vad som anförs i motionen.r>
r>
r>
r>
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om utnämningen av högrer>
domare.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju202 av Rolf Gunnarsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om ersättningen till nämndemän.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju209 av Rigmor Stenmark (c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att Tierps tingsrättsr>
verksamhetsområde utökas.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att betydelsen avr>
notarietjänstgöring hos mindre tingsrätterr>
uppmärksammas.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju224 av Annelie Enochson (kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att kunskapscentrumr>
inrättas för hjälp till barn som utsatts för brott ellerr>
försummelse och att dessa centrum har ett samordningsansvarr>
och tillgång tillr>
juridisk och psykologisk kompetens.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att behovet av en särskildr>
barndomstol utreds.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju226 av Carina Hägg (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av en lagstiftning om attr>
rättshjälpsbiträde som företräder barn skall ha speciellr>
barnkompetens.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju229 av Yvonne Ångström (fp):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om vikten av att behålla Lyckseler>
tingsrätt och behovet av ökade resurser till dessr>
verksamhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju232 av Yvonne Andersson och Sven Brusr>
(kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att skapa ett nationelltr>
resurscentrum för brottsbekämpning.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att ett nationelltr>
resurscentrum för brottsbekämpning blir lokaliserat tillr>
Linköping-Norrköpingsregionen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju235 av Sven Brus och Yvonne Anderssonr>
(kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om villkor och ersättningarr>
för uppdraget som nämndeman.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ett mer självständigtr>
domstolsväsende.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju246 av Kerstin Lundgren (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om kravet på en förnyad ochr>
opartisk översyn av Stockholms tingsrätt.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att inte slå sammanr>
tingsrätter i Stockholmsregionen.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om kompletterande uppdrag attr>
följa upp och utvärdera beslutade och genomfördar>
sammanläggningar.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om breddad samverkan mellanr>
rättsväsendets myndigheter.r>
r>
r>
r>
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att bibehålla enr>
decentraliserad tingsrättsorganisation.r>
r>
r>
r>
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förändringar avr>
domstolsorganisationen skall beslutas av riksdagen.r>
r>
r>
r>
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att lägga nedr>
Domstolsverket och decentralisera dess verksamhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju271 av Henrik S Järrel (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag omr>
att de s.k. special- och partssammansatta domstolarna skallr>
upphöra och deras mål och ärenden införlivas i det allmännar>
domstolsväsendet enligt vad i motionen anförs.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju275 av Gunilla Tjernberg (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att uppdra åt Domstolsverket attr>
beakta vad i motionen anförs om Lycksele tingsrätt.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju297 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att förbättra situationen förr>
vittnen i domstol.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju308 av Ingemar Vänerlöv (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att Strömstads tingsrätt bör varar>
kvar som en självständig domstol.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju309 av Ingemar Vänerlöv (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att Vänersborgs och Trollhättansr>
tingsrätter bör vara kvar som självständiga domstolar.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju313 av Birgitta Carlsson och Lena Ekr>
(c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att grundarvodet förr>
nämndemän måste höjas.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om större rättvisa vad gällerr>
reseersättning till nämndemän.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju323 av Birgitta Ahlqvist och Carina Häggr>
(s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om beredningsförfarandet vidr>
tillsättning av högre domare.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju331 av Hans Hoff och Sven-Erik Österbergr>
(s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om en samlad strategi för att ökar>
barnens rättssäkerhet i samhället.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju336 av Sinikka Bohlin (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om hyresnämnder.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju339 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att sammanlägga de allmännar>
domstolarna med förvaltningsdomstolarna.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen begär att regeringen utrederr>
huvudmannaskapet för domstolarna i syfte att ge riksdagenr>
rätt att fastställa domstolsorganisationen.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att inga beslut omr>
nedläggning av tingsrätter skall fattas innan utredningenr>
kommit med sitt förslag.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nämndemännensr>
situation.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att rätten vid domstol somr>
dömer i mål som rör miljöbrott ges adekvat utbildning.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att höja kompetensen hosr>
dem som handlägger ärenden som berör barn som utsatts förr>
sexuella övergrepp.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju358 av Sofia Larsen (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att varje förändring avr>
domstolsorganisationen bör föregås av ettr>
riksdagsbeslut.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att bevara den nuvarander>
tingsrättsorganisationen i Örebro län.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju359 av Agneta Lundberg och Kerstinr>
Kristiansson Karlstedt (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att uppmärksamma utbildning avr>
nämndemän.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju361 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
om specialkompetens som krav för de personalgrupper inomr>
polis och domstolar som skall arbeta med förhör av utsattar>
barn.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att tingsrättslokalernasr>
väntrum skall vara så utformade att vittne, vittnesstöd ochr>
brottsoffer inte behöver sitta i samma väntrum somr>
gärningsman.r>
r>
r>
r>
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att vittnesstöd skallr>
finnas vid alla tingsrätter och hovrätter inom enr>
treårsperiod.r>
r>
r>
r>
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att utbildningsinsatserr>
vidtas för dem som går in i vittnesstödsverksamheten.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av ökad samordningr>
mellan rättssamhällets olika myndigheter.r>
r>
r>
r>
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om organisation och samordningr>
inom domstolsväsendet.r>
r>
r>
r>
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vittnesbiträden.r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om tillsättning av de högstar>
domartjänsterna efter öppet ansökningsförfarande.r>
r>
r>
r>
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ett nytt system förr>
nämndemän.r>
r>
r>
r>
26. Riksdagen begär att regeringen låter utredar>
åtgärder, arbetsmetoder och kompetens i etniska frågorr>
under polisutredningar och rättsprocesser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
rörande förbättrade ersättningar för vittnen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju392 av Nikos Papadopoulos och Paavo Valliusr>
(s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om aktiv kvotering av nämndemän m.fl.r>
med invandrarbakgrund.r>
r>
r>
r>
2002/03:L277 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om kompetensen för bl.a.r>
skola, socialtjänst och rättsväsende i frågan omr>
barnäktenskap och tvångsäktenskap.r>
r>
r>
r>
2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om kontinuerlig utbildning avr>
åklagare, domare och nämndemän.r>
r>
r>
r>
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om fortsatta ansträngningarr>
för att öka rekryteringen av medarbetare med utländskr>
bakgrund inom åklagar- och domstolsväsendet.r>
r>
r>
r>
30. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr>
utredning i syfte att klarlägga om personer med utländskr>
bakgrund döms hårdare än andra vid jämförbara brott.r>
r>
r>
r>
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behov av åtgärder inomr>
kriminalvården för att de intagna skall bemötas på ettr>
värdigt sätt.r>
r>
r>
r>
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att vidareutbildning ochr>
handledning i kulturkompetens skall vara givna inslag ir>
polisens verksamhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att nämndemän av båda könenr>
bör finnas företrädda vid vårdnadstvister.r>
r>
r>
r>
2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>
(m):r>
r>
r>
r>
13. Riksdagen beslutar att avskaffa hyresnämnden.r>
r>
r>
r>
Kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vikten av att samtligar>
vårdare inom kriminalvården kontinuerligt fårr>
vidareutbildningr>
r>
r>
r>
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att omfattningen avr>
kontrollåtgärder för att minska narkotika och alkoholr>
inom anstalterna måste öka genom bl.a. flerr>
urinprovtagningar och grundligar>
visitationer samt ökat antal narkotikahundar.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju264 av Alice Åström m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening att det fortsatta arbetet med narkotikaproblematikenr>
inom kriminalvården skall inriktas på ökader>
behandlingsinsatser.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening att situationen när det gäller narkotika på häkten,r>
avgiftningssituationer, personalens kompetens och der>
intagnas tillgång till sjukvård skall uppmärksammas ir>
enlighet med vad ir>
motionen anförs.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju286 av Torsten Lindström (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att den nya kriminalvårdsanstaltr>
som planeras bör placeras i Västmanlands län.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju315 av Håkan Juholt m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om åtgärder för att skapa drogfriar>
fängelser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju327 av Laila Bjurling och Reynoldhr>
Furustrand (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om att Eskilstuna skallr>
prioriteras vid tilldelning av häktesplatser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju343 av Fredrik Olovsson (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om lokalisering av en eventuellr>
ny kriminalvårdsanläggning i Mälardalen till västrar>
Sörmland.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju344 av Billy Gustafsson (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om lokalisering av en nyr>
kriminalvårdsanstalt till Norrköpings kommun.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förbättra och förlängar>
utbildningen av de anställda inom kriminalvården.r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att ökar>
rekryteringen av unga medarbetare till kriminalvården.r>
r>
r>
r>
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att kriminalvården måster>
kunna erbjuda utvecklingsmöjligheter så att ambitionen attr>
bli kvar inom yrket ökar.r>
r>
r>
r>
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om väl fungerander>
motivationsavdelningar med kognitiva program.r>
r>
r>
r>
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att införar>
trestegsanstalter med motivations- ochr>
behandlingsplatser.r>
r>
r>
r>
12. Riksdagen begär att regeringen ser överr>
lekmannaarvodet enligt vad i motionen anförs.r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om drogfria anstalter.r>
r>
r>
r>
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att införa generella reglerr>
för övervakade besök för dem som dömts till fängelse förr>
narkotikabrott i 2-3 månader.r>
r>
r>
r>
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att drogtester bör användasr>
i större utsträckning vid misstanke om missbruk.r>
r>
r>
r>
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att omedelbart åtgärdar>
situationen på landets häkten.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om utbyggnad avr>
kriminalvårdens kapacitet.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om narkotikafriar>
anstalter.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att utöka antaletr>
arrestantvakter, arrestlokaler och häktesplatser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju377 av Göran Lindblad (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om drogfria fängelser.r>
r>
r>
r>
2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som i motionen anförs om narkotikafriar>
fängelser.r>
r>
r>
r>
2002/03:N308 av Jörgen Johansson (c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om etablering av nytt fängelser>
till Västmanlands län.r>
r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om statens huvudansvar förr>
skyddet av utsatta företag och arbetsplatser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om utanförskap och segregationr>
som grund för brottsbekämpning.r>
r>
r>
r>
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att brottsförebyggander>
aspekter alltid bör tas med i såväl planering avr>
bostadsområden som samhällsplanering i övrigt.r>
r>
r>
r>
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om statlig hjälp till der>
ideella organisationerna i deras arbete medr>
brottsförebyggande arbete.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju362 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att utveckla den svenskar>
forskningen om ekonomisk brottslighet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju366 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hurr>
medlen till brottsförebyggande arbete skall fördelas.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att ta till vara denr>
kunskap som finns i form av statistik om brottsstrukturerr>
för att stimulera till ett problemorienterat tänkande.r>
r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju222 av Annelie Enochson (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att inrätta en tjänst somr>
brottsofferombudsman.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju272 av Jan-Evert Rådhström och Cristinar>
Husmark Pehrsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om ändringar i brottsskadelagen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om tillskott tillr>
Brottsofferfonden genom avdrag på de intagnasr>
dagersättning.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju322 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmarkr>
(c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om ett större samhälleligt stöd tillr>
brottsoffer.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
14. Riksdagen begär av regeringen en utredningr>
angående statens möjlighet att förskottera skadestånd tillr>
brottsoffret.r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om resurser till brottsoffrenr>
i förhållande till forskningsverksamheten.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om stödcentrum för ungar>
brottsoffer.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att en andel av de intagnasr>
ersättning skall gå till Brottsofferfonden.r>
r>
r>
r>
Rättshjälpkostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om målsägandebiträdensr>
villkor.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr>
utredning för att utvärdera effekterna av inskränkningarnar>
i rätten till offentlig försvarare och frånvaron avr>
lagstadgad rätt till tolk i brottmål.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr>
parlamentarisk utredning för att utvärdera 1997 årsr>
ändringar i rättshjälpslagen i enlighet med vad som anförsr>
i motionen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju391 av Christina Axelsson m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad ir>
motionen anförs om förtydligande avr>
rättshjälpslagstiftningen så att barn ges lika rätt tillr>
rättshjälp.r>
r>
r>
r>
2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp):r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om rättshjälp vid whiplashskador.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Motionerna i nummerföljdr>
r>
r>
r>
I det följande redovisas de i betänkandet behandlader>
motionsyrkandena i nummerföljd.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju201 av Elizabeth Nyström och Ulf Sjöstenr>
(m)r>
yrk. 1, 2r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju202 av Rolf Gunnarsson (m)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju203 av Rolf Gunnarsson (m)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju204 av Sten Tolgfors (m)r>
yrk. 1, 3-5r>
utgiftsramenr>
yrk. 2, 6r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju209 av Rigmor Stenmark (c)r>
yrk. 1r>
polisväsendetr>
yrk. 2, 3r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m)r>
yrk. 1r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju215 av Sofia Larsen och Claes Västertegr>
(c)r>
yrk. 2r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju222 av Annelie Enochson (kd)r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju223 av Gunilla Tjernberg (kd)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju224 av Annelie Enochson (kd)r>
yrk. 1, 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju225 av Rolf Gunnarsson (m)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju226 av Carina Hägg (s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju229 av Yvonne Ångström (fp)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju232 av Yvonne Andersson och Sven Brusr>
(kd)r>
yrk. 1, 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp)r>
yrk. 15r>
rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju235 av Sven Brus och Yvonne Anderssonr>
(kd)r>
yrk. 1r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m)r>
yrk. 5r>
utgiftsramenr>
yrk. 13r>
domstolsväsendetr>
yrk. 4r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju238 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju240 av Sonja Fransson m.fl. (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju243 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju246 av Kerstin Lundgren (c)r>
yrk. 1-3r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c)r>
yrk. 2, 31-33r>
domstolsväsendetr>
yrk. 1, 3, 4, 29, 30r>
åklagarväsendetr>
yrk. 18, 23, 26r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju252 av Birgitta Carlsson (c)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c)r>
yrk. 12, 17r>
utgiftsramenr>
yrk. 2-9, 11, 14, 15r>
polisväsendetr>
yrk. 19, 24r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju261 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m)r>
yrk. 1r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju264 av Alice Åström m.fl. (v)r>
yrk. 1, 2r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju271 av Henrik S Järrel (m)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju272 av Jan-Evert Rådhström och Cristinar>
Husmark Pehrsson (m)r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju274 av Cecilia Wikström (fp)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju275 av Gunilla Tjernberg (kd)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju276 av Runar Patriksson (fp)r>
yrk. 1, 2r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v)r>
yrk. 5, 6r>
rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 1r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 12, 13r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju286 av Torsten Lindström (kd)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju297 av Krister Örnfjäder m.fl. (s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju303 av Peter Danielsson (m)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju304 av Peter Danielsson (m)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju308 av Ingemar Vänerlöv (kd)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju309 av Ingemar Vänerlöv (kd)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju313 av Birgitta Carlsson och Lena Ekr>
(c)r>
yrk. 1, 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju315 av Håkan Juholt m.fl. (s)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju316 av Viviann Gerdin (c)r>
yrk. 1, 2r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju319 av Jörgen Johansson (c)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju322 av Birgitta Carlsson och Rigmorr>
Stenmark (c)r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju323 av Birgitta Ahlqvist och Carina Häggr>
(s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju324 av Göran Magnusson (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju327 av Laila Bjurling och Reynoldhr>
Furustrand (s)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 1, 7r>
utgiftsramenr>
yrk. 2-6r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju331 av Hans Hoff och Sven-Erik Österbergr>
(s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju333 av Inger Lundberg m.fl. (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju336 av Sinikka Bohlin (s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju337 av Raimo Pärssinen och Per-Olofr>
Svensson (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju339 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 1-6r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 1-4, 7, 10r>
utgiftsramenr>
yrk. 6, 8r>
åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju343 av Fredrik Olovsson (s)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju344 av Billy Gustafsson (s)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju345 av Tommy Ternemar m.fl. (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju346 av Alf Svensson m.fl. (kd)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju347 av Owe Hellberg (v)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 23r>
utgiftsramenr>
yrk. 7-12, 15-17, 28r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju350 av Claes Västerteg och Annika Qarlssonr>
(c)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju351 av Mikael Oscarsson (kd)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp)r>
yrk. 8r>
utgiftsramenr>
yrk. 3, 4r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 3, 5, 6, 17r>
utgiftsramenr>
yrk. 4r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju358 av Sofia Larsen (c)r>
yrk. 1, 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju359 av Agneta Lundberg och Kerstinr>
Kristiansson Karlstedt (s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju361 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 4r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju362 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 2r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 16r>
utgiftsramenr>
yrk. 19-21r>
domstolsväsendetr>
yrk. 14, 15r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)r>
yrk. 3, 11, 19, 29r>
utgiftsramenr>
yrk. 4, 5r>
polisväsendetr>
yrk. 2, 12, 13, 15, 16, 26r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju366 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 2, 3r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 4r>
domstolsväsendetr>
yrk. 2, 7r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju370 av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 1-7r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju373 av Johan Linander m.fl. (c)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju374 av Agneta Lundberg och Kerstinr>
Kristiansson Karlstedt (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju377 av Göran Lindblad (m)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju383 av Karl Gustav Abramsson och Carinr>
Lundberg (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju386 av Birgitta Ahlqvist (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju391 av Christina Axelsson m.fl. (s)r>
rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju392 av Nikos Papadopoulos och Paavo Valliusr>
(s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m)r>
yrk. 16, 17r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)r>
yrk. 11r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:L277 av Tasso Stafilidis m.fl. (v)r>
yrk. 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)r>
yrk. 10r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v)r>
yrk. 32r>
polisväsendetr>
yrk. 29-31, 33r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)r>
yrk. 5r>
polisväsendetr>
yrk. 4r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp)r>
yrk. 3r>
rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:T378 av Margareta Andersson och Annikar>
Qarlsson (c)r>
yrk. 1r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:T379 av Yvonne Ångström (fp)r>
yrk. 4r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c)r>
yrk. 41r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>
(m)r>
yrk. 8r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:N308 av Jörgen Johansson (c)r>
yrk. 2r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd)r>
yrk. 5r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp)r>
yrk. 19, 20r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd)r>
yrk. 31r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m)r>
yrk. 7r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>
(m)r>
yrk. 13r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>

Bilaga 2r>
r>
r>
r>
Regeringens lagförslagr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagenr>
(2001:25)r>
om försöksverksamhet med videokonferens i allmänr>
förvaltningsdomstolr>
r>
r>
r>
Härigenom föreskrivs att lagen (2001:25) omr>
försöksverksamhet med videokonferens i allmänr>
förvaltningsdomstol, som gäller till och med den 31 marsr>
2003, skall fortsätta att gälla till och med den 31r>
december 2004.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Bilaga 3r>
r>
r>
r>
Sammanställning av förslag till anslag för år 2003r>
inom utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
r>
Belopp i 1 000-tal kronorr>
---------------------------------------------------r>
-----------------------------------------------r>
Anslag Anslags-r>
Regeringens Ändringar i regeringens förslagr>
r>
r>
typ förslag (m) (fp)r>
(kd) (c)r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:1 Polisorganisationen (ram) 13r>
559 801 +702 000 +250 000 +350 000 +800 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:2 Säkerhetspolisen (ram)r>
547 409 +20 000 -20 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:3 Åklagarorganisationen (ram)r>
788 314 +30 000 +100 000 +50 000 +30 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:4 Ekobrottsmyndigheten (ram)r>
321 640 -120 000 -30 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:5 Domstolsväsendet m.m. (ram) 3r>
667 435 +81 500 +100 000 +160 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:6 Kriminalvården (ram) 4r>
472 939 +114 998 +100 000 +87 000 +200 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:7 Brottsförebyggande rådet (ram)r>
60 993 -5 000 -5 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:8 Rättsmedicinalverket (ram)r>
213 648 +10 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:9 Gentekniknämnden (ram)r>
2 929r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:10 Brottsoffermyndigheten (ram)r>
19 093 +3 000 +20 000 +3 000r>
+500r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:11 Ersättning för skador på grund av (ram)r>
brott 73 978r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:12 Rättshjälpskostnader m.m. (ram)r>
827 664 +60 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:13 Kostnader för vissa (ram)r>
skaderegleringar m.m. 15 291r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:14 Avgifter till vissa (ram)r>
internationella sammanslutningar m.m. 6 456r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:15 Bidrag till brottsförebyggande (ram)r>
arbete 7 200 +3 000 +50 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
Summa 24 +1r>
584 790 +946 498 +498 000 +700 000 000r>
500r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
r>
r>
r>
Bilaga 4r>
r>
r>
r>
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 4r>
Rättsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag överensstämmer med regeringensr>
förslag till anslagsför-delning.r>
r>
r>
r>
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,r>
Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sinar>
ställningstaganden i särskilda yttranden som fogatsr>
till betänkandet.r>
r>
r>
r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
Verksamhetsområde Utskottetsr>
r>
Ramanslag (1 000-tal kronor) förslagr>
r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:1 Polisorganisationen 13 559 801r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:2 Säkerhetspolisen 547 409r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:3 Åklagarorganisationen 788 314r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:4 Ekobrottsmyndigheten 321 640r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:5 Domstolsväsendet m.m. 3 667 435r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:6 Kriminalvården 4 472 939r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:7 Brottsförebyggande rådet 60 993r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:8 Rättsmedicinalverket 213 648r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:9 Gentekniknämnden 2 929r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:10 Brottsoffermyndigheten 19 093r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:11 Ersättning för skador på grund av 73 978r>
brottr>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:12 Rättshjälpskostnader m.m. 827 664r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar 15 291r>
m.m.r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:14 Avgifter till vissa internationella 6 456r>
sammanslutningar m.m.r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:15 Bidrag till brottsförebyggande arbete 7 200r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
Summa 24 584 790r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
r>
r>
r>
r>
Bilaga 5r>
r>
r>
r>
Vissa av utskottet avstyrkta motionsyrkandenr>
r>
(punkt 1 i utskottets förslag tillr>
riksdagsbeslut)r>
---------------------------------------------------r>
Motion Motionärer Yrkandenr>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju204av Sten Tolgfors (m) 1, 3-5r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju214av Sten Tolgfors (m) 1r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju215av Sofia Larsen och Claes 2r>
Västerteg (c)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju225av Rolf Gunnarsson (m)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju236av Bo Lundgren m.fl. (m) 5r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju258av Johan Linander m.fl. (c) 12, 17r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju303av Peter Danielsson (m)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju316av Vivann Gerdin (c) 1-2r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju329av Beatrice Ask m.fl. (m) 1, 7r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju340av Ragnwi Marcelind m.fl. 1-4, 7,r>
(kd) 10r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju346av Alf Svensson m.fl. (kd)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju349av Ragnwi Marcelind m.fl. 23r>
(kd)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju351av Mikael Oscarsson (kd)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju353av Johan Pehrson m.fl. (fp) 8r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju357av Ragnwi Marcelind m.fl. 3, 5-6,r>
(kd) 17r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju363av Ragnwi Marcelind m.fl. 16r>
(kd)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju364av Lars Leijonborg m.fl. 3, 11,r>
(fp) 19, 29r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju370av Beatrice Ask m.fl. (m) 1-7r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju373av Johan Linander m.fl. (c)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Fi232av Lars Leijonborg m.fl. 11r>
(fp)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:N392av Maria Larsson m.fl. (kd) 5r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:A315av Anders G 7r>
Högmark m.fl. (m)r>
---------------------------------------------------r>
r>
r>
r>
r>
Bilaga 6r>
r>
r>
r>
Måluppfyllelse i tingsrätt, hovrätt, länsrätt ochr>
kammarrättr>
r>
r>
r>
r>
r>
Källa: Domstolsverketr>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
Domstolsslag/ Medianålder Total balans1r>
Andel balanserade mål Andel balanserade målr>
målkategori avgjorda mål äldre än 6 månader2r>
äldre änr>
(månader) 12 månader2r>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
MålResultatResultat MålResultatr>
MålResultatResultat Mål ResultatResultatr>
2001 20003 2001 2001 20003 2001r>
20003r>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
Tingsrätterr>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
- FT-mål 2,0 2,4 2,5 25% 29% 25%r>
19% 18% 10% 6% 5%r>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
- Övriga tvistemålr>
exkl. familjemål 4,0 4,4 4,6 65% 69%r>
50% 54% 54% 30% 31% 31%r>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
- Brottmål exkl. 2,0 2,5 2,3 35% 39%r>
35% 40% 36% 20% 20% 18%r>
notariemålr>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
r>
r>
r>
r>-------------------------------------------------------r>
-------------------------------------r>
Hovrätterr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Tvistemål 5,0 6,7 7,0 70% 64% 55%r>
56% 54% 25% 25% 25%r>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Brottmål 3,0 3,2 3,3 40% 42% 35%r>
36% 37% 10% 9% 10%r>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
Länsrätterr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Skattemål 6,0 9,1 9,8 85% 74% 55%r>
62% 63% 35% 29% 33%r>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- 5,0 5,9 4,8 60% 59% 25% 41%r>
36% 10% 10% 11%r>
Socialförsäkringsmålr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
Kammarrätterr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Dispensfrågan ir>
mål där 3,0 2,6 2,8 - - -r>
- - - - -r>
prövnings-r>
tillstånd krävsr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Skattemål 6,0 19,0 16,3 150% 132% 70%r>
73% 73% 45% 47% 46%r>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- 4,0 6,6 8,8 75% 58% 50% 42%r>
44% 25% 14% 15%r>
Socialförsäkringsmålr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
1 Antal balanserade mål per målkategori vid 2001 årsr>
utgång/genomsnittligt antal inkomna mål inomr>
målkategorinr>
r>
under de senaste tre åren.r>
r>
2 Antal balanserade mål inom målkategorin vid 2001r>
års utgång som är äldre än sex respektive tolvr>
månader/totaltr>
r>
antal balanserade mål inom målkategorin vid 2001 årsr>
utgång.r>
r>
r>
3 Resultatet för 2000 är omräknat efter der>
beräkningsgrunder som gäller för 2001.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>