Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Betänkande 1998/99:FiU4

Finansutskottets betänkande 1998/99:FIU04

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.


Innehåll

1998/99

FiU4

Sammanfattning

I   betänkandet  tillstyrker  utskottet  regeringens
förslag  till medelsfördelning inom utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor  m.m.  Utskottet tillstyrker också
att  regeringen  bemyndigas   att   överskrida  dels
anslaget för Räntor på statsskulden,  dels  anslaget
för  Riksgäldskontorets  provisionskostnader  i  den
utsträckning  som erfordras för att regeringen skall
kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.
Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande.

Propositionen

I  budgetpropositionen  (prop.  1998/99:1)  föreslår
regeringen  för  utgiftsområde  26 Statsskuldsräntor
m.m.
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999   besluta  att  ramanslaget  A  1   Räntor   på
statsskulden  får  överskridas  om det är nödvändigt
för   att   fullgöra   statens   betalningsåtaganden
(avsnitt 3.1),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
1999  besluta att ramanslaget C 1 Riksgäldskontorets
provisionskostnader  i  samband  med  upplåning  och
skuldförvaltning   får   överskridas   om   det   är
nödvändigt      för     att     fullgöra     statens
betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),
3.  att  riksdagen   för  budgetåret  1999  anvisar
anslagen  under utgiftsområde  26  Statsskuldsräntor
m.m. enligt följande uppställning


Motionen

I motion 1998/99:Fi910  av Mats Odell m.fl. föreslår
Kristdemokraterna  att  anslaget   A   1  Räntor  på
statsskulden  för 1999 skall föras upp med  ett  340
miljoner  kronor  lägre  belopp  än  vad  regeringen
föreslagit eller således 84 110 miljoner kronor.

Utskottet

Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret
1999

Räntor på statsskulden

I den prognos  som  redovisas  i budgetpropositionen
räknar regeringen med att utgifterna  för  räntor på
statsskulden  skall  utvecklas enligt följande  fram
t.o.m. år 2001.

Beräknade  utgiftsmässiga   räntor  på  statsskulden
1997-2001
Belopp i miljarder kronor
Den  utgiftsmässiga  redovisningen  återspeglar  den
väntade belastningen på statsbudgeten.
Om utgifterna i stället  periodiseras  får  man  en
redovisning    som    återger   statsskuldsräntornas
kostnadsmässiga utveckling.  Vid  en  kostnadsmässig
redovisning periodiseras utgifter och inkomster till
den  period resursförbrukningen sker. Så  t.ex.  ger
nollkupongobligationer    med   nuvarande   redovis-
ningsprinciper    inte    någon    belastning     på
statsbudgeten  förrän  lånet förfaller till inlösen,
då å andra sidan samtliga ränteutgifter under lånets
hela  löptid betalas ut.  Så  länge  nollkuponglånen
inte har  förfallit  till  inlösen kommer därför den
faktiska  räntebelastningen  att   underskattas.  På
motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband
med emissioner av s.k. benchmarklån  -  dvs. lån där
kupongräntan  avviker från marknadsräntan  -  ge  en
skev bild av den  verkliga räntebelastningen. Vid en
kostnadsmässig  redovisning   däremot  anses  räntan
uppkomma  under  lånets  hela  löptid  och  fördelas
därför ut jämnt över denna.
Justeras   utgifterna  för  statsskuldsräntor   med
hänsyn  till  dels   över-   och   underkurser   vid
emissioner,  dels  olika  typer  av nollkupongräntor
erhålls i stället följande beräknade kostnadsmässiga
räntor på statsskulden.
Beräknade   utgifts-   och   kostnadsmässiga   räntor   på
statsskulden 1997-2001

Belopp i miljarder kronor


Motionen

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion   Fi910   att
anslaget  statsskuldsräntor  under 1999 förs upp med
ett belopp som är 340 miljoner  kronor  lägre än vad
regeringen föreslagit. Kristdemokraterna har i annat
sammanhang  föreslagit  att  statliga företag  skall
säljas ut för 10 miljarder kronor  netto  mer än vad
regeringen    räknar    med   under   1999,   vilket
motionärerna förutsätter  skall  ge en räntevinst på
500  miljoner kronor redan detta år.  Partiet  anser
också    att   regeringens   förslag   om   förlängd
momsinbetalningsperiod  även skall gälla företag med
en  omsättning  över 40 miljoner  kronor,  vilket  å
andra sidan väntas  ge  en  varaktig ränteförsämring
med 160 miljoner kronor.

Oförutsedda utgifter

På  statsbudgeten  har  sedan  länge   funnits   ett
särskilt  anslag  för oförutsedda utgifter. Anslaget
får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje
särskilt  fall för vissa  närmare  angivna  ändamål.
Utgifterna   skall  därvid  i  princip  vara  av  så
brådskande  art   att   ett   förslag   inte  hinner
underställas  riksdagen, och de skall dessutom  inte
heller kunna täckas  av  andra  medel  som står till
regeringens förfogande.
I  propositionen  redovisas vilka ändamål  anslaget
Oförutsedda utgifter  bör  få  användas  till  under
nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen  i
efterhand skall anmäla till riksdagen vilka utgifter
som har belastat anslaget.
Under  1997  utbetalades  6,8  miljoner kronor från
anslaget avseende dels kostnader  för  bevakning  av
platsen för M/S Estonias förlisning, dels ersättning
för  särskilda  kostnader i samband med tunnelbygget
genom Hallandsåsen.  Fram  till budgetpropositionens
avlämnande i början av oktober  hade  under 1998 0,7
miljoner kronor betalats ut från anslaget  varav 0,6
miljoner  kronor  avsåg  kostnader  förknippade  med
samma tunnelbygge.
Regeringen   föreslår   att   anslaget  Oförutsedda
utgifter förs upp med 10 miljoner kronor under 1998.

Riksgäldskontorets provisionskostnader

Anslaget avser provisionskostnader  som  har samband
med valutaupplåningen.
Merparten   av   provisionskostnaderna  utgörs   av
försäljningsprovisioner  till  de  banker som agerar
som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån.
Dessa  s.k.  underwriters, som består  av  en  eller
flera banker,  köper  lånet av Riksgäldskontoret och
säljer det sedan vidare  till  investerarna.  De tar
därmed  på  sig en risk som de kompenseras för genom
provisioner.
I provisionskostnaderna  ingår  också  utgifter för
provisioner   i   samband   med   inlösen   av  lån,
förvaltningsprovisioner  till tre externa förvaltare
som   vardera   förvaltar   en   liten    andel   av
valutaskulden samt kreditavgifter.
För  perioden 1999 till 2001 räknar regeringen  med
att  provisionskostnaderna   för   valutaupplåningen
skall uppgå till 100 miljoner kronor  per år. Det är
väsentligt  mycket  mindre  än vad som anvisats  för
1998,  men mer i överensstämmelse  med  den  väntade
belastningen under innevarande år.

Utskottets ställningstagande

På förslag  av  finansutskottet  har riksdagen den 2
december  1998 ställt sig bakom regeringens  förslag
till utgiftsramar för 1999 (bet. 1998/99:FiU1, rskr.
1998/99:38). Riksdagen har därmed också beslutat att
utgifterna    på    utgiftsområde   26   Räntor   på
statsskulden m.m. inte får överstiga 84 560 miljoner
kronor.
Finansutskottet  har   alltså  tidigare  tillstyrkt
regeringens  förslag  till  beräkning  av  ramnivån.
Utskottet har inte något  att erinra mot regeringens
förslag  till  medelsberäkning,  ej  heller  mot  de
villkor som enligt  regeringen  bör  förknippas  med
utnyttjandet  av  anslaget för oförutsedda utgifter.
Utskottet   tillstyrker   således   den   föreslagna
anslagsfördelningen    inom    utgiftsområdet.   Det
bakomliggande  budgetförslag  som   lagts   fram  av
Kristdemokraterna har tidigare avvisats av riksdagen
(bet.   1998/99:FiU1).  Motionärernas  förslag  till
medelsberäkning avvisas därför av utskottet.
Med    det     anförda     tillstyrker    utskottet
propositionens förslag (yrkande  3)  samt  avstyrker
motion Fi910 (kd).

Bemyndigande att överskrida vissa anslag

Regeringen    får    enligt   ett   nyligen   lämnat
bemyndigande  (bet.  1998/99:FiU1,   avsnittet  4.6)
överskrida  de ramanslag riksdagen har  anvisat  för
1999, förutsatt  att  vissa  villkor  är  uppfyllda.
Bl.a.    skall    riksdagsbeslut    om   anslag   på
tilläggsbudget     inte     hinna    inväntas    och
överskridandet  skall  rymmas inom  det  fastställda
utgiftstaket för staten.
Detta  bemyndigande  omfattar   inte  anslaget  för
räntor  på  statsskulden,  ej  heller  anslaget  för
Riksgäldskontorets provisionskostnader,  vilka  båda
ligger  utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som
gäller fr.o.m.  1997  har  i  stället  ett  särskilt
bemyndigande     knutits     till    anslaget    för
statsskuldsräntor.    För   att   säkerställa    att
regeringen  alltid  kan  fullgöra   sina   åtaganden
gentemot  långivarna är därvid rätten att överskrida
detta anslag beloppsmässigt obegränsad (yrkande 1).
I  propositionen   föreslår   regeringen   att  ett
motsvarande  bemyndigande  också lämnas för anslaget
Riksgäldskontorets provisionskostnader (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet    biträder   regeringens    förslag
(yrkandena 1 och 2).

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande anslagen inom utgiftsområde
26 budgetåret 1999
att  riksdagen   med   bifall   till  proposition  1998/99:1
utgiftsområde  26 yrkande 3 samt med  avslag  på
motion 1998/99:Fi910 för budgetåret 1999 anvisar
anslagen       under      utgiftsområde       26
Statsskuldsräntor  m.m.  på det sätt som framgår
av   utskottets   förslag   i   appendix    till
hemställan,
2. beträffande bemyndigande att överskrida
vissa anslag
att   riksdagen   med   bifall  till  proposition  1998/99:1
utgiftsområde 26  yrkandena  1  och 2 medger att
regeringen,   för   att   kunna  fullgöra   sina
betalningsåtaganden, får överskrida  ramanslagen
Räntor  på  statsskulden  och Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband  med upplåning och
skuldförvaltning.
Stockholm den 3 december 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet
Calner (s), Lennart Hedquist (m),
Sonia Karlsson (s), Fredrik
Reinfeldt (m), Sven-Erik Österberg
(s), Siv Holma (v), Per Landgren
(kd), Anna Åkerhielm (m), Peter
Eriksson (mp), Lena Ek (c), Gunnar
Axén (m), Jörgen Andersson (s),
Marie Engström (v) och Camilla
Dahlin-Andersson (fp).
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 26  Statsskuldsräntor
m.m.
1 000-tal kronor

Utskottets  förslag  överensstämmer med  regeringens
förslag till anslagsfördelning.
Företrädarna  för  Kristdemokraterna   har  avgivit
särskilt yttrande.
--------------------------------------------------------
Verksamhetsområde                  Utskottets förslag
Anslag
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
-----------------------------------
A Räntor på statsskulden
--------------------------------------------------------
1 Räntor på statsskulden (ram)               84 450 000
--------------------------------------------------------
-----------------------------------
B Oförutsedda utgifter
--------------------------------------------------------
1 Oförutsedda utgifter (ram)                     10 000
--------------------------------------------------------
-----------------------------------
C Riksgäldskontorets
provisionskostnader
--------------------------------------------------------
1 Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med
upplåning   och  skuldförvaltning             100 000
(ram)
--------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                      84 560 000
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
Särskilt yttrande
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998 (mom. 1) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:
Kristdemokraterna  har  i  motion  Fi209  redovisat ett budgetalternativ för 19
innefattar fullt ut finansierade skattesänkningar på drygt 17 miljarder kronor.
budgetalternativ föreslår vi också försäljning  av statlig egendom samt andra å
som under 1999 väntas leda till en engångsförstärkning  av  statens inkomster p
10  miljarder  kronor, ett tillskott som vi anser bör användas  för  att  amort
statsskulden.
Med hänsyn härtill  minskar  enligt budgetpropositionens redovisade känslighets
belastningen på anslaget Räntor på statsskulden med 500 miljoner kronor under 1
har emellertid också föreslagit  en  förlängd momsinbetalningsperiod också för
med en omsättning över 40 miljoner kronor,  vilket  å andra sidan kommer att le
en ökning av statens upplåningskostnader med 160 miljoner  kronor  under  1999.
leder  dessa  båda förslag till att utgifterna för statsskuldsräntor begränsas
miljoner kronor under 1999.
Riksdagens majoritet företrädd av Socialdemokrater,
Vänsterpartister och Miljöpartister beslutade under den
första delen av budgetbehandlingen att fastställa
ekonomiska ramar för olika utgiftsområden för 1999 och
avvisade därvid vårt budgetalternativ (bet. 1998/99:FiU1).
Vi vidhåller självfallet våra förslag men anser med hänsyn
härtill att det inte är meningsfullt att nu fullfölja vårt
förslag på anslagsnivå.

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................1
Propositionen....................................1
Motionen.........................................2
Utskottet........................................2
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998.2
Räntor på statsskulden.......................2
Oförutsedda utgifter.........................3
Riksgäldskontorets provisionskostnader.......3
Utskottets ställningstagande.................4
Bemyndigande att överskrida vissa anslag.......4
Utskottets ställningstagande.................4
Hemställan.....................................5
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.6
Särskilt yttrande
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 1998 (mom. 1) (kd)7

Tillbaka till dokumentetTill toppen