Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi ochfinansförvaltning
Betänkande 2001/02:FIU2
Finansutskottets betänkande2001/02:FIU2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi ochfinansförvaltning
Sammanfattning Finansutskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområdet. Utskottet biträder också regeringens förslag till investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket liksom förslaget att Premiepensionsmyndigheten skall beviljas en rörlig kredit på 500 miljoner kronor även för 2002. Vidare föreslås bl.a. att Premiepensionsmyndigheten, Insättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden skall ges rätt att göra placeringar även i skuldförbindelser utfärdade av staten. Ett antal motioner med anknytning till utgiftsområdet behandlas också i betänkandet. Motionerna avstyrks. I betänkandet finns fem reservationer och två särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2 Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, enligt efterföljande specifikation. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2 punkterna 13 och 14 samt avslår motionerna 2001/02:Fi220 av förste vice talmannen Anders Björck och Christel Anderberg (m), 2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), 2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c), 2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-4, 2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl. (m), 2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) samt 2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10 i denna del. Reservation 1 (m) Reservation 2 (c) Reservation 3 (fp) 2. Statens fastighetsverk Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens fastighetsverk samt bemyndigar regeringen att i enlighet med propositionens förslag besluta om att Fastighetsverket får ta upp lån inom en ram på högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2 punkterna 6 och 8. 3. Fortifikationsverket Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Fortifikationsverket samt bemyndigar regeringen att i enlighet med propositionens förslag besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram på högst 5 085 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2 punkterna 7 och 9. 4. Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 miljoner kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2 punkt 12. 5. Kapitalhöjning i Europarådets utvecklingsbank Riksdagen godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjning i Europarådets utvecklingsbank. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2 punkt 10. 6. Tillgångshantering inom Riksgäldskontoret Riksdagen antar de av regeringen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m., 2. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 3. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 4. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, 5. lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 punkterna 1-5. 7. Hantering av äldre garantier till vissa bolag Riksdagen bemyndigar regeringen att ersätta de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Statens bostadslåneaktiebolag och grundfondförbindelse till Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (publ.), med garantier till SBAB (publ.) intill ett belopp av 10 miljarder kronor med löptiden 10 år. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2 punkt 11. 8. Finansinspektionens finansiering Riksdagen avslår motion 2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 1. Reservation 4 (kd) 9. Företagens uppgiftslämnande Riksdagen avslår motion 2001/02:N345 av Ewa Thalén Finné och Leif Carlson (m). Reservation 5 (m) 10. Generationsräkenskaper Riksdagen avslår motion 2001/02:Fi202 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd). Stockholm den 29 november 2001 På finansutskottets vägnar Jan Bergqvist Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm (m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Tommy Waidelich (s). Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning. Belopp i 1 000-tal kronor Politikområde Reservanternas Utskott förslag i Anslag ets förhållande till utskottets förslag förslag Res. Res. Res. 1 2 3 (m) (c) (fp) 0 Effektiv statsförvaltning 1 1 Konjunkturinstitute 45 683 t (ram) 2 Riksrevisionsverket 157 268 -2 (ram) 000 3 Ekonomistyrningsver 60 006 ket (ram) 4 Statskontoret (ram) 71 470 5 Täckning av merkostnader för lokaler (ram) 420 6 Statistiska 394 439 -50 -12 centralbyrån (ram) 000 000 7 Folk- och 78 000 -78 -45 -78 bostadsstatistik 000 000 000 (res.) 8 Kammarkollegiet 26 914 (ram) 9 Nämnden för offentlig upphandling (ram) 7 443 -3 722 1 Statens kvalitets- 0 och kompetensråd (ram) 12 057 -6 -12 029 057 1 Ekonomiska rådet 2 285 1 (ram) 1 Utvecklingsarbete 17 370 -17 2 (ram) 370 1 Arbetsgivarpolitisk 2 458 3 a frågor (ram) 1 Statliga 7 381 4 tjänstepensioner 000 m.m. (ram) 0 Finansiella system och tillsyn 2 1 Finansinspektionen 141 853 -9 (ram) 000 2 Insättningsgarantin 8 224 ämnden (ram) 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnad er (ram) 252 875 -10 000 4 Bokföringsnämnden 7 521 (ram) 5 Avgift för Stadshypotekskassan s grundfond (ram) 0 6 Insatser i internationella finansieringsinstit 60 000 utioner (ram) 7 Avsättning för 0 garantiverksamhet (ram) 9 Övrig verksamhet 0 1 Riksdagens 27 122 -4 revisorer (ram) 000 Summa för 8 754 -141 -107 -78 utgiftsområdet 408 751 427 000
2001/02 FiU2 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning Riksdagen har tidigare på förslag av finansutskottet beslutat om ramar för vart och ett av de 27 utgiftsområdena. I detta betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen på utgiftsområde 2 skall fördelas inom den ram som lagts fast för detta utgiftsområde. Propositionens huvudsakliga innehåll I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner den föreslagna fördelningen av anslag inom utgiftsområde 2 liksom förslagen till investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Regeringen inhämtar i detta sammanhang också riksdagens bemyndigande att få besluta om dels låneramar för dessa båda myndigheter, dels en rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten. Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i Europarådets utvecklingsbank (CEB) och antar fem lagförslag som ger Insättningsgarantinämnden (IGN), Premiepensionsmyndigheten (PPM) och Kärnavfallsfondens styrelse (KAF) rätt att göra placeringar även i skuldförbindelser utfärdade av staten. Regeringen föreslår slutligen också att den skall bemyndigas att ersätta vissa äldre garantier utfärdade för SBAB och Statens bostadslånebolag med tidsbegränsade garantier anpassade till den nya garantimodell som numera tillämpas. I anslutning till dessa förslag behandlar utskottet också ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden. Förslagen i propositionen och motionerna återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden Ekonomisk styrning inom utgiftsområdet Utskottets bedömning i korthet Utskottet konstaterar att kvaliteten på redovisningen av mål och resultat för utgiftsområdet har förbättrats i årets budgetproposition. Vissa delmål behöver dock preciseras. Arbetet med att ta fram lämpliga resultatindikatorer bör fortsätta och det är också angeläget att mål- och resultatbedömningar samt budgetförslag kopplas ihop och ses som en integrerad helhet. Utskottets bedömning Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av förra årets budgetproposition om mål för de båda politikområden som ingår i utgiftsområdet, dvs. politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Med politikområdesindelningen ville regeringen få till stånd en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Finansutskottet erinrade i det sammanhanget om att utskottet vid upprepade tillfällen slagit fast att målen för en verksamhet måste vara välformulerade, mätbara och uppföljningsbara för att resultatstyrningen skall bli meningsfull och målen skall kunna ställas i relation till kostnaderna. Det var, framhöll utskottet, också av värde om målen uttrycks i sådana termer att de kan bilda utgångspunkt för politiska prioriteringar och diskussioner. Av förra årets budgetproposition framgick också att regeringen hade för avsikt att precisera målen och göra dem mer konkreta, mätbara och uppföljningsbara i samband med att regleringsbreven utformas för myndigheternas verksamheter. Utskottet ansåg emellertid att målen borde formuleras på ett sådant sätt att de är konkreta, mätbara och uppföljningsbara redan när riksdagen skall ta ställning till hur stora resurser som skall tillföras en viss verksamhet. I annat fall framstår det inte som meningsfullt för riksdagen att pröva tilldelningen av resurser mot uppställda mål. Redovisningen av mål och regeringens bedömning av uppnådda resultat har i budgetpropositionen för 2002 byggts ut och förbättrats. I politikområdet Effektiv statsförvaltning ingår verksamheter av vitt skilda slag, och för att ge en bättre överblick har presentationen av politikområdet delats upp i sex olika delområden. För varje delområde görs en genomgång av hur verksamheten inom delområdet skall bidra till att målet för politikområdet uppnås. Politikens inriktning inom delområdet redovisas liksom de insatser som gjorts inom och utanför delområdet. Vidare görs en bedömning av uppnådda resultat innan genomgången avslutas med en analys och slutsatser. Detta upplägg höjer kvaliteten på framställningen och ger ett fylligare underlag för den ekonomiska resultatstyrningen. För riksdagen är det viktigt att mål- och resultatbedömningar kopplas ihop med budgetförslagen och kan ses som en integrerad helhet. Utskottet konstaterar emellertid att de anslagsförändringar som regeringen föreslår inte betingas av eventuella brister som uppdagats i samband med uppföljningen, utan grundas på mer traditionella budgetpolitiska prioriteringar. För att underlätta en meningsfull uppföljning är det önskvärt att några av delmålen får en tydligare formulering. Detta är en förutsättning för att göra det möjligt för ett parti som vill öka eller minska anslaget att lättare kunna bedöma hur målet bör omformuleras för att en annan viljeinriktning också skall komma till uttryck i målformuleringen. För delområdet Statliga arbetsgivarfrågor anges exempelvis målet vara "en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat". Det vore här önskvärt med en tydligare målformulering och kompletterande mått som gör det möjligt för riksdagen att följa upp målet på ett meningsfullt sätt. Redovisningen av mål- och resultatstyrningen inom utgiftsområde 2 är alltså i årets budgetproposition mer ambitiös och klart bättre än tidigare år. Propositionen är också disponerad på ett sådant sätt att budgetförslaget följer direkt på mål- och resultatbedömningen. Ännu har det dock inte skett en koppling mellan å ena sidan mål- och resultatbedömningen och å andra sidan själva budgetförslaget. Det återstår således åtskilligt arbete för att precisera delmål, ta fram lämpliga resultatindikatorer samt att koppla ihop mål- och resultatbedömningar med budgetförslag. I propositionen (avsnitten 5.4 och 5.6.2) kommenteras också den fallstudie1 om styrningen av Finansinspektionen som finansutskottet redovisade i förra årets betänkande. Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att med ledning av utskottets förslag fortsätta arbetet med att utveckla uppföljningen av mål och resultat. Syftet är att övergripande mål skall brytas ner i mätbara och uppföljningsbara delmål för att resultatstyrningen skall bli meningsfull och kunna relateras till kostnaderna. Utskottet noterar med tillfredställelse det positiva gensvar som utskottets förslag rönt. Det hade emellertid varit värdefullt om man i propositionen även redovisat en plan över det fortsatta utvecklingsarbetets inriktning och utsträckning i tiden. Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2 Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 2. De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks. Jämför reservationerna 1-3 och särskilda yttrandena 1 och 2 Propositionen I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår de båda politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Vidare ingår det fristående anslaget 90:1 Riksdagens revisorer, som regeringen inte förfogar över. Utgiftsområdet föreslås i budgetpropositionen bli utökat genom att man till det överför verksamhetsområdet Staten som arbetsgivare från utgiftsområde 14 Arbetsliv. Eftersom detta verksamhetsområde bl.a. innefattar anslaget för statliga tjänstepensioner kommer som en följd härav omslutningen på utgiftsområdet att öka med 7 383,4 miljoner kronor. Regeringens förslag till medelsanvisning för hela utgiftsområdet uppgår till 8 754,4 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på det sätt som framgår av efterföljande tabell (punkterna 13 och 14). Av tabellen framgår också vilka alternativa anslagsnivåer som förordas av oppositionspartierna. Tabell. Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2002 Belopp i 1 000-tal kronor I det följande återges först de förslag i propositionen och motionerna som har effekt på utgiftsområdets medelsbehov varefter utskottet redovisar sin syn på förslagen under rubriken Finansutskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2. Politikområdet Effektiv statsförvaltning Verksamheten inom politikområdet syftar till att effektivisera och utveckla statsförvaltningen. Ett tiotal stabs- och servicemyndigheter har detta som sin huvuduppgift. Politikområdet omfattar de helt eller delvis anslagsfinansierade myndigheterna Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Kammarkollegiet, Statistiska centralbyrån, Nämnden för offentlig upphandling samt Statens kvalitets- och kompetensråd. Dessutom ingår de avgiftsfinansierade myndigheterna Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk. Revisionens iakttagelser Revisionen har inte haft några synpunkter på årsredovisningarna för de myndigheter som hör till politikområdet utan bedömt dem i allt väsentligt rättvisande. RRV har däremot i sin årliga rapport framfört vissa generella och principiellt viktiga frågor som rör politikområdet och bl.a. pekat på problem i samband med att myndigheter ombildas eller avvecklas. Målet för politikområdet Målet för politikområdet fastställdes i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2001. Det övergripande målet för hela politikområdet är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv. Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges i propositionen hur verksamheten inom delområdet skall bidra till att politik områdets mål uppnås. Delområdet Revisionsverksamhet omfattar den verksamhet som Riksrevisionsverket bedriver. Inom detta delområde gäller att målet för politikområdet uppnås genom granskningar av hög kvalitet och genom beslutsunderlag som bidrar till att förbättra effektiviteten i statligt finansierad verksamhet. Delområdet Ekonomisk styrning och utveckling av statsförvaltningen omfattar verksamhet vid Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling samt Statens kvalitets- och kompetensråd. Verksamheten inom delområdet skall bidra till politikområdesmålet genom att ge ett efterfrågestyrt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till Regeringskansliet och statliga myndigheter. Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området. Målet för delområdet är en statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat. Delområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet på statistikens område är lättillgänglig statistik av god kvalitet. Detta mål skall nås samtidigt som uppgiftslämnandet hålls nere, produktiviteten i stati stikproduktionen förbättras och lämnade uppgifter skyddas. I propositionen anges som lämpliga resultatindikatorer för att mäta måluppfyllelsen kvalitetsutvecklingen i statistikproduktionen, uppgiftslämnarnas kostnader, produktivitetsutvecklingen, andelen statistikprodukter som kan nås genom Internet och allmänhetens förtroende för statistiken. Delområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. Målet för området uppnås genom tillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser över den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. I propositionen anges som lämpliga indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen dels mått på prognosernas tillförlitlighet, dels avnämarnas synpunkter på analyserna, prognoserna och utfallsredovisningarna. Delområdet Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet uppnås genom en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning. Det skall ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. För fastighetsverket gäller som mål att hyresgästerna skall ges ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler samt att verket skall uppfattas som en serviceinriktad hyresvärd. Konjunkturinstitutet Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:1 Konjunkturinstitutet förs upp med 45,7 miljoner kronor för 2002. Anslaget har därvid räknats upp med 1,7 miljoner kronor, varav 0,7 miljoner kronor är pris- och löneomräkning samt 1,0 miljoner kronor är ett resurstillskott för att täcka ökade kostnader för enkätundersökningar och för att säkerställa kvaliteten på Konjunkturinstitutets årliga rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Intäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda verksamhet beräknas nästa år uppgå till 1,5 miljoner kronor. Riksrevisionsverket Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:2 Riksrevisionsverket förs upp med 157,3 miljoner kronor för 2002. Till detta kommer intäkterna från Riksrevisionsverkets avgiftsbelagda verksamhet som nästa år beräknas uppgå till 74 miljoner kronor. Motionerna Kristdemokraterna välkomnar i motion Fi276 att en ny, stark och oberoende revisionsmyndighet inrättas under riksdagen i enlighet med förslaget 1999/2000:RS1 Riksdagen och den statliga revisionen. En successivt högre andel avgiftsfinansiering och den förestående sammanslagningen med Riksdagens revisorer 2004 torde enligt motionärerna kunna leda till besparingar under åren framöver. I motionen förslås att de båda myndigheternas verksamhet skall samordnas fr.o.m. andra halvåret 2002 (yrkande 3), och detta väntas tillsammans med övriga förslag ge en besparing på 7,3 miljoner kronor 2002. Eftersom motionärerna samtidigt föreslår att man till Riksrevisionsverket skall omfördela 13 miljoner kronor från Riksdagens revisorers anslag bör man enligt deras mening räkna upp anslaget med netto (13- 7,3=) 5,7 miljoner kronor (yrkande 4). Centerpartiet föreslår i motion Fi263 att anslaget till Riksrevisionsverket skall minskas med 2 miljoner kronor. Ekonomistyrningsverket Propositionen Ekonomistyrningsverkets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget 1:3 Ekonomistyrningsverket skall vara oförändrat och föras upp med 60,0 miljoner kronor för 2002. Vid beräkningen av anslaget har dock en pris- och löneomräkning gjorts med 1,1 miljoner kronor samt en slutjustering av kompensationen för avtalspensioner med - 0,4 miljoner kronor. Med anslagsmedel finansieras huvuddelen av verksamheten som omfattar prognoser, utfall och ekonomisk statistik, utvecklingsarbete kring ekonomistyrning, normering, budgetprocessen m.m. samt viss rådgivning och stöd till regeringen. Intäkterna från Ekonomistyrningsverkets uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 140,3 miljoner kronor. Den avgiftsfinansierade verksamheten avser bl.a. regeringsuppdrag, utbildning och rådgivning, ekonomi- och personaladministrativa system samt internationella uppdrag. Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten är full kostnadstäckning. Statskontoret Propositionen Statskontorets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget 1:4 Statskontoret skall vara oförändrat och föras upp med 71,5 miljoner kronor för 2002. Vid beräkningen av anslaget har dock en pris- och löneomräkning gjorts med 1,3 miljoner kronor samt en slutjustering av kompensationen för avtalspensioner med 1,8 miljoner kronor. Intäkterna från Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas nästa år uppgå till 47,9 miljoner kronor, varav 31,3 miljoner kronor utgör intäkter från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret förfogar över. Motionen Kristdemokraterna anser i motion Fi276 bl.a. att den del av Statskontorets verksamhet som är inriktad på att effektivisera statsförvaltningen bör koncentreras till RRV och att ett - som motionärerna uttrycker det - vässat Statskontor borde kunna samordnas med Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår därför att anslaget för nästa år minskas med 16,5 miljoner kronor (yrkande 4). Täckning av merkostnader för lokaler Propositionen Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler förs upp med 0,4 miljoner kronor för 2002, dvs. med ett 8,4 miljoner kronor lägre belopp än vad som ursprungligen anvisats i årets statsbudget. På tilläggsbudget för innevarande år har emellertid anslaget därefter minskats från 8,8 till 1,8 miljoner kronor. De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler för vilka staten har betalningsansvar till dess att avtalen går att avveckla. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra hand. Statskontoret disponerar anslaget. Statistiska centralbyrån Propositionen Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet finansieras till knappt hälften av anslag och i övrigt av avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget 1:6 Statistiska centralbyrån skall uppgå till 394,4 miljoner kronor för 2002. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 6,7 miljoner kronor samt en slutjustering av premierna avtalsförsäkringar med 4,1 miljoner kronor. Därutöver har anslaget tillförts 11,6 miljoner kronor för att påskynda en förstärkning av kvaliteten på välfärdsstatistiken, den ekonomiska statistiken och befolkningsstatistiken. Motionerna Moderata samlingspartiet ifrågasätter i motion Fi287 i hur stor utsträckning skattemedel skall avsättas för att finansiera en ökad statistikproduktion. Enligt motionärerna bör SCB:s uppgifter begränsas. För att säkerställa efterfrågan är det enligt motionärernas mening rimligt att eftersträva en ökad grad av avgiftsfinansiering. Anslaget bör därför minskas med 50 miljoner kronor nästa år. Kristdemokraterna föreslår i motion Fi276 att man bör tillsätta en utredning för att se över SCB:s organisation. Motionärerna vill fullfölja den statistikreform som beslutades av 1993/94 års riksdag och som innebar att ansvaret för statistikproduktionen i viss utsträckning fördes över på s.k. statistikansvariga myndigheter. En uppdelning av SCB skulle enligt motionärerna kunna innebära att en del ges ansvarar för myndighetsuppgifter, en del ombildas till stabsenhet och ges ansvar för bl.a. databaser och produktion av anslagsfinansierad officiell basstatistik samt att ytterligare en del organiseras som ett fristående statistikbolag. Kristdemokraterna anser också att ett från SCB fristående råd för Sveriges officiella statistik bör bildas. I motionen föreslås att anslaget minskas med 15 miljoner kronor (yrkande 4). Centerpartiet föreslår i motion Fi263 att anslaget till SCB skall minskas med 12 miljoner kronor. Folk- och bostadsstatistik Propositionen Regeringen föreslår att 78 miljoner kronor anvisas på anslaget 1:7 Folk- och bostadsstatistik för 2002. Vid utgången av 2000 fanns på ett särskilt reservationsanslag uppfört på statsbudgeten ett anslagssparande på 184 miljoner kronor. Den höga nivån sammanhänger med att förberedelsearbetet har senarelagts. Motionerna Moderata samlingspartiet motsätter sig i motion Fi287 genomförandet av en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Motionärerna anser därför att några medel inte skall anvisas på anslaget. I motion Fi279 föreslår samma motionärer att riksdagen skall besluta att inte genomföra någon folk- och bostadsräkning 2005. I motion Fi220 föreslår förste vice talmannen Anders Björck och Christel Anderberg (m) att SCB skall lägga ned såväl folk- och bostadsräkningen (yrkande 1) som yrkesregistret (yrkande 3) samt att Lantmäteriverket skall lägga ned sitt riksomfattande lägenhetsregister (yrkande 2). Kristdemokraterna framhåller i motion Fi276 att partiet motsatt sig tillvägagångssättet vad gäller yrkesregister. Motionärerna är även skeptiska till omfattningen av den nu planerade undersökningen och föreslår med hänvisning härtill att anslaget för 2002 minskas med 30 miljoner kronor (yrkande 4). Centerpartiet anser i motion Fi263 att det bör genomföras en folk- och bostadsräkning. Eftersom denna undersökning har senarelagts har ett stort reservationsbelopp byggts upp på anslaget. Motionärerna bedömer att de reserverade och anslagna medlen överstiger anslagsbehovet för att kunna genomföra en registerbaserad folk- och bostadsräkning. De föreslår därför att en engångsvis indragning på 45 miljoner kronor skall göras på anslaget. Folkpartiet anser i motion Fi260 att planeringen av en folk- och bostadsräkning bör stoppas (yrkande 1) och att några medel inte bör anvisas för detta ändamål (yrkande 2). Det senare yrkandet framför Folkpartiet också i motion Fi294 (yrkande 10 i denna del). Kammarkollegiet Propositionen Kammarkollegiets verksamhet finansieras till helt övervägande del med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Kammarkollegiet förs upp med 26,9 miljoner kronor för 2002. Det är efter pris- och löneomräkning m.m. 4 miljoner kronor mindre än i år. Av minskningen skall 3 miljoner kronor delfinansiera verksamheten vid den nybildade Valmyndigheten och 1 miljon kronor bidra till att förstärka kvaliteten i SCB:s befolkningsstatistik. Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas nästa år uppgå till 205,8 miljoner kronor. Motionen Kristdemokraterna vill i motion Fi276 undersöka om inte kollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket och om inte en samordning med t.ex. Statskontoret kan ge ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör enligt motionärerna minskas med 6,9 miljoner kronor 2002 (yrkande 4). Nämnden för offentlig upphandling Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:9 Nämnden för offentlig upphandling förs upp med 7,4 miljoner kronor för 2002. Av propositionen framgår också (avsnitt 4.9.3) att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) för närvarande är föremål för översyn. Med hänsyn till den offentliga upphandlingens omfattning och möjligheterna till effektiviseringar är det enligt regeringen viktigt att det finns en ändamålsenlig tillsynsfunktion för den offentliga upphandlingen. Regeringen anser att inriktningen och omfattningen av NOU:s verksamhet skall vara oförändrad i avvaktan på regeringens ställningstagande till tillsynens framtida organisation. Detta betyder bl.a. att NOU skall prioritera tillsynsverksamheten. Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi287 att NOU skall slås samman med Konkurrensverket som ombildas till en ny myndighet benämnd Konkurrens- och upphandlingsverket. De samordningsfördelar som uppnås ger enligt motionärerna vissa besparingar. För 2002 föreslår de att anslaget halveras och således minskas med 3,7 miljoner kronor. Kristdemokraterna föreslår i motion Fi276 att NOU vid halvårsskiftet 2002 skall ombildas till en självständig del av Konkurrensverket (yrkande 2). Den av regeringen föreslagna anslagsnivån för 2002 bör enligt motionärerna höjas till 10 miljoner kronor, varav dock 6 miljoner kronor skall överföras till Konkurrensverket. I motionen yrkas emellertid på att anslaget halveras och således förs upp med 3,7 miljoner kronor (yrkande 4). Statens kvalitets- och kompetensråd Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd förs upp med 12,1 miljoner kronor för 2002. Statens kvalitets- och kompetensråd skall stödja och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen. Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag, men till viss del även med avgiftsintäkter. Motionerna Moderata samlingspartiet anser i motion Fi287 att rådet bör avvecklas och föreslår att anslaget för 2002 halveras och således minskas med 6,0 miljoner kronor. Kristdemokraterna föreslår i motion Fi276 att hela anslaget till rådet dras in (yrkande 4). Centerpartiet uppger i motion Fi263 att partiet tidigare motsatt sig att rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas. Ekonomiska rådet Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11 Ekonomiska rådet förs upp med 2,3 miljoner kronor för 2002. Ekonomiska rådet som är knutet till Finansdepartementet består av sex nationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör som adjungerad medlem. Motionen Kristdemokraterna bedömer i motion Fi276 att den typ av insatser som rådet bedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas (yrkande 4). Utvecklingsarbete Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 1:12 Utvecklingsarbete minskas med 2,4 miljoner kronor och förs upp med 17,4 miljoner kronor för 2002. Anslaget används för att finansiera insatser som avser budget- och verksamhetsutveckling och har på senare år framför allt bekostat det utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för VESTA (Verktyg för ekonomisk styrning i staten). Syftet med VESTA-projektet är att skapa ett integrerat statligt koncernsystem för prognos, budgetering, resultatstyrning och betalningsinformation. Motionerna Kristdemokraterna erinrar i motion Fi276 om att det utvecklingsarbete som anslaget skall finansiera gäller metoder för styrning och uppföljning av statens resurser, något som enligt motionärerna nu sköts av t.ex. RRV och ESV. Bland annat med hänvisning härtill föreslås i motionen att anslaget minskas med 10 miljoner kronor 2002 (yrkande 4). Centerpartiet anser i motion Fi263 att verksamhetsutveckling samt utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör rymmas inom respektive myndighets ramanslag. I motionen föreslås därför att anslaget avvecklas. Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket hör fr.o.m. nästa budgetår till politikområdet. Dess verksamhet är inte anslagsfinansierad. Merparten av verkets inkomster (drygt 90 %) utgörs i stället av medlemsavgifter från myndigheter. Till en del finansieras verksamheten också med vissa direkta avgifter samt från regeringens särskilda anslag Arbetsgivarpolitiska frågor. Medlemsavgiften utgår för närvarande med 0,1 % av medlemsmyndigheternas bruttolönesumma men kommer nästa år att sänkas till 0,09 %. Arbetsgivarpolitiska frågor Regeringen föreslår att anslaget 1:13 Arbetsgivarpolitiska frågor förs upp med 2,5 miljoner kronor för 2002. Anslaget har fram t.o.m. innevarande budgetår redovisats på utgiftsområde 14 Arbetsliv och där benämnts Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket. Den nya benämningen motiveras av att regeringen kan komma att efterfråga uppgifter inom det arbetsgivarpolitiska området även från annat håll än Arbetsgivarverket. De utgifter som belastar anslaget är bl.a. arvoden för vissa nämnder, beredskapsuppgifter, medlemsavgifter för vissa samnordiska institutioner samt kostnader för utgivning av Arbetsgivarverkets författningssamling och för utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. Statliga tjänstepensioner Regeringen föreslår att anslaget 1:14 Statliga tjänstepensioner m.m. förs upp med 7 381 miljoner kronor för 2002. Anslaget har fram t.o.m. innevarande budgetår redovisats på utgiftsområde 14 Arbetsliv. Anslaget belastas med utgifter för personalpensionsförmåner och särskild löneskatt på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av kollektivavtal och medelsbehovet på anslaget av antalet förmånstagare, medelvärdet av den statliga kompletteringspensionen samt av basbeloppets förändringar. Politikområdet Finansiella system och tillsyn Politikområdet omfattar reglering och tillsyn av det finansiella systemet, statsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in- och utlåning samt kassahållning, premiepensionssystemet, internationellt finansiellt samarbete, kompletterande redovisningsnormer samt tillsyn av spelmarknaden. De myndigheter som ingår i politikområdet är de helt eller delvis anslagsfinansierade myndigheterna Finansinspektionen, Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden. Dessutom ingår den avgiftsfinansierade Premiepensionsmyndigheten. Vidare ingår den på utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen. Revisionens iakttagelser RRV har inte haft några synpunkter på årsredovisningarna för de myndigheter som ingår i politikområdet utan bedömer dem i allt väsentligt som rättvisande. Finansinspektionen, Insättningsgarantinämnden, Premiepensionsmyndigheten och Lotteriinspektionen har fått betyget fullt tillfredsställande i Ekonomistyrningsverkets EA-värdering. Riksgäldskontoret fick EA-omdömet tillfredsställande. De revisionsorgan som granskar Nordiska investeringsbanken (NIB), Europeiska utvecklingsbanken (ERBD) och Europarådets utvecklingsbank (CEB) har bedömt att dessa institutioners årsredovisningar för 2000 är rättvisande. Målet för politikområdet Målet för politikområdet fastställdes i samband med beslut om budgetproposition för 2001. Målet är - att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, - att tillsynen skall bedrivas effektivt, - att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken beaktas samt - att statens finansförvaltning bedrivs effektivt. Finansinspektionen Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1 Finansinspektionen förs upp med 141,9 miljoner kronor för 2002. Utöver pris- och löneomräkning motsvarar det ett resurstillskott på 1,9 miljoner kronor. För att kunna förbereda genomförandet av de nya kapitaltäckningsreglerna, tillförs Finansinspektionen 8,2 miljoner kronor fr.o.m. 2002. Finansinspektionens verksamhet finansieras med anslag, och baserat på dess storlek tar inspektionen årligen ut en obligatorisk tillsynsavgift samt ansökningsavgifter för prövning av olika typer av ärenden. Inspektionen tar också ut en avgift för marknadsövervakning. Inkomsterna från avgifterna redovisas på inkomsttitel. Därutöver uppbär Finansinspektionen vissa administrativa avgifter från Bokföringsnämnden och Insättningsgarantinämnden som inte har samband med tillsynsverksamheten och som inspektionen själv får disponera. För nästa år beräknas dessa inkomster uppgå till 8,7 miljoner kronor. Motionen Centerpartiet föreslår i motion Fi263 att anslaget till Finansinspektionen skall minskas med 9 miljoner kronor. Insättningsgarantinämnden Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden förs upp med 8,2 miljoner kronor för 2002. Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar det statliga insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet. De institut som omfattas av dessa båda system skall också svara för deras finansiering. Avgiftsinkomsterna redovisas mot inkomsttitel och ett belopp motsvarande anslaget till IGN avräknas från dessa inkomster. För 2002 beräknas inkomsterna uppgå till 401 miljoner kronor. Överskottet placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets förvaltningskostnader Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader förs upp med 252,9 miljoner kronor för 2002. Anslaget disponeras för löne-, systemutvecklings-, lokal- och övriga förvaltningskostnader. Anslaget disponeras även för att täcka de omkostnader för upplåning och låneförvaltning samt direkta kostnader för statens betalningssystem som fram t.o.m. 2000 finansierades via ett särskilt anslag B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning. Motionen Centerpartiet föreslår i motion Fi263 att anslaget minskas med 10 miljoner kronor. Motionärerna erinrar om att statens kostnader för statsskuldsräntor redovisas vid sidan av utgiftstaket, vilket enligt vad som uppges i motionen däremot inte gäller för Riksgäldskontorets provisionskostnader för kronskulden. Centerpartiet vill i sitt budgetalternativ amortera statsskulden snabbare än regeringen, vilket minskar upplåningsbehovet. Motionärerna anser därför att anslaget kan minskas i den föreslagna omfattningen. Bokföringsnämnden Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:4 Bokföringsnämnden förs upp med 7,5 miljoner kronor för 2002. Nivån är förutom en mindre pris- och löneomräkning densamma som i år. Avgift för Stadshypotekskassans grundfond Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:5 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond förs upp med 0 kronor för 2002. I februari 1997 sålde regeringen statens innehav av aktier i Stadshypotek AB till Svenska Handelsbanken. Efter försäljningen har Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa haft i uppgift att förvalta en återstående obligationsskuld. När skulden är reglerad skall kassan likvideras. För att trygga utestående lån finns en grundfond i form av en statlig garantiförbindelse. Staten har åtagit sig att svara för avgiften för denna garantiförbindelse, och för att synliggöra denna subvention har avgiften förts upp som ett anslag. Avgiften motsvarar 1 % av grundfondens storlek. Den kvarstående upplåningen genom Stadshypotekskassan har minskat i snabbare takt än beräknat, vilket slagit igenom på grundfondens och därmed också avgiftens storlek som båda minskat snabbt. Till följd härav har ett anslagssparande byggts upp under flera år, och detta anslagssparandet har bl.a. kunnat användas för att finansiera efterföljande års avgifter för grundfonden. Insatser i internationella finansieringsinstitutioner Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Insatser i internationella finansieringsinstitutioner förs upp med oförändrat 60 miljoner kronor för 2002. Fram t.o.m. innevarande år benämndes detta anslag Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken. Namnbytet motiveras av att anslaget fått ett vidgat ändamål genom att det numera också används för att finansiera medlemsavgiften till Europarådets utvecklingsbank (CEB) samt genom att det fr.o.m. 2002 skall kunna belastas om garantier till internationella finansieringsinstitut behöver infrias. Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en höjning av grundkapitalet i Europeiska utvecklingsbanken och teckna andelar motsvarande 228 miljoner euro. Av detta belopp skall sammanlagt 22,5 % betalas in i åtta lika stora poster fördelade på lika många år. Varje sådan årlig post uppgår således till 6,4 miljoner euro, eller 60 miljoner kronor. Avsättning för garantiverksamhet Sedan 1998 styrs den statliga garantigivningen av nya principer. Omläggningen genomfördes för att kostnaderna för statens garantigivning skulle bli synliga och för att verksamheten långsiktigt skulle bli finansiellt självbärande. I det nya garantisystemet förutsätts avgifterna täcka såväl den förväntade risken för ett infriande av en garanti som de administrativa kostnaderna. Tas inte full avgift ut betraktas mellanskillnaden som en subvention, vilken skall belasta ett anslag på budgeten. Sådana anslagsmedel skall liksom influtna garantiavgifter föras till en garantireserv i Riksgäldskontoret, och där användas för att täcka infriandet av garantier. Kvarstående garantier som utfärdats enligt äldre regler - s.k. äldre garantier - har nu invärderats i det nya garantisystemet och avgiftsbelagts i enlighet med de nya principerna. I två fall med anknytning till utgiftsområdet har regeringen ansett att full avgift inte skall tas ut, och på tilläggsbudget för 2001 har riksdagen därför nyligen beslutat att föra upp ett nytt ramanslag - Avsättning för garantiverksamhet - och belasta det med ett belopp motsvarande subventionsinslaget för dessa båda åtaganden.2 Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget 2:7 Avsättning för garantiverksamhet förs upp med 0 kr för 2002. Premiepensionsmyndigheten Propositionen Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet, men dess verksamhet är inte anslagsfinansierad. Sedan oktober 2000 täcks utgifterna för PPM:s administration dels med avgifter som tas ut från pensionsspararnas premiepensionskonton, dels med lån i Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och anläggningstillgångar. Avgiften får högst uppgå till 0,3 % per år av de sammanlagda tillgodohavandena på pensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas uppgå till 305 miljoner kronor 2002. Ofördelat anslag Målet för området I budgetpropositionen redovisas inget mål för Riksdagens revisorers verksamhet 2002. Riksdagens revisorer Propositionen Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet. Riksdagsstyrelsen har föreslagit att ramanslaget 90:1 Riksdagens revisorer skall föras upp med 27,1 miljoner kronor för 2002. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 0,4 miljoner kronor samt en slutjustering för avtalsförsäkringar med -0,9 miljoner kronor. Anslaget har därutöver räknats upp med 1,2 miljoner kronor, men denna ökning finansieras genom en lika stor minskning av det på utgiftsområde 1 uppförda anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader. Motionerna Moderata samlingspartiet erinrar i motion Fi287 om den nya fristående revisionsmyndighet som skall bildas 2003. De samordningsfördelar som uppnås genom den nya organisationen gör det motiverat att successivt trappa av anslaget till Riksdagens revisorer. Motionärerna föreslår därför att anslaget för 2002 minskas med 4 miljoner kronor. Kristdemokraterna föreslår i motion Fi276 att Riksdagens revisorers verksamhet skall samordnas med Riksrevisionsverkets (RRV) fr.o.m. andra halvåret 2002. Som en följd härav föreslår motionärerna att hälften av revisorernas anslag skall överföras till RRV (yrkandena 3 och 4). Finansutskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar utgifter för ett antal centrala myndigheter, kostnader för vissa garantiåtaganden samt kapitaltillskott till ett internationellt kreditinstitut. Dessutom ingår fr.o.m. nästa år också utgifterna för statliga tjänstepensioner. Av utgiftsområdets 22 anslag fördelar sig 21 på två politikområden. Ett anslag - anslaget till Riksdagens revisorer - har inte hänförts till något politik område. De i budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar sig till 8 754,4 miljoner kronor, dvs. samma nivå som riksdagen i första steget av budgetprocessen lagt fast som ram för utgiftsområdet (bet. 2001/02:FiU1). Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. Samtliga dessa alternativ ryms inom den fastställda utgiftsramen och innebär att de samlade utgifterna på utgiftsområdet begränsas med alltifrån 78 till 142 miljoner kronor. Utskottet har på de närmast föregående sidorna redovisat hur regeringen önskar fördela anslagen på utgiftsområdet och vilka av oppositionspartiernas förslag som har effekt på denna fördelning. I motionerna föreslås alternativa nivåer för sammanlagt 12 av utgiftsområdets 22 anslag. Utskottet övergår nu till att redovisa sin samlade syn på anslagsfördelningen. Prövningen inriktas i första hand på de förslag där skilda meningar framkommit. Kristdemokraterna anser att Riksrevisionsverket bör kunna öka sin avgiftsfinansiering och att den förestående sammanslagningen med Riksdagens revisorer kan leda till vissa besparingar. Partiet vill därför minska RRV:s och RR:s anslag med sammanlagt 7,3 miljoner kronor nästa år. I motionen anges inte vilken del av RRV:s verksamhet som omfattas av kravet på en ökad avgiftsfinansiering. Dessutom gäller att RRV:s avgiftsbelagda verksamhet i stor utsträckning avser uppdrag som genomförs för regeringens eller andra myndigheters räkning. Under 2000 var det mindre än 20 % av RRV:s intäkter som kom från annat håll än staten. En ökad avgiftsfinansiering kan därför möjligen minska belastningen på RRV:s anslag men ger knappast en besparing på statsbudgeten i dess helhet. Riksdagens samtliga partier har enhälligt beslutat att en ny revisionsmyndighet skall inrättas under första halvåret 2003. Tre utredningar har därefter tillsatts för att se över frågor med anknytning till samgåendet, däribland en organisationsutredning som enligt sina direktiv skall utgå ifrån att samgåendet mellan Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer skall genomföras under första halvåret 2003. Organisationsutredningen skall ha slutfört sitt arbete senast den 30 november 2002. På vilken grund Kristdemokraterna anser att man kan tillgodoräkna sig besparingseffekter av ett samgående redan innan organisationsutredningen lagt fram sitt betänkande framgår inte. Även Centerpartiet vill minska anslaget till Riksrevisionsverket om än med endast 2 miljoner kronor. Partiet preciserar dock inte närmare sitt förslag. Med hänsyn härtill finner utskottet ingen anledning att frångå regeringens förslag till medelsanvisning för RRV. Kristdemokraterna föreslår att Statskontorets anslag för nästa år skall minskas med 16,5 miljoner kronor. Genom att föra över delar av Statskontoret till RRV - som i Kristdemokraternas budgetalternativ redan fått sitt anslag nedskuret med närmare 6 miljoner kronor - och samordna kvarvarande delar med Kammarkollegiet räknar Kristdemokraterna med att kunna begränsa Statskontorets anslag med 23 % nästa år. Utskottet vill med anledning härav erinra om att Statskontoret liksom Riksrevisionsverket och Ekonomistyrningsverket fungerar som regeringens stabsmyndigheter. Statskontoret svarar därvid främst för utrednings- och utvärderingsverksamhet. När Riksrevisionsverket om något år går upp i den nya, fristående revisionsmyndigheten kommer detta att få återverkningar även på de båda övriga stabsmyndigheternas arbetsuppgifter. Enligt utskottets mening ter det sig naturligt att man därvid samlat prövar hur stabsmyndigheternas stöd till regeringen skall vara organiserat i framtiden. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att frångå regeringens förslag till medelsberäkning för Statskontoret. Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statistiska centralbyråns anslag nästa år skall minskas med 50, 15 respektive 12 miljoner kronor. Moderata samlingspartiet är rent generellt kritiskt till att skattemedel i så stor utsträckning används för att finansiera en ökad statistikproduktion och vill därför begränsa SCB:s uppgifter samt öka avgiftsfinansieringen. Kristdemokraterna föreslår att 1993/94 års statistikreform fullföljs och att ansvaret för statistikproduktionen i ökad utsträckning förs över på statistikansvariga myndigheter. Centerpartiet föreslår utan närmare motivering att SCB:s anslag begränsas med 12 miljoner kronor. Enligt utskottets mening fullgör SCB en viktig uppgift genom att på ett opartiskt sätt redovisa tillförlitlig statistik som är ett nödvändigt underlag för statens, kommunernas och näringslivets planering. Utskottet finner för egen del att det i propositionen föreslagna medelstillskottet till SCB är väl avvägt mot bakgrund av de krav som ställs på SCB. Utskottet ser därför ingen anledning att ompröva förslaget att 394,4 miljoner kronor skall anvisas till SCB för 2002. Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet vill helt eller delvis begränsa anslaget till Folk- och bostadsstatistik. Kristdemokraterna vill minska anslaget med 30 miljoner kronor medan Centerpartiet som är för folk- och bostadsstatistik vill göra en engångsindragning från anslaget på 45 miljoner kronor. De båda övriga partierna motsätter sig helt att ett anslag förs upp i budgeten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och vill understryka att arbetet med folk- och bostadsstatistik måste läggas upp på ett sådant sätt att individernas integritet skyddas. Inte minst gäller det personer som av olika skäl har berättigade behov av att gömma sig. Kristdemokraterna anser att Kammarkollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket och ifrågasätter om inte en samordning med Statskontoret kan ge ytterligare effektivitetsvinster. Kristdemokraterna föreslår med denna motivering att Kammarkollegiets anslag skall minskas med en fjärdedel. Finansutskottet avstyrker detta förslag. Moderata samlingspartiet samt Kristdemokraterna föreslår att anslaget till Nämnden för offentlig upphandling halveras. NOU:s verksamhet är för närvarande föremål för översyn. Regeringen anser att inriktningen och omfattningen av verksamheten skall vara oförändrad i avvaktan på regeringens ställningstagande till tillsynens framtida organisation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och avstyrker de båda förslagen. Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet vill alla avveckla Statens kvalitets- och kompetensråd. Moderata samlingspartiet föreslår av denna anledning att anslaget för nästa år halveras. De båda övriga partierna vill däremot helt avskaffa anslaget. Kvalitets- och kompetensrådet har till uppgift att stimulera myndigheternas kompetensförsörjning samt främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Enligt utskottets mening fyller Kvalitets- och kompetensrådet en uppgift som extern pådrivare och idégivare i frågor som rör kompetensförsörjningen och kvalitets arbetet inom den statliga förvaltningen. Kvalitets- och kompetensrådet inrättades i början av 1999 och har således mindre än tre års verksamhet bakom sig. Enligt utskottets mening har rådet en viktig uppgift att fylla, och det har inte framkommit något som skulle ge anledning att krympa eller avveckla rådets verksamhet. Kristdemokraterna föreslår att det till Finansdepartementet knutna Ekonomiska rådet avvecklas och att något anslag för detta ändamål inte förs upp i budgeten. Utskottet vill med anledning härav erinra om att Ekonomiska rådet fungerar som initiativtagare till forskning och som en länk mellan Finansdepartementet respektive Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forskningen. De konferenser, seminarier och möten som Ekonomiska rådet ordnar ger enligt regeringen ett gediget underlag för den ekonomiska politikens utformning. Rådet har också en viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i vetenskapliga frågor, särskilt inom området makroekonomi, modellbyggande och miljöekonomi. Mot bakgrunden härav är utskottet inte berett att föreslå någon avveckling av det ekonomiska rådet. Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att anslaget för Utvecklingsarbete minskas med 10 miljoner kronor respektive avvecklas. Det utvecklingsarbete som anslaget är avsett att finansiera sköts enligt Kristdemokraterna nu av t.ex. RRV och ESV. Centerpartiet hävdar att verksamhetsutveckling samt utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör rymmas inom respektive myndighets ramanslag. Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen är detta anslag inte avsett för generella utvecklingsinsatser utan används i första hand för att finansiera det s.k. VESTA-projektet, ett brett upplagt projekt som tillkommit för att få till stånd ett integrerat statligt koncernsystem för prognoser, budgetering, resultatstyrning och betalningsinformation. Avsikten är att hela statsförvaltningen skall inordnas i detta system. I projektet har de olika partigrupperna i finansutskottet medverkat genom en parlamentarisk referensgrupp som knutits till projektet. Finansutskottet har tidigare ställt sig bakom det utvecklingsarbete som bedrivs inom VESTA-projektets ram och finner inte anledning att nu ompröva detta ställningstagande. Utskottet biträder därför regeringens förslag till medelsberäkning på anslaget. Centerpartiet föreslår utan närmare motivering att anslaget till Finansinspektionen skall minskas med 9 miljoner kronor. Finansutskottet avstyrker detta förslag. Centerpartiet föreslår att anslaget för Riksgäldskontorets förvaltningskostnader skall minskas med 10 miljoner kronor. Motivet härför sägs vara att statsskulden kommer att minska snabbare med Centerpartiets förslag till inriktning av budgetpolitiken, vilket i sin tur begränsar utgifterna för provisioner för kronskulden. Utskottet vill med hänsyn härtill erinra om att provisionskostnaderna för kronskulden belastar utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor fr.o.m. 2001. Några provisionskostnader finns således inte längre uppförda bland Riksgäldskontorets förvaltningskostnader. Detta framhöll utskottet redan i förra årets betänkande då Centerpartiet med samma motivering också föreslog att anslaget för Riksgäldskontorets förvaltningskostnader skulle begränsas. Utskottet avstyrker därför än en gång Centerpartiets förslag beträffande detta anslag. Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget till Riksdagens revisorer skall minskas med 4 miljoner kronor. I avvaktan på den förestående sammanslagningen av Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer bör Riksdagens revisorers anslag trappas ned. Kristdemokraterna anser att revisorernas och RRV:s verksamhet bör samordnas fr.o.m. andra halvåret 2002 och föreslår därför att hälften av revisorernas anslag förs över till RRV. Enligt finansutskottets mening kan det vid ett eventuellt samgående mellan RRV och Riksdagens revisorer finnas anledning att se över de båda myndigheternas anslagstilldelning. Det bör dock ske först efter det att formerna för ett sådant samgående närmare klarlagts. Såsom tidigare nämnts kommer den organisationsutredning som skall se över dessa frågor att ha slutfört sitt arbete i november 2002, och enligt riksdagens tidigare, enhälliga beslut skall den nya revisionsmyndigheten bildas först under första halvåret 2003. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet Moderata samlingspartiets och Kristdemokraternas förslag. Sammanfattningsvis biträder alltså utskottet regeringens förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2 (punkterna 13 och 14). Samtliga motions yrkanden som behandlas i detta sammanhang avstyrks, dvs. motionerna Fi220 (m), Fi260 (fp), Fi263 (c), Fi276 (kd) yrkandena 2-4, Fi279 (m), Fi287 (m) samt Fi294 (fp) yrkande 10 i denna del. Statens fastighetsverk Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fastighetsverket. Propositionen Statens fastighetsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna en i propositionen (avsnitt 4.14.15, punkt 8) redovisad investeringsplan för Statens fastighetsverk. Vidare föreslås att Fastighetsverkets låneram i Riksgäldskontoret för investeringar skall vara 7 miljarder kronor även nästa år (punkt 6). I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för Statens fastighetsverk. Investeringsplan för Statens fastighetsverk Miljoner kronor Anska Progn BudgeBeräk Beräk ffat os t nat nat t.o.m 2001 2002 2003 2004 . 2000 Inrikes 529, 218,2 357,9 357,5 199,9 4 Utrikes 20,9 20,1 18,1 15,0 10,0 Mark 8,7 23,1 12,4 6,8 3,5 Summa 559, 261,4 388,4 379,3 213,4 investering 0 ar Finansutskottets ställningstagande Utskottet biträder regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Statens fastighetsverk. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna 6 och 8 i propositionen. Fortifikationsverket Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fortifikationsverket. Propositionen Fortifikationsverket är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens försvarsfastigheter. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna en i propositionen (avsnitt 4.14.16, punkt 9) redovisad investeringsplan för Fortifikationsverket. Vidare föreslås att låneramen för Fortifikationsverket i Riksgäldskontoret nästa år skall höjas med ca 1 miljard kronor till 5,1 miljarder kronor. Av den nya låneramen skall 4,9 miljarder kronor få användas för investeringar i mark, anläggningar och lokaler samt 0,2 miljarder kronor för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål (punkt 7). I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för Fortifikationsverket. Investeringsplan för Fortifikationsverket Miljoner kronor Finansutskottets ställningstagande Utskottet biträder regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fortifikationsverket. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna 7 och 9 i propositionen. Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens förslag om en rörlig kredit för Premiepensionsmyndighetens handel med fondandelar. Propositionen I propositionen (avsnitt 5.9.8) föreslås att regeringen även för 2002 skall bemyndigas att tilldela Premiepensionsmyndigheten (PPM) en rörlig kredit i Riksgäldskontoret på högst 500 miljoner kronor. Den rörliga krediten är avsedd att tillgodose PPM:s behov av likviditet vid handeln med fondandelar (punkt 12). Krediten skall täcka ojämna likviditetsflöden vid denna handel. Regeringen har för avsikt att utvärdera det fortsatta behovet av den särskilda krediten. Finansutskottets ställningstagande Utskottet biträder regeringens förslag att Premiepensionsmyndigheten beviljas en rörlig kredit på 500 miljoner kronor i Riksgäldskontoret även för 2002. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 12 i propositionen. Kapitalhöjning i Europarådets utvecklingsbank Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall godkänna att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i Europarådets utvecklingsbank. Propositionen Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i Europarådets utvecklingsbank, CEB (avsnitt 5.5.1, punkt 10). CEB:s styrelse fattade i november 1999 beslut om att höja bankens eget kapital med 1 847 miljoner euro. Efter höjningen uppgår det egna kapitalet därmed till 3 248 miljoner euro. Enligt tidigare ordning skall 11,04 % av bankens eget kapital utgöras av direkta överföringar från medlemsländerna. Resterande del täcks av garantier som medlemsländerna har ställt ut. Förhållandet mellan direkta överföringar och garantiåtaganden skall efter den beslutade kapitalhöjningen vara oförändrat. Avsikten är att 11,04 % av den nu föreslagna kapitalhöjningen skall finansieras genom en överföring från bankens reservfond. Styrelsebeslutet leder således inte till några betalningsförpliktelser för medlemsländerna, endast till ett utökat garantiåtagande. Sveriges kapitalandel i CEB är 2,57 %. Skall vi efter den beslutade höjningen behålla denna andel bör vi teckna kapital för ytterligare 47,5 miljoner euro. Eftersom 11,04 % härav finansieras på annat sätt räcker det om Sverige utökar sin garanti med 42,3 miljoner euro. Efter kapitalhöjningen kommer i så fall det svenska garantiåtagandet i CEB att uppgå till 74,3 miljoner euro, motsvarande ca 686 miljoner kronor. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 10 i propositionen. Tillgångshantering inom Riksgäldskontoret Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Insättningsgarantinämnden, Premiepensionsmyndigheten och Kärnavfallsfonden skall ges rätt att placera i skuldförbindelser utfärdade av staten. Propositionen Insättningsgarantinämnden (IGN), Premiepensionsmyndigheten (PPM) och Kärnavfallsfondens styrelse (KAF) har tillsammans tillgångar på ca 60 miljarder kronor placerade på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår (avsnitt 5.8) att dessa myndigheter, fr.o.m. den 1 juli 2002, skall ges rätt att placera även i skuldförbindelser utfärdade av staten (punkterna 1-5). Riksgäldskontoret fungerar som internbank i statsförvaltningen, vilket innebär att myndigheter är hänvisade till kontoret för lån av medel och för placering av överskott. De tillgodohavanden som Riksgäldskontoret hanterar i detta samanhang är i de flesta fall av begränsad omfattning. De placeringar som IGN, PPM och KAF har i Riksgäldskontoret är dock av en annan karaktär. Gemensamt för dessa myndigheter är dels att de förvaltar medel som samlats in i särskild ordning och som är avsatta för särskilda ändamål vid sidan av statsbudgeten, dels att de hanterar stora belopp. Förvaltningsansvaret av medlen ligger antingen hos myndigheten eller hos anlitade externa förvaltare. Myndigheterna kan i det här avseendet anses bedriva en långsiktig tillgångsförvaltning. Enligt regeringens mening är placeringar i Riksgäldskontoret förknippade med problem för myndigheter med omfattande eller aktiv tillgångshantering, främst beroende på det sätt på vilket Riksgäldskontoret fastställer räntor, vilket kan leda till mindre avvikelser från rådande marknadsräntor. Vid förvaltningen av stora tillgångar kan även små avvikelser från marknadsräntan få stor effekt. Risken för fel prissättning blir särskilt påtaglig vid reala placeringar eftersom realobligationsmarknaden inte har samma likviditet som den nominella marknaden. Problemen ökar ytterligare i det fall en myndighet avser att bedriva en aktiv förvaltning av sina tillgångar och utvärdera sina placeringar mot något marknadsvärdesbaserat riktmärke. IGN, PPM och KAF skiljer sig från övriga myndigheter även i ett principiellt avseende eftersom eventuella avvikelser i Riksgäldskontorets räntesättning i slutändan kan sägas vara av betydelse för aktörer utanför staten. I PPM:s fall är det exempelvis premiepensionstagarna som gynnas eller missgynnas av en icke marknadsmässig avkastning på de tillfälliga placeringarna i Riksgäldskontoret genom högre eller lägre utbetalning av premiepensionsmedel. I IGN:s och KAF:s fall är det berörda finansiella institut respektive kärnkraftsindustrin och i sista hand elkonsumenterna som gynnas eller missgynnas. Eventuella felaktiga prissättningar är således inte enbart en fråga om omfördelning eller internprissättning inom staten. Om IGN, PPM och KAF ges rätt att göra placeringar även i statspapper väntas enligt propositionen drygt 40 miljarder kronor komma att omfördelas från placeringar på räntebärande kontor i Riksgäldskontoret till statspappersmarknaden. Eftersom placeringarna uteslutande görs i svenska statspapper kommer omläggningen varken att påverka den konsoliderade bruttoskulden enligt EU:s definition eller det finansiella sparandet, ej heller vad som i budgetpropositionen benämns den konsoliderade statsskulden. Däremot kommer den okonsoliderade statsskulden - dvs. statsskulden redovisad enligt Riksgäldskontorets definition - att öka med det belopp som placeringarna omfattar. Det sammanhänger med att Riksgäldskontorets inlåning från myndigheter inte ingår i statsskuldsdefinitionen medan däremot statspapper gör det. Skillnaden mellan konsoliderad och okonsoliderad statsskuld skulle därmed öka från ca 3 miljarder kronor till ca 43 miljarder kronor. Regeringen har därför för avsikt att i ökad utsträckning använda den konsoliderade statsskulden som det rättvisande måttet på fordringarna på staten. Förändringen kommer inledningsvis inte att påverka statens lånebehov eller budgetsaldot nämnvärt. Detta beror på att Riksgäldskontorets skuld till dessa myndigheter i allt väsentligt bilateralt byts från en kassaskuld till en värdepappersskuld utan att någon kassatransaktion äger rum. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna 1-5 i propositionen. Hantering av äldre garantier till vissa bolag Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag att regeringen skall bemyndigas att ersätta de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Statens bostadslåneaktiebolag och grundfondförbindelse till Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (publ.), med tidsbegränsade garantier till SBAB (publ.). Propositionen Staten har tidigare utfärdat en grundfondförbindelse till Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (publ.) samt en kapitaltäckningsgaranti till Statens bostadslåneaktiebolag. För att dessa åtaganden skall kunna hanteras i enlighet med den nya garantimodellen föreslår regeringen att den skall bemyndigas att ersätta dem med tidsbegränsade garantier till SBAB på upp till 10 miljarder kronor (avsnitt 5.8, punkt 11). Garantiramen skall varje år minskas med 1 miljard kronor och alltså vara helt avvecklad efter tio år. En riskrelaterad avgift skall tas ut för garantin, och enligt regeringen finns det därför ingen anledning att anvisa något anslag motsvarande subventionseffekten. Utfärdande av den nya garantin medför vidare att SBAB kan ändra koncernstruktur utan hinder av nu gällande kapitaltäckningsgaranti. Finansutskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet tillstyrker punkt 11 i propositionen. Finansinspektionens finansiering Utskottets förslag i korthet I en motion föreslås att Finansinspektionen skall få tillgodogöra sig avgiftsinkomster direkt. Utskottet avstyrker motionen eftersom förslaget strider mot budgetlagens krav på bruttoredovisning av offentligrättsliga avgifter. Jämför reservation 4 Motionen Kristdemokraterna föreslår i motion Fi276 yrkande 1 att man skall utreda om inte Finansinspektionens verksamhet kan finansieras på ett effektivare sätt. Motionärerna anser att Finansinspektionen som tillsynsmyndighet på sikt bör kunna avgiftsfinansiera sin verksamhet genom att tillåtas debitera finansinstituten direkt för sina kostnader. Finansutskottets ställningstagande I propositionen tar regeringen (avsnitt 5.6.2) upp frågan om Finansinspektionens avgiftssystem. Regeringen skriver där följande: Finansinspektionen tilldelas årligen ett ramanslag över statsbudgeten. Baserat på anslagets storlek och inbetalade ansökningsavgifter tar inspektionen ut en obligatorisk tillsynsavgift enligt förordningen (1995:1116) om finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Ansökningsavgifterna tas ut i enlighet med avgiftsförordningen (1992:191) som gäller för ett stort antal statliga myndigheter. Avgiften för marknadsövervakning tas ut enligt bestämmelserna i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Finansinspektionens kostnad för prövningen av vissa ärenden överstiger väsentligt de avgifter som inspektionen tar ut enligt avgiftsförordningen. Inspektionens avgifter bör därför anpassas till aktuell kostnadsnivå och vara skilda från avgiftsförordningens bestämmelser. Finansinspektionen har därför haft regeringens uppdrag att inkomma med ett förslag om reformering av ansökningsavgifterna. Förslaget redovisas i rapporten Förslag till en ny avgiftsreglering på Finansinspektionens ansvarsområde (Fi2001/1136). Förslaget innebär att en ny förordning utfärdas som reglerar Finansinspektionens avgifter vid prövning av olika ärenden samt att aktuella bestämmelser i anslutning till avgiftsförordningen upphävs. Förslaget har remissbehandlats. Av de som besvarat remissen har samtliga tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Mot denna bakgrund avser regeringen besluta nya avgiftsregler för Finansinspektionen, som skall träda i kraft från och med 2002. Motionärerna föreslår att Finansinspektionen på sikt skall få debitera finansinstituten direkt för sina kostnader. Utskottet behandlade ett likalydande motionsyrkande i betänkande 2000/01:FiU2. På förslag från utskottet avslog riksdagen motionen. I betänkandet konstaterade utskottet att de avgifter som betalas till Finansinspektionen är offentligrättsliga avgifter. Utskottet skrev (s. 34): "Enligt 9 § i budgetlagen (1996:1059) skall offentligrättsliga avgifter som beräknas av riksdagen redovisas mot inkomsttitlar. I 17 § samma lag föreskrivs att statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten. Av förarbetena till budgetlagen (prop. 1995/96:220 s. 94) framgår att det inte finns något undantag från bruttoprincipen beträffande inkomster som redovisas mot inkomsttitlar. Sådana inkomster skall därför alltid budgeteras och redovisas brutto." Utskottet ansåg att motionärernas förslag innebar ett avsteg från budgetlagens krav på bruttoredovisning. Utskottet fann ingen anledning att frångå budgetlagens krav. Utskottet anser inte att det har framkommit något som föranleder utskottet att frångå sitt tidigare ställningstagande. Motion Fi276 (kd) yrkande 1 avstyrks således. Företagens uppgiftslämnande Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att riksdagen inte gör något tillkännagivande om småföretagens uppgiftslämnande inom Intrastatsystemet eftersom detta regleras på multilateral basis av EU:s ministerråd. Den i frågan väckta motionen avstyrks. Jämför reservation 5 Motionen I motion N345 av Ewa Thalén Finné och Leif Carlson (m) konstateras att kravet på importerande småföretag att lämna statistikuppgifter inom s.k. Intrastat är så detaljerat att det leder till godtyckliga förenklingar av produktbeskrivningar hos företagen. Detta medför att statistiken inte blir korrekt. Motionärerna anser att antalet klassificeringar inom Intrastat måste minska till mer generella huvudgrupper. Detta skulle bidra till ett av huvudmålen för företagspolitiken, nämligen att förenkla det administrativa arbetet för företagen och göra uppgiftslämnandet relevant. Utskottets ställningstagande I och med medlemskapet i EU upphörde möjligheten att från tulldokument hämta statistiskt underlag för handeln med övriga EU-länder. Inom EU har man som ersättning utvecklat ett statistiksystem - Intrastat - som trädde i kraft 1993 för att i stället direkt från företagen samla in uppgifterna om införsel och utförsel av varor mellan medlemsländerna. Intrastatsystemet är baserat på grundläggande EU-förordningar som gäller i samtliga EU-länder. Den praktiska tillämpningen skiljer sig dock något mellan medlemsländerna. EU:s ministerråd har konstaterat att information om varuhandeln mellan medlemsländerna är väsentlig för att kunna visa den inre marknadens utveckling. Informationen måste baseras på detaljerade varuuppgifter för att kunna belysa olika sektorer av näringslivet. I rådets förordning (EEG) 3330/91 regleras uppgiftslämnandet i Intrastat. Bland annat skall den åttasiffriga koden enligt den kombinerade nomenklaturen (KN) anges för varje typ av vara. Varje medlemsland skall månadsvis leverera Intrastatuppgifterna på den finaste varunivån till EU:s statistikkontor Eurostat. Utskottet har förståelse för att uppgiftslämnararbetet i Intrastat är stort och svårigheten att redovisa tillförlitliga uppgifter fördelade på 10 500 varukoder är uppenbar. Kvaliteten i statistiken på den finaste nivån ifrågasätts ibland, men statistiken efterfrågas trots det av många användare, bl.a. inom näringslivet. Man har på EU- nivån gjort några försök att förenkla varunomenklaturen i Intrastat men inte lyckats med detta. Enskilda medlemsländer har ingen möjlighet att på nationell nivå minska antalet klassificeringar i sin statistikinsamling så länge EU med stöd av förordning kräver in uppgifterna enligt KN:s åttasiffernivå. Enligt vad utskottet erfarit tillämpas s.k. trösklar för att minska uppgiftslämnarbördan för de små företagen. De företag vilkas utförsel eller införsel under en 12-månadersperiod överstiger tröskelvärdet är skyldiga att lämna uppgifter. I Sverige är tröskelvärdet 1,5 miljoner kronor sedan 1998, vilket innebär att alla företag med årlig införsel eller utförsel som understiger denna tröskel slipper helt att lämna Intrastatuppgifter. Utskottet vill samtidigt erinra om att Statistiska centralbyrån i olika sammanhang föreslagit förenklingar i Intrastat, inklusive ett helt nytt system för statistiken. Förslagen har dock stött på kraftigt motstånd från andra medlemsländer. Med det anförda avstyrker utskottet motion N345 (m). Generationsräkenskaper Utskottets förslag i korthet Utskottet föreslår att det inte bör införas några årliga generationsräkenskaper. Den i frågan väckta motionen avstyrks. Motionen I motion Fi202 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd) framhålls att det är av stor vikt att samhället ständigt ser över stödet till och inkomsterna från olika generationer. Det är inte rimligt att en generation får ta del av hela kakan och efterföljande generationer får nöja sig med de eventuella smulor som finns kvar. Den samhällsekonomiska målsättningen för ett hållbart system måste vara att varje generation över en livscykel betalar sina kostnader för de trygghetssystem och de förmåner som medborgare har. Motionärerna föreslår därför riksdagen att begära hos regeringen en årlig översyn av generationsräkenskaperna. Utskottets ställningstagande Finansutskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag om generationsräkenskaper3. Utskottet vill erinra om att en studie av frågor angående generationsräkenskaper har utförts av Konjunkturinstitutet. I institutets rapport Generationsräkenskaper (Ds 1995:70) konstaterades att varje försök att värdera hur olika generationer påverkas av sådana faktorer som utlandsskulden, pensionsskulden, statsskulden, miljöskulden och den sociala skulden stöter på stora principiella och statistiska svårigheter. Särskild uppmärksamhet ägnades åt den s.k. Kotlikoffmodellen för generationsräkenskaper, men i rapporten redovisades också flera invändningar mot denna modell. Utskottet har från Finansdepartementet inhämtat att Konjunkturinstitutets rapport inte lett till något fortsatt utvecklingsarbete för att skapa årliga generationsräkenskaper i budgetpropositionen. Det innebär emellertid inte att frågan har förblivit outredd. Långtidsutredningen lade särskild vikt vid den demografiska utvecklingens betydelse för välfärdssystemen, tillväxten och sysselsättningen (SOU 2000:7). I en bilaga ägnas särskild uppmärksamhet åt den åldrande befolkningens konsekvenser för svensk ekonomi (bilaga 9). Pensionsreformen har också inneburit att generationsfrågan kommit upp till belysning. Vidare har Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, i rapporten 40-talisternas uttåg (Ds 2000:13) presenterat nya demografiskt baserade prognoser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Ett brett underlag till diskussionen om välfärdspolitikens förutsättningar och dess utmaningar har också överlämnats i Välfärdsbokslutet över 1990-talet från Kommittén Välfärdsbokslut. I kommitténs slutbetänkande (SOU 2001:79) ges en utförlig beskrivning av de demografiska utmaningarna för den svenska socialpolitiska modellens framtida inriktning. Utskottet anser det viktigt att regeringen utförligt och metodiskt analyserar välfärdsfördelningen mellan generationerna. I detta arbete kan generationsräkenskaperna vara av värde. Utskottet finner det dock inte motiverat att man varje år behöver ta fram sådana räkenskaper. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Fi202 (kd).
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2 - punkt 1 (m) av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning på det sätt som framgår av det med reservation 1 (m) betecknade förslaget i den specifikation som följer efter utskottets förslag till beslut. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fi220 av förste vice talmannen Anders Björck och Christel Anderberg (m), 2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), 2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl. (m), 2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) liksom proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2 punkterna 13 delvis och 14 delvis samt avslår motionerna 2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c), 2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-4 och 2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10 i denna del. Ställningstagande Den 21 november 2001 beslöt en majoritet i riksdagen bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att för 2002 fastställa såväl nivå för utgiftstaket som ramar för de olika utgiftsområdena. Beslutet innefattade också en beräkning av statsbudgetens inkomster för 2002 liksom de skatteförändringar som påverkar detta års inkomster. För budgetåret 2002 gäller därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 8 754,4 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet understiger klart denna nivå och kan således tas upp till behandling. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 bör begränsas med sammanlagt 141,8 miljoner kronor på det sätt som framgår av den moderata motionen Fi287. De ständigt höjda anslagen till Statistiska centralbyrån (SCB) fortsätter att öka. Statistikinsamlingen har med åren tenderat att bli ett självändamål. Enligt vår mening bör SCB:s uppgifter minskas och fokuseras på väl avvägda behov. Dessutom bör en större del av verksamheten avgiftsfinansieras för att öka medvetenheten om de verkliga behoven. Vi vill dessutom inte avdela några medel till en folk- och bostadsräkning 2005. Genom åren har vi konsekvent avvisat den registerbaserade folk- och bostadsräkningen eftersom det innebär en risk för att den personliga integriteten åsidosätts. Med registerbaserade undersökningar följer också en risk för "missbruk" av de uppgifter som sammanställs utan att människor kan påverka äktheten i de uppgifter som lämnas. Medborgarnas möjlighet till insyn minskar. Det är vår uppfattning att välfärden för den enskilda människan i större utsträckning skall bestämmas av den enskildes val och mindre av politikers och myndigheters behov av kontroll över samhällsplaneringen. Det är mot den bakgrunden som vi går emot förslaget och anser att människors vardag bör styras utifrån tidens egna förutsättningar och behov och mindre utifrån statistik. Riksdagen bör därför besluta att inte genomföra någon folk- och bostadsräkning 2005. Vi tillstyrker de motioner som för fram förslag av detta slag, däribland de båda moderata motionerna Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. och Fi220 av förste vice talmannen Anders Björck och Christel Anderberg. Vidare anser vi att Nämnden för offentlig upphandling bör sammanföras med Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet, Konkurrens- och upphandlingsverket, som med större kraft och effektivitet kan svara för en tillfredsställande tillsynsverksamhet. Det gör det samtidigt möjligt att minska anslaget med 3,7 miljoner kronor. Statens kvalitets- och kompetensråd bör enligt vår mening avvecklas, och vidare anser vi att anslaget till Riksdagens revisorer bör minskas med tanke på det förestående samgåendet med Riksrevisionsverket. Vi tillstyrker alltså det moderata förslaget till anslagsfördelning för utgiftsområde 2 som redovisas i motion Fi287 (m) där 5 av de 22 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslås bli minskade med sammanlagt 141,8 miljoner kronor enligt följande. Vi avstyrker därmed delvis propositionens förslag och övriga här aktuella motioner. Tabell. Moderata samlingspartiets förslag till anslagsförändringar på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2002 Belopp i 1 000-tal kronor Anslag Regeri Anslag ngens sför- försla ändrin g g (m) 1:6 Statistiska 394 -50 centralbyrån 439 000 1:7 Folk- och 78 -78 bostadsstatistik 000 000 1:9 Nämnden för 7 443 -3 722 offentlig upphandling 1:10 Statens 12 -6 029 kvalitets- och 057 kompetensråd 90:1 Riksdagens 27 -4 000 revisorer 122 Summa 8 754 -141 408 751 2.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2 - punkt 1 (c) av Lena Ek (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning på det sätt som framgår av det med reservation 2 (c) betecknade förslaget i den specifikation som följer efter utskottets förslag till beslut. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c) liksom proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2 punkterna 13 delvis och 14 delvis samt avslår motionerna 2001/02:Fi220 av förste vice talmannen Anders Björck och Christel Anderberg (m), 2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), 2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-4, 2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl. (m), 2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) samt 2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10 i denna del. Ställningstagande Riksdagen har den 21 november 2001 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för år 2002. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa år. För budgetåret 2002 gäller därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 8 754,4 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger klart denna nivå och kan således tas upp till behandling. Jag anser således att anslagen inom utgiftsområde 2 bör begränsas med 107,4 miljoner kronor på det sätt som framgår av den centerpartistiska motionen Fi263. Anslagen för Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finansinspektionen bör alltså minskas med 2, 12 respektive 9 miljoner kronor. Vidare bör enligt min mening Statens kvalitets- och kompetensråd helt avvecklas liksom anslaget för utvecklingsarbete. På utgiftsområdet vill Centerpartiet också minska anslaget till Riksgäldskontorets förvaltningskostnader liksom anslagen till Riksrevisionsverket, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån. En engångsvis indragning från anslaget för Folk- och bostadsstatistik bör enligt vår mening också göras med tanke på den anslagsreserv som byggts upp. Av de 22 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår Centerpartiet i sammandrag att 7 ändras på följande sätt. Tabell. Centerpartiets förslag till anslagsförändringar på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2002 Belopp i 1 000 kronor Anslag Regeri Anslag ngens sför- försla g ändrin g (c) 1:2 157 -2 000 Riksrevisionsverket 268 1:6 Statistiska 394 -12 centralbyrån 439 000 1:7 Folk- och 78 -45 bostadsstatistik 000 000 1:10 Statens kvalitets- 12 -12 och kompetensråd 057 057 1:12 Utvecklingsarbete 17 -17 370 370 2:1 141 -9 000 Finansinspektionen 853 2:3 252 -10 Riksgäldskontoret: 875 000 Förvaltningskostnader Summa 8 754 -107 408 427 3.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2 - punkt 1 (fp) av Karin Pilsäter (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning på det sätt som framgår av det med reservation 3 (fp) betecknade förslaget i den specifikation som följer efter utskottets förslag till beslut. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fi220 av förste vice talmannen Anders Björck och Christel Anderberg (m), 2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), 2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl. (m), 2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) delvis och 2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10 i denna del liksom proposition 2001/02:1 utgiftsområde 2 punkterna 13 delvis och 14 samt avslår motionerna 2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c) och 2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-4. Ställningstagande Jag anser att den planerade folk- och bostadsräkningen inte bör genomföras. Folkpartiet liberalerna har hela tiden motsatt sig planerna på en sådan undersökning. Allt förberedelsearbete bör omedelbart avbrytas, och reservationsanslaget 1:7 Folk- och bostadsstatistik bör utgå i sin helhet och innestående reservationsmedelsbehållningar avvecklas. Jag föreslår alltså att riksdagen bifaller de båda folkpartistiska motionerna Fi260 och Fi294 yrkande 10 i denna del. 4.Finansinspektionens finansiering - punkt 8 (kd) av Mats Odell och Per Landgren (båda kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 4 om Finansinspektionens finansiering. Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:Fi276 yrkande 1. Ställningstagande Finansinspektionens verksamhet är helt avgiftsfinansierad, men inspektionen får inte tillgodogöra sig de avgifter den tar ut. Dessa redovisas i stället mot en inkomsttitel på statsbudgeten och inspektionen tilldelas ett anslag som är lika stort som de samlade avgifterna. Principen är därvid den att det är Finansinspektionens samlade anslagsbehov som styr hur stora avgifter som varje år skall tas ut. Får inspektionen ett resurstillskott påverkas således inte statskassan, eftersom ett ökat ramanslag innebär ökade avgifter för institut under tillsyn. Vi vill starkt ifrågasätta denna rundgång mellan avgifter och anslag. På sikt bör enligt vår mening Finansinspektionen få rätt att själv debitera finansinstituten direkt för sin verksamhet enligt den modell som tillämpas i Storbritannien och som även gäller för annan statlig verksamhet. Utvecklingen inom finansmarknaderna ställer höga krav på alla aktörer, inklusive Finansinspektionen. Om inspektionen själv får förfoga över sina intäkter kan verksamheten snabbt anpassas till uppkomna behov när så är nödvändigt utan att man behöver gå omvägen via statsbudgeten. Enligt vår mening bör regeringen utreda om inte Finansinspektionens verksamhet kan finansieras på ett mer effektivt sätt än i dag. I första hand tänker vi oss att Finansinspektionen på angivet sätt skall frikopplas från statsbudgeten, varvid utgiftstaket självklart får justeras ned med ett belopp motsvarande det nuvarande anslaget. Vi föreslår alltså att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi har framfört om Finansinspektionens finansiering. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi276 yrkande 1. 5. Företagens uppgiftslämnande - punkt 9 (m) 6. av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande betydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att småföretagens uppgiftslämnande inom Intrastatsystemet måste förenklas. Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:N345. Ställningstagande Företag som importerar är i dag tvingade att lämna statistikuppgifter inom det s.k. Intrastatsystemet. Kraven på dessa statistikuppgifter är så detaljerade att många företag tvingas göra egna förenklingar i beskrivningen av sina produkter för att klara av uppgiftslämnandet. Det är således i praktiken inte möjligt att specificera produkter i den grad som i dag krävs inom Intrastat. Statistiken blir därför inte så korrekt som det var tänkt. Vi anser att företagens administration av statistiklämnandet måste förenklas. Vi föreslår därför att antalet klassificeringar inom Intrastat minskas till mer generella huvudgrupper som skall utgöra tillräckligt underlag för all sorts statistik som kan behövas. Detta skulle bidra till ett av huvudmålen för företagspolitiken, att förenkla det administrativa arbetet för företagen och göra uppgiftslämnandet relevant. Enligt vår mening bör regeringen verka för att denna fråga på nytt tas upp på EU-nivån. Vi föreslår alltså att riksdagen bifaller Moderata samlingspartiets motion N345. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2 av Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v). Vår uppfattning är att den ekonomiska expertis som regeringen anser sig behöva bör knytas direkt till Regeringskansliet. Forskningspengar bör ges direkt till universiteten där också prioriteringar av forskningsprojekt skall göras. Ekonomiska rådet, som är knutet till Finansdepartementet och som består av sex nationalekonomiska forskare, är ett avsteg från denna princip. Vi anser därför att Ekonomiska rådet bör avvecklas. 2.Anslagen för 2002 inom utgiftsområde 2 av Mats Odell och Per Landgren (båda kd). Riksdagen har den 21 november 2001 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för år 2002. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa år. För budgetåret 2002 gäller därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 8 754,4 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med netto 103,7 miljoner kronor på det sätt som framgår av den kristdemokratiska motionen Fi276. I den föreslår vi att såväl Ekonomiska rådet som Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas. Deras uppgifter kan ombesörjas på annat sätt. Vi vill också omfördela Statskontorets och Kammarkollegiets arbetsuppgifter och räknar med att det skall minska budgetbelastningen. Regeringens satsning på utvecklingsarbete vill vi halvera eftersom frågor av detta slag i dag sköts av RRV och ESV. Även anslaget till folk- och bostadsräkningen vill vi minska, främst med hänsyn till att vi motsätter oss det sätt på vilket yrkesregistret har hanterats och ställer oss skeptiska till omfattningen av den nu planerade undersökningen. Statistiska centralbyråns verksamhet bör ombildas och statistikproduktionen bör i viss utsträckning föras över på statistikansvariga myndigheter. Det minskar behovet av anslagsmedel. Riksrevisionsverket skall enligt ett utredningsförslag gå samman med Riksdagens revisorer. Enligt vår mening bör de båda myndigheternas verksamhet samordnas redan fr.o.m. andra halvåret 2002, vilket tillsammans med en ökad avgiftsfinansiering av RRV:s verksamhet kan väntas begränsa medelsbehovet för RRV och RR med sammanlagt 7 miljoner kronor. Med tanke på den mycket omfattande offentliga upphandling som förekommer i Sverige har Nämnden för offentlig upphandling alltför begränsade resurser. Vi ökar därför anslaget till nämnden men föreslår samtidigt att nämnden fr.o.m. andra halvåret 2002 ombildas till en självständig del av Konkurrensverket. Det av oss föreslagna resurstillskottet tillförs därför Konkurrensverket på utgiftsområde 24 Näringsliv. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag
Propositionen I proposition 2001/02:1 Budgetpropositionen för 2002 utgiftsområde 2 föreslår regeringen4 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (avsnitten 2.1 och 5.8), 2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (avsnitten 2.2 och 5.8), 3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter (avsnitten 2.3 och 5.8), 4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (avsnitten 2.4 och 5.8), 5. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd (avsnitten 2.5 och 5.8), 6. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.14.15), 7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 5 085 000 000 kr i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.14.16), 8. att riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.14.15), 9. att riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.14.16), 10. att riksdagen godkänner Sveriges medverkan i kapitalhöjning i Europarådets utvecklingsbank (avsnitt 5.5.1), 11. att riksdagen bemyndigar regeringen att ersätta de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Statens bostadslåneaktiebolag och grundfondförbindelse till Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (publ.), med garantier till SBAB (publ.) intill ett belopp av 10 000 000 000 kr med löptiden 10 år (avsnitt 5.8), 12. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kr för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 5.9.8), 13. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning: (se yrkande 14) 14. att riksdagen för budgetåret 2002 anvisar anslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter, enligt följande uppställning: Belopp i 1 000-tal kronor Anslag Ansla Regeri gstyp ngens försla g 1:1 Konjunkturinstitutet (ram) 45 683 1:2 Riksrevisionsverket (ram) 157 268 1:3 Ekonomistyrningsverket (ram) 60 006 1:4 Statskontoret (ram) 71 470 1:5 Täckning av (ram) 420 merkostnader för lokaler 1:6 Statistiska (ram) 394 centralbyrån 439 1:7 Folk- och (res. 78 bostadsstatistik5 ) 000 1:8 Kammarkollegiet (ram) 26 914 1:9 Nämnden för offentlig (ram) 7 443 upphandling 1:10 Statens kvalitets- och (ram) 12 kompetensråd 057 1:11 Ekonomiska rådet (ram) 2 285 1:12 Utvecklingsarbete (ram) 17 370 1:13 Arbetsgivarpolitiska (ram) 2 458 frågor6 1:14 Statliga (ram) 7 381 tjänstepensioner m.m. 000 2:1 Finansinspektionen (ram) 141 853 2:2 (ram) 8 224 Insättningsgarantinämnden 2:3 Riksgäldskontoret: (ram) 252 Förvaltningskostnader 875 2:4 Bokföringsnämnden (ram) 7 521 2:5 Avgift för (ram) 0 Stadshypotekskassans grundfond 2:6 Insatser i (ram) 60 internationella 000 finansieringsinstitutioner7 2:7 Avsättning för (ram) 0 garantiverksamhet 90:1 Riksdagens revisorer8 (ram) 27 122 Summa 8 754 408 Motioner från allmänna motionstiden I detta sammanhang behandlar utskottet nedan uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen fattar följande beslut. 2001/02:Fi202 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen i samband med budgetpropositionen varje år bör presentera generationsräkenskaper. 2001/02:Fi220 av förste vice talman Anders Björck och Christel Anderberg (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Statistiska centralbyrån skall lägga ned folk- och bostadsräkningen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Lantmäteriet skall lägga ned det riksomfattande lägenhetsregistret. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Statistiska centralbyrån skall lägga ned yrkesregistret. 2001/02:Fi260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopp för planering av folk- och bostadsräkningen. 2. Riksdagen anvisar till 1:7 Folk- och bostadsstatistik för budgetåret 2002 78 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 0 kr. 2001/02:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c): Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 samhällsekonomi och finansförvaltning: Belopp i 1 000-tal kronor Anslag Regerin Anslagsfö gens r- förslag ändring (c) 1:2 157 -2 000 Riksrevisionsverket 268 1:6 Statistiska 394 -12 000 centralbyrån 439 1:7 Folk- och 78 000 -45 000 bostadsstatistik 1:10 Statens kvalitets- 12 057 -12 057 och kompetensråd 1:12 Utvecklingsarbete 17 370 -17 370 2:1 Finansinspektionen 141 -9 000 853 2:3 Riksgäldskontoret: 252 -10 000 Förvaltningskostnader 875 Summa 8 754 -107 427 408 2001/02:Fi276 av Per Landgren m.fl. (kd): 1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av Finans inspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av sin verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2002. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Riksdagens revisorers verksamhet skall samordnas med Riksrevisionsverket fr.o.m. andra halvåret 2002. 4. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag enligt uppställning: Belopp i 1 000-tal kronor Anslag Regering Anslagsf ens ör- förslag ändring (kd) 1:2 157 300 +5 700 Riksrevisionsverket9 1:4 Statskontoret10 71 500 -16 500 1:6 Statistiska 394 400 -15 000 centralbyrån 1:7 Folk- och 78 000 -30 000 bostadsstatistik 1:8 Kammarkollegiet11 26 900 -6 900 1:9 Nämnden för 7 400 -3 700 offentlig upphandling12 1:10 Statens kvalitets- 12 100 -12 100 och kompetensråd 1:11 Ekonomiska rådet 2 300 -2 300 1:12 Utvecklingsarbete 17 400 -10 000 90.1 Riksdagens 27 100 -13 000 revisorer Summa 8 754 -103 800 400 2001/02:Fi279 av Gunnar Hökmark m.fl. (m): Riksdagen beslutar att inte genomföra folk- och bostadsräkning (FoB) 2005. 2001/02:Fi287 av Gunnar Hökmark m.fl. (m): Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag i enlighet med vad som anförs i motionen. Belopp i 1 000-tal kronor Anslag Regeringe Anslagsf ns ör- förslag ändring (m) 1:6 Statistiska 394 439 -50 000 centralbyrån 1:7 Folk- och 78 000 -78 000 bostadsstatistik 1:9 Nämnden för 7 443 -3 722 offentlig upphandling 1:10 Statens kvalitets- 12 057 -6 029 och kompetensråd 90:1 Riksdagens 27 122 -4 000 revisorer Summa 8 754 408 -141 751 2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 10. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna enligt uppställningen i bilaga 2 (i denna del). Belopp i 1 000-tal kronor Anslag Regeringe Anslagsf ns ör- förslag ändring (fp) 1:7 Folk- och 78 000 -78 000 bostadsstatistik Summa 8 754 408 -78 000 2001/02:N345 av Ewa Thalén Finné och Leif Carlson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklingar för småföretagare vad gäller lämnandet av statistik.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Härigenom föreskrivs att 7 a § lagen (1992:1537) om finansiering av fram-tida utgifter för använt kärnbränsle m.m.13 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 a § Kärnavfallsfondens Kärnavfallsfondens medel skall medel skall placeras på konto i placeras på Riksgäldskontoret. räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Medlen i Kärnavfallsfonden skall förvaltas så att kraven på en god avkast- ning och en tillfredsställande betalningsberedskap tillgodoses. Avkastningen på fondens medel skall läggas till kapitalet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 och 2 §§ samt 14 kap. 3 och 4 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 1 §14 Premiepensionsmynd Premiepensionsmynd igheten skall igheten skall ansvara för ansvara för förvaltningen av de förvaltningen av de av-giftsmedel som av-giftsmedel som enligt 6 § lagen enligt 6 § lagen (2000:981) om (2000:981) om fördelning av fördelning av socialavgifter socialavgifter och skall placeras på 8 § lagen konto hos (1998:676) om Riksgäldskontoret statlig till dess att de ålderspensionsavgif förs över enligt 2 t skall föras till § till annan Riksgäldskontoret, förvaltning. till dess att Myndigheten skall medlen förs över träffa avtal med enligt 2 § till kontoret om annan förvaltning. förräntning och Medlen skall under andra villkor för den tillfälliga placeringen av förvaltningen av medlen. Myndigheten Premiepensionsmyndi skall sträva efter gheten vara att med ett lågt placerade på risktagande och med räntebärande konto hänsyn till kravet i Riksgäldskontoret på eller i betalningsberedskap skuldförbindelser uppnå så god utfärdade av avkastning på staten. medlen som möjligt. Premiepensionsmyndi gheten skall sträva efter att med ett lågt risktagande och med hänsyn till kravet på betalningsberedskap uppnå så god avkastning på medlen som möjligt. Avkastningen skall fördelas mellan pensionsspararna i förhållande till stor- leken av vars och ens fastställda pensionsrätt. 2 §15 När pensionsrätt När pensionsrätt för premiepension för premiepension för en för en pensionssparare har pensionssparare har fastställts, skall fastställts, skall Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi gheten föra över gheten föra över medel som motsvarar medel som motsvarar pensionsrätten samt pensionsrätten samt avkastningen enligt avkastningen enligt 1 § andra stycket 1 § andra stycket från till förvaltning i Riksgäldskontoret till förvaltning i 1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §, eller 2. 3. Premiesparfonden eller Premievalsfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 4. Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyndighetens liv- ränteverksamhet. 14 kap. 3 §16 Om ett beslut Om ett beslut innebär att innebär att fastställd fastställd pensionsrätt för pensionsrätt för premiepension har premiepension har höjts, skall höjts, skall Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi gheten föra över gheten föra över medel som motsvarar medel som motsvarar det uppräknade det uppräknade beloppet enligt 2 § beloppet enligt 2 § från den från den tillfälliga tillfälliga förvaltningen hos förvaltningen Riksgäldskontoret enligt 8 kap. 1 § till fonder på det till fonder på det sätt som anges i 8 sätt som anges i 8 kap. 4 § tredje kap. 4 § tredje stycket. Om stycket. Om pensionsspararen pensionsspararen har börjat ta ut har börjat ta ut premiepension i premiepension i form av livränta form av livränta enligt 9 kap. 2 §, enlig 9 kap. 2 §, skall beloppet i skall beloppet i stället föras över stället föras över till till Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi ghetens ghetens livränteverksamhet. livränteverksamhet. 4 § Om ett beslut Om ett beslut innebär att innebär att fastställd fastställd pensionsrätt för pensionsrätt för premiepension har premiepension har sänkts, skall sänkts, skall Premiepensionsmyndi Premiepensionsmyndi gheten föra över gheten föra över medel som motsvarar medel som motsvarar det uppräknade det uppräknade beloppet enligt 2 § beloppet enligt 2 § till den till den tillfälliga tillfälliga förvaltningen hos förvaltningen Riksgäldskontoret enligt 8 kap. 1 § från den eller de från den eller de fonder i vilka fonder i vilka medel har placerats medel har placerats för för pensionsspararens pensionsspararens räkning. Fonderna räkning. Fonderna skall tas i anspråk skall tas i anspråk i förhållande till i förhållande till värdet av innehavet värdet av innehavet i varje fond. Har i varje fond. Har pensionsspararen pensionsspararen tagit ut tagit ut premiepension i premiepension i form av livränta form av livränta enligt 9 kap. enligt 9 kap. 2 §, skall beloppet i 2 §, skall beloppet stället betalas av i stället betalas Premiepensionsmyndi av gheten med Premiepensionsmyndi omräkning av gheten med fastställda omräkning av livräntebelopp. fastställda livräntebelopp. Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens premie-pensionskonto, skall det resterande beloppet återkrävas av spararen om sänk-ningen av pensionsrätten beror på att den pensionsgrundande inkomsten av annat förvärvsarbete har sänkts eller på att pensionsrätt inte borde ha tillgodo-räknats till följd av bestämmelserna i 4 kap. 4 § om bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall skall det resterande beloppet återkrävas endast om pensionsspararen genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att un-derlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionsrätt för premiepension har fastställts felaktigt eller med ett för högt belopp. Om det finns särskilda skäl får Premiepensionsmyndigheten helt eller del- vis efterge krav på återbetalning enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter skall ha följande lydelse. Lydelse enligt bet. Föreslagen lydelse 2001/02:SfU5 6 § Den andel av influtna ålderspensionsavgifter som beräknas utgöra avgifter för inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall föras till staten. Den andel av Den andel av avgifterna som avgifterna som beräknas motsvara beräknas motsvara pensionsrätt för pensionsrätt för premiepension för premiepension för samma år skall samma år skall föras till föras till Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret för tillfällig för tillfällig förvaltning. förvaltning enligt 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Återstoden av avgifterna skall föras till Första-Fjärde AP-fonderna för för- valtning enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 § Nämnden skall Nämnden skall, placera inbetalda sedan nämndens avgifter på ett förvaltningskostnad räntebärande konto er för garantin har i Riksgäldskontoret räknats av, placera sedan nämndens inbetalda avgifter förvaltningskostnad på räntebärande er för garantin har konto i räknats av. Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. I den utsträckning behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut er- sättningar får nämnden låna medel i Riksgäldskontoret. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1999:158) om investerarskydd skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 31 § Avgifter och andra Avgifter och andra medel som In- medel som In- sättningsgarantinäm sättningsgarantinäm nden förvaltar nden förvaltar skall placeras på skall placeras på räntebärande konto räntebärande konto i i Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret. eller i Medlen får endast skuldförbindelser användas för utfärdade av utbetalning av staten. Medlen får ersättning enligt endast användas för denna lag samt för utbetalning av att täcka kostnader ersättning enligt för denna lag samt för tillhandahållande att täcka kostnader av för investerarskyddet tillhandahållande och nämndens av administrationskost investerarskyddet nader för skyddet. och nämndens administrationskost Om de medel som nader för skyddet. finns på konto hos Riksgäldskontoret Om medlen inte inte räcker till räcker till för att för att betala ut betala ut ersättningar eller ersättningar eller om ersättningar om ersättningar inte kan betalas på inte kan betalas på annat sätt, får annat sätt, får Insättningsgarantin Insättningsgarantin ämnden låna medel i ämnden låna medel i Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. _______________________________ 1 Statens styrning och resultatuppföljning av Finansinspektionens verksamhet (URD 2000/01:2) som finns redovisad som en bilaga till betänkandet 2000/01:FiU2. 2 De garantiåtaganden för vilka full avgift inte skall tas ut avser dels Venantius AB, dels Sverige Hus i Sankt Petersburg, eller A/O Dom Shvetsii. Se vidare budgetpropositionen (prop. 2001/02:1), Reviderad finansplan avsnitt 9.3.2, samt utg.omr. 2 avsnitt 5.8. 3 Se betänkandena 1993/94:FiU15, 1994/95:FiU13 och 2000/01:FiU2. 4 Förslag 14 framläggs av riksdagsstyrelsen. 5 Tidigare benämnt Folk- och bostadsräkning. 6 Tidigare benämnt Stabsuppgifter vid arbetsgivarverket. 7 Tidigare benämnt Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken. 8 Anslag avsett för riksdagen eller dess myndigheter. 9 RRV:s verksamhet föreslås slås samman och samordnas med Riksdagens revisorers fr.o.m. andra halvåret 2002. Av Riksdagens revisorers anslag överförs 13 miljoner kronor 2002 (halva verksamheten), 27,8 miljoner kronor 2003 och 28,3 miljoner kronor 2004 till RRV. 10 Statskontorets verksamhet föreslås samordnas med Kammarkollegiet. 11 Kammarkollegiets verksamhet föreslås samordnas med Statskontorets. 12 NOU:s verksamhet föreslås slås samman och samordnas med Konkurrensverkets fr.o.m. andra halvåret 2002. Vi ökar anslagen jämfört med regeringen med 2,6 miljoner kronor 2002, 4,9 miljoner kronor 2003 och 7,2 miljoner kronor 2004. Av detta överförs 6,3 miljoner kronor 2002 (halva verksamheten), 12,5 miljoner kronor 2003 och 15 miljoner kronor 2004 till Konkurrensverket. 13 Lagen omtryckt 1995:1544. 14 Senaste lydelse 2000:986. 15 Senaste lydelse 2000:197. 16 Senaste lydelse 1999:390.