Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Betänkande 1999/2000:FiU2
Finansutskottets betänkande
1999/2000:FIU02
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Innehåll
1999/2000
FiU2
Sammanfattning
Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområdet.
I betänkandet redovisas också resultatet av en fallstudie som en särskild beredningsgrupp inom utskottet gjort över hur mål- och resultatfrågor hanteras mellan regering och riksdag. Fallstudien som inriktats på Finansinspektionen visar att redovisningen i budgetpropositionen av resultat och analyser av Finansinspektionens verksamhet förbättrats.
I betänkandet behandlar utskottet även ett antal motioner med anknytning till utgiftsområdet. Motionerna avstyrks.
Till betänkandet har fogats en reservation och sex särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för 2000, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, föreslår regeringen
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget A13 Utvecklingsarbete, göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 miljoner kronor efter år 2000 (avsnitt 3.5),
2. att riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.8),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.8),
4. att riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.10),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 4,1 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.10),
6. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning (1 000-tal kronor). --------------------------------------------------------- Verksamhetsområde Regeringens --------------------------------------------------------- Anslag förslag ---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------- A 1 Konjunkturinstitutet (ram.) 40 002 --------------------------------------------------------- A 2 Riksrevisionsverket (ram.) 156 106 --------------------------------------------------------- A 3 Ekonomistyrningsverket (ram.) 60 960 --------------------------------------------------------- A 4 Statskontoret (ram.) 73 065 --------------------------------------------------------- A 5 Täckning av merkostnader för lokaler 16 400 (ram.) --------------------------------------------------------- A 6 Statistiska centralbyrån (ram.) 384 772 --------------------------------------------------------- A 7 Folk- och bostadsräkning (res.) 13 000 --------------------------------------------------------- A 8 Kammarkollegiet (ram.) 32 889 --------------------------------------------------------- A 9 Nämnden för offentlig upphandling (ram.) 7 637 --------------------------------------------------------- A 10 Statens kvalitets- och kompetensråd 10 184 (ram.) --------------------------------------------------------- A 11 Vissa nämnder m.m. (ram.) 968 --------------------------------------------------------- A 12 Ekonomiska rådet (ram.) 1 727 --------------------------------------------------------- A 13 Utvecklingsarbete (ram.) 17 570 --------------------------------------------------------- A 14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 1 (ram.) ---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------- B 1 Finansinspektionen (ram.) 130 411 --------------------------------------------------------- B 2 Insättningsgarantinämnden (ram.) 5 297 --------------------------------------------------------- B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 86 356 (ram.) --------------------------------------------------------- B 4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning (ram.) 425 000 --------------------------------------------------------- B 5 Bokföringsnämnden (ram.) 8 822 ---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------- C 1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond 5 000 (ram.) --------------------------------------------------------- C 2 Kapitalhöjning i Nordiska 18 700 investeringsbanken (ram.) --------------------------------------------------------- C 3 Bidrag till kapitalet i Europeiska 60 000 utvecklingsbanken (ram.) ---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------- D 1 Riksdagens revisorer (ram.) 23 478 ---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 1 578 345 ---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Motionerna
1999/2000:Fi201 av Sten Andersson (m) med förslag att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av pensionärers ekonomiska och sociala situation, framför allt mot bakgrund av det faktum att alltför många pensionärer efter svenska mått mätt lever fattigt.
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) med förslag
9. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt uppställningen i bilaga 2, i denna del,
1999/2000:Fi501 av Runar Patriksson och Kenth Skårvik (fp) med förslag att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av statliga fastigheter till kommuner.
1999/2000:Fi504 av Harald Nordlund (fp) med förslag att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lönsamhet för institutioner för kultur och vetenskap.
1999/2000:Fi506 av Mats Odell m.fl. (kd) med förslag att riksdagen i förhållande till regeringens förslag beslutar att ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning under budgetåret 2000 minskas med 79 miljoner kronor.
1999/2000:Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) med förslag
1. att riksdagen beslutar inrätta ett nytt oberoende revisionsorgan i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen inte anvisar medel till anslaget A 2 Riksrevisionsverket,
3. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen inte anvisar medel till anslaget D 1 Riksdagens revisorer,
4. att riksdagen till anslaget A 16 Riksrevisorn anvisar 174 593 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen till anslaget A 4 Statskontoret anvisar 68 065 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen till anslaget A 6 Statistiska centralbyrån anvisar 346 772 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen inte anvisar medel till anslaget A 7 Folk- och bostadsräkningen i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen till anslaget A 9 Nämnden för offentlig upphandling anvisar 3 818 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen till anslaget A 10 Statens kvalitets- och kompetensråd anvisar 5 092 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen till anslaget B 3 Riksgäldskontoret anvisar 81 356 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts vad gäller Statens fastighetsverk.
1999/2000:Fi508 av Siv Holma m.fl. (v) med förslag
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera nationalräkenskaperna med satelliträkenskaper som mäter och värderar det oavlönade hemarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av statens medel utifrån ett genusperspektiv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bredda begreppet infrastruktur,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en framtida komplettering av den uppdelade statistiken mellan kvinnor och män.
1999/2000:Fi509 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) med förslag att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning.
1999/2000:Fi510 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) med förslag
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nej till folk- och bostadsräkning,
2. att riksdagen beslutar minska anslaget A 6, Statistiska centralbyrån, med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag,
3. att riksdagen beslutar minska anslaget A 7, Folk- och bostadsräkning, med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av framtagande av medelfristiga kalkyler,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Riksgäldskontoret inte skall driva verksamhet mot privatpersoner.
1999/2000:U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp) med förslag
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen under sin tid som ordförandeland inom EU tar initiativ till att utveckla systemet med gröna räkenskaper,
1999/2000:MJ754 av Murad Artin m.fl. (v) med förslag
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra i ägardirektiven till Statens fastighetsverk, alternativt att pröva frågan om att överföra förvaltningen av Statens fastighetsverks skogsinnehav till Naturvårdsverket.
1999/2000:N367 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) med förslag
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om könsuppdelad statistik.
1999/2000:A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) med förslag
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta initiativ till en internationell överenskommelse om att räkna in hemarbete i BNP.
Utskottet
Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 2000
Regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområdet uppgår till 1 578,3 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på det sätt som framgår av det följande.
Utskottet redovisar först de förslag i propositionen och motionerna som har effekt på utgiftsområdets medelsbehov och redovisar därefter sin syn på förslagen under rubriken Utskottets samlade ställningstaganden till anslagen inom utgiftsområde 2.
Generella besparingar inom utgiftsområdet
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi506 att en generell besparing på 5 % läggs ut på samtliga myndigheter inom utgiftsområdet. För år 2000 innebär detta en besparing på 79 miljoner kronor. Besparingen är inte beloppsmässigt preciserad på respektive anslag.
Centerpartiet hänvisar i motion Fi509 till sitt i annat sammanhang framförda förslag om ett moratorium för realt ökade anslag till statliga verk och myndigheter och föreslår att anslagen för sju av myndigheterna på utgiftsområdet minskas med specificerade belopp som sammanlagt uppgår till 84,9 miljoner kronor.
Konjunkturinstitutet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 1 Konjunkturinstitutet för budgetåret 2000 skall uppgå till 40,0 miljoner kronor. Anslaget utökas med nära 2,4 miljoner kronor, framför allt på grund av att institutet kompenseras för ökade premier för avtalsförsäkringar. Regeringen anser vidare att Konjunkturinstitutet (KI) bör tillföras sammanlagt 1,6 miljoner kronor för en utbyggnad av den s.k. tjänstebarometern. Till följd av det ansträngda budgetläget år 2000 tillförs dock institutet budgetmedel först från och med 2001. Ökningen finansieras genom omfördelning av medel inom budgetområdet.
Motionerna
I motionen Fi510 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att den ekonomiska politiken bör bli mer långsiktig. Därför är det angeläget att KI:s arbete med att utveckla s.k. medelfristiga prognoser ges högsta prioritet, framför de olika branschvisa kortsiktiga prognoserna. Det medelfristiga underlaget kan enligt motionärerna användas för mer operativt politiskt arbete, även om de betonar att prognoser alltid är osäkra (yrkande 4).
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att KI:s anslag inte skall räknas upp realt och begär därför att det minskas med 1,7 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 2 Riksrevisionsverket förs upp med 156,1 miljoner kronor för budgetåret 2000.
I propositionen påpekas att Riksrevisionsverket (RRV) har omvandlats till en renodlad revisionsmyndighet, vilket har stärkt revisionen och förtydligat dess oberoende ställning. I kombination med RRV:s kvalitetssäkringsarbete kommer detta att ge långsiktiga positiva effekter på revisionens kvalitet, vilket i sin tur bidrar till att höja effektiviteten i hela statsförvaltningen och förbättra kvaliteten på statens redovisning.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 att ett nytt oberoende revisionsorgan inrättas och underställs riksdagen. Samordningsfördelar kan uppnås genom att de granskningsresurser som i dag finns i form av Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket slås samman. Den nya myndigheten skall uppfylla internationellt ställda krav för en obunden revision. Motionärerna föreslår att ett nytt anslag med beteckningen A 16 Riksrevisorn inrättas medan Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer inte anvisas några medel (yrkandena 1 och 2).
Ekonomistyrningsverket
Propositionen
Ekonomistyrningsverkets (ESV) verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget A 3 Ekonomistyrningsverket för år 2000 skall uppgå till 61,0 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 0,4 miljoner kronor. Anslaget har också tillförts 5,0 miljoner kronor som kompensation för ESV:s ökade utgifter för premier för avtalsförsäkringar.
Intäkterna från ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 187,4 miljoner kronor.
ESV bildades den 1 juli 1998. Under anslaget finansieras huvuddelen av verksamheten med prognoser, utfall och ekonomisk statistik, utvecklingsarbete kring ekonomistyrning, normering, budgetprocessen m.m. samt viss rådgivning och stöd till regeringen. Den avgiftsfinansierade verksamhet som ESV bedriver avser bl.a. regeringsuppdrag, utbildning och rådgivning, ekonomi- och personaladministrativa system samt internationella uppdrag. Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten är full kostnads- täckning.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att ESV:s anslag inte skall räknas upp realt och begär därför att det minskas med 4,4 miljoner kronor.
Statskontoret
Propositionen
Statskontorets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget A 4 Statskontoret för år 2000 förs upp med 73,1 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 3,6 miljoner kronor. Anslaget har också tillförts 5,9 miljoner kronor för att kompensera Statskontoret för verkets ökade utgifter för premier för avtalsförsäkringar. Dessutom har en tidigare beslutad besparing på lokalkostnader gjorts med 1,1 miljoner kronor.
Intäkterna från Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas nästa år uppgå till 41,7 miljoner kronor, varav 34 miljoner kronor utgör intäkter från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret förfogar över.
Regeringen anser att Statskontoret skall fortsätta att utveckla och stärka sin roll som regeringens stabsorgan för utvärdering av den statliga förvaltningen. Det är enligt regeringen mycket värdefullt att Statskontoret arbetar med systematisk verksamhetsutveckling i syfte att kontinuerligt höja kvaliteten.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att anslaget kan reduceras med 5 miljoner kronor genom att uppdraget att bedöma myndigheternas IT-säkring inför millennieskiftet slutförs. För 2000 föreslår partiet således att anslaget förs upp med 68 065 000 kr (yrkande 5).
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att Statskontorets anslag inte skall räknas upp realt och begär därför att det minskas med 8,4 miljoner kronor.
Täckning av merkostnader för lokaler
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 5 Täckning av merkostnader för lokaler förs upp med 16,4 miljoner kronor för år 2000.
De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler som staten har betalningsansvaret för till dess avtalen går att avveckla. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra hand. Statskontoret disponerar anslaget.
Statistiska centralbyrån
Propositionen
Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet finansieras till ca 50 % av anslag och till ca 50 % av avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget A 6 Statistiska centralbyrån för budgetåret 2000 skall uppgå till 384,8 miljoner kronor. Beräkningarna inkluderar bl.a. en ökning med 6 miljoner kronor för uppbyggnad av ett yrkesregister. Dessutom ingår en ökning på 30,9 miljoner kronor, till följd av justering av premierna för avtalsförsäkringarna.
Motionerna
I motion Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) framhålls att SCB:s verksamhet kontinuerligt har vuxit och ökat i omfattning och att verkets uppgifter bör begränsas. Delar av verksamheten kan utföras av andra aktörer. Dessutom bör andelen uppdragsfinansiering öka. Mot denna bakgrund bör anslaget för år 2000 reduceras med 32 miljoner kronor (yrkande 6).
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att anslaget till SCB inte skall räknas upp realt och begär därför att det minskas med 34,3 miljoner kronor.
Folkpartiet föreslår i motion Fi212 (yrkande 9 i denna del) att anslaget till SCB skall minskas med 6 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Samma förslag framför partiet också i motion Fi510 av Karin Pilsäter m.fl. (yrkande 2).
Folk- och bostadsräkning
Propositionen
Uppbyggnaden av en registerbaserad folk- och bostadsräkning finansieras över ett särskilt reservationsanslag - A 7 Folk- och bostadsräkning - på vilket regeringen föreslår att 13 miljoner kronor anvisas för budgetåret 2000.
Motionerna
I motion Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) motsätter sig motionärerna genomförandet av en registerbaserad folk- och bostadsräkning. De anser därför att några medel inte skall anvisas på anslaget (yrkande 7).
Folkpartiet framför samma förslag i motionerna Fi212 (yrkande 9 i denna del) samt Fi510 (yrkandena 1 och 3).
Kammarkollegiet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 8 Kammarkollegiet förs upp med 32,9 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att anslaget till Kammarkollegiet inte skall räknas upp realt och begär därför att det minskas med 8,2 miljoner kronor.
Nämnden för offentlig upphandling
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 9 Nämnden för offentlig upphandling förs upp med 7,6 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) är föremål för översyn. En särskild utredare har tillkallats med uppgift att bl.a. utreda organisationen av NOU och vilken roll samt vilka uppgifter nämnden bör ha i framtiden med hänsyn till behovet av tillsyn av offentlig upphandling (dir. Fi 1998:08). Den 12 maj 1999 fattade regeringen beslut om tilläggsdirektiv för en parlamentarisk kommitté. Utöver de tidigare direktiven skall den parlamentariska utredningen bl.a. ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med upphandlingsfrågor i EU. Senast den 31 december 1999 skall utredaren lämna ett delbetänkande som bl.a. omfattar förslag om NOU:s framtida roll.
Regeringen anser att inriktningen av NOU:s verksamhet skall vara oförändrad i avvaktan på resultatet av översynen av NOU:s framtida organisation, roll och uppgifter. Detta betyder bl.a. att tillsynsverksamheten skall prioriteras. Ställningstagandet till NOU:s framtida organisation kommer troligen att kunna göras under hösten 2000.
Motionen
I motion Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) gör motionärerna bedömningen att översynen kommer att medföra att en besparing kan göras på anslaget. För år 2000 föreslår de att anslaget halveras (yrkande 8).
Statens kvalitets- och kompetensråd
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 10 Statens kvalitets- och kompetensråd förs upp med 10,2 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Statens kvalitets- och kompetensråd har till uppgift att se till att det systematiska kvalitetsarbetet får en mer framträdande plats i myndigheternas arbete. Myndigheten skall dessutom utveckla och förmedla en gemensam basutbildning i förvaltningskunskap samt en kvalificerad aspirantutbildning för statsanställda.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att Statens kvalitets- och kompetensråd skall avvecklas och föreslår för år 2000 att anslaget halveras (yrkande 9).
Centerpartiet anser i motion Fi509 att verksamheten vid Statens kvalitets- och kompetensråd skall avvecklas och föreslår därför att anslaget helt tas bort.
Vissa nämnder m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 11 Vissa nämnder m.m. förs upp med 1,0 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Ekonomiska rådet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 12 Ekonomiska rådet förs upp med 1,7 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Utvecklingsarbete
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete förs upp med 17,6 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Anslaget används av Finansdepartementet framför allt för att bekosta utvecklingsarbete inom ramen för VESTA (Verktyg för ekonomisk styrning i staten). Syftet med VESTA-projektet är att skapa ett integrerat statligt koncernsystem för prognos, budgetering, resultatstyrning och betalningsinformation.
Riksdagen har för budgetåret 1999 bemyndigat regeringen att göra ekonomiska åtaganden som leder till framtida utgifter på högst 50 miljoner kronor för VESTA-projektets genomförande. Av propositionen framgår att regeringen inte kommer att behöva utnyttja detta bemyndigandet under innevarande år. Regeringen anser dock att ett sådant bemyndigande behövs för nästa år och föreslår därför att regeringen skall bemyndigas att under år 2000 göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden binder upp utgifter på detta anslag med högst 50 miljoner kronor efter år 2000 (yrkande 1).
Riksgäldskontoret
På utgiftsområdet finns tre anslag som berör Riksgäldskontorets verksamhet. Dessa anslag avser kontorets förvaltningskostnader, upplåningskostnader och kostnader för garantiverksamheten. Dessutom finns inom utgiftsområde 26 ett särskilt anslag för statsskuldsräntor och ett anslag för provisionskostnader i samband med Riksgäldskontorets utlandsupplåning.
Propositionen
Regeringen föreslår att man för budgetåret 2000 för upp de tre ramanslagen på utgiftsområdet med följande belopp:
- A 14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet
1 000 kr,
- B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
86,4 miljoner kronor,
- B 4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning
425,0 miljoner kronor.
Sedan 1997 tillämpas en ny modell för statlig garantigivning som innebär att avgifter skall täcka såväl den förväntade risken för ett infriande av en garanti som de administrativa kostnaderna. Tas inte full avgift ut betraktas mellanskillnaden som en subvention vilken skall belasta ett anslag på budgeten. Det på utgiftsområdet uppförda anslaget för garantiverksamheten avser utgifter hänförliga till äldre garantier som Riksgäldskontoret utfärdat.
Vid beräkningen av anslaget för Riksgäldskontorets förvaltningskostnader har detta minskats med 6 miljoner kronor motsvarande extra medel som Riksgäldskontoret tillfälligt erhållit under 1998 och 1999 för en satsning på den nya hushållssparformen Riksgäldsspar. En minskning av anslaget har därutöver gjorts med 2,2 miljoner kronor föranlett av en lokalkostnadsjustering. Som kompensation för ökade utgifter för premier för avtalsförsäkringar har Riksgäldskontoret tillförts 2,6 miljoner kronor. Anslaget har dessutom räknats upp med 2,0 miljoner kronor motsvarande en engångsbesparing som gjorts på anslaget för innevarande år.
Motionen
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att fokuseringen på hushållsupplåningen bör minskas och föreslår därför att anslaget B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader minskas med 5 miljoner kronor. I enlighet härmed föreslår motionärerna att anslaget förs upp med 81,4 miljoner kronor för år 2000 (yrkande 10).
Folkpartiet framhåller i motion Fi510 att Riksgäldskontoret inte bör bedriva verksamhet riktad direkt mot privatpersoner. Räknat per kund är hushållsupplåningen dyrbar. Enligt motionärerna ligger den inte inom ramen för Riksgäldskontorets primära uppgifter utan innebär en olämplig konkurrens- snedvridning (yrkande 9).
Finansinspektionen
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 1 Finansinspektionen förs upp med 130,4 miljoner kronor för budgetåret 2000. Anslagsnivån innefattar ett varaktigt resurstillskott på 13 miljoner kronor fr.o.m. nästa år samt kompensation för ökade premier för avtalsförsäkringar med 4,2 miljoner kronor. Å andra sidan har anslaget begränsats med 3,8 miljoner kronor motsvarande en tillfällig förstärkning under 1999 samt med ytterligare 2,2 miljoner kronor för lokalkostnader.
Finansinspektionens verksamhet finansieras med avgifter. Inkomsterna från avgifterna skall överensstämma med storleken på ramanslaget.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att Finansinspektionens anslag inte skall räknas upp realt och begär därför att det minskas med 17,7 miljoner kronor.
Insättningsgarantinämnden
Propositionen
Insättningsgarantinämnden anvisas ett ramanslag för förvaltningskostnader. Regeringen föreslår att ramanslaget B 2 Insättningsgarantinämnden förs upp med 5,3 miljoner kronor. De årliga avgifter som tas ut av institut som omfattas av insättningsgarantin placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret.
Riksgäldskontoret ombesörjer även att ett belopp motsvarande anslaget tas ut av de berörda instituten och redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten.
Bokföringsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 5 Bokföringsnämnden förs upp med 8,8 miljoner kronor för budgetåret 2000. Anslagsnivån innefattar ett resurs- tillskott på 2,5 miljoner kronor varav 1,5 miljoner kronor är ett tillfälligt tillskott.
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget C 1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond förs upp med 5 miljoner kronor för budgetåret 2000.
I februari 1997 beslutade regeringen om försäljning av aktierna i Stadshypotek AB till Svenska Handelsbanken. Stadshypotekskassans uppgift är numera att förvalta den återstående obligationsskulden som per den 31 december 1998 uppgick till ca 54 miljarder kronor. När låneskulden är reglerad, vilket beräknas vara fallet år 2005, skall kassan likvideras. För att trygga utestående lån finns en grundfond i form av en statlig garantiförbindelse. Stadshypotekskassan betalar en årlig avgift för garantin till Riksgäldskontoret. Tidigare har avgiften finansierats genom utdelning på aktierna i Stadshypotek AB. I samband med överflyttningen av aktieinnehavet i Stadshypotek AB åtog sig staten ansvaret för denna avgift.
Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget C 2 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken förs upp med 18,7 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Den ordinarie verksamheten i Nordiska investeringsbanken (NIB) avser utlåning och garantigivning inom Norden. Vid sidan härav har NIB en omfattande internationell utlåning inom ramen för den s.k. Projektinvesteringslåneordningen (PIL). Det primära syftet är att främja nordisk projektexport till länder som har relativt god kreditvärdighet.
Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en höjning av NIB:s grundkapital. Den andel som med början 1999 skall betalas in i lika stora poster under tre år uppgår till 2 075 641 euro, eller ca 18 miljoner kronor per år.
Bidrag till kapital i Europeiska utvecklingsbanken
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget C 3 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken förs upp med 60 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en höjning av utvecklingsbankens grundkapital med en andel som motsvarar 228 miljoner euro. Härav skall Sverige med början 1998 betala in 22,5 % i åtta lika stora poster. Varje sådan årlig post motsvarar 6,4 miljoner euro.
Riksdagens revisorer
Propositionen
Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att ramanslaget D 1 Riksdagens revisorer förs upp med 23,5 miljoner kronor för år 2000, vilket i jämförelse med innevarande år är en ökning med 4,8 miljoner kronor. Härav är 1,9 miljoner kronor kompensation för premier för avtalsförsäkringar, 0,1 miljoner kronor pris- och löneomräkning, 1,7 miljoner kronor ett realt resurs- tillskott med anledning av riksdagens tidigare beslut att under en treårsperiod öka revisorernas resurser med sammanlagt 5,0 miljoner kronor samt 1,1 miljoner kronor ett realt resurstillskott motiverat av bl.a. ökade lokalkostnader.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 att ett nytt oberoende revisionsorgan inrättas och underställs riksdagen. De granskningsresurser som i dag finns i form av Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket bör enligt motionärerna slås samman. De föreslår därför dels att några medel inte anvisas till anslaget D 1 Riksdagens revisorer (yrkande 3), dels att 174,6 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag kallat A 16 Riksrevisorn (yrkande 4).
Utskottets samlade ställningstaganden till anslagen inom utgiftsområde 2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar utgifterna för ett antal centrala myndigheter samt vissa kostnader för statens upplåning och låneförvaltning. Likaså redovisas där vissa särskilda finansierings- och garantiåtaganden samt utgifterna för Riksdagens revisorer.
På utgiftsområdet finns 23 anslag fördelade på fyra verksamhetsområden. Dessutom finns ett verksamhetsområde som avser premiepensionssystemet, vars administration finansieras med avgifter och därför inte finns uppfört med anslag på statsbudgeten. De i budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar sig till 1 578,3 miljoner kronor, dvs. samma nivå som riksdagen i första steget av budgetprocessen lagt fast som ram för utgiftsområdet (bet. 1999/2000:FiU1).
Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. Samtliga dessa alternativ ryms inom den fastställda utgiftsramen.
Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår dels budgetpropositionens förslag till fördelning av anslagen, dels de motionsförslag som har effekt på denna fördelning. Utskottet övergår nu till att redovisa sin samlade syn på anslagsfördelningen. Prövningen inriktas i första hand på de förslag där skilda meningar framkommit.
Innan utskottet går in på anslagsfördelningen inom utgiftsområdet vill utskottet redovisa sin syn på Finansinspektionens verksamhet med anledning av de iakttagelser som en särskild beredningsgrupp bestående av ledamöter inom utskottet har gjort. Beredningsgruppen, som haft till uppgift att bevaka uppföljnings- och utvärderingsfrågor, har under våren och hösten gjort en fallstudie i vilken man närmare studerat Finansinspektionens verksamhet. Gruppen har därvid inriktat sig på sådana mål- och resultatfrågor som rör relationen mellan riksdag och regering. Med anledning av resultatet av beredningsgruppens genomgång vill utskottet framhålla följande.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att en positiv utveckling har skett såväl i fråga om analysen och resultatredovisningen i budgetpropositionen på det finansiella området som när det gäller Finansinspektionens verksamhet. Det är enligt utskottets mening värdefullt att effektmålen nu preciseras och att man uppmärksammat det inbyggda motsatsförhållandet mellan t.ex. målen om effektivitet respektive stabilitet i det finansiella systemet. Dock bör regeringen, närmast inom ramen för den s.k. tvåårsöversynen, överväga vilka förändringar av effektmålen som bör göras för att öka deras styrningseffekt och underlätta riksdagens möjligheter att bedöma måluppfyllelsen.
Det är också enligt utskottets mening betydelsefullt att de verksamhetsmål som regeringen ställer upp i regleringsbrev har samma inriktning som de mål som riksdagen ställt sig bakom och att de är möjliga att följa upp. Som framgår av propositionen pågår för närvarande ett utvecklingsarbete för Finansinspektionen med denna inriktning.
Enligt lagen om statsbudgeten (1996:1059) skall regeringen till riksdagen redovisa de mål som åsyftas och de resultat som uppnåtts på olika verksamhetsområden (2 §). När det gäller resultatredovisningen har utskottet generellt uttalat sig för att det ur riksdagens synvinkel är av primärt intresse att få en bättre redovisning i termer av effekter, utfall och måluppfyllelse på samhällsnivå. Utskottet är samtidigt medvetet om att det finansiella systemet påverkas av många olika faktorer och att det kan vara svårt att urskilja de direkta effekterna av statliga insatser. Inom Finansdepartementet arbetar man med att till kommande år försöka belysa främst de indirekta effekterna i systemet. Det är enligt utskottet därvid önskvärt att ett antal olika resultatindikatorer tas fram som belyser utfallet av de statliga insatserna från skilda synvinklar. Inom departementet övervägs även möjligheterna att vid lämpligt tillfälle låta göra en extern utvärdering av inspektionens verksamhet.
Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i propositionen tar upp frågan hur användares och potentiella användares synpunkter skall beaktas av myndigheterna inom utgiftsområdet. Utskottet vill i sammanhanget peka på att regelbundna undersökningar av hur de finansiella instituten uppfattar tillsynen kan ge en värdefull indikation på resultatet av verksamheten.
I propositionen bedömer regeringen att den statliga verksamheten inom det finansiella systemet fungerar tillfredsställande och har genomförts inom givna resursramar. Trots att de uppnådda resultaten varit goda med de resurser som stått till förfogande är regeringens slutsats att Finansinspektionens resurser behöver förstärkas. Detta motiveras dock inte utifrån resultatredovisningen utan grundas på den översyn som regeringen gjort av den finansiella tillsynen. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ökade resurser till Finansinspektionen men vill samtidigt betona att ökade ansträngningar behöver göras för att få till stånd en tydligare koppling i budgetpropositionen mellan mål, resultat och budget.
Sett till utgiftsområdet som helhet har måluppfyllelsen enligt regeringens samlade bedömning varit tillfredsställande under 1998 med undantag av Premiepensionsmyndigheten (PPM). På grund av förseningar i uppbyggnaden av ett system för hantering av premiepensionerna har ett första fondval inte kunnat genomföras enligt de tidsramar som regering och riksdag lagt fast, och PPM har således inte uppfyllt sitt mål. Ett första fondval skall enligt riksdagens beslut i stället ske år 2000. Regeringen bedömer att erforderliga åtgärder nu har vidtagits för att säkerställa ett fondval enligt den nya tidplanen. Regeringen kommer dock fortsättningsvis att nära följa PPM:s uppbyggnadsarbete och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om så skulle visa sig nödvändigt.
Kristdemokraterna föreslår att en generell besparing på 5 % skall läggas ut på samtliga myndigheter på utgiftsområdet, vilket för år 2000 motsvarar en minskning av ramen med 79 miljoner kronor. Hur ramminskningen skall fördelas på anslag preciseras inte, ej heller förs någon diskussion om vilka konsekvenser en sådan åtgärd skulle få för de olika verksamhetsområdena.
Utskottet kan inte ställa sig bakom sådana opreciserade och svepande besparingar och avstyrker därför motion Fi506 (kd).
Centerpartiet anser att sex myndighetsanslag på utgiftsområdet inte skall räknas upp realt. Partiets förslag till anslagsminskningarna uppgår till sammanlagt 74,7 miljoner kronor och berör Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån (SCB), Kammarkollegiet och Finansinspektionen. Hur de angivna besparingarna har beräknats går inte att härleda av motionen. Beloppen motsvaras nämligen inte av något i budgetpropositionen föreslaget realt tillskott till respektive myndighet.
Så t.ex. föreslår Centerpartiet för KI:s del en besparing på närmare 1,7 miljoner kronor, men den anslagsuppräkning som regeringen föreslår för denna myndighet är endast en kompensation för dels ökade priser och löner (PLO), dels ökade utgifter för premier för avtalsförsäkringar, vilka KI liksom andra myndigheter i fortsättningen skall betala till staten. Det senare tillskottet motsvaras alltså av en i princip lika stor ökad utgift och ger således inte KI något realt resurstillskott. Först år 2001 kommer KI att få realt ökade resurser då verket tillförs 1,6 miljoner kronor för en utbyggnad av den s.k. tjänstebarometern.
På samma sätt förhåller det sig med merparten av de resurstillskott som utgår till övriga angivna myndigheter. De är i allt väsentligt endast en kompensation föranledd av pris- och löneomräkningar samt nytillkomna försäkringspremier. Dock räknas tre av anslagen upp realt med sammanlagt 22,1 miljoner kronor. Det gäller SCB (+6,0 mkr), Kammarkollegiet (+3,1 mkr) och Finansinspektionen (+13,0 mkr). Men å andra sidan görs också besparingar jämfört med innevarande års anslagsnivåer på sammanlagt 16,1 miljoner kronor. Det gäller för Statskontoret (-1,1 mkr) SCB (-9,0 mkr) och Finansinspektionen (-6,0 mkr).
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi509 (c) i denna del.
Folkpartiet liberalerna anser att Konjunkturinstitutets (KI) arbete med att utveckla de s.k. medelfristiga prognoserna bör ges högsta prioritet. Enligt utskottets mening är det angeläget att metoderna för prognoser över ekonomins utveckling på två till fem års sikt fortsätter att utvecklas, inte minst med tanke på att tidsperspektivet i den ekonomiska politiken förlängts till följd av bl.a. den nya budgetprocessen. Fastställandet av t.ex. utgiftstaket i statsbudgeten för tre år framåt ställer stora krav på goda och tillförlitliga ekonomiska prognoser. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen under 1998 gav KI ökade resurser, bl.a. för att utveckla metoderna för de medelfristiga beräkningarna. Viss metodutveckling har genomförts under 1998 och 1999 och arbetet med metodutveckling pågår alltjämt.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi510 (fp) yrkande 4.
Moderata samlingspartiet anser att Statskontorets roll kan behöva stärkas om man inför ett nytt oberoende revisionsorgan av det slag motionärerna föreslagit. Detta föranleder dem dock inte att föreslå några ökade resurser till Statskontoret utan tvärtom uppnås, enligt deras mening, besparingar genom att uppdraget att bedöma myndigheternas IT-säkring inför millennieskiftet slutförs. De föreslår därför att nästa års anslag minskas med 5 miljoner kronor.
Ett viktigt uppdrag för Statskontoret har varit att lämna samlade bedömningar av myndigheternas arbete med att 2000-säkra datorsystemen inför övergången till år 2000. Utskottet utgår ifrån att även regeringen vid sin prövning av Statskontorets medelsbehov har uppmärksammat att behovet av denna typ av insatser bortfaller nästa år.
Utskottet avstyrker därför motion Fi507 (m) yrkande 5.
Enligt utskottets mening är Statistiska centralbyråns (SCB) ekonomi nu god efter tidigare års obalans mellan intäkter och kostnader. Utskottet anser också anslagen för år 2000 väl avvägda med hänsyn till de krav på hög kvalitet och utveckling av statistikproduktionen som ställs på myndigheten. Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna avvisar bl.a. förstärkningen av SCB:s anslag på 6 miljoner kronor för uppbyggnad av ett yrkesregister. Enligt utskottets mening är det emellertid viktigt att ett yrkesregister byggs upp, som en del i genomförandet av en registerbaserad folk- och bostadsräkning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi507 (m) yrkande 6, Fi212 (fp) yrkande 9 i denna del och Fi510 (fp) yrkande 2.
Vad beträffar registerbaserade folk- och bostadsräkningar anser utskottet att det är viktigt att sådana genomförs. Riksdagen har nyligen godkänt ett förslag från regeringen om inriktningen av registerbaserade folk- och bostadsräkningar (prop. 1998/99:100, bet. FiU27, rskr. 249). Den föreslagna medelsanvisningen är en följd av riksdagens tidigare fattade beslut.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionerna Fi212 (fp) yrkande 9 i denna del, Fi507 (m) yrkande 7 och Fi510 (fp) yrkandena 1 och 3.
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) är föremål för översyn. Senast den 31 december 1999 skall Upphandlingskommittén lämna ett delbetänkande som bl.a. omfattar förslag om NOU:s framtida roll. Utskottet anser att NOU:s verksamhet skall vara oförändrad i avvaktan på resultatet av översynen.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi507 (m) yrkande 8.
Statens kvalitets- och kompetensråd inrättades i början av 1999 efter beslut av riksdagen för att stimulera myndigheternas kompetensförsörjning och främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att ompröva detta beslut.
Utskottet tillstyrker därför regeringens medelsberäkning och avstyrker motionerna Fi507 (m) yrkande 9 samt Fi509 (c) i denna del.
Moderata samlingspartiet anser att Riksgäldskontoret skall minska sin fokusering på hushållsupplåningen och föreslår av denna anledning att kontorets anslag för förvaltningskostnader (B 3) minskas med 5 miljoner kronor. Även Folkpartiet motsätter sig att Riksgäldskontoret driver verksamhet riktad mot privatpersoner.
Riksgäldskontoret har under senare år använt sig av fyra olika låneinstrument vid upplåningen på hushållsmarknaden: premieobligationer, realränteobligationer, riksgäldskonto och allemansspar. När kontoret 1997 fick möjlighet att i egen regi ta emot inlåning på konto från allmänheten kom denna nya upplåningsform - riksgäldsspar - att ersätta såväl riksgäldskonto som allemansspar. Under de fem senaste budgetåren har kostnaderna för hushållsupplåningen varit ca 1,7 miljarder kronor lägre än upplåningen genom statsobligationer och statsskuldsväxlar. Riksgäldskontorets överskott från hushållsupplåningen har dock minskat över åren, bl.a. beroende på avvecklingen av Allemanssparandet.
När utskottet våren 1999 tog ställning till Riksgäldskontorets hushållsupplåning ansåg utskottet att det borde vara möjligt för kontoret att konkurrera på hushållsmarknaden genom att etablera och utveckla nya former för kundkontakter via telefon och Internet vilka inte kräver någon lokal kontorsorganisation (1998/99:FiU26). Utskottet underströk emellertid samtidigt att liksom tidigare borde det långsiktiga målet för upplåningen på hushållsmarknaden vara att för varje upplåningsform uppnå största möjliga kostnadsbesparing i förhållande till Riksgäldskontorets alternativa upplåningsformer på penning- och obligationsmarknaden.
Utskottet ser därför ingen anledning att begränsa hushållsupplåningen utan avstyrker motionerna Fi507 (m) yrkande 10 samt Fi510 (fp) yrkande 9.
Moderata samlingspartiet föreslår att ett nytt oberoende revisionsorgan inrättas och underställs riksdagen. Inga medel alls föreslås för Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer för budgetåret 2000. Utskottet konstaterar att förslaget är helt orealistiskt eftersom motionärerna inte har beaktat att det krävs en övergångsperiod under vilken de gamla myndigheterna avvecklas och den nya inrättas. Utskottet vill vidare erinra om att flera utredningar under senare år har berört frågan om den statliga revisionens ställning. Riksdagen godkände hösten 1997 att Riksrevisionsverkets verksamhet skulle renodlas och koncentreras till de revisionella uppgifterna (prop. 1997/98:1, utg. omr. 2, bet. 1997/98:FiU2). Inom ramen för den av talmanskonferensen tillsatta Riksdagskommittén behandlas för närvarande frågan om riksdagen och den statliga revisionen. Utskottet finner det inte bara orealistiskt utan också mindre lämpligt att i detta skede föreslå förändringar av det slag som motionärerna förordar.
Motion Fi507 (m) yrkandena 1-4 avstyrks med hänvisning till det anförda.
Beträffande förslaget från Riksdagens förvaltningsstyrelse till anslag för Riksdagens revisorer vill utskottet framhålla följande. Bland de kostnadsökningar som Riksdagens revisorer begärt kompensation för finns ökade lokalkostnader (800 000 kr). Utskottet vill erinra om att myndigheterna numera har stor frihet att själva avgöra hur tilldelade medel skall disponeras. Denna ordning har gällt sedan 1993 då man började anvisa medel till myndigheternas förvaltningskostnader över ramanslag. Regering och riksdag styr inte längre verksamheten genom att ge detaljerade anvisningar för medelsanvändningen utan genom att ställa upp mål för dess inriktning. Uppkommer extraordinära kostnader för en myndighet kan den erhålla särskild kompensation för detta. Till sådana kostnader hänförs dock inte ökade lokalkostnader. Myndigheterna kompenseras för en höjd prisnivå i samhället genom den årliga pris- och löneomräkningen som sker för i princip alla förvaltningsanslag. Skulle revisorerna kompenseras särskilt för de ökade lokalkostnaderna är det således ett avsteg från de principer som tillämpas av Regeringskansliet och som också riksdagen ställt sig bakom (prop. 1992/93:100 bilaga 1 s. 107, bet. 1992/93:FiU10 s. 72-74). Utskottet accepterar för sin del inte motiveringen för en extra höjning av anslaget till Riksdagens revisorer att revisorerna, till skillnad från andra myndigheter, skall kompenseras i särskild ordning för ökade lokalkostnader.
Utskottet vill dock erinra om att enligt tidigare riksdagsbeslut kommer revisorerna att tilldelas sammanlagt 5 miljoner kronor fördelat över tre år, 1999-2001 (bet. 1997/98:KU27). Höjningen fördelas enligt följande: 1,7 miljoner kronor år 1999 samt 1,7 miljoner kronor år 2000 respektive 1,6 miljoner kronor år 2001. Om man, som nu föreslås, därutöver höjer anslaget med 800 000 kr år 2000 skulle därmed 800 000 kr återstå att anvisa för år 2001 av det beslutade tillskottet. Det innebär att revisorernas anslag höjs med 5 miljoner kronor på tre år enligt tidigare beslut.
Vid en samlad bedömning kan utskottet således ställa sig bakom att revisorerna får de i budgetpropositionen föreslagna medlen för år 2000. Därmed får revisorerna de medel som de äskat i februari 1999.
Utskottet kan vidare konstatera att Riksdagskommittén som nämnts ovan för närvarande behandlar frågan om riksdagen och revisionen. Riksdagskommitténs arbete kan leda till förnyade överväganden avseende omfattningen av Riksdagens revisorers verksamhet.
I propositionen föreslår regeringen att den skall bemyndigas att under år 2000 göra ekonomiska åtaganden med anknytning till anslaget Utvecklingsarbete som inklusive tidigare åtaganden leder till att utgifterna på detta anslag binds upp med högst 50 miljoner kronor efter år 2000.
Utskottet biträder förslaget i propositionen (yrkande 1) och förordar att regeringen får det begärda bemyndigandet.
Sammanfattningsvis biträder alltså utskottet regeringens förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2 (yrkande 6) liksom förslaget om ett bemyndigande knutet till anslaget Utvecklingsarbete (yrkande 1). Samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta sammanhang avstyrks, dvs. motionerna Fi212 yrkande 9 i denna del, Fi506 (kd), Fi507 (m) yrkandena 1-10, Fi509 (c) och Fi510 (fp) yrkandena 1-4 och 9.
Statens fastighetsverk
Propositionen
I propositionen (avsnitt 3.8, yrkande 2) begär regeringen att riksdagen skall godkänna investeringsplanen för Statens fastighetsverk. Vidare föreslås att låneramen om 7 miljarder kronor godkänns (yrkande 3).
Motionen
Moderata samlingspartiet erinrar i motion Fi507 om att partiet tidigare år kritiserat budgetpropositionen för dess bristfälliga redovisning av Fastighetsverkets investeringsplan. Motionärernas förhoppning om att årets budgetförslag skulle innehålla en fylligare beskrivning har enligt deras mening inte uppfyllts. De anser därför att det är svårt att bedöma huruvida Fastighetsverket på ett rationellt sätt tillvaratar medborgarnas krav på sparsamhet med offentliga investeringar (yrkande 11).
Finansutskottets ställningstagande
I årets budgetproposition redovisas investeringar för perioden 1998-2002 uppdelade på inrikes och utrikes fastigheter samt på mark och övrigt. För år 2000 beräknas investeringarna komma att uppgå till sammanlagt drygt 309 miljoner kronor. I budgetpropositionerna redovisas dessutom nya, stora projekt, dvs. de som överstiger 30 miljoner kronor. Inget av de projekt som Statens fastighetsverk planerar för år 2000 och som inte tidigare har anmälts till riksdagen har den omfattningen. Utskottet anser att de uppgifter som redovisats i budgetpropositionen är till fyllest. Utskottet anser därför att något tillkännagivande av det slag motionärerna begär inte är påkallat.
Utskottet tillstyrker yrkandena 2 och 3 i propositionen samt avstyrker motion Fi507 (m) yrkande 11.
Fortifikationsverket
Propositionen
I propositionen (avsnitt 3.10, yrkande 4) begär regeringen att riksdagen skall godkänna investeringsplanen för Fortifikationsverket. Vidare föreslås att låneramen på 4,1 miljarder kronor godkänns (yrkande 5).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag utan föreslår att riksdagen godkänner Fortifikationsverkets investeringsplan liksom att verket tilldelas en låneram på 4,1 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 4 och 5 i propositionen.
Vissa statistikfrågor
Fördelningsanalys och könsuppdelad statistik
I motion Fi201 av Sten Andersson (m) framhålls att det inom gruppen pensionärer råder stora skillnader. Det finns pensionärer som har god pension och hygglig social standard. Samtidigt finns det många pensionärer vilka, åtminstone med svenska mått mätt, kan betraktas som fattiga och som har stora ekonomiska och sociala problem. Enligt motionären bör regeringen ta initiativ till en utredning om levnadsvillkoren för olika grupper inom pensionärskollektivet. Det är inte rimligt att behandla pensionärer som en ekonomiskt och socialt homogen grupp.
I motion Fi508 av Siv Holma m.fl. (v) anförs att det är viktigt att analyser görs över hur olika statliga insatser/bidrag fördelas på män respektive kvinnor. Regeringen bör därför få i uppdrag att kartlägga fördelningen av statens medel ur ett genusperspektiv (yrkande 2). Vidare bör de fördelningsanalyser som regeringen vidtar över förslagen i budgetpropositionen kompletteras med jämförelser mellan olika inkomstgrupper. Jämförelsen bör visa skillnaderna mellan män och kvinnor i olika inkomstgrupper (yrkande 7).
I motion N367 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) är motionärerna starkt kritiska till att alla departement inte redovisar på vilket sätt mäns och kvinnors levnadsförhållanden skiljer sig åt. En icke könsuppdelad statistik riskerar att skapa underlag för "könsblinda" politiska förslag som inte tar hänsyn till den inbyggda bristen på jämställdhet mellan män och kvinnor. Därför bör all statistik i regeringens propositioner vara könsuppdelad (yrkande 3).
Finansutskottets ställningstagande
När det gäller pensionärerna vill utskottet framhålla att pensionärernas ekonomiska situation löpande följs såväl av Regeringskansliet som av Statistiska centralbyrån (SCB) och av oberoende forskare. Uppföljningen görs på såväl grupp- som individnivå. Så sent som i början av 1999 redovisade Socialdepartementet en omfattande rapport om pensionärernas ekonomiska utveckling under 1990-talet (Ds 1999:5). I rapporten analyseras bl.a. hur lågkonjunkturen i början av 1990-talet och saneringen av de offentliga finanserna påverkat pensionärerna som grupp, olika delgrupper av pensionärskollektivet och pensionärerna som individer. I korthet visar studien att pensionärerna som grupp under perioden ökat sin inkomststandard, både i absoluta tal och i relation till övriga grupper i samhället. Detta beror bl.a. på att de nya 65-åringar som blir pensionärer i regel har större inkomster än de som redan finns i eller lämnar gruppen. Däremot visar studien att pensionärerna som enskilda individer (de som var pensionärer under hela den undersökta perioden) i genomsnitt förlorade cirka 3 % av sina disponibla inkomster under perioden 1991-1996. Av rapporten framgår också att skillnaden mellan olika grupper av pensionärer kan vara stor. Totalt har männen högre inkomststandard än kvinnorna. Den största minskningen av de offentliga pensionsinkomsterna drabbade emellertid de äldsta männen. De yngre pensionärerna har högre inkomststandard än de äldre och gifta/samboende har det bättre än ensamstående. Vidare analyseras vilka effekter kommunernas avgifter för hemtjänsten har på ekonomin för de pensionärer som utnyttjar omsorgen. En genomgång i rapporten av inkomstspridningen och andelen hushåll med låg ekonomisk standard (enligt internationella definitioner) visar att andelen pensionärshushåll med låg ekonomisk standard är mycket liten. Inkomstspridningen inom pensionärskollektivet är dessutom mindre än i övriga samhället.
Enligt utskottets mening är det viktigt att man som underlag för bl.a. utformningen av den ekonomiska politiken fortsätter att noga kartlägga och följa pensionärernas ekonomiska situation. Socialdepartementet anger t.ex. i rapporten att en ambition bör vara att komplettera inkomstberäkningarna med en bättre bild av förekomsten av och utvecklingen av pensionärernas förmögenhet.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi201 (m).
Jämställdhet och genusperspektiv är ett prioriterat område i regeringens politik, och utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om köns- uppdelning av ekonomisk statistik och analyser av olika åtgärders effekter uppdelat på män och kvinnor (senast i bet. 1999/2000:FiU1 och bet. 1998/99:FiU2). Utskottet vill här ytterligare komplettera bilden genom att erinra om att regeringen till riksdagen nyligen överlämnade skrivelsen om jämställdhetspolitiken inför 2000-talet (skr. 1999/2000:24). I skrivelsen framgår bl.a. att fördelningen av ekonomiska resurser synliggjorts genom Kvinnomaktsutredningens (SOU 1998:6) arbete som gett ökad kunskap om kvinnors och mäns skilda villkor i vårt samhälle. Denna kunskap har lett till att åtgärder nu vidtas på många områden för att motverka rådande ojämställdhet. Målet är bl.a. att enskilda anslag i budgeten skall delas upp och analyseras utifrån hur det gynnar/drabbar kvinnor respektive män. I bilaga 4 till budgetpropositionen för år 2000 (volym 1) redovisar regeringen dessutom en studie över hur offentliga bidrag till t.ex. barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård fördelar sig mellan olika grupper i samhället. På vissa områden görs en uppdelning av subventionerna på män respektive kvinnor.
Som utskottet anfört tidigare pågår inom Regeringskansliet i samarbete med SCB ett omfattande arbete med att utveckla ett s.k. jämställdhetsbokslut. I praktiken handlar det bl.a. om att arbeta fram metoder för att införliva genusperspektivet i alla delar av budgetprocessen. Sedan ungefär tio år tillbaka genomför regeringen fördelningsanalyser av åtgärder och förändringar i skatte- och transfereringssystemen. De viktigaste resultaten redovisas i vår- och budgetpropositionerna och innehåller t.ex. en uppdelning av effekterna på kvinnor respektive män. Det finns emellertid svårigheter med att göra en rättvis uppdelning av effekterna på både inkomst och kön. En orsak är svårigheterna med att fördela sammanboendes inkomster.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna Fi508 (v) yrkandena 2 och 7 och N367 (v) yrkande 3.
Gröna räkenskaper och BNP justerad för hemarbete
I motion Fi508 av Siv Holma m.fl. (v) framhålls att bruttonationalprodukten (BNP) inte inkluderar varor och tjänster som produceras i hushållet. Därmed avspeglar inte BNP hela den ekonomiska verkligheten utan endast en del av den. Motionärerna anför att det är kvinnor som utför det mesta av det oavlönade arbetet. Kvinnor använder mer av sin tid till oavlönat arbete än till avlönat arbete. För männen gäller det omvända. För att få ett mer korrekt mått på den ekonomiska verkligheten bör nationalräkenskaperna utvidgas med satelliträkenskaper som mäter och värderar det oavlönade hemarbetet (yrkande 1).
I motion A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) framhålls att ekonomiska beräkningar och teorier inte alltid tar hänsyn till oavlönat arbete, som t.ex. hemarbete med barn, trots att detta arbete utgör en stor samhällsinsats. Enligt motionärerna bör även hemarbete räknas in i BNP. För att detta skall vara möjligt krävs internationella överenskommelser som regeringen bör ta initiativ till (yrkande 5).
I motion U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp) anförs att Sverige under sin tid som ordförandeland i EU bör ta initiativ till att utveckla systemet med så kallade gröna räkenskaper eller "grön BNP", där även slitage på det naturliga kapitalet finns med i kalkylen (yrkande 5).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med ungefär samma innebörd, t.ex. i bet. 1999/2000:FiU1 och bet. 1998/99:FiU2. Utskottet kan nu, i likhet med tidigare, konstatera att det inte finns några principiella hinder mot att de officiella nationalräkenskaperna kompletteras med s.k. satelliträkenskaper över andra ekonomiskt betydelsefulla faktorer som inte fångas upp i dagens nationalräkenskapssystem. Ett bra exempel på detta är den pågående utvecklingen av s.k. miljöräkenskaper.
För svensk del är miljöräkenskaperna ett gemensamt projekt mellan Naturvårdsverket (NV), Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska centralbyrån (SCB). Enligt utskottets mening är detta ett mycket viktigt och intressant projekt. Projektet är emellertid långsiktigt och arbetet är fortfarande inriktat på forskning och metodutveckling, även om stora praktiska framsteg gjorts under de senaste två åren. Under 1998 presenterades elva olika rapporter i ämnet och hittills i år har SCB publicerat tre rapporter, bl.a. en studie om skogsräkenskaper. Utskottet understryker att miljöfrågorna är ett av Sverige prioriterat område inom EU och erinrar om att utvecklingen av miljöräkenskaper i hög grad också är ett internationellt projekt, där EU och ett flertal av de enskilda länderna i EU inklusive Sverige ligger långt framme i processen. Mot denna bakgrund synes ett särskilt initiativ i frågan opåkallat.
När det gäller frågan om att inkludera hushållens hemarbete i bruttonationalprodukten (BNP) pågår sedan länge en diskussion och ett informationsutbyte mellan forskare och statistiker i t.ex. OECD:s regi om metoder för att uppskatta hemarbetet. Vid OECD senaste årliga möte för nationalräkenskapsexperter i Paris i slutet av september 1999 presenterade Statistikcentralen i Finland (på uppdrag av Eurostat) ett övergripande förslag till satelliträkenskaper för hushållens produktion. Den finländska genomgången visar emellertid på de mycket stora problem som finns när det gäller att värdera och mäta omfattningen av hushållens hemarbete. Senast SCB genomförde en s.k. tidsanvändningsstudie för att beräkna den tidsmässiga omfattningen av de svenska hushållens hemarbete var 1990/91. För att få till stånd en uppdatering och ytterligare information om förhållandet mellan betalt och obetalt arbete har regeringen gett SCB i uppdrag att genomföra en ny tidsanvändningsstudie. Studien skall enligt uppgift från SCB genomföras under nästa år och resultaten presenteras under 2001.
Med anledning av vad som anförts ovan avstyrker utskottet förslagen i motionerna Fi508 (v) yrkande 1, A804 (kd) yrkande 5 och U515 (mp) yrkande 5.
Övrigt
Genusperspektiv på begreppet infrastrukturinvesteringar
Vänsterpartiet anser i motion Fi508 att begreppet infrastruktur behöver kompletteras med en analys utifrån ett genusperspektiv.
Begreppet infrastruktur är av central betydelse när man talar om tillväxt. Det senaste tillskottet är IT- infrastruktur, påpekar motionärerna. Viktig infrastruktur för kvinnor finns emellertid enligt deras mening även i en väl fungerande barnomsorg, skola och social service.
Motionärerna anser att begreppet infrastruktur bör breddas till att även omfatta strukturer som är av särskild betydelse för kvinnors liv och villkor. De vill att regeringen skall gå före och använda en sådan utökad definition (yrkande 3).
Finansutskottets ställningstagande
Regeringen har den 21 oktober 1999 fastställt direktiv för ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor som rör transport- och IT-tjänster (dir. 1999:83). Rådet har till uppgift att analysera olika jämställdhetsfrågor inom dessa områden samt att lämna förslag som där främjar jämställdheten. Rådet skall också ha en opinionsbildande uppgift genom att ordna seminarier, sprida information och väcka intresse för jämställdhetsbefrämjande åtgärder inom de angivna sektorerna.
Regeringens nyligen tagna initiativ med det särskilda rådet för jämställdhetsfrågor kommer enligt utskottets mening att befrämja jämställdhetsarbetet inom två betydelsefulla infrastrukturella sektorer. I så motto ligger initiativet helt i linje med motionärernas förslag. Erfarenheterna av rådets fortsatta arbete bör enligt utskottets mening avvaktas innan man går vidare och överväger om begreppet infrastruktur bör vidgas på det av motionärerna föreslagna sättet.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi508 (v) yrkande 3.
Avkastningskrav på kulturella och vetenskapliga institutioner
I motion Fi504 anser Harald Nordlund (fp) att det är fel att lägga avkastningskrav på gamla byggnader till en nivå som gör det omöjligt för institutionerna att bedriva sin verksamhet. Ett mer vidsynt och framåtsyftande synsätt bör ersätta dagens avkastningskrav på ideella, grundvetenskapliga och nationella värden, framhåller motionären som föreslår att riksdagen skall göra ett tillkännagivande av denna innebörd.
Finansutskottets ställningstagande
I början av 1990-talet reformerades den statliga fastighetsförvaltningen i syfte att bl.a. renodla statens ägarroll och få till stånd en fastighetsförvaltning med ett i möjligaste mån marknadsmässigt avkastningskrav. Fem år efter reformen tillkallade regeringen en utredare som fick i uppdrag att göra en utvärdering av ombildningen. Sina förslag redovisade utredningsmannen i tre delbetänkanden varav ett handlade om statens ändamålsfastigheter och principerna för deras förvaltning och hyressättning (SOU 1996:187). I betänkandet föreslogs bl.a. att man skulle införa en särskild modell för hyressättning av ändamålsfastigheter i staten.
Utredningsmannens förslag togs av regeringen upp i proposition 1997/98:137. Regeringen gjorde i det sammanhanget bedömningen att den genomförda reformen var bra och att principerna bakom den borde ligga fast. Något skäl för att införa den av utredningsmannen föreslagna modellen för hyressättning av ändamålsfastigheter fanns inte, ansåg regeringen, och denna bedömning delades av finansutskottet i betänkande 1997/98:FiU25.
Enligt finansutskottets mening är det angeläget att statliga institutioners lokalbehov och intressen kan tillgodoses i en dialog mellan hyresgäst och hyresvärd. Enligt utskottets mening fungerar i dag denna dialog väl, och det finns därför enligt utskottets mening ingen anledning att ompröva de nuvarande principerna.
Ett av syftena med den tidigare genomförda reformen var att skapa en mer rättvisande bild av lokalkostnaderna i statsbudgeten. Det bör därvid uppmärksammas att även i det fall en fastighet är helt avskriven finns det en kapitalkostnad, nämligen om fastighetsägaren har en möjlighet att utnyttja byggnaden för annat ändamål. Fastighetsverket fastställer i dialog med hyresgästen ett återanskaffningsvärde som grund för kapitalkostnaden och på så sätt får man en hyra som anger vad den statliga verksamheten kostar.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi504 (fp).
Fastighetsverkets skogsinnehav
I motion MJ754 anser Murad Artin m.fl. (v) att regeringen i ägardirektiv till Fastighetsverket bör ålägga verket att snarast miljöcertifiera sitt skogsinnehav, alternativt att pröva frågan om att överföra förvaltningen av skogsmark med mycket höga naturvärden till Naturvårdsverket (yrkande 1).
Finansutskottets ställningstagande
Fastighetsverket förvaltar mark väster om odlingsgränsen i Norrbotten och Västerbotten samt renbetesfjällen i Jämtland. Liksom andra skogsägare är Fastighetsverket skyldigt att följa de miljömål som finns angivna i skogsvårdslagen. I den ges miljömålen för skogsbruket samma dignitet som skogsbrukets produktionsmål. Utskottet utgår från att Fastighetsverket följer gällande bestämmelser i lagstiftningen.
På Fastighetsverkets mark finns knappt 1,1 miljoner hektar produktiv skogsmark, varav drygt 60 % är reservat eller mark som inte är aktuell att användas för skogsbruk. Verket är därmed den skogsägare som har störst areal obrukad skogsmark. På den areal som kan vara aktuell för skogsbruk pågår inventering av naturvärdena, och preliminära resultat visar att ytterligare markområden kommer att undantas från skogsbruk på grund av naturvårdsskäl. Fastighetsverkets totala areal skog på vilken skogsbruk inte kommer att bedrivas väntas därigenom öka till 65-70 %.
Motionärerna anser att regeringen bör ålägga Fastighetsverket att miljöcertifiera sitt skogsinnehav eller pröva frågan om att överföra förvaltningen av skogsmarken till Naturvårdsverket.
Enligt vad utskottet inhämtat eftersträvar Fastighetsverket att uppfylla gällande kriterier för certifiering av skogsbruk i enlighet med FSC (Forest Stewardship Council). Arbetet med ett sådant kvalitetsmärkningssystem är för närvarande inne i sin slutfas, och verket räknar med att FSC-certifieringen skall vara klar omkring årsskiftet 1999/2000. Motionärernas krav kommer därmed att bli tillgodosett.
Det bör i sammanhanget också nämnas att Fastighetsverkets pågående naturvärdesinventering väntas kunna bli avslutad redan 2001, vilket är två år före en av Skogsstyrelsen fastställd tidsram för denna kartläggning.
Då således motionärernas förslag inom kort torde komma att genomföras finns det enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande i denna fråga. Motion MJ754 (v) yrkande 1 avstyrks därför av utskottet.
Försäljning av tomma statliga lokaler
I motion Fi501 föreslår Runar Patriksson och Kenth Skårvik (båda fp) att statliga lokaler som inte längre behövs efter det att verksamheten upphört bör erbjudas berörda kommuner till ett rimligt pris. Som exempel pekar motionärerna på tullstationen i Karesuando som omgående borde säljas till Kiruna kommun för en symbolisk summa sedan alla tulltjänstemän lämnat stationen.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tomma lokaler som inte längre behövs för statlig verksamhet bör säljas utan onödigt dröjsmål. Berörda kommuner kan därvid vara naturliga köpare. Självklart bör emellertid Fastighetsverket också undersöka vilka eventuellt andra köpare som kan vara intresserade av att förvärva dylika fastigheter för att man på så sätt skall få ut ett så gott pris som möjligt.
Enligt vad utskottet inhämtat finns i det aktuella fallet inget som talar för att Fastighetsverket inte förfarit på detta sätt.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi501 (fp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 2000
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 2 yrkandena 1 och 6 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 9 i denna del, 1999/2000:Fi506, 1999/2000:Fi507 yrkandena 1-10, 1999/2000:Fi509, 1999/2000:Fi510 yrkandena 1-4 och 9
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete, göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 50 miljoner kronor efter år 2000,
dels för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i efterföljande specifikation,
2. beträffande beskrivningen av Fastighetsverkets investeringsplan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi507 yrkande 11,
3. beträffande Statens fastighetsverk
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 2 yrkandena 2 och 3
dels godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordar,
dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar,
4. beträffande Fortifikationsverket
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 5
dels godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar,
dels bemyndigar regeringen att besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 4,1 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordar,
5. beträffande fördelningsanalys och könsuppdelad statistik
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi201, 1999/2000:Fi508 yrkandena 2 och 7 samt 1999/2000:N367 yrkande 3,
res. (m)
6. beträffande gröna räkenskaper och BNP justerad för hemarbete
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi508 yrkande 1, 1999/2000:U515 yrkande 5 samt 1999/2000:A804 yrkande 5,
7. beträffande genusperspektiv på begreppet infrastrukturinvesteringar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi508 yrkande 3,
8. beträffande avkastningskrav på kulturella och vetenskapliga institutioner
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi504,
9. beträffande Fastighetsverkets skogsinnehav
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ754 yrkande 1,
10. beträffande försäljning av tomma statliga lokaler
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi501.
Stockholm den 2 december 1999
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c), Gunnar Axén (m), Hans Hoff (s), Marie Engström (v) och Bijan Fahimi (fp).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (mom. 1 i hemställan)
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
--------------------------------------------------------- Verksamhetsområde ¹ Utskottets förslag Anslag 1 000-tal kr ---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------- A Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning --------------------------------------------------------- 1 Konjunkturinstitutet (ram.) 40 002 --------------------------------------------------------- 2 Riksrevisionsverket (ram.) 156 106 --------------------------------------------------------- 3 Ekonomistyrningsverket (ram.) 60 960 --------------------------------------------------------- 4 Statskontoret (ram.) 73 065 --------------------------------------------------------- 5 Täckning av merkostnader för lokaler 16 400 (ram.) --------------------------------------------------------- 6 Statistiska centralbyrån (ram.) 384 772 --------------------------------------------------------- 7 Folk- och bostadsräkning (res.) 13 000 --------------------------------------------------------- 8 Kammarkollegiet (ram.) 32 889 --------------------------------------------------------- 9 Nämnden för offentlig upphandling (ram.) 7 637 --------------------------------------------------------- 10 Statens kvalitets- och kompetensråd 10 184 (ram.) --------------------------------------------------------- 11 Vissa nämnder m.m. (ram.) 968 --------------------------------------------------------- 12 Ekonomiska rådet (ram.) 1 727 --------------------------------------------------------- 13 Utvecklingsarbete (ram.) 17 570 --------------------------------------------------------- 14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 1 (ram.) ---------------------------------------------------------
-------------------------------------------- B Det finansiella systemet --------------------------------------------------------- 1 Finansinspektionen (ram.) 130 411 --------------------------------------------------------- 2 Insättningsgarantinämnden (ram.) 5 297 --------------------------------------------------------- 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 86 356 (ram.) --------------------------------------------------------- 4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning (ram.) 425 000 --------------------------------------------------------- 5 Bokföringsnämnden (ram.) 8 822 ---------------------------------------------------------
-------------------------------------------- C Särskilda finansierings- och garantiåtaganden --------------------------------------------------------- 1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond 5 000 (ram.) --------------------------------------------------------- 2 Kapitalhöjning i Nordiska 18 700 investeringsbanken (ram.) --------------------------------------------------------- 3 Bidrag till kapitalet i Europeiska 60 000 utvecklingsbanken (ram.) ---------------------------------------------------------
-------------------------------------------- D Riksdagens revisorer --------------------------------------------------------- 1 Riksdagens revisorer (ram.) 23 478 ---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 1 578 345 ---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
¹ På utgiftsområdet finns utöver de fyra angivna verksamhetsområdena också verksamhetsområdet E Premiepensionssystemet under vilket Premiepensionsmyndigheten (PPM) sorterar. Eftersom dess verksamhet är helt avgiftsfinansierad finns inget anslag på detta verksamhetsområde.
Till verksamhetsområdet A Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning hör utöver vad som framgår av tabellen även Riksgäldskontorets kassahållningsverksamhet och in- och utlåningsverksamhet samt Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket vars verksamheter är avgiftsfinansierade.
Reservation
Fördelningsanalys och könsuppdelad statistik (mom. 5) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m) anser
dels att den del av finansutskottets ställningstagande som på s. 21 börjar med "Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi201 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller statistik och konsekvensanalyser i ett genusperspektiv anser utskottet att regeringen redan vidtar en mängd åtgärder på området varför utskottet avslår motionerna Fi508 (v) yrkandena 2 och 7 och N367 (v) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande fördelningsanalys och könsuppdelad statistik
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi201 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Fi508 yrkandena 2 och 7 samt 1999/2000:N367 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 2000 (mom. 1) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m) anför:
Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende år 2000. Samtidigt fattades beslut om en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2001 och 2002.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Fler och fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. De enskilda människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 18 november 1999 om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 2.
För budgetåret 2000 förordar vi i vår partimotion Fi209 att ramen för utgiftsområdet borde ha varit 76,9 miljoner kronor lägre än regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
Förslag om fördelningen av medel på anslagen återfinns i motion Fi507. I den förordar vi att man skall inrätta ett nytt revisionsorgan som uppfyller kriterierna för internationellt vedertagen kravspecifikation för en obunden revision. Detta revisionsorgan bör underställas riksdagen. Genom att sammanföra Riksdagens revisorers och Riksrevisionsverkets granskningsresurser uppnås samordningsfördelar och de båda myndigheternas samlade anslag kan därför minskas med 2 miljoner kronor respektive 3 miljoner kronor. Den nya myndigheten bör benämnas Riksrevisorn.
Anslagen till Ekonomistyrningsverket och Statskontoret bör vardera minskas med 5 miljoner kronor.
Statistiska centralbyråns uppgifter bör begränsas och delar av verksamheten kan med fördel utföras av andra aktörer. En ökad uppdragsfinansiering bör också vara möjlig. Anslaget till SCB bör därför reduceras med 38 miljoner kronor. I detta ingår att regeringens förslag om ett yrkesregister avvisas.
Något anslag till folk- och bostadsräkningar bör inte föras upp på statsbudgeten. De behov som finns på detta område torde kunna tillgodoses genom kompletterande enkätundersökningar.
Både Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas. NOU:s tillsyn har inte lett till önskat resultat. Avseende Statens kvalitets- och kompetensråd får det anses ligga inom respektive myndighets ansvarsområde att upprätthålla en god kvalitets- och kompetensförsörjning. Avvecklingen bör i båda fallen ske stegvis, varvid respektive anslag halveras nästa år.
Slutligen anser vi att Riksgäldskontoret bör minska sin fokusering på hushållsupplåning. Anslaget till kontoret kan därigenom begränsas med 5 miljoner kronor.
2. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 2000 (mom. 1) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:
Riksdagen har den 18 november 1999 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för år 2000. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa år.
För budgetåret 2000 gäller därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 1 578,3 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling. Men den av riksdagen fastställda budgetpolitiken har en helt annan inriktning än vi önskar och vi deltar därför inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 2.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 79 miljoner kronor genom att ett sparkrav lagts på samtliga myndigheter under utgiftsområdet.
Vad beträffar Finansinspektionen anser vi således att det i budgetpropositionen föreslagna resurstillskottet bör begränsas något. Enligt vår mening bör regeringen återkomma till riksdagen med en uppstramad och förbättrad resultatredovisning i samband med nästa års budgetproposition. I det sammanhanget är vi beredda att pröva frågan om en ytterligare förstärkning av inspektionens resurser.
3. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 2000 (mom. 1) (c)
Lena Ek (c) anför:
Riksdagen har den 18 november 1999 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för år 2000. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa år.
Centerpartiets förslag till utgiftstak för de närmaste tre åren överensstämmer med regeringens. Vår fördelning på utgiftsområden avviker emellertid och för budgetåret 2000 har vi på utgiftsområde 2 lagt förslag som innebär att den samlade anslagsnivån understiger den ram som riksdagen lagt fast med 84,9 miljoner kronor. Det finns således inget formellt hinder mot en fortsatt behandling av dessa förslag. Men våra förslag på detta utgiftsområde kan inte ses isolerade utan ingår som en del i ett samlat budgetalternativ som avviker från vad riksdagen lagt fast. Vi anser det därför inte meningsfullt att i en reservation ta ställning till anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen på utgiftsområdet borde ha begränsats med 84,9 miljoner kronor på det sätt som framgår av motion Fi509.
4. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 2000 (mom. 1) (fp)
Bijan Fahimi (fp) anför:
Den 18 november 1999 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för budgetåret 2000. Under den fortsatta beredningen får dessa ramar inte överskridas.
Riksdagen har genom beslutet den 18 november 1999 valt en inriktning av politiken som skiljer sig från den inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som vi i Folkpartiet liberalerna har lagt fram i parti- och kommittémotioner. Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha varit 19 miljoner kronor lägre. Besparingarna skulle ha kunnat uppnås genom att avstå från förberedelsearbetet med och genomförandet av en ny folk- och bostadsräkning. Vi anser dessutom att Konjunkturinstitutets (KI) arbete med att utveckla de s.k. medelfristiga prognoserna bör ges högsta prioritet. Vidare bör inte Riksgäldskontoret bedriva verksamhet riktad direkt mot privatpersoner. Upplåningen från hushållssektorn är dyrbar och dessutom innebär Riksgäldskontorets verksamhet inom området en olämplig konkurrenssnedvridning.
5. Beskrivningen av Fastighetsverkets investeringsplan (mom. 2) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har flera gånger tidigare påpekat att redovisningen i budgetpropositionen av Fastighetsverkets investeringsplaner ger en otillräcklig bild av de projekt verket avser att genomföra. Det har därför varit svårt att bedöma om Fastighetsverket hanterar tilldelade resurser på ett rationellt och ekonomiskt sätt som tillgodoser medborgarnas krav på sparsamhet med statliga medel. Vi hade hoppats att årets budgetproposition skulle ge en fylligare beskrivning i detta avseende, men så är inte fallet.
6. Fastighetsverkets skogsinnehav (mom. 9) (c)
Lena Ek (c) anför:
Centerpartiet har länge drivit frågan att staten bör föregå med gott exempel i skötseln av sina skogar och visa ett större ansvar för naturvård och biotopskydd. De senaste åren har naturvårdshänsyn fått allt större betydelse inom skogsbruket. De flesta skogsbolagen i Sverige har kommit långt med sin miljöanpassning, dock inte de offentliga skogsägarna vilket markeras inte minst av Fastighetsverkets avverkning av drygt 500 år gamla tallar vid Pärlälven i Jokkmokk.
De skyddsvärda skogsområden som Fastighetsverket äger bör enligt vår mening undantas från skogsbruk och överföras till Naturvårdsfonden. Fastighetsverkets övriga skogsinnehav bör föras över till Sveaskog.