Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Betänkande 1996/97:FiU2
Finansutskottets betänkande
1996/97:FIU02
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 1996/97:1)
Innehåll
1996/97 FiU2
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande anslagen och frågor inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag till fördelning inom utgiftsområdet på anslagsnivå. Vidare tillstyrker utskottet förslagen beträffande Statens fastighetsverk och kapitaltillskott till Europeiska utvecklingsbanken. Utskottet behandlar även motioner om vissa statistik- och revisionsfrågor. Samtliga motioner avstyrks. Till betänkandet har fogats 11 reservationer och 4 särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1996/97:1 (budgetpropositionen) utgiftsområde 2 föreslår regeringen 3. att riksdagen godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom Insättningsgarantinämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat under anslag A 7, 4. att riksdagen godkänner regeringens förslag att särskild prioritet skall ges åt skärpt riskkontroll inom hela Riksgäldskontorets verksamhetsområde samt åt en intensifierad upplåningsverksamhet på hushållsmarknaden i enlighet med vad regeringen förordar under anslag A 9, 5. att riksdagen medger att den utgående reservationen på reservationsanslaget D 5 Utvecklingsarbete under sjunde huvudtiteln förs till ramanslaget A 18 Utvecklingsarbete, 6. att riksdagen godkänner den nya treårsplanen för investeringar m.m. till Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitt 4.2, 7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitt 4.2, 8. att riksdagen godkänner att Sverige medverkar i den aktuella kapitalhöjningen i Europeiska utvecklingsbanken med inbetalningar om 51 300 000 ecu under åren 1997/98-2004/05 och att regeringen tecknar andelar till ett belopp om 228 miljoner ecu, 9. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning:
Anslag Anslag Anslags styp belopp (tusent al kr)
A 1. ramans 29 208 Konjunkturinstitutet lag A 2. ramans 177 167 Riksrevisionsverket lag A 3. Statskontoret ramans 59 325 lag A 4. Statistiska ramans 328 802 centralbyrån lag A 5. Folk- och reserv bostadsräkning a 70 000 tionsa nslag A 6. Finansinspektionen ramans 110 105 lag A 7. ramans 2 000 Insättningsgarantinämnde lag n A 8. Riksgäldskontoret: ramans 83 348 Förvaltningskostnader lag A 9. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning ramans 1 500 och låneförvaltning lag 000 A 10. Riksgäldskontoret: ramans 1 Garantiverksamhet lag A 11. Statens ramans 17 029 lokalförsörjningsverk lag A 12. Täckning av ramans 19 500 merkostnader för lokaler lag A 13. Nämnden för ramans 6 348 offentlig upphandling lag A 14. Ekonomiska rådet ramans 1 705 lag A 15. Kostnader för obetec vissa nämnder m.m. knat 1 552 anslag A 16. Bokföringsnämnden ramans 4 468 lag A 17. Bidrag till Stiftelsenobetec för utvecklande av god knat 800 redovisningssed anslag A 18. Utvecklingsarbete ramans 32 570 lag A 19. Kammarkollegiet ramans 22 277 lag A 20. Kontrollfunktionen reserv i staten a 100 000 tionsa nslag B 1. Statlig kreditgaranti obetec för knat 200 bostadsanskaffningslån anslag B 2. Åtgärder för att stärka det finansiella systemet ramans 205 000 lag B 3. Statliga ägarinsatser ramans 100 000 m.m. i Nordbanken lag B 4. Försäljning av aktier iramans 60 000 Stadshypotek AB lag B 5. Bidrag till kapitalet i Europeiska ramans 860 000 investeringsbanken lag C 1. Riksdagens ramans 16 151 revisorer lag
Summa för utgiftsområdet 3 807 556
Motionerna
1996/97:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 18. att riksdagen hos regeringen begär att SCB ges i uppdrag att omfördela resurser från könsneutral till könsuppdelad statistik i enlighet med vad i motionen anförts (avsnitt 2.6), 19. att riksdagen hos regeringen begär att Konjunkturinstitutet ges i uppdrag att inleda projektet "könsräkenskaper" i enlighet med vad i motionen anförts (avsnitt 2.6),
1996/97:Fi412 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen till anslaget A 5 Folk- och bostadsräkning inom utgiftsområde 2 för budgetåret 1997 anvisar 70 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller således 0 kr.
1996/97:Fi501 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om upprättande av kulturstiftelser för förvaltning av statliga historiska byggnader i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Fi502 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen till utgiftsområde 2 anslag A 6 Finansinspektionen för budgetåret 1997 anvisar 17 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit eller således 127 105 000 kr.
1996/97:Fi503 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om tillsättandet av en låg- och höginkomstutredning enligt vad i motionen anförts om studier av fördelningeffekter i olika befolkningsgrupper.
1996/97:Fi504 av Ingemar Josefsson och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att trygga en kvalitativt hög offentlig lönestatistik.
1996/97:Fi505 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen till utgiftsområde 2 A 2 Riksrevisionsverket för budgetåret 1997 anvisar 14 000 000 kr mer än vad regeringen har föreslagit eller således 191 167 000 kr, 2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts minskar (utgiftsområde 2 A 3) Statskontorets anslagssparande med 14 000 000 kr.
1996/97:Fi506 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistikkostnader och Statistiska centralbyrån.
1996/97:Fi508 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierade insatser i syfte att minska och förenkla regler och uppgiftslämnande.
1996/97:Fi509 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1997 fördela anslagen på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för budgetåren 1998 och 1999, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av könsuppdelad statistik, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på miljöräkenskaper.
1996/97:Fi510 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att den avvecklar det ekonomiska rådet och att verksamheten i stället inordnas i Finansdepartementet eller i ordinarie myndigheter och forskningsorganisation i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen för budgetåret 1997 med ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning:
A 14. Ekonomiska rådet; Regeringsför. 1 705; Anslagsförändring -1 705.
1996/97:Fi901 av Maud Ekendahl och Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Riksrevisionsverket bör få i uppdrag att utföra en uppföljning av ESO-rapporten i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Fi902 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en överföring av RRV:s avdelning för effektivitetsrevision till Riksdagens revisorer, 2. att riksdagen beslutar om omedelbara förändringar beträffande den statliga revisionen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Fi906 av Gudrun Lindvall och Maggi Mikaelsson (mp, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om publicering av djurförsöksstatistik i Statistisk årsbok.
1996/97:Fi917 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för att utveckla god redovisningssed för den statliga verksamheten.
1996/97:Fi918 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kontroll- och revisionsmyndighet med uppgift att kontrollera de statliga och kommunala aktiebolagen.
Utskottet
Fördelning på anslag inom utgiftsområde 2 år 1997
Utskottet redovisar i det följande förslag om fördelningen på anslag inom utgiftsområdet. En sammanställning över regeringens och oppositionspartiernas förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsområdet återfinns i tabellen nedan. För Folkpartiet liberalernas del redovisas det budgetalternativ som presenterades i motion Fi211. Folkpartiet liberalerna har avstått från att lägga fram förslag på anslagsnivå. Utskottet behandlade denna motion i betänkande 1996/97:FiU1.
Regeringen
Regeringen föreslår i propositionen yrkande 9 en fördelning av anslagen inom utgiftsområdet som totalt uppgår till 3,8 miljarder kronor. Förslagen för respektive anslag redovisas under särskilda rubriker nedan.
Oppositionspartierna
Moderata samlingspartiet beräknar i sitt budgetalternativ utgifter som sammanlagt uppgår till ett 70 miljoner kronor lägre belopp än i budgetpropositionen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Differensen förklaras av att Moderaterna inte vill anvisa medel för Folk- och bostadsräkningen för år 1997 (se nedan under särskild rubrik). Även Folkpartiet liberalerna avvisar i sitt alternativ att medel anvisas för 1997 till folk- och bostadsräkningen. Därtill föreslår motionärerna att till A 20 Kontrollfunktionen i staten anvisas ett 40 miljoner kronor lägre belopp än regeringen föreslagit. I motion Fi510 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås en fördelning som sammantaget är ca 1,7 miljoner kronor lägre än enligt regeringens förslag (yrkande 2). Motionärerna föreslår att anslaget till Ekonomiska rådet avvecklas (se nedan under särskild rubrik). I motion Fi506 lägger även Miljöpartiet de gröna fram ett förslag till fördelning av utgifterna som sammanlagt är lägre än regeringens förslag (yrkande 1, delvis). Utskottet redovisar motionärernas förslag under respektive rubrik. Centerpartiet och Kristdemokraterna har inte lämnat anslagsförslag för år 1997 inom utgiftsområdet som avviker från budgetpropositionen. Regeringens och oppositionspartiernas förslag för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1000-tal kr
Anslag Prop. m fp v mp
A 1 29 208 +4 Konjunkturinstit 000 utet A 2 177 Riksrevisionsver 167 ket A 3 Statskontoret 59 325 A 4 Statistiska 328 +5 centralbyrån 802 000 A 5 Folk- och 70 000 -70 -70 -40 bostadsräkning 000 000 000 A 6 110 Finansinspektion 105 en A 7 2 000 Insättningsgaran tinämnden A 8 83 348 Riksgäldskontore t: Förvaltningskost nader A 9 1 500 Riksgäldskontore 000 t: Kostnader för upplåning och låneförvaltning A 10 1 Riksgäldskontore t: Garantiverksamhe t A 11 Statens 17 029 lokalförsörjning sverk A 12 Täckning av 19 500 merkostnader för lokaler A 13 Nämnden för 6 348 offentlig upphandling A 14 Ekonomiska 1 705 -1 rådet 700 A 15 Kostnader för 1 552 vissa nämnder A 16 4 468 Bokföringsnämnde n A 17 Bidrag till 800 Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed A 18 32 570 Utvecklingsarbet e A 19 22 277 Kammarkollegiet A 20 100 -40 Kontrollfunktion 000 000 en i staten B 1 Statlig 200 kreditgaranti för bostadsanskaffni ngslån B 2 Åtgärder för 205 att stärka det 000 finansiella systemet B 3 Statliga 100 ägarinsatser 000 m.m. i Nordbanken B 4 Försäljning av60 000 aktier i Stadshypotek AB B 5 Bidrag till 860 kapitalet i 000 Europeiska investeringsbank en C 1 Riksdagens 16 151 revisorer
TOTALT 3 807 -70 -110 -1 -31 556 000 000 700 000
Konjunkturinstitutet (KI)
Det övergripande målet för Konjunkturinstitutets verksamhet är att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill. Verksamheten omfattar tre huvudområden: analys- och prognosverksamhet, forskning och metodutveckling samt särskilda utredningar.
A 1 Konjunkturinstitutet Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 1 Konjunkturinstitutet (KI) för budgetåret 1997 skall föras upp med 29 208 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en ökning med ca 1,3 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till 29,1 respektive 30,1 miljoner kronor.
De övergripande målen för KI bör enligt propositionen ligga fast. Anslaget bör i enlighet med det generella besparingskravet räknas ned med 3 %. Anslaget bör dock förstärkas med totalt 1 250 000 kr till följd av utökade arbetsuppgifter för analys av statsfinanserna, för arbetet med miljöräkenskaper samt för utvecklande av analysverktyg.
Motionerna
I motion Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 19 föreslås att Konjunkturinstitutet bör inleda ett arbete med att upprätta könsräkenskaper med miljöräkenskapsarbetet som förebild. Konjunkturinstitutet bör klara detta arbete inom den givna resursramen. I motion Fi509 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkande 10 i denna del föreslås att ytterligare resurser ställs till KI:s förfogande för att utveckla statistiken vad gäller miljöområdet och att påskynda arbetet med att upprätta miljöjusterade nationalräkenskaper. Motionärerna vill därför att KI:s anslag i jämförelse med regeringens förslag förstärks med 4 miljoner kronor. Motionärerna föreslår samtidigt en förstärkning av Statistiska centralbyråns resurser för samma ändamål.
Riksrevisionsverket
De övergripande målen för Riksrevisionsverket (RRV) är att verka för effektivitet i staten och i statliga åtaganden samt en säker och ändamålsenlig ekonomiadministration i statlig verksamhet.
A 2 Riksrevisionsverket Propositionen
Regeringen föreslår att 177 167 000 kr anvisas till ramanslaget A 2 Riksrevisionsverket budgetåret 1997 (yrkande 9, delvis). Det är en ökning med drygt 5,7 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till 177 respektive 183 miljoner kronor.
RRV skall enligt propositionen fullfölja det generella sparkravet på totalt 11 % t.o.m. budgetåret 1998. Det leder till att RRV måste minska sin produktion, utveckla effektivare arbetsmetoder samt i övrigt minska sina totala kostnader. Utifrån den resultatinformation RRV redovisar i årsredovisningen bedömer regeringen att verket har uppnått verksamhetsmålen för 1994/95. Detta innebär även att RRV bedrivit verksamheten så att de övergripande målen kan uppnås. De övergripande målen skall ligga fast. RRV har under 1996 inkommit med en fördjupad anslagsframställning. Regeringen bedömer att det i nuläget inte kan bli aktuellt med någon väsentlig höjning av basresurserna. Dock bör RRV mot bakgrund av de behov och krav som ställs på en viss omfattning av årlig revision inom staten tillföras vissa basresurser. Vidare bedömer regeringen det som angeläget att särskilda medel tillförs RRV under det kommande budgetåret för att ytterligare utveckla och stärka den ekonomiska styrningen inom staten.
Motionen
I motion Fi505 av Bengt Harding Olson (fp) föreslås att RRV erhåller ett ekonomiskt tillskott om minst 14 miljoner kronor. Enligt motionären får regeringens besparingsförslag allvarliga konsekvenser i flera avseenden. Man riskerar att urholka både revisionens omfattning och kontrollnivå. Det föreslagna resurstillskottet bör enligt motionären specialdestineras för följande ändamål: certifiering av statliga revisorer, EU-insatser samt insatser för effektivitetsrevision. För att finansiera anslagsökningen bör 14 miljoner kronor dras in från Statskontorets anslagssparande.
Statskontoret
Statskontorets övergripande mål är att stödja regeringen i arbetet med att ompröva, effektivisera och styra statlig och statligt finansierad verksamhet.
A 3 Statskontoret Propositionen
Regeringen föreslår att 59 325 000 kr anvisas till ramanslaget Statskontoret för budgetåret 1997 (yrkande 9, delvis). Det är en ökning med knappt 2 miljoner kronor jämfört med 1995/96 (12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till 61 respektive 63 miljoner kronor.
Regeringen gör i budgetpropositionen bedömningen att Statskontoret har uppnått ett tillfredsställande verksamhetsresultat. Det övergripande målet för verksamheten vid Statskontoret bör vara oförändrat.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån (SCB) har ansvaret för följande verksamhet. - Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling, statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete, publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteks- och arkivservice. - Officiell statistik som griper över flera sektorer och som saknar en entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken. - Vissa centrala databaser.
Sektorsmyndigheter och övriga användare skall ansvara för nedanstående verksamheter. - Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter. - Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras av beställaren.
Denna ansvarsfördelning av statistikproduktionen innebär för SCB:s del att verket har till uppgift att ansvara för statistikproduktion som inte åligger någon annan myndighet. SCB skall svara för samordning av den statliga statistikproduktionen och för samordning av den internationella statistikrapporteringen.
A 4 Statistiska centralbyrån Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 4 Statistiska centralbyrån (SCB) för budgetåret 1997 skall föras upp med 328 802 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en minskning med ca 1 miljon kronor jämfört med 1995/96 (12 månader). Regeringen beräknar att avgiftsinkomsterna kommer att uppgå till 330 miljoner kronor. Medelsbehovet under 1998 och 1999 beräknar regeringen till 326 respektive 324 miljoner kronor.
De övergripande målen för SCB:s verksamhet bör enligt propositionen vara oförändrade. Besparingarna på anslaget skärper ytterligare kravet på SCB att genomföra omprioriteringar. Enligt regeringens uppfattning skall sådan produktion av statistik och sådana förvaltningsuppgifter som stöder EU:s gemensamma statistiksystem och centrala svenska behov prioriteras. SCB bör ytterligare noggrant pröva behovet av befintlig och ny statistik. Prövningen bör gälla samtliga statistikområden. SCB bör löpande överväga bl.a. andra produktionsformer, längre intervall mellan undersökningarna eller att helt lägga ner enskilda statistikprodukter.
Motionerna
I motion Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 18 och motion Fi509 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkande 9 föreslår motionärerna att SCB avsätter större resurser än för närvarande för att bygga ut den könsuppdelade statistiken. Enligt Vänsterpartiet bör SCB klara detta inom den av regeringen föreslagna resursramen. Miljöpartiet föreslår ett utökat anslag till SCB med 5 miljoner kronor per år som till en del skall utnyttjas för att förbättra denna statistik. I motion Fi509 (mp) yrkande 10 i denna del föreslås att ytterligare resurser ställs till SCB:s förfogande för att utveckla statistiken vad gäller miljöområdet och att påskynda arbetet med att upprätta miljöjusterade nationalräkenskaper. Motionärerna vill därför att SCB:s anslag i jämförelse med regeringens förslag förstärks med 5 miljoner kronor. Motionärerna föreslår samtidigt en förstärkning av KI:s resurser för samma ändamål.
Folk- och bostadsräkning
Anslaget A 5 Folk- och bostadsräkning (FoB) finansierar uppbyggnad av lägenhetsregister, förbättrad folkbokföring och statistisk bearbetning inför en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Anslaget disponeras av Lantmäteriverket, Riksskatteverket och Statistiska centralbyrån.
A 5 Folk- och bostadsräkning Propositionen
I propositionen föreslås att 70 miljoner kronor anvisas till reservationsanslaget Folk- och bostadsräkning (FoB) för budgetåret 1997 (yrkande 9, delvis).
Kostnaderna för ett genomförande av en registerbaserad FoB har tidigare beräknats till 260 miljoner kronor. Förnyade beräkningar av de medverkande myndigheterna visar att reformen kan bli betydligt dyrare. Regeringen har därför uppdragit åt RRV att granska förberedelserna inför folk- och bostadsräkningen och lämna förslag till kostnadsbegränsningar. Osäkerheten kring kostnaderna gör att regeringen vill avvakta resultatet av provverksamheten innan ytterligare större utbyggnader genomförs. Detta innebär att folk- och bostadsräkningen kommer att försenas upp till ett år.
Motionerna
I motion Fi412 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att mot bakgrund av senareläggningen av folk- och bostadsräkningen räcker det att börja fondera pengar nästa år. Motionärerna föreslår därför att något anslag inte förs upp för folk- och bostadsräkningen år 1997. I motion Fi509 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslås att regeringens förslag till anslag för folk- och bostadsräkningen för budgetåret 1997 dras ned från 70 miljoner kronor till 30 miljoner kronor (yrkande 1, delvis).
Finansinspektionen
De övergripande målen för Finansinspektionens verksamhet är att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott konsumentskydd.
A 6 Finansinspektionen
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 6 Finansinspektionen för budgetåret 1997 skall föras upp med 110 105 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en ökning med 9,8 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till 111 respektive 113 miljoner kronor.
Finansinspektionen tar för sin verksamhet ut tillsynsavgifter av de institut som står under inspektionens tillsyn. Därtill kommer ansökningsavgifter som tas ut vid prövning av olika typer av ärenden. Avgiftsinkomsterna, som tas upp på statsbudgetens inkomstsida, skall överensstämma med storleken på anslaget. Finansinspektionen genomförde under 1994 en genomgripande omorganisation och gjorde i samband med denna en översyn av verksamhetens innehåll och inriktning. Regeringen stöder den inriktning inspektionen valt för att effektivisera tillsynen över de finansiella instituten och ser med tillfredsställelse på det resultat som hittills uppnåtts. I en fördjupad anslagsframställning för 1997-1999 yrkar inspektionen på kraftigt utökade resurser avseende den operativa tillsynen. Mot bakgrund av senare års resurstillskott och den genomgripande omorganisationen av Finansinspektionens verksamhet aviserade regeringen i den senaste budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 8 s. 96) att ambitionsnivå och resursbehov för den finansiella tillsynen långsiktigt skulle analyseras i samband med den fördjupade prövningen av inspektionen för budgetåren 1997-1999. Regeringen tillsatte emellertid den 1 juni 1995 en kommitté med uppdrag att göra en översyn av rörelse- och tillsynsreglerna för kreditinstitut och värdepappersbolag (Banklagskommittén, Fi 1995:09, dir. 1995:106). Med beaktande av att verksamhetsbetingelserna för de finansiella företagen för närvarande är gynnsamma och att Banklagskommitténs analys inte bör föregripas, anser regeringen att den slutliga bedömningen av ambitionsnivå och långsiktigt resursbehov för den finansiella tillsynen bör anstå till dess kommittén avlämnat ett betänkande i saken. I avvaktan på den slutliga bedömningen av Finansinspektionens långsiktiga resursbehov bör emellertid inspektionen redan för budgetåret 1997 och de därpå nästföljande åren tilldelas medel för att höja ambitionsnivån i arbetet med att effektivisera den operativa tillsynen.
Motionen
I motion Fi502 av Bengt Harding Olson (fp) betonas att det nu är utomordentligt angeläget att förstärka finanstillsynen. Det arbete som inletts av inspektionen för att utveckla den operativa tillsynen måste ges uthålliga resurser och fullföljas. En adekvat operativ tillsyn - som säkerställer att inspektionen lever upp till internationellt sett god tillsynsstandard - förutsätter att Finansinspektionen ges ytterligare resurser. Resursbehovet uppgår till omkring 25 tjänster till en årlig kostnad om ca 17 miljoner kronor. Med hänvisning till det anförda hemställer motionären att riksdagen till utgiftsområde 2 anslag A 6 Finansinspektionen för budgetåret 1997 anvisar 17 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit eller således 127 105 000 kr.
Insättningsgarantinämnden
Insättningsgarantinämnden är ansvarig för administrationen av insättningsgarantisystemet. Myndighetens namn var tidigare Bankstödsnämnden. Nämnden hade fram till den 30 juni 1996 även till uppgift att hantera frågor om statligt stöd enligt lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut samt att förvalta statens ägande i Securumkoncernen och Nordbanken.
Insättningsgarantinämndens övergripande mål
Propositionen
Något övergripande mål har inte fastställts för den verksamhet som Insättningsgarantinämnden driver sedan den 1 juli 1996. I propositionen föreslås att det övergripande målet för Insättningsgarantinämndens verksamhet skall vara att på ett kostnadseffektivt sätt administrera insättningsgarantisystemet och skapa beredskap för att utbetalningar vid ersättningsfall kan göras korrekt inom de tidsramar som lagen om insättningsgaranti föreskriver (yrkande 3).
A 7 Insättningsgarantinämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 7 Insättningsgarantinämnden för budgetåret 1997 skall föras upp med 2 000 000 kr (yrkande 9, delvis). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till ca 1 miljon kronor för respektive år.
För år 1997 kan myndigheten enligt propositionen förutses komma att ägna sig främst åt följande uppgifter: - Fastställa och debitera avgifter som skall betalas av berörda institut. Inbetalda avgifter skall förvaltas av nämnden och placeras räntebärande i Riksgäldskontoret sedan nämndens förvaltningskostnader för garantin har räknats av. - Besluta om att insättningar som finns hos svenska och utländska instituts filialer skall omfattas av garantin. - Ingå och följa upp samarbetsavtal med utländska garantiordningar. - Vidta de åtgärder som krävs för att organisationen snabbt skall kunna förstärkas i händelse av ersättningsfall.
Riksgäldskontoret
Riksgäldskontorets huvuduppgift är att ta upp lån i Sverige och utlandet samt att förvalta statsskulden. Riksgäldskontoret tillhandahåller också in- och utlåning åt statliga myndigheter m.fl. Dessutom har Riksgäldskontoret till uppgift att verka för en god kassahållning inom statsförvaltningen, att utfärda vissa garantier samt att ha ett samordnande ansvar för den statliga garantiverksamheten.
Riksgäldskontorets internkontroll Propositionen Regeringen föreslår att särskild prioritet skall ges åt skärpt riskkontroll inom hela Riksgäldskontorets verksamhetsområde (yrkande 4, delvis).
Av propositionen framgår att Riksrevisionsverket har påtalat vissa brister i Riksgäldskontorets interna kontroll och riskhantering. För att få till stånd en bättre intern kontroll har Riksgäldskontoret upphandlat ett nytt finansadministrativt system och samtidigt lagt om rutinerna för upplåningsverksamheten. Dessutom har regeringen i Riksgäldskontorets instruktion infört nya föreskrifter om riskhantering och intern revision. I ett ändrat regleringsbrev för innevarande budgetår kräver regeringen vidare att Riksgäldskontoret redovisar vilka åtgärder som vidtas för att förbättra den interna revisionen och riskkontrollen inom kontorets hela verksamhetsområde. Regeringen avser att fortlöpande granska dessa åtgärder. Mot denna bakgrund anser regeringen att arbetet med att förstärka riskkontrollen inom främst upplåningsverksamheten bör ges hög prioritet.
A 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget A 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1997 skall föras upp med 83 348 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en ökning med 6,8 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader).
Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till 81,2 respektive 84,0 miljoner kronor.
I april 1996 beslöt regeringen att utöka Riksgäldskontorets låneram med 18,4 miljoner kronor för att ge kontoret möjlighet att finansiera ett nytt finans- administrativt system. Riksgäldskontorets samlade låneram uppgår därmed till 29,4 miljoner kronor. Den ökade upplåningen väntas leda till att kontorets kapitalkostnader ökar med 5,8 miljoner kronor per år under en femårsperiod. Enligt regeringens bedömning har Riksgäldskontoret små möjligheter att finansiera nya omfattande satsningar med omprioriteringar och fortsatt kraftiga rationaliseringar. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att Riksgäldskontorets anslag skall ökas med sammanlagt 6,5 miljoner kronor, räknat från realt oförändrad nivå. Härav är 4,2 miljoner kronor avsedda att finansiera kapitalkostnaderna för det nya finansadministrativa systemet. Resterande 2,3 miljoner kronor skall enligt propositionen ses som en engångsförstärkning under 1997 som Riksgäldskontoret bör kunna använda till att täcka ökade satsningar på riskkontroll och upplåning på hushållsmarknaden.
A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning Propositionen Regeringen föreslår att särskild prioritet skall ges åt en intensifierad upplåningsverksamhet på hushållsmarknaden i enlighet med vad som förordas under anslaget A 9 (yrkande 4, delvis), Vidare föreslår regeringen att ramanslaget A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1997 skall föras upp med 1 500 miljoner kronor (yrkande 9, delvis). Det är en ökning med närmare 280 miljoner kronor i förhållande till det väntade utfallet under kalenderåret 1996. Under såväl budgetåret 1998 som 1999 beräknas utgifterna uppgå till oförändrat 1 500 miljoner kronor.
Enligt vad regeringen uppger i propositionen är upplåningskostnaderna på hushållsmarknaden låga, även om hänsyn tas till de administrationskostnader som Riksgäldskontoret har i sammanhanget. Tillsammans understiger dessa kostnader den alternativa upplåningskostnaden på penning- och obligationsmarknaden. Marginalerna för upplåningen på hushållsmarknaden har emellertid minskat under senare år, vilket till en del sammanhänger med den blygsamma utvecklingen i upplåningsvolymer och marknadsandelar. Samtidigt har också provisionskostnaderna för hushållsupplåningen ökat, vilket sammanhänger med att återförsäljarna ställt krav på ökade försäljnings- och inlösenprovisioner för premieobligationer samt ökade provisioner för allemansspar. Bl.a. av detta skäl anser regeringen att det är önskvärt att upplåningen på hushållsmarknaden intensifieras för att statens upplåningskostnader varaktigt skall kunna begränsas. Om Riksgäldskontoret skall kunna dra till sig hushållens sparande bör kontoret arbeta aktivt med produktutbud, försäljningskanaler och marknadsföring, anser regeringen som finner det angeläget att Riksgäldskontoret utvecklar sin interna försäljningsorganisation i syfte att minska beroendet av konkurrerande försäljningskanaler. Trots den osäkerhet som finns om provisionskostnadernas utveckling anser regeringen att anslagsförbrukningen bör kunna begränsas till 1,5 miljarder kronor. Eventuella anslagsöverskridande skall i första hand täckas av den anslagskredit som fastställs för anslaget.
A 10 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet Propositionen Regeringen föreslår att ramanslaget A 10 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1997 skall föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr (yrkande 9, delvis).
Enligt tidigare uppställda mål skall verksamhetens kostnader täckas av dess intäkter, sett över en längre tidsperiod. Under anslaget redovisas delar av den statliga garantiverksamheten. Anslaget får användas för att täcka eventuella förluster dels till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg, dels till följd av statliga garantier som inte belastar annat anslag på statsbudgeten. Anslaget får även användas för att täcka eventuella förluster som uppkommer i samband med Riksgäldskontorets utlåning till statliga bolag. Lönekostnader och andra förvaltningskostnader som rör garantiverksamheten belastar anslaget A 8 Förvaltningskostnader. Övriga utgifter och kostnader skall emellertid täckas av verksamhetens intäkter, huvudsakligen influtna avgifter och återvunna medel. Eventuella överskott i verksamheten förs mot en inkomsttitel på statsbudgeten.
Enligt en av Riksgäldskontoret gjord bedömning av kreditvärdigheten hos kontorets garanti- och låntagare uppgick kontorets exponering mot kunder med kreditrisk till 102 miljarder kronor den 30 juni 1995. Härav hänförde sig 5 % till kunder som bedömdes ha svag kreditvärdighet. Projekten med svag kreditvärdighet utgörs huvudsakligen av garantier lämnade till östeuropeiska stater samt till projektinvesteringar i olika u- länder. Ett nytt högriskprojekt som tillkommit under 1995 är ett förlagslån till Haninge Holding AB. Det totala subventionsvärdet, dvs. otillräckligt garantiavgiftsuttag i förhållande till en uppskattad marknadsprissättning, bedöms ligga i intervallet 300-350 miljoner kronor.
Statens lokalförsörjningsverk
Statens lokalförsörjningsverk fungerar som stöd åt regeringskansliet samt statliga myndigheter i lokalförsörjningsfrågor. Myndigheten är uppdelad på en anslagsfinansierad stabsdel, vilken stöder regeringen, och en avgiftsfinansierad servicedel som på marknadsmässiga villkor tillhandahåller tjänster på lokalförsörjningsområdet till statliga myndigheter.
A 11 Statens lokalförsörjningsverk Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 11 Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1997 skall föras upp med 17 029 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en minskning med knappt 4 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till ca 17 miljoner kronor för respektive år.
I budgetpropositionen redovisar regeringen att anslagssparandet 1994/95 är betydande och att prognosen för 1995/96 pekar på att myndigheten inte kommer att utnyttja tilldelade anslagsmedel fullt ut. Som en konsekvens härav har regeringen dragit in 25 miljoner kronor av myndighetens anslagssparande som en besparing. Regeringen föreslår vidare att anslagsnivån för 1997 dras ner. Enligt regeringen visar årsredovisningen för 1994/95 att myndigheten kan fullfölja sina åtaganden med betydligt mindre resurser än vad riksdagen anvisade för budgetåret 1994/95.
A 12 Täckning av merkostnader för lokaler Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 12 Täckning av merkostnader för lokaler för budgetåret 1997 skall föras upp med 19 500 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en minskning med knappt 4 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till ca 24 miljoner kronor för respektive år.
De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler som staten är tvungen att fortsätta att hyra till dess avtalen går att avveckla. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att upplåta lokalerna i andra hand. Prognosen för innevarande budgetår visar att anslaget sannolikt kommer att överskridas. Regeringen anser att besparingsmålet för anslaget - 5 miljoner kronor årligen fram t.o.m. 1998 - fortsatt bör eftersträvas, trots att en minskning bedöms mycket svår att genomföra. Statens lokalförsörjningsverk kommer därför att få i uppdrag att verka för en tidigare avveckling av kontrakt och ytterligare ökning av andrahandsupplåtelser.
Nämnden för offentlig upphandling
De övergripande målen för Nämnden för offentlig upphandling (NOU) är att verka för att offentlig upphandling sker affärsmässigt, effektivt och i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU), EG:s rättssystem på området och WTO-överenskommelsen om statlig upphandling.
A 13 Nämnden för offentlig upphandling Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 13 Nämnden för offentlig upphandling för budgetåret 1997 skall föras upp med 6 348 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en ökning med 158 000 kr jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till 6,3 respektive 6,5 miljoner kronor.
Ekonomiska rådet
Ekonomiska rådet är ett organ knutet till Finansdepartementet. Rådet består av nationalekonomiska forskare förordnade på i normalfallet tre år av regeringen. Konjunkturinstitutets generaldirektör och forskningschef är adjungerade medlemmar. Ekonomiska rådets övergripande mål är att initiera forskning och utredningsarbete av särskilt intresse för den ekonomiska politikens utformning.
A 14 Ekonomiska rådet Propositionen
Regeringen föreslår att 1 705 000 kr anvisas till ramanslaget Ekonomiska rådet under år 1997 (yrkande 9, delvis). Det är i stort sett samma tilldelning som under budgetåret 1995/96 (för 12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till ca 1,7 miljoner kronor respektive år.
Regeringen anser att Ekonomiska rådets övergripande mål bör gälla även för budgetåret 1997 och att verksamheten bör fortsätta i nuvarande omfattning.
Motionen
I motion Fi510 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås att anslaget till Ekonomiska rådet dras in från den 1 januari 1997. Det ekonomiska rådet är enligt motionärerna ett exempel på ett mellanting mellan ett politiskt styrt utredningsorgan och en grupp opolitiskt obundna forskare - en konstruktion som förekommer också inom andra forskningsområden. Den oklarhet som sådana hybrider skapar om vem som i själva verket ansvarar för resultaten av forskningen är olycklig. Motionärernas uppfattning är att om Finansdepartementet vill få ett visst slags ekonomisk utredningsuppgift med ett klart politiskt syfte utförd bör denna utföras inom ramen för departementets ordinarie organisation. Handlar det om forskning där allmänhetens förtroende för att resultaten skall vara maximalt politiskt neutrala bör uppdragen kunna läggas ut som beställningar på fristående myndigheter som Konjunkturinstitutet eller Statistiska centralbyrån.
Kostnader för vissa nämnder m.m.
Från anslaget A 15 Kostnader för vissa nämnder m.m. betalas utgifter - i regel arvoden till ledamöter och ersättare m.m. - för Statens tjänstebostads-nämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Kontraktsdelegationen, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Nämnden för vissa pensionsfrågor, Statens utlandslönenämnd, Statens krigsförsäkringsnämnd och Statens krigsskadenämnd. Från anslaget betalas även Sveriges bidrag till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet.
A 15 Kostnader för vissa nämnder m.m. Propositionen
Regeringen föreslår att till det obetecknade anslaget A 15 Kostnader för vissa nämnder m.m. skall 1 552 000 kr anvisas för budgetåret 1997 (yrkande 9, delvis). För åren 1998 och 1999 beräknas utgifterna bli realt oförändrade.
Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är hur arbetsbelastningen påverkar antalet sammanträden vid nämnderna eftersom de flesta arvoden utgår per sammanträde. Regeringen har i sin bedömning av anslagets storlek bl.a. beaktat höjda arvoden samt att Statstjänstemannanämnden inte längre belastar anslaget. Dessutom har Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd och Prövningsnämnden för bankstödsfrågor upphört.
Bokföringsnämnden
De övergripande målen för Bokföringsnämnden är att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisningar. Nämnden skall också utarbeta allmänna råd inom sitt ansvarsområde.
A 16 Bokföringsnämnden Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 16 Bokföringsnämnden för budgetåret 1997 skall föras upp med 4 468 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en höjning med omkring 100 000 kr jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till 4,4 respektive 4,5 miljoner kronor.
Regeringen anser att målen för Bokföringsnämndens verksamhet måste anses uppfyllda. Regeringen har inga invändningar mot den omprioritering som nämnden behövt göra på grund av bl.a. arbetet med den nya redovisnings- lagstiftningen eller i övrigt mot den bedrivna verksamheten. Medelsbehovet för kommande år har beräknats vara oförändrat, bortsett från den generella besparingen på statlig konsumtion.
Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed
Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed har bildats gemensamt av staten genom Bokföringsnämnden, Föreningen Auktoriserade Revisorer och Sveriges Industriförbund.
A 17 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed Propositionen
Regeringen föreslår att det obetecknade anslaget A 17 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1997 skall föras upp med 800 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en ökning med 200 000 kr jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader) För åren 1998 och 1999 har regeringen beräknat oförändrade resurser.
Ökningen motiveras med att det skett och kommer att ske omfattande förändringar på redovisningslagstiftningens område.
Utvecklingsarbete
Anslaget A 18 Utvecklingsarbete används bl.a. för att bekosta utvecklingsarbete avseende styrning, budgetering och redovisning av statens inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.
A 18 Utvecklingsarbete Propositionen
För budgetåret 1997 föreslås till A 18 Utvecklingsarbete ett ramanslag på 32 570 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en minskning med 5 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader). För budgetåren 1997 och 1998 beräknas oförändrade resurser. Vidare föreslår regeringen att riksdagen medger att den utgående reservationen från det under sjunde huvudtiteln budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget D 5 Utvecklingsarbete förs till detta anslag (yrkande 5).
Kammarkollegiet Propositionen
Det övergripande målet för Kammarkollegiets myndighetsuppgifter är en konsekvent rättstillämpning samt en snabb och korrekt handläggning av ärenden, med en lämplig avvägning av resurser. För uppdragsverksamheten är det övergripande målet att denna skall utföras enligt marknadsmässiga principer och med full kostnadstäckning.
A 19 Kammarkollegiet Propositionen
För budgetåret 1997 föreslår regeringen att ramanslaget A 19 Kammarkollegiet för budgetåret 1997 skall föras upp med 22 277 000 kr (yrkande 9, delvis). Det är en minskning med knappt 700 000 kr jämfört med budgetåret 1995/96 (12 månader). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till 22,9 respektive 23,7 miljoner kronor.
Kammarkollegiet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Sedan budgetåret 1994/95 har anslaget totalt minskats med 3 miljoner kronor, vilket motsvarar 11 %. Sammantaget bedömer regeringen att Kammarkollegiet har åstadkommit ett tillfredsställande verksamhetsresultat. De övergripande målen har i allt väsentligt uppnåtts.
Kontrollfunktionen i staten
A 20 Kontrollfunktionen i staten Propositionen
För budgetåret 1997 föreslås att 100 miljoner kronor förs upp på ett nytt reservationsanslag A 20 Kontrollfunktionen i staten (yrkande 9, delvis). För åren 1998 och 1999 bör enligt regeringen 120 respektive 125 miljoner kronor beräknas.
I den ekonomiska vårpropositionen (1995/96:150) aviserades att regeringen avsåg att föreslå riksdagen att särskilda resurser skulle avsättas för att möjliggöra en förstärkning av kontrollfunktionen i staten. I budgetpropositionen anför regeringen att det för den offentliga sektorns legitimitet är av fundamental betydelse att de skatter som statsmakterna beslutat om inbetalas, och att bidrag av olika slag utbetalas endast till dem som är berättigade till bidrag och då med rätt belopp. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att säkerställa att så sker. För att hålla samman regeringens fortsatta insatser har en arbetsgrupp bildats inom Finansdepartementet. Åtgärder som initieras skall utmynna i förslag till konkreta förändringar i regelverk, organisations- och systemändringar, försöksverksamhet och liknande. För att snabbt uppnå önskvärda resultat bedömer regeringen det nödvändigt att särskilda medel i form av projektbidrag tillförs berörda organisationer för att stärka kontrollfunktionen.
Tidsbegränsade åtaganden
B 1 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån
Enligt förordningen (1973:499) om bostadsanskaffningslån med statlig garanti till statstjänstemän m.fl. har under vissa förutsättningar lån med statlig garanti kunnat medges för förvärv av bostadsrätt eller för kontantinsats vid villaköp. Från anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma till följd av att den statliga garantin behöver tas i anspråk. Anslaget disponeras av Kammarkollegiet. Regeringen har upphävt förordningen om bostadsanskaffningslån. Fr.o.m. den 1 januari 1992 beviljas inga nya lån. Förordningen gäller dock för lån som har beviljats dessförinnan. Propositionen
Regeringen föreslår att det obetecknade anslaget B 1 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budgetåret 1997 skall föras upp med 200 000 kr (yrkande 9, delvis). Medelsbehovet beräknas vara oförändrat under budgetåren 1998 och 1999.
B 2 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet
Anslaget Åtgärder för att stärka det finansiella systemet infördes i samband med finanskrisen. Det belastas med kostnaderna för bankstödet samt med de kostnader som kunnat uppstå till följd av att staten måste infria garantiåtaganden gentemot Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, samt Venantius. Även inkomster i form av garantiavgifter m.m. bokförs på anslaget. Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 2 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet för budgetåret 1997 skall föras upp med 205 000 000 kr (yrkande 9, delvis). Medelsbehovet under budgetåren 1998 och 1999 beräknar regeringen till 140 miljoner kronor respektive år.
Medel anvisades tidigare över ett s.k. 1 000-kronorsanslag, men föreslås från årsskiftet täckas av ett ramanslag i enlighet med de nya budgeteringsprinciperna. Intäkterna under budgetåret har uppgått till ca 4,1 miljarder kronor och utgörs i huvudsak av utdelning från Nordbanken. Kostnaderna, ca 400 miljoner kronor, består till övervägande del av räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret avseende finansieringen av Securum och Retriva. Intäkterna från försäljningen av aktier i Nordbanken motsvarande 6,4 miljarder kronor har redovisats under inkomsttitel. Vid beräkningen av anslaget har bl.a. beaktats en rad förändringar som har att göra med det nya garantisystemet i staten, bruttoredovisningsprincipen samt med nya former för förvaltningen av statens ägande i Nordbanken och Securum och för förvaltningen av lämnade garantier avseende Securum (inkl. Retriva).
B 3 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken
Anslaget Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken belastas med kostnader som uppkommer vid förberedelser för och genomförande av försäljning av statens aktier i Nordbanken. Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 3 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken för budgetåret 1997 skall föras upp med 100 000 000 kr (yrkande 9, delvis).
Medel anvisades tidigare över ett s.k. 1 000-kronorsanslag, men föreslås från årsskiftet täckas av ett ramanslag i enlighet med de nya budgeteringsprinciperna. Under hösten 1995 såldes 34,5 % av statens aktier i Nordbanken. För det fall att beslut fattas om ytterligare försäljning under budgetåret 1997 budgeteras 100 miljoner kronor för detta ändamål.
B 4 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag B 4 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB för budgetåret 1997 skall föras upp med 60 000 000 kr (yrkande 9, delvis).
Anslaget är avsett att användas för kostnader som uppkommer vid förberedelser för och genomförande av försäljning av statens aktier i Stadshypotek AB.
B 5 Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken Propositionen
Svenskt medlemskap i Europeiska investeringsbanken följer automatiskt med medlemskap i Europeiska unionen. Sveriges kapitalandel uppgår till 2 026 miljoner ecu vilket motsvarar 16 998 miljoner kronor. De sammanlagda inbetalningarna som Sverige skall göra till banken uppgår till drygt 508 miljoner ecu vilket motsvarar 4 262 miljoner kronor, av vilket 402,4 miljoner ecu (motsvarande 3 376 miljoner kronor) har avsatts under budgetåren 1994/95 och 1995/96. Inbetalningarna skall vara avslutade vid utgången av 1998. Under budgetåret 1997 skall två delbetalningar om sammanlagt ca 102,4 miljoner ecu göras. Med hänsyn till eventuella förändringar i kronans värde i förhållande till ecu föreslår regeringen att ett ramanslag på 860 000 000 kr anvisas för detta ändamål (yrkande 9, delvis). Medelsbehovet för 1998 beräknar regeringen till 3,6 miljoner ecu vilket motsvarar 30 miljoner kronor.
Riksdagens revisorer
C 1 Riksdagens revisorer
Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet. Uppgiften är till övervägande delen av förvaltningsrevisionell karaktär, och syftet med revisorernas granskning är att främja ett effektivt utbyte av de statliga insatserna. Dessutom granskar revisorerna som externrevisorer Riksbanken, den inre riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Propositionen
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att Riksdagens revisorer för budgetåret 1997 beviljas ett ramanslag om 16 151 000 kr (yrkande 9, delvis).
Förslaget innebär en höjning med drygt 1 900 miljoner kronor jämfört med 1995/96 års anslag (räknat på 12 månader). I höjningen har inräknats kompensation för höjda arvoden till revisorerna. Vidare föreslås kompensation för ökad hyreskostnad.
För budgetåret 1998 och 1999 beräknas medelsbehovet till 16,7 respektive 17,2 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2
Utskottet gör i detta avsnitt en samlad bedömning av fördelningen av medel på anslag inom utgiftsområdet samt redovisar sitt ställningstagande till här aktuella förslag. Ställningstagandet skall enligt riksdagsordningen 5 kap. 12 § göras genom ett beslut. Utskottet vill erinra om att riksdagens beslut om ram för utgiftsområde 2 (bet. 1996/97:FiU1, rskr. 53) innebär en restriktion för behandlingen av anslagen. Utgifterna får högst uppgå till 3 807 556 000 kr.
I betänkande 1996/97:FiU1 kunde utskottet konstatera (s. 153) att de myndigheter och insatser som finansieras inom utgiftsområdet har en mycket betydelsefull roll för en väl fungerande och effektiv statsapparat. Eftersom antalet myndigheter är stort och deras verksamhet har skiftande karaktär hänvisas i propositionen till de resultatbedömningar som görs under respektive anslag. En utvecklad sammanfattande resultatredovisning för utgiftsområdet i sin helhet finns således inte i propositionen. Utskottet uttryckte i betänkandet förståelse för att detta heller inte kan göras på ett enkelt sätt. Detta förhållande försvårar emellertid samtidigt ställningstagandena till såväl den totala resurstilldelningen för utgiftsområdet som till avvägningen mellan olika anslag inom utgiftsområdet. Enligt utskottet bör strävan i det fortsatta utvecklingsarbetet vara att ta ytterligare steg mot att belysa hur väl de insatta resurserna uppfyller de mål som riksdagen ställer upp för olika verksamhetsområden inom utgiftsområdet liksom för de olika myndigheterna och deras verksamhet.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till anslag för Statistiska centralbyrån (SCB), men vill i anslutning härtill göra följande tillägg. Av propositionen framgår att EU kommer att ställa ytterligare krav på en utvidgning av EU-statistiken. Det är emellertid i dagsläget svårt att ange hur stor del av SCB:s anslag som kan komma att utnyttjas för detta ändamål. SCB beräknar att produktionskostnaden för EU-statistiken för år 1997 kan komma att öka med 10 miljoner kronor. Enligt Finansdepartementet pekar den senaste informationen mot att detta belopp kan vara något för högt. Vid bestämningen av förslaget till anslag för SCB har emellertid inte några medel avsatts för nytillkommande EU-statistik. Regeringens förslag innebär att kraven på ny EU- statistik måste mötas med besparingar inom andra statistik- områden. Utskottet utgår ifrån att regeringen informerar riksdagen ifall SCB tvingas till påtagliga kvalitetsförsämringar inom viktiga områden av den officiella statistiken.
Utskottet vill med anledning av yrkandena om könsuppdelad statistik i motionerna Fi212 (v) och Fi509 (mp) anföra följande. De i motionerna framställda kraven på en utbyggd jämställdhetsstatistik kan ge intryck av att denna statistik är lågprioriterad. Så är dock inte fallet. 1994 års nationella handlingsplan för jämställdhetspolitik (prop. 1993/94:147) resulterade för statistikens del i att: - Jämställdhetsstatistik klassificerades som officiell statistik våren 1994. - I förordningen om den officiella statistiken (ändring 1994:1108) infördes en ny paragraf, 10 §, med lydelsen Individbaserad officiell statistik skall, när inte särskilda skäl talar däremot, vara könsuppdelad . Vid SCB har ett särskilt program inrättats bestående av fyra handläggare som arbetar med jämställdhetsstatistiken. Arbetet finansieras till hälften via anslag (ca 1,5 miljoner kronor) och till hälften via uppdrag. Inom anslagsramen finansieras programmet Information och uppföljning vad gäller tillämpningen av 10 §. Programmet utvecklar därutöver metoder för hur stati-stik skall produceras och presenteras för att kunna belysa olika frågor ur ett jämställdhetsperspektiv. En kartläggning av hur väl den officiella statistiken följer kravet på könsuppdelad individstatistik pågår med en genomgång av i första hand SCB:s egen officiella statistik. De brister som upptäcks åtgärdas. För all SCB:s individstatistik insamlas uppgift om kön. Statistiken redovisas också regelmässigt könsuppdelad. För urvalsundersökningar presenteras dock statistiken för små redovisningsgrupper inte alltid könsuppdelad på grund av att den statistiska osäkerheten blir för stor. Allt dataunderlag från undersökningarna, inklusive Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) och Hushållens inkomster (HINK), kan analyseras ur ett jämställdhetsper- spektiv. Utskottet noterar också att av SCB:s fördjupade anslagsframställning för åren 1997-1999 framgår att de besparingskrav som lagts på SCB i budgetbehandlingen inte kommer att innebära några ambitionssänkningar vad gäller arbetet med programmet för Jämställdhetsstatistik. Utskottet konstaterar med det anförda att ett intensivt arbete pågår med att utveckla jämställdhetsstatistiken. Utskottet avstyrker motionerna Fi212 (v) yrkandena 18 och 19 samt Fi509 (mp) yrkande 9.
Utskottet vill beträffande förslaget i motion Fi509 (mp) om miljöräkenskaper erinra om att arbetet med framtagandet av ett miljöräkenskapssystem i Sverige och i de länder som arbetar med motsvarande projekt kommer att ta tid. Arbetet med miljöräkenskaperna utvecklas enligt utskottets mening positivt. Konjunkturinstitutet (KI) och SCB kommer vid årsskiftet att presentera två delrapporter rörande dels en värdering av skadorna av kväveutsläppen (KI), dels en lägesrapport om de fysiska miljöräkenskaperna (SCB). I det korta perspektivet kommer emellertid ingen heltäckande miljöjusterad nationalprodukt att kunna tas fram. Arbetet inriktas alltjämt mycket på forskning och metodutveckling. Det bör framhållas att arbetet med att bygga ett användbart miljöräkenskapssystem måste ses som ett långsiktigt projekt. Utskottet delar regeringens uppfattning att Konjunkturinstitutets anslag för år 1997 bör förstärkas med 1,25 miljoner kronor varav ca hälften av denna förstärkning skall utnyttjas för arbetet med miljöräkenskaperna. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi509 (mp) yrkande 10.
Beträffande anslaget Folk- och bostadsräkning vill utskottet anföra följande. I propositionen föreslås att i avvaktan på RRV:s utredning de 70 miljoner kronor som beräknats för år 1997 tills vidare skall disponeras av regeringen. Utskottet delar regeringens uppfattning att vissa grundläggande förberedelser måste vidtas under år 1997 för att även en senarelagd räkning skall vara möjlig att genomföra. Det innebär att en del av det föreslagna anslaget kommer att utnyttjas under nästa år. I detta sammanhang bör också nämnas att EU förbereder bestämmelser som innebär att medlemsländerna skall genomföra folk- och bostadsräkningar under våren 2001. Som framgår av propositionen avser regeringen att återkomma till riksdagen när resultatet av provverksamheten föreligger. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi412 (m). Miljöpartiet reducerar anslaget till folk- och bostadsräkningen till 30 miljoner kronor. Miljöpartiet avvisar riksdagens tidigare beslut att inrätta ett lägenhetsregister. Utskottet vill framhålla att avsikten med att upprätta ett lägenhetsregister är att SCB skall få möjlighet att i likhet med flera länder i Europa kunna genomföra en registerbaserad FoB i stället för en blankett-FoB. Kostnaden för en blankett-FoB uppgår till minst 300 miljoner kronor medan kostnaden för en motsvarande register-FoB kan beräknas till ca 10 miljoner kronor. Utskottet avstyrker med det anförda Miljöpartiet de grönas förslag i motion Fi509 (yrkande 1 i denna del) att reducera 1997 års anslag till Folk- och bostadsräkningen till 30 miljoner kronor.
Beträffande Finansinspektionen vill utskottet med anledning av motion Fi502 (fp) anföra att riksdagen tidigare konstaterat att Finansinspektionen vidtagit omfattande åtgärder för att förbättra sina möjligheter att utföra en effektiv operativ och finansiell tillsyn (bet. 1993/94:NU18, rskr. 327 och bet. 1995/96:NU23, rskr. 285). Formerna för det framtida tillsynsarbetet övervägs för närvarande inom ramen för Banklagskommitténs arbete. Utskottet anser liksom regeringen att Banklagskommitténs analys inte bör föregripas. Den slutliga bedömningen av ambitionsnivå och långsiktigt resursbehov för den finansiella tillsynen bör därför anstå till dess kommittén avlämnat ett betänkande i saken. Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi502 (fp).
Vad gäller Insättningsgarantinämnden anser utskottet i likhet med regeringen att det övergripande målet för verksamheten inom Insättningsgarantinämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med regeringens förslag. Yrkande 3 i propositionen tillstyrks därmed.
Utskottet vill beträffande Riksgäldskontoret anföra följande. Finansutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning för Riksgäldskontorets förvaltnings- och upplåningskostnader (anslagen A 8 och A 9), ej heller till att kontorets garantiverksamhet (anslag A 10) förs upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Liksom regeringen anser utskottet att det är angeläget att Riksgäldskontorets interna kontroll stramas upp. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en närmare redovisning av de åtgärder som vidtagits för att tillgodose detta krav. Utskottet delar också regeringens bedömning att hushållsupplåningen bör ges ökad prioritet på det sätt som regeringen föreslagit (yrkande 4).
Beträffande Ekonomiska rådet och förslaget i motion Fi510 (v) att avveckla rådet vill utskottet anföra följande. Våren 1993 avstyrkte utskottet (bet. 1992/93:FiU21 s. 3) en motion från Vänsterpartiet med samma innebörd som i det nu aktuella yrkandet. Som utskottet ser det är Ekonomiska rådets roll som initiativtagare till forskning och som länk mellan Finansdepartementet resp. Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forskningen betydelsefull. Det råder heller ingen oklarhet, vilket motionärerna hävdar, om att det är den enskilde forskaren som ansvarar för de slutsatser som redovisas i Ekonomiska rådets rapporter. Utskottet avstyrker motion Fi510 (v) yrkande 1.
Beträffande anslaget Utvecklingsarbete tillstyrker utskottet yrkande 5 i propositionen att riksdagen medger att den utgående reservationen på reservationsanslaget D 5 Utvecklingsarbete under sjunde huvudtiteln förs till ram- anslaget A 18 Utvecklingsarbete.
Beträffande anslaget till Riksdagens revisorer vill utskottet först erinra om den av talmanskonferensen tillsatta Revisionsutredningen. Enligt utredningens direktiv blir en central del av utredningens arbete att överväga vilka totala resurser ställt i relation till uppgifter om ambitionsnivå som bör avdelas för den statliga revisionen. Vidare skall utredningen avväga hur dessa skall fördelas mellan Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer. I budgetpropositionen föreslås att kompensation med 475 000 kr skall utgå för den merkostnad som belastade Riksdagens revisorers anslag under budgetåret 1995/96 som en följd av höjningen av revisorernas arvoden. Riksdagen beslutade i december 1995 (förs. 1995/96:RFK3, bet. 1995/96:KU3, rskr. 88-89) om en höjning av arvodena för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ samt av tilläggsarvodet för uppdrag som vice talman, ordförande och vice ordförande i utskott. I den budgetsanering som har varit nödvändig att genomföra de senaste åren har riksdagen ställt sig bakom sparkraven på statlig konsumtion. En utgångspunkt för besparingarna har varit att samtliga myndigheters anslag fram till budgetåret 1998 skall reduceras med 11 % (prop. 1994/95:100 bil. 1, bet. 1994/95:FiU10, rskr. 179). Utskottet vill framhålla att mot bakgrund av de besparingar som varit nödvändiga att genomföra inom stora delar av den offentliga verksamheten bör anslagsprövningen också för riksdagens myndigheter präglas av stor återhållsamhet. När det specifikt gäller myndigheternas kostnader för lokaler innebär det system som sedan några år tillämpas med ett samlat anslag för en myndighets kostnader att någon särskild kompensation för hyreshöjningar normalt inte skall utgå. Den lokalkostnadsnivå som lokalhållaren, i detta fall riksdagens förvaltningskontor, avser att ta ut år 1997 för de lokaler som Riksdagens revisorer disponerar överensstämmer med vad som tillämpas för övriga statliga myndigheter med motsvarande läge och standard. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet att Riksdagens revisorer för år 1997 erhåller medel i enlighet med riksdagens förvaltningsstyrelses förslag.
Vad avser övriga förslag till anslag inom utgiftsområde 2 i budgetpropositionen har utskottet inget att erinra om dessa. Sammantaget ställer sig utskottet således bakom regeringens förslag till fördelning av medel inom utgiftsområdet, varför yrkande 9 i budgetpropositionen tillstyrks. Detta innebär att utskottet inte kan ställa sig bakom förslagen i motionerna Fi509 (mp) yrkande 1 i denna del och Fi510 (v) yrkande 2. Utskottet kan inte heller förorda en omfördelning av det slag som föreslås i motion Fi505 (fp) mellan Statskontorets anslagssparande och en ökning av Riksrevisionsverkets resurser för budgetåret 1997.
Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att utskottet inte har något att erinra mot propositionsförslagen och därför tillstyrker propositionen (yrkandena 3-5 och 9). Utskottet har ovan avstyrkt motionerna Fi212 (v) yrkandena 18 och 19, Fi412 (m), Fi502 (fp), Fi505 (fp), Fi509 (mp) yrkandena 1, 9 och 10 samt Fi510 (v).
Utgiftsområde 2 åren 1998-1999 Motionen
I motion Fi509 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 2 för budgetåren 1998 och 1999 (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. I juni fastställde riksdagen utgiftstak för staten för år 1997, 1998 och 1999 i samband med behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen 1996 (prop. 1995/96:150, bet. FiU10, rskr. 304). I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag till medelstilldelning för år 1997 för de olika anslagen och redovisar dessutom hur den beräknar utvecklingen av de olika anslagen för åren 1998 och 1999. Regeringen begär emellertid inte något godkännande av riksdagen för den beräkningen. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu ta ställning till beräkningen av de olika anslagen för kommande år. Beslut om anslagstilldelning för 1998 och 1999 kommer att ske under budgetberedningarna 1997 respektive 1998. Vad utskottet här anfört innebär att motion Fi509 (mp) yrkande 2 avstyrks.
Övriga frågor
Revisions- och redovisningsfrågor
Uppföljning av ESO-rapport om utvärderingar Motionen
I motion Fi901 av Maud Ekendahl och Ulla Löfgren (m) behandlas slutsatserna i rapporten Kan myndigheter utvärdera sig själva? (Ds 1996:36) från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Enligt rapporten är kvaliteten på myndigheternas utvärderingar av den egna verksamheten ofta dålig - både när det gäller metod och resultat - och resonemang om ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet i den granskade verksamheten saknas ofta helt. I motionen hävdas att det är rimligt att effekterna av de enligt motionärerna enorma summor som slussas ut via olika myndigheter granskas. I motionen anförs att Riksrevisionsverket bör få i uppdrag att utföra en uppföljning av ESO- rapporten.
Utskottet
Utskottet vill inledningsvis erinra om att utskottet flera gånger tidigare har framhållit att de nya formerna för att styra den statliga verksamheten liksom den förändrade budgetprocessen ställer ökade krav på uppföljning, utvärdering och revision (t.ex. bet. 1995/96:FiU10 s. 136). Den aktuella ESO-rapporten är ett viktigt bidrag till diskussionen om myndigheternas självutvärderingar. Rapporten reser bl.a. frågor om hur utvärderingsprocessen skall kunna förbättras och kvaliteten på självutvärderingarna höjas. Enligt förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. skall årsredovisningarna bl.a. bestå av en resultatredovisning. Myndigheterna skall redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de mål och i enlighet med de krav på återrapportering som regeringen har angivit i regleringsbrev eller i något annat beslut. Vidare beslutar regeringen varje år vilka verksamheter som skall genomgå fördjupad prövning. Underlag för fördjupad prövning skall bl.a innehålla en sammanfattande resultatanalys. I resultatanalysen skall verksamheten utvärderas och redovisas i förhållande till de mål för verksamheten som regeringen fastställt. Arbetet med att fortlöpande förbättra resultatstyrningen bör enligt utskottets uppfattning fortsätta. Utskottet har inhämtat att den aktuella ESO-rapporten har uppmärksammats inom Finansdepartementet och beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Någon riksdagens åtgärd är därmed inte påkallad. Med det anförda avstyrks motion Fi901 (m).
Riksrevisionsverkets granskning av myndigheters regelgivning Motionen
Enligt motion Fi508 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) pressas näringslivet, särskilt de mindre företagen, hårt av den ökande strömmen av lagar och regler. Inte minst gäller detta regler från myndigheter. Motionärerna erinrar om att en myndighet numera i en s.k. problem- och konsekvensanalys skall utreda kostnadsmässiga och andra konsekvenser av föreskrifter och allmänna råd innan myndigheten beslutar om en regel. Bland andra Riksrevisionsverket (RRV) skall ges tillfälle att yttra sig över utredningen. Enligt vad som anförs i motionen uppvisar RRV:s arbete brister. Verkets handläggning består till övervägande del i att för statistiska ändamål registrera de konsekvensutredningar som ges in från de aktuella myndigheterna. Någon faktisk granskning av utredningens innehåll sker sällan, enligt vad som anförs i motionen. Motionärerna framhåller att för att nå syftet med reformen krävs att RRV:s arbete sker med ökade insatser och högre prioritet. RRV bör ges möjlighet att intensifiera de insatser som reformen förutsatte vad avser tillsyn, utbildning, rådgivning och metodutveckling.
Utskottet
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Kravet på myndigheterna att göra konsekvensutredningar som belyser en regels kostnadsmässiga och andra konsekvenser har funnits sedan länge; inom regeringskansliet i interna cirkulär och hos myndigheterna i den tidigare begränsningsförordningen. Kravet finns numera i verksförordningen (1995:1322). I Riksrevisionsverkets anvisningar sägs bl.a. att utformningen av en regel och dess tillsyn bör idealt sett spegla en medveten avvägning mellan å ena sidan behovet av samhällsekonomiskt motiverade regler och å andra sidan eventuella negativa effekter. Så upplevs inte alltid regelverken i dag. Genom kraven på konsekvensutredningar av regler vill regering och riksdag få bättre kontroll över de effekter som reglerna medför. Konsekvensutredningen klarlägger i förväg olika slag av kostnader och andra konsekvenser för att beslutsunderlaget skall bli så bra som möjligt. De som berörs av reglerna skall ges tillfälle att yttra sig över konsekvensutredningen, liksom över själva sakfrågan, dvs. om en regel är den rätta lösningen på det bakomliggande problemet. Riksrevisionsverket är tillsynsmyndighet för myndigheternas regelgivning. RRV skall utveckla metoder för konsekvensutredningar av regelförslag och följa tillämpningen. I dialogen mellan RRV och myndigheterna kan olika problem vad gäller tillämpningen av kravet på konsekvensutredningar och eventuella behov av förenklingar i förfarandet uppmärksammas. Inom RRV utreds för närvarande om konsekvensutredningar och granskning av dessa är rätt metod för att uppnå de avsedda syftena. RRV:s utredning kan förväntas bli klar i mars 1997. Utskottet finner inte någon riksdagens åtgärd påkallad och avstyrker därmed motion Fi508 (kd, m, c, fp).
Statlig bokföringsnämnd Motionen
I motion Fi917 av Margit Gennser (m) erinras om att det privata näringslivets redovisningspraxis är utförligt normerad, bl.a. genom den statliga bokföringsnämnden. Enligt motionären förekommer inte motsvarande normverksamhet på det statliga området trots att statens verksamhet är mycket omfattande. Uppgiften att verka för en god och enhetlig statlig redovisning genom att föreskriva normer/regler för god statlig redovisningssed bör, enligt motionären, i första hand inte ankomma på RRV utan åligga annan myndighet, t.ex. Statskontoret. RRV skall svara för kontrollen att god statlig redovisningssed följs och också i sitt arbete ge impulser för förbättringar och vidareutveckling.
Utskottet
Utskottet vill erinra om att Riksrevisionsverkets föreskrifter är normerande när det gäller statlig redovisning. Enligt regleringsbrevet för RRV skall RRV:s prestationer i form av utbildning, råd och stöd vara inriktade på att skapa sådana förutsättningar att myndigheterna kan åstadkomma en redovisning som är tillförlitlig och rättvisande samt ändamålsenlig för såväl statsmakterna som myndigheterna själva. Lag, förordning och föreskrifter är tvingande för myndigheterna. Myndigheterna måste således följa föreskrifterna från RRV. Vid RRV finns ett särskilt råd för redovisningsfrågor. Rådet skall ge generaldirektören de råd som behövs för att genom föreskrifter främja utvecklingen av god redovisningssed i myndigheternas redovisning. Rådet utses av regeringen och har kompetens från såväl privat som statlig sektor. Vidare vill utskottet erinra om att RRV:s revision skall bedrivas oberoende även i förhållande till den normerande verksamheten vid verket. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Fi917 (m).
Kontroll av statliga och kommunala aktiebolag Motionen
Enligt motion Fi918 av Margit Gennser (m) har under de senaste åren en rad brister i kontrollen av statlig och kommunal verksamhet uppmärksammats. Samtidigt har beslut tagits om en särskild finanspolis för att stävja ekonomisk brottslighet inom den privata sektorn. För att åtgärder rörande den privata sektorn skall vinna i trovärdighet krävs enligt motionären att icke korrekt handhavande av offentliga medel i statliga och kommunala bolag också beivras. Ett sätt att komma åt problemet är enligt motionären att inrätta en särskild kontroll- och revisionsmyndighet som har till uppgift att kontrollera att statliga och kommunala bolag inte överskrider sina befogenheter. Motionären framhåller att den föreslagna kontrollfunktionen är ytterligt viktig eftersom ägarfunktionen i de offentligt ägda bolagen är mycket vag och ofta svagt utvecklad. I motionen anförs vidare att man inom regeringen nu under lång tid avsett att skapa en statlig ägarpolicy och nya funktioner för att denna skall tillämpas. Enligt motionären har i praktiken dock inte mycket hänt. En särskild kontrollmyndighet avsedd att kontrollera statliga och kommunala bolag skulle sannolikt påskynda statens ägarpolicy i statliga bolag i de fall nu staten skall engagera sig i en sådan verksamhet.
Utskottet
Utskottet vill erinra om att medrevisor från Riksrevisionsverket utses i statliga aktiebolag i de fall det stipuleras i bolagsordningen eller om bolagsstämman så beslutar. Vidare finns en lag (1987:519) om RRV:s granskning av statliga aktiebolag och stiftelser. Av denna framgår att RRV får granska den verksamhet staten bedriver i form av aktiebolag, om verksamheten är reglerad i författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. De aktiebolag som RRV granskar med stöd av nämnda lag är skyldiga att på begäran av RRV lämna verket de upplysningar som behövs om den granskade verksamheten. Inom RRV finns en särskild funktion för att samordna och befrämja hög kvalitet av revisionen av statliga bolag. Revisorerna från RRV har en särskild kompetens för att fokusera granskningen kring befogenhetsfrågor. Vidare vill utskottet erinra om de huvudprinciper för förvaltningen av statens företagsägande som riksdagen beslutade om våren 1996 (prop. 1995/96:141, bet. NU26, rskr. 302): - Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning. - Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta erforderliga åtgärder för att företaget skall uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi918 (m).
Huvudman för den statliga förvaltningsrevisionen Motionen
I motion Fi902 av Lars Tobisson m.fl. (m) föreslås att Riksrevisionsverkets avdelning för effektivitetsrevision skall föras över till Riksdagens revisorer (yrkande 1). Inte minst i ett läge när det allmänt bedöms viktigt att riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering intensifieras blir det betydelsefullt om resultatet av den statliga förvaltningsrevisionens arbete direkt kan komma riksdagen och dess utskott till del. Därmed läggs effektivitetsrevisionen under parlamentet på samma sätt som i de flesta andra västliga demokratier. Den nuvarande utformningen av den statliga revisionen med ett resursstarkt riksrevisionsverk och ett resurssvagt Riksdagens revisorer är enligt motionärernas uppfattning inte en lämplig ordning. Uppläggningen strider bl.a. mot vedertagna revisionsprinciper, nämligen att den vars verksamhet skall granskas inte ens skall kunna misstänkas kunna styra granskningen. Med motionärernas förslag blir förvaltningsrevisionen i formellt hänseende helt fristående och oberoende av regeringen.
Utskottet
Utskottet vill erinra om att ett yrkande med identisk innebörd behandlades i det av riksdagen godkända betänkandet 1994/95:FiU9 (rskr. 280). Riksdagsutredningen föreslog i sitt betänkande Reformera riksdagsarbetet! (1993/94:TK1) en väsentlig utbyggnad av Riksdagens revisorers kansli. Vid behandlingen av Riksdagsutredningens förslag godtog konstitutionsutskottet och riksdagen endast den första utbyggnadsetappen av tre föreslagna. Konstitutionsutskottet föreslog att en närmare utredning skulle företas av den föreslagna utbyggnaden av Riksdagens revisorers kansli och av relationen och rollfördelningen mellan Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket (1993/94:KU18, rskr. 424-427). Revisionsutredningen arbetar för närvarande. Enligt de av talmanskonferensen utfärdade direktiven blir en central del i utredningsarbetet att överväga vilka totala resurser ställt i relation till uppgifter om ambitionsnivå som bör avdelas för den statliga revisionen och avväga hur dessa skall fördelas mellan RRV och Riksdagens revisorer. En annan viktig uppgift för utredningen blir att ta ställning till avgränsningar och samverkansformer mellan de båda myndigheterna. Utredningen kan förväntas avge sitt huvudbetänkande före halvårsskiftet 1997. Utskottet vill inte föregripa utredningens ställningstaganden. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion Fi902 (m) yrkande 1 bör avslås av riksdagen.
Den statliga revisionens rapportering till riksdagen Motionen
I motion Fi902 av Lars Tobisson m.fl. (m) förordas vissa omedelbara förändringar i syfte att utan dröjsmål stärka riksdagens roll i uppföljning, utvärdering och revision (yrkande 2): - Alla orena revisionsberättelser med anledning av RRV:s redovisningsrevisionella granskning skall tillställas både Riksdagens revisorer och berörda utskott. - Regeringen bör åläggas att årligen redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av de redovisningsrevisionella granskningarna. - Riksdagens revisorer bör utvidga sin granskning till att också omfatta statens årsbokslut och därmed de dispositioner som görs av regeringen. - Samtliga förvaltningsrevisioner som i dag utförs av RRV bör delges Riksdagens revisorer och berörda utskott. - Samtliga revisionsrapporter, såväl Riksdagens revisorers som RRV:s, skall på begäran av en tredjedel av Riksdagens revisorer kunna bli föremål för aktuell debatt i riksdagen.
Utskottet
Utskottet vill även beträffande detta yrkande erinra om att ett förslag med identisk innebörd behandlades av utskottet i betänkandet 1994/95:FiU9 (rskr. 280). Utskottet vill vidare anföra följande. Orena revisionsberättelser skickas för kännedom till Riksdagens revisorer och berörda utskott. Dessutom får utskotten RRV:s årliga rapport om det ekonomiadministrativa läget och revisionens resultat i berörda delar. Som utskottet tidigare har angivit (bet. 1995/96:FiU10, s. 137) har RRV under år 1996 inför mer än hälften av utskotten redovisat och kommenterat sina iakttagelser i samband med den årliga revisionen. Regeringen har nu ett par gånger redovisat vilka bedömningar man gjort med anledning av RRV:s granskning och vilka åtgärder man vidtagit med anledning därav. Som utskottet tidigare uttalat anser utskottet att det är en god praxis som därigenom etablerats. Enligt budgetlagen, som träder i kraft den 1 januari 1997, skall regeringen se till att en årsredovisning för staten lämnas till riksdagen (prop. 1995/96:220, yttr. 1995/96:FiU8y, bet. 1996/97:KU3, rskr. 1996/97:27-30). Vidare vill utskottet erinra om att Riksdagens revisorer nyligen har granskat årsredovisningen för staten. I granskningen har redovisningarna för budgetåren 1993/94 och 1994/95 kunnat beaktas. Revisorernas rapport (1996/97:1) är för närvarande på remiss. De förvaltningsrevisionella rapporter som RRV utarbetar tillställs även berörda utskott. Som framgått av vad utskottet redovisat är motionärernas önskemål i flera avseenden i huvudsak tillgodosedda. De förändringar som skett sedan ett så gott som identiskt yrkande behandlades för ungefär ett och halvt år sedan har snarast gått i den riktning motionärerna eftersträvar. Några ytterligare åtgärder från riksdagens sida i dessa delar är därför inte aktuella i detta sammanhang. När det gäller förslaget i motionen att revisionsrapporter på begäran av en tredjedel av Riksdagens revisorer skall kunna bli föremål för aktuell debatt i riksdagen vill utskottet anföra följande. Enligt riksdagsordningen (2 kap. 10 §) kan talmannen efter samråd med de av partigrupperna utsedda ledamöterna i talmanskonferensen besluta att debatt utan samband med annan handläggning får äga rum vid sammanträde med kammaren. Vidare finns bl.a. möjlighet för ledamot att ställa interpellation eller fråga till statsråd. Beträffande riksdagens roll i resultatstyrningen vill utskottet framhålla följande. Utskottet har tidigare (bet. 1995/96:FiU7, rskr. 189) påpekat att en förutsättning för en god resultatstyrning är att riksdag, regering och myndigheter aktivt deltar i processen. Det är, anförde utskottet vidare, betydelsefullt att regeringen löpande redovisar för riksdagen hur styrningen fungerar och vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förbättra resultatanalysen för att denna skall kunna utgöra ett relevant beslutsunderlag för riksdagen. På förslag från utskottet gav riksdagen som sin mening regeringen detta till känna. Enligt regeringens skrivelse 1996/97:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen avser regeringen att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för år 1998. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Fi902 (m) yrkande 2.
Vissa statistikfrågor
Heltäckande lönestatistik Motionen
I motion Fi504 av Ingemar Josefsson och Ann-Kristine Johansson (s) ställs krav på en heltäckande lönestatistik. Motionärerna menar att underlagen till den nuvarande lönestatistiken övergått till urvalsundersökningar i stället för som tidigare totalräknad statistik. Åtgärder måste vidtas för att säkra en offentlig lönestatistik av kvalitet. Det är inte bara arbetsmarknadens parter som har behov av en sådan statistik. Det är också av stor vikt att ha en så god kunskap som möjligt om de faktorer som bestämmer lönebildningen, att få en god bild av lönenormeringen och att kunna följa utvecklingen över tiden. En alternativ uppläggning till dagens framtagning av lönestatistik skulle enligt motionärerna kunna vara att inrätta ett gemensamt institut, ett trepartsalternativ mellan arbetsgivarparten, arbetstagarparten och samhället, där man överenskommer om statistik från arbetsmarknadens parter som kan ligga till grund för den offentliga statistiken. Samtidigt skall det vara SCB:s uppgift att i samarbete med parterna öka jämförbarheten mellan olika delar av arbetsmarknaden.
Utskottet
Utskottet kan i flera hänseenden dela de synpunkter som motionärerna framför på utformningen av lönestatistiken. Den nuvarande lönestatistiken från SCB kan inte direkt användas som underlag för avtalsförhandlingar. Orsaken är bl.a. att uppgift om avtalsområde saknas i SCB:s statistik samt att kraven på en mer detaljerad redovisning inte är uppfyllda. SCB uppger att dessa problem självfallet kan avhjälpas om den officiella lönestatistiken får i uppdrag att också fungera som underlag för löneförhandlingar. Kostnadsökningen för en sådan produktion blir dock betydande. Som även framhålls i motionen skulle en utbyggd officiell lönestatistik dessutom vara en viktig källa för arbetsmarknadsforskning och analyser av jämställdhet. Som utskottet ser det kräver det nuvarande budgetläget att arbetsmarknadens parter visar ett intresse för att medverka i finansieringen av en utbyggd lönestatistik. Det bör också nämnas att Eurostats statistikkrav vad gäller lönestatistiken är mycket omfattande och i flera fall större än medlemsländernas både i fråga om mängden information och dess precision. Som framhålls i SCB:s anslagsframställning skulle, om Eurostats planer avseende lönestatistiken genomförs, konsekvenserna för den nationella statistiken bli mycket stora. Det kan även mot den bakgrunden finnas skäl att avvakta med ett ställningstagande till en eventuell utbyggnad av denna statistik tills EU gett ett definitivt besked om vilka krav som kommer att ställas på lönestatistiken. Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi504 (s).
Uppgifter i Statistisk årsbok om djurförsök Motionen
I motion Fi906 av Gudrun Lindvall och Maggi Mikaelsson (mp, v) framhålls att intresset för djurskydd och djuretik ökar. Det är dock svårt att för den intresserade allmänheten få svar på frågor som rör djurförsök. Motionärerna föreslår att de uppgifter om djurförsök som Centrala djurförsöksnämnden publicerar bör ingå i Statistisk årsbok.
Utskottet
Statistisk årsbok kan sägas fylla två uppgifter. Årsboken är dels ett statistiskt uppslagsverk som sammanfattar uppgifter av stort allmänt intresse från den officiella statistiken och annan viktig statistik, dels en vägvisare till andra statistiska publikationer genom källanvisningar och i årsbokens avsnitt Statliga statistiska publikationer. Myndigheter, institutioner (t.ex. Centrala djurförsöksnämnden) och enskilda kan lämna förslag till och underlag för uppgifter som vederbörande anser bör ingå i årsboken. Förslaget prövas av SCB som har att ta hänsyn till om allmänintresset är tillräckligt stort och om SCB:s krav på den statistiska kvaliteten är uppfyllda. Enligt utskottets mening finns det ingen anledning för riksdagen att ta på sig uppgiften att välja ut de uppgifter som skall ingå i Statistisk årsbok. Utskottet avstyrker motion Fi906 (mp, v).
Statistikkostnader för kommuner och landsting Motionen
I motion Fi506 av Bertil Persson (m) anförs att Statistiska centralbyrån i dag har ett bemyndigande att från landsting, kommuner och myndigheter kräva in omfattande statistiskt material utan att ersätta dem för de kostnader detta föranleder. Samtidigt har Statistiska centralbyrån rätt att belägga sina stati-stikleveranser till landsting och kommuner med dryga avgifter. Detta system är enligt motionären orimligt. Antingen skall de inbördes statistikleveranserna till landsting, kommuner och myndigheter ske kostnadsfritt eller också skall båda parter ha rätt att debitera varandra.
Utskottet
Utskottet delar inte motionärens uppfattning att SCB skall ersätta landsting, kommuner och myndigheter för deras kostnader för uppgiftslämnandet. Uppgiftsinsamling från landsting, kommuner och myndigheter är underlag för den officiella statistiken, som finansieras via anslag. Statistiken blir därmed tillgänglig för användarna. Detta innebär att viss översiktlig statistik är tillgänglig fritt eller till en kostnad motsvarande SCB:s marginalkostnader för publikationer och enklare uttag från databaserna. Det kan i detta sammanhang nämnas att målet för SCB är att i huvudsak hela SCB:s officiella statistik skall göras tillgänglig i statistikdatabaserna. Utbyggnaden av databaserna skall vara färdig år 2000. I fall där det handlar om beställningar av speciella bearbetningar och ytterligare utvecklade statistikprodukter, blir det ett uppdrag som utförs till speciell kostnad. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi506 (m).
En ny låg- och höginkomstutredning Motionen
I motion Fi503 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) föreslås att en låg- och höginkomstutredning tillsätts. I motionen framhålls att regeringens egna beräkningar i budgetpropositionen visar att budgetsaneringen har bidragit till att ytterligare öka skillnaden mellan de mest lågavlönade och dem med de högs-ta inkomsterna. Statistiken visar också att det är stora skillnader i inkomstfördelningen mellan kvinnor och män. Till skillnad från den gamla låginkomstutredningen bör, menar motionärerna, den nya utredningen också uppmärksamma höga inkomster och förmögenheter.
Utskottet
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Krisen vid inledningen till 1990-talet medförde ett kraftigt hot mot den svenska välfärden. En snabbt växande statsskuld med stigande statsskuldsräntor började tränga ut andra angelägna utgifter. Ett genomförande av en sanering av statsfinanserna blev därför nödvändigt också ur en fördelningspolitisk synvinkel. På kort sikt är det ofrånkomligt att målkonflikter kan uppträda mellan högt ställda krav på utformningen av fördelningspolitiken och åtgärder för att stimulera tillväxten i ekonomin. Sett i ett längre perspektiv är det emellertid nödvändigt att inrikta den ekonomiska politiken mot att uppnå en hög stabil tillväxt för att tvinga tillbaka arbetslösheten. Utskottet vill understryka att den viktigaste uppgiften för regeringen när det gäller att minska inkomstklyftorna är att vidta åtgärder som minskar den nuvarande höga arbetslösheten. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att belysa hur den ekonomiska krisen har påverkat inkomst- och förmögenhetsställningen. Fr.o.m. våren 1994 har också i anslutning till de reviderade finansplanerna samt årets budgetproposition (jfr prop. 1993/94:150, 1994/95:150, 1995/96: 150 och 1996/97:1) en analys gjorts av hur fördelningen av inkomsterna utvecklats. I årets budgetproposition analyseras i bilaga 4 utvecklingen av inkomstfördelningen under perioden 1975-1994. I bilagan återfinns också en förteckning över bl.a. utredningar som belyser de fördelningspolitiska effekterna av de vidtagna och nödvändiga besparingsåtgärderna. Utskottet utgår ifrån att denna redogörelse kommer att följas upp vad gäller utvecklingen efter år 1994 i nästa års vårproposition eller budgetproposition. Det kan därvid också övervägas om inte en motsvarande analys för förmögenhetsutvecklingen bör genomföras. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi503 (v).
Statens fastighetsverk
Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta viss del av statens fasta egendom tillhörande det nationella kulturarvet: de kungliga slotten, Djurgårdsmarken, regeringsbyggnaderna, statens donationsfastigheter, utrikes fastigheter, vissa älvsträckor, markområden och byggnader. De övergripande målen för Statens fastighetsverk skall vara att för statens räkning förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer på ett sätt som innebär god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet samtidigt som fastigheternas kultur- och naturmiljövärden bevaras. Propositionen
Regeringen bedömer att resultaten för verksamheten är tillfredsställande. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den nya treåriga planen för investeringar m.m. i enlighet med vad som redovisas i propositionen (yrkande 6). Vidare bedömer regeringen att den av Fastighetsverket begärda låneramen om 7 miljarder kronor är rimlig och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. (yrkande 7).
I Statens fastighetsverks investeringsplan uppgår behovet av byggnadsinve-steringar till drygt 450 miljoner kronor på årsbasis 1997, för att därefter minska under åren 1998 och 1999. För år 1997 prognostiseras ett behov om 400 miljoner kronor och för perioden 1998-1999 ett medelsbehov om ca 250 miljoner kronor per år. Det enda av verket föreslagna projektet över 40 miljoner kronor är ombyggnad av kv. Vinstocken i Stockholm.
Motionen
I motion Fi501 av Sten Tolgfors (m) föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag om upprättande av kulturstiftelser för förvaltning av statliga historiska byggnader. Motionären menar att det inte är givet att det bästa sättet för staten att förvalta byggnaderna på är via skattefinansiering. Stiftelseformen möjliggör att enskilda människors intresse och engagemang för att bevara och utveckla kulturen kan tas till vara. Den möjliggör också annan finansiering än via statliga anslag, t.ex. medlemsavgifter i stödföreningar, enskilda bidrag och sponsring. Motionären menar emellertid att staten bör kvarstå som ägare även om stiftelser ansvarar för fastighetsförvaltningen.
Utskottet
Statens fastighetsverk är en av de myndigheter som tidigare hade ett 1 000-kronorsanslag. På grund av den nya ordningen för statsbudgeten, där det inte längre görs en nettoredovisning över 1 000-kronorsanslag för avgiftsfinansierad verksamhet, förekommer inget särskilt anslag för Fastighetsverket i budgeten. För att möjliggöra för verket att lyfta medel från Riksgäldskontoret för sina investeringar begär regeringen ett särskilt bemyndigande härför. Regeringen begär också ett godkännande av Statens fastighetsverks investeringsplan. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag. Utskottet har tidigare behandlat ett liknande förslag som framförs i motionen. I betänkande 1994/95:FiU18 avstyrkte utskottet en motion av Sten Tolgfors och Ulf Kristersson med samma innebörd som den här aktuella. Motiveringen den gången var att frågan var under utredning. I SOU 1995:128 Kulturegendomar och kulturföremål presenterade sedermera Kulturarvsutredningen sina överväganden i frågan (s. 193-196). Kulturutskottet kommer i sitt betänkande 1996/97:KrU1 att ta upp frågan om stiftelsers förvaltning av kulturmiljöer med anledning av ett förslag i den moderata partimotionen 1996/97:Kr207 yrkande 13. Finansutskottet har här att ta ställning till frågan om de av Statens fastighetsverk förvaltade fastigheterna. Finansutskottet, som alltså inte har anledning att ta ställning till kulturstiftelser allmänt, kan inte finna skäl nog att inrätta stiftelser för förvaltning av de fastigheter som i dag förvaltas av Statens fastighetsverk. Utskottet vill erinra om att regeringen i 1991 års budgetproposition uttalade att den har en restriktiv hållning till statlig verksamhet i stiftelseform. Riksdagen ställde sig bakom detta uttalande. I proposition 1995/96:61 Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m. föreslog regeringen att när staten, tillsammans med en annan part, engagerar sig i verksamhet som är beroende av statligt stöd skall detta ske främst genom att ett aktiebolag eller en ideell förening bildas. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionsförslaget (1995/96:LU7, rskr. 79). Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen (yrkandena 6 och 7) och avstyrker motion Fi501 (m).
Kapitalhöjning i Europeiska utvecklingsbanken Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att Sverige medverkar i den aktuella kapitalhöjningen i Europeiska utvecklingsbanken med inbetalningar om 51 300 000 ecu under åren 1997/98-2004/05 och att regeringen tecknar andelar till ett belopp om 228 miljoner ecu (yrkande 8), vilket motsvarar 1 913 miljoner kronor.
Målet för Europeiska utvecklingsbankens verksamhet är att underlätta övergången till öppna, marknadsorienterade ekonomier och främja privata initiativ i de länder i Central- och Östeuropa samt före detta Sovjetunionen som utvecklas i riktning mot flerpartisystem, demokrati och pluralism. EBRD:s kapital uppgår till 10 miljarder ecu. Den svenska andelen utgör 2,28 % eller 228 miljoner ecu. Vid EBRD:s årsmöte i april 1996 fattades beslut om en kapitalhöjning. Bankens kapital fördubblas, vilket innebär en höjning med 10 miljarder ecu. För Sveriges del skulle medverkan i höjningen innebära att kapitalinsatsen ökar med 228 miljoner ecu. Av detta belopp skall 22,5 %, 51,3 miljoner ecu eller ca 450 miljoner kronor, betalas in över åtta år. De resterande 77,5 % utgör ett garantiåtagande. När det gäller finansieringen av de svenska kapitalinbetalningarna kommer utgifterna för budgetåret 1997 inte att belasta anslaget. Det beror på att medel till det föregående kapitaltillskottet till EBRD (prop. 1990/91:16, UU12, rskr. 44) inte utnyttjats fullt ut. Den första inbetalningen, som avser perioden den 16 september 1997 t.o.m. den 15 april 1998, uppgår till 60 miljoner kronor (skall rätteligen vara 60 miljoner kronor, ej 60 miljarder ecu som det står i budgetpropositionen, utg.omr. 2, avsnitt 5.2).
Utskottet
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner att Sverige skall medverka i den aktuella kapitalhöjningen i Europeiska utvecklingsbanken. Utskottet tillstyrker att regeringen för Sveriges räkning medverkar i den aktuella kapitalhöjningen.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslagen under utgiftsområde 2 år 1997 att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 2 yrkandena 3-5 och 9 samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi212 yrkandena 18 och 19, 1996/97:Fi412, 1996/97:Fi502, 1996/97:Fi505, 1996/97:Fi509 yrkandena 1, 9 och 10 samt 1996/97:Fi510 dels godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom Insättningsgarantinämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat under anslag A 7, dels godkänner regeringens förslag att särskild prioritet skall ges åt skärpt riskkontroll inom hela Riksgäldskontorets verksamhetsområde samt åt en intensifierad upplåningsverksamhet på hushållsmarknaden i enlighet med vad regeringen förordat under anslag A 9, dels medger att den utgående reservationen på reservationsanslaget D 5 Utvecklingsarbete under sjunde huvudtiteln förs till ramanslaget A 18 Utvecklingsarbete, dels för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i bilaga till detta betänkande, res. 1 (v) res. 2 (mp) 2. beträffande utgiftsområde 2 åren 1998 -1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi509 yrkande 2, res. 3 (mp) - villk. res. 2 3. beträffande uppföljning av ESO-rapport om utvärderingar att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi901,
4. beträffande Riksrevisonsverkets granskning av myndigheters regelgivning att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi508, res. 4 (m, fp, kd) 5. beträffande statlig bokföringsnämnd att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi917, res. 5 (m) - motiv. 6. beträffande kontroll av statliga och kommunala aktiebolag att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi918, res. 6 (m, fp) - motiv. 7. beträffande huvudman för den statliga förvaltningsrevisionen att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi902 yrkande 1, res. 7 (m) 8. beträffande den statliga revisionens rapportering till riksdagen att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi902 yrkande 2, res. 8 (m) 9. beträffande heltäckande lönestatistik att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi504,
10. beträffande uppgifter i Statistisk årsbok om djurförsök att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi906,
11. beträffande statistikkostnader för kommuner och landsting att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi506,
12. beträffande en ny låg- och höginkomstutredning att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi503, res. 9 (v) res. 10 (m, fp) - motiv. res. 11 (kd) - motiv. 13. beträffande Statens fastighetsverk att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 2 yrkandena 6 och 7 samt med avslag på motion 1996/97:Fi501 dels godkänner den nya treårsplanen för investeringar m.m. till Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat, dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat,
14. beträffande kapitalhöjning i Europeiska utvecklingsbanken att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 2 yrkande 8 bemyndigar regeringen att för Sveriges räkning medverka i den aktuella kapitalhöjningen i Europeiska utvecklingsbanken med inbetalningar om 51 300 000 ecu under åren 1997/98-2004/05 och godkänner att regeringen tecknar andelar till ett belopp om 228 miljoner ecu.
Stockholm den 5 december 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m)1, Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m)1, Anne Wibble (fp)1, Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m)1, Roy Ottosson (mp), Sven-Erik Österberg (s), Per Bill (m)1 och Michael Stjernström (kd)1.
1 dock ej i besluten under mom. 1 och 2 i hemställan
Reservationer
1. Anslagen under utgiftsområde 2 år 1997 (mom. 1)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med Utskottet har ingen och på s. 24 slutar med Fi509 (mp) yrkande 10 bort ha följande lydelse: Utskottet förordar en viss ökning av anslaget till Konjunkturinstitutet (KI). Motiveringen till denna resursförstärkning framgår av det följande. I anslutning till behandlingen av anslaget till Statistiska centralbyrån (SCB) vill utskottet inledningsvis dock göra följande tillägg. Av propositionen framgår att EU kommer att ställa ytterligare krav på en utvidgning av EU-statistiken. I propositionen anges emellertid inte hur stor del av SCB:s anslag som kan komma att utnyttjas för detta ändamål. SCB beräknar att produktionskostnaden för EU- statistiken för år 1997 kan komma att öka med 10 miljoner kronor. Vid bestämningen av förslaget till anslag för SCB har emellertid inte några medel avsatts för nytillkommande EU-statistik. Som utskottet ser det kan skrivningen i propositionen tolkas på två sätt. Antingen har SCB tilldelats resurser som mer än väl räcker till den produktion - ny EU-statistik oräknad - som planeras för år 1997 eller också kommer nedskärningar eller kvalitetsförsämringar att äga rum i statistiken som emellertid användarna av denna statistik i dag över huvud taget inte är informerade om. En sådan ordning kan utskottet inte acceptera. Regeringen bör därför i anslutning till vårpropositionen göra en förnyad redovisning av hur de medel som ställs till SCB:s disposition kommer att utnyttjas. En ordning där kraven på ny EU-statistik blir en faktor som påverkar inriktningen av den övriga officiella statistiken är oacceptabel.
Utskottet vill med anledning av yrkandena om könsuppdelad statistik i motionerna Fi212 (v) och Fi509 (mp) anföra följande. Sedan regeringen tillträdde har ett antal ekonomisk-politiska propositioner presenterats. Genomgående för dessa är att de saknat könsuppdelad statistik. Budgetpropositionen för år 1997 är inget undantag. I Sverige finns hos de flesta företag och myndigheter en medvetenhet om den könsbaserade statistikens betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män. Könsbaserad statistik synliggör förhållandena mellan könen och missförhållanden som kan visa på könsdiskriminering. Utan könsbaserad statistik kan inte heller några konsekvensanalyser göras. Om regeringen menar allvar med sitt jämställdhetsarbete är en av grunderna för detta arbete statistik uppdelad på kön. Att som regeringen gör i sin fördelningspolitiska redogörelse i nästan alla tabeller och uppgifter presentera förändringar uppdelade på hushållen visar på en tillbakagång för jämställdheten till de förhållanden och attityder som rådde på 1950-talet. Utskottet anser att regeringen i sina propositioner i fortsättningen bör presentera tabeller, diagram och statistiska uppgifter baserade på kön. Där sådan statistik inte finns att tillgå bör regeringen genom lämpliga åtgärder genomföra att det i myndigheters uppgifter ingår att föra sådan statistik. Vad gäller SCB måste resurser omfördelas från könsneutral till könsuppdelad statistik. På KI bör ett projekt med könsräkenskaper med miljöräkenskapsprojektet som förebild inledas. Utskottet tillstyrker yrkandena 18 och 19 i motion Fi212 (v). Vidare bör riksdagen med anledning av motion Fi509 (mp) yrkande 9 ge regeringen till känna vad utskottet anfört om könsuppdelad statistik. För att påbörja ett arbete med könsräkenskaper och samtidigt öka kvaliteten på jämställdhetsstatistiken föreslår utskottet att KI får en resursförstärkning med 1,7 miljoner kronor utöver de medel som föreslås i propositionen. Utskottet förutsätter att KI utnyttjar denna resursförstärkning för att tillsammans med SCB utveckla jämställdhetsstatistiken.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med Beträffande Ekonomiska rådet och slutar med Fi510 (v) yrkande 1 bort ha följande lydelse: Beträffande Ekonomiska rådet och förslaget i motion Fi510 (v) att avveckla rådet vill utskottet anföra följande. Enligt utskottets mening är Ekonomiska rådet ett exempel på ett mellanting mellan ett politiskt styrt utredningsorgan och en grupp politiskt obundna forskare - en konstruktion som förekommer också inom andra forskningsområden. Den oklarhet som sådana hybrider skapar om vem som i själva verket ansvarar för resultaten av forskningen är särskilt olyckligt på detta område - det är ju inte för inte som nationalekonomin en gång kallades för politisk ekonomi. Att t.ex. utreda konsekvenser av ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU är omöjligt att göra oberoende av politiska värderingar och aspekter. Om Finansdepartementet vill få en viss slags ekonomisk utredningsuppgift med ett klart politiskt syfte utförd bör denna utföras inom ramen för departementets ordinarie organisation. Handlar det om forskning där allmänhetens förtroende för att resultaten skall vara maximalt politiskt neutrala bör uppdragen kunna läggas ut som beställningar på fristående myndigheter som KI eller SCB. Man kan naturligtvis också vända sig till de av regeringen utsedda representanterna i olika forskningsanslagsbeviljande organ och framhålla vikten av att en viss sorts forskning blir utförd. I det senare fallet får man naturligtvis acceptera att det är det aktuella anslagsbeviljande organet som väljer forskare. Utskottet tillstyrker motion Fi510 (v) yrkande 1 och föreslår att anslaget till Ekonomiska rådet dras in från den 1 januari 1997. Eventuella avvecklingskostnader får klaras inom ramen för regeringskansliets anslag.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med Vad avser övriga och slutar med samt Fi510 (v) bort ha följande lydelse: Vad avser övriga förslag till anslag inom utgiftsområde 2 i budgetpropositionen har utskottet inget att erinra mot dessa. Sammantaget anser utskottet således att riksdagen med bifall till motion Fi510 (v) och med anledning av propositionen yrkande 9 bör anvisa medel i enlighet med motionens uppställning. Dock gör utskottet den ändringen i förhållande till motionsförslaget att 1,7 miljoner kronor tilldelas KI utöver vad som föreslagits i såväl motionen som propositionen. Utskottet kan inte heller förorda en omfördelning av det slag som föreslås i motion Fi505 (fp) mellan Statskontorets anslagssparande och en ökning av Riksrevisionsverkets resurser för budgetåret 1997.
Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker förslagen i motionerna Fi212 (v) yrkandena 18 och 19 och Fi510 (v) med det tillägg som utskottet gör för KI. Utskottet föreslår även att riksdagen med anledning av motion Fi509 (v) yrkande 9 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om könsuppdelad statistik. Vidare tillstyrker utskottet propositionen yrkandena 3-5. Utskottet har ovan avstyrkt motionerna Fi412 (m), Fi502 (fp), Fi505 (fp) samt Fi509 (mp) yrkandena 1 och 10.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslagen under utgiftsområde 2 år 1997 att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi212 yrkandena 18 och 19 och 1996/97:Fi510 samt med anledning av propositionen och motion 1996/97:Fi509 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1996/97:Fi412, 1996/97:Fi502, 1996/97:Fi505 samt 1996/97:Fi509 yrkandena 1 och 10 dels godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom Insättningsgarantinämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat under anslag A 7, dels godkänner regeringens förslag att särskild prioritet skall ges åt skärpt riskkontroll inom hela Riksgäldskontorets verksamhetsområde samt åt en intensifierad upplåningsverksamhet på hushållsmarknaden i enlighet med vad regeringen förordar under anslag A 9, dels medger att den utgående reservationen på reservationsanslaget D 5 Utvecklingsarbete under sjunde huvudtiteln förs till ramanslaget A 18 Utvecklingsarbete, dels för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt det som Reservation 1 betecknade förslaget i bilaga till detta betänkande samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslagen under utgiftsområde 2 år 1997 (mom. 1)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med Utskottet har ingen och på s. 25 slutar med till 30 miljoner kronor bort ha följande lydelse: Utskottet förordar att ändringar görs vad gäller anslagen till Statistiska centralbyrån (SCB), Folk- och bostadsräkningen och Konjunkturinstitutet (KI). Motiveringen till dessa ändringar är följande. Den könsuppdelade statistiken måste byggas ut. Sedan regeringen tillträdde har ett antal ekonomisk-politiska propositioner presenterats. Genomgående för dessa är att de saknat könsuppdelad statistik. Budgetpropositionen för år 1997 är inget undantag. I Sverige finns hos de flesta företag och myndigheter en medvetenhet om den könsbaserade statistikens betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män. Könsbaserad statistik synliggör förhållandena mellan könen och missförhållanden som kan visa på könsdiskriminering. Utan könsbaserad statistik kan inte heller några konsekvensanalyser göras. Om regeringen menar allvar med sitt jämställdhetsarbete är en av grunderna för detta arbete statistik uppdelad på kön. Att som regeringen gör i sin fördelningspolitiska redogörelse i nästan alla tabeller och uppgifter enbart presentera förändringar uppdelade på hushållen, men inte alls på kön, visar på en tillbakagång för jämställdheten. Utskottet anser att regeringen i sina propositioner i fortsättningen också bör presentera tabeller, diagram och statistiska uppgifter baserade på kön. Där sådan statistik inte finns att tillgå bör regeringen genom lämpliga åtgärder genomföra att det i myndigheters uppgifter ingår att föra sådan statistik. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Fi509 (mp) yrkande 9 och motion Fi212 (v) yrkande 18. Motion Fi212 yrkande 19 avstyrks.
Utskottet vill med anledning av förslaget i motion Fi509 (mp) om miljöräkenskaper anföra följande. Miljöräkenskapsprojektet påbörjades redan våren 1992. De regeringsuppdrag som gavs till SCB och KI innebar att arbetet med att utveckla ett svenskt miljöräkenskapssystem fick följande inriktning. - Syftet skall vara att visa på samband mellan miljö och ekonomi - formen för redovisning är ett satellitsystem till nationalräkenskaperna. Detta innebär att miljöstatistiken kopplas ihop med den ekonomiska statistiken. - De fysiska miljöräkenskaperna skall till att börja med inriktas på flöden av miljöföroreningar. - Uppbyggnaden av de fysiska räkenskaperna vid SCB skall ske i nära samarbete med utvecklingen av monetära räkenskaper vid KI.
Under de fyra år som gått har SCB och KI publicerat delrapporter inom ramen för miljöräkenskapsprojektet. Enligt utskottets uppfattning bör KI:s och SCB:s arbete med att upprätta miljöjusterade nationalräkenskaper (s.k. grön BNP) m.m. både påskyndas och utvecklas ytterligare. Räkenskaperna bör ingå som en naturlig del i kommande ekonomiska vårpropositioner och budgetpropositioner, och där utgöra ett viktigt underlag för bedömning av såväl ekonomisk utveckling som beräkning av utgiftstak m.m. Ytterligare 4 miljoner kronor utöver propositionens förslag till anslag bör därför anslås till KI. Vidare måste SCB utveckla statistiken vad gäller miljöområdet för att få ett fungerande underlag till att upprätta miljöjusterade nationalräkenskaper, beräkningar av miljöskuld m.m. Ytterligare 5 miljoner kronor anslås till SCB för detta ändamål. Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen med bifall till motion Fi509 (mp) yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om satsning på miljöräkenskaperna.
Beträffande anslaget Folk- och bostadsräkning vill utskottet anföra följande. Enligt utskottet bör förberedelsearbetet för den folk- och bostadsräkning som skall äga rum vid sekelskiftet upphöra. I likhet med vad som framhålls i motion Fi509 (mp) bör en registerbaserad folk- och bostadsräkning enligt den nu planerade uppläggningen inte genomföras. Även folk- och bostadsräkningar med traditionell inriktning och omfattning bör upphöra. Om det föreligger behov av aktualisering av viss statistik för att framdeles utveckla t.ex. det kommunala utjämningssystemet skall det finnas möjligheter att med begränsade insatser framställa sådan statistik. Sådana uppgifter som hittills hämtats från traditionell folk- och bostadsräkning kan således skrivas fram med uppgifter från tillgängliga register och kompletteras med uppgifter som hämtas in särskilt genom mer eller mindre begränsade enkätundersökningar. Den statistik som erhålls på detta sätt bör kunna tillgodose väsentliga behov av data för planeringsändamål på nationell och regional nivå. Kommuner och landsting, som är de främsta användarna av hushållsstati- stiken, kan med denna uppläggning styra enkätundersökningarna efter sina speciella behov. Utskottet föreslår att 30 miljoner kronor anslås för år 1997 för framtagande av sådan statistik. I förberedelsearbetet bör ingå en noggrann analys av möjligheterna att minska antalet uppgifter som skall ingå i undersökningarna. I statistikinhämtandet bör endast sådana uppgifter ingå som har väsentlig betydelse för den verksamhet som kommuner, landsting och stat bedriver. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi509 (mp) yrkande 1 i här berörd del. Däremot avstyrks motion Fi412 (m).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med Vad avser övriga och slutar med samt Fi510 (v) bort ha följande lydelse: Vad avser övriga förslag till anslag inom utgiftsområde 2 i budgetpropositionen har utskottet inget att erinra mot dessa. Sammantaget anser utskottet således att riksdagen med bifall till motion Fi509 (mp) i denna del och med anledning av propositionen yrkande 9 bör anvisa medel i enlighet med motionens uppställning. Motion Fi510 yrkande 2 (v) avstyrks. Utskottet kan inte heller förorda en omfördelning av det slag som föreslås i motion Fi505 (fp) mellan Statskontorets anslagssparande och en ökning av Riksrevisionsverkets resurser för budgetåret 1997.
Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker förslagen i motion Fi509 (mp) yrkandena 1, 9 och 10. Utskottet tillstyrker även motion Fi212 (v) yrkande 18 vad gäller förslaget om könsuppdelad statistik. Vidare tillstyrker utskottet delvis propositionen (yrkandena 3-5 och 9). Utskottet har ovan avstyrkt motionerna Fi212 (v) yrkande 19, Fi412 (m), Fi502 (fp), Fi505 (fp) samt Fi510 (v).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslagen under utgiftsområde 2 år 1997 att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi509 yrkandena 1, 9 och 10, 1996/97:Fi212 (v) yrkande 18 och med anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1996/97:Fi212 yrkande 19, 1996/97:Fi412, 1996/97:Fi502, 1996/97:Fi505 samt 1996/97:Fi510 dels godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom Insättningsga rantinämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat under anslag A 7, dels godkänner regeringens förslag att särskild prioritet skall ges åt skärpt riskkontroll inom hela Riksgäldskontorets verksamhetsområde samt åt en intensifierad upplåningsverksamhet på hushållsmarknaden i enlighet med vad regeringen förordar under anslag A 9, dels medger att den utgående reservationen på reservationsanslaget D 5 Utvecklingsarbete under sjunde huvudtiteln förs till ramanslaget A 18 Utvecklingsarbete, dels för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt det som Reservation 2 betecknade förslaget i bilaga till detta betänkande samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utgiftsområde 2 åren 1998 -1999 (mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med Utskottet vill med och slutar med yrkande 2 avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Regeringen redovisar i budgetpropositionen sin beräkning av anslagen inom utgiftsområdet för åren 1998 och 1999. Med anledning av att utskottet ovan förordat förslaget i motion Fi509 (mp) beträffande fördelningen för 1997 bör regeringen under sitt fortsatta arbete beakta konsekvenserna av detta ställningstagande. Regeringen bör således framdeles räkna med de belopp för anslagen som redovisas i Miljöpartiets motion. Detta bör riksdagen med anledning av motion Fi509 (mp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande utgiftsområde 2 åren 1998 -1999 att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi509 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 4. Riksrevisionsverkets granskning av myndigheters regelgivning (mom. 4)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m) och Michael Stjernström (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med Utskottet vill och slutar med Fi508 (kd, m, c, fp) bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion Fi508 (kd, m, c, fp) att näringslivet, särskilt de mindre företagen, drabbas av den ökande strömmen av lagar och regler. Inte minst gäller detta regler från myndigheter. Instabilitet skapar osäkerhet bland företagen och ökade kostnader. Med detta följer även minskad investeringsvilja. För att delvis komma till rätta med detta problem skall en myndighet numera i en s.k. problem- och konsekvensanalys utreda kostnadsmässiga och andra konsekvenser av föreskrifter och allmänna råd innan myndigheten beslutar om en regel. Bland andra Riksrevisionsverket (RRV) skall ges tillfälle att yttra sig över utredningen. RRV:s arbete uppvisar dock brister. Verkets handläggning består till övervägande del i att för statistiska ändamål registrera de konsekvensutredningar som ges in från de aktuella myndigheterna. Någon faktisk granskning av utredningens innehåll sker sällan. Utskottet vill framhålla att det för att nå syftet med reformen krävs att RRV:s arbete sker med ökade insatser och högre prioritet. RRV bör ges möjlighet att intensifiera de insatser som reformen förutsatte vad avser tillsyn, utbildning, rådgivning och metodutveckling. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi508 (kd, m, c, fp) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande Riksrevisionsverkets granskning av myndigheters regelgivning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi508 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Statlig bokföringsnämnd (mom. 5, motiveringen)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med Utskottet vill och slutar med vid verket bort ha följande lydelse: Utskottet vill, i likhet med vad som anförs i motion Fi917 (m), erinra om att det privata näringslivets redovisningspraxis är utförligt normerad, bl.a. genom den statliga bokföringsnämnden. Motsvarande normverksamhet förekommer inte på det statliga området trots att statens verksamhet är mycket omfattande. Denna brist försvårar analysen av de statliga myndigheternas redovisning samt effektivitetsjämförelser mellan olika myndighetsområden. Vid RRV finns ett särskilt råd för redovisningsfrågor. Rådet skall ge generaldirektören de råd som behövs för att genom föreskrifter främja utvecklingen av god redovisningssed i myndigheternas redovisning. Rådet utses av regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen verkar för att en god redovisningssed för den statliga verksamheten utvecklas.
6. Kontroll av statliga och kommunala aktiebolag (mom. 6, motiveringen)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m) och Per Bill (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med Utskottet vill och på s. 31 slutar med och strukturanpassning bort ha följande lydelse: Utskottet vill, i likhet med vad som anförs i motion Fi918 (m), erinra om att en rad brister i kontrollen av statlig och kommunal verksamhet har uppmärksammats under de senaste åren. Samtidigt har beslut fattats om en särskild finanspolis för att stävja ekonomisk brottslighet inom den privata sektorn. För att åtgärder rörande den privata sektorn skall vinna i trovärdighet krävs enligt motionären att icke korrekt handhavande av offentliga medel i statliga och kommunala bolag också beivras. Motionären aktualiserar de problem som uppstår när staten uppträder både som ägare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet. Principen bör vara att konkurrensutsatt verksamhet inte skall bedrivas i offentlig regi. Det åligger regeringen att verka för att lagar och förordningar följs, att god redovisningssed upprätthålls samt att effektiva metoder för nödvändig kontroll utvecklas.
7. Huvudman för den statliga förvaltningsrevisionen (mom. 7)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med Utskottet vill och på s. 32 slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse: Den nuvarande utformningen av den statliga revisionen med ett resursstarkt riksrevisionsverk och ett resurssvagt Riksdagens revisorer är enligt utskottets uppfattning inte en lämplig ordning. Uppläggningen strider bl.a. mot vedertagna revisionsprinciper, nämligen att den vars verksamhet skall granskas inte ens skall kunna misstänkas kunna styra granskningen. Om förvaltningsrevisionen läggs under riksdagen blir revisionen i formellt hänseende helt fristående och oberoende av regeringen. Regeringens möjligheter att ta till sig revisionsrapporternas innehåll föreligger fortfarande med en sådan ordning. Utskottet delar således uppfattningen i motion Fi902 (m) att Riksrevisionsverkets avdelning för effektivitetsrevision bör föras över till Riksdagens revisorer. Som påpekas i motionen har riksdagen i regeringsformen tilldelats granskningsmakten. Inte minst i ett läge när det allmänt bedöms viktigt att riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering intensifieras blir det betydelsefullt om resultatet av den statliga förvaltningsrevisionens arbete direkt kan komma riksdagen och dess utskott till del. Därmed läggs effektivitetsrevisionen under parlamentet på samma sätt som i de flesta andra västliga demokratier. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi902 (m) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande huvudman för den statliga förvaltningsrevisionen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi902 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Den statliga revisionens rapportering till riksdagen (mom. 8)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med Utskottet vill och på s. 33 slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse: I likhet med vad som anförs i motion Fi902 (m) bör vissa omedelbara förändringar i syfte att utan dröjsmål stärka riksdagens roll i uppföljning, utvärdering och revision genomföras: - Alla orena revisionsberättelser med anledning av RRV:s redovisningsrevisionella granskning skall tillställas både Riksdagens revisorer och berörda utskott. - Regeringen bör åläggas att årligen redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av de redovisningsrevisionella granskningarna. - Riksdagens revisorer bör utvidga sin granskning till att också omfatta statens årsbokslut och därmed de dispositioner som görs av regeringen. - Samtliga förvaltningsrevisioner som i dag utförs av RRV bör delges Riksdagens revisorer och berörda utskott. - Samtliga revisionsrapporter, såväl Riksdagens revisorers som RRV:s, skall på begäran av en tredjedel av Riksdagens revisorer kunna bli föremål för aktuell debatt i riksdagen.
Dessa åtgärder skulle enligt utskottets uppfattning verksamt bidra till att öka riksdagens möjligheter att fullgöra sitt i regeringsformen förutsatta revisions- uppdrag. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Fi902 (m) yrkande 2 som sin mening ge regeringen respektive talmanskonferensen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande den statliga revisionens rapportering till riksdagen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi902 yrkande 2 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den statliga revisionens rapportering till riksdagen, dels som sin mening ger talmanskonferensen till känna vad utskottet anfört om aktuell debatt i riksdagen, 9. En ny låg- och höginkomstutredning (mom. 12)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med Utskottet vill med och slutar med motion Fi503 (v) bort ha följande lydelse: Utskottet vill med anledning av motion Fi503 (v) anföra följande. Inkomstklyftorna ökade markant under 1980- och 1990-talet. Detta gäller både mellan olika löntagargrupper, mellan kvinnor och män samt mellan löntagare och kapitalägare. 1980-talet innebar att också invandrarna fick en sämre ställning på arbetsmarknaden. Allt större belopp betalas ut i socialbidrag. Den skattereform som genomfördes 1990/91 genom ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet har fått stor kritik för att ha ökat de sociala klyftorna. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån har de som tillhör den fattigaste tiondelen av hushållen tappat 27 % av sin reala disponibla inkomst 1989-1994 medan de som tillhör den rikaste tiondelen har vunnit 17 %. Regeringens egna beräkningar i budgetpropositionen visar också att budgetsaneringen har bidragit till att ytterligare öka skillnaden mellan de mest lågavlönade och de med de högsta inkomsterna. Statistiken visar också att det är stora skillnader mellan kvinnor och män, något som utskottet ser som mycket olyckligt. En ny låg- och höginkomstutredning måste med tanke på vad som nu händer i ekonomin enligt utskottets mening omedelbart tillsättas. Till skillnad från den gamla låginkomstutredningen bör den nya uppmärksamma även höga inkomster och förmögenheter. Vilka grupper har fått det bättre under och efter 1980-talet? Vilka vann och vilka förlorade på den avreglerade penning- och kreditmarknaden samt på börsuppgången? Som utskottet ser det bör även utredningen redovisa de könsmässiga skillnaderna. Det är av vikt att få fram vilka komponenter som ligger bakom låginkomsttagares minskade och höginkomsttagares ökade disponibla inkomster. För låginkomsttagare kan tänkbara komponenter vara arbetslösheten, bidragsnivåerna, lönerna och höjda skatter medan ökade inkomster för höginkomsttagare kan bero på aktiekurser, löner och sänkta skatter. Dessa samband är av stor vikt att redovisa i en ny hög- och låginkomstutredning. Även utvecklingen av förmögenhetsfördelningen bör beaktas av utredningen. Utredningen bör kunna hämta sitt material till stor del från redan gjorda undersökningar som undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) och undersökningen av hushållens inkomster (HINK) vid Statistiska centralbyrån. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motion Fi503 (v).
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande en ny låg- och höginkomstutredning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi503 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 10. En ny låg- och höginkomstutredning (mom. 12, motiveringen)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m) och Per Bill (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med Utskottet vill med och slutar med motion Fi503 (v) bort ha följande lydelse: Utskottet vill med anledning av motion Fi503 (v) anföra följande. Sedan våren 1994 lämnar regeringen löpande och omfattande fördelningspolitiska redogörelser. Statistiska centralbyrån (SCB) gör sedan år 1975 mätningar som beskriver förändringar i inkomstfördelningen. Utskottet utgår från att fördelningseffekterna av bl.a. dessa förändringar kommer att följas upp. Det är emellertid viktigt att notera att dessa studier utgår från ett statiskt betraktelsesätt. Enligt utskottets mening får inte statiska fördelningsanalyser tas till intäkt för att regeringen bör avstå från att föra en politik som leder till att välståndet kan öka och att det största fördelningsproblemet, arbetslösheten, kan minskas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi503 (v).
11. En ny låg- och höginkomstutredning (mom. 12, motiveringen)
Michael Stjernström (kd) anser att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med Utskottet vill med och slutar med motion Fi503 (v) bort ha följande lydelse: Utskottet vill med anledning av motion Fi503 (v) anföra följande. Sedan våren 1994 lämnar regeringen löpande och omfattande fördelningspolitiska redogörelser. Statistiska centralbyrån (SCB) gör sedan år 1975 mätningar som beskriver förändringar i inkomstfördelningen. Särskilda studier har även genomförts av hur ensamföräldrar påverkas av den ekonomiska krisen och saneringsprogrammet. I olika undersökningar som gjorts av utvecklingen under de senaste åren analyseras hur inkomstfördelningen påverkas av ändrade regler i skatte- och bidragssystemen. Krisen i ekonomin har medfört hög arbetslöshet, men utvecklingen i vissa av de expanderande sektorerna har samtidigt gett en allt bättre reallöneutveckling. Vidare har ett antal reformer genomförts bl.a. inom det sociala området (bostadsbidrag, socialbidrag, underhållsstöd, pensioner). Utskottet förutsätter att fördelningseffekterna av bl.a. dessa förändringar kommer att följas upp och även fortsättningsvis löpande redovisas i vårpropositionen och budgetpropositionen. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det är anmärkningsvärt att regeringens propositioner praktiskt taget genomgående saknar en ordentlig analys av den förda politiken, såväl vad avser den samlade ekonomiska utvecklingen som de fördelningspolitiska effekterna. Även på denna punkt förutsätter utskottet att denna brist kommer att rättas till i kommande vår- och budgetpropositioner. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi503 (v).
Särskilda yttranden
1. Fördelningen av medel inom utgiftsområdet (mom. 1 och 2)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anför:
Den 22 november 1996 beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende budgetåret 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så starkt att Sverige kan försvaras. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I konsekvens härmed deltar vi inte i beslutet om fördelning av medel inom utgiftsområde 2. Våra ståndpunkter för utgiftsområdet framgår av motion Fi412 av Lars Tobisson m.fl. (m). Vi menar att riksdagen inte bör anvisa några medel till A 5 Folk- och bostadsräkning för budgetåret 1997. Det moderata alternativet för utgiftsområdet är därför 70 miljoner kronor lägre än propositionsförslaget.
2. Fördelningen av medel inom utgiftsområdet (mom. 1 och 2)
Anne Wibble (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna presenterade under allmänna motionstiden sitt budget- alternativ i motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp). I motionen presenterades förslag till sänkta skatter för företagande och tillväxt med en stark rättviseprägel genom en tydligare omsorg om de mest utsatta i och utanför Sverige. Finansutskottet behandlade förslaget tidigare i höst i betänkande 1996/97:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna. Utskottet avvisade då det liberala förslaget och ställde sig i allt väsentligt bakom propositionsförslagen om utgiftsramar för utgiftsområdena. Vidare avvisades Folkpartiets förslag på statsbudgetens inkomstsida för år 1997. Det liberala alternativet redovisades i reservation nummer 48 med en ram för utgiftsområde 2 som var 110 miljoner kronor mindre än regeringens. Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med finansutskottets förslag. Eftersom Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta skede av budgetberedningen inte meningsfullt att fullfölja våra förslag för utgiftsområde 2.
3. Fördelningen av medel inom utgiftsområdet (mom. 1 och 2)
Michael Stjernström (kd) anför:
Kristdemokraterna presenterade under allmänna motionstiden sitt budgetalternativ i motion Fi214 av Alf Svensson m.fl. (kd). I motionen presenterades vårt samlade förslag för både utgiftssidan och inkomstsidan av statsbudgeten. Finansutskottet behandlade vårt förslag tidigare i höst i betänkande 1996/97:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna. Utskottet avvisade då det kristdemokratiska förslaget och ställde sig i allt väsentligt bakom propositionsförslagen om utgiftsramar för utgiftsområdena. Vidare avvisades Kristdemokraternas förslag på statsbudgetens inkomstsida för år 1997. Vårt alternativ redovisades i reservation nummer 51. Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med finansutskottets förslag. Eftersom Kristdemokraternas budgetförslag är en helhet, har jag i detta skede av budgetberedningen avstått från att delta i beslutet om fördelning av medel inom utgiftsområdet.
4. Uppgifter i Statistisk årsbok om djurförsök (mom. 10)
Johan Lönnroth (v) och Roy Ottosson (mp) anför:
I likhet med motionärerna anser vi att det är angeläget att statistik om djurförsök införs i Statistisk årsbok. Därigenom blir dessa uppgifter allmänt tillgängliga och mer spridda, samtidigt som statistiken på området kan förväntas bli mer enhetlig och trovärdig. Statistiken finns redan och publiceras av Centrala djurförsöksnämnden, men deras skrifter är inte lika spridda och använda. Avsaknaden av djurförsöksstatistik i Statistisk årsbok kan förleda bibliotekarier, journalister och andra till den felaktiga slutsatsen att statistik saknas på området. Det bör dock i första hand ankomma på Statistiska cen- tralbyrån att själv utforma sina publikationer. I instruktionen för SCB ingår att de skall publicera statistik av allmänt intresse. Djurskyddsfrågorna har alltmer blivit av allmänt intresse och vi förväntar oss därför att djurskyddsstatistik kommer att ingå i Statistisk årsbok i framtiden.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden till detta betänkande.
Verksamhetsområde Utskott Reservantern Anslag ets as förslag i förslag förhållande till utskottets förslag Res. Res. 2 1 (v) (mp)
A Centrala myndigheter och nämnder 1 Konjunkturinstitut 29 208 + + 4 et (ram) 1705 000 2 Riksrevisionsverke 177 167 t (ram) 3 Statskontoret 59 325 (ram) 4 Statistiska 328 802 + 5 centralbyrån (ram) 000 5 Folk- och 70 000 -40 000 bostadsräkning (res) 6 Finansinspektionen 110 105 (ram) 7 Insättningsgaranti 2 000 nämnden (ram) 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskost- 83 348 nader (ram) 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upp- 1 500 låning och 000 låneförvaltning (ram) 1 Riksgäldskontoret: 0 Garantiverksamhet 1 (ram) 1 Statens 17 029 1 lokalförsörjningsv erk (ram) 1 Täckning av 2 merkostnader för 19 500 lokaler (ram) 1 Nämnden för 3 offentlig 6 348 upphandling (ram) 1 Ekonomiska rådet 1 705 -1 4 (ram) 705 1 Kostnader för 1 552 5 vissa nämnder (obet) 1 Bokföringsnämnden 4 468 6 (ram) 1 Bidrag till 7 Stiftelsen för 800 utvecklande av god redovisningssed (obet) 1 Utvecklingsarbete 32 570 8 (ram) 1 Kammarkollegiet 22 277 9 (ram) 2 Kontrollfunktionen 100 000 0 i staten (res)
B Tidsbegränsade åtaganden 1 Statlig kreditgaranti för 200 bostadsanskaffnin gslån (obet) 2 Åtgärder för att stärka det 205 000 finansiella systemet (ram) 3 Statliga ägarinsatser m.m. 100 000 i Nordbanken (ram) 4 Försäljning av 60 000 aktier i Stadshypotek AB (ram) 5 Bidrag till kapitalet i 860 000 Europeiska investeringsbanke n (ram)
C Riksdagens revisorer 1 Riksdagens 16 151 revisorer (ram)
Summa för 3 807 0 - 31 utgiftsområdet 556 000
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 UTSKOTTET 5 Fördelning på anslag inom utgiftsområde 2 år 1997 5 Regeringen 5 Oppositionspartierna 5 Konjunkturinstitutet (KI) 7 A 1 Konjunkturinstitutet 7 Riksrevisionsverket 7 A 2 Riksrevisionsverket 8 Statskontoret 8 A 3 Statskontoret 8 Statistiska centralbyrån 9 A 4 Statistiska centralbyrån 9 Folk- och bostadsräkning 10 A 5 Folk- och bostadsräkning 10 Finansinspektionen 11 A 6 Finansinspektionen 11 Insättningsgarantinämnden 12 Insättningsgarantinämndens övergripande mål 12 A 7 Insättningsgarantinämnden 12 Riksgäldskontoret 13 Riksgäldskontorets internkontroll 13 A 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 13 A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning 14 A 10 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 15 Statens lokalförsörjningsverk 15 A 11 Statens lokalförsörjningsverk 15 A 12 Täckning av merkostnader för lokaler 16 Nämnden för offentlig upphandling 16 A 13 Nämnden för offentlig upphandling 16 Ekonomiska rådet 17 A 14 Ekonomiska rådet 17 Kostnader för vissa nämnder m.m. 17 A 15 Kostnader för vissa nämnder m.m. 18 Bokföringsnämnden 18 A 16 Bokföringsnämnden 18 Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed 18 A 17 Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed 19 Utvecklingsarbete 19 A 18 Utvecklingsarbete 19 Kammarkollegiet 19 A 19 Kammarkollegiet 19 Kontrollfunktionen i staten 20 A 20 Kontrollfunktionen i staten 20 Tidsbegränsade åtaganden 20 B 1 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån 20 B 2 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet 21 B 3 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken 21 B 4 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB 22 B 5 Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken 22 Riksdagens revisorer 22 C 1 Riksdagens revisorer 22 Utskottets ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2 23 Utgiftsområde 2 åren 1998 1999 27 Övriga frågor 27 Revisions- och redovisningsfrågor 27 Uppföljning av ESO-rapport om utvärderingar 27 Riksrevisionsverkets granskning av myndigheters regel- givning 28 Statlig bokföringsnämnd 29 Kontroll av statliga och kommunala aktiebolag 30 Huvudman för den statliga förvaltningsrevisionen 31 Den statliga revisionens rapportering till riksdagen 32 Vissa statistikfrågor 33 Heltäckande lönestatistik 33 Uppgifter i Statistisk årsbok om djurförsök 34 Statistikkostnader för kommuner och landsting 35 En ny låg- och höginkomstutredning 35 Statens fastighetsverk 36 Kapitalhöjning i Europeiska utvecklingsbanken 38 Hemställan 39 Reservationer 42 1. Anslagen under utgiftsområde 2 år 1997 (mom. 1) (v) 41 2. Anslagen under utgiftsområde 2 år 1997 (mom. 1) (mp) 43 3. Utgiftsområde 2 åren 1998 1999 (mom. 2) (mp) 46 4. Riksrevisionsverkets granskning av myndigheters regelgivning (mom. 4) (m, fp, kd) 47 5. Statlig bokföringsnämnd (mom. 5, motiveringen) (m) 47 6. Kontroll av statliga och kommunala aktiebolag (mom. 6, motiveringen) (m, fp) 48 7. Huvudman för den statliga förvaltningsrevisionen (mom. 7) (m) 48 8. Den statliga revisionens rapportering till riksdagen (mom. 8) m) 49 9. En ny låg- och höginkomstutredning (mom. 12) (v) 50 10. En ny låg- och höginkomstutredning (mom. 12, motiveringen) (m, fp) 51 11. En ny låg- och höginkomstutredning (mom. 12, motiveringen) (kd) 51 Särskilda yttranden 53 1. Fördelningen av medel inom utgiftsområdet (mom. 1 och 2) (m) 52 2. Fördelningen av medel inom utgiftsområdet (mom. 1 och 2) (fp) 52 3. Fördelningen av medel inom utgiftsområdet (mom. 1 och 2) (kd) 53 4. Uppgifter i Statistisk årsbok om djurförsök (mom. 10) (v, mp) 53 Bilaga Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 54