Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling (prop. 1996/97:1)
Betänkande 1996/97:AU2
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1996/97:AU02
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling (prop. 1996/97:1)
Innehåll
1996/97 AU2
Sammanfattning
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
Utskottet anser att de grundläggande målen för regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Detta var också de mål som utskottet ställde sig bakom våren 1995. Regeringen redovisar i propositionen en tendens mot ökad regional obalans. Utskottet ser med oro på en sådan utveckling. De motionssynpunkter som har framförts om regionalpolitiken betonar i många fall tillväxten som betydelsefull för att skapa utjämning mellan olika regioner. Vikten av en helhetssyn i fråga om de olika samhällssektorerna är också en gemensam grundsyn i motionerna. Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att beträffande de grundläggande målen finns en betydande samsyn. En reservation har avlämnats av företrädaren för Vänsterpartiet.
Regional utveckling och olika samhällssektorer
Utskottet anser att de beslut som fattas inom många samhällssektorer har stor betydelse för bl.a. tillväxt, sysselsättning och service i landets olika delar och därmed för den långsiktiga regionala utvecklingen. Enligt utskottet har kunskaps- och kompetensutveckling under de senaste åren utgjort ett allt viktigare inslag i regionalpolitiken. Motioner om utbildning avstyrks med hänvisning till dels de satsningar som görs, bl.a. genom kraftig utbyggnad av den högre utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna, dels pågående utredningsarbete. Även motioner infrastrukturen avstyrks; utskottet anser att det finns skäl att avvakta den planerade utredningen om utvidgning av transportstödet till att omfatta även bl.a. flyg- och sjötransporter liksom övrigt utredningsarbete på området som bl.a. avses ge underlag för ett nytt trafikpolitiskt beslut. Ett flertal reservationer i olika sakfrågor har avgivits.
Lokalisering av statlig verksamhet, m.m.
I en rad motioner uttrycks oro för de i vissa fall negativa effekter som har uppkommit till följd av bl.a. bolagisering av statlig verksamhet och ökad självbestämmanderätt i den statliga förvaltningen. De därav föranledda ändrade verksamhetsformerna har i många fall medfört - eller riskerar att medföra - regionala obalanser. Det erinras om de principiella synpunkter som utskottet nyligen framförde (1996/97:AU4y) när det gäller de regional- och arbetsmarknadspolitiska effekterna av förslag i den försvarspolitiska propositionen. Utskottet föreslår ett tillkännagivande riktat till regeringen om att frågor om lokalisering av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt intresse bör underställas riksdagen. Motionsförslag om en översyn av regionalpolitiken avstyrks av utskottet, som utgår från att regeringen avser att vidta erforderliga åtgärder när resultatet av pågående utredningsarbete föreligger och konturerna i fråga om EG- systemets tillämpning i Sverige ytterligare har klarnat. Bakom en reservation i denna del står företrädare för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Reservationer i även andra frågor föreligger.
Företagsinriktade åtgärder
Utskottet konstaterar att förutsättningarna för näringslivets verksamhet och därmed företagsstödens utformning ändras kontinuerligt. I likhet med regeringen anser utskottet att olika former av statsstöd bör begränsas i ett internationellt perspektiv. Utskottet vill dock betona behovet av de regionalpolitiska stöden för att förbättra förutsättningarna för utveckling i de delar av landet som har de största långsiktiga problemen. Vidare noterar utskottet att regeringen avser att göra en uppföljning av Företagsstödsutredningen i vissa avseenden. Utskottet godtar de förslag till riktlinjer m.m. som regeringen presenterar i fråga om vissa av företagsstöden. Därmed avstyrks motionsyrkanden beträffande bl.a. stödområdesindelning, regionalt utvecklingsstöd, landsbygdsstöd, nedsättning av socialavgifter och transportstöd. Vidare tar utskottet initiativ i två avseenden, nämligen dels ändrade regler för landsbygdsstöd till samverkansorgan., dels en ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté. Reservationer i olika avseenden har avgivits.
Anslagsfrågor
Beträffande ram för utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling erinrar utskottet om att riksdagen genom beslut har anslutit sig till vad arbetsmarknads- och finansutskotten har förordat; ramen har sålunda fastställts till 3 726 miljoner kronor (1996/97:AU2y; 1996/97:FiU1, rskr. 53). I detta betänkande behandlas de anslag som ryms inom nämnda ram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till dels medelsanvisning, dels en därmed sammanhängande ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.
Åtgärder i län och regioner
Avslutningsvis behandlar utskottet ett antal motioner i vilka åtgärder för särskilt angivna län och regioner förordas. Förslag som berör förhållandena i Stockholms län bör enligt utskottet beaktas av kommittén om levnadsvillkor i storstadsområdena. Motionsyrkandena avstyrks med hänvisning till att insatser i första hand bör prövas av de regionala organen.
Inkomna skrivelser
Under ärendets beredning har utskottet mottagit skrivelser från organisationer och verk.
Propositionen
I budgetpropositionen för år 1997, 1996/97:1 utgiftsområde 19, föreslår regeringen att riksdagen 1. antar förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, 2. godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom Glesbygdsverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnitt 5, anslag A 7. Glesbygdsverket, 3. godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom Statens institut för regional forsknings ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnitt 5, anslag A 8. Statens institut för regional forskning, 4. godkänner regeringens förslag om stödområden för företagsstöd (avsnitt 4.1), 5. godkänner regeringens förslag om regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2), 6. godkänner regeringens förslag om landsbygdsstöd m.m. (avsnitt 4.3), 7. godkänner regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4), 8. godkänner regeringens förslag om nedsatta socialavgifter (avsnitt 4.5), 9. godkänner regeringens förslag om transportbidrag (avsnitt 4.6), 10. godkänner regeringens förslag om lån till privata regionala investmentbolag (avsnitt 4.7), 11. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning:
Anslag Ansla Anslagsbe gstyp lopp A Regionalpolitiska raman 1 453 517 1. åtgärder slag 000 A Regionala raman 390 000 2. utvecklingslån slag 000 A Täckande av 3. förluster på grund raman 13 000 av kre-dit slag 000 garantier inom regionalpolitiken A Ersättning för raman 4. nedsättning av slag 420 000 socialavgifter 000 A Sysselsättningsbid raman 200 000 5. rag slag 000 A Transportbidrag raman 303 000 6. slag 000 A Glesbygdsverket raman 23 573 7. slag 000 A Statens institut raman 7 931 000 8. för regional slag forskning A Europeiska raman 915 000 9. regionala slag 000 utvecklingsfonden Summa för 3 726 021 utgiftsområdet 000
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 till detta betänkande.
Motionerna
1996/97:A274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling, i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling för åren 1998 och 1999.
1996/97:A304 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 14. att riksdagen beslutar för budgetåret 1997 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 1. Regionalpolitiska åtgärder till 1 045 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen beslutar för budgetåret 1997 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter till 240 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 16. att riksdagen beslutar för budgetåret 1997 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 5. Sysselsättningsbidrag till 129 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen beslutar för budgetåret 1997 under utgiftsområde 19 fastställa anslaget A 6. Transportbidrag till 280 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 18. att riksdagen hos regeringen begär förslag i fråga om de regionalpolitiska stödformerna i enlighet med vad som anförts i motionen, 19. att riksdagen beslutar för budgetåret 1997 inom utgiftsområde 19 under anslaget A 1. Regionalpolitiska åtgärder reservera 25 000 000 kr för utbildningssatsning i enlighet med vad som anförts i motionen, 20. att riksdagen beslutar för budgetåret 1997 inom utgiftsområde 19 under anslaget A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden reservera 25 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A401 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intransportstöd för bagerinäringen.
1996/97:A402 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återförande av vinstmedel från vattenkraftsproduktion till bygder och län där vattenkraften produceras.
1996/97:A403 av Åke Sundqvist m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att transportstödet även i framtiden kallas transportstöd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta översynen av transportstödet.
1996/97:A404 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län.
1996/97:A405 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för regional utveckling och sysselsättning i Kalmar län.
1996/97:A406 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Gävleborgs län.
1996/97:A407 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig service i Norrland.
1996/97:A408 av Urban Ahlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett helhetsperspektiv på myndigheternas regionalisering för att undvika samhällsekonomiska merkostnader.
1996/97:A410 av Eva Goës m.fl. (mp, s, m, c, fp, v, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurscentrum, 2. att riksdagen hos regeringen begär att medel under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling reserveras för resurscentrum, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Nationellt resurscentrum som ett fristående råd eller en kommitté under Arbetsmarknadsdepartementet.
1996/97:A411 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det avgörande i att mobilisera lokala resurser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygden som resurs, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningens betydelse för den regionala utvecklingen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturella insatser på landsbygden, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för landsbygden av förnyelsen av den offentliga sektorn, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretagens betydelse för landsbygdens utveckling, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de regionalpolitiska stöden och utspädningen av dessa, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de statliga verken och myndigheternas regionalpolitiska ansvar, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de möjligheter som EU:s strukturstöd innebär och att onödigt stor byråkrati i handläggningen med kraft motverkas, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning i syfte att se över hela regionalpolitiken.
1996/97:A412 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en harmonisering av de nationella stödområdesgränserna i Sverige med de områden av vårt land som berörs av EU:s olika strukturfonder.
1996/97:A413 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulering av byggnadsverksamheten och turismutvecklingen i Jämtland.
1996/97:A414 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att avskaffa det särskilda flyttstödet till företag som lämnar storstadsre- gionerna i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A415 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering avseende EU:s strukturfonder i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A416 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att bevara och utlokalisera statliga institutioner till landsortskommunerna i det nya västsvenska länet.
1996/97:A417 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Karlsborgs kommun i Skaraborg fortsatt skall vara tillfälligt stödområde, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att regeringen skjuter till sin andel för att EU:s program KONVER skall kunna förverkligas under hela perioden.
1996/97:A418 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida mål för regionalpolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdelningen mellan regionalpolitik, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om erfarenheter av nuvarande stödformer, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska hållningen i EU avseende användningen av de gemensamma strukturfonderna, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om attraktionsinsatser, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastruktur, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsinsatser, 8. att riksdagen beslutar att de selektiva stöden lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag upphör från den 1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen beslutar att reducera det regionalpolitiska stödet för nedsättning av socialavgifter från den 1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar att inga nya överenskommelser om sysselsättningsbidrag skall ingås efter den 1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utredning om transportstödet i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsstyrelsernas roll för den regionalpolitiska utvecklingen, 13. att riksdagen beslutar om integration mellan Glesbygdsverket och NUTEK i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A419 av Kjell Ericsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mentorskap för de mindre butikerna.
1996/97:A420 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvecklingsprogram för Norrbotten.
1996/97:A421 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitikens innehåll och utformning för beaktande i samband med utarbetandet av förslag till framtida regionalpolitik.
1996/97:A422 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens omvända regionalpolitik.
1996/97:A423 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av re-gionalpolitisk analys samt att erforderliga åtgärder vidtas för att motverka att de regionala klyftorna växer.
1996/97:A424 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt synsätt i regionalpolitiken beträffande olikheterna inom regionerna.
1996/97:A425 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbättra den bofasta skärgårdsbefolkningens villkor, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öar utan fast landförbindelse klassificeras som glesbygd med högsta stödnivå i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:A426 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformandet av ett finansieringssystem för den samhälleliga infrastrukturen så att den fungerar över hela landet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlad strategi för regionaliseringen av statliga verk och myndigheter, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny kraftfull regionalpolitik, 5. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt uppställning: Anslag Regeringens Anslagsföränd förslag ring (tusental kr) (tusental kr) A 6. 303 000 70 000 Transportbidr ag Summa för 3 726 021 70 000 utgiftsområde t
1996/97:A427 av Dan Ericsson och Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för ett ändrat skärgårdsbegrepp för EU:s strukturfondsprogram.
1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sektorernas ansvar för regionalpolitiken, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens representanter i statliga verk, myndigheter och bolag skall väga in regionalpolitiska aspekter i beslutsfattandet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regionalpolitiska konsekvensanalyser skall genomföras innan beslut tas som får regionalpolitiska konsekvenser, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges regionalpolitiska målsättningar i EU, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad kommunal och regional självstyrelse för ett ökat ansvar för den regionala utvecklingen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slopa bidragsformer som motverkar satsningar på arbetstillfällen och boende i glesbygd, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att få i gång regionala resurscentrum för kvinnligt företagande, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygdsutveckling, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nerifrån-och-upp-perspektiv i frågan om projekt för regional utveckling och landsbygdsutveckling, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byalagens betydelse för landsbygdsutveckling, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt programarbete för bygdeturism.
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärgården som glesbygd.
1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om landsbygdens behov av FoU, utbildning och rådgivning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättandet av ett sammanhållet forskningsprogram för landsbygdens roll i samhället, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om vad EU- medlemskapet har inneburit för glesbygden och vad ett eventuellt medlemskap i EMU kommer att betyda för glesbygden, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala gruppers behov av stöd utan styrning.
1996/97:A431 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska analyser och hänsyn i samband med utarbetande av för regionerna avgörande frågor och förslag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av helhetssyn och samhällsekonomiska analyser vid förändring av statlig verksamhet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till glesbygdshandeln.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ambitionen om att hela Sverige skall leva, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regionalpolitiken måste präglas av ett nerifrån och upp- perspektiv, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundläggande basservice, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten bör ta ett mer aktivt ägaransvar i statliga verk, myndigheter och bolag, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygds- och jämställdhetsperspektiv som viktiga delar av regionalpolitiken, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsperspektiv vid fördelning av medel för särskilda regionalpolitiska insatser, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sektorspolitik, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat politiskt inflytande över sektorsmyndigheterna, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska hänsyn, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitisk konsekvensanalys, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bolagisering, ändrad organisation i statliga myndigheter, utförsäljning eller annan överflyttning av statliga uppgifter, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tydliga direktiv till myndigheter, verk och bolag, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om helhetssyn för den statliga verksamheten ur ett regionalt perspektiv, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett moratorium, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturfonder, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar av landsbygdsstöd, 33. att riksdagen avslår regeringens förslag till förändringar vad gäller lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående de lokala arbetsförmedlingsnämnderna, 35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala sysselsättningsbefrämjande åtgärder, 36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors arbetsmarknad, 39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnliga resurscentrer.
1996/97:A433 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om välfärd och valfrihet i skärgården, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ till samverkan mellan statliga myndigheter, verk och bolag med kommunala och privata intressenter för en samlad samhällsservice i skärgårdssamhällen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av regionalpolitiska resurser.
1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär medel till kulturella och företagsinriktade projekt i integrationssyfte i Stockholmsregionen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om segregeringen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialt eftersatta grupper, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnen och segregering.
1996/97:A601 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyetablering, utlokalisering eller avknoppning av statliga styrelser, myndigheter eller verk, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om de samhälleliga konsekvenserna av koncentration av statliga verk och styrelser till Stockholmsområdet.
1996/97:Sk372 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att utnyttja EU:s stöd för landsbygdsutveckling, 5b-stöd, för fiskeberoende områden.
1996/97:T215 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta initiativ till att uppmana länsstyrelserna till aktiv geografisk samverkan över länsgränserna med andra regionala aktörer inom bl.a. näringsliv, utbildningscentrum, landsting och kommunförbund särskilt vad gäller utvecklingen av den östsvenska regionen.
1996/97:Jo258 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egenföretagares/lantbruksföretagares delaktighet i mål 4 Växtkraftprogrammen.
1996/97:N232 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utvärdering och översyn av mikrostödet.
1996/97:N271 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offensiv landsbygdsutveckling.
1996/97:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensbeskrivningar av olika förändringar på det regionala planet.
Utskottet
Den regionala utvecklingen
Propositionen
I propositionen analyseras den regionala problembilden i befolknings- och sysselsättningstermer. Det konstateras att den regionala obalansen har ökat under år 1995. Under perioden 1991-1994 rådde en förhållandevis balanserad regional befolkningsutveckling. Till stor del berodde detta på en omfattande nettoinvandring. I de långsiktiga stödområdena 1 och 2 minskade befolkningen med knappt 0,5% årligen. Utanför stödområdena och i hela landet ökade befolkningen med närmare 1% per år. Under år 1995 minskade emellertid befolkningen inom de permanenta stödområdena med drygt 1%, samtidigt som ökningstakten utanför stödområdena och i landet har halverats. Sedan början av 1990-talet har antalet arbetstillfällen minskat kraftigt i de flesta delar av landet. Fram till år 1994 gällde detta främst inom tillverkningsindustrin och byggnadsverksamheten, vilket innebar att arbetslöshetsnivåerna för framför allt män ökade kraftigt. Regionalt sett drabbades områden med en förhållandevis stor industri- och byggsektor hårdast. Samtidigt har arbetstillfällena inom främst den offentliga sektorn, men även inom detaljhandeln och privata tjänster, fortsatt att minska, vilket resulterat i påtagligt förhöjda arbetslöshetsnivåer för kvinnor. Denna effekt har främst berört storstadsområdena och andra större orter. Även flertalet regioner i södra och mellersta Sverige har fått en kraftigt förhöjd arbetslöshet. Trots detta består i stort sett stödområdenas sämre läge i förhållande till landet i dess helhet. De inomregionala skillnaderna i arbetslöshetsnivåer (inklusive åtgärder) är betydande och har ökat under 1990-talets första hälft.
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
Propositionen
Utgiftsområde 19 omfattar en del av regionalpolitiken. Detta sakområde brukar kallas den lilla regionalpolitiken . Med den stora regionalpolitiken avses åtgärder med regionalpolitisk betydelse inom andra samhällssektorer. De övergripande målen för regionalpolitiken skall även fortsättningsvis vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Dess kanske viktigaste uppgift är att bidra till den tradition av sammanhållning och solidaritet som präglar det svenska samhället. En balanserad regional utveckling är en förutsättning för att en god ekonomisk tillväxt skall uppnås. De regionala obalanserna tenderar nu att öka, den regionala utjämningspolitiken måste därför även i fortsättningen bedrivas med kraft. Enligt propositionen skall en ny tillväxtorienterad regional näringspolitik utvecklas genom bl.a. en bred samverkan i länen och med vad som betecknas som ett partnerskap mellan många intressenter. Företagsstöden kommer att ytterligare inriktas mot att skapa incitament för ekonomisk tillväxt med särskild inriktning på små och medelstora företag. Behovet av en helhetssyn understryks; de regionalpolitiska målen inom alla samhällssektorer måste beaktas. Regeringen anför vidare att det breda arbetet med EG:s strukturfondsprogram innebär en kraftig förstärkning av regionalpolitiken och dess genomförande.
Motioner
Moderaterna framför i kommittémotion A418 (yrk. 1, 2 och 5) att svensk regionalpolitik i alltför hög grad har präglats av en strävan att eliminera komparativa nackdelar i landets olika delar. Denna ansats har inneburit en konservering av näringslivsstrukturen och en kontinuerligt stödberoende verksamhet. I stället bör man ta till vara regionernas egna förutsättningar genom att öka deras attraktionskraft men också genom att utveckla och sprida kunskap. Motionärerna pekar på en rad exempel, däribland livsmedelsteknik i Skåne, materialteknik i Bergslagen och rymdteknik i Kiruna. En sådan attraktionspolitik förutsätter inte stora statliga resurser utan snarare innovativa lösningar, lokalt och regionalt. De selektiva stöden, dvs. stöd som ges efter prövning i enskilda fall, tenderar att stödja företagsetableringar där sysselsättningen endast får en sekundär effekt. De generella stöden, som kan lämnas till varje företag som uppfyller i förväg uppställda krav, visar att regionalpolitiken går in även på näringspolitikens respektive arbetsmarknadspolitikens område. En renodling behövs, anser motionärerna. Målet för regionalpolitiken bör vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors utveckling och därigenom bidra till nationell tillväxt och internationell konkurrenskraft.
Centerpartiet betonar i motion A432 (yrk. 1, 2, 5 och 11) att ambitionen för regionalpolitiken måste vara att hela Sverige skall leva. Nu är Sverige dock åter på väg att kantra genom att inflyttningen till de expansiva storstadsområdena och universitetsorterna fortsätter - på de mindre orternas och landsbygdens bekostnad. Förutsättningarna att upprätthålla grundläggande service till dem som bor i utflyttningskommunerna har försämrats. Samtidigt kommer en god livsmiljö att bli en allt viktigare decentraliseringsfaktor. Regionalpolitiken måste präglas av ett underifrånperspektiv och utgå från lokala förutsättningar. En decentraliserad samhällsstruktur underlättar hushållning med naturresurser och innebär att landets samlade ekonomiska resurser bättre kan tas till vara. Det är också angeläget med ett landsbygds- och jämställdhetsperspektiv. I verksamheter där staten har ett ägarinflytande måste regionalpolitiska hänsyn sättas i första rummet.
Sigge Godin m.fl. (fp) anför i motion A411 (yrk. 1 och 2) att målet för regionalpolitiken måste vara att öka den enskildes möjligheter att fritt välja arbete och bostadsort. Sedan länge har Folkpartiet förordat en övergång från lokaliserings- till mobiliseringspolitik, vilket innebär att satsningarna görs på den enskilda människan och hennes förmåga till skapande. Varje region har sina unika möjligheter. Regionalpolitiken kan underlätta och stimulera utvecklingen, t.ex. när det gäller företagande, utbildning och kultur. Samtidigt måste man inse de stora resurser som landsbygden erbjuder i form av god miljö, infrastruktur och aktiva människor.
Vänsterpartiet efterlyser i motion A426 (yrk. 4) en ny kraftfull regionalpolitik. Den höga arbetslösheten i stödområdena och den accelererande befolkningsutflyttningen är alarmerande tecken, anförs det. Likaså är det angeläget att komma till rätta med oklarheterna omkring EG:s strukturfonder både när det gäller regelverkets funktion och den nationella finansieringen. Framför allt måste regeringen snarast skaffa sig en helhetssyn på hur de olika poli tikområdena påverkat regionalpolitiken. Det förutsätts att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till en ny regionalpolitik som är anpassad till de nya villkor som olika landsdelar lever under. I motion N271 (yrk. 9) framhåller partiet att möjligheterna till arbete på landsbygden måste stärkas för att inte avfolkningen skall fortsätta. Landsbygdens näringsliv förutsätter satsningar på s.k. kombinationsföretag, dvs. en samordning mellan befintlig kärnverksamhet och annan verksamhet, exempelvis inom turism och småskalig energiproduktion. Såväl operativa mål som en utvärdering av befintliga medel för landsbygdsutvecklingen begärs.
Barbro Johansson m.fl. (mp) anför i kommittémotion A430 (yrk. 9) att man genom att ta till vara människors initiativkraft och engagemang för sin närmiljö skapar möjligheter till en positiv utveckling av företagande och sysselsättning. På många platser har spontant uppkommit en lokal mobilisering för att motverka negativa effekter av de nedskärningar - inom såväl privat som offentlig sektor - som dessa platser har drabbats av. Dessa rörelser underifrån behöver stöd men däremot inte styrning från statsmakterna. Inte sällan är det kvinnor som spelat en framträdande roll och tagit okonventionella grepp, anförs det.
Kristdemokraterna konstaterar i motion A428 (yrk. 1, 6, 7, och 14-16) att den regionala problembilden har förändrats över tiden. Nu när mitten av 1990-talet har passerats har avsaknaden av regionalpolitiska hänsynstaganden varit tydlig i samband med alla sparpaket. I den statliga sektorspolitiken måste regionalpolitiska hänsyn tas. Sverige bör i EU söka påverka utformningen av stöden så att de fyller samma funktion i alla medlemsländer som är avsikten med det svenska stödet, nämligen att ge alla människor - oavsett var de bor - tillgång till arbete, service och en god miljö. Sverige bör så långt som möjligt utnyttja EU:s regionalpolitiska stöd; detta var också avsikten under medlemskapsförhandlingarna. Omkring 30 % av befolkningen bor på landsbygden och det är därför viktigt med en livskraftig landsbygd. Detta förutsätter i sin tur ett underifrånperspektiv. Tillämpad på nationella förhållanden innebär den s.k. subsidiaritetsprincipen att kommunerna får ökat inflytande över och ansvar för det regionalpolitiska stödet. Motionärerna betonar också byalagens betydelse för landsbygdens utveckling.
Carin Lundberg m.fl. (s) uppmärksammar i motion A421 särskilt skogslänen. En framtida regionalpolitik skall stödja näringspolitiken och medverka till ökad tillväxt. Stödsystemen skall vara flexibla och regelförenklingarna måste fortsätta. De möjligheter som följer av EU-medlemskapet måste tillvaratas, samtidigt som tillgången till strukturfonderna inte får innebära att den nationella regionalpolitiken försvagas.
Utskottet
De mål för regionalpolitiken som förordas i propositionen är desamma som utskottet ställde sig bakom våren 1995 (bet. 1994/95:AU13). Utskottet anser även nu att de grundläggande målen för regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Såsom utskottet anförde förra året innebär dessa mål en vidareutveckling av den linje som utskottet tidigare har stått för. Regeringen redovisar i propositionen en tendens mot ökad regional obalans. Detta tar sig uttryck i bl.a. befolkningsminskningar i de regionalpolitiska stödområdena 1 och 2. Vidare framgår av Arbetsmarknadsverkets publikation Ura 1996:12 bl.a. att den negativa utvecklingen av sysselsättningen består i flertalet län; Stockholms och Uppsala län uppvisar dock en ökning. Den kraftigaste nedgången av sysselsättningen finns i skogslänen. Likaså fortsätter arbetslösheten (inkl. åtgärder) att öka framför allt i skogslänen. Inom gruppen storstadslän har arbetslösheten ökat i Malmöhus län. Utskottet ser med oro på denna utveckling.
I de nu refererade motionerna har partierna fört fram sina mål och prioriteringar för regionalpolitiken. I många av dem betonas tillväxt som ett be tydelsefullt inslag i en regionalpolitik som syftar till att skapa utjämning mellan olika regioner. Vikten av en helhetssyn i fråga om de olika samhällssektorerna är också en gemensam grundsyn i motionerna. Utskottet konstaterar inledningsvis att hela landets resurser kan tas till vara genom tillskapande av goda grundförutsättningar för en uthållig tillväxt i alla regioner. Utvecklingen inom den stora regionalpolitiken har enligt utskottets uppfattning en avsevärt mycket större betydelse för den regionala utvecklingen än den lilla regionalpolitiken . En särskild utredare tillkallades hösten 1995 (dir. 1995:144) med uppgift att analysera de regionala konsekvenserna av förändringar i den statliga sektorn. Denna, den s.k. REKO- STAT-utredningen, kommer att presentera resultatet av sitt arbete under december 1996. I uppgiften ingår att kartlägga hur den statliga sektorns resurser, verksamheter och sysselsättning har utvecklats i olika regioner från 1970- talet. Vidare skall en sammanställning av material göras som gäller regionala konsekvenser av avregleringar och bolagiseringar. En fördjupad studie av några verksamhetsområden som utsatts för stora förändringar skall också göras. Därvid skall särskilt belysas hur förändringarna påverkat verksamheten, tillgängligheten och serviceutbudet regionalt. Utredaren skall vidare bedöma vilka av de redovisade skillnaderna som är motiverade av olikheter i befolkningstäthet och struktur. Härutöver skall belysas i vad mån utvecklingen påverkat strävan till samordning och samplanering av statliga resurser både i ett nationellt och regionalt perspektiv. I detta sammanhang bör även belysas hur olika organisatoriska lösningar och geografiska indelningar som valts påverkat samordningsmöjligheterna. Slutligen förutsätts utredaren, mot bakgrund av bl.a. Långtidsutredningen och annat material, bedöma den framtida utvecklingen av den statliga sektorns olika delar och de regionala konsekvenserna därav. Utredaren bör i sitt arbete ha kontakt med Kommissionen om den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 1995:93). Utskottet instämmer med regeringen om vikten av en helhetssyn och att det är utformningen av den stora regionalpolitiken som är avgörande för en positiv utveckling i hela landet.
Vid sidan av åtgärderna inom den stora regionalpolitiken är det av vikt att den lilla regionalpolitiken , som i huvudsak präglas av olika slags företagsstöd, ges en utformning som understöder tillväxten. Utskottet anser att de små och medelstora företagens förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande för både tillväxt och sysselsättning, men också för en differentierad arbetsmarknad, vilket är av betydelse för både kvinnor och män. Den lilla regionalpolitiken innefattar de delvis överlappande målen om dels en regional utjämning mellan landets olika delar, dels en positiv utveckling i hela landet. I linje härmed har det i propositionen lämnats förslag rörande bl.a. medel till olika företagsstöd. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning om att företagsstöden ytterligare skall inriktas mot att skapa incitament till ekonomisk tillväxt. En rad förslag avseende den lilla regionalpolitiken har framförts motionsvägen. Till dessa frågor återkommer utskottet i det följande under rubrikerna Företagsinriktade åtgärder, m.m. och Anslag. I några av motionerna framförs synpunkter på hittillsvarande erfarenheter av EU-samarbetet på regionalpolitikens område och läggs fram förslag om hur detta på olika sätt skall kunna förbättras. Utskottet kan ansluta sig till många av de synpunkter som har framförts. Sverige har under knappt två år såsom medlem i EU haft ett betydande arbete med att bygga upp kunskap och utarbeta svenska program på det regionalpolitiska området. Det har varit en omfattande process och den pågår alltjämt. I detta ligger att det hos alla berörda bör finnas en öppenhet för att ständigt söka förbättra det som uppfattas som onödigt krångel och byråkrati. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och vidtar de åtgärder som kan krävas för att strukturfondsarbetet skall fungera smidigt och effektivt. I detta sammanhang vill utskottet slå fast vikten av att så mycket som möjligt av de tilldelade strukturfondsmedlen återhämtas. Ett tema som kommer till uttryck i motionerna är hur de goda idéerna för den regionala utvecklingen skall kunna identifieras, värderas och realiseras. Såvitt utskottet kan finna råder här en gemensam syn i propositionen och motionerna, nämligen att det är från de lokala och regionala nivåerna som initiativen bör hämtas. I motionerna uttrycks detta på olika sätt; underifrånperspektiv, lokal mobilisering, lokal attraktionskraft är några exempel. Gemensamt är att initiativkraft inte kan kommenderas fram från central nivå men däremot underlättas genom generella åtgärder. Det partnerskap mellan olika intressenter som regeringen nu har tagit initiativ till och som skall samordnas av landshövdingarna ser utskottet som en kompletterande väg att ta till vara de lokala och regionala idéerna. Även vikten av en livskraftig landsbygd tas upp motionsvägen. Utskottet har ingen annan uppfattning i den frågan och understryker att de regionalpolitiska målen givetvis även omfattar landsbygden. Det är viktigt att utvecklingen följs av regeringen, särskilt i ljuset av de ändrade förutsättningar för landsbygdsutvecklingen som följer av att genomförandet av strukturfondsprogrammen nu inleds. Kvinnornas roll i regionalpolitiken är föremål för förslag i några av motionerna. Till dessa liksom övriga här nämnda frågor med regionalpolitisk anknytning återkommer utskottet i det följande under respektive rubrik.
Som en sammanfattning kan utskottet konstatera att det beträffande de grundläggande målen för regionalpolitiken finns en betydande samsyn. I det föregående har omnämnts det utredningsarbete som pågår beträffande de olika samhällssektorernas roll i regionalpolitiken. Utskottet utgår från att regeringen kommer att förelägga riksdagen en samlad bild och eventuellt erforderliga förslag som föranleds av nämnda arbete. Berörda yrkanden i motionerna N271 (v), A411 (fp), A418 (m), A421 (s), A426 (v), A428 (kd), A430 (mp) och A432 (c) behöver därför inte, beträffande de regionalpolitiska målen, föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd. De avstyrks således.
Regional utveckling och olika samhällssektorer
Allmänna utgångspunkter
Propositionen
Regeringen framhåller att de insatser som finansieras via de regionalpolitiska anslagen aldrig på egen hand kan åstadkomma att de uppsatta målen nås. För att nå målen måste bl.a. samhällets infrastruktur och service ge grundläggande förutsättningar för regionernas utveckling. Det innebär att regionalpolitiska anpassningar måste göras inom många andra samhällssektorer. Den statliga sektorspolitiken har sålunda stor betydelse när det gäller möjligheten att åstadkomma utjämning av regionala skillnader. Dessa gäller såväl sysselsättningen som tillgängligheten till den service som myndigheterna etc. tillhandahåller. Samtidigt konstateras det att statliga verksamheter under de senaste åren har genomgått stora förändringar. Det gäller bl.a. styrningen, finansieringen och lokaliseringen av verksamheterna. Som nyss har nämnts pågår ett utredningsarbete beträffande analys av de regionala konsekvenserna av förändringar i den statliga sektorn.
Som ett viktigt inslag i politiken för en ökad sysselsättning hänvisar regeringen till de åtgärder som beslutats för att höja utbildningsnivån i landet. En viktig del av satsningen på utbildningsområdet är en kraftig utbyggnad av den högre utbildningen. Inom högskolan kommer denna att genomföras främst vid de mindre och medelstora högskolorna med en särskild tyngdpunkt på Bergslagen, Malmö, Sundsvall-Härnösand-Östersund-Örnskölds vik samt sydöstra Sverige.
Motioner
Centerpartiet framför i sin motion A432 (yrk. 8) betänkligheter mot att Sverige har delats in i myndighetssektorer snarare än regioner. Med en stark sektorisering minskar legitimiteten i verksamheten, anser motionärerna. Därför måste sektoriseringen brytas på alla nivåer så att samverkan och samordning underlättas och det politiska inflytandet ökar. Kristdemokraterna åberopar i motion A428 (yrk. 2) den s.k. subsidiaritetsprincipen och anför att det i första hand är regionerna själva som skall ansvara för sin utveckling. Statens ansvar består i att skapa goda förutsättningar för den regionala utvecklingen genom att garantera bl.a. utbildning, infrastruktur och goda villkor för företagande. Riksdagen bör göra ett uttalande om sektorernas ansvar för regionalpolitiken, framhålls det.
Utskottet
Såsom utskottet har slagit fast vid en rad tillfällen kan åtgärder inom ramen för den lilla regionalpolitiken endast marginellt påverka förutsättningarna för utvecklingen i landets olika delar. För att regionalpolitiken skall vara framgångsrik krävs en väl fungerande infrastruktur och samhällsservice i alla regioner. De beslut som fattas inom många samhällssektorer har således stor betydelse för bl.a. tillväxt, sysselsättning och service i landets olika delar och därmed för den långsiktiga regionala utvecklingen. Samtidigt kan konstateras dels att styrformerna inom statlig verksamhet har ändrats så att myndigheterna i allt större omfattning själva avgör hur de skall organisera den egna verksamheten, dels att vissa verksamheter getts nya förutsättningar genom avreglering, bolagisering och privatisering. Utskottet erinrar om det uppdrag som regeringen har givit den särskilde utredaren och som går ut på att kartlägga och analysera de regionala konsekvenserna av förändringarna inom den statliga sektorn. Utskottet noterar vidare att regeringen avser att noga följa utvecklingen på detta område. Samtidigt utgår utskottet från att regeringen på grundval av det presenterade analysarbetet och sina överväganden i övrigt återkommer till riksdagen med de förslag som från regionalpolitisk synpunkt kan krävas för att åstadkomma en bättre samordning mellan de statliga sektorerna. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna A432 (c) och A428 (kd) i berörda delar.
Jämställdhetsfrågor
Propositionen
I propositionen hänvisas till undersökningar som visar att kvinnor i större utsträckning än män deltar i det lokala utvecklingsarbetet. Ett planerat uppdrag till NUTEK gäller bestämmelsen i förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd, som går ut på att minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet skall förbehållas vartdera könet. Regeringen konstaterar att målet inte har uppnåtts - för sysselsättningsbidrag hade under år 1995 endast ca 31 % av de nya arbetstillfällena tilldelats till kvinnor. Orsakerna bör därför analyseras och förslag läggas fram, anser regeringen. Ett annat uppdrag till NUTEK syftar till att sammanställa och bedöma de utvecklingsperspektiv som följer av de regionala strategier som alla länsstyrelserna har i uppdrag att ta fram på jämställdhetsområdet. Detta skall redovisas till regeringen i december 1996. Vidare kommer NUTEK senare under hösten 1996 att lämna en slutrapport till regeringen om ett projekt för stimulans av kvinnors företagande i det regionalpolitiska stödområdet. Regeringen avser att därefter ta ställning till hur arbetet skall fortsätta. Inom strukturfondsprogrammen för målen 2, 5b och 6 har jämställdhets- perspektivet givits hög prioritet. S.k. resurscentrum för kvinnor är avsedda att utgöra en plattform för att stärka kvinnors ställning i samhället och framför allt inom det regionalpolitiska stödområdet. År 1995 uppdrog regeringen åt länsstyrelserna att medverka till att sådana resurscentrum för kvinnor skapas på regional nivå. I propositionen uppges att regionala eller lokala resurscentrum numera finns i varje län. Vidare beslutade regeringen i september 1994 att NUTEK i samarbete med Glesbygdsverket skall ansvara för att ett nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC) byggs upp. I den nu framlagda propositionen upplyses att NUTEK och Glesbygsdsverket till regeringen har lämnat en redovisning av hur NRC:s verksamhet har utvecklats samt förslag till fortsatt verksamhet. Regeringen förklarar sin avsikt att ta ställning till frågan senare.
Motioner
Centerpartiet konstaterar i motion A432 (yrk. 36 och 39) att den offentliga sektorns försämrade ekonomi har inneburit ett minskat antal arbetstillfällen, vilket i sin tur har drabbat främst kvinnor. En strävan måste vara att underlätta för kvinnor att starta eget. Vidare bör andelen kvinnor i ledande befattningar i näringslivet öka. Kvinnliga resurscentrum på såväl central som regional nivå bör inte bara permanentas utan även vidareutvecklas, anser motionärerna vidare. Kristdemokraterna pekar i motion A428 (yrk. 13) på att utvärderingen av de regionalpolitiska stöden visar att företag som drivs av kvinnor är underrepresenterade bland dem som har fått stöd. De anser att regionala resurscentrum för kvinnligt företagande skall komma i gång och begär ett uttalande härom riktat till regeringen. Eva Goës m.fl. (mp, s, m, c, fp, v, kd) påminner i motion A410 (yrk. 1 och 3) om länsstyrelsernas uppdrag att ekonomiskt prioritera särskilda insatser för kvinnor och medverka till bildande av resurscentrum för kvinnor. En så viktig verksamhet behöver långsiktighet och fasta spelregler, anförs det. Vidare bör det nationella resurscentrumet (NCR), vilket drivs som ett projekt under NUTEK, ombildas till ett fristående råd eller en kommitté under Arbetsmarknadsdepartementet. Som skäl anges att flertalet av de kvinnor som är arbetslösa väljer annan väg till sysselsättning än att starta eget, vilket är den verksamhet som NUTEK prioriterar.
Utskottet
Utskottet vill inledningsvis betona vikten av ett jämställdhetsperspektiv vid utformandet av regionalpolitiken. I detta ligger bl.a. att de regionalpolitiska stödens utformning och effekter fortlöpande bör utvärderas ur ett könsperspektiv. Detta är också bakgrunden till regeringens uppdrag till NUTEK, för vilka en redogörelse lämnats i det föregående. Vidare vill utskottet peka på de undersökningar till vilka propositionen hänvisar och som går ut på att det är fler kvinnor än män som deltar i det lokala utvecklingsarbetet. Det är, menar utskottet, angeläget att denna omständighet beaktas, särskilt mot bakgrund av det regionalpolitiska målet om uthållig tillväxt. Med hänvisning till vad som nu har redovisats och anförts avstyrker utskottet motion A432 (c) i nu berörd del.
Beträffande motionsförslagen om resurscentrum för kvinnor vill utskottet inledningsvis erinra om det uppdrag som år 1995 gavs till länsstyrelserna att medverka till bildande av sådana. Enligt en redovisning i propositionen har resurscentrum - regionala eller lokala - nu etablerats i samtliga län; sammanlagt har 28 miljoner kronor anslagits för verksamheten. För stöd till dessa regionala och lokala centrum finns ett nationellt resurscentrum, NRC. NUTEK och Glesbygdsverket har, som nämnts, lämnat ett förslag till fortsatt verksamhet innefattande ett handlingsprogram för perioden 1997-2000. Vidare har NUTEK låtit genomföra en utvärdering av NRC:s verksamhet. Enligt propositionen avser regeringen att ta ställning till denna fråga senare under hösten. Utskottet anser att det är angeläget att avvakta en sådan behandling och förutsätter att regeringen därefter återkommer till riksdagen med förslag i denna fråga. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna A410 (mp, s, m, c, fp, v, kd), A428 (kd) och A432 (c) i berörda delar.
Utbildning
Motioner
Moderaterna betonar i kommittémotion A418 (yrk. 7) betydelsen av att den intellektuella infrastrukturen kan utvecklas i alla delar av landet. En målmedveten satsning på kunskap skulle kunna ersätta en stor del av dagens regionalpolitik. Ett virtuellt utbildningssystem bör byggas upp, som kan bidra till att avståndsgränserna slutligt kan sprängas. Motionärerna hänvisar till kravet om att medel i detta syfte skall reserveras under vissa anslag. (Detta krav behandlar utskottet i det följande.) Ett närbesläktat krav framförs i motion A411 (yrk. 3) av Sigge Godin m.fl. (fp). Utbildningsnivån hos befolkningen blir allt viktigare för att en region skall kunna hävda sig. Människor kommer i framtiden att behöva utbilda sig många gånger under sin livstid eftersom kunskap fort blir inaktuell. Av speciell vikt för landsbygden är utvecklande av distansundervisning och nätverk. Över huvud taget bör modern informationsteknologi i större utsträck ning utnyttjas i utbildningen, anförs det.
Utskottet
Kunskaps- och kompetensutveckling har under de senaste åren utgjort ett allt viktigare inslag i regionalpolitiken. Ett antal åtgärder för att höja nivån på utbildningen i landet är beslutade, däribland en kraftig utbyggnad av den högre utbildningen, särskilt vid de mindre och medelstora högskolorna. Vidare vill utskottet erinra om den s.k. REKO-STAT-utredningens uppdrag om den statliga sektorn, till vilket utskottet har hänvisat i det föregående. Det är naturligt att frågor om utbildningens - särskilt högskolans - regionalpolitiska betydelse behandlas av utredaren. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna A418 (m) och A411 (fp) i nu aktuellt avseende.
Infrastruktur
Motioner
Moderaterna tar i sin motion A418 (yrk. 6) särskilt fasta på infrastrukturens betydelse för växtkraften i de ytstora regionerna. Företagsetablering och näringslivets utveckling i övrigt förutsätter väl fungerande kommunikationer. Särskilt i dessa regioner är det viktigt att insatser görs för att förbättra vägarnas bärighet, anförs det. Vänsterpartiet anför i motion A426 (yrk. 1) att vinsterna av den avreglering som präglat den nyliberala tidsandan kommer att tillfalla konsumenterna endast i tätbefolkade landsdelar. Ett finansieringssystem för den samhälleliga infrastrukturen så att den fungerar över hela landet behöver därför utformas.
Utskottet
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en fungerande infrastruktur för regional utveckling. Såsom anförs i propositionen kommer frågan om transportstödets utformning att ytterligare utredas, bl.a. med avseende på om flyg- och sjötransporter samt persontransporter och telekommunikationer skall inkluderas i stödformen. Vidare erinras om Kommunikationskommitténs (K 1995:01) arbete med en nationell plan för kommunikationerna i Sverige och ett underlag för ett nytt trafikpolitiskt beslut; i ett delbetänkande (SOU 1996:26) har bl.a. inriktningen av infrastrukturen behandlats. Utredningen avses lägga fram sitt slutbetänkande den 1 mars 1997. Utredningen om översyn av länsstyrelsernas roll inom områdena fordon, trafik och infrastruktur (K 1996:02) väntas lägga fram sitt slutbetänkande den 1 februari 1997; ett delbetänkande (SOU 1996:142) Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen presenterades i oktober 1996. Med hänvisning härtill och till planerat utredningsarbete avstyrks motionerna A418 (m) och A426 (v) i berörda delar.
Näringsliv
Propositionen
Regeringen refererar i propositionen till sin syn på behovet av en ny regional näringspolitik. Det hänvisas till de åtgärder som har vidtagits för att möta detta behov och som har utvecklats i den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222, bet. FiU15). I den nu föreliggande propositionen aviserar regeringen sin avsikt att göra en kraftsamling för en sådan ny regional näringspolitik. I denna ingår bl.a. ett initiativ till en bred samverkan i länen mellan ett stort antal aktörer. Denna satsning, som benämns partnerskap, skall samordnas och förankras av landshövdingen i respektive län. Vidare föreslås att de regionalpolitiska stöden ytterligare inriktas mot sådana stödformer som bidrar till ekonomisk tillväxt.
Motion
Sigge Godin m.fl. (fp) säger i motion A411 (yrk. 6) att företagarandan på mindre orter ofta utgör en del av den lokala kulturen. En politik som gynnar små företag är därför också en politik som säkerställer möjligheter till sysselsättning och utkomst i landsbygden, anser motionärerna.
Utskottet
En ny regional näringspolitik innebär bl.a. att variationer i förutsättningarna för företagsutveckling som finns i de olika delarna av landet beaktas på ett helt annat sätt än tidigare. Utskottet utgår från att detta synsätt kommer att vara styrande i anslutning till det s.k. partnerskapet. Detta går ut på att landshövdingarna i samtliga län skall samla alla berörda parter för att utifrån lokala och regionala förutsättningar utarbeta och genomföra åtgärder som främjar småföretagsutveckling - däribland kooperativt företagande -, tillväxt och sysselsättning. Såvitt framgår av uppdraget till landshövdingarna skall en sektoröverskridande ansats tillämpas för att låsta strukturer skall kunna brytas upp och idéer frigöras. Vidare skall åtgärderna utarbetas ur ett jämställdhetsperspektiv. Programmet avses löpa under perioden 1996-1998. En första rapport skall presenteras senast den 15 december 1996. Denna skall innehålla uppgifter om planerade åtgärder samt väl förankrade förslag till regelförändringar. Därefter förutsätts resultaten redovisas var sjätte månad under perioden.
Vidare vill utskottet peka på det treåriga program för småföretagsutveckling som riksdagen nyligen har beslutat om och till vilket 1 miljard kronor har anslagits (prop. 1995/96:222, bet. FiU15). En delegation med uppgift att förbättra tillväxtförutsättningarna för småföretag har tillsatts i oktober 1996. Dess uppgift är att identifiera problem och föreslå åtgärder för att onödiga hinder för etablering av och tillväxt i småföretag skall undanröjas. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion A411(fp) i berörd del.
Energiproduktion
Motion
I motion A402 av Erik Arthur Egervärn (c) begärs ett tillkännagivande att vinstmedel från vattenkraftsproduktion skall återföras till bygder och län där vattenkraften produceras. Vinstmedlen skall kunna användas till investeringar i infrastruktur, näringsliv och forskning på högskolenivå, anförs det.
Utskottet
Under en lång följd av år har riksdagen avslagit motionsförslag om vinstmedel från vattenkraftsproduktion med samma eller liknande innebörd som den nu aktuella. Våren 1995 uttalade utskottet (bet. 1994/95:AU13) som sin mening att det är med hjälp av bl.a. regionalpolitiska insatser som skillnaden mellan de olika delarna i landet skall utjämnas. Utskottet hänvisade till att EG:s strukturfonder skulle möjliggöra ytterligare satsningar inom de olika målområdena. Utskottet finner inte att något förhållande har tillkommit som ändrar denna ståndpunkt. Med det sagda avstyrks motion A402 (c).
Turism
Motion
Kristdemokraterna framhåller i sin motion A428 (yrk. 17) att småskalig landsbygdsturism - till skillnad från turistnäringen i t.ex. fjällområden - inte har dragit nytta av de regionalpolitiska stöden. Goda exempel på sådan bygdeturism bör lyftas fram, anser motionärerna och föreslår att ett nationellt programarbete för bygdeturism med inriktning på marknadsföring och produktutveckling skall utarbetas.
Utskottet
Utskottet anser att det slags turism som berörs i motionen är väsentlig för utveckling och sysselsättning i flera av de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Turistdelegationen, som inrättades den 1 juli 1995, har i sitt handlingsprogram betonat vikten av att värden som natur och kulturarv särskilt beaktas i samband med utvecklingen av turistnäringen. Vidare erinras om att inom ramen för det småföretagsprogram som riksdagen beslutade om sommaren 1996 (prop. 1995/96:222, bet. FiU15) medel har anvisats till ändamål som främjar utvecklingen inom turism. Utskottet vill också erinra om de möjligheter till finansiering som erbjuds genom EG:s strukturfondsprogram: flera av målen omfattar åtgärder inom turistnäringen. Mot bakgrund av vad som nu har sagts finner utskottet att förslaget inte bör föranleda någon ytterligare åtgärd och avstyrker motion A428 (kd) i berörd del.
Kultur
Motion
Sigge Godin m.fl. (fp) framhåller i motion A11 (yrk. 4) att tillgången till kultur är viktig för utvecklings- och attraktionskraft inom landsbygden och för att skapa en anda av kreativitet. Den del av länsanslaget som är reserverad för projektverksamhet bör innefatta stöd till kulturella insatser på landsbygden.
Utskottet
Utskottet stöder uppfattningen i motionen om att insatser inom kulturområdet är en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet. I sitt av riksdagen godkända betänkande (1994/95:AU13) framhöll utskottet att det ankommer på respektive länsstyrelse att själv besluta om utnyttjande av länsanslaget för dylika ändamål. Utskottet konstaterar att denna ordning består. Något uttalande av riksdagen är därför inte påkallat.
I proposition 1996/97:3 Kulturpolitik uppmärksammas särskilt åtgärder för att få regional balans i det ekonomiska stöd som ges inom kulturens olika verksamhetsområden. Kulturarvsfrågor är, sägs det t.ex., ofta en utmärkt utgångspunkt när det gäller insatser för att främja regional utveckling. Även Glesbygdsverket följer frågor som gäller kultur i glesbygd, bl.a. i fråga om s.k. kulturfestivaler. Vidare vill utskottet erinra om möjligheten till stöd genom EG:s strukturfonder. I detta sammanhang kan hänvisas till ett uppdrag från regeringen till Riksantikvarieämbetet att löpande följa hur EG:s strukturfondsprogram genomförs vad gäller kulturarvsområdet och kulturturismen. Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motion A411 (fp) i nu aktuell del.
Lokalisering av statlig verksamhet, m.m.
Organisation och lokalisering av statlig verksamhet
Motionerna
Centerpartiet framför i motion A432 (yrk. 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35) en rad förslag som helt eller delvis har samma syfte, nämligen att öka statens styrmöjligheter så att de regionalpolitiska målen uppnås. En av de viktigaste faktorerna för regional utveckling är en fungerande basservice. I de fall ansvaret åvilar staten måste man på ett bättre sätt än hittills fullgöra sina skyldigheter. Vidare bör staten utöva ett mer aktivt ägaransvar i statliga verk, myndigheter och bolag. Ökat politiskt inflytande över sektorsmyndigheterna anges som ytterligare ett medel; det påminns om de effekter som har uppkommit till följd av bolagisering, ändrad organisation i statliga myndigheter, utförsäljning eller annan överflyttning av statliga uppgifter. Behovet av tydliga direktiv till myndigheter, verk och bolag påpekas liksom behovet av en helhetssyn för den statliga verksamheten ur ett regionalt perspektiv. Varje beslut som påverkar den regionala balansen måste föregås av en konsekvensanalys. I helhetsperspektivet ligger också att de lokala arbetsförmedlingsnämnderna måste ges klara mandat och att en mer otraditionell användning av medel för att möjliggöra lokala sysselsättningsbefrämjande åtgärder bör prövas. Sigge Godin m.fl. (fp) erinrar i motion A411 (yrk. 5 och 8) om de försök som pågår för att finna nya former för samordning av servicen i landsbygden. De anser att ytterligare vägar bör prövas för att åstadkomma bevarad eller förbättrad verksamhet. Förnyelse av den offentliga sektorn är av betydelse även för landsbygdens utveckling, är budskapet. Noggranna konsekvensanalyser före beslut om indragning av statlig verksamhet bör göras; de statliga verkens regionalpolitiska ansvar betonas. Vänsterpartiet kritiserar i motion A426 (yrk. 3) den omstrukturering som har genomförts inom statliga verk och bolag; det hänvisas till bl.a. regionalisering inom Banverket som uppges ha lett till allt sämre överensstämmelse med läns- eller samarbetsstrukturer. En samlad statlig strategi behövs för att effektivitetsförluster skall kunna undvikas. Beskrivningar och analyser av konsekvenserna av regionaliseringar måste genomföras. Med resultatet härav som grund skall en samlad strategi för regionaliseringen av statlig verksamhet utarbetas. I motion Bo235 (yrk. 11) sägs att bristen på konsekvensanalyser inför regionala förändringar försvårar hanteringen på länsstyrelsenivå. Kristdemokraterna uttrycker i motion A428 (yrk. 3 och 4) sin uppfattning att det bör ställas krav på att statens representanter i statliga verk, myndigheter och bolag skall väga in regionalpolitiska aspekter i beslutsfattandet. Krav på konsekvensanalyser återkommer även i denna motion. Rune Berglund och Jörgen Persson (s) anför i motion A431 (yrk. 1 och 2) att de senaste årens bolagiseringar och marknadsanpassningar har genomförts utan tillräckliga analyser av följderna i olika delar av landet. Motionärerna anser t.ex. att avregleringen av flygtrafiken i huvudsak varit negativ. Analyser av de regionala konsekvenserna måste göras innan besluten fattas. Urban Ahlin (s) efterlyser i motion A408 ett helhetsperspektiv på myndigheternas regionalisering. Ett försvårat samarbete mellan myndigheter har ofta blivit följden av sådan ändrad organisation, vilket i sin tur har lett till effektivitetsförluster. Lena Sandin m.fl. (s) hävdar i motion A422 att den statliga sammanslagningspolitiken är en omvänd regionalpolitik; den ekonomiska vinsten kan ifrågasättas när alla konsekvenser - kostnader för resor, utvidgade lokaler etc. - har beräknats. Eva Flyborg och Erling Bager (fp) säger i motion A601 (yrk. 1 och 2) att de olika regionerna har inte getts samma förutsättningar när det gäller så viktiga ting som lokalisering av statliga verk och myndigheter; en utredning av de samhälleliga konsekvenserna av koncentration av statliga verk och styrelser bör göras.
Utskottet
Förändringar i statsförvaltningen tar ofta formen av ändringar av förvaltningens struktur. Några exempel är att uppgifter flyttas mellan myndigheter, att nya myndigheter bildas, befintliga myndigheter bolagiseras, byter huvudman, slås ihop eller avvecklas. Vidare kan verksamheten divisionaliseras. Ramarna för den berörda verksamheten ändras, ofta med långtgående konsekvenser för medborgarna och de anställda. Myndigheternas möjligheter att själva kunna bestämma den egna organisationen har i många fall medfört nya regio-nala indelningar. Inte sällan är beslut om lokalisering av den ändrade verksamheten ett väsentligt inslag. De fördelar som myndigheternas självbestämmanderätt medfört från många utgångspunkter har inte alltid uppvägt de negativa effekter som har uppstått regionalt och lokalt. Det är därför av vikt att sådana effekter i förväg identifieras och värderas.
I en rad motioner berörs frågor som gäller organisation och lokalisering av verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter, verk och bolag. Ett huvudtema är att negativa effekter från regional synpunkt skall ha uppstått till följd av ändrade styrformer inom statsförvaltningen. Detta har, menar motionärerna, lett till bristande samordning mellan verksamheterna och därmed även till utarmning lokalt och regionalt när det gäller sysselsättning och tillgång till service. Ett helhetsperspektiv på statligt styrd verksamhet är målet. Medel som föreslås är bl.a. ökat ägaransvar i statlig verksamhet, tydliga instruktioner till beslutsfattare i styrelser etc. samt en utredning om de samhälleliga konsekvenserna av geografisk koncentration av myndigheter.
I sitt av riksdagen godkända betänkande (1991/92:AU13) om regionalpolitiken framhöll utskottet att regeringen vid beslut om lokalisering av nya myndigheter ingående bör pröva förutsättningarna för att välja annan lokaliseringsort än Stockholm. Regeringen utfärdade våren 1992 ett generellt direktiv (1992:50) för kommittéer och särskilda utredare vid omorganisation eller bildande av nya myndigheter. Dessa innebär ett krav på att övervägande om decentralisering och lokalisering utanför Stockholmsregionen skall redovisas. Särskilt skall beaktas hur förslagen påverkar sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet. I den regionalpolitiska propositionen 1994 (1993/94:140) Bygder och regioner i utveckling, redovisar regeringen erfarenheterna från de utredningar som hade genomförts sedan direktivet utfärdats. Det konstateras att utredningarna uppvisar stora variationer i fråga om efterlevnaden. Vidare har Riksdagens revisorer nyligen i sin rapport (1995/96:4) Myndigheternas lokalförsörjning redovisat att de myndigheter som har tillkommit efter år 1993 i huvudsak återfinns i Stockholm; regeringens följsamhet till riksdagens uttalanden om lokaliseringen av nya myndigheter har varit begränsad, anför revisorerna. I det föregående har redovisats den s.k. REKO-STAT-utredningens uppdrag att bl.a. belysa de regionala konsekvenserna av avregleringar och bolagiseringar. I uppdraget ingår att samråda med Kommissionen om den statliga förvaltningens uppgifter och organisation. Denna har i sin tur till uppgift (dir. 1995:93) att analysera om nuvarande former för organisation och styrning av statlig förvaltning och verksamheter är ändamålsenliga i förhållande till de uppgifter och mål som fastlagts av regering och riksdag. Vidare skall kommissionen lämna synpunkter på hur det långsiktiga arbetet med strukturförändringar i den statliga förvaltningen bör bedrivas. Därutöver bör nämnas att Statskontoret av regeringen har getts i uppdrag att kartlägga hur regionerna påverkas av sysselsättnings- och organisationsförändringar inom statliga myndigheter; arbetet skall redovisas den 1 mars 1997 som en bilaga till REKO-STAT- utredningen. Riksdagen har vid en rad tillfällen uttalat sig om allmänna principer för såväl om- som nylokalisering av statlig verksamhet m.m. Utskottet finner att de överväganden och slutsatser som har legat till grund för riksdagens ställningstaganden i dessa frågor fortfarande har aktualitet. Detta har kommit till uttryck bl.a. genom de försvarspolitiska frågor som behandlas av riksdagen. I proposition 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 lämnas förslag som innebär en avveckling av flygflottiljen i Söderhamn. Utskottet har i sitt yttrande (AU4y) framfört synpunkter på de principiella frågor som regeringsförslagen väcker när det gäller de regional- och arbetsmarknadspolitiska effekterna av ett genomförande av grundorganisationens omfattning och förläggning. Utskottet vill ånyo understryka att varje beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna överväganden om möjligheten att i första hand placera dem i läns centrum eller vissa andra orter i eller i anslutning till nationella regionalpolitiska stödområden. Alternativ lokalisering kan vara orter eller regioner där statlig verksamhet läggs ned eller som i övrigt är mindre väl försörjda med sådan verksamhet. I vart fall bör en annan lokaliseringsort än Stockholm övervägas. En utgångspunkt skall dock vara att myndigheterna även efter en sådan lokalisering skall kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. De möjligheter som står till buds att åstadkomma en bättre regional balans måste så långt möjligt tas till vara. När det gäller effekterna av omstruktureringen av statlig verksamhet vill utskottet betona vikten av att besluten föregås av kartläggningar, analyser och bedömningar av konsekvenserna från regionalpolitisk utgångspunkt. Enligt utskottets uppfattning bör frågor om lokalisering av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt intresse underställas riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen till regeringen riktar ett tillkännagivande av denna innebörd. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks berörda förslag i motionerna A408 (s), A411 (fp), A422 (s), A426 (v), A428 (kd), A431 (s), A432 (c), A601 (fp) och Bo235 (v) i den mån de inte blivit helt eller delvis tillgodosedda.
Länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet
Motioner
Moderaterna instämmer i motion A418 (yrk. 12) i vad regeringen anför om länsstyrelsernas roll, nämligen att dessa på regional nivå skall ha huvudansvaret för att de av riksdagen fastställda regionalpolitiska målen uppnås. Stora krav på nytänkande hos länsstyrelserna kommer dock att ställas, bl.a. i ett globalt perspektiv. Arbete över länsgränserna förutsätts samtidigt. Uppgiften att övervaka måluppfyllelsen bör tilldelas NUTEK, vars kompetens när det gäller att ha en helhetsbild över regionalpolitiken bör utnyttjas. Centerpartiet framhåller i motion A432 (yrk. 16) det angelägna i att möjligheterna till en samlad länsförvaltning prövas; avsikten är att en sådan skall ersätta dagens ordning med sektorsvisa storregioner. I avvaktan på bl.a. att försöksverksamhet med regionfullmäktige har utvärderats bör inga förändringar i den statliga organisationen genomföras; ett moratorium bör därför gälla.
Utskottet
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion A418 (m) om länsstyrelsernas ansvar i fråga om regionalpolitiska mål. Ett nytt inslag i länsstyrelsernas verksamhet är den breda samverkan i länen med ett partnerskap mellan ett stort antal aktörer som har initierats och som utskottet har redovisat i det föregående. I propositionen anmäls ett behov av förbättrade system för bedömning och analys av resultatet av länsstyrelsernas verksamhet i olika avseenden. Utskottet utgår från att regeringen vidtar erforderliga åtgärder i detta syfte. I avvaktan på resultatet härav synes frågan om övervakning av måluppfyllelse inte kräva någon riksdagens åtgärd. Med det nu anförda avstyrker utskottet motion A418 (m) i aktuell del.
Centerpartiets motion går ut på att inga förändringar bör göras i den statliga regionala organisationen i avvaktan på bl.a. pågående beredningsarbete och försöksverksamhet. Utskottet har i det föregående redovisat REKO-STAT- utredningens arbete. Regeringen har i proposition 1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen lagt fram förslag om en försöksverksamhet i vissa län som bl.a. berör länsstyrelsernas roll och en ändrad regional ansvarsfördelning. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion A432 (c) i berört avseende.
Översyn av regionalpolitiken
Motioner
Sigge Godin m.fl. (fp) begär i motion A411 (yrk. 10) ett tillkännagivande om behovet av en parlamentarisk utredning för översyn av hela regionalpolitiken. Förutsättningarna har ändrats drastiskt genom Sveriges medlemskap i EU och det är därför hög tid att få överblick över de krav och möjligheter detta innebär för Sverige, anförs det. Fördelningen av de samlade resurserna måste övervägas liksom möjligheterna att begränsa byråkratin. Ytterligare ett skäl är behovet av att ompröva stödområdesindelningen; det kan inte vara rimligt att en bygd tvingas vara inplacerad i ett tillfälligt stödområde i tio år, anförs det. Barbro Johansson m.fl. (mp) hänvisar i motion A430 (yrk. 3) till att EU- förespråkarna inför folkomröstningen om medlemskap i EU framhöll de fördelar som ett medlemskap skulle innebära för de eftersatta regionerna i Sverige. Det stöd som hittills har kommit Sverige till godo har inte varit lika effektivt som om Sverige som icke-medlem själv hade fördelat medel motsvarande medlemsavgiften, anförs det. Ytterligare problem är kravet på medfinansiering och EG:s statsstödsregler. Samtidigt drabbas glesbygden särskilt av den åtstramningspolitik som förs för anpassning till EMU. Mot denna bakgrund behövs en utredning om effekterna av medlemskapet i EU och eventuellt i EMU såvitt gäller glesbygden.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis att en rad utredningar om regionalpolitiken eller med sådan anknytning har genomförts eller pågår. Den översyn av den lilla regionalpolitiken som aviserades vid riksdagens behandling våren 1995 har nu genomförts; Företagsstödsutredningen presenterade sitt betänkande våren 1996. Den stora regionalpolitiken berörs i REKO-STAT-utredningen, som utskottet har hänvisat till i det föregående; dess arbete skall ge underlag för en bedömning av i vad mån förutsättningarna förändrats för att de regionalpolitiska målen skall kunna nås. Även om utredningen inte har till uppgift att närmare gå in på frågan om EU- medlemskapets effekter på regionalpolitiken utgår utskottet från att den kartläggning som görs är en viktig förutsättning i en mer helhetsorienterad bedömning av den förändrade verklighet som regionalpolitiken har att verka inom. Vidare erinras om att utskottet våren 1996 föreslog att Riksdagens revisorer skulle granska NUTEK:s stödverksamhet. Utskottet föreslog att granskningen skulle inriktas på hanteringen av olika stödinsatser. Såvitt utskottet har erfarit har revisorerna - med hänvisning till att flera utredningar redan har behandlat denna stödgivning - funnit att en granskning bör inriktas på några principiella frågor rörande den lilla regionalpolitiken . Av en förstudie, benämnd Regionalpolitiskt stöd efter EU- medlemskapet, framgår att revisorerna vid fastställande av sin granskningsplan för 1996/97 beslutade att inriktningen bör omfatta ett studium av hur stödgivningen för regional utveckling påverkas av medlemskapet i EU. Följande aspekter på stödgivningen avses bli belysta, nämligen inriktning och innehåll, finansiering, beslutsgång samt administration. Det sägs vidare att det kan vara av intresse att jämföra den svenska stödgivningen med motsvarande hantering i Finland. En rapport beräknas föreligga under våren 1997. Såvitt gäller regionala effekter av ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU kan konstateras att frågan inte har behandlats i det nyligen framlagda betänkandet (SOU 1996:158) Sverige och EMU. Enligt vad utskottet har erfarit berörs frågan däremot i en bilaga till betänkandet. I denna (bilaga 4 till utredningen), som kommer att publiceras inom kort, redovisas slutsatserna av en studie om teorin om s.k. optimala valutaområden. Som en delstudie ingår en genomgång av regionalpolitiska konsekvenser av ett EMU-medlemskap för svenskt vidkommande; det som studerats är skillnader i störningsmönster i länen i förhållande till övriga medlemsländer i EU och till omvärlden i övrigt.
Utskottet vill framhålla att det omfattande arbete som inleddes med anledning av Sveriges medlemskap i EU fortfarande pågår; Sverige är inne i en process. Detta innebär att osäkerheten och oklarheterna om den slutliga utformningen av det svenska strukturfondssystemet kvarstår. Sammanfattningsvis anser utskottet det vara naturligt med en översyn för det fall att stora förändringar av den nationella regionalpolitiken är påkallade. Det kan likaledes vara lämpligt att en sådan genomförs inom ramen för en parlamentarisk utredning. Utskottet utgår emellertid från att regeringen - när resultatet av pågående utredningsarbete har analyserats och när konturerna i fråga om EG-systemets tillämpning i Sverige ytterligare har klarnat - avser att vidta de åtgärder som är erforderliga. Med vad som nu har anförts avstyrker utskottet motionerna A411 (fp) och A430 (mp) såvitt de berör nu behandlad fråga.
Företagsinriktade åtgärder
Allmänt
Propositionen
Den största delen av den lilla regionalpolitiken utgörs av olika former av företagsstöd. Merparten av dessa stöd är inriktade på att främja tillväxt och sysselsättning i företag i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Sådana stödformer är för närvarande lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd, lån till privata regionala investmentbolag och sysselsättningsbidrag. Två av stödformerna, nedsättning av socialavgifter och transportstöd, har karaktär av driftstöd, avsedda att upprätthålla sysselsättningen i områden där befolkningen minskar kraftigt. Andra regionalpolitiska stöd är länsstyrelsernas projektverksamhet, stöd till kommersiell service samt särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt (tillfälligt småföretagsstöd). Företagsstöden kan också indelas i selektiva stöd, dvs. sådana som lämnas till företag efter prövning i individuella fall, och generella, dvs. sådana som kan lämnas till varje företag som uppfyller i förväg uppställda villkor. I propositionen sägs att företagsstöden har varit av betydelse för näringslivet och bl.a. medverkat till att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter och regioner; detta gäller främst de tillväxtinriktade stöden och det tillfälliga småföretagsstödet.
De svenska företagsstöden omfattas numera av EG:s regler om statsstöd. Tre stödformer är ännu inte färdigbehandlade av EG-kommissionen, nämligen sysselsättningsbidrag, transportstöd och nedsättning av socialavgifter.
Företagsstöd har nyligen varit föremål för en översyn. I maj 1996 presenterade Företagsstödsutredningen sitt betänkande (SOU 1996:69) Kompetens och kapital - om statligt stöd till företag. För de regionalpolitiskt inriktade stödformerna föreslås vissa förenklingar genom sammanslagning av stöd och besparingar bl.a. genom en avveckling av stödformen nedsättning av socialavgifter. Transportstödet föreslås bl.a. omfatta även flyg- och sjötransporter. Vidare förespråkar utredningen förenkling i stödområdesindelningen genom anpassningar till de överenskommelser om stödområden som ingåtts mellan Sverige och EG-kommissionen.
På grundval av bl.a. betänkandet och remissutfallet lägger regeringen i nu föreliggande proposition fram förslag till vissa ändringar i fråga om stödformerna. Tyngdpunkten läggs på de selektiva stödformerna. De besparingar som föreslås gäller främst driftstöden. Regeringen aviserar sin avsikt att göra en uppföljning av Företagsstödsutredningen i fråga om vissa stöd.
Motioner
Moderaterna framför i motion A418 (yrk. 3) kritik mot nuvarande stödformer. Erfarenheterna visar att effekterna av statliga stöd är svaga och medför risk för konservering av rådande näringslivsstruktur. Motionärerna åberopar bl.a. tre utredningar om de regionalpolitiska stöden, nämligen av Riksdagens revisorer, Företagsstödsutredningen och ESO. Regeringen bör uppmanas att lägga fram ett förslag i fråga om regionalpolitiska stödformer, sägs det vidare. De erinrar om att Sveriges medlemskap i EU har medfört att den nationella regionalpolitiken har tillförts betydande medel genom strukturfonderna. I kommittémotion A304 (yrk. 18) begärs förslag om de regionalpolitiska stöden. Sigge Godin m.fl. (fp) framhåller i motion A411 (yrk. 7) att Folkpartiets linje i regionalpolitiken utmärks av kraven på en långtgående decentralisering av besluten till regional nivå. Vidare vill man åstadkomma en förenkling av de regionalpolitiska stödformerna. Samtidigt betonas att indelningen i målområden enligt EG:s system inte får medföra att stödområdesindelningen utökas till allt större del av landet; en sådan utspädning motverkar effektiva satsningar i de mest utsatta delarna. Kristdemokraterna anför i motion A428 (yrk. 12) att de regionalpolitiska stöden måste syfta till att ge en så hög utväxling som möjligt mot det regionalpolitiska målet. Vissa stödformer ger emellertid motsatt effekt, hävdar de och kräver att sådana som motverkar satsningar i glesbygden i fråga om arbetstillfällen och boende skall slopas. Flyttnings- och pendlingsbidrag nämns som exempel.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis att förutsättningar för näringslivets verksamhet och därmed företagsstödens utformning ändras kontinuerligt. Faktorer av betydelse är bl.a. den tekniska utvecklingen, anpassningen till EG:s statsstödsregler och kravet på balans i statsbudgeten. I likhet med regeringen anser utskottet att olika former av statsstöd bör begränsas i ett internationellt perspektiv. Så länge som Sveriges viktigaste konkurrentländer lämnar olika former av stöd är det emellertid ofrånkomligt att fortsätta med stöd för att svenska företag skall få samma förutsättningar som företag i konkurrentländerna. Samtidigt vill utskottet hänvisa till vad Företagsstödsutredningen har redovisat, nämligen att den svenska regional politiska stödverksamheten är mycket begränsad. Utskottet vill dock betona behovet av de regionalpolitiska stöden. De ger förutsättning för utveckling och tillväxt i de delar av landet som har de största långsiktiga problemen. Som har framgått avser regeringen att göra en uppföljning av Företagsstödsutredningen i vissa avseenden. Med hänsyn härtill och vad i övrigt har anförts avstyrker utskottet motionerna A304 (m), A411 (fp) och A428 (kd), alla i här berörda delar.
Stödområden
Propositionen
För de regionalpolitiska företagsstöden, exklusive transportstödet, finns tre olika stödområden. De delar av Sverige som har geografiska lägesnackdelar och långsiktiga regionalpolitiska problem är inplacerade i två långsiktiga stödområden, benämnda 1 och 2. Härutöver finns tillfälliga stödområden. Landsbygdsstöd kan lämnas, förutom i de nämnda stödområdena, även i glesbygds- och landsbygdsområden. Företagsstödsutredningen har i sitt betänkande förespråkat en anpassning av den nationella indelningen till den struktur som gäller enligt EG:s strukturfondsprogram.
Regeringen föreslår emellertid inga förändringar i stödområdenas omfattning. Även systemet med tillfälliga inplaceringar i stödområde skall behållas, liksom möjligheten för regeringen att tillfälligt höja den maximala bidragsnivån för lokaliserings- och utvecklingsbidrag för områden i stödområde 2.
Propositionen bör i denna del godkännas av riksdagen (avsnitt 4.1).
Motioner
Axel Andersson m.fl. (s) framhåller i motion A412 att det finns ett behov av en harmonisering av de nationella stödområdesgränserna i Sverige med de områden av vårt land som berörs av EG:s olika strukturfonder. Motionärerna ger exempel på vissa komplikationer som uppkommit i Gävleborgs län. Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) förespråkar i motion A425 (yrk. 5) att öar utan fast landförbindelse skall klassificeras såsom glesbygd med högsta stödnivå. Karin Pilsäter m.fl. (fp) uttrycker i motion A429 (yrk. 2) samma ståndpunkt. Även Dan Ericsson och Chatrine Pålsson (kd) framför i motion A427 (yrk. 1) krav på ett vidgat skärgårdsbegrepp.
Utskottet
Utskottet är medvetet om att vissa gränsdragningsproblem kan ha uppkommit till följd av två delvis parallella system för indelning i stödområden. Såsom anförs i propositionen finns det emellertid skäl att behålla den nuvarande indelningen för de nationella stödformerna. Det är, menar utskottet, angeläget med en indelning som väl avspeglar de skillnader som finns mellan berörda kommuner eller kommundelar. Som sägs i propositionen är det viktigare att systemet avspeglar de nationella prioriteringarna än att man gör en administrativ förenkling. Propositionen tillstyrks sålunda såvitt gäller förslaget om stödområden för företagsstöd. Därmed avstyrks motion A412 (s). Förslag motionsvägen om skärgårdarna ur stödområdessynpunkt avslogs av riksdagen våren 1995. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU13 anförde utskottet att det för sin del ansåg att med rådande regionalpolitiska stödsystem den länsvisa bedömningen och det redovisade samrådsförfarandet var en rimlig handläggningsordning. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker motionerna A425 (m), A427 (kd) och A429 (fp) i här aktuella delar.
Regionalt utvecklingsstöd
Propositionen
Regeringen föreslår inledningsvis att de hittillsvarande stödformerna lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag skall slås samman till en stödform: regionalt utvecklingsbidrag. Vidare bör lokaliseringslån namnändras till regionalt utvecklingslån. Tillsammans skall stödformerna benämnas regionalt utvecklingsstöd. Följande ändringar beträffande villkoren för stöd förespråkas. Kravet på sysselsättningsökning i varje enskilt stödärende skall minskas. I stället skall beslutande myndighet uppfylla ett totalt sysselsättningsmål. Regionalt utvecklingsstöd till lokaler för uthyrning skall fortsättningsvis kunna lämnas till ombyggnad och restaurering även av större lokaler liksom även på större orter i de delar av det nationella stödområdet som omfattas av EG:s strukturfondsprogram för mål 2 och gemenskapsinitiativet Konver. Regionalt utvecklingslån skall fortsättningsvis lämnas i stället för kreditgaranti inom landsbygdsstödet och stödet till kommersiell service. Lånevillkoren skall anpassas för att även överensstämma med de ändamål vartill kreditgaranti nu lämnas. I övrigt skall villkoren för regionalt utvecklingsstöd i tillämpliga delar vara desamma som för nuvarande lokaliserings- och utvecklingsbidrag samt lokaliseringslån.
Huvuddelen av medlen skall användas av länsstyrelserna för dels stöd till företag, dels medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram. Regeringen förutser att projekt inom ramen för det sistnämnda ändamålet kommer att ta i anspråk en stor del av anslaget. Viss del av anslaget får användas för projektverksamhet utanför strukturfondsprogrammen samt för uppföljning och utvärdering av stödverksamheten. Fördelningen av anslaget mellan länen och utfärdandet av föreskrifter bör även i fortsättningen vara en uppgift för regeringen. Som fördelningsnyckel bör gälla de regionala problemens svårighetsgrad men med särskilt beaktande av behovet av medfinansiering enligt strukturfondsprogrammen.
Regeringen begär att riksdagen godkänner vad som föreslagits beträffande regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2).
Motioner
Moderaterna efterlyser i kommittémotion A418 (yrk. 8) ett helt nytt tänkande beträffande de regionalpolitiska stöden. Särskilda invändningar riktas mot selektiva stöd, som inte anses vara ändamålsenliga. Lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag bör därför upphöra den 1 januari 1997. Centerpartiet framhåller i motion A432 (yrk. 33) att lokaliseringsstöd på ett effektivt sätt har bidragit till att verksamheter flyttar ut till landsbygden. Man avvisar förslaget om ändrade villkor för stöd till lokaler för uthyrning, bl.a. med hänvisning till att gällande regler, enligt motionärerna, medger tillräckliga möjligheter till undantag. Carl Erik Hedlund m.fl. (m) begär i motion A414 att det särskilda flyttstödet till företag som lämnar storstadsregionerna avskaffas. Det är cyniskt att företag får betalt för att flytta från Stockholmsområdet och att därigenom arbetslöshet för fler stockholmare skapas samtidigt som inga nya jobb tillkommer.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis att förslaget om bl.a. sammanslagning av stödformerna ligger i linje med de strävanden mot en mer förenklad stödstruktur som utskottet tidigare har efterlyst. Vissa ändringar i villkoren för regionalt utvecklingsstöd föreslås av regeringen. I fråga om stöd till lokaler för uthyrning föreslås en utvidgning i två avseenden, nämligen dels att även större lokaler skall omfattas av stödet, dels att stödet skall kunna lämnas även på större orter. I fråga om större lokaler kan konstateras att möjligheten att lämna stöd till sådana finns redan i dag, men endast i vissa fall. Utskottet anser emellertid det vara av värde att denna möjlighet är generell. När det gäller en utvidgning av stödet till att gälla även större orter anför regeringen att de senaste årens omfattande strukturomvandling inom tillverkningsindustrin har medfört många oanvända lokaler. Särskilt i regioner och orter med industrier på tillbakagång skulle en god försörjning med lokaler för uthyrning kunna bidra till nyetablering, menar regeringen och framhåller att detta även gäller större orter. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning. Utskottet vill emellertid understryka att de stöd som möjliggörs genom EG:s olika strukturfondsprogram skall utnyttjas i största möjliga mån. Med vad utskottet nu anfört tillstyrks propositionen. Motion A432 (c) avstyrks därmed i berörd del. Såvitt gäller förslagen i motionerna A418 (m) och A414 (m) om en avveckling av lokaliseringsstöd m.m. hänvisar utskottet till att en översyn nyligen har gjorts beträffande de aktuella stöden. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet även dessa motioner, den förstnämnda i aktuell del.
Landsbygdsstöd m.m.
Propositionen
Landsbygdsstöd infördes år 1994 som en enkel stödform för mindre företag. Enligt förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service kan landsbygdsstöd lämnas som avskrivningslån (i praktiken lika med bidrag), kreditgaranti eller bidrag för anställda i hemarbete. Högsta stödnivå är 800 000 kr under en treårsperiod. Inom landsbygdsstödet kan ett s.k. mikrostöd lämnas med maximalt 50 % för godkända utgifter om högst 40 000 kr. Landsbygdsstödet är (bet. 1995/96:AU16) i huvudsak anpassat till EG- kommissionens regler om s.k. försumbart stöd ( de minimis ). NUTEK utformar ett system för uppföljning av stödet.
Regeringen föreslår nu ändringar i stödvillkoren i fem avseenden. Syftet är bl.a. att göra ytterligare anpassningar till EG-reglerna om försumbart stöd. Bidragsdelen i landsbygdsstödet skall kunna återkrävas. Vidare skall kreditgarantier inom landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service ersättas med regionalt utvecklingslån. Till små och medelstora företag i sådant område inom stödområde 1 som inte utgör glesbygdsområde skall den maximala andelen bidrag höjas från 35 % till 40 %. En utvidgning av det geografiska området föreslås, så till vida att landsbygdsstöd skall kunna lämnas även i vissa tätorter som omfattas av EG:s strukturfondsåtgärder. Slutligen skall landsbygdsstöd inte längre kunna lämnas till företag inom jordbruks- och fiskenäringarna.
Regeringen begär riksdagens godkännande i fråga om nämnda förslag (avsnitt 4.3).
Motioner
Centerpartiet anför i motion A432 (yrk. 32) att landsbygdsstödet har bidragit till en ökning av sysselsättningen på landsbygden, särskilt för kvinnor. Regeringens förslag om att stödet bör kunna lämnas i större orter avvisas av motionärerna, som befarar att stödet därmed inte kommer själva landsbygden till godo fullt ut. Rune Berglund och Jörgen Persson (s) framhåller i motion N232 att det s.k. mikrostödet infördes för att underlätta små investeringar och är särskilt riktat till kvinnor. De undrar dock om kvinnor verkligen gynnas av det och begär en utredning om stödets effekter.
Utskottet
Förslaget i propositionen om ändrade villkor för landsbygdsstödet såvitt det gäller utvidgningen av det geografiska området bygger på det arbete med EG:s strukturfondsprogram som har utarbetats av regionala och lokala aktörer. Förslaget bör därmed väl avspegla de behov som finns i de berörda områdena. Enligt utskottets mening skall emellertid ett villkor vara att stödet ingår i EG:s strukturfondsprogram och att det utgör nationell medfinansiering. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ställa sig bakom vad som här anförts. Därigenom tillgodoses väsentligen yrkandet i motion A432 (c).
Såvitt gäller motionen om mikrostöd hänvisar utskottet till pågående arbete med ett uppföljningssystem för landsbygdsstödet. Utskottet utgår från att även mikrostödets effekter kommer att utvärderas inom ramen för ett sådant system. Med det anförda avstyrks motion N232 (s). Under ärendets beredning i utskottet har framkommit att gällande bestämmelser för stöd till samverkansorgan i förordningen om landsbygdsstöd m.m. kan medföra risk att större samverkansprojekt inom EG:s strukturfondsprogram försvåras eller inte alls kommer till stånd. Enligt bestämmelserna får stöd lämnas till ett samverkansorgan för flera företag som går samman för att genomföra ett samverkansprojekt (prop. 1995/96:201, bet. AU16). Vidare får stödbeloppet högst uppgå till 800 000 kr per projekt, oavsett hur många företag som deltar i projektet. Inte sällan är emellertid samverkansprojekt så omfattande att ett stöd om 800 000 kr inte räcker för genomförande. Riktlinjerna bör därför, enligt utskottets mening, ändras så att landsbygdsstöd skall kunna lämnas med högst 800 000 kr per deltagande företag till ett samverkansprojekt som ingår i EG:s strukturfondsprogram. Riksdagen föreslås sålunda göra ett uttalande till regeringen av nu angivet innehåll.
Stöd till kommersiell service
Propositionen
Stöd till kommersiell service i glesbygden lämnas för att upprätthålla en, med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden, tillfredsställande försörjning med dagligvaror och drivmedel i glesbygder. Om det är av särskild betydelse för konsumenterna kan stöd även beviljas till fackhandelsservice och varubussar. Ärendena om stöd avgörs av länsstyrelsen. Konsumentverket meddelar närmare föreskrifter för och utövar tillsyn över verksamheten.
Motioner
Kjell Ericsson och Lennart Brunander (c) anför i motion A419 (yrk. 2) att lanthandlare eller småbutiker inte längre får information och rådgivning genom besök av leverantörernas representanter, t.ex. när det gäller varukunskap och marknadsföring. Ett sätt att avhjälpa denna brist vore att medge en mer flexibel användning av stödet till kommersiell service för ett slags mentorskap för de mindre butikerna. Rune Berglund och Jörgen Persson (s) i motion A431 (yrk. 9) framhåller att när den sista butiken försvinner från en ort etc. kommer den lokala servicen ner på en oacceptabelt låg nivå. Förutom att behålla de stödformer som redan finns bör strategin för framtiden vara att stödja införande av modern datateknik, anser de.
Utskottet
Som har framgått kan stöd lämnas till kommersiell service för att en tillfredsställande försörjning i glesbygder med dagligvaror och drivmedel skall kunna upprätthållas. Regeringen har uppdragit åt Konsumentverket att utveckla och organisera utbildning av lanthandlare. Såvitt utskottet har erfarit har en sådan utbildning nu genomförts med deltagande av nära 500 lanthandlare från sammanlagt 16 län. En rad projekt genomförs eller planeras i kölvattnet av utbildningssatsningen, däribland utnyttjande av informationsteknologi för utbyte av information mellan bl.a. lanthandlare. En slutrapport förutses bli avlämnad till regeringen i december 1996. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna A419 (c) och A431 (s) i nu aktuella delar.
Lån till privata regionala investmentbolag
Propositionen
Nämnda stödform, som infördes år 1982, syftar till att främja en expansion av små och medelstora företag inom stödområdena, dels genom att öka tillgången på privat riskvilligt kapital, dels genom att tillföra företagen kompetens i form av ledningskunnande. Enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd kan lån lämnas av regeringen till privata regionala investmentbolag. Företagsstödsutredningen sade sig inte ha några invändningar mot att stödformen avvecklas. Regeringen anser dock att stödet är motiverat genom att utgöra ett incitament för privata bolag och enskilda privatpersoner att satsa riskkapital som ett komplement till övriga regionalpolitiska insatser. Stödformen bör därför behållas, föreslår regeringen, som samtidigt har för avsikt att i anslutning till utformandet av de närmare bestämmelserna beakta de brister som bl.a. NUTEK har uppmärksammat.
I propositionen (avsnitt 4.7) begärs ett godkännande av förslaget.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och förordar att riksdagen bifaller detta.
Sysselsättningsbidrag
Propositionen
Syftet med sysselsättningsbidrag är att främja en ökad sysselsättning genom att täcka en del av initialkostnaderna vid etablering eller expansion av företag. Bestämmelser återfinns i förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Bidrag lämnas för närvarande med 200 000 kr per ny årsarbetskraft i stödområde 1 och med 120 000 kr i stödområde 2 under en femårsperiod. Företagaren måste behålla den ökade sysselsättningsnivån under hela perioden. Minst 40 % av de nya arbetstillfällena skall tillfalla vartdera könet. Enligt en utvärdering har emellertid detta mål inte uppnåtts; endast 31 % var kvinnor under år 1995.
Företagsstödsutredningen ansåg att utbetalningstiden bör kortas till tre år och att stödet endast skall lämnas i det av utredningen föreslagna nya stödområdet A. Regeringen förordar emellertid att sysselsättningsbidraget skall behållas med avseende på såväl stödområde som storlek och utbetalningsperiod. De anpassningar till vissa villkor som EG-kommissionen har krävt ligger inom regeringens kompetens att besluta om. Regeringen aviserar en uppföljning av tillämpningen av vissa villkor för sysselsättningsbidraget, där ibland det som gäller könskvotering.
I propositionen begärs riksdagens godkännande av regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4).
Motion
Moderaterna åberopar i kommittémotion A418 (yrk. 10) Företagsstödsutredningens slutsats att sysselsättningsbidrag i det korta perspektivet inte har lett till ett ökat antal anställda. Vidare, påpekar motionärerna, har EG- kommissionen inte godkänt stödformen. Inga nya överenskommelser om sysselsättningsbidrag bör därför ingås efter den 1 januari 1997, anser de.
Utskottet
Syftet med sysselsättningsbidrag är att stimulera etableringar av nya företag och främja nyanställningar i existerande. Enligt regeringens uppfattning har gjorda utvärderingar visat att stödformen är tillväxtskapande. Utskottet godtar förslaget i propositionen om att bidraget skall behållas enligt nu gällande regler. I likhet med regeringen och Företagsstödsutredningen anser utskottet att en särskild uppföljning bör göras av sysselsättningsbidraget. Genom en sådan åtgärd torde förslaget i motion A418 (m) bli i någon mån tillgodosett. Utskottet föreslår med det sagda att riksdagen bifaller propositionen i nu aktuellt avseende. Motion A418 (m) avstyrks i motsvarande del.
Transportbidrag
Propositionen
Stödformen infördes år 1971 i syfte att delvis kompensera företag för de merkostnader som uppstår på grund av långa avstånd. Enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd lämnas stöd för godstransporter med tåg eller lastbil. Stöd kan lämnas som uttransportstöd till väl bearbetade produkter och vissa jordbruksprodukter. Stöd kan även lämnas till intransport av hel- och halvfabrikat som skall genomgå en betydande bearbetning inom vissa branscher. Stödområdet är indelat i fem zoner. Bidragsnivån varierar mellan 10 % och 50 % av stödberättigade kostnader. Transportstödet prövas för närvarande av EG-kommissionen. Företagsstödsutredningen föreslog bl.a. att transportstödet görs konkurrensneutralt med avseende på transportsätt genom att även transporter med flyg och lastfartyg omfattas. Vidare bör på sikt en uppföljning göras, innefattande en grundlig prövning av stödets konstruktion.
Regeringen lämnar följande förslag beträffande bidragsformen transportstöd. Benämningen på stödformen skall ändras till transportbidrag. Bidragsnivåerna skall sänkas med fem procentenheter i samtliga transportbidragszoner. Det bör i fortsättningen vara en fråga för regeringen att besluta om lägsta bidragsgrundande belopp och andra mindre justeringar i stödformen. Vidare bedömer regeringen att stödets utformning behöver utredas ytterligare i vissa avseenden, däribland i fråga om de budgetmässiga konsekvenserna av en utvidgning till även sjö- och flygtransporter samt om persontransporter och telekommunikationer. I propositionen begärs riksdagens godkännande av det framlagda förslaget om transportbidrag (avsnitt 4.6).
Motioner
Moderaterna välkomnar i kommittémotion A418 (yrk. 11) den av regeringen aviserade översynen av transportstödet. En sådan bör gå ut på att stödet skall vara konkurrensneutralt så till vida att även sjö- och lufttransporter bör innefattas. Vidare bör målet för stödformen vara klart formulerat och gå ut på att det skall kompensera för merkostnader för långa transporter. Det skall vidare inriktas på att främja tillväxt och utveckling. Erik Arthur Egervärn (c) ger i motion A401 ett exempel från ett bageriföretag i norra Jämtland, som uppges ha 150 000 kr i merkostnader för råvaruleveranser jämfört med motsvarande företag i Mälardalen. Det föreslås införande av ett s.k. intransportstöd för bagerinäringen. Åke Sundqvist m.fl. (m) anför i motion A403 (yrk. 1 och 2) att ordet bidrag har en negativ laddning och att hittillsvarande benämning därför bör behållas. I översynen av transportstödet bör även zonindelningen ses över med avseende läge nära kustområde, Europaväg eller i glesbygd. Vidare bör nya näringsgrenar komma i åtnjutande av stödet, t.ex. bagerinäringen. Villkor för stöd bör också vara att upphandlingen av transporten har gjorts i konkurrens.
Utskottet
Transportstöd har enligt gängse syn karaktären av driftstöd. Utskottet finner i likhet med regeringen och upphovsmännen till motion A418 (m) att en översyn är påkallad, bl.a. såvitt gäller frågan om en utvidgning till flera transportsätt. Även andra frågor som kan komma att aktualiseras, t.ex. avseende konkurrensneutralitet, bör kunna ingå i en sådan fördjupad översyn. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna A401 (c), A403 (m) och A418 (m), i förekommande fall i berörd del. Såvitt gäller benämningen på stödformen ansluter sig utskottet till regeringens förslag om en ändring till transportbidrag. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget med en renodling av begreppen. Sålunda bör ordet stöd utgöra ett samlingsbegrepp och förbehållas de fall då man avser såväl bidrag som lån. Eftersom transportstödet, som det hittills har benämnts, utgår i form av bidrag, finner utskottet att ändringen är motiverad. Med det sagda tillstyrks regeringens förslag i namnfrågan liksom i övrigt. Motion A403 (m) avstyrks sålunda i nu aktuellt avseende.
Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt
Propositionen
En särskild stödform infördes genom beslut av riksdagen våren 1994. Av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder beslutades att 800 miljoner kronor skulle överföras till länsstyrelserna för mer långsiktiga insatser under budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:140, bet. AU13). Medlen skulle fördelas med utgångspunkt i såväl arbetslöshetssituationen som den regionala problembilden. Våren 1995 beslutade riksdagen om ett nytt program med samma huvudinriktning omfattande 400 miljoner kronor (prop. 1994/95:218, bet. AU15). Sommaren 1996 beslutade riksdagen om ytterligare 500 miljoner kronor för sådana utvecklingsinsatser (prop. 1995/96:222, bet. FiU15). Medlen får användas till tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar och andra företagsinriktade åtgärder.
Motion
Centerpartiet erinrar i motion A432 (yrk. 6) om stödformen särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt, som bl.a. omfattar tillfälligt småföretagsstöd. Programmet är en viktig strategisk investering för framtiden, anför motionärerna som framhåller vikten av att ett jämställdhetspektiv eftersträvas vid fördelningen av medel så att både mäns och kvinnors företagande kan utvecklas.
Utskottet
Som har framgått har beslut om särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt fattats av riksdagen i tre omgångar. I propositionen redovisas genomförda utvärderingar av de s.k. 800- och 400-miljonersprogrammen. Några villkor för fördelningen av medel med avseende på kön har inte uppställts. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om vikten av ett jämställdhetsperspektiv vid fördelningen av medlen. I sammanhanget kan också hänvisas till vad utskottet i det föregående dels har anfört om jämställdhetsfrågor, dels har redovisat om den s.k. könskvoteringsregeln i sysselsättningsbidraget och den uppföljning härav som skall genomföras. Något uttalande härutöver kan inte anses påkallat med anledning av motion A432 (c), som således avstyrks i berörd del.
Glesbygdsverket
Propositionen
Övergripande mål för Glesbygdsverket är att verka för att förbättra levnadsförhållandena och utvecklingsmöjligheterna för gles- och landsbygdsbefolkningen. Verket skall därvid utveckla sin roll som samordnande av gles- och landsbygdsinsatser. Vidare skall verket svara för sekretariatsuppgifter åt vvervakningskommittéer för mål 5b och gemenskapsinitiativet Leader II. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det övergripande målet för Glesbygdsverket i enlighet med vad som däri har förordats (avsnitt 5, anslag A 7).
Motion
Moderaterna förespråkar i kommittémotion A418 (yrk. 13) en integration mellan Glesbygdsverket och NUTEK. En sådan skulle innebära bl.a. att den verksamhet som riktar sig till gles- och landsbygden skulle bli starkare och effektivare. Även Folkrörelserådets verksamhet skulle kunna bli en del av denna funktion. Den integrerade verksamheten skulle - liksom i dag Glesbygdsverkets - kunna bedrivas i Östersund med NUTEK som huvudman.
Utskottet
I det föregående har utskottet betonat vikten av samordning från regionalpolitisk synpunkt mellan olika samhällssektorer. Glesbygdsverket har en viktig uppgift i detta avseende. Utskottet ansluter sig till vad regeringen har föreslagit beträffande övergripande mål för verket liksom vad som i övrigt har anförts om dess uppgifter. Det är bl.a. angeläget att Glesbygdsverket har fortsatta kontakter med centrala sektorsföreträdare för att hålla sig informerat om pågående förändringar. Utskottet föreslår med det sagda att propositionens förslag bifalls av riksdagen. Såvitt gäller det förslag som förs fram i motion A418 (m) vill utskottet framhålla vikten av att innehållet i det uppdrag som i dag ligger hos Glesbygdsverket hålls fristående från andra verksamheter. Samtidigt erinrar utskottet om att det på det regionalpolitiska området pågår en rad parallella processer, inte minst till följd av Sveriges EU-medlemskap. Det är därför naturligt med fortlöpande överväganden om bl.a. lämplig myndighetsstruktur. Utskottet är emellertid inte för närvarande berett att föreslå en förändring i linje med den som förordas i motion A418 (m), som alltså avstyrks i motsvarande del.
Statens institut för regional forskning
Propositionen
Statens institut för regional forskning (SIR) skall initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten sprids och blir tillgängliga för olika intressenter. En översyn av myndigheten skall genomföras under andra halvåret 1997. Regeringen begär riksdagens godkännande av förslaget till övergripande mål för SIR (avsnitt 5, anslag A 8).
Motion
Miljöpartiet förespråkar i kommittémotion A430 (yrk. 1 och 2) en utredning om landsbygdens behov av forskning och utveckling, utbildning samt rådgivning. Med utgångspunkt i resultatet av denna utredning bör ett sammanhållet forskningsprogram för landsbygdens roll i samhället utarbetas, anför motionärerna vidare.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen har anfört om övergripande mål för Statens institut för regional forskning (SIR) och tillstyrker förslaget. Vidare instämmer utskottet i vad regeringen anför om det angelägna i att SIR aktivt medverkar i framtagandet av ett forskningsprogram för landsbygdsutveckling. Även Glesbygdsverket förutsätts av regeringen ta en aktiv del i framtagande av ett sådant program. Med det helhetsperspektiv på de regionalpolitiska frågorna som de nu nämnda organen besitter finns, menar utskottet, goda förutsättningar att åstadkomma ett ändamålsenligt forskningsprogram som regeringen syftar till. Utskottet utgår från att framtagandet av ett sådant program i huvudsak tillgodoser kraven i motion A430 (mp), vilken avstyrks i nu berörd del med hänvisning till det sagda.
EG:s strukturfonder
Propositionen
Europeiska unionens regionalpolitik syftar till att stärka den ekonomiska utvecklingen i de svaga regionerna och att motverka klyftor i levnadsstandarden. EU:s politik på området skall vara ett komplement till den regionalpolitik som medlemsländerna själva bedriver. De fyra s.k. strukturfonderna är poster i EG:s budget som möjliggör insatser inom dels olika s.k. mål, dels gemenskapsinitiativ m.m. Stöd lämnas i form av bidrag. Av dessa fonder medverkar Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) i finansieringen av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och investeringar i ny produktionskapacitet. Tre av målen är geografiskt orienterade och berör regioner med industriell tillbakagång (mål 2), landsbygden (mål 5b) och glesbygden (mål 6). Övriga mål berör i huvudsak hela landet och lämnas för insatser för bl.a. minskad långtidsarbetslöshet (mål 3), kompetensutveckling m.m. av arbetskraft inom främst industrin (mål 4) och effektivisering inom jord- och skogsbruk samt fiske (mål 5a). Av de åtta gemenskapsinitiativ som Sverige deltar i nämns Interreg II (insatser för gränsregionalt samarbete), Konver (utveckling i regioner som är starkt beroende av försvarssektorn), Leader (lokal mobilisering för utveckling av landsbygden) och Småföretagsinitiativet (utveckla småföretagandet). För programperioden 1995-1999 har förslag till svenska program för vart och ett av målen (s.k. samlat programdokument) och gemenskapsinitiativen (s.k. operativt program) utarbetats och successivt lämnats in till EG-kommissionen för godkännande. Sedan denna process nyligen har avslutats kan genomförandet komma i gång fullt ut. Vidare har ett administrativt uppföljningssystem nyligen tagits i bruk. För hela programperioden fördelar sig resurstillskottet från EG så att målprogrammen tillförs ca 10,8 miljarder kronor och gemenskapsinitiativen ca 1,1 miljard kronor. För att ett medlemsland skall kunna tillgodogöra sig EG-medlen krävs dels offentlig finansiering (s.k. medfinansiering), dels - i vissa fall - privat finansiering.
Organisationen i Sverige för de geografiskt begränsade målen samt bl.a. Interreg II är i huvudsak uppbyggd enligt följande. För beslut finns beslutsgrupper. Dessa består av representanter för staten, kommuner och landsting. En beslutsgrupp är en statlig myndighet, dock med undantag för sådana som har inrättats för gemenskapsinitiativet Interreg II (se i det följande). För utbetalning finns fondansvariga myndigheter. Även en sådan är en statlig myndighet. För Europeiska regionalfonden är det NUTEK som ansvarar för utbetalningen av medel. För uppföljning finns övervakningskommittéer. I en sådan ingår såväl nationella företrädare för departement, kommuner, näringsliv m.fl. som företrädare för EG-kommissionen. En övervakningskommitté är inte en statlig myndighet utan en internationell inrättning, grundad på dels rådets förordningar, dels ett avtal mellan Sverige och EG-kommissionen.
Motioner
Moderaterna betonar i kommittémotion A418 (yrk. 4) att Sverige aktivt bör verka för att de gemensamma medlen i strukturfonderna används på ett sätt som påskyndar den nödvändiga strukturomvandlingen i branscher och regioner med svag tillväxt. Centerpartiet efterlyser i motion A432 (yrk. 30) enklare och klarare regler samt färre nivåer för EG:s strukturfonder. Krångel, geografiska överlappningar och oklarheter om vart man som företagare etc. skall vända sig är inte ovanligt, påpekas det. Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kd) anför i motion A415 att det inledande arbetet med EG:s strukturfonder har karaktäriserats av oklarheter och en dominans av offentliga aktörer. Detta har i sin tur inverkat menligt på möjligheterna för enskilda företag att delta, menar de och begär en utvärdering av arbetet med EG:s strukturfonder. Sigge Godin m.fl. (fp) betonar i motion A411 (yrk. 9) att de nya resurser som tillförs regionalpolitiken genom EG:s fonder måste utnyttjas på det mest effektiva sättet. Detta innebär bl.a. att onödig byråkrati i samband med ärendehandläggningen med kraft bör motverkas. Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) föreslår i motion Jo258 (yrk. 7) att lantbruksföretagare och andra mindre egenföretagare ges konkreta möjligheter att utnyttja de stöd som erbjuds enligt programmen för mål 4. Klara direktiv med denna inriktning bör ges till berörda mål 4-samordnare i länen. Ingrid Näslund m.fl. (kd) påpekar i motion Sk372 (yrk. 1) att EG-stödet på fiskets område i huvudsak ges inom ramen för mål 5a. Det bör emellertid undersökas om det finns möjligheter till stöd även enligt mål 5b, som gäller landsbygdsutveckling, för fiskeberoende områden. Holger Gustafsson (kd) framhåller i motion A417 (yrk. 2) att det är nödvändigt att regeringen skjuter till sin andel för att EG:s program Konver skall kunna förverkligas under hela perioden. Dan Ericsson och Chatrine Pålsson (kd) begär i motion A427 (yrk. 2) att Sverige bör verka för en vidgning av skärgårdsbegreppet i EG:s strukturfondsprogram så att dels fastlandsremsan i typiska skärgårdsområden, dels öar både med och utan broförbindelse omfattas av stöden.
Utskottet
I den följande framställningen gör utskottet följande indelning. Först tas motioner upp som berör strukturfonderna rent allmänt. Därefter behandlar utskottet de motioner som är särskilt inriktade på de olika målen m.m. Slutligen föreslår utskottet på eget initiativ en lagändring.
Såvitt gäller strukturfonderna rent allmänt vill utskottet inledningsvis erinra om de svenska prioriteringar som har varit riktningsgivande i programarbetet. Utgångspunkten är förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i de berörda målregionerna. Tyngdpunkten ligger på företagsutveckling samt kompetensutveckling för anställda i företag. Höga ambitioner finns också när det gäller ökad sysselsättning för kvinnor. Insatser för småföretag, informationsteknologi och miljöåtgärder är också tongivande i programmen. Vidare vill utskottet - liksom senaste gången våren 1995 (AU13) - slå fast vikten av att det möjliga återflödet från strukturfonderna skall kunna nyttiggöras fullt ut. Beslutsfattande om strukturfondsmedlens användning för enskilda projekt har nu kommit i gång. Det är ofrånkomligt att oklarheter och andra olägenheter uppkommer i ett inledningsskede. Utskottet erinrar samtidigt om att ett administrativt uppföljningssystem har inrättats och tagits i bruk. Utskottet instämmer med regeringen om det angelägna i att fullfölja den höga ambitionsnivån när det gäller utnyttjande av strukturfondsmedlen. Detta innebär att beslutsgrupperna måste vara aktiva i arbetet på att initiera och presentera konkreta och genomarbetade projekt. Detta arbete bör bedrivas i nära samverkan med övriga intressenter, inte minst näringslivet. Samtidigt vill utskottet betona vikten av väl fungerande återrapporterings- och uppföljningssystem. Utskottet erinrar också om vad som har sagts i det föregående om vikten av att krångel och byråkrati motverkas. Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande vidtar åtgärder för att öka effektiviteten och smidigheten i ärendehandläggningen. Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som innebär att arbetet i strukturfondsprogrammen underlättas. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna A415 (c, m, fp, kd), A418 (m), A432 (c) och A411 (fp), samtliga i nu aktuellt avseende.
Vad härefter avser frågor rörande de olika målen m.m. konstaterar utskottet att arbetet med flertalet av programmen för de olika målen och gemen skapsinitiativen har engagerat en rad olika organ i det svenska samhället. Inom länsstyrelserna har arbetet på att bygga upp kunskap och administrativa rutiner numera i stort sett avslutats. Genomförandefasen har först nyligen kunnat inledas. Kravet i motion Jo258 (c) går ut på att även lantbruksföretag bör innefattas i stödet enligt mål 4. Ärenden enligt detta mål handläggs av länsarbetsnämnderna. Såvitt utskottet har kunnat utröna har denna kategori av företag fått stöd i vissa fall. Tolkningen av reglerna har emellertid ännu inte fått fast form. Utskottet utgår från att oklarheter i bl.a. detta hänseende har uppmärksammats och att åtgärder vidtas för enhetlighet i tillämpningen. Med det nu sagda avstyrks motion Jo258 (c) i aktuell del. Motion Sk372 (kd) innehåller ett förslag om att fisket bör kunna omfattas av åtgärder inte bara enligt mål 5a utan även mål 5b. Det förstnämnda avser fiskefrämjande åtgärder och syftar bl.a. till en strukturomvandling av fisket. Från mål 5b kan bidrag utbetalas för åtgärder som innebär diversifiering av fisket, dvs. att bidra till att den traditionelle fiskaren blir mindre beroende av det traditionella fisket. Satsningar på t.ex. fisketurism kan sålunda ges stöd enligt mål 5b. Avsikten är att stöden inte skall överlappa varandra utan snarast komplettera varandra där så är möjligt. Utskottet finner sålunda att syftet i motion Sk372 (kd) i någon mån är tillgodosett och avstyrker därmed denna i berörd del. Vad härefter gäller frågan om gemenskapsinitiativet Konver erinrar utskottet om att medel inom anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder kan användas till medfinansiering. Vid fördelningen av dessa anslag på länen beaktas även i vad mån respektive län är involverat i de olika strukturfondsprogrammen. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motion A417 (kd). Slutligen när det gäller önskemålet om att Sverige skall verka för ett vidgat skärgårdsbegrepp vill utskottet påminna om det arbete på att ta fram ett nationellt strategiskt handlingsprogram som pågår inom Glesbygdsverket och som bl.a. gäller definitionen av begreppet skärgård. Utskottet utgår från att resultatet av detta arbete kan komma att föreligga inför de överläggningar om en ny programperiod för strukturfondsprogrammen som förestår. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion A427 (kd) i här aktuellt avseende.
Utskottet övergår så till frågan om en ändring av lagen om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté. Som har framgått i det föregående deltar Sverige i gemenskapsinitiativet Interreg II, som syftar till att öka det gränsregionala samarbetet. En rad operativa program har nu godkänts, och som en följd härav förutses organisationen bli decentraliserad den 1 januari 1997. De beslutsgrupper som kommer att inrättas avses bestå av representanter för de deltagande länderna, s.k. interregionala beslutsgrupper. För att en övervakningskommitté eller en interregional beslutsgrupp skall kunna utöva sin funktion krävs att regeringen till denna överlåter förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. En överlåtelse av detta slag kräver i sin tur stöd i lag. Sådant stöd finns redan beträffande övervakningskommittéer i lagen (1996:506) om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté (prop. 1995/96:201, bet. AU7). Vid avfattande av budgetpropositionen för år 1997 förbisågs emellertid behovet av ett lagstöd även för de nu planerade beslutsgrupperna. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att lagen kompletteras så att en förvaltningsuppgift kan överlåtas även till en interregional beslutsgrupp. Därvid bör även lagens rubrik ändras. Utskottets förslag framgår av bilaga 2. Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1997. Av regeringsformen 10 kap. 5 § fjärde stycket följer att en sådan lag måste antas av riksdagen genom viss kvalificerad majoritet eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Lagstiftningsärendet bör, enligt utskottets mening, avgöras av riksdagen enligt den bestämmelse i regeringsformen som föreskriver att minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig om beslutet och sålunda inte i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.
Anslagsfrågor
Inledning
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt den uppställning som framgår i det följande. Sammanlagt tas nio anslag upp under detta utgiftsområde. Regeringsförslaget innebär vissa ändringar i anslagsstrukturen jämfört med tidigare ordning, vilket framgår under respektive anslagsrubrik i det följande. Utgiftsramen föreslås till 3 726 miljoner kronor. Av nämnda uppställning framgår även motionsförslag såvitt gäller anslagen. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande (1996/97:AU2y) till finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 19. Riksdagen har genom beslut (1996/97:FiU1) anslutit sig till vad arbetsmarknadsutskottet och finansutskottet har förordat.
Regeri Motionärernas ngens förslag i förhållande försla till g regeringens förslag Motioner A304 A426 A274: : v 5 mp 14-1 7 m A Regional utjämning och utveckling 1 Regionalpolitisk 1 453 -408 a åtgärder (ram) 517 517 2 Regionala 390 utvecklingslån 000 (ram) 3 Täckande av 13 000 förluster på grund av kre ditgarantier inom regionalpolitike n (ram) 4 Ersättning för 420 -180 +105 nedsättning av 000 000 000 socialavgifter (ram) 5 Sysselsättningsb 200 -71 idrag (ram) 000 000 6 Transportbidrag 303 -23 +70 (ram) 000 000 000 7 Glesbygdsverket 23 573 (ram) 8 Statens institut 7 931 för regional forskning (ram) 9 Europeiska 915 regionala 000 utvecklingsfonde n (ram) Summa 3 726 -682 +70 +105 021 517 000 000
A 1. Regionalpolitiska åtgärder
Propositionen
De nuvarande anslagen C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. (det s.k. länsanslaget) föreslås sammanslagna till ett anslag, benämnt regionalpolitiska åtgärder. Huvuddelen av det nya anslaget skall användas av länsstyrelserna för dels stöd till företag, dels medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram. Även i fortsättningen bör det vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som behövs. För budgetåret 1997 föreslår regeringen ett ramanslag på 1 454 miljoner kronor.
Motioner
Moderaterna anför i kommittémotion A304 (yrk. 14 och 19) att den nationella regionalpolitiken genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har tillförts betydande medel från strukturfonderna. Det ekonomiska utrymme som skapas genom att andra än staten medverkar i finansieringen bör utnyttjas för en besparing i länsanslaget. Motionärerna förordar att anslaget skall uppgå till 1 045 miljoner kronor för år 1997. Motionärerna anser vidare att delar av regionalpolitiken bör ersättas med en målmedveten satsning på kunskap och att denna bör genomföras inom ramen för EG:s strukturfonder. Redan för år 1997 bör därför 25 miljoner kronor reserveras under anslaget regionalpolitiska åtgärder för detta ändamål och ett lika stort belopp under anslaget Europeiska regionala utvecklingsfonden (se i det följande). Eva Goës m.fl. (mp, s, m, c, fp, v, kd) begär i motion A410 (yrk. 2) att medel för resurscentrum för kvinnor skall reserveras under anslaget. Något belopp preciseras inte i motionen. Motionärerna påminner om regeringens uppdrag till länsstyrelserna att medverka till tillkomsten av sådana regionala resurscentrum för kvinnor.
Utskottet
I det föregående har utskottet berört de satsningar som görs avseende dels resurscentrum för kvinnor, dels utbildning. Länsstyrelserna har på regional nivå ansvaret för att de av riksdagen fastställda regionalpolitiska målen uppnås i länen. Något skäl att i detta sammanhang - såsom det föreslås i motion A410 (mp, s, m, c, fp, v, kd) - reservera medel för regionala resurscentrum kan utskottet inte se. I enlighet med vad utskottet tidigare har uttalat förutsätter utskottet att ett jämställdhetsperspektiv integreras i beslutsprocesserna i berörda organ. Inte heller kan utskottet ställa sig bakom förslaget i motion A304 (m) om att medel för utbildningssatsningar bör reserveras. Utskottet godtar regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget. Detta innebär att utskottet inte ansluter sig till förslaget i motion A304 (m) om minskade medel. Utskottets formella ställningstagande återfinns i det följande under avsnittet Anslag under utgiftsområde 19.
A 2. Regionala utvecklingslån
Propositionen
Nämnda anslag ersätter dels lokaliseringslån, dels kreditgarantier inom landsbygdsstödet och stödet till kommersiell service. Verksamheten bruttobudgeteras i fortsättningen. För budgetåret 1997 föreslås ett ramanslag på 390 miljoner kronor.
Utskottet
Regeringens förslag till anslag tillstyrks. Utskottets formella ställningstagande återfinns i det följande under avsnittet Anslag under utgiftsområde 19.
A 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken
Propositionen
Systemen med kreditgarantier inom landsbygdsstödet och stödet till kommersiell service föreslås ersättas av regionalt utvecklingslån (se i det föregående). Det innebär dock inte att anslaget A 3 kan upphöra, eftersom infriande av redan beviljade kreditgarantier även i framtiden kommer att belasta anslaget. Fortsättningsvis kommer verksamheten att bruttobudgeteras. Regeringen föreslår ett ramanslag på 13 miljoner kronor för budgetåret 1997.
Utskottet
Regeringens förslag om medel godtas av utskottet. Utskottets formella ställningstagande återfinns i det följande under avsnittet Anslag under utgiftsområde 19.
A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter
Propositionen
Stödformen syftar till att delvis kompensera företag för de permanenta merkostnader som uppkommer på grund av det geografiska läget. Bestämmelserna återfinns i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Systemet dr selektivt i så måtto att det gäller endast i vissa områden (stödområde 1 och de nordligaste delarna av stödområde 2) och vissa branscher (t.ex. jord- och skogsbruk samt hotellverksamhet). Enligt lagen skall den procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned med tio procentenheter t.o.m. utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i stödområde 1 och i de delar av stödområde 2 som omfattas av nedsättningen.
Företagsstödsutredningen ansåg bl.a. att nedsättning av socialavgifter inte är specifikt tillväxtinriktad och kostar för mycket i förhållande till effekterna; en avveckling i två etapper föreslogs.
Regeringen föreslår nu dels att stödformen skall behållas, dels att nedsättningen skall vara åtta procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997. För budgetåret föreslås ett ramanslag på 420 miljoner kronor. Det erinras om föreliggande problem att beräkna utfallet av verksamheten. Riksförsäkringsverket, som disponerar anslaget, har i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att stödformen skall kunna utvärderas; ett system beräknas kunna tas i bruk år 1998. Stödformen nedsättning av socialavgifter prövas för närvarande av EG-kommissionen.
Motioner
Moderaterna kritiserar i motion A418 (yrk. 9) stödformen nedsättning av socialavgifter för dess karaktär av driftstöd och bristande överensstämmelse med EG-kommissionens riktlinjer. De anser dock att stödformen bör behållas i enlighet med beslut som nu gäller, dvs. t.o.m. år 2000. Riksdagen bör besluta om en viss reduktion redan nu, som bör träda i kraft den 1 januari 1997. Vidare förespråkar de i motion A304 (yrk. 15) en minskning med 180 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag och anser att anslaget i stället skall fastställas till 240 miljoner kronor. Systemet bör enligt motionärernas mening utvärderas med avseende på såväl behov som effektivitet.
Miljöpartiet intar i sin motion A274 (yrk. 5 och 6) en motsatt ståndpunkt. De avvisar regeringens förslag om en minskning från tio till åtta procentenheter. Skall systemet fungera är det viktigt att det inte ändras med politiska konjunkturer, anförs det. Motionärerna beräknar i enlighet härmed en ökning av medelsbehovet med 105 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1997, 1998 och 1999. Ramanslaget för budgetåret 1997 bör följaktligen vara 525 miljoner kronor. Detta motiveras med att systemet inte bör få förändras med politiska konjunkturer; företagen måste inför investeringsbeslut kunna vara säkra på hur mycket stöd de kan påräkna.
Utskottet Systemet med nedsättning av socialavgifter är en generell regionalpolitisk åtgärd. Syftet är att till viss del kompensera företagen för de permanenta merkostnader som uppkommer genom det geografiska läget. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att stödformen skall behållas vad avser branscher och geografisk omfattning men att nedsättningen skall minskas från tio till åtta procentenheter. En minskning av stödet ligger i linje med kraven på besparingar i de regionalpolitiska stöden. Med det sagda godtar utskottet regeringens förslag om anslag m.m. Följaktligen kan utskottet inte ansluta sig till vad som förordats i motionerna A418 (m), A304 (m) och A274 (mp) i här aktuellt avseende. Utskottets formella ställningstagande återfinns i det följande under avsnittet Anslag under utgiftsområde 19.
A 5. Sysselsättningsbidrag
Propositionen
Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel för sysselsättningsbidrag enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Regeringen föreslår för budgetåret 1997 ett ramanslag på 200 miljoner kronor.
Motion
Moderaterna anför i kommittémotion A304 (yrk. 16) att det inte finns belägg för att sysselsättningsbidraget skulle styra företagens beteende på ett positivt sätt och leda till en ökat antal anställda; stödet bör därför avskaffas. Redan beslutade bidrag skall emellertid utbetalas under den tid de löper. Motionärerna beräknar medelsbehovet för nästkommande budgetår till 129 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet finner förslaget i propositionen om anslag väl avvägt. Motion A304 (m) i motsvarande del bör däremot inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Utskottets formella ställningstagande återfinns i det följande under avsnittet Anslag under utgiftsområde 19.
A 6. Transportbidrag
Propositionen
Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel till transportstöd enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd. Verksamheten har visat sig medföra ett högre medelsbehov än budgeterat. Regeringen föreslår att bidragsnivåerna sänks med fem procentenheter; ändringen avses träda i kraft den 1 januari 1997. Detta beräknas innebära ett minskat medelsbehov på ca 70 miljoner kronor. Ramanslaget för år 1997 föreslås uppgå till 303 miljoner kronor.
Motioner
Moderaterna förordar i kommittémotion A304 (yrk. 17) att transportstödet behålls; syftet skall vara att kompensera för långa avstånd. Motionärerna anser emellertid att det - utan att syftet frångås - är möjligt med en minskning av den totala bidragsvolymen och föreslår att anslaget fastställs till 280 miljoner kronor. Vänsterpartiet tillbakavisar i motion A426 (yrk. 5) regeringens förslag till besparing med 70 miljoner kronor som bedöms som kontraproduktivt. Transportstödet har gett näringslivet i berörda stödområden viss kompensation för de mycket långa avstånden; det ökar förutsättningarna för att vissa arbetstillfällen kan behållas.
Utskottet
Utskottet har i det föregående redovisat en positiv inställning till den aviserade utredningen om transportstödets utformning. Regeringens förslag om anslag för nästa budgetår framstår som motiverat. Däremot kan utskottet inte ansluta sig till förslagen om ett lägre anslag i motion A304 (m) respektive ett högre i motion A426 (v), båda i nu berört avseende. Utskottets formella ställningstagande återfinns i det följande under avsnittet Anslag under utgiftsområde 19.
A 7. Glesbygdsverket
Propositionen
Glesbygdsverkets övergripande mål är att förbättra levnadsförhållandena och utvecklingsmöjligheterna för gles- och landsbygdsbefolkningen. Med hänsyn till att verket genom EU-medlemskapet har fått utökade uppgifter bör verket undantas från generella besparingar. Det anges att verket skall utveckla sin roll som samordnare av gles- och landsbygdsinsatser. Vidare skall verket svara för sekretariatsuppgifter åt övervakningskommittéer för mål 5b och gemenskapsinitiativet Leader II. Regeringen föreslår för budgetåret 1997 ett ramanslag på 23,6 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet godtar regeringens förslag om medelstilldelning. Utskottets formella ställningstagande återfinns i det följande under avsnittet Anslag under utgiftsområde 19.
A 8. Statens institut för regional forskning
Propositionen
Övergripande mål för Statens institut för regional forskning (SIR) är att initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område och se till att forskningsresultaten sprids och blir tillgängliga för olika intressenter. En utvärdering av myndighetens verksamhet skall genomföras under andra halvåret 1997; avsikten är bl.a. att få underlag för hur den framtida forskningen om regionala frågor bör vidareutvecklas. Regeringen föreslår för budgetåret ett ramanslag på 7,9 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i denna del. Utskottets formella ställningstagande återfinns i det följande under avsnittet Anslag under utgiftsområde 19.
A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden
Propositionen
Över detta anslag redovisas utbetalningar från EG:s regionalfond. Programperioden löper för Sveriges del mellan åren 1995 och 1999. Till följd av att programarbetet har kommit i gång först nyligen kommer utbetalningarna att skjutas framåt i tiden. På statsbudgetens inkomstsida finns en inkomsttitel för inbetalningar från fonden. Regeringen föreslår för budgetåret 1997 ett ramanslag på 915 miljoner kronor.
Motion
Moderaterna föreslår i kommittémotion A304 (yrk. 20) att 25 miljoner kronor av anslaget skall reserveras för utbildningssatsning. Som har framgått i det föregående har de i samma syfte förordat att ett lika stort belopp reserveras under anslaget Regionalpolitiska åtgärder.
Utskottet
Regeringens beräkningar såvitt gäller Europeiska regionala utvecklingsfonden godtas. Utskottet utgår från att insatser motsvarande förslaget i motion A304 (m) kommer till stånd utan att några särskilda reservationer behöver göras. Utskottets formella ställningstagande återfinns i det följande under avsnittet Anslag under utgiftsområde 19.
Anslag under utgiftsområde 19
Utskottet
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 19 för budgetåret 1997. Här behandlade motioner avstyrks i motsvarande delar.
Åtgärder i län och regioner
Utskottet behandlar i det följande de motionsyrkanden som rör förslag till åtgärder i särskilt angivna län och regioner. Några av förslagen är närbesläktade med sådana som utskottet vid tidigare tillfällen har behandlat och riksdagen har avslagit. De yrkanden som motionärerna för fram handlar om att insatser bör inriktas på specificerade delar av landet. I många av motionerna åberopas regional obalans med negativ befolkningsutveckling och svår arbetsmarknadssituation. För överskådlighetens skull redovisas yrkandena i form av en sammanställning läns- eller i förekommande fall regionvis; sist i sammanställningen tas de förslag upp som särskilt gäller skärgårdsfrågor.
Region/lä Motion Åtgärder n
Norrbotte A407 av andre Statlig service ns län vice talman måste Görel Thurdin tillförsäkras (c) hela Norrland; en helhetssyn efterlyses.
A420 av Bengt Ett Hurtig (v) utvecklingsprog ram för Norrbotten bör utarbetas.
A423 av Norrbotten Monica Öhman inför år 2000 - m.fl. (s) en regionalpolitis k analys behövs liksom åtgärder för att motverka att de regionala klyftorna växer.
Jämtlands A413 av Rune Byggnadsverksam län Berglund och heten och Jörgen turismutvecklin Persson (s) gen i Jämtland bör stimuleras.
Gävleborg A406 av Arbetsmarknadsp s län Sinikka olitiska Bohlin m.fl. åtgärder behövs (s) särskilt i Gävleborgs län.
Stockholm A424 av Sören Behov av ett s län Lekberg m.fl. nytt synsätt i (s) regionalpolitik en beträffande olikheterna inom regionerna. Stockholm län - kontrasternas region.
A429 av Karin Yrk. 1. Pilsäter Omlokalisering m.fl. (fp) av statlig verksamhet inom Stockholms län bör göras till Södertörn.
A434 av Eva Yrk. 5. Medel Zetterberg till kulturella m.fl. (v) och företagsinrikta de projekt i Stockholmsregio nen i integ rationssyfte.
Yrk. 6. Åtgärder mot segregeringen i Storstockholm avseende bl.a. arbetsmark naden.
Yrk. 7. Åtgärder för socialt eftersatta grupper i Stock holm.
Yrk. 9. Åtgärder mot segregeringen beträffande barn, t.ex. inom områdena idrott, kultur och antivåldskampan jer.
Östra T215 av Dan Yrk. 2. Sverige Ericsson Länsstyrelserna (kd) bör samverka över länsgränserna med regionala aktörer inom bl.a. näringsliv, utbildnings centrum, landsting och kommunalförbund, särskilt vad gäller utvecklingen av den östsvenska regionen.
Kalmar A404 av Agne Ny- eller län Hansson och omlokalisering Sivert av statlig Carlsson (c) verksamhet bör förläggas till Kalmar län.
A405 av Agne Främjande av Hansson och regional utveck Sivert ling och Carlsson (c) sysselsättning i Kalmar län.
Västra A416 av Statliga Sverige Holger institutioner Gustafsson bör bevaras i (kd) respektive utlokaliseras till landsortskommune rna i det nya västsvenska länet.
Skaraborg A417 av Yrk. 1. s län Holger Karlsborgs Gustafsson kommun i (kd) Skaraborg skall vara tillfälligt stödområde även i fortsätt ningen.
Skärgårde A425 av Yrk. 1. n Margareta E Förbättring av Nordenvall den bofasta och Inger skärgårdsbefolkn Koch (m) ingens villkor.
A433 av Yrk. 2. Vikten Karin av välfärd och Pilsäter valfrihet även i m.fl. (fp) skärgården.
Yrk. 4. Samverkan mellan statliga myndigheter etc. samt kommunala och privata intressenter för en samlad sam hällsservice i skärgårdssamhäl len.
Yrk. 7. Rättvis fördelning av regionalpolitisk a stöd till gles bygd; skärgården har fått minskat EU-stöd.
Utskottet
Vid en rad tidigare tillfällen - senast våren 1995 (bet. 1994/95:AU13) - har utskottet tagit ställning till motioner med önskemål om åtgärder i särskilt angivna län och regioner. Därvid har utskottet redovisat sin ståndpunkt, nämligen att det i första hand är de regionala instanserna som skall bedöma vilka krav på insatser som man skall tillmötesgå. En principiell uppfattning är att det är inom de möjligheter som har anförtrotts de regionala organen samt - i förekommande fall - NUTEK och numera Glesbygdsverket som man får pröva de åtgärder som begärs för olika delar av landet. Utskottet har i det föregående konstaterat att de övergripande målen för regionalpolitiken är uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Vidare vill utskottet erinra om syftet med det s.k. partnerskapet och uppdraget till landshövdingarna i samtliga län, nämligen att engagera ett stort antal aktörer för samordning och genomförande av regionala och lokala åtgärder för att åstadkomma ökad tillväxt och sysselsättning. Under ett särskilt avsnitt i detta betänkande har utskottet också behandlat frågor rörande lokalisering av statlig verksamhet m.m. och därvid framhållit vikten av konsekvensanalyser före lokaliseringsbeslut liksom att regeringen vid beslut om lokalisering av nya myndigheter ingående prövar förutsättningarna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm. Utskottet instämmer i de synpunkter som framförs i motion A424 (s) om de olikartade regionala förhållandena i Stockholmsregionen. Enligt utskottets mening bör de i motionen påtalade förhållandena beaktas av kommittén (S 1995:01) om levnadsvillkor i storstadsområden. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna T215 (kd), A404 (c), A405 (c), A406 (s), A407 (c), A413 (s), A416 (kd), A417 (kd), A420 (v), A423 (s), A424 (s), A425 (m), A429 (fp), A 433 (fp) och A434 (v), i förekommande fall i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A411 yrkandena 1 och 2, 1996/97:A418 yrkandena 1, 2 och 5, 1996/97:A421, 1996/97:A426 yrkande 4, 1996/97:A428 yrkandena 1, 6, 7 och 14-16, 1996/97:A430 yrkande 9, 1996/97:A432 yrkandena 1, 2, 5 och 11 och 1996/97:N271 yrkande 9, res. 1 (v)
2. beträffande samhällssektorer att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A428 yrkande 2 och 1996/97:A432 yrkande 8,
3. beträffande jämställdhetsperspektiv att riksdagen avslår motion 1996/97:A432 yrkande 36,
4. beträffande resurscentrum för kvinnor att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A410 yrkandena 1 och 3, 1996/97:A428 yrkande 13 och 1996/97:A432 yrkande 39, res. 2 (c, fp, mp, v)
5. beträffande utbildning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A411 yrkande 3 och 1996/97:A418 yrkande 7, res. 3 (fp)
6. beträffande infrastruktur att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A418 yrkande 6 och 1996/97:A426 yrkande 1, res. 4 (v)
7. beträffande näringsliv att riksdagen avslår motion 1996/97:A411 yrkande 6, res. 5 (fp)
8. beträffande vinstmedel från vattenkraftsproduktion att riksdagen avslår motion 1996/97:A402, res. 6 (c, v)
9. beträffande turism att riksdagen avslår motion 1996/97:A428 yrkande 17,
10. beträffande kultur att riksdagen avslår motion 1996/97:A411 yrkande 4,
11. beträffande organisation och lokalisering av statlig verksamhet att riksdagen dels avslår motionerna 1996/97:A408, 1996/97:A411 yrkandena 5 och 8, 1996/97:A422, 1996/97:A426 yrkande 3, 1996/97:A428 yrkandena 3 och 4, 1996/97:A431 yrkandena 1 och 2, 1996/97:A432 yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35, 1996/97:A601 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo235 yrkande 11, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 7 (c) res. 8 (fp) res. 9 (v)
12. beträffande länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A418 yrkande 12 och 1996/97:A432 yrkande 16, res. 10 (c)
13. beträffande översyn av regionalpolitiken att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A411 yrkande 10 och 1996/97:A430 yrkande 3, res. 11 (m, fp, v, mp, kd)
14. beträffande företagsinriktade åtgärder, allmänt att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A304 yrkande 18, 1996/97: A411 yrkande 7, 1996/97:A418 yrkande 3 och 1996/97:A428 yrkande 12, res. 12 (fp) res. 13 (kd)
15. beträffande stödområden att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1996/97:A412, 1996/97: A425 yrkande 5, 1996/97:A427 yrkande 1 och 1996/97:A429 yrkande 2 godkänner vad som förordas i propositionen om stödområden för företagsstöd (avsnitt 4.1), res. 14 (m, fp, kd)
16. beträffande regionalt utvecklingsstöd att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 5 och med avslag på motion 1996/97:A432 yrkande 33 godkänner vad som förordas i propositionen om regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2),
17. beträffande avveckling av lokaliseringsstöd m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A414 och 1996/97:A418 yrkande 8,
18. beträffande landsbygdsstöd m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 6 och motion 1996/97:A432 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande mikrostöd att riksdagen avslår motion 1996/97:N232,
20. beträffande samverkansorgan att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. beträffande stöd till kommersiell service att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A419 yrkande 2 och 1996/97:A431 yrkande 9,
22. beträffande lån till privata regionala investmentbolag att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 10 godkänner vad som förordas i propositionen om lån till privata regionala investmentbolag (avsnitt 4.7),
23. beträffande sysselsättningsbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 7 och med avslag på motion 1996/97:A418 yrkande 10 godkänner vad som förordas i propositionen om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4),
24. beträffande översyn av transportstödet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A401, 1996/97:A403 yrkande 2 och 1996/97:A418 yrkande 11,
25. beträffande transportbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 9 och med avslag på motion 1996/97:A403 yrkande 1 godkänner vad som förordas i propositionen om transportbidrag (avsnitt 4.6),
26. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt att riksdagen avslår motion 1996/97:A432 yrkande 6,
27. beträffande övergripande mål för Glesbygdsverket att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 2 och med avslag på motion 1996/97:A418 yrkande 13 godkänner vad som förordas i propositionen om övergripande mål för Glesbygdsverket (avsnitt 5, anslag A 7. Glesbygdsverket),
28. beträffande övergripande mål för Statens institut för regional forskning att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 3 och med avslag på motion 1996/97:A430 yrkandena 1 och 2 godkänner vad som förordas i propositionen om övergripande mål för Statens institut för regional forskning (avsnitt 5, anslag A 8. Statens institut för regional forskning), res. 15 (mp)
29. beträffande EG:s strukturfonder, allmänt att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A411 yrkande 9, 1996/97: A415, 1996/97:A418 yrkande 4 och 1996/97: A432 yrkande 30,
30. beträffande EG:s strukturfonder, mål 4 att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo258 yrkande 7,
31. beträffande EG:s strukturfonder, mål 5b att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk372 yrkande 1,
32. beträffande gemenskapsinitiativet Konver att riksdagen avslår motion 1996/97:A417 yrkande 2,
33. beträffande vidgat skärgårdsbegrepp att riksdagen avslår motion 1996/97:A427 yrkande 2, res. 16 (fp, kd)
34. beträffande lagen om överlåtelse av förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté att riksdagen antar av utskottet enligt bilaga 2 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté,
35. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 budgetåret 1997 att riksdagen
a) med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 8 godkänner vad som förordas i propositionen om nedsättning av socialavgifter (avsnitt 4.5),
b) med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter enligt bilaga 1,
c) med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 11 anvisar anslag enligt följande uppställning:
Beslut om anslag inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling 1 000-tal kronor Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
Utsko ttets försl ag A Regional utjämning och utveckling 1 Regionalpolitiska 1 453 åtgärder (ram) 517 2 Regionala 390 utvecklingslån (ram) 000 3 Täckande av förluster 13 på grund av kre 000 ditgarantier inom regionalpolitiken (ram) 4 Ersättning för 420 nedsättning av social 000 avgifter (ram) 5 Sysselsättningsbidrag 200 (ram) 000 6 Transportbidrag (ram) 303 000 7 Glesbygdsverket (ram) 23 573 8 Statens institut för 7 931 regional forskning (ram) 9 Europeiska regionala 915 utvecklingsfonden 000 (ram) Summa 3 726 021
d) avslår motionerna 1996/97:A274 yrkandena 5 och 6, 1996/97:A304 yrkandena 14-17 och 19-20, 1996/97:A410 yrkande 2, 1996/97:A418 yrkande 9, 1996/97:A426 yrkande 5.
36. beträffande åtgärder i län och regioner att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A404, 1996/97:A405, 1996/97:A406, 1996/97:A407, 1996/97:A413, 1996/97:A416, 1996/97:A417 yrkande 1, 1996/97:A420, 1996/97:A423, 1996/97: A424, 1996/97:A425 yrkande 1, 1996/97:A429 yrkande 1, 1996/97:A433 yrkandena 2, 4 och 7, 1996/97:A434 yrkandena 5-7, 9 och 1996/97:T215 yrkande 2.
Stockholm den 28 november 1996
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kd), Anna Åkerhielm (m), Ingrid Burman (v) och Kjell Ericsson (c).
Reservationer
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken som börjar med Som en och slutar med avstyrkes således bort ha följande lydelse: Såsom en sammanfattning vill utskottet återigen slå fast de mål för regionalpolitiken som har redovisats inledningsvis. Därutöver vill utskottet emellertid särskilt peka på vissa av de slutsatser och riktlinjer som framförs i motioner från Vänsterpartiet. Framför allt vill utskottet ta fasta på vad som däri sägs om behovet av en ny kraftfull regionalpolitik. Den höga arbetslösheten i stödområdena och den accelererande befolkningsutflyttningen var alarmerande tecken redan tidigare. Färskare statistiska uppgifter avslöjar - som utskottet har redovisat - än större tendens mot regionala obalanser. AMS framhåller sålunda främst skogslänen som den region som har drabbats värst av sysselsättningsminskningen. Utskottet vill även hänvisa till vad NUTEK har pekat på såvitt gäller de regionala effekterna av saneringen av den statliga budgeten. Utskottet vill ånyo betona den helt överskuggande betydelsen som den stora regionalpolitiken har. Denna rör bl.a. den ekonomiska politiken och transfereringar. Den av regeringen hittills förda politiken på detta område har, enligt utskottets mening, inte haft några positiva effekter på den regionala balansen. Regeringen måste snarast skaffa sig en helhetssyn över hur de olika politikområdena påverkar balansen mellan landets olika regioner och vilka slutsatser som därav bör dras såvitt gäller den lilla regionalpolitiken. Möjligheterna till arbete på landsbygden måste stärkas för att inte avfolkningen skall fortsätta. Landsbygdens näringsliv förutsätter satsningar på s.k. kombinationsföretag, dvs. en samordning mellan befintlig kärnverksamhet och annan verksamhet, exempelvis inom turism och småskalig energiproduktion. Såväl operativa mål som en utvärdering av befintliga medel för landsbygdsutvecklingen är nödvändiga i en regionalpolitik med inriktning även på landsbygdens behov och förutsättningar. Även om utskottet ser positivt på ett utnyttjande av EG:s strukturfonder finns det fog för den kritik som framförs av Vänsterpartiet. Utskottet vill således betona vikten av att man kommer till rätta med de oklarheter som finns när det gäller strukturfonderna. Detta gäller både beträffande regelverkets funktion och den nationella finansieringen.
Utskottet förutsätter således att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till en ny regionalpolitik som är anpassad till de nya villkor som olika landsdelar lever under. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna A426 (v) och N271 (v) i här berört avseende bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A426 yrkande 4 och 1996/97:N271 yrkande 9 samt med avslag på motionerna 1996/97:A411 yrkandena 1 och 2, 1996/97:A418 yrkandena 1, 2 och 5, 1996/97:A421, 1996/97:A428 yrkandena 1, 6, 7 och 14-16, 1996/97:A430 yrkande 9, 1996/97:A432 yrkandena 1, 2, 5 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Resurscentrum för kvinnor (mom. 4)
Elver Jonsson (fp), Barbro Johansson (mp), Ingrid Burman (v) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Jämställdhetsfrågor börjar med beträffande motionsförslagen och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning måste alla vägar prövas för att vända den negativa sysselsättningsutveckling som gäller för kvinnor. Könsperspektivet måste införlivas i alla politikområden. Arbetet för jämställdhet bör drivas enligt två linjer. Den ena bör bygga på myndighets- och organisationsstrukturer, den andra på kvinnors villkor ute i samhället. I dag finns i samtliga län någon form av s.k. resurscentrum för kvinnor - både regionala och lokala. Även ett nationellt kunskaps- och resurscentrum (NRC) med uppgift att samordna och stödja de regionala och lokala resurs centrumen har inrättats. NRC, som är placerat under NUTEK, drivs i form av ett projekt t.o.m. december 1996. Bildandet av NRC och regionala resurs centrum är en regionalpolitisk åtgärd men skall också ses som en jämställdhetspolitisk åtgärd. Verksamheten vid landets olika resurscentrum drivs genom ett underifrånperspektiv och man utgår från kvinnors behov. Den är också processinriktad, gränsöverskridande och sektorsövergripande. Det har nu visat sig finnas ett starkt behov - både på det nationella samt de regionala och lokala planen - att det påbörjade arbetet fullföljs. Alla aktörer måste därför ges legitimitet och garanteras ekonomiska medel för sin verksamhet; långsiktighet och fasta spelregler är nödvändiga. Såvitt gäller regionala och lokala resurscentrum har det visat sig att endast 3 % av länsstyrelsernas medel för projektverksamhet har använts för detta ändamål. Därför bör resurser för de regionala resurscentrumen öronmärkas. Likaså måste länsstyrelserna i sina statistiska redovisningar av hur regionala medel används redovisa hur stor andel som går till kvinnors verksamhet. Såvitt gäller NCR och dess tillhörighet till NUTEK valdes denna lösning för att markera att det rörde sig mer om företagandefrågor än om t.ex. glesbygdsfrågor. Det är dock viktigt att komma ihåg att det endast är en liten del av arbetslösa kvinnor som väljer att starta eget. Därför kan placeringen under NUTEK innebära en alltför stark fokusering på företagandeaspekten. En lämpligare lösning vore därför att NRC, såsom samordningsorgan för de regionala och lokala centrumen - ombildas till ett fristående råd eller en kommitté direkt under Arbetsmarknadsdepartementet. Därigenom skulle NRC kunna vara ett organ som kan fatta egna beslut om arbetssätt för att kunna nå målen med verksamheten.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande resurscentrum för kvinnor att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A410 yrkandena 1 och 3, 1996/97:A428 yrkande 13 och 1996/97:A432 yrkande 39,
3. Utbildning (mom. 5)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Utbildning som börjar med Kunskaps- och och slutar med aktuellt avseende bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning blir utbildningen hos befolkningen en allt viktigare faktor för att en region skall kunna hävda sig och utvecklas. Det är därtill nödvändigt att inse att människor i framtiden kommer att behöva utbilda sig många gånger under sin livstid, eftersom metoder, kunskap och teknik fort blir inaktuella. Av speciell vikt för landsbygden är att högskolorna får medverka i utvecklandet och användningen av distansundervisning och nätverk. Genom en sådan teknik kan studenterna få tillgång till internationella lärare, databaser etc. Kvaliteten på utbildningen kan därigenom höjas. Över huvud taget bör informationsteknologin komma till en betydligt större användning i utbildningen än som är fallet i dag, anser utskottet. Såsom sägs i Folkpartiet liberalernas motion A411 (fp) bör ambitionen vara att alla skall ha moderna kunskaper. Som en självklarhet ingår häri även kunskap om informationsteknologi. Vidare är ett viktigt inslag att framtidens studenter kan ha tillgång till högskola på pendlingsavstånd . Genom ett uttalande av riksdagen enligt vad utskottet nyss har förordat tillgodoses motion A411 (fp) i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande utbildning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A411 yrkande 3 samt med avslag på motion 1996/97:A418 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Infrastruktur (mom. 6)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Infrastruktur som börjar med Utskottet delar och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den grundsyn på infrastrukturen som kommer till uttryck i motion A426 från Vänsterpartiet. De senaste årens nyliberala anda har medfört avreglering, privatisering och ökad konkurrens på områden som tidigare präglades av naturliga monopol. Detta gäller framför allt inom kommunikationssektorn. Enligt utskottets uppfattning kommer de vinster för konsumenterna som kan uppstå till följd av avregleringar i första hand att tillfalla dem som bor i landets tätbefolkade delar. Erfarenheterna från avregleringen av flyget visar t.ex. att de som bor i Norrlands inland har drabbats särskilt. Utskottet vill i sammanhanget också hänvisa till vad NUTEK har redovisat beträffande de regionala effekterna till följd av saneringen av den statliga budgeten. För att motverka en sådan negativ utveckling bör ett system utformas för finansiering av den samhälleliga infrastrukturen i de avreglerade områdena. Målet måste vara att infrastrukturen skall vara tillgänglig på likvärdiga villkor i hela landet. Riksdagen bör genom ett särskilt uttalande till regeringen ställa sig bakom vad som här anförts. Nämnda motion tillstyrks följaktligen i denna del. Motion A418 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande infrastruktur att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A426 yrkande 1 samt med avslag på motion 1996/97:A418 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Näringsliv (mom. 7)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Näringsliv som börjar med En ny och slutar med berörd del bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion A411 (fp) utgör företagarandan på mindre orter ofta en del av den lokala kulturen. Enligt utskottets uppfattning är en politik som gynnar små företag därför samtidigt en politik som säkerställer möjligheter till sysselsättning och utkomst i landsbygden. Småföretag ger också en mer differentierad arbetsmarknad än när orten domineras av ett stort företag. Detta ökar möjligheterna till lösning av det s.k. medföljarproblemet och till återflyttning till bygden, t.ex. efter studier. EU-medlemskapet, en tillväxtbefrämjande skattepolitik och en mer småföretagsanpassad arbetsrätt är andra viktiga inslag för att främja de små och medelstora företagens utveckling. Hantverket är betydelsefullt för servicen för såväl permanent- som fritidsboende på en ort. Ett tillkännagivande i enlighet med vad som här har anförts bör riktas till regeringen. Genom en sådan åtgärd blir motion A411 (fp) tillgodosedd i här berörd del. Med det sagda tillstyrker utskottet motionsförslaget.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande näringsliv att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A411 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Vinstmedel från vattenkraftsproduktion (mom. 8)
Ingrid Burman (v) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Energiproduktion som börjar med Under en och slutar med A402 (c) bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är angeläget att vinstmedel som har uppkommit genom vattenkraftsproduktion återförs till de bygder och län där kraften har producerats. Den återförda delen bör motsvara 1 öre per kWh. Detta är ett krav som motionsvägen har framställts i riksdagen vid upprepade tillfällen genom åren, nu senast genom motion A402 (c). Det är, menar utskottet, väl motiverat att en sådan åtgärd nu kommer till stånd. De återförda vinstmedlen behövs för samhällsinvesteringar i de berörda områdena. Angelägna ändamål är bl.a. infrastruktur, näringsliv och forskning på högskolenivå. Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att lägga fram ett förslag till ett sådant överföringssystem som utskottet nu förordat. Härigenom skulle nämnda motion bli tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande vinstmedel från vattenkraftsproduktion att riksdagen med anledning av motion A402 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Organisation och lokalisering av statlig verksamhet (mom. 11)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Organisation och lokalisering av statlig verksamhet som börjar med Förändringar i och slutar med delvis tillgodosedda bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till vad som anförs i Centerpartiets motion A432 om vikten av att staten kan styra verksamheten inom myndigheter, verk och bolag så att de regionalpolitiska målen uppnås. De viktigaste faktorerna för regional utveckling är dels en fungerande basservice för de boende, dels möjligheter till sysselsättning och därmed försörjning. I de fall som ansvaret åvilar staten måste staten också vara beredd att fullgöra sina skyldigheter. De skadliga effekter från regional utgångspunkt som har uppkommit till följd av de senaste årens bolagiseringar, utförsäljningar, organisationsförändringar och liknande i fråga om statlig verksamhet måste nu motverkas. De förslag som framförs i motionen är, menar utskottet, väl ägnade att ligga till grund för ett sådant återtagande av ansvaret. Vad gäller de statligt ägda bolagen bör staten utöva sitt ägande på ett mer aktivt sätt. Vad gäller sektorsmyndigheterna måste det politiska inflytandet ökas, bl.a. genom tydligare direktiv till dessa att i sin verksamhet ta hänsyn till behovet av samordning med annan offentlig verksamhet och även i övrigt tillämpa ett helhetsperspektiv. Varje enskilt beslut måste föregås av en konsekvensbeskrivning. Vad utskottet nu har förordat bör riksdagen ge regeringen till känna. Härigenom blir motion A432 (c) tillgodosedd i nu behandlat avseende. Övriga här berörda motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom den förespråkade åtgärden.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande organisation och lokalisering av statlig verksamhet att riksdagen dels med anledning av motion 1996/97:A432 yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35, dels med avslag på motionerna 1996/97:A408, 1996/97:A411 yrkandena 5 och 8, 1996/97:A422, 1996/97:A426 yrkande 3, 1996/97:A428 yrkandena 3 och 4, 1996/97:A431 yrkandena 1 och 2, , 1996/97:A601 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo235 yrkande 11 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Organisation och lokalisering av statlig verksamhet (mom. 11)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Organisation och lokalisering av statlig verksamhet som börjar med Förändringar i och slutar med delvis tillgodosedda bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning är förnyelsen av den offentliga sektorn av betydelse även för landsbygdens utveckling. En rad åtgärder bör därför vidtas för att särskilt landsbygden inte skall komma i kläm vid sådan omstrukturering av statlig verksamhet som påverkar människors sysselsättning och tillgång till service. Noggranna konsekvensanalyser bör göras före beslut om t.ex. indragning av statlig verksamhet. Fortsatta försök att finna nya former för samordning av service i glesbygd är också angelägna. Vidare måste de statliga myndigheterna och verken förmås att ta sitt ansvar på det regionala planet. Riksdagen bör uppmana regeringen att vidta åtgärder i linje härmed. Genom en sådan åtgärd blir motion A411 (fp) tillgodosedd. Den tillstyrks i berörd del; övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande organisation och lokalisering av statlig verksamhet att riksdagen dels med anledning av motion 1996/97:A411 yrkandena 5 och 8 dels med avslag på motionerna 1996/97:A408, 1996/97:A422, 1996/97:A426 yrkande 3, 1996/97:A428 yrkandena 3 och 4, 1996/97:A431 yrkandena 1 och 2, 1996/97:A432 yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35, 1996/97:A601 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo235 yrkande 11 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Organisation och lokalisering av statlig verksamhet (mom. 11)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Organisation och lokalisering av statlig verksamhet som börjar med Förändringar i och slutar med delvis tillgodosedda bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i det som Vänsterpartiet anför i motion A426 i fråga om de negativa effekter på den regionala nivån som har uppstått till följd av den vidgade friheten för statlig verksamhet att besluta om sin organisation m.m. Såsom påpekas i motionen är det länsstyrelserna som på regional nivå ansvarar för en rad statliga uppgifter. Ansvarsgränsen sammanfaller i dessa fall med länsgränsen. Annan statlig verksamhet som utövas regionalt eller på andra plan - men utan länsstyrelsen som länk - har i många fall genomgått eller planeras genomgå betydande omstruktureringar. Detta har inneburit att vissa samarbetsmönster har brutits sönder eller riskerar detta med betydande effektivitetsförluster som följd. Bristen på konsekvensanalyser inför regionala förändringar har försvårat verksamheten på länsstyrelsenivå. Utskottet vill som exempel peka på genomförda eller planerade ändringar inom Banverket, Telia och domstolsväsendet. Regeringen bör därför ges i uppdrag att dels analysera vilka effekter på den regionala nivån som omstruktureringen av statliga verk och bolag har medfört, dels lägga fram ett förslag till strategi för en samlad statlig förvaltning på den regionala nivån. Utskottet föreslår att riksdagen ansluter sig till denna uppfattning. Härigenom skulle motionerna A426 (v) och Bo235 (v) bli i huvudsak tillgodosedda i motsvarande delar. Övriga här behandlade motionsförslag avstyrks i den mån de inte blir tillgodosedda genom nu angiven åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande organisation och lokalisering av statlig verksamhet att riksdagen dels med anledning av motion 1996/97:A426 yrkande 3 dels med avslag på motionerna 1996/97:A408, 1996/97:A411 yrkandena 5 och 8, 1996/97:A422, 1996/97:A428 yrkandena 3 och 4, 1996/97:A431 yrkandena 1 och 2, 1996/97:A432 yrkandena 3, 4, 10, 12-15, 34 och 35, 1996/97:A601 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo235 yrkande 11 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet (mom. 12)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet som börjar med Utskottet delar och slutar med berört avseende bort ha följande lydelse: Utskottet har i det föregående påtalat de uppenbart negativa effekter på det regionala planet som har uppkommit genom att statliga verk och myndigheter i allt större utsträckning själva bestämmer om sin organisation. En nackdel är att många sektormyndigheters respektive verksamhet härigenom kommit att bli sämre - eller rent av inte alls - samordnad med den statliga förvaltning som utövas genom länsstyrelserna. I likhet med vad som anförs i Centerpartiets motion A432 anser utskottet att det regionalpolitiska intresset måste sättas i första rummet vid omstrukturering av all statlig verksamhet. Utskottet vill starkt förorda en samlad länsförvaltning framför sektorsvisa storregioner. Möjligheterna till en sådan förvaltning bör därför prövas. I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns starka skäl att införa ett principiellt moratorium såvitt gäller den statliga förvaltningen på regional nivå. Någon ändring i riktning mot sektorsvisa storregioner bör därför inte genomföras förrän resultaten av bl.a. den s.k. REKO-STAT-utredningen och de förslag som kan vara föranledda härav föreligger liksom de av regeringen föreslagna försöken med s.k. regionfullmäktige. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad som nu anförts. Utskottet tillstyrker alltså motion A432 (c) i här berört avseende och avstyrker motion A418 (m) i aktuell del i den mån den inte blivit tillgodosedd med det sagda.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A432 yrkande 16 och med avslag på motion 1996/97:A418 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Översyn av regionalpolitiken (mom. 13)
Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kd), Anna Åkerhielm (m) och Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Översyn av regionalpolitiken som börjar med Utskottet konstaterar och slutar med behandlad fråga bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening finns nu bärande skäl för en samlad översyn av regionalpolitiken. Under de senaste åren har villkoren för den regionala utvecklingen ändrats, i vissa fall avsevärt. Tekniska framsteg, budgetrestriktioner och tendens till ökad regional obalans är några exempel. Mest påtagligt är emellertid de nya förutsättningar som är en följd av Sveriges medlemskap i EU. Deltagandet i EG:s olika strukturfondsprogram innebär såväl krav som möjligheter. Utan tvivel påverkar dessa den nationella regionalpolitiska strukturen, som ju har vuxit fram under lång tid i Sverige. Fördelningen av de samlade resurserna måste övervägas. Särskilt angeläget är det att översynen genomförs nu, nämligen i anslutning till att uppbyggnadsskedet nyligen har avslutats. De brister i form av svåröverskådlighet i system och rutiner liksom oklarheter i tillämpningen bör inte tillåtas bli cementerade. En sådan översyn av effekterna av EU-medlemskapet bör även innefatta en samlad analys byggd på redan gjorda erfarenheter och förväntade framtida förändringar. Även andra skäl för en sådan utredning finns. Företagsstöden har nyligen varit föremål för en översyn. I sitt betänkande (SOU 1996:69) Kompetens och kapital redovisade Företagsstödsutredningen emellertid att man kommit till slutsatsen att fortsatta analyser var nödvändiga för flera av stöden, däribland transportstödet. Det är samtidigt motiverat med en mer grundläggande analys av det fortsatta behovet av vissa nationella stödformer, bl.a. i ljuset av de möjligheter som har öppnats genom EU-medlemskapet. Viktigt i sammanhanget är även en analys av i vilken utsträckning som stöden har underlättat lokala initiativ. En delvis närbesläktad fråga gäller den geografiska omfattningen för stöden och närmare bestämt systemet med tillfälliga stödområden. Ursprungligen tillkom de för att ge just tillfälligt stöd till kommuner och bygder som i en konjunktursvacka hamnat i tillfälliga svårigheter. Att en bygd har klassificerats i denna kategori under en längre tid, i vissa fall uppemot tio år, kan vara skäl nog att överväga en omprövning av inte bara inplaceringen i det enskilda fallet utan även av systemet. Även frågan om klassificering av skärgården är berörd i ett sådant sammanhang. Inte minst viktigt är att få en överblick över de regionala effekterna av den stora regionalpolitiken . Som utskottet har redovisat i det föregående pågår ett utredningsarbete beträffande förändringarna i den statliga sektorn (den s.k. REKO-STAT-utredningen). Utskottet anser det angeläget att det i den översyn som nu förordas tas hänsyn till dels de ändrade villkor för den regionala utvecklingen som har inträffat under senaste tiden, dels hur den stora regionalpolitiken och den lilla regionalpolitiken påverkar varandra.
Med den breda inriktning som nu skisserats torde, menar utskottet, en regionalpolitisk utredning kräva en parlamentarisk sammansättning. Riksdagen bör i ett uttalande uppmana regeringen att ta initiativ till en sådan åtgärd som utskottet nu har förordat. Härigenom skulle motionerna A411 (fp) och A430 (mp) bli tillgodosedda i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande översyn av regionalpolitiken att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A411 yrkande 10 och 1996/97:A430 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Företagsinriktade åtgärder, allmänt (mom. 14)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Företagsinriktade åtgärder som börjar med Utskottet konstaterar och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den linje för regionalpolitiken som redovisas i motion A411 (fp) och som utmärks av kravet på en långtgående decentralisering av besluten till regional nivå. En förenkling av de regionalpolitiska stödformerna är ytterligare ett krav. Det är samtidigt, anser utskottet, nödvändigt att indelningen i målområden enligt EG:s system inte medför att de nationella stödområdena utökas till en allt större del av landet. En sådan utspädning motverkar nämligen effektiva satsningar i de mest utsatta delarna. Genom ett uttalande av angiven innebörd skulle motion A411 (fp) i aktuell del bli i huvudsak tillgodosedd. Motion A428 (kd) avstyrks i den mån den inte blir tillgodosedd genom nu nämnd åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande företagsinriktade åtgärder, allmänt att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A411 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1996/97:A304 yrkande 18, 1996/97:A418 yrkande 3 och 1996/97:A428 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Företagsinriktade åtgärder, allmänt (mom. 14)
Dan Ericsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Företagsinriktade åtgärder som börjar med Utskottet konstaterar och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning måste de regionalpolitiska stöden syfta till att ge en så hög utväxling som möjligt mot det regionalpolitiska målet. Såsom sägs i motion A428 (kd) finns emellertid vissa stödformer som ger en motsatt effekt. Därför bör, menar utskottet, sådana stödformer slopas som motverkar satsningar i glesbygden i fråga om arbetstillfällen och boende. Genom ett uttalande av riksdagen härom skulle motion A428 (kd) tillgodoses i berörd del. Motion A411 (fp) avstyrks i den mån den inte blir tillgodosedd genom ett sådant uttalande.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande företagsinriktade åtgärder, allmänt att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A428 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1996/97:A304 yrkande 18, 1996/97:A411 yrkande 7 och 1996/97:A418 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Stödområden (mom. 15)
Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kd) och Anna Åkerhielm (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Stödområden som börjar med Utskottet är och slutar med aktuella delar bort ha följande lydelse: Utskottet anser det inte bara vara angeläget utan t.o.m. ett riksintresse att skärgårdar kan hållas levande. Möjligheterna till fast utkomst i skärgårdsnäringar är därför viktiga. Satsningar på skärgårdssamhällen har i någon mån medfört fler arbetstillfällen och bättre service. Enligt utskottets uppfattning återstår dock mycket. Dessvärre har regeringen inte presenterat några konkreta förslag med denna inriktning på grundval av den utredningsverksamhet som har bedrivits beträffande skärgården. För en fortsatt positiv utveckling krävs insatser på många områden. Några exempel är samhällsservice och allmänna kommunikationer Vidare måste småföretagandet underlättas. Vidare vill utskottet erinra om att fastighetsskatten är ett av de största problemen för skärgårdsbefolkningen; många tvingas bort från sina hem till följd av den kombinerade effekten av kraftigt höjda taxeringsvärden i skärgården och den höjda skattesatsen. Enligt utskottets mening måste fastighetsskatten reduceras snarast. Den omständigheten att det här rör sig om öar, dvs. vatten skiljer land från land, gör att man inte kan mäta avstånden i kilometer. Reglerna för vad som skall betraktas som glesbygd innebär inte ett tillräckligt hänsynstagande till denna omständighet. Utskottet anser därför att bedömningsgrunderna för vad som skall vara glesbygd bör ändras, så att skärgården ges samma möjligheter till utveckling som övrig glesbygd. Riksdagen bör uppmana regeringen att dra försorg härom. Därmed blir motionerna A425 (m), A427 (kd) och A429 (fp) tillgodosedda i nämnt avseende. Motion A412 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande stödområden att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 4 och motionerna 1996/97:A425 yrkande 5, 1996/97:A427 yrkande 1 och 1996/97:A429 yrkande 2 samt med avslag på motion 1996/97:A412 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Övergripande mål för Statens institut för regional forskning (mom. 28)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Statens institut för regional forskning som börjar med Utskottet har och slutar med det sagda bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som anförs i motion A430 (mp) om vikten av en utredning beträffande landsbygdens behov av forskning och utveckling, utbildning samt rådgivning. Resultatet av en sådan utredning bör därefter läggas till grund för ett sammanhållet forskningsprogram avseende landsbygdens roll i samhället. Såsom sägs i motionen är landsbygden och glesbygden en betydelsefull resurs i utvecklingen mot ett långsiktigt uthålligt samhälle enligt Agenda 21- konventionen. Riksdagen föreslås att genom ett uttalande av denna innebörd ansluta sig till denna uppfattning. Härigenom blir motion A430 (mp) tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande övergripande mål för Statens institut för regional forskning att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:1 utgiftsområde 19 yrkande 3 om övergripande mål för Statens institut för regional forskning (avsnitt 5, anslag A 8. Statens institut för regional forskning) och motion 1996/97:A430 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Vidgat skärgårdsbegrepp (mom. 33)
Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet EG:s strukturfonder som börjar med Slutligen när och slutar med aktuellt avseende bort ha följande lydelse: Utskottet finner det välmotiverat att Sverige i arbetet inför den nya programperioden för EG:s strukturfonder aktivt verkar för ett vidgat skärgårdsbegrepp i EG-systemet. Detta bör gå ut på att såväl fastlandsremsan i typiska skärgårdsområden som öar - både med och utan broförbindelse - innefattas häri. Riksdagen bör alltså uppmana regeringen till en sådan åtgärd. Genom en åtgärd av nu nämnt slag skulle motion A427 (kd) bli tillgodosedd i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse: 33. beträffande vidgat skärgårdsbegrepp att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A427 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Dan Ericsson (kd) anför:
Kristdemokraterna noterar att regeringen fäster stort avseende vid vad som benämns en ny regional näringspolitik och ett s.k. partnerskap. Detta senare initiativ går ut på att landets landshövdingar skall samordna olika aktörer i sitt respektive län för en utveckling av de regionala insatserna. Enligt vår uppfattning torde en sådan åtgärd knappast förtjäna en sådan tilltro som propositionen ger uttryck för. Redan nu har länsstyrelserna ett samordningsansvar. Regeringens initiativ innebär att ytterligare en nivå tillförs ett redan komplext system. I värsta fall innebär detta att effektiviteten hos de övriga regionalpolitiska medlen försvagas.
2. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3)
Kjell Ericsson (c) anför:
Jämställdhetsfrågorna har en särskild dimension i det regionala utvecklingsarbetet. Ny teknik, ett decentraliserat utbud av utbildning samt ett ökat kvinnligt företagande är viktiga faktorer. Den offentliga sektorns försämrade ekonomi har emellertid inneburit att antalet arbetstillfällen har minskat, vilket i sin tur främst har drabbat kvinnor. Samtidigt kan det konstateras att företag som drivs av kvinnor är underrepresenterade bland dem som har fått stöd. Detta är beklagligt, särskilt som kvinnor, som startar eget ofta gör det med mindre lån och bidrag; oftast rör det sig om tjänsteföretag med en affärsidé inriktad främst på en lokal marknad. Ett viktigt led i Centerpartiets strävan är just att underlätta för kvinnor att starta eget. Under fyrpartiregeringen infördes det s.k. mikrostödet, bl.a. med detta syfte. Även andelen kvinnor i ledande befattningar i näringslivet måste öka.
3. Utbildning (mom. 5)
Kjell Ericsson (c) anför:
Centerpartiet har som mål beträffande utbildning att sådan skall finnas såväl för som i hela Sverige. Betydelsen av en decentraliserad utbildning för ett decentraliserat kunskapssamhälle kommer också till uttryck i partimotionen A432 om regionalpolitiken. De delar häri som gäller utbildning behandlas i bl.a. utbildningsutskottet. Jag anser emellertid att det är värt att betona utbildningens regionalpolitiska betydelse i samband med de regionalpolitiska frågornas behandling. Vikten av ett decentraliserat kunskapssamhälle och behovet av satsningar på folkbildningen måste understrykas. Satsningen på de små och medelstora högskolorna liksom FoU-frågan är av största regionalpolitiska betydelse. Vidare är det angeläget att företrädare för det lokala näringslivet medverkar vid utformningen av kvalificerad eftergymnasial utbildning och att lärlingsutbildningen utvecklas.
4. Infrastruktur (mom. 6)
Kjell Ericsson (c) anför:
Centerpartiet har i sin partimotion A432 om regionalpolitiken fört fram en rad förslag beträffande infrastrukturens betydelse i detta sammanhang. Motionen har i denna del remitterats till trafikutskottet, men det finns skäl att även här nämna de bärande idéerna. Vi anser att infrastrukturplaneringen bör inriktas på att möjliggöra utveckling i hela Sverige. Det är också nödvändigt att denna planeringsverksamhet präglas av en helhetssyn. En upprustning av det glesare vägnätet är angeläget liksom förekomsten av ett väl fungerande kommunikationssystem i de nordliga regionerna. Vid sidan av person- och godstransporter är det angeläget att satsa på telekommunikationer; en för hela landet enhetlig taxa för ISDN- anslutning är viktig för den regionala utvecklingen.
5. Näringsliv (mom. 7)
Kjell Ericsson (c) anför:
Den näringspolitik som Centerpartiet står för innebär att särskilt små och medelstora företag skall omfattas av konkreta åtgärder. En sådan inriktning innebär samtidigt att man kan tillgodose väsentliga regionala behov. Ett företagsvänligt klimat är själva grunden. I detta ligger bl.a. att verka för låga räntor, sänkta socialavgifter bättre riskkapitalförsörjning, kompetensutveckling för företagen, enklare regelsystem och i övrigt stabila villkor för företagen. Denna grundsyn kommer till uttryck i motion A432 (c) om regionalpolitiken.
6. Vinstmedel från vattenkraftsproduktion (mom. 8)
Dan Ericsson (kd) anför:
Det är angeläget att resurser från vattenkraftsproduktion återförs till de kommuner där kraften produceras. Omläggningen av beskattningen av vattenkraft till fastighetsskatt innebär en ny möjlighet. Kristdemokraterna förordar att fastighetsskatterna växlas över till kommunerna, vilket skulle ge en ordentlig återbäring till vattenkraftsproducerande regioner. De resurser som därvid tillförs dessa regioner bör användas till värdefulla samhälleliga satsningar. Som exempel kan nämnas insatser för näringslivet, investeringar i alternativa inhemska energikällor samt kommunikationer och annan infrastruktur. Även forskning på högskolenivå är ett viktigt område för en sådan satsning.
7. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom. 35)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anför:
Den 22 november 1996 beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende år 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande, och försvaret skall vara så starkt att Sverige kan försvaras. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I detta särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 19.
Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning står majoriteten i arbetsmarknadsutskottet för en regionalpolitik som inte är anpassad för de nya förutsättningar som råder i Sverige. Vi har i vår motion A418 pekat på de omvälvande förändringar som näringslivet, arbetsmarknaden och den ökade internationaliseringen genomgår. Genom företagens rörlighet och ökad kunskap möter Sverige hårdare konkurrens från andra länder och världsdelar, men får samtidigt tillgång till nya marknader, nya produkter och ny kunskap. Genom den nya tekniken öppnas nya möjligheter för nationer, regioner och individer. I och med EU-inträdet har helt nya förutsättningar för såväl finansiering som inriktning på regionalpolitiken uppstått. Vi har i vår motion påpekat att risk finns att fördelningspolitiska ambitioner inom EU konserverar en stödfilosofi i regional- resp. sysselsättningspolitiken. Hittillsvarande erfarenheter av utnyttjandet av EG:s strukturfonder visar att offentlig verksamhet haft en alltför dominerande ställning. Vi vill betona att ett ökat engagemang från privat verksamhet är eftersträvansvärt.
Enligt vår uppfattning bör förutsättningar för företagsamhet och kunskapsinhämtande kraftigt förbättras för att åstadkomma en regional tillväxt och utveckling. Vi delar inte utskottsmajoritetens uppfattning att man genom stöd och bidrag skall söka upprätthålla en sysselsättning som inte har långsiktig bärkraft. Mer eller mindre sofistikerade stödsystem och bidragsberoende kan aldrig utgöra grunden för livskraftigt företagande eller regioners utveckling. En helt ny ansats i det regionalpolitiska tänkandet bör enligt vår mening initieras. Regioners olikartade möjligheter bör på ett helt nytt sätt tas till vara. Helhetssynen på regioners utveckling - det som kallas den stora regionalpolitiken - bör i stället lyftas fram.
Vi förordar en regionalpolitik där:
· tillväxt sätts i fokus i utformningen av statens insatser
· en positiv kultur för företagande främjas
· en målmedveten satsning sker på kunskap, som byggs upp från grundskolan till och med den högre utbildningen och inkluderar även kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning · målet för regioner måste vara att bli oberoende av statliga transfereringar · infrastrukturen skall göra utveckling, företagsetableringar och boende möjlig · fler konkreta projekt skapas där man kopplar ihop kompetensgivare (högskolor, stora företag, forskningsinstitut etc.) med små och medelstora företag · regionerna arbetar med sina nischer och attraktionsfaktorer · länsstyrelserna ansvarar för den regionala utvecklingen
Genom en integrering mellan GBV och NUTEK anser vi att den verksamhet som riktar sig till gles- och landsbygden skulle bli starkare och effektivare. Även Folkrörelserådets verksamhet skulle kunna bli en naturlig del av denna funktion. Verksamheten kan som i dag bedrivas i Östersund.
Som en sammanfattning vill vi betona att målet för regionalpolitiken bör vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors möjlighet till utveckling och därigenom bidra till nationell tillväxt och internationell konkurrenskraft.
Våra förslag till anslag för utgiftsområde 19 är följande :
A 1. Regionalpolitiska åtgärder bör fastställas till 1 045 miljoner kronor.
A 4. Nedsättning av socialavgifter bör minskas med 180 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag och bör i enlighet härmed fastställas till 240 miljoner kronor.
A 5. Sysselsättningsbidraget bör beräknas till 129 miljoner kronor.
A 6. Anslaget transportbidrag bör fastställas till 280 miljoner kronor.
Vidare anser vi att medel skall reserveras för utbildningsinsatser. På A 1. Regionalpolitiska åtgärder bör 25 miljoner kronor reserveras och på A 9 Europeiska regionala utvecklingsfonden bör på motsvarande sätt 25 miljoner kronor reserveras.
8. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom. 35)
Ingrid Burman (v) anför:
När det gäller transportstödet anser Vänsterpartiet att denna stödform har gett näringslivet i berörda stödområden en viss kompensation för de mycket långa avstånden. Denna ersättning har härigenom bidragit till att vissa arbetstillfällen har kunnat behållas. Därför bör inte den av regeringen föreslagna anslagsminskningen genomföras. Vi föreslår således att anslaget ökas med 70 miljoner kronor för år 1997. Det kan vara lämpligt att kommunikationskommittén (K 1995:01) särskilt beaktar vad vi har anfört om transportstödet och dess effekter i sitt återstående arbete beträffande Sveriges framtida kommunikationer. Eventuella förändringar i systemet bör avvakta en sådan begärd analys. Vänsterpartiet har sedan länge menat att en successiv neddragning av stödformen nedsättning av socialavgifter borde ske. Det är ett trubbigt instrument som knappast uppfyller de regionalpolitiska målen. Det utgör ett passivt driftstöd som i stället borde lämna plats för stöd till aktivt lokalt och regionalt utvecklingsarbete, som höjer kompetensnivå och befrämjar tillväxt. Det hade även varit möjligt att finansiera ett oförändrat transportstöd på detta sätt.
9. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom. 35)
Barbro Johansson (mp) anför:
Den ersättning som utbetalas enligt stödformen nedsättning av socialavgifter bör enligt Miljöpartiets uppfattning inte minskas. Skall systemet fungera är det viktigt att det inte ändras med politiska konjunkturer. Därför har vi föreslagit att anslaget ökas med 105 miljoner kronor för år 1997. Även för åren 1998 och 1999 bör motsvarande belopp påföras den anslagsnivå som regeringen har beräknat.
10. Åtgärder i län och regioner (mom. 36)
Elver Jonsson (fp) anför:
Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning måste vikten av välfärd och valfrihet även i skärgården betonas. Bland de åtgärder som kan vidtas är att åstadkomma en ökad samverkan mellan å ena sidan statliga myndigheter m.fl. och å andra sidan kommunala och privata intressenter. Syftet måste vara att få till stånd en samlad samhällsservice i skärgårdssamhällen. Det måste också bli en rättvis fördelning av de regionalpolitiska stöden. Reglerna för regionalpolitiskt stöd måste justeras så att det även kommer skärgården till godo. Länsstyrelsen i Stockholm måste t.ex. få möjlighet att väga synpunkter av det slag som framförs i motion A433 (fp) som syftar till en bättre situation för skärgårdssamhällena.
11. Åtgärder i län och regioner (mom. 36)
Ingrid Burman (v) anför
Vänsterpartiet anser att motioner som enbart eller i huvudsak tar sikte på förhållandena i en enda region normalt inte bör föranleda annat än en översiktlig behandling. De omständigheter som redovisas i motion A420 (v) förtjänar emellertid särskild uppmärksamhet. Där sägs att Norrbottens län är särpräglat i många avseenden. Till ytan är det Sveriges största, befolkningsglesheten är påtaglig och länet präglas alltjämt av stora basindustrier med staten som viktig ägare. Mest anmärkningsvärt är att Norrbotten i dag plågas av den högsta arbetslösheten någonsin och en fortsatt befolkningsminskning. De regionala konsekvenserna av den förda stora regionalpolitiken innebär ökad regional obalans med särskilt negativ utveckling i skogslänen. Metoderna för statsbudgetens sanering och avregleringarna leder till regionalt oacceptabla resultat. Vi anser att dessa och andra förhållanden gör det väl motiverat att tillskapa näringspolitiska program och miljöinriktade turismsatsningar i skogslänen. Här krävs det statliga initiativ med regionalpolitiska utgångspunkt liksom när det gäller differentierade fordonsskatter för att upprätthålla ett ekologiskt omvandlingstryck inom transportsektorn. Motionen exemplifierar den mångfald av åtgärder som ett sådant program för skogslänen bör omfatta. I likhet med motionären förordar jag att det med förtur utarbetas ett sådant utvecklingsprogram för Norrbotten som en del av en förnyad regionalpolitik.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §1
För en arbetsgivare eller en försäkrad som är berättigad till stöd för verksamhet som avses i 6 § eller för arbete som avses i 7 § skall den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sammanlagt skall tas ut sättas ned med 1. i fråga om en 1. i fråga om en arbetsgivare: tio arbetsgivare: åtta procentenheter till procentenheter till och med utgifts- och med utgiftsåret året 2000, eller 2000, eller 2. i fråga om en 2. i fråga om en försäkrad: tio försäkrad: åtta procentenheter till procentenheter till och med inkomståret och med inkomståret 2000, om den 2000, om den försäkrades hem försäkrades ortskommun enligt hemortskommun 66 § enligt 66 § kom kommunalskattelagen munalskattelagen (1928:370) för (1928:370) för inkomståret är inkomståret är belägen inom stöd belägen inom området. stödområdet. Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med nedsättning enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
13 §1
För en arbetsgivare eller en försäkrad som är berättigad till stöd för verksamhet som avses i 11 § eller för arbete som avses i 12 § skall den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sammanlagt skall tas ut sättas ned med 1. i fråga om en 1. i fråga om en arbetsgivare: tio arbetsgivare: åtta procentenheter till procentenheter till och med utgifts- och med utgiftsåret året 2000, eller 2000, eller 2. i fråga om en 2. i fråga om en försäkrad: tio försäkrad: åtta procentenheter till procentenheter till och med inkomståret och med inkomst- 2000, om den året 2000, om den försäkrades hem försäkrades hem- ortskommun enligt ortskommun enligt 66 § 66 § kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370) för (1928:370) för inkomståret är inkomståret är belägen inom stöd belägen inom området. stödområdet. Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med nedsättning enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. ___________________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 1 Senaste lydelse 1994:548 Utskottets lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté Härigenom föreskrivs att lagen (1996:506) om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lag om överlåtelse Lag om överlåtelse av en av en förvaltningsuppgift förvaltningsuppgift till en till en övervakningskommitt övervakningskommitt é. é m.m.
Regeringen får överlåta till en övervakningskommitté att fullgöra förvaltningsuppgifter i den omfattning som framgår av ett fastställt samlat programdokument eller ett fastställt operativt program. Uppgifter som får överlåtas får innefatta myndighetsutövning. Övervakningskommittéerna skall vara inrättade i enlighet med artikel 25 i rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordningen (EEG) nr 2052/88 vad gäller samordningen av de olika strukturfondernas verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbanken och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet. . Överlåtelse enligt första stycket får även ske till en interregional beslutsgrupp, vilken inrättats för genomförande av ett operationellt program för att öka gränsregionalt samarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 3 Motioner 4 Utskottet 12 Den regionala utvecklingen 12 Mål och riktlinjer för regionalpolitiken 13 Regional utveckling och olika samhällssektorer 17 Allmänna utgångspunkter 17 Jämställdhetsfrågor 19 Utbildning 21 Infrastruktur 21 Näringsliv 22 Energiproduktion 23 Kultur 24 Lokalisering av statlig verksamhet, m.m. 24 Organisation och lokalisering av statlig verksamhet 24 Länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet 28 Översyn av regionalpolitiken 28 Företagsinriktade åtgärder 30 Allmänt 30 Stödområden 32 Regionalt utvecklingsstöd 33 Landsbygdsstöd m.m. 35 Stöd till kommersiell service 36 Lån till privata regionala investmentbolag 37 Sysselsättningsbidrag 38 Transportbidrag 39 Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt 40 Glesbygdsverket 41 Statens institut för regional forskning 42 EG:s strukturfonder 42 Anslagsfrågor 46 Inledning 46 A 1. Regionalpolitiska åtgärder 47 A 2. Regionala utvecklingslån 48 A 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken 48 A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter 49 A 5. Sysselsättningsbidrag 50 A 6. Transportbidrag 51 A 7. Glesbygdsverket 51 A 8. Statens institut för regional forskning 52 A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden 52 Anslag under utgiftsområde 19 53 Åtgärder i län och regioner 53 Hemställan 57 Reservationer 62 1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1), (v) 62 2. Resurscentrum för kvinnor (mom. 4), (c, fp, mp, v) 63 3. Utbildning (mom. 5), (fp) 64 4. Infrastruktur (mom. 6), (v) 64 5. Näringsliv (mom. 7), (fp) 65 6. Vinstmedel från vattenkraftsproduktion (mom. 8), (c, v) 65 7. Organisation och lokalisering av statlig verksamhet (mom. 11), (c) 66 8. Organisation och lokalisering av statlig verksamhet (mom. 11), (fp) 67 9. Organisation och lokalisering av statlig verksamhet (mom. 11), (v) 67 10. Länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet (mom. 12), (c) 68 11. Översyn av regionalpolitiken (mom. 13), (m, fp,v, mp, kd) 69 12. Företagsinriktade åtgärder, allmänt (mom. 14), (fp) 70 13. Företagsinriktade åtgärder, allmänt (mom. 14), (kd) 71 14. Stödområden (mom. 15), (m, fp, kd) 71 15. Övergripande mål för Statens institut för regional forskning (mom. 28), (mp) 72 16. Vidgat skärgårdsbegrepp (mom. 33), (fp, kd) 72 Särskilda yttranden 74 1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1), (kd) 74 2. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3), (c) 74 3. Utbildning (mom. 5), (c) 74 4. Infrastruktur (mom. 6), (c) 75 5. Näringsliv (mom. 7), (c) 75 6. Vinstmedel från vattenkraftsproduktion (mom. 8), (kd) 75 7. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom. 35), (m) 75 8. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom. 35), (v) 78 9. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 budgetåret 1997 (mom. 35), (mp) 78 10. Åtgärder i län och regioner (mom. 36), (fp) 78 11. Åtgärder i län och regioner (mom. 36), (v) 79 Bilaga 1 Propositionens lagförslag 80 Bilaga 2Utskottets lagförslag 81