Utgiftsområde 18 samt vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag
Betänkande 1997/98:BoU1
Bostadsutskottets betänkande
1997/98:BOU01
Utgiftsområde 18 samt vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag
Innehåll
1997/98 BoU1
Sammanfattning
Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande dels förslag i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) avseende utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande - samt motioner väckta under årets allmänna motionstid i anknytande frågor, dels proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag jämte motioner. Förslagen i budgetpropositionen avseende anslagsfördelning budgetåret 1998 för utgiftsområde 18 tillstyrks av utskottet. Motstående motionsyrkanden avstyrks. Även vad gäller övriga förslag avseende utgiftsområde 18 föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag och avstyrker motstående motionsförslag. Utskottet tillstyrker också proposition 1997/98:37 om tillämpning åren 1998 och 1999 av bestämmelserna om breddat ägande i allmännyttiga bostadsföretag och om fortsatt räntestöd efter försäljning av sådana företag eller deras bostäder. Ställningstagandena till de motionsförslag som inte direkt avser anslag för budgetåret 1998 har till stor del skett mot bakgrund av att regeringen i budgetpropositionen aviserat en bostadspolitisk proposition. Utskottet har sedermera erfarit att regeringens avsikt är att avlämna propositionen till riksdagen i början av år 1998. I flera frågor har utskottet därför hänvisat till att ett bättre beslutsunderlag för mera långsiktiga ställningstaganden kommer att föreligga inom en snar framtid. När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret 1997 - utskottets hemställan under moment 1 - har reservationer avgivits av representanterna för Folkpartiet och Kristdemokraterna. Representanterna för Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har avstått från att delta i utskottets beslut i denna del. I särskilda yttranden har de redovisat grunderna för sina ställningstaganden - att riksdagens redan fattade beslut avseende statsbudgetens omfattning och ramarna för respektive utgiftsområde gör att förutsättningar för ett genomförande av deras förslag inte längre föreligger. Till betänkandet har totalt fogats 35 reservationer och 7 särskilda yttranden.
Propositionerna Regeringen har dels i proposition 1997/98:1 - utgiftsområde 18 - föreslagit att riksdagen 1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor, 2. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 3. antar förslaget till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län, 4. antar förslaget till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället, 5. godkänner målet att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande (avsnitt 3.1), 6. godkänner regeringens förslag om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus (avsnitt 3.2), 7. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20 miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet (avsnitt 3.2), 8. godkänner regeringens förslag om inriktning för de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet (kapitel 8), 9. bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala inve- steringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska förpliktelser innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kronor under år 1999 och högst 1 000 000 000 kronor under år 2000, 10. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning:
Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kronor)
------------------------------------------------------- |A 1 Boverket: |ramanslag | 120| |Förvaltningskostnader | |455 | ------------------------------------------------------- |A 2 Räntebidrag m.m. |ramanslag |12 100 000| ------------------------------------------------------- |A 3 Vissa äldre låne- och | | | |bidragsstöd |ramanslag | 8| | för bostadsändamål | |000 | |m.m. | | | ------------------------------------------------------- |A 4 Statens | | | |bostadskreditnämnd: |ramanslag | 12| | | |480 | |Förvaltningskostnader | | | ------------------------------------------------------- |A 5 Statens | | | |bostadskreditnämnd: |ramanslag | 1 500| | Garantiverksamhet | |000 | ------------------------------------------------------- |A 6 Byggforskningsrådet: | | | | |ramanslag | 22| |Förvaltningskostnader | |779 | ------------------------------------------------------- |A 7 Byggforskning |ramanslag | 164| | | |430 | ------------------------------------------------------- |A 8 Bidrag till fonden för | | | |fukt- och |ramanslag | 60| | mögelskador | |000 | -------------------------------------------------------
------------------------------------------------------- |A 9 Bidrag till åtgärder | | | |mot radon |ramanslag | 12| | i bostäder | |000 | ------------------------------------------------------- |A 10 Bostadsbidrag |ramanslag | 5 919| | | |600 | ------------------------------------------------------- |A 11 Bonusränta för |ramanslag | | |ungdomssparande | |3 000 | ------------------------------------------------------- |B 1 Geoteknik |ramanslag | 22| | | |555 | ------------------------------------------------------- |C 1 Länsstyrelserna m.m. |ramanslag | 1 646| | | |031 | ------------------------------------------------------- |C 2 Regionala |obetecknat | 12| |självstyrelseorgan |anslag |680 | ------------------------------------------------------- |D 1 Förvaltningskostnader | | | |för |ramanslag | 416| | Lantmäteriverket | |174 | ------------------------------------------------------- |D 2 Statens va-nämnd |ramanslag | | | | |5 349 | ------------------------------------------------------- |E1 Stöd till lokala | | | |investerings- |ramanslag | 800| | program för | |000 | |ekologisk hållbarhet | | | ------------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområdet | | 22 825| | | |533 | ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- dels i proposition 1997/98:37 föreslagit att riksdagen godkänner vad regeringen har förordat om fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag.
Motionerna
I betänkandet behandlas dels de under allmänna motionstiden 1997 väckta motionerna 1997/98:Bo201 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att boendet måste ses i ett helhetsperspektiv. 1997/98:Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadspolitikens inriktning, 2. att riksdagen beslutar om en snabbare avveckling av de äldre räntesubventionerna parallellt med en sänkning av fastighetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nyproduktionen av bostäder bör ske utan subventioner och fastighetsskatt, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidragen, 8. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsbidraget till ungdomar under 29 år i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en samordning av bostadsbidragen och andra socialpolitiskt motiverade insatser i enlighet med vad som anförts i motionen, 21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett bosparsystem i enlighet med vad som anförts i motionen, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala bostadsbolag. 1997/98:Bo203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den framtida boendepolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöaspekter på boendet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsbidrag i stället för eviga räntebidrag, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av de hittillsvarande effekterna av ROT-avdraget, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot segregationen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskrivningar på bostadsfastigheter, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad konkurrens och prispress på byggmarknaden, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier. 1997/98:Bo204 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ungdomsboendesatsningar. 1997/98:Bo205 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kartvårdscentralen i Ånge. 1997/98:Bo206 av Ronny Olander m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för ett ökat byggande med sikte på ett ekologiskt hållbart Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bygg- och boendepolitik. 1997/98:Bo207 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en strategi för att möta kostnadskrisen för kommunala bostadsföretag på sviktande bostadsmarknader. 1997/98:Bo208 av Monica Green och Christina Axelsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att pressa ner boendekostnaderna. 1997/98:Bo210 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts beträffande frågan om inrättande av en fond för kommunägda bostadsföretag i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Bo212 av Sinikka Bohlin och Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om neutralitetsprincipen för olika boendeformer. 1997/98:Bo213 av Ulla Wester-Rudin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att sammanföra ärendeområden inom bostadspolitiken till ett departement. 1997/98:Bo214 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koloniträdgårdsverksamhetens utveckling som ett led i omställningen till det ekologiskt hållbara samhället. 1997/98:Bo215 av Sören Lekberg och Cinnika Beiming (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av investeringsstöd för att främja tillkomsten av bostäder även för andra kategorier ungdomar än studenter. 1997/98:Bo216 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt Miljöpartiets förslag i tabell, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för åren 1999 och 2000 enligt tabell. 1997/98:Bo217 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta boendekostnader i de s.k. krisårgångarna. 1997/98:Bo218 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boendesegregationen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristdemokratisk familje- och boendepolitik, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsfinansieringsfrågor, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt bosparsystem att presenteras i den bostadspolitiska propositionen under hösten, 9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om bostadsbidrag (SFS 1993:737) att den samlade familjeinkomsten utgör grund för bostadsbidraget, 10. att riksdagen beslutar att den bidragsgrundande bostadsytan bestäms enligt regeringens ursprungsförslag i proposition 1996/97:186, innebärande en utökning med 10 m2 per boendekategori, jämfört med dagens regler, 11. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag beträffande kretsen bostadsbidragsberättigade, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planering och genomförande av ett projekt "ungdomsbostäder", 16. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt uppställning: Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring ------------------------------------------------------- |A 2 Räntebidrag | 12 100 000 | -1 500| |m.m. |000 |000 000 | ------------------------------------------------------- |A 10 Bostadsbidrag | 5 919 600 | +1 195| | |000 |000 000 | ------------------------------------------------------- |Summa för | 22 825 533 | -305| |utgiftsområdet |000 |000 000 | ------------------------------------------------------- 1997/98:Bo219 av Cinnika Beiming m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppsamling och bearbetning av statistik för gruppen ungdomar på bostadsmarknaden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny satsning så att ungdomar kan bygga sin egen bostad, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad i motionen anförts om ungdomsbostadsbidraget, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den regionala synen på bostadsmarknaden, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inleda en diskussion om hur en generationsväxling på bostadsmarknaden skulle kunna genomföras. 1997/98:Bo220 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om premierat bosparande. 1997/98:Bo222 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en jämlik bostadspolitik. 1997/98:Bo223 av Dag Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att skapa ett regionalt system för att täcka delar av kostnaderna för tomma lägenheter. 1997/98:Bo224 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Boverket: Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 78 296 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Räntebidrag, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 11 300 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader höja avgiftsfinansieringen i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiåtaganden inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, höja avgiftsfinansieringen i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 10 Bostadsbidrag, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 5 319 600 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen beslutar att under anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m., inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 1 416 031 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen beslutar att under anslaget D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 386 174 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen beslutar att anslaget E 1 Stöd till lokala investeringspro- gram för ekologisk hållbarhet, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, utgår i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala investeringsprogram. 1997/98:Bo225 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad lokal självstyrelse i utsatta bostadsområden. 1997/98:Bo226 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för bostadsbidrag. 1997/98:Bo227 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avveckla bostadsbidragen till ungdomar under 29 år, 2. att riksdagen beslutar om familjeinkomst som inkomstgräns i bostadsbidragen i enlighet men vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar om ett avskaffande av ytbegränsningen och garantinivån i bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar avskaffa reglerna där barnpension räknas in som bidragsgrundande inkomst i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar sänka grundbidraget med 120 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett avskaffande av bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Bo228 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att bygga en "grön" stad på en lämplig plats i Sverige. 1997/98:Bo229 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att kombinera ett bra boende till rimliga kostnader med ambitionen att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle. 1997/98:Bo230 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren vid försäljningar av kommunala bostadsföretag. 1997/98:Bo231 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en utredning om en social bostadspolitik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska boendeplaneringsprogram, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring enligt vad i motionen anförts om bostadsbidragen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett långsiktigt integrationsarbete. 1997/98:Bo232 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggsatsningar under åren 1999 och 2000, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt stöd till kommunala bostadsföretag på svaga bostadsmarknader, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande beslutsunderlag under anslag A 2, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den så kallade värnskatten kontra bostadsbidragen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler i bostadsbidragen under anslag A 10, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparingskraven på Lantmäteriverkets verksamhet under anslaget D 1, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet under anslaget E 1, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet för ombyggnation under anslaget E 2, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till solvärmeanläggningar under anslaget E 3, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till tillgänglighetsskapande åtgärder under anslaget E 4, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till nybyggnation under anslaget E 5, 12. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 18 enligt uppställning ( i tusental kronor):
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |A 10 Bostadsbidrag | | | |(ram) |5 919 600 |+675 000 | ------------------------------------------------------- |E 1 Stöd till lokala | | | | | | | |investeringsprogram | | | | för ekologisk| | | |hållbarhet |800 000 |-450 000 | | (ram) | | | ------------------------------------------------------- |E 2 | | | |Investeringsstöd | | | | ekologiskt | |+400 00 | |byggande | | | ------------------------------------------------------- |E 3 Investeringsstöd | | | | | | | |solvärmeanläggningar | |+40 000 | ------------------------------------------------------- |E 4 Stimulansbidrag | | | | | | | |handikappanpassning | |+40 000 | ------------------------------------------------------- |E 5 Stimulansbidrag | | | | nybyggnation | | | | | |+ 600 000 | ------------------------------------------------------- |Summa för | | | |utgiftsområdet |22 825 533 |+1 305 000 | ------------------------------------------------------- 1997/98:Bo301 av Liselotte Wågö m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ytterligare omfördelning av länsstyrelseanslaget genomförs, så att verksamhetsförutsättningarna i olika län blir mer rättvisa. 1997/98:Bo302 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att ytterligare omfördelning av länsstyrelseanslaget genomförs, så att verksamhetsförutsättningarna i olika län blir mer rättvisa. 1997/98:Bo509 av Hans Hoff och Alf Eriksson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för ett ökat byggande med sikte på ett ekologiskt hållbart Sverige. 1997/98:Bo512 av Monica Green (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av miljonprogramsområdena, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ekologiskt kunskapslyft inom bygg- och bostadsbranschen. 1997/98:Bo513 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett program för att förena ledig byggkapacitet med omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. 1997/98:Bo523 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring kvinnors roll i stads- och regionplaneringen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att välja var och hur man vill bo, även som äldre, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat lokalt beslutsfattande. 1997/98:Bo528 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsfördelningen till länsstyrelserna, 1997/98:Bo536 av Erling Bager (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka radonsaneringen, 2. att riksdagen till utgiftsområde 18 A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1998 anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 32 000 000 kr, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allergisanering, 5. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om att 300 miljoner kronor ur ROT-bidragen får användas för allergisanering i offentliga lokaler. 1997/98:Bo539 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) med förslag till nationellt handlingsprogram för en miljö som leder till en hållbar hälsoutveckling, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsinsatser inom området stadsmiljöns gestaltning och mångfald med koppling till människors utveckling och hälsa, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om grönområden i den byggda miljön, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för en bättre stadsmiljö i vissa särskilda områden, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om segregation och om ökat medborgaransvar för omsorg och andra sociala funktioner i respektive stadsdel. 1997/98:Bo548 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om program för allergisanering och för luftvård, 1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utredning som belyser konkurrensen inom byggsektorn. 1997/98:Fi510 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning (i tusental kronor): Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
------------------------------------------------------ |A 2 Räntebidrag | | | | |12 100 000 |-2 000 000 | ------------------------------------------------------ |A 9 Bidrag till | | | |åtgärder | | | | mot radon i |12 000 |+20 000 | |bostäder | | | ------------------------------------------------------ |A 10 Bostadsbidrag | | | | |5 919 600 |-500 000 | ------------------------------------------------------ |E1 Stöd till lokala | | | | | | | |investeringsprogram | | | | för ekologisk |800 000 |-800 000 | |hållbarhet | | | ------------------------------------------------------ |Summa för | | | |utgiftsområdet |22 825 533 |-3 280 000 | ------------------------------------------------------ 1997/98:Jo523 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prioritera radonsanering inom det ökade anslaget på 5,4 miljarder kronor för en ekologiskt hållbar utveckling, 1997/98:Jo775 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 200 miljoner kronor skall avsättas för vardera åren 1998, 1999 och 2000 för sanering av miljöskadade områden och tas ur fonden för ekologisk omställning, 1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till stöd för Agenda 21-arbete från anslaget till lokala investeringsprogram för omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfälligt nyttjande av medel ur anslaget till stöd för lokala inve-steringsprogram för ekologisk hållbarhet till skydd av skogsmark, 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till sanering av miljöskadade områden. 1997/98:K529 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett upphävande av lagstiftningen som försvårar för kommuner som vill sälja ut kommunala bostadsbolag, 1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 43. att riksdagen beslutar att minst 1 % av den totala investeringskostnaden avsätts till estetisk utsmyckning vid infrastruktursatsningar, som byggande av vägar och broar, och vid all ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som stöds med någon form av statligt stöd, 47. att riksdagen begär att regeringen ger länsstyrelsen i uppdrag att ge ökat stöd till dem som vill ansöka om EU:s bidrag till bevarande av odlingslandskapets kulturvärden, 1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet Boende med valfrihet och möjligheter, 1997/98:So677 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda föräldrarnas rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa, 1997/98:So801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det kommande inomhusmiljöåret med ett tydligt barnperspektiv, 1997/98:So805 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boendets villkor, 1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i uppdrag att utreda IT:s betydelse för byggsektorn, 1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanering och ombyggnad av skolbyggnader och skolgårdar, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda ROT-bidrag till allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen, 1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att berörda parter bör se över det bostadsbehov som uppstår när utbildningsplatserna vid högskolor och universitet kraftigt ökar, dels de med anledning av proposition 1997/98:37 väckta motionerna 1997/98:Bo1 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1997/98:37 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Bo2 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag. 1997/98:Bo3 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1997/98:37 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Bo4 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag. 1997/98:Bo5 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för den aviserade bostadspropositionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad som bör tillföras den bostadspolitiska propositionen. 1997/98:Bo6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om förlängning av de särskilda bestämmelser om överlåtelser av allmännyttiga bostadsföretag eller deras bostäder som gäller fram till utgången av år 1997. 1997/98:Bo7 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1997/98:37.
Skrivelser m.m. I ärendet har skrivelser inkommit från Byggforskningsrådet, personalorganisationerna vid Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i Skåne län. Inför utskottet har upplysningar i ärendet lämnats av landshövdingen i Skåne län, Lantmäteriverkets generaldirektör samt företrädare för Inrikesdepartementet och Miljödepartementet.
Utskottet
Inledning Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i budgetpropositionen för år 1998 vad gäller utgiftsområde 18 samt motionsförslag från årets allmänna motionstid. Förslagen avser dels anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18, dels vissa övriga frågor om bostadsförsörjning m.m. I betänkandet behandlas även regeringens proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag jämte motioner. Den nya ordning för budgetberedningen inom riksdagen som tillämpades första gången under föregående riksmöte innebär bl.a. att riksdagen först tar ställning till fördelningen av utgifterna i statsbudgeten på utgiftsområden. Därefter tas ställning till anslagsfördelningen inom respektive utgiftsområde. Vad gäller det utgiftsområde som bostadsutskottets beredningsansvar omfattar, dvs. utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, har riksdagen nyligen (den 20 november 1997) fastställt en utgiftsram om 22 825 533 000 kr för budgetåret 1998 (1997/98:FiU1, BoU1y). Det är således inom denna ram som utskottet utifrån de framlagda förslagen i frågan har att föreslå en anslagsfördelning. Riksdagen kommer därefter genom ett beslut att ta ställning till de förslag till anslagsfördelningen för budgetåret 1998 som läggs fram i detta betänkande. Det bör påpekas att motionsförslagen som behandlas i detta betänkande avgavs innan riksdagen tog ställning till utgiftsramens storlek. De riksdagsledamöter som deltagit i utskottsbehandlingen av det nu framlagda betänkandet har under beredningsarbetet haft möjlighet att, under vissa förutsättningar, lägga fram nya förslag om anslagens storlek och fördelning. Utgångspunkten är därvid att anslagsförslagen sammantaget måste hålla sig inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet. Inget hindrar emellertid att de partier som fört fram förslag om anslag vars sammanlagda storlek understiger den fastlagda ramen vidhåller dessa förslag. Betänkandet har disponerats så att först behandlas frågor om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 och därefter olika förslag om bostadsförsörjningen m.m. som inte direkt innebär anslagsanspråk budgetåret 1998. Det kan avslutningsvis erinras om att den bostadspolitiska utredningen redovisade sitt slutbetänkande under föregående år (SOU 1996:156) och att regeringen i budgetpropositionen har aviserat en bostadspolitisk proposition. Utskottet har erfarit att regeringens avsikt är att propositionen skall avlämnas i början av år 1998.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998
A 1 Boverket: Förvaltningskostnader Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering av bostäder. Regeringen föreslår (punkt 10 i motsvarande del) att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar ett ramanslag om 120 455 000 kr för verksamheten vid Boverket. I motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 1 föreslås att Boverkets anslag för år 1998 reduceras med 42 159 000 kr i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna hänvisar till att ökad avreglering och ett större inslag av marknadsekonomi minskar behovet av Boverkets verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för Boverket och avstyrker det aktuella motionsyrkandet. Någon förändring av Boverkets uppgifter under år 1998 som motiverar en anslagsminskning i enlighet med motionsförslaget är inte aktuell. Det kan för övrigt konstateras att en nedskärning av den omfattning som föreslås i motionen, genomförd med några månaders varsel, knappast är förenlig med gällande arbetsrättsliga regler. Vad gäller eventuella förändringar av den statliga bostadsadministrationen på längre sikt är frågan för närvarande föremål för överväganden. Utredningen för översyn av organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet avgav sommaren 1997 ett delbetänkande i frågan (SOU 1997:90). Ett slutbetänkande kommer att presenteras i dagarna.
A 2 Räntebidrag m.m. Från anslaget till räntebidrag bekostas statliga räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder och vissa andra bidrag bl.a. till underhålls- och förbättringsåtgärder. I budgetpropositionen (punkt 10 i motsvarande del) föreslås att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar ett ramanslag om 12 100 000 000 kr på anslaget Räntebidrag m.m. Regeringens beräkning av anslagsbehovet utgår från att riksdagen godkänner två förslag om åtgärder avseende anslagets utnyttjande. Det ena av dessa förslag (punkt 6) avser sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus, dvs. det s.k. RBF- stödet. I det andra förslaget (punkt 7) begär regeringen ett bemyndigande att under budgetåret 1998 få disponera högst 20 miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för internationellt samarbete på bygg-och bostadsområdet. I en partimotion från Vänsterpartiet, 1997/98:Bo232, framförs vissa synpunker på den redovisning av underlaget för anslagsberäkningen som finns i budgetpropositionen. Utskottet återkommer till denna fråga längre fram i detta betänkande. Förslaget om en ändring av bidragsvillkoren för RBF-stödet innebär att stödnivån sänks med fem procentenheter från 20 till 15 %. Den lägre bidragsandelen föreslås gälla bidrag som avser tiden efter den 1 januari 1998. Åtgärden bedöms leda till en utgiftsminskning för räntebidraget med ca 75 miljoner kronor fr.o.m. 1998. Regeringens begäran om ett medelsbemyndigande för internationellt samarbete motiveras bl.a. med behovet av insatser till följd av Habitat II samt förberedelser för en europeisk bostadsmässa i Sverige. Dessa två förslag i budgetpropositionen har inte i motioner eller vid utskottets beredning av ärendet mött några invändningar. Utskottet tillstyrker således punkterna 6 och 7 i budgetpropositionen. Däremot har invändningar redovisats i tre motioner avseende regeringens beräkning av anslagsbehovet för räntebidragen m.m. I motion 1997/98: Bo224 (m) yrkande 2 föreslås anslaget minskas med 800 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. På motsvarande sätt föreslås minskat anslag med 2 000 miljoner kronor i motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 samt med 1 500 miljoner kronor i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 16, båda yrkandena i motsvarande del. I alla tre motionerna hänvisas till att en snabbare avveckling av räntebidragen möjliggörs bl.a. genom de förslag om sänkt fastighetsskatt som respektive parti lagt fram och som behandlats i annat sammanhang. Vad gäller motionsförslagen om besparingar på 800, 1 500 respektive 2 000 miljoner kronor kan utskottet konstatera att motionärerna inte redovisar några egentliga förslag om hur besparingen skall tas ut. Det får dock förutsättas att besparingar i denna storleksordning under kommande budgetår endast kan uppnås genom snabba och kraftiga extra nedtrappningar av räntebidragen. Det bör i sammanhanget erinras om att huvuddelen av de räntebidrag som för närvarande utgår avser fastigheter i de s.k. krisårgångarna producerade kring 1990. Kraftigt minskade bidrag till denna grupp av fastigheter riskerar givetvis att ytterligare förvärra läget för många bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och enskilda hushåll som redan i dag har stora ekonomiska problem. Bostadsutskottet konstaterade nyligen i sitt yttrande 1997/98:BoU1y till finansutskottet avseende utgiftsramen för utgiftsområde 18 att besparingar av denna omfattning riskerar leda till ökat behov av bostadsbidrag samt till ett ökat antal konkurser inom bostadssektorn. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om att det under anslagsposten Räntebidrag m.m. skall föras upp ett ramanslag om 12 100 miljoner kronor och avstyrker motstående förslag i motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 16 i motsvarande del, 1997/98:Bo224 (m) yrkande 2 samt 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del.
A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader Statens bostadskreditnämnds (BKN) huvudsakliga uppgift är att lämna statliga kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder. Riksdagen beslutade hösten 1996 om en ny modell för hantering av statliga kreditgarantier (se prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1). Den nya modellen innebär i princip att infriande och administration av nya garantier skall finansieras genom avgifter. Vad gäller BKN:s garantiverksamhet har regeringen gjort bedömningen att ett anslag bör kvarstå för BKN:s förvaltningskostnader. Anslaget föreslås dock endast användas för förvaltningskostnader som är hänförbara till ett resultatområde benämnt Äldre garantier. Med äldre garantier avses enligt propositionen garantier utfärdade t.o.m. år 1996. Regeringen föreslår (punkt 10 i motsvarande del) att 12 480 000 kr anvisas på anslaget för år 1998. I motion 1996/97:Bo224 (m) yrkande 3 föreslås att anslaget skall upphöra och att även administrationen av de äldre garantierna skall finansieras genom avgifter. Bostadsutskottet delar regeringens bedömning att ett särskilt anslag för förvaltningskostnaderna för äldre garantier bör finnas kvar även under nästa budgetår och tillstyrker den föreslagna anslagsnivån. Det fortsatta behovet av anslaget efter år 1998 bör kunna prövas på nytt när ytterligare erfarenhet av den nya modellen för statliga kreditgarantier vunnits. Motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 3 avstyrks således. I motionen föreslås även en avgiftshöjning fr.o.m. år 1999 för äldre garantier. Utskottet behandlar detta yrkande nedan under avsnittet Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 1998.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till radon i småhus. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Regeringen föreslår att anslaget bestäms till 12 miljoner kronor för budgetåret 1998 (punkt 10 i motsvarande del). Detta belopp motsvarar den uppskattade faktiska anslagsbelastningen under innevarande år. I tre motioner har föreslagits att anslaget bestäms till ett högre belopp än vad regeringen förordat. En höjning av anslaget med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget föreslås i motionerna 1997/98:Bo536 (fp) yrkande 2 och 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del. I den förstnämnda motionen lämnas även förslag om användningen av det utökade anslaget (yrkande 1). Motionärerna föreslår att den maximala bidragsnivån för det aktuella stödet skall höjas från dagens nivå på 15 000 kr till 25 000 kr. Yrkandet innebär även att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör framhålla att olika åtgärder bör vidtas i syfte att öka omfattningen av radonsaneringarna. Miljöpartiet framhåller i sin partimotion 1997/98:Bo216 att samhället måste öka sina insatser vad gäller radonproblemet. I motionens yrkande 1 i motsvarande del föreslås att anslaget räknas upp med 10 miljoner kronor för budgetåret 1998 i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att 5 miljoner kronor bör satsas på byggnadsåtgärder och lika mycket på radonsanering av dricksvatten. Vad gäller det sistnämnda förslaget i mp-motionen om att 5 miljoner kronor bör avsättas för radonsanering av dricksvatten vill utskottet erinra om att riksdagen våren 1997 beslutade att 60 miljoner kronor av medel för investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning får användas till radonsanering av dricksvatten. I frågan om radonsanering i bostadsbeståndet har utskottet vid ett flertal tillfällen framhållit att detta bör vara en högt prioriterad verksamhet. Utskottet förutsätter att de myndigheter som har ett ansvar inom området, bl.a. Statens strålskyddsinstitut och Boverket, fortsätter sin verksamhet med att informera om riskerna med radon och om möjligheterna att få bidrag till saneringsåtgärder. En erfarenhet av de senaste årens insatser för att öka åtgärderna mot radon är att bidraget inte ensamt kan stimulera till att alla nödvändiga åtgärder vidtas. Informationsinsatser som leder till att berörda fastighetsägare i högre grad uppmärksammar och prioriterar problemet kan ha väl så stor betydelse. Möjligheterna att förbättra villkoren för det statliga stödet på området begränsas givetvis av de budgetrestriktioner som gör att återhållsamhet med ökade utgifter måste tillämpas på alla områden. Även om utskottet delar motionärernas syn på vikten av att erforderliga åtgärder mot radon vidtas bör de aktuella motionsförslagen inte tillstyrkas. En sådan åtgärd förutsätter att den ökade anslagsbelastning som därigenom uppkommer finansieras genom en besparing under något annat anslag. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom en sådan omfördelning. Motionerna 1997/98:Bo216 (mp) yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:Bo536 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del avstyrks således. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1998 fastställs till 12 miljoner kronor.
A 10 Bostadsbidrag Riksdagen fattade våren 1996 beslut om vissa förändringar av bostads-bidragen fr.o.m. den 1 januari 1997. Beslutet fattades framför allt mot bakgrund av att de totala kostnaderna för bostadsbidragen under 1990-talets första hälft stigit kraftigt. Förändringarna innebär bl.a. att - ett nytt system för inkomstprövning införs med preliminärt bostadsbidrag som sedan fastställs slutligt på grundval av taxeringen, - individuella inkomstgränser tillämpas, - den bidragsgrundande bostadsytan begränsas, - det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra eller flera barn i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut. Mot bakgrund av att de beslutade förändringarna var så pass genomgripande initierade bostadsutskottet och riksdagen en skyndsam utvärdering av effekterna av de nya reglerna. Utvärderingen genomfördes av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet och presenterades för utskottet i februari 1997. På grundval av analysen beslöt utskottet att med användande av sin initiativrätt avge ett betänkande i frågan. Sammanfattningsvis anförde utskottet i det av riksdagen godkända betänkandet att regeringen i 1997 års vårproposition borde lämna riksdagen förslag till sådana förändringar i bostadsbidragen att effekterna för de hushåll som fått vidkännas väsentliga förändringar mildrades. De nya reglerna borde enligt utskottet träda i kraft redan under 1997. Med anledning av bostadsutskottets och riksdagens uttalande lade regeringen i 1997 års ekonomiska vårproposition fram ett förslag till vissa ändrade regler för bostadsbidragen. Ändringarna innebär att - en lägsta nivå införs under vilken boendekostnaden inte skall reduceras på grund av bostadsytans storlek, - räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst. Bestämmelsen om ytnorm med garantinivå har trätt i kraft den 1 november 1997 och ändringen i fråga om räntebidragen träder i kraft den 1 januari 1998. Regeringen anför i budgetpropositionen att de genomgripande regeländringar som beslutats fr.o.m. år 1997 medför att utgifterna för bostadsbidragen under de närmaste åren är svårprognostiserade. Risk för överskridande av anslaget anges föreligga. Regeringen aviserar därför sin avsikt att noga följa utgiftsutvecklingen. Mot bakgrund av genomförda regeländringar och med hänsyn till i budgetpropositionen framlagda förslag till förändringar i bostadsbidragen fr.o.m. år 1998 föreslår regeringen att anslaget till bostadsbidrag skall föras upp med 5 919 600 000 kr för budgetåret 1998 (punkt 10 i motsvarande del). Två förslag till ändringar i reglerna för bostadsbidrag fr.o.m. den 1 januari 1998 läggs fram i budgetpropositionen. Det ena gäller bostadsbidrag till homosexuella sambor och det andra det särskilda bidraget för familjer med fyra eller flera barn. Riksdagen har på förslag av bostadsutskottet vid flera tillfällen uttalat att kretsen av bostadsbidragsberättigade bör utvidgas till att omfatta personer som bor tillsammans och har hushållsgemenskap oavsett samlevnadsform. Denna fråga utreds för närvarande inom ramen för en utvärdering av den s.k. sambolagen. I avvaktan på resultatet av utredningens överväganden föreslår regeringen (punkt 1) att kretsen bidragsberättigade fr.o.m. den 1 januari 1998 utvidgas med homosexuella sambor genom att bostadsbidragslagen tas in bland de lagar som räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Från och med den 1 januari 1997 höjdes det särskilda bidraget inom bostadsbidraget för de hushåll med flera barn som inte beviljades nya flerbarnstillägg till barnbidraget. De hushåll som härigenom fick höjda bidrag var hushåll med fyra eller flera barn. Regeringen föreslår i budgetpropositionen (utgifts-område 12) att flerbarnstilläggen i barnbidraget skall återinföras. Som en konsekvens härav föreslås att de särskilda bidragen sänks till den nivå de hade före år 1997 för hushåll med fyra eller flera barn (punkt 2). I motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 16 i motsvarande del föreslås att anslaget till bostadsbidrag skall ökas med 1 195 000 000 kr. Skälet till anslagsökningen är de förslag till förbättringar av bostadsbidragen som förs fram i samma motion. Förslagen innebär dels att den samlade familjeinkomsten skall utgöra grund för bostadsbidrag - yrkande 9, dels att gränserna för den bostadsbidragsgrundande bostadsytan skall höjas med 10 m2 för alla hushållstyper - yrkande 10. I motionens yrkande 11 förordas dessutom att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag avseende kretsen av bostadsbidragsberättigade. Enligt motionen bör diskussionen om att utvidga kretsen bidragsberättigade föras i ett vidare sammanhang, varför ett förslag från den pågående utredningen bör avvaktas. Anslaget till bostadsbidrag bör enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 5 minskas med 600 000 000 kr till 5 319 600 000 kr. Minskningen bör enligt motionen åstadkommas genom att bostadsbidragen till ungdomar under 29 år avvecklas. Förslag om avveckling av ungdomsbostadsbidragen förs dessutom fram i motionerna 1997/98:Bo202 (m) yrkande 8 samt 1997/98:Bo227 (m) yrkande 1. Förslag till ytterligare förändringar i bostadsbidragen läggs fram i motion 1997/98:Bo227 (m). Med hänvisning till effekterna av de genomförda förändringarna i bostadsbidragen föreslås i motionen att den individuella inkomstprövningen skall avskaffas - yrkande 2, att begränsningen av den bostadsbidragsgrundande bostadsytan och den s.k. garantinivån skall tas bort - yrkande 3 - samt att barnpension inte skall påverka den bostadsbidragsgrundande inkomsten - yrkande 4. De förordade förändringarna i bidragen föreslås finansierade genom att grundbidraget sänks med 120 kr - yrkande 5. Ett i princip motsvarande förslag förs även fram i Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 7. Anslaget till bostadsbidrag bör enligt Vänsterpartiets partimotion 1997/98: Bo232 yrkande 12 i motsvarande del ökas med 675 000 000 kr. Anslagsökningen bör enligt motionens yrkande 5 användas till att förbättra bostadsbidragen. Det föreslås ske bl.a. genom att det särskilda bidraget behålls oförändrat för hushåll med fyra eller flera barn samt att bostadsbidragen förstärks för både studerande och andra ungdomar. Motsvarande förslag till förbättringar av bostadsbidragen förs även fram i partimotionen 1997/98:Bo231 (v) yrkande 4. Enligt förslaget bör förändringarna gälla redan fr.o.m. år 1998. Anslaget till bostadsbidrag bör enligt motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del minskas med 500 000 000 kr. Enligt motionen beräknas besparingen kunna uppnås genom att försäkringskassorna tilldelas ytterligare resurser för att komma till rätta med missvisande eller felaktiga uppgifter som leder till att för höga bostadsbidrag betalas ut. De förändringar i bostadsbidragen som beslutades våren 1996 föranleddes i första hand av den kraftiga ökning av utgifterna för bidragen som skedde i början av 1990-talet. I första hand är det således statsfinansiella skäl som föranlett en reformering av bostadsbidragen. Förändringarna bör naturligtvis inte leda till oacceptabla konsekvenser för de hushåll som är i behov av stöd för sitt boende. Det är också mot denna bakgrund som bostadsutskottet agerat så att effekterna av de nya reglerna utvärderats och så att vissa ändringar i reglerna för bostadsbidragen redan beslutats. De nya reglerna har varit i kraft mindre än ett år. Det finns enligt utskottets mening därför anledning att även fortsättningsvis noggrant följa effekterna av de nya reglerna. Frågan kan bl.a. förväntas få ny aktualitet när de slutliga bostadsbidragen för första gången fastställs i slutet av år 1998 sedan bidragshushållens taxeringar för inkomståret 1997 blivit klara. Den av regeringen framlagda anslagsberäkningen för bostadsbidragen utgår från att de regler som nu gäller tillämpas också under budgetåret 1998. Även den anslagsram för utgiftsområde 18 som utskottet och riksdagen nyligen ställt sig bakom bygger på denna förutsättning. Till den del motionsförslagen innebär att ramen för utgiftsområde 18 överskrids bör de sålunda avvisas. En annan möjlighet är att göra en motsvarande besparing inom utgiftsområdet i övrigt. Utskottet är inte berett förorda att en sådan omfördelning mellan anslagen inom utgiftsområdet görs. Inte heller i övrigt är utskottet berett att ställa sig bakom de i motionerna framlagda förslagen till ändringar i bostadsbidragen. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda partimotionerna 1997/98:Bo202 (m) yrkandena 7 och 8, 1997/98:Bo231 (v) yrkande 4 och 1997/98:Bo232 (v) yrkandena 5 och 12, detta yrkande i motsvarande del, samt motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkandena 9, 10 och 16, detta yrkande i motsvarande del, 1997/98:Bo224 (m) yrkande 5, 1997/98:Bo227 (m) yrkandena 1-5 och 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3, detta yrkande i motsvarande del. Regeringens förslag i vad avser anslaget A 10 Bostadsbidrag tillstyrks. Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 11 avstyrks. Utskottet tillstyrker även förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. De båda lagförslagen har som bilaga 3 fogats till betänkandet.
C 1 Länsstyrelserna m.m. Riksdagen har tidigare beslutat (bet. 1996/97:KU4) om en försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län genom att föra in länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen i länsstyrelsens organisation. Regeringen föreslår med hänvisning härtill att en särskild lag införs som reglerar försöksverksamheten (punkt 3). Lagen innebär att länsstyrelsen i Gotlands län kommer att omfattas av de regelsystem som i dag reglerar skogsvårdsstyrelsens respektive länsarbetsnämndens verksamheter. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att de förvaltningsmedel som i dag disponeras av Skogsvårdsstyrelsen Gotland förs över till länsstyrelseanslaget. I fråga om förvaltningsmedlen för länsarbetsnämnden föreslås att medlen för 1998 fördelas av Arbetsmarknadsstyrelsen enligt den modell som tillämpas vid fördelning av förvaltningsresurser till länsarbetsnämnderna. När det gäller det besparingskrav som ställts upp för länsstyrelsen i det nya Västra Götalands län aviserar regeringen sin avsikt att genom omfördelning inom utgiftsområdet sätta ned sparkravet till 30 miljoner kronor och att besparingen skall vara uppnådd senast till år 2001. Med hänvisning till tidigare beslut om besparingar och till försöksverksamheten i Gotlands län m.m. föreslås i budgetpropositionen (punkt 10 i motsvarande del) att anslaget till länsstyrelserna för budgetåret 1998 skall föras upp med 1 646 031 000 kr. Sammantaget anges detta, jämfört med det ursprungliga sparbetinget, innebära att anslaget tillförs 50 miljoner kronor genom omfördelning inom utgiftsområde 18 och 4 358 000 kr från förvaltningsmedel som i dag disponeras av Skogsvårdsstyrelsen. Vid anslagsberäkningen har hänsyn dessutom tagits till att 12 680 000 kr föreslås överförda till ett nytt anslag, C 2 Regionala självstyrelseorgan. Anslaget till länsstyrelserna kan enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 6 minskas med 230 miljoner kronor till 1 416 031 000 kr. Besparingen anges vara möjlig genom de minskade uppgifter för länsstyrelserna som följer av andra motionsförslag (m) om avregleringar på bostadsområdet liksom på andra samhällsområden. Landets länsstyrelser har under en rad av år haft att göra besparingar i verksamheten. Även det förslag till anslag för budgetåret 1998 som regeringen nu lägger fram innebär som en följd av tidigare beslut fortsatta besparingar. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav varken som lämpligt eller knappast heller möjligt att nu genomföra ytterligare besparingar av den storleksordning som förordas i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 6. Motionens förslag bygger dessutom på förutsättningen att delar av länsstyrelsernas verksamhet kan rationaliseras som en följd av att andra motionsförslag (m) genomförs - förslag som inte torde samla någon riksdagsmajoritet. Motionen avstyrks. Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län sammanslogs den 1 januari 1997 till länsstyrelsen i Skåne län. Regeringen aviserar i budgetpropositionen sin avsikt att till följd härav minska anslagsramen för det nya länet med 30 miljoner kronor. Det har från Länsstyrelsen i Skåne inför utskottet hävdats att detta sparbeting bl.a. kan få till följd att länsstyrelsen inte kan fullgöra ålagda uppgifter på ett rimligt och förväntat sätt och att ytterligare nedskärningar kan tvingas fram. Länsstyrelsen i Skåne har också helt nyligen tillskrivit regeringen i denna fråga. Frågan är sålunda under beredning i regeringens kansli. Enligt vad utskottet erfarit avser också regeringen att inom kort fatta ett beslut i ärendet. Regeringens förslag till anslag till länsstyrelserna tillstyrks. Förslaget till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län tillstyrks av utskottet. Lagförslaget har som bilaga 3 fogats till betänkandet. Bostadsutskottet har tidigare uttalat (bet. 1994/95:BoU12) att det vid fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser kunde finnas anledning att ta hänsyn till länets befolkningsstorlek. I budgetpropositionen redovisar regeringen att den för år 1998 har beslutat att omfördela anslaget mellan länsstyrelserna varvid bl.a. befolkningsstorlek fått genomslag. I tre motioner riktas invändningar mot hur anslaget till länsstyrelserna fördelats mellan landets länsstyrelser. Det gäller motionerna 1997/98:Bo301 (m), 1997/98:Bo302 (s) samt 1997/98:Bo528 (fp) yrkande 1. I de två förstnämnda motionerna hävdas att Hallands och Uppsala län, trots regeringens omfördelning av anslaget, är missgynnade när det gäller resurstilldelningen. I den sistnämnda motionen anförs att länsstyrelsen i Hallands län måste få en mera rättvisande andel av anslaget. Som framgår ovan har vid regeringens fördelning av länsstyrelseanslaget mellan länsstyrelserna för år 1998 bl.a. befolkningsstorleken fått genomslag som bostadsutskottet tidigare förordat. Trots regeringens upplägg kan det möjligen hävdas att omfördelningen av anslaget mellan länsstyrelserna inte är tillräckligt långtgående eller att fördelningen inte blir rättvisande ur andra aspekter. Utskottet är dock inte berett att på de i motionerna angivna grunderna nu förorda att fördelningen mellan länsstyrelserna ges en annan utformning än den som regeringen redovisar i budgetpropositionen. Motionerna 1997/98:Bo301 (m), 1997/98:Bo302 (s) samt 1997/98:Bo528 (fp) yrkande 1 avstyrks sålunda. Det är enligt partimotion 1997/98:Kr270 (mp) yrkande 47 svårt för enskilda att sätta sig in i EU:s bidragssystem. Det bör enligt motionen därför uppdras åt länsstyrelserna att ge stöd och hjälp till dem som söker bidrag från EU för bevarande av kulturlandskapets odlingsvärden. Länsstyrelserna har redan i dag en rad administrativa uppgifter som följer av Sveriges medlemskap i EU. Statsmakterna har bl.a. uppdragit åt länsstyrelserna att svara för sekretariatsfunktionen till de beslutsgrupper som har att genomföra EU:s strukturfondsprogram. Vid beräkningen av länsstyrelseanslaget har också hänsyn tagits till detta förhållande. I den utsträckning länsstyrelserna har ett ansvar för EU-bidrag av olika slag kan det sålunda förutsättas att de tar detta ansvar utan något riksdagens särskilda tillkännagivande härom. Motionen avstyrks.
D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket Lantmäteriverket bildades den 1 janauari 1996 genom en sammanslagning av dåvarande Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata. Samtidigt inrättades i varje län statliga lantmäterimyndigheter genom sammanslagning av tidigare fastighetsbildnings-, fastighetsregister- och överlantmätarmyndigheter. Sammanslagningen har inneburit betydande rationaliseringar inom lantmäteriområdet. Under år 1996 har antalet anställda minskat med 145 personer. Inom fastighetsbildningsverksamheten beräknas minskningen till ytterligare 400 personer bl.a. till följd av minskad uppdragsverksamhet. Sammanlagt beräknas fortsatta rationaliseringar under åren 1997 och 1998 medföra personalreduceringar med totalt omkring 750 personer. Regeringen bedömer att det är nödvändigt att fullfölja omorganisations- och rationaliseringsarbetet. Samtidigt anges det vara viktigt att verksamheten kan hålla den omfattning och kvalitet som är nödvändig för myndighetsutövningen och så att samhällets behov av grundläggande landskaps- och fastighetsinformation tillgodoses. Det är regeringens bedömning att de mål som lagts fast för verksamheten kan nås trots ändrade organisatoriska, finansiella och marknadsmässiga förutsättningar. Mot bakgrund av pågående omorganisations- och rationaliseringsarbete och med hänsyn tagen till en tidigare aviserad besparing om 75 miljoner kronor beräknar regeringen anslaget för Lantmäteriverket till 416 174 000 kr för budgetåret 1998 (punkt 10 i motsvarande del). Det är enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 7 möjligt att öka avgiftsfinansieringen av Lantmäteriverkets verksamhet. Med hänvisning härtill föreslås att anslaget till verket skall minskas med 30 miljoner kronor till 386 174 000 kr. De sparkrav som ställts upp för Lantmäteriverket bör enligt Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 6 i motsvarande del lindras eller kunna fördelas över en längre tid. Sådana åtgärder är enligt motionen nödvändiga för att inte tvinga fram förhastade beslut som kan påverka verksamheten negativt. Enligt motion 1997/98:Bo205 (fp) planeras besparingar vid kartvårdscentralen i Ånge som skulle innebära att resurserna för kartlagning i framtiden blir ytterst begränsade. Om besparingen skulle komma till stånd innebär den enligt motionen att en såväl verksamhetsmässigt som regionalpolitiskt framgångsrik satsning går till spillo. Lantmäteriverkets verksamhet finansieras både genom anslag och avgifter. Den avgiftsfinansierade verksamheten skall, med undantag för grundläggande fastighets- och landskapsinformation, bedrivas med full kostnadstäckning. De finansieringsprinciper som antogs av riksdagen våren 1995 (bet. 1994/95:BoU17) innebär dessutom att användarna i ökad utsträckning skall bidra till finansiering av kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen. Sammantaget har detta lett till att den största delen av verksamheten vid verket finansieras genom avgifter. För budgetåret 1997 beräknas sålunda avgifternas andel av den totala budgetomslutningen komma att uppgå till 65 %. En utgångspunkt för beslutet om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten var att uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen skulle skiljas från det statliga lantmäteriet. Som ett resultat härav har den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten redan bolagiserats. Avsikten är dessutom att en bolagisering skall ske av den fristående förlagsverksamheten och den kartografiska uppdragsverksamheten när förutsättningar för detta föreligger. På sikt innebär detta att verket kommer att få än mer renodlade myndighetsuppgifter jämfört med i dag. Utskottet är med hänvisning till det nu anförda inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 7 om att ytterligare öka avgiftsuttaget för verksamheten vid Lantmäteriverket. Motionen avstyrks sålunda. Utskottet är inte heller berett att ansluta sig till förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 om hur besparingarna inom Lantmäteriverket skall läggas ut. Enligt vad utskottet erfarit har Lantmäteriverket hos regeringen aktualiserat frågan om en mera långsiktig finansieringsplan för de besparingar som ålagts Lantmäteriverket. Verkets generaldirektör har inför utskottet redovisat ett förslag till en sådan plan - detta som en del i en redovisning av det pågående arbetet med en omstrukturering av verksamheten vid verket. Det får enligt utskottets mening förutsättas att de fortsatta övervägandena i frågan kommer att omfatta också de synpunkter som förs fram i motionen utan något riksdagens tillkännagivande. Vänsterpartiets partimotion 1997/98: Bo232 yrkande 6 såvitt nu är i fråga avstyrks. När det gäller frågan om den framtida verksamheten vid kartvårdscentralen i Ånge vill utskottet erinra om den aktiva roll som bostadsutskottets föregångare civilutskottet spelade för att få till stånd en centraliserad kartkonservering. Till grund för utskottets ställningstagande låg bl.a. en oro för att delar av det äldre kartmaterialet skulle gå förlorade till följd av förslitning m.m. Även om det i dag finns delvis andra metoder att bevara äldre kartmaterial, t.ex. i digital form, är det enligt utskottets mening viktigt att tillräckliga resurser avsätts för att vårda det omfattande äldre kartmaterialet. Vid en föredragning för utskottet har också Lantmäteriverkets generaldirektör uttalat att verksamheten vid kartvårdscentralen i Ånge är av strategisk betydelse. Samtidigt upplystes utskottet om att verksamheten kommer att ses över med beaktande bl.a. av den nya teknik för datalagring av kartor som finns att tillgå. Även om det primärt är Lantmäteriverket som har ansvaret för genomförandet av förändringarna inom organisationen får det enligt utskottets mening förutsättas att stor hänsyn tas till den vikt som måste tillmätas den kartvårdande verksamheten. Inrikesministern har också i ett helt nyligen avgivet skriftligt svar på en fråga förutsatt att Lantmäteriverket i sin fortsatta bedömning väger in centralens betydelse för sysselsättningen i Ånge. Utskottet delar denna uppfattning. Det kan enligt utskottets mening mot bakgrund av det nu anförda förutsättas att vad i motion 1997/98:Bo205 (fp) förordats om kartvårdscentralen i Ånge kommer att i allt väsentligt beaktas utan något riksdagens särskilda tillkännagivande. Motionen avstyrks. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag avseende anslag till Lantmäteriverkets förvaltningskostnader tillstyrks.
E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet Regeringen föreslår att ett nytt anslag inrättas inom utgiftsområde 18 under budgetåret 1998. Anslaget är avsett att finansiera det statsbidrag till lokala investeringsprogram som aviserades i 1997 års ekonomiska vårproposition (1997/98:150). Stödet är avsett att utgå under åren 1998-2000 med sammanlagt 5,4 miljarder kronor. Avsikten är att kommunerna upprättar lokala inve- steringsprogram och ansöker om stöd för genomförandet av de åtgärder som ingår i programmen. Regeringen avses fatta besluten om fördelningen av stödet mellan kommunerna. I propositionen lämnas en redovisning av målen för stödet samt av de urvalskriterier som kommer att tillämpas vid bedömningar av ansökningar. Syftet med stödet anges bl.a. vara att stimulera till åtgärder som - minskar miljöbelastningen, - ökar effektiviteten i användningen av energi, - ökar effektiviteten i användningen av andra naturresurser, - gynnar användningen av förnybara råvaror, - ökar återbruk och återvinning av resurser, - bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras och förstärks, - bidrar till att förbättra cirkulationen av växtnäringsämnen. Därutöver nämns särskilt att statsbidraget i första hand skall gå till investeringsprojekt som bidrar till ökad sysselsättning. Vidare anges att i de fall som investeringarna sker inom bostadsbebyggelsen kommer insatser i de s.k. miljonprogramsområdena att prioriteras. Vad gäller villkoren i övrigt för bidragen anges bl.a. att: - endast kommuner får ansöka om stöd, - kommunerna får fördela stödet vidare till olika lokala aktörer, - den slutliga mottagaren av stödet behöver inte vara känd vid ansökan, - stödet förutsätter att kommunen har utarbetat ett investeringsprogram, - investeringsprogrammet skall redovisa bl.a. samband med översiktlig planering samt påverkan på teknikutveckling, jämställdhetsarbetet och arkitektonisk kvalitet, - beräknad kostnad för projekten skall redovisas, - konkurrensutsatt verksamhet ges högst 30 % stöd, - påbörjade projekt inte ges stöd. Regeringen underställer riksdagen fyra förslag avseende den nya stödformen. Riksdagens föreslås godkänna inriktningen av de lokala investeringspro-grammen för ekologisk hållbarhet (punkt 8). För budgetåret 1998 föreslås att 800 miljoner kronor anvisas under anslaget (punkt 10 i motsvarande del). Högst 30 miljoner kronor av anslaget avses användas för administration, utvärdering och informationsinsatser m.m. Regeringen begär vidare ett bemyndigande att åta sig ekonomiska förpliktelser innebärande åtaganden om högst 1 miljard kronor för vart och ett av åren 1999 och 2000 (punkt 9). Slutligen föreslås att riksdagen antar ett förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället (punkt 4). Lagförslaget återges i bilaga 3 till detta betänkande. Som motiv för lagförslaget hänvisar regeringen till de bestämmelser i kommunallagen (1991:900) som i princip innebär att en kommuns åtgärder inte utan särskilt lagstöd får ske i former som gynnar enskilda företag eller personer. Frågor om de lokala investeringsprogrammen tas upp i ett antal motioner. I två motioner yrkas avslag på hela satsningen. Två motioner innehåller förslag om en begränsning av satsningen på lokala investeringsprogram. Övriga motionsyrkanden avser förslag om att medlen skall användas för särskilda ändamål. Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkandena 8 och 9 avslå samtliga regeringens förslag avseende lokala investeringsprogram. Motionärerna motiverar avslagsyrkandena med att Moderata samlingspartiet är motståndare till en förtida avveckling av kärnkraften. Även ett förslag i motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del om avslag på regeringens anslagsförslag får förstås som att regeringes förslag bör avslås i sin helhet. Satsningen på lokala investeringsprogram anses av motionärerna vara ett utslag av planekonomi. I Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 (mp) yrkande 1 i motsvarande del föreslås anslaget för stöd till lokala investeringsprogram reduceras med 150 miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. Enligt motionen är neddragningen avsedd att delvis finansiera den ökade satsning på Naturvårdsverkets verksamhet som Miljöpartiet föreslagit i annat sammanhang. Motionärerna framhåller vidare att satsningen på lokala investeringsprogram inte får medföra att sysselsättningsaspekterna väger tyngre än miljöfrågorna vid fördelningen av stödet. Även i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 föreslås ett reducerat anslag och riktas viss kritik mot inriktningen av förslaget. I yrkande 12 i motsvarande del föreslås att anslaget för budgetåret 1998 reduceras med 450 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Neddragningen är enligt motionen avsedd att bl.a. användas för ökat anslag till andra miljöändamål. I yrkande 7 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om inriktningen av stödet. Motionärerna är bl.a. kritiska mot att medelstilldelningen inom området ökar så snabbt att en kontinuerlig erfarenhetsåterföring försvåras och att gränsdragningen mot andra stödformer är oklar. Vidare vänder man sig mot att medlen skall fördelas av regeringen i stället för av berörda myndigheter. Enligt motionen finns det risk för att de lokala investeringsprogrammen ger en snedvridning av konkurrensen och att de kan användas i politiskt syfte. Fyra av de motioner som behandlar frågor om lokala investeringsprogram innehåller förslag om att de medel som fördelas inom ramen för programmen bör satsas på vissa särskilda områden. I motion 1997/98:Bo214 (s) framhålls koloniträdgårdsverksamhetens betydelse i arbetet med att sprida ett kretsloppstänkande i samhället. Motionärerna föreslår därför att såväl nyanläggning av koloniträdgårdsområden som miljöinvesteringar i befintliga områden bör kunna ges stöd genom de lokala investeringsprogrammen. Enligt motion 1997/98:Jo523 (mp) yrkande 4 är radonsanering av dricksvattentäkter en åtgärd som bör prioriteras inom ramen för investeringsprogrammen. Centerpartiet föreslår i sin partimotion 1997/98:Jo784 att medel till åtgärder inom tre områden anvisas inom ramen för satsningen på lokala investeringsprogram. I yrkande 3 föreslås att 10 miljoner kronor per år av medlen bör avsättas för arbetet med lokala Agenda 21-program. Enligt yrkande 27 bör medel från investeringsprogrammen tillfälligt kunna användas för skydd av skogsmark i avvaktan på att en fond för ändamålet hunnit byggas upp. Slutligen föreslås i centermotionens yrkande 33 att 50 miljoner kronor per år av medlen för investeringsprogram bör avsättas för sanering av miljöskadade områden. Även i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Jo775 föreslås att medlen skall få användas för sanering av miljöskadade områden. I yrkande 3 föreslås att 200 miljoner kronor per år under perioden 1998-2000 avsätts för detta ändamål. Bostadsutskottet vill anföra följande vad gäller stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Utskottet ser positivt på att regeringen bedömt det vara möjligt att genomföra en offensiv satsning med den inriktning och omfattning som föreslagits. Stödet bör kunna påskynda det lokala arbetet med ekologisk omställning och utveckling inom ett brett område och bidra till att sektorövergripande lösningar med denna inriktning kommer till stånd. Detta möjliggör exempelvis att åtgärder i bostadsbeståndet kan kombineras med infrastrukturella satsningar så att goda helhetslösningar uppnås. Vad gäller satsningarna i bostadsbebyggelsen delar utskottet regeringens uppfattning att åtgärder i s.k. miljonprogramsområden bör prioriteras. Flera inslag i den förordade inriktningen av investeringsprogrammen kan förväntas bidra till att goda effekter uppnås genom de investeringar som kommer att ges stöd. Genom att stödet till rena investeringsåtgärder föreslås kunna kombineras med stöd till informations- och folkbildningskampanjer skapas förutsättningar för en bredare användarmedverkan vid introduktionen av nya tekniska lösningar eller andra åtgärder. Vid prioriteringen mellan olika insatser kan den lokala kunskapen tas till vara genom att kommunerna svarar för ansökan och fördelning av medlen mellan olika projekt och aktörer. Den förordade modellen för beredning av ansökningarna med en dialog mellan den lokala, regionala och centrala nivån torde också ge nya förutsättningar för en kunskapsspridning i båda riktningarna. Utskottet har erfarit att intresset från kommunernas sida hittills visat sig vara mycket stort för stödet till lokala investeringsprogram. Nästan samtliga kommuner har inkommit med en intresseanmälan. Alla ansökningar om stöd kommer därför knappast att kunna beviljas. Däremot är det viktigt att erfarenheterna av de genomförda satsningarna kan komma alla till del. Utskottet delar således regeringens bedömning att kunskapsspridning bör ingå som en viktig del i satsningen på lokala investeringsprogram. Samtidigt som den förordade beredningsmodellen har flera fördelar kan även, som framhålls i vissa motioner, invändningar riktas mot förslaget. Vid en traditionell bidragsgivning finns vanligen redan från början klart definierade kriterier för vilken typ av åtgärder som är bidragsberättigade. Normalt gäller också principen att stödet ges i den ordning som ansökningarna kommer in. När regeringen nu föreslår att andra principer delvis skall gälla vid fördelningen av stödet till lokala investeringsprogram är det givetvis av stor vikt att en kontinuerlig uppföljning sker av såväl användningen av medlen som erfarenheterna av den tillämpade modellen för beredning av ansökningar. Enligt vad som anförs i propositionen avser regeringen också att ta initiativ till uppföljning och utvärdering från denna utgångspunkt. Regeringen framhåller vidare att man kontinuerligt avser följa hur stödet till lokala inve- steringsprogram förhåller sig till andra närliggande satsningar, exempelvis den s.k. kretsloppsmiljarden. Vid behov avses justeringar i gällande bestämmelser kunna göras. Sammantaget anser utskottet att eventuella problem med den beredningsmodell som avses gälla för investeringsprogrammen bör kunna hanteras och successivt lösas på det sätt som regeringen förordar. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör ge sitt bifall till regeringens förslag avseende stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Utskottet tillstyrker således förslagen om anslag för budgetåret 1998, bemyndiganden avseende åren 1999 och 2000, inriktningen av programmen samt förslaget om en lag för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram. Det anförda innebär vidare att utskottet avstyrker motionerna 1997/98: Bo216 (mp) yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:Bo224 (m) yrkandena 8 och 9, 1997/98:Bo232 (v) yrkandena 7 och 12, det sistnämnda i motsvarande del, samt 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del. Vad gäller motionsförslagen om att de medel som fördelas inom ramen för programmen bör satsas på vissa särskilda områden anser utskottet att dessa inte bör föranleda något tillkännagivande från riksdagen. Uttalanden i den riktning som föreslås i motionerna skulle innebära att handlingsutrymmet vid medelsfördelning redan från början begränsas. Däremot kan utskottet konstatera att flera av förslagen om prioritering av vissa åtgärder synes ligga väl inom ramen för de kriterier som regeringen anger kommer att beaktas vid bedömningen av ansökningar. Det kan därför förutsättas att satsningar med de föreslagna inriktningarna kan komma att beviljas stöd under förutsättning att de ingår i de ansökande kommunernas lokala investeringsprogram. Mot den redovisade bakgrunden avstyrker utskottet även motionerna 1997/98:Bo214 (s), 1997/98:Jo523 (mp) yrkande 4, 1997/98:Jo775 (v) yrkande 3 samt 1997/98:Jo784 (c) yrkandena 3, 27 och 33.
Övriga anslag i budgetpropositionen Utskottet tar i detta avsnitt upp förslag till anslag m.m. i budgetpropositionen som inte mött invändningar i motioner eller vid utskottets behandling. I Kalmar, Gotlands och Skåne län har en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning inletts den 1 juli 1997. Syftet är att utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Försöket, som är tänkt att pågå t.o.m. år 2002, innebär att ett regionalt självstyrelseorgan i vart och ett av länen tar över det regionala utvecklingsansvaret. För att finansiera förvaltningskostnaderna vid de regionala självstyrelseorganen föreslås i budgetpropositionen att ett nytt anslag C 2 Regionala självstyrelseorgan inrättas för år 1998. Medel till det nya anslaget föreslås överförda från anslaget till länsstyrelserna. Enligt förslaget skall för ändamålet anvisas ett obetecknat anslag om 12 680 000 kr. I fråga om de anslag som inte behandlats ovan föreslås i budgetpropositionen (punkt 10 i motsvarande del) att det för budgetåret 1998 skall anvisas till A 3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. ett ramanslag om 8 000 000 kr, A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ett ramanslag om 1 500 000 000 kr, A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader ett ramanslag om 22 779 000 kr, A 7 Byggforskning ett ramanslag om 164 430 000 kr, A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador ett ramanslag om 60 000 000 kr, A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande ett ramanslag om 3 000 000 kr, B 1 Geoteknik ramanslag om 22 555 000 kr, D 2 Statens va-nämnd ett ramanslag om 5 349 000 kr. Den av regeringen förordade anslagsfördelningen avseende de nu aktuella anslagen, som alltså inte mött invändningar i motioner, tillstyrks av utskottet.
Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18 Utskottet har ovan tagit ställning till förslag avseende de anslag som finns upptagna i budgetpropositionen inom utgiftsområde 18. I vissa motioner har det dessutom föreslagits att ytterligare anslagposter med inriktning mot olika områden skall inrättas inom utgiftsområdet. Utskottet redovisar nedan dessa förslag och tar därefter ställning till dem i ett sammanhang. Inrättandet av ett nytt anslag A 12 Allergisanering föreslås i Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 yrkande 1 i motsvarande del. Under budgetåret 1998 föreslås anslaget bestämmas till 300 miljoner kronor. Medlen avses användas för stöd till framför allt kommunernas arbete med s.k. allergisanering av skolor och daghem. Motionärerna hänvisar till att satsningen kan finansieras genom att det s.k. ROT-avdraget enligt deras mening inte bör förlängas i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen. Även i mp-motionen 1997/98:Bo548 hänvisas till det föreslagna nya anslaget för allergisanering. I motionens yrkande 1 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att åtgärder skyndsamt vidtas och att ett program för allergisanering och luftvård inrättas. Förslag om ett tillkännagivande om behovet att allergisanera bl.a. daghem och skolor finns även i motion 1997/98:Bo536 (fp) yrkande 4. Motionären anser även att 300 miljoner kronor bör satsas på allergisanering i stället för att avsättas för s.k. ROT-avdrag (yrkande 5). I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 finns förslag om fyra nya anslagsposter E 2-E 5 med följade innebörd. E 2 Ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande föreslås tillföras 400 miljoner kronor för budgetåret 1998. Medlen avses användas för ombyggnader med ekologisk inriktning, exempelvis allergisanering, energieffektiviseringar eller åtgärder på va-sidan. Bidragsnivån föreslås vara 30 %, dock högst 100 000 kr per bostadslägenhet (yrkandena 8 samt 12 i motsvarande del). E 3 Stöd till solvärmeanläggningar föreslås tillföras 40 miljoner kronor för budgetåret 1998. Motionärerna hänvisar till det stöd till solvärmeanläggningar som kunde utgå t.o.m. år 1996 (yrkandena 9 samt 12 i motsvarande del). E 4 Stöd till tillgänglighetsskapande åtgärder föreslås tillföras 40 miljoner kronor för budgetåret 1998. Stödet är avsett att ges till åtgärder som undanröjer enkla hinder för tillgängligheten, exempelvis avfasning av trottoarkanter (yrkandena 10 samt 12 i motsvarande del). E 5 Investeringsstöd för nyproduktion föreslås tillföras 600 miljoner kronor för budgetåret 1998. Stödet avses riktas till flerbostadshusområden och villkoras med miljökrav samt krav på hyrestak. Bidragsnivån föreslås bli 10 %, dock högst 100 000 kr per lägenhet (yrkandena 11 samt 12 i motsvarande del). Vad gäller de ovan återgivna motionsförslagen om nya anslagsposter inom utgiftsområde 18 vill utskottet anföra följande. Utskottets hittills redovisade ställningstaganden till de förslag om anslag inom utgiftsområde 18 som finns upptagna i budgetpropositionen innebär att hela den ram som riksdagen nyligen beslutat skall gälla för utgiftsområdet under budgetåret 1998 redan är ianspråktagen. Beslut om att inrätta nya anslag förutsätter därför en omfördelning inom utgiftsområdet vilket utskottet inte ser tillräckliga skäl att föreslå. De aktuella motionerna kan således avstyrkas redan på denna grund. Utskottet delar dock i stor utsträckning motionärernas syn på vikten av att åtgärder vidtas inom de områden som förslagen avser. Det bör understrykas att statligt stöd inom de aktuella områdena har utgått under de senaste åren och att de nya satsningar som kommer att ske inom ramen för lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet sannolikt kommer att omfatta flera av de åtgärder som tas upp i motionerna. Vad gäller det statliga stödet till ny- och ombyggnad av bostäder är detta en fråga som kan förväntas bli behandlad i den aviserade bostadspolitiska propositionen. Mot den redovisade bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 1997/98: Bo216 (mp) yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98;Bo232 (v) yrkandena 8-12, det sistnämnda i motsvarande del, 1997/98:Bo536 (fp) yrkandena 4 och 5 samt 1997/98:Bo548 (mp) yrkande 1.
Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 1998 De förslag till anslagsfördelning m.m. som läggs fram i årets budgetproposition avser budgetåret 1998 och omfattar sålunda inte tiden därefter. I flera motioner förs däremot fram anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 1998. I Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 yrkande 2 begärs ett riksdagens godkännande av en i motionen beräknad fördelning av anslagen inom utgiftsområde 18 för budgetåren 1999 och 2000. Förslaget anknyter till den omfördelning mellan anslagen som förordas i samma motion för budgetåret 1998. Det innebär att motionärerna föreslår ökade anslag till radonbidrag och till bidrag till allergisanering samtidigt som anslaget till lokala investeringsprogram minskas. I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 1 föreslås att 2 miljarder kronor skall anslås vardera åren 1999 och 2000 för ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande och stöd till nyproduktion. Utskottet har ovan avvisat ett motionsförslag (mp) om att för budgetåret 1997 anvisa ytterligare medel till radonbidrag och till bidrag till allergisanering och samtidigt minska anslaget till lokala investeringsprogram. Vad som härvid anförts gäller såvitt nu kan bedömas i allt väsentligt också det nu aktuella förslaget avseende budgetåren 1999 och 2000. Förslaget i Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 yrkande 2 avseende anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 avstyrks sålunda. Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget i v-motionen. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu i sak ta ställning till förslag med denna innebörd. Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 1 avstyrks således. Förslag om anslag avseende budgetåren efter 1998 läggs även fram i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 4. Motionärerna föreslår att BKN:s kreditgarantiavgifter för s.k. äldre garantier (utfärdade före år 1997) höjs så att inkomsterna från dessa ökar med 250 miljoner kronor per år fr.o.m. 1999. I denna fråga vill utskottet göra följande klarläggande. Intäkterna från avgifterna för s.k. äldre garantier beräknas enligt budgetpropositionen år 1999 uppgå till 90 miljoner kronor. Denna beräkning utgår i princip från en garantiavgift på 0,5 % av det garanterade beloppet. En ökad intäkt till 340 miljoner kronor enligt motionärernas förslag skulle således rent teoretiskt kräva en höjning av garantiavgiften till ca 2 %. Avgiften skulle alltså hamna på en nivå som närmar sig en tredjedel av aktuell bostadslåneränta. Detta skulle i sin tur sannolikt medföra att möjligheten till kreditgaranti genom BKN inte längre utnyttjades för krediter som i dagsläget bedöms som säkra. Avgiften för kvarvarande garantier skulle då behöva höjas ytterligare och leda till en i många fall orimlig ekonomisk belastning för det bostadsbestånd som krediterna avser. Slutsatsen blir således att motionärernas förslag i realiteten inte kan anses genomförbart. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1997/97:Bo224 (m) yrkande 4.
Beslutsunderlaget i budgetpropositionen Vänsterpartiet har i sin partimotion 1997/98:Bo232 riktat kritik mot att beslutsunderlaget i budgetpropositionen i vissa delar är otillräckligt. I motionen föreslås att riksdagen i tillkännagivanden framför denna kritik till regeringen. Kritiken gäller redovisningen under dels anslaget A 2 Räntebidrag m.m. (yrkande 3), dels anslaget D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket (yrkande 6 i motsvarande del). Vad gäller räntebidragsanslaget anser motionärerna att det inte går att utläsa ur propositionen vilka åtgärder som kommer att behöva vidtas för att uppnå det redovisade sparmålet för anslaget. Motionärerna hänvisar till att ett sparbeting engångsvis för budgetåret 1998 om 300 miljoner kronor är beslutat men att regeringen endast redovisar en besparingsåtgärd motsvarande 75 miljoner kronor. I fråga om anslaget för Lantmäteriverkets förvaltningskostnader gäller kritiken att konsekvenserna av de föreslagna besparingarna och personalminskningarna inte redovisas. Bostadsutskottet har i olika sammanhang understrukit nödvändigheten av att riksdagen ges ett godtagbart underlag för sina ställningstaganden. Detta gäller givetvis generellt och inte enbart beslutsunderlaget i budgetpropositionen. Bland de krav som självklart kan ställas på beslutsunderlaget är att det utan svårighet går att utläsa hur olika medelsdispositioner hänger samman och vilka beräkningsförutsättningar som gäller för ett anslagsförslag. Lika självklart är att förslag som innebär stora förändringar för en myndighet bör följas av en konsekvensbeskrivning och redovisningar av vilka verksamheter som kan komma att påverkas. Utskottet kan till viss del instämma i att budgetpropositionen uppvisar brister i dessa avseenden på de områden som diskuteras i motionen. I samband med beredningen av detta betänkande har dock kompletterande uppgifter inhämtats i de aktuella sakfrågorna. Vad gäller räntebidragsanslaget har efter kontakter med regeringskansliet klargjorts att hela det besparingsbeting på anslaget som nämns i propositionen - uppgående till totalt 525 miljoner kronor för budgetåret 1998 - bedöms bli tillgodosett i och med den besparing som följer av ändrade regler för RBF-stödet i enlighet med regeringens förslag. Huvuddelen av besparingsbetinget anses redan vara tillgodosett genom riksdagens beslut våren 1997 om ändrade regler för räntebidrag (prop. 1996/97:150, bet. FiU20, yttr. BoU7y). Beträffande konsekvenserna av regeringens förordade besparingar på verksamheten vid Lantmäteriverket har utskottet erhållit en redovisning av verkets generaldirektör och företrädare för Regeringskansliet. Sakfrågorna om räntebidragen och Lantmäteriverket har utskottet behandlat ovan. Behov att inhämta kompletterande uppgifter i ett ärende finns inte sällan även i sådana fall där kritik inte förts fram mot ett av regeringen redovisat beslutsunderlag. I det aktuella fallet gör emellertid utskottet bedömningen att beslutsunderlaget kunde varit tydligare och mer omfattande i flera avseenden. I samband med beredningen av detta ärende har dessa synpunkter under hand framförts till Regeringskansliet. Något behov av att i ett tillkännagivande utöver vad som nu anförts ytterligare understryka utskottets bedömning kan därför inte anses föreligga. Det får förutsättas att hänsyn tas till de framförda synpunkterna i kommande propositioner. Bostadsutskottet anser att partimotionen 1997/98:Bo232 (v) yrkandena 3 och 6, det sistnämnda yrkandet i motsvarande del, inte nu bör föranleda någon ytterligare åtgärd.
Bostadsförsörjningen
Inledning Den svenska bostadsmarknaden har under de senaste åren genomgått betydande förändringar. Förutsättningarna för bostadspolitik och bostadsförsörjning har starkt påverkats av den samhällsekonomiska utvecklingen. Även samhällsutvecklingen i övrigt har medfört ett behov av att se över bostadspolitikens mål och medel. Det var också mot denna bakgrund som regeringen våren 1995 tillsatte en parlamentarisk utredning med uppdrag att göra en översyn av bostadspolitiken i vid bemärkelse. Den bostadspolitiska utredningen avlämnade hösten 1996 sitt slutbetänkande Bostadspolitik 2000 - från produktions- till boendepolitik (SOU 1996:156). De överväganden och förslag som utredningen där presenterar omfattar bl.a.: - målen för bostadspolitiken - frågor om boendesegregation - boende för olika hushållstyper - kommunernas roll i bostadspolitiken - bosparande - bostadspolitikens administration - statens stöd till bostadsproduktionen - ekonomiska villkor för det befintliga bostadsbeståndet. En bred politisk enighet har uppnåtts i utredningen. Representanterna från fem av riksdagspartierna (s, c, fp, mp, kd) står helt bakom förslagen. Vänsterpartiets representant har anslutit sig till huvuddelen av vad utredningen föreslagit. Moderata samlingspartiets företrädare har reserverat sig mot utredningens överväganden och förslag. Utredningens förslag har remissbehandlats. I budgetpropositionen uttalar regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med en proposition. Utskottet har, som framgår ovan, därefter erfarit att regeringen avser att lämna en proposition om bostadspolitiken i början av år 1998. Den bostadspolitiska utredningens förslag och den aviserade bostadspolitiska propositionen har givetvis även påverkat bostadsutskottets arbete med de frågor som behandlas i detta betänkande.
Bostadspolitikens allmänna inriktning och utformning I budgetpropositionen redovisas de övergripande målen för utgiftsområde 18 på följande sätt. Att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande. Att utveckla instrumenten för samhällsplaneringen och ge denna en mer sektorsövergripande karaktär. Bostadspolitikens uppgift är att trygga alla människors behov av en god bostad till rimlig kostnad och av en trygg närmiljö. Regeringen föreslår att riksdagen tar ställning till målet att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande (punkt 5). I övrigt uppges de angivna målen stämma överens med de utgångspunkter som redan tidigare gäller för samhällets insatser. I budgetpropositionen lämnas inte någon motivering till att de övergripande målen för utgiftsområde 18 bör kompletteras med målet att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande. Någon sådan motivering torde knappast heller erfordras. Det får enligt utskottets mening anses som självklart att också byggande och boende måste präglas av miljömässiga hänsyn och ett långsiktigt ekologiskt tänkande. Regeringens förslag tillstyrks. Utskottet behandlar fortsättningsvis i detta avsnitt motioner som från mera övergripande utgångspunkter tar upp frågor som ur olika aspekter avser bostadspolitikens inriktning och utformning. De boende bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98: Bo202 yrkande 1 ges möjlighet att välja hur framtidens bostadsmarknad skall vara utformad. Enligt motionen behöver det växa fram en bostadsmarknad där människor är mer beroende av varandra än av staten. Det anges bl.a. innebära att dagens många regleringar tas bort så att bostadsmarknaden tillåts fungera fritt. Samtidigt skall enligt motionen de grupper som behöver stöd också få det. Stödet bör dock vara så utformat att det i praktiken leder till positiva resultat. Bostadspolitiken är enligt Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 1 en väsentlig del av samhällets välfärdspolitik. Enligt motionen behövs det därför en mångfald av olika bostäder och boendeformer så att människor fritt kan välja bostad och bostadsort. En bostadpolitisk helhetssyn skall enligt motionen utgå från att skapa kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer. Vidare framhålls vikten av att bostadsstandarden är god samtidigt som fokus enligt förslaget bör riktas mot sänkta boendekostnader och ett mera varierat utbud. Även i motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 3 framhålls behovet av insatser för att alla, även äldre, skall ges möjlighet att efter sina behov välja bostadstyp och bostadsort. Det finns enligt motion 1997/98:Bo206 (s) goda skäl att återigen använda byggsektorn som en motor i samhällsekonomin. För att öka byggandet och minska arbetslösheten behövs insatser bl.a. i form av ett ROT-program och stöd för nyinvesteringar i bostäder. På lång sikt fordras enligt motionen ökat statligt engagemang i form av såväl riktade som generella stöd som är fördelningspolitiskt väl avvägda. Även i den till stora delar likalydande motionen 1997/98:Bo509 (s) förs motsvarande förslag fram. Sjunkande bostadslåneräntor har enligt motion 1997/98:Bo208 (s) lett till sänkta boendekostnader för många hushåll. Framför allt anges det gälla boende i egnahem. I krisårgångarnas bostadsrättsföreningar och hyreshusområden är situationen fortfarande allvarlig. Trots räntenedgången finns det här fortfarande risk för stora kostnadsökningar. Det finns enligt motionärerna därför skäl att vidta åtgärder för de boende som inte automatiskt får del av de sjunkande räntorna. Det kan enligt förslaget ske genom stöd till krisårgångarna, minskad avtrappning av räntebidragen, förstärkta bostadsbidrag eller sänkt fastighetsskatt för i första hand hyreshus. Kapitalkostnadsvillkoren gynnar enligt motion 1997/98:Bo212 (s) i första hand ägda bostäder. Den brist i neutraliteten mellan olika upplåtelseformer som detta ger upphov till måste enligt motionen åtgärdas. I första hand föreslås det ske genom förändringar i skattesystemet. Om detta inte visar sig möjligt är det enligt motionen nödvändigt att på annat sätt kompensera boende i hyres- och bostadsrätt för egnahemsägarnas ränteavdrag. I motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 3 begärs ett riksdagens tillkännagivande om utformningen av en kristdemokratisk bostadspolitik. Enligt motionen innebär det att boendepolitiken skall ge valfrihet i boendet och att den skall ha som utgångspunkt att människor skall kunna känna sig trygga i sitt boende. Målsättningen anges vidare vara att politiken skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden för alla människor och särskilt främja en god uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Enligt motionen skall boendepolitiken dessutom ingå som en del i en kristdemokratisk familjepolitik. Ett stort antal svenska medborgare saknar enligt motion 1997/98:Bo222 (s) bostad. Det anges därför vara en angelägen politisk uppgift att garantera alla människor ett värdigt boende. Enligt motionen måste samhället ges medel och möjligheter att kunna föra en social och jämlik bostadspolitik. Regeringen bör därför lägga fram förslag i den bostadspolitiska propositionen om hur bostadslösheten skall kunna elimineras och hur en jämlik bostadspolitik skall kunna utformas. En god bostadspolitik skall enligt motion 1997/98:Bo229 (s) skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. Vidare anförs att vi måste ha en miljömässigt hållbar utveckling av bostadsområdena med balans mellan fastighetsägaren, kollektivet och den enskilda människan. Ett ytterligare mål är enligt motionen att skapa ekonomisk neutralitet mellan olika boendeformer. Den hittillsvarande utvecklingen under 1990-talet hotar enligt Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo231 den sociala bostadspolitiken. Trots detta har inte den socialdemokratiska regeringen gjort någon analys av situationen. Inte heller den bostadspolitiska kommittén tilläts enligt motionen att göra en sådan analys. En ny utredning bör enligt förslaget därför tillsättas. Utredningen skall enligt motionen göra en allsidig bedömning av utvecklingen inom bostadssektorn och ge förslag som förnyar och utvecklar den sociala bostadspolitiken - yrkande 1. För att få till stånd ett nytänkande inom boendeplaneringen behövs enligt motionen dessutom ett tvärsektoriellt samarbete mellan planerare, tekniker, miljöansvariga och socialtjänsten. Härutöver fordras en nära samverkan mellan aktörerna på den lokala bostadsmarknaden. Krav på obligatoriska kommunala boendeplaneringsprogram knutna till översiktsplaneringen bör därför införas - yrkande 2. Som en del i ett familjepolitiskt program förordas i motion 1997/98:So805 (mp) yrkande 7 ett tillkännagivande från riksdagen om boendets villkor. Enligt motionen är en god bostad allas rättighet. Vidare uttalas att de boendes deltagande i planeringen bör öka och att fastighetsskatten bör sänkas. Med anledning av vad som i motionerna förordats beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning vill utskottet anföra följande. Även om det grundläggande bostadspolitiska målet över tiden uttryckts i formuleringar som varierat något har det till sitt sakliga innehåll varit oförändrat under en stor del av efterkrigstiden. Traditionellt har målet formulerats som att alla människor skall ha tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och ändamålsenligt utrustad bostad till ett rimligt pris. I årets budgetproposition uttrycks det som att bostadspolitikens uppgift är att trygga alla människors behov av en god bostad till rimlig kostnad och av en trygg närmiljö. Oavsett den exakta formuleringen torde en bred enighet råda om målet som sådant. De delade meningar som finns, och som har funnits, avser hur och med vilka medel som målet skall uppnås. Även om målet som sådant har legat fast under lång tid har samhällsutvecklingen gjort det nödvändigt att över tiden precisera och utveckla det grundläggande målet. Sådana konkretiseringar av målet har vid skilda tillfällen kombinerats med en omprövning och förnyelse av de bostadspolitiska medlen. Inte minst de senaste årens utveckling motiverar enligt utskottets mening att målen för bostadspolitiken delvis kan behöva övervägas. Det är mot den bakgrunden som utskottet ovan ställt sig bakom förslaget i budgetpropositionen om att ett mål för för hela utgiftsområde 18, och då naturligtvis också för det bostadspolitiska området, skall vara att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande. Målet är ett uttryck för den vikt som måste läggas vid att också de bostadspolitiska insatserna står i överensstämmelse med de miljökrav som i dag måste ställas. Den bostadspolitiska utredningen behandlar i sitt slutbetänkande målet för bostadspolitiken - detta som en utgångspunkt för de förslag i övrigt som utredningen för fram. Enligt utredningen bör det övergripande målet för framtidens bostadspolitik fokuseras på de boende och allas rätt till ett hem. Målet föreslås därför formulerat på följande sätt: ?Bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.? Utredningen har också preciserat det övergripande målet inom tre huvudområden. Det gäller planering och utveckling av boendet, boendets närmiljö samt bostadens utformning. Utredningsförslaget bereds efter remissbehandling i regeringens kansli. Det kan sålunda förutsättas att också de frågor om bostadspolitikens inriktning och utformning som behandlas i de nu aktuella motionerna i allt väsentligt kommer att behandlas i den aviserade bostadspolitiska propositionen. Med avseende på den breda politiska enighet som råder kring den bostadspolitiska utredningens förslag i denna del bör propositionen enligt utskottets mening avvaktas. Som framgår ovan är ett regeringsförslag nära förestående. I den mån förslagen i partimotionerna 1997/98:Bo202 (m) yrkande 1, 1997/98:Bo203 (c) yrkande 1 och 1997/98: Bo231 (v) yrkandena 1 och 2 samt motionerna 1997/98:Bo206 (s), 1997/98: Bo208 (s), 1997/98:Bo212 (s), 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 3, 1997/98: Bo222 (s), 1997/98:Bo229 (s), 1997/98:Bo509 (s), 1997/98:Bo523 (c) yrkande 3 och 1997/98:So805 (mp) yrkande 7 inte kan anses tillgodosedda genom det nu anförda avstyrks de av utskottet.
Allmännyttiga bostadsföretag I detta avsnitt behandlar utskottet proposition 1997/98:37 om fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag, sju motioner väckta med inledning av propositionen samt sju motioner helt eller delvis om kommunala bostadsföretag väckta under allmänna motionstiden 1997. I propositionen föreslås riksdagen godkänna vad regeringen förordat om fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag. Bakgrund till regeringens förslag är sammanfattningsvis följande. Riksdagen beslöt hösten 1996 (bet. 1996/97:BoU7) om särskilda bestämmelser vid ägarförändringar och överlåtelser som rör de allmännyttiga bostadsföretagen eller deras bostäder. Bestämmelserna redovisas i propositionen på följande sätt. - Till skillnad från tidigare kan ägandet i ett allmännyttigt företag breddas utan att företagets ställning som allmännyttigt går förlorad. Det gäller så länge som kommunen alltjämt har det bestämmande inflytandet över företaget. - Upphör kommunens bestämmande inflytande över företaget skall allmännyttigförklaringen återkallas och räntestöd inte längre lämnas för företagets bostäder. - Om företaget säljer eller på annat sätt avhänder sig mer än 25 % av det bestånd av bostäder som företaget ägde den 11 oktober 1996 lämnas inte längre räntestöd för vare sig de bostäder som överlåtits eller de som finns kvar i företaget. Regeringen kan dock under vissa förutsättningar medge att räntestöd ändå lämnas. Har företaget förlorat rätten till räntestöd för sina kvarvarande bostäder skall förklaringen som allmännyttigt bostadsföretag återkallas. Bestämmelserna gäller ägarförändringar och överlåtelser som sker under tiden den 12 oktober 1996-den 31 december 1997. De gäller företag som den 11 oktober 1996 hade ställning som allmännyttiga bostadsföretag eller som i låne- och bidragshänseende jämställs med sådana företag. Regeringens förslag är att de bestämmelser om överlåtelser av allmännyttiga bostadsföretag m.m. som nu gäller skall tillämpas även i fråga om ägarförändringar och överlåtelser som sker efter utgången av år 1997, dock längst fram till utgången av år 1999. En särskild utredare har haft i uppdrag att se över de förutsättningar och villkor som gäller för att ett företag skall ha ställning som allmännyttigt bostadsföretag. Utredaren har i betänkandet Allmännyttiga bostadsföretag (SOU 1997:81) lämnat sitt förslag. Det har remissbehandlats. I propositionen anförs att regeringen bedömer att utredarens förslag rymmer frågor med betydande lagstiftningsmässiga och finansiella komplikationer samt att förslagen i sina ekonomiska delar har ett nära samband också med de frågor om bostadspolitiken på längre sikt och om statens stöd till boendet som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Det är mot bakgrund av att ytterligare överväganden behövs med anledning av utredarens förslag och remissbehandlingen av det som regeringen förordar att nu gällande regler om överlåtelser av allmännyttiga bostadsföretag eller deras bostäder skall förlängas längst t.o.m. utgången av år 1999. I de med anledning av propositionen väckta motionerna 1997/98:Bo1 (m), 1997/98:Bo2 (kd), 1997/98:Bo3 (m), 1997/98:Bo4 (fp), 1997/98:Bo6 (c) och 1997/98:Bo7 (mp) yrkas avslag på regeringsförslaget. I samtliga motioner anförs att reglerna om överlåtelse m.m. av allmännyttiga bostadsföretag innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. I vissa av motionerna hänvisar motionärerna till den avvisande inställning de intog år 1996 när det gällde att införa de nu diskuterade bestämmelserna. I mp- motionen anförs att en förlängning av bestämmelserna med två år visar att regeringen inte avser att lämna några förslag av permanent karaktär avseende regler för ägarförändringar av kommunala bostadsföretag. I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1997/98:K529 (fp) yrkande 2 läggs fram ett förslag som går ut på att de nuvarande reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag bör avvecklas. Utskottet behandlade - som framgått ovan - år 1996 (bet. 1996/97:BoU7) ett regeringsförslag om särskilda bestämmelser vid överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag jämte motioner. Efter att ha konstaterat att den bostadspolitiska målsättningen ur ett översiktligt perspektiv tidigare inte föranlett invändningar i bostadsutskottet eller riksdagen anförde utskottet följande beträffande de kommunala bostadsföretagen med anledning av den då aktuella propositionen och motionerna (m, c, fp, kd) om avslag på regeringsförslaget.
Som framgått av vad nu anförts finns uppenbarligen skilda uppfattningar om de allmännyttiga bostadsföretagens roll när det gäller att förverkliga den bostadspolitiska målsättningen. Om denna målsättning som sådan råder i riksdagen närmast total enighet. Det synsätt som representeras av förslaget i propositionen innebär ordagrant enligt propositionen bl.a. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagen ?att de kommunägda allmännyttiga bostadsföretagen kom att bli ett av de mest centrala verktygen för kommunerna i deras strävanden att utveckla en väl fungerande bostadsförsörjning som når alla medborgare?. I regeringsförslaget anförs också att det finns goda skäl för en kommun att i olika avseenden förändra och utveckla ett allmännyttigt bostadsföretag. Starka och väl fungerande sådana företag är enligt propositionen fortfarande en nödvändig tillgång. - - - Det andra synsättet - det som representeras av vissa motioner - innebär antingen att kommunerna utan statlig inblandning själva är bäst skickade att bedöma om ett breddat ägande eller försäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen bäst gagnar kommunens invånare eller att kommunerna över huvud taget inte bör äga bostadsföretag. Utskottet anser att det synsätt som legat till grund för regeringsförslaget också är det som framöver bör väga tyngst när det gäller de allmännyttiga bostadsföretagen. Utskottet har redovisat att den ordning regeringen nu förespråkar föreslås tillämpas på ägarförändringar och överlåtelser som sker under tiden den 12 oktober 1996 - den 31 december 1997 och att regeringen, efter särskild utredning, ämnar återkomma till riksdagen med förslag till permanenta bestämmelser i frågan. Enligt utskottets mening bör den i propositionen temporära ordningen tillämpas under de förutsättningar som där anges. Regeringens motiv för att föreslå en förlängning av de nu diskuterade ?överlåtelsereglerna? är, som framgått ovan, att ytterligare tid behövs för att bereda betänkandet om de allmännyttiga bostadsföretagen samt att frågan i sina ekonomiska delar har ett nära samband också med de frågor om bostadspolitiken på längre sikt som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Som utskottet konstaterat åtskilliga gånger tidigare och bl. a. år 1996 (bet. 1996/97:BoU7) vid sin behandling av de nu gällande reglerna för ägarförändringar m.m. i de allmännyttiga bostadsföretagen är dessa företag mycket betydelsefulla när det gäller att tillgodose alla medborgares rätt till en god bostad. Allmännyttiga bostadsföretag är nödvändiga för ett bostadsbyggande under demokratisk kontroll styrt utan enskilda vinstintressen. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Det kan å ena sidan i och för sig hävdas att det hade varit önskvärt med att långsiktigt beslut om de allmännyttiga bostadsföretagens roll i den framtida bostadspolitiken. Å andra sidan kan rimligen inte kritik av större tyngd riktas mot det upplägg som förespråkas i propositionen och som bl.a. innebär att frågan om dessa företag bör ses i ett större bostadspolitiskt perspektiv. Utskottet har noterat att ett sådant upplägg vunnit anslutning i motion 1997/98:Bo5 (v). I denna motion, som utskottet behandlar nedan, diskuteras kommunernas bostadspolitiska ansvar och de kommunala bostadsföretagens uppgifter på längre sikt. Med hänvisning till vad i regeringsförslaget anförts om behovet av fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen i proposition 1997/98:37 förordat. De däremot ställda förslagen i motionerna 1997/98:Bo1 (m), 1997/98:Bo2 (kd), 1997/98:Bo3 (m), 1997/98:Bo4 (fp), 1997/98:Bo6 (c) och 1997/98:Bo7 (mp) om avslag på propositionen avstyrks alltså av utskottet. Även förslaget i motion 1997/98:K529 (fp) yrkande 2 avstyrks. Denna motion, som väcktes under allmänna motionstiden går ut på att de nuvarande överlåtelsereglerna bör avskaffas. I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 22 och i motion 1997/98:Sk734 (m) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen av innebörd att kommunerna bör sälja sina bostadsbolag. Motionerna går stick i stäv mot utskottets uppfattning om värdet av mångfald när det gäller byggande, ägande och förvaltning av bostäder. Det är enligt utskottets uppfattning förvånande att just företrädare för det parti som motionärerna representerar för fram förslag som, om de genomförs, begränsar konkurrens och valfrihet för de boende. I åtskilliga andra sammanhang brukar motionärerna hävda just mångfald och valfrihet som något mycket positivt. Motionsförslagen är dessutom så svepande och kategoriska att de rimligen inte bör ligga till grund för ett seriöst ställningstagande i en viktig fråga. Beslut om de kommunala bostadsföretagens vara eller icke vara är en fråga för den kommunala nivån. En anslutning till motionärernas förslag om uttalanden från riksdag och regering rimmar också dåligt med deras ovan framförda uppfattning av innebörd att ingrepp av statsmakterna i den kommunala självstyrelsen inte bör tolereras. Med det anförda avstyrker utskottet de båda yrkandena om utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag. I detta avsnitt återstår att behandla fem motioner i vilka föreslås olika åtgärder för att stärka de allmännyttiga bostadsföretagens roll eller aktualiseras att förslag om dessa företag bör föreläggas riksdagen i den bostadspolitiska propositionen. I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 2 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett särskilt stöd till kommunala bostadsföretag på svaga bostadsmarknader. I partimotionen anförs att de kommunala bostadsbolagen är en grundbult i den sociala bostadspolitiken och att staten och kommunerna gemensamt tagit ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för bostadsbyggandet. Motionärerna erinrar också om de problem för vissa kommunala bostadsföretag som finns huvudsakligen på svaga bostadsmarknader. För att stärka ekonomin hos dessa företag föreslår motionärerna att 1 miljard kronor anslås vart och ett av åren 1999 och 2000 som rekonstruktionsstöd för att skapa bättre soliditet för dem. I den med anledning av proposition 1997/98:37 väckta motionen 1997/98: Bo5 (v) föreslås riksdagens tillkännagivanden om innehållet i den proposition om bostadspolitiken som är att vänta. Även i denna motion diskuteras de svårigheter som många av de allmännyttiga bostadsföretagen brottas med. De förslag om satsningar på de allmännyttiga bostadsföretagen som förs fram i motionen stämmer enligt motionärerna väl överens med delar av den bostadspolitiska utredningens förslag samt med förslagen i den ovan refererade utredningen (SOU 1997:81) om de allmännyttiga bostadsföretagen. Förslag om rekonstruktion av de allmännyttiga bostadsföretagen förs fram också i motionerna 1997/98:Bo207 (s), 1997/98:Bo210 (s) och 1997/98: Bo230 (s). Förslagen i dessa motioner bygger åtminstone delvis på förslag som av SABO:s styrelse tillställts regeringen. Det gäller bl.a. förslaget i motion 1997/98:Bo210 om inrättande av en fond för att stödja krisdrabbade kommunägda bostadsföretag. Med anledning av de nu redovisade motionerna vill utskottet anföra följande. Som utskottet tidigare konstaterat finns i riksdagen en relativt bred majoritet som anser att de allmännyttiga bostadsföretagen spelar en viktig roll för att förverkliga den sociala bostadspolitiken. Vad frågan nu gäller är inte att överväga om dessa företag överhuvud taget bör ges möjligheter att även framöver agera på lokala bostadsmarknader. Vad frågan gäller är i stället hur de skall kunna möta dagens problem på en ur flera aspekter förändrad bostadsmarknad och svara upp mot de delvis annorlunda förhållanden som den framtida bostadspolitiken kan komma att innebära. Som också framgått ovan finns flera förslag om dessa företag, förslag som bereds i regeringens kansli. Frågor om de allmännyttiga bostadsföretagen har för regeringens bedömning aktualiserats av den bostadspolitiska utredningen, av utredningen om de allmännyttiga bostadsföretagen och av SABO:s styrelse. I sak föreligger således ingen skillnad i uppfattningen mellan utskottet och motionärerna beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens roll och betydelse i dag och framöver under den tid som rimligen kan överblickas. Inga skilda uppfattningar finns heller om att i en kommande bostadspolitisk proposition frågan om dessa företag bör aktualiseras. Eftersom syftet med motionerna får anses komma att tillgodoses utan någon riksdagens begäran därom bör de av motionärerna föreslagna tillkännagivandena till regeringen nu kunna undvaras. Det finns alltså grundad anledning ta för givet att i den bostadspolitiska propositionen, som avses avlämnas i början av år 1998, kommer att övervägas kommunernas ansvar på området. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1997/98:Bo5 (v), 1997/98:Bo207 (s), 1997/98:Bo210 (s), 1997/98:Bo230 (s) och Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 2 om vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen.
Vissa miljöaspekter på byggande och boende Under denna rubrik behandlar utskottet ett antal motioner med förslag inriktade på allmänna åtgärder för ett mer miljöanpassat byggande och boende. Det handlar både om förslag som gäller den yttre miljön och mer hälsomiljöinriktade frågor. Det bör framhållas att förslag med ett näraliggande innehåll även behandlas av utskottet i andra sammanhang. I de överväganden om anslagsfördelningen under budgetåret 1998 som utskottet redovisat inledningsvis i detta betänkande tas flera sådana förslag upp. Det gäller exempelvis regeringens förslag om stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och motionsförslag om satsningar på allergisanering och ekologiskt inriktade byggåtgärder. Utskottet avser också senare under riksmötet att i ett betänkande om egenskapskrav på byggnader m.m. ta upp motionsförslag om bl.a. miljökrav som bör hävdas genom byggregler. Riksdagen föreslås i motion 1997/98:Bo201 (s) göra ett tillkännagivande om att boendet måste ses i ett helhetsperspektiv. Motionären efterlyser en samhällsutveckling som ger utrymme både för ett ekologiskt boende och för social trygghet med möjlighet till möten över generationsgränser. Byggsatsningar med ekologisk inriktning förespråkas i två s-motioner. I motion 1997/98:Bo512 (s) yrkande 1 föreslås att Boverket, riksdagen, kommunerna, byggföretagen och de boende gemensamt bidrar till förnyelsen av miljonprogramsområdena. Vidare föreslår motionären att en delegation tillsätts med uppgift att bidra till ett ekologiskt kunskapslyft inom bygg- och bostadsbranschen - yrkande 2. I motion 1997/98:Bo513 (s) föreslås att ett nytt program inrättas med uppgift att förena ledig byggkapacitet med omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Centerpartiet föreslår i sin partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 2 att riksdagen gör ett tillkännagivande om miljöaspekter på boendet. Motionärerna diskuterar en rad angelägna frågor för ett mer miljöanpassat byggande och boende; resurshushållning, återvinning, kretsloppsanpassning, kvalitetskrav på bostäder, energihushållning, åtgärder mot sjuka hus m.m. I ytterligare två c- motioner tas upp vissa särskilda boendemiljöfrågor. I partimotionen 1997/98:So801 (c) yrkande 11 föreslås att det s.k. Innemiljöåret bör ges ett tydligt barnperspektiv. Innemiljöåret planeras av Folkhälsoinstitutet till år 1999. Motionärerna framhåller vikten av intensifierade ansträngningar för att säkerställa en hälsosam innemiljö för alla barn. I motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att Miljöhälsoutredningens betänkande (SOU 1996:124) med förslag om ett nationellt handlingsprogram snarast bör leda till att åtgärder vidtas. Bland de förslag som utredningen redovisade år 1996 i sitt betänkande finns flera som är inriktade på boendemiljön. I Kristdemokraternas partimotion om skolpolitik 1997/98:Ub256 diskuteras frågor om den fysiska arbetsmiljön för barn och ungdomar. Riksdagen föreslås göra tillkännagivanden dels om vikten av att saneringar och ombyggnader av skolor och skolgårdar kommer till stånd trots kommunernas kärva ekonomiska läge (yrkande 3), dels om att bidrag till ROT-åtgärder i kommunerna bör användas för allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen (yrkande 4). I detta avsnitt tas slutligen upp motion 1997/98:Bo228 (mp) om en ny grön stad. Motionärerna förordar att ett fullskaleförsök genomförs med byggande av en stad som redan från början är planerad utifrån all tillgänglig kunskap om vad som är hållbart ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Följande kan anföras i de aktualiserade frågorna om vissa miljöaspekter på byggande och boende. Bostadsutskottet har under en lång följd av år starkt betonat vikten av att åtgärder vidtas i syfte att uppnå en bra boendemiljö i vid bemärkelse. Utskottet engagerade sig tidigt i frågor om s.k. sjuka hus och har varit pådrivande i en rad frågor om byggnaders inomhusmiljö och miljöriktigt byggande. Det är mot denna bakgrund glädjande att dessa frågor under de senaste åren givits en allt större tyngd inom bostadspolitiken och bland byggare, förvaltare och boende. Under senare år har också en rad åtgärder vidtagits i syfte att både förbättra förhållandena i det befintliga byggnadsbeståndet och påverka nytillkommande bebyggelse i önskvärd riktning. Det bör emellertid understrykas att arbetet med att uppnå ett miljöriktigt byggande och boende kan anses befinna sig i ett inledningsskede och att kraven på ekologisk hållbarhet därför kontinuerligt behöver hävdas och utvecklas. Bostadsutskottet delar således den syn på vikten av miljöfrågorna i boendet som bildar utgångspunkt för förslagen i de återgivna motionerna. Utskottet ser även positivt på flertalet av de förslag till åtgärder som diskuteras av motionärerna. Det kan dock konstateras att förslagen i de flesta fallen närmast innebär att riksdagen för regeringen skall understryka behovet av fortsatta satsningar inom miljöområdet. Det finns emellertid skäl för uppfattningen att regeringen redan delar utskottets och motionärernas bedömning i denna fråga. Exempelvis är regeringens förslag i årets budgetproposition om stöd för lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet ett uttryck för detta. Samsynen mellan regeringen och bostadsutskottet i boendemiljöfrågorna har också inneburit att utskottets överväganden på området tagits som utgångspunkt för omfattande uppdrag till Boverket. Under år 1995 behandlade utskottet ett stort antal motionsyrkanden om miljöriktigt byggande och boende i vid bemärkelse (se bet. 1994/95:BoU18 samt 1995/96:BoU1). Utskottets överväganden resulterade i flera tillkännagivanden till regeringen om behovet av insatser inom olika områden. Regeringen har därefter givit Boverket i uppdrag att genomföra ett brett upplagt arbete med bl.a. den inriktning som utskottet förordat. Resultaten av regeringsuppdragen kommer att slutredovisas i mars 1998. Bland de frågor som behandlas av Boverket finns exempelvis flertalet av de frågor som diskuteras i partimotionen 1997/98:Bo203 (c). Vad gäller övriga motionsyrkanden kan utskottet lämna följande kortfattade kommentarer. Enligt vad som anförs i budgetpropositionen (utgiftsområde 9) avser regeringen att under våren 1998 underställa riksdagen ett förslag till nationellt handlingsprogram baserat på Miljöhälsoutredningens förslag. Folkhälsoinstitutet har i förberedelsearbetet inför Innemiljöåret engagerat ett stort antal myndigheter, däribland Boverket och Barnombudsmannen. Det får förutsättas att frågor om barns innemiljö ges stor uppmärksamhet i detta sammanhang. För detta talar att flera av de engagerade myndigheterna i sitt arbete redan tidigare i stor utsträckning uppmärksammat frågor om barnens bostads-, skol- och daghemsmiljö. Detta gäller inte minst Folkhälsoinstitutet och Boverket. Förslagen i kd-motionen om att sanering och ombyggnad av skollokaler bör ges hög prioritet överenstämmer med utskottets syn på frågan. Flera olika statliga stöd under de senaste åren har också haft denna inriktning. Förslaget i mp-motionen om ett fullskaleförsök med byggande av en ekologisk stad är intressant och tankeväckande. Möjligheterna att i dagens läge med omfattande problem på bygg- och bostadsmarknaden finna byggherrar och finansiering för ett projekt i denna storleksordning måste dock anses vara starkt begränsade. De förslag om sysselsättningsskapande satsningar med ekologisk inriktning inom byggsektorn som förs fram i s-motioner sammanfaller till stor del med den av regeringen förordade inriktningen av stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Avsikten är att insatser i s.k. miljonprogramsområden kommer att ges en prioriterad ställning vid fördelning av stödet. Det kan vidare förväntas att investeringssatsningarna kommer att ge ett betydande tillskott av arbetstillfällen inom byggsektorn. Det anförda innebär sammanfattningsvis att utskottet anser att tillräckliga skäl inte nu föreligger för riksdagen att ställa sig bakom de i motionerna förordade tillkännagivandena. Flertalet frågor kommer att uppmärksammas utan ytterligare initiativ från riksdagen i dagsläget. Det finns givetvis även vad gäller frågor om miljöaspekter på byggande och boende skäl att avvakta förslagen i den bostadspolitiska propositionen. Därutöver kommer slutredovisningen av Boverkets ovan nämnda uppdrag i början av nästa år ge underlag för fortsatta överväganden. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1997/98:Bo201 (s), 1997/98:Bo203 (c) yrkande 2, 1997/98:Bo228 (mp), 1997/98:Bo512 (s), 1997/98:Bo513 (s), 1997/98:Bo539 (c) yrkande 2, 1997/98:So801 (c) yrkande 11 samt 1997/98:Ub256 (kd) yrkandena 3 och 4 kan avstyrkas.
Åtgärder mot boendesegregation m.m. I sex motioner som väckts under årets allmänna motionstid och som hänvisats till bostadsutskottet förs fram förslag till åtgärder som syftar till att med bostadspolitiskt inriktade åtgärder motverka boendesegregation och förbättra boendemiljön. Problembeskrivningen i motionerna visar många gemensamma drag. I motionerna diskuteras bl.a. frågor om brister i det offentliga och kommersiella serviceutbudet, enahanda och slitna bostadsmiljöer, men även språkproblem, brister i utbildningen, social utslagning och diskriminerande behandling i olika avseenden. Motionsförslagen innebär i korthet följande. Enligt Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 8 är en satsning på utsatta bostadsområden i enlighet med det förslag som bostadspolitiska utredningen lagt fram angelägen, men långt ifrån tillräcklig. Kompletterande insatser inom andra politikområden måste enligt motionen därför till. Även i motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 12 förs ett motsvarande förslag fram. En förutsättning anges dock vara att åtgärderna bygger på en strategi för hur berörda bostadsområden skall byggas om. För att bryta segregationen fordras enligt motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 1 åtgärder som leder till delaktighet och inflytande för de boende. Dessutom fordras enligt motionen riktade insatser som leder till företagsetableringar och till ökad sysselsättning. De åtgärder som hittills vidtagits för att komma till rätta med problemen i utsatta bostadsområden är enligt motion 1997/98:Bo225 (c) inte tillräckliga. De behöver därför kompletteras med insatser som leder till ett decentraliserat beslutsfattande som ger makt, inflytande och ansvar för de boende. Ett ökat lokalt inflytandet som en väg att bryta segregationen i utsatta bostadsområden förordas också i motionerna 1997/98:Bo523 (c) yrkande 5 samt 1997/98: Bo539 (c) yrkande 15. Hittillsvarande insatser för att motverka segregation har enligt Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo231 yrkande 5 varit otillräckliga. Ytterligare insatser, bl.a. i enlighet med vad bostadspolitiska utredningen föreslagit, måste därför till. Dessutom förordas att definitionen av vad som är ett utsatt bostadsområde skall förstärkas så att det klart framgår att det i första hand är en klassfråga och inte en etnisk fråga. Med anledning av vad som i motionerna förordats om utsatta bostadsområden och om åtgärder för att motverka boendesegregation vill utskottet anföra följande. Regeringen har tidigare i höst, genom proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik, förelagt riksdagen ett förslag till mål och inriktning av den framtida integrationspolitiken. Utan att några förslag läggs fram redovisar regeringen i propositionen också sin bedömning av situationen och behovet av åtgärder i utsatta bostadsområden. Propositionen har hänvisats till socialförsäkringsutskottet som berett bl.a. bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över densamma jämte vissa motioner. I sitt yttrande (1997/98:BoU2y) anför bostadsutskottet bl.a. följande.
Till grund för ställningstagandena i såväl proposition som motioner ligger att Sverige i dag har ett segregerat boende. Förslagen utgår i första hand från problemen i vissa bostadsområden där befolkningssammansättningen är sådan att ett segregationsmönster har uppstått. Segregationen kan ha både sociala, ekonomiska och etniska orsaker. Det segregerade boendet har dock under senare år fått en alltmer etnisk dimension. Ofta är det fråga om bostadsområden i utkanten av större städer där andelen invandrare är hög. I dessa områden förekommer också en överrepresentation av bl.a. ensamstående föräldrar, arbetslösa och personer med sociala problem. Sammantaget har detta lett till att dessa bostadsområden i betydande utsträckning präglas av hög arbetslöshet, låga inkomstnivåer, högt socialbidragsberoende, höga ohälsotal och hög sjukfrånvaro m.m. De problem som finns i de nu aktuella bostadsområdena har uppmärksammats under en lång tid. Trots detta har de åtgärder som satts in oftast inte haft tillräcklig effekt för att bryta en negativ utveckling mot ökad segregation och en koncentration av olika former av ekonomiska och sociala problem till vissa utsatta bostadsområden. Olika insatser för att förbättra situationen har visserligen vidtagits såväl inom bostadspolitikens ram som inom andra samhällssektorer, men de har uppenbarligen sällan varit tillräckliga. En bidragande orsak till detta kan vara att åtgärderna inte varit nog samordnade, inte ingått i en samlad strategi för ett bostadsområde med problem eller inte upplevts som relevanta av de boende. En stor majoritet i bostadsutskottet (s, c, fp, v, mp, kd) har också vid flera tillfällen (senast bet. 1996/97:BoU1 s. 26-29) uttalat sig för vikten av att söka lösningar på problemen som utgår från en samlad politik som även tar fasta på de förutsättningar som gäller för varje enskilt bostadsområde. Särskilt angeläget har det enligt utskottet varit att understödja de positiva initiativ som redan tagits i de områden som i övrigt har de största problemen. Det synes sålunda föreligga en bred politisk enighet vad gäller både nödvändigheten av att bryta en negativ utveckling i vissa bostadsområden och vikten av att såväl staten som kommunerna tar sitt ansvar för de åtgärder som bedöms vara nödvändiga. Det är mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstaganden värdefullt att det nu läggs fram ett förslag som avser den samlade integrationspolitiken. Också i flertalet av de nu aktuella motionerna är utgångspunkten att de insatser som görs skall ingå som en del i ett större sammanhang. Utskottet delar denna uppfattning. Som utskottet tidigare framhållit är en helhetssyn som syftar till att åstadkomma en samverkan mellan alla samhällssektorer en förutsättning för att insatser på enskilda politikområden skall svara mot de uppsatta övergripande målen. För att de bostadspolitiska åtgärderna skall leda till minskad segregation och ökad integration måste de sålunda ha stöd i insatser på en rad andra områden. Samtidigt är naturligtvis bostadspolitiskt motiverade insatser i sig en viktig del i integrationssträvandena. En väg att bryta den pågående segregeringen är att på olika sätt verka för en upprustning av bostäder och bostadsmiljö i dessa områden. Åtgärder som enbart avser den fysiska miljön är dock inte tillräckliga. Som framhålls i flera av motionerna finns det dessutom behov av att på olika sätt öka de boendes reella inflytande. Det är viktigt att ta till vara den kraft som kan utvecklas ur det lokala engagemanget. Det är de boendes upplevelser och möjligheter till bestämmande som är den viktigaste faktorn för att få en förändring till stånd. Exempel på sådana åtgärder är de förändringar i skattelagstiftningen och hyresförhandlingslagen för att främja hyresgästernas självförvaltning som nyligen beslutats. Även insatser som riktar sig direkt till det enskilda hushållet spelar en i detta sammanhang viktig roll. Det innebär bl.a. att bostadsbidragen som ett viktigt bostadspolitiskt instrument måste vidmakthållas och förstärkas i den takt som samhällets resurser medger. Samlade bostadspolitiska insatser med den bredd och med den inriktning som utskottet nu med anslutning till flera av motionerna förordat bör enligt utskottets mening kunna utgöra ett av de viktigaste inslagen i strävandena att komma till rätta med problemen i dagens utsatta bostadsområden. Enligt bostadsutskottets mening bör dock inte de bostadspolitiska insatser som syftar till att motverka segregation ses isolerat från andra insatser inom bostadssektorn. Även om åtgärderna har det vällovliga syftet att förbättra integrationen måste de naturligtvis stå i samklang med de övergripande målen för bostadspolitiken. Utskottet vill erinra om att regeringen i budgetpropositionen aviserat sin avsikt att förelägga riksdagen en bostadspolitisk proposition. Det kan antas att flera av de förslag som den bostadspolitiska utredningen lagt fram kommer att behandlas i propositionen. Utredningen har bl.a. ägnat frågan om boendesegregation ett stort intresse. Det framstår enligt utskottets mening därför som mindre lämpligt att nu förorda vissa enskilda åtgärder före andra. Enligt utskottets mening bör ytterligare överväganden i hithörande frågor anstå i avvaktan på det aviserade förslaget. Vad en bred majoritet (s, c, fp, v, mp, kd) i utskottet för en kort tid sedan anfört om att den bostadspolitiska propositionen bör avvaktas innan ställning tas till vilka ytterligare åtgärder som erfordras för att komma till rätta med problemen i utsatta bostadsområden och för att motverka segregation står fast. Med det nu anförda får enligt utskottets mening partimotionerna 1997/98:Bo203 (c) yrkande 8 och 1997/98:Bo231 (v) yrkande 5 samt motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 1, 1997/98:Bo225 (c), 1997/98:Bo523 (c) yrkande 5 och 1997/98:Bo539 (c) yrkandena 12 och 15 till stor del anses vara tillgodosedda. Det kan också konstateras att företrädarna för de partier som står bakom dessa motioner även står eniga bakom den bostadspolitiska utredningens förslag till åtgärder mot boendesegregation.
Ungdomars boende De särskilda frågor som har samband med ungdomars bostadsbehov tas upp i ett antal motioner. Gemensamt för flera av dessa motioner är att de tar sin utgångspunkt i en beskrivning av ungdomars svårigheter att komma in på bostadsmarknaden. En stor grupp ungdomar bor kvar i föräldrahemmet trots att man hellre önskar ett eget boende. Skälen till att ungdomarna bor kvar anses främst vara begränsade ekonomiska resurser och bristande tillgång på lämpliga bostäder. Mot bl.a. denna bakgrund redovisas ett antal förslag om åtgärder för att förbättra villkoren för ungdomar på bostadsmarknaden. I motion 1997/98:Bo204 (s) diskuteras en rad olika åtgärder som enligt motionärerna skulle förbättra situationen såväl för ungdomar som för övriga grupper. Bland önskvärda statliga insatser nämns en förstärkning av bostadsbidragen och skattebefrielse av egna insatser genom självförvaltning. Vidare anser motionärerna att kommunerna bör sänka sina avgifter och att byggföretagen bör pressa kostnaderna. I övrigt efterfrågas en satsning på ökad valfrihet vad gäller standard och servicenivå samt mer individuellt utformade hyreslägenheter. Övervägandena i motionen föreslås ges regeringen till känna. Även i motion 1997/98:Bo219 (s) föreslås flera olika åtgärder i syfte att förbättra villkoren för ungdomars boende. Riksdagen föreslås göra tillkännagivanden i följande frågor. En förbättrad uppsamling och bearbetning av statistik som belyser ungdomars bostadssituation behövs - yrkande 1. Åtgärder bör vidtas för att underlätta för ungdomar att bygga sina egna hem - yrkande 2. En regional syn på bostadsmarknaden bör ligga till grund för samhällets planering och prioriteringar - yrkande 4. En diskussion bör inledas om hur en generationsväxling på bostadsmarknaden kan genomföras - yrkande 5. I den sistnämnda frågan förordar motionärerna att en viss del av bostadsbeståndet ?öronmärks? för ungdomsboende. Riksdagen bör enligt ett förslag i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 14 ge regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att öka utbudet av ungdomsbostäder. Enligt motionärerna bör ungdomar ges ökade möjligheter att delta i planering, byggande och förvaltning. I motion 1997/98:Bo215 (s) hänvisas till det tillfälliga investeringsstöd på 10 % som t.o.m. år 1999 kan utgå för byggande av studentbostäder (se SFS 1996:1371). Motionärerna anser att ett investeringsstöd behövs för att främja tillkomsten av bostäder även för andra kategorier ungdomar än studenter. Centerpartiet föreslår i sin utbildningspolitiska partimotion 1997/98: Ub810 yrkande 4 att krav på planering för studenternas ökade bostadsbehov bör ställas på berörda parter i samband med att antalet utbildningsplatser vid högskolor och universitet ökar kraftigt. Motionärerna föreslår att detta ges regeringen till känna. Utskottet vill anföra följande. Den bostadspolitiska utredningen har i sitt slutbetänkande tagit upp frågor om ungdomars boende. De överväganden som utredningen redovisar sammanfaller till stora delar med de frågor som tas upp i de nu aktuella motionerna. En bred politisk samsyn råder således vad gäller behovet att särskilt beakta ungdomars önskemål och behov på bostadsmarknaden. Olika åtgärder har också vidtagits i detta syfte. Exempelvis kan som ovan nämnts ett stöd utgå till studentbostäder. Vidare kan nämnas att Boverket har ett uppdrag från regeringen att samla, utvärdera och aktivt sprida erfarenheter och nya idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder. En idéskrift i ämnet har nyligen publicerats (Boverkets rapport 1997:3) och verket genomför för närvarande en tävling för kommuner, fastighetsägare och hustillverkare att i samarbete med ungdomar utforma förslag till åtgärder för att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden. Det kan således konstateras att flertalet av de frågor som tagits upp i motionerna är uppmärksammade i olika sammanhang. Det kan förväntas att regeringen redovisar sin syn på hur ungdomarnas särskilda problem på bostadsmarknaden bör hanteras i den bostadspolitiska propositionen. Som framhållits av motionärerna bör givetvis hela ungdomsgruppens och inte enbart studenternas bostadsbehov uppmärksammas i detta sammanhang. Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att vidare överväganden i frågan bör kunna anstå i avvaktan på den bostadspolitiska propositionen. Av detta skäl avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Bo204 (s), 1997/98: Bo215 (s), 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 14, 1997/98:Bo219 (s) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 1997/98:Ub810 (c) yrkande 4.
Bostadsfinansieringen på längre sikt Utskottet har ovan tagit ställning till förslag om bostadsfinansieringen till den del de avser åtgärder som kan påverka budgeten för år 1998. I detta avsnitt skall behandlas sådana förslag som avser åtgärder på längre sikt eller mer principiella ställningstaganden avseende det statliga ansvaret för bostadsfinansieringsfrågorna. I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 2 föreslås att riksdagen beslutar om en snabbare avveckling av de äldre räntesubventionerna parallellt med en sänkning av fastighetsskatten. Yrkandet innebär att takten i räntebidragsavtrappningen för fastigheter byggda före år 1993 ökar. För fastigheter i det s.k. Danellsystemet föreslås räntesubventionerna helt upphöra när bidragsnivån nått ned till 30 %. Samtidigt befrias dessa fastigheter från fastighetsskatt. I motionens yrkande 3 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande med innebörden att för bostäder som nyproduceras fr.o.m. år 1999 bör varken subventioner eller fastighetsskatt utgå. Även i motion 1997/98:B218 (kd) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande med innebörden att räntebidragssystemet på sikt bör avvecklas. Motionärerna ifrågasätter det generella stödet till bostadsproduktionen och förordar i stället ett selektivt system med riktade bidrag till stora hushåll med barn. Centerpartiet tar i sin partimotion 1997/98:Bo203 upp flera frågor om förändrade villkor för bostadsfinansieringen och föreslår riksdagen att göra tillkännagivanden i enlighet med förslagen. I motionen riktas kritik mot det nuvarande räntebidragssystemet som enligt motionärerna medverkat till en högkostnadssituation för såväl staten som de enskilda hyresgästerna. Motionärerna föreslår vad gäller nyproduktionen att räntebidragssystemet ersätts av ett system med investeringsbidrag (yrkande 3). Investeringsbidragets storlek föreslås bli konjunkturberoende och bidragsgivningen förutsätts kunna rambegränsas. För fastigheter som redan erhåller subventioner enligt Danellsy- stemet föreslås att bidragsnivån efter det att fastigheten nått 30-procents- nivån årligen sänks med en procentenhet. Vidare föreslås i motionens yrkande 9 att en snabbare avskrivningstakt bör få tillämpas för bostadsfastigheter i skattesammanhang. Den i dag normalt tillämpade nivån på 2 % årligt värdeminskningsavdrag föreslås höjas till 3 %. I detta sammanhang skall också motionens yrkande 11 behandlas som innebär att riksdagen bör uttala sitt stöd för de förslag angående statlig kreditgaranti som den bostadspolitiska utredningen lagt fram i sitt slutbetänkande (SOU 1996:156). Miljöpartiet föreslår i partimotion 1997/98:Kr270 yrkande 43 att riksdagen bör fatta ett principbeslut med innebörden att minst 1 % av den totala inve- steringskostnaden avsätts till estetisk utsmyckning. Kravet föreslås gälla vid byggande av såväl bostäder som infrastrukturanläggningar och lokaler i den mån investeringarna ges någon form av statligt stöd. I två motioner föreslås åtgärder särskilt inriktade på den del av bostadsbeståndet som under de senaste åren drabbats av ekonomiska problem. Enligt motion 1997/98:Bo217 (s) föreligger ett stort behov att sänka boendekostnaderna i de s.k. krisårgångarna, dvs. bostäder byggda runt år 1990. Motionärerna anser att riksdagen bör uppmana regeringen att i arbetet med den bostadspolitiska propositionen beakta att en långsammare avtrappning av räntebidragen och ett uppskov med infasningen i fastighetsskattesystemet skulle ge lindring för drabbade hushåll i detta bostadsbestånd. I motion 1997/98:Bo223 (s) föreslås att en utredning genomförs om ett regionalt system för att täcka en del av de kostnader som vissa bostadföretag har för tomma lägenheter. Systemet skulle enligt motionärerna kunna utformas så att samtliga bostadsföretag i en region avsätter pengar till en gemensam fond. När det uppstår tomma lägenheter skulle fonden kunna träda in och betala exempelvis halva hyreskostnaden. Bostadsutskottet har i olika sammanhang redovisat sin principiella inställning i flera av de frågor som tas upp i de ovan återgivna motionerna. Det gäller exempelvis frågor om sambanden mellan statens stöd genom räntebidrag och fastighetsskattenivån. Utskottet anser emellertid att det inte finns skäl att nu, när en bostadpolitisk proposition är nära förestående, utveckla sin syn på dessa frågor. Det finns anledning att avvakta regeringens konkreta förslag om bostadsfinansieringen på längre sikt och föra den vidare diskussionen med dessa förslag som utgångspunkt. Den bostadspolitiska utredningen redovisade i sitt slutbetänkande förslag i ett flertal frågor med betydelse för den framtida bostadsfinansieringen. Utskottet kan bl.a. konstatera att de tre yrkanden i Centerpartiets partimotion som tagits upp här i huvudsak sammanfaller med de förslag som utredningen i bred politisk enighet förde fram. Även den fråga om satsningar på estetisk utsmyckning som tas upp i Miljöpartiets partimotion behandlades i utredningens slutbetänkande. Det får således anses givet att regeringen i arbetet med den kommande propositionen överväger de aktualiserade frågorna och i förekommande fall lämnar förslag till riksdagsbeslut. Utskottet förutsätter vidare att övervägandena och förslagen i propositionen kommer att omfatta frågor om förutsättningarna för bostadsfinansieringen såväl för bostadsbeståndet som för nyproduktionen. Detta torde innebära att ett bättre underlag kommer att föreligga för att ta ställning till förslag om åtgärder med betydelse för bl.a. de bostadsföretag som under de senaste åren drabbats av ekonomiska svårigheter. Det anförda innebär att utskottet anser att riksdagens ställningstagande till de aktuella motionsförslagen bör kunna anstå i avvaktan på regeringens förslag i frågan. Av detta skäl avstyrker utskottet partimotionerna 1997/98:Bo202 (m) yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Kr270 (mp) yrkande 43 och motionerna 1997/98:Bo203 (c) yrkandena 3, 9 och 11, 1997/98:Bo217 (s), 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 7 samt 1997/98:Bo223 (s).
Bosparande Förslag om införande av ett bosparsystem lämnas i tre motioner. Sparandet till egen bostad bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 21 stimuleras. Utöver de fördelar ett bosparande innebär för det enskilda hushållet vid förvärv av en bostad ger det enligt motionen en stabilisering av bostadsmarknaden. Ett bosparande som bygger på ett system med statlig kreditgaranti bör därför införas i enlighet med det förslag som lades fram i betänkandet (SOU 1994:121) Bosparande. Det är enligt motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 8 viktigt att lära ungdomar bospara. Enligt motionen bör det därför övervägas om ungdomsbosparandet kan utvecklas för att bli mera attraktivt och kanske övergå till ett allmänt bosparande utan åldersgräns. Ett i detta sammanhang intressant alternativ anges vara det förslag till bosparsystem som lagts fram av Bofrämjandet och som bygger på den tyska ordningen med särskilda bosparkassor. Även i motion 1997/98:Bo220 (c) förordas att ett bosparande efter tysk förebild skall införas. Enligt motionen skulle ett premierat bosparande bl.a. minska behovet av det generella stödet till boendet och på sikt medverka till att sänka fastighetsskatten. Utmärkande för den svenska bostadsmarknaden har under en lång tid varit att bostadsinvesteringar till helt övervägande del finansierats med lånat kapital. Behovet av en ökad egen insats har dock uppmärksammats allt mer. Den föregående regeringen tillsatte en utredning om ett nytt statligt premierat bosparsystem. Utredningen har redovisat sina förslag i betänkandet Bosparande (SOU 1994:121). Förslagen innebär i korthet att sparandet kopplas till ett statligt kreditgarantisystem för förvärv av småhus eller bostadsrätt. Frågan om bosparande har också behandlats av den bostadspolitiska utredningen. Enligt utredningen har det inte kunnat visas att statliga sparpremier leder till ett ökat nysparande. Något förslag om sparstimulanser förs därför inte fram i utredningens slutbetänkande. Däremot förordar utredningen att bl.a. konsumentskyddet för spararna stärks. I övrigt bör det enligt utredningen lämnas åt kreditmarknadens aktörer att i eget intresse informera om och marknadsföra bosparande liksom att premiera spararna. Det kan förutsättas att även frågan om bosparande kommer att övervägas i arbetet med den bostadspolitiska propositionen. Förslagen i partimotionen 1997/98:Bo202 (m) yrkande 21 samt motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 8 och 1997/98:Bo220 (c) avstyrks.
Bostadsbidragen på längre sikt Utskottet har ovan behandlat förslag som avser reglerna för bostadsbidragen för år 1998 och det anslagsbehov som kan beräknas för detta år. I flera motioner läggs fram förslag som avser utformningen av bostadsbidragen på något längre sikt. Förslagen avser såväl en mera genomgripande reformering av bostadsbidragen som enskildheter i dagens bidragssystem. I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 9 förordas att bostadsbidragen skall samordnas med övriga socialpolitiska åtgärder. Enligt motionen ger en sådan samordning en helhetssyn på den ekonomiska situationen för de berörda som är eftersträvansvärd. Samtidigt förbättras enligt förslaget förutsättningarna för att på sikt växla dagens bidrag mot sänkta skatter. Även förslaget i motion 1997/98:Bo227 (m) yrkande 6 har anknytning till förslaget i partimotionen. Enligt motionen bör bostadsbidragen ersättas med ett system med avdrag på skatten. Ungdomsbostadsbidraget är enligt motion 1997/98:Bo219 (s) ett mycket träffsäkert stöd. Det bör enligt motionens yrkande 3 därför ges regeringen till känna att bidragen måste finnas kvar även i framtiden. Enligt motion 1997/98:Bo226 (s) har föräldraansvaret i dag i praktiken utsträckts till att omfatta också barn som är myndiga och gått ut gymnasiet men som bor hemma. Mot bakgrund härav förordas att en översyn görs av reglerna för bostadsbidragen så att stödet tillfaller dem som har störst behov. Höjda bostadsbidrag var enligt Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 (v) yrkande 4 en förutsättning för skattereformen. När nu värnskatten försvinner bör bostadsbidragen enligt motionen därför höjas. Med anledning av vad som i motionerna föreslagits om utformningen av bostadsbidragen på längre sikt vill utskottet anföra följande. I och med ingången av år 1997 har, som framgår ovan, betydande ändringar gjorts i reglerna för bostadsbidragen. Även om förändringarna till stor del vidtagits av statsfinansiella skäl medför de i grunden att utgående bostadsbidrag får anses bli mera rättvisande. Till en betydande del uppkommer den beräknade besparingen genom att ett nytt system för inkomstprövning införs. Systemet innebär att ett preliminärt bidrag betalas ut som sedan justeras med hänsyn till den taxerade inkomsten för bidragsåret. I denna del innebär sålunda de nya reglerna ingenting annat än att bidragen anpassas till hushållets verkliga inkomst som den kommer till uttryck vid taxeringen. Samtidigt är de fulla effekterna av det nya inkomstprövningssystemet ännu inte kända. Som utskottet anfört ovan finns det därför anledning att även fortsättningsvis noggrant följa effekterna av de nya reglerna. Frågan får ny aktualitet när de slutliga bostadsbidragen för första gången fastställs i slutet av år 1998. Först vid denna tidpunkt blir det möjligt att på ett mera heltäckande sätt överblicka utfallet för bidragshushållen av de nya reglerna för bostadsbidragen. För att bostadsbidragen skall få en riktig utformning med avseende på de mål de är avsedda att uppfylla fordras att de fortlöpande ses över så att de kan anpassas till samhällsutvecklingen. Varje sådan översyn bör enligt utskottets mening grundas på att bostadsbidragen skall svara mot bostadspolitiska mål, dvs. de skall ge möjlighet för resurssvaga hushåll att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Utformningen av bostadsbidragen bör sålunda även fortsättningsvis vägledas av bostadspolitiska hänsyn. En väsentlig roll vid bestämningen av bostadsbidragen spelar naturligtvis utvecklingen av löner och boendekostnader. När det gäller boendekostnaderna påverkas dessa bl.a. av den allmänna prisutvecklingen, ränteläget och av förändringar i samhällets stöd till byggande och boende i övrigt. Det innebär enligt utskottets mening att den aviserade bostadspolitiska propositionen, som bl.a. kan förutsättas innehålla förslag om bostadsfinansieringens utformning, bör avvaktas innan ställning tas till bostadsbidragens framtida utformning. Partimotionerna 1997/98:Bo202 (m) yrkande 9 och 1997/98: Bo232 (v) yrkande 4 samt motionerna 1997/98:Bo219 (s) yrkande 3, 1997/98:Bo226 (s) och 1997/98:Bo227 (m) yrkande 6 avstyrks. För att förbättra bostadsbidragen för familjer som berörs av skilsmässor föreslås i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:So677 yrkande 9 att båda föräldrarna skall ges rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa. Till de föräldrar som inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad utgår den bostadsanknutna delen av bidraget till båda föräldrarna. Den icke bostadsanknutna delen, det s.k. särskilda bidraget, tillfaller dock endast den förälder hos vilken barnet är folkbokfört. Bostadsutskottet och riksdagen har tidigare vid flera tillfällen avvisat motionsförslag om att fullt bidrag skall utgå till båda föräldrarna (senast bet. 1996/97:BoU1 s. 35). Vad utskottet härvid anfört om att det inte finns tillräckliga skäl att ändra reglerna för bostadsbidrag vid skilsmässa står fast. Vänsterpartiets partimotion 1997/98: So677 yrkande 9 avstyrks med hänvisning härtill.
Byggnadsforskningens inriktning m.m. Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motionsyrkanden med förslag till prioritering av statens insatser på byggforskningens område. Det krävs enligt motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 ökad forskning om kvinnors roll i stads- och regionplanering. Enligt motionen har hittills i huvudsak männen bestämt inriktningen av forskningen kring samhällsplanering och boende. Ett helhetsperspektiv som också inkluderar kvinnors kunskaper och erfarenheter saknas därför. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen lyfts fram såväl i forskningen som i den praktiska verksamheten. En självklar strävan bör givetvis vara att såväl kvinnors som mäns behov och förutsättningar beaktas i all forskning där jämställdhetsaspekterna har relevans. Trots att de formella hindren för jämställdhet numera i stor utsträckning är undanröjda präglas fortfarande delar av vardagslivet ofta av förhållanden och strukturer som utgått från ett manligt perspektiv. Samtidigt kan utskottet konstatera att detta problem, åtminstone vad gäller frågor om fysisk planering, under senare tid ägnats allt större uppmärksamhet. Byggforskningsrådet stöder t.ex. flera projekt med inriktning mot kvinnoperspektiv på översiktlig planering. Under 1996 har dessutom en omfattande kunskapsöversikt avseende jämställdhetsaspekterna på fysisk planering och byggd miljö publicerats. Uppdraget har redovisats i en rapport från Boverket (1996:4). I rapporten föreslås bl.a. att kommunförsök med statligt stöd genomförs för att utveckla metoder som integrerar jämställdhet i fysisk planering och bebyggelseutformning. Detta förslag har även den bostadspolitiska utredningen ställt sig bakom. Med avseende på att de frågor som tas upp i motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 har aktualiserats hos regeringen genom såväl Boverkets rapport som bostadspolitiska utredningens ställningstagande får det förutsättas att behovet av ytterligare insatser för jämställdheten i den fysiska planeringen kommer att övervägas utan något riksdagens tillkännagivande därom. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till det anförda. Den koppling som finns mellan människors hälsa och stadsmiljöns estetiska utformning är enligt motion 1997/98:Bo539 (c) förbisedd. Senare tids forskning har enligt motionen dokumenterat ett påtagligt samband mellan miljöns gestaltning och vår hälsa. Ytterligare forskningsinsatser på området anges dock vara nödvändiga - yrkande 3. I motionen betonas dessutom grönyteforskningens strategiska betydelse för att uppnå en miljöanpassad stadsutveckling. Enligt motionen behöver kunskaperna fördjupas bl.a. om hur parker och natur kan bibehållas och utvecklas och vilken betydelse de har för människors hälsa - yrkande 10. Det är naturligtvis viktigt att byggforskningen ges en sådan inriktning att den täcker in så många aspekter på byggande och boende som möjligt. Det innebär bl.a. att byggforskningen kan behöva breddas och ges ett mera tvärvetenskapligt perspektiv. Ett forskningsprogram under rubriken ?Människor i byggd miljö? som ägnas åt människans grundläggande behov i miljön pågår också. Även om det inom programmet inte finns något enskilt projekt som gör en direkt koppling mellan boendemiljö och människors hälsa kan programmet enligt utskottet ses som ett första steg mot en forskning med den inriktning som förordas i motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 3. Vid Lantbruksuniversitetet pågår dessutom ett projekt med temat ?psykiska och psykosomatiska effekter av grönområden i städer?. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett ställa sig bakom förslaget i motionen, varför det avstyrks. Även det som ibland kallas ?grönyteforskning?, dvs. forskningen om grön- områden i den byggda miljön, är ett exempel på att det som ingår i begreppet byggforskning har breddats. Insikten om att det måste finnas tillgång till gröna ytor i våra städer och samhällen har funnits länge, men insikten om den stora vikt som dessa ?oaser? har för miljön och för vårt välbefinnande har successivt vuxit fram. Vid Lantbruksuniversitetet pågår också ett antal forskningsprojekt kring teman som ?grönstruktur och stadsutveckling? samt ?hur används parken??. Som redovisats ovan pågår dessutom ett projekt som avser att beskriva psykiska och psykosomatiska effekter av grönområden i städer. Resultatet av pågående forskningsinsatser bör avvaktas. Med det anförda avstyrks förslaget i motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 10.
Vissa övriga frågor Ökad konkurrens inom bygg- och bostadssektorn kan enligt Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 10 bidra till att sänka boendekostnaderna och öka effektiviteten. Det är enligt motionen därför angeläget att resultatet av byggkostnadsdelegationens förslag kan bidra till att sänka produktionskostnaderna. Om så inte blir fallet måste enligt motionen korrigerande åtgärder, t.ex. ändringar i konkurrenslagstiftningen, vidtas. Även i motion 1997/98:A203 (c) yrkande 8 förordas att konkurrenssituationen inom byggsektorn ses över. Enligt motionen bör det ske genom att en utredning tillsätts. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av konkurrens inom bygg- och bostadssektorn. Som framhålls i motionerna är en väl fungerande konkurrens en av förutsättningarna för effektivitet och prispress. Det är också mot denna bakgrund som det ingår i byggkostnadsdelegationens uppgifter att verka för en långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden. Inom delegationen pågår också planeringen av en utredning om bl.a. konkurrenssituationen på den svenska byggmarknaden. Den övergripande uppgiften för byggkostnadsdelegationen är att i samarbete med byggsektorns aktörer arbeta för långsiktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader för bostäder. Det innebär att delegationen även på en rad andra sätt skall initiera och främja åtgärder som leder till sänkta kostnader i bygg- och bostadssektorn. Som redovisats ovan har insatser med den inriktning som förordats i Centerpatiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 10 samt motion 1997/98: A203 (c) yrkande 8 redan initierats. Ett tillkännagivande i enlighet med motionsförslagen kan enligt utskottets mening därför inte anses erforderligt. Skattereduktion, s.k. ROT-avdrag, kan medges för byggnadsarbete på bostadshus. Riksdagen har nyligen fattat beslut om att förlänga möjligheten för sådant avdrag till att även omfatta år 1998. I Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 5 föreslås att det bör genomföras en utredning om ROT- avdragets effekter. Motionärerna själva gör bedömningen att ROT-avdraget hittills haft en positiv inverkan på byggbranschen och bl.a. bidragit till att begränsa användningen av s.k. svart arbetskraft. Utskottet delar motionärernas bedömning att ROT-avdraget hittills givit positiva effekter inom byggbranschen. Att även regeringen och riksdagen har denna uppfattning torde framgå av det nyligen fattade beslutet att förlänga möjligheten till ROT-avdrag. En tidigare genomförd utvärdering av 1993 års ROT- program, där ROT-avdrag ingick som en viktig del, bekräftar också denna bild. Utskottet har inte tillräckligt underlag att bedöma behovet av en ytterligare utvärdering av ROT-avdragets effekter men förutsätter att en sådan kan komma till stånd i lämpligt sammanhang även utan ett riksdagens tillkännagivande i frågan. Tillräckliga skäl att tillstyrka motion 1997/98: Bo203 (c) yrkande 5 kan inte anses föreligga. En förutsättning för en slagkraftig och effektiv bostadspolitik är enligt motion 1997/98:Bo213 (s) att samtliga ärenden som berör bostadsområdet samlas i ett departement. Den splittring av frågorna på flera olika departement som i dag finns gör det enligt motionen bl.a. svårt att få till stånd en samordning av bostadspolitikens generella och selektiva åtgärder. I mitten av 1970-talet samlades bostadsfrågorna i vid mening i ett bostadsdepartement. Vid årsskiftet 1991/92 avvecklades bostadsdepartementet och ärendena fördelades på sju olika departement. Denna splittring väckte kritik från många håll och inte minst från bygg- och bostadssektorn. Sedan en ny regering tillträdde hösten 1994 har dock arbetet i regeringens kansli bl.a. när det gäller bostadsfrågorna omorganiserats. Det innebär att i dag har frågor om bostadsfinansiering, byggforskning samt plan- och byggfrågor förts till Inrikesdepartementet. Trots att flera för bostadspolitiken väsentliga frågor sålunda sammanförts i ett departement ligger ansvaret för så viktiga frågor som bostadsbidragen samt hyres- och bostadsrättslagstiftningen i andra departement. Det kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav finnas anledning att överväga att ytterligare koncentrera handläggningen av de bostadspolitiska frågorna till ett statsråd och ett departement. En motsvarande samlad handläggning tillämpas sedan lång tid inom riksdagen. Även om det är regeringen som har att bestämma hur den vill organisera sitt arbete finns det enligt utskottets mening anledning att betona vikten av att i regeringsarbetet bostadsfrågorna ges en sammanhållen behandling. Som anförs i motion 1997/98:Bo213 (s) skapar en sådan ordning bättre förutsättningar för en effektiv bostadspolitik. Den omorganisation som gjordes år 1994 är enligt utskottets mening därför ett steg i rätt riktning. Genom att i ett andra steg ge inrikesministern ansvaret också för bl.a. bostadsbidrag och hyrespolitik skulle en sammanhållen organisation av bostadsfrågorna skapas liknande den som fanns i dåvarande bostadsdepartementet. Utskottet är dock med hänsyn till att frågan om regeringsarbetets organisation är en fråga för regeringen inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 1997/98:Bo213 (s) om ett riksdagens tillkännagivande till regeringen. Som en del i ett samlat förslag om informationstekniken förordas i Vän- sterpartiets partimotion 1997/98:T912 yrkande 8 att Boverket skall få i uppdrag att utreda informationsteknikens betydelse för byggsektorn. Enligt motionen kan tekniken användas bl.a. för att dokumentera det befintliga byggnadsbeståndet och för att rationalisera byggandet. Det är naturligtvis viktigt att modern teknik som IT kommer till användning inom byggsektorn. Frågan om en IT-utveckling inom byggsektorn har uppmärksammats av Boverket bl.a. genom inrättandet av en särskild tjänst med ansvar inom verket för sådana teknikfrågor. Samtidigt ökar användningen av IT- baserade system redan i dag inom bygg- och bosektorn. Det gäller t.ex. IT- baserade marknader för såväl nytt som begagnat byggmaterial och kommuner som har IT-dokumenterat sina byggbestånd ur bl.a. tillgänglighetssynpunkt. Utvecklingen inom området är mycket snabb och dynamisk. Uppbyggnaden av informationsstrukturerna måste enligt utskottets mening därför tillåtas ske stegvis och i huvudsak i decentraliserade former. Det måste därför anses som tveksamt om ett större samlat grepp ger ett sådant underlag för beslut om framtida satsningar som motionärerna eftersträvar. Det kan förutsättas att frågorna om IT-användningen inom bygg- och bosektorn kontinuerligt får nödvändig uppmärksamhet förutom av regeringen och Boverket också av övriga aktörer inom sektorn. Ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med förslaget i motion 1997/98:T912 (v) yrkande 8 kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav inte anses erforderligt.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 och med avslag på de i bilaga 1 upptagna motionerna dels antar de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till a. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor, b. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, c. lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län, d. lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället, dels godkänner vad i propositionen förordats om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus, dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20 miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet, dels godkänner vad i propositionen förordats om inriktning för de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet, dels bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska för- pliktelser innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under år 1999 och högst 1 000 000 000 kr under år 2000, dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad som i bilaga 2 angivits som utskottets förslag, res. 1 (fp) res. 2 (kd) 2. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo216 yrkande 2 samt 1997/98:Bo232 yrkande 1, res. 3 (mp) 3. beträffande höjning av garantiavgiften att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo224 yrkande 4, res. 4 (m) 4. beträffande beslutsunderlaget i budgetpropositionen att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo232 yrkandena 3 och 6, det sistnämnda yrkandet i motsvarande del, res. 5 (v) 5. beträffande målen för utgiftsområde 18 att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 godkänner vad i propositionen förordats om målet att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande, 6. beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 1, 1997/98: Bo203 yrkande 1, 1997/98:Bo206, 1997/98:Bo208, 1997/98:Bo212, 1997/98:Bo218 yrkande 3, 1997/98:Bo222, 1997/98:Bo229, 1997/98: Bo231 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Bo509, 1997/98:Bo523 yrkande 3 samt 1997/98:So805 yrkande 7, res. 6 (m) 7. beträffande fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:37 godkänner vad där förordats samt avslår motionerna 1997/98:Bo1, 1997/98:Bo2, 1997/98:Bo3, 1997/98:Bo4, 1997/98:Bo6, 1997/98:Bo7 och 1997/98: K529 yrkande 2, res. 7 (m, c, fp, kd) res. 8 (mp)
8. beträffande utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 22 och 1997/98:Sk734 yrkande 3, res. 9 (m) 9. beträffande vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo5, 1997/98:Bo207, 1997/98:Bo210, 1997/98:Bo230 och 1997/98:Bo232 yrkande 2, res. 10 (m) - motiv. res. 11 (fp, kd) - motiv. res. 12 (v) 10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo201, 1997/98:Bo203 yrkande 2, 1997/98:Bo228, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513, 1997/98: Bo539 yrkande 2, 1997/98:So801 yrkande 11 samt 1997/98:Ub256 yr-kandena 3 och 4, res. 13 (m) - motiv. res. 14 (c) res. 15 (mp) res. 16 (kd) 11. beträffande åtgärder för att motverka boendesegregation att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 8, 1997/98: Bo218 yrkande 1, 1997/98:Bo225, 1997/98:Bo231 yrkande 5, 1997/98:Bo523 yrkande 5 samt 1997/98:Bo539 yrkandena 12 och 15, res. 17 (m) - motiv. 12. beträffande ungdomars boende att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo204, 1997/98:Bo215, 1997/98:Bo218 yrkande 14, 1997/98:Bo219 yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 1997/98:Ub810 yrkande 4, res. 18 (m) - motiv. res. 19 (c) res. 20 (kd) 13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98: Bo218 yrkande 7, 1997/98:Bo223 samt 1997/98:Kr270 yrkande 43, res. 21 (m) res. 22 (c) res. 23 (mp) res. 24 (kd) 14. beträffande bosparande att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 21, 1997/98: Bo218 yrkande 8 samt 1997/98:Bo220, res. 25 (m) res. 26 (c, mp, kd)
15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 9, 1997/98: Bo219 yrkande 3, 1997/98:Bo226, 1997/98:Bo227 yrkande 6 samt 1997/98:Bo232 yrkande 4, res. 27 (m) res. 28 (v) 16. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen avslår motion 1997/98:So677 yrkande 9, res. 29 (v) 17. beträffande jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo523 yrkande 2, res. 30 (c, fp, v, mp) 18. beträffande boendemiljö och människors hälsa att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo539 yrkande 3, res. 31 (c) 19. beträffande forskningen om grönområden i den byggda miljön att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo539 yrkande 10, res. 32 (c) 20. beträffande konkurrens på byggmarknaden att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 10 samt 1997/98:A203 yrkande 8, res. 33 (c) 21. beträffande en utredning om ROT-avdragets effekter att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo203 yrkande 5, res. 34 (c) 22. beträffande ett bostadsdepartement att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo213, res. 35 (m, fp, kd) - motiv. 23. beträffande IT-utveckling inom byggsektorn att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 8.
Stockholm den 25 november 1997
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing1 (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson1 (m), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg1 (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren1 (m), Per Lager1 (mp), Ulf Björklund (kd), Carina Moberg (s) och Peter Weibull Bernström1 (m). 1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet under moment 1
Reservationer
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1) Erling Bager (fp) anser dels att utskottets yttrande vad gäller de nedan angivna avsnitten bort ha följande lydelse:
A 2 Räntebidrag vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Vad gäller? och slutar med ?motsvarande del?: Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1997/98:Fi510 (fp) om en besparing på räntbidragsanslaget. Inriktningen på erforderliga åtgärder bör vara sådan att besparingen främst tas ut i den del av bostadsbeståndet som gynnas av den sänkning av fastighetsskatten som samtidigt bör genomföras. Utskottets ställningstagande innebär att även övriga motionsförslag om besparingar på anslaget kan anses vara väl tillgodsedda. Vad utskottet anfört innebär att anslaget för Räntebidrag m.m. bör fastställas till ett belopp som är 2 000 miljoner lägre än vad regeringen förordat.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?I frågan? och slutar med ?12 miljoner kronor?: Utskottet instämmer i vad som anförs om behovet av åtgärder mot radon i bostäder i motion 1997/98:Bo536 (fp). Som framhålls i denna motion bör olika åtgärder vidtas för att öka aktiviteten på området. Det bör bl.a. prövas att införa ett system med intyg från kommunerna om att ett hus inte ligger i ett riskområde och inte är uppfört med ett radonavgivande material. Vidare bör krävas att kommunerna mer strikt tillämpar de gränser för sanitär olägenhet som Socialstyrelsen fastställt. Av största vikt är givetvis att de bostäder där höga radonhalter uppmätts snarast åtgärdas. Det statliga bidraget utgör en viktig och nödvändig stimulans för att påverka de berörda fastighetsägarna att vidta nödvändiga åtgärder. De förbättrade bidragsvillkor som gällde under den borgerliga regeringstiden resulterade i att antalet åtgärdade bostäder påtagligt ökade. För att åter öka saneringstakten bör bidragsvillkoren ändras i enlighet med förslaget i fp- motionen. Det maximala bidraget bör således återställas från 15 000 kr till den nivå som den tidigare regeringen införde, dvs. 25 000 kr. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 1997/98:Bo536 (fp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet gör vidare bedömningen att anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder med den ordning för bidragsverksamheten som förordats bör räknas upp med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i enlighet med förslagen i motionerna 1997/98:Bo536 (fp) och 1997/98:Fi510 (fp). Detta innebär att även vad i motion 1997/98:Bo216 (mp) förordats angående radonbidrag till viss del får anses vara tillgodosett.
A 10 Bostadsbidrag vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?De förändringar? och på s. 20 slutar med?om bostadsbidrag?: Förslaget i motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del om att minska anslaget till bostadsbidrag med 500 000 000 kr tillstyrks av utskottet. Som framhålls i motionen kan en besparing av denna storleksordning uppnås genom att försäkringskassorna tilldelas ytterligare resurser för att komma till rätta med missvisande eller felaktiga uppgifter som leder till att för höga bostadsbidrag betalas ut.
E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Bostads- utskottet vill? och på s. 28 slutar med ?3, 27 och 33?: Bostadsutskottet avstyrker regeringens förslag om det nya stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet i dess helhet. En rad invändningar kan riktas mot den föreslagna stödformen. Den riskerar att leda till en snedvridning av konkurrensen och den innebär ett slumpmässigt stöd till enskilda kommuner och företag. Invändningar kan också riktas mot den föreslagna beredningsordningen för stödet. Eftersom regeringen skall fördela stödet kan misstankar uppstå att även politiska överväganden väglett bidragsfördelningen. Vad utskottet anfört i denna fråga innebär således att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del samt 1997/98:Bo224 (m) yrkandena 8 och 9 avslår regeringsförslagen i denna del. Övriga motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt avstyrks.
Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18 vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Utskottets hittills? och på s. 30 slutar med ?yrkande 1?: Bostadsutskottet anser att starka skäl talar för förslaget i motion 1997/98:Bo536 (fp) att 300 miljoner kronor skall anslås till allergisanering i stället för att avsättas till s.k. ROT-avdrag. Utskottet kan dock med ett beklagande konstatera att riksdagen nyligen beslutat att bifalla regeringens förslag om en förlängning av ROT-avdraget till att gälla även under år 1998. Något ekonomiskt utrymme för ett allergisaneringsanslag finns därigenom inte längre. Det finns dock anledning att åter aktualisera frågan i annat sammanhang. Övriga motionsyrkanden om nya anslag avstyrks av utskottet. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo224 yrkandena 8 och 9, 1997/98:Bo536 yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 1997/98:Fi510 yrkande 3 och proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 samt med avslag på övriga i bilaga 1 upptagna motioner dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande besparingar på anslaget till räntebidrag för budgetåret 1998, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om radonbidrag, dels antar de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till a. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor, b. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, c. lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län, dels avslår det i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslaget till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället, dels godkänner vad i propositionen förordats om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus, dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20 miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet, dels inte godkänner vad i propositionen förordats om inriktning för de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet, dels inte lämnar regeringen det begärda bemyndigandet i fråga om ramanslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad som i bilaga 2 angivits som förslaget i reservation 1,
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1) Ulf Björklund (kd) anser dels att utskottets yttrande vad gäller de nedan angivna avsnitten bort ha följande lydelse:
A 2 Räntebidrag m.m. vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Vad gäller? och slutar med ?motsvarande del?: Bostadsutskottet instämmer i vad som i motion 1997/98:Bo218 (kd) anförs om bostadsfinansieringsfrågor. Det finns således starka skäl att ifrågasätta det generella stödet till bostadsproduktionen. På sikt bör systemet med räntebidrag avvecklas. Avvecklingen kan under budgetåret 1998 inledas genom en snabbare nedtrappning av räntebidraget med 1,5 miljarder kronor kombinerat med en sänkning av fastighetsskattenivån till 1,5 %. Den formella frågan om fastighetsskattenivån bereds inte i bostadsutskottet. Inom utskottets beredningsområde faller emellertid frågan om anslaget för Räntebidrag m.m. Utskottet tillstyrker, med hänvisning till det ovan anförda, anslagsförslaget i kd-motionen och avstyrker regeringens förslag. Anslaget bör således för budgetåret 1998 fastställas till ett belopp som är 1 500 miljoner kronor lägre än vad regeringen förordat. Utskottets ställningstagande innebär att även motionsförslag (m) respektive (fp) om besparingar på räntebidragen till stor del får anses vara tillgodosedda.
A 10 Bostadsbidrag vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?De förändringar? och på s. 20 slutar med?om bostadsbidrag?: Bostadsbidragen är fördelningspolitiskt sett det mest effektiva sättet att tillförsäkra också lågavlönade, barnfamiljer och studenter en rimlig bostadsstandard. Den målsättning som satts upp för bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna efterfråga en bostad där varje barn har ett eget rum - ligger i princip fast. De besparingar som beslutats dels år 1995, dels år 1996 har emellertid inneburit ett trendbrott när det gäller stödet till barnfamiljerna. Tillsammans med övriga besparingar som drabbar barnfamiljerna får försämringarna i bostadsbidragen katastrofala följder för många familjer. Totalt drabbas vissa hushåll av bidragsminskningar på 2 000 kr per månad. Framför allt är det två av de ändringar i bidragsreglerna som trätt i kraft fr.o.m. 1997 som drabbar barnfamiljerna. Det gäller dels införandet av individuella inkomstgränser, dels begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan. I enlighet med förslaget i motion 1997/98:Bo218 (kd) bör därför den samlade familjeinkomsten ånyo läggas till grund för bostadsbidraget. Dessutom bör de ytgränser som i dag gäller för oreducerat bidrag höjas med 10 m2 för alla hushållstyper. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en vidgning av kretsen bidragsberättigade till att omfatta homosexuella sambor. Bostadsutskottet och riksdagen har tidigare uttalat att kretsen bostadsbidragsberättigade bör omfatta personer som bor tillsammans och har hushållsgemenskap oavsett samlevnadsform. Med avseende härpå måste den nu föreslagna utvidgningen anses alltför snäv. Dessutom har en sittande utredning till uppgift att överväga hur den av bostadsutskottet förordade vidgningen av bostadsbidragskretsen skall kunna åstadkommas. Ett beslut i denna fråga bör enligt utskottets mening därför anstå i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete. I enlighet med förslaget i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 11 bör sålunda regeringens förslag avslås i denna del. Även förslaget till ändring i bostadsbidragslagen bör avslås. Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkandena 9, 10 och 16. Regeringens förslag avstyrks. I den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda genom utskottets ställningstaganden avstyrks de av utskottet. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo218 yrkandena 9-11 och 16 samt proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 och med avslag på övriga i bilaga 1 upptagna motioner dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande besparingar på anslaget till räntebidrag för budgetåret 1998, dels avslår de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till a. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor, b. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, dels antar de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till a. lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län, b. lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället, dels godkänner vad i propositionen förordats om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus, dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20 miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet, dels godkänner vad i propositionen förordats om inriktning för de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet, dels bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska förpliktelser innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under år 1999 och högst 1 000 000 000 kr under år 2000, dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad som i bilaga 2 angivits som förslaget i reservation 2,
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2) Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse: Som framhålls i Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 är det angeläget med en fortsatt allergisanering som också kan slutföras i samtliga daghem, skolor, bostäder och andra lokaler som i dag har en undermålig inomhusmiljö. På samma sätt är det viktigt att radonsanering genomförs i de bostäder m.m. där radonhalten är för hög. De insatser på detta område som förordats för år 1998 måste enligt utskottets mening därför följs upp också under budgetåren 1999 och 2000. Hur arbetet skall bedrivas åren därefter får övervägas när resultaten av de nu förordade åtgärderna kan överblickas. Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening 300 miljoner kronor anvisas över ett nytt anslag till bidrag till allergisanering för vart och ett av budgetåren 1999 och 2000. För samma budgetår bör till bidrag till radonsanering anvisas 22 miljoner kronor, dvs. 10 miljoner kronor mer än vad regeringen beräknat. Vad utskottet nu med anslutning till Miljöpartiets partimotion 1997/98: Bo216 yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 1 av-styrks i den mån det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet nu anfört. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo216 yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:Bo232 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Höjning av garantiavgiften (mom. 3) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ?I denna? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas bedömning att kostnaderna för även de äldre garantierna i högre utsträckning bör kunna finansieras genom en höjning av garantiavgiften för dessa. Förslaget i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 4 tillstyrks således. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande höjning av garantiavgiften att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo224 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Beslutsunderlaget i budgetpropositionen (mom. 4) Owe Hellberg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ?Bostads- utskottet har? och på s. 32 slutar med ?ytterligare åtgärd? bort ha följande lydelse: Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot beslutsunderlaget i budgetpropositionen som förs fram i Vänsterpartiets partimotion. Det är inte rimligt att riksdagen underställs en proposition där det finns stora brister i redovisningen av olika anslag. Under anslaget Räntebidrag är det exempelvis ur propositionen näst intill omöjligt att utläsa hur regeringen menar att olika sparbeting skall uppfyllas. I fråga om anslaget till Lantmäteriverket redovisas inte alls hur en föreslagen besparing skall genomföras och vilka konsekvenser detta får för verksamheten. Utskottet anser att bristerna bör påtalas för regeringen och att det bör framföras ett krav på att bättre underlag för riksdagens beslut redovisas i fortsättningen. Detta bör riksdagen med anledning av förslagen i motion 1997/98: Bo232 (v) ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande beslutsunderlaget i budgetpropositionen att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo232 yrkandena 3 och 6, det sistnämnda yrkandet i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 6) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?Även om?och på s. 36 slutar med ?av utskottet? bort ha följande lydelse: Bostadsmarknaden har under lång tid utmärkts av omfattande regleringar, långtgående subventionssystem och en uttalad politisk styrning. Effekterna av denna politik framträder i dag också med all önskvärd tydlighet i form av höga boendekostnader, ett extremt lågt nybyggande, obalanser på bostadsmarknaden, en växande illegal marknad för hyreskontrakt och en tilltagande segregation. Det är därför nu hög tid att dra lärdom av de gångna årens bostadspolitiska misstag och forma en ny och långsiktigt hållbar bostadspolitik där den boende ställs i centrum. Den framtida bostadspolitiken bör, som framhålls i Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202, i stället grundas på valfrihet och syfta till ett bra boende till en så låg kostnad som möjligt. Det innebär att boendet bör utvecklas utifrån människors egna önskemål och vilja i stället för politiska planer. Utvecklingen måste gå i riktning mot fasta och stabila spelregler och ett marknadsekonomiskt funktionssätt där bostadsutbudet styrs av efterfrågan i stället för av politiska regleringar. Som ett led i strävandena att nå de nu i korthet relaterade bostadspolitiska målen bör bl.a. - bostadssubventionerna avvecklas i takt med att fastighetsskatten tas bort, - ett bosparsystem införas, - tomträttsinstitutet avskaffas, - bostadsrättens ställning stärkas, - ägarlägenheter införas, - det ursprungliga bruksvärdessystemet återupprättas, - kommunernas roll begränsas samt - det kommunala ägandet av bostadsföretag avvecklas. Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 1 anfört om bostadspolitikens utformning och inriktning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo202 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 1, 1997/98:Bo206, 1997/98:Bo208, 1997/98:Bo212, 1997/98:Bo218 yrkande 3, 1997/98: Bo222, 1997/98:Bo229, 1997/98: Bo231 yrkandena 1 och 2, 1997/98: Bo509, 1997/98:Bo523 yrkande 3 samt 1997/98:So805 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag (mom. 7) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Inga Berggren (m), Ulf Björklund (kd) och Peter Weibull Bernström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som utskottet? och på s. 39 slutar med ?bör avskaffas? bort ha följande lydelse: I en reservation (m, c, fp, kd) till betänkandet 1996/97:BoU7 i vilket de nu gällande överlåtelsereglerna behandlades anfördes följande.
Det råder förvisso delade meningar om de allmännyttiga bostadsföretagens nuvarande och framtida roll som ett instrument för bostadspolitiken. I de motioner från (m), (fp), (c) och (kd) i vilka yrkas avslag på regeringens förslag finns emellertid en bred samsyn på ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna när det gäller de kommunala bostadsföretagen. Utskottet vill punktvis redovisa motiven i motionerna på följande sätt. Ett genomförande av regeringens förslag innebär -att kommunala bostadsföretag diskrimineras och inte tillåts verka på samma villkor som privata, -att hyresgästerna hos de kommunala bostadsföretagen kommer i en sämre position än hyresgästerna hos privata bostadsföretag om de allmännyttiga bostadsföretagen förlorar sitt räntestöd, -ett faktiskt intrång i det kommunala självstyret, -att ombildning från hyresrätt till bostadsrätt försvåras eller förhindras, -att nödvändiga och väl motiverade omstruktureringar av de kommunala bostadsföretagen inte kommer att kunna genomföras.
Att regeringen och motionärerna har helt olika syn på var och av vem besluten om en eventuell omstrukturering av de allmännyttiga bostadsföretagen skall fattas torde stå helt klart. Utskottet finner det liksom motionärerna naturligt att besluten fattas av ägarna till dessa företag, nämligen kommunerna, medan regeringen tydligen de facto anser sig bättre skickad än företagens ägare att fatta dessa beslut. Ett synsätt som bygger på ett ?centralt beslutsfattande? går på tvärs mot den ordning som statsmakterna i andra sammanhang hävdar och som innebär att besluten skall fattas så nära dem som möjligt som är berörda därav. Det borde inte råda någon tvekan om att ärenden som rör de allmännyttiga bostadsföretagens ägarprofil bäst kan bedömas i ett kommunalpolitiskt perspektiv och inte mot bakgrund av någon mer eller mindre ?ideologisk centralistisk doktrin?. Vad i den nu redovisade reservationen anförts är alltjämt aktuellt. Argumenten i reservationen har, under den period de nu gällande överlåtelsereglerna varit i kraft, snarast tilltagit i styrka. I en utvärdering av försäljning av kommunala bostadsföretag som utredningen om de allmännyttiga bostadsföretagen (SOU 1997:81) tagit initiativet till framgår bl.a. att genomförda försäljningar inte i något fall påverkat utbudet av hyreslägenheter på den lokala bostadsmarknaden. Endast tre procent av de sålda lägenheterna har omvandlats till bostadsrätter. I de nu aktuella motionerna från företrädare för m, c, fp och kd yrkas avslag på regeringens förslag till förlängning under 1998 och 1999 av överlåtelsereglerna. Vad i dessa motioner föreslagits är i hög grad motiverat. Motionerna 1997/98:Bo7 (mp) och 1997/98:K529 (fp) yrkande 2 får delvis anses tillgodosedda med vad nu anförts. Vad i propositionen föreslagits bör alltså inte godkännas av riksdagen. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Bo1, 1997/98:Bo2, 1997/98:Bo3, 1997/98:Bo4, 1997/98:Bo6, med anledning av motionerna 1997/98:Bo7 och 1997/98:K529 yrkande 2 samt med avslag på proposition 1997/98:37 inte godkänner vad där förordats,
8. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag (mom. 7) Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som utskottet? och på s. 39 slutar med ?bör avskaffas? bort ha följande lydelse: Som tidigare anförts bl.a. i betänkanden (se bl.a. bet. 1996/97:BoU7) från bostadsutskottet vill Miljöpartiet förstärka och utveckla det kommunala självstyret och stödet till utsatta människor. Det var mot denna bakgrund motiverat att, som en tillfällig lösning, i avvaktan på beredningen av bl.a. den bostadspolitiska utredningens förslag om kommunernas roll i bostadspolitiken hösten 1996 införa vissa regler beträffande överlåtelser av allmännyttiga bostadsföretag. Drygt ett år har gått sedan de nu gällande reglerna beslöts och sedan den bostadspolitiska utredningen avgav sitt betänkande i vilket också behandlades frågor om de allmännyttiga bostadsföretagen. Utredningen konstaterade att kommunerna har en nyckelroll i bostadspolitiken med ansvar för viktiga bostadsfrågor. I sammanhanget betonades dessa företags betydelse för att skapa ett gott boende i befintliga boendemiljöer och särskilt deras roll vid utvecklingsarbete i utsatta bostadsområden. Som anförs i motion 1997/98:Bo7 (mp) borde det finnas möjligheter för regeringen att - om den så önskat - lägga förslag om de kommunala bostadsföretagen hösten 1997 eller i den bostadspolitiska propositionen som ju avses lämnas till riksdagen i början av år 1998. Ett sådant upplägg skulle kunna motivera en kortare förlängning - ca 6 månader - av de nu gällande särskilda ?överlåtelsereglerna? för dessa företag. Det är enligt utskottets mening inte godtagbart med den förlängning om två år som regeringen föreslår. Sammanfattningen av vad nu anförts innebär en tillstyrkan av motion 1997/98:Bo7 (mp). Syftet med de motioner från (m), (c), (fp) och (kd) som väckts med anledning av propositionen för anses tillgodosedda med vad nu anförts liksom den under allmänna motionstiden väckta motionen 1997/98:K529 (fp) yrkande 2. Förslaget i proposition 1997/98:37 bör alltså inte godkännas av riksdagen. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Bo7, med anledning av motionerna 1997/98:Bo1, 1997/98:Bo2, 1997/98:Bo3, 1997/98:Bo4, 1997/98:Bo6 och 1997/98:K529 yrkande 2 samt med avslag på proposition 1997/98:37 inte godkänner vad där förordats,
9. Utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 8) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ?Motionerna går? och slutar med ?allmännyttiga bostadsföretag? bort ha följande lydelse: I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 redovisas de negativa effekter kommunala bostadsbolag har för att bostadsmarknaden skall kunna fungera väl. Den kommunala sektorn har ansvaret för viktiga gemensamma åtaganden. Landstingen har i dag huvudansvaret för att medborgarna erbjuds en bra och väl fungerande sjukvård. Primärkommunerna har ansvaret för att barn och ungdomar erbjuds en grundläggande utbildning i grundskola och gymnasieskola, att möjligheten till omsorg för de äldre fungerar, för barnomsorg, för socialtjänsten och för lokal infrastruktur och räddningsverksamhet. Till detta kommer ytterligare åligganden som gäller miljö och hälsoskydd. Fastighetsförvaltning och därmed jämställd verksamhet kan dock ej betraktas som en kommunal kärnverksamhet. I många kommuner riskerar dessutom kommunala fastighetsbolag, framför allt bostadsbolag som verkar på svaga bostadsmarknader, att tränga ut annan primärkommunal verksamhet som skola och äldreomsorg. Detta är en mycket allvarlig utvecklingstendens som snarast bör åtgärdas. I hög grad kan kommunerna redan i dag påbörja avvecklingen av sitt engagemang i bostadsbolagen. Det finns inget som tyder på att bostadssituationen har förvärrats eller att hyrorna skulle vara systematiskt högre i de bostadsområden som har privatiserats. Tvärtom har utredningen (SOU 1997:81) om de allmännyttiga bostadsföretagen visat att de boende är mycket nöjda med de nya ägarna. Tillgänglig statistik visar dessutom att privata förvaltare är mer kostnadseffektiva än motsvarande kommunala. Hyresgästerna tjänar alltså på lång sikt på att lägenhetsbeståndet går över i privat ägo. Verksamhet i kommunala bolag innebär en risk för att en kommun, i strid med kommunallagen, ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på en marknad där lokala småföretag skulle kunna utvecklas. Således motverkas mångfald, valfrihet och konkurrens. Konkurrensverket har lyft fram detta problem. På senare tid har en rad kommunala koncerner bildats där avancerad skatteplanering bedrivs för att på artificiell väg uppnå den skattebefrielse som man ändå skulle ha om man bedrev verksamheten som kommunal förvaltning. Kommunerna bör mot denna bakgrund sälja sina fastigheter och bostadsbolag. Det innebär att kapital kan frigöras och riktas till mer angelägna kommunala verksamheter än bostadsägande. Försäljningen kan ske antingen till de boende om de vill överta fastigheten i form av en bostadsrättsförening eller som enskilt ägda lägenheter eller också till privata företag. En övergång till bostadsrätt eller ägarlägenhet skall dock ske på ett sådant sätt att ingen mot sin vilja tvingas förvärva sin lägenhet. I motionen konstateras bl.a. att ett genomförande av de regler som ovannämnda utredning föreslår binder kommunerna vid sin egendom utan full förfoganderätt. Förslaget innebär att en kommun som säljer ett kommunalt bostadsföretag eller delar av det skall få en minskning av det generella statsbidraget. Statsbidraget skall minskas med hälften av skillnaden mellan försäljningspriset och anskaffningsvärdet. Detsamma skall gälla om en kommun säljer aktier i ett fastighetsbolag så att kommunens inflytande understiger 51 % av rösterna. Utskottet har ovan redovisat innebörden av de nu gällande reglerna om överlåtelser m.m. av de kommunala bostadsföretagen. Den anslutning som gjorts till m-, c-, fp- och kd-motionerna innebär avslag på proposition 1997/98:37 om förlängning i två år av denna reglering. I en situation där bostadsmarknaden uppenbarligen har stora problem att fungera, där många lägenheter står outhyrda, där bostadsbyggandet minskar även i kommuner med behov av nya bostäder och där många kommunala bostadsföretag står på ruinens brant, läggs förslag som hindrar kommunerna att finna lösningar som kan vara till gagn såväl för de boende som för skattebetalarna. Ett genomförande av sådana förslag är orimligt och står i direkt strid med hyresgästernas intressen. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som underlättar en utförsäljning av kommunala bostadsföretag. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad nu anförts är en anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 22 och till motion 1997/98:Sk734 (m) yrkande 3. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 22 och 1997/98:Sk734 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9, motiveringen) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ?Med anledning? och slutar med ?allmännyttiga bostadsföretagen? bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i vissa m-motioner som behandlats tidigare i detta avsnitt om att åtgärder bör vidtas som underlättar försäljning av kommunala bostadsföretag. Det innebär att det saknas anledning att i sak ta ställning till förslag i s- och v-motioner som går stick i stäv mot denna inställning. Dessa motioner bör därför avslås av riksdagen.
11. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9, motiveringen) Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kd) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ?Med anledning? och slutar med ?allmän-nyttiga bostadsföretagen? bort ha följande lydelse: Som anförs bl.a. i motionerna 1997/98:Bo2 (kd) och 1997/98:Bo4 (fp) kan på goda grunder ifrågasättas om kommunerna verkligen skall driva affärsverksamhet över huvud taget. Den verklighet vi i dag ser har givit oss rätt. Vad gäller de kommunala bostadsföretagen har många kommuner ekonomiska bekymmer, bl.a. därför att de genom dessa kommit att dras in i vidlyftiga och för kommuninvånarna kostsamma affärer. Inte minst de många drastiska nedskärningarna i kommunerna har tydliggjort behovet av satsningar på kommunernas primära uppgifter, dvs. vård, skola och omsorg. Utskottet delar uppfattningen i de ovannämnda motionerna från (fp) och (kd). I de i detta avsnitt behandlade s- och v-motionerna förs fram förslag som om de genomförs innebär ytterligare åtaganden för staten beträffande de allmännyttiga bostadsföretagen. Eftersom förslagen i dessa motioner går stick i stäv med det synsätt som bör prägla kommande beslut avseende dessa företag avstyrkes de av utskottet.
12. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9) Owe Hellberg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ?Med anledning? och slutar med ?allmännyttiga bostadsföretagen? bort ha följande lydelse: Som anförs i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 är de kommunala bostadsbolagen en grundbult i den sociala bostadspolitiken, vars portalparagraf är allas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad. Genom en uppgiftsfördelning mellan stat och kommun, där kommunerna planerat och byggt och där staten bidragit med att skapa goda förutsättningar för byggandet, har Sverige en i jämförelse med övriga länder mycket god boendestandard. I takt med att staten reducerar sitt ansvar ökar boendekostnaderna och alltfler hushåll tvingas byta till mindre bostäder och efterfrågan sjunker. Skattereformen har dessutom bidragit till att höja boendekostnaderna. De ligger i dag på mer än 30 % av disponibel inkomst. Arbetslösheten har naturligtvis sin betydelse för detta, liksom den budgetsanering av statens finanser som pågår. Bostadsmarknaden blir tudelad, med tomma lägenheter på svaga bostadsmarknader och en svag men dock synlig efterfrågan i storstadsområden och på vissa högskoleorter. Kommunala bostadsföretag som finns inom svaga bostadsmarknader har en svår position. Detta innebär inte sällan att kommunen som ägare till bostadsbolaget har svårt att uppfylla kravet på ägartillskott av kapital när resultatet av verksamheten visar på ett underskott. Dessa bostadsföretag finns i ca 70 kommuner med en sammanlagd befolkning på 1 miljon invånare. De har tillsammans ca 85 000 lägenheter, vilket motsvarar 8 % av det totala beståndet hos de kommunala bostadsföretagen, 45 % av marknadsandelen och 11 % av vakansgraden 1994-1996. Det är framför allt befolkningsmässigt små kommuner i norra Sverige och i mellersta Sveriges inland som har svaga bostadsmarknader. Under 1990-talet har mycket hänt som påverkar dessa förhållanden och antalet tomma lägenheter har ökat kraftigt. Hyresgäströrelsen har gått ut med ett nollbud inför 1998 års hyresförhandlingar, vilket verkar rimligt med tanke på de höga boendekostnaderna. Eftersom de kommunala bostadsföretagen är hyresledande bör regeringen aktivt verka för att detta mål skall kunna realiseras. För att underlätta hyresförhandlingarna bör 1 miljard kronor anslås för år 1999 och 1 miljard kronor för år 2000 som ett rekonstruktionsstöd för att skapa bättre soliditet för dessa företag. Kommunala bostadsföretag ska på samma villkor som bostadsrättsföreningar och privata bostadsföretag kunna bli föremål för rekonstruktion. Vad i den nu refererade partimotionen anförts bör vara en av utgångspunkterna för en fortsatt social bostadspolitik när regeringen utformar den aviserade bostadspolitiska propositionen. Det bör erinras om att Vänsterpartiet för år 1998 bl.a. föreslagit ett investeringsstöd för nyproduktion av bostäder samt ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande. Även dessa satsningar kommer de allmännyttiga bostadsföretagen till godo. Även genomförande av de förslag som förs fram i s-motionerna 1997/98: Bo207, 1997/98:Bo210 och 1997/98:Bo230 bl.a. om olika modeller för att rekonstruera krisdrabbade allmännyttiga bostadsföretag bör verksamt bidra till att företagen ges rimliga möjligheter att ta de bostadspolitiska ansvar de bör ha. Också i den bostadspolitiska utredningens slutbetänkande och i v- reservationen till det tas upp kommunernas och de kommunala bostadsföretagens roll i bostadspolitiken. Det gäller bl.a. frågor om obligatoriska boendeplaneringsprogram för att förbättra den lokala bostadsmarknadens funktionssätt samt kommunernas insatser för att bryta segregationen i utsatta bostadsområden. Dessa frågor har tagits upp också i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo231 som behandlas i andra avsnitt i detta betänkande. Vad utskottet nu med anledning av v- och s-motionerna anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo5, 1997/98: Bo207, 1997/98:Bo210, 1997/98:Bo230 och 1997/98:Bo232 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10, motiveringen) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostadsutskottet delar? och på s. 42 slutar med ?inom byggsektorn? bort utgå.
14. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) Rigmor Ahlstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostads- utskottet delar? och på s. 43 slutar med ?kan avstyrkas? bort ha följande lydelse: Även om ett arbete med att miljöanpassa boendet nu inletts på flera områden finns skäl att understryka vikten av att ytterligare åtgärder snabbt kommer till stånd. I Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 redovisas ett flertal åtgärder som bör ges hög prioritet i fortsättningen. Utskottet anser att riksdagen med anledning av denna motion genom ett tillkännagivande bör understryka behovet av ytterligare insatser med bl.a. följande inriktning. Regeringen bör ta initiativ som kan påskynda utvecklingsarbetet vad gäller resurshushållning, källsortering och återanvändning. Olika miljöbestämmelser bör revideras i takt med att ny kunskap om miljöfarliga ämnen och metoder kan inhämtas. Kvalitetskrav på bostäder bör införas, bl.a. genom en form av varudeklaration (VDN-märkning). Vidare bör ett system för miljö- och energideklaration av bostäder utvecklas. Kraven på miljöanpassade bostäder bör givetvis kunna hävdas fullt ut i nyproduktionen. Det är emellertid angeläget att åtgärder också vidtas i det befintliga bostadsbeståndet. Ett riktat statligt stöd för ombyggnads- och upprustningsåtgärder i miljonprogramsförorterna bör införas. Utskottet ställer sig också bakom förslagen i övriga c-motioner som behandlas i detta avsnitt. I tillkännagivandet bör således med anledning av motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 2 understrykas att regeringen snarast bör lämna ett förslag till riksdagen baserat på Miljöhälsoutredningens betänkande. Vidare bör ges regeringen till känna vad i partimotionen 1997/98:So801 (c) yrkande 11 anförts om att Innemiljöåret bör ges ett tydligt barnperspektiv. Det är som anförs i denna motion nödvändigt att stora ansträngningar görs för att säkerställa en hälsosam innemiljö för alla barn. Även övriga motionsförslag som behandlas i detta avsnitt bör positivt kunna prövas av regeringen. Utskottet vill därvid särskilt framhålla förslaget i mp- motionen 1997/98:Bo228 om ett försök med en ?grön stad?. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 2, 1997/98:Bo228, 1997/98:Bo539 yrkande 2 och 1997/98:So801 yrkande 11 samt med avslag på motionerna 1997/98:Bo201, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513 och 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostads- utskottet delar? och på s. 43 slutar med ?kan avstyrkas? bort ha följande lydelse: Bostadsutskottet vill understryka att i princip samtliga motionsförslag som tagits upp i detta avsnitt har en inriktning som utskottet i huvudsak kan ställa sig bakom. Förslag om satsningar med delvis motsvarande inriktning har utskottet haft att ta ställning till i olika sammanhang. Exempelvis har ett mp- förslag om ett särskilt anslag för allergisanering av bl.a. skolor behandlats i budgetavsnittet i detta betänkande. Utskottet kommer senare i år i ett särskilt betänkande också att ta upp mer konkreta förslag om bl.a. införande av oberoende miljövärderingssystem och ett system för miljökontroll av byggnader. Vad gäller ekonomiskt stöd till miljösatsningar i bl.a. miljonprogramsområdena förväntar sig utskottet förslag i den aviserade bostadspolitiska propositionen. Utskottet har därför valt att i detta sammanhang endast närmare överväga två av de i detta avsnitt redovisade yrkandena. Följande förslag bör föranleda ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1997/98:Bo228 (mp) om att en utredning bör genomföras om möjligheterna att bygga en ?grön stad? där alla kunskaper om vad som är hållbart ur ett social, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv redan från början beaktats. Som motionärerna anför skulle ett sådant projekt kunna skapa en nytändning inom hela byggbranschen och stimulera stadsplanerare, arkitekter, byggnadsingenjörer och många fler till att utveckla nya idéer med det socialt och miljömässigt riktiga som ledstjärna. Projektet skulle sannolikt också bli mycket internationellt uppmärksammat och kunna generera liknande satsningar i andra länder. Utskottet tillstyrker också förslaget i motion 1997/98:So801 (c) yrkande 11 om att Innemiljöåret bör ges ett tydligt barnperspektiv. Innemiljöfrågorna behöver uppmärksammas i flera olika avseenden. En riktig utgångspunkt för i princip alla åtgärder på området är att utgå från barnens perspektiv. Det som är bra för barnen är också bra för alla andra. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo228 och 1997/98:So801 yrkande 11 samt med avslag på motionerna 1997/98: Bo201, 1997/98:Bo203 yrkande 2, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513, 1997/98:Bo539 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostads- utskottet delar? och på s. 43 slutar med ?kan avstyrkas? bort ha följande lydelse: Huvuddelen av motionerna som behandlas i detta avnitt innehåller överväganden som utskottet i princip kan ställa sig bakom. Utskottet väljer dock att i detta sammanhang endast föreslå riksdagen att föra ett av förslagen vidare till regeringen i ett tillkännagivande. Utskottet tillstyrker förslagen i Kristdemokraternas partimotion 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 om att sanering och ombyggnad av skolbyggnader bör ges hög prioritet och att stöd till kommunerna för ROT-åtgärder i första hand inriktas på allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på motionerna 1997/98:Bo201, 1997/98: Bo203 yrkande 2, 1997/98:Bo228, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513, 1997/98:Bo539 yrkande 2 och 1997/98:So801 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Åtgärder för att motverka boendesegregation (mom. 11, motiveringen) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ?Regeringen har? och på s. 45 slutar med ?mot boendesegregation? bort ha följande lydelse: Grundorsakerna till de problem som i dag finns i vissa utsatta bostadsområden står att finna i den socialdemokratiska bostadspolitiken från 1960- och 70- talen. Under denna period bedrevs en starkt centraliserad bostadspolitik där staten bestämde finansieringsförutsättningarna och kommunerna den fysiska utformningen av bostadsområdena. Dessutom äger kommunala bostadsföretag huvuddelen av de hyresbostäder som tillkom under denna period. Det är också i dessa s.k. miljonprogramsområden som de största problemen finns i dag. Problemen beror delvis på att kommunerna i många fall låtit politiska överväganden gå före kravet på en professionell fastighetsförvaltning. Resultatet har blivit eftersatt underhåll och en i olika avseenden negativ utveckling i detta bostadsbestånd. Vad som nu erfordras för att komma till rätta med dagens problem och för att undvika att nya problemområden skapas är en avreglering av bostadsmarknaden. En avreglering ger förutsättningar för ett mer varierat utbud av bostäder. Nya former för förvaltning och ägande av bostäderna bör öppnas. För att möjliggöra ett varierat utbud är det nödvändigt att en försäljning av de kommunala bostadsbolagen inleds. Ett viktigt inslag i avregleringen är dessutom att få till stånd en samordning av bostadsbidrag med socialpolitiken i övrigt. Till detta kommer nödvändiga åtgärder som bl.a. innebär att ge bättre möjligheter för invandrare och flyktingar att arbeta, leva och bo i vårt land. En av de viktigaste åtgärderna är att sänka skatterna så att människor kan efterfråga de bostäder de önskar. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna 1997/98:Bo203 (c) yrkande 8, 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 1, 1997/98: Bo225 (c), 1997/98:Bo231 (v) yrkande 5, 1997/98:Bo523 (c) yrkande 5 samt 1997/98:Bo539 (c) yrkandena 12 och 15.
18. Ungdomars boende (mom. 12, motiveringen) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Utskottet vill? och på s. 47 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse: Utskottet ser inte skäl att utforma en särskild bostadspolitik för unga. Målet bör i stället vara att ge förutsättningar för en väl fungerande bostadsmarknad för alla. Generella åtgärder med denna inriktning kan dock förväntas ge resultat som särskilt kommer att gynna unga som söker sin första bostad. Bostadspolitiken bör bl.a. inriktas på att ge förutsättningar för en ökad rörlighet på bostadsmarknaden och ett mer varierat bostadsutbud med allt från billiga smålägenheter till mer påkostade bostäder. Vidare skulle ett bosparande kopplat till en statlig kreditgaranti stimulera ungdomar till regelbundet sparande och underlätta köp av bostad. Förslag med den förordade inriktningen har under årets allmänna motionstid förts fram i motioner från Moderata samlingspartiet. De motioner med förslag om åtgärder för ett särskilt ungdomsboende som behandlats i detta avsnitt avstyrks av utskottet.
19. Ungdomars boende (mom. 12) Rigmor Ahlstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Det kan? och på s. 47 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse: Även om frågor om ungdomsboende uppmärksammats av den bostadspolitiska utredningen och av Boverket finns det enligt utskottets mening anledning att ytterligare understryka de särskilda behov av bostäder som uppstår när antalet utbildningsplatser ökar på befintliga högskoleorter eller när nya högskolor etableras. Stat och kommun har i dessa fall ett gemensamt socialt ansvar. I ett tidigt skede måste berörda parter, dvs. kommun, högskola och representanter för studenterna, planera för det ökade bostadsbehov som uppstår till följd av att studenter flyttar till orten. Vad utskottet nu med anledning av Centerpartiets partimotion 1997/98:Ub810 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I fråga om övriga motionsförslag om ungdomars boende bör den bostadspolitiska propositionen avvaktas. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande ungdomars boende att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub810 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1997/98:Bo204, 1997/98:Bo215, 1997/98: 218 yrkande 14 samt 1997/98:Bo219 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Ungdomars boende (mom. 12) Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Det kan? och på s. 47 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse: Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram det förslag som förs fram i motion 1997/98:Bo218 (kd) om genomförande av ett ungdomsbostadsprojekt. Det är således angeläget att kommunerna tillsammans med ungdomarna själva försöker öka utbudet av särskilda ungdoms- och genomgångsbostäder. Ungdomarna bör också ges möjlighet att aktivt delta i såväl planering, byggande som förvaltning. Som anförs i kd-motionen kan det vara lämpligt att Ungdomsstyrelsen och Boverket tillsammans får regeringens uppdrag att vidareutveckla projekt med denna inriktning. Vad utskottet ovan med anledning av motion 1997/98:Bo218 (kd) anfört bör riskdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande ungdomars boende att riksdagen med anledning av motion 1997/98:218 yrkande 14 och med avslag på motionerna 1997/98:Bo204, 1997/98:Bo215, 1997/98:Bo219 yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 1997/98:Ub810 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads- utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse: Bostadsutskottet instämmer i den analys av effekterna av statliga subventioner till bostadsbyggande som redovisas i Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202. Det räntebidragssystem som tillämpades fram till år 1993 medförde dels en orimlig belastning på statsbudgeten, dels att bostadsmarknaden inte fungerade på önskvärt sätt. Bostadskonsumenterna saknade incitament att hålla nere kostnaderna och en obalans uppstod mellan utbud och efterfrågan. Genom det s.k. Danell-systemet inledde den dåvarande borgerliga regeringen år 1993 en successiv avveckling av räntebidragssy-stemet och införde regler som sänkte lånekostnaderna och fördelade kreditriskerna på ett mer rimligt sätt mellan staten och låntagaren. Det är nu nödvändigt att gå vidare i reformeringsarbetet och utforma en långsiktigt hållbar bostadspolitik utan subventioner och politisk intervention. I stället bör utrymme för boendekostnaderna skapas genom sänkta skatter på arbete, företagande och sparande. Möjligheter bör även skapas för en större egen kapitalinsats genom ett nytt system för bosparande. Avvecklingen av de statliga subventionerna till bostadsfinansiering bör genomföras enligt följande riktlinjer. För de fastigheter som har stöd enligt det räntebidragssystem som tillämpades före år 1993 bör minskningen fortgå som nu, men med ökad hastighet. Detta möjliggörs genom samtidigt sänkt fastighetsskatt. De fastigheter som får stöd enligt Danell-systemet bör, när bidragsnivån nått ned till 30 %, befrias från fastighetsskatt samtidigt som den kvarvarande subventionen avvecklas. För nyproducerade fastigheter bör fastighetsskatten avskaffas och inga subventioner utgå. Denna reform bör kunna träda i kraft från och med år 1999. Vad utskottet nu med anledning av partimotionen 1997/98:Bo202 (m) yrkandena 2 och 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån övriga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda avstyrks de. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motionerna 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98:Bo218 yrkande 7, 1997/98:Bo223 och 1997/98:Kr270 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) Rigmor Ahlstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads- utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse: Bostadsutskottet anser att det finns skäl att avvakta med mer konkreta ställningstaganden till bostadsfinansieringens långsiktiga utformning tills riksdagsbehandlingen av den aviserade bostadspolitiska propositionen i början av år 1998. Utskottet anser dock att riksdagen i ett tillkännagivande redan nu bör erinra om vissa av de förslag som i bred politisk enighet fördes fram av den bostadspolitiska utredningen. Av tillkännagivandet bör framgå att riksdagen förväntar sig förslag med den inriktning som förordats i Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11. Regeringens proposition bör således innehålla förslag som innebär att det nuvarande räntebidragssystemet ersätts med ett investeringsbidrag. Investeringsbidragets storlek kan göras konjunkturberoende och bidragsgivningen kan rambegränsas. Subventionerna enligt Danellsystemet kan trappas av enligt en modell som innebär att bidragsnivån efter det att fastigheten nått 30- procentsnivån årligen sänks med en procentenhet. Vidare bör den bostadspolitiska utredningens förslag om de statliga kreditgarantierna föras vidare till riksdagen för beslut. Detta förslag innebär bl.a. att kreditgarantin skall kunna utökas när vissa miljöåtgärder vidtas och att vissa tröskeleffekter skall minskas. Avslutningsvis bör regeringen ta fasta på den bostadspolitiska utredningens förslag om att en högre avskrivningstakt skall tillåtas för bostadsfastigheter. En höjning av avskrivningstakten från dagens 2 % till 3 % skulle leda till ökad soliditet i bostadsföretagen. Övriga motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt bör inte nu föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11 samt med avslag på motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo217, 1997/98:Bo218 yrkande 7, 1997/98:Bo223 och 1997/98:Kr270 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads- utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse: I avvaktan på förslagen i den bostadspolitiska propositionen om bostadsfinansieringen på längre sikt tar utskottet nu endast upp en av de frågor som aktualiserats i de aktuella motionsyrkandena för sakbehandling. Utskottet anser att riksdagen bör ställa sig bakom förslaget i Miljöpartiets partimotion 1997/98:Kr270 yrkande 43 om estetisk utsmyckning i samband med byggprojekt. Förslaget i motionen innebär att riksdagen genom ett principbeslut skall understryka att minst 1 % av den totala investeringskostnaden skall avsättas vid infrastruktursatsningar samt ny- och ombyggnad av offentliga lokaler och hyres- och bostadsrättslägenheter som ges någon form av statligt stöd. Riksdagens ställningstagande i denna fråga bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkande 43 och med avslag på motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9, och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98: Bo218 yrkande 7 samt 1997/98:Bo223 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads- utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse: Bostadsutskottet instämmer i den syn på bostadsfinansieringsfrågorna som redovisas i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 7. I praktiken subventionerar staten i dag boendet för betalningsstarka hushåll i attraktiva lägen på orter med tillväxt. Det är sannolikt att bostäder i dessa lägen kan byggas även utan statliga subventioner. Ur fördelningspolitisk synvinkel är det mycket tveksamt att med generellt produktionsstöd subventionera boendet för betalningsstarka hushåll och i tillväxtregionerna. Räntebidragssystemet bör därför på sikt avvecklas. Detta bör ges regeringen till känna. Vad i övrigt gäller bostadsfinansieringsfrågan bör beredningen av den bostadspolitiska propositionen avvaktas. Övriga motionsförslag i detta avsnitt avstyrks av detta skäl. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo218 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9, och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98: Bo223 samt 1997/98:Kr270 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Bosparande (mom. 14) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ?Utmärkande för? och slutar med ?(c) avstyrks? bort ha följande lydelse: I de flesta länder spelar det personliga sparandet en avgörande roll vid förvärv av en bostad. I Sverige har det däremot bara krävts en mycket liten egen insats av förvärvaren. Även om detta har bidragit till att göra det lättare att skaffa en bostad har de senaste årens utveckling visat att det gjort det desto svårare för många människor att behålla bostaden. Den stora lånebörda som följer av en låg kontantinsats gör den boende mycket utsatt för räntehöjningar. Det har också visat sig att många bostadsköpare fått ekonomiska svårigheter när räntorna stigit. En ökad egen insats kan naturligtvis motverka detta och bidra till en bättre ekonomisk stabilitet för den enskilde och en stabilare bostadsmarknad för samhället. Det finns enligt utskottets mening mot bakgrund härav starka skäl som talar för att förutsättningarna för ett långsiktigt bosparande bör förbättras. I betänkandet Bosparande (SOU 1994:121) läggs fram ett förslag till bosparande. Förslaget innebär att sparandet skall stimuleras genom en statlig kreditgaranti. Sparare som regelbundet bosparar i någon av de sparformer som erbjuds på marknaden, således även sparande i särskilda bosparkassor, skall kunna kvalificera sig för en statlig kreditgaranti i samband med köp av eget hem eller bostadsrätt. Enligt utskottets mening skulle en sådan garanti kunna ge den stimulans som nu erfordras för att få till stånd ett erforderligt bosparande. Utskottet delar sålunda vad som i Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 anförts om att utredningsförslaget nu bör genomföras. Det bör därför ankomma på regeringen att snarast vidta de åtgärder som erfordras för ett genomförande. Vad utskottet nu med anledning av förslaget i Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 21 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda med det anförda avstyrks de av utskottet. dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande bosparande att riksdagen med anledning av 1997/98:Bo202 yrkande 21 och med avslag på motionerna 1997/98: Bo218 yrkande 8 samt 1997/98:Bo220 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Bosparande (mom. 14) Rigmor Ahlstedt (c), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ?Utmärkande för? och slutar med ?(c) avstyrks? bort ha följande lydelse: De senaste årens utveckling på bostadsmarknaden har tydligt illustrerat nackdelarna med en alltför låg egen insats vid bostadsförvärv. Den som finansierar en stor del av sitt bostadsförvärv med lån blir naturligtvis mera känslig för förändringar i ränteläget och andra ekonomiska faktorer som påverkar boendekostnaderna. Vad som på sikt erfordras är därför en ökad egen insats. En sådan ökning förutsätter att bosparandet ökar. Som framhålls i de båda motionerna 1997/98:Bo218 (kd) samt 1997/98:Bo220 (c) måste därför ett premierat bosparande införas. Utskottet delar sålunda uppfattningen i de båda motionerna att ett bosparande motsvarande t.ex. det system med särskilda bosparkassor som finns i Tyskland bör tillskapas. I detta system kvalificerar sig spararen för lån till låg ränta genom ett regelbundet sparande. På sikt skulle ett sådant system bidra till väsentligt höjda egna insatser och därigenom också till minskade kapitalkostnader genom att lånen löper med lägre ränta än andra lån. De statsutgifter i form av premier som skulle uppkomma i systemet balanseras bl.a. av de sänkta ränteavdrag som skulle följa av de lägre räntorna. Vad utskottet nu med anslutning till motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 8 samt 1997/98:Bo220 (c) anfört om ett premierat bosparande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån övriga motionsförslag inte kan anses tillgodosedda med det nu anförda avstyrks de av utskottet. dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande bosparande att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98: Bo218 yrkande 8 och 1997/98:Bo220 samt med avslag på motion 1997/98:Bo202 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ?I och? och på s. 51 slutar med ?6 avstyrks? bort ha följande lydelse: Dagens bostadsbidrag är ett tydligt exempel på den rundgång som präglar statens agerande gentemot familjer och enskilda. Ett högt skattetryck på boendet har drivit upp bostadskostnaderna samtidigt som inkomstbeskattningen lämnar alltför lite kvar av lönen för den enskilde att leva på. Bostadsbidragen har därför blivit ett nödvändigt instrument för att motverka de effekter som de höga skatterna orsakar. Åtgärder måste enligt utskottets mening därför vidtas för att växla dagens bidrag mot sänkt skatt. Målet bör självfallet vara att den enskilde skall kunna leva på sin lön utan att vara beroende av bidrag. Som ett led i denna utveckling bör en samordning av bostadsbidragen och övriga socialpolitiska åtgärder komma till stånd. Den helhetssyn som detta ger över den ekonomiska situationen för de berörda hushållen är som framhålls i de båda m-motionerna en nödvändig förutsättning för att den nu förordade växlingen av bidrag mot sänkt skatt skall kunna inledas. Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 9 samt motion 1997/98:Bo227 (m) yrkande 6 anfört om samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt att riksdagen med anledning av 1997/98:Bo202 yrkande 9 och motion 1997/98:Bo227 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1997/98: Bo219 yrkande 3, 1997/98:Bo226 och 1997/98:Bo232 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15) Owe Hellberg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ?I och? och på s. 51 slutar med ?6 avstyrks? bort ha följande lydelse: Statens utgifter för bostadsbidragen ökade kraftigt under 1990-talets första hälft. Den största anledningen till detta är att bostadsbidragen skulle kompensera de resurssvaga hushållen för effekterna av skattereformen. Därefter har dock bidragsreglerna förändrats i flera steg, så att utgifterna nu beräknas till mindre än 6 miljarder kronor. Denna besparing har dock tillkommit på bekostnad av att många redan utsatta hushåll fått kraftigt reducerade bidrag eller att de helt mist sina bidrag. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt. Vad som i första hand erfordras är därför omedelbara regeländringar som ger förbättringar för de värst drabbade hushållen redan fr.o.m. år 1998. Förslag med denna inriktning har också lagts fram i Vänsterpartiets partimotion 1997/98: Bo232. Utskottet har ovan ställt sig bakom dessa förslag. Även om dessa åtgärder är ett steg i rätt riktning är de på sikt inte tillräckliga. De hushåll som inte kunnat tillgodogöra sig skattelättnader som en följd av skattereformen måste tillförsäkras bostadsbidrag som gör det möjligt för dem att bo på ett bra sätt. Inte minst gäller detta mot bakgrund av att värn-skatten nu ser ut att tas bort eller kommer att tas ut i betydligt högre inkomstlägen än i dag. De inkomstförstärkningar som detta ger för de berörda hushållen får inte mötas med stora besparingar för de hushåll med låga inkomster som uppbär bostadsbidrag. I stället måste situationen för bostadsbidragshushållen förbättras genom att bostadsbidragen förstärks i enlighet med förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 4. Övriga motionsyrkanden avstyrks. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo232 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 9, 1997/98: Bo219 yrkande 3, 1997/98:Bo226 samt 1997/98:Bo227 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 16) Owe Hellberg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ?Till de? och slutar med ?hänvisning härtill? bort ha följande lydelse: Varje år berörs 20 000-25 000 barn av att deras föräldrar skils. Med avseende på de svårigheter som följer för barnen av detta finns det all anledning för samhället att stödja både barn och föräldrar i denna situation. Utskottet delar förslaget i Vänsterpartiets familjepolitiska motion om att rätten till fullt bostadsbidrag bör omfatta båda föräldrarna vid skilsmässa. Det är naturligtvis viktigt att barnen efter en separation har möjlighet att upprätthålla en tät och naturlig kontakt med båda sina föräldrar. Det förutsätter bl.a. att föräldrarna efter skilsmässan har råd med var sin bostad som är tillräckligt stor för att medge att barnen vistas hos dem. För att tillförsäkra föräldrarna detta bör därför bostadsbidragsreglerna ändras så att det s.k. särskilda bidraget utgår till båda föräldrarna efter en skilsmässa. En sådan regeländring skulle också lösa de problem som i dag kan uppstå som en följd av folkbokföringsreglerna. Det händer att barn där föräldrarna har gemensam vårdnad inte får folkbokföras på den nya adress dit den ena föräldern flyttat - detta trots att barnet till övervägande del vistas hos denna förälder. En följd av detta är att den förälder där barnet i realiteten bor inte får fullt bostadsbidrag, medan den förälder där barnet vistas en mindre del av tiden får detta. Vad utskottet nu med anslutning till Vänsterpartiets familjepolitiska motion 1997/98:So677 yrkande 9 anfört om bostadsbidragen vid skilsmässa bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So677 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen (mom. 17) Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse: Utskottet delar vad som i motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 anförs om behovet av att bredda underlaget för samhällsplaneringen. Kvinnoperspektivet har alltför länge negligerats i den fysiska planeringen och vid utformningen av bostäder. Detta har bidragit till att bostadsområden har byggts med brister i olika avseenden. Det kan handla om att barnens behov inte tillräckligt beaktats eller att kollektivtrafiken inte utformats på ett bra sätt. Opraktiskt utformade bostäder, för få grönytor och mötesplatser är andra exempel på brister i planeringen som sannolikt delvis beror på att kvinnornas erfarenheter inte tillräckligt beaktats. Det är mot denna bakgrund nödvändigt att formerna för den fysiska planeringen läggs om så att inte misstagen upprepas i framtiden. Detta kan ske på olika sätt, bl.a. genom att kvinnoorganisationerna blir remissinstanser i planfrågor. Det är också nödvändigt att ta fram mer kunskap om hur kvinnornas erfarenheter skall tas till vara i stads- och regionplaneringen. Forskningen inom detta område bör därför förstärkas. Utskottets överväganden om forskningen avseende jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen bör riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen att riksdagen med anledning av 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Boendemiljö och människors hälsa (mom. 18) Rigmor Ahlstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ?Det är? och slutar med ?det avstyrks? bort ha följande lydelse: Den hittillsvarande forskningen om sambandet mellan den byggda miljön och vår hälsa har till helt övervägande del avsett hur olika miljöfaktorer påverkar vår fysiska hälsa. En forskning med detta innehåll är också ett betydelsefullt led i strävandena att eliminera eller åtminstone minska de hälsoproblem m.m. som beror på vår närmiljö. Som framhålls i motion 1997/98: Bo539 (c) är dock ett i detta sammanhang förbisett forskningsområde vilka effekter den byggda miljöns estetiska utformning har på vår fysiska och psykiska hälsa. De få forskningsresultat som finns på området visar dock att det finns ett påtagligt samband mellan gestaltningen av närmiljön och barns utveckling och hälsa. Det finns enligt utskottets mening skäl att intensifiera forskningen på området. I enlighet med förslaget i motion 1997/98:Bo539 (c) bör sålunda forskningsinsatser med denna inriktning prioriteras vid fördelning av tillgängliga forskningsmedel. Vad utskottet nu med anledning av motionens yrkande 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande boendemiljö och människors hälsa att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo539 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Forskningen om grönområden i den byggda miljön (mom. 19) Rigmor Ahlstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ?Även det? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse: Forskningen kring parker och grönområden i vår byggda miljö - s.k. grönyteforskning - är av strategisk betydelse för att uppnå en miljöanpassad stadsutveckling. Kunskaperna om hur parker och natur kan bibehållas och utvecklas behöver därför fördjupas. Det bör enligt utskottets mening ske genom att grönyteforskningen koncentreras till Byggforskningsrådet. I samband därmed bör rådet tilldelas ytterligare resurser bl.a. genom att medel överförs från de andra forskningsorgan som i dag stöder forskning på området. Exempel på forskningsområden som härvid förtjänar att uppmärksammas är hur grönytorna kan bidra till en hållbar stadsmiljöutveckling efter kretsloppsprinciper, betydelsen av grönområden och parker för människors hälsa och välbefinnande samt hur skötseln kan ske så att kostnaderna sänks utan att områdenas skönhetsvärden minskar. Vad utskottet nu med anslutning till motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 10 anfört om ?grönyteforskning? bör riksdagen som sin mening ger regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande forskningen om grönområden i den byggda miljön att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo539 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Konkurrens på byggmarknaden (mom. 20) Rigmor Ahlstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ?Utskottet delar? och på s. 53 slutar med ?anses erforderligt? bort ha följande lydelse: Samtidigt som den svenska bostadsproduktionen ligger på sin lägsta nivå i modern tid fortsätter produktionskostnaderna att ligga på en hög nivå. Detta förhållande visar enligt utskottets mening på ett tydligt sätt att konkurrensen på området inte fungerar tillfredsställande. Vad som erfordras är därför åtgärder som bidrar till att ge förutsättningar för en konkurrens på lika villkor på marknaden. Som framhålls i Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 är det angeläget att byggkostnadsdelegationen i sitt arbete tar sådana initiativ m.m. att konkurrensen kan förbättras och så att produktionskostnaderna därmed kan sänkas. Det innebär bl.a. att erforderliga utredningsinsatser måste genomföras skyndsamt och följas av förslag till åtgärder. Vad utskottet nu med anledning av Centerpartiets partimotion 1997/98: Bo203 yrkande 10 samt motion 1997/98:A203 (c) yrkande 8 förordat om att åtgärder för att förbättra konkurrensen på byggmarknaden m.m. bör riksdagen som sin mening ger regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse: 20. beträffande konkurrens på byggmarknaden att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 10 och 1997/98:A203 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. En utredning om ROT-avdragets effekter (mom. 21) Rigmor Ahlstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?anses föreligga? bort ha följande lydelse: Som anförs i Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 torde ROT-avdraget bidragit till att delar av den ?svarta? arbetsmarknaden omvandlats till laglig verksamhet. Det är dock angeläget att få denna bild bekräftad och att även i övrigt genomföra en systematisk genomgång av ROT-avdragets effekter. Riksdagen bör därför i enlighet med förslaget i c-motionen begära att regeringen låter genomföra en utredning med denna inriktning. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande en utredning om ROT-avdragets effekter att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo203 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Ett bostadsdepartement (mom. 22, motiveringen) Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Erling Bager (fp), Inga Berggren (m), Ulf Björklund (kd) och Peter Weibull Bernström (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ?I mitten? och på s. 54 slutar med ?till regeringen? bort ha följande lydelse: Hur ärendefördelningen skall göras mellan olika departement och olika statsråd är en fråga som regeringen självständigt har att avgöra. Ett riksdagens tillkännagivande i frågan bör av principiella skäl därför inte komma i fråga. Motion 1997/98:Bo213 (s) avstyrks.
Särskilda yttranden
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull Bernström (m) anför: Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 18 (dvs. moment 1 i hemställan till detta betänkande). I detta särskilda yttrande redovisar vi emellertid kortfattat den del av vår politik som berör utgiftsområde 18. För budgetåret 1998 förordar vi i vår parti- respektive kommittémotion besparingar i förhållande till regeringsförslaget på de anslag som redovisas nedan. Vi vill i sammanhanget erinra om att besparingarna på bl.a. räntebidragen och bostadsbidragen har kompenserats genom förslag om sänkningar av fastighetsskatten och andra skatter. Dessa frågor behandlas dock inte av bostadsutskottet. Huvudsyftet med våra förslag är att minska den statliga regleringen av bostadssektorn och öka inflytandet för den enskilde. Dagens statliga styrning genom stöd, bidrag och olika regelverk skall alltså ersättas med ett system där det är den boendes önskemål och behov som i första hand blir bestämmande. I korthet innebär våra förslag avseende utgiftsområde 18 följande.
A 1 Boverket Vi anser att den avreglering av bostadsmarknaden som den förra borgerliga regeringen inledde bör fullföljas. Förslag med denna inriktning har lagts fram i motioner från Moderata samlingspartiet. En avreglering kommer också radikalt att minska behovet av den verksamhet som bedrivs vid Boverket. Under budgetåret 1998 är det enligt vår mening möjligt att minska anslaget till verket med drygt 42 miljoner kronor.
A 2 Räntebidrag m.m. I Moderata samlingspartiets motioner föreslås att besparingar på räntebidragen genomförs kombinerat med en fastighetsskattesänkning. En sådan omställning kan påbörjas omedelbart och ligger väl i linje med den långsiktiga omläggning av bostadspolitiken som även i övrigt måste genomföras. Besparingen på 800 miljoner kronor uppnås genom att avtrappningstakten ökar för räntebidraget till fastigheter som uppbär stöd enligt de före år 1993 gällande bidragsvillkoren.
A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader Bostadskreditnämndens administrationskostnader för nya garantiåtaganden finansieras genom avgifter. Vi anser att motsvarande ordning också borde tillämpas för äldre garantier. Detta leder till att anslaget för bostadskreditnämndens förvaltningskostnader blir obehövligt och ger en besparing på statsbudgeten med över 12 miljoner kronor.
A 10 Bostadsbidrag Den självklara utgångspunkten är naturligtvis att varje människa som har heltidsarbete skall kunna leva på sin inkomst. Det innebär bl.a. att den som betalar skatt inte skall behöva vara beroende av bidrag och att den som behöver bidrag inte heller skall betala skatt. På sikt bör alltså bostadsbidragen avskaffas och ersättas med avdrag på skatten. I avvaktan på att en sådan mera rationell ordning kan införas finns det enligt vår mening anledning att justera de regler som i dag gäller för bidragen. Moderata samlingspartiet har under en rad av år föreslagit att ungdomsbostadsbidragen skall avvecklas. Vi vidhåller denna uppfattning. Det innebär att en besparing på 600 miljoner kronor kan göras på anslaget till bostadsbidrag. De ändringar i reglerna för bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari 1997 har tyvärr visat sig få exakt de negativa konsekvenser för många hushåll som vi tidigare varnat för. Redan förra hösten föreslog vi också i en motion att reglerna skulle ses över i vissa väsentliga avseenden. På en enda av dessa punkter har regeringen gått oss till mötes. Det gäller dubbelräkningen av räntebidragen som upphör fr.o.m. år 1998. Detta är dock inte tillräckligt. Som föreslås i motioner från Moderata samlingspartiet bör följande ändringar träda i kraft redan år 1998. - hushållsinkomsten skall ligga till grund för bostsadsbidraget, - ytnormen avskaffas samt - barnpension skall inte ingå i den bidragsgrundande inkomsten om den inte kan användas för att täcka del av bostadskostnaden. För att inte ytterligare söka statens utgifter bör de regeländringar vi föreslår finansieras inom bostadsbidragssystemet. Det kan förslagsvis ske genom att de utgående bostadsbidragen minskas med 120 kr per månad för alla bidragstagare.
C 1 Länsstyrelserna Under den förra moderatledda regeringen påbörjades en process mot en ökad avreglering. Denna förändring har nu inte bara avstannat, utan den har genom alla s.k. återställare i stället börjat gå bakåt. Det finns enligt vår mening därför all anledning att genomföra avregleringar på bl.a. det bostadsadministrativa området. Den effektivisering av verksamheten som detta ger upphov till innebär att betydande besparingar kan göras på anslaget redan för nästa budgetår. Vi har i vår motion om anslagsfördelningen för utgiftsområde 18 beräknat besparingen till 230 miljoner kronor.
D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket Även om Lantmäteriverket redan i dag finansierar en betydande del av sin verksamhet genom avgifter är det vår bedömning att det finns utrymme för en ökad avgiftsfinansiering inom verkets ansvarsområde. Denna ökning bör dock inte komma till stånd genom att avgifterna ökas på de tjänster m.m. som verket i dag erbjuder, utan den bör i första hand ske genom avgiftsbeläggning av tjänster som i dag inte är belagda med avgift. En förutsättning för att dessa tjänster skall kunna avgiftsbeläggas är att avgiften står i rimlig relation till den nytta brukaren har av den. Genom en sådan ökad avgiftsfinansiering bör anslagsbehovet för verket bli 30 miljoner kronor lägre än vad regeringen räknat med.
E 1 Stöd till investeringsprogram Vi avvisar helt detta nya stöd på över 5 miljarder kronor för perioden 1998-2000 varav 800 miljoner kronor för nästa budgetår. Investeringsprogrammen är ett uttryck för traditionell socialdemokratisk bidragspolitik som riskerar att snedvrida konkurrensen och leda till dyra felinvesteringar. Stödet kan också ses som en del i det batteri av nya bidragsformer som s-regeringen sett sig tvungen att införa i samband med beslutet om förtida avveckling av kärnkraften. Moderata samlingspartiet som motsatt sig detta beslut avvisar självfallet även den misshushållning med statliga medel som bidragen riskerar att leda till.
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 - inriktningen av de lokala investeringsprogrammen Rigmor Ahlstedt (c) anför: Centerpartiet står tillsammans med regeringen bakom de förslag som lagts fram i budgetpropositionen. Detta gäller givetvis även anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 och förslaget att inrätta ett stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. I vår partimotion 1997/98:Jo784 har vi emellertid lagt fram vissa kompletterande förslag om inriktningen av stödet till lokala investeringsprogram. Vi föreslår således att 10 miljoner kronor årligen bör avsättas för arbetet med lokala Agenda 21-program och att 50 miljoner kronor per år används för sanering av miljöskadade områden. Dessutom anser vi att medel från investeringsprogrammen tillfälligt bör kunna användas för skydd av skogsmark i avvaktan på att en fond för ändamålet hunnit byggas upp. Eftersom förslagen om användningen av medlen för de lokala investeringsprogrammen av utskottet behandlas i avsnittet om anslagsfördelningen för budgetåret 1998 (moment 1 i hemställan) har det inte varit möjligt för mig att reservera mig till förmån för vår partimotion och samtidigt delta i utskottsmajoritetens ställningstagande till anslagsfördelningen i övrigt. Jag vill dock understryka att vi vidhåller den förordade användningen av medlen för lokala investeringsprogram. Det kan också noteras att utskottet gör bedömningen att förslagen om att prioritera vissa åtgärder inom ramen för investeringsprogrammen synes ligga väl i linje med de kriterier som ställts upp för bedömningen av ansökningar om medel. Jag förutsätter därför att lokalt Agenda 21-arbete, sanering av miljöskadade områden samt skydd av skogsmark kommer att kunna ges stöd såsom föreslås i Centerpartiets partimotion.
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 Owe Hellberg (v) anför: Jag har avstått från att delta i utskottets beslut om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret 1998. Även under förra årets budgetbehandling såg jag mig tvungen att avstå från att delta i motsvarande beslut. Mitt ställningstagande beror på att riksdagens nya ordning för budgetberedning har gjort det omöjligt för mig att avge en reservation till förmån för de förslag till anslagsfördelning som finns redovisade i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232. Beredningsordningen innebär att jag för att avge reservation måste lägga fram ett helt nytt förslag om anslagsfördelningen som utgår från regeringens sparförslag inom bostadsutskottets beredningsområde. Detta är inte möjligt eftersom Vänsterpartiet förordar en annan fördelningspolitisk profil på besparingarna på statsbudgeten. Vårt ekonomisk-politiska förslag om statsbudgeten för år 1998 ger således utrymme för vissa angelägna bostadspolitiska satsningar. Vänsterpartiet stod från början ensamt i sin kritik mot beslutet att införa de former för beredningen av budgeten som tillämpades för första gången under förra hösten. Det har visat sig att våra invändningar mot nyordningen varit befogade. Kritiken mot den nya beredningsordningen har successivt tilltagit sedan föregående år. Riksdagsledamöter från flera andra partier instämmer numera i vår bedömning. Invändningar kan riktas mot budgetberedningsprocessen i en rad avseenden. Genom att riksdagen fattar beslut om budgeten i två steg - först bestäms ett utgiftstak för respektive utgiftsområde och därefter anslagsfördelningen inom utgiftsområdet - kommer i praktiken förslag om satsningar inom respektive utgiftsområde som går utöver regeringens förslag inte i sak att prövas i fackutskotten. Denna ordning är givetvis helt otillfredsställande. Det är inte rimligt att flera partier i praktiken ställs utanför möjligheten att få sina anslagsförslag prövade av riksdagen. Det kan för övrigt noteras att i detta betänkande har förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet även Moderata samlingspartiet funnit det meningslöst att delta i utskottets budgetbeslut. Detta trots att riksdagens beredningsordning möjliggör för Moderaterna att hävda sina förslag i en reservation eftersom man vill spara ännu mer än regeringen på utgiftsområde 18. Vad gäller beredningsprocessen i bostadsutskottet har dessutom riksdagens beslut om utgiftsramar måst föregripas. De preliminära ställningstagandena i utskottet till olika anslagsförslag har således skett under förutsättning av att regeringens förslag om utgiftstak skall gälla - detta trots att riksdagen vid utskottets beredning av anslagsfördelningen ännu inte hade fattat beslut i frågan. Riksdagsbeslutet i frågan fattades visserligen före justeringen av detta betänkande, men efter att det faktiska beredningsarbetet i bostadsutskottet avslutats. Mot den redovisade bakgrunden deltar jag således inte i utskottets beslut under moment 1 i hemställan. Jag vill i stället hänvisa till det sammanhållna och fullt ut finansierade förslag om anslagsfördelning som finns redovisat i Vänsterpartiets partimotion. Sammanfattningsvis innebär detta förslag följande vad avser de olika anslagen inom utgiftsområde 18.
A 10 Bostadsbidrag De förändringar i reglerna för bostadsbidragen som trädde i kraft vid ingången av år 1997 har för många hushåll inneburit helt oacceptabla försämringar. Det är också av denna anledning som Vänsterpartiet vill öka på anslaget till bostadsbidrag med 675 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att kunna förstärka bidragen för de mest utsatta hushållen. I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 presenteras också ett förslag till hur detta skall åstadkommas redan fr.o.m. år 1998. Förslaget har i korthet följande huvudpunkter. - det särskilda bidraget behålls oförändrat också för familjer med fyra eller flera barn, - hushåll där den ene studerar och saknar annan inkomst än studiebidraget blir bidragsberättigade på samma villkor som ensamstående med barn samt - bostadsbidrag skall kunna utgår till alla studerande som har rätt till studie-medel oavsett ålder. Utöver dessa förbättringar måste bostadsbidragen dessutom ses över med avseende på möjligheterna att förbättra dem för de ungdomar som har låga inkomster och inte studerar. Dessutom måste möjligheterna att justera upp bidragen med hänsyn till att löne- och hyresutvecklingen ses över - detta för att inte urholka värdet av bidragen ytterligare. Översynen måste ske skyndsamt så att erforderliga regeländringar kan träda i kraft redan år 1998.
E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet Vänsterpartiet välkomnar givetvis initiativ om stöd till åtgärder som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. Vi har under en följd av år verkat för att sådana åtgärder skall komma till stånd i stor skala och lägger även i år fram ett flertal förslag med denna inriktning. Vår principiella inställning till satsningar inom området innebär emellertid inte att vi okritiskt ställer oss bakom varje förslag om stöd till ekologiska satsningar. När det gäller regeringens förslag om stöd till lokala investeringsprogram finns det skäl att rikta kritik mot de föreslagna formerna för stödet. De invändningar mot regeringsförslaget som vi har fört fram i vår partimotion är i korthet följande. För att finansiera stödet till investeringsprogrammen har man gjort neddragningar av andra anslag till miljöåtgärder. Detta är givetvis inte acceptabelt. Satsningen på den nya stödformen görs utan att erfarenheterna av tidigare närliggande satsningar hunnit tas till vara. Det är dessutom oklart hur de nya bidragen kommer att få användas i förhållande till andra stöd (krets-loppsmiljarden, energibidragen, EU-fonder m.m.). Vi vänder oss också mot att stödet skall fördelas av regeringen i stället för av de myndigheter som har kompetens inom området. Detta kan i värsta fall leda till stora felsatsningar eller till att stödet används i politiska syften. Det finns också risk för att regeringens fördelningsmodell för stödet leder till snedvridning av konkurrensen och till att kommunernas förmåga att framställa en omfattande projektansökan tillmäts för stor betydelse. Den föreslagna modellen för stödet kan också ha vissa fördelar. Vi tycker att det kan finnas skäl att pröva regeringsförslaget, fast i betydligt mindre skala. I vår partimotion har vi därför föreslagit att anslaget räknas ned och att mer pengar i stället satsas på andra angelägna miljösatsningar. Vi har bl.a. förordat att medlen skall omfördelas till de miljösatsningar inom byggsektorn som beskrivs nedan. En sådan tydligare styrning av medlens fördelning är antagligen nödvändig för att garantera att bygg- och bostadssektorn skall få del av miljösatsningarna i tillräcklig omfattning.
Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18 Under denna rubrik har utskottsmajoriteten behandlat och avstyrkt förslag från Vänsterpartiet om fyra nya stödformer inom mycket angelägna områden. Avslaget motiveras med att medel för satsningarna inte finns. I motioner från Vänsterpartiet har det emellertid redovisats hur utrymme för stöden kan skapas genom bl.a. olika omdisponeringar. Jag vidhåller därför att det under budgetåret 1998 hade varit fullt möjligt att inrätta följande stödformer som finns utförligare beskrivna i vår partimotion 1997/98:Bo232: Ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande inom en ram av 400 miljoner kronor för budgetåret 1998. Stödet skulle användas till en rad åtgärder i syfte att medverka till en utveckling mot ekologiskt hållbara boendemiljöer. Det kan gälla allergisanering, utbyte av miljöfarliga byggmaterial eller ej återvinningsbara material, energieffektivisering, åtgärder på va-sidan m.m. Stödet var avsett att hanteras av en myndighet som har kompetens på området, nämligen Boverket. Därigenom undviks de risker för felsatsningar och politiska avvägningar som finns vad gäller de lokala investeringsprogrammen. Stöd till solvärmeanläggningar inom en ram av 40 miljoner kronor för budgetåret 1998. Vi anser att det finns starka skäl för ett fortsatt statligt stöd på detta område. Solvärmeanläggningarna utgör en mycket miljövänlig uppvärmningsform. Tekniken är under utveckling och kan om några år lämna ett betydande bidrag i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Stöd till tillgänglighetsskapande åtgärder inom en ram av 40 miljoner kronor för budgetåret 1998. Boverket har utrett och lämnat förslag om hur man med enkla åtgärder kan förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder: Regeringen har emellertid ännu inte velat ta något inititativ till att åtgärderna kommer i gång. Vi anser att det behövs ett stimulansbidrag till enklare åtgärder, avfasning av trottoarkanter m.m. Detta är naturligtvis ingen långsiktig lösning på tillgänglighetsproblemet utan vi förutsätter att regeringen återkommer med ett lagförslag i frågan. Investeringsstöd för nyproduktion inom en ram av 600 miljoner kronor för budgetåret 1998. Stödet behövs för att en produktion av flerbostadshus skall komma i gång på de orter där behoven är som störst. Dagens låga nivå på nyproduktionen leder både till bostadsbrist och till att kompetensen inom byggbranschen riskerar att försvinna. Som villkor för stödet bör krav ställas på miljöriktigt utförande och att ett hyrestak införs.
4. Anslagfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 Per Lager (mp) anför: Miljöpartiets förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 18 framgår av vår partimotion 1997/98:Bo216. Den anslagsfördelning som vi har förordat förutsätter emellertid en större ram för utgiftsområdet än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Riksdagen har nyligen beslutat att fastställa regeringens förslag om utgiftsram. Den nya beredningsordningen för budgetarbetet innebär i detta fall att jag antingen måste föreslå en ny anslagsfördelning som ligger inom den ram som riksdagen fastställt, eller avstå från att delta i utskottets beslut om anslagen för budgetåret 1998. Jag har inte funnit det möjligt att inom den alltför snäva ram som nu beslutats för utgiftsområdet föreslå en ny anslagsfördelning. Av detta skäl avstår jag alltså från att delta i utskottets anslagsbeslut (moment 1). I stället redogör jag nedan kortfattat för de ändringsförslag för utgiftsområde 18 som vi lagt fram i vår partimotion.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder Vi har i vår partimotion 1997/98:Bo216 föreslagit att 10 miljoner kronor extra skall satsas på radonsanering nästa år. Det är inte rimligt att kända radonfällor tillåts vara kvar trots att det sedan länge är klarlagt att radon i byggnader och i dricksvatten varje år leder till ett stort antal människors för tidiga död. Vi tycker att det är hög tid att ta radonproblemet på större allvar.
E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet Vi tycker att det är bra att regeringen lägger fram ett förslag om en större satsning på åtgärder med ekologisk inriktning. Två invändningar kan dock göras. Den ena är att sysslesättningsfrågorna verkar vara en viktig utgångspunkt när man skall fördela stödet. Miljöpartiet anser att de miljömässiga övervägandena självklart skall avgöra vad man skall satsa på. Den andra invändningen är att den nya stödformen tilldelas stora resurser samtidigt som nedskärningar görs på de ordinarie anslagen till olika miljöåtgärder. Vi har därför föreslagit att anslaget för investeringsprogrammen minskas något och att medel i stället förs över till Naturvårdsverket och den verksamhet som verket stöder.
Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18 I detta avsnitt i betänkandet behandlas vårt förslag om ett anslag på 300 miljoner kronor för allergisanering. Tyvärr avstyrker utskottet förslaget. Detta är mycket beklagligt eftersom behovet av åtgärder i framför allt ?sjuka? skolor och daghem är mycket stort. Omsorgen om barnens hälsa borde gå före allt annat. Vi kommer därför att fortsätta att kräva ökade satsningar på barnens hälsa och miljö.
5. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 Owe Hellberg (v) anför: Vänsterpartiet har i sin partimotion 1997/98:Bo232 föreslagit att medel skall avsättas under 1998 för bl.a. ett ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande och ett investeringsstöd för nyproduktion. I samma motion finns även ett förslag om att riksdagen skall fatta ett beslut om att 2 miljarder kronor skall avsättas vardera åren 1999 och 2000 för insatser på dessa områden. Vad gäller budgetåren efter 1998 har jag emellertid valt att inte nu föra vårt förslag vidare i en reservation. Eftersom en bostadspolitisk proposition har utlovats till början av år 1998 finns det skäl att avvakta med de långsiktiga ställningstagandena till riksdagsberedningen av denna. I detta sammanhang kommer Vänsterpartiet däremot självklart hävda sin principiella inställning att ett statligt stöd till bostadsproduktionen behövs även efter år 1998.
6. Bostadspolitikens inriktning och utformning Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anför: När den bostadspolitiska utredningen tillsattes gavs den en parlamentarisk sammansättning för att om möjligt skapa en bred majoritet kring de förslag som utredningen skulle arbeta fram. Detta lyckades också så till vida att de sex riksdagspartier som vi företräder (s, c, fp, v, mp, kd) står bakom väsentliga delar av utredningens slutbetänkande. Sedan utredningsarbetet avslutades hösten 1996 har vi i vårt agerande på det bostadspolitiska området haft som en förutsättning att en bostadspolitisk proposition med utredningens förslag som grund skulle föreläggas riksdagen inom en snar framtid. Vi har därför varit återhållsamma med att lägga fram förslag på områden där vi i utredningen varit eniga. Vårt tålamod har dock prövats genom att en proposition har låtit vänta på sig. Regeringens passivitet har helt enkelt gjort det nödvändigt att föra fram förslag på flera områden som omfattas av utredningens slutbetänkande - detta bl.a. för att försöka påskynda regeringens arbete. Under arbetet med utskottets betänkande har det emellertid framkommit att regeringen nu avser att i början av 1998 avlämna en bostadspolitisk proposition. Även om kritik i och för sig kan riktas mot att arbetet tagit alltför lång tid är det samtidigt bra att klarhet om tidsplanen nu vunnits. Med avseende på den samstämmighet som råder kring bostadspolitiska utredningens förslag och till att en proposition baserad på detta förslag är nära förestående har vi nu avstått från att föra våra förslag om bostadspolitikens inriktning och utformning m.m. vidare. I sak står vi dock fast vid våra ståndpunkter. När det gäller vissa detaljfrågor har vi i förekommande fall från de olika partierna valt att lyfta fram dessa genom reservationer. Det är vår avsikt att återkomma till de mera övergripande bostadspolitiska frågorna när den aviserade propositionen förelagts riksdagen.
7. Bostadsförsörjningen Owe Hellberg (v) anför:
Bostadspolitikens inriktning och utformning När den bostadspolitiska utredningen tillsattes var den uttalade målsättningen att den skulle lägga fram ett förslag som hade en så stor uppslutning som möjligt. Det var också av detta skäl som den gavs en parlamentarisk sammansättning. I utredningen skapades också en bred majoritet genom att utöver Vänsterpartiet ytterligare fem av riksdagens partier (s, c, fp, mp, kd) står bakom väsentliga delar av utredningens slutbetänkande. Sedan utredningsarbetet avslutades hösten 1996 har Vänsterpartiet i sitt agerande på det bostadspolitiska området utgått från att en bostadspolitisk proposition med utredningens förslag som grund skulle föreläggas riksdagen inom en snar framtid. Vi har från vår sida därför varit återhållsamma med att lägga fram förslag på områden där utredningen varit enig. Regeringens oförmåga har dock gjort att en proposition har dröjt på ett helt oacceptabelt sätt. Det har därför varit nödvändigt att föra fram förslag på flera områden som omfattas av utredningens slutbetänkande - detta bl.a. för att försöka påskynda regeringens arbete. Under arbetet med utskottets betänkande har det emellertid framkommit att regeringen nu avser att i början av 1998 avlämna en bostadspolitisk proposition. Även om kritik i och för sig kan riktas mot att arbetet tagit alltför lång tid är det samtidigt bra att klarhet om tidsplanen nu vunnits. Med avseende på den samstämmighet som råder kring bostadspolitiska utredningens förslag och till att en proposition baserad på detta förslag är nära förestående har jag nu avstått från att föra våra förslag om bostadspolitikens inriktning och utformning m.m. vidare. I sak står jag dock fast vid de ståndpunkter som kommer till uttryck i Vänsterpartiets partimotion 1997/98: Bo231. I fråga om bostadspolitikens utformning och inriktning innebär det bl.a. att jag anser en ny bostadssocial utredning bör tillsättas och att krav på obligatoriska kommunala boendeplaneringsprogram knutna till översiktsplaneringen skall införas. I flera s-motioner förs också fram förslag som ligger i linje med de bostadspolitiska strävanden som jag och Vänsterpartiet står för. Det gäller förslaget i motionerna 1997/98:Bo206 (s) och 1997/98:Bo509 (s) om ett nytt ROT-program och stöd till nyinvesteringar, förslaget i motion 1997/98:Bo212 (s) om att kompensera bonde i hyres- och bostadsrätt för egnahemsägarnas ränteavdrag samt förslaget i motion 1997/98:Bo222 (s) om att den bostadspolitiska propositionen skall innehålla förslag om hur bostadslösheten skall kunna elimineras och hur en jämlik bostadspolitik skall utformas. Det är min och Vänsterpartiets avsikt att återkomma till de mera övergripande bostadspolitiska frågorna när den aviserade propositionen förelagts riksdagen. När det gäller vissa detaljfrågor har jag dock i några fall valt att lyfta fram dessa genom reservationer.
Åtgärder för att motverka boendesegregation Det är enligt min mening ställt utom allt tvivel att det behövs kraftiga insatser från samhället för att komma till rätta med de problem som i dag finns i utsatta bostadsområden. De åtgärder som hittills vidtagits har uppenbarligen inte varit tillräckliga. Det är därför bra att regeringen i årets budgetproposition föreslår att 500 miljoner kronor skall avsättas för stöd till utveckling av utsatta bostadsområden under perioden 1998-2000. Enligt min mening är dock detta stöd bara att betrakta som ett första steg. Jag vill erinra om att Bostadspolitiska utredningen konstaterar att åtgärder som förbättrar levnadsvillkoren i utsatta bostadsområden måste ges högsta prioritet inte bara inom bostadspolitiken, utan inom alla politikområden. Utredningen lämnar också ett förslag om att staten skall stödja kommunala utvecklingsprogram för utsatta bostadsområden genom ett bidrag som motsvarar hälften av kostnaden för programmen. Stöden för utvecklingsprogrammen skall enligt förslaget finansieras med medel från flera politikområden. Bostadspolitiken föreslås bidra med 500 miljoner kronor per år under treårsperioden 1998-2000 och med 1 miljard kronor per år under den följande tioårsperioden 2001-2010. Utredningens förslag innebär sålunda att medel tillförs våra utsatta bostadsområden i en helt annan utsträckning än vad som nu är fallet. Jag har i mitt ställningstagande till de nu aktuella förslagen utgått från att bostadspolitiska utredningens förslag - som alltså stöds av en bred majoritet av riksdagens partier - kommer att föreläggas riksdagen i den nära förestående bostadspolitiska propositionen.
Bosparande Det är min och Vänsterpartiets uppfattning att det är viktigt att få till stånd ett ett ökat bosparande. En förutsättning för ett premierat bosparande är dock att det knyts till alla upplåtelseformer. Det innebär att också den som bor i hyresrätt skall kunna få lägre boendekostnad genom ett eget bosparande i samma utsträckning som den som bor i bostads- eller äganderätt.
ROT-avdragets effekter Det är mycket tveksamt om ROT-avdraget har haft de positiva effekter som det tillskrivs i bl.a. den c-motion som utskottet behandlar i detta avsnitt. Visserligen kan det ha bidragit till att en del byggåtgärder flyttat över från den svarta sektorn, men samtidigt rymmer själva avdragskonstruktionen i sig risker för andra former av fusk. Det finns således indikationer på att icke avdragsgilla materialkostnader i fakturor brukar förvandlas till avdragsgilla arbetskostnader. Det är också olyckligt att stödformen hanteras av skattemyndigheterna som inte har tillräcklig kompetens i byggfrågor. Ett statligt stöd till ROT-åtgärder borde i stället hanteras av en myndighet med sådan kompetens, nämligen Boverket. Stödet borde också riktas bättre mot särskilt angelägna åtgärder och kombineras med olika miljökrav. Det kunde i och för sig finnas skäl att i en utvärdering få dessa invändningar mot ROT-avdraget belysta. I första hand bör den bostadspolitiska propositionens förslag när det gäller ombyggnadsstödets utformning och omfattning efter år 1998 avvaktas.
Ett bostadsdepartement Utskottsmajoritetens ställningstagande ger enligt min mening klart uttryck för att de bostadspolitiska frågorna bör samlas inom ett departement. Förslaget avvisas endast på den rent formella grunden att regeringsarbetets organisation är en fråga för regeringen. I sak är det sålunda min och utskottets uppfattning att bostadsfrågorna i vid mening snarast bör samlas hos ett ansvarigt statsråd. Jag har därför förutsatt att regeringen kommer att agera för att åstadkomma detta. På samma sätt som riksdagen håller samman dessa frågor i ett utskott - bostadsutskottet - bör sålunda regeringen föra dem till ett departement. Härigenom skulle den samstämmighet i ärendebehandlingen mellan riksdag och regering som bör eftersträvas öka.
Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i utskottets förslag respektive i reservationerna 1 (fp) och 2 (kd)
Motion 1997/98: Motionär Yrkande nr
Bo202 Carl Bildt m.fl. (m) 7, 8 Bo205 Sigge Godin (fp) Bo214 Björn Ericson m.fl. (s) Bo216 Birger Schlaug m.fl. (mp) 1 Bo218 Ulf Björklund m.fl. (kd) 9-11, 16 Bo224 Knut Billing m.fl. (m) 1-3, 5-9 Bo227 Knut Billing m.fl. (m) 1-5 Bo231 Johan Lönnroth m.fl. (v) 4 Bo232 Johan Lönnroth m.fl. (v) 5, 6[1] , 7-12 Bo301 Liselotte Wågö m.fl. (m) Bo302 Alf Eriksson m.fl. (s) Bo528 Christer Eirefelt (fp) 1 Bo536 Erling Bager (fp) 1, 2, 4, 5 Bo548 Thomas Julin m.fl. (mp) 1 Fi510 Anne Wibble m.fl. (fp) 3 Jo523 Eva Goës m.fl. (mp) 4 Jo775 Johan Lönnroth m.fl. (v) 3 Jo784 Olof Johansson m.fl. (c) 3, 27, 33 Kr270 Birger Schlaug m.fl. (mp) 47
**FOOTNOTES**
[1]: Detta yrkande i motsvarande del.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning. Beloppen anges i 1 000-tal kronor. Anslaget C 2 är ett obetecknat anslag, övriga anslag är ramanslag.
------------------------------------------------------------------------------- | |Verksamhetsområde | Utskottets | |Reservanternas förslag i förhållande | | | | | |till utskottets förslag | ------------------------------------------------------------------------------- | |Anslag | förslag | | Res.1 | Res. 2 | | | | | | | (fp) | (kd) | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |A |Plan-, bygg- och bostadsväsendet | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Boverket: | 120 455 | | | | | | |Förvaltningskostnader | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Räntebidrag m.m. | 12 100 000 | | -2 000 000 | -1 500 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |3 |Vissa äldre låne- och | 8 000 | | | | | | |bidragsstöd för | | | | | | | |bostadsändamål m.m. | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |4 |Statens bostadskreditnämnd: | 12 480 | | | | | | |Förvaltningskostnader | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |5 |Statens bostadskreditnämnd: | 1 500 000 | | | | | | |Garantiverksamhet | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |6 |Byggforskningsrådet: | 22 779 | | | | | | |Förvaltningskostnader | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |7 |Byggforskning | 164 430 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |8 |Bidrag till Fonden för fukt-| 60 000 | | | | | | |och mögelskador | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |9 |Bidrag till åtgärder mot | 12 000 | | +20 000 | | | | |radon i bostäder | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |10|Bostadsbidrag | 5 919 600 | | -500 000 | +1 195 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |11|Bonusränta för | 3 000 | | | | | | |ungdomsbosparande | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |B |Geoteknik | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Geoteknik | 22 555 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |C |Länsstyrelserna m.m. | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Länsstyrelserna m.m. | 1 646 031 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Regionala självstyrelseorgan| 12 680 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |D |Lantmäteriverksamhet | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Förvaltningskostnader för | 416 174 | | | | | | |Lantmäteriverket | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Statens va-nämnd | 5 349 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |E |Stöd till ekologisk omställning och utveckling | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Stöd till lokala | 800 000 | | -800 000 | | | | |investeringsprogram för | | | | | | | |ekologisk hållbarhet | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- | |Summa för utgiftsområdet | 22 825 533 | | -3 280 000 | -305 000 | | -------------------------------------------------------------------------------
Ledamöterna m, v resp. mp har avstått från att delta i beslutet om anslagsfördelning. Motiven för detta redovisas i deras särskilda yttranden. Regeringens av utskottet tillstyrkta lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
3. Förslag till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län
4. Förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället Innehåll
Sammanfattning........................................1 Propositionerna.......................................2 Motionerna............................................3 Skrivelser m.m.......................................13 Utskottet............................................13 Inledning..........................................13 Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 199814 A 1 Boverket: Förvaltningskostnader..............14 A 2 Räntebidrag m.m..............................14 A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader16 A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder....16 A 10 Bostadsbidrag...............................17 C 1 Länsstyrelserna m.m..........................20 D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket...22 E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet24 Övriga anslag i budgetpropositionen..............28 Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 1829 Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 199830 Beslutsunderlaget i budgetpropositionen............31 Bostadsförsörjningen...............................32 Inledning........................................32 Bostadspolitikens allmänna inriktning och utformning33 Allmännyttiga bostadsföretag.....................36 Vissa miljöaspekter på byggande och boende.......40 Åtgärder mot boendesegregation m.m...............43 Ungdomars boende.................................45 Bostadsfinansieringen på längre sikt.............47 Bosparande.......................................49 Bostadsbidragen på längre sikt...................49 Byggnadsforskningens inriktning m.m..............51 Vissa övriga frågor..............................52 Hemställan.........................................54 Reservationer........................................58 1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1) (fp) 58 2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1) (kd) 60 3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2) (mp) 62 4. Höjning av garantiavgiften (mom. 3) (m).........63 5. Beslutsunderlaget i budgetpropositionen (mom. 4) (v)63 6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 6) (m)64 7. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag (mom. 7) (m, c, fp, kd) 65 8. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag (mom. 7) (mp).........66 9. Utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 8) (m)67 10. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9, motiveringen) (m) 69 11. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9, motiveringen) (fp, kd) 69 12. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9) (v) 69 13. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10, motiveringen) (m)..................................71 14. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) (c)71 15. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) (mp)72 16. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) (kd)73 17. Åtgärder för att motverka boendesegregation (mom. 11, motiveringen) (m) 73 18. Ungdomars boende (mom. 12, motiveringen) (m)...74 19. Ungdomars boende (mom. 12) (c).................74 20. Ungdomars boende (mom. 12) (kd)................75 21. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (m)75 22. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (c)76 23. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (mp)77 24. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (kd)78 25. Bosparande (mom. 14) (m).......................78 26. Bosparande (mom. 14) (c, mp, kd)...............79 27. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15) (m)...80 28. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15) (v)...80 29. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 16) (v).....81 30. Jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen (mom. 17) (c, fp, v, mp) 82 31. Boendemiljö och människors hälsa (mom. 18) (c).82 32. Forskningen om grönområden i den byggda miljön (mom. 19) (c)83 33. Konkurrens på byggmarknaden (mom. 20) (c)......84 34. En utredning om ROT-avdragets effekter (mom. 21) (c)84 35. Ett bostadsdepartement (mom. 22, motiveringen) (m, fp, kd)85 Särskilda yttranden..................................85 1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (m)85 2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 - inriktningen av de lokala investeringsprogrammen (c) 88 3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (v)88 4. Anslagfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mp)91 5. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 (v) 93 6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (c, fp, mp, kd)93 7. Bostadsförsörjningen (v)........................94 Bilaga 1: Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i utskottets förslag respektive i reservationerna 1 (fp) och 2 (kd) 97 Bilaga 2: Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...98 Bilaga 3: Regeringens av utskottet tillstyrkta lagförslag100 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homo- sexuella sambor...................................100 2. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag102 3. Förslag till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län 103 4. Förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället 104