Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2000/01:KrU1
Kulturutskottets betänkande
2000/01:KRU01
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2000/01:1)
Innehåll
2000/01
KrU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen i vad avser fördelningen på anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2001. Regeringens förslag till fördelning på anslag liksom fyra partiers olika budgetförslag redovisas i bilaga 3 i betänkandet. Ett stort antal motionsyrkanden med anknytning till budgeten för år 2001 behandlas. Utskottet behandlar vissa motionsyrkanden som inte har en direkt anknytning till medelsanvisningen för budgetåret 2001, men som rör sådana frågor som även tas upp i budgetpropositionen eller i budgetmotionerna.
Utskottet redovisar och kommenterar inledningsvis den av regeringen introducerade indelningen av budgeten i politikområden. För kulturutskottets del faller tre politikområden, Kulturpolitik, Ungdoms- politik och Folkrörelsepolitik, helt inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Fyra politikområden, däribland Mediepolitik, berör både utgiftsområde 17 och andra utgiftsområden. Utskottet anser att politikområdesindelningen om möjligt bör anpassas till utgiftsområdesindelningen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för politikområdena Folkrörelsepolitik och Mediepolitik. Utskottet framhåller att de mål som riksdagen tidigare antagit för kulturpolitiken och ungdomspolitiken till sin karaktär är sektorsövergripande och bör genomsyra även andra statliga sektorer och andra samhällsområden.
Utskottet har genom protokollsutdrag meddelat finansutskottet att kulturutskottet tillstyrker regeringens förslag till ram för år 2001 för utgiftsområde 17. I sitt betänkande 2000/01:FiU1 har finansutskottet den 9 november 2000 tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar för år 2001, bl.a. ram för utgiftsområde 17 vilken föreslås uppgå till drygt 7,8 miljarder kronor. Riksdagen väntas fatta beslut om utgiftsramar den 22 november 2000.
Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till medelsfördelning på anslag inom ramen för utgiftsområde 17. Fördelningen på anslag och anslagens storlek redovisas i bilaga 4 i betänkandet. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om vissa bemyndiganden för regeringen att fatta beslut som medför utgifter efter år 2001.
Representanterna i kulturutskottet för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna har efter det att finansutskottet den 9 november tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 17 avstått från att reservera sig och erinrar i särskilda yttranden (nr 8-11) om huvuddragen i sina respektive budgetförslag.
Bland de satsningar som görs i den av utskottets tillstyrkta budgeten kan nämnas insatser för att förbättra konstnärernas villkor och förstärkningar av stödet till de centrala och regionala museerna. Vissa förstärkningar görs även av bidragen till Dramaten, Drottningholmsteatern, Vadstena-Akademien, m.fl. institutioner. Vidare får en ny länsteater i Södermanlands län bidrag. Ett nytt nationellt uppdrag med inriktning mot samverkan mellan barnkultur och forskning inrättas fr.o.m. år 2001. Läsfrämjande insatser tillstyrks.
Utskottet avstyrker motioner om kulturinstitutionernas hyreskostnader och hänvisar till att regeringen nu avser att göra en översyn av vissa myndigheters och bolags lokalförsörjning. Utskottet anser att det är mycket angeläget att denna översyn prioriteras och utgår från att översynen inom kultursektorn påbörjas utan dröjsmål.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning för de avgiftsfinansierade public service-företagen, Sveriges Television AB (SVT) inklusive Dövas TV, Sveriges Radio AB (SR) inklusive Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). De tre företagen tilldelas även särskilda medel för förnyelse, dvs. ny distributionsteknik, nya programkanaler m.m. Därutöver tilldelas SVT medel för särskilt kvalificerad programproduktion och SR medel för att värna mångfald och kvalitet i programutbudet. Sammantaget tilldelas de tre företagen närmare 5,5 miljarder kronor i 1998 års prisläge.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till höjning av TV-avgiften med 24 kr till sammanlagt 1 668 kronor fr.o.m. den 1 januari 2001. Utskottet konstaterar att det råder en viss osäkerhet om ett positivt resultat på rundradiokontot kan upprätthållas genom den föreslagna avgiftshöjningen. Utskottet förutsätter att frågan noga analyseras av den beredningsgrupp som för närvarande förbereder en ny tillståndsperiod fr.o.m. år 2002 för de tre public service-företagen.
Utskottet anser att det är viktigt att alla som bor i Sverige kan välja mellan samtliga distributionsformer för TV och inte enbart är hänvisade till satellit eller kabel. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i begravningslagen (1990:1144) med viss ändring i fråga om ikraftträdandebestämmelsen.
I betänkandet finns 30 reservationer och 11 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) har i proposition 2000/01:1 Förslag till statsbudget för 2001 (budgetpropositionen) utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i begravningslagen (1990:1144) (avsnitt 4.8),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift (avsnitt 5.9.5),
3. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde (avsnitt 8.1.1),
4. att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Mediepolitik (avsnitt 5.3),
5. att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politikområdet Folkrörelsepolitik (avsnitt 7.3),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för statens stöd till produktion och utgivning av fonogram, att gälla under en prövotid av tre år (avsnitt 4.9.7),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt 4.9.12),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, beställa konstverk som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 4.9.16),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 28:27 Bidrag till kulturmiljövård, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004 (avsnitt 4.9.27),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004 (avsnitt 4.9.31),
11. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet (avsnitt 5.8),
12. att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för år 2001 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB (inkl. Dövas TV), Sveriges Radio AB (inkl. Radio Sweden) och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9.5),
13. att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för år 2001 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för Radio och TV (avsnitt 5.9.5),
14. att riksdagen godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB sammanlagt för år 2001 tilldelas 45 000 000 kronor ur rundradiokontot för satsning på förnyelse (avsnitt 5.9.5),
15. att riksdagen godkänner regeringens förslag att Sveriges Television AB för år 2001 skall tilldelas särskilda medel på 75 000 000 kronor ur rundradio- kontot för särskilt kvalificerad programproduktion (avsnitt 5.9.5),
16. att riksdagen godkänner regeringens förslag att Sveriges Radio AB för år 2001 skall tilldelas särskilda medel på 5 000 000 kronor ur rundradiokontot för att värna mångfald och kvalitet i programutbudet (avsnitt 5.9.5),
17. att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år 2001 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor (avsnitt 7.6.2),
18. att riksdagen för år 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:
----------------------------------------------------------- Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp ----------------------------------------------------------- 2:1 Lotteriinspektionen ramanslag 28 878 000 ----------------------------------------------------------- 25:1 Bidrag till folkbildningen obetecknat 2 513 068 anslag 000 ----------------------------------------------------------- 25:2 Bidrag till vissa obetecknat 73 422 000 handikappåtgärder inom anslag folkbildningen ----------------------------------------------------------- 25:3 Bidrag till obetecknat 9 237 000 kontakttolkutbildning anslag ----------------------------------------------------------- 26:1 Statens ljud- och bildarkiv ramanslag 35 092 000 ----------------------------------------------------------- 27:1 Statens biografbyrå ramanslag 9 172 000 ----------------------------------------------------------- 27:2 Utbyte av TV-sändningar obetecknat 23 454 000 mellan Sverige och Finland anslag ----------------------------------------------------------- 27:3 Bidrag till dokumentation om ramanslag 821 000 den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete ----------------------------------------------------------- 27:4 Forskning och dokumentation obetecknat 1 288 000 om medieutvecklingen anslag ----------------------------------------------------------- 28:1 Statens kulturråd ramanslag 37 503 000 ----------------------------------------------------------- 28:2 Bidrag till allmän ramanslag 224 463 000 kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ----------------------------------------------------------- 28:3 Nationella uppdrag ramanslag 8 000 000 ----------------------------------------------------------- 28:4 Försöksverksamhet med ändrad obetecknat143 073 000 regional fördelning av anslag kulturpolitiska medel ----------------------------------------------------------- 28:5 Bidrag till Riksteatern, obetecknat779 264 000 Operan, Dramaten, Dansens Hus anslag och Svenska rikskonserter ----------------------------------------------------------- 28:6 Bidrag till regional obetecknat544 933 000 musikverksamhet samt anslag regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner ----------------------------------------------------------- 28:7 Bidrag till vissa teater-, ramanslag 113 000 000 dans och musikändamål ----------------------------------------------------------- 28:8 Bidrag till regional obetecknat 36 657 000 biblioteksverksamhet anslag ----------------------------------------------------------- 28:9 Litteraturstöd ramanslag 91 917 000 ----------------------------------------------------------- 28:10 Stöd till kulturtidskrifter ramanslag 20 650 000 ----------------------------------------------------------- 28:11 Stöd till bokhandel ramanslag 9 801 000 ----------------------------------------------------------- 28:12 Talboks- och ramanslag 62 529 000 punktskriftsbiblioteket ----------------------------------------------------------- 28:13 Bidrag till Stiftelsen för obetecknat 14 211 000 lättläst nyhetsinformation anslag och litteratur ----------------------------------------------------------- 28:14 Bidrag till Svenska obetecknat 4 569 000 språknämnden och anslag Sverigefinska språknämnden ----------------------------------------------------------- 28:15 Statens konstråd ramanslag 5 558 000 ----------------------------------------------------------- 28:16 Konstnärlig gestaltning av ramanslag 40 438 000 den gemensamma miljön ----------------------------------------------------------- 28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor ramanslag 1 509 000 ----------------------------------------------------------- 28:18 Främjande av hemslöjden ramanslag 17 712 000 ----------------------------------------------------------- 28:19 Bidrag till bild- och ramanslag 29 234 000 formområdet ----------------------------------------------------------- 28:20 Konstnärsnämnden ramanslag 10 176 000 ----------------------------------------------------------- 28:21 Ersättningar och bidrag till ramanslag 264 933 000 konstnärer ----------------------------------------------------------- 28:22 Riksarkivet och landsarkiven ramanslag 256 913 000 ----------------------------------------------------------- 28:23 Bidrag till regional obetecknat 4 699 000 arkivverksamhet anslag ----------------------------------------------------------- 28:24 Språk- och ramanslag 26 489 000 folkminnesinstitutet ----------------------------------------------------------- 28:25 Svenskt biografiskt lexikon ramanslag 3 878 000 ----------------------------------------------------------- 28:26 Riksantikvarieämbetet ramanslag 163 934 000 ----------------------------------------------------------- 28:27 Bidrag till kulturmiljövård ramanslag 247 038 000 ----------------------------------------------------------- 28:28 Centrala museer: Myndigheter ramanslag 665 966 000 ----------------------------------------------------------- 28:29 Centrala museer: Stiftelser obetecknat192 919 000 anslag ----------------------------------------------------------- 28:30 Bidrag till regionala museer obetecknat117 857 000 anslag ----------------------------------------------------------- 28:31 Bidrag till vissa museer obetecknat 30 500 000 anslag ----------------------------------------------------------- 28:32 Stöd till icke-statliga ramanslag 10 000 000 kulturlokaler ----------------------------------------------------------- 28:33 Riksutställningar ramanslag 38 046 000 ----------------------------------------------------------- 28:34 Statliga ramanslag 80 000 utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål ----------------------------------------------------------- 28:35 Filmstöd ramanslag 205 161 000 ----------------------------------------------------------- 28:36 Forsknings- och ramanslag 36 236 000 utvecklingsinsatser inom kulturområdet ----------------------------------------------------------- 28:37 Samarbetsnämnden för ramanslag 2 500 000 statsbidrag till trossamfund ----------------------------------------------------------- 28:38 Stöd till trossamfund ramanslag 50 750 000 ----------------------------------------------------------- 29:1 Ungdomsstyrelsen ramanslag 16 829 000 ----------------------------------------------------------- 29:2 Bidrag till nationell och ramanslag 89 889 000 internationell ungdomsverksamhet m.m. ----------------------------------------------------------- 30:1 Stöd till idrotten ramanslag 457 240 000 ----------------------------------------------------------- 30:2 Bidrag till allmänna ramanslag 19 000 000 samlingslokaler ----------------------------------------------------------- 30:3 Bidrag till obetecknat 3 432 000 kvinnoorganisationernas anslag centrala verksamhet ----------------------------------------------------------- 30:4 Stöd till obetecknat 13 000 000 friluftsorganisationer anslag ----------------------------------------------------------- Summa 7 806 918 000 -----------------------------------------------------------
Motionerna
Motion från allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av opartiskhet och insyn vid bidragsgivning till kulturlivet.
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:Kr202 av Bertil Persson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att lägga ned Riksteatern.
2000/01:Kr220 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett statligt stöd till Nordiska Akvarellmuseet.
2000/01:Kr224 av Runar Patriksson och Harald Nordlund (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Dalhalla bör bli nationalscen med ekonomiskt stöd.
2000/01:Kr225 av Lennart Fridén (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av genrecentrum och att Göteborgsmusiken bör bli ett första nytt sådant centrum.
2000/01:Kr228 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt uppdrag till Bildens Hus i Sundsvall.
2000/01:Kr229 av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett årligt stöd om 1,7 miljoner kronor till Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn.
2000/01:Kr231 av Kent Olsson och Lennart Fridén (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Nordiska Akvarellmuseet bör tillföras 1,5 miljoner kronor i enlighet med vad som i motionen anförs.
2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgångspunkterna för kulturen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grundprinciperna för den regionala försöksverksamheten.
2000/01:Kr236 av Kenneth Johansson och Birgitta Sellén (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bygga ut musikverksamheten med en ny institution, nämligen Dalhalla.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verksamheten vid Dalhalla bör ges ett nationellt uppdrag.
2000/01:Kr237 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att statsbidraget till Tobo folkmusikinstitut skall uppräknas i takt med kostnadsutvecklingen samt att pengar öronmärks i budgeten för detta ändamål.
2000/01:Kr244 av Kenth Högström (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslagen till kulturreservat och industrisamhällets kulturarv.
2000/01:Kr248 av Anita Sidén m.fl. (m, kd, c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statsbidrag till Göteborgsoperan.
2000/01:Kr253 av Yvonne Andersson m.fl. (kd, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ytterligare ekonomiska resurser från kulturanslaget till Vadstena-Akademien.
2000/01:Kr254 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen anvisar till anslaget 28:2 Statens kulturråd för budgetåret 2001 15 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 239,5 miljoner kronor.
2000/01:Kr255 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om inrättande av en fond för bidrag till nyskriven dramatik med kvinnoroller i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr256 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tilldela NorrDans ett nytt nationellt uppdrag för dans.
2000/01:Kr264 av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Vadstena slott blir tillgängligt för alla även vad gäller rikssalarna, varför intäktskrav ej bör gälla i denna del.
2000/01:Kr279 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Kunskapscentrum för fotografi, Bildens Hus i Sundsvall.
2000/01:Kr280 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Akvarellmuseet i Skärhamn på Tjörn.
2000/01:Kr285 av Åke Sandström (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att marksänd digital-TV bör byggas ut så att den görs tillgänglig för minst 99,8 % av Sveriges befolkning.
2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minst 25 % av det statliga kulturanslaget bör avsättas till kultur för barn och ungdom.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den svenska kulturpolitiken anpassas efter den mångfald som finns i det svenska samhället.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att satsningar på ungdomskultur i hela landet, det så kallade Kul-bidraget, och på den kulturella infrastrukturen i hela landet är viktigt för den regionala balansen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bredband för snabb datakommunikation skall omfatta samlingslokaler i hela landet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regionerna själva skall ansvara för att fördela sitt kulturanslag.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt uppdrag för Dalhalla musikteater i Rättvik.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Röhsska museet i Göteborg ökade resurser för att upprätta ett nationellt/internationellt nätverk för design.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett övergripande ansvar för att säkra en positiv utveckling för den verksamhet Forum för världskulturen driver.
16. Riksdagen begär att låta utreda länsmuseernas ekonomiska situation.
2000/01:Kr291 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:1 Statens kulturråd för år 2001 18 503 000 kronor.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet m.m. för år 2001 124 463 000 kronor.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:5 Bidrag till Svenska riksteatern m.fl. för år 2001 609 264 000 kronor.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:7 Bidrag till vissa teaterändamål m.m. för år 2001 20 000 000 kronor mer än regeringen eller således 133 000 000 kronor.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:8 Bidrag till regional biblioteksverksamhet för år 2001 25 657 000 kronor.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:9 Litteraturstöd för år 2001 61 917 000 kronor.
7. Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 28:11 Stöd till bokhandel i enlighet med vad som anförs i motionen.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för år 2001 9 801 000 kronor utöver vad regeringen föreslår eller således 72 330 000 kronor.
9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för år 2001 29 438 000 kronor.
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer för år 2001 224 933 000 kronor.
11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:27 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad för år 2001 25 000 000 kronor utöver vad regeringen föreslår eller således 272 038 000 kronor.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturinstitutionernas lokalförsörjning och hyreskostnader.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny museistruktur.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:29 Centrala museer för år 2001 181 578 000 kronor.
15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 0 kronor.
16. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:33 Riksutställningar för år 2001 13 046 000 kronor.
17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:39 Kulturfond för år 2001 120 000 000 kronor.
18. Riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna från utgiftsområde 17 till utgiftsområde 16 i enlighet med vad som anförs i motionen.
19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 25:1 Bidrag till folkbildningen för år 2001 1 363 068 000 kronor.
20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 29:1 Ungdomsstyrelsen för år 2001 5 829 000 kronor.
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 17 889 000 kronor.
22. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för år 2001 0 kronor.
23. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationer för år 2001 2 432 000 kronor.
24. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 30:4 Stöd till friluftsorganisationer för år 2001 10 000 000 kronor.
25. Riksdagen avslår regeringens förslag att höja TV-licensen från den 1 januari 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr292 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med uppdrag att ta fram förslag till hur en ekonomisk och innehållsmässig samordning mellan kultursektorn och övriga utgiftsområden skall genomföras i enlighet med vad i motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med syfte att se över kulturpolitikens struktur samt återkommer med förslag till åtgärder i enlighet med vad i motionen anförs.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med uppdrag att se över hyrorna för kulturens ändamålsfastigheter i avsikt att överskjutande medel i enlighet med vad som anförs i motionen skall återföras till kultursektorn.
2000/01:Kr293 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förnyad prövning av innehållet i kommittén Forum för världskulturs delbetänkande.
2000/01:Kr294 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:
--------------------------------------------------------- |Anslag |Regeringens | Anslagsförändring | | |förslag | | --------------------------------------------------------- |28:3 |Nationella uppdrag | 8 000 000 | +3 000| | | | | 000| --------------------------------------------------------- |28:9 |Litteraturstöd |91 917 000 | -36 500| | | | | 000| --------------------------------------------------------- |28:11 |Stöd till bokhandel | 9 801 000 | -9 801| | | | | 000| --------------------------------------------------------- |28:12 |Talboks- och |62 529.000 | +10 301| | |punktskriftsbibliotek | | 000| --------------------------------------------------------- |28:22 |Riksarkivet |256 913 000 | +2 000| | | | | 000| --------------------------------------------------------- |28:27 |Kulturmiljövård |247 038 000 | +3 000| | | | | 000| --------------------------------------------------------- |29:2 |Bidrag till nationell |89 889 000 | +65 000| | |och internationell | | 000| | |ungdomskultur | | | --------------------------------------------------------- |30:1 |Stöd till idrotten |457 240 000 | +7 000| | | | | 000| --------------------------------------------------------- |30:2 |Allmänna samlingslokaler |19 000 000 | +21 000| | | | | 000| --------------------------------------------------------- |Nytt |Kul-bidrag | 0 |+100 000| |anslag:| | | 000| --------------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområdet | 7 806 918 |+165 000| | | 000 | 000| --------------------------------------------------------- 2000/01:Kr300 av Sonja Fransson och Berndt Ekholm (s) vari föreslås att riksdagen fattar följa nde beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Immigrantinstitutets verksamhet.
2000/01:Kr303 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Göteborgsoperan.
2000/01:Kr304 av Per Landgren m.fl. (kd, v, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Göteborgsmusiken som stomme till ett genrecentrum för blåsmusik i Göteborg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det statliga bidraget till Göteborgsmusiken justeras upp enligt motionen genom anslaget för Svenska Rikskonserter.
2000/01:Kr305 av Claes-Göran Brandin och Marianne Carlström (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av genrecentrum och att Göteborgsmusiken blir ett första nytt sådant centrum.
2000/01:Kr315 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Röhsska museet måtte tilldelas ett nationellt uppdrag.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det textila arvets betydelse för näringslivsutveckling och ekonomi.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt uppdrag till Textilmuseet i Borås.
2000/01:Kr330 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Gamla teatern i Eskilstuna med Teaterhistoriskt museum bör få ett nationellt uppdrag.
2000/01:Kr333 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt uppdrag att uppföra ett museum för politisk illustrationskonst i Söderköping.
2000/01:Kr340 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Public service-utredningen till sig bör knyta en referensgrupp bestående av representanter för de funktionshindrades organisationer enligt vad i motionen anförs.
2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om litteraturstöd till de nationella minoriteterna.
2000/01:Kr343 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mål för mediepolitiken.
2000/01:Kr344 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör utreda möjligheterna att inrätta ett nationellt uppdrag för folkbiblioteksverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samhällets stöd till kultursektorn.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av resurser till centralmuseerna.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av resurser till de regionala museerna.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Nordiska Akvarellmuseet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Arbetets museum.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den Stockholmsbaserade delen av Statens museer för världskultur.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regional arkivverksamhet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkrörelsearkiven.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till Dansens Hus.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av resurser till länsmusiken samt annan regional musik-, teater- och dansverksamhet.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Stockholms Läns Blåsarsymfoniker.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om musikteatern Dalhalla.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fonogrammarknaden.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt uppdrag till danskonstområdet.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om LL- stiftelsen.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurser till icke-statliga kulturlokaler.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurser till trossamfunden.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurser till allmänna samlingslokaler.
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av den ideella sektorn.
50. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medlen avsatta för utvecklingsverksamhet förs över till det samlade anslaget för folkbildningen.
52. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda medel till Sveriges Radios programutbud.
53. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:
---------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslagsförändring förslag ---------------------------------------------------------- 28:5 Bidrag till Riksteatern, 779 264 +1 000 Operan, Dramaten, Dansens 000 000 Hus, Svenska rikskonserter ---------------------------------------------------------- 28:6 Bidrag till regional 544 933 +15 000 musikverksamhet samt 000 000 regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner ---------------------------------------------------------- 28:7 Bidrag till vissa teater-, 113 000 +7 500 dans- och musikändamål 000 000 ---------------------------------------------------------- 28:13 Bidrag till Stiftelsen för 14 211 +1 000 lättläst nyhetsinformation 000 000 och litteratur ---------------------------------------------------------- 28:23 Bidrag till regional 4 699 000 +1 000 arkivverksamhet 000 ---------------------------------------------------------- 28:28-29Bidrag till centrala museer 665 966 +10 000 000 000 ---------------------------------------------------------- 28:30 Bidrag till regionala 117 857 +10 000 museer 000 000 ---------------------------------------------------------- 28:31 Bidrag till vissa museer 30 500 +500 000 000 ---------------------------------------------------------- 28:32 Bidrag till icke-statliga 10 000 +2 000 kulturlokaler 000 000 ---------------------------------------------------------- 28:38 Stöd till trossamfund 50 750 +3 000 000 000 ---------------------------------------------------------- 28:9 Litteraturstöd (En bok för 91 917 -2 000 alla) 000 000 ---------------------------------------------------------- 28:9 Litteraturstöd (till +1 000 läsfrämjande åtgärder) 000 ---------------------------------------------------------- 30:2 Bidrag till allmänna 19 000 +10 000 samlingslokaler 000 000 ---------------------------------------------------------- Nytt Utveckling av den ideella +10 000 anslag: sektorn 000 ---------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 7 806 918 +70 000 000 000 ---------------------------------------------------------- 2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande bes lut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av kulturpolitiken i enlighet med vad i motionen anförs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alternativ finansier ing av Kulturnät Sverige.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring för hur Riksutställningar kan
förändras i enlighet med vad som anförs i motionen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslag till Nordi ska akvarellmuseet.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring a v Riksteatern.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslagen till de regionala teatrarna.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag för rustning o ch handikappanpassning av bygdegårdar.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslag till Mode rna museet, Dramatiska Teatern och Kungl. Operan.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslag t ill Göteborgsoperan.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslag till länsmusike n.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslag till konstnärl ig gestaltning av den gemensamma miljön.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslag till Stat ens kulturråd.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidragsgiva nde myndigheter och styrelser.
33. Riksdagen avslår regeringens förslag till höjda TV-avgifter.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ambitionerna inom SVT och SR att investera i digitalteknik.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statligt stöd ti ll trossamfunden.
36. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen unde r utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning:
----------------------------------------------------------- Anslag Regeringens Anslagsförändring förslag ----------------------------------------------------------- 28:1 Statens kulturråd 37 503 -7 000 000 000 ----------------------------------------------------------- 28:3 Nationella uppdrag 8 000 000 +1 000 000 ----------------------------------------------------------- 28:5 Bidrag till Riksteatern, 779 264 -34 000 Operan, Dramaten, Dansens Hus 000 000 och Svenska rikskonserter ----------------------------------------------------------- 28:6 Bidrag till regional 544 933 +60 000 musikverksamhet m.m. 000 000 ----------------------------------------------------------- 28:16 Konstnärlig gestaltning av 40 438 -5 000 den gemensamma miljön 000 000 ----------------------------------------------------------- 28:28 Centrala museer: Myndigheter 665 966 +3 000 (Moderna museet) 000 000 ----------------------------------------------------------- 28:30 Bidrag till regionala museer 117 857 +7 000 (Nordiska akvarellmuseet 000 000 m.m.) ----------------------------------------------------------- 28:33 Riksutställningar 38 046 -5 000 000 000 ----------------------------------------------------------- 28:38 Stöd till trossamfund 50 750 +10 000 000 000 ----------------------------------------------------------- 30:1 Stöd till idrotten 457 240 +5 000 000 000 ----------------------------------------------------------- 30:2 Bidrag till allmänna 19 000 +5 000 samlingslokaler 000 000 ---------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 7 806 918 +40 000 000 000 ---------------------------------------------------------- 2000/01:Kr517 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar i förhållande till regeringens förslag att utgiftsområde 17 anslag 30:2 Bidra g till allmänna samlingslokaler uppräknas till 40 miljoner kronor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att säkra och snabb a lösningar för modern informations- och kommunikationsteknik garanteras alla allmänna samlingslokaler i Sverige.
2000/01:Kr519 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksd agen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det statliga stödet för om- och tillbyggn ad av allmänna samlingslokaler.
2000/01:Kr520 av Ulf Björklund (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för år 2001 anslå 10 miljoner kronor utöver reger ingens förslag till allmänna samlingslokaler, utgiftsområde 17 anslag 30:2, således totalt 29 miljoner kronor.
2000/01:Kr525 av Lena Ek (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännage r för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskilt anslag avsätts för handikappanpassning och miljöf örbättringar av allmänna samlingslokaler.
2000/01:Kr526 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barns och ungdoma rs tillgång till kultur.
2000/01:Kr535 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att centrum för idrotts forskning (CIF) får ett uttalat programansvar att stödja forskning även om friluftsliv och annan lågintensiv fysisk akti vitet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att folkhälsoargume ntet skall få genomslag i fördelningen av forskningsanslag till Centrum för idrottsforskning (CIF).
2000/01:Kr538 av Peter Pedersen (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att fördjupa och bredda idrotts forskningen med en tillfredsställande finansiering och organisation.
2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anslaget till idrottsforskning skall höjas med 5 miljoner kronor.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att barns rätt att aktivt delta i kulturlivet inte skall vara en fråga om kostnad eller bostadsort.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det kan finnas anledning att gå före me d behandling av kulturändamålsfastigheters avkastningskrav.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att världsmusiken kan behöva ett nationellt uppdrag och att regeringen i så fall återkommer till riksdagen med ett sådant förslag.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga Dalhalla Festspelsscens behov av ett permanent nationellt stöd.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga om stödet till kulturtidskrifterna s återkommande evenemang behöver öka.
2000/01:K400 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen beslutar om ändring av målet för mediepolitiken i enlighet med vad som anförs i motionen.rn as återkommandev æ èÚøÿÈ z @uttalat programansvar att stödja forskning även om friluftsliv och annan låginten siv fysisk aktivitet.t.øæ " @*Motioniononioningtning) æ À Úøÿ2 @ om kostnad eller bostadsort.00.°æ àÙøÿ úÿÿ: @damålsfa stigheters avkastningskrav.v.000¸æ ÀÙøÿ° R @0:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrk as)))Ðæ @bet. 2000/01rU1) æ @<røÿ @ æ @TRUEE @ æ ° Ùøÿ" @g behöver öka.t. æ XÙøÿ ´ @nvisar anslagen under u
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om markbundna digitala TV -sändningar.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att varken stat liga medel eller statliga bolag skall användas för att subventionera dekodrar.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
19. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund o ch fritid enligt följande uppställning:
----------------------------------------------------- Anslag Ändringsförslag ------------------------------------------------------ 28:1 Statens kulturråd -7 000 000 ------------------------------------------------------ 28:3 Nationella uppdrag +1 000 000 ------------------------------------------------------ 28:5 Bidrag till Riksteatern, -34 000 000 Operan, Dramaten, Dansens Hus, Sv Rikskonserter ------------------------------------------------------ 28:6 Bidrag till regional +60 000 000 musikverksamhet m.m. ------------------------------------------------------ 28:16 Konstnärlig gestaltning av den -5 000 000 gemensamma miljön ------------------------------------------------------ 28:28 Centrala museer: myndigheter +3 000 000 (Moderna museet) ------------------------------------------------------ 28:30 Bidrag till regionala museer +7 000 000 ------------------------------------------------------ 28:33 Riksutställningar -5 000 000 ------------------------------------------------------ 28:38 Stöd till trossamfund +10 000 000 ------------------------------------------------------ 30:1 Stöd till idrotten +5 000 000 ------------------------------------------------------ 30:2 Bidrag till allmänna +5 000 000 samlingslokaler ----------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet +40 000 000 ----------------------------------------------------- 2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen beslutar att stoppa digital marksänd TV i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det digitala markbundn a TV-nätet.
2000/01:T718 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avstå från en f ortsatt statlig utbyggnad av marksänd digital-TV.
2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behoven av en kulturpo litisk reform.
Förteckning över bilagor
I proposition 2000/01:1 Förslag till statsbudget för 2001, m.m. (budgetpropositionen) utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid framlagda förslag till
lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift och
lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartemente ts verksamhetsområde
återfinns i bilaga 1.
Av utskottet framlagt förslag till
lag om ändring i begravningslagen (1990:1144) återfinns i bilaga 2.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till beslut om anvisande av medel för budgetåret 2001 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och medier återfinns i bilaga 3.
Utskottets förslag till beslut om anvisande av medel för budgetåret 2001 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och medier återfinns i bilaga 4.
Förteckning över i utskottets hemställan moment 49 h avstyrkta motionsyrkanden återfinns i bilaga 5.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har på kulturutskottets begäran information lämnats av statssekreterare Gunilla Thorgren och andra företrädare för Kulturdepartementet.
Likaledes har på utskottets begäran representanter för Svenska Museiföreningen lämnat information.
Företrädare för följande institutioner och organisationer m.m. har uppvaktat utskottet:
Föreningen Sveriges länsarkivarier, Kultur Skåne, Länsteatrarnas samarbetsråd, Teatercentrum, Teat erförbundet och Teatrarnas riksförbund (TR).
Ett antal skrivelser m.m. har inkommit med anledning av propositionen.
Utskottet
1 Inledning
1.1 Betänkandets disposition
Utskottet följer i detta betänkande i huvudsak den ordning som används i budget
I betänkandets avsnitt 2 behandlas förslaget till lag om ändring i begravningsl
Därefter behandlar utskottet i betänkandets avsnitt 3-9 de politikområde utgiftsområde 17, nämligen
Kulturpolitik (politikområde 28),
Mediepolitik (politikområde 27),
Ungdomspolitik (politikområde 29),
Folkrörelsepolitik (politikområde 30),
Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 (politikområde 25),
Forskning under utgiftsområde 17, (politikområde 26) respektive
Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 2 (politikområde 2).
Under politikområde 28 Kulturpolitik har utskottet som underrubriker bib underindelningen i verksamhetsområden för att det skall bli lättare at kulturpolitikområdet.
1.2 Indelningen i politikområden
Propositionen
Inom Regeringskansliet pågår ett utvecklingsarbete med syfte att långsiktigt fö budgetdisciplinen. Arbetet redovisas i budgetpropositionen (Förslag till statsb
Under år 2000 har arbetet till största delen rört presentationen av Utgångspunkten har varit att statsbudgeten och redovisningen skall ge en så go förutsätter att statsbudgeten och redovisningen har en ändamålsenlig avgräns redovisningsdokumenten presenteras i skärningar som är lämpliga för politisk är att riksdagen och regeringen skall få ett bättre underlag för prioriterings resurser.
Enligt budgetpropositionen är det tydligaste resultatet av översynen den i Politikområden införs eftersom det har visat sig svårt att med utgiftsomr specifika för att resultaten skall kunna följas upp och måluppfyllelsen bedöma skapa områden som är lämpliga för inbördes avvägningar och prioriteringar.
Totalt indelas den statliga verksamheten i 47 politikområden. Regeringen har in budgetpropositionen tillämpade, indelningen i politikområden.
För varje politikområde avses det finnas ett eller flera mål. För flera förslag till nya mål. Det är dock enligt regeringens bedömning först i nästa respektive politikområde, som det är möjligt att fullt ut tillgodose riksdagens
I avsnitt 7 Utgiftsramar och politikområden för åren 2001-2003 (volym 1 s. 177- samtliga politikområden, deras omfattning, mål och inriktning samt info politikområdena.
Vissa politikområden omfattar verksamheter som i sin helhet ryms inom ett u flera utgiftsområden. De kallas sektorsövergripande politikområden.
Utskottets bedömning
Statsbudgeten är enligt riksdagens beslut indelad i utgiftsområden. Utgiftso olika angivna utskott. De delas således inte mellan utskott. Utgiftsområde 17 riksdagsordningen till kulturutskottets beredningsområde.
För kulturutskottets del innebär indelningen i politikområden följande.
Tre politikområden, nämligen Kulturpolitik (politikområde 28), Ungdom (politikområde 30), finns helt och hållet inom utgiftsområde 17. Mål för omr behandlas i detta betänkande under avsnitt 6. Mål finns redan för områdena Ku 3.1 i detta betänkande är målen för kulturpolitiken till sin karaktär sektorsöv inte endast det som regeringen nu för till politikområde 28 Kulturpolitik ut Mediepolitik. De kulturpolitiska målen bör ha sin tillämpning även inom and riksdagen antog hösten 1999 för ungdomspolitiken är sektorsövergripande (se avs
Politikområde 27 Mediepolitik finns både inom utgiftsområdena 1 Rikets sty Kultur, medier, trossamfund och fritid. Mål för politikområdet föreslås under (avsnitt 4 i detta betänkande).
Politikområde 25 Utbildningspolitik är uppdelat mellan fyra utgiftsområden, dä och fritid. Mål för politikområdet föreslås under utgiftsområde 16 Utb utbildningsutskottet.
Politikområde 26 Forskning är uppdelat på sex utgiftsområden, däribland utgifts föreslås under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, vilket be
Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn är uppdelat på utgiftsområdena 2 medier, trossamfund och fritid. Nya mål föreslås ersätta gamla mål under utgift
Utskottet anser att indelningen av budgeten i politikområden om möjlig utgiftsområdesindelningen av budgeten, eftersom denna enligt riksdagsordningen
Politikområden borde, liksom utgiftsområden, utformas så att de blir relativt b och uppföljningsbarhet. Politikområdena borde därför inte få påverkas i någon h
Utskottet, som utgår från det faktum att prioriteringarna mellan olika an utgiftsområdena, ställer sig något frågande inför det som redovisas i propositi till att prioriteringar skall kunna göras mellan olika politikområden trots Utskottet förutsätter att denna fråga klargörs i det fortsatta utvecklingsarbet
Riksdagen godkände hösten 1996 mål på anslagsnivå för en rad myndigheter och fö betänkande beträffande politikområde 28 Kulturpolitik och bet. 1999/2000:KrU1 s propositionen aviseras att det i fortsättningen även skall finnas mål för verks det inom kulturutskottets beredningsområde kommer att finnas mål på politikområ Utskottet förutsätter att en analys av målnivåerna och av de praktiska kon samband med införande av mål för verksamhetsområden.
Utskottet vill i anslutning till frågan om befintliga och eventuellt utök understryka vikten av det som anförs i propositionen, nämligen att mål uppföljningsbara. Alltför övergripande och allmänt hållna mål, särskilt för en sin karaktär i många stycken redan kan vara svår att uttrycka i mätbara term utvärderingssammanhang. Allmänna och övergripande mål för större områden h regeringens vilja när det gäller inriktningen av t.ex. kulturpolitiken kulturpolitikområdet. De kan också bidra till att den önskade inriktningen av samhällssektorer och utanför det statliga ansvarsområdet.
2 Ändring i begravningslagen
Propositionen
Enligt 9 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144) skall den som är folkbokförd (begravningsavgift). Enligt 9 kap. 2 § samma lag skall avgiften betalas avgiftsskyldige är folkbokförd.
I begravningslagen anges inte hur en persons skyldighet att betala begravni innebär att det kan vara oklart om betalningsskyldighet alls föreligger, t.ex. vara oklart vilken huvudman som har rätt till avgiften när personen flyttar.
För att råda bot på oklarheterna föreslår regeringen det förtydligandet i beg före inkomståret är avgörande för frågan om skyldigheten att betala begravnings
Regeringen föreslår att lagändringen skall träda i kraft den 31 december 2000 o för 2001 och slutlig skatt enligt 2001 års taxering.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det klart bör framgå vem som är skyld har rätt till begravningsavgiften när en person flyttar. Utskottet tillstyrker
I fråga om ikraftträdandet anser utskottet att den av regeringen föreslagna lyd då skattemyndigheten skall fatta ett beslut om preliminär skatt för år överensstämma med den slutliga skatten. Vidare bör det enligt utskottets uppfat begära att de äldre reglerna skall tillämpas i fråga om inkomster som uppbu bilaga 2 upptagna ändringsförslaget i enlighet härmed.
3 Kulturpolitik (politikområde 28)
3.1 Mål för kulturpolitiken
Bakgrund
I den av regeringen använda indelningen av budgetpropositionen i politikområde särskilda mål som riksdagen fastställde hösten 1996 (prop. 1996/97:3, bet. 19 ersattes 1974 års kulturpolitiska mål med följande nationella kulturpolitiska m
- att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att anvä
- - att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till - - att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och d verkningar, - - att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden k - - att bevara och bruka kulturarvet, - - att främja bildningssträvandena, - - att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom -
Hösten 1996 beslöt riksdagen även om övergripande mål på anslagsnivå för myndig Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Talboks- och punktskriftsbibliotek Konstnärsnämnden, Riksarkivet och landsarkiven, Arkivet för ljud och bild, lexikon, Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Riksutställningar, Statens biografb också om övergripande mål för statsbidrag till Svenska riksteatern, LL-s rundradiokontot), Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt för bidragen till museer och övriga institutioner (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:Kr
Riksdagen har också beslutat om mål eller syften för vissa områden, oftast verk statsbidrag till vissa verksamheter.
Syftet med myndigheters arkivbildning har införts i arkivlagen (1990:782) i e (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). Dessa syften öve anslagsnivå som hösten 1996 godkändes av riksdagen för Riksarkivet och landsark
Våren 1998 beslöt riksdagen om mål för statens arbete med arkitektur, formgivni rskr. 1997/98:225). Dessa mål är sektorsövergripande.
Mål för arbetet för kulturmiljön beslutades våren 2000 (prop. 1998/99:114, bet. gjordes samtidigt av de av riksdagen hösten 1996 beslutade övergripande målen f
Riksdagen har i enlighet med proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunde regeringens förslag till lag om stöd till trossamfund (yttr. 1999/2000:K (1999:932) finns intaget mål för stödet.
Motionen
Förslaget i motion Kr346 (fp) syftar till en ändring av de nationella kulturpol bakom motionen anför att målen bör utgå från tre fundamentala principer i kvalitet. Genom att renodla dessa tre principer och uttrycka dem som mål verktygen för att nå dem.
Frihetsmålet föreslås få följande lydelse.
För att uppnå målet frihet bör humanismens, toleransens och demokratins ideal s nyttja den skall värnas. Det finns förutsättningar för ett dynamiskt, utmanand kunskaps- och idébildning.
Mångfaldsmålet uttrycks på följande sätt.
För att uppnå målet mångfald måste kulturlivet vara i ständig förändring aktörer. Kulturarvet bevaras och brukas. Kulturlivet är då tillgängligt för a funktionshinder eller dylikt. För att målet skall vara uppfyllt krävs att kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.
Kvalitetsmålet bör enligt motionen ha följande lydelse.
Målet innebär att kulturell kvalitet och professionalism blir vägledande för ku gångbart. Förnyelse inom kulturlivet bör stödjas. Det innebär att de arbetsmarknadsmässiga, regionalpolitiska eller andra syften överordnas kvalitet
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar - då det gäller förslaget i motion Kr346 (fp) om att införa nya eller ändrade kulturpolitiska mål behandlats och avstyrkts av utskottet vid Utskottet anser nu liksom tidigare att det är angeläget att 1996 års mål får gä på samma sätt som blev fallet med 1974 års mål. Motion Kr346 (fp) yrkande 1 avs
Utskottet vill i sammanhanget starkt understryka att de nationella kulturpol bemärkelse och inte enbart för det som nu av regeringen förts till politikom karaktär och avser i princip även det som nu förts till politikområde 27 politikområden och samhällssektorer.
3.2 Vissa övergripande frågor
3.2.1 Utgångspunkterna för kulturpolitiken
Motionerna
I motion Kr235 (m) hemställs att riksdagen skall tillkännage för regeringen för kulturpolitiken (yrkande 1). Vidare bör riksdagen enligt motion N266 till av dessa utgångspunkter (yrkande 7).
Internet, bredband, digital TV och andra sätt att sända och ta emot impulser oc vikten av anpassning och förmågan att tänka nytt. Den nya mediesituationen ä kulturområdet. Fria medier är en av det öppna samhällets viktigaste förutsät fortsätta och måste leda till förändringar av mediepolitiken. IT kan br möjligheter att utveckla nya arbetsformer och öka tillgängligheten av kulturarv en rimlig chans att vara med i det främsta ledet i IT-användandet.
Motionärerna framhåller att en av de bärande grunderna för förslagen i mot innebär att staten i praktiken centralt skall värna bl.a. det gemensamma ku Ansvaret för det som kan göras bättre på regional eller lokal nivå skall föras mot verksamheter som har nationellt intresse och som inte skulle komma till stå
Ett ökat internationellt utbyte och nya medier ger helt nya förutsättningar och upplevelser känner inga stats- eller landsgränser. Gamla traditioner, gammal ku detta ställer helt nya krav på utformningen av kulturpolitiken. Motionärerna fö välja just den kulturyttring han eller hon önskar och som möter den nya global kulturella arv bevaras och synliggöras.
Motionärerna anser att kulturdebatten bör handla mer om innehåll och kvalitet kommun skall inte styra innehållet men kan genom bidrag ge de förutsättningar som står fri i förhållande till politiska beslutsfattare är en viktig del a initiativ ta upp de problem man vill belysa.
En god förankring i den egna kulturen ger nödvändig trygghet för alla, både Förtrogenhet även med det nya landets kultur är väsentlig för att de invandrade
Det som på kommersiell grund efterfrågas kommer enligt motionärernas mening som produceras är ofta bra, t.o.m. mycket bra även om långt ifrån allt med rimliga
Kulturens betydelse för näringslivet - och även det omvända förhållandet - har att reglerna för kultursponsring görs tydligare. Kulturen skall samtidigt kunna
Kulturstödet bör kanaliseras via många bidragsgivare för att garantera den pl vara en utvecklad nations kännemärke.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare riksmöten avstyrkt yrkanden motsvarande det som nu motionärerna dels utvecklat sin allmänna syn på kulturpolitiken, dels framfört inte funnit skäl att närmare diskutera (bet. 1997/98:KrU1 s. 26, 1998/99:KrU7 hänvisat till den diskussion om statens ansvar som fördes i Kulturutredning markerade bl.a. att det är viktigt att många tar ett direkt och personligt ans ansvar för det som idéburna rörelser eller andra kan göra lika bra eller b intressen kan tillgodoses genom en väl fungerande marknad. Utredningen utt kulturpolitiska mål och diskuterade rollfördelningen med tyngdpunkt på frågan ändamålsenligt och nödvändigt det statliga kulturstödet är. Utskottet har se fall inte vid denna tidpunkt skulle vara en meningsfull resursinsats att sö kulturområdet som motionärerna efterlyser. Utskottet har i sammanhanget framhål mera långtgående uppslutning kring ett sådant preciseringsförslag. Utskottet an kultursektorer - göras med utgångspunkt i fastställda nationella kulturpolitisk
Utskottet har tidigare, senast våren 2000, behandlat motionsyrkanden om föreslås i motion Kr235 (m). Utskottet har därvid tolkat förslagen i motionen under senare år om minskad medelsanvisning till kultursektorn - så att alltför beroende av offentliga bidrag. Utskottet har hänvisat till att den nya budge det inte är möjligt att från ett år till ett annat skära ner de statliga kul att landstingens och kommunernas planering rubbas. Utskottet har också anf fördelas av flera instanser, varvid utskottet påmint om att statligt kulturstö Kulturrådet till sin hjälp har referens- och arbetsgrupper.
Utskottet hänvisar vidare - när det gäller frågan om en mångfald av bidra tillskapande av fonder avstyrkts, bl.a. en s.k. dubbleringsfond (bet. KrU 1985/ s. 22-23, bet. 1996/97:KrU1 s. 46 och 156 samt bet. 1997/98:KrU1 s. 30-33).
Utskottet vill framhålla att samhällets och kulturens förutsättningar, likso medverkande i kulturens yttringar, snabbt förändras bl.a. mot bakgrund av den s och att detta synsätt kommer till uttryck inte endast i den nu aktuella motione bedömningar även i den kulturpolitik som förordas av övriga partier i riksdagen
Utskottet redovisade under hösten 1999 (bet. 1999/2000:KrU2 s. 6-7) viss betydelse för kultur och medier och framhöll att den nationella IT-strategin (s användningen av informationsteknik på ett sätt som befrämjar kreativitet, till om arkiv-, biblioteks- och museiinstitutionernas eget ansvar för att inom givna rådgivning, utbildning, information etc.
Utskottet, som hänvisar till sina tidigare ställningstaganden i aktuella frågor (m) yrkande 7.
3.2.2 Samhällets stöd till kultursektorn
Motionen
I motion Kr345 (kd) framhålls att kulturpolitiken måste uppmuntra och verka för delaktighet, genomsyra och befrukta alla sektorer i samhället samt uppmuntra ti
Staten bör enligt motionen ha ett grundläggande ansvar för den nationella ansvarsmuseer. Staten bör också verka för ett levande kulturliv i hela landet. Den framtida regionala organisationen är en kärnfråga inom kulturpolitiken.
Motionärerna anser att det är viktigt att dra lärdom av de utvärderingar s långsiktiga satsningar skall kunna göras. Kulturpolitiken bör därvid bygg eldsjälar samverkar med medel från offentlig och privat sektor.
Barn måste under sin uppväxt ges möjlighet att ta del av och delta i olika k barnomsorgens, skolans och massmediernas betydelse, betonas i motionen. B utvecklas genom att resurser styrs till deras kulturutbud. Samhällets insatser men mer kan och bör göras.
Vad som anförts i motionen om samhällets stöd till kultursektorn bör ges regeri
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade vid föregående riksmöte ett motionsyrkande motsvarande de konstaterade att många av de aspekter på kulturpolitiken som framfördes i den d av riksdagen år 1996 antagna nationella kulturpolitiska målen. Detta gäller äve ansvarsfördelningen mellan den centrala, regionala och lokala nivån, statens an prioriteringen av barn och ungdomar inom kulturpolitiken. Den nu pågående försö statliga bidrag har i PARK-kommitténs betänkande Regionalt folkstyre oc förlängd och utvidgad.
Utskottet anser - liksom vid föregående riksmöte - att det mot den redovisade sådant uttalande som begärs i motionen.
Frågor som rör storleken på de fortsatta statliga insatserna för kulturen, däri utbyggnad av den regionala, kulturella infrastrukturen, bör avgöras i det årlig
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion Kr345 (k
3.2.3 Kulturpolitiska utredningar
Motionen
I motion Kr292 (v) anförs att den första fasen i den kulturpolitiska utveckling sett genomförts genom den utbyggnad som skett av den kulturella infrastrukturen i hela landet. Det är enligt motionärernas mening dags att gå vidare i en ojämlikhet och för att motverka att marknaden, dvs. enskilda människors köpk kulturen.
Motionärerna anser att en samordning bör göras mellan de olika budgetområdena kulturpolitiska områden och övriga samhällssektorer. Kultur i vården, kultur kulturinsatser som av regionernas och kommunernas satsningar på kultur.
Systemet för fördelning av statliga resurser till kulturen, som nu har kulturpolitiken. Även Kulturrådets verksamhet och struktur bör ses över med sy kompetens som finns inom rådet till den regionala och lokala nivån. Det b användas på ett bättre sätt för att tillgodose de regionala och lokala behoven anförs det i motionen.
Den s.k. enprocentsreglen som finns, men inte alltid tillämpas, inom byggsekto tillämpas för att främja integrering av kultur av skilda slag inom de flest arbetsliv, hälsovård, sjukvård och social omsorg, samhällsplanering och bostads sätt skulle enligt motionen social och geografisk ojämlikhet på kulturområdet utjämnat en stor del av skillnaderna, men även inom detta område skull nedrustningen inom den offentliga sektorn.
Mot bakgrund av det anförda föreslår motionärerna att riksdagen skall tillkänna bör tillsättas med uppdrag att ta fram förslag till hur en ekonomisk och innehå utgiftsområden skall genomföras (yrkande 1) respektive se över kulturpolit enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att de kulturpolitiska målen från år 1974 har ha viljeinriktning och genom att även anammas och stimulera utvecklingen på a grunden för reformer inom kulturområdet under mer än 20 år.
Efter en omfattande utvärdering inom Kulturpolitiska utredningen (SOU 1995:8 1996 nya kulturpolitiska mål (bet. 1996/97:KrU1 s. 40-41, se även avsnitt 3.1 i förhållande till dessa av riksdagen antagna, nya nationella kulturpolitiska mål fr.o.m. år 1997.
När statliga liksom andra resurser är begränsade är det av särskilt stor vikt a utnyttjas på bästa sätt såväl inom som utanför kulturinstitutionerna för a gäller allas möjlighet till delaktighet i kulturen och fördelningen av de sta stora krav på de bidragsfördelande instanserna att kunna göra ibland svåra avv grundas på tillförlitliga utvärderingsresultat.
Som redovisats i det föregående i detta betänkande (avsnitt 1.2) pågår ett mål- och resultatstyrningsprocessen. Arbetet syftar till att underlätta för rik ekonomin och av effekterna av gjorda satsningar.
Kulturrådet har som huvuduppgift att fördela bidrag, följa utvecklingen inom ku för den statliga kulturpolitiken och biträda vid genomförandet av denna samt a åtgärderna. Kulturrådet skall också utveckla metoder för mål- och resultatstyrn
Under åren efter 1996 har Kulturrådet påbörjat en systematisk uppföljning och u uppföljningar och utvärderingar skall måluppfyllelse och effekter av bidragsför hittills genomförda uppföljningarna och utvärderingarna har lagts till grund och de årliga anslagsframställningarna till regeringen.
Utskottet vill även framhålla följande. På kulturutskottets förslag beslöt regionala fördelningen av kulturresurserna i landet. Utskottet gör i de sammanfattning av regeringens redovisning och analys i budgetpropositionen betr år 1999. Utskottet anser att det är värdefullt att sådana uppgifter om kulturområdet nu redovisas årligen. Värdet ökar ytterligare, när det blir möjli
Utskottet vill - liksom föregående år - poängtera vikten av en fortsatt kraft som byggts upp i hela landet under de senaste 25 åren och av att det finns e och lokalt ansvariga.
Försöksverksamheten med förändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel PARK-kommittén (SOU 2000:85). Kommittén har föreslagit en förlängd och utvidgad beredning inom Regeringskansliet. Det kan nämnas att utskottet, som informerad i maj 1999, under hösten 2000 har blivit informerat om verksamhetens vidare företrädare för Kultur Skåne.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är motiverat kulturpolitikens struktur eller om samordning mellan kultursektorn och övriga motion Kr292 (v) yrkandena 1 och 2.
3.2.4 Kultur riktad till barn och ungdomar
Motionerna
Tre motioner tar upp frågor om kultur riktad till barn och ungdomar.
I motion Kr289 (c) föreslås att 25 % av de statliga kulturanslagen bör avsättas
I motion Kr526 (v) framhåller motionärerna att en översyn bör göras på ku samhällets resurser till barn och ungdomar (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr701 (mp) anser att alla barn, oavsett var de bor i till kultur och rätt att gå i musik- eller kulturskola (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Beträffande frågan om anslag och resurser till barn och ungdomar som tas upp utskottet i betänkande 1999/2000:KrU9 uttalat bl.a. följande.
Utskottet har i sitt betänkande 1999/2000:KrU4 om ungdomspolitiken påmint om at deltagande i kulturlivet var ett genomgående tema när riksdagen hösten 1996 bes liksom i ungdomspropositionen 1998/99:115 och i betänkande 1999/2000:KrU4 - at olika uppväxtvillkor, föräldrar med olika intressen och olika ekonomiska föru som vuxenvärlden måste respektera och kommunicera med.
Utskottet vill framhålla att delaktighetsmålet för den nationella kulturpolitik och unga. Det betyder att satsningar på kultur för, med och av unga bör ingå i
I ungdomspropositionen (1998/99:115) aviserade regeringen en särskild treåri ungdomars egen kulturverksamhet inom främst musik, teater, dans och eget ska Vidare anfördes det att studieförbunden, som har ett stort statligt stöd, har fritidsverksamhet, exempelvis inom musikens område. Regeringen aviserade vidareutveckla det samarbete som finns mellan olika centrala bidragsgivare me till sin verksamhet.
I sammanhanget bör också nämnas att 20 % av det förväntade överskottet på AB Sv miljoner kronor på sikt, avses gå till ungdomsorganisationernas lokala verksamh
Stödet till barn och ungdom är högt prioriterat inom den statliga kulturbudgete
Enligt utskottets mening måste det - beträffande användningen av medlen - ino vilken omfattning särskilda medel bör reserveras för kultur för barn och ungdom
När det gäller den del av yrkandet i Kr701 (mp) som gäller barns rätt till b året, i betänkande 1999/2000:KrU10, att det är och förblir kommunernas ansv kulturskolor och att staten kan bidra till stimulans och utveckling men inte ti 1996 beslutade att det skall finnas ett treårigt nationellt uppdrag inom område att regeringen beslutat att tilldela Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMOK)
Med hänvisning till dessa ställningstaganden, vilka utskottet vidhåller, avstyr (v) yrkande 1 och Kr701 (mp) yrkande 1.
3.2.5 Kulturpolitik anpassad till samhällets mångfald
Motionen
I motion Kr289 (c) anförs att det mångkulturella samhället måste främjas genom kultur och kultur från andra länder. Kulturen skall finnas i vardagslivet, bostadsområden. Att hitta en balans mellan integrering och acceptans är e samhället samtidigt som vi låter samhället utvecklas till följd av nya impulser
Alla konstnärliga institutioner bör enligt motionen ges i uppdrag att främja verksamhet som vänder sig till hela befolkningen (yrkande 6). Sådana verksa ramen för institutionernas ansvarsområden. Föreningslivet bör involveras mer än
Utskottets ställningstagande
Utskottet påminner först om att kulturell mångfald, allas möjlighet till delakt skapande samt främjande av internationellt kulturutbyte och möten mellan olika nationella kulturpolitiska mål som riksdagen fastställde hösten 1996 (prop. 199
Utskottet instämmer till fullo i vad som anförs i motionen om vikten av att d vara delaktiga i kulturen och om kulturens möjlighet och förmåga att fr Kulturinstitutioner m.fl. bör spegla den mångkulturella verklighet s främlingsfientlighet och rasism motarbetas. Utskottet förutsätter självfallet de statliga och de statligt stödda kulturinstitutionernas verksamhet utan at antagit de nya kulturpolitiska målen - skall behöva göra ett särskilt uttalande målen har utvecklats i detaljerade verksamhetsmål i regeringens regleringsbrev regeringen, som begärs i motion Kr289 (c) yrkande 6, behövs inte. Yrkandet avst
3.3 Regional fördelning av statens stöd till kultur
Tidigare riksdagsbehandling
En av huvudfrågorna vid riksdagens beslut i mitten av 1970-talet om nya statlig kulturens infrastruktur i hela landet. Nya stödformer infördes för regionala oc det statliga stödet till storstadsområdena och till övriga delar av la Diskussionen togs upp på nytt i samband med att Kulturutredningen år 1995 lade
I anslutning till behandlingen av den kulturpolitiska propositionen 1996/97:3 utredning om fördelningen av kulturresurserna i landet. Den borde omfa kulturinstitutioner. Resultaten av utredningen borde läggas till grund fö fördelningen av resurser till den regionala och lokala kulturen. Riksdagen gav anfört (bet. 1996/97:KrU1 s. 64-65, rskr. 1996/97:129).
I budgetpropositionen för år 1998 redovisade regeringen resultaten av det ditti budgetåret 1995/96 (prop. 1997/98:1 volym 9 utg.omr. 17, avsnitt 3.7). Denna betalats ut av Kulturrådet samt bidraget till Riksteatern.
I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 volym 9 utgiftsområde 17, regionala analyserna utan även den regionala fördelningen av landstingens Regeringen ansåg att det fortfarande inte gick att sammanfatta analyserna i for län.
Hösten 1999 betonade regeringen åter svårigheten i att analysera det regionala svårt att kunna få en övergripande bild av den regionala fördelningen utvecklingsarbete återstod innan resultaten av en regional analys kunde läggas regionala fördelningen av resurserna inom kulturområdet.
Utskottet delade regeringens åsikt att - trots att det skulle komma att dröja y göras grundade på analyser av kartläggningsresultaten - insatser ändå fortlö kultursatsningarna i landet. Utskottet utgick från att regeringen i budgetpr den regionala fördelningen av de statliga insatserna på kulturområdet som r åtgärder som bör vidtas för en bättre regional spridning av insatserna. Även analysutvecklingen och av analysen skulle redovisas, liksom hur sådana eventuel
Propositionen
I årets budgetproposition redovisar regeringen den regionala fördelningen av analys och bedömning av de redovisade förhållandena (utgiftsområde 17, rubri propositionen grundar sig på Statens kulturråds i ordningen tredje rapport om d uppdrag. Rapporten Kulturen i ett regionalt perspektiv (2000:3) ingår i Kulturr
Regeringen konstaterar att statens insatser inom kulturområdet har en inriktning. Myndigheterna och de centrala institutionerna inom kulturområdet ha områden. För flera av dessa är det endast en del av verksamheten som har region dessutom starkt i sina praktiska uttryck. Regeringen har därför valt att i sin
Den första kategorin avser nationella verksamheter, där publiken och användarn där lokaliseringsorten har vissa, t.ex. sysselsättningsmässiga förde organisationsbidrag, centrala myndigheters verksamhet m.m. Regeringen bed visserligen är belägna i Stockholms län men att verksamheten kommer hela landet
Den andra kategorin omfattar nationella verksamheter där publiken och användarn län, har bättre tillgång till utbudet, dvs. till de centrala musei-, arkiv- och har dock verksamhet i andra län, såsom Riksarkivet och landsarkiven, Språ nationalscenernas möjligheter att ha verksamheter utanför Stockholm begränsas a radio och TV, samarbete med reseföretag och genom sommarspel när många gästa inom denna andra kategori kommer hela landet till godo i skilda former.
Den tredje kategorin avser regionala och lokala verksamheter och uppgifter, till regionala och lokala institutioner och verksamheter samt verksamheten in Regeringen bedömer att dessa regionalt fördelningsbara verksamheter har bidragsgivning är starkt koncentrerad till storstadslänen har sin förklari Regeringen noterar att även Riksteatern och Rikskonserter har en relativt stor
Den fjärde kategorin, nämligen internationell verksamhet, ingår inte i den regi
Regeringens slutsats är att en god regional spridning fortsatt är en viktig del utgångspunkt för den långsiktiga kulturpolitiken. Insatser bör därför for kultursatsningarna i landet; t.ex. bör Riksteaterns publiktal utanför Stoc Rikskonserter bör nå fler utanför Stockholmsområdet, liksom det är viktigt at godo.
Regeringen anser att årets regionala analys inte bör föranleda några förändri till regional och lokal kultur. Fortsatta satsningar på uppbyggnaden av den re göras. Förslag av detta slag återfinns under flera anslag i årets budgetproposi
Utskottets bedömning
Utskottet anser att det är värdefullt att utvecklingsarbetet med redovisning insatserna på kulturområdet resulterat i att det nu finns en början på en serie och institutioner som kan läggas till grund för regeringens redovisning till ri
Värdet av en årlig redovisning och analys av den regionala fördelningen av möjligt att följa utvecklingen under en längre period. Då kan också mera d utvecklad redovisning underlättar också bedömningen av om vissa områden inom ku knappa resurser och ger också bättre förutsättningar för att bedöma behovet av av hur statens, landstingskommunernas och kommunernas insatser utvecklas. Y jämförelser är förhållandena i länen där försök pågår med regional fördelning a
Förutsättningen för att kunna göra en helhetsbedömning är att det i kommand till kulturen även vägs in bidrag från andra statliga sektorer och från EU.
Utskottet anser att det är angeläget att regeringen, såsom förutskickas i pro institutioner m.fl. preciserar och tydliggör vikten av en god regional balans. följa utvecklingen.
Utskottet tar i det följande under respektive anslag ställning till regeringe av medel som påverkar den regionala fördelningen av de statliga insatserna.
3.4 Hyreskostnader för vissa kulturinstitutioner
Utredningar
En särskild utredare fick i mars 1996 i uppdrag att göra en utvärdering omtalas även som den "Franzénska utredningen" efter utredningsmannens namn.) ombildningen, belysa om syftena uppnåtts, peka på eventuella brister och lämna
Utredningen avgav delbetänkandet Statens ändamålsfastigheter, principer f slutbetänkandet Lokalförsörjning och fastighetsägande, en utvärdering av sta tilläggsdirektiv (dir. 1997:88) - betänkandet Försvarets fastigheter, form förvaltning (SOU 1997:144).
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) är en kommitté under Fin ett projekt avseende Statens fastighetsverks hyressättning av ändamålslokale Leka marknad, ett arbetspapper till en ESO-rapport om kulturens hyror, av Len Statens kulturråds hemsida.
Tidigare riksdagsbehandling
Våren 1998 avlämnade regeringen proposition 1997/98:137 Förvaltning av statens m.m.
Kulturutskottet yttrade sig över propositionens avsnitt 5 och 6 rörande Statens ändamålslokaler respektive Styrningen av den statliga lokalförsörjningen s (yttr. 1997/98:KrU3y).
Ett enigt kulturutskottet anförde bl.a. följande.
- - -
Utskottet delar regeringens uppfattning att gränsen mellan vad som kan beteckna ofta är mycket svår att dra. Utskottet anser att en gränsdragning likväl måste vilken hyressättningsprincip de har att utgå från.
Utskottet vill här - i likhet med vad som görs i propositionen och motionerna - dialog mellan hyresvärd och hyresgäst.
För vissa statliga hyresgäster inom kulturområdet, framför allt för dem som lokalhyran en mycket stor del av verksamhetens totala kostnader. Situationen är några, alternativ till de nuvarande lokalerna och därför är bundna vid stat enligt utskottet, föranleda att statens målsättning i fråga om fastigheter av brukar lokalerna i sin verksamhet. Ett självklart mål bör vara att optimer maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög standard och god servic
För denna typ av ändamålsfastigheter är det, enligt utskottets mening och som f tala om en marknad eller en marknadslik hyra.
För att det tydligt skall framgå hur hyran räknas fram anser utskottet, motionerna, att hyran skall utformas som en komponenthyra, dvs. att kapitalko och klart redovisas för hyresgästen.
Vidare bör, såsom utredningen föreslår, en separat klausul tas in i kontraktet att ta ut mer än marknadsmässig ersättning för drift och underhåll, dels att och liknande.
Hur den del av hyran som utgör kapitalkostnad skall betalas, dvs. enligt en nom över tiden, eller enligt en balanshyresmodell, där hyran ligger på en konstan utskottets mening parterna ha möjlighet att förhandla fritt om.
För vissa ändamålsfastigheter inom kulturområdet finns ofta särskilda skäl t sådant skäl kan vara att byggnaden är symbol för den primära verksamhet som kulturhistoriska värde. Någon alternativ användning av lokalerna är då inte ak minst då frågan om tillgodoseende av ett avkastningskrav, som är en del av kapi
Dessutom anser utskottet att fastighetsägaren inte bör ta betalt för de situationen är den att hyresgästen i praktiken saknar alternativ till lokal. Dä
I den öppna och aktiva dialogen mellan fastighetsägare och hyresgäst kapitalkostnadens olika delar. Detta bör göras för att undanröja en del av de o uppstått inom kultursektorn sedan lokalförsörjningsreformen genomfördes.
Beträffande myndigheters effektivitet i lokalförsörjningen vill utskottet i lik av att effektiviteten i förvaltningen av statliga ändamålsfastigheter ses tydligt framgå i den modell för redovisning av effektiviteten som regeringen av
I utredningen föreslås att frågor om ersättning för drift- och underhållsko kompletteringar, om tvist uppkommer, skall hänskjutas till en skiljenämnd. Rege tvister bör avgöras av skiljenämnd eller på annat sätt. Utskottet förutsä beredningsarbete.
Det är utskottets bestämda uppfattning att de hittillsvarande svårigheterna kulturområdet måste avhjälpas genom tydliga ägardirektiv och spelregler a parterna. Finansutskottet bör vid sin behandling av propositionen i dess helhet med anledning av propositionen och motionerna i de delar som rör kulturområdet.
- - -
I sitt betänkande 1997/98:FiU25 över propositionen föreslog finansutskottet - kulturutskottet och utbildningsutskottet - riksdagen att göra ett tillkännagiva för ändamålsfastigheter. Finansutskottet anförde bl.a. följande.
- - -
De problem som i vissa fall har uppstått mellan hyresvärd och hyresgäst för grund i att det vid fastighetsreformens genomförande inte analyserades vilka utgångspunkt för såväl utredningens som regeringens bedömningar är att de ändamålsfastigheter har sin grund i avsaknaden av tydliga ägardirektiv och klar uppstått osäkerhet om och skilda tolkningar av på vilka principiella grunder de del orsakat de svårigheter i hyresförhandlingar m.m. som förevarit.
- - -
Finansutskottet noterar att det i propositionen tas fasta på att direkti kundnytta och kostnadseffektivitet för att styra verksamheterna i den ändamålsfastigheternas särdrag. Såsom har påpekats i flera motioner och ändamålskaraktär starkt förbunden med den verksamhet som bedrivs i fastighete utskottets mening utgå ifrån att tillgodose en primärverksamhets behov av ända som läggs på lokalanskaffning. Samtidigt måste krav ställas att verksamheterna
Direktiv med utgångspunkt från ovanstående resonemang anser utskottet ha en hö begreppet kundnytta bör enligt utskottets uppfattning inrymmas vad utrednin gemensamt upprättade förvaltningsplaner för de olika objekten, att hyresv ersättning för underhåll, service m.m. som värden utför, att neddragning av u för hyresgästen så att fastigheternas långsiktiga användning hotas, att möjligh i hyressättningen m.m. En grundläggande förutsättning för att uppnå maxima uppfattning att denne känner att det råder god insyn i förvaltningen. En n öppenhet i den meningen att de olika hyresdelarna öppet redovisas, både d komponenter som ingår i kapitalkostnader.
När kostnadseffektiviteten bedöms måste enligt utskottets mening beaktas d fastigheterna, dels inflations- och ränterisk och dels att drift- och underhål utgörs av kapitalkostnaden, dvs. avskrivningar och räntekravet på bundet kapita
Sammantaget delar finansutskottet regeringens uppfattning att det inte är önskv hyressättning. Propositionen innebär som utskottet ser det ett förtydlig ändamålslokaler jämfört med riksdagens beslut från 1992. Utskottet anser do känna vad utskottet ovan anfört om att direktiven till aktuella verk och bola på att fastighetsverksamheten är ett stöd till den verksamhet som bedrivs i lok
- - -
Riksdagen beslöt i enlighet med finansutskottets förslag i denna fråga (rskr. 1
I betänkande 1997/98:FiU25 behandlades några motioner vari föreslogs ett sänkt avstyrkte motionerna med bl.a. följande motivering.
- - -
Finansutskottet har under beredningen inhämtat följande upplysningar. Statens 2,8 %. Detta avkastningskrav är uppbyggt från de olika verksamhetsgrenarnas avk utrikes hyresfastigheter 5 %, mark 2 % och bidragsfastigheter 0 %. I och med at utgångspunkt från de olika verksamhetsgrenarnas andel kapital och avkastning bä
Utskottet vill erinra om att en av riktlinjerna inför reformen 1991/92 var at statsbudgeten. Även i det fall fastigheten är helt avskriven finns det möjlighet att utnyttja byggnaden för annat ändamål. Statens fastighetsverk besl som grund för kapitalkostnaden. Därigenom fås en hyra som indikerar vad den sta
Väl att märka justerades myndigheternas anslag inför systemomläggningen för verksamhetens förutsättningar. Skulle man sänka avkastningskravet och dä myndigheternas anslag med ett belopp motsvarande denna hyressänkning. Manövern att kapitalkostnaden minskar. Från statens synvinkel skulle ett ändrat fastighetsverk, vilket i sin tur skulle leda till ökat upplåningsbehov och därm att, om det finns önskemål om att öka de statliga medlen till kulturinstit anslag i den årliga budgetberedningen än att subventionera deras hyreskos fastighetsverk.
Finansutskottet vill emellertid inte utesluta att beslut om värderingar Utskottet utgår därför från att regeringen i dialog med berörda myndigheter vid mer rättvisande bild av lokalkostnaderna i statsbudgeten i enlighet med riksdag fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen.
Utskottet vill vidare peka på att när hyresgästen har begränsade alternativ naturligt att utgångspunkten för hyressättningen är självkostnad. I regeri riskfördelningen i varje enskild situation. Det är utifrån marknadsmässi specialanpassning i investeringarna, desto naturligare är det att hyresgästen överföring av verksamhetsrisken på hyresgästen som detta medför innebär att fas
- - -
I sitt ovan angivna yttrande till finansutskottet framhöll kulturutskottet vida andel av institutionernas anslag. Finansutskottet föreslog inte någon ri 1997/98:FiU25 (s. 19) att det föreföll naturligt att - när riksdagen finner de myndigheternas lokalförsörjning på t.ex. ett verksamhetsområde. Det kunde e angeläget på politikområden med många ändamålslokaler och där hyreskostnaderna
Våren 1999 gjorde riksdagen på kulturutskottets förslag ett tillkännagiva budgetpropositioner borde ange hur stor del av föregående års bidrag til hyreskostnader (bet. 1998/99:KrU6, rskr. 1998/99:188). Syftet var att få kla faktiska verksamheten vid institutionerna respektive till hyreskostnader.
Den första redovisningen av kulturinstitutioners hyreskostnader gjordes i utgiftsområde 17). Utskottet anförde att det för tydlighets skull vore önskvärt vilka institutioner som har lokaler i s.k. ändamålsfastigheter och dessa lok 1999/2000:KrU1 s. 24-25).
Riksdagens revisorer
Kulturutskottet beslöt våren 2000 att föreslå Riksdagens revisorer att kulturområdet (KrU prot. 1999/2000:26). I en sådan granskning borde enligt fastighetsverks principer för hyressättningen och dess rätt att ställa avkastni bör göras med andra hyresvärdars hyressättning när det gäller lokaler av mot som ingår i hyran (kapitalkostnad, drift, underhåll, specialinstallationer som utvecklats. Det borde också klargöras vilka principer som gäller och hur mycket statliga anslagen när t.ex. hyran förhandlats ned, när hyresgästerna minskat till andra.
Riksdagens revisorer har i Granskningsplan för hösten 2000 och våren 2001 hyror. Förstudien beräknas vara avslutad i slutet av november 2000.
Propositionen
I årets budgetproposition har regeringen redovisat vissa kulturinstituti kulturpolitikområdet under rubriken 4.6 Resultatbedömning (s. 55-56). Redovisn mellan institutionerna, från 8,9 % (Riksteatern) till 53,0 % (Tekniska musee anför att hyreskostnaden är av stor betydelse för kulturinstitutionerna då de tilldelat anslag. När det gäller förvaltningen av s.k. ändamålsfastigheter p enligt riksdagens beslut 1997/98 (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98 ändamålsfastigheternas andel av institutionernas hyreskostnader har inte gjorts
Regeringen framhåller i propositionen (s. 26) att en framgångsrik och långsikti fungerande kulturinstitutioner. I 2000 års ekonomiska vårproposition uppmär bekymmersamt och att den ekonomiska basen allmänt sett behöver stärkas. För kulturinstitutioner - utgör hyreskostnaden en betydande del av tilldelat ansl ekonomiska problem. Med anledning av detta skall Regeringskansliet skyndsa myndigheter och vissa bolag.
Regeringen redovisar även att hyres- och lokalfrågor skall beaktas i en fortsat
Motionerna
Under den allmänna motionstiden år 2000 har ett antal motioner väckts avkastningskrav m.m.
Fem motionsyrkanden - som huvudsakligen rör former för viss statlig fastighets statligt ägda fastigheter m.m. - har remitterats till finansutskottet, nämligen yrkande 5 och Kr346 (fp) yrkande 32.
Fyra motionsyrkanden, nämligen Kr264 (s), Kr291 (m) yrkande 12, Kr292 (v) y kulturutskottet.
I motion Kr291 (m) yrkande 12 hemställs att riksdagen skall tillkännage för hyreskostnader som aviseras i propositionen måste arbeta skyndsamt och avge sin
I motion Kr701 (mp) yrkande 2 begärs att behandlingen av frågan om kulturändamå före i den kommande utredningen.
Enligt motion Kr292 (v) yrkande 3 bör riksdagen begära att en parlamentarisk ut kulturens ändamålsfastigheter. Utredningsarbetet bör bl.a. ha som mål a överskjutande medel skall återföras till kultursektorn.
En särskild institutions hyreskostnader tas upp i motion Kr264 (s). Motionä slottsbyggnad skall hyras ut till arkivverksamhet. De delar av slottsbyggna tillgängliga för alla. För att uppnå detta bör några intäktskrav inte gälla för återuppförda slottsvallarna m.m.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser liksom regeringen allvarligt på den ekonomiska situationen för bekymmersamma ekonomiska situationen i stort och behovet av förstärkningar under respektive anslag i det följande i detta betänkande.
Som anförs i propositionen och i de motioner som remitterats efter årets all kulturutskottet utgör hyreskostnaden en betydande andel av många institutioners av orsakerna till deras ekonomiska problem. Den av riksdagen begärda redovisn institutionernas statsbidrag visar en avsevärd variation mellan institutionerna
Utskottet ansåg våren 2000 att det av de dittills gjorda utredningarna om stat år 2000 redovisade hyreskostnaderna för kulturinstitutioner, inte gick at lokalförhållanden. Som redovisats i det föregående beslöt utskottet därför at fastighetsverks hyressättning inom kulturområdet (KrU prot. 1999/2000:26), avkastningskrav på ändamålsfastigheter, andra hyresvärdars hyressättning för lo ingår i hyran (kapitalkostnad, drift, underhåll, specialinstallationer som hy också klargöra vilka principer som gäller och hur mycket Fastighetsverkets hyr gått ned eller när lokalytan gått ned. För närvarande pågår en förstudie av des
Utskottet finner det mycket värdefullt att även regeringen avser att göra myndigheter och bolag, däribland inom kulturområdet. Utskottet finner det oc Eftersom problemen inom kulturområdet påtalats under en följd av år och m bekymmersamt ekonomiskt läge utgår utskottet från att regeringen utan dröjsmål
Mot bakgrund av att regeringen nu tagit ett initiativ till en översyn av frågan nödvändigt att riksdagen gör ett uttalande i frågan, varför motionerna Kr291 yrkande 2 avstyrks.
Utskottet kommer att följa frågorna om kulturinstitutionernas lokaler med stort sig om resultaten av Riksdagens revisorers förstudie. Utskottet förutsätter at hur översynen inom Regeringskansliet av lokalfrågorna fortskrider.
Utskottet anser att det inte bör ankomma på riksdagen att besluta om använd Vadstena slott. Utskottet, som vid föregående riksmöte avstyrkte ett moti 1999/2000:KrU13 s. 24), föreslår att riksdagen avslår motion Kr264 (s).
3.5 Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
3.5.1 Statens kulturråd (28:1)
Inledning
Statens kulturråd är central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Rådet sk den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av de samordning och effektivitet i de statliga åtgärderna på kulturområdet.
Propositionen
Regeringen påpekar, i det inledande avsnittet av kulturpolitikområdet att d kommer att vara till ända i och med utgången av år 2000 (s. 31, 38). Regeringen om närmare riktlinjer för verksamheten, bl.a. med utgångspunkt i det slutbetänk Kulturrådet föreslås få ett utökat ansvar för insatser inom det mångkulturella med 1,5 miljoner kronor. I övrigt föreslås inga förändringar av inriktningen av 000 kronor.
Motionerna
I motion Kr291 (m) yrkande 1 föreslås en minskning av anslaget med 19 miljo alltför dominerande ställning, som medför att kulturens vitalitet riskeras.
I motionerna Kr346 (fp) yrkandena 5, 26 och 36 i denna del samt Fi211 (fp) yr med 7 miljoner kronor. Minskningen avser en indragning av 2 miljoner kronor a offentliga medel, och en besparing med 5 miljoner kronor motiverad av att Kultu fördelningen av statsbidrag till regionala institutioner på försök lagts ut på
I motion Kr289 (c) yrkande 14 föreslås att riksdag och regering tar ett över den verksamhet som Forum för världskultur bedriver. Motionärerna anser att en a Kulturrådet av medel och ansvar för insatser för mångkulturell verksamhet verksamheten. Det skulle kunna medföra att det världskulturella perspektivet ho uppmärksamheten.
I motion Kr293 (v) yrkande 2 föreslås att förslagen i Forum för världskulturs prövning av regeringen. Motionärerna anser att det är för tidigt att redan å det behövs ytterligare en tids försöksverksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om Kulturrådets betänkande 1997/98:KrU1 (s. 26). Utskottet vidhåller - liksom föregåend 1997/98:KrU1 (s. 65-66), nämligen att det behövs en central myndighet på kultur bidragsfördelningsuppgiften även ett omfattande ansvar för bl.a. uppföljning (bet. 1999/2000:KrU1 s. 26) - den bedömningen att Kulturnät Sverige bör drivas hänvisning till det anförda motionerna Kr291 (m) yrkande 1, Kr346 (fp) yrkanden denna del. Riksdagen bör anvisa medel i enlighet med regeringens förslag.
När det gäller frågan om verksamheten vid Forum för världskultur, som tas u redovisa följande.
Kommittén för Forum för världskultur tillsattes våren 1998 med uppgift att åre samordnande försöksverksamhet benämnd Forum för världskultur (dir. 1998:14). kultur i det svenska kulturlivet. I propositionen (s. 38) beskrivs verksamhe att stimulera det svenska kulturlivet till att uppmärksamma och ta till sig invandring.
Kommittén har den 1 mars 2000 avlämnat en delrapport, Forum för världskultur anfört att målet skall vara att de världskulturella perspektiven skall f kulturinstitutioners planering av sin verksamhet. Frågor om de världskulturell därför på sikt inlemmas som en del i Kulturrådets uppdrag. Utvecklings- och form under ytterligare omkring tre år. Det behövs en självständig aktör för utredningsbetänkandet.
En slutrapport skall enligt tilläggsdirektiven (dir. 1999:55) avlämnas den 31 d
Verksamheten med Forum för världskultur har bekostats enligt ett avtal mellan I propositionen (s. 31) redovisar regeringen att Stockholms stad och Stockhol långsiktiga åtaganden. Mot denna bakgrund kan verksamheten inte drivas i en sjä denna bakgrund som regeringen föreslår överföring av medel och ansvar till Ku inom det mångkulturella området.
Utskottet kan instämma i motionärernas och kommitténs uppfattning att verk längre tid än drygt två år för att få ett nödvändigt genomslag hos kulturmynd perspektiv. Det är dock utskottets uppfattning att, i den situation som upp Kulturrådet bör innebära att utvecklingen, trots bortfallet av stadens oc omfattning. Utskottet utgår självfallet från att regeringen kommer att delbetänkandet (SOU 2000:15) och de förslag som den kommer att avlämna i sitt s det är av stor vikt att utvecklingen på olika sätt drivs på, när det gäller att kulturer. Som anförs i motionerna är det viktigt att öka den kulturella mångfal föreningar och kulturinstitutioner och genom att få ett genomslag av institutioners och myndigheters verksamhet. En sådan utveckling skulle också k integrationsarbete.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte göra något uttalande som för kommitténs betänkanden. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Kr289
3.5.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kult
Inledning
Under detta anslag beräknas medel till en rad skilda ändamål inom kulturområde fördela anslaget på anslagsposter. Medel beräknas bl.a. till Statens k utvecklingskaraktär eller som på annat sätt är kulturpolitiskt angelägna. Vi centrumbildningar, lokalhållande organisationer för kulturverksamhet, organi internationellt kulturutbyte och samarbete. Inom anslaget beräknas också länsbildningsförbund m.fl. för kultur- och föreläsningsverksamhet, till län institutet. Svenska statens bidrag till svenskhemmet Voksenåsen i Norge och Ha de ändamål för vilka medel beräknas under anslaget.
Propositionen
I inledningen till politikområdet lämnar regeringen samlade redovisningar oc Eftersom anslaget omfattar de flesta av kulturpolitikens områden återfinns re som bekostas under anslaget på skilda ställen i inledningsavsnittet (s. 24, 25, kulturråds bidragsgivning till kulturverksamhet på regional och lokal nivå och kulturlivets utveckling och att den bidrar till att uppfylla flertalet av målen har genomförts med hjälp av statliga bidrag och betydelsefull kulturverksamhet betydande utsträckning. Även de statliga insatserna för att främja samisk kultu har haft positiv effekt på utvecklingen.
Under anslaget anför regeringen att bidragsgivningen och medelsförbrukningen sk
Regeringen redovisar vissa förändrade grunder för beräkningen av anslaget. Från permanentning av försöksverksamheten med centrumbildningarnas arbetsförmedla teatern (Teateralliansen AB). Vidare ökas medlen för handlingsprogrammet för ök 7,5 miljoner kronor. För försöksverksamhet med stöd till arrangerande konstf försök med länsteaterverksamhet i Södermanlands län beräknas 1,5 miljoner kron miljoner kronor, varav 0,5 avser Barents litteraturcentrum i Överkalix och 2, samarbetar med Backa Teater i Göteborg. Slutligen har sammanlagt 78 miljoner kr dans- och musikinstitutioner av tekniska skäl beräknats under detta anslag.
Sammanlagt föreslår regeringen att 224 463 000 kronor skall anvisas under ansla
Motionerna
Enligt motion Kr291 (m) bör flera av de uppgifter som bekostas med medel från a efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid kunna räkna med att överlev årliga anslag. Statens ansvarsområde bör närmare definieras och klart avgrän och den föreslagna permanentningen av bidraget till en tredje anställningsform Sammanlagt bör anslaget minskas med 100 miljoner kronor (yrkande 2).
En ökning av anslaget med 15 miljoner kronor föreslås i motion Kr254 (c, musikteatern i Västra Götalands län, där Göteborgsoperan, länsteatern i Skarabo att staten bör ta sin del av ansvaret för konsolidering och utveckling av denna en kraftfull satsning år 2001. Ökningen av anslaget bör för år 2001 kunn utgiftsområde 17.
I motion Kr300 (s) yrkas att riksdagen skall tillkännage för regeringen att Motionärerna redovisar att institutet - förutom ett mindre bidrag från Borås ko Kulturrådet och att detta bidrag för år 2000 minskats.
Stockholms Läns Blåsarsymfoniker bör enligt motion Kr345 (kd) yrkande 23 få anslaget i avvaktan på att förhandlingarna mellan Stockholms läns landsting länet.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av motion Kr291 (m) yrkande 2 vill utskottet redovisa till vilka anslaget för år 2000.
För innevarande år står sammanlagt 88 417 000 kronor till Kulturrådets disposit utvecklingsverksamhet och bidrag till allmän kulturverksamhet och ca 33 mil centrumbildningar, lokalhållande organisationer för kulturverksamhet och mång närmare 17 miljoner kronor för bidrag till internationellt kulturutbyte, var Svenskhemmet Voksenåsen i Oslo och Hanaholmens kulturcentrum för Sverig miljoner kronor för bidrag till kultur i arbetslivet, länsbildningsförbund, kulturlivet.
Under rubriken Propositionen ovan har redovisats regeringens förslag i budget budgetår bl.a. beräkna 25 miljoner kronor för permanentning av försö centrumbildningarna och med Teateralliansen AB. Vidare föreslås ökningar med handikappades tillgänglighet till kulturlivet, 1 miljon kronor till försöksve 1,5 miljoner kronor för ett treårigt försök med länsteaterverksamhet i Söder kronor för pensionspremier vid offentligstödda teater-, dans- och musikinstitut
Utskottet, som haft att ta ställning till yrkanden under tidigare år motsvarand sådan avsevärd minskning av anslaget med 100 miljoner kronor som motionärern verksamheter inom många av kulturpolitikens områden på ett mycket kännbart sä för konstnärerna inom teaterområdet att - som föreslås i motionen - inte kunn inom teatern. Motion Kr291 (m) yrkande 2 bör avslås av riksdagen.
Utskottet anser att riksdagen inte - som föreslås i motion Kr254 (c, fp) kronor finansierad genom indragning av ospecificerat anslagssparande inom utgif verksamheter av en sådan åtgärd kan inte överblickas. Anslagssparande kan t.ex. betalning av tidigare gjorda beställningar. Bidrag till regionala teater-, dans 28:6, varvid avvägningar får göras beträffande det samlade medelsbehove förnyelse och utveckling av verksamheten. Med hänvisning till det anförda före avslår motion Kr254 (c, fp) om 15 miljoner kronor till musikteaterverksamheten
Regeringen beslutar sedan ett antal år om anslagsposter under anslaget. Under e kulturområdet finns en underpost benämnd Mångkulturella organisationer. Ku underpost. Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om enskildheter i bakgrund avstyrks motion Kr300 (s) om ökat bidrag till Immigrantinstitutet.
Vid föregående riksmöte behandlade riksdagen motioner om att Stockholms Spårvä ker) skulle bli en statsbidragsberättigad länsmusikinstitution (bet. 1999/2000: KrU1 s. 37-39). Utskottet återgav de utgångspunkter för länsmusikverksamheten regionmusiken och Rikskonserter. Utskottet redovisade också den av riksdagen go staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala endast lämnas till regionala och lokala kulturinstitutioner som också får bi huvudman (förordningen 1996:1598 om statsbidrag till regional kulturverksamhet) regionala kulturinstitutioner borde enligt utskottets mening också gälla för St regional musikorganisation skall inrättas. Utskottet utgick från att regeringen länsmusikorganisation inom Stockholms läns landstings område. I detta s initiativ i frågan från riksdagens sida.
I budgetpropositionen (under anslaget 28:6, s. 64) redovisar regeringen att Sto utformning av ett länsmusikuppdrag och begärt statsbidrag för verksamheten. Kul landstinget i frågan och att redovisa sina slutsatser senast den 31 december 20 mycket positivt på en sådan utveckling av frågan om att även i Stoc musikorganisation.
Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om att avsätta särskilda m Blåsarsymfoniker år 2001, då överläggningar ännu pågår och förutsättninga klarlagts. Utskottet kan inte heller förorda att riksdagen skall uttala sig regeringen som beslutar om indelning av anslaget i anslagsposter, och då skulle få för de olika ändamål som avses bekostas från anslaget. Utskottet utgå Blåsarsymfonikers situation vid fördelningen av anslaget. Med hänvisning till yrkande 23.
Utskottet, som således avstyrker de aktuella motionsyrkandena, har inte n bidragsändamålen under anslaget och föreslår att riksdagen anvisar 224 4 kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
(Under anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer behandlar utskottet motionsyrka skall disponeras för bidrag från anslaget 28:31 till Nordiska akvarellmuseet. D aktuella anslaget.)
3.5.3 Nationella uppdrag (28:3)
Tidigare riksdagsbehandling
Efter förslag av Kulturutredningen föreslog regeringen i 1996 års kulturpropos utveckling och förnyelse inom en konstriktning, genre eller verksamhetsform s för de nationella uppdragen och regeringen utser innehavaren. Riksdagen ämnesområden, nämligen barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdom 1996/97:KrU1, rskr. 129) samt formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1 årligen vardera 1 miljon kronor.
Innehavarna av de sju ämnesområdena för nationella uppdrag är för närvarande:
------------------------------------------------------- |Ämnesområde |Innehavare | Treårsperiod | | | | | |(beslutas av |(utses av regeringen) | | |riksdagen) | | | ------------------------------------------------------- |Barn- och |Gottsunda teater i |2000-2002 | |ungdomsteater |Uppsala | | ------------------------------------------------------- |Regional |Filmpool Nord i Luleå |2000-2002 | |filmverksamhet | | | ------------------------------------------------------- |Ungdomskultur |Cirkus Cirkör i Botkyrka |2000-2002 | ------------------------------------------------------- |Musik |Sveriges Musik- och |2000-2002 | | |Kulturskoleråd | | ------------------------------------------------------- |Samtidskonst |Bildmuseet i Umeå |2000-2002 | ------------------------------------------------------- |Museiverksamhet |Kalmar läns museum |2000-2002 | ------------------------------------------------------- |Formgivning och |Svensk form |1999-2001 | |design | | | ------------------------------------------------------- Propositionen
Under anslaget beräknas medel för de tidsbegränsade nationella uppdragen i kultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet samt formgivning och design. Utöve regeringen att ytterligare ett ämnesområde - med inriktning mot samverkan informerar om att den har för avsikt att utse Regionteatern Blekinge-Kronobe 2000-2002. Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor skall anslås för de åtta n
Motionerna
I ett antal motionsyrkanden hemställs om nya innehavare av nationella uppdr tabell.
---------------------------------------------------------- Motion Ämnesområde Innehavare Utgift, (beslutas av (utses av kr riksdagen) regeringen) ---------------------------------------------------------- Kr228 (c) Bildens hus i Se nedan Sundsvall ---------------------------------------------------------- Kr289 (c) Dalhalla Se nedan yrk. 11 musikteater i Rättvik ---------------------------------------------------------- Kr236 (c) Dalhalla Se nedan yrk. 2 musikteater i Rättvik ---------------------------------------------------------- Kr289 (c) Ett Röhsska museet i Se nedan yrk. 12 nationellt/in- Göteborg ternationellt nätverk för design ---------------------------------------------------------- Kr294 (c), Dalhalla, +3 000 (delvis) Röhsska och 000 Bildens hus
---------------------------------------------------------- Kr346 (fp) Textilmuseet i +1 000 yrk. 14 och Borås 000 36, (delvis) ---------------------------------------------------------- Fi211 (fp) +1 000 yrk. 19, 000 (delvis) ---------------------------------------------------------- I ytterligare ett antal motioner föreslås nya inriktningar och/eller n nedanstående tabell:
--------------------------------------------------------- Motion Ämnesområde Innehavare
(beslutas av (utses av regeringen) riksdagen) --------------------------------------------------------- Kr315 (c) Form och design Röhsska museet i yrk. 2 Göteborg --------------------------------------------------------- Kr315 (c) Museiverksamhet Textilmuseet i Borås yrk. 3 och m.m. 4 --------------------------------------------------------- Kr330 (v) Museiverksamhet Gamla teatern med Teaterhistoriskt museum i Eskilstuna --------------------------------------------------------- Kr256 (s) Danskonstområdet NorrDans i Härnösand --------------------------------------------------------- Kr345 (kd) Danskonstområdet - yrk. 29 --------------------------------------------------------- Kr344 (v) Biblioteksområdet - yrk. 3 --------------------------------------------------------- Kr279 (s) Kunskapscentrum i Bildens Hus i Sundsvall fotografi --------------------------------------------------------- Kr701 (mp) Världsmusik - yrk. 11 --------------------------------------------------------- Kr333 (s) Politisk Ett planerat museum i illustrationskonst Söderköping --------------------------------------------------------- Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för åtta natione inte berett att ytterligare utöka antalet uppdrag redan nästa budgetår. Utskott yrkande 2, Kr289 (c) yrkandena 11 och 12, Kr294 (c) i denna del, Kr346 (fp) yrk
När det gäller nya innehavare av ett nationellt uppdrag vill utskottet påminna de nationella uppdragen, medan regeringen utser innehavarna. Utskottet anser at nationella uppdrag, varför motionerna Kr315 (c) yrkandena 3 och 4 samt Kr330 (v
Utskottet avstyrker även motion Kr315 (c) yrkande 2.
Utskottet instämmer i vad flera motionärer framfört, nämligen att det är angelä 1999/2000:KrU1 s. 29):
Intresset för dans som konstform har ökat under senare tid. Dansen har ly ytterligare och nå nya publikgrupper.
Kulturrådet har föreslagit att ett nationellt uppdrag inom dansområdet inrä utvecklas i hela landet.
Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen åter prövar behovet av det blir aktuellt att öka antalet uppdrag.
Motionerna Kr256 (s) och Kr345 (kd) yrkande 29 avstyrks därmed.
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att besluta om fyra motionsvis om innehavare av två av dessa. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr279 (s),
Utskottet vill i sammanhanget åter understryka att grundtanken med ett tidsbegr kulturlivet i stort. Institutioner eller verksamheter som får nationella uppdra och förnyelse inom ett konstområde. Ett nationellt uppdrag får självfallet inte
3.5.4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel
Utredning
Sedan budgetpropositionen avlämnades har den parlamentariska regionkommittén (P regeringen. Bland kommitténs förslag kan - i all korthet - följande nämnas. K Västra Götalands län skall förlängas till att omfatta perioden den 1 januari det regionala kulturstödet. Självstyrelseorganen föreslås få befogenhet att regeringen om vilka institutioner som är bidragsberättigade. Vidare föreslås at självstyrelseorganen. Ansvaret för fördelning av s.k. utvecklingsmedel till reg att fördela statsbidrag till regionala kulturinstitutioner bör även ingå i förs
Betänkandet har nyligen remitterats. Regeringen avser att under år 2001 lämna f
Propositionen
En försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands o regionala självstyrelseorgan fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kulturråd öve
Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2001 anvisas 143 073 000 kron
Motionerna
I två motioner behandlas frågan om principerna för fördelningen av de regionala
Motionärerna bakom motion Kr235 (m) berör i yrkande 5 grundprinciperna för den
I motion Kr289 (c) yrkas att de självstyrande regionerna - inklusive Västra Göt
Utskottets ställningstagande
Då det gäller yrkande 5 i motion Kr235 (m) vill utskottet erinra om budgetpropositionen för år 1998. Bl.a. uttalade regeringen att de regionala sjä mellan regionala kulturinstitutioner. Självstyrelseorganen skulle även få ett ö regionens kulturliv. Därmed skulle förutsättningar skapas för den regionala k utgångspunkt vid fördelningen av de statliga medlen skulle vara de nationel fastslå vilka institutioner som skulle vara stödberättigade. Vidare framhölls a skulle ligga utanför försöksverksamheten. Inte heller skulle de statsbidrag til
Med anledning av viss kritik som hade framförts från de regionala självstyra regionerna hade möjligheter att dels göra omfördelningar av de befintliga bidra ändrad omfattning av verksamheten. Regeringen anförde i sammanhanget bl.a. följ
Det innebär t.ex. att förteckningen över stödberättigade regionala kulturinstit att väga in dessa uppgifter i budgetunderlag till regeringen. Från regerin försöksverksamheten. Regeringen avser att ha en fortsatt dialog med försöksläne
Enligt vad utskottet har inhämtat från Kulturrådet har det från försökslänen regionala kulturinstitutioner. Vidare har utskottet från Regeringskansliet inhä
Beträffande förslaget i motion Kr289 (c) har utskottet noterat att PARK-kommitt som framförs i motionen (yrkande 9). En kort sammanfattning av utredningens för
Enligt utskottets uppfattning bör regeringens beredning av PARK-kommitténs förs
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr235 (m) yrkand
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.6 Teater, dans och musik (28:5-28:7)
3.6.1 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska riksko
Inledning
Regeringen lämnar i inledningsavsnittet till Kulturpolitikområdet (s. 41) en s teater-, dans- och musikområdet har haft god effekt, sett i förhållande till de är dock svårt att hitta belägg för att ökade besökssiffror också innebär att te nå en ung publik. Fortfarande återstår enligt regeringens bedömning ett utveck till teater-, dans- och musikområdet bör därför även i fortsättningen knytas ti
Från anslaget lämnas bidrag till fem riksinstitutioner på teater-, dans- och fördelar medlen mellan de fem institutionerna.
Propositionen
Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en folk främjande uppgifter. Under anslaget redovisar regeringen Riksteaterns starka pu fortsatt arbete med att omvandla Södra teatern till en mötesplats för skilda ku
Operan och Dramaten är nationalscener för talteater respektive opera och balett Teatern AB. Regeringen redovisar både under inledningsavsnittet (s. 26) och und ekonomisk ställning. Regeringen kommer att uppmärksamt följa Operans ut statsbidraget med anledning av att staten övertagit ett lån Dramaten tidigare återstående tre årens avräkningar att ge allvarliga återverkningar på verksamhe
Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de institutioner som har större fasta da emot svenska och internationella dansgästspel. Verksamheten samfinansieras med kronor av staten och Stockholms stad men att större delen därav, efter ändrade att prioritera en anslagsökning till Dansens Hus för år 2001 och anför att Dans
Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse med uppgift att främja u presentation av svensk musik i utlandet. Medel beräknas för en förstä folkmusikscenen Stallet i Rikskonserters lokaler.
Sammantaget föreslås anslaget uppgå till 779 264 000 kronor.
Motionerna
I motion Kr291 (m) hemställs att det statliga stödet till vuxenteaterverksamhet vilka i likhet med flera stadsteatrar turnerar och i vissa fall har annexscener dock få fortsatt statsbidrag till specialensemblerna, t.ex. Tyst teater och produktionen bör minska. Den löpande fonogramutgivningen bör ske på samma (yrkande 3).
Även i motionerna Kr346 (fp) yrkandena 16 och 36 i denna del samt Fi211 vuxenteaterverksamheten. Statsbidrag till rollen som samordnare av teatrars fortfarande utgå. En sådan omställning tar tid varför motionärerna föreslår att 19 och 36, båda yrkandena i denna del, samt Fi211 (fp) yrkande 19 i denna del h kunna fungera i enlighet med de uppdrag de fått som nationella institutioner. S
En ökning av anslaget till Dansens Hus med 1 miljon kronor föreslås i motion Kr föreslagit någon ökning av anslaget till Dansens Hus för att täcka de ökade kos
I motion Kr202 (m) hemställs om ett tillkännagivande till regeringen om behovet
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen tagit ställning till yrkanden som gäller avs då funnit att en genomgripande förändring inte bör ske av institutionernas Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker motionerna Kr291 (
Utskottet kan mycket väl instämma i vad som anförs i propositionen och motio det möjligt att inom givna ramar prioritera dessa institutioner på annat sätt det extraordinära ekonomiska läget vid denna institution. Mot denna bakgrund Kr346 (fp) yrkandena 19 och 36, båda yrkandena i denna del, samt Fi211 (fp) yrk
Utskottet har under rubriken Propositionen redovisat att Riksteatern är orga producerande, förmedlande och främjande uppgifter. Statens engagemang i verksam uppföljning och utvärdering av hur målen för statsbidraget uppfylls. Mot den regeringen om att Riksteatern skall läggas ned.
(Under anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och l under anslaget 28:5 avseende Rikskonserter skall disponeras för bidrag till Göt
3.6.2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, d
Propositionen
Under anslaget anvisas medel till länsmusikverksamhet samt regionala och lo fördelning av kulturpolitiska medel i Skåne, Kalmar och Gotlands län lämnas frå län. Övriga medel som berör dessa län beräknas under anslaget Försöksverksamhet
I propositionen erinrar regeringen om kulturutskottets uttalande under riksmöte till stånd inom Stockholms läns landstings område i enlighet med förutsättninga utgångspunkter m.m. för länsmusiken. Av propositionen framgår att Stockholms lä län samt begärt statsbidrag för verksamheten. Regeringen har därefter uppdr musikverksamhet. Kulturrådet skall redovisa sina slutsatser för regeringen sena
Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2001 skall anvisas 544 933 00
Motionerna
I flera här aktuella motioner föreslås en uppräkning av anslaget.
I motion Kr345 (kd) föreslås att anslaget skall tillföras 15 miljoner kro regional musik-, teater- och dansverksamhet (yrkandena 21 och 53 i motsvarande
En ökning om 60 miljoner kronor föreslås i motionerna Kr346 (fp) yrkande 36 i m 17 i motion Kr346 (fp) 30 miljoner kronor användas för de regionala teatrarna o vidare (yrkande 21) att länsmusiken utgör motorn i det regionala kulturlivet oc via biljettförsäljning.
Motionärerna bakom motion Kr248 (m, kd, c, fp, mp) föreslår en ökning a Göteborgsoperan. Motionärerna framhåller att Göteborgsoperan saknar långsikti verksamhet.
I motion Kr304 (kd, v, fp) föreslås att anslaget genom omfördelning inom utgift kunna bli stommen i ett genrecentrum för blåsmusik i Sverige (yrkandena 1 och 2
Liknande förslag - innebärande att Göteborgsmusiken skall bli ett genrecent Motionären bakom motion Kr225 (m), i denna del, föreslår att anslaget skall Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonsert bidraget till Göteborgsmusiken bör finansieras genom omfördelning mellan anslag
I tre motioner lämnas förslag av mer principiell karaktär.
I motion Kr303 (s) föreslås att en översyn skall göras av statsbidraget till Gö alltför begränsade resurser. Det statliga verksamhetsbidraget bör - menar motio att den kulturella statusen i Västra Götalandsregionen skall kunna befästas.
I motionerna Kr225 (m) och Kr305 (s), båda motionerna i motsvarande del, föresl svenskt musikliv. Enligt motionärerna bakom motionerna kan ett genrecentrum också vara ett notcentrum, en centralpunkt för utbildning, ett resurscentrum fö
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar inledningsvis förslagen om medelsanvisning.
Utskottet finner anledning att liksom vid föregående riksmöte erinra om att ri länsmusiken med 50 miljoner kronor, en sänkning som skulle fördelas på åren behovet av en omfördelning inom anslagsområdet till förmån bl.a. för musikte bidragsnivå (jfr prop. 1996/97:3 s. 80-82). Utskottet är inte berett att för år medelstilldelning för övriga stödändamål under anslaget. Därmed tillstyrker uts (m, kd, c, fp, mp), Kr304 (kd, v, fp), Kr305 (s) i motsvarande del, Kr345 (kd) (fp) yrkande 19 i motsvarande del.
Då det gäller förslaget i motion Kr303 (s) om en översyn av Göteborgsoperans att Göteborgsoperan väl motsvarar de förväntningar som fanns när riksdagen höst institution både för regionen och för musikteaterns utveckling i hela landet (b
Utskottet förutsätter att Kulturdepartementet årligen i budgetarbetet gör en ö olika angelägna behov därvid vägs mot varandra. Vidare vill utskottet i sammanh i rapporter som speglar förhållandet inom kulturinstitutionerna. Göteborgsope Statens kulturråd 1998:4). Detta förhållande har också berörts i flera av utgöra referensmaterial för regeringens framtida överväganden inom området. En Göteborgsoperans statsbidrag, varför motion Kr303 (s) avstyrks.
Utskottet övergår till att behandla förslagen i motionerna Kr225 (m) och Kr305
Utskottet har inhämtat att Svenska Jazzriksförbundet nyligen erhöll ett bidr står Kulturrådet fritt att på liknande sätt stödja utredningar inom andra gen behov av en samlad utredning som avser etablerandet av flera olika slags genrec
3.6.3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (28:7)
Inledning
Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och m vissa mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse såsom Drottningholmstea fr.o.m. år 2000, Orionteatern. Vidare beräknas medel för Musikaliska akademien Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) - Svensk Musik för notutgi
Propositionen
Regeringen begär bemyndigande att få besluta om ändrade riktlinjer för statens regeringen att det finns skäl till viss återhållsamhet med tanke på den snabb friare former genomförs inom en totalt sett minskad medelsram för bidrag till f
För en ökning av bidraget till Internationella Vadstena-Akademien beräknas 750
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 skall uppgå till 113 000 000 krono
Motionerna
Enligt motion Kr291 (m) bör bidraget till de fria grupperna öka med 20 miljon förhållanden. Gruppernas insatser för att sprida teaterkultur är dessutom oer föreslås en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor (yrkande 4).
I motion Kr345 (kd), yrkandena 25 och 53 båda yrkandena i denna del, föreslås e motionärerna bör få permanent stöd i likhet med de mindre teaterinstitution miljoner kronorna av ökningen bör gå till fria teater-, dans- och musikgrupper
Även i motionerna Kr224 (fp), Kr236 (c), yrkande 1 och motion Kr701 (mp), yrkan några medel skall anvisas för år 2001.
I motion Kr253 (kd, fp) föreslås att riksdagen skall ge regeringen till känna a
I motion Kr237 (c) föreslås att folkmusikinstitutet i Tobo skall ha ett special
I motion Kr345 (kd) yrkande 26 föreslås att regeringen under hela den treåriga redovisa utvecklingen för bidragen till respektive genre.
Utskottets ställningstagande
Bidraget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna samt de arrangerande mu från Statens kulturråd har en större del av denna ökning fördelats till arrange budgetramar tillföra ytterligare medel för de fria grupperna. Motionerna Kr291
Beträffande motionsyrkandena om bidrag till Dalhalla för år 2001 vill utskottet i budgetpropositionen (utg.omr. 17 s. 28) aviserat att musikteatern ko (Dalasinfoniettan) tidigare fått en medelsförstärkning för medverkan i verksamh i vad avser ökning av anslaget med 1 miljon kronor för budgetåret 2001 till Dal
Utskottet är inte berett att nu ta ställning till om resurser bör beräknas för nationellt intresse, som får bidrag under anslaget. Därmed avstyrks motionerna stöd till Dalhalla.
Som redovisats ovan föreslår regeringen att Vadstena-Akademien skall få ytterli bör vara tillgodosett. Någon ökning därutöver kan utskottet inte tillstyrka, va
Vid föregående riksmöte noterade utskottet att regeringen ansåg att långsiktiga 1999/2000:KrU1 s. 42). Utskottet förutsatte att regeringen skulle återk redovisning kommer att föreligga under det kommande året. I avvaktan på redovis folkmusikinstitut som yrkas i motion Kr237 (c), varför den avstyrks.
Utskottet vill i sammanhanget påminna om att folkmusiken fått en förstärkning g
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 113 000 000 kronor skall anvisas
Då det gäller förslaget i motion Kr345 (kd) yrkande 26 att regeringen, un genreutvecklingen vill utskottet anföra följande. Utskottet förutsätter att de försöksperioden. I den nu föreslagna försöksverksamheten med bidragsgivning effekterna på utgivningen av olika genrer. Med hänvisning till det anförda avst
3.7 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)
3.7.1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet (28:8)
Inledning
Från anslaget utgår statsbidrag till länsbiblioteken, tre allmänna lånecentrale fjärrlånefunktionen och att stödja utvecklingsverksamhet. Lånecentralerna kompl bibliografiskt komplicerade ärenden, lokaliserar och förmedlar avancerad referensarbete.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget anvisas 36 657 000 kronor för år 200
Motionen
I motion Kr291 (m) föreslås en minskning av anslaget med 11 miljoner kronor i f innebära en förenkling och rationalisering av fjärrlåneverksamheten, vilket bör
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning har lånecentralerna liksom länsbiblioteken en vi folkbibliotek kan beställa böcker, tidnings- eller tidskriftsartiklar, trots at
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att folkbiblio Utskottet har inhämtat att s.k. elektronisk effektuering sker i viss utsträc och kan levereras till låntagaren snabbt och till låg kostnad för bibliot understryka att fjärrlånen till övervägande del avser hantering och distributio publicerad - är det givetvis fullt tänkbart att även fjärrlån av böcker kan ske
Enligt utskottets uppfattning skulle en minskning av anslaget i enlighet med fö
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Som ett led i utskottets uppföljning av riksdagens tidigare beslut bör i detta 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Lagen (1996:1596) trädde i kr överväga möjligheterna att i den nya lagen införa en bestämmelse som anger Utskottet framhöll att regeringens överväganden borde ske med beaktande av (rskr. 1996/97:129).
Av budgetpropositionen framgår att utvecklingen på biblioteksområdet bl.a. har biblioteksverksamheten. Utskottet har noterat att regeringen anser att det är a ändringar av lagen under år 2001 (prop. s. 28).
3.7.2 Litteraturstöd (28:9)
Inledning
Under anslaget anvisas medel bl.a. för stöd till utgivning och distribution utgivningsstödd litteratur. Inom ramen för utgivningsstödet utgår även mede Svenska Vitterhetssamfundet, Samfundet De Nio och till stöd för författarverkst för alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris sam
Frågor om bokmoms bereds i riksdagen av finansutskottet i anslutning till budge
Propositionen
Regeringen föreslår att verksamheten med En bok för alla tillförs 2 miljoner k att det under anslaget bör anvisas 91 917 000 kronor.
Motionerna
Motionsvägen föreslår företrädare för tre av partierna en minskning av anslaget
Motionärerna bakom motion Kr291 (m) föreslår att anslaget skall minskas med 3 utgivningsstödet kunna minska. Vidare föreslås att En bok för alla AB inte skal
Även i motion Kr294 (c) föreslås en minskning av anslaget, nämligen med (motionen i motsvarande del).
Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) anser att regeringens förslag att tilldela avslås av riksdagen. Vidare föreslås att anslaget skall ökas med 1 miljon krono miljon kronor.
Yrkande 5 i motion Kr341 (v) syftar till att regeringen i kommande re minoritetsspråken kan stärkas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt yrkanden som avser en minsk Utskottet anser nu liksom tidigare att vuxenboksutgivningen skall fortsätta. De lässtimulerande insatser utgör enligt utskottets uppfattning en betydelsefull d En bok för alla 2 miljoner kronor för utgivning av barn- och ungdomsböcker som
Utskottet är således inte berett att i förhållande till regeringens f medelstilldelningen till några av de övriga bidragsändamålen under anslaget.
Sammantaget innebär utskottets ställningstagande att motionerna Kr291 (m regeringens förslag till medelstilldelning tillstyrks.
Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 5 i motion Kr341 (v), som s minoritetsspråken skall stärkas.
För år 2000 tillfördes anslaget Litteraturstöd särskilda medel, 750 000 kronor, grupper som enligt riksdagens beslut utgör nationella minoriteter är s (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch (prop. 1998/99:143, yttr. 1999/2000
Av regleringsbrevet för år 2000 framgår det att minst 750 000 kronor av anslags för att främja utgivning av nationella minoriteters litteratur. Medlen informationsinsatser i syfte att stimulera sådan utgivning. Stödet fördelas av minoritetsspråk tagit initiativ till att träffa företrädare för de olika m uppdrag att utreda hur samisk, finsk, tornedalsk, romsk och judisk kultur sk nationella minoriteterna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2001.
Utskottet anser att det är angeläget att de nationella minoriteterna bistås p lämpligt att regeringen i regleringsbrevet ger alltför detaljerade föreskrifter Kulturrådet att i kontakterna med företrädare för minoritetsgrupperna informera
3.7.3 Stöd till kulturtidskrifter (28:10)
Inledning
Från anslaget utgår produktionsstöd och utvecklingsstöd till kulturtidskrifter. dessutom ett särskilt prenumerationsstöd till biblioteken.
Propositionen
Regeringen bedömer att det inom ramen för kulturtidskriftsstödets utvec evenemangsverksamhet. Prövningen av sådana årliga bidrag bör följa tidskriftsst intäkter inte beräknas täcka deras kostnader. Regeringen avser att låta påbörja
Av propositionen framgår att antalet ansökningar om tidskriftsstöd sjunker meda att noga följa och analysera utvecklingen med avseende på vilka följdverkningar
Regeringen föreslår att 20 650 000 kronor skall anvisas under anslaget för år 2
Motionen
I motion Kr701 (mp) yrkas att stödet till kulturtidskrifternas återkommande eve
Utskottets ställningstagande
Utvecklingsstödet till kulturtidskrifter är enligt förordningen (1993:567) om s utbildning (§ 12). Försöksverksamheten med stöd till kulturtidskriftseve tidskrifter som anordnar årligen återkommande evenemang i form av författarfram betydelse för tidskrifternas spridning och existens.
Utskottet konstaterar att regeringen inte föreslagit några nya resurser för fin Regeringen har inte angivit hur stort belopp som skall avsättas för stödet ökning i förhållande till regeringens bedömning. Enligt utskottets uppfattn Yrkande 9 i motionen avstyrks därmed.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Utskottet vill i sammanhanget beröra frågan om varför antalet ansökningar till analys och sina slutsatser av detta förhållande. I ett sådant sammanhang bör be främjas. Vidare bör en bedömning göras av om stödreglerna är ändamålsenligt utf
3.7.4 Stöd till bokhandel (28:11)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivni
Regeringen föreslår att 9 801 000 kronor anvisas under anslaget för år 2001.
Motionerna
I motion Kr291 (m) yrkande 7 föreslås att stödet till bokhandeln skall avveckl stödet. Även motionärerna bakom motion Kr294 (c) föreslår att stödet skall upph
Utskottets ställningstagande
Under föregående riksmöte avstyrkte utskottet ett motionsyrkande med samma stödet till bokhandeln syftar till att öka tillgängligheten av kvalitetslitte anförde utskottet följande.
Utskottet vill i sammanhanget peka på det kulturpolitiska värdet i att även små konkret kan ta i och bläddra i böckerna och där det finns personal som kan bist att allmänheten kan få tillgång till ett brett utbud av litteratur på e stödberättigade, något som för övrigt även gäller bokklubbarna. Utskottet kan i
Utskottet, som inte har funnit anledning att ändra uppfattning i frågan, avsty medelsanvisning.
3.7.5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (28:12)
Inledning
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i sam litteratur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och pun
Propositionen
Mot bakgrund av den digitala teknikens stora betydelse för läshandikappade är d (Digital Audiobased Information System). Projektet syftar till att det samlade ändamål föreslås att anslaget förstärks med 2 miljoner kronor. Sammantaget före
Vidare föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att göra beställni utgifter på högst 4 miljoner kronor under år 2002.
Motionerna
I motion Kr291 (m) föreslås en ökning av anslaget med 9 801 000 kronor utöver föreslår på andra områden när det gäller satsningar på funktionshindrade (yrkan
I motion Kr294 (c) föreslås en ökning med 10 301 000 kronor utöver regeringens
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att TPB kan full avstyrker här aktuella motionsyrkanden, nämligen Kr291 (m) yrkande 8 och Kr294
Utskottet tillstyrker även förslaget att riksdagen skall bemyndiga regeringen a år 2002.
3.7.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (28:
Inledning
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättlä lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten bedrivs inom ramen för ett avtal so 2002.
Propositionen
Av propositionen framgår att behovet av lättläst litteratur för åldern 9-14 år ungdomar inte får litteratur, som är anpassad efter deras ålder, finns det risk ändamål föreslår regeringen att anslaget skall förstärkas med 500 000 kronor. S
Motionen
I motion Kr345 (kd) föreslås att anslaget skall tillföras 1 miljon kronor utöve användas för marknadsföring av LL-stiftelsens utbud. En brett upplagd informati och till allmänheten, anser motionärerna (yrkandena 37 och 53 i motsvarande del
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det av propositionen framgår att LL-stiftelse stiftelsens utbud, ökat kraftigt. Slutligen kan nämnas att även Nyhetstidningen
Med hänvisning till det anförda anser utskottet - liksom då samma fråga behandl Utskottet avstyrker därför motion Kr345 (kd) yrkandena 37 och 53 i motsvarande
3.7.7 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (28:14)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska språknämndens och Sverigef
Syftet med statens bidrag till Svenska språknämnden är att nämnden skall följa språkanvändarna för att främja gott språkbruk. Sverigefinska språknämnden skall
Regeringen föreslår att 4 569 000 kronor anvisas under anslaget för år 2001.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Som ett led i utskottets uppföljning av riksdagens tidigare beslut bör i detta regeringen till känna att en parlamentarisk språkpolitisk utredning borde till Svenska språknämnden föreslå ett handlingsprogram som dels syftar till att sina förutsättningar skulle ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska
Regeringen har nyligen utfärdat direktiv till en sådan utredning och tillkal utg.omr. 17 s. 28.)
3.8 Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)
3.8.1 Statens konstråd (28:15)
Propositionen
Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Sedan år 1997 har Konstråd Konstrådet skall också sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhälls
Regeringen bedömer att verksamheten har motsvarat de mål som har satts upp för
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen om 5 4
3.8.2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (28:16)
Inledning
Från anslaget bekostas konstförvärv som beslutats av Statens konstråd, dvs. ko miljöer än de statliga. Vidare beräknas medel för bidrag till folkparkernas och
Propositionen
I inledningen till kulturpolitikområdet under rubriken 4.6 Resultatbedömning (s mindre i dag än för tio år sedan på grund av minskat byggande. Konstrådets omfattning. En stor andel unga konstnärer har fått uppdrag, och verksamhet tidigare axlat uppgiften att vara nationell inspiratör på området offentlig ko samtidskonst utanför storstadsområdena och att göra inbrytningar i nya publikgr
Regeringen framhåller vidare att det stöd till konstinköp som fördelas till fol i landets omkring 2 400 föreningshus och folkparker. Regeringen betonar o samlingslokaler och folkparker.
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få göra beställningar av konstverk
Anslaget föreslås förbli oförändrat 40 438 000 kronor.
Motionerna
En minskning av anslaget med 11 miljoner kronor föreslås i motion Kr291 (m) ansvar för konstnärlig utsmyckning av andra gemensamma miljöer än de statliga. för praktiskt taget all offentlig utsmyckning.
I två motioner, nämligen Kr346 (fp) yrkandena 24 och 36 i denna del samt Fi211 motiveras av att staten inte skall överta ansvaret för utsmyckningen av den gem
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör vara en prioriterad uppgift inbrytningar i nya publikgrupper. Användningen av resurserna under det nu aktue medför att fler uppdrag ges till konstnärer över hela landet och att den d införande av ett statligt stöd till utsmyckning av skolor, bostadsområden motionerna att minska medlen avsedda för konstnärlig utsmyckning av andra gemen
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Kr291 (m) yrkande 9, Kr346 ( enlighet med regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda beställningsbemyndigandet
3.8.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:17)
Propositionen
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt förordningen med instruktion för Nämnd hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. N
Verksamheten vid Nämnden för hemslöjdsfrågor har enligt regeringens bedömning g föreslår att anslaget för 2001 skall uppgå till 1 509 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Nämnden för hemslöjdsfrågor har under året aktivt arbetat för att stärka hemsl verksamhet och ideologi initierats. Hemslöjdens barn- och ungdomsverksamhet ha och mångfalden i syfte att finna arbetsformer, samla kunskap och bygga up liksom under anslaget, endast redovisat denna verksamhet.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i kommande budgetpropositioner
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
3.8.4 Främjande av hemslöjden (28:18)
Propositionen
Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor för bidrag till hemslöjdskon
Regeringen föreslår, inklusive pris- och löneomräkning, att anslaget för år 200
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
3.8.5 Bidrag till bild- och formområdet (28:19)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för bidrag till organisationer m.m. på bild- och f bidraget förstärks med 1,5 miljoner kronor, så att verksamhetsbidraget till vis
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 29 234 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen på grundval av resultatet av senare års formkonstnärerna, eftersom dessa har det särskilt svårt att försörja sig på sit
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.9 Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:20-28:21)
3.9.1 Konstnärsnämnden (28:20)
Inledning
Det övergripande målet för Konstnärsnämnden är att främja bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärers möjlighet att ägna sig åt kvalificerat konstnär skall bidra till ökade kunskaper om konstnärernas ekonomiska och sociala f styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till innehavare av inkomstgar
Propositionen
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att statens insatser för att konstnärerna handlar enligt regeringen både om direkta stöd- och stimulansåtgär andra samhällsområden till de speciella villkor som gäller för konstnärerna.
Regeringen redovisade i förra årets budgetproposition att en informell arbetsgr regeringen ansåg det angeläget att regelverken på alla politikområden anpassas
Utskottet förutsatte i förra årets budgetbetänkande (1999:2000:KrU1) att re aktuella.
Regeringen har i årets budgetproposition redovisat att det inom Regeringsk musik- och dansområdet. Den gäller också frågan hur bestämmelserna kring dessa fortlöpande samråd med arbetsmarknadens parter. För fria teatergrupper utan til att införa en kompletterande avtalspension. Regeringen ser i budgetproposit syfte att underlätta en anslutning till pensionsavtal.
I budgetpropositionen uppges vidare att regeringen överväger att under år 2001
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 10 176 000 kronor under anslaget
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkande 22 och 2000/01: opartiska, har en sammansättning som är bredast möjlig samt har en garanterad i myndigheter och styrelser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning är regeringen i anslagsfrågan och föreslå
Utskottet delar vidare regeringens inställning att generella regelverk på andra följa det arbete som bedrivs för att få till stånd nödvändiga förändringar och att den aviserade översynen av de fria gruppernas pensionsförhållanden sker sky
Beträffande motionsyrkandena bör beaktas att regeringen, efter hemställa förslagsrätten vid tillsättning av styrelseledamöter i Konstnärsnämnden och Bil organisationer utpekas som förslagsställare.
Utskottet delar motionärernas inställning att det är av vikt att bidragsgivande grundläggande och betydelsefull faktor vid valet av bidragstagare. Genom ändrin Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden vidgats. Ändringen gör det möjl ytterligare öka att finna ledamöter i styrelser som har den kompetens, de goda betydelsefulla arbetet i dessa styrelser. Motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkan avslås av riksdagen.
3.9.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:21)
Inledning
Under anslag 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer beräknas medel till upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). BUS fördelar bidrag till konstnärer som fördelas av Konstnärsnämnden respektive Sveriges för
Propositionen
Efter förslag i 2000 års ekonomiska vårproposition har riksdagen beslutat att p som inleddes 1999 för att stimulera konstnärernas arbetsmarknad (prop. 1999/20 varav 25 miljoner kronor överförs från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad utgiftsområde 13 överförda medlen går 10 miljoner kronor till arbetsförmedling teatern. Dessa medel föreslås anvisas under anslag 28:2 Bidrag till allmän kul till konstnärer avser permanentning av de tidsbegränsade stödinsatserna, bl arrangörer.
Regeringen föreslår att bidragen till bild- och formkonstnärer förstärks samt a
Inom anslaget finns ett anslagssparande. Enligt regeringens förslag skall 3 265
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 264 933 000 kronor under anslage
Motionerna
Motionärerna bakom motion Kr291 (m) anser att anslaget skall minska med 40 yrkesverksamma konstnärer i större utsträckning skall få ersättning för utfört
I motion Kr255 (v) föreslår motionärerna att det inrättas en fond där dramatike där teatrarna kan söka bidrag för att köpa in pjäser med sådana roller. Denna f
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 2
Beträffande motionsyrkandet om inrättande av en fond för bidrag till nyskriven dramatik, utan inriktning på kön, har varit i bruk sedan år 1999. För år 2000 l
Utskottet är inte berett att tillstyrka att medel omfördelas från andra anslag avstyrks.
3.10 Arkiv (28:22-28:25)
3.10.1 Riksarkivet och landsarkiven (28:22)
Inledning
Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och förordningen (1995:679) med Regeringskansliet.
Propositionen
För utökade uppgifter i samband med mottagandet och förvarandet av de kyrkliga förstärkning av bidraget till Stiftelsen för Arbetarrörelsens arkiv och bibliot Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 256 913 000 kronor.
Motionen
I motion Kr345 (kd) yrkande 14 anförs att regeringens extra satsning på Arbetar
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påminna om att riksdagen på utskottets förslag våren 2000 gav re arkivutredningen snarast påbörjas (bet. 1999/2000:KrU12, rskr. 1999/2000:178). avsikt att tillsätta en utredningsman under hösten 2000 och att arbetet skall a
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag om en ökning av anslage
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.10.2 Bidrag till regional arkivverksamhet (28:23)
Propositionen
Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598) 699 000 kronor.
Motionerna
I motion Kr294 (c) i denna del föreslås att ytterligare medel, nämligen 2 milj och högskolor.
I motion Kr345 (kd) yrkandena 13 och 53 i denna del föreslås en uppräkning av a
Utskottets ställningstagande
Anslaget till de regionala museerna har i årets budgetproposition föreslagits för arkivsektorn. Utskottet är emellertid inte berett att för år 2001 förorda e motionerna Kr294 (c) i denna del och Kr345 (kd) yrkandena 13 och 53 i denna del
3.10.3 Språk- och folkminnesinstitutet (28:24)
Propositionen
Myndigheten har enligt förordningen (1993:654) med instruktion för Språk- och dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 26 489 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.10.4 Svenskt biografiskt lexikon (28:25)
Propositionen
Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biog lexikon.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 3 878 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.11 Kulturmiljö (28:26-28:27)
3.11.1 Riksantikvarieämbetet (28:26)
Inledning
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön. medverka i EU-arbetet och i det internationella arbetet med kulturmiljön, svara
RAÄ fördelar fr.o.m. juli 1998 även statsbidrag till regionala och lokala musee regionala museer).
Propositionen
Regeringen anför att det tvärsektoriella arbetet under senare år har fått e miljömålsarbetet och arbetet med de regionala tillväxtavtalen till stor del industrisamhällets kulturarv haft stor påverkan på verksamheten.
Regeringen föreslår att 163 934 000 kronor skall anvisas under anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.11.2 Bidrag till kulturmiljövård (28:27)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag till byggnadsvård samt forn- och la underhåll av vissa kyrkliga inventarier. De får användas även när det finns sär renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
I propositionen redovisas att 92 % av de medel som år 1999 betalades ut från an
Propositionen
Mot bakgrund av det stora behov och intresse som finns för bildandet av kulturr att anslaget ökas med 1 miljon kronor i förhållande till innevarande år.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att 247 038 000 kronor skall anvisas und
Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 200 2001, dock längst t.o.m. år 2004.
Motionerna
I motion Kr291 (m) föreslås - med hänvisning till att den verksamhet som erhåll förhållande till regeringens förslag (yrkande 11).
Även i motion Kr294 (c) i motsvarande del föreslås en ökning av anslaget, nämli
Motionären bakom motion Kr244 (s) påpekar att det är positivt att extra medel a anslaget till industrisamhällets kulturarv, vars medel enligt motionären helt f
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill som tidigare år framhålla att betydande summor anvisats un påbörjades år 1999, att fortgå beträffande industrisamhällets kulturarv, stor förstnämnda satsningarna finns inom utgiftsområde 17. Dessutom har ett flertal satsning på Östersjösamarbetet.
Utskottet är inte berett att förorda en medelsanvisning som överstiger den som och Kr294 (c) i motsvarande del och beslutar att anvisa medel under anslaget i
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2 2001, dock längst t.o.m. år 2004.
Beträffande den oro som uttrycks i motion Kr244 (s) bör uppmärksammas att under år 1999, ca 12 miljoner kronor år 2000 och ca 6 miljoner kronor år 2001. Det in år 2000. Med hänvisning härtill avstyrks motion Kr244 (s).
Utskottet har inhämtat att regeringen fram till den 19 oktober 2000 har besl kronor. Medlen har efter förslag från Delegationen för industrisamhällets k Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Hembygdsförbund, Virserums konst Götaland, Sjöhistoriska museet, Skånes hembygdsförbund, Föreningen Dialoger, St
3.12 Museer och utställningar (28:28-28:34)
3.12.1 Centrala museer: Myndigheter (28:28)
Inledning
Under anslaget beräknas medel för följande museer, vilka samtliga är statliga riksmuseet, Statens museer för världskultur, Statens sjöhistoriska museer, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget Centrala museer: Myndigheter för år
Flera av de centrala museimyndigheterna föreslås få anslagsförstärkningar, vilk
Anslaget till Statens historiska museer föreslås tillföras 2 miljoner kronor kulturarvets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling. Anslaget bör äv (närmare redovisat under anslaget 28:30 Bidrag till regionala museer).
Anslaget till Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde föreslås öka med 4, verksamheten. Av beloppet föreslås 800 000 kronor anvisas till Prins Eugens Wal
För Statens sjöhistoriska museer föreslås en permanentning av tidigare engångsa sammanlagd förstärkning med 2 miljoner kronor. Av medlen är 1 miljon kronor avs
Arkitekturmuseets anslag bör enligt regeringen öka med 1,5 miljoner kronor fr.o
Slutligen föreslås att Moderna museets anslag skall höjas med 6,5 miljoner kron och säkerställa en hög nivå på arbetet med bevarande och kunskapsuppbyggnad. V miljoner kronor beräknas för år 2001 för detta ändamål.
Då det gäller den nya museimyndigheten Statens museum för världskultur bedömer
Regeringen redovisar under anslaget även sin bedömning av Riksrevisionsverkets
Moderna museet har för verksamhetsåret 1999 fått en revisionsberättelse me dessa som en immateriell tillgång i balansräkningen. Under förutsättning att RR
Vidare redovisar regeringen att Moderna museet och Nationalmuseum med Prins Eug eventuella skulder och fordringar. Regeringen förutsätter att myndigheterna föl
Motionerna
I några motionsyrkanden föreslås nivåhöjning av anslaget utöver regeringens för
I motion Kr345 (kd) föreslås en ökning i förhållande till regeringens försla anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser. Motionärerna anser att det finns et blivit bättre genom Sesamprojektet, men ännu finns betydande behov av ändamålse satsning på centralmuseernas samlingar (yrkande 53 i motsvarande del).
I motionerna Kr346 (fp), yrkande 36 i motsvarande del, och Fi211 (fp), yrkande förslag. Ökningen bör enligt motion Kr346 (fp) tillfalla Moderna museet, som ha konstmuseerna i landet (yrkande 19 i motsvarande del).
I motion Kr345 (kd) anförs att mycket tyder på att Folkens museum - etnografi museimyndigheten Statens museer för världskultur med säte i Göteborg, Anslagshöjningar kommer, hävdar motionärerna, endast att gå till det nya Götebo situation (yrkande 10).
I två motionsyrkanden behandlas frågor som berör centralmuseernas ekonomi och m
I motion Kr291 (m) anförs att det är otillfredsställande att regeringen inte he förtydligas anser motionärerna bakom motionen (yrkande 13).
I motion Kr345 (kd) behandlas frågan om centralmuseernas ekonomiska situation. propositionen - stor oro för museerna och efterlyser ett samlat grepp för att f
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis noterar utskottet - som ett led i arbetet med uppföljning av rik organisationsförändring inom Statens sjöhistoriska museer kommer att uppnås (jf
Vidare har utskottet noterat att RRV i sin revisionsberättelse kommit me regeringen att Moderna museet följer RRV:s rekommendationer.
Då det gäller förslagen till medelsanvisning anser utskottet liksom regeringen Utskottet anser att den nivå som föreslås av regeringen är rimlig och är därför tillstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker moti del, och Fi211 (fp) yrkande 19 i motsvarande del.
Med anledning av den oro som uttrycks i motion Kr345 (kd) yrkande 10 över den e utskottet om det tillkännagivande som riksdagen gjorde hösten 1998 på Stockholmsmuseerna och vid Etnografiska museet i Göteborg inom myndighe utvecklingsmöjligheter för personalen, utställningar m.m. (bet. 1998/99:KrU1 s.
Utskottet förutsätter självfallet att regeringen beaktar vad riksdagen sålunda vid samtliga centrala museimyndigheter och gör de nödvändiga avvägningar s utifrån de farhågor som framförs i motionen begära att regeringen skall lämn därmed.
Utskottet erinrar om att frågan om en ny myndighetsstruktur på museiområdet so motion Kr345 (kd) yrkande 6 behandlades utförligt vid föregående riksmöte (bet. myndighetsstrukturen på museiområdet snarast skulle slutföras. Utskottet anförd
Därvid bör - som regeringen framhöll i budgetpropositionen för år 2000 - museer bl.a. leder fram till förslag på åtgärder som kan innebära en effektivare resur möjligheter till en långsiktig och säkrare planering förbättras. Förhållandet bör analyseras. De varningssignaler som kommit från olika museer då det gäller
Riksdagen tillkännagav för regeringen vad utskottet anfört (rskr. 1999/2000: 177).
I årets budgetproposition har regeringen lämnat en redogörelse för det pågåen som en del av genomlysningen av museiområdet göra en särskild granskning av flera håll är ansträngd, vilket inte minst gäller de centrala museerna. Slutl exempelvis magasinering, vård, konservering, IT och kompetensutveckling, kan ge analysen av de centrala museerna kommer även hyres- och lokalfrågor att beaktas
Utskottet konstaterar att arbete fortfarande pågår inom Regeringskanslie redovisningar i propositionen beaktas. Utskottet förutsätter att det sedan lång motionerna, Kr291 (m) yrkande 13 och Kr345 (kd) yrkande 6, bör inte vidtas. Yrk
3.12.2 Centrala museer: Stiftelser (28:29)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för följande centrala museer, vilka är stiftelser: erhålla stöd inom ramen för anslaget i stället för under anslaget 28:31 Bidrag
Propositionen
I propositionen föreslås att bidraget till Nordiska museet årligen under tre år under anslag 28:30 Bidrag till regionala museer).
Som skäl till sitt förslag att överflytta Arbetets museum till förevarande ansl
Arbetets museum bedriver en omfattande och till stora delar unik verksamhet. I nätverk m.m. Det nationella uppdrag som museet innehaft under åren 1997-1999 följd av år erhållit statliga medel inom ramen för anslaget Bidrag till vissa verksamheten vid centralmuseerna. Bl.a. mot bakgrund av detta föreslår regering
Regeringen föreslår att det under anslaget skall anvisas 192 919 000 kronor.
I propositionen har felaktigt angivits att Skansen respektive Tekniska museet att 819 000 kronor tillförts Skansen vid anslagsberäkningen, medel som är a således vara 48 536 000 respektive 40 022 000 kronor.
Motionerna
I två motionsyrkanden föreslås ändrade anslagsnivåer jämfört med regeringens fö
I motion Kr345 (kd) föreslås - som redovisats under anslag 28:28 Centrala musee närmare precisering skall tillföras dels förevarande anslag, dels anslaget 28:2 registrering, dokumentation och digitalisering på museerna. Mycket har blivit b föreslagna förstärkningen skall enligt motionen användas för en riktad satsning
I motion Kr291 (m) föreslås en minskning av anslaget med 11 341 000 kron återfinns hos ett stort antal kulturhistoriska museer, industrimuseer m.m. Vida de medel som behövs för att fortleva av egen kraft. Motionärerna bakom motionen anslag från anslaget Bidrag till vissa museer (yrkande 14).
I ett motionsyrkande, yrkande 9 i motion Kr345 (kd), begärs en utförligare visserligen är positiva till den verksamhet som bedrivs vid Arbetets muse budgetteknisk fråga, anför de och föreslår att regeringen nästa år skall återko
Utskottets ställningstagande
Då det gäller medelsanvisningen vill utskottet anföra följande.
Utskottet anser att det inte finns utrymme för en höjning av anslaget utöver re
Utskottet har ett flertal gånger uttalat att verksamheten vid Arbetets museum alltjämt samma uppfattning i frågan. Som framgår av propositionen har Arbetets museet med en stor mängd olika institutioner, föreningar m.m. och kan därigenom
Enligt utskottets uppfattning är den nivå på anslaget som regeringen föreslår motsvarande del anvisa medel i enlighet med regeringens förslag.
Förslaget i motion Kr345 (kd) yrkande 9 innebär att regeringen skall lämna en förklaring som regeringen lämnat i budgetpropositionen tillräcklig motivering f
3.12.3 Bidrag till regionala museer (28:30)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för regionala museer samt för lönebidragsanställda Kalmar, Skåne och Gotlands län beräknas medel för regionala institutioner kulturpolitiska medel.
Bidrag fördelas, utom när det gäller museernas verksamhet med kulturmiljövård museerna för kulturmiljövård i Kalmar, Skåne och Gotlands län fördelas av Riksa
Propositionen
Regeringen föreslår en treårig museipedagogisk satsning på de regionala musee erfarenhetsutbytet inom detta område, men många av museerna har ett pressat eko
Satsningen bör enligt regeringen stärka samarbetet mellan museerna och stödja p detta ändamål att anslaget ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Histori särskilda medel för ändamålet under anslagen för centrala museer (anslagen 28:2
Vidare föreslås att det särskilda utvecklingsbidraget till de regionala museern institutioner på regional och lokal nivå.
Sammanlagt innebär förslagen att det under detta anslag för år 2001 bör anvisas
Motionerna
I fem motionsyrkanden behandlas frågor om medelsanvisningen.
I motion Kr345 (kd) yrkas att anslaget skall öka med 10 miljoner kronor utöver dag då den av regeringen föreslagna treåriga museipedagogiska satsningen tar sl
I motionerna Kr346 (fp) yrkande 36 i motsvarande del och Fi211 (fp) yrkand motion Kr346 (fp) framgår att 2 miljoner kronor av den föreslagna ökningen betydelsefull konstinstitution. Det är, menar motionärerna, viktigt att staten
Slutligen tas frågan om länsmuseernas ekonomi upp i motion Kr289 (c). Motionäre har de ekonomiska problem. Därför krävs i motionen en utredning av länsmuseerna
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar de av regeringen föreslagna satsningarna på museipedagogik ytterligare medel. Beträffande förslaget att Nordiska akvarellmuseet skall erh ställningstaganden i museifrågor, som bl.a. innebär att det ankommer på lo initiativ till nya museer tas - det är initiativtagarnas ansvar att invester förslag till medelsanvisning för år 2001 och avstyrker motionerna Kr345 (kd) yr 19 i motsvarande del. (Motionsförslag rörande Nordiska akvarellmuseet behandlas
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr289 (c) att även de re regeringen torde dock underlätta för de regionala museerna att fullfölja sitt u Syftet med översynen är att
- översiktligt beskriva samspelet mellan staten och de regionala museerna i sk
- - redogöra för statens mål, medel och principer för stöd till regionala museer - - belysa frågeställningar som är viktiga för fortsatt regional verksamhet och - 1 dra slutsatser om hur regional museiverksamhet kan vidareutvecklas med staten 2
Översynen kommer att läggas till grund för Kulturrådets ställningstaganden i ko utredning av länsmuseernas ekonomiska situation görs. Motion Kr289 (c) yrkande
3.12.4 Bidrag till vissa museer (28:31)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal museer och andra institu Kiruna, Strindbergsmuseet, Rooseum, Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet
Propositionen
I propositionen föreslås att Judiska museet skall få en förstärkning fr.o.m. år nationellt angelägen verksamhet som rönt stor uppskattning.
Bidraget för Arbetets museum beräknas fr.o.m. nästa budgetår under anslaget Cen
Sammanlagt föreslår regeringen att det under detta anslag skall anvisas 30 500
Motionerna
En rad motionsyrkanden har väckts som alla avser Nordiska akvarellmuseet.
I motion Kr345 (kd) föreslås en ökning av anslaget med 500 000 kronor för bid sig som en betydelsefull konstinstitution, som bedriver ett kraftfullt utveckli
I motion Kr220 (c) föreslås att Akvarellmuseet skall tilldelas 1,8 miljoner att det är angeläget att en långsiktig finansiering av Akvarellmuseet kan säker
Också i motion Kr231 (m) föreslås att Akvarellmuseet skall tillföras medel närmar sig det som man kan förvänta sig av ett statligt centralmuseum, anser internationellt kulturutbyte och samarbete.
Slutligen föreslås i motion Kr280 (s) att staten skall delta i den långsiktiga anvisas för ändamålet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i ett tidigare avsnitt (under anslag 28:30) i detta betänkande av regionala museer. Utskottet erinrar även i detta sammanhang om sina principiell att inrätta avdelningar inom ett länsmuseum och lokala museer samt att - när in (jfr bet. 1999/2000:KrU1 s. 61). Utskottet är således inte berett att föreslå n förmån för Akvarellmuseet. Utskottet kan inte överblicka konsekvenserna av såda
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr220 (c), förslag till medelsanvisning.
Även förslaget i motion Kr280 (s), som syftar till att staten vid en ick Akvarellmuseet avstyrks. Utskottet hänvisar ånyo bl. a. till att det ankommer p
3.12.5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler (28:32)
Inledning
Bidraget anvisas enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statlig teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag kan också inventarier till sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingsl utbetalas när arbetena är avslutade, ibland flera år efter bidragsbeslutet.
Utskottet har inhämtat att det under år 2000 inkommit ansökningar om stöd för 5 erhållit bidrag på sammanlagt 10 miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen för år 2001 anvisar 10 miljoner kronor under
Dessutom föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att beslut längst t.o.m. år 2004.
Motionerna
I motion Kr291 (m) anser motionärerna att regeringens förslag om bidrag til skall stå för lokalkostnaderna samtidigt som det finns ett statligt anslag til handikappanpassning bör enligt motionärerna bestridas från anslag inom utgiftso
Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) anser att det finns anledning att göra översyn och för att göra redan nu nödvändiga handikappanpassningar av lokaler för år 2001 om 2 miljoner kronor föreslås (yrkande 53 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Att behovet av stöd till icke-statliga kulturlokaler är stort framgår inte min att ta bort anslaget. Å andra sidan är utskottet inte berett att förorda inom således regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna Kr291
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, dock längst t.o.m. år 2004.
Beträffande den översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler som motionä redovisade ett regeringsuppdrag som gällde att utreda de framtida behoven av st föreslog bl.a. att bidragssystemet skulle förstärkas och att mer hänsyn skulle
Med hänvisning till att Boverket relativt nyligen sett över stödet till icke-st
3.12.6 Riksutställningar (28:33)
Propositionen
Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsv övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, deb
Regeringen föreslår att det under detta anslag skall anvisas 38 046 000 kronor
Motionerna
Förslag om minskning av anslaget till Riksutställningar har framförts i tre motionerna Fi211 (fp) yrkande 19 i motsvarande del och Kr346 (fp) yrkandena 11 (fp) syftar främst till att Riksutställningar skall minska antalet egna produkt
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att Riksutställningars verksamhet har stor regional- och kult avstyrker därmed motionerna Kr291 (m) yrkande 16, Kr346 (fp) yrkande 11 och till medelsanvisning.
3.12.7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (28:34)
Propositionen
Anslaget får användas för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, h Den som anordnar en tillfällig utställning som skall visas i Sverige under vis kulturmanifestationer utomlands.
Av propositionen framgår att anslaget utnyttjades år 1999 för ett bidrag till S som tillverkades till konung Adolf Fredriks kröning år 1751.
Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas för år 2001.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
3.13 Film (28:35-28:36)
3.13.1 Filmstöd (28:35)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m. s
Den 1 januari 2000 trädde 2000 års filmavtal i kraft. Detta femåriga avtal m filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet.
En redogörelse för filmavtalets innehåll lämnas i propositionen i inledningen t
Regeringen föreslår att anslaget för filmstöd för år 2001 skall anvisas med ofö
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Utskottet vill i detta sammanhang - som ett led i arbetet med uppföljn redogörelse för Sesamprojektet på filmområdet (prop. s. 46). Utskottet, som sak Sesam-projektet, kan nu konstatera att syftet med det tillkännagivande om stöd har uppnåtts (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251)
Av regeringens redogörelse framgår att riksdagen anvisade totalt 235 mil filmrestaureringsprojekt i maj 1996. Projektet avsåg svensk färgfilm produce färdigrestaurerats. En del av Sesammedlen har använts för att delfinansie restaurering av filmmaterial. I övrigt har medlen i huvudsak använts till perso
Med hjälp av de ytterligare medel, som Filminstitutet tilldelats i Ingmar Bergm att restaurera.
3.14 Forskning
3.14.1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (28:36)
Propositionen
Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkiv med en del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhisto
Regeringen redovisar inriktningen av kulturmyndigheternas forskning och drar sl
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 36 236 000 kronor i
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Under rubriken "Forskning under utgiftsområde 17 (politikområde 26)" i det följ
3.15 Trossamfund (28:37-28:38)
3.15.1 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (28:37)
Propositionen
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har till uppgift att pröva f statsbidrag till trossamfund. Förvaltningskostnaderna för Samarbetsnämnden för trossamfund.
Regeringen föreslår att nämndens förvaltningskostnader fr.o.m. år 2001 anvisas
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 2 500 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
3.15.2 Stöd till trossamfund (28:38)
Propositionen
Statsbidrag lämnas i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och proj trossamfund.
Statsbidraget bidrar till att skapa förutsättningar för olika samfund att behål till gudstjänstlokaler har ökat genom bidrag till bl.a. handikappanpassning.
Regeringen har under anslaget till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossa därför med 2,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 50 750 000 kronor.
Motionerna
I motionerna Kr346 (fp) yrkandena 35 och 36 i denna del och Fi211 (fp) yrkande eller minskat under senare år.
I motion Kr345 (kd) yrkandena 39 och 53 i denna del föreslås en ökning av ansl av lokaler. För år 2001 föreslås att 3 miljoner kronor anvisas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som anser att det saknas utrymme för en ökning av anslaget, tillst (fp) yrkandena 35 och 36 i denna del samt Fi211 (fp) yrkande 19 i denna del avs
3.16 Övrigt
3.16.1 Kulturfond
Motionen
I motion Kr291 (m) föreslås att en s.k. dubbleringsfond om 120 000 000 kronor s kunna få stöd från fonden. Stöd från fonden skall utgå med samma belopp som de att finansiera verksamheter som får offentliga bidrag på annat sätt.
Utskottets ställningstagande
Vid utskottets behandling vid föregående riksmöten av motsvarande motionsy 1996/97:KrU1 s. 46-47, bet. 1997/98:KrU1 s. 30-33, 72-73, bet. 1998/99:KrU1 s riksdagens initiativ med syfte att få till stånd bl.a. en sådan typ av fond som bör styras av prioriteringar som görs på det sätt som motionärerna föreslår. Me
4 Mediepolitik (politikområde 27)
4.1 Politikens inriktning
Propositionen
I propositionen (utg.omr. 17 s. 98 -102) redovisar regeringen utförligt inriktn och inom utgiftsområde 17. De anslag som hör till utgiftsområde 1 och som bered Granskningsnämnden för radio och TV samt presstödet. Till utgiftsområde 17, som Finland, Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen o kulturutskottet även frågor som rör public service-verksamheten.
Då det gäller presspolitiken erinrar regeringen om att de grundläggande princip direkta insatser för dagspressen bör verka för att värna mångfalden på inriktningen för de nuvarande statliga insatserna för dagspressen lades fram konkurrens mellan dagstidningar och förekomsten av monopolbrytande, komplettera Statliga insatser borde också inriktas på att göra det möjligt för synskadade o
Regeringen konstaterar att massmedielandskapet har förändrats sedan grunden för demokratiska systemet och stor betydelse för mångfalden. Inriktningen för de st
Public service-verksamheten, dvs. den verksamhet som bedrivs av Sveriges Televi stark ställning och har enligt regeringen lyckats väl med att bevara denna tr service-företagen är ensamma om möjligheten att göra program utan krav på lö service-företagen har dessutom ett stort ansvar för att program görs för mi svensk public service-radio och -TV ges goda förutsättningar att klara dessa vi
Riktlinjerna för public service-verksamheten slogs senast fast genom beslut 2001. För närvarande arbetar en parlamentarisk beredningsgrupp med representant med början år 2002. Regeringens ambition är att beredningen av nya sändnin framgångsrik verksamhet också i framtiden (prop. utg.omr. 17 s. 100).
Då det gäller frågan om skadligt medieinnehåll anför regeringen bl.a. att det förutsättningar finnas för att minska tillgängligheten till medieinnehåll so erfarenhet och kunskap som krävs för att kunna förstå och bearbeta sina intryck
Regeringen anser att medieutvecklingen och dess konsekvenser för barn bör följa åtgärder inom området behöver ständigt övervägas i ljuset av teknikutvecklingen
Även den s.k. konvergensfrågan berörs i propositionen (prop. utg.omr. 17 s. 100 hanteras samtidigt och förmedlas genom olika slag av elektroniska distributions Det blir möjligt att förmedla samma tjänster i olika slag av nät och att utnytt olika branscher förskjuts. En följd av konvergensen kan enligt propositio upprätthållas.
Även frågan om ägarkoncentration berörs i propositionen (prop. utg.omr. 17 s medieområdet koncentreras till färre och större företag. Det ger upphov till fa av makt och ägande. I propositionen nämns att Mediekoncentrationskommittén (dir bl.a. förslag till en ny mediekoncentrationslag. Beredning av betänkandet pågår
4.2 Mål för mediepolitiken
Propositionen
I propositionen anges att politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Regeringen har inom ramen för en pågående översyn av mål- och verksamhetsstru beslutas av riksdagen.
Regeringen föreslår att målet för mediepolitiken skall vara att stödja massmedierna (prop. utg.omr. 17 s. 98).
Regeringen understryker att massmedierna spelar en fundamental roll i det moder kunna leva och verka tillsammans i ett demokratiskt samhälle. I dag når dag viktigast för nyhetsförmedling och debatt.
Vidare framhålls i propositionen att medieområdet nu kännetecknas av en sna företag. Ny teknik skapar förutsättningar för nya medier, samtidigt som ändra inom mediepolitiken, anförs det, syftar till att stödja massmedierna i deras vi
Motionerna
Förslag som avser mediepolitikens mål framförs i två motionsyrkanden.
I motion K400 (m) yrkande 3 föreslås vissa ändringar av regeringens målformuler
- Målet för mediepolitiken skall vara att säkerställa yttrandefriheten, respek
- - Det offentliga får inte genom skattemedel eller andra med tvång uttaxerade m - - Staten får inte utöva sin makt så att den styr och dominerar medieutbudet. D medieutbudet med det som andra inte förmår. - - Staten skall verka för etableringsfrihet så långt tekniken medger. Inom rame bästa sättet att utan offentliga regleringar motverka mediekoncentration. - - Den nya tidens medier skall, liksom den fria pressen, stå oberoende från st få sända. - - Tryckfrihetens principer och yttrandefrihetsgrundlagen skall vara den enda r - - Olika medier skall ha rätt att söka sin finansiering genom t.ex. reklam elle - - Yttrandefriheten måste säkras även i nya medier, som Internet. Förhandsgrans - - Begränsningar av medieföretags ägandeförhållanden skall inte förekomma. -
I motion Kr343 (c) yrkas att målen för mediepolitiken skall inriktas ägarkoncentration motverkas. Slutligen föreslås att utbudet av produktioner frå
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att anslagen inom politikområde 27 Mediepol utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, som bereds av kulturu television och film liksom andra ärenden som angår bl.a. yttrandefrihet oc radio och television i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets berednin
Utskottet övergår nu till att behandla förslagen till mål för mediepolitiken.
Utskottet välkomnar de mål för politikområdet som nu föreslås och som står informationsfrihet. Utskottet anser att de överväganden som görs i propositione
Vidare konstaterar utskottet att de av regeringen nu föreslagna målen, som riks regeringen - utan att begära riksdagens ställningstagande - angav i budgetpropo åren 1998-2000 för utgiftsområde 1. Syftet med dessa tidigare - av r yttrandemöjligheter, att garantera massmediernas oberoende, att säkerställa til tillgång till ett varierat utbud.
Då det gäller förslagen i motion K400 (m) yrkande 3 finns en viss överensstäm mediepolitiken i yttrandefriheten, mediernas mångfald, oberoende och til målformuleringsförslag som finns i motionen. Utskottet inskränker sig till att
Flera av punkterna i motion K400 (m) syftar till att begränsningar i mediekoncentrationen. Utskottet anser att det är angeläget att bevaka de tydlig koncentration kan komma att innebära. Utskottet vill tillägga att frågor proposition i bl.a. denna fråga förbereds inom Regeringskansliet och - som näm bör inte föregripas av riksdagen.
Två av punkterna i motionen syftar till att fördelningen av sändningsfrekvenser
Utskottet vill med anledning härav erinra om att frekvensband i radiospektrum dagens teknik ofrånkomlig. Utskottet förutsätter att regeringen i urvals- och b intressen och smakriktningar, så att flera av varandra oberoende programföretag rskr. 1996/97:178).
Då det gäller motion Kr343 (c) skiljer sig utskottets synpunkter inte på något att en mångfald röster skall tryggas. Utskottet har inte heller något i sak att sådant krav inbegrips i målformuleringen om att yttrandefriheten skall stödjas.
Sammantaget innebär utskottets ställningstagande att regeringens förslag till m bör avslås.
4.3 Utbyggnad av digital marksänd TV (avsnitt 5.8)
Bakgrund
Bakgrundsuppgifterna i detta avsnitt har huvudsakligen hämtats från propositio med statligt ägande s. 122 och 191 samt från Radio- och TV-verkets skrift Medie
År 1997 beslutade riksdagen efter förslag av regeringen att digital marksänd TV (prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).
Regeringen beslutade i november 1997 att sändningar skulle få inledas i Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd.
Vidare skulle en parlamentariskt sammansatt kommitté, Digital-TV-kommittén (Ku
Sändningarna i det digitala marknätet startade under år 1999. För närvarande fi åvilar det regeringen att efter förslag av Radio- och TV-verket besluta om till
Teracom AB är ett statligt bolag som bildades den 1 juli 1992 efter beslut av r rundradionätet och skall enligt sin bolagsordning bedriva utsändning och överfö har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenl
För att tittare med nuvarande analoga TV-apparater skall kunna ta emot digita eller set top box), dels ett programkort. Företaget Boxer TV-Access AB utvecklingen genom att underlätta för hushåll att få tillgång till digital-TV-b användning och hantering av digital-TV-boxar och kringutrustning. Framför allt
TV-tittarna behöver som nämnts också ha tillgång till ett programkort för att f SVT, UR och Teracom, hyr ut programkort och sköter administration kring abonnem
Antalet hushåll som tar emot sändningarna via det digitala mark-TV-nätet har - september 2000 var antalet abonnenter ca 30 000.
Propositionen
I propositionen föreslås att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta
Regeringens ställningstagande bygger på den parlamentariska Digital-TV-kommitté % befolkningstäckning.
Regeringen anför som skäl för sitt förslag till utbyggnad bl.a. följande (prop.
Det är ett viktigt demokratiskt krav att alla som bor i Sverige har tillgång ti program och även till olika nya tjänster som blir möjliga genom digi distributionskanaler. Eftersom den digitala tekniken är mer frekvenssnål än den de analoga sändningarna först har upphört.
- - -
För att de analoga sändningarna skall kunna avvecklas krävs emellertid att det för närvarande. Det är angeläget att allmänheten har möjlighet att välja distri Även om en betydande andel av de svenska hushållen kommer att kunna ta emot TV- remissinstanser, att endast sändningar i marknätet ger tillräckligt god tillgän
Regeringen bedömer att åtminstone 98 % befolkningstäckning kommer att kunna upp
Motionerna
Förslagen i fyra av de nu aktuella motionsyrkandena, nämligen K400 (m) yrkande marksänd TV skall stoppas, med hänvisning dels till att det finns andra kommunikationstjänster. I två av motionerna, K400 (m) och T717 (m), efterlyses vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för staten och inblandade företag ink och konsumenternas betalningsvilja.
Förslag innebärande att marksänd digital TV skall byggas ut, så att den blir ti
Slutligen yrkas i motion K400 (m) att statliga medel inte vare sig över statsbu
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen och motionärerna bakom motion Kr285 (c) välja mellan samtliga distributionsformer och inte är hänvisade enbart till mot marksändningarna. (Jfr prop. utg.omr. 17 s. 107.)
Utskottet vill understryka att ett riksdagens beslut i enlighet med förslag "att åtminstone 98 % befolkningstäckning kommer att kunna uppnås under år 2002" bedömning av vid vilken tidpunkt täckning av hela landet kan uppnås har infrastrukturen för analoga TV-sändningar kan användas och kompletteras i vissa
De ekonomiska konsekvenserna av utbyggnaden har efterlysts i två av motionerna, KU 2000/1681/Me) framgår att kommittén har genomfört en samhällsekonomisk analy en fortsatt användning och en snabb utbyggnad till rikstäckning av det dig orsaker till detta är att den digitala distributionstekniken erbjuder betydl lägre än i det analoga nätet. Marksänd digital TV innebär stora mervärden och ö
Kommittén anger att investeringskostnaden för att bygga ut en frekvenskanal til frekvenskanaler som för närvarande finns tillgängliga. (En digital frekvenskana
Hittills har 450 miljoner kronor investerats inom ramen för den nuvarande täc kostnad som Teracom enligt Digital-TV-kommittén avser att dela upp på tre år.
Då det gäller sändningskostnaderna i det digitala marknätet för de sända befolkningstäckning på 98 procent är omkring 160 miljoner kronor per år.
Motionärerna tar även upp frågan om sändarföretagens och konsumenternas betalni 2000 eller början av år 2001 kommer att ske ett genombrott för digital-TV. Prog Vidare har de påpekat att det är viktigt att marknätet på ett tidigt stadium ka välja marksänd digital TV beror, menar de, på hur snabbt marknätet byggs ut och
Av propositionen framgår att intresset från konsumenterna för marksänd digi Utskottet har inhämtat att det i början av oktober 2000 fanns ca 33 000 abonnen
I sammanhanget bör även nämnas att frågor om SVT:s kostnader för övergång särskild utredare i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst, ett beredni kan stängas, vilket enligt utredaren bör kunna ske någon gång mellan åren 2007 av de villkor som skall gälla för public service-verksamheten under nästa tills riksdagen våren 2001.
Utskottet har med hänvisning till det anförda och i likhet med regeringen kommi hela landet. Regeringens förslag tillstyrks således. Motionerna Kr285 (c), K400
Då det gäller förslaget i motion K400 (m) yrkande 8 att varken statliga medel e företaget Boxer främst ägnar sig åt uthyrning av dekodrar. Det är företaget som från att företaget - liksom företagets ägare Teracom och Skandia - gjort lå Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon anledning för riksdagen at riksdagen att uttala sig om huruvida statliga medel skall få användas till att
4.4 Anslagen inom mediepolitiken
4.4.1 Statens biografbyrå (27:1)
Propositionen
Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offe
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 9 172 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tagit del av Biografbyråns anslagsframställning för år 2001, antingen framstår som definitionsmässigt alltid uppfyllda eller som helt omöjli lyder: "Målet för Statens biografbyrå är att förhindra förekomsten av filmer so
Utskottet anser att en meningsfull mål- och resultatdialog måste kunna ha sin u antingen arbetas om eller konkretiseras i t.ex. delmål. Utskottet ser m målformuleringarna och deras tillämpning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
4.4.2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (27:2)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom AB har för rundradiosänd tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, de kos i Sverige samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med utsändning
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 23 454 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
4.4.3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till eur
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i Audiovisuella Eureka och Eu
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 skall uppgå till 821 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
4.4.4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (27:4)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordicom-Sverige (Nordicom) vid Göte
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 skall uppgå till 1 288 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
4.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst
4.5.1 Bakgrund
Riksdagen beslutade våren 1996 om de villkor och riktlinjer som skall gälla för december 2001 samt för Utbildningsradion (UR) under tillståndsperioden den 1 beslutade riksdagen att förlänga UR:s sändningstillstånd från den 1 janua 1998/99:100).
Public service-företagen finansieras i huvudsak med TV-avgifter som anvisas frå enligt ett särskilt kompensationsindex.
Regeringen beslutade i december 1996 - samt för UR:s del även i dec medelstilldelning och anslagsvillkor för de tre programföretagen.
Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med TV-avgiftsmedel och
De tre public service-företagen har sedan år 1997 tilldelats särskilda medel fö den 1 juli 1998 och SR sedan den 1 januari 2000 fått särskilda medel för kvalif
En särskild utredare har på regeringens uppdrag lagt fram ett brett underlag tillståndsperiod i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst, ett beredni med uppgift att medverka i beredningen av en proposition i denna fråga. Arbe skall gälla för den fortsatta public service-verksamheten.
4.5.2 Medelsberäkning för år 2001
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att de tre public service-företagen för år 20 gällande fördelningsnyckel bör av de samlade medlen 3 209,3 miljoner kronor (= 4,76 %) beräknas för UR. Därutöver föreslås att 40,3 miljoner kronor i 1998 års
Granskningsnämnden för radio och TV finansieras enligt riksdagens beslut om rik som anvisas till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag om medelstilld anslag för år 2001 föreslås uppgå till 8 164 000 kronor. Regeringen föreslår at
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna regeringens förslag till medels
Utskottet föreslår även att riksdagen skall godkänna regeringens försla Granskningsnämnden för radio och TV.
4.5.3 Särskilda medel för förnyelse
Bakgrund
I budgetpropositionen för år 1999 uttalade regeringen att SVT och SR borde til vilket avsåg såväl ny distributionsteknik som möjligheter att vidareutveckla pr tilldelas de två företagen. Riksdagen beslutade att - utöver SVT och S fördelningsnyckelns procentsats, dvs. 4,76 % (eller 4,76 miljoner kronor) av som regeringen avsett i sitt förslag, vilket innebar att SVT tilldelades 63 % e bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).
För år 2000 beslutade riksdagen att 100 miljoner kronor i 1998 års prisläge sku 60,57 miljoner kronor, SR 34,67 miljoner kronor och UR 4,76 miljoner kronor (pr
Propositionen
I årets budgetproposition föreslår regeringen att en särskild medelstilldelning Medlen föreslås fördelade enligt gällande fördelningsnyckel.
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr346 (fp) anser att det finns anledning för SVT och tillämpningen av ny teknik är mycket dyr i början för att därefter falla i pris
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag skall beslu
Med anledning av yrkandet i motion Kr346 (fp) erinrar utskottet om sitt st uttalade då bl.a. följande (bet. 1999/2000:KrU8 s. 20).
Public service-verksamheten intar en central roll bland medierna och kan s Enligt utskottets uppfattning är det därför angeläget att public service-föret programformer och ny teknik. Samtidigt vill utskottet understryka att kostnader som kan förväntas av teknikövergången.
Utskottet, som alltjämt intar samma ståndpunkt, vill tillägga att övergången ti
Vidare bör i sammanhanget nämnas att frågor om public service-företagens övergå utredare som haft regeringens uppdrag att lägga fram ett underlag inför bere Regeringen avser - som nämnts i det föregående - att lämna en proposition till
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr346 (fp) yrkande 3
4.5.4 Särskilda medel för kvalificerad produktion av TV-program
Bakgrund
Sedan den 1 juli 1998 har SVT erhållit särskilda medel för kvalificerad prod var inledningsvis avsedda för särskilt kvalificerad programproduktion som t föreslogs i budgetpropositionen för år 1999, innebärande att medlen till si produktionsuppdrag samt för samarbetsprojekt med fria filmare och producen 1998/99:55).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att SVT för år 2001 skall tilldelas 75 miljoner ambitionsnivå för produktion av kvalitetsprogram skall höjas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag skall beslu
4.5.5 Särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges Radios pro
Propositionen
Riksdagen fattade hösten 1999 beslut med anledning av regeringens förslag i bud kronor för år 2000 för att värna mångfalden och kvaliteten i programutbudet. Vi 1999/2000:1, utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87).
I budgetpropositionen föreslås att SR för år 2001 skall tilldelas 5 miljoner kr ytterligare förutsättningar för ökad medverkan av utomstående i programverksamh
Motionen
I motion Kr345 (kd) föreslås att SR skall tilldelas 10 miljoner kronor, (yrkande 52). I motionen nämns att SR i sin public service-redovisning för år effekter på olika programområden såsom nyhets- och samhällsprogram.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar - med anledning av förslaget i motion Kr345 (kd) - om att et att värna mångfald och kvalitet i företagets programutbud var att SR enligt sit översättas i ett krav på att det skall finnas många produktionskällor och medve grad användas för att skapa ytterligare förutsättningar för ökad medverkan av u
Vidare konstaterar utskottet - med hänvisning till att motionärerna åberopar ut satsningen bör kunna avläsas först i public service-redovisningen för år 2000.
Utskottet, som inte är berett att förorda ett högre medelstillskott än det som kronor. Motion Kr345 (kd) yrkande 52 avstyrks därmed.
4.5.6 TV-avgiften och rundradiokontot
Propositionen
I budgetpropositionen anges att en avgörande faktor för rundradiokontots result påverkas även av utvecklingen av antalet TV-avgiftsbetalare samt av storleken p
Regeringen har vid sina beräkningar utgått från att kompensationsindex under år även beaktat att de inbetalningar som Teracom AB gjort på rundradiokontot sedan
Regeringen föreslår att TV-avgiften höjs med 24 kronor till 1 668 kronor per he om TV-avgift.
Motionerna
I två motioner avvisas förslaget till höjning av TV-avgiften, nämligen i motion
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning skulle en utebliven höjning av TV-avgiften, s rundradiokontot. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att en höj osäkerhet om ett positivt resultat på rundradiokontot för år 2001 kan upprätthå bereder de villkor som skall gälla för public service-verksamheten fr.o.m. år 2 deras programverksamhet. I anslutning till en sådan analys bör självfallet fråg
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att TV- avgiften höjs så enlighet härmed. Motionsyrkandena avstyrks.
4.5.7 Fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr340 (v) anser att regeringen i den aviserade propos öka funktionshindrades tillgång till public service-utbudet. För att till organisationer till den beredningsgrupp som för närvarande förbereder nya publi
Utskottets ställningstagande
Sändningstillstånden för SR, SVT och UR upphör att gälla den 31 december 2001. den s.k. public service-beredningen. Gruppen har att ta ställning till vilka ri om teknik och distribution samt finansieringsfrågor.
Utskottet har vid flera tillfällen understrukit vikten av att grupper med olika Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt och anser att det är lika viktigt att
Utskottet konstaterar att den pågående public service-beredningen kan - om den riksdagen med anledning av motionsyrkandet är därför inte motiverat. Yrkande 2
5 Ungdomspolitik (politikområde 29)
5.1 Målen för ungdomspolitiken
I den av regeringen använda indelningen av budgetpropositionen i politikområden
För flera av politikområdena föreslår regeringen i budgetpropositionen att riks
Riksdagen beslutade nämligen hösten 1999 om följande nya sektorsövergripande må
Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv.
Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.
Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till
Till dessa mål hör också delmål som beslutas av regeringen och goda exempel ungdomspolitikens mål uppnås.
5.2 Regeringens bedömning av ungdomspolitiken
Regeringen påminner om att den svenska ungdomspolitiken är sektorsövergripande berör och berörs av en lång rad andra politikområden.
Uppföljningen av ungdomspolitiken samordnas av Ungdomsstyrelsen.
I inledningsavsnittet till ungdomspolitikområdet (s. 115-121) redovisar rege resultatbedömning.
Med den målstyrningsmodell som tillämpas fr.o.m. år 2000 ökar enligt regeringen en rad olika områden. Genom att de tre av riksdagen beslutade övergripande mål samlat utvärdera ungdomspolitiken. Den nya målstyrningsmodellen tydliggör och f
Sveriges ungdomar mellan 15 och 24 år är en socialt, etniskt och kulturellt het finns dock en mindre grupp ungdomar som ser pessimistiskt på framtiden. Detta ä
De flesta ungdomar vill vara med och påverka, bestämma och ta ansvar för sina l positivt att de unga tar en mängd egna initiativ som skapar nya och mer direkta
Den starka tillväxten i Sverige har förbättrat situationen även för ungdomarna. skriande brist på lägenheter, vilket i hög utsträckning drabbar ungdomar, anför
5.3 Anslagen inom ungdomspolitiken (29:1-29:2)
5.3.1 Ungdomsstyrelsen (29:1)
Propositionen
Regeringen bedömer att Ungdomsstyrelsen har god förmåga att genomföra de upp ett bra stöd för beslut på såväl statlig som kommunal nivå. Ungdomsstyrel Regeringen noterar att alltfler centrala myndigheter och organisationer konsul frågor har fungerat bra. Regeringen anser att Ungdomsstyrelsen på ett aktivt sä insatser utvecklas när det gäller att identifiera, presentera och sprida goda e
Genom riksdagens beslut om propositionen På ungdomars villkor (prop. 1998/1999: analys av ungdomspolitiken.
Anslaget föreslås öka med 1 miljon kronor år 2001 och uppgå till 16 829 000 kro
Motionen
I motion Kr291 (m) yrkande 20 hemställs att anslaget skall minskas med ungdomsorganisationerna som Ungdomsstyrelsen har att hantera.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har även tidigare år haft att ta ställning till ett motsvarande moti Ungdomsstyrelsens ökade uppgifter att följa upp och analysera den förda ungdoms även till att det är viktigt att Ungdomsstyrelsen kan stödja kommunerna i deras
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ökad medelsanvisning under ansla
5.3.2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (29:2)
Inledning
Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordnin ungdomsverksamhet.
Propositionen
De nya formerna för ungdomsorganisationernas bidragsprövning som infördes under om ungdomsorganisationernas verksamhet. Bidragsgivningen till ungdomsorganisati ungdomsverksamheterna.
Efter en utvärdering av det målrelaterade bidragssystemet, som visade att bidra översyn av regelsystemet särskilt beakta konflikten mellan mål och regler sammanhållet bidragssystem i tre nivåer som bl.a. skall göra det lättare för verksamheter föreslås. Efter remissbehandling bereds frågan i Regeringskansliet
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 89 889 000 kronor, dvs. en minsk Ungdomsstyrelsen och 4 miljoner kronor till anslaget 30:2 Bidrag till allmä ungdomars nyttjande av samlingslokaler.
Motionerna
Som redovisats under anslaget 29:1 Ungdomsstyrelsen föreslås i motion Kr291 kronor (yrkande 21). Minskningen avser den internationella verksamheten och gru ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar till sig nya grupper.
I motion Kr294 (c) hemställs om en ökning av anslaget 29:2 med 65 miljoner k nytt anslag benämnt Kul-bidraget att användas för stöd till ungdomar så at Medlen skall fördelas till kommunala ungdomsråd e.d. för att utveckla kultur satsningar på ungdomskultur genom det s.k. Kul-bidraget och på den kulturella i
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att vissa förändring regelsystemet i något avseende skall hämma föreningslivets utveckling. Utskotte
Liksom regeringen anser utskottet att det statliga stödet till ungdomsorganisat möjligheter till inflytande. Utskottet, som behandlade ett motsvarande motionsy kraftig minskning av anslaget.
Vid föregående riksmöte behandlade utskottet även motionsförslag om en avs (bet. 1999/2000:KrU1 s. 75-76). Utskottet påminde då om att ett genomgående eget skapande och deltagande i kulturlivet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1 den nationella kulturpolitiken gäller alla människor i landet, givetvis också b kommunala kulturpolitiken. Utskottet påminde också om att viss satsningar på un överskottet på AB Svenska Spels värdeautomater avses gå till ungdomsorganisatio uteslutet att göra så stora omfördelningar inom utgiftsområdet som ett bifall t denna del.
Utskottet avstyrker också motion Kr289 (c) yrkande 7 om ett uttalande om betyde
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisni
6 Folkrörelsepolitik (politikområde 30)
6.1 Inledning
Genom att folkrörelsefrågor i årets budgetproposition fått ett eget politikområ
Enligt regeringen omfattar folkrörelsepolitiken generella frågor kring b finansiering, regeringens och statsförvaltningens dialog och samverkan med före och föreningar.
6.2 Mål för folkrörelsepolitiken
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner följande mål för politikområdet Fol
Målet skall vara att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda
I propositionen anges att regeringen genom en aktiv folkrörelsepolitik vill bid
Grundläggande värden för folkrörelsepolitiken är enligt regeringen sammanslutni Regeringen vill bidra till att värna om och stärka dessa värden genom att inom till externt kapital.
Inom EU diskuteras och bereds frågor som på olika sätt har eller kommer att få enligt regeringen att delta aktivt i detta EU-arbete.
Beträffande de statliga insatserna inom politikområdet räknar regeringen upp en hur lagstiftningen inom olika områden specifikt påverkar de ideella förenin folkrörelser, en arbetsgrupp inrättas för samråd kring frågor om folkrörels svenskarnas engagemang i ideella och ekonomiska föreningar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka vikten av att vi värnar om, tar till vara, stödjer föreningar och liknande sammanslutningar. I linje härmed ansluter sig utskottet att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olik
För att staten skall kunna ge bästa möjliga förutsättningar för människor att b Utskottet ser positivt på de insatser regeringen enligt vad som sägs i pro insatserna och anger vilka åtgärder som fortsättningsvis kan bli aktuella.
6.3 Anslagen inom folkrörelsepolitiken (30:1-30:4)
6.3.1 Stöd till idrotten (30:1)
Inledning
Från anslaget utgår bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund (RF) för den verksa
De övergripande syftena med statsbidraget är att stödja verksamhet som
- bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för moti - - gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion, - - syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsve - - främjar integration och god etik, - - bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en -
Propositionen
Regeringen avser att under kommande år fördubbla medlen till idrottsforskn forskningsprojekt. De ökade resurserna bör enligt regeringen tillföras idrottsf
Efter begäran från RF har regeringen för avsikt att sänka den övre åldersgränse från år 2001. Härigenom uppstår enligt regeringen ett behov av en särskild sats dessa ungdomar att verka som ungdomsledare. I en sådan satsning bör idrottsröre
I propositionen anges att det under år 1999 har genererats ett överskott från d kronor tillförts idrottsrörelsen under år 2000.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 457 240 000 kronor.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svens bidrag på 60 miljoner kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom motion Kr294 (c) i denna del föreslår att anslaget ökas me och ungdomsidrott.
I motionerna Kr346 (fp) yrkande 36 i denna del, Kr539 (fp) yrkande 10 o förhållande till regeringens förslag. De extra medlen skall enligt motionärerna behov men också kring idrottens betydelse ur sociologisk, ekonomisk och samhäll
Idrottsforskning tas också upp i två motioner från Vänsterpartiet.
I motion Kr535 (v) anförs att idrottsforskning av tradition ofta haft en stark ger Centrum för idrottsforskning (CIF) ett uttalat programansvar att stödja for 1). Motionären anser vidare att folkhälsoargumentet skall få genomslag i fördel
Motionären bakom motion Kr538 (v) anser att finansieringen och den totala orga som på ett mer klargörande sätt redovisar den framtida finansieringen och organ och bredda idrottsforskningen så att även folkhälsoperspektivet belyses (yrkand
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motionerna Kr346 (fp) yrk regeringens bedömning att ökningen bör ske inom ramen för det av regeringen medel till barn- och ungdomsverksamhet på idrottsområdet kan erinras om att det ungdomsverksamhet. År 1999 uppgick detta belopp till 50 miljoner kronor. För år
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelstilldelningen och avst denna del, Kr539 (fp) yrkande 10 och Fi211 (fp) yrkande 19 i denna del.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en del av överskottet från AB Svens därför enligt utskottets mening godkänna att regeringen på AB Svenska Spels bol miljoner kronor.
Utskottet har inhämtat följande beträffande Centrum för idrottsforskning (CIF):
CIF instiftades 1988 och är en statlig verksamhet som organisatoriskt hör till stödja forskning inom idrottens område. Dessutom har CIF ett ansar för att info med lika delar från RF och Utbildningsdepartementet. Till CIF är knutet ett vet projektansökningar till ett belopp av ca 35 miljoner kronor samt ett antal ansö
CIF har i sin programförklaring angett: "Inom idrottsforskningen söker man ny betydelse och kan omfatta tävlingsidrott, motionsidrott, idrott som undervisn medvetet iscensätter med syftet att bibehålla eller förbättra hälsan och presta
Utskottet delar motionärernas inställning att det är av vikt att i idr programförklaring har en mycket vid syn på begreppet idrott, där friluftsliv oc i enlighet med motionärens önskemål i motion Kr535 (v). Med anledning av önskem utskottet erinra om att CIF redan i dag stöder forskingsprojekt som tar upp fo skall betonas att CIF inte bedriver någon egen forskning utan forskningsinrik yrkandena 1 och 2.
Beträffande finansieringen av stödet till idrottsforskning uppges i proposition Statens stöd till idrotten. Stödet till idrottsforskning kommer således att höj
Idrottsutredningen genomförde år 1997 en kartläggning av idrottsforskningen i l att de mest omfattande och permanenta resurserna för idrottsforskning är bidragsgivaren. Som ovan anförts hör CIF organisatoriskt till Karolinska Instit anslagsframställan för år 2001 anfört att Idrottshögskolan skulle vara en lämpl
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr538 (v) yrkande 2.
6. 3. 2 Bidrag till allmänna samlingslokaler (30:2)
Inledning
Bidrag till allmänna samlingslokaler lämnas för köp, nybyggnad, ombyggn bidragsberättigande åtgärder.
Propositionen
Regeringen föreslår att 4 miljoner kronor som tidigare anvisats under ansl Bidraget skall gå till samlingslokalorganisationerna för informationsinsatser o
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget anvisar 19 miljoner kronor.
Motionerna
Enligt motion Kr291 (m) bör anslaget avskaffas. Motionärerna anser det vara e bör enligt motionärerna anslås från ett annat utgiftsområde (yrkande 22).
Motionärerna bakom motionerna Kr345 (kd) yrkandena 40 och 53 i denna del och K regeringen föreslår, den internationella ungdomsverksamheten skall avstå mede prioriteras inom anslaget, men att det för detta ändamål krävs nya medel. Det ä 10 miljoner kronor årligen under den närmaste treårsperioden.
Motionärerna bakom motionerna Kr294 (c) i denna del och Kr517 (c) yrkande 1 ans 21 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt moti informationsinsatser och utredningsarbete.
För att samlingslokaler skall fungera som träffpunkter för människor och kunna och Kr517 (c) yrkande 2 få tillgång till goda datakommunikationer. Detta är enl
Bygdegårdarna bidrar enligt motionärerna bakom motion Kr346 (fp) yrkande 18 och samlingspunkter på många orter i Sverige. Det är enligt motionärerna viktigt at funktionshinder. Motionärerna vill därför att riksdagen anslår 5 miljoner krono
Motionären bakom motion Kr525 (c) anser att ett särskilt anslag borde avsättas
I motionen Kr519 (s) framhålls det stora behovet av allmänna samlingslokaler.
Utskottets ställningstagande
Samlingslokalstödet är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse när det regionalpolitisk synvinkel är det av stor betydelse att det finns tillgång till den som regeringen har föreslagit.
Utskottet anser inte att det inom anslaget skall finnas medel för ett särskilt handikappanpassning och miljöförbättringar av lokalerna. Det får ankomma på (1996:1593) kan finansieras inom anslaget. Utskottet tillstyrker regeringens denna del, Kr345 (kd) yrkandena 40 och 53 i denna del, Kr346 (fp) yrkandena 18 i denna del.
6.3.3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (30:3)
Inledning
Bidraget skall användas till kostnader för kvinnoorganisationernas centrala ver om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Det övergripan kvinnor och män. Stödet består av ett grundbidrag och ett rörligt bidrag.
En särskild utredare som har sett över statsbidraget till kvinnoorganisationer 2000:18). Utredarens förslag remissbehandlas för närvarande och skall enligt re
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget anvisar 3 432 000 kronor.
Motionen
I motion Kr291 (m) anförs att motionärerna strävar efter likabehandling av de p
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att bidraget är av stor betydelse när det gäller att stärka innefattar önskemål som kommer att prövas i ett större sammanhang vid de ställningstagande. I avvaktan på regeringens behandling anser utskottet att för medelsanvisning och avstyrker motion Kr291 (m) yrkande 23.
6.3.4 Stöd till friluftsorganisationer (30:4)
Inledning
Stödet till friluftsorganisationerna ingick till och med år 1999 som en del av främjandeverksamheten.
Under år 1999 har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet genomfört en översyn av friluftsstöd i fortsättningen skall kunna utgå till ideella organisationer som arbetsgruppen i första hand ges i form av organisationsbidrag. Organisationerna viss verksamhet är särskilt angelägen att driva bör staten enligt arbetsgruppen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 13 miljoner kronor.
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr291 (m) anser att stödet till friluftsorganisatione
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser, i avvaktan på regeringens ställningstagande till förslagen i 24 avstyrks.
6.3.5 Stöd till ideell verksamhet
Tidigare riksdagsbehandling
Stöd till ideell verksamhet infördes från och med budgetåret 1993. Stödet skul bedrevs i offentlig regi. Syftet var att utveckla generationsövergripande ve 1992/93:KrU12, rskr. 1992/93:196). Året därpå tillsatte regeringen Beredninge forskningsprojekt för att utveckla den ideella sektorn och att se över rollförd
Riksdagen beslutade med anledning av förslag i budgetpropositionen hösten 1996 bedömdes som strategiskt intressanta för en demokratisk utveckling. Regeringen hänsyn till att anslaget fick en förändrad inriktning bytte anslaget namn till bet. 1996/97:KrU1 s. 206, rskr. 1996/97:132).
I 1998 års budgetproposition föreslogs av regeringen och beslutades av riksdage Invandrare och flyktingar. Stödet skulle ingå i ett nytt anslag benämn integrationsprocessen i samhället samt för åtgärder som förebygger och motverka
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) ser positivt på att regeringen nu dragit används synonymt med den ideella eller tredje sektorn. För att arbetet på områd införas. De framhåller att det ideella arbetet har sin huvuduppgift i att skapa sektorn i gränszonen mellan privat och offentlig sektor. Folkrörelser och fri upptäcker kantigheterna, kartlägger nya områden och antar nya utmaningar. anvisas under ett nytt anslag (yrkande 53 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser i likhet med motionärerna positivt på att regeringen nu inrätta statens sida vad gäller relationerna till föreningar och folkrörelseorganisatio avsikt att genomföra på området. Utskottet är dock inte berett att tillstyrka a införa ett nytt anslag för de ändamål som tas upp i motionen. Utskottet avstyrk
7 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 (politikområde 25)
7.1 Anslagen inom folkbildningspolitiken
7.1.1 Bidrag till folkbildningen (25:1)
Propositionen
Regeringen föreslår under utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforsknin vars anslag hör till utgiftsområde 17. Det föreslagna målet är att Sverige skal tillväxt och rättvisa. Under utgiftsområde 16 redovisar regeringen även politik
Regeringen föreslår under utgiftsområde 17 att det i lagen (1976:1046) om överl ger Folkbildningsrådet (FBR) rätt att pröva frågor om fördelning av statsbidr Motiveringen till lagförslaget redovisar regeringen under utgiftsområde 16 (avs
Eftersom Folkbildningsrådet har etablerade kontakter med berörda intress studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Rådet kan enligt propositionen för avsett ändamål. Regeringen föreslår att FBR får fördela medel till inte bar Eftersom FBR enligt lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifte statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund, krävs en lagändring.
Statsbidrag från anslaget utbetalas till Folkbildningsrådet som ett samlat fina
Enligt regeringens mening har folkhögskolorna och studieförbunden bedrivit en v 1999. Motsvarande gäller för de särskilda resurser som anvisats till folkhögsko
Regeringen föreslår att anslaget för 2001 skall uppgå till 2 513 068 000 kronor en konsekvens av att Kunskapslyftets omfattning minskas.
Motionerna
I motion Kr291 (m) yrkandena 18 och 19 föreslås att anslaget skall minskas med bli överfört till utgiftsområde 16, dels av en besparing under anslaget på 300
I motion Kr345 (kd) yrkande 50 föreslås att det under anslaget särskilt av folkbildningen.
Utskottets ställningstagande
Kulturutskottet har inte något att erinra mot det föreslagna målet för u anknytning även till områdena Kulturpolitik och Folkrörelsepolitik. Utskottet v godkänner syftena med statsbidraget till folkbildningen (se bet. 1997/98:KrU utbildningspolitiken bereds av utbildningsutskottet.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna ändringen av lagen (1976:104
Enligt utskottets mening är regeringens förslag till anslagsnivå för år 2 avsevärd besparing på anslaget som föreslås i motion Kr291 (m) yrkande 19 allva att i ökad utsträckning finansiera sin verksamhet genom att erbjuda den som upp mellan två utgiftsområden på det sätt som föreslås i motionens yrkande 18. Yrka
Slutligen vad gäller motion Kr345 (kd) yrkande 50 anser utskottet att det ännu dessa medel integreras i det samlade folkbildningsanslaget bör ytterligare erfa
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
I propositionen konstaterar regeringen att vissa kommuner har dragit ner betydl och landstingen. En fungerande folkbildning är en förutsättning för att medborg framsteg i hela landet. Uteblivna eller kraftigt sänkta bidrag minskar i hög g Folkbildningsrådet i uppdrag att redovisa samt kommentera utvecklingstendensern
Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag granskat folkbildni fördelningsmodeller som FBR tillämpar i stor utsträckning är inriktade på kvant RRV framhåller bl.a. att FBR mer aktivt bör stimulera folkbildningens styrning Revisionen har i övrigt inget att anmärka på Folkbildningsrådet. Folkbildningsr
Under såväl inledningen till utgiftsområde 16 som under utgiftsområde 17, a folkbildningen och innehålla en redovisning av formerna för en ny statlig regeringen dels om de utvärderingsprojekt som FBR avslutat under år 2000, dels Under rubriken Analys och slutsatser hänvisas till den kommande propositionen.
Utskottet förutsätter att regeringen under år 2001 för riksdagen redovisar sin folkhögskolor samt sin syn på RRV:s rapport och på de synpunkter på RRV:s rapp regeringens syn på hur de nya bidragskriterierna till studieförbunden har propositionen av de olika utvärderingarna av folkbildningen, de hittillsvarande
7.1.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (25:2)
Propositionen
Från anslaget utbetalas statsbidrag till Statens institut för särskilt utbil Stockholms universitet ansvarar för fördelningen av statsbidrag till teckenspråkslärarutbildning.
Regeringen föreslår att anslaget skall vara oförändrat år 2001 och endast juste
Utskottets ställningstagande
Med anledning av en motion beslöt riksdagen i maj 1997 att ge regeringen 1996/97:KrU9, rskr. 1996/97:229). Översynen skulle bl.a. omfatta en förutsättni utbildningarna av teckenspråks/dövblindtolkar, teckenspråkslärare m.m. bo teckenspråksutbildningarna inom folkhögskolan och högskolan bör samordnas. R översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) att göra denna översyn. S
Med anledning av en annan motion beslutade riksdagen år 1997 att ge regeringen 1996/97:229). Regeringen lämnade ett uppdrag till Kunskapslyftskommittén att nyligen redovisat sitt slutbetänkande, Kunskapsbygget 2000 - det livslånga assistansersättning i samband med vuxenutbildning säkerställs.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i dessa frågor i den aviserade
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
7.1.3 Bidrag till kontakttolkutbildning (25:3)
Propositionen
Anslaget disponeras av Stockholms universitet som utbetalar medlen till studief (TÖI). Regeringen beräknar oförändrad nivå på anslaget för 2001 och föreslår at
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget
8 Forskning under utgiftsområde 17 (politikområde 26)
8.1 Statens ljud- och bildarkiv (26:1)
Propositionen
Statens ljud- och bildarkiv skall möjliggöra forskning om svensk kultur och o offentliggörs i form av ljudupptagningar och rörliga bilder. Myndighetens uppgi
Regeringen föreslår att anslaget år 2001 skall uppgå till 35 092 000 kronor.
Regeringen har fört anslaget Statens ljud- och bildarkiv till det nya politikom regeringen att följande mål skall uppställas för politikområdet Forskning kvalitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet har inte något att erinra mot det föreslagna målet för forskningso utbildningsutskottet.
Under rubriken "Kulturpolitik (politikområde 28)" har utskottet behandlat ansla
9 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 2 (politikområde 2)
9.1 Lotteriinspektionen (2:1)
Inledning
Lotteriinspektionen är en central förvaltningsmyndighet för tillsyn av spel- oc
Spel- och lotterimarknaden har under de senaste åren varit under utredning. U tombola till Internet (SOU 2000:50), överlämnats till regeringen. Enligt betänkandena.
Propositionen
Genom tillkomsten av nya spel, t.ex. internationella kasinon samt hundkapplöpni Lotteriinspektionens verksamhet och organisation påverkas.
Etableringen av internationella kasinon planeras enligt regeringen, efter den f år 2000 inte har kunnat utnyttjas fullt ut.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 28 878 000 kronor under anslaget
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
Hemställan
Finansutskottet har i sitt betänkande 2000/01:FiU1 daterat den 9 november 2000 besluta om utgiftsramar den 22 november 2000. Kulturutskottets förslag i det fö trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 2001 hörande frågor gör utgiftsområde 17.
Utskottet hemställer
Ändring i begravningslagen
1. beträffande ändringar i begravningslagen
att riksdagen antar regeringens förslag (yrkande 1) till lag om ändrin (avsnitt 2)
Mål för kulturpolitiken
2. beträffande nya mål för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr346 yrkande 1, (avsnitt 3.1)
res. 1 (fp)
Vissa övergripande frågor
3. beträffande utgångspunkterna för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr235 yrkande 1 och 2000/01:N266 yrka
res. 2 (m)
4. beträffande samhällets stöd till kultursektorn
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 1, (avsnitt 3.2.2)
res. 3 (kd)
5. beträffande kulturpolitiska utredningar
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr292 yrkandena 1 och 2, (avsnitt 3.2.3)
res. 4 (v)
6. beträffande kultur riktad till barn och ungdomar
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr289 yrkande 1, 2000/01: Kr526 yrkande 1 och 2000/01:Kr701 yrkande 1, (avsnitt 3.2.4)
res. 5 (c)
res. 6 (mp)
7. beträffande kulturpolitik anpassad till samhällets mångfald
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr289 yrkande 6, (avsnitt 3.2.5)
Hyreskostnader för vissa statliga kulturinstitutioner
8. beträffande kulturinstitutionernas hyreskostnader
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr291 yrkande 12, 2000/01: Kr292 yrkande 3 och 2000/01:Kr701 yrkande 2, (avsnitt 3.4)
res. 7 (v)
9. beträffande hyressättningen för vissa utrymmen inom Vadstena slott
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr264, (avsnitt 3.4)
Allmän kulturverksamhet
10. beträffande Forum för världskultur
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr289 yrkande 14 och 2000/01:Kr293 yr
res. 8 (c)
11. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet museiverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr315 yrkandena 3 och 4 samt 2000/01:
res. 9 (c, fp)
12. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet form och design
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr315 yrkande 2, (avsnitt 3.5.3)
res. 10 (c)
13. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom danskonstområdet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr256 och 2000/01:345 yrkande 29, (av
res. 11 (kd)
14. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag för ett kunskapscentrum i fotografi
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr279, (avsnitt 3.5.3)
res. 12 (c)
15. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet politisk illustrationskonst
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr333, (avsnitt 3.5.3)
16. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet bibliotek
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr344 yrkande 3, (avsnitt 3.5.3)
res. 13 (v)
17. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet världsmusik
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande 11, (avsnitt 3.5.3)
res. 14 (mp)
18. beträffande principerna för fördelningen av de regionala stöden till försökslänen
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr235 yrkande 5 och 2000/01:Kr289 yrk
res. 15 (c, fp)
Teater, dans och musik
19. beträffande nedläggning av Riksteatern
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr202, (avsnitt 3.6.1)
20. beträffande översyn av Göteborgsoperans statsbidrag
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr303, (avsnitt 3.6.2)
21. beträffande utredning av behovet av olika genrecentrum
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr225 i denna del och 2000/01:Kr305 i
22. beträffande Musikteatern Dalhalla
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr224, 2000/01:Kr236 yrkande 1, 2000/
res. 16 (kd, c, mp)
23. beträffande försöksverksamhet med bidragsgivning i friare former till fonogram
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 26, (avsnitt 3.6.3)
res. 17 (kd)
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
24. beträffande utgivning m.m. av litteratur på de nationella minoritetsspråken
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr341 yrkande 5, (avsnitt 3.7.2)
Ersättningar och bidrag till konstnärer
25. beträffande bidragsgivande myndigheter och styrelser
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande 22 och 2000/01:Kr346
res. 18 (fp)
26. beträffande en fond för bidrag till nyskriven dramatik med kvinnoroller
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr255, (avsnitt 3.9.2)
Kulturmiljö
27. beträffande industrisamhällets kulturarv
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr244, (avsnitt 3.11.2)
Museer och utställningar
28. beträffande Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 10, (avsnitt 3.12.1)
res. 19 (kd)
29. beträffande museernas ekonomi och myndighetsstrukturen på museiområdet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:291 yrkande 13 och 2000/01:Kr345 yrka
res. 20 (m, kd)
30. beträffande motivering till överflyttningen av bidraget till Arbetets museum
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 9, (avsnitt 3.12.2)
31. beträffande utredning av länsmuseernas ekonomiska situation
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr289 yrkande 16, (avsnitt 3.12.3)
res. 21 (c, fp)
32. beträffande den långsiktiga finansieringen för Nordiska akvarellmuseet
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr280, (avsnitt 3.12.4)
res. 22 (kd, c, fp, mp)
33. beträffande översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 38, (avsnitt 3.12.5)
res. 23 (kd)
Mediepolitik
34. beträffande mål för mediepolitiken
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:Kr343 yrkande 1 och 2000/01:K4
res. 24 (m)
35. beträffande utbyggnad av digital marksänd TV
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:Kr285, 2000/01: K400 yrkande 6, 2000/01:T201 yrkande 20, 2000/01:T717 yrkande 4 och 2000/01:T71 att omfatta hela landet, (avsnitt 4.3)
res. 25 (m, fp)
36. beträffande subventionering av dekodrar
att riksdagen avslår motion 2000/01:K400 yrkande 8, (avsnitt 4.3)
res. 26 (m)
Radio och TV i allmänhetens tjänst
37. beträffande medelsberäkning för år 2001 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sverige s Television AB (inklusive Dövas TV), Sveriges Radio AB (inklusive Radio Sweden) och Sveriges Utbildningsradio AB
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 12), (avsnitt 4.5.2)
38. beträffande medelstilldelning för år 2001 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avsee nde Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 13), (avsnitt 4.5.2)
39. beträffande särskilda medel för förnyelse
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 14) att Sveriges Televis satsning på förnyelse, (avsnitt 4.5.3)
40. beträffande satsningar på ny teknik
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr346 yrkande 34, (avsnitt 4.5.3)
res. 27 (fp)
41. beträffande särskilda medel för kvalificerad produktion av TV-program
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 15) att Sveriges Televis (avsnitt 4.5.4)
42. beträffande särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges Radios programutbud
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:Kr345 yrkande 52 godkänner regerin värna mångfald och kvalitet i programutbudet, (avsnitt 4.5.5)
res. 28 (kd)
43. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:291 yrkande 25 och 2000/01:Kr3
res. 29 (m, fp)
44. beträffande fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr340 yrkande 2, (avsnitt 4.5.7)
res. 30 (v)
Folkrörelsepolitik
45. beträffande mål för folkrörelsepolitiken
att riksdagen godkänner det av regeringen föreslagna målet (yrkande 5) för po
46. beträffande Centrum för idrottsforskning
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr535, (avsnitt 6.3.1)
47. beträffande finansiering och organisation av idrottsforskning
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr538 yrkande 2, (avsnitt 6.3.1)
Bidrag till folkbildningen
48. beträffande ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepa rtementets område
att riksdagen antar regeringens förslag (yrkande 3) till lag om ändring i lag
Medelsanvisningen för år 2001 m.m.
49. beträffande anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2001, m.m.
att riksdagen
a) med bifall till regeringens förslag (yrkande 6) bemyndigar regeringen att b en prövotid av tre år, (avsnitt 3.6.3)
b) med bifall till regeringens förslag (yrkande 7) bemyndigar regeringen a punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare åtaganden me
c) med bifall till regeringens förslag (yrkande 8) bemyndigar regeringen at konstverk som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000
d) med bifall till regeringens förslag (yrkande 9) bemyndigar regeringen att un tidigare åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kronor efter år 2001, do
e) med bifall till regeringens förslag (yrkande 10) bemyndigar regeringen att u inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år
f) med bifall till regeringens förslag (yrkande 17) godkänner att regeringen på form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, (avsnitt 6.3.1)
g) anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och frit
h) avslår de i bilaga 5 upptagna motionsyrkandena. (avsnitten 3-9)
Stockholm den 14 november 2000
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fle Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Han Dunker (m).
Reservationer
1. Nya mål för kulturpolitiken (mom. 2)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.1 Mål för kul
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr346 (fp) att de nationel Kulturpolitiken måste nämligen styras av konkreta och mätbara mål; det måste va
Målen bör i enlighet med här aktuell motion ha följande lydelse.
För att uppnå målet frihet bör humanismens, toleransens och demokratins idea ett dynamiskt, utmanande och fritt kulturliv. Människor erbjuds möjlighet till
För att uppnå målet mångfald måste kulturlivet vara i ständig förändring sam då tillgängligt för alla, oavsett ålder, utbildning, ekonomi, bostadsort, funkt och att olika kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.
Målet kvalitet innebär att kulturell kvalitet och professionalism blir vägle stödjas. Det innebär att den konstnärlig kvaliteten blir avgörande utan att arb
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr346 (fp) yr
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande nya mål för kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr346 yrkande 1 som sin mening ger
2. Utgångspunkterna för kulturpolitiken (mom. 3)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.1 Utgångspu
Utskottet delar den syn på behoven av förändrade utgångspunkter för kulturpolit yrkande 7.
En ny mediesituation, med Internet, bredband, digital TV och andra sätt att sän förmågan att tänka nytt. Fria medier är en av det öppna samhällets viktigaste f mediepolitiken. IT kan bredda demokratin och delaktigheten inom kulturområdet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att staten måste renodla sitt ansvar och musik. Statens insatser på kulturområdet bör styras mot verksamheter som ha kan göras bättre på regional eller lokal nivå skall föras över dit.
Ett ökat internationellt utbyte och nya medier ger helt nya förutsätt kulturpolitiken. Den enskilde bör få ett större utrymme att välja just den kult Sveriges historiska och kulturella arv bevaras och synliggörs.
Kulturdebatten bör handla mer om innehåll och kvalitet och mindre om resurse och ramar inom vilka kulturen kan utvecklas.
En kultur som står fri i förhållande till politiska beslutsfattare är en viktig
En god förankring i den egna kulturen ger nödvändig trygghet för alla, både f för att de invandrade skall kunna finna sig till rätta i det nya landet.
Det som på kommersiell grund efterfrågas kommer enligt motionärernas mening långt ifrån allt med rimliga mått mätt håller en önskvärd eller godtagbar kvali
Kulturens betydelse för näringslivet - och även det omvända förhållandet - har Kulturen skall samtidigt kunna vara en fri och obunden kraft.
Kulturstödet bör kanaliseras via många bidragsgivare för att garantera den plur
Vad utskottet här anfört om utgångspunkterna för kulturpolitiken och om en kult sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utgångspunkterna för kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr235 yrkande 1 och 2000/01:N2
3. Samhällets stöd till kultursektorn (mom. 4)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.2 Samhället lydelse:
Utskottet delar den syn på samhällets stöd till kultursektorn som uttrycks i mo för allas delaktighet, genomsyra och befrukta alla sektorer i samhället samt up
Staten bör - som sägs i motionen - ha ett grundläggande ansvar för den nationel levande kulturliv i hela landet. Besluten skall tas så nära verksamhe kulturpolitiken.
Erfarenheter från utvärderingar måste tas till vara för att långsiktiga satsn Kulturpolitiken bör bygga på en helhetssyn där ideella insatser från kulturens
En viktig del av samhällets stöd till kultursektorn är att barn under s väsentligt att även betona föräldrarnas ansvar, liksom barnomsorgens, skolans o resurser styrs till deras kulturutbud. Samhällets insatser för kultur till barn ungdom.
Vad utskottet anfört om samhällets stöd till kultursektorn bör riksdagen med bi
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande samhällets stöd till kultursektorn
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 1 som sin mening ger
4. Kulturpolitiska utredningar (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under 3.2.3 Kulturpolitiska ut
Som anförs i motion Kr292 (v) har den första fasen i den kulturpolitiska kulturella infrastrukturen, såsom musik- och teaterinstitutioner, bibliotek till rätta med orättvisor och ojämlikhet och för att motverka att marknaden, dv
I denna nya fas av kulturpolitikens utveckling bör som motionärerna förordar en varit meningen - verkligen kommer att genomsyra samtliga kulturpolitiska område del av såväl statens kulturinsatser som regionernas och kommunernas satsningar
Systemet för fördelning av statliga resurser till kulturen, som nu har tillämpa bör ses över med syfte att finna olika åtgärder för att sprida den kompetens s skulle kunna användas på ett bättre sätt för att tillgodose de regionala och lo
Med syfte att motverka social och geografisk ojämlikhet på kulturområde arbetsliv, hälsovård, sjukvård och social omsorg, samhällsplanering och bostads utsträckning tillämpas inom byggsektorn. För ungdomens del har skolan hittills bl.a. för att motverka nedrustningen inom denna del av den offentliga sektorn.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till mo tillsättas med uppdrag att ta fram förslag till hur en ekonomisk och innehå kulturpolitikens struktur och komma med förslag i enlighet med vad som anförts
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kulturpolitiska utredningar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr292 yrkandena 1 och 2 som sin me
5. Kultur riktad till barn och ungdomar (mom. 6)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.4 Kultur r lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr289 (c) att en växand % av de statliga resurserna av kulturanslaget bör avsättas till kultur för bar diskrimineras i förhållande till vuxenkulturen. Barn och ungdomar bör kunna känna sig själva och omvärlden. Deras kultur har också ett egenvärde.
Vad utskottet anfört om barns och ungas andel av kulturbudgeten bör riksdagen m (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kultur riktad till barn och ungdomar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 1 och med anledning Kr701 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Kultur riktad till barn och ungdomar (mom. 6)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.4 Kultur ri lydelse:
Utskottet vill framhålla att tillgången till kultur är något som inte bara den viktigt. Utskottet anser att kultur i alla dess former är något som samhället s priserna på kultur inte får hindra barn och ungdomar att ta del av kultur. Va kultur. Utskottet anser därmed också att alla barn skall ha rätt att gå på musi Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr701 (mp) yrkande känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kultur riktad till barn och ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:701 yrkande 1 och med avslag på m Kr526 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Kulturinstitutionernas hyreskostnader (mom. 8)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under 3.4 Hyreskostnader för v
Utskottet kan utifrån regeringens redovisning i budgetpropositionen konstate också stora summor från kultursektorn in till statsbudgetens inkomstsida via St
Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen nu avser att göra en påbörjas utan dröjsmål.
Utskottet anser vidare att det även bör tillsättas en parlamentariskt sammansat bör ha som mål bl.a. att - i den mån institutionernas hyreskostnader minskar -
Följden av åtgärder som innebär att hyran sänks får således inte innebära att m rättmätig del av de överskjutande medlen. Medlen skall också i viss mån kunna o
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr292 (v) yrkande
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kulturinstitutionernas hyreskostnader
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr292 yrkande 3 och med avslag på
8. Forum för världskultur (mom. 10)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.1 Statens k
Utskottet instämmer i motionärernas och kommitténs uppfattning att Forum för vä till att öka den kulturella mångfalden i Sverige. Inom ramen för detta har komm föreningar. Enligt Forum för världskultur behövs det ett utvecklingsarbete, fra redan efter två års arbete försöka inlemma alla aktuella uppgifter i de perspektivet inte får den fokusering som är nödvändig. Utskottet anser, i lik bör ta ett övergripande ansvar för att säkra en positiv utveckling för den ve till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Forum för världskultur
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 14 och med anledning
9. Innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet museiverksamhet (mo
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3. Nationel
Den ordning som riksdagen beslutade om år 1996, nämligen att regeringen utser i vissa fall kunna frångås. Riksdagen bör besluta om innehavare av ett nationel yrkandena 3 och 4. Utskottet tillstyrker således motion Kr315 (c) yrkandena 3 o
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet museiv
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr315 yrkandena 3 och 4 och med av
10. Innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet form och design (m
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3. Nationel
Den ordning som riksdagen beslutade om år 1996, nämligen att regeringen uts vissa fall kunna frångås. Riksdagen bör nämligen besluta om innehavare av ett till innehavare av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet form och design.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet form o
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr315 yrkande 2 som sin mening ger
11. Inrättande av ett nationellt uppdrag inom danskonstområdet (mom. 13)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Natione lydelse:
Utskottet instämmer i vad flera motionärer framfört, nämligen att det är angelä 1999/2000:KrU1 s. 29):
Intresset för dans som konstform har ökat under senare tid. Dansen har lyckats ytterligare och nå nya publikgrupper.
Kulturrådet har föreslagit att ett nationellt uppdrag inom dansområdet inrätt utvecklas i hela landet.
Utskottet anser, i enlighet med förslaget i motion Kr345 (kd) yrkande 29, att e
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom danskonstområdet
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 29 och med anledning
12. Inrättande av ett nationellt uppdrag för ett kunskapscentrum i fotografi (m
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Nationell
Utskottet anser att ett nytt nationellt uppdrag bör inrättas, nämligen för et uppdrag. Utskottet tillstyrker därför motion Kr279 (s), medan motionerna Kr333
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag för ett kunskapscentrum i
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr279 som sin mening ger regeringe
13. Inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet bibliotek (mom. 16)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Nationell
Utskottet anser att ett nytt nationellt uppdrag bör inrättas, nämligen inom ä Kr333 (s) och Kr701 (mp) yrkande 11 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet bibliote
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr344 yrkande 3 som sin mening ger
14. Inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet världsmusik (mom. 17
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Nationell
Utskottet anser att ett nytt nationellt uppdrag bör inrättas, nämligen inom äm offentliga forum som radio och arrangerade föreställningar. För att öka förstå ett sådant förslag till riksdagen. Utskottet tillstyrker därför motion Kr701 (m
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet världsmu
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr701 yrkande 11 som sin mening ge
15. Principerna för fördelningen av de regionala stöden till försökslänen (mom.
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.4 Försöksve med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör samtliga regioner som ingår i försöksverksam tilldelas regionerna. Utskottet anser således att inte endast Gotlands, Kalmar Västra Götaland utökas till att omfatta uppgiften att fördela statsbidrag till
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr289 (c) yrk
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande principerna för fördelningen av de regionala stöden till försök
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 9 och med avslag på
16. Musikteatern Dalhalla (mom. 22)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.6.3. Bidrag Dalhalla" bort ha följande lydelse:
Dalhalla bör räknas till de mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse s en bred publik, motsvarar mycket väl de krav som bör ställas på en sådan instit denna del och Kr701 (mp) yrkande 14 om permanent stöd till Dalhalla musikteater
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande Musikteatern Dalhalla
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Kr224, 2000/01: Kr236 yrkande 1, 2000/01:Kr345 yrkande 25 i denna del och 2000/01: Kr701 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Försöksverksamhet med bidragsgivning i friare former till fonogram (mom. 23
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.6.3 bemyndigandet" bort ha följande lydelse:
Regeringen vill pröva nya modeller för bidragsgivning som medger en anpassning genrerna har så vitt skilda förutsättningar på marknaden - bör utvärdera och re motion Kr345 (kd) yrkande 26.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande försöksverksamhet med bidragsgivning i friare former till fonog
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 26 som sin mening ge
18. Bidragsgivande myndigheter och styrelser (mom. 25)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.9.1 K följande lydelse:
Att fördela ersättningar, stipendier m.m. till konstnärer är som framhålls i moral, liksom kunskap om vad som är kvalitet. Samtidigt finns det andra aspekte
Det bör vara självklart att ledamöter i anslagsgivande organ strikt måste beakt
Bidragsgivande myndigheter försöker värna en god kvalitet genom ett nära samarb gynnande av en speciell sammanslutning framför en annan.
Sammansättningen av styrelser som beviljar stöd och ger andra förmåner måste de mellan särintressen och beslutsfattare. Neutraliteten mellan olika organisati organisatorisk tillhörighet. Det är professionalismen i konstnärsutövandet som
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000: Kr314 (fp) yrkande 22 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 28 som sin mening ge reger
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande bidragsgivande myndigheter och styrelser
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande 22 och 2000/01
19. Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (mom
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.1 Centrala följande lydelse:
Utskottet förutsätter att regeringen beaktar vad riksdagen uttalat beträ Utskottet vill understryka att verksamheterna vid de tre Stockholmsmuseerna Fo oacceptabelt om dessa tre museer i ekonomiskt hänseende fick stå tillbaka för e angeläget att regeringen snarast lämnar en klargörande redogörelse till riksdag
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr345 (kd) yr
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 10 som sin mening ge
20. Museernas ekonomi och myndighetsstrukturen på museiområdet (mom. 29)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Dan Kihlström
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.1 Centrala följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det fortfarande pågår ett arbete inom Kulturd förväntat sig att i budgetpropositionen få ta del av regeringens överväganden o fullfölja arbetet, så att riksdagen kan få ta ställning till ett samlat förslag
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr291 (m)
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande museernas ekonomi och myndighetsstrukturen på museiområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr291 yrkande 13 och 2000/01:K
21. Utredning av länsmuseernas ekonomiska situation (mom. 31)
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.3 Bidrag t följande lydelse:
Som anförs i motion Kr289 (c) har länsmuseerna på flera håll i landet ekonomisk den översyn som gjorts inom Kulturrådet och som i dagarna presenteras för rådet snarast låta göra en sådan utredning. Resultatet av utredningen och de ställnin
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr289 (c) yrk
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande utredning av länsmuseernas ekonomiska situation
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 16 som sin mening ge
22. Den långsiktiga finansieringen för Nordiska akvarellmuseet (mom. 32)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c)
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.4 Bidrag t lydelse:
Enligt utskottets uppfattning motiverar det utvecklingsarbete som bedrivs inom staten deltar i den långsiktiga finansieringen av museet. Statens bidrag har som verksamheten kräver.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr280 (s) som
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande den långsiktiga finansieringen för Nordiska akvarellmuseet
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr280 som sin mening ger regeringe
23. Översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler (mom. 33)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.5 Stöd t följande lydelse:
Med hänsyn till den stora efterfrågan på bidrag från anslaget Stöd till icke anledning att se över storleken på anslaget. Detta bör riksdagen med bifall til
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 38 som sin mening ge
24. Mål för mediepolitiken (mom. 34)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.2 Mål för med
I likhet med motionärerna bakom motion K400 (m) anser utskottet att det ska ramen för dagens tekniska begränsningar för medier skall det vara läsarna, lyss distribueras. Det får inte vara politiskt grundat godtycke som avgör mediernas
Utskottet vill understryka att det ankommer på staten att slå vakt om yttrande- kultursamhälle är det av stor vikt att det finns så många forum för skapande so som publiken efterfrågar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de mål för mediepolitiken s och rättigheter och därför bör antas av riksdagen.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K400 (m) yrka
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande mål för mediepolitiken
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K400 yrkande 3 och med avslag på r
25. Utbyggnad av digital marksänd TV (mom. 35)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Roy Hansson (m), Lennart Kollmats
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.3 Utbyggnad a ha följande lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden - i motsats till regeringen - funnit att de propositionen. Skälen till utskottets ställningstagande är följande.
Enligt utskottets uppfattning är utbyggnaden av digital marksänd TV en tekno Det digitala marknätet kan inte uppfattas på annat sätt än som ett missl marknadsföringsinsatser från Teracoms och Boxers sida har endast drygt 30 000 a
Vidare innebär utbyggnaden av digital marksänd TV att värdefullt frekvensutrymm
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna K400 (m) förslag samt motion Kr285 (c) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande utbyggnad av digital marksänd TV
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:K400 yrkande 6, 2000/01:T201 y T718 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag (yrkande 11) och motion 20
26. Subventionering av dekodrar (mom. 36)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.3 Utbyggnad a därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att det företag som ägnar sig åt uthyrning av dekodrar, Bo motion K400 (m) anser utskottet att det inte finns någon anledning att byg uttalande, innebärande att statliga medel inte vare sig över statsbudgeten elle
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K400 (m) yrka
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande subventionering av dekodrar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K400 yrkande 8 som sin mening ger
27. Satsningar på ny teknik (mom. 40)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.3 Särskilda
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr346 (fp) visar nämligen att så länge tekniken är ny är tillämpningen av den mycket kos marknaden ännu inte synes vara mogen att i större utsträckning ta till sig den
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr346 (fp) yr
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande satsningar på ny teknik
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr346 yrkande 34 som sin mening ge
28. Särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges Radios progr
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.5 Särskilda och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr345 (kd) att det är an kronor, dvs. 5 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Ett sådant programverksamheten och att värna mångfald och kvalitet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr345 (kd) yr
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 52 och med avslag på
29. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 43)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Roy Hansson (m), Lennart Kollmats
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.6 TV-avgift följande lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden funnit att TV-avgiften för år 2001 inte bör
Utskottet konstaterar att frågan om TV-avgiftens storlek har ett nära s förutsätter att den arbetsgrupp som för närvarande bereder de villkor som skal programföretagen i förhållande till omfattningen av deras programverksamhet finansieringsfrågor i övrigt ingå.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr291 (m) yrkande 25 och Kr346 (fp) yr
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr291 yrkande 25 och 2000/01:K
30. Fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV (mom. 44)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.7 Fråga o (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
För att funktionshindrades tillgång till public service-företagens utbud skal representanter för funktionshindrades organisationer. Referensgruppen bör knyta
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr340 (v) yrkande 2 s
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr340 yrkande 2 som sin mening ger
Särskilda yttranden
1. Kultur riktad till barn och ungdomar (mom. 6)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Jag vill påminna om att jag i motion Kr526 (v) framhållit att en översyn bör gö ungdomar. I motionen har framhållits att översynen bör göras för att det skall ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtids Ungdomsstyrelsen enligt sina uppdrag att följa upp den statliga politiken på si inom kultursektorn. Jag vill också lyfta fram den åsikt som uttrycks i motion K till kultur.
2. Kulturpolitik anpassad till samhällets mångfald (mom. 7)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag förutsätter - liksom utskottet i dess helhet - att de nationella kulturpoli grunden för de statliga och statligt stödda kulturinstitutionernas verksamhet. att institutionerna och föreningslivet har en mycket viktig uppgift i att driva
3. Forum för världskultur (mom. 10)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
I vår motion Kr293 (v) har vi pekat på riskerna med att Forum för världskulturs förutsätter att de riktlinjer för den fortsatta verksamheten, som regeringen av ett konstnärligt utforskande av det världskulturella perspektivet. Vi m integrationsarbete som bygger på reflektion, respekt och nyfikenhet inför det s
4. Utredning av behovet av olika genrecentrum (mom. 21) och Anvisande av medel m.m. i vad gäller Göteborgsoperan, Göteborgsmusiken och Nordiska akvarellmuseet
Lennart Fridén (m) anför:
Det har inte varit möjligt för utskottet att inrymma flera, motionsvägen aktual motionsförslag i förhoppningen att det skall bli möjligt att med andra finansie
Jag vill bl.a. påminna om att det i motion Kr248 (m, kd, c, fp, mp) framhålls a som väl kan mäta sig med Kungl. Operans vad gäller antalet föreställningar och uppbyggnaden av en stor publikbas. Enligt min mening hade det funnits goda skäl
Det hade också funnits goda skäl för utskottet att tillstyrka förslag i motione bidraget till Göteborgsmusiken och samtidigt ge orkestern uppdraget att bli ett
I detta sammanhang vill jag också påminna om behovet av att en utredning gö motionerna Kr225 (m) och Kr305 (s), båda motionerna i motsvarande del.
Slutligen vill jag erinra om att Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn tagit centralmuseum. För att ge museet en nödvändig ekonomisk stabilitet hade det där föreslagits i motion Kr231 (m).
5. Utgivning m.m. av litteratur på de nationella minoritetsspråken (mom. 24)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Jag har avstått från att yrka bifall till motion Kr341 (v) yrkande 5, eftersom nationella minoritetsspråken och tillsammans med dessa diskutera lämplig fördel framkommit att en utredning görs inom Kulturrådet i syfte att de nationella min med det i motionen framlagda förslaget kommer att beaktas i den aktuella proces
6. En fond för bidrag till nyskriven dramatik med kvinnoroller (mom. 26)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Jag vill påminna om att jag i motion Kr255 (v) föreslagit att det bör inrätta huvud- och biroller och där teatrarna kan söka bidrag för att köpa in pjäser me budgetramar.
7. Idrottsforskning (mom. 46 och 47)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
Vi noterar med tillfredsställelse att utskottet betonat att det är av vikt utredningen om Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer (Ds att forskningen om friluftsliv bör förstärkas och att folkhälsoargumentet bör f
Riksidrottsförbundet (RF) konstaterar i sitt budgetunderlag för år 2001 att med är en ringa andel i jämförelse med de medel som avsätts för forskning inom andr till idrottsforskningen inom ramen för anslaget Statens stöd till idrottsforskn Kr538 (v) framförts att det inte tydligt framgår hur denna finansiering drabbar gäller idrottsforskningen.
8. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fr
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla
Den 9 november 2000 beslöt en majoritet bestående av socialdemokrater, vänsterp olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkom 2003.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Vi sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Än genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Friheten att vä större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till omf är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom beslut den 22 november om ramar för de beslutet i kulturutskottet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 17.
För budgetåret 2001 förordar vi i vår parti- respektive kommittémotion Kr235 oc
Vi anser att kulturpolitiken måste stå väl rustad inför den nya tiden, med vad Kulturverksamhet för barn och ungdom skall prioriteras. Statens ansvar bör kon verksamheter skall komma till stånd. Samtidigt är det av största vikt att ob hela landet. Vi tillskapar därför bl a en ny kulturfond, som initialt til Anslaget till Statens Kulturråd och till allmän kulturverksamhet kan därför min
Efter det att de regionala institutionerna har byggts ut kan anslaget till Ri avvisar arbetsförmedlingen Teateralliansen och förordar att det bildas ett bema till vaktslåendet om kulturmiljövård, vilket vi menar är en prioriterad statlig
Avslutningsvis föreslår vi att anslaget till allmänna samlingslokaler tas bort
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Vi vidhåller vår mångåriga kritik mot Kulturrådets dominerande roll och de risk minskning av kulturbyråkratin genom ett med 19 miljoner kronor minskat ansla tilldelande av statliga medel och uppföljning av de områden där staten genom att utkräva normalt politiskt ansvar. Bidragen fördelas genom bedömningsgrupp till. Detta har hos många kulturaktiva skapat en känsla av skepsis mot Kulturrå beredande organ åt Stiftelsen framtidens kultur, som tillkom just med den avsik
I flera motioner från Moderata samlingspartiet förordas att statens uppgifter i allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samar stöd skall inte alltid kunna räkna med att överleva genom statliga bidrag, som minskning med 100 miljoner kronor av anslaget. I minskningen ingår också att vi därvid påminna om att vi i vår motion 2000/01:Kr230 (m) har anvisat andra väg som missgynnar kulturarbetare. Denna motions olika yrkanden bereds av åtta av r
Teater, dans, och musik (28:5-28:7)
Vi har i vår motion Kr291 (m) påmint om att Riksteatern skapades för att produc i princip heltäckande nät av länsteatrar, några med flera scener. Både länstea sprida teater. Mot denna bakgrund har vi i motionen framhållit att det inte upphöra och bibehållna specialensembler, som Tyst teater och Cullbergbaletten, Rikskonserters verksamhet bör minskas ytterligare och att dess fonogramutgiv anslaget 28:5 med 170 miljoner kronor.
Vi vill också påminna om att vi i vår kommittémotion, Kr291 (m) yrkande 4, före för att sprida teaterkultur är oerhört viktig, inte minst för att de når person
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)
Vi har i motion Kr291 (m) föreslagit en minskning av anslaget 28:8 Bidrag till motionen framgår att den datatekniska utvecklingen torde komma att innebära en regionala verksamheten.
I samma motion föreslår vi en minskning av anslaget 28:29 Litteraturstöd med 30 utgivning av vuxenböcker skall upphöra (yrkande 6). I detta sammanhang v regeringen skall låta utreda effekterna av och möjligheten till en gemensam mom
Vidare har vi i yrkande 7 i motion Kr291 (m) föreslagit att anslaget 28:11 S internetbokhandlar inte får ta del av det.
Under anslaget 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket föreslår vi en ökning Regeringen föreslog i budgetpropositionen för år 1999 att anslaget skulle minsk med vad Moderaterna föreslår på andra områden som gäller funktionshindrade.
Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)
Vi har i vår motion Kr291 (m) framhållit att bidragen till konstnärlig utsmyckn utsmyckning i bostadsområden eller skol- och fritidsmiljöer. Annars kan staten olika kulturverksamheter, varför anslaget 28:16 enligt motionen bör minskas med
Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:20-28:21)
I motion Kr230 (m) presenterar vi en lång rad förslag för att göra den ekonomis inom flera av riksdagens utskott. De förslag på nödvändiga förändringar som vi till konstnärer (28:21) kan minska med 40 miljoner kronor i förhållande till re
Kulturmiljö (28:26-28:27)
Vi finner det glädjande att regeringen, efter att ha minskat anslaget Bidrag ti till detta område. Vi anser dock att denna ökning inte räcker. Med hänvisning t anslaget skall ökas med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens försl
Museer och utställningar (28:28-28:34)
Vi har i vår motion Kr291 (m) föreslagit att anslaget 28:29 Centrala museer: St Syftet med en sådan minskning är att bidraget till museet skall upphöra. Som f verksamheten har de medel som behövs för att fortleva av egen kraft. Av polit skäl har vänt oss mot i motionen.
Vidare har vi i samma motion, Kr291 (m), föreslagit en minskning av anslaget 28 framgår av vår motion anser vi att Riksutställningars egna produktioner utställningsarrangörer.
Moderata samlingspartiet har i motion Kr291 (m) föreslagit att anslaget Stöd ti anser nämligen att det inte är logiskt att kräva att huvudmannen skall stå för handikappanpassning bör enligt motionen i stället bestridas från anslag inom ut
Kulturpolitik - övrigt
Vi vill påminna om att vi i vår motion Kr291 (m) åter föreslagit riksdagen att offentliga medel på annat sätt. Stöd från fonden skall utgå med samma belopp s krona"-fond kommer att leda till att det görs mera "på platsen-satsningar" fr det regionala tänkandet i EU. Genom en sådan fond undviker man också schabl satsningarna ökar kommer det också med den tänkta konstruktionen att leda til år inledningsvis anvisas.
Ungdomspolitik (29:1-29:2)
Vi har i motion Kr291 (m) föreslagit att bidragen till ungdomsverksamheten bör dela in människor i schablonartade kategorier. I första hand vill vi minska bid minskat medlemsantal, medan ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar ti miljoner kronor till 5 829 000 kronor och anslaget 29:2 till organisationerna m
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Kr291 (m) att anslaget 30:2 Bidrag t uppgift att i förekommande fall bistå med kostnader för allmänna samlingslokale
Vi strävar enligt samma motion också efter likabehandling av de politiska centrala verksamhet bör minska med 1 miljon kronor i förhållande till regeringe
Vi vill också påminna om att vi i motionen föreslagit att anslaget 30:4 Stöd ti
Folkbildning (25:1-25:3)
I vår kommittémotion Kr291(m) yrkandena 18 och 19 föreslog vi att bidraget t och samtidigt gjorde vi en besparing på 300 miljoner kronor på folkbildningsan dels skulle kunna öka andelen uppdragsutbildning och annan icke-bidragsberoende
9. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fr
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:
I kulturen finns en kärna, en själ och ett hjärta som inte låter sig definieras dimension av livet vi alla behöver för att leva ett rikt liv. Kulturen ger oss
Den kristdemokratiska kulturpolitiken hämtar sin näring ur vår grundläggande id inte endast är en varelse formad av materiella behov. För att växa och bli hel
Att den kristdemokratiska kulturpolitiken tar sin utgångspunkt i helhetssynen p
Kultur påverkar alla områden i samhället och kan egentligen inte stängas in i e alla sektorer i samhället, inte bara som instrument för något annat, utan för v måste det finnas lyhördhet för kulturens värde.
Med människan i centrum och kulturens roll för hennes välbefinnande byggs den k
Hur samhället stöder kulturpolitiken utvecklas närmare i vår motion Kr346 (kd)
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Vi vill påminna om att vi i vår motion Kr345 (kd) har framhållit att Da institutionen har stor betydelse för att fånga och behålla en ny publik. förslagit att - innan den aviserade översynen av kulturinstitutionernas hyror h 28:5.
Vi vill också påminna om att vi i motion Kr345 (kd) föreslagit att anslaget 28: skall tillföras 15 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkandena musiklivet fått vidkännas gör att det fortfarande riskerar att utarmas. Därför regional musik-, teater- och dansverksamhet.
I vår kommittémotion Kr345 (kd) yrkande 24 och 53 i denna del ville vi avsätta vikt vi lägger vid denna verksamhet. Det finns all anledning att genom sta långsiktig verksamhet. Regeringen konstaterar att man under åren 1997-1999 denna höjning gått till arrangerande musikföreningar. Det är således många som
Dalhalla musikteater har på ett fåtal år blivit en av Sveriges stora scener fortsätter att attrahera nya besökargrupper. Inte minst glädjande är att dessa anser att Dalhalla mycket väl motsvarar de krav som kan ställas på en musiktea ledning. Att Dalhalla utan större statliga medel lyckats bygga upp en verk begränsade engångsstöd på 500 000 kronor som regeringen bidrog med förra året tillräckligt. I vår motion Kr345 (kd) yrkandena 25 och 53 i denna del föreslo majoriteten.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)
I motion Kr345 (kd) avvisar vi regeringens förslag att En bok för alla under a - att anslaget skall öka med 1 miljon kronor, medel som är avsedda för läsfr nyhetsinformation och litteratur skall tillföras 1 miljon kronor utöver vad reg genomföra en brett upplagd informationskampanj som gör det möjligt för stiftels
I detta sammanhang vill vi erinra om att vi i motion Kr345 (kd) föreslår en sä anser att en sådan sänkning av bokmomsen med stor sannolikhet skulle skatteutskottet.
Arkiv (28:22-28:25)
Vi vill påminna om att vi i vår kommittémotion Kr345 (kd) yrkande 14 menade att och bibliotek borde ses som en helhet. Den speciella satsningen på den senare b
Vi vill också påminna om att vi vår motion Kr345 (kd) yrkandena 13 och 53 i den arkiv utgör en värdefull resurs för såväl den privata som den ideella och den o arkiven brottas med stora ekonomiska problem.
Museer och utställningar (28:28-28:34)
Vi har i motion Kr345 (kd) föreslagit att anslagen 28:28 Centrala museer: Myndi motsvarande del). I motionen redovisar vi att det hos centralmuseerna finns ett insatser som kunnat göras tack vare Sesamprojektet.
För det långsiktiga arbetet vid länsmuseerna föreslår vi att anslaget 28:30 yrkandena 7 och 53 i motsvarande del). I motionen framhåller vi att det är n satsningen tar slut.
Vi vill vidare påminna om att det av motion Kr345 (kd) framgår att vi - i fö ett belopp som vi vill tillföra Nordiska akvarellmuseet. Museet bedriver näml statligt stöd (yrkandena 8 och 53 i motsvarande del).
För att göra nödvändiga handikappanpassningar i icke-statliga kulturlokaler mö för år 2001 således skall vara 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Trossamfund (28:37-28:38)
I vår motion Kr345 (kd) yrkandena 39 och 53 i denna del påpekade vi att trossam nödvändig handikappanpassning av lokaler. Därför föreslog vi att anslag handikappanpassning av lokaler är mycket stort.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Kristdemokraterna anser att bidraget till allmänna samlingslokaler är väsentlig mindre orter och i glesbygd är dessa lokaler ofta den enda samlingspunkten för kronor tycker vi är bra. Vi anser emellertid att det är oacceptabelt att ökning tillgång till lokaler vara ett prioriterat område men för detta krävs enligt v att anslaget bör ökas med 10 miljoner kronor.
Kristdemokraterna ser positivt på att regeringen nu startat ett arbete för att den tredje sektorn. För att arbetet på området skall utvecklas anser vi dock, och att 10 miljoner kronor anvisas under detta anslag.
Folkbildning (25:1-25:3)
Att ge folkbildningen möjlighet att utvecklas handlar om att stärka den demo folkbildningen skall kunna göra detta är att den skall styras av sin egen i dessa syften. I vår motion Kr345 (kd) yrkande 50 har vi därför pekat på att Folkbildningsrådet bedriver till exempel självt en aktiv försöks- och utvecklin motionen, föreslagit att de 10 miljoner kronor som regeringen avsatt till speci
10. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och f
Birgitta Sellén (c) anför:
Inledning
Centerpartiet anför i sin kommittémotion Kr289 (c) att partiet vill skapa en ku mycket för gemensamma angelägenheter såsom barns och ungdomars utveckling, arbe utveckling av den regionala balansen i Sverige, särskilt genom satsningar på ba formas underifrån av de människor som skall utföra den. Utifrån dessa utgångspu
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Jag vill påminna om att det i Centerpartiets kommittémotioner Kr289 (c) och Kr2 28:3 Nationella uppdrag med 3 miljoner kronor för att Dalhalla musikteater i nationella uppdrag. Dalhalla har lyckats med att väcka ett stort folkligt i sitt område och kan med ett nationellt uppdrag få möjligheter att utveckla utveckla verksamhet riktad mot allmänheten, skolan och högskolan.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Jag vill påminna om att motionären bakom motion Kr237 (c) pekade på det levande här i landet för folkmusik, dans och sång, och Tobo folkmusikinstitut bedriver bidrag.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)
I Centerpartiets kommittémotion Kr294 (c) anförs att staten inte bör prioritera miljoner kronor till 55 417 000 kronor. Vidare föreslås i motionen att anslaget (c) - vilken remitterats till skatteutskottet för beredning - har föreslagit at
Jag vill också påminna om att en satsning föreslås i motion Kr294 ( punktskriftsbibliotekets anslag 28:12 föreslås ökas med 10 301 000 kronor.
Arkiv (28:22-28:25)
Centerpartiet har i sin kommittémotion Kr294 (c) föreslagit en ökning av anslag bl.a. skolor och högskolor.
Kulturmiljö (28:26-28:27)
Centerpartiet föreslår i motion Kr294 (c) att anslaget Bidrag till kulturmiljöv
Museer och utställningar (28:28-28:34)
Under anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer bör enligt motion Kr220 (c) en om högtstående verksamhet vid museet. Motionärerna framhåller att Nordiska akvarel ett kraftfullt utvecklingsarbete och tar ett ansvar som närmar sig det som kan
Ungdomspolitik (29:1-29:2)
Jag vill påminna om att Centerpartiet förordar extra satsningar för att skapa l ungdomsorganisationerna (29:2) med 65 miljoner kronor till ung kultur. Vidar stöd till ungdomar så att de skall kunna satsa på den verksamhet som de själva
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
I motion Kr294 (c) föreslår Centerpartiet att anslaget 30:1 Stöd till idrotten och ungdomsidrott.
I en rad Centermotioner föreslås vidare att anslaget 30:2 Bidrag till all föreslagna ökning av lokalbidraget äts enligt motionen upp genom att Ungdomss samlingslokaler skall fungera som träffpunkter för människor och kunna datakommunikationer.
11. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och f
Lennart Kollmats (fp) anför:
Inledning
Folkpartiet liberalerna har i en rad motioner föreslagit en alternativ budget f långsiktig och uthållig tillväxt samt en mer rättvis skattepolitik för bl.a. b miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning, se reservation nr 15 i FiU1). För utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid föreslo finansutskottet i budgetprocessens första steg, och jag anser mig nu vara f 2000/01:FiU1 i den del som avser utgiftsområde 17.
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Som framgår av vår kommittémotion Kr346 (fp) och vår partimotion Fi211 (fp) för anslaget 28:1 Statens kulturråd. Av beloppet utgör 5 miljoner kronor en bespari kronor av minskningen avser Kulturnät Sverige. Vi kan konstatera att tillgängli att få efterfrågan och utbud att mötas. Därför är det positivt att Kulturnät Sv dock inget skäl till att det skall finansieras av offentliga medel. Kulturnät S
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i samma motioner, Kr346 ( uppdrag därför bör höjas med 1 miljon kronor. I motion Kr436 (fp) föreslås att starkt textilt centrum i Sverige, och Textilmuseet har en dokumentationsverks museet att utveckla kunskaper om textilhistorien samtidigt som det varit framti
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i motion Kr346 (fp) anfört att regionteatrarna och de större stadsteatrarna. Riksteatern skulle dock ha kvar En sådan radikal förändring tar tid att genomföra, varför anslaget 28:5 enlig regionala teatrarna. Partiet avser att föreslå minskat bidrag till Riksteatern
I motion Kr348 (fp) anförs vidare att det är viktigt att de nationella scenerna sin verksamhet för att bl.a. vara inspiratörer för andra teaterinstitutioner. föreslås ökas med 3 miljoner kronor.
Jag påminner också om att Folkpartiet liberalerna i motionerna Kr346 (fp) och teater-, dans- och musikinstitutioner skall ökas med 60 miljoner kronor ut teatrarna och 5 miljoner kronor till Göteborgsoperan. Dessutom bör av den för skall kunna upprätthålla en hög ambitionsnivå.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:9-28:14)
Jag vill i detta sammanhang erinra om att Folkpartiet liberalerna i motionerna nivå, dvs. 6 %, för att stimulera läsandet. Yrkandena avser en sänkning redan å
Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i motion Kr346 (fp) har framhål hel del av dessa insatser inte är statens direkta kostnadsansvar utan att lands återställas till 1999 års nivå, dvs. minskas med 5 miljoner kronor.
Museer och utställningar (28:28-28:34)
I motionerna Kr346 (fp) och Fi211 (fp) föreslår Folkpartiet liberalerna en ökni att 2 miljoner kronor av denna ökning bör tilldelas Nordiska akvarellmuseet på kraftfullt utvecklingsarbete inom det konstpedagogiska området. Det är viktigt
I samma motioner, Kr346 (fp) och Fi211 (fp), föreslår vi att anslaget 28:33 Rik Riksutställningars uppdrag att producera utställningar bör kunna överföras på d övriga delar av museiväsendet genom att aktivt medverka till att produktioner f
Trossamfund (28:37-28:38)
Stödet till trossamfunden har minskat eller legat stilla under senare år. påminna om att vi i våra två motioner Kr346 (fp) och Fi211 (fp) föreslagit en ö
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Folkpartiet liberalerna anser att forskning inom idrotten är mycket viktig och kring människans fysiska förmåga och behov utan i hög grad också om idrotte insatserna och resurserna till idrottsforskningen bör öka men anser till skil enligt motionerna Kr346 (fp), Kr539 (fp) och Fi211 (fp) ökas med 5 miljoner kro
Bygdegårdarna bidrar enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning till att kultu sina motioner att 5 miljoner kronor skall anvisas utöver regeringens förslag så
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § begravningslagen (1990: 1144) skall ha följande lydelse.
----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 9 kap.
5 § 1 ----------------------------------------------------- Vid beräkning, Vid bestämmande, debitering, redovisning debitering, redovisning och betalning av och betalning av begravningsavgiften begravningsavgiften gäller skattebetal- gäller skattebetal- ningslagen (1997:483). ningslagen (1997:483).
Vid tillämpningen av 1 och 2 §§ skall den avgiftsskyldiges folkbokföring den 1 november året före inkomståret anses gälla hela inkomståret.
----------------------------------------------------- ________________
Denna lag träder i kraft den 31 december 2000 och tillämpas första gången i frå
1 Senaste lydelse 1999:306.
Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lyd
----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 7 §2 ----------------------------------------------------- TV-avgiften är 1 644 TV-avgiften är 1 668 kronor för ett år. Den kronor för ett år. Den skall betalas i fyra skall betalas i fyra poster om 411 kronor. poster om 417 kronor. ----------------------------------------------------- Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. ----------------------------------------------------- För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor. ----------------------------------------------------- ________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2 Senaste lydelse 1999:1345.
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltnings
Härigenom föreskrivs att 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltning
----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 7 b §3 ----------------------------------------------------- Folkbildningsrådet prövar Folkbildningsrådet frågor om fördelning av prövar frågor om statsbidrag mellan fördelning av statsbidrag folkhögskolor och mellan folkhögskolor, studieförbund. studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. ----------------------------------------------------- _______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
_______________________________
3 Senaste lydelse 1991:1125.
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § begravningslagen (1990: 1144) skall ha följande lydelse.
----------------------------------------------------- Regeringens förslag Utskottets förslag ----------------------------------------------------- 9 kap.
5 § 1 ----------------------------------------------------- Vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av begravningsavgiften gäller skattebetal- ningslagen (1997:483).
Vid tillämpningen av 1 och 2 §§ skall den avgiftsskyldiges folkbokföring den 1 november året före inkomståret anses gälla hela inkomståret. -----------------------------------------------------
----------------------------------------------------- Regeringens förslag Utskottets förslag ----------------------------------------------------- ---------------- --------------
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den 31 december 2000 och den 31 december 2000 och tillämpas första gången tillämpas första gången i ifråga om preliminär fråga om preliminär skatt skatt för 2001 och för 2000 och slutlig slutlig skatt enligt 2001 skatt enligt 2001 års års taxering. taxering.
De äldre bestämmelserna skall dock tillämpas i fråga om preliminär skatt för 2000 och slutlig skatt enligt 2001 års taxering om den avgifts- skyldige begär det. -----------------------------------------------------
___________________________________
1 Senaste lydelse 1999:306.
----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- Regeringens och oppositionspartiernas förslag till beslut om anvisande av medel för budgetåret 2001 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ----------------------------------------------------- Belopp i 1000-tal kronor -----------------------------------------------------
----------------------------------------------------------- Anslag Regeringensm kd c fp förslag Kr291 Kr345 Kr294 Kr346 Fi211 ----------------------------------------------------------- 02 Lotteriinspektionen28 878 1 ----------------------------------------------------------- 25 Bidrag till 2 513 -1 150 1 folkbildningen 068 0001 ----------------------------------------------------------- 25 Bidrag till 73 422 2 vissa handikappåtgärder inom folkbildningen ----------------------------------------------------------- 25 Bidrag till 9 237 3 kontakttolk- utbildning ----------------------------------------------------------- 26 Statens ljud- 35 092 1 och bildarkiv ----------------------------------------------------------- 27 Statens 9 172 1 biografbyrå ----------------------------------------------------------- 27 Utbyte av TV- 23 454 2 sändningar mellan Sverige och Finland ----------------------------------------------------------- 27 Bidrag till 821 3 dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete ----------------------------------------------------------- 27 Forskning och 1 288 4 dokumentation om medieutvecklingen ----------------------------------------------------------- 28 Statens 37 503 -19 000 -7 1 kulturråd 000 ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 224 463 -100 000 2 allmän kul- turverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ----------------------------------------------------------- 28 Nationella 8 000 +3 000 +1 3 uppdrag 000 ----------------------------------------------------------- 28 Försöksverksamhet143 073 4 med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 779 264 -170 000 +1 000 -34 5 Riksteatern, 000 Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 544 933 +15 +60 6 regional 000 000 musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musik- institutioner ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 113 000 +20 000 +7 500 7 vissa teater-, dans- och musikändamål ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 36 657 -11 000 8 regional bib- lioteksverksamhet ----------------------------------------------------------- 28 Litteraturstöd 91 917 -30 000 -1 000 -36 9 500 ----------------------------------------------------------- 1) Överföring till UO16 av 850 000 tkr avseende bidraget till folkhögskolorna ----------------------------------------------------------- 28 Stöd till 20 650 10 kulturtidskrifter ----------------------------------------------------------- 28 Stöd till 9 801 -9 801 -9 801 11 bokhandel ----------------------------------------------------------- 28 Talboks- och 62 529 +9 801 +10 12 punktskriftsbiblioteket 301 ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 14 211 +1 000 13 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 4 569 14 Svenska språk- nämnden och Sverigefinska språknämnden ----------------------------------------------------------- 28 Statens konstråd 5 558 15 ----------------------------------------------------------- 28 Konstnärlig 40 438 -11 000 -5 16 gestaltning av 000 den gemensamma miljön ----------------------------------------------------------- 28 Nämnden för 1 509 17 hemslöjdsfrågor ----------------------------------------------------------- 28 Främjande av 17 712 18 hemslöjden ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 29 234 19 bild- och form- området ----------------------------------------------------------- 28 Konstnärsnämnden 10 176 20 ----------------------------------------------------------- 28 Ersättningar och 264 933 -40 000 21 bidrag till konstnärer ----------------------------------------------------------- 28 Riksarkivet och 256 913 +2 000 22 landsarkiven ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 4 699 +1 000 23 regional arkiv- verksamhet ----------------------------------------------------------- 28 Språk- och 26 489 24 folkminnes- institutet ----------------------------------------------------------- 28 Svenskt 3 878 25 biografiskt lexikon ----------------------------------------------------------- 28 Riksantikvarieämbetet163 934 26 ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 247 038 +25 000 +3 000 27 kulturmiljövård ----------------------------------------------------------- 28 Centrala museer: 665 966 +5 000 +3 28 Myndigheter 000 ----------------------------------------------------------- 28 Centrala museer: 192 919 -11 341 +5 000 29 Stiftelser ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 117 857 +10 +7 30 regionala museer 000 000 ----------------------------------------------------------- 28 Bidrag till 30 500 +500 31 vissa museer ----------------------------------------------------------- 28 Stöd till icke- 10 000 -10 000 +2 000 32 statliga kul- turlokaler ----------------------------------------------------------- 28 Riksutställningar 38 046 -25 000 -5 33 000 ----------------------------------------------------------- 28 Statliga 80 34 utställningsgaran- tier och inköp av vissa kul- turföremål ----------------------------------------------------------- 28 Filmstöd 205 161 35 ----------------------------------------------------------- 28 Forsknings- och 36 236 36 utveck- lingsinsatser inom kulturområdet ----------------------------------------------------------- 28 Samarbetsnämnden 2 500 37 för statsbidrag till trossamfund ----------------------------------------------------------- 28 Stöd till 50 750 +3 000 +10 38 trossamfund 000 ----------------------------------------------------------- 28 Kulturfond +120 000 39 ----------------------------------------------------------- 29 Ungdomsstyrelsen 16 829 -11 000 1 ----------------------------------------------------------- 29 Bidrag till 89 889 -72 000 +65 2 nationell och 000 internationell ungdoms- verksamhet m.m. ----------------------------------------------------------- 29 Kul-bidrag +100 3 000 ----------------------------------------------------------- 30 Stöd till 457 240 +7 000 +5 1 idrotten 000 ----------------------------------------------------------- 30 Bidrag till 19 000 -19 000 +10 +21 +5 2 allmänna sam- 000 000 000 lingslokaler ----------------------------------------------------------- 30 Bidrag till 3 432 -1 000 3 kvinnoor- ganisationernas centrala verk- samhet ----------------------------------------------------------- 30 Stöd till 13 000 -3 000 4 friluftsorganisationer ----------------------------------------------------------- 30 Utveckling av +10 5 den ideella 000 sektorn ----------------------------------------------------------- TOTAL 7 806 -1 518 +70 +165 +40 918 3411 000 000 000 -----------------------------------------------------------
1) Överföring till UO16 av 850 000 tkr avseende bidraget till folkhögskolorna -----------------------------------------------------------
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
Belopp i 1 000-tal kronor ---------------------------------------------------------- Politikområde, anslag och Regeringens Utskottets (anslagstyp) förslag förslag ----------------------------------------------------
---------------------------------------------------- 02 Finansiella system och tillsyn ---------------------------------------------------------- 1 Lotteriinspektionen (ram) 28 878 28 878 ----------------------------------------------------------
---------------------------------------------------- 25 Utbildningspolitik ---------------------------------------------------------- 1 Bidrag till folkbildningen 2 513 068 2 513 068 (obet.) ---------------------------------------------------------- 2 Bidrag till vissa 73 422 73 422 handikappåtgärder inom folkbildningen (obet.) ---------------------------------------------------------- 3 Bidrag till 9 237 9 237 kontakttolkutbildning (obet.) ----------------------------------------------------------
---------------------------------------------------- 26 Forskningspolitik ---------------------------------------------------------- 1 Statens ljud- och bildarkiv 35 092 35 092 (ram) ----------------------------------------------------------
---------------------------------------------------- 27 Mediepolitik ---------------------------------------------------------- 1 Statens biografbyrå (ram) 9 172 9 172 ---------------------------------------------------------- 2 Utbyte av TV-sändningar mellan 23 454 23 454 Sverige och Finland (obet.) ---------------------------------------------------------- 3 Bidrag till dokumentation om 821 821 den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (ram) ---------------------------------------------------------- 4 Forskning och dokumentation om 1 288 1 288 medieutvecklingen (obet.) ----------------------------------------------------------
---------------------------------------------------- 28 Kulturpolitik ---------------------------------------------------------- 1 Statens kulturråd (ram) 37 503 37 503 ---------------------------------------------------------- 2 Bidrag till allmän 224 463 224 463 kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (ram) ---------------------------------------------------------- 3 Nationella uppdrag (ram) 8 000 8 000 ---------------------------------------------------------- 4 Försöksverksamhet med ändrad 143 073 143 073 regional fördelning av kulturpolitiska medel (obet.) ---------------------------------------------------------- 5 Bidrag till Riksteatern, 779 264 779 264 Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter (obet.) ---------------------------------------------------------- 6 Bidrag till regional 544 933 544 933 musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (obet.) ---------------------------------------------------------- 7 Bidrag till vissa teater-, 113 000 113 000 dans- och musikändamål (ram) ---------------------------------------------------------- 8 Bidrag till regional 36 657 36 657 biblioteksverksamhet (obet.) ---------------------------------------------------------- 9 Litteraturstöd (ram) 91 917 91 917 ---------------------------------------------------------- 10 Stöd till kulturtidskrifter 20 650 20 650 (ram) ---------------------------------------------------------- 11 Stöd till bokhandel (ram) 9 801 9 801 ---------------------------------------------------------- 12 Talboks- och 62 529 62 529 punktskriftsbiblioteket (ram) ---------------------------------------------------------- 13 Bidrag till Stiftelsen för 14 211 14 211 lättläst nyhetsinformation och litteratur (obet.) ---------------------------------------------------------- 14 Bidrag till Svenska 4 569 4 569 språknämnden och Sverigefinska språknämnden (obet.) ---------------------------------------------------------- 15 Statens konstråd (ram) 5 558 5 558 ---------------------------------------------------------- 16 Konstnärlig gestaltning av den 40 438 40 438 gemensamma miljön (ram) ---------------------------------------------------------- 17 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1 509 1 509 (ram) ---------------------------------------------------------- 18 Främjande av hemslöjden (ram) 17 712 17 712 ---------------------------------------------------------- 19 Bidrag till bild- och 29 234 29 234 formområdet (ram) ---------------------------------------------------------- 20 Konstnärsnämnden (ram) 10 176 10 176 ---------------------------------------------------------- 21 Ersättningar och bidrag till 264 933 264 933 konstnärer (ram) ---------------------------------------------------------- 22 Riksarkivet och landsarkiven 256 913 256 913 (ram) ---------------------------------------------------------- 23 Bidrag till regional 4 699 4 699 arkivverksamhet (obet.) ---------------------------------------------------------- 24 Språk- och 26 489 26 489 folkminnesinstitutet (ram) ---------------------------------------------------------- 25 Svenskt biografiskt lexikon 3 878 3 878 (ram) ---------------------------------------------------------- 26 Riksantikvarieämbetet (ram) 163 934 163 934 ---------------------------------------------------------- 27 Bidrag till kulturmiljövård 247 038 247 038 (ram) ---------------------------------------------------------- 28 Centrala museer: Myndigheter 665 966 665 966 (ram) ---------------------------------------------------------- 29 Centrala museer: Stiftelser 192 919 192 919 (obet.) ---------------------------------------------------------- 30 Bidrag till regionala museer 117 857 117 857 (obet.) ---------------------------------------------------------- 31 Bidrag till vissa museer 30 500 30 500 (obet.) ---------------------------------------------------------- 32 Stöd till icke-statliga 10 000 10 000 kulturlokaler (ram) ---------------------------------------------------------- 33 Riksutställningar (ram) 38 046 38 046 ---------------------------------------------------------- 34 Statliga utställningsgarantier 80 80 och inköp av vissa kulturföremål (ram) ---------------------------------------------------------- 35 Filmstöd (ram) 205 161 205 161 ---------------------------------------------------------- 36 Forsknings- och 36 236 36 236 utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) ---------------------------------------------------------- 37 Samarbetsnämnden för 2 500 2 500 statsbidrag till trossamfund (ram) ---------------------------------------------------------- 38 Stöd till trossamfund (ram) 50 750 50 750 ----------------------------------------------------------
---------------------------------------------------- 29 Ungdomspolitik ---------------------------------------------------------- 1 Ungdomsstyrelsen (ram) 16 829 16 829 ---------------------------------------------------------- 2 Bidrag till nationell och 89 889 89 889 internationell ungdomsverksamhet m.m. (ram) ----------------------------------------------------------
---------------------------------------------------- 30 Folkrörelsepolitik ----------------------------------------------------------- 1 Stöd till idrotten (ram) 457 240 457 240 ----------------------------------------------------------- 2 Bidrag till allmänna 19 000 19 000 samlingslokaler (ram) ----------------------------------------------------------- 3 Bidrag till 3 432 3 432 kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (obet.) ----------------------------------------------------------- 4 Stöd till 13 000 13 000 friluftsorganisationer (obet.) -----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------- SUMMA 7 806 918 7 806 918 -----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Förteckning över i utskottets hemställan moment 49 h) avstyrkta motionsyrkand
------------------------------------------------------------ Motion Parti Yrkande ------------------------------------------------------------ Kr220 (c) ------------------------------------------------------------ Kr225 (m) delvis ------------------------------------------------------------ Kr228 (c) ------------------------------------------------------------ Kr229 (m) ------------------------------------------------------------ Kr231 (m) ------------------------------------------------------------ Kr236 (c) 2 ------------------------------------------------------------ Kr237 (c) ------------------------------------------------------------ Kr248 (m, kd, c, fp, mp) ------------------------------------------------------------ Kr253 (kd, fp) ------------------------------------------------------------ Kr254 (c, fp) ------------------------------------------------------------ Kr289 (c) 7, 8, 11, 12 ------------------------------------------------------------ Kr291 (m) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24 ------------------------------------------------------------ Kr294 (c) ------------------------------------------------------------ Kr300 (s) ------------------------------------------------------------ Kr304 (kd, v, fp) ------------------------------------------------------------ Kr305 (s) delvis ------------------------------------------------------------ Kr345 (kd) 7, 8, 13, 14, 18, 21, 23, 25 delvis, 37, 39, 40, 44, 50, 53 ------------------------------------------------------------ Kr346 (fp) 5, 11, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 24, 26, 35, 36 ------------------------------------------------------------ Kr517 (c) ------------------------------------------------------------ Kr519 (s) ------------------------------------------------------------ Kr520 (kd) ------------------------------------------------------------ Kr525 (c) ------------------------------------------------------------ Kr539 (fp) 10 ------------------------------------------------------------ Kr701 (mp) 19 ------------------------------------------------------------ Fi211 (fp) 19 ------------------------------------------------------------