Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 1997/98:UbU1
Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU01
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Innehåll
1997/98 UbU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. I samband med detta behandlas 229 motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp på alla punkter. Förslagen innebär att 10 000 nya platser kan anordnas inom Kunskapslyftet. Dessutom utökas försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. En del av denna utökning görs redan våren 1998 i stället för hösten samma år som tidigare var planerat. Statsbidragen till svensk undervisning i utlandet minskas med drygt 13 miljoner kronor. Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut med drygt 10 000 platser våren 1998 och knappt 5 000 ytterligare hösten 1998. En grundskollärarutbildning med Waldorfinriktning skall anordnas vid Lärarhögskolan i Stockholm i samarbete med Rudolf Steinerhögskolan. Med bifall till en sexpartimotion föreslår utskottet ett tillkännagivande om att man bör söka en liknande lösning för andra lärarkategorier såsom gymnasielärare och olika typer av ämneslärare. Fler statliga lärarhögskolor skall också kunna komma i fråga, anser utskottsmajoriteten. Universitet och högskolor får utökade resurser för vetenskaplig kompetensutveckling av sina lärare och för förstärkning av forskarutbildningen. De fasta forskningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna utökas. När det gäller studiefinansiering i forskarutbildningen föreslår utskottet att universiteten skall avsätta större belopp inom fakultetsanslagen till detta än vad som anges i propositionen. Omfördelningen inom anslagen skall göras så att 30 miljoner kronor mer avsätts inom de humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna och 20 miljoner kronor inom de naturvetenskapliga och tekniska. Kostnaderna för svenskt deltagande i internationella forskningsorganisationer som CERN m.fl. skall finansieras av respektive forskningsråd, som får ansvar för att avväga dessa kostnader mot andra inom respektive vetenskaps- område. Det särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan avskaffas, och pengarna förs över till forskningsråden men minskas samtidigt med 77 miljoner kronor. Dessutom sparas 68 miljoner kronor på anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning. Forskningsrådsnämnden tar över ansvaret för högpresterande datorresurser och HPD-rådet avvecklas. Miljöpartiet föreslår i en reservation mera pengar till fortbildning av lärare och skolledare i gymnasieskolan. De vill också anslå pengar till ett dyslexiprojekt och tre andra projekt och ge Naturvetenskapliga forskningsrådet ett särskilt uppdrag att informera om genteknik. Centrala studiestödsnämnden (CSN) bör enligt (mp) få 10 miljoner kronor mer för sin administration. Kostnadsökningarna finansieras genom att Kunskapslyftet minskas med 90 miljoner kronor. Miljöpartiet upprepar också sitt förslag om grundforskningsavdrag, som (mp) anser kan tillföra fakulteter och forskningsråd en knapp miljard och dessutom räcka till en utvecklingsfond för mindre och medelstora högskolor. Kritik framförs mot regeringens förslag till fördelning av de nya högskoleplatserna. Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna står fast vid sina egna förslag till utgiftsram, som avviker från den ram riksdagen har fastställt. De redovisar sina budgetalternativ i särskilda yttranden. Moderaterna vill slå samman Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och inrätta ett fristående institut för uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan. De föreslår mer pengar till skolutveckling och forskning inom skolväsendet och avstyrker minskningen av anslaget till svensk undervisning i utlandet. Den kvalificerade yrkesutbildningen bör enligt (m) öka mer och Kunskapslyftet mindre än regeringen föreslagit och 700 miljoner kronor sparas. Vid utbyggnaden av högskolan bör studenternas val samt kvalitetskriterier få större genomslag. Förslaget att överföra vissa utbildningar från Lunds universitet till Malmö högskola avstyrks. Till basår inom högskolan vill (m) anslå 80 miljoner kronor. Det särskilda anslaget till forskning vid mindre och medelstora högskolor minskas och i stället föreslås ett lägre belopp att fördelas mellan universitet och högskolor enligt vissa kriterier. Därutöver föreslår (m) 397 miljoner kronor mer än regeringen till forskningsråd och europeisk forskningssamverkan. HPD-rådet behålls. Anslaget till CSN minskas. Folkpartiet avstyrker också minskningen av anslaget till svensk undervisning i utlandet. Ett nytt förslag till fördelning av de nya högskoleplatserna begärs. Genom att avstyrka regeringens besparingar samt tidigareläggningen till våren 1998 av en del av högskoleutbyggnaden ger (fp) utrymme för kvalitetsförstärkningar. Vidare föreslås 95 miljoner kronor till sommaruniversitet och 100 miljoner kronor till ytterligare anställningar som doktorand. Vänsterpartiet föreslår mer än fördubblade anslag till forskning inom skolväsendet, skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp samt särskilda insatser på skolområdet (för skolor i utsatta bostadsområden). Vidare föreslås 10 miljoner kronor till ett projekt för fortsatt utveckling av distansutbildning. Kristdemokraterna föreslår en långsammare utbyggnad av både Kunskapslyftet och högskoleutbildningen och kan därmed spara 80 respektive 318 miljoner kronor. De avstyrker minskningen av pengarna till svensk undervisning i utlandet. För fler anställningar som doktorand vill (kd) anslå 50 miljoner kronor mer än regeringen. Ökat stöd till tre fristående teologiska högskolor föreslås i Miljöpartiets reservation och Folkpartiets och Kristdemokraternas särskilda yttranden. Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag när det gäller Waldorflärarutbildning. Samtliga övriga partier har reservationer på olika punkter.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslagit 2. att riksdagen godkänner att av det för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m. får användas högst 6 800 000 kr år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 för svensk undervisning i utlandet, 3. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000 (avsnitt 5.2.1), 4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om läkarutbildningen (avsnitt 5.2.2.1), 5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar (avsnitt 5.2.3), 6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om lärarutbildningar (avsnitt 5.2.4), 7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.2.5), 8. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten i Malmö (avsnitt 5.3.1), 9. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten på Gotland (avsnitt 5.3.2), 10. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (avsnitten 5.4.1 och 5.4.2), 12. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd till gästforskare/gästlärare utomlands (avsnitt 5.8.4), 13. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1998 (avsnitt 5.10.2), 14. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om generellt utbildningsuppdrag (avsnitt 5.11), 15. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1, 16. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 3, 17. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Göteborgs universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 5, 18. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 9, 19. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Linköpings universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 11, 20. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Luleå tekniska universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 17, 21. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Dalarna skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 22, 22. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Gävle/Sandviken skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 23, 23. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Halmstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 24, 24. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Kalmar skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 25, 25. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Karlstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 27, 26. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Kristianstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 28, 27. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Växjö skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 31, 28. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Örebro skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 32, 29. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lärarhögskolan i Stockholm skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 38, 30. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mitthögskolan skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 39, 31. att riksdagen godkänner förslaget att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (avsnitt 7.1), 32. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om högpresterande datorsystem (avsnitt 7), 33. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet 4, 34. att riksdagen godkänner regeringens förslag angående användningen av anslagssparande som förordas under anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål, 35. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning enligt sammanställning i bilaga 2 till detta betänkande.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1997 1997/98:Ub207 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetsrevision av all utbildning. 1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av skolans arbetsformer och satsning på den nya informationstekniken, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att inrätta ett fristående kvalitetsinstitut för utvärdering och uppföljning i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en nationell skolpeng i enlighet med vad som anförts i motionen, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reformering av lärarutbildningen, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en ny yrkeshögskola. 1997/98:Ub214 av Kerstin Heinemann och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gymnasielärarutbildningen bör utvecklas för att täcka behoven i den reformerade gymnasieskolan och stimulera till arbete i lärarlag. 1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparingar på svenska skolor i utlandet, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den hotande bristen på gymnasielärare, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknik i gymnasieskolan. 1997/98:Ub222 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av SIH i Härnösand. 1997/98:Ub225 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvidgning av försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial utbildning.
1997/98:Ub226 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tilläggsdirektiv för den parlamentariska lärarutbildningskommittén i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om modifierad distansutbildning med praktisk-pedagogiskt innehåll. 1997/98:Ub229 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av nationell skolpeng. 1997/98:Ub245 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolforskning, 4. att riksdagen hos regeringen begär att den ger Lärarutbildningsutredningen tilläggsdirektiv i enlighet med vad som anförts i motionen om barn till missbrukande föräldrar. 1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern informationsteknik i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elever med läs- och skrivsvårigheter, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en genomtänkt satsning på IT i skolan, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler utbildade lärare, 17. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning. 1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelningssystemet i grundskolan, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att hjälpa elever med dyslexi, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevvårdande personal. 1997/98:Ub258 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, m, c, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att det även fortsättningsvis utgår statsbidrag till bl.a. de deltidskurser i knyppling som sker i Riksföreningen Svenska Spetsars regi i samarbete med Sätergläntan. 1997/98:Ub263 av Christina Axelsson och Monica Green (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i IT-pedagogik för redan utbildade lärare och barnomsorgspersonal. 1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de resurser om 50 miljoner kronor som regeringen avser att använda under innevarande budgetår för regionala pedagogiska utvecklingscentrum i stället bör användas för ett tidsbegränsat statsbidrag som akutinsats för att klara de nedläggningshotade små skolorna, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla klassrum skall vara anslutna till Internet och att alla elever skall ha tillgång till en dator före år 2000. 1997/98:Ub276 av Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kunskapslyftet och de funktionshindrade. 1997/98:Ub284 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avsikt och mål med Kunskapslyftet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra inriktning så att en större del av satsningen på Kunskapslyftet görs av andra än kommunernas ordinarie skolförvaltningar. 1997/98:Ub402 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att nästa högskola som inrättas lokaliseras till nordvästra Skåne i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på en högskola i nordvästra Skåne. 1997/98:Ub404 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal anknytning för högskolor. 1997/98:Ub405 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler och bättre rustade universitet. 1997/98:Ub407 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av befintliga högskoleutbildningar mellan Malmöhögskolan och Lunds universitet. 1997/98:Ub410 av Eva Björne m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att examinera civilingenjörer inom programmen kemiteknik, elektroteknik och maskinteknik vid Mitthögskolan. 1997/98:Ub411 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämneslärarutbildning i teckenspråk vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. 1997/98:Ub412 av Per Sundgren (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv i de konstnärliga högskoleutbildningarna. 1997/98:Ub413 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arkitektutbildningen. 1997/98:Ub417 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolornas roll att förstärka och utveckla den svenska glesbygden. 1997/98:Ub418 av Berit Oscarsson och Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningsforskning. 1997/98:Ub420 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet i NITUS. 1997/98:Ub422 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriterade områden och resurser för Mitthögskolans framtida utveckling. 1997/98:Ub424 av Lena Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att studera på distans. 1997/98:Ub425 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnad av forskning kring arbetets och arbetarrörelsens historia. 1997/98:Ub426 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sydvästra regionens behov av och Göteborgs universitets goda förutsättningar för utbildningsområdet idrott, med tvåämnesutbildningen Idrott och hälsa med en särskild folkhälsoinriktad profil. 1997/98:Ub427 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en försöksverksamhet med distansstudier och möjligheterna att skapa en högskola för distansstudier. 1997/98:Ub428 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det stora behovet av utbildningsplatser för blivande psykologer. 1997/98:Ub429 av Märta Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om farmaceutisk utbildning i Göteborg. 1997/98:Ub430 av Märta Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen i Göteborg. 1997/98:Ub431 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av nya utbildningsplatser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsramen för forskningsinsatser vid Högskolan i Borås. 1997/98:Ub433 av Bengt Harding Olson och Ingvar Eriksson (fp, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Trafikflygarhögskolan. 1997/98:Ub435 av Bertil Persson och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om apotekarutbildning i Lund. 1997/98:Ub436 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Mitthögskolan tilldelas resurser i förhållande till det givna uppdraget att på kort tid utöka högskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Mitthögskolan tilldelas resurser för distansutbildning i enlighet med dess målsättning. 1997/98:Ub438 av Rune Evensson och Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NT- utbildning för vuxna. 1997/98:Ub439 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan. 1997/98:Ub440 av Göran Lindblad och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen i Göteborg. 1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prioritera humanistisk forskning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillföra ytterligare 50 miljoner kronor till doktorandtjänster huvudsakligen inom humaniora, utöver de 100 miljoner kronor som regeringen anslår. 1997/98:Ub442 av Hans Hjortzberg-Nordlund och Göran Lindblad (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fakultetsresurser tillförs Göteborgs universitet för att komplettera det biovetenskapliga läkemedelsprogrammet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att apotekarutbildning etableras vid Göteborgs universitet och att utbildningsuppdraget vidgas för att medge en utbildning av 80 studenter per år. 1997/98:Ub445 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den långsiktiga verksamheten vid Nationellt superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet säkerställs, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nedläggning av Nationellt superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet ej får ske utan att en föregående utförlig konsekvensanalys genomförts. 1997/98:Ub446 av Eva Flyborg m.fl. (fp, c, mp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tilldela Göteborgs universitet utbildningsområdet idrott. 1997/98:Ub447 av Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av säkerställande av en utvidgning av utbildningsplatserna vid psykologprogrammet. 1997/98:Ub448 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om årsstudieplatser vid Örebro missionsskola. 1997/98:Ub450 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att till Teologiska högskolan, Stockholm, genom omfördelning av beviljade statsbidrag 150 årsstudieplatser införs för teologie kandidatprogrammet inom nivån 1-140 poäng, 2. att riksdagen beslutar införa 25 årsstudieplatser för utbildning om sammanlagt 40 poäng i mänskliga rättigheter och demokrati, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av platstilldelning vid de teologiska högskolorna i Uppsala och Örebro. 1997/98:Ub451 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillförda resurser till den civila trafikflygarutbildningen vid Trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed. 1997/98:Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningens innehåll, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lön skall utgå under den tid som utbildning är förlagd till en arbetsplats, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningens längd, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att söka till den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en överflyttning av påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor och YTH till yrkeshögskolan, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen om de ekonomiska konsekvenserna av en överflyttning av påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor och YTH till yrkeshögskolan, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examen och examensbenämningar efter genomgången yrkeshögskola, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka antalet platser inom den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen till 14 000 år 1998 och till minst 24 000 år 2000, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en ny yrkeshögskola. 1997/98:Ub455 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar utöka antalet årsstudieplatser vid Örebro Missionsskola inom ramen för de samlade högskoleplatserna. 1997/98:Ub456 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Stockholmsregionen bör tilldelas ytterligare 3 900 högskole- och universitetsplatser under 1998, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Stockholmsregionen bör tilldelas ytterligare 4 100 högskole- och universitetsplatser under kommande år. 1997/98:Ub457 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att fullfölja satsningen på lärarnas vetenskapliga kompetens, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskningen inom lärarutbildningen bör fokuseras på didaktik, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att öka utbytet mellan skolväsendet och forskningsvärlden, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att högskolornas samarbete vid regionala utvecklingscentrum även inbegriper det regionala näringslivet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av pedagogisk förnyelse av lärarutbildningen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ny översyn av lärarutbildningen även bör behandla lärarnas karriärmöjligheter. 1997/98:Ub461 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan. 1997/98:Ub463 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler studieplatser och mer forskningspengar till Högskolan i Borås. 1997/98:Ub464 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av design- utbildning på högskolenivå i Nybro. 1997/98:Ub465 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskolan i Kalmar tilldelas särskilda resurser för extraordinära investeringskostnader med anledning av den sjöbefälsutbildning som ges vid högskolan. 1997/98:Ub466 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida fördelningen av studieplatser i den högre utbildningen i Stockholmsregionen. 1997/98:Ub467 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att en utredning skall tillsättas med uppdrag att utarbeta förslag till lämpliga former för införande av ett grundforskningsavdrag (GFA) för delfinansiering av grundforskning och forskarutbildning. 1997/98:Ub468 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en utvecklingsfond för forskning vid små och medelstora högskolor. 1997/98:Ub473 av Ann-Marie Fagerström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att uppmärksamma det brottsförebyggande arbetet i den framtida lärarutbildningen. 1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en ny platsfördelning där nytillkomna platser fördelas till universitet och tillkommande universitet, 2. att riksdagen avvisar regeringens förslag att flytta fram platsökningen från hösten 1998 till våren 1998, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare anställningar som doktorander i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sommaruniversitet skall ingå i utbildningsuppdraget till universitet och högskolor och finansieras av staten, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för ytterligare 20 000 sommaruniversitetsplatser, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av ett svenskt öppet universitet som svenskt distans- universitet - SDU, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till Distansutbildningskommittén (U 1995:07) DUKOM, 21. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning. 1997/98:Ub475 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsområdet idrott vid Göteborgs universitet. 1997/98:Ub478 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om årsstudieplatser vid Teologiska högskolan, Stockholm. 1997/98:Ub479 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Borås. 1997/98:Ub480 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högre utbildning och forskning vid de västsvenska högskolorna. 1997/98:Ub481 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, mp, kd) vari yrkas att riksdagen beslutar att ett antal högskoleplatser anvisas till kvalificerad distansutbildning, i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Ub483 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att antagningen till den s.k. NT-utbildningen under 1998 även skall gälla lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans åk 4-9 och gymnasieskolan. 1997/98:Ub484 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgat utbildnings- och forskningsuppdrag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vidare decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län. 1997/98:Ub485 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Mälardalens högskola skall prioriteras vid nästa tillfälle då medel fördelas för ytterligare utbildningsplatser och forskningsresurser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga fullständig civilingenjörsutbildning till Mälardalens högskola med Västerås som lokaliseringsort. 1997/98:Ub486 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny trafikflygarutbildning.
1997/98:Ub487 av Andreas Carlgren m.fl. (c, m, fp, v, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensam examensrätt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning för samtliga lärarkategorier i waldorfskolor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter för fler lärarhögskolor att delta i det aktuella utbildningssamarbetet. 1997/98:Ub489 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör tillkomma 7 500 nya högskoleplatser per år under perioden 1998-2000, 8. att riksdagen beslutar tilldela de fria teologiska högskolorna 165 nya årsstudieplatser inom ramen för utbyggnaden av årsstudieplatser inom högskolan, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om små och medelstora högskolor, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser. 1997/98:Ub715 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet. 1997/98:Ub717 av Sylvia Lindgren och Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättring av servicenivån inom Centrala studiestödsnämnden. 1997/98:Ub801 av Lennart Fridén (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning av lärare om dyslexi. 1997/98:Ub803 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning. 1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetssäkring av den högre utbildningen och ett oberoende kvalitetsinstitut, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av de mindre och medelstora högskolorna, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studenternas efterfrågan och utbildningens kvalitet, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av resurser till högskoleutbildning, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationaliseringen av den högre utbildningen och deltagande i internationellt forskningsutbyte (delvis), 17. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av CSN:s uppgifter i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling ges till alla lärare i grundskolan så att nödvändig kompetens för omhändertagande av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid, 8. att riksdagen beslutar att samverkansprojektet Dyslexi genomförs enligt de riktlinjer som angivits i motionen och med de uppdrag till FRN och FOA som anges i motionen, 9. att riksdagen beslutar anslå 33 miljoner kronor för genomförande av Dyslexiprojektet fördelat på utgiftsområde 16 anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner kronor) och D 2 (1 miljon kronor), 17. att riksdagen beslutar anslå 20 miljoner kronor under utgiftsområde 16 anslag A 4 för fortbildning av skolledare och lärare vid gymnasieskolan, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriterier för fördelning av grundutbildningsplatser till universitet och högskolor, 43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för fördelning av forskningsresurser till universitet och högskolor, 44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en utvecklingsfond för små och medelstora högskolor för utveckling av forskning vid dessa lärosäten, 45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning (tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser, 46. att riksdagen beslutar om införandet av Grundforskningsavdrag (GFA) enligt de principer som angivits i motionen, 47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga administrativa former för hanteringen av ett Grundforskningsavdrag, 48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation med syftet att utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta samverkan över ämnesgränserna, 54. att riksdagen beslutar att anslå 40 miljoner kronor fördelade på följande anslag inom utgiftsområde 16, A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D 2 (2 miljoner kronor) för genomförande av de i motionen föreslagna projekten, 58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciellt ansvar för information om nya rön inom vissa vetenskapsgrenar, 59. att riksdagen hos regeringen begär att Statens naturvetenskapliga forskningsråd ges i uppdrag att informera allmänheten om den gentekniska forskningen enligt riktlinjer som redovisas i motionen, 62. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt Miljöpartiets förslag i tabell 2, 63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för åren 1999 och 2000 enligt tabell 2, 1997/98:Ub808 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att särskilt beakta personer med läs- och skrivsvårigheter, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en idébank med erfarenheter från Kunskapslyftet. 1997/98:Ub809 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar på bidrag till de svenska utlandsskolorna om totalt 20 miljoner kronor 1998-2000, 3. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning. 1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det kan vara olika anordnare av den kvalificerade eftergymnasiala utbildningen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med förslag om en virtuell högskola, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med förslag om öppna universitet. 1997/98:Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleverksamhet i Malmö, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna och omfattningen av utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på forskning vid universitet och högskolor, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra de internationella forskningsresurserna till myndighetsnivå i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och forskarutbildning, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ned rådet för högpresterande datorsystem i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg, anvisa 258 360 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Forskning inom skolväsendet, anvisa 27 873 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Genomförande av skolreformer, anvisa 69 688 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen beslutar avveckla Statens institut för handikappfrågor i skolan, i enlighet med vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen beslutar att under anslaget A 11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet, anvisa 81 391 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 14. att riksdagen beslutar att under anslaget A 14 Särskilda vuxenutbildningsinsatser för vuxna, anvisa 2 774 333 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen beslutar att under anslaget A 16 Skolornas kvalitetsinstitut, anvisa 200 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 16. att riksdagen beslutar att under anslaget A 17 IT-satsning, anvisa 1 000 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Lunds universitet, anvisa 1 228 535 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 18. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13 Karolinska institutet, anvisa 307 388 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 19. att riksdagen beslutar att under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor, anvisa 212 709 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 20. att riksdagen beslutar att under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anvisa 173 686 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 21. att riksdagen beslutar att under anslaget B 47 SUNET, anvisa 57 292 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 22. att riksdagen beslutar att under anslaget B 49 Medel att fördela för forskning och forskarutbildning, anvisa 179 436 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 50 Tekniskt basår, anvisa 80 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 24. att riksdagen beslutar att under anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden, anvisa 223 924 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 25. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3 Humanistisk-samhälls- vetenskapliga forskningsrådet, anvisa 230 750 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 26. att riksdagen beslutar att under anslaget D 5 Medicinska forskningsrådet, anvisa 352 272 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 27. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet, anvisa 736 402 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning för budgetåret 1998 av medel till universitet och högskolor för grundutbildning, 29. att riksdagen beslutar att under anslaget D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet, anvisa 257 692 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 30. att riksdagen beslutar att under anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål, anvisa 99 095 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 31. att riksdagen beslutar att under anslaget D 18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, anvisa 72 799 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 19 Europeisk forskningssamverkan, anvisa 317 367 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 33. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m., anvisa 17 524 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla skolor senast vid utgången av år 2000 skall vara anknutna till Internet via fasta höghastighetsförbindelser. 1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet En mångfald av skolor och frihet att välja. 1997/98:Fö216 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hos regeringen begära 1 miljon kronor till en fond för att utveckla Kvinnouniversitetet i Västernorrland, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvidga utbildningen på Mitthögskolan för döva till präster. 1997/98:Fö720 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän. 1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om datorer i skolan. 1997/98:So674 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erbjuda barn med dyslexi och deras föräldrar hjälpmedel, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upprätta fler stödcentrum för barn med dyslexi. 1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Idrottshögskolan får fasta forskningsresurser och ges sedvanlig examinationsrätt, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tilldela Göteborgs universitet utbildningsområdet idrott till sin lärarutbildning. 1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen. 1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning inom sfi- undervisningen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om centrala resurser inom ramen för Kunskapslyftet för samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisning-en, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala studiecentrum för högskoleutbildning. 1997/98:T215 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ökad och rättvis medelstilldelning sker beträffande den västsvenska högre utbildningen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på universitet och högskolor i avsikt att få ett dynamiskt närings- och kulturliv. 1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om varje elevs tillgång till dator och e-post, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildningsprogram för lärare, 1997/98:T911 av Mats Odell (kd) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla elever bör få en egen e-postadress. 1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att komma med förslag om IT och jämställdhet i skolan, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av välutbildade lärare inom området informationsteknik, 16. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att upprätta ett nytt institut för distansutbildning. 1997/98:N223 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt svenskt deltagande i den internationella fusionsforskningen. 1997/98:N307 av Karin Pilsäter och Eva Flyborg (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgänglighet och fler platser på högskolor och universitet i storstadsregionerna. 1997/98:A455 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansundervisning och högre utbildning. 1997/98:A456 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleplatser i Storstockholm, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nätverksuniversitet på Södertörn. 1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förstärkt satsning på de regionala högskolorna. 1997/98:A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förlägga fler högskoleutbildningsplatser till Stockholmsregionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1996 1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av och fortbildning för lärare. 1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egen e-postadress till alla elever och lärare, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den förändrade lärarrollen, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spridning av lyckade IT-satsningar, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sunet.
Utskottet
1 Inledning Riksdagen har den 20 november fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. Ramen omfattar 27 050 554 000 kr. I det följande behandlar utbildningsutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen under utgiftsområde 16 samt 229 motionsyrkanden i anslutning till dessa. Två av förslagen i propositionen - förslag som inte har någon direkt koppling till budgeten - behandlas dock i särskilda betänkanden. Det gäller dels förslaget om ändring i högskolelagen när det gäller det särskilda anställningsskyddet för professorer (yrk. 1), som behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU6, dels förslaget om principer för uppställande av examensmål för forskarutbildningen (yrk. 11), som behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU7. Utskottet tar först i tur och ordning upp de tre verksamhetsområdena Barnomsorg, skola och vuxenutbildning respektive Universitet och högskolor samt Nationella och internationella forskningsresurser (avsnitten 2-4). Därefter behandlar utskottet i skilda avsnitt anslagen under dessa tre verksamhetsområden samt Högskolemyndigheter och Gemensamma ändamål (avsnitten 5-9). Ett sammanfattande avsnitt där utskottet tar ställning till det samlade budgetförslaget följer därefter (avsnitt 10). Sist tar utskottet upp några övriga motionsyrkanden. Först vill dock utskottet kortfattat redogöra för den resultatinformation som ges i propositionen som bakgrund till regeringens förslag.
Revisionens iakttagelser Regeringen lämnar i budgetpropositionen (Finansplan m.m., avsnitt 7.5) en sammanfattande redovisning av revisionens iakttagelser med tonvikt på frågor av generell karaktär. Där finns en sammanställning över de organ inom de olika utgiftsområdena som har fått revisionsberättelse med invändningar och skälen till dessa. Under utgiftsområde 16 redogör regeringen för sina bedömningar med anledning av revisionens myndighetsspecifika iakttagelser samt vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser att vidta för att undanröja påtalade brister. Enligt propositionen konstaterar Riksrevisionsverket (RRV) att dokumenten i de avlämnade årsredovisningarna har förbättrats jämfört med förra året även om det finns brister. RRV har bl.a. uppmärksammat regeringen på att det fortfarande finns behov av insatser och ökade krav i syfte att förbättra den administrativa kompetensen och skapa fungerande rutiner i samband med framtagandet av årsredovisningen. Samma dag som regeringen beslutade budgetpropositionen, den 11 september 1997, fattade regeringen beslut med anledning av RRV:s revisionsberättelser och rapporter beträffande årsredovisningarna. Regeringen redovisar för varje berörd myndighet inom utgiftsområdet, nio stycken, sina huvudsakliga ställningstaganden. RRV har i flera rapporter i övrigt lämnat synpunkter på olika rutiner inom myndigheterna. Regeringen understryker att det ankommer på varje högskola och övriga myndigheter att se till att upphandling, finansiering och återrapportering sker i enlighet med givna föreskrifter. Avslutningsvis framgår det av propositionen att berörda myndigheter i särskilda rapporter skall redovisa sina åtgärder för regeringen. Regeringen avser att beakta innehållet i rapporterna inför beslut om regleringsbrev för år 1998.
Redovisning av resultat Regeringen ägnar tämligen stort utrymme åt att redovisa resultaten av verksamheten inom utgiftsområdet och sin bedömning av dem. I ett inledande avsnitt gemensamt för hela utgiftsområdet anför regeringen att de resultat som uppnås inom utgiftsområdet måste bedömas utifrån de angivna målen och i perspektivet av de konkreta utmaningar som utbildningen och forskningen står inför i dagens samhälle. I vart och ett av de tre följande huvudavsnitten, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, Universitet och högskolor respektive Nationella och internationella forskningsresurser, lämnas en utförlig resultatbedömning/resultatinformation. Under praktiskt taget varje anslag återkommer regeringen därutöver med ett kort avsnitt, Resultatinformation. I dessa senare avsnitt redovisas - när anslaget avser ett lärosäte - i stora drag och i förekommande fall resultatet av Högskoleverkets granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid respektive universitet/högskola. Regeringen erinrar om att en utförlig redovisning av hur såväl barnomsorgen som ungdomsskolan och vuxenutbildningen utvecklats i förhållande till de nationella mål som statsmakterna satt upp för verksamheten lämnades i våras i regeringens skrivelse till riksdagen om utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 1996/97:118, yttr. UbU6y, bet. FiU20). Utskottet har inget att erinra mot regeringens sätt att informera riksdagen om de olika verksamheternas resultat - så långt dessa senare är möjliga att beskriva på ett begränsat utrymme och är kvantifierbara. Som bakgrund till behandlingen i detta betänkande av anslagen under utgiftsområdet anser utskottet det vara av intresse att återge följande uppgifter. Regeringen anför att det finns flera rapporter som visar att elever med behov av särskilt stöd har fått minskat stöd genom de nedskärningar som gjorts av undervisningen i skolan. - En i propositionen återgiven prognos (s. 24) över befokningen i åldersgruppen 7-15 år under åren 1995-2004 visar att skolan kommer att få ett ökat elevtryck de närmaste åren. - Kommunernas ansvar för det offentliga skolväsendet förutsätter att varje kommun uppfyller de krav på uppföljning och utvärdering samt vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa utbildningens kvalitet. Enligt regeringens bedömning skall huvudansvaret för att genomföra kvalitetsgranskningarna och den nationella redovisningen ligga på Skolverket. Det blir ett komplement till den tillsyn, uppföljning och utvärdering som verket kontinuerligt ansvarar för. En allt större andel av de elever som lämnar grundskolan går direkt vidare till studier i gymnasieskolan: 87 % år 1991 och 98 % år 1995. Av de elever som påbörjade nationella program hösten 1992 var det 87 % som fullföljde sin utbildning inom fyra år. Intresset för det naturvetenskapliga programmet har ökat, liksom andelen flickor på samma program. Gymnasieskolan har främst under de senaste åren befunnit sig i ett intensivt förändrings- och utvecklingsskede. Detta har ställt stora krav på kommuner, lärare och skolledare. Målen för programmen och kursplanerna i bl.a. kärnämnena kommer att ses över. Vuxenutbildningen, heter det i propositionen, befinner sig för närvarande i ett intensivt expansions- och förnyelseskede som sammantaget kommer att innebära en omfattande successiv reformering av vuxenutbildningen de kommande åren. Grunden för denna reformering är den femåriga vuxenutbildningssatsningen (Kunskapslyftet), som nu har inletts i samtliga kommuner. Regeringen har tillsatt en delegation för att leda arbetet med Kunskapslyftet. Vid delegationens kontakter med kommunerna har det kommit fram att Kunskapslyftet redan har inneburit starka incitament till förnyelse på en lång rad områden. - I komvux fanns läsåret 1995/96 över en miljon kursdeltagare registrerade. Över 800 000 deltog i gymnasial vuxenutbildning. Av dem slutförde 77 % kursen under läsåret. Stor uppmärksamhet måste enligt regeringen ägnas åt tillgången på lärare, bl.a. med anledning av de kraftigt ökade barnkullarna. Dimensioneringen av lärarutbildningen måste också beakta det lärarbehov som blir en följd av vuxenutbildningssatsningen. Läsåret 1995/96 studerade totalt nära 286 000 personer vid universitet och högskolor, vilket motsvarar cirka 233 000 helårsstudenter, inklusive ca 10 000 helårsstudenter i uppdragsutbildning. Det är en ökning med 6 % jämfört med läsåret 1994/95. Enligt preliminära uppgifter studerade totalt närmare 300 000 personer vid universitet och högskolor under läsåret 1996/97. Andelen kvinnor var 57 % läsåret 1995/96, en nivå som i stort sett varit konstant sedan början av 1980-talet. När det gäller övergång inom tre år från gymnasieskolan till högskolan har för avgångskullarna omfattningen fram till läsåret 1987/88 legat på drygt 20 %. Läsåret 1992/93 uppgick den till 35 %. Enligt regeringens bedömning kommer minst 50 % av dagens 20-åringar att ha studerat i högskolan när det fyllt 35 år. - Trots en expansion av antalet platser i högskolan under de senaste åren har inte alla kunnat erbjudas plats. För varje universitet och högskola har riksdagen fastställt ett utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94-1995/96. I dessa uppdrag ingår bl.a. krav på att vissa mål för antalet examina av vissa slag skall uppnås. I propositionen redovisas utfallet för perioden (s. 52). Målen har i huvudsak uppnåtts för samtliga examina med undantag för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarexamen. - Andelen helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har tillsammans ökat till 28 % av samtliga helårsstudenter. Andelen kvinnor bland nybörjarna vid civilingenjörsutbildningarna har ökat från 15 % till 23 % mellan läsåren 1980/81 och 1995/96. - I fortbildnings- och vidareutbildningssyfte kan framför allt fristående kurser som ges på halv- eller kvartsfart och kurser med distansundervisning användas. Andelen kurser i långsammare studietakt uppgick läsåret 1995/96 till 24 % av samtliga kurser, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Av samtliga studenter i grundutbildning studerade samma år 10 % på distans. Våren 1996 fanns närmare 20 000 registrerade doktorander av vilka nästan 16 000 avsatte mer än 10 % av normal heltid till forskarstudier. Antalet nyantagna till forskarutbildningen läsåret 1995/96 var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år (drygt 3 100). Andelen kvinnor bland nyantagna var huvudsakligen oförändrad läsåret 1995/96 jämfört med föregående år och uppgick till 40 %. Det har skett en viss ökning av antalet nyantagna kvinnor till de tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna. - Antalet doktorsexamina fortsatte att öka läsåret 1995/96 och var drygt 1 600, vilket är en ökning med 5 % jämfört med föregående år. Antalet licentiatexamina läsåret 1995/96 var 825, vilket är en ökning med 17 % jämfört med föregående år. - Läsåret 1995/96 var 32 % av de nyblivna doktorerna kvinnor, vilket är en procentenhet lägre än föregående år. Läsåret 1995/96 var 22 % av lektorerna vid universitet och högskolor och 8 % av professorerna kvinnor. Det är i stort sett oförändrade siffror sedan föregående år. Beträffande forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrelsen har regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1995/96 ställt mer långtgående krav och preciserade återrapporteringskrav än tidigare budgetår. Myndigheterna har i varierande utsträckning uppfyllt dessa krav. Detta, anför regeringen, beror dels på att råden har kommit olika långt vad gäller utvecklingen av resultatredovisningen, dels att myndigheterna valt delvis olika angreppssätt som bl.a. beror på skilda förutsättningar inom respektive vetenskapsområde. I regleringsbrevet för år 1997 har regeringen på en rad punkter ytterligare skärpt kraven på redovisning i forskningsrådens årsredovisningar vad avser myndigheternas arbete med kvalitetssäkring, jämställdhet, samhällsrelevans m.m. Enligt regeringen bör myndigheternas resultatredovisningar kunna vidareutvecklas. En enhetlig redovisningsmodell skall eftersträvas som medger överblick och jämförelser mellan myndigheterna. Detta förutsätter ett samarbete mellan myndigheterna. - Regeringen informerar översiktligt om läget för närvarande när det gäller arbetet med kontrollen av den vetenskapliga kvaliteten och utvärderingen av forskningen liksom förnyelse av densamma. Det konstateras att svensk forskning håller hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Detta framgår bl.a. av forskningsrådens internationella utvärderingar av forskning och bibliometriska analyser. - Enligt regeringens bedömning bör myndigheterna prioritera arbetet med förnyelsen inom forskningen. - Råd för råd redovisas läget när det gäller jämställdheten mellan könen vid bidragsgivningen, anställning som forskare, m.m. (s. 175 ff.). Förändringar till det bättre kan noteras. Medicinska forskningsrådets (MFR) redovisning visar t.ex. att andelen beviljade nya ansökningar har ökat markant bland de kvinnliga forskarna under perioden 1994/95 till 1995/96. Trots denna utveckling går endast 14 % av rådets allmänna projektbidrag till kvinnliga forskare. Av MFR:s totalt 126 forskarassistenter läsåret 1995/96 var 36 kvinnor. Vid tilldelning av motsvarande anställningar för år 1997 gick lika många tjänster till kvinnor som till män. En översyn av prioriteringskommittéernas sammansättning har resulterat i att antalet kvinnor bland prioriteringskommittéernas ledamöter har ökat från 6 till 16 av totalt 60. Arbetsgruppen för jämställdhet i högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen) avlämnade i somras sin slutrapport (Ds 1997:56) till Utbildningsdepartementet. Regeringen kommer att ge forskningsråden i uppdrag att inkomma med en särskild redovisning avseende vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten och liknande rapporter samt redovisa planerade åtgärder.
2 Barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen
2.1 Inledning Sedan den 1 juli 1996 handläggs frågor om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inom Utbildningsdepartementet. Regeringen har i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) föreslagit att regleringen för barnomsorgen flyttas från socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen (1985:1100). Utskottet har tidigare denna dag tillstyrkt regeringens förslag (bet. 1997/98:UbU5). Ansvaret för uppföljning, utvärdering och tillsyn av barnomsorgen förs fr.o.m. den 1 januari 1998 över från Socialstyrelsen till Skolverket. Regeringen har i skrivelsen Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13) redogjort för sin grundläggande syn på verksamhetsområdet och angivit vilka områden som kommer att prioriteras under den kommande tvåårsperioden. Regeringen prioriterar arbetet med att stärka utbildningens kvalitet och att säkra likvärdigheten. Ett led i detta arbete är integrationen av förskolans s.k. sexårsverksamhet, skolan och skolbarnsomsorgen. Syftet med integrationen är enligt regeringen att skapa en pedagogisk helhet som stärker barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder. I utvecklingsplanen framhålls vidare bl.a. att den mest angelägna satsningen nu är en kvalitetshöjning i grundskolan så att alla elever får möjlighet att nå grundskolans mål. Även insatser för att höja kvaliteten i gymnasieskolan krävs enligt regeringen. Inriktningen av det fortsatta förändringsarbetet i gymnasieskolan har redovisats i utvecklingsplanen. I fråga om vuxenutbildningen framhålls det att den kraftiga expansionen av vuxenutbildningen som nu sker också måste omfatta en successiv förnyelse av verksamheten såväl organisatoriskt och pedagogiskt som innehållsmässigt. Utskottet behandlar i detta avsnitt först frågor med anknytning till den särskilda vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet. Därefter behandlas yrkanden om informationsteknik (IT) i skolan, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och slutligen vissa resursfrågor. Anslagen inom verksamhetsområdet återfinns under ett särskilt avsnitt (avsnitt 5).
2.2 Den särskilda vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet Riksdagen har godkänt att en särskild utbildningssatsning görs i enlighet med de av regeringen presenterade riktlinjerna i propositionen om vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, m.m. (prop. 1995/96:222, yttr. UbU6y, bet. FiU15, rskr. 307). Den särskilda vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet - skall göras under fem år med start den 1 juli 1997. Avsikten är att man under genomförandeperioden i praktiskt utvecklingsarbete och i konkret tillämpning skall pröva former och få erfarenheter som kan ligga till grund för en successiv reformering av vuxenutbildningen. Vuxenutbildningssatsningen skall bidra till förnyelse och omställning i arbetslivet. Målgruppen är i första hand arbetslösa vuxna som helt eller delvis saknar treårig gymnasial kompetens. I Kunskapslyftet ingår även resurser för basår inom komvux samt medel för försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Tillsammans med de medel - motsvarande 10 000 platser - som avsätts direkt till folkhögskolorna och fördelas via Folkbildningsrådet (utgiftsområde 17) omfattade satsningen ursprungligen 100 000 platser. Riksdagen beslutade i samband med 1997 års ekonomiska vårproposition en utökning med ytterligare 10 000 platser i Kunskapslyftet redan hösten 1997 samt en utökning av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning med 1 500 platser (prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Vidare beslöts att ett begränsat antal kommuner skall få bidrag för en utökning av vuxenutbildningen på grundskolenivå. Regeringen aviserade i vårpropositionen även en utökning med ytterligare 10 000 platser höstterminerna 1998, 1999 och 2000. Utöver denna satsning föreslogs en ökning av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning med 4 300 platser hösten 1998, vilket totalt innebär 8 800 platser i försöksverksamheten. Sammanfattningsvis innebär detta följande antal platser inom vuxenutbildning inklusive basår vid komvux och kvalificerad yrkesutbildning:
------------------------------------------------------- | | ht 1997 | ht 1998 | ht 1999 | ht 2000| ------------------------------------------------------- | |101 500 |114 300 |122 800 |130 000| ------------------------------------------------------- |därav kval. | 5 | 8 | 5 | | |yrk. utb. |200 |800 |300 | | -------------------------------------------------------
Mot bakgrund av den stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen föreslår regeringen nu att utbyggnaden tidigareläggs med 1 000 platser redan våren 1998, vilket innebär 6 200 platser i försöksverksamheten. Medel till Kunskapslyftet och försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning anvisas under anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Regeringen har beräknat anslaget till 3 474 333 000 kr för år 1998. Regeringen redovisar att Kunskapslyftet har mötts av stort intresse och engagemang från kommunerna. Samtliga 288 kommuner har ansökt om medel för vuxenutbildningssatsningen. Statsbidrag utgår enligt förordningen (1996:1502) om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna. Den verksamhet som planeras i kommunerna för hösten 1997 och för 1998 utgörs av orienteringskurser (ca 10 %), kurser i yrkesämnen (ca 30 %) och kurser i allmänna ämnen (ca 60 %). Regeringen har tillsatt en särskild delegation för att inledningsvis leda arbetet med Kunskapslyftet. Regeringen meddelar att Skolverket kommer att ta över ansvaret för Kunskapslyftet den 1 juli 1998. Kunskapslyftskommittén (dir. 1996:71) skall följa utformningen av den särskilda vuxenutbildningssatsningen och har också ansvar för att fristående nationella utvärderingar genomförs samt ett samordningsansvar för utvärderingen av Kunskapslyftet. Kommittén skall senast den 1 april åren 1998 och 1999 göra en årlig avrapportering till regeringen för att möjliggöra en successiv reformering av vuxenutbildningen. Regeringen har även uppdragit åt Skolverket att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden och Statistiska centralbyrån ansvara för insamling av data från kommunerna om Kunskapslyftet. Bidrag till försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning utgår enligt förordningen (1996:372) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. Försöksverksamheten leds av Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. Målet med försöksverksamheten är att pröva nya eftergymnasiala utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Utbildningen skall förena praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Under en tredjedel av utbildningstiden genomförs utbildningen i form av lärande på en arbetsplats. Kommittén för försöksverksamheten skall svara för uppföljningen av verksamheten samt för att en från kommittén fristående utvärdering kommer till stånd. En slutrapport kommer att avges senast den 1 september 1999. Regeringen informerar om att den nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som bl.a. med utgångspunkt i försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid. Antalet utbildningsplatser inom ramen för Kunskapslyftet berörs i flera motioner. I motionerna 1997/98:Ub811 (m) yrkande 14 och 1997/98:Ub452 (m) yrkandena 1 och 10 anförs att regeringen underskattar behovet av satsningar på kvalificerad yrkesutbildning och överskattar behovet av vuxenutbildningsinsatser. I det förstnämnda yrkandet föreslås en utökning av antalet platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen till 14 000 platser hösten 1998 och en minskning av antalet platser i den särskilda utbildningssatsningen till 90 000. Motionärerna har beräknat sina förslag med utgångspunkt i ett något lägre belopp per utbildningsplats. En besparing på 700 miljoner kronor föreslås på anslaget till särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt motion 1997/98:Ub809 (kd) yrkande 1 finns en risk att den höga utbyggnadstakten vad avser platser inom Kunskapslyftet kommer att innebära negativa konsekvenser för utbildningens kvalitet. Motionärerna anser att utbyggnaden bör begränsas till en utökning med 7 500 platser per år fram till år 2000. En besparing på 80 miljoner kronor föreslås för år 1998. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 62 föreslås en besparing på anslaget på 50 miljoner kronor. Utöver detta förslag till besparing har vid utskottets beredning av ärendet Miljöpartiets företrädare föreslagit att anslaget minskas med ytterligare 40 miljoner kronor för att anpassa de samlade anslagsbeloppen till den ram för utgiftsområdet som riksdagen har fastställt. I motion 1997/98:Ub284 (fp) yrkandena 1 och 2 begärs ett tillkännagivande till regeringen om en ändring av inriktningen av Kunskapslyftet i syfte att en större del av utbildningsinsatserna skall göras av andra anordnare än komvux. Utbildning av funktionshindrade inom Kunskapslyftet berörs i motion 1997/98:Ub276 (s). Många funktionshindrade kommer att få svårt att få del av Kunskapslyftet enligt motionären. Ett av skälen är att funktionshindrade ofta behöver mer resurser i form av lärarkapacitet, förståelse och tid, utrustning och tekniska hjälpmedel, heter det i motionen. I motion 1997/98:Ub808 (s) yrkande 2 framhålls att det är nödvändigt att särskilt beakta personer med läs- och skrivsvårigheter. Rejält med uppsökarinsatser måste avsättas vid ansökningstillfällena, och utbildningsanordnarna borde åläggas att speciellt förbereda sig för att ge dessa elever en god utbildning. Enligt yrkande 4 i den sistnämnda motionen bör en idébank med erfarenheter från Kunskapslyftet inrättas och vara tillgänglig på data. En sådan idébank skulle enligt motionärerna kunna vara ett hjälpmedel för dem som arbetar med Kunskapslyftet. I motion 1997/98:Kr601 (v) yrkandena 5 och 6 anförs att centrala resurser bör avsättas inom ramen för Kunskapslyftet för samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisningen. Enligt motionärerna har krympande resurser inom vuxenutbildningen bidragit till att man är obenägen att använda sig av externa utbildningsanordnare. Samverkan mellan komvux och folkbildning bör uppmuntras och stimuleras. Enligt motion 1997/98:Fö720 (s) yrkande 2 är Gotlands kommun ett lämpligt område för en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän. Den kvalificerade yrkesutbildningens framtid behandlas i flera motioner. I motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 19 och 1997/98:Ub452 (m) yrkande 11 anförs att en ny yrkeshögskola parallell med högskolan bör inrättas. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om huvudmannaskap, framtida finansiering etc., så att riksdagen kan fatta beslut senast våren 1998. I den sistnämnda motionen, yrkandena 2-8, läggs förslag fram om den framtida yrkeshögskoleutbildningens innehåll m.m. Motionärerna anser att ett mer flexibelt system bör skapas. För vissa yrken krävs mer arbetsplatsförlagd utbildning än för andra yrken (yrk. 2). Lön bör utgå till den studerande under den tid som utbildningen är förlagd till en arbetsplats. Motionärerna förutsätter därvid att avtal träffas som motsvarar minst ordinarie studiemedel (yrk. 3). Vidare bör utbildningens längd kunna variera mellan ett och tre år (yrk. 4). Enligt yrkande 5 bör det vara naturligt för personer som redan är etablerade i arbetslivet att söka till den nya yrkeshögskolan. De har färdighetsträningen, men kan behöva en djupare teoretisk kompetens eller annan kunskap. Motionärerna anser att påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor och yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) bör flyttas över till yrkeshög-skolan (yrk. 6). Regeringen bör återkomma till riksdagen om de ekonomiska konsekvenserna av en sådan överflyttning (yrk. 7). Det skall finnas minst tre olika examina - som bygger på utbildningens längd och innehåll - efter genomgången yrkeshögskola (yrk. 8). I motion 1997/98:Ub810 (c) yrkande 3 anförs att högskolan bör vara huvudman för den kvalificerade yrkesutbildningen. Högskolan behöver dock inte vara genomförare av utbildningen. Det skall enligt motionärerna vara möjligt att lägga ut utbildningen på olika anordnare. Det skall vidare vara möjligt att tillgodoräkna sig utbildning vid övergång till annan högskoleutbildning och även vid övergång i den andra riktningen. Enligt motion 1997/98:Ub225 (kd) skulle en yrkeshögskola med en egen organisation på ett positivt sätt markera utbildningens identitet. En yrkeshögskola med en kultur som inte är uttalat akademisk men ändå har relevant forskningsanknytning skulle kunna vara ett framgångsrikt sätt att stimulera fler att satsa på en högre utbildning. Motionärerna pekar också på att den stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen visar att behovet är stort. U t s k o t t e t har tidigare - senast i samband med behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:150, bet. UbU5y) - framhållit vikten av att åtgärder vidtas i syfte att höja de lågutbildades kompetensnivå så att den motsvarar arbetsmarknadens krav och möjliggör fortsatt lärande. Satsningen på vuxenutbildning för dem som saknar fullständig gymnasial utbildning är enligt utskottets mening utomordentligt viktig för att förhindra att de som har låg utbildning varaktigt slås ut från arbetslivet i samband med omstruktureringar inom näringslivet och den offentliga verksamheten. Utskottet ser positivt på att antalet platser i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning ökas mot bakgrund av den stora efterfrågan på denna utbildning. Erfarenheterna hittills av försöksverksamheten tyder på att den fyller ett stort behov i arbetslivet. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till omfattning av den särskilda vuxenutbildningssatsningen inbegripet platser för försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning och anser därmed att motionerna 1997/98:Ub452 yrkandena 1 och 10, 1997/98:Ub807 yrkande 62 i denna del, 1997/98:Ub809 yrkande 1 och 1997/98:Ub811 yrkande 14 bör avslås. När det gäller yrkandena om att inriktningen på Kunskapslyftet måste ändras så att en större del av satsningen genomförs av andra än av kommunens egna skolförvaltningar vill utskottet hänvisa till att såväl studieförbund som folkhögskolor och andra anordnare kan anlitas av kommunerna för utbildning inom ramen för satsningen. Utgångspunkten för kommunernas planering och upphandling skall vara den enskilda individens önskemål och behov. Kommunerna måste vid upphandling av utbildning hos utbildningsanordnare självklart också väga in bl.a. ekonomiska aspekter. Uppgifter om i vilken utsträckning kommunerna har anlitat andra utbildningsanordnare under hösten 1997 kommer att finnas inom kort. Enligt inhämtade uppgifter från delegationen för Kunskapslyftet, som i början av hösten genomförde en telefonenkät i denna fråga, kan andra anordnare än den egna kommunen enligt en preliminär uppskattning komma att anlitas för i storleksordningen 20 % av utbildningsplatserna. Något uttalande av riksdagen om att ändra de nuvarande reglerna för kommunernas engagemang är inte påkallat, varför utskottet avstyrker bifall till motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2. Målgruppen för Kunskapslyftet är i första hand arbetslösa vuxna som helt eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens. Utskottet vill i sammanhanget peka på att riksdagen, efter förslag från regeringen i samband med den ekonomiska vårpropositionen, har beslutat att ett begränsat antal kommuner skall kunna få bidrag för en utökning av vuxenutbildningen på grundskolenivå. Bakgrunden till beslutet är att Kunskapslyftet lett till en kraftigt ökad efterfrågan också på grundskoleutbildning för vuxna, som särskilt kommuner med hög andel invandrare och hög arbetslöshet har svårt att tillgodose med egna medel. Utskottet noterar också att Kunskapslyftskommittén i september 1997 har fått i tilläggsuppdrag att utreda situationen för studerande med funktionshinder inom alla former av vuxenutbildning. Bl.a. skall de hinder som föreligger för funktionshindrade att ta del av vuxenutbildning kartläggas och analyseras. Kommittén skall analysera vilka åtgärder som kan ge funktionshindrade möjlighet att studera på villkor som är likvärdiga med övriga vuxenstuderandes. Med hänvisning till vad utskottet har redovisat bör riksdagen avslå motionerna 1997/98:Ub276 och 1997/98:Ub808 yrkande 2. När det gäller förslaget att inrätta en idébank med erfarenheter från Kunskapslyftet för att åstadkomma ett hjälpmedel för alla som arbetar med Kunskapslyftet erinrar utskottet om att en viktig uppgift för Delegationen för Kunskapslyftet är att samla och sprida erfarenheter från vuxenutbildningssatsningen. Detta sker på olika sätt, bl.a. anordnas seminarier för att stödja kommunernas arbete med vuxenutbildningssatsningen. Utskottet har vidare erfarit att delegationen tillsammans med Skolverket och Kunskapslyftskommittén planerar att inom kort upprätta en webbsida på Internet i syfte att skapa en bas för erfarenhetsutbyte inom området. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks förslaget i yrkande 4 i motion 1997/98:Ub808. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget i motion 1997/98:Kr601 yrkandena 5 och 6 att centrala resurser inom ramen för Kunskapslyftet skall avsättas för samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisningen. Enligt utskottets mening innebär förslaget att ett helt nytt ändamål och en ny målgrupp skulle tillföras verksamheten med Kunskapslyftet. Det är kommunerna som ansvarar för sfi-undervisningen. Kommunerna har möjlighet att lägga ut undervisningen på entreprenad. Enligt Skolverket deltog 91 % av sfi-eleverna år 1996 (vecka 42) i kommunernas egen undervisning medan således 9 % av undervisningen ges av andra anordnare. Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1997/98:Fö720 yrkande 2 om försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän. Det ankommer på Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning att bedöma vilka utbildningar som skall ingå i försöksverksamheten. När det gäller frågan om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid vill utskottet anföra följande. Syftet med försöksverksamheten - förutom att öka utbildningsutbudet - är att vinna erfarenheter i fråga om nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Avsikten är att försöksverksamheten skall ge underlag för ställningstagande till hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet. Utskottet hänvisar till att kommittén som leder försöksverksamheten skall slutföra sitt arbete före utgången av år 1999. Vidare meddelas i propositionen att regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som bl.a. med utgångspunkt i försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om den kvalificerade yrkesutbildningen. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98:Ub225, 1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 samt 1997/98: Ub810 yrkande 3.
2.3 Informationsteknik (IT) i skolan Den nya informationstekniken förändrar förutsättningarna för skolans arbete t.ex. när det gäller arbetssätt, arbetsredskap och arbetsmiljö. Alltfler elever söker sig fram i Internet - bl.a. med det svenska skoldatanätet som utgångspunkt - och i databaser och skaffar på detta sätt information och kunskaper. Regeringen redovisar i budgetpropositionen (s. 29) bl.a. utvecklingen av skoldatanätet. Enligt regeringen kommer det fortsatta utvecklingsarbetet för det svenska skoldatanätet att fokuseras på tre huvudområden: information till skolor, utveckling av informationsstrukturer i nätet och olika särskilda pedagogiska utvecklingsprojekt kring användning av Internet. Regeringen informerar även om att ett arbete på svenskt initiativ påbörjats med att skapa ett europeiskt skoldatanät. Under hösten 1997 kommer en första version av det gemensamma nätet att tas i bruk, heter det i budgetpropositionen. I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 16 föreslås att 1 miljard kronor anvisas (under ett nytt anslag) för en IT-satsning i skolan. Den nya informationstekniken måste införas och användas i alla skolor och på alla nivåer, hävdar motionärerna. Senast vid utgången av år 2000 bör alla skolor vara anknutna till Internet och ha goda tekniska förutsättningar att på ett effektivt sätt använda tekniken fullt ut i undervisningen. Även i motion 1997/98: Ub208 (m) yrkande 7 framhålls behovet av en förnyelse av skolans arbetsformer och satsning på den nya informationstekniken. I motion 1997/98: K333 (m) yrkande 15 föreslås att alla skolor senast vid utgången av år 2000 skall vara anknutna till Internet via fasta höghastighetsförbindelser. För att nå det målet krävs att lärarna fått god utbildning och är väl förtrogna med den nya tekniken. Likartade förslag finns i motionerna 1997/98:Ub267 (c) yrkande 8 och 1997/98:T815 (c) yrkande 1. Alla klassrum bör vara anslutna till Internet och alla elever skall ha tillgång till dator före år 2000. I det sistnämnda yrkandet anförs även att varje elev bör ha en egen e-postadress. I motion 1997/98:So411 (c) yrkande 6 framhålls att datorer i skolan fyller en mycket viktig funktion för att hjälpa elever med speciella behov. Vikten av en genomtänkt satsning på IT i skolan påpekas i motionerna 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 14 och 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 22. Tekniken måste elevanpassas och integreras i övrig undervisning för att bli en naturlig del av skolans arbetsmetodik. Alla elever skall på sikt ha tillgång till egna datorer. Det finns enligt motionärerna en risk att flickorna kommer på undantag vid datoranvändning, vilket skolan aktivt måste förebygga. Det är viktigt att kommunerna tar upp satsningar på IT i sina skolplaner. Frågan om IT och jämställdhet i skolan berörs i motion 1997/98:T912 (v) yrkande 1. Ett prioriterat mål bör vara att alla barn och ungdomar har tillgång till IT i skolan. I dag är IT i stor utsträckning ett område för pojkar vilket innebär att flickor halkar efter. Frågan om att alla elever och lärare bör ha en egen e-postadress tas också upp i motionerna 1997/98:T911 (kd) yrkande 6 och 1996/97:T917 (kd) yrkande 16. Enligt yrkande 19 i den sistnämnda motionen bör Skolverket få ett ansvar för att sprida information om lyckade IT-satsningar. Frågor om utbildning och fortbildning av lärare i IT behandlas i flera motioner. I motion 1997/98:T815 (c) yrkande 2 och 1996/97:T916 (c) yrkande 4 framhålls vikten av utbildning och fortbildning av lärare i IT. Skolan, i synnerhet lärarna, har ett mycket stort ansvar för att inga klyftor uppstår i samhället vad avser tillgång och tillgänglighet till och kunskaper om att använda datorer och IT. Fortbildning av lärare kommer att vara en förutsättning för utveckling. Skolverket bör genomföra en utvärdering av fortbildningsverksamheten. Även i motion 1997/98:T912 (v) yrkande 13 framhålls vikten av välutbildade lärare inom området. Fortbildning av redan yrkesverksamma lärare behöver prioriteras. Enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 8 bör en plan för rullande fortbildning av redan examinerade lärare snarast utarbetas av Högskoleverket i samverkan med lärosätena. Det är viktigt - inte minst för de elever som inte har tillgång till datorer hemma - att skolan snabbt kommer i gång med datoriserad utbildning, heter det i motionen. Enligt motion 1996/97:T917 (kd) yrkande 17 innebär IT att lärarens roll förändras. Lärarens auktoritet kommer inte längre att kunna baseras på ett kunskapsövertag. I motion 1997/98: Ub263 (s) framhålls behovet av utbildning i IT-pedagogik för redan utbildade lärare och barnomsorgspersonal. U t s k o t t e t har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om användning av IT i skolan, senast i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13). Utskottet har därvid betonat bl.a. vikten av att alla elever, oavsett bakgrund, kön, bostadsort etc., görs väl förtrogna med IT för att undvika uppkomsten av nya kunskapsklyftor. För att alla elever skall få sådana kunskaper som minst motsvarar kraven i läroplaner och kursplaner, fordras att eleverna dels har tillgång till datorer, program och nätverk, dels får använda datorn som ett verktyg i skolarbetet. Att eleverna får förmåga att använda och dra nytta av IT är en mycket viktig uppgift för skolan. Utskottet vill påminna om att Skolverket har regeringens uppdrag att ansvara för utvecklingen och genomförandet av en nationell IT-politik för skolområdet. Skolverket har bl.a. inlett en stor satsning på sju nationellt prioriterade områden under samlingsrubriken Skola i utveckling. Ett av dessa områden är informationstekniken i undervisningen. Skolverket har också regeringens uppdrag att driva och utveckla skoldatanätet, som är ett virtuellt nätverk och baserat på Internet och webb. En första version av ett europeiskt skoldatanät, finansierat och skapat av Sverige, har nyligen tagits i bruk. Syftet med det europeiska skoldatanätet är att underlätta, fördjupa och öka antalet internationella kontakter för elever, lärare och skolledare. Utskottet vill i sammanhanget även peka på att Utbildningsdepartementet i november 1996 publicerat skriften IT - om IT som en förändringskraft i skolans utveckling (Ds 1996:67). Utskottet kan konstatera att mycket har hänt inom IT-området och att utvecklingen går oerhört snabbt. Utskottet har erfarit att aktuella uppgifter om t.ex. i vilken utsträckning skolor har tillgång till Internet och om kommunerna har upprättat handlingsplan för IT, etc. kommer att finnas inom kort. Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14, 1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98: So411 yrkande 6, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6, 1997/98:T912 yrkande 1 och 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19. Utskottet avstyrker med samma motivering och mot bakgrund av det statsfinansiella läget även förslaget i motion 1997/98:Ub811 yrkande 16 om ett särskilt anslag på 1 miljard kronor för en IT-satsning. Frågan om utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik har behandlats av utskottet senast i betänkande 1996/97:UbU6 (s. 27). Utskottet redovisade där bl.a. att medel avsatts i budgetpropositionen för år 1997 för att säkerställa kompetensen inom IT-området hos lärarutbildarna och möjliggöra forskning i pedagogikämnet med inriktning på användningen av IT i undervisningen. Vidare har regeringen beslutat om ett tillägg till examens- ordningen för berörda lärarexamina att gälla fr.o.m. 1998. Tillägget avser krav på förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning samt kunskap om hur dessa kan användas i undervisningen. Utskottet vill också hänvisa till att en parlamentarisk utredning har tillsatts för att lämna förslag till förnyelse av lärarutbildningen (dir. 1997:54). I direktiven framhålls att informationsteknik, multimedia m.m. innebär att nya former för lärande utvecklas. Utredningen skall överväga om det behövs ytterligare insatser, utöver vad regeringen hittills beslutat, när det gäller lärares IT-kompetens m.m. Utskottet föreslår att motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 8, 1997/98: Ub263, 1997/98:T815 yrkande 2, 1997/98:T912 yrkande 13, 1996/97:T916 yrkande 4 och 1996/97:T917 yrkande 17 skall avslås med hänvisning till vad utskottet nu har anfört.
2.4 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi I flera motioner aktualiseras ett antal frågor om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkandena 8 och 9 föreslås att ett särskilt dyslexiprojekt genomförs. Motionärerna anser att en samverkan mellan Försvarets forskningsanstalt (FOA), Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Statens skolverk, vissa universitetsforskare och de aktiva intresseorganisationerna skulle ge förutsättningar för en lösning av dyslexiproblemet. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få uppdraget att samordna och administrativt leda verksamheten. För genomförande av projektet föreslås att sammanlagt 33 miljoner kronor anvisas under detta utgiftsområde, fördelat på anslagen A 4 Genomförande av skolreformer (20 mkr), A 6 Skol-utveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp (10 mkr), D 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation (2 mkr) och D 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning (1 mkr). I motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 4 välkomnas den utredning som regeringen har tillsatt inom området läs- och skrivsvårigheter. Motionärerna utgår från att utredningen kommer att ge en tydlig belysning av skolans roll som problemlösare. Enligt motion 1997/98:So674 (fp) yrkandena 2 och 3 finns det i dag många bra hjälpmedel som bör erbjudas barn med dyslexi och deras föräldrar. I Sverige finns flera dyslexicentrum men dessa resurser räcker inte för alla dem som behöver hjälp. Det bör därför upprättas fler stödcentrum för barn med dyslexi. I motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 13 framhålls vikten av att glappet mellan de åtgärder som kommer att föreslås av Läs- och skrivkommittén och de resurser som avsätts i kommunerna inte blir för stort. Frågor med anknytning till lärarutbildning och lärarfortbildning inom området läs- och skrivsvårigheter behandlas i flera motioner. I motion 1997/98:Ub801 (m) yrkande 1 påpekas att behovet av utbildning för blivande lärare och i än högre grad fortbildning och vidareutbildning för redan utbildade lärare är ofantligt. Enligt motion 1997/98:Ub214 (fp) krävs, för att skolan skall kunna ta sitt ansvar för barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter, att en tillräcklig undervisning i ämnet sker i de olika lärarutbildningarna. De som inte har fått hjälp i skolan måste få det som vuxna. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 7 framhålls behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling ges till alla lärare i grundskolan så att nödvändig kompetens inom en snar framtid kan garanteras elever med specifika läs- och skrivsvårigheter. U t s k o t t e t har tidigare behandlat frågor om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och därvid betonat vikten av att åtgärder sätts in för att särskilt hjälpa de nu aktuella eleverna. En utredning - Läs- och skrivkommittén - har haft i uppdrag att redovisa viktiga utgångspunkter för arbetet med att stödja elever med stora läs- och skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i förebyggande och avhjälpande syfte (dir. 1996:60). Kommittén har nyligen lämnat sitt slutbetänkande Att lämna skolan med rak rygg - Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter (SOU 1997:108). Kommittén framhåller att det gäller att inte i första hand se läs- och skrivsvårigheter som elevens problem utan främst som undervisningsproblem. Kommittén föreslår bl.a. att man inom samtliga lärarutbildningar skall få möjlighet att förvärva grundläggande kunskaper om läs- och skrivutveckling samt om läs- och skrivsvårigheter. Studenterna på lärarutbildningarna måste enligt kommittén få förståelse och kunskap om samtalandets, läsandets och skrivandets betydelse för lärandet i alla ämnen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande (t.o.m. 15 januari 1998). Utskottet förutsätter att regeringen därefter återkommer till riksdagen i frågan. Utskottet vill även peka på att den parlamentariska kommittén som skall lämna förslag till förnyelse av lärarutbildningen enligt sina direktiv bl.a. skall analysera behovet av specialpedagogisk kompetens bland lärarna. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag den 2 juni 1998. Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till att kommunsektorn kommer att få ett betydande tillskott av medel. Denna förstärkning av kommunernas ekonomi avser bl.a. resurser för skolan och bör enligt utskottets bedömning kunna medverka till att situationen underlättas för många elever med särskilda behov. Utskottet föreslår att motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4, 1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7 samt 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 avslås med hänvisning till vad utskottet nu anfört. Utskottet avstyrker med samma motivering och mot bakgrund av det statsfinansiella läget även förslaget i motion 1997/98:Ub807 yrkandena 8 och 9 om ett särskilt dyslexiprojekt.
2.5 Vissa resursfrågor I motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 12, 1997/98:Sk734 (m) yrkande 4 och 1997/98:Ub229 (m) yrkande 2 föreslås att en nationell skolpeng införs. Motionärerna anser att en nationell skolpeng är ett medel för att garantera valfrihet och likvärdighet, konkurrens och mångfald. Reformen bör införas stegvis genom en skatteväxling mellan stat och kommun. Eftersom ett relativt generellt skolpengssystem inte kan ta de speciella hänsyn som krävs i vissa fall, skall det på kommunal nivå finnas resurser för elever med särskilda behov. U t s k o t t e t har tidigare flera gånger, senast i betänkande 1996/97: UbU13 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning avstyrkt motionsyrkanden om en nationell skolpeng. Utskottet har ingen annan uppfattning nu än vad utskottet redovisat tidigare. En schablonberäknad nationell skolpeng ger inte de grundläggande förutsättningarna för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna uppfyllas. Utskottet har tidigare betonat att resurser till skolans verksamhet skall fördelas med utgångspunkt i de behov som enskilda elever, olika grupper av elever och skolor faktiskt har. Utskottet har uppmärksammat att det finns oroande signaler om att elever med behov av särskilt stöd inte får den undervisning de har rätt till. Utskottet noterar därför än en gång med tillfredsställelse att kommunerna nu får ett betydande resurstillskott - avsett bl.a. för skolan - genom att de generella statsbidragen till kommunsektorn höjs med 8 miljarder år 1998, 12 miljarder 1999 och 16 miljarder år 2000. Utskottet noterar att de senaste rapporterna från Skolverket (nr 133 och 134) visar att kommunerna nu har brutit trenden med de kraftiga besparingarna på skolområdet. Utskottet anser att motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 12, 1997/98: Ub229 yrkande 2 och 1997/98:Sk734 yrkande 4 bör avslås av riksdagen. Resurstilldelningssystemet i grundskolan behandlas i motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkandena 1 och 16. Motionärerna föreslår ett system som ger alla skolor en tillräcklig basresurs per elev, lika stor för alla elever, och en tilläggsresurs som varierar med de enskilda elevernas behov av hjälp och stöd. Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader bör anpassas efter den enskilda skolans faktiska kostnader (yrk. 1). Motionärerna framhåller vidare att det är nödvändigt att elevvården inte utarmas på resurser. Tilläggsresursen för elever med behov av särskilt stöd skall bl.a. kunna användas för anställning av elevvårdande personal (yrk. 16). U t s k o t t e t har tidigare behandlat likartade förslag, senast i samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 1997 (bet. 1996/97:UbU1 s. 77). Utskottet fann att motionärerna gav uttryck för en misstro mot kommunernas förmåga att fullgöra sina åligganden på skolområdet. Detta ville inte utskottet instämma i. Trots det mycket kärva ekonomiska läge som många kommuner befinner sig i borde riksdagen hävda deras ansvar för att skolans verksamhet bedrivs i enlighet med de bestämmelser som riksdagen beslutat och att skolans undervisning når de mål som statsmakterna har fastställt. Vidare ansåg utskottet bl.a. att riksdagen borde kunna utgå från att kommunerna i sina prioriteringar tillför skolan de resurser som är nödvändiga för att upprätthålla en hög standard på verksamheten. Utskottet är, som utskottet redovisat i det föregående, positivt till att besparingstrenden för skolområdet nu förefaller vara bruten. Utskottet är inte berett att föreslå några förändringar i den gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det gäller skolans resurser, t.ex. genom särskilda centrala föreskrifter. Det bör även framgent vara kommunerna själva som beslutar hur resurser skall tilldelas respektive skola i kommunen. Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört om att kommunsektorn under de kommande åren kommer att få höjda generella statsbidrag, avsedda för bl.a. skolan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1997/98:Ub256 yrkandena 1 och 16. Ett tidsbegränsat statsbidrag till nedläggningshotade små skolor föreslås i motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 7. Motionärerna anser att de resurser om 50 miljoner kronor som regeringen avser att använda under innevarande budgetår för regionala pedagogiska utvecklingscentrum i stället bör användas som en akutinsats för att rädda nedläggningshotade små skolor. U t s k o t t e t hänvisar till att riksdagen (bet. 1996/97:UbU1, rskr. 100) i samband med föregående års budgetbehandling beslutade i enlighet med regeringens förslag till budget för år 1997 (för utgiftsområde 16) på alla punkter. Av detta följer bl.a. att vissa medel under anslagen disponeras av regeringen. I den nu föreliggande budgetpropositionen (volym 8 utgiftsområde 16 s. 22) har regeringen framhållit att lärarna är den grupp som har störst betydelse för skolans utveckling. Regeringen informerar om att den har för avsikt att under innevarande budgetår genomföra en särskild satsning på att utveckla och stärka lärarna, bl.a. genom stimulans av regionala pedagogiska utvecklingscentrum. Av ett uttalande från statsrådet Ylva Johansson (pressmeddelande från Utbildningsdepartementet) framgår att regeringen har avsatt 50 miljoner kronor för ett projekt i syfte att utveckla lärarnas yrkesroll. Landets grund- och gymnasieskolor har inbjudits att delta i projektet. Utskottet har inhämtat att medel till projektet har avsatts från anslagsposter som disponeras av regeringen för innevarande år. Enligt utskottets uppfattning är det inte möjligt för riksdagen att nu föreskriva att dessa medel tas i anspråk för ett nytt speciellt ändamål. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att utskottet - mot bakgrund av de snabba förändringar som har skett i samhället och i skolan - ser positivt på regeringens ambition att starta ett brett utvecklingsprojekt för lärare. När det gäller förslaget om ett tidsbegränsat statsbidrag för att rädda nedläggningshotade små skolor vill utskottet peka på att det är kommunerna själva som beslutar om resurser till skolor i kommunen. Som utskottet har anfört i det föregående är utskottet inte berett att föreslå någon ändring i gällande ansvarsfördelning mellan stat och kommun när det gäller resursfrågor. Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet anfört i det föregående om det betydande resurstillskott som kommunsektorn kommer att få under åren 1998-2000. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1997/98:Ub267 yrkande 7.
3 Universitet och högskolor Riksdagen arbetar nu aktivt med uppföljning och analyser av verksamheten inom olika områden. Utbildningsutskottet har som ett led i detta bland annat studerat formerna för politik och planering av den grundläggande högskoleutbildningen. Arbetet har omfattat två delar. Under våren 1997 utarbetades en rapport om den övergripande politiken och planeringen, Grundläggande högskoleutbildning Former för politik och planering (Utredningar från riksdagen, 1996/97:URD4). Under hösten 1997 genomfördes ett seminarium om utbildningsplaneringen vid universitet och högskolor. I seminariet deltog företrädare för universitet, högskolor, andra berörda myndigheter och organisationer. Seminariet kommer att redovisas i en rapport. Analyserna och diskussionerna har givit utskottet en bild av möjligheterna att utforma utbildningsutbudet med hänsyn till såväl arbetsmarknadens behov och studenternas önskemål som till resurserna vid universitet och högskolor.
3.1 Utbyggnaden av den högre utbildningen
Bakgrund Riksdagen fattade vid förra riksmötet, på förslag av regeringen, beslut om en utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen med permanenta platser motsvarande ytterligare 30 000 helårsstudenter under perioden 1997-1999 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Resurser för hälften av de nya platserna beräknades fr.o.m. höstterminen 1997, och återstoden skulle tillkomma höstterminen 1999. Merparten av utbyggnaden skulle ske vid de mindre och medelstora högskolorna samt vid Linköpings universitet (främst för utbildning i Norrköping). Cirka hälften av utbyggnaden skulle avse naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. I den senaste vårpropositionen anmälde regeringen sin avsikt att föreslå ytterligare 30 000 nya platser i grundläggande högskoleutbildning, fördelade på hälften höstterminen 1998 och hälften höstterminen 2000 (prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Den grundläggande högskoleutbildningen skulle därmed byggas ut med 60 000 nya permanenta platser åren 1997-2000.
Regeringens förslag I budgetpropositionen föreslår regeringen nu att en utbyggnad med 15 000 permanenta platser utöver vad som tidigare beslutats av riksdagen skall ske år 1998 och följas av ytterligare 15 000 platser år 2000. Av de platser som tillkommer år 1998 avser 10 280 platser vårterminen 1998 och återstoden höstterminen samma år. Mer än två tredjedelar av utbyggnaden år 1998 sker således tidigare än vad regeringen räknade med i vårpropositionen. Skälet till tidigareläggningen är enligt regeringen att antalet sökande hösten 1997 varit större än någonsin och att så många sökande inte kunnat beredas plats då. Utbyggnadens tyngdpunkt skall - liksom vid motsvarande utbyggnad år 1997 - ligga inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Regeringen har beräknat medlen för utbyggnaden med hänsyn till detta. I utbyggnadsförslaget ingår också att 1 000 nya platser skall tillkomma vid Södertörns högskola hösten 1998 liksom skedde hösten 1997. Detta angavs i budgetpropositionen år 1995 som en planeringsförutsättning, som riksdagen inte invände mot (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU11, rskr. 359). En utbyggnad vid Södertörns högskola med 1 000 platser hösten 1999 redovisades i en tabell i förra årets budgetproposition. Dessa tidigare planerade utökningar görs utöver de 15 000 platserna vart och ett av åren 1997-1999. Drygt en tredjedel av de nya platserna år 1998 skall enligt regeringens förslag fördelas till universiteten, inkl. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Chalmers tekniska högskola AB. Övriga platser fördelas så att samtliga mindre och medelstora högskolor - inkl. de blivande högskolorna i Malmö och på Gotland samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping - får tillskott av varierande storlek, samt att Lärarhögskolan i Stockholm, Idrottshögskolan i Stockholm och de konstnärliga högskolorna i Stockholm får en viss utökning. Fördelningen följer samma kriterier som gällde för år 1997 och 1999. Regeringen har beaktat flera faktorer, bl.a. studenternas efterfrågan på utbildning vid olika högskolor, näringslivets behov av ökad kompetens inom naturvetenskap och teknik, möjligheten för olika högskolor att ta emot studenter samt en generell prioritering av de mindre och medelstora högskolorna för att bidra till en utveckling av alla regioner i landet. Regeringen stryker särskilt under att olika planeringsunderlag visar att den sammanlagda kapaciteten långt överstiger de nu föreslagna nya platserna. De fyra största högskolorna - Högskolan i Karlstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro och Mitthögskolan - har särskilt beaktats vid fördelningen av nya platser år 1997 och 1999 och får ytterligare platser även år 1998, bl.a. för att göra det möjligt för dem att inom en snar framtid kunna uppfylla kriterierna för benämningen universitet. De nya platserna år 1998 fördelas enligt regeringens förslag på följande sätt: vt 1998ht 1998 Uppsala universitet 326 74 Lunds universitet 326 74 Göteborgs universitet 326 74 Stockholms universitet 326 74 Umeå universitet 653 147 Linköpings universitet/Norrköping571129 Karolinska institutet 82 18 Kungl. Tekniska högskolan 571 129 Luleå tekniska universitet 490 110 Högskolan i Borås 571 129 Högskolan Dalarna 408 92 Högskolan i Gävle/Sandviken 286 414 Högskolan i Halmstad 571 129 Högskolan i Kalmar 408 92 Högskolan i Karlskrona/Ronneby408 92 Högskolan i Karlstad 408 92 Högskolan Kristianstad 571 129 Högskolan i Skövde 571 129 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla82418 Högskolan i Växjö 408 92 Högskolan i Örebro 408 92 Högskoleutbildning på Gotland - 200 Idrottshögskolan i Stockholm - 10 Lärarhögskolan i Stockholm 122 28 Mitthögskolan -(700)(engångsplatser) Mälardalens högskola 245 755 Södertörns högskola - 1 400 Malmö - 300 Konstnärliga högskolor i Stockholm-40 Chalmers tekniska högskola AB367 83 Stiftelsen Högskolan i Jönköping40892 SLU 367 83
Summa 10 2805 720(inkl. Södertörn)
Motionerna Moderata samlingspartiet ställer sig i motion 1997/98:Ub811 frågande till regeringens fördelning. En fortsatt expansion av högskolesektorn måste enligt motionärerna ske med hänsyn till kravet på hög kvalitet. Universiteten och de större högskolorna bör byggas ut i en takt som motsvarar intresset för dem bland de sökande (yrk. 4). I motion 1997/98:Ub805 kritiserar Moderaterna regeringen för att den tagit rollen som fördelare av antalet platser i stället för att bidra till utvecklingen av tydliga kvalitetsinstrument som fördelar resurser (yrk. 12). Staten skall inte genom särskilda beslut bestämma hur många studieplatser som skall fördelas till respektive lärosäte, utan resurserna skall fördelas till högskolorna via dels helårsprestationer, dels kvalitetskriterier och dels studenternas val (yrk. 13). Samma synpunkter framförs i motion 1997/98:Ub811 yrkande 28. Folkpartiet liberalerna accepterar utbyggnadens omfattning men kritiserar bristen på långsiktighet och fördelningen på lärosäten. I motion 1997/98: Ub474 yrkande 1 föreslår de att riksdagen skall begära en ny platsfördelning där nytillkomna platser fördelas till universiteten och de högskolor som väntas söka universitetsstatus inom en nära framtid. Dessa lärosäten har enligt motionärerna bättre tillgång på kompetenta lärare än de mindre högskolorna. Inga nya platser skall tillkomma förrän höstterminen 1998 (yrk. 2). Utöver den utbyggnad regeringen föreslagit vill Folkpartiet bygga ut högskolan med 20 000 platser i sommarkurser. I sitt budgetalternativ beräknar motionärerna medel för detta. Miljöpartiet de gröna framför i motion 1997/98:Ub807 yrkande 28 också åsikten att universiteten bör få en större del av de nya platserna än vad regeringen föreslagit och att fördelningen av resterande platser mellan de små och medelstora högskolorna bör ses över. Miljöpartiets budgetalternativ innehåller inget förslag till omfördelning när det gäller grundläggande högskoleutbildning. Kristdemokraterna framför - liksom tidigare - sin uppfattning att utbyggnaden av högskolan inte bör gå lika snabbt som regeringen föreslagit. Enligt motion 1997/98:Ub489 yrkande 7 bör det tillkomma 7 500 nya högskoleplatser per år under perioden 1998-2000. Kristdemokraterna anser det positivt att en betydande del av högskoleexpansionen sker vid små och medelstora högskolor, eftersom dessa är viktiga för kunskapsspridningen och bidrar till den regionala utvecklingen genom att stimulera nytänkande och främja en sund kvalitetskonkurrens (yrk. 11). De anser att de fristående teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro bör tilldelas 165 nya års- studieplatser inom ramen för den utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen som regeringen föreslagit (yrk. 8). Kristdemokraternas bud-getalternativ innebär en minskning av resurserna för grundläggande högskoleutbildning med 318 miljoner kronor. Förslag om fler platser vid de tre fristående teologiska högskolorna förs också fram i motion 1997/98:Ub450 (fp, m, c, v, mp, kd) yrkandena 1 och 3. Yrkande 2 i denna motion handlar om 25 årsstudieplatser vid Teologiska högskolan i Stockholm för utbildning om sammanlagt 40 poäng i mänskliga rättigheter och demokrati. Motion 1997/98:Ub478 (s) tar upp Teologiska högskolan i Stockholm. I motionerna 1997/98:Ub448 (s) och 1997/98: Ub455 (kd, m, c, fp) pläderas för Örebro Missionsskola. Flera motioner tar upp behovet av satsningar på vissa högskolor eller regioner. Enligt motion 1997/98:A457 (mp) yrkande 4 bör satsningen på de regionala högskolorna förstärkas ännu mer för att bromsa och motverka den pågående och snabba koncentrationen av befolkningen till storstäderna. I motion 1997/98:N307 (fp) yrkande 4 sägs däremot att det behövs fler platser på högskolor och universitet i storstadsregionerna och att utbyggnaden bör lokaliseras så att tillgängligheten ökar främst för människor i de utsatta förorterna. Enligt motion 1997/98:Ub456 (mp) bör Stockholmsregionen tilldelas ytterligare 3 900 högskoleplatser år 1998 (yrk. 1) och ytterligare 4 100 högskoleplatser under kommande år (yrk. 2). Även motionerna 1997/98:Ub466 (s) yrkande 1, 1997/98:A456 (fp) yrkande 4 och 1997/98:A458 (m) yrkande 3 tar upp behovet av att förlägga fler högskoleplatser till Stockholmsregionen. Enligt motion 1997/98:Ub402 (m) bör nästa högskola som inrättas lokaliseras till nordvästra Skåne (yrk. 1). I motionen redovisas ett antal lokalt utarbetade förslag till inriktning för en sådan högskola (yrk. 2). Högskolan i Borås har enligt motionerna 1997/98:Ub431 (m) yrkande 1, 1997/98:Ub463 (c) och 1997/98:Ub479 (s) blivit missgynnad i regeringens förslag. Motionärerna pekar på det stora sökandetrycket till denna högskolas utbildning, dess goda kvalitet och det stora behovet i regionens näringsliv av utbildning. Vid fördelningen år 2000 av 15 000 ytterligare platser måste Högskolan i Borås tillgodoses, anser motionärerna. Mälardalens högskola bör enligt motion 1997/98:Ub485 (c) yrkande 1 prioriteras vid nästa tillfälle då medel fördelas för ytterligare utbildningsplatser och forskningsresurser. Motionerna 1997/98:Ub480 (s) och 1997/98:T215 (fp) yrkandena 6 och 8 pläderar för de västsvenska högskolorna. Två motioner - 1997/98:Ub420 (s) yrkande 1 och 1997/98:Ub481 (c, mp, kd) - innehåller förslag om att en del av utbyggnaden skall ske genom att nätverket NITUS tilldelas ett antal utbildningsplatser. NITUS (Nätverks-gruppen för IT- baserad utbildning genom lokala studiecentra) är en ideell förening som omfattar över 30 kommuner i hela Mellansverige. Lokala studiecentrum i kommunerna samarbetar med olika högskolor om distanskurser, men de får enligt motionärerna inte en rättvis andel av de statliga medlen för utbildningen. Därför bör nu NITUS på försök få ett antal ?egna? utbildningsplatser, anser motionärerna. I anslutning till förslag om fler högskoleplatser i Storstockholm framförs i motion 1997/98:A456 (fp) yrkande 5 förslag om ett nätverksuniversitet på Södertörn, med hjärtat på Novum vid Huddinge sjukhus.
Utskottets bedömning U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna det som regeringen förordar om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000 och avslå samtliga nu redovisade motionsyrkanden. Mot utbyggnadens omfattning har särskilt Kristdemokraterna rest invändningar. De tvivlar på att lärosätena kan klara en så snabb expansion med tillfredsställande kvalitet. Utskottet anser inte att det finns skäl att betvivla universitetens och högskolornas vilja och förmåga att ta ansvar för utbildningens kvalitet. Som framgått har lärosätena till regeringen redovisat att de gott och väl har kapacitet att ta emot även denna utbyggnad. Liksom regeringen anser utskottet att fördelningen av utbildningskapacitet måste bestämmas genom en avvägning mellan flera faktorer, av vilka studenternas efterfrågan är en, näringslivets behov i olika delar av landet en annan och olika lärosätens möjligheter att anordna utbildning ytterligare en. Preliminära uppgifter om antagningen till högskoleutbildning hösten 1997 tyder på att de nya platser som innevarande termin tillkommit vid främst mindre och medelstora högskolor har tagits i anspråk fullt ut. Med anledning av yrkande 13 i Moderaternas motion 1997/98:Ub805 vill utskottet påminna om följande. Med nuvarande system för resurstilldelning - som infördes efter förslag av den borgerliga regeringen år 1993 och som i sina huvuddrag fortfarande tillämpas - påverkas lärosätenas faktiskt disponibla anslag av antalet studenter och deras prestationer, men ett takbelopp är satt för varje lärosäte. Det framgår av propositionen att samtliga lärosäten enligt de senaste prognoserna kommer att utnyttja sina takbelopp för år 1997 fullt ut. En ordning där inget takbelopp finns skulle enligt utskottets bedömning inte vara förenlig med en god planering på lärosätena och ett effektivt utnyttjande av resurserna. Utskottet ser positivt på samverkan mellan kommuner och statliga högskolor för att öka tillgången på högskoleutbildning för personer som inte vill eller kan bosätta sig på en högskoleort. Att från högskolornas sida gå in i sådant samarbete ligger väl i linje med den ?tredje uppgiften? att samverka med det omgivande samhället. Däremot är utskottet inte berett att föreslå att nätverket NITUS tilldelas resurser för ett antal utbildningsplatser direkt av statsmakterna. Inte heller vill utskottet förorda en omfördelning av utbyggnaden så att de fristående teologiska högskolorna tilldelas utökade statsbidrag motsvarande fler utbildningsplatser. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta regeringens förslag till hur tillskottet av ytterligare 15 000 platser hösten 2000 skall fördelas inom landet och alltså inte nu göra något uttalande om det. Eftersom något förslag om att inrätta ytterligare högskolor - utöver dem i Malmö och på Gotland - inte finns, bör riksdagen enligt utskottets mening inte ta någon ställning till om en sådan skall placeras i nordvästra Skåne eller någon annanstans och inte heller till inriktningen av en sådan. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något tillkännagivande enligt förslaget i motion 1997/98:A456 yrkande 5 om nätverksuniversitet på Södertörn. Södertörns högskola har nu inrättats och börjat sin verksamhet, som till största delen är förlagd till området kring Huddinge sjukhus men också bedrivs på flera andra orter. Högskolan har tilldelats forskningsmedel från Östersjöstiftelsen och föreslås nu få fasta forskningsresurser för forskning på samma sätt som de övriga mindre och medelstora högskolorna. Under anslaget till Karolinska institutet har resurser beräknats för ett antal doktorander som skall handleda och undervisa vid Södertörns högskola. Det bör vara den nya högskolans styrelse som bedömer hur högskolans inre organisation skall vara beskaffad.
3.2 Läkarutbildning Regeringen förordar att antalet läkarexamina i Umeå på sikt skall öka med tio för att möta de särskilda problem med läkarförsörjningen som finns i norrlandslänen. Medel för detta har beräknats under anslaget B 9 Umeå universitet: Grundutbildning. I motionerna 1997/98:Ub430 (s) och 1997/98:Ub440 (m) sägs att läkarutbildningen i Göteborg bör utökas. Antalet läkarutbildningsplatser i Västsverige är enligt båda motionerna betydligt lägre än i övriga regioner, samtidigt som Göteborg har ett patientunderlag som ger goda förutsättningar att bygga ut läkarutbildningen. Enligt motion 1997/98:Ub440 bör utökningen innebära en återgång från för närvarande 103 nybörjare till 170 nybörjare per år. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. Förslag om utökning av läkarutbildningen i Göteborg behandlades även vid förra riksmötet och avslogs då av riksdagen (bet. 1996/97:UbU1, rskr. 100). Liksom då vill utskottet påpeka att fördelningen av utbildningsplatser inte kan göras med utgångspunkt enbart i befolkningsunderlaget i olika regioner - något som bl.a. bekräftas av att det nu visat sig nödvändigt att åter öka läkarutbildningen i Umeå.
3.3 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar Regeringens förslag när det gäller tekniska och naturvetenskapliga utbildningar är följande. * Verksamheten vid det nationella resurscentrumet i fysik vid Lunds universitet och det nationella resurscentrumet i kemi vid Stockholms universitet skall permanentas och förstärkas. * I samband med att huvudmannaskapet för den civila trafikflygarutbildningen flyttas till Lunds universitet överförs för ändamålet 17 400 000 kr från utgiftsområde 6 Totalförsvar till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. *Ytterligare antagning skall göras till de s.k. NT-utbildningarna våren och hösten 1998, men endast till treåriga utbildningar plus eventuellt basår. När det gäller de nationella resurscentrumen för fysik resp. kemi har inga motioner väckts. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag när det gäller dessa centrum. Utskottet tar i det följande först upp regeringens och vissa motionärers förslag när det gäller den civila trafikflygarutbildningen, därefter förslag när det gäller NT-utbildningen och slutligen motionsförslag om civilingenjörsutbildning.
Civil trafikflygarutbildning Enligt motionerna 1997/98:Ub433 (fp, m) och 1997/98:Ub451 (s) är de resurser som regeringen vill tillföra Lunds universitet med anledning av överförandet dit av Trafikflygarhögskolan inte tillräckliga. Beräkningar av Överbefälhavaren, utifrån en utbildningsvolym på 60 studenter per år, visar på behov av ett mer än dubbelt så högt belopp. Motionärerna pekar också på risken för att den civila luftfarten kommer att rekrytera piloter som saknar önskvärd utbildning, vilket innebär en fara för flygsäkerheten. I motion 1997/98:Ub486 (s) beskrivs möjligheterna att anordna utbildning av piloter för tung luftfart i Västerås, i samverkan mellan kommunens Flygteknikcentrum, Mälardalens högskola och Bromma Flygskola AB. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna. När det gäller Trafikflygarhögskolan konstaterar utskottet att det är fråga om att föra över denna från Försvarsmakten till Lunds universitet. Överförandet kommer enligt regeringens bedömning, som utskottet delar, att ge verksamheten helt nya förutsättningar att utvecklas vad avser utbildningens inriktning och innehåll. Utskottet delar också regeringens uppfattning att verksamheten bör dimensioneras utifrån de ekonomiska ramar som givits. Lunds universitet bör alltså tillföras samma belopp som överförs från utgiftsområde 6 Försvar till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. När det gäller flygsäkerheten vill utskottet understryka att Luftfartsverket ansvarar för att kraven på flygsäkerhet aldrig frångås. - Vad som sägs i motion 1997/98:Ub486 motiverar enligt utskottets mening inte något uttalande av riksdagen.
NT-utbildning Enligt tidigare planer skulle antagning till teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning med särskilt förmånligt studiestöd (s.k. NT-utbildning) ske vid tre tillfällen, höstterminerna 1995, 1996 och 1997 (prop. 1994/95: 139, bet. UbU15, rskr. 353). Sammanlagt har medel satts undan för att kunna ge sådan utbildning åt 9 000 studenter. Hela antalet tillgängliga platser har inte tagits i anspråk vid de redan genomförda antagningarna. Regeringen föreslår därför att studenter skall kunna antas till sådan utbildning även våren och hösten 1998. Eftersom medlen är beräknade för att kunna utnyttjas t.o.m. budgetåret 2002 anser dock regeringen att antagning under 1998 bara skall kunna avse en högst treårig högskoleutbildning, eventuellt föregången av ett basår. NT-utbildningen med särskilt vuxenstudiestöd utgör ett särskilt uppdrag för de berörda lärosätena, som får ersättning för genomförd utbildning vid sidan av takbeloppet. Medlen kan alltså inte av lärosätet användas för annan verksamhet. Moderata samlingspartiet framför i motion 1997/98:Ub811 yrkande 2 sin uppfattning att de särskilda NT-platserna bör avvecklas. Moderaterna anser att medlen för NT-platserna bör få disponeras direkt av högskolorna. Vänsterpartiet stöder däremot fortsatt verksamhet med NT-platser, men anser (motion 1997/98:Ub483) att antagningen till sådana under 1998 även skall kunna avse lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans årskurser 4-9 och gymnasieskolan. Motionärerna påpekar att det råder brist på lärare med sådan utbildning och att högskolorna har svårt att rekrytera till utbildningen. De anser det därför oklokt att sluta med antagningen på NT-platser till dessa utbildningar. - I motion 1997/98:Ub438 (s) framförs förslag om att antagning på NT-platser skall kunna ske även år 1999, om inte samtliga platser har utnyttjats i och med antagningarna år 1998. Folkpartiet och Kristdemokraterna avvisar i motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 9 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 6 att särskilt vuxenstudiesstöd kan lämnas till studenter i NT-utbildning. Yrkandena behandlas i utskottets betänkande om utgiftsområde 15 Studiestöd (1997/98:UbU2). U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub811 yrkande 2. NT-platserna med särskilt vuxenstudiestöd har utan tvivel bidragit påtagligt till att rekrytera studenter som annars inte skulle ha kommit till utbildningen. Det finns för närvarande inte garanti för att medel kommer att vara tillgängliga för ett särskilt förmånligt studiestöd för denna utbildning efter år 2002. Utskottet kan därför inte tillstyrka motion 1997/98:Ub438. Rekryteringen till lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolan och gymnasieskolan är viktig. Antagning till NT-utbildning med särskilt vuxenstudiestöd har hittills kunnat avse bl.a. grundskollärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen med inriktning på årskurserna 4-9. Gymnasielärarutbildning har däremot inte omfattats av det särskilda vuxenstudiestödet vid NT-utbildning. Det bör enligt utskottets mening vara möjligt för högskolorna att liksom hittills anta studenter på NT-platser till grundskollärarutbildning, även om de inte kan garanteras det särskilt förmånliga studie- stödet under hela utbildningen utan endast t.o.m. år 2002. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Ub483 som sin mening ge regeringen till känna.
Civilingenjörsutbildning Regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att som en planeringsförutsättning för berörda lärosäten ange examensmål även för perioden 2003-2005 när det gäller alla de examina för vilka examensmål sätts upp. För civilingenjörsexamina räknar regeringen med att examensmålen höjs med 1 200 jämfört med perioden 2000-2002. Tre motioner - 1997/98:Ub410 (m), 1997/98:Ub439 (s) och 1997/98:Ub461 (fp) - innehåller förslag om att civilingenjörsutbildning skall anordnas vid Mitthögskolan. Motionärerna påpekar att Mitthögskolan redan i dag, genom avtal med Kungl. Tekniska högskolan, anordnar de två första åren av civilingenjörsutbildning inom två områden och att Mitthögskolans attraktionskraft skulle öka påtagligt om fullständig civilingenjörsutbildning anordnades där. I motion 1997/98:Ub485 (c) yrkande 2 framförs motsvarande förslag när det gäller Mälardalens högskola. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna. Liksom förra året, då motsvarande yrkanden behandlades, påminner utskottet om att ansvaret för att avgöra vilka examina en statlig högskola får utfärda numera är lagt på Högskoleverket (bet. 1996/97:UbU1). Den beslutade och den nu föreslagna utbyggnaden av Mitthögskolan och Mälardalens högskola är omfattande och skulle innebära möjlighet att anordna civilingenjörsutbildning, under förutsättning att dessa högskolor ansöker om och beviljas examensrätt för civilingenjörsexamen. Enligt vad utskottet inhämtat har Högskoleverket ännu inte fått någon sådan ansökan från någondera högskolan.
3.4 Lärarutbildning På lärarutbildningsområdet gäller från och med innevarande budgetår examensmål endast för grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4-9 och för gymnasielärarexamen. Dessa mål avser dels perioden 1997-1999, dels perioden 2000-2002. Regeringen föreslår i propositionen att examensmålen för grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4-9 tillfälligt skall höjas under perioden 2000-2002, för att därefter åter sänkas. För perioden 2000-2002 föreslår regeringen att examensmålen höjs med 1 140 examina jämfört med vad som tidigare beslutats. För perioden 2003-2005 föreslås därefter som en planeringsförutsättning att antalet examina skall minskas med 2 040. För gymnasielärarexamen föreslår regeringen att examensmålet för perioden 2000-2002 höjs med 485, jämfört med vad som tidigare beslutats. Som planeringsförutsättning för nästföljande period, 2003-2005, räknar regeringen med att examensmålet höjs med ytterligare 345. I enlighet med vad som i förra budgetpropositionen angavs som planeringsförutsättning föreslår regeringen att det år 1998 skall avsättas sammanlagt 16 miljoner kronor för forskningsanknytning av lärarutbildningarna. Medlen är beräknade under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Likaså i enlighet med vad som i förra budgetpropositionen angavs som planeringsförutsättning föreslår regeringen att det år 1998 skall avsättas 10 miljoner kronor för kompetensutveckling av lärarutbildare, också det under anslaget B 45. Innevarande budgetår finns 15 miljoner kronor anvisade för detta ändamål. Folkpartiet tar i motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 17 och 1997/98: Ub250 yrkande 15 upp behovet av lärare, som kommer att öka efter sekelskiftet. Motionärerna anser att problemet inte ligger bara i antalet platser utan även i hur man skall få fram fler sökande, både män och kvinnor. Regeringen måste, anser de, snarast återkomma med konkreta förslag till åtgärder. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat om lärarutbildningar och avslå motionsyrkandena. Det planeringssystem som numera gäller för den grundläggande högskoleutbildningen innebär att universiteten och högskolorna själva bestämmer om sitt utbildningsutbud och dimensioneringen av olika utbildningar. Systemet bygger på förtroende för deras vilja och förmåga att anpassa sin verksamhet så att behoven i det omgivande samhället kan tillgodoses. Vid ett seminarium som utskottet anordnade tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond den 4 november detta år gav företrädare för ett flertal lärosäten uttryck för en sådan vilja och beskrev hur de på olika sätt försöker förverkliga ambitionen. Seminariet kommer att dokumenteras i serien Utredningar från riksdagen (URD-serien). Genom att redan nu få examensmål för lärarexamina angivna för den andra treårsperioden av 2000-talet får universitet och högskolor underlag för att - var för sig eller i samverkan - planera utökning av sina lärarutbildningar. Regeringen framhåller (prop. s. 74) att det krävs aktiva insatser från högskolornas sida för att rekrytera studenter till lärarutbildningarna. Bl.a. pekar regeringen på möjligheten att rekrytera studenter med ämneskunskaper till en praktisk- pedagogisk utbildning som leder till en lärarexamen. Utskottet utgår från att universitet och högskolor tar ansvar för att på olika sätt söka rekrytera studenter till lärarutbildningarna. När det gäller insatser från regeringens sida vill utskottet också hänvisa till det s.k. NOT-projektet som på uppdrag av regeringen bedrivs gemensamt av Skolverket och Högskoleverket. Verken har i uppdrag att öka ungdomars, och då inte minst flickors, intresse och förutsättningar för studier i naturvetenskap och teknik - de ämnesområden där det finns särskilt stort behov av att öka rekryteringen till lärarutbildning. NOT-projektet kommer att slutrapporteras under år 1998. Den lärarutbildningskommitté som på initiativ från riksdagen tillkallades under våren 1997 har i uppdrag bl.a. att analysera behovet av lärare på alla nivåer och lämna förslag på åtgärder. Särskild uppmärksamhet skall enligt direktiven till kommittén ägnas gymnasieskolans program med yrkesämnen (dir. 1997:54). Det finns mot denna bakgrund inte anledning för riksdagen att göra de tillkännagivanden som föreslås i motionsyrkandena. Ett flertal motioner tar upp frågor om reformering av lärarutbildningen. I motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 16 sägs att det måste göras insatser för att förbättra rekryteringen. Motionärerna vill att lärarutbildningen skall ha flera ingångar, så att den kan bli intressant också för studenter som har börjat på andra utbildningsvägar eller läst fristående kurser. Det bör vara en uppgift för Lärarutbildningskommittén att definiera en kärna av kunskaper som är gemensam för flertalet lärare och som kan läsas i såväl en ämnesintegrerad lärarutbildning som i en fristående. Alla lärare behöver en bättre teknisk allmänbildning och insikt och god kunskap om informationsteknikens olika användningsområden. Arbetsformerna i all lärarutbildning måste vara en förebild för den undervisningsmiljö som de blivande lärarna förväntas bidra till. Det är enligt motionärerna en självklarhet att blivande lärare i sin utbildning skall använda moderna läromedel, inklusive de kunskapskällor som erbjuds via Internet. Internationellt utbyte skall främjas i all lärarutbildning, heter det i motionen. - Mot bakgrund av vad som framkommit i utvärderingarna av lärarutbildningen behövs det en pedagogisk förnyelse av denna, anförs det i motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 5. Det bör också ingå i Lärarutbildningskommitténs uppdrag att behandla lärares karriärmöjligheter, sägs det i samma motion yrkande 7. - I motion 1997/98:Ub226 (v) yrkande 1 föreslås att Lärarutbildningskommittén skall ges tilläggsdirektiv om utbild- ningen av yrkeslärare. Motionärerna påtalar svårigheterna att med dagens utbildningsmodell fungera som yrkeslärare inom flera teknikområden där utvecklingen går så snabbt som den gör i dag. De bedömer det som troligt att det kommer att bli allt vanligare att kommunerna löser problemet genom att köpa in konsulttjänster från företag som har specialister inom det aktuella området, och låta konsulterna stå för spetsteknologin medan yrkeslärarna får sköta de delar av kursinnehållet som inte har föråldrats. Det finns nackdelar med ett sådant tillvägagångssätt, som måste lösas, anser motionärerna. Ett annat problem är att lärarutbildningen för kärnämnena är dåligt anpassad till behoven i undervisningen inom de yrkesinriktade programmen. - Gymnasielärarutbildningen diskuteras också i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 17, där motionärerna säger att gymnasielärarutbildningen bör utvecklas för att täcka behoven i den reformerade gymnasieskolan och stimulera till arbete i lärarlag. En för hela gymnasieskolan gemensam pedagogisk kultur måste skapas, anser motionärerna. - Tilläggsdirektiv till Lärarutbildningskommittén föreslås även i motion 1997/98:Ub245 (v) yrkande 4. Ca 20 % av barnen och ungdomarna i skolan har missbrukande föräldrar, och det är viktigt att förståelsen för problemets omfattning och dessa elevers svåra situation ökar inom lärarkåren, anser motionärerna. - Kunskapen om det brottsförebyggande arbetet behöver öka i lärarkåren, sägs det i motion 1997/98: Ub473 (s). Motionären vill att detta skall uppmärksammas i lärarutbildningen. U t s k ot t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Det som motionärerna för fram ligger på flertalet punkter väl i linje med de direktiv som gäller för Lärarutbildningskommittén. Med anledning av det som sägs i motion 1997/98:Ub208 vill utskottet peka på att kommittén enligt direktiven skall överväga insatser för att rekrytera fler lärarstuderande med yrkeserfarenheter från andra områden än skolan. Behovet av lärarkompetens för gymnasieskolans olika program skall analyseras, och därvid skall särskild uppmärksamhet ägnas gymnasieskolans program med yrkesämnen. Utskottet utgår från att de problem som tas upp i motionerna 1997/98:Ub215 och 1997/98:Ub226 därmed kommer att beaktas. Det behov av pedagogisk utveckling av lärarutbildningen som påtalas i motion 1997/98:Ub457 yrkande 7 berörs också i direktiven där det sägs att utredningen skall ge förslag till hur de faktorer som ligger bakom kritiken mot lärarutbildningen för att vara alltför kravlös skall kunna undanröjas. Utskottet vill dock understryka att ansvaret för att högskoleutbildning bedrivs med tillfredsställande pedagogisk kvalitet alltid i grunden måste vila på lärosätena själva. Vad gäller barn till missbrukande föräldrar samt brottsförebyggande arbete vill utskottet hänvisa till vad som sägs i direktiven om att ett viktigt inslag i lärarens yrke är förståelsen för lärandets villkor, att det för detta krävs medvetenhet om elevernas olika förutsättningar och behov och att lärarna måste ha kunskap om hur elever reagerar som mobbas eller utsätts för annan kränkande behandling. Frågan om lärarnas karriärmöjligheter ingår inte i uppdraget till Lärarutbildningskommittén. Utskottet anser att detta är en fråga för lärarnas arbetsgivare, som rimligen har ett intresse av att lärarkårens medlemmar trivs och utvecklas i sin yrkesutövning. Om det i kommunerna erbjuds läraranställningar med mer kvalificerade uppgifter kan självfallet de medel för lärares kompetensutveckling som regeringen föreslår skall anvisas under anslaget B 45 (jfr ovan) användas för att bygga upp kompetensen hos lärare som vill avancera till sådana anställningar. Riksdagen har enligt utskottets mening inte anledning att ta initiativ på den punkten. Motion 1997/98:Ub487 (c, m, fp, v, mp, kd) tar upp det som regeringen redovisar i propositionen om sin bedömning när det gäller lärarutbildning med Waldorfinriktning. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm och Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan utarbeta en utbildningsplan för en grundskollärarutbildning vars examen uppfyller villkoren för anställning både i den svenska grundskolan och i fristående skolor med Waldorfinriktning. Utbildningsplanen skall innehålla moment både från den gängse grundskollärarutbildningen och från lärarutbildningen med alternativ pedagogik vid Rudolf Steinerhögskolan. Motionärerna finner denna uppläggning intressant. Det rimliga bör därför vara, anser motionärerna, att Rudolf Steinerhögskolan, efter en viss kvalitetsprövning, står för examinationen i den Waldorfpedagogiska delen av utbildningen. Samtidigt bör dock Lärarhögskolan stå för utbildningsbeviset, heter det i motionen (yrk. 1). Enligt motionärerna bör vidare regeringen ge Högskoleverket tilläggsdirektiv att finna en lösning för alla lärarkategorier som finns i en Waldorfskola, alltså även gymnasielärare och olika typer av ämneslärare (yrk. 2). Det är också naturligt att andra lärarhögskolor än Lärarhögskolan i Stockholm kan delta i det aktuella utbildningssamarbetet (yrk. 3). U t s k o t t e t vill i denna fråga anföra följande. Regeringen säger i propositionen (s. 73) att ansvaret för genomförandet av momenten om alternativ pedagogik skall tillkomma Rudolf Steinerhögskolan. Utskottet anser, liksom motionärerna, att det rimliga är att pröva en ordning där Rudolf Steinerhögskolan, som uppenbarligen är den som har kompetensen när det gäller den Waldorfpedagogiska delen av utbildningen, står för examinationen i den delen. Det innebär att Rudolf Steinerhögskolan svarar för prov och betygsättning i dessa moment. Examensrätten skall dock enligt utskottet läggas på Lärarhögskolan i Stockholm, som därmed har ansvaret för att samtliga fordringar som ställs för examen är uppfyllda innan utbildningsbevis utfärdas. Det är också viktigt att skyndsamt finna en lösning för alla lärarkategorier som finns i en Waldorfskola, alltså även gymnasielärare och olika typer av ämneslärare. Likaså delar utskottet uppfattningen att det är naturligt att även andra lärarhögskolor än Lärarhögskolan i Stockholm skall komma i fråga för lärarutbildning med Waldorfinriktning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub487 yrkande 1 och med bifall till samma motion yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna. Motion 1997/98:Ub226 (v) yrkande 2 innehåller förslag om modifierad distansutbildning med praktisk-pedagogiskt innehåll, avsedd för teknikspecialister från näringslivet som verkar i skolan som ?obehöriga lärare?. Enligt motionärerna skulle kurserna också kunna användas för att förnya pedagogiska, metodiska och didaktiska kunskaper hos lärare med en äldre lärarutbildning. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Det finns inga cen-trala bestämmelser som hindrar att motionärernas idé - som utskottet finner intressant - förverkligas om ett lärosäte kommer överens om det med t.ex. en gymnasieskola. Det är däremot inte något som riksdagen bör ta ställning till. Forskningen inom lärarutbildningen bör fokuseras på didaktik, sägs det i motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 2. Syftet är att utveckla de blivande lärarnas reflektion över kunskap och lärande. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Det är enligt utskottets mening en självklarhet att forskningen inom lärarutbildningen i stor utsträckning inriktas på didaktiska frågor. Högskoleverket fördelar de medel som anvisats för forskningsanknytning av lärarutbildningarna. De medel som hittills har fördelats avser forskning vid Umeå universitet i dels matematikdidaktik, dels kemididaktik. Motion 1997/98:Ub457 (fp) tar också upp samarbetet mellan skolväsendet och forskningsvärlden. Forskare bör ges möjlighet att gå in i skolarbetet och lärare möjlighet att lämna skolan för forskning, anser motionärerna som också hävdar att forskarutbildade lektorer inom alla skolformer skulle stimulera till en utveckling av läraryrket (yrk. 3). Ett samarbete med näringslivet är enligt motionärerna en nödvändighet för att skolan skall kunna utbilda för ett framtida samhälle. Därför bör högskolornas samarbete vid regionala utvecklingscentrum även inbegripa det regionala näringslivet (yrk. 4). U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Den satsning på forskning inom lärarutbildningen som inletts efter förslag i den förra budgetpropositionen och som nu utökas kommer rimligen att leda till utökade kontakter mellan skolan och forskningsvärlden. Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om det angelägna i att fler forskarutbildade verkar som lärare i skolan. Saken behandlades utförligt senast våren 1997 i betänkandena 1996/97:UbU8 (s. 25) och 1996/97:UbU13 (s. 31 f.). I skollagen (1985:1100) åläggs varje kommun och landsting att sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning (2 kap. 3 §). Det är med besvikelse som utskottet konstaterar att antalet lektorer i gymnasieskolan, trots statsmakternas tydliga markeringar, minskat från år till år. Ett hinder för att anställa fler lektorer i skolan är troligen att tillgången på forskarutbildade med pedagogisk utbildning och intresse för att bli lärare är alltför liten. Utskottet återkommer längre fram i detta betänkande till frågan om hur antalet forskarutbildade skall kunna ökas (avsnitt 6). Även när det gäller regionala utvecklingscentrum för lärarutbildningen delar utskottet motionärernas uppfattning att det är värdefullt att även näringslivet i respektive region dras in i samarbetet. Detta bör dock inte vara något som regleras av statsmakterna. Formerna för dessa centrum bör - som regeringen framhöll i den förra budgetpropositionen - kunna variera och anpassas efter de skilda förutsättningar som finns inom olika regioner.
3.5 Konstnärlig utbildning Regeringen föreslår - som framgått i avsnitt 3.1 ovan - att det inom ramen för utbyggnaden av den grundläggande utbildningen hösten 1998 avsätts 40 helårsplatser för de konstnärliga högskolorna. Dessa fördelas enligt följande: Danshögskolan 2, Dramatiska institutet 5, Konstfack 14, Kungl. Konsthögskolan 3, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 14, Operahögskolan i Stockholm 1 och Teaterhögskolan i Stockholm 1. Vidare föreslår regeringen att 4 miljoner kronor avsätts för fortsatta satsningar på de samarbetsprojekt som startats mellan de konstnärliga och tekniska utbildningarna och näringslivet. Högskolorna i Borås och Växjö, Mälardalens högskola och den blivande Malmö högskola föreslås få tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet design. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag. I motion 1997/98:Ub412 (v) pläderar motionären för att det behövs ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv i de konstnärliga högskoleutbildningarna. U t s k o t t e t anser inte att det finns anledning till ett uttalande av riksdagen om detta. Motionen avstyrks. Inriktningen av arkitektutbildningen tas upp i motion 1997/98:Ub413 (s). Enligt motionären bör denna utbildning ses över och mer än hittills inriktas på att bygga om gammal bebyggelse, men även på att bygga nytt. Motionären hänvisar till Danmark, där arkitektutbildningen är längre än i Sverige och förlagd till konstnärliga högskolor. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen. Inom ramen för den examensbeskrivning som regeringen givit i bilaga till högskoleförordningen (1993:100) bör det vara respektive universitets eller högskolas ansvar att närmare bestämma om utbildningens inriktning. Regeringen har nyligen givit Högskoleverket i uppdrag att följa upp och utvärdera den svenska arkitekt- utbildningen mot bakgrund bl.a. av att lågkonjunkturen har bidragit till nya arbetsuppgifter och en delvis förändrad yrkesroll för arkitektarbetet. Den framtida arbetsinsatsen kommer främst att vara inriktad på att förvalta och förnya befintlig bebyggelse samt att anpassa befintlig bebyggelse till en hållbar samhällsutveckling, säger regeringen i uppdraget till Högskoleverket. Motion 1997/98:Ub464 (c) tar upp behovet av en designutbildning på högskolenivå i Nybro. Utskottet återkommer till yrkandet i avsnitt 6.
3.6 Malmö högskola Riksdagen beslutade vid förra riksmötet att en ny högskola skall inrättas i Malmö (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Därefter har en organisationskommitté arbetat med att förbereda den nya högskolan. Regeringen räknar nu med att den skall inrättas som självständig högskola den 1 juli 1998. Medel för 1 500 helårsstudenter fr.o.m. höstterminen 1997 finns innevarande år anvisade under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Regeringen föreslår nu följande. Den blivande Malmö högskola skall hösten 1998 tillföras resurser motsvarande ytterligare 300 helårsstudenter. Därutöver skall den lärarutbildning och den tekniska utbildning samt övrig verksamhet som Lunds universitet bedriver vid enheterna Lärarhögskolan i Malmö samt vid Lunds Tekniska Högskola i Malmö (LTH- Malmö) föras över till Malmö högskola i samband med att denna blir en självständig statlig högskola. Resurser motsvarande 3 800 helårsstudenter inom utbildningsområdena teknik och naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, teologi samt undervisning förs per den 1 juli 1998 från anslaget B 3 Lunds universitet: Grundutbildning till anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagsposten 11 Malmö högskola. För forskning tillförs vidare den blivande Malmö högskola under anslaget B 46 drygt 21 miljoner kronor, varav 10,2 miljoner kronor permanent. Moderata samlingspartiet ställer sig i motion 1997/98:Ub811 yrkande 3 kritiskt till regeringens förslag att överföra viss utbildning från Lunds universitet till den nya högskolan i Malmö. I avvaktan på ett bättre underlag om hur den tänkta utbildningen i Malmö skall förändras föreslår motionärerna att Malmö högskola inte tillåts expandera utöver den nivå som aviserats för år 1997 utan prövas enligt samma principer som övriga universitet och högskolor vad gäller fler platser och nya inriktningar. I Moderaternas budgetförslag återförs drygt 63 miljoner kronor från anslaget B 45 till anslaget B 3 Lunds universitet: Grundutbildning. I motionerna 1997/98:Ub404 och 1997/98:Ub407 (båda m) hävdar motionären att befintlig högskoleutbildning i Malmö skall tillhöra Malmö högskola och befintlig utbildning i Lund tillhöra Lunds universitet. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om högskoleverksamheten i Malmö och avslår motionsyrkandena. Från Utbildningsdepartementet har utskottet inhämtat att förslaget i propositionen om överföring av viss utbildning från Lunds universitet till Malmö högskola är grundat på en överenskommelse i enighet mellan organisationskommittén och Lunds universitet. Det framgår av propositionen att organisationskommittén kommit fram till att de konstnärliga utbildningarna vid Lunds universitet (som bedrivs i Malmö) även i fortsättningen skall tillhöra Lunds universitet, och att regeringen när det gäller tandläkarutbildningen vill avvakta en analys av vilken organisatorisk tillhörighet som bäst gagnar såväl Malmö högskolas planerade utbildningar som den odontologiska utbildningen och forskningen. Mot den bakgrunden bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu ta ställning för överförande av ytterligare verksamhet från Lunds universitet till Malmö högskola. Utskottet återkommer i avsnitt 6 till förslag från Moderaterna och Folkpartiet om medelsanvisningen.
3.7 Högskola på Gotland Högskoleverksamhet på Gotland har bedrivits under en lång följd av år, hittills i form av att länsstyrelsen disponerat ett anslag med vilket den beställt utbildning från olika statliga lärosäten. Riksdagen godkände vid förra riksmötet att en självständig högskola skall inrättas på Gotland (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Någon tidpunkt för inrättandet fastställdes inte då. Regeringen gör nu i propositionen den bedömningen att en självständig högskola skall kunna inrättas senast den 1 juli 1998. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga under våren 1998. Regeringen föreslår att en ny högskola på Gotland skall tillföras resurser för ytterligare 200 helårsstudenter hösten 1998. Tillsammans med förra årets beslut innebär det ett sammanlagt tillskott av resurser för 900 helårsstudenter under perioden 1997-1999. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om högskoleverksamheten på Gotland. Utskottet återkommer i avsnitt 6 till förslag från Folkpartiet om medelsanvisningen.
3.8 Satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor
Regeringens förslag I enlighet med vad som aviserades i vårpropositionen föreslår regeringen att universitet och högskolor tillförs sammanlagt 236 miljoner kronor för högskolelärares kompetensutveckling samt för förstärkning av studiefinansieringen i forskarutbildningen. Enligt vad som framgår på s. 90 i propositionen avser 100 miljoner kronor studiefinansiering i forskarutbildningen och har fördelats till universiteten samt Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Återstoden avser kompetensutveckling av högskolelärare och har fördelats på samtliga universitet och statliga högskolor med undantag för vissa konstnärliga högskolor i Stockholm, samt på Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Uppsala, Lunds och Göteborgs universitet samt Karolinska institutet föreslås få tillskott av medel för ökade hyreskostnader med anledning av upprustning eller nybyggnad av vissa lokaler. För forskning inom vissa angivna områden föreslås tillskott av resurser enligt följande. Lunds universitet för forskning vid Skissernas museum kring offentlig konst och monumentalkonst, Göteborgs universitet för tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning i framför allt humaniora och samhällsvetenskap samt för forskning inom området oorganisk kemi, Stockholms universitet för forskning (professur) i svenska för döva samt forskning kring och vård av Tage Erlanders arkiv och, som en engångssatsning, för verksamheten vid Centrum för invandringsforskning, Linköpings universitet för ett nytt tema Etnicitet samt för uppbyggnad av tvärvetenskaplig forskning för att stärka utbildningen vid de fyra nya centrumbildningarna i Norrköping, Kungl. Tekniska högskolan för viss forskning inom infrastrukturens ekonomi och Luleå tekniska universitet för fortsatt uppbyggnad av forskning och forskarutbildning inom den nyinrättade filosofiska fakulteten. Till Uppsala universitet överförs medel för Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS), som för närvarande finansieras under anslaget till Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Uppsala universitet tillförs också medel för Torgny Segerstedts gästprofessur: universitet, kunskap och lärande. Denna professur har inrättats och hittills finansierats av Rådet för forskning om universitet och högskolor, som enligt tidigare beslut upphör med utgången av år 1997 (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353). Regeringens förslag innebär att universiteten budgetåret 1998 tillförs ytterligare ca 293 miljoner kronor under anslagen till forskning och forskarutbildning, de mindre och medelstora högskolorna ca 143 miljoner kronor för forskning under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor samt Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping ca 13 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning under anslaget B 44 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. I propositionen meddelas också att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna även kommer att förstärkas med fleråriga satsningar från några av forskningsstiftelserna, omfattande 147 miljoner kronor år 1998. I detta belopp ingår också satsningar vid KTH och Luleå tekniska universitet. Riksdagen har nyligen godkänt principer för uppställande av rekryteringsmål avseende könsfördelningen bland professorer (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). I budgetpropositionen redovisas vilka rekryterings-mål som regeringen preliminärt avser att sätta upp för de olika universiteten samt Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen Högskolan i Jönköping samt SLU. Rekryteringsmålen skall avse perioden 1997-1999. Lärosätena kommer att få tillfälle att yttra sig över de preliminära målen innan regeringen lägger fast dem i regleringsbrevet för budgetåret 1998.
Motionerna Moderata samlingspartiet säger i motion 1997/98:Ub805 yrkande 11 att ett litet land som Sverige inte kan splittra sina forskningsresurser. Den forskning som i samverkan med lokalt näringsliv bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna är viktig och skall utvecklas, men grundläggande och nydanande forskningsinsatser kräver större resurser än vad som där kan erbjudas med undantag för mycket väl definierade forskningsfält. En ökad satsning på forskarutbildning vid universiteten i förening med en successiv utbyggnad av de små och medelstora högskolorna är därför enligt motionärerna en bra väg att gå. I motion 1997/98:Ub811 ifrågasätter Moderaterna den fördelning som regeringen föreslår när det gäller resurser för forskning (yrk. 5). De framhåller att studenters och forskares rörlighet måste främjas, och att det är felaktigt att inrätta forskarutbildning vid de mindre högskolorna i syfte att de skall producera sina egna lärare. Resurser till forskarutbildning skall koncentreras (yrk. 7). Moderaterna har i sitt budgetalternativ andra förslag än regeringen rörande anslag till forskning och forskarutbildning (avsnitt 6 samt bilaga 2). Miljöpartiet ställer sig i motion 1997/98:Ub807 yrkande 43 kritiskt till regeringens förslag. Motionärerna efterlyser ett bättre underlag för fördelningen av forskningsresurser med hänsyn till framtida behov. De ifrågasätter om spridning av forskningsresurser är en fördel i sig. Kanske är det, säger motionärerna, bättre att man koncentrerar sig på att först finna ett - ur rikssynpunkt såväl som ur regional synpunkt - lämpligt forskningsområde för en viss högskola och sedan satsa ordentligt på att bygga upp en resursstark forskningsenhet vid denna högskola. Miljöpartiets budgetförslag beträffande anslagen till universitet och högskolor överensstämmer med regeringens. - I syfte att råda bot på en bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning (tillämpad forskning) för Miljöpartiet i motionerna 1997/98: Ub467 och 1997/98:Ub807 yrkandena 45 och 46 på nytt fram förslag om s.k. grundforskningsavdrag. Förslaget innebär att medel överförs från tillämpad forskning till grundforskning genom att alla medel för tillämpad forskning (till att börja med endast hos finansiärer inom den offentliga sektorn samt andra fonder och stiftelser) får vidkännas ett avdrag på förslagsvis 5 %, som slussas över till grundforskningen inom universitet och högskolor. Motionärerna räknar med att det finns ca 20 miljarder kronor för tillämpad forskning som på detta sätt skulle kunna bidra med 1 miljard kronor till grundforskningen. De har förslag om hur dessa medel skulle fördelas mellan anslagen till forskning och forskarutbildning vid universiteten (utom SLU) samt anslagen till forskningsråden under Utbildningsdepartementet. Enligt motion 1997/98:Ub467 bör en utredning tillsättas för att utarbeta förslag till lämpliga former för införande av ett grundforskningsavdrag. I motion 1997/98: Ub807 begärs en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga administrativa former för hanteringen av ett grundforskningsavdrag (yrk. 47). Medel från grundforskningsavdraget skall enligt motionerna 1997/98:Ub468 (mp) och 1997/98:Ub807 yrkande 44 användas även för att inrätta en utvecklingsfond för små och medelstora högskolor. En sådan fond vore enligt motionärerna ett bättre sätt att stödja forskningen vid dessa högskolor än regeringens förslag om generella anslag i budgeten. Kristdemokraterna framhåller i motion 1997/98:Ub489 yrkande 12 att ansvaret för fasta forskningsresurser inte kan ges generellt utan bara fördelas till de lärosäten som uppnått en viss organisatorisk nivå. De vill också slå vakt om den humanistiska forskningen, som enligt motion 1997/98:Ub441 yrkande 1 bör prioriteras. Ett antal motioner rör resurser till viss forskning eller visst lärosäte. Motion 1997/98:Ub425 (s) tar upp forskningen vid Lunds universitet kring arbetets och arbetarrörelsens historia, som tidigare fått stöd genom ett engångsbelopp. Nu krävs permanenta resurser, anser motionären. - Fakultetsresurser bör enligt motion 1997/98:Ub442 (m) yrkande 1 tillföras Göteborgs universitet för att komplettera det biovetenskapliga läkemedelsprogram som inrättats där. - Folkbildningsforskningen genom det nationella nätverket MIMER behöver förstärkas, sägs det i motion 1997/98:Ub418 (s). Nätverket har sin basorganisation vid Linköpings universitet. - Enligt motion 1997/98: Ub431 (m) yrkande 2 har Högskolan i Borås blivit missgynnad vid regeringens fördelning av forskningsresurser. - I motionerna 1997/98:Kr510 (kd) yrkande 10 och 1997/98:Kr517 (m) yrkande 3 sägs att Idrottshögskolan i Stockholm liksom andra idrottshögskolor i Europa bör få fasta forskningsresurser och sedvanlig examinationsrätt.
Utskottets bedömning U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om satsningar på forskning och forskarutbildning och avslår motionsyrkandena. Till användningen av anslagen inom de olika fakulteterna återkommer utskottet i avsnitt 6. När det gäller de mindre och medelstora högskolorna noterar utskottet att regeringen inte har föreslagit att dessa högskolor skall anordna forskarutbildning. Däremot har riksdagen nyligen godkänt en ny ordning som innebär att en sådan högskola skall kunna ansöka om rätt att anordna forskarutbildning och tilldelas sådan efter prövning av Högskoleverket (prop. 1996/97: 141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). En satsning på ökade och permanenta forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna samt Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm inleddes i och med 1997 års budget. Utskottet ansåg det då angeläget, inte minst ur ett regionalt utvecklingsperspektiv, att bygga ut dessa högskolors forskningsverksamhet. Förutsättningarna för den långsiktiga kunskapsutvecklingen förbättras därmed och en god forskningsmiljö har stor betydelse även för grundutbildningens kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling (bet. 1996/97:UbU1 s. 36). Den fortsatta utbyggnad som regeringen nu föreslår av forskningsresurserna vid dessa högskolor är angelägen av samma skäl. Den humanistiska forskningen är enligt utskottets mening viktig. Under anslagen till universiteten för forskning och forskarutbildning finns anslagsposter för varje fakultet som finns vid respektive lärosäte. Från och med budgetåret 1999 kommer dock anslag till forskning och forskarutbildning att anvisas för bredare vetenskapsområden, samtidigt som indelningen i fakulteter inte längre skall beslutas av statsmakterna (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). Det kommer då att i högre grad än hittills vara lärosätenas styrelser som tar ställning till hur stor del av de samlade forskningsresurserna som skall ägnas åt humaniora. Utskottet behandlar i avsnitt 6 frågan om medel för studiefinansiering i forskarutbildningen och föreslår därvid att bl.a. de humanistiska fakulteterna får en större ökning av sådana medel än vad regeringen föreslagit. När det gäller motionsyrkandena om ytterligare resurser till viss forskning eller visst lärosäte vill utskottet framhålla att regeringens budgetförslag föregås av en dialog med berörda lärosäten. Eftersom den ekonomiska ramen är begränsad måste prioriteringar göras. Vid Lunds, Göteborgs och Linköpings universitet är de samlade resurserna för forskning och forskarutbildning så omfattande att nya behov normalt bör prövas i respektive universitets egen budgetprocess, som utskottet förutsätter också innebär att omprioriteringar övervägs. Högskolan i Borås tillhör de högskolor som får lägst belopp under anslaget B 46, mindre än ett par andra högskolor av jämförbar storlek. Procentuellt är dock den resursökning som regeringen nu föreslår för Högskolan i Borås under detta anslag större. Det bör också påpekas att Högskolan i Borås - som framgår av propositionen (s. 84) - kan räkna med ett betydande tillskott av medel från forskningsstiftelserna. Idrottshögskolan i Stockholm tilldelas fasta forskningsresurser på samma sätt som de mindre och medelstora högskolorna. Frågor om examensrätt prövas för statliga högskolor av Högskoleverket. Utskottet noterar att Idrottshögskolan i Stockholm har examensrätt för högskoleexamen och idrottslärarexamen. Utskottet övergår nu till förslaget om grundforskningsavdrag. Enligt utskottets mening står det i strid med principerna bakom det nuvarande systemet för statsbudgetens uppbyggnad att medel som beräknas under ett utgiftsområde skall användas för verksamhet som tillhör ett annat sådant område. I den mån regeringen och riksdagen anser att en verksamhet inom ett utgiftsområde bör minska och en annan verksamhet inom ett annat sådant område bör öka, skall detta återspeglas genom förslag om att de berörda utgiftsramarna ökas respektive minskas. Riksdagen kan inte besluta om anslag av viss storlek för sektorsforskning inom ett antal olika utgiftsområden och samtidigt föreskriva att en del av dessa anslag inte skall användas till sitt ändamål utan i stället till grundforskning inom utgiftsområde 16. Förslaget om en utvecklingsfond för små och medelstora högskolor förutsätter att resurser finns tillgängliga genom grundforskningsavdraget.
3.9 Gästforskare/gästlärare utomlands Regeringen anser att det är angeläget att kunskaperna utomlands om Sverige utökas, breddas och fördjupas. I budgeten för innevarande år finns medel anslagna för att bereda yngre svenska akademiker med lägst docentkompetens inom humaniora och samhällsvetenskap möjlighet att verka vid utländska universitet för att bl.a. undervisa om svenska samhälls- och kulturförhållanden (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Mot bakgrund av att undervisningen om Sverige, svenska förhållanden och svenska språket i många länder har minskat av ekonomiska skäl avser regeringen att uppdra till Stiftelsen Svenska institutet att i framför allt Tyskland, Frankrike och USA på lämpligt sätt ytterligare främja undervisningen i svenska och om svenska förhållanden. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat om detta. Utskottet återkommer till medelsanvisningen i avsnitt 6.
4 Nationella och internationella forskningsresurser I inledningen till avsnitt 7 i propositionen redogör regeringen för åtgärder som den vidtagit efter riksdagens beslut förra året om förslagen i forskningspropositionen (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99) samt förslaget i propositionen om statliga stiftelser (prop. 1996/97:22, yttr. UbU3y, bet. LU2, rskr. 62). Ökade förutsättningar har enligt regeringen skapats för ett nära samarbete mellan stiftelser, forskningsråd och sektorsorgan samt universitet och högskolor. Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har fattat beslut om nya åtaganden om ca 500 miljoner kronor som utgör en betydande avlastning av forskningsrådens och sektorsorganens åtaganden. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har bl.a. beslutat att satsa totalt 195 miljoner kronor under en tvåårsperiod så att de mindre och medelstora högskolornas forskningsverksamhet kan utvecklas snabbare. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) har totalt avsatt 120 miljoner kronor för år 1997 respektive 287 miljoner kronor för år 1998 för forskningsstöd. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) har beslutat att överta ansvaret för nya stipendier inom de postdoktorsprogram som hittills finansierats av forskningsråden. STINT har också beslutat avsätta 200-300 miljoner kronor för tilläggsfinansiering inom EU:s fjärde ramprogram och har avskaffat sitt tidigare krav på statlig motfinansiering. Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att under år 1997 anvisa 185 miljoner kronor ur den kulturvetenskapliga donationen till stöd för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Därav avser 60 miljoner kronor stöd för forskarrekrytering i form av doktorandtjänster och postdoktorala tjänster. För år 1998 räknar jubileumsfonden med att fördela ca 140 miljoner kronor ur den kulturvetenskapliga donationen.
4.1 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg Regeringen anmälde i budgetpropositionen förra året sin avsikt att låta utreda möjligheterna för att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med bred tvärvetenskaplig inriktning. Syftet skulle vara att främja sambandet mellan den akademiska grundforskningen och företagens behov av tillämpad forskning. Riksdagen anvisade, enligt regeringens förslag, medel på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 för senare användning för ett sådant institut, om utredningen ledde till att projektet kunde genomföras. Sammanlagt ställdes 100 miljoner kronor till förfogande. Ställningstaganden till driftskostnader m.m. skulle göras när utredningen presenterat sitt förslag (prop. 1996/97:1, Förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96, yttr. UbU2y, bet. FiU11, rskr. 49). I årets budgetproposition föreslår regeringen att ett tekniskt forskningsinstitut med huvudsaklig inriktning mot mikroelektronikbaserade system inrättas i Göteborg. Grundprincipen bör enligt regeringen vara att institutet får statlig basfinansiering, men den huvudsakliga finansieringen bör, efter ett inledande uppbyggnadsskede, utgöras av medel från näringslivet för uppdragsforskning. Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté som skall utreda frågan om institutets associationsform och fortsatt finansiering av dess driftskostnader samt fördelningen av finansieringsansvaret mellan staten och näringslivet. I fråga om den långsiktiga finansieringen av institutet avser regeringen att återkomma till riksdagen. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag.
4.2 Besparingar på forskningsområdet I forskningspropositionen förra året aviserade regeringen en utredning om Sveriges engagemang i storskaliga internationella forskningsorganisationer (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99). Bakgrunden var dels det internationella forskningssamarbetets stora vikt för att upprätthålla en hög kvalitet i forskningen, dels de höga kostnaderna för vissa storskaliga internationella forskningsorganisationer, dels också det statsfinansiella behovet av att begränsa de totala kostnaderna för forskning. De preliminära utgiftsramar som riksdagen beslutade om för budgetåret 1998 förutsatte en besparing inom området Nationella och internationella forskningsresurser på 150 miljoner kronor (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Den aviserade utredningen redovisades i betänkandet Besparingar i stort och smått (SOU 1997:69). Utredningen kom bl.a. fram till att ett svenskt utträde ur CERN (som utgör den största kostnadsposten inom anslaget Europeisk forskningssamverkan) för närvarande inte är möjligt. Med utredningsförslaget och remissyttrandena över detta som grund föreslår nu regeringen följande förändringar för att uppnå en besparing budgetåret 1998 på 150 miljoner kronor. Ansvaret för att göra avvägningen mellan internationella och nationella forskningsresurser läggs över på respektive forskningsråd. Det innebär att det särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan, under vilket Sveriges deltagande i internationella forskningsorganisationer i huvudsak har finansierats, avskaffas. Medlen förs över till de olika forskningsrådens anslag, men minskas därvid med sammanlagt 77 miljoner kronor. Under budgetåret 1998 och 1999 kommer emellertid besparingen att kompenseras genom att ansvarig myndighet får dispositionsrätt till anslagssparande från det tidigare anslaget Europeisk forskningssamverkan. Genom att sättet att finansiera investeringar i utrustning numera har lagts om till lånefinansiering anser regeringen - vilket också föreslagits av den nyss nämnda utredningen - att anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning kan minskas. Sammanlagt minskas anslaget för 1998 med 68 miljoner kronor. Därav utgörs 25 miljoner kronor av en ren besparing, medan 43 miljoner kronor innebär uppskjutande av kostnader genom omläggningen till lånefinansiering. Slutligen föreslår regeringen, för att uppnå besparingsmålet, att forskningsrådens anslag skall minskas med sammanlagt 5 miljoner kronor. Detta bedömer regeringen som möjligt eftersom forskarutbytet med utlandet har fått betydligt bättre förutsättningar genom tillkomsten av nya forskningsfinansiärer, bl.a. STINT. Moderata samlingspartiet framför i motion 1997/98:Ub805 yrkande 15 (i denna del) kritiska synpunkter på regeringens förslag när det gäller internationellt forskningssamarbete. Motionärerna anser att internationellt utbyte och samverkan inom forskningen är viktigt och bör öka, medan regeringen i propositionen säger att betydande minskningar av kostnaderna för deltagande i internationella forskningsorganisationer bör ha uppnåtts inom de närmaste åren. I motion 1997/98:N223 framhåller Moderaterna vikten av fortsatt svenskt deltagande i den internationella fusionsforskningen (yrk. 8). U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att olika slag av kostnader för forskning vägs mot varandra, och att detta görs av de vetenskapligt mest kompetenta organen. Därför är det väl motiverat att flytta över ansvaret för avvägningen mellan nationella och internationella forskningsresurser till respektive forskningsråd. Regeringen avser att uppdra åt de ansvariga myndigheterna att årligen lämna en bedömning av avvägningen, vilket som utskottet uppfattar saken kommer att ge underlag för både regeringens och riksdagens bedömning av frågan även framdeles. Utskottet hänvisar också till den parlamentariska kommitté som har tillkallats för att lämna förslag om den framtida svenska forskningspolitiken (dir. 1997:67). Kommittén skall analysera de svenska statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt i samhällets behov och forskningens möjligheter och ansvarsfördelningen mellan statsmakterna, myndigheter och andra finansiärer. I frågan om fortsatt svenskt deltagande i den internationella fusionsforskningen bör riksdagen inte göra några uttalanden som föregriper de vetenskapliga organens bedömningar och regeringens beredning av eventuella förslag. Likaså i syfte att underlätta avvägningar mellan olika slag av kostnader föreslår regeringen att Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet) avvecklas och att medlen som rådet förfogat över överförs till anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning. Detta anslag disponeras av Forskningsrådsnämnden (FRN). Som nyss nämnts föreslår regeringen en besparing på anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning. Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1997/98:Ub811 avslag på regeringens förslag att avveckla HPD-rådet (yrk. 8). I sitt budgetalternativ - som utskottet återkommer till i avsnitt 8 - har motionärerna föreslagit 10 miljoner kronor för att fullfölja satsningen på s.k. superdatorer. I motion 1997/98:Ub445 (fp) framhåller motionären vikten av att Nationellt superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet får sin långsiktiga verksamhet säkerställd (yrk. 1). Om HPD-rådet läggs ner äventyras enligt motionären framtiden för NSC. En nedläggning av NSC får ej ske utan att en utförlig konsekvensanalys först har genomförts, anser han (yrk. 2). U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat om högpresterande datorsystem och avslå motionsyrkandena. Det bör vara FRN:s ansvar att bedöma i vilken utsträckning som besparingen på anslaget till dyrbar utrustning skall tas ut på högpresterande datorsystem. Regeringen skriver att FRN i de fall så erfordras skall ansvara för fullföljandet av de insatser som beslutats av HPD-rådet och att FRN också om så behövs skall svara för fortsatta insatser för att utveckla kompetensen inom området högpresterande datorer. Riksdagen bör enligt utskottets mening utgå från att FRN kommer att beakta vikten av att redan gjorda investeringar i högpresterande datorsystem på ett effektivt sätt kan utnyttjas i forskningen.
5 Anslag till barnomsorg, skola och vuxenutbildning Verksamhetsområdet omfattar anslag till skolmyndigheter, utveckling och forskning inom skolområdet, de statliga skolorna (sameskolorna, specialskolorna och statens skolor för vuxna) samt EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Bidrag lämnas till särskilda insatser för elever med handikapp i skolan, viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet, driften av fristående skolor (främst kompletterande skolor) samt till svensk undervisning i utlandet. Vidare ingår i området den särskilda vuxenutbildningssatsningen (Kunskapslyftet) och försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. Det är kommunerna, och i vissa fall landstingen, som har verksamhetsansvaret för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare. Kommunerna får ett generellt statsbidrag från staten som till en del täcker kostnaderna för verksamheten. Resterande kostnader täcks till övervägande del av kommunalskattemedel. Skolväsendet och barnomsorgen representerar en betydande del av kommunsektorn både när det gäller budgetbelastning och sysselsättning. Statsbidraget redovisas inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna.
5.1 Statens skolverk Statens skolverk är statlig sektorsföreträdare på skolområdet. Skolverkets uppdrag är att genom uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkringsarbete, särskilda utvecklingsinsatser, tillsyn samt utnyttjande av forskningsresultat aktivt verka för att de mål och riktlinjer förverkligas som riksdagen och regeringen har fastställt för skola och vuxenutbildning. Regeringen har i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) föreslagit att regleringen för barnomsorgen flyttas från socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen (1985:1100). Utskottet har tidigare denna dag tillstyrkt regeringens förslag (bet. 1997/98:UbU5). Ansvaret för uppföljning, utvärdering och tillsyn av barnomsorgen förs fr.o.m. den 1 januari 1998 över från Socialstyrelsen till Skolverket. Skolverket ges en förändrad roll och ett kraftigt utökat ansvarområde i och med att de nya ansvarsområdena förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tillförs verket. Kvalitetssäkring av undervisningen är ett område som regeringen ger hög prioritet i Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112, UbU13, rskr. 260). Regeringen har den 25 september 1997 utfärdat förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. I syfte att förtydliga Skolverkets uppdrag vad gäller kvalitetssäkringsarbetet har en ändring (1997:703) gjorts i förordningen med instruktion för Statens skolverk. Regeringen framhåller att arbetet med att utvärdera och säkra utbildningens kvalitet blir en nyckelfråga. Det avses bl.a. ske genom ett system med återkommande kvalitetsredovisningar och genom särskilda kvalitetsgranskningar utförda av statliga utbildningsinspektörer knutna till Skolverket. Regeringen informerar om att den i regleringsbrev för år 1998 avser att återkomma beträffande de områden som utbildningsinspektörerna bör prioritera i ett inledningsskede. Regeringen meddelar även att Skolverkets uppgifter vad avser Kunskapslyftet beräknas öka. Den delegation för Kunskapslyftet som regeringen inrättade i augusti 1996 för att leda och följa arbetet kommer att avsluta sitt arbete den 1 juli 1998. Delegationens uppgifter kommer att övertas av Skolverket. Sammantaget innebär regeringens bedömning att de mål som fastlagts för Skolverket i huvudsak bör gälla även under år 1998, dock med de instruktionsändringar som blir följden av en förändrad roll och vidgat ansvarsområde för Skolverket. Enligt regeringen bör verksamheten i högre grad inriktas på uppföljning, kontroll, utvärdering och kvalitetssäkring liksom på att utveckla metoder så att information når ut till personalen och får avsett resultat. I motionerna 1997/98:Ub811 (m) yrkande 15 och 1997/98:Ub208 (m) yrkande 10 föreslås en sammanslagning av Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och att ett fristående kvalitetsinstitut för utvärdering och uppföljning inrättas. Motionärerna föreslår i det först nämnda yrkandet att 200 miljoner kronor anvisas under ett nytt anslag för det nya kvalitetsinstitutet. Institutet skall ha till uppgift att svara för uppföljning och utvärdering av skolans resultat och undervisningens kvalitet i grundskolan och gymnasiet. Nationella skolinspektörer bör enligt motionärerna ingå i det nya institutet. I motion 1997/98:Ub207 (m) framhålls vikten av att utbildningsresultaten kvalitetsredovisas. Föreskrifter bör utfärdas. Stat och kommun skulle kunna utbilda kvalitetsrevisorer som är kompetenta att utföra oberoende kvalitetsrevisioner av privata och offentliga utbildningsanordnare. U t s ko t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande. Utskottet behandlade i maj 1997 regeringens skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1996/97:112, bet. UbU13). En av de frågor som därvid berördes var Skolverkets framtida roll, varvid utskottet uttryckte sig positivt till den förändrade, utvidgade och förstärkta roll som regeringen ansåg att Skolverket bör få framgent. Bl.a. fäste utskottet stor vikt vid att ett system med återkommande kvalitetsbedömningar införs. I det sammanhanget behandlades även motionsyrkanden med i huvudsak samma innehåll som de nu förevarande. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde, nämligen att Skolverket har en vid kompetens inom skolområdet på grund av att myndigheten har ett brett uppdrag från statsmakterna. Skolverkets uppgift är att både följa upp och utvärdera, att medverka i utvecklingen av skolan och att ha tillsynsuppgifter och informationsansvar etc. Utskottet ansåg inte att myndigheten borde delas. Enligt utskottets uppfattning skulle en stor del av den samlade kompetensen hos verket därmed gå förlorad. Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Utskottet noterar vidare att regeringen nyligen dels har beslutat om en ändring i Skolverkets instruktion i syfte att förtydliga verkets kvalitetssäkringsarbete, dels utfärdat förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Utskottet vill också hänvisa till att frågan om SIH:s myndighetsuppgift - konsulentorganisationen och specialskolorna - för närvarande utreds av utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134). Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 1998. Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:Ub207, 1997/98:Ub208 yrkande 10 och 1997/98:Ub811 yrkande 15. Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen i propositionen, anser att det av regeringen föreslagna beloppet 236 995 000 kr bör anvisas till Skolverket.
5.2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg Syftet med anslaget är att ge stöd och stimulans till utveckling av skolväsendet mot de nationella målen. Regeringen framhåller att Skolverkets insatser skall utgå från den ansvarsfördelning som gäller mellan stat och kommun. Decentralisering som strategi för skolutveckling uttrycker en tilltro till skolledares och lärares egen kompetens att ta ansvar för skolans utveckling i ett öppet samspel med politiker, föräldrar och elever. Det innebär samtidigt ett stort behov av att staten genom Skolverket aktivt stödjer skolutveckling genom medvetna och stimulerande insatser. Regeringen pekar på att det är väsentligt att integrera och se lokal skolutveckling och personalens kompetensutveckling som en helhet. Skolverket bör enligt regeringen oförändrat stödja skolutveckling och kompetensutveckling av personal. Verksamheten omfattar fr.o.m. år 1998 även barnomsorgen. Regeringen informerar om att en överföring av 3,5 miljoner kronor i utvecklingsmedel görs från Socialstyrelsen till detta anslag. Enligt regeringen bör medlen under anslaget bl.a. användas för utveckling av miljöundervisningen och utlandsundervisningen, bl.a. distansundervisningen. I motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 17 begärs förslag om inrättande av en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern informationsteknik. Försöksverksamheten bör ske under ledning av en lämplig gymnasieskola och i nära samverkan med lärarutbildningen på aktuell ort. I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 9 föreslås att ytterligare 95 miljoner kronor anvisas under anslaget för kvalitetshöjande insatser, bl.a. försöksverksamhet med s.k. home-learning, där erfarenheter kan vinnas om hur modern IT kan användas för att skapa virtuella gymnasieskolor. Medlen bör även användas för fortbildningsinsatser riktade till lärare och skolledare i syfte att höja kvaliteten i skolan och för försöksverksamhet med individuell skolstart. Enligt motion 1997/98:T912 (v) yrkande 16 bör Skolverket få i uppdrag att inrätta ett nytt institut för distansutbildning. Ett sådant institut bör utveckla metoder för distansutbildning och ta fram lämpliga pedagogiska program för olika nivåer av utbildning. U t s k o t t e t vill när det gäller frågan om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning hänvisa till vad utskottet anförde vid behandlingen av ett motsvarande yrkande i samband med förra årets budgetproposition. Utskottet betonade bl.a. att informationstekniken ger nya förutsättningar för skolarbetet vad gäller såväl innehåll i undervisningen som arbetsformer och pedagogik. Utskottet var emellertid inte berett att tillstyrka yrkandet om en särskild försöksverksamhet. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker yrkandena i dessa delar. När det gäller frågan om ökade medel för fortbildningsinsatser för lärare och skolledare i syfte att höja kvaliteten i skolan vill utskottet erinra om att det i första hand är kommunernas ansvar att se till att lärare och skolledare får fortbildning. Utskottet noterar att Skolverket har regeringens uppdrag att bedöma hur kommunerna fullgör sin uppgift enligt skollagen (2 kap. 7 §) i fråga om lärarfortbildning (enligt regleringsbrev för år 1997). Skolverket har dock ett ansvar att stödja utvecklingsarbete och kompetensutveckling av skolans personal bl.a. med medel under detta anslag. Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka förslaget i motion 1997/98:Ub811 yrkande 9 om ytterligare medel under anslaget. En särskild kommitté arbetar med distansutbildningsfrågor (DUKOM). Kommittén skall senast i maj 1998 lämna förslag som kan främja en ökad användning av distansmetoder i utbildningen. Regeringen framhåller att det inom ramen för Kunskapslyftet i kommunerna nu utvecklas nya metoder att med informationsteknik kombinera nät- och medieburen utbildning med handledning via lokala lärcentrum. Statens skolor för vuxna (SSV) har en strategisk roll för att utveckla distansundervisningen. Regeringen har avdelat särskilda resurser för utvecklingsarbete vid SSV vad gäller läromedel, pedagogik och metodutveckling. Med hänvisning till pågående utvecklings- och utredningsarbete anser utskottet att yrkande 16 i motion 1997/98:T912 bör avslås. Utskottet tillstyrker regeringens förslag - 163 360 000 kr - till anslagsbelopp.
5.3 Forskning inom skolområdet Skolverkets forskningsprogram skall på vetenskaplig grund öka kunskapen om det svenska skolväsendets förutsättningar och resultat samt främja nyttiggörandet av denna kunskap. Skolverkets anslag för forskning var föremål för en kraftig besparing inför 1997 års budget. Skolverket har efter regeringens medgivande bedrivit fortsatt forskningsverksamhet med utnyttjande av andra tillgängliga medel inom Skolverket. Regeringen föreslår att 8,3 miljoner kronor av anslaget till Statens skolverk (A 1) skall få användas till forskningsändamål samt att ett i stort sett oförändrat belopp - 7 873 000 kr - anvisas under detta anslag. I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 10 föreslås att ytterligare 20 miljoner kronor anvisas till forskning inom skolområdet. Verksamheten inom området är av stor vikt för att öka kunskapen om skolan och föra utvecklingen framåt, heter det i motionen. Även i motion 1997/98:Ub245 (v) yrkande 3 föreslås en ökning av detta anslag. Motionärerna föreslår att ytterligare 30 miljoner kronor anvisas. De anser att kunskapssamhället kräver en väl utbyggd forskning om lärandet och lärandets villkor. Forskningen bör organiseras i anslutning till lärarutbildningarna. U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen att skolforskningen är viktig och har hög aktualitet. Skolans forskningsanknytning har diskuterats mot bakgrund av den förändrade lärarrollen och förutsättningarna för utveckling av skolans verksamhet. Utskottet vill även betona forskningens betydelse för lärarutbildningen. Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka att ytterligare medel anvisas under anslaget. Däremot bör - i enlighet med regeringens förslag - medel från anslaget Statens skolverk få användas till skolforskning. Utskottet anser att motionerna 1997/98:Ub245 yrkande 3 och 1997/98: Ub811 yrkande 10 bör avslås. Utskottet tillstyrker regeringens förslag - 7 873 000 kr - till medelsberäkning av anslaget.
5.4 Genomförande av skolreformer Anslaget skall användas för information och fortbildning till följd av nya läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Vidare skall det användas för insatser i samband med genomförandet av den nya gymnasieskolan. Skolverket disponerar medel under anslaget för kompetensutveckling inom områden där behovet är särskilt stort, bl.a. inom områdena läs- och skrivsvårigheter, miljö och naturvetenskap-teknik. Regeringen föreslår en minskning av anslaget mot bakgrund av att den treåriga gymnasieskolan är genomförd. År 1997 är sista året för utbetalning av statsbidrag till kommunerna för planering m.m. av den nya gymnasieskolan. Regeringen anser dock att vissa insatser fortfarande behöver göras, där analyser och utvärderingar visar på behov av fortsatt utveckling av verksamheten. Vidare pekar regeringen på att medel bl.a. behövs för insatser för kvalitetssäkring av utbildning och för informationsinsatser m.m. i samband med integreringen av förskola, skola och skolbarnsomsorg. Regeringen har beräknat sammanlagt 27,03 miljoner kronor för genomförande av pilotprojekt med lärlingsutbildning och för praktikprogram. Sammanlagt begär regeringen 83 971 000 kr under anslaget. I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 11 föreslås att en besparing om 14 283 000 kr görs på anslaget. I motion 1997/98:Ub807 (mp) föreslås att anslaget tillförs ytterligare 40 miljoner kronor. Enligt yrkande 17 i motionen skall 20 miljoner kronor avse fortbildning av skolledare och lärare i gymnasieskolan. Vidare skall enligt yrkande 9 i motionen 20 miljoner kronor avsättas för genomförande av ett dyslexiprojekt. U t s k o t t e t har i det föregående (avsnitt 2.4) behandlat och avstyrkt ett antal motioner, bl.a. motion 1997/98:Ub807 yrkande 9, som rör dyslexiproblematiken. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka yrkande 17 i motion 1997/98:Ub807 om ytterligare medel för fortbildning av lärare och skolledare i gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till att kommunerna har huvudansvaret för fortbildning av skolans personal samt till det statsfinansiella läget. Utskottet delar regeringens uppfattning om anslagets storlek och avstyrker därmed även förslaget i motion 1997/98:Ub811 yrkande 11 om besparing på anslaget.
5.5 Statens institut för handikappfrågor i skolan Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge specialpedagogisk rådgivning och stöd till kommunerna och till sådana fristående skolor som står under statlig tillsyn. SIH skall också utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda elever. Effektmålet för SIH:s verksamheter är att minimera de svårigheter som kan uppstå för elever med funktionshinder i en utbildningssituation. SIH bör enligt regeringen det kommande budgetåret vidareutveckla den pågående samordningen av konsulentverksamhetens samlade kompetens för att höja kvaliteten i insatserna och i så stor utsträckning som möjligt svara mot behoven av specialpedagogisk rådgivning och stöd. SIH skall besluta om och utbetala statsbidrag till utbildningsanordnare av teckenspråksutbildning för föräldrar, s.k. TUFF-utbildning (prop. 1996/97: 162, bet. 1997/98:UbU4, rskr. 13). Regeringen bedömer att kostnaderna för att administrera bidraget ryms inom nuvarande ram. Medel för en halv administratörslön förs över från Skolverkets anslag. Regeringen föreslår att 116 623 000 kronor anvisas till SIH för år 1998. Som utskottet har redovisat under anslaget Statens skolverk föreslås i motion 1997/98:Ub811 (m) bl.a. en sammanslagning av Skolverket och SIH. I yrkande 12 i motionen föreslås att anslaget till SIH skall utgå. Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i det föregående till förslaget om en sammanslagning av de båda myndigheterna och anser således att även yrkande 12 i motionen bör avslås. I motion 1997/98:Ub222 (s) aktualiseras frågor om SIH:s utveckling. Motionärerna framhåller vikten av att framtida förändringsarbete inriktas på att bevara de fördelar som SIH representerar och att resurserna för de sämst ställda eleverna inte splittras organisatoriskt. Vidare bör enligt motionärerna stödinsatserna utsträckas till andra grupper av elever än de som nu ingår i SIH:s ansvarsområde. U t s k o t t e t hänvisar till att Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) bl.a. har i uppdrag att utreda den specialpedagogiska konsulentorganisationen. I uppdraget ingår att särskilt pröva ansvarsfördelningen mellan den statliga sektorn och de lokala huvudmännen samt mellan berörda myndigheter. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 1998. Utskottet finner ingen anledning att föregripa det pågående utredningsarbetet och avstyrker därmed yrkandet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever med funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH. Effektmålet är att framställa läromedel och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god kvalitet för att tillgodose målgruppens behov. Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:132) har bl.a. i uppgift att kartlägga den statliga läromedelsproduktionen och föreslå hur den kan effektiviseras. Regeringen informerar om att den efter att utredningen har redovisat sina förslag och dessa har remissbehandlats kan komma att föreslå åtgärder på området. Mot denna bakgrund har regeringen beräknat oförändrad nivå på anslaget för åren 1999 och 2000 i förhållande till år 1998. För år 1998 har regeringen beräknat anslaget till 20 936 000 kr. Enligt motion 1997/98:Ub803 (v) bör anslaget tillföras ytterligare 25 miljoner kronor. I motion 1997/98:Ub807 (mp) har beräknats en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor för genomförande av ett dyslexiprojekt. U t s k o t t e t har i det föregående (avsnitt 2) behandlat och avstyrkt förslaget om ett särskilt dyslexiprojekt. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete vad gäller den statliga läromedelsproduktionen och avstyrker förslag om ytterligare medel under anslaget. Utskottet tillstyrker således regeringens beräkning av anslaget.
5.7 Specialskolor och resurscenter Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Resurscentren skall genom utredning och träning främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar samt informera och fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal. Det ingår i uppdraget för den tidigare nämnda utredningen om funktionshindrade elever att undersöka om ansvaret för specialskolorna helt kan föras över till kommunerna eller om staten skall vara fortsatt huvudman. Även det stöd som ges av resurscentren omfattas av uppdraget. Regeringen pekar på att resultatet av utredningen kan komma att föranleda åtgärder från regeringens sida. Regeringen har beräknat anslaget till 418 943 000 kr för år 1998. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.8 Särskilda insatser på skolområdet De utgifter som belastar anslaget är kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av regional art som kommunerna gör för elever med handikapp eller andra särskilda behov och elever i grundskolan som får undervisning på sjukhus eller motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för riksrekryterande gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever samt medel till Örebro kommun för gymnasial utbildning för döva och hörselskadade elever. Ur anslaget bekostas också statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands respektive Västmanlands läns landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning. Den tidigare nämnda utredningen om funktionshindrade elever i skolan skall utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera verksamheten. Regeringen pekar på att de ändamål för vilka stöd ges ur detta anslag kan komma att påverkas. Regeringen har vid medelsberäkningen beaktat att det finns ett ökat behov av elevplatser för Rh-anpassad gymnasieutbildning. I avvaktan på förslag från nämnda utredning har regeringen inte beräknat någon förändring av övriga medel under anslaget. Anslaget för år 1998 har beräknats till 258 336 000 kr. I motion 1997/98:Ub803 (v) har beräknats en ökning av anslaget med 282 miljoner kronor för ett särskilt utvecklingsstöd till skolor i utsatta områden. U t s k o t t e t vill anföra följande. Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen föreslagit ett betydande resurstillskott till den kommunala sektorn. I tilläggsbudget för 1997 har kommuner och landsting tillförts 4 miljarder kronor. Vidare föreslås i budgetpropositionen - i enlighet med vad som aviserades i vårpropositionen - en nivåhöjande satsning på 8 miljarder kronor till kommuner och landsting för år 1998. Regeringen prioriterar därvid områdena skola, vård och omsorg. Utskottet hänvisar till det omfattande resurstillskott som kommunsektorn därmed har erhållit och anser att förslaget i motion 1997/98:Ub803 om ytterligare medel under detta anslag bör avslås. Utskottet tillstyrker således regeringens beräkning av anslaget.
5.9 Sameskolstyrelsen Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna, integrerad samisk undervisning och samisk förskole- och fritidsverksamhet. Utbildningen vid sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen har som effektmål att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen genom att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning. Utbildningen skall i övrigt för sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för den integrerade undervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan. Sameskolstyrelsen skall som särskild uppgift utveckla, framställa och distribuera läromedel för samisk undervisning. Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun även fullgöra kommunens uppgifter inom förskole- och fritidshemsverksamheten för samiska barn. Från anslaget utbetalas även bidrag till Samernas folkhögskola. Regeringen har i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) föreslagit att Sameskolstyrelsen skall få rätt att anordna förskoleklasser. Utskottet har tidigare denna dag tillstyrkt regeringens förslag (bet. 1997/98:UbU5). För att underlätta integrationen mellan samiska förskoleklasser och sameskolan anser regeringen att resurserna bör kunna användas mer flexibelt. Regeringen föreslår därför att Sameskolstyrelsen tillåts utnyttja medlen under detta anslag tillsammans med den kommunala ersättningen för den integrerade verksamheten. Regeringen har beräknat anslaget till 33 714 000 kr för år 1998. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.
5.10 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola Under detta anslag beräknas medel för särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Vidare har medel beräknats för ersättning till kommuner och landsting för merkostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning, statsbidrag till riksinternatskolor samt till internationella grund- och gymnasieskolor samt bidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige. Regeringen har beräknat anslaget till 118 091 000 kr för år 1998. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.
5.11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet Från anslaget utbetalas bidrag enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Bestämmelserna innebär i korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola (internationell skola). Från anslaget bekostas även de löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt. I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) aviserades av statsfinansiella skäl en besparing på 20 miljoner kronor fr.o.m. år 1998 på anslaget till svensk undervisning i utlandet. Riksdagen hade inga invändningar häremot (yttr. 1996/97:UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Regeringen föreslår nu att ändringar i statsbidragssystemet genomförs först fr.o.m. den 1 juli 1998 för att skolorna skall få viss tid att anpassa verksamheten till ett lägre statligt bidrag. Besparingarna beräknas till 13,2 miljoner kronor för år 1998, ytterligare 6 miljoner kronor för år 1999 och ytterligare 800 000 kr för år 2000. Neddragningen görs med 20 miljoner kronor under detta anslag redan fr.o.m. år 1998. För att finansiera att besparingarna genomförs under tre år föreslås att en ej utnyttjad reservation under det för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget Fortbildning m.m. får disponeras för att täcka de kostnader som inte ryms under detta anslag. I samband med Sveriges medlemskap i EU anslöt sig Sverige också till konventionen med stadga för Europaskolorna. Medlemslandet anställer de nationella lärarna och betalar lön till dem. Regeringen bedömer att antalet elever vid Europaskolorna kommer att öka och har därför beräknat en ökning av medlen för dessa såväl för år 1998 som för år 1999. Regeringen beräknar anslaget till svensk undervisning i utlandet till 67 108 000 kr år 1998. Besparingarna på bidrag till svensk undervisning i utlandet avvisas av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. I den moderata motionen 1997/98:Ub811 yrkande 13 tillförs anslaget 14 283 000 kr. I Folkpartiets motion 1997/98:Ub250 yrkande 17 tillförs anslaget 20 miljoner kr. I yrkande 14 i motion 1997/98:Ub221 (fp) framhålls vikten av att svenskar som arbetar utomlands har tillgång till svensk grund- och gymnasieskola. Kristdemokraterna har i sin motion 1997/98:Ub809 yrkande 2 yrkat avslag på besparingen på sammanlagt 20 miljoner kronor och tillfört anslaget 13 miljoner kronor för år 1998. U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning att det aktuella anslaget inte kan undantas från besparingar, trots att de svenska skolorna och den kom- pletterande svenskundervisningen är viktiga för de svenskar som vistas utomlands. Utskottet ser positivt på regeringens förslag att skolorna skall få en något längre tid än som var avsett för att anpassa verksamheten till ett minskat statsbidrag. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att få använda högst 6,8 miljoner kronor år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 av det för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m. för svensk undervisning i utlandet. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 14, 1997/98:Ub250 yrkande 17, 1997/98:Ub809 yrkande 2 samt 1997/98: Ub811 yrkande 13 och bifalla regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.12 Statens skolor för vuxna Effektmålet för statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping är att öka tillgängligheten av vuxenutbildning genom att erbjuda och utveckla motsvarande kommunala vuxenutbildning i form av distansutbildning. Regeringen informerar om att den med anledning av genomförd tillsyn och revision påbörjat ett översynsarbete för att klargöra skolornas framtida utveckling och roll i utbildningssystemet. Regeringen framhåller att SSV har en strategisk roll för att utveckla di- stansundervisningen. Verksamheten måste utvecklas ytterligare så att SSV kan bli moderna distansutvecklingscentrum. De externa resurser som kommer SSV till del genom Kunskapslyftet bör enligt regeringen i ett första steg ge utrymme för metod- och materialutveckling i syfte att sprida distansutbildningsidéerna till kommunerna, folkbildningen och andra utbildningsanordnare samt att skräddarsy utbildning i enlighet med kraven hos olika aktörer. Regeringen har beräknat anslaget till 38 155 000 kr år 1998. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.13 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen Från anslaget bekostas statsbidrag till kompletterande skolor enligt förordningen (1996:1206) om fristående skolor, Katrineholms Tekniska skola enligt förordningen (SKOLFS 1991:52) om statsbidrag för riksrekryterande teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms Tekniska skola, Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsföreningarna samt försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet enligt särskilda regeringsbeslut. Regeringen har i mars 1997 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att se över det statliga stödet till kompletterande skolor (dir. 1997:42). Uppdraget skall vara slutfört den 31 december 1997. Regeringen föreslår i avvaktan på resultatet av översynen att ramen för stöd till kompletterande skolor hålls oförändrad. Regeringen har för budgetåret 1998 beräknat anslaget till 134 236 000 kr. I motion 1997/98:Ub258 (fp, s, m, c, v) framhålls vikten av att det även fortsättningsvis utgår statsbidrag till bl.a. de deltidskurser i knyppling som sker i Riksföreningen Svenska Spetsars regi i samarbete med Sätergläntan. Olika kortare kurser har kunnat anordnas tack vare Sätergläntans statsbidragsberättigade deltidskurser. Enligt motionärerna har det diskuterats att staten skulle dra in alla statsbidrag till utbildningar kortare än 32 veckor. U t s k o t t e t hänvisar till att det statliga stödet till kompletterande skolor för närvarande utreds. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa pågående utredningsarbete och avstyrker bifall till motionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
5.14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna Utskottet har under avsnitt 2.2 behandlat regeringens förslag vad avser anslaget särskilda utbildningsinsatser för vuxna - Kunskapslyftet. Utskottet tillstyrker att begärda medel - 3 474 333 000 kr - anvisas under anslaget.
5.15 Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. - Svenska EU-programkontoret - är svenskt programkontor för de EU-program inom utbildning och kompetensutveckling som regeringen bestämmer. Effektmålen för EU-programkontoret är att aktivt främja och stödja utvecklingsprocesser inom utbildning och kompetensutveckling inom ramen för samarbetet i Europa och att verka som sambandsorganisation mellan Sverige och EU inom områdena utbildning och kompetensutveckling. Programkontoret skall vidare aktivt medverka till att svenska skolor, företag och organisationer ges bästa möjliga förutsättningar för att tillvarata de olika möjligheter som Europasamarbetet inom utbildning och kompetensutveckling erbjuder. Regeringen har under det senaste året givit Programkontoret en rad ytterligare uppgifter som delvis ändrat myndighetens karaktär. Vissa av uppgifterna är inte knutna till EU-program. Mot bakgrund av utökade arbetsuppgifter för Programkontoret har regeringen tillfört anslaget 2 miljoner kronor genom omfördelningar inom verksamhetsområdet. Regeringen har beräknat anslaget till 9 066 000 kr för år 1998. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
6 Anslag till universitet och högskolor Regeringen har beräknat anslagen till universitet och högskolor mot bakgrund av tidigare beslut om besparingar på sammanlagt 301 miljoner kronor som skall göras budgetåret 1998. Av besparingsbeloppet har knappt 209 miljoner kronor beräknats på anslagen till grundutbildning och knappt 51 miljoner kronor på anslagen till forskning och forskarutbildning. Resterande del av besparingarna har gjorts genom indragningar av reservationer. Anslagen har pris- och löneomräknats med 2,14 %.
6.1 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer Mot bakgrund av dels besparingarna, dels pris- och löneomräkningen föreslår regeringen ändrade ersättningsbelopp till högskolorna för helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen. Inga motionsyrkanden tar upp ersättningsbeloppen. Folkpartiets budgetalternativ innebär att besparingen på 209 miljoner kronor inte skall göras. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för budgetåret 1998.
6.2 Utbildningsuppdrag Ett generellt utbildningsuppdrag infördes budgetåret 1997 för grundutbildningen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.13, bet. UbU1, rskr. 100). Det redovisas i inledningen av regleringsbrevet för anslagen till universitet och högskolor och är gemensamt för samtliga lärosäten. Det generella utbildningsuppdraget gäller distansutbildning, fortbildning och vidareutbildning, studenter med invandrarbakgrund, jämställdhet och rekrytering. Regeringen föreslår i årets budgetproposition att det i det generella utbildningsuppdraget även skall ingå att universitet och högskolor vid utformandet av utbildningen skall beakta behovet av utbildade inom det informationstekniska området. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag. Utbildningsuppdragen för de olika lärosätena för perioden 1997-1999 fastställdes förra året med utgångspunkt i den utbyggnad som då beslutades och som avsåg ytterligare platser dels hösten 1997, dels hösten 1999. Regeringen har - som framgått i det föregående (avsnitt 3) - funnit att högskolan bör byggas ut även år 1998 och hösten 2000 med sammanlagt 30 000 platser utöver vad som tidigare beslutats. Grundskollärarutbildningen och gymnasielärarutbildningen bör vidare utökas mer än vad de förra året fastställda utbildningsuppdragen förutsatte. De lärosäten som anordnar dessa utbildningar bör därför få sina utbildningsuppdrag ändrade. En viss omfördelning av antalet platser i NT-utbildning behövs också mot bakgrund av utfallet av antagningen till sådan utbildning hittills. Regeringen föreslår därför förändringar i utbildningsuppdraget för ett stort antal universitet och högskolor. Regeringen redovisar i propositionen också sin avsikt att, som en planeringsförutsättning, i utbildningsuppdragen för varje lärosäte ange även examensmål för perioden 2002-2005. Folkpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub474 yrkande 7 att sommaruniversitet skall ingå i utbildningsuppdraget till universitet och högskolor och finansieras av staten. I partiets budgetalternativ har medel beräknats för detta. I motionerna 1997/98:Ub428 (m) och 1997/98:Ub447 (v) framförs farhågor för att alltför få psykologer kommer att utbildas inom högskolan de närmaste åren. Motionärerna anser att det borde anges examensmål även för denna utbildning, liksom det finns för läkarutbildning och tandläkarutbildning. I den sistnämnda motionen påpekas att när det nuvarande resurstilldelningssystemet infördes räknade regeringen med att ersättningen för platser i psykologutbildningen till 60 % skulle utgå enligt prislappen för det medicinska utbildningsområdet. Motionären anser att det inte finns någon garanti för att psykologutbildningen i respektive lärosätes interna resursfördelning tillförs de medel som behövs. Enligt motion 1997/98:Ub435 (m) har Lunds universitet begärt att få starta apotekarutbildning, men inte medgivits detta av regeringen. En sådan utbildning är enligt motionärerna nödvändig för den livaktiga läkemedelsindustrin och medicinsk-tekniska industrin som finns i regionen Skåne-Själland. Utbildningsuppdraget till Göteborgs universitet tas upp i sex motioner. Motionerna 1997/98:Ub429 (s) och 1997/98:Ub442 (m) yrkande 2 gäller apotekarutbildning, som enligt motionärerna bör startas i Göteborg, enligt den sistnämnda motionen med 80 studenter per år. Motionerna 1997/98: Ub426 (mp), 1997/98:Ub446 (fp, c, mp, kd), 1997/98:Ub475 (s) och 1997/98:Kr510 (kd) yrkande 11 gäller rätt för Göteborgs universitet att få ersättning enligt prislappen för utbildningsområdet idrott. Motionärerna hävdar att Göteborgs universitet har haft en mycket värdefull och mycket eftersökt lärarutbildning i idrott och hälsa, som emellertid lagts ned när universitetet förra året inte fick rätt att få ersättning enligt den nämnda prislappen, medan tre andra högskolor fick detta. I motionerna framhålls att Göteborgs universitet har planer på att starta en hälsovetenskaplig akademi och att utbildningen i idrott inom Göteborgs universitet har en stark inriktning på folkhälsa. Mitthögskolans utbildningsuppdrag tas upp i tre motioner. Enligt motion 1997/98:Ub436 (c) behöver Mitthögskolan, med hänsyn till den kraftiga utbyggnaden på kort tid som regeringen föreslagit, tilldelas resurser utöver den resurstilldelning som motsvarar antalet platser (yrk. 1). Mitthögskolan bör enligt motionären också tilldelas resurser för distansutbildning i enlighet med dess målsättning (yrk. 2). Samma förslag framförs i motion 1997/98: Ub422 (s), där motionärerna också anger vissa prioriterade forskningsområden inom Mitthögskolan som kräver resurser. I motion 1997/98:Fö216 (mp) yrkande 8 sägs att den utbildning till präst som Mitthögskolan startat för en döv student bör byggas ut till att omfatta flera studenter i Sverige och i förlängningen också utländska studenter, eftersom teckenspråket skiljer sig så pass lite mellan de olika europeiska länderna att det är ganska lätt att lära sig för en person från ett annat sådant land. Södertörns högskola bör enligt motion 1997/98:Ub484 (c) yrkande 1 få ett vidgat utbildnings- och forskningsuppdrag. Utöver vissa samhällsvetenskapliga ämnen bör det vid Södertörns högskola finnas en inriktning på naturvetenskap. Ökningen av studerandeplatser bör enligt motionärerna stärka Novum som utbildningsområde. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla bör enligt motion 1997/98:Ub411 (s) starta ämneslärarutbildning i teckenspråk. Sådan saknas i hela landet, men behovet är stort, hävdar motionärerna. Eftersom Vänersborgs kommun har ett gymnasieprogram med lokal gren Teckenspråk är det enligt deras mening lämpligt att en ämneslärarutbildning i teckenspråk anordnas vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Som nämnts i avsnitt 3.5 begärs i motion 1997/98:Ub464 (c) ett tillkännagivande om behovet av designutbildning på högskolenivå i Nybro. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om utbildningsuppdragen till Uppsala, Lunds, Göteborgs, Umeå och Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro, Lärarhögskolan i Stockholm och Mitthögskolan. Motionsyrkandena bör avslås. Utskottet vill framhålla följande med anledning av det som sägs i motionerna. Det finns numera inga nationella bestämmelser om läsår och terminer i högskoleförordningen. Utskottet anser att det bör vara de olika lärosätena själva som bestämmer i vilken utsträckning som kurser skall anordnas under sommaren. Den utbyggnad som föreslås i propositionen ger utrymme för att anordna kurser även sommartid. De ytterligare resurser som tillförs lärosätena för grundutbildning är avsevärt större än de 95 miljoner kronor som Folkpartiet beräknat för sommaruniversitet i sitt budgetalternativ. När det gäller examensmål för psykologutbildningen vill utskottet påminna om att sådana mål nu bara finns uppsatta för magisterexamen, apotekarexamen, civilingenjörsexamen, grundskollärarexamen 4-9 och gymnasielärarexamen. Examensmål har tidigare funnits även för grundskollärarexamen 1-7, läkarexamen och tandläkarexamen, men ansågs inte behövliga för perioden 1997-1999. Examensmål för apotekarexamen infördes första gången förra året, sedan regeringen av Apoteksbolaget gjorts uppmärksam på att det hotade att bli brist på personal med denna utbildning. Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande överväger om det finns behov av åtgärder för att förhindra att det blir brist på någon yrkeskategori som är viktig från allmän synpunkt. Frågan om apotekarutbildning i Lund eller Göteborg gäller i första hand om ettdera eller båda lärosätena kan tilldelas examensrätt. Den frågan avgörs av Högskoleverket. Det framgår av propositionen att Göteborgs universitet ansökt om sådan och att regeringen välkomnar detta. Frågan om Göteborgs universitet skulle få ersättning enligt prislappen för utbildningsområde idrott behandlades utförligt av riksdagen även förra året (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 97, rskr. 100). Utskottet påpekade då att det stod Göteborgs universitet fritt att även i fortsättningen anordna lärarutbildning i idrott och hälsa och att det var en prioriteringsfråga inom universitetet om lärarutbildning i detta ämne skulle erbjudas eller inte. Motionärerna hänvisar nu till att Göteborgs universitet valt att lägga ned utbildningen och att detta också äventyrar planerna på en hälsovetenskaplig akademi. Utskottet anser inte att riksdagen skall ingripa i universitetets interna prioritering. Utskottet förutsätter att den snabba utbyggnaden av Mitthögskolan har föreslagits av regeringen efter dialog med högskolans ledning. Särskilda medel för uppbyggnad av en högskola har bara anvisats när en helt ny högskola skulle inrättas (t.ex. Södertörns högskola och Malmö högskola). Mitthögskolan inrättades år 1993 genom sammanslagning av två högskolor som då hade funnits i 16 år. Högskolornas engagemang i distansutbildning är något som utskottet liksom regeringen välkomnar. Det resurstilldelningssystem som gäller för alla högskolor innefattar inte särskilda resurser för distansutbildning. Det bör vara en sak för Mitthögskolan själv att bestämma om en eventuellt utökad utbildning av döva till präster. Regeringen har gett Lärarhögskolan i Stockholm ett särskilt uppdrag att på försök anordna grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade. I uppdraget ingår också att i samråd med berörda intressenter ansvara för övrigt utvecklingsarbete när det gäller lärarutbildning för döva och hörselskadade samt för utbildning i teckenspråk. SIH har vidare fått i uppdrag att göra en analys av vilken kompetens lärare inom olika teckenspråksutbildningar behöver. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultaten av dessa uppdrag. Det framgår av motion 1997/98:Ub464 att Göteborgs universitet (Högskolan för design och konsthantverk) och Högskolan i Kalmar ingår i ett samarbete med Nybro kommun som syftar till att etablera en designutbildning i Nybro. Frågan om utvidgade resurser och utbildningsuppdrag när det gäller designutbildning bör prövas av regeringen i budgetarbetet.
6.3 Anslagsbelopp
Regeringens förslag Regeringens förslag till anslagsbelopp för budgetåret 1998 till universitet och högskolor framgår av bilaga 2, spalten Regeringens förslag. Anslagen till de olika lärosätena för grundläggande utbildning har i förslaget utökats med anledning av förslaget om utökat antal platser och nya belopp i prislapparna. Beloppen har också påverkats av förslagen att vissa ytterligare högskolor skall få tillämpa prislappen för utbildningsområdet design. Förslaget att överföra Trafikflygarhögskolan till Lunds universitet föranleder en överföring av 17,4 miljoner kronor till anslaget B 3 Lunds universitet: Grundutbildning från utgiftsområde 6 Totalförsvar. Överföringen från Lunds universitet till Malmö högskola av viss utbildning föranleder också överföring av medel från anslaget B 3 till anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., där det finns en särskild anslagspost för Malmö högskola. Anslagen till forskning och forskarutbildning har räknats om med anledning av de ovan nämnda besparingarna samt pris- och löneomräkning och ökats med 236 miljoner kronor för lärarnas kompetensutveckling samt förstärkning av studiefinansieringen i forskarutbildningen. Vidare har dessa anslag tillförts medel för vissa nya ändamål enligt vad som redovisats i avsnitt 3.8 i detta betänkande. Anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor har tillförts dels medel för kompetensutveckling av lärarna, dels ytterligare medel för forskning. Under anslaget B 46 har medel beräknats bl.a. för forskning vid Malmö högskola. Viss del av dessa medel är överförda från anslaget B 4 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning. Det gäller forskningsmedel som hittills avsett Lärarhögskolan i Malmö. Utbildningsdepartementet har i skrivelse till utskottet meddelat att ett tekniskt fel begåtts vid anslagsberäkningen. Man har nämligen förbisett att endast halva årsbeloppet skulle föras över, eftersom Lärarhögskolan skall föras över till Malmö högskola först den 1 juli 1998. Regeringen avser att i regleringsbrevet för 1998 föreskriva att 3 625 000 kr från anslagsposten Malmö utbetalas till Lunds universitet för forskning som avser Lärarhögskolan i Malmö första halvåret 1998. Under anslaget B 2 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning anges i propositionen endast anslagsposter för varje fakultet samt för lokalkostnader. I den nyss nämnda skrivelsen från Utbildningsdepartementet meddelas också att regeringen avser att anvisa medel till Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) under en särskild anslagspost inom anslaget B 2, vilket också sägs i propositionen i avsnitt 7.5. Under anslagen till universiteten för forskning och forskarutbildning anges för varje fakultet vilket belopp som minst skall användas för studiefinansiering i forskarutbildningen. Dessa belopp har höjts jämfört med föregående budgetår med anledning av medelstillskottet för förstärkning av forskarutbildningen. Motionerna Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub811 andra anslagsbelopp under vissa anslag. Moderaternas budgetalternativ återges i bilaga 2, spalten m. De vill återföra drygt 63 miljoner kronor till Lunds universitet från Malmö högskola (yrk. 17). Moderaterna avvisar regeringens förslag om nedskärning vid Karolinska institutet och föreslår ett anslag till grundutbildning på drygt 11,5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit (yrk. 18). Anslaget B 45 föreslås minskat med drygt 138 miljoner kronor, av vilket en del utgörs av återföringen till Lunds universitet (yrk. 19). Ett nytt anslag på 80 miljoner kronor föreslås för satsningar på tekniskt basår vid universiteten (yrk. 23). För anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor föreslår Moderaterna en minskning med 265 miljoner kronor (yrk. 20). I stället föreslår de ett nytt anslag på 179 436 000 kr att fördelas mellan anslagen till forskning och forskarutbildning vid universiteten samt anslaget B 46 (yrk. 22). Till Sunet vill Moderaterna anslå 20 miljoner kronor mer än regeringen, eftersom de vill se Sunet som Internetleverantör åt högskolevärlden och att Sunet därutöver skall verka som ett nationellt kunskaps- och kompetenscentrum av yppersta slag (yrk. 21). Folkpartiets budgetalternativ återfinns i motion 1997/98:Ub474 yrkande 21 (se bilaga 2, spalten fp). Folkpartiet anser att medel bör tillföras för att finansiera 20 000 platser i sommaruniversitet (yrk. 8). Anslaget B 45 föreslås därför tillföras 95 miljoner kronor utöver regeringens förslag. För att examinationen av doktorer skall kunna öka tillräckligt för att långsiktigt säkra tillgången bl.a. på kompetenta lärare inom högskolesystemet vill Folkpartiet ha fler anställningar som doktorander (yrk. 4). I budgetalternativet anslår motionärerna ytterligare 100 miljoner kronor för detta under anslaget B 46. Som nämnts i avsnitt 3.1 vill Folkpartiet att utbyggnaden av högskolan år 1998 inte skall börja förrän på höstterminen. Vidare avvisar motionärerna besparingen på grundutbildningsanslagen. Därför föreslår de en ökning av anslaget B 45 med 210 miljoner kronor att av regeringen fördelas tillbaka till lärosätena. Motionärerna vill vidare minska anslaget till Luleå tekniska universitet med 3 miljoner kronor, eftersom de anser det ogenomtänkt att i det ekonomiska läge där landet befinner sig börja bygga upp en filosofisk fakultet i Luleå. De föreslår minskningar av anslagen till högskoleutbildning på Gotland och i Malmö med 10 respektive 18 miljoner kronor, belopp som de betecknar som extra anslag för administration. I motion 1997/98:Ub457 yrkande 1 säger Folkpartiet att den satsning på högskolelärarnas vetenskapliga kompetens som den borgerliga regeringen inledde måste fullföljas. Enligt motionärerna avsatte den borgerliga regeringen 270 miljoner kronor för detta. Vänsterpartiets budgetförslag när det gäller universitet och högskolor avviker från regeringens endast på en punkt (motion 1997/98:Ub803 i denna del, se bilaga 2 spalten v). Motionärerna föreslår ett nytt anslag på 10 miljoner kronor för fortsatt utvecklingsarbete med högskoleutbildning på distans med lokal förankring (t.ex. i samverkan med folkhögskolor eller studieförbund) och kommunikation via IT. Miljöpartiets budgetförslag överensstämmer när det gäller universitet och högskolor på alla punkter med regeringens (motion 1997/98:Ub807 yrkande 62 i denna del, se bilaga 2 spalten mp). Kristdemokraterna vill enligt motion 1997/98:Ub441 yrkande 4 tillföra 50 miljoner kronor för ytterligare doktorandtjänster, huvudsakligen inom humaniora. Som framgått i avsnitt 3.1 vill de ha en långsammare utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen. De föreslår i motion 1997/98:Ub809 yrkande 3 i denna del att anslagen till universitet och högskolor minskas med 318 miljoner kronor. Kristdemokraternas budgetalternativ återges i bilaga 2, spalten kd. I motion 1996/97:T917 (kd) säger motionären att Sunet bör uppgraderas (yrk. 21). Motionen, som väcktes under allmänna motionstiden förra året, överlämnades i oktober 1997 till utbildningsutskottet från trafikutskottet. Högskolan i Kalmar bör enligt motion 1997/98:Ub465 (c) tilldelas särskilda medel för extraordinära investeringskostnader med anledning av den sjöbefälsutbildning som ges vid högskolan. I motion 1997/98:Fö216 (mp) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära 1 miljon kronor till en fond för att utveckla Kvinnouniversitetet i Västernorrland (yrk. 1). Enligt motion 1997/98:Ub405 (m) behöver Sverige fler och bättre utrustade universitet.
Utskottets bedömning U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp på anslagen till grundutbildning samt anslagen B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m., B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, B 47 Sunet och B 48 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning. Därmed anser utskottet också att motionsyrkandena bör avslås i motsvarande del. Som nyss nämnts har alla anslag påverkats av de statsfinansiellt motiverade generella besparingarna. Enligt vad utskottet inhämtat från Utbildningsdepartementet har anslaget till Karolinska institutet för grundutbildning därutöver inte drabbats av några andra nedskärningar än vad som gjorts som konsekvens av att tandläkar- och läkarutbildningarna enligt riksdagsbeslut år 1994 skulle minskas vid bl.a. Karolinska institutet. Den ytterligare minskning av dessa utbildningar som regeringen föreslog i förra årets budgetproposition har däremot inte föranlett några anslagsminskningar vare sig innevarande år eller i förslaget för år 1998. I stället är det meningen att lärosätena skall öka sin utbildning inom t.ex. det biomedicinska området. Utskottet har i avsnitt 3.6 behandlat förslaget om överföring av Lärarhögskolan i Malmö och Lunds Tekniska högskola i Malmö (LTH-Malmö). Eftersom tyngdpunkten i utbyggnaden med nya platser skall ligga inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna och regeringen har beräknat anslagen med hänsyn till detta kommer det enligt utskottets bedömning att finnas goda möjligheter för lärosätena att öka omfattningen av basårsutbildningen, om de bedömer det som motiverat. De anslagsbelopp som regeringen har beräknat för högskoleutbildning på Gotland och för Malmö högskola innefattar inte några särskilda medel för uppbyggnad av administrationen utan är beräknade med utgångspunkt i utbildningsuppdragen på samma sätt som för övriga högskolor. Medel för administrativ uppbyggnad under åren 1997-1999 av dessa blivande högskolor samt den nyinrättade Södertörns högskola (sammanlagt 97,4 miljoner kronor) har däremot nyligen anslagits av riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1997 (prop. 1997/98:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., yttr. UbU3y, bet. FiU11, rskr. 42) utan invändningar från andra partier än Moderaterna. När det gäller anslagen till forskning och forskarutbildning tillstyrker utskottet de anslagsbelopp som regeringen föreslagit men föreslår en viss omfördelning av medelsanvändningen inom anslagen till universiteten. För att det skall vara möjligt att genomföra den reformering av forskarutbildningen som regeringen föreslår i propositionen (avsnitt 5.5) och som utskottet behandlar i betänkandet 1997/98:UbU7, är det enligt utskottets mening nödvändigt att framför allt de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna får ökat utrymme för studiefinansiering för doktorander. Inom dessa fakulteter finns det nämligen, enligt vad utskottet efter överväganden kommit fram till, viss risk för att större delen av utrymmet inom ramen för de anslag som regeringen föreslagit kommer att gå åt för att finansiera redan antagna doktorander så att de kan fullfölja sin doktorsexamen. Därmed skulle det bli svårare för dessa fakulteter att ta emot några nya doktorander de närmaste åren. Beräkningar som gjorts för Sveriges universitets- och högskoleförbund visar att man kan befara en påfallande stor brist på högskolelärare med doktorsexamen just i samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Det finns vidare ett stort behov i samhället av fler doktorsexaminerade inom t.ex. de matematisk- naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna. Utskottet förordar mot denna bakgrund att avsättningarna inom respektive fakultetsanslag till studiefinansiering i forskarutbildningen ökas med sammanlagt 50 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen utgått från i budgetpropositionen. Av detta belopp bör 30 miljoner kronor avsättas inom de humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Återstående 20 miljoner kronor bör avsättas inom de tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna. Vilket lägsta belopp som vid respektive lärosäte skall avsättas för studiefinansiering i forskarutbildningen inom olika fakulteter anges av regeringen i regleringsbrev. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört. Utskottet kan inte ställa sig bakom Moderaternas förslag vad gäller omfattning och fördelning av resurserna till forskning och forskarutbildning. Skälet är främst att utskottet anser att det skulle missgynna de mindre och medelstora högskolorna. En upphandling pågår för närvarande när det gäller uppgradering av Sunet. Medel beräknades för denna på tilläggsbudget för budgetåret 19956/96 och är avsedda att disponeras under minst en treårsperiod (prop. 1996/97:1 Reviderad finansplan, m.m., yttr. UbU2y, bet. FiU19, rskr. 140). Dessa medel finns alltså tillgängliga utöver det anslagsbelopp som föreslås i budgetpropositionen för år 1998. Som nämnts i avsnitt 3.1 har fördelningen av utbyggnaden av grundutbildningen gjorts bl.a. med syfte att fyra högskolor inom en snar framtid skall kunna bli universitet. Ansökningar från dessa fyra högskolor om att få benämnas universitet prövas för närvarande.
7 Anslag till högskolemyndigheter
7.1 Högskoleverket Högskoleverket är central myndighet för frågor som rör universitet och högskolor med offentlig huvudman samt enskilda anordnare av utbildning på högskolenivå vilka får statsbidrag eller har tillstånd att utfärda examina. I propositionen redovisas att Högskoleverket inom verksamhetsgrenen nationella kvalitetsbedömningar prövat ett stort antal ansökningar om examensrätt samt rätt att få inrätta professurer. Vidare pågår ett arbete med att granska och bedöma kvalitetsarbetet vid samtliga statliga universitet och högskolor. Verket har också genomfört nationella utvärderingar av utbildningar. Högskoleverket har statistikansvaret för hela högskolesektorn inom verksamhetsgrenen beskrivning och analys. I sin uppgift som tillsynsmyndighet har verket bl.a. granskat principerna för avgifter inom högskolan samt reglerna kring uppdragsutbildning. Vidare har verket fastställt föreskrifter om bl.a. behörighet och urval för högskolestudier. Regeringen anger att Högskoleverkets avgiftsbelagda verksamhet beräknas ge 17 575 000 kr i intäkter budgetåret 1998. Det innebär en kostnadstäckning om endast 90 %, vilket beror på att verket utnyttjar tidigare anslagssparande. För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 127 667 000 kr. I jämförelse med anslaget för innevarande budgetår är detta en minskning med ca 16 miljoner kronor. Enligt redovisningen i propositionen är minskningen en följd av tidigare beslutad besparing framför allt inom Grundutbildningsrådet som numera ingår i Högskoleverket. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det begärda anslagsbeloppet. I sammanhanget behandlar utskottet motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 7, vari begärs att ett från Högskoleverket fristående kvalitetsinstitut skall inrättas med ansvar för att utvärdera högskolans kvalitet och uppnådda resultat. Motionärerna anger närmare om institutets uppgifter, att det skall bistå och stimulera universitet och högskolor i deras eget kvalitetsarbete. Det föreslagna institutet skall vidare pröva frågan om examinationsrätt för utbildningar vid såväl statliga som privata lärosäten och kunna återkalla examinationsrätten om kvalitetskraven inte uppfylls. Det bör enligt motionärerna övervägas i vilken form ett sådant institut bäst utvecklar oväld och integritet. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Som framgår av regeringens redovisning i propositionen (s. 54 f.) av kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor har samtliga lärosäten under de senaste åren påbörjat ett intensivt arbete med att utveckla och säkra kvaliteten i utbildning och forskning. Inom Högskoleverket görs omfattande insatser för att främja kvalitet inom högskoleutbildningen. Verket granskar systematiskt lärosätenas program för kvalitetsutveckling och publicerar sina bedömningar. Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som våren 1995 vid beslutet om inrättandet av Högskoleverket gjorde den bedömningen att det var viktigt att undanröja splittringen i dåvarande organisation (prop. 1994/95:165, bet. UbU17, rskr. 386). Det ansågs vara en nackdel att det centrala stödet till kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling inte kunde utformas i anslutning till arbetet med utvärdering och uppföljning. Därför inordnades i det nya verket det tidigare Kanslersämbetets uppgifter att granska och främja kvaliteten i verksamheten inom högskolan.
7.2 Verket för högskoleservice Verket för högskoleservice skall på uppdrag av universitet och högskolor biträda vid antagningen av studenter, juridisk rådgivning och service, rådgivning och service i fråga om administrativ utveckling och ADB samt vid upphandling av i första hand utrustning. Verksamheten vid myndigheten finansieras med avgifter med undantag för finansieringen av systemutveckling och systemunderhåll av datorbaserade system, för vilka verket disponerar anslagsmedel. I propositionen föreslår regeringen att Verket för högskoleservice anvisas ett ramanslag på 9 892 000 kr för budgetåret 1998. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till medel under anslaget.
7.3 Centrala studiestödsnämnden De övergripande målen för Centrala studiestödsnämnden är att som förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor följa upp och utvärdera studiestödssystemen, ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala området och på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för beviljning av studiestöd och för verksamheten med återbetalning av studielån. Vidare skall nämnden hantera ärenden så snabbt som möjligt med iakttagande av kravet på rättssäkerhet och bedriva sin verksamhet så att studerande och låntagare ges en, utifrån deras utgångspunkt, tillfredsställande service. Enligt regeringen har pressen på organisationen under hösten 1997 ökat kraftigt till följd av införandet den 1 juli 1997 av det särskilda utbildningsbidraget, främst för vuxna arbetslösa, och ökningen av antalet studerande vid eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har beräknat 25 miljoner kronor under 1998 för administrationen av detta stöd. Regeringen föreslår att Centrala studiestödsnämnden anvisas ett ramanslag på 253 924 000 kr för budgetåret 1998. Det bör noteras att nämnden i innevarande års tilläggsbudget också tillförts 22 miljoner kronor för att täcka ackumulerat underskott i återbetalningsverksamheten och kompensera för volymökningar. I ett par motioner lämnas förslag till andra anslagsbelopp. Enligt Moderata samlingspartiets budgetförslag i motion 1997/98:Ub811 yrkande 24 bör Centrala studiestödsnämnden kunna genomföra besparingar på 30 miljoner kronor under det kommande budgetåret, varför det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet minskas med denna summa. Motionärerna hänvisar i sammanhanget till den av dem begärda översynen av nämndens rådgivande roll. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 62 tillförs anslaget till Centrala studiestödsnämnden 10 miljoner kronor. Detta motiveras i Miljöpartiets motion om den ekonomiska politiken (motion 1997/98:Fi219) med att den ökade satsningen på vuxenutbildning medför ökade arbetsuppgifter för nämnden och ett behov av ytterligare medel. U t s k o t t e t finner inte skäl att sätta i fråga den medelsberäkning som regeringen gjort. Riksdagen bör således anvisa det anslagsbelopp som regeringen föreslagit till Centrala studiestödsnämnden för nästa budgetår. Frågor som rör Centrala studiestödsnämndens uppgifter tas upp i tre motioner. I motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 17 begärs en översyn av nämndens uppgifter. Det framhålls i motionen att en mer kvalificerad rådgivningsfunktion inte utan vidare låter sig förenas med ren myndighetsutövning, vilket inte heller är nödvändigt. Studenterna måste ges bättre förutsättningar för en långsiktig planering av sin ekonomi, menar motionärerna. De anser därför att försäkringsbolag eller banker bör kunna ta över den del av nämndens uppgifter som rör ekonomisk rådgivning. Behovet av konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet påpekas i motion 1997/98:Ub715 (fp) yrkande 1. Motionärerna anser att fler aktörer än Centrala studiestödsnämnden bör kunna hantera utbetalningen av studiemedel efter det att en student beviljats studielån av nämnden. Det kan t.ex. finnas intresse hos banker och försäkringsbolag att knyta nya kundkontakter bland de studerande och utveckla servicetjänster till gagn för dem, framhåller motionärerna. Enligt motion 1997/98:Ub717 (s) är det nödvändigt att servicenivån inom Centrala studiestödsnämnden ses över för att ge de studerande bättre möjligheter att komma i kontakt med myndigheten. U t s k o t t e t hänvisar i ärendet till ett interpellationssvar av utbildningsministern den 18 november. Ministern redovisade i svaret att Centrala studiestödsnämnden nu ser över sina rutiner och arbetsmetoder för att kunna ge bättre service till studenterna under kommande år. Nämnden satsar t.ex. stora resurser på teknikutveckling för att på detta sätt lösgöra personalen för att kunna arbeta med rådgivning till studenterna. Enligt ministern finns det dock uppenbarligen all anledning att se över nämndens administration. Regeringen kommer därför att tillkalla en särskild utredare för denna uppgift. Översynen skall göras på kort tid. Utbildningsministern räknar med att utredningen skall vara klar under det första halvåret 1998. Att lägga över nämndens funktion på en bank är inte aktuellt. Mot bakgrund av vad utbildningsministern aviserat om en översyn av Centrala studiestödsnämnden, avstyrker utskottet motionsyrkandena.
8 Anslag till nationella och internationella forskningsresurser
Regeringens förslag Regeringen har vid beräkningen av anslagen inom detta verksamhetsområde genomfört de förändringar i ansvarsfördelningen samt de besparingar som utskottet behandlat tidigare i detta betänkande (avsnitt 4.2). De anslagsbelopp som regeringen föreslår framgår av bilaga 2, spalten Regeringens förslag. Besparingen med 5 miljoner kronor på forskarutbytet med utlandet är fördelat med 0,8 miljoner kronor på Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), 1,2 miljoner kronor på Medicinska forskningsrådet (MFR), 2 miljoner kronor på Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och 1 miljon kronor på Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR). Under anslaget till HSFR har medel beräknats för kostnader som uppkommer i och med att Sverige fr.o.m. den 1 oktober 1997 ingår som medlem i Europeiska universitetsinstitutet. Medlen för Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) har förts bort från anslaget till HSFR och i stället, som framgått i avsnitt 6.3, beräknats under anslaget till Uppsala universitet. Anslaget till NFR har tillförts medel för kostnader avseende medlemskapet i de internationella organisationerna CERN, ESO, CEBM, EMBL, ESRF och JET. Vidare har 35 miljoner kronor beräknats under detta anslag för driften av den s.k. R2- reaktorn i Studsvik, som tidigare finansierades från utgiftsområde 21 Energi. Från anslaget till TFR har medlen för HPD-rådet förts bort. Innevarande år är dessa medel 38 505 000 kr. Under anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål har beräknats medel för bidrag till ett antal fristående vetenskapliga organ såsom Kungl. Vetenskapsakademien, de svenska instituten i Rom och Athen, Institutet för framtidsstudier m.fl. Medel för en forskarskola i teleinformatik har för år 1998 också beräknats under detta anslag. Forskningsråden och FRN bör enligt regeringen ges fortsatt möjlighet att åta sig mer långsiktigt projektstöd. Regeringen begär därför bemyndigande att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden under åren 1999-2003. Vilka belopp som det begärda bemyndigandet skall omfatta anges i propositionen (avsnitt 7.4). Som utskottet redogjort för i avsnitt 4.2 föreslår regeringen att det hittillsvarande anslaget till Europeisk forskningssamverkan avvecklas. Vid utgången av innevarande år kan ett betydande anslagssparande på detta anslag förväntas. Regeringen avser att föra detta anslagssparande till anslaget Särskilda utgifter för forskningsändamål och anser att det bör kunna finansiera åtaganden i samband med bidragen till internationella forskningsorganisationer samt eventuella kostnader i samband med den föreslagna förändringen av finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning. De besparingar som görs på anslagen till forskningsråden och till dyrbar utrustning kommer på så sätt att i betydande utsträckning bli kompenserade under år 1998.
Motionerna Oppositionspartiernas budgetförslag framgår av bilaga 2 i en spalt för varje berört parti. Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub811 sammanlagt 397 miljoner kronor mer än regeringen inom verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser. I sitt budgetalternativ tillför de 25 miljoner kronor mer än regeringen till HSFR (yrk. 25), 20 miljoner kronor mer till MFR (yrk. 26), drygt 26 miljoner kronor mer till NFR (yrk. 27) och 20 miljoner kronor mer till TFR (yrk. 29). Av det sistnämnda beloppet avser 10 miljoner kronor fullföljande av satsningen på superdatorer. Moderaterna föreslår en minskning med 25 miljoner kronor på anslaget Särskilda utgifter för forskningsändamål (yrk. 30) och en ökning med 10 miljoner kronor på anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning (yrk. 31). Vidare föreslår de ett anslag till europeisk forskningssamverkan på 317 367 000 kr. Regeringens förslag att överföra resurserna för detta till myndighetsnivå bör enligt motionärerna avslås (yrk. 6). Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 ökningar av vissa anslag bl.a. under detta verksamhetsområde för att finansiera ett antal i motionen förordade projekt som gäller dyslexi, sensorer, samspelet människa-maskin samt riskanalys (yrk. 54). Ökningarna avser FRN, nämligen 8 miljoner kronor under anslaget till forskning och forskningsinformation och 2 miljoner kronor under anslaget till förvaltning. Vidare föreslås i Miljöpartiets budget- alternativ 20 miljoner kronor under ett nytt anslag, Naturvetenskapliga forskningsrådet: Information om genteknik (yrk. 62 i denna del). NFR bör få i uppdrag att informera allmänheten om den gentekniska forskningen enligt riktlinjer som redovisas i motionen (yrk. 59). Miljöpartiets förslag när det gäller FRN motiveras huvudsakligen av att FRN enligt motionärerna skall ta ett betydligt större ansvar för samordning av finansiering av tvärvetenskapliga projekt. Det behövs, anser motionärerna, en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation med syftet att utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta samverkan över ämnesgränserna (yrk. 48). De anser vidare att forskningsråden bör få i uppdrag att inventera vilka forskningsrön som kan förväntas ha stora samhällskonsekvenser och att ta ett speciellt ansvar för information om nya rön inom sådana vetenskapsgrenar (yrk. 58).
Utskottets bedömning U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp och avstyrker motionsyrkandena om andra belopp. I fråga om ansvarsfördelningen när det gäller internationella forskningsorganisationer hänvisar utskottet till sin bedömning i avsnitt 4.2 och till vad utskottet nyss redovisat angående dispositionen av förväntat anslagssparande. Det bör ankomma på berörda forskningsfinansierande organ, exempelvis FRN, att ta ställning till olika projektförslag. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen beslutar om en särskild medelsanvisning för vissa projekt. I fråga om information om genteknik hänvisar utskottet till att regeringen nyligen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som skall utreda den moderna bioteknikens möjligheter och risker. Genteknik är ett av de nya metodområden som utvecklats inom biotekniken. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 1 juni år 2000. Som ett första underlag till utredningen har FRN på regeringens uppdrag gjort en kunskapsöversikt över den moderna biotekniken och dess tillämpningar inom olika samhällsområden. Kunskapsöversikten som nyligen överlämnades har bl.a. delats ut till samtliga ledamöter i riksdagen. Dess titel är Kunskap på gott och ont. Översikt över bioteknologins användning, risker och möjligheter. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner regeringens förslag angående användningen av anslagssparande och ger regeringen det begärda bemyndigandet. Förslaget om en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation bör enligt utskottets mening inte bifallas. I direktiven till den forskningspolitiska utredningen (dir. 1997:67) sägs bl.a. att både den snabba vetenskapliga utvecklingen och samhällsrelevansen innebär större behov av interdisciplinärt samarbete och av tvärvetenskapliga ansatser. Kommittén bör i sina förslag till ansvarsfördelning och organisation ta hänsyn till detta. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och att yrkande 48 i motion 1997/98:Ub807 således bör avslås. Utskottet avstyrker också yrkande 58 i samma motion, med hänvisning till att såväl lärosätena som FRN och samtliga forskningsråd har ansvar för att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskningens resultat.
9 Anslag till gemensamma ändamål
9.1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. Svenska unescorådet har till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant nationellt samarbetsorgan som - enligt stadgan för Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) - skall samordna de viktigaste nationella organen inom Unescos område med organisationens verksamhet. Rådet skall främja Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program. Anslaget (E 1), som disponeras av Svenska unescorådet, används till största delen för medlemsavgiften till Unesco. En mindre del avser medlemsavgifter till konventionen om världens natur och kulturarv och det internationella centret för konservering i Rom (ICCROM). Från anslaget betalas även de administrativa kostnaderna för Svenska unescorådet. Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E 1 för budgetåret 1998 anvisar ett ramanslag på 36 365 000 kr. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa det begärda anslagsbeloppet.
9.2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. De utgifter som belastar rubricerade anslag (E 2) avser utvecklingen av sy- stem som skall leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas verksamheter eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt samt viss övergripande statistik. Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig art. Vidare finns under anslaget särskilda medel avsatta för barnomsorgsundersökningar. Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E 2 för budgetåret 1998 anvisar ett ramanslag på 22 524 000 kr. Enligt motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 33 bör anslagsbeloppet i besparingssyfte kunna minskas med 5 miljoner kronor. U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot medelsberäkningen, anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet och följa regeringens förslag. Till anslaget Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. bör således anvisas 22 524 000 kr.
10 Sammanfattande förslag till anslag för budgetåret 1998 I avsnitten 5-9 har utskottet redovisat sina ställningstaganden till anslagen inom de olika verksamhetsområdena. Utskottet noterar att budgetförslagen från Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet går utöver den utgiftsram som riksdagen har fastställt. Med hänvisning till detta och till vad som anförts i avsnitten 5-9 föreslår utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998 enligt uppställning i bilaga 1.
11 Övriga frågor Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 63 en beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 16 för budgetåren 1999 och 2000. I jämförelse med de beräkningar som regeringen redovisar i propositionen när det gäller de nämnda budgetåren avviker Miljöpartiets förslag beträffande åren 1999 och 2000 på samma sätt som partiets förslag beträffande år 1998. U t s k o t t e t anser att yrkandet bör avslås. Riksdagen bör inte ta någon ställning till utgiftsramens fördelning på anslag förrän ramen är fastlagd och regeringen har lagt fram ett förslag. Preliminära ramförslag kommer att läggas fram i vårpropositionerna 1998 och 1999 och definitiva sådana förslag samt förslag om anslagsbelopp kommer att läggas fram i budgetpropositionerna inför respektive budgetår. Centerpartiet pläderar i motion 1997/98:Ub484 yrkande 2 för decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län även till andra delar än Södertörn. Därigenom skulle ett nätverk av högskolecentrum kunna skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby och Nynäshamn. Enligt motionärerna bör regeringen uppdra åt Länsstyrelsen i Stockholms län att i samverkan med berörda högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Det finns inte anledning för riksdagen att göra ett särskilt uttalande just om Stockholms län. Alla länsstyrelser har enligt sin instruktion (1990:1510) som en av sina särskilda uppgifter att samordna de olika sektorerna inom sitt ansvars- område och därvid beakta de aspekter som är av betydelse för den regionala utvecklingen. Utbildning nämns bland de områden där länsstyrelsen har ett sådant ansvar. Frågan hur högskoleutbildningen skall kunna göras mer tillgänglig än hittills för olika kategorier av personer som inte kan delta i reguljär utbildning på en högskoleort tas upp i flera motioner. Centerpartiet förespråkar i motion 1997/98:Ub810 yrkande 13 ökade möjligheter till distansstudier med ökad användning av informationstekniken. Tekniken i sig själv löser dock inte några ekonomiska eller pedagogiska problem, anser motionärerna. De pekar på att det har tagits initiativ till olika projekt för utvecklande av virtuell högskoleutbildning. Regeringen bör enligt deras mening återkomma till riksdagen med förslag om virtuell högskoleutbildning. I samma motion yrkande 14 för Centerpartiet åter fram idén om öppna universitet. De skulle kunna erbjuda en form för kompetensutveckling på hög nivå för människor som av olika anledningar inte har möjlighet att ta del av reguljär högre utbildning. Tanken är att kurser skall erbjudas huvudsakligen på deltid och kvällar och helger, och att deltagarna själva bedömer sina förkunskaper. De tenterar i sedvanlig ordning och får intyg på genomgången utbildning, men kurserna tillgodoräknas för en examen först då man registrerats vid ett universitet eller en högskola. Motionärerna vill att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om öppna universitet. Folkpartiet lanserar i motion 1997/98:Ub474 tanken på ett svenskt öppet universitet, ett distansuniversitet (SDU). Detta skulle inte utveckla egna kurser utan vara samordnare av kurser som universitet och högskolor utvecklar. Studenten skulle kunna fullfölja en hel akademisk utbildning genom SDU och därvid läsa kurser från flera olika lärosäten utan att ha behövt söka till vart och ett av dessa (yrk. 17). Som ett incitament för att få högre genomströmning vid SDU-studier (jämfört med vad som ofta är fallet vid distanskurser i dag) kan motionärerna tänka sig att studenten betalar in en viss avgift för en kurs, en avgift som hon eller han sedan återfår när studierna är avslutade. Distansutbildningskommittén bör få tilläggsdirektiv att fundera på hur SDU skall utvecklas, anser motionärerna (yrk. l8). Vänsterpartiet vill enligt motion 1997/98:Kr601 yrkande 9 ha en satsning på högskoleutbildning som anordnas på distans med lokal förankring och kommunikation via IT. Lokala studiecentrum för det personliga mötet mellan studenterna kan etableras i samverkan med folkhögskolor eller studieförbund, säger motionärerna. I Vänsterpartiets budgetalternativ föreslås 10 miljoner kronor för fortsatt utvecklingsarbete inom detta område. Motion 1997/98:Ub417 (s) tar också upp lokala lärcentrum som instrument för spridning av högskoleutbildningen utanför de traditionella högskoleorterna. Högskolorna har enligt motionärerna en viktig roll att spela för att förstärka och utveckla den svenska glesbygden. Möjligheterna att studera på distans måste öka, sägs det i motion 1997/98:Ub424 (s). Den decentralisering som skett genom utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolorna är enligt motionären inte tillräcklig. I motion 1997/98:Ub427 (m) framförs förslag om att genomföra en försöksverksamhet med en distanshögskola ?on line?. En avdelning för sådan verksamhet har inrättats vid Högskolan i Kalmar och visat sig kunna utveckla IT-baserade distansundervisningsmetoder med förvånande resultat. Metoden är tämligen oberoende av volymer - kvalitativt spelar det ingen roll om det är 20 eller 2 000 studenter. Om resultaten efter försöksverksamheten visar sig goda bör man överväga att skapa en distanshögskola för hela landet, anser motionärerna. Även i motion 1997/98: A455 (fp) om en levande skärgård framhålls (yrk. 2) att distansutbildning på högskolenivå, exempelvis via digital TV, möjliggörs av den nya tekniken. Södertörns högskola med dess Östersjöprofil har enligt motionärerna en viktig roll härvidlag. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna med hänvisning till det utredningsarbete som pågår inom Distansutbildningskommittén och till regeringens beredning av dess nyligen framlagda delbetänkande angående framtidens utbildningsprogram i radio och TV (SOU 1997:148). Distansutbildningskommittén fick i mars 1997 tilläggsdirektiv att analysera möjligheterna att utveckla den organisation, den pedagogik och de läromedel som universiteten och högskolorna tillämpar respektive använder vid undervisning med hjälp av IT (dir. 1997:49). Kommittén skall lämna sitt slutbetänkande i maj 1998.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2, res. 1 (m, fp) 2. beträffande utbildning av funktionshindrade inom Kunskapslyftet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub276 och 1997/98:Ub808 yrkande 2, 3. beträffande inrättandet av en idébank att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub808 yrkande 4, 4. beträffande samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr601 yrkandena 5 och 6, res. 2 (v)- delvis 5. beträffande försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö720 yrkande 2, 6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98: Ub225, 1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 samt 11 och 1997/98:Ub810 yrkande 3, res. 3 (m) - delvis res. 4 (c) - delvis res. 5 (kd) - delvis 7. beträffande allmänt om IT i skolan att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98: Ub250 yrkande 14, 1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6, 1997/98: T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6, res. 3 (m) - delvis res. 4 (c) - delvis res. 6 (fp) - delvis res. 2 (v) - delvis res. 5 (kd) - delvis 8. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i IT att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 4, 1996/97: T917 yrkande 17, 1997/98:Ub256 yrkande 8, 1997/98:Ub263, 1997/98:T815 yrkande 2 och 1997/98:T912 yrkande 13,
9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4, 1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7 samt 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3, res. 6 (fp) - delvis res. 7 (mp) - delvis res. 5 (kd) - delvis 10. beträffande införandet av en nationell skolpeng att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 12, 1997/98: Ub229 yrkande 2 och 1997/98:Sk734 yrkande 4, res. 3 (m) - delvis 11. beträffande resurstilldelningssystemet i grundskolan att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub256 yrkandena 1 och 16, res. 5 (kd) - delvis 12. beträffande statsbidrag till nedläggningshotade små skolor att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub267 yrkande 7, res. 4 (c) - delvis 13. beträffande inrättande av ett nytt institut för distansutbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 16, res. 2 (v) - delvis 14. beträffande utveckling av Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub222, 15. beträffande statsbidrag till vissa deltidskurser att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub258, res. 2 (v) - delvis 16. beträffande nätverksuniversitet på Södertörn att riksdagen avslår motion 1997/98:A456 yrkande 5, 17. beträffande högskola i nordvästra Skåne att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub402 yrkandena 1 och 2, 18. beträffande behovet av fler utbildade lärare att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 17 och 1997/98:Ub250 yrkande 15, res. 6 (fp) - delvis 19. beträffande reformering av lärarutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 16, 1997/98: Ub215 yrkande 17, 1997/98:Ub226 yrkande 1, 1997/98:Ub245 yrkande 4, 1997/98:Ub457 yrkandena 5 och 7 samt 1997/98:Ub473, 20. beträffande lärarutbildning med Waldorfinriktning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub487 yrkande 1 och med bifall till samma motion yrkandena 2-3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 8 (s) 21. beträffande modifierad distansutbildning med praktisk-pedago- giskt innehåll att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub226 yrkande 2, 22. beträffande fokus i forskningen inom lärarutbildningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub457 yrkande 2, 23. beträffande samarbetet mellan skolväsendet, forskningsvärlden och näringslivet att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub457 yrkandena 3 och 4, res. 6 (fp) - delvis 24. beträffande barn- och ungdomsperspektiv i de konstnärliga utbildningarna att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub412, 25. beträffande arkitektutbildningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub413, 26. beträffande principer för fördelningen av forskningsresurser mellan universitet och högskolor att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 12, 1997/98: Ub805 yrkande 11, 1997/98:Ub807 yrkande 43 och 1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7, res. 3 (m) - delvis res. 7 (mp) - delvis res. 5 (kd) - delvis 27. beträffande grundforskningsavdrag att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub467 och 1997/98:Ub807 yrkandena 45-47, res. 7 (mp) - delvis 28. beträffande utvecklingsfond för små och medelstora högskolor att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub468 och 1997/98:Ub807 yrkande 44, res. 7 (mp) - delvis - villk. mom. 27 29. beträffande ett tekniskt forskningsinstitut att riksdagen godkänner regeringens förslag att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg, 30. beträffande internationellt forskningssamarbete att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 15 (delvis) och 1997/98:N223 yrkande 8, res. 9 (m, kd) 31. beträffande högpresterande datorsystem att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub445 och 1997/98: Ub811 yrkande 8 godkänner vad regeringen förordat om högpresterande datorsystem, res. 3 (m) - delvis 32. beträffande inrättande av ett från Högskoleverket fristående kvalitetsinstitut att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 7, res. 3 (m) - delvis 33. beträffande en översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub715 yrkande 1, 1997/98: Ub717 och 1997/98:Ub805 yrkande 17, res. 10 (m, fp, kd)
34. beträffande en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 48, res. 7 (mp) - delvis 35. beträffande information om nya rön inom vissa vetenskapsgrenar att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 58, res. 7 (mp) - delvis 36. beträffande anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998, m.m. att riksdagen a) godkänner regeringens förslag om att av det för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m. får användas högst 6 800 000 kr år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 för svensk undervisning i utlandet (yrkande 2), b) godkänner det som regeringen förordat om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000 (yrkande 3), c) godkänner vad regeringen förordat om läkarutbildningen (yrkande 4), d) med anledning av regeringens förslag (yrkande 5) och motion 1997/98:Ub483 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, e) godkänner vad regeringen förordat om lärarutbildningar (yrkande 6), f) godkänner vad regeringen förordat om konstnärliga utbildningar (yrkande 7), g) godkänner vad regeringen förordat om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten i Malmö (yrkande 8), h) godkänner vad regeringen förordat om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten på Gotland (yrkande 9), i) med anledning av regeringens förslag om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (yrkande 10) och motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 4 och 1997/98:Ub474 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medelsanvändningen inom fakultetsanslagen, j) godkänner vad regeringen förordat om stöd till gästforskare/gäst-lärare utomlands (yrkande 12), k) godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordat för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1998 (yrkande 13), l) godkänner vad regeringen förordat om generellt utbildningsuppdrag (yrkande 14), m) godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro, Lärarhögskolan i Stockholm samt Mitthögskolan skall vara i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitten B 1, B 3, B 5, B 9, B 11, B 17, B 22, B 23, B 24, B 25, B 27, B 28, B 31, B 32, B 38 respektive B 39 (yrkandena 15-30), n) med bifall till regeringens förslag för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning i bilaga 1 (yrkande 35), o) bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordat under avsnitt 7.4 i propositionen (yrkande 33), p) godkänner regeringens förslag angående användningen av anslagssparande som förordats under anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål (yrkande 34), q) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i bilaga 3, res 7 (mp) - delvis 37. beträffande beräknad fördelning på anslag för åren 1999 och 2000 att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 63, res. 7 (mp) - delvis 38. beträffande decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub484 yrkande 2, res. 4 (c) - delvis 39. beträffande ökade möjligheter till distansstudier samt öppet universitet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub417, 1997/98:Ub424, 1997/98:Ub427, 1997/98:Ub474 yrkandena 17 och 18, 1997/98: Ub810 yrkandena 13 och 14, 1997/98:Kr601 yrkande 9 och 1997/98: A455 yrkande 2. res. 11 (m, c, fp, v, kd).
Stockholm den 25 november 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m)1, Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m)1, Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m)1, Margitta Edgren (fp)1, Tomas Eneroth (s), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg- Nordlund (m)1, Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd)1, Sivert Carlsson (c) och Tanja Linderborg (v)1. 1Har ej deltagit i beslutet under moment 36.
Reservationer
1. Andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet (mom. 1) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anför: Vi anser att regeringen måste ändra inriktningen på Kunskapslyftet så att en större del av satsningen görs av andra anordnare än kommunens ordinarie skolförvaltningar. Med den konstruktion av finansiering och organisationsform som regeringen har beslutat har många av de nya initiativ, nya organisationsformer, nya konstellationer av intressenter och nya pedagogiska grepp kraftigt förhindrats. I stället har kommunerna finansierat fortsatt anställning av annars bortrationaliserad personal och fortsatt utbildning i gängse former. Många gånger har det varit en direkt koppling till komvux. Kommunerna har med dessa medel fyllt i de hål som regeringen skapat genom indragningar av kommunernas ordinarie medel. Enligt vår uppfattning var avsikten med Kunskapslyftet att finna nya spännande former för att lyfta kunskapsnivån utifrån den enskildes behov och önskningar. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under mom. 1 bort hemställa 1. beträffande andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi- undervisningen, m.m. (mom. 4, 7, 13 och 15) Tanja Linderborg (v) anför: Jag anser att det är viktigt att centrala resurser inom ramen för Kunskapslyftet avsätts för samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisningen. Studieförbund och folkhögskolor bedriver i mindre utsträckning sfi-undervisning på kommunernas uppdrag. Resultatet är ofta bra. Krympande resurser har emellertid bidragit till att man är obenägen att använda sig av externa utbildningsanordnare. Samverkan mellan komvux och folkbildning bör uppmuntras och stimuleras. Ett prioriterat mål bör vara att alla barn och ungdomar har tillgång till IT i skolan. I dag är IT i stor utsträckning ett område för pojkar, vilket innebär att flickor halkar efter. Skolverket bör därför ges i uppdrag att komma med förslag om IT och jämställdhet i skolan. Jag anser vidare att Skolverket bör ges i uppdrag att inrätta ett institut för distansutbildning. Ett sådant institut bör få i uppgift att utveckla metoder för distansutbildning och ta fram lämpliga pedagogiska program för olika nivåer av utbildning. Enligt min uppfattning bör statsbidrag även fortsättningsvis utgå till bl.a. de deltidskurser i knyppling som sker i Riksföreningen Svenska spetsars regi i samarbete med Sätergläntan. Det är i dag möjligt att anordna olika kortare kurser i knyppling tack vare Sätergläntans statsbidragsberättigade deltidskurser. Det har diskuterats att staten skall dra in alla statsbidrag till utbildningar som är kortare än 32 veckor. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 4, 7, 13 och 15 bort hemställa 4. beträffande samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr601 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 7. beträffande allmänt om IT i skolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98: Ub250 yrkande 14, 1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6 och 1997/98: So411 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 13. beträffande inrättandet av ett nytt institut för distansutbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 15. beträffande statsbidrag till vissa deltidskurser att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub258 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 10, 26, 31 och 32) Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför: När det gäller den framtida kvalificerade yrkesutbildningen anser vi att det är viktigt att regeringen snarast återkommer med förslag om huvudmannaskap, finansiering etc., så att riksdagen kan fatta beslut senast våren 1998. Vi anser att en ny yrkeshögskola bör inrättas parallellt med högskolan. Till den nya yrkeshögskolan bör påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor och YTH överflyttas. Regeringen bör återkomma med beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna av en sådan överflyttning. Enligt vår uppfattning bör ett mer flexibelt system skapas. För vissa yrken krävs det mer arbetsplatsförlagd utbildning än för andra. Vidare bör det utgå lön till deltagarna i utbildningen under den tid den är förlagd till en arbetsplats. Vi förutsätter därvid att avtal träffas om lön som minst motsvarar ordinarie studiemedel. Det skall vara naturligt för personer som redan är etablerade i arbetslivet att söka till den nya yrkeshögskolan. De har färdighetsträningen men kan behöva en djupare teoretisk kompetens eller annan kunskap. Vi anser också att utbildningens längd bör kunna variera mellan ett och tre år. Det bör finnas minst tre olika examina efter genomgången yrkeshögskola. Enligt vår uppfattning bör den nya informationstekniken (IT) införas och komma till användning i alla skolor och på alla nivåer. Senast vid utgången av år 2000 skall alla skolor vara anknutna till Internet och ha goda tekniska möjligheter att på ett effektivt sätt använda tekniken fullt ut i undervisningen. Skolans arbetsmetoder och organisation måste moderniseras. Lärare och elever måste få tillgång till informationstekniken och ha en god arbetsmiljö. Vi vill också i sammanhanget peka på att vi i vår budgetmotion har anslagit särskilda medel för en IT-satsning. Vi anser att en nationell skolpeng bör införas. Reformen bör ske stegvis genom skatteväxling mellan stat och kommun. Resurser för elever med särskilda behov skall finnas på kommunal nivå, eftersom ett relativt generellt skolpengssystem inte kan ta de speciella hänsyn som krävs i vissa fall. Enligt vår uppfattning är en nationell skolpeng ett medel för att garantera valfrihet och likvärdighet, konkurrens och mångfald. Det finns enligt vår mening anledning för riksdagen att som principer för fördelningen av forskningsresurserna markera att forskningsresurserna inte får splittras. Resurserna till forskarutbildning skall koncentreras till universiteten. Det är fel tänkt av regeringen att de mindre och medelstora högskolorna skall kunna anordna forskarutbildning och därmed försörja sig själva med lärare för sin utbildning. Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna skall utvecklas, men endast för mycket väl definierade forskningsfält. Vi delar den oro som kommer till uttryck i motion 1997/98:Ub445 när det gäller högpresterande datorsystem. HPD-rådet skall enligt vår mening inte avvecklas. Enligt vår mening är det nödvändigt att hävda kvaliteten inom den högre utbildningen för att Sverige skall ha möjlighet att göra sig gällande i en hårdnande internationell konkurrens. I USA har det sedan länge funnits ackrediteringssystem, där universitetens egna utvärderingar av kvaliteten åtföljs av utvärderingar genom externa sakkunniga. Vi anser att ett från Högskoleverket fristående kvalitetsinstitut bör inrättas för att säkerställa och garantera kvaliteten på högskolans utbildningar. Som vi närmare utvecklat i motion 1997/98:Ub805 yrkande 7 bör institutet ha till uppgift både att bistå lärosätena i deras kvalitetsarbete och att besluta i frågor om examinationsrätt vid statliga och privata lärosäten. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet begära att regeringen återkommer med förslag om ett oberoende kvalitetsinstitut. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under mom. 6, 7, 10, 26, 31 och 32 bort hemställa 6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19 och 1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub225 och 1997/98:Ub810 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 7. beträffande allmänt om IT i skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 7 och 1997/98:K333 yrkande 15 samt med anledning av motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14, 1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6, 1997/98:T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 10. beträffande införandet av en nationell skolpeng att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 12, 1997/98:Ub229 yrkande 2 och 1997/98:Sk734 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 26. beträffande principer för fördelningen av forskningsresurser mellan universitet och högskolor att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 11 och 1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 12 och 1997/98:Ub807 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 31. beträffande högpresterande datorsystem att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub811 yrkande 8 och med anledning av motion 1997/98:Ub445 avslår regeringens förslag att lägga ner HPD- rådet, 32. beträffande inrättande av ett från Högskoleverket fristående kvalitetsinstitut att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 12 och 38) Sivert Carlsson (c) anför: Enligt min uppfattning bör högskolan vara huvudman för den framtida kvalificerade yrkesutbildningen. Högskolan behöver dock inte vara den som genomför utbildningen. Jag anser att det skall vara möjligt att lägga ut den på olika utbildningsanordnare. Det skall vidare vara möjligt att tillgodoräkna utbildning vid övergång till annan högskoleutbildning och även vid övergång i den andra riktningen. När det gäller IT i skolan anser jag att alla klassrum skall vara anslutna till Internet och att alla elever skall ha tillgång till en dator före år 2000. Målet bör vara att alla elever har tillgång till dator och en egen e- postadress. Jag vill också peka på att datorer i skolan är en mycket viktig insats för att hjälpa elever med särskilda behov. Jag anser att ett tidsbegränsat statsbidrag bör ges till nedläggningshotade små skolor. Enligt min uppfattning hade de resurser om 50 miljoner kronor som regeringen i propositionen informerat om att den avsåg att använda under innevarande budgetår för regionala pedagogiska utvecklingscentrum i stället bort användas för att rädda nedläggningshotade små skolor. Regeringen har nu beslutat om användningen av pengarna. Mot bakgrund härav anser jag att regeringen snarast under år 1998 bör återkomma med förslag till finansiering inom utgiftsramen av de åtgärder som föreslås i motion 1997/98Ub267 yrkande 7. Högskoleutbildningen behöver decentraliseras i hela Stockholms län. Det bör ske genom att högskolekurser i ökad utsträckning läggs ut från universitetet, KTH och regionens olika fackhögskolor. Därigenom skulle ett nätverk av högskolecentra kunna skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby och Nynäshamn. Regeringen bör uppdra åt Länsstyrelsen i Stockholms län att i samverkan med berörda högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 7, 12 och 38 bort hemställa 6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98: Ub225 och 1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 7. beträffande allmänt om IT i skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:T815 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 samt med anledning av motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98: Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T911 yrkande 6 och 1997/98:T912 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 12. beträffande statsbidrag till nedläggningshotade små skolor att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub267 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 38. beträffande decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub484 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 9, 11 och 26) Inger Davidson (kd) anför: När det gäller den framtida kvalificerade yrkesutbildningen anser jag att inrättandet av en yrkeshögskola med en tydlig egen identitet på ett positivt sätt skulle markera utbildningens särart. Risken för att en yrkeshögskola skulle betraktas som en B-högskola anser jag klart överdriven. Jag tror att en ny yrkeshögskola med en kultur som inte är uttalat akademisk men ändå har en relevant forskningsanknytning skulle vara ett framgångsrikt sätt att stimulera fler att satsa på en högre utbildning. Jag vill i fråga om IT i skolan framhålla vikten av att alla elever och lärare får en egen e-postadress. Det ger möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter med andra elever och lärare över hela världen. I varje skola borde man inrätta minst en ?Internet-skrivhörna? där elever och lärare kan komma och skriva och läsa brev. Jag anser också att Skolverket bör få ansvar för att sprida information om lyckade IT-satsningar. När det gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är det enligt min mening angeläget att glappet mellan de åtgärder som föreslås av Läs- och skrivkommittén och de resurser som avsätts i kommunerna för att genomföra åtgärderna inte blir för stort. Enligt min mening bör resurstilldelningssystemet i grundskolan vara konstruerat så att det ger alla skolor en tillräcklig basresurs per elev. Denna resurs bör vara lika stor för alla elever. Därutöver bör finnas en tilläggsresurs som varierar med de enskilda elevernas behov av hjälp och stöd. Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader bör anpassas efter den enskilda skolans faktiska kostnader. Tilläggsresursen för elever med behov av särskilt stöd bör också kunna användas för anställning av elevvårdande personal. Jag anser det nödvändigt att elevvården inte utarmas utan får tillräckliga resurser. När det gäller principer för fördelning av forskningsresurser stöder jag målet att tilldela fasta forskningsresurser till alla högskolor. Uppbyggnaden av goda forskningsmiljöer tar tid och kräver långsiktighet. Jag anser att ansvaret för fasta forskningsresurser inte kan ges generellt utan bara till de lärosäten som uppnått en viss organisatorisk nivå. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 7, 9, 11 och 26 bort hemställa 6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub225 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 samt 1997/98:Ub810 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 7. beträffande allmänt om IT i skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19 samt 1997/98:T911 yrkande 6 samt med anledning av motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14, 1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98: K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 13 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7 och 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 11. beträffande resurstilldelningssystem i grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkandena 1 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 26. beträffande principer för fördelning av forskningsresurser mellan universitet och högskolor att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 12 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 11, 1997/98: Ub807 yrkande 43 och 1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Allmänt om IT i skolan, m.m. (mom. 7, 9, 18 och 23) Margitta Edgren (fp) anför: Enligt min mening är det mycket angeläget att en genomtänkt satsning görs på IT i skolan. Det är viktigt att skolan följer med i utvecklingen och att tekniken inte ensam hamnar i centrum i stället för pedagogiken. Det finns en risk för att flickorna kommer på undantag vid datoranvändning. Detta måste aktivt förebyggas av skolan. Det är också viktigt att kommunerna tar upp satsningar på IT i sina skolplaner. Alla elever skall enligt min uppfattning på sikt ha tillgång till egna datorer. När det gäller åtgärder för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi vill jag peka på att det i dag finns många bra hjälpmedel att erhålla. Det är viktigt att de personer som har detta handikapp och deras anhöriga vet var hjälpmedlen finns att få. Det finns flera dyslexicentrum i landet. Dessa centrum skall ge specialhjälp åt personer med dyslexi men resurserna förslår inte för alla som behöver hjälp. Jag anser att det bör upprättas fler sådana centrum så att alla de barn som har läs- och skrivsvårigheter kan få hjälp och stöd. Även i lärarutbildningarna bör kunskaper om elevers läs- och skrivsvårigheter få ökat utrymme. Det behövs för att skolan och skolans lärare skall kunna ta ansvar för barn med läs- och skrivsvårigheter. Behovet av fler utbildade lärare är uppenbart när man ser fram emot sekelskiftet och de stora pensionsavgångarna därefter. Inte minst kommer det att behövas fler gymnasielärare, både för gymnasieskolan och för utbyggnaden av komvux. Regeringen säger alltför litet om hur det skall gå till att få fram fler sökande, både män och kvinnor, till lärarutbildningen. Jag anser att regeringen måste återkomma till riksdagen med en analys av lärarbehovet och förslag till åtgärder. Det är nödvändigt med ett utvidgat samarbete mellan skola och forskning och mellan skola, högskola och näringsliv. Forskare måste få möjlighet att tillfälligt gå in i skolarbetet och lärare få möjlighet att lämna skolan för forskning. Forskarutbildade lektorer inom alla skolformer skulle stimulera till en utveckling av läraryrket. I stället minskar nu antalet lektorer. Skolan och lärarutbildningen har också alldeles för litet samarbete med näringslivet. Regeringen måste göra något för att ändra på dessa förhållanden. De regionala utvecklingscentrumen för lärarutbildningen bör även inbegripa det regionala näringslivet. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 7, 9, 18 och 23 bort hemställa 7. beträffande allmänt om IT i skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 22 och 1997/98:Ub250 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6, 1997/98:T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4, 1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 18. beträffande behovet av fler utbildade lärare att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 17 och 1997/98:Ub250 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande samarbetet mellan skolväsendet, forskningsvärlden och näringslivet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub457 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, m.m. (mom. 9, 26, 27, 28, 34, 35, 36 och 37) Gunnar Goude (mp) anför: Åtgärder för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är enligt min mening av största vikt. Det finns ett stort behov av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling ges till alla lärare i grundskolan så att nödvändig kompetens för omhändertagande av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid. Ett särskilt dyslexiprojekt bör genomföras genom samverkan mellan FOA, SIH, Skolverket, vissa universitetsforskare och de aktiva intresseorganisationerna. Jag anser att ett sådant samverkansprojekt skulle ge förutsättningar för en lösning av dyslexifrågan. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör ges uppdraget att samordna och administrativt leda verksamheten. Miljöpartiet har i sitt budgetalternativ föreslagit att sammanlagt 33 miljoner kronor anvisas under utgiftsområde 16 för genomförande av dyslexiprojektet. Vi har föreslagit att 20 miljoner kronor tillförs anslaget A 4 Genomförande av skolreformer, 10 miljoner kronor anslaget A 6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp och sammanlagt 3 miljoner kronor under Forskningsrådsnämndens anslag D 1 och D 2. Vi anser också att anslaget A 4 Genomförande av skolreformer bör tillföras 20 miljoner kronor för fortbildning av skolledare och lärare i gymnasieskolan i organisatoriska och metodiska frågor. För att åstadkomma budgetbalans i vårt förslag till alternativ budget vad avser utgiftsområde 16 föreslår jag en besparing på sammanlagt 90 miljoner kronor på anslaget A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt min uppfattning bör det vara möjligt att genomföra en sådan besparing på anslaget. Man kan av propositionen få intrycket att regeringens princip för fördelningen av forskningsresurser mellan universiteten och högskolorna är att spridning av forskningsresurser är en fördel i sig. Det bör verkligen ifrågasättas. Det är viktigt att frågan om forskning vid högskolor som inte är universitet får en allsidig belysning och att förutsättningarna noga analyseras, vilket regeringen inte har gjort. Exempelvis saknas en analys av tillgången på kvalificerade forskare, och det finns ingen välgrundad uppfattning om inom vilka områden som Sverige kan starta nya forskningscentrum. Det finns mycket som talar för att felet med svensk forskning är att den är alltför utspridd och splittrad på för små enheter. Forskning vid små och medelstora högskolor borde utvecklas med större eftertanke och omsorg om högskoleforskningens framtid. Det finns exempel på en naturligt framväxande högskoleforskning, där högskolan själv initierat ett utvecklingsarbete för att finna ett lämpligt forskningsområde för just den högskolan. Denna utveckling bör följas och de institutioner som dokumenterar sådan växtkraft bör få ordentligt stöd. Det jag nu har sagt bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 43 som sin mening ge regeringen till känna. Den grundforskning som bedrivs vid våra universitet är livsnerven för all vetenskaplig verksamhet i Sverige. Resurserna till grundforskning är emellertid helt otillräckliga, samtidigt som departement, statliga verk, statliga stiftelser och fonder årligen delar ut medel för tillämpad forskning som mångdubbelt överstiger de anslag som universitet och forskningsråd disponerar för fri forskning och forskarutbildning. Om riksdagen antar Miljöpartiets förslag om grundforskningsavdrag skulle det finnas en enkel mekanism för att överföra medel från den tillämpade forskningen till grundforskningen. Vi har i vårt budgetförslag redovisat hur ett femprocentigt grundforskningsavdrag, vid sidan av anslagen inom utgiftsområde 16, skulle kunna tillföra samtliga fakultetsanslag och samtliga forskningsråd under Utbildningsdepartementet sammanlagt 950 miljoner kronor. Jag anser att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att utarbeta förslag till lämpliga former för inrättande av grundforskningsavdrag. Om grundforskningsavdraget införs skulle det också skapa utrymme för att inrätta en utvecklingsfond för grundforskning vid små och medelstora högskolor, vilket jag förordar. Totalt skulle grundforskningsavdraget tillföra grundforskningen 1 miljard kronor, medan minskningen för den tillämpade forskningens del bör kunna kompenseras genom en rimlig rationalisering i verksamhet och administration utan att det behöver föranleda någon försämring vare sig i kvalitet eller omfattning. Jag kan inte ställa mig bakom det som regeringen förordat om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000. Det saknas redovisning av hur väl de olika lärosätena har klarat av sina utbildningsuppdrag. Många av de små och medelstora högskolorna har ännu inte kapacitet att ge utbildning ens enligt förra årets mål, dvs. utnyttja hela sina takbelopp. Regeringen bör återkomma med en ny fördelning, där universiteten får en större del av de nya platserna än vad regeringen föreslagit. Ett välmotiverat förslag till hur resterande platser skall fördelas på små och medelstora högskolor bör dessutom tas fram av regeringen. Regeringen bör därvid också tilldela de tre fristående teologiska högskolorna ytterligare platser såsom föreslås i sexpartimotionen 1997/98: Ub450 yrkandena 1 och 3. Satsningarna på forskning och forskarutbildning bör enligt min mening innebära att satsningen på de regionala högskolorna förstärks ännu mera för att bromsa och motverka den pågående och snabba koncentrationen till storstadsområdena. Utbildningsuppdraget till Mitthögskolan bör enligt min mening innefatta att högskolan skall utvidga utbildningen för döva till präster. Riksdagen bör således bifalla motion 1997/98:Fö216 yrkande 8. Jag anser att riksdagen hos regeringen borde begära en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation i syfte att utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta samverkan över ämnesgränserna. Den samverkan som redan finns mellan forskningsråden och mellan ämnesgrupper inom vissa råd bör utvecklas ytterligare. Yrkande 48 i motion 1997/98:Ub807 borde således bifallas. Det är i vissa fall viktigt att aktivt påskynda spridningen av ny kunskap i samhället. Tillämpningarna av nya forskningsrön har nämligen ofta effekter som ligger långt utanför upphovsmännens kompetens, och de kan dessutom innebära krav på etiska ställningstaganden. Information till allmänheten är en förutsättning för att demokratin skall fungera. Forskningsråden bör därför enligt min mening få i uppdrag att inventera vilka forskningsrön som kan förväntas ha stora samhällskonsekvenser samt att organisera och genomföra information till allmänheten med olika metoder och stimulera diskussioner. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 58 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört. Med hänsyn till att den ökade satsningen på vuxenutbildning medför ökade arbetsuppgifter i fråga om administrationen av studiestödet föreslår Miljöpartiet att ytterligare 10 miljoner kronor tillförs Centrala studiestödsnämnden. För att åstadkomma budgetbalans i vårt förslag till alternativ budget vad avser utgiftsområde 16 föreslår jag en besparing på sammanlagt 90 miljoner kronor på anslaget A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt min uppfattning bör det vara möjligt att genomföra en sådan besparing på anslaget. Jag föreslår att riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 1998 i enlighet med vårt förslag i spalten mp i bilaga 1 till detta betänkande. Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att anslagen för budgetåren 1999 och 2000 bör beräknas i enlighet med vad Miljöpartiet angett i motion 1997/98:Ub807 yrkande 63. Beloppen överensstämmer med de anslagsbelopp som regeringen i propositionen beräknat för dessa år. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 9, 26, 27, 28, 34, 35, 36 och 37 bort hemställa 9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4, 1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1 samt 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 26. beträffande principer för fördelningen av forskningsresurser mellan universitet och högskolor att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 43 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 12, 1997/98: Ub805 yrkande 11 och 1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 27. beträffande grundforskningsavdrag att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub467 och 1997/98: Ub807 yrkandena 45-47 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 28. beträffande utvecklingsfond för små och medelstora högskolor att riksdagen - under förutsättning av bifall till denna reservation under moment 27 - med bifall till motionerna 1997/98:Ub468 och 1997/98:Ub807 yrkande 44 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 34. beträffande en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 48 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 35. beträffande information om nya rön inom vissa vetenskapsgrenar att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 58 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 36. beträffande anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998, m.m. att riksdagen a) = utskottet, b) med anledning av regeringens förslag och motionerna 1997/98: Ub474 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 28 och 1997/98:Ub811 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000 (yrkande 3), c) om läkarutbildningen = utskottet, d) om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar = utskottet, e) om lärarutbildningar = utskottet, f) om konstnärliga utbildningar = utskottet, g) om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten i Malmö = utskottet, h) om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten på Gotland = utskottet, i) om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:A457 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, j) om stöd till gästforskare/gästlärare utomlands = utskottet, k) om belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer = utskottet, l) om generellt utbildningsuppdrag = utskottet, m) om utbildningsuppdragens inriktning dels med bifall till motion 1997/98:Fö216 yrkande 8 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om utbildningsuppdraget till Mitthögskolan, dels i övrigt godkänner vad regeringen föreslagit, n) med anledning av motion 1997/98:Ub807 yrkande 62 för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning i bilaga 1, spalten mp, o) om visst bemyndigande = utskottet, p) om användningen av anslagssparande = utskottet, q) avslår de motionsyrkanden i övrigt som förtecknats i bilaga 3, 37. beträffande beräknad fördelning på anslag för åren 1999 och 2000 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 63 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Lärarutbildning med Waldorfinriktning (mom. 20) Jan Björkman, Bengt Silfverstrand, Eva Johansson, Ingegerd Wärnersson, Agneta Lundberg, Torgny Danielsson, Tomas Eneroth och Majléne Westerlund Panke (alla s) anför: Vi föreslår att riksdagen avslår motionen. Regeringen säger i propositionen (s. 73) att ansvaret för genomförandet av momenten om alternativ pedagogik skall tillkomma Rudolf Steinerhögskolan. Vi utgår från att det betyder att Rudolf Steinerhögskolan också svarar för prov och betygsättning i dessa moment. Någon myndighet måste emellertid ha ansvaret för att samtliga fordringar som ställs för examen är uppfyllda innan utbildningsbevis utfärdas. Detta ansvar kan enligt vår mening inte delas upp mellan Lärarhögskolan i Stockholm och Rudolf Steinerhögskolan. Frågan om eventuell gymnasielärarutbildning med Waldorfinriktning bör anstå till dess erfarenheter har vunnits av den föreslagna grundskollärarutbildningen. Samma sak gäller frågan huruvida fler statliga högskolor skall vara inblandade. Vi anser det naturligt att Lärarutbildningskommittén i sitt fortsatta arbete även behandlar lärarutbildning med Waldorfinriktning. Mot bakgrund av vad vi nu anfört anser vi att utskottet under moment 20 bort hemställa 20. beträffande lärarutbildning med Waldorfinriktning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub487 yrkandena 1-3,
9. Internationellt forskningssamarbete (mom. 30) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför: Vi anser att Sverige skall delta i det internationella forskningsutbytet. Att inte vara medlem av viktiga samarbetsorganisationer betyder att Sverige ställer sig utanför möjligheter att påverka och ta del av betydelsefull kunskap. Det får menliga effekter inom respektive kunskapsområde och gör att Sverige blir mindre intressant som forskarmiljö. Därmed undergrävs våra förutsättningar att locka utländsk kompetens till landet, vilket behövs. Vi anser det alltså inte alls som önskvärt att betydande minskningar uppnås av kostnaderna för deltagande i internationella forskningsorganisationer. Regeringen behandlar vidare frågan om fusionsforskningen alltför lättvindigt. Denna forskning präglas av mycket långa tidsperspektiv och kräver långsiktigt internationellt samarbete för att nå framgång. Sverige bör därför ta tydlig ställning i frågan om fusionsforskningens framtid. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 15 i denna del samt 1997/98:N223 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört. Mot bakgrund av vad vi nu sagt anser vi att utskottet under moment 30 bort hemställa 30. beträffande internationellt forskningssamarbete att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 15 i denna del samt 1997/98:N223 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. Översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter (mom. 33) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför: Vi noterar att utbildningsministern i ett interpellationssvar har aviserat att Centrala studiestödsnämndens administration skall ses över med sikte på att översynen skall vara klar under det första halvåret 1998. Enligt vår mening bör man i det sammanhanget också undersöka möjligheterna att avlasta nämnden genom att föra över den ekonomiska rådgivningsfunktionen till andra aktörer, t.ex. banker eller försäkringsbolag. Dessa senare bör även kunna hantera utbetalningen av studiemedel efter det att nämnden beviljat lån. Vi anser att en ökad konkurrens i fråga om administrationen av studielånen kan leda till en utveckling av servicen gentemot studenterna. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub715 yrkande 1 och 1997/98:Ub805 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 33 bort hemställa 33. beträffande en översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub715 yrkande 1 och 1997/98:Ub805 yrkande 17 samt med avslag på motion 1997/98: Ub717 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan an-förts,
11. Ökade möjligheter till distansstudier samt öppet universitet (mom. 39) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Sivert Carlsson (c) och Tanja Linderborg (v) anför: Vi anser att Sverige bör ta till vara de möjligheter som telekommunikationsteknikens utveckling har skapat för att nå ut med högskoleutbildning (och annan utbildning) i andra former och till vidare grupper än hittills. Möjligheterna att skapa virtuell högskoleutbildning - gärna som ett svenskt öppet universitet, ett distansuniversitet - bör övervägas. Med utnyttjande av den moderna tekniken bör människor var som helst i landet ha möjlighet att läsa på distans, gärna kurser som erbjuds av olika befintliga lärosäten. Det är dock viktigt att det organiseras så att den enskilde inte blir tvungen att söka information i många olika högskolors kataloger och skicka ansökningar åt många olika håll. Genom att utveckla användningen av distansundervisning motverkas också den sociala snedrekryteringen till högre studier. Möjligheterna att i det syftet samarbeta med andra utbildningsarrangörer än högskolor, t.ex. studieförbund, bör beaktas i detta sammanhang. Mot bakgrund av det vi här sagt anser vi att utskottet under moment 39 bort hemställa 39. beträffande ökade möjligheter till distansstudier samt öppet universitet att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub474 yrkandena 17 och 18 samt 1997/98:Ub810 yrkandena 13 och 14 och 1997/98: Kr601 yrkande 9 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub417, 1997/98:Ub424, 1997/98:Ub427 och 1997/98:A455 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 36) Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför: Moderata samlingspartiet har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1998. Den framgår av reservation 28 i finansutskottets betänkande 1997/98: FiU1. För utgiftsområde 16 föreslog Moderata samlingspartiet 811 377 000 kr utöver regeringens ramförslag. Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg, och vi är nu förhindrade att fullfölja anslagsyrkandena genom att reservera oss till förmån för Moderata samlingspartiets yrkanden. Vi vill dock redovisa vår inställning på vissa punkter. Vi anser att kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten plats i den svenska skolan. Vi föreslår en sammanslagning av Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och att ett fristående kvalitetsinstitut för uppföljning, utvärdering och tillsyn inrättas. Det nya kvalitetsinstitutet tilldelas enligt vårt budgetalternativ 200 miljoner kronor under ett nytt anslag. Anslaget till SIH utgår. Vi föreslår en betydande ökning av anslagen A 2 Skolutveckling (ytterligare 95 miljoner kronor) och A 3 Forskning inom skolväsendet (ytterligare 20 miljoner kronor). Verksamheten inom dessa båda områden är av stor vikt för att öka kunskapen om skolan och föra utvecklingen framåt. Satsningen inom anslaget A 2 skall bl.a avse en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern informationsteknik. Resurser från anslaget bör också användas till fortbildning av lärare och skolledare i syfte att höja kvaliteten i skolan och till en försöksverksamhet med individuell skolstart. Vi avvisar regeringens besparing på anslaget till svensk undervisning i utlandet. I vårt budgetalternativ tillför vi detta anslag 14 283 000 kr utöver regeringens förslag. I stället görs en besparing på motsvarande belopp på anslaget A 4 Genomförande av skolreformer. De svenska skolorna utomlands är viktiga för att underlätta tjänstgöring utomlands för anställda i svenska företag, myndigheter och organisationer. När det gäller anslaget till Särskilda utbildningsinsatser för vuxna anser vi att regeringen överbetonar behovet av vuxenutbildning och underskattar behovet av satsningar på kvalificerad eftergymnasial utbildning. För år 1998 föreslår vi en utbildningssatsning på 90 000 platser inom vuxenutbildningen och 14 000 platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Vi har i vårt förslag beräknat kostnaden med utgångspunkt i ett något lägre belopp per utbildningsplats. Vi föreslår en besparing på 700 miljoner kronor på anslaget. Vi föreslår en offensiv satsning på informationstekniken (IT) i skolan. Den nya informationstekniken bör införas och användas i alla skolor och på alla nivåer. Senast vid utgången av år 2000 bör alla skolor vara anknutna till Internet och ha goda möjligheter att använda tekniken fullt ut i undervisningen. I vårt budgetalternativ föreslår vi 1 miljard kronor för en särskild IT-satsning. Vi är mycket frågande inför regeringens fördelning av utbyggnaden av den högre utbildningen. En fortsatt expansion måste, menar vi, ske med hänsyn till kravet på hög kvalitet. Vi anser att universiteten och högskolorna skall byggas ut i en takt som motsvarar intresset för dem bland de sökande. Resursfördelningssystemet skall bygga på principerna om högskolans faktiska prestationer, kvalitetskriterier och studenternas val i enlighet med de princi- per som slogs fast under den förra, borgerliga regeringen. Studenternas val måste få större genomslag i resurstilldelningen än nu och kvalitetskriterier införas. Vi anser att regeringens försök med teknisk och naturvetenskaplig utbildning med särskilt vuxenstudiestöd skall avvecklas. Det har inte fungerat på avsett vis. Medlen för NT-platserna bör få disponeras direkt av högskolorna. Riksdagen bör också anvisa 80 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till högskolorna för att anordna basår. Den inriktning och omfattning som regeringen vill ge högskoleutbildningen i Malmö kan vi inte ställa oss bakom. Avsikten med Malmö högskola borde vara att ge södra Sverige fler platser och utbildning av högsta kvalitet. Det är föga konstruktivt att som regeringen föreslår stycka av delar från Lunds universitet, så mycket mindre som den berörda verksamheten i nuvarande organisation inte har föranlett kritik. Därför anser vi att 63 275 000 kr bör återföras till Lunds universitet från anslaget B 45. Regeringens satsningar på forskning och forskarutbildning är enligt vår mening otillräckliga och felfördelade. Vi vill minska anslaget B 46, som enbart går till mindre och medelstora högskolor, med 265 miljoner kronor. I stället föreslår vi att riksdagen anslår 179 436 000 kr att fördelas till universitet och högskolor. Därtill kommer att vi i anslagen till forskningsråden förordar högre anslag än vad regeringen föreslagit, vilket sammantaget innebär att vårt budgetalternativ innebär en starkare satsning på forskning än budgetpropositionens. Utöver vad vi nu redovisat innebär vårt budgetalternativ när det gäller anslagen till universitet och högskolor att vi avvisar regeringens nedskärning av Karolinska institutets (KI) grundutbildningsanslag och att vi vill öka anslaget till Sunet. Vid KI utbildas fler yrkesgrupper än läkare, och KI bör ges förutsättningar att bygga ut dessa utbildningar. Många av dem är av stort intresse bl.a. för läkemedelsindustrin. Vi vill också öka anslaget till Sunet, eftersom vi anser att Sunet:s roll är att vara Internetleverantör åt högskolevärlden och därutöver verka som ett nationellt kunskaps- och kompetens- centrum av yppersta slag. Vi anser att Centrala Studiestödsnämnden bör kunna genomföra besparingar på 30 miljoner kronor under det kommande budgetåret. I vårt budget-alternativ beräknar vi därför ett med denna summa minskat anslagsbelopp till nämnden på 223 924 000 kr. I vår alternativa budget anslår vi sammanlagt 397 miljoner kronor mer än regeringen inom verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser. Som framgått ovan förordar vi till forskningsråden högre anslag än vad regeringen föreslagit. Genom att vi också vill behålla det särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan, som därmed avlastas från forskningsrådens anslag, blir den reella ökningen hos forskningsråden, jämfört med regeringens förslag, avsevärt större än vad som i bilaga 2 framgår av beloppen under respektive forskningsråd. Vårt förslag innebär också ett ökat anslag till dyrbar vetenskaplig utrustning. Vi vill vidare - som framgått av reservation 3 - behålla HPD-rådet och föreslår 10 miljoner kronor till TFR för satsningen på s.k. superdatorer. Anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål kan minskas med 25 miljoner kronor, som bör tas från anslagsposten till regeringens disposition. Inom verksamhetsområdet Gemensamma ändamål kan en besparing om 5 miljoner kronor göras under anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets området m.m. En sammanställning av vårt förslag till anslag för budgetåret 1998 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning finns i bilaga 2, spalten m.
2. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 36) Margitta Edgren (fp) anför: Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1998. Den framgår av reservation 29 i finansutskottets betänkande 1997/98: FiU1. För utgiftsområde 16 föreslog Folkpartiet 394 miljoner kronor utöver regeringens ramförslag. Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg, och jag är nu förhindrad att fullfölja anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Folkpartiets yrkanden. Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter. Jag anser att det är viktigt att svenskar som arbetar utomlands har tillgång till svensk grund- och gymnasieskola. I vårt budgetalternativ tillför vi anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet 20 miljoner kronor. Jag vill peka på att tvåspråkighet ses som en tillgång i Sverige. Jag anser att det är oklokt att då samtidigt skära ned på undervisningen i svenska för svenska barn som är bosatta i utlandet. Folkpartiet kan inte ställa sig bakom det som regeringen förordat om principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen. Universiteten har fått stå tillbaka vid tidigare utökningar. Vi vill tilldela universiteten och de blivande universiteten de nya högskoleplatser som tillkommer år 1998 och 2000, bl.a. eftersom det där finns bättre täckning av kompetenta lärare än vid de mindre högskolorna. Vi vill ge högskolorna rimliga planeringsförutsättningar och säger därför nej till att flytta fram inrättandet av de nya högskoleplatserna från hösten till våren 1998. Detta, plus att vi i vårt budgetalternativ återför 210 miljoner kronor, motsvarande den besparing som regeringen lagt ut på anslagen, ger utrymme för att lägga resurser på kvalitetshöjande ändamål, t.ex. att finansiera de nya professors- och lektorstjänsterna. Med den större ram som vi alltså avsätter för grundläggande utbildning finns det också utrymme för att tilldela de fristående teologiska högskolorna statsbidrag för fler utbildningsplatser. Vi avvisar liksom tidigare det särskilda vuxenstudiestödet till vissa studenter i naturvetenskaplig och teknisk utbildning (NT-platserna) och därmed också den förlängda antagningen år 1998 till sådana platser. Vårt alternativ innehåller också 95 miljoner kronor för att kunna anordna 20 000 platser i sommarkurser. Att anordna sådana bör enligt vår mening ingå i det generella utbildningsuppdraget till universitet och högskolor. När det gäller högskoleverksamheten i Malmö och på Gotland avvisar vi de extra anslagen på 18 respektive 10 miljoner kronor. Vi vill öka satsningarna på forskning och forskarutbildning med 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Vårt mål är att samtliga doktorander inom en inte alltför avlägsen framtid skall ha en anställning från det att de börjar sin forskarutbildning. En majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna, har föreslagit att 50 miljoner kronor omfördelas mellan och inom fakultetsanslagen för att öka utrymmet för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Om utskottet hade anslutit sig till vårt budgetförslag hade dubbelt så många anställningar som doktorand kunnat inrättas, utan att medel behövt tas från andra ändamål inom fakultetsanslagen. Detta skulle också ha varit till fördel för möjligheterna att höja den vetenskapliga kompetensen inom högskolans lärarkår, där tyvärr en alltför stor del i dag saknar forskarutbildning. Det skulle också bidra till att öka antalet kvalificerade forskare som lärare i högskolan. Jag vill påminna om att den borgerliga regeringen satsade 270 miljoner kronor på detta, vilket den socialdemokratiska regeringen inte fullföljde. I det ekonomiska läge där vi befinner oss anser jag det ogenomtänkt att börja bygga upp en filosofisk fakultet vid Luleå tekniska universitet. Vårt budgetförslag innebär därför att anslaget till forskning och forskarutbildning vid det lärosätet minskas med 3 miljoner kronor. Jag står fast vid Folkpartiets samlade budgetförslag för anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. Vårt alternativ framgår av bilaga 2, spalten fp. I vårt budgetalternativ för utgiftsområde 15 Studiestöd har vi avstyrkt regeringens förslag om en förlängning av möjligheterna att få s.k. NT-arvode, vilket innebär en besparing på 517 miljoner kronor (bet. 1997/98:UbU2 bil. 6 spalten fp). Därmed vill vi frigöra utrymme för de kvalitetsförstärkningar som vi föreslår inom utgiftsområde 16.
3. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 36) Tanja Linderborg (v) anför: Vänsterpartiet har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1998. Den framgår av reservation 30 i finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslog Vänsterpartiet 347 miljoner kronor utöver regeringens ramförslag. Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg, och jag är nu förhindrad att fullfölja anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Vänsterpartiets yrkanden. Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter. Jag anser att skolforskningen är mycket viktig och har hög aktualitet. Jag vill bl.a. peka på att läraryrket behöver en starkare forskningsanknytning. I vårt budgetalternativ har vi föreslagit att anslaget till Forskning inom skolväsendet tillförs ytterligare 30 miljoner kronor. Vi har också tillfört anslaget Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär att anslaget mer än fördubblas. Jag anser att det är viktigt att åtgärder vidtas för att garantera alla barns rätt till en likvärdig utbildning. Vi har i vårt budgetalternativ avsatt 282 miljoner kronor ytterligare under anslaget Särskilda insatser på skolområdet till ett särskilt utvecklingsstöd till skolor i utsatta bostadsområden. Psykologprogrammet måste uppdimensioneras för att svara mot det framtida behovet i samhället av psykologer. I utbildningsuppdragen för vissa lärosäten bör regeringen enligt min mening ange ett tydligt mål för hur många psykologer som skall examineras. Som framgår av reservation 11 anser jag att utvidgade möjligheter till distansutbildning behöver utvecklas. I Vänsterpartiets förslag till anslag till universitet och högskolor ingår därför att vi vill satsa 10 miljoner kronor på ett projekt för fortsatt utveckling av distansutbildning - öppet universitet - med lokal förankring och kommunikation via IT. Högskolorna kan där etablera samverkan i lokala studiecentrum med folkhögskolor eller studieförbund. Jag står fast vid Vänsterpartiets samlade budgetförslag för anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. Vårt alternativ framgår av bilaga 2, spalten v.
4. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 36) Inger Davidson (kd) anför: Kristdemokraterna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1998. Den framgår av reservation 32 i finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslog Kristdemokraterna en ram som är 385 miljoner kronor mindre än regeringens ramförslag. Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Mot bakgrund härav avstår jag att fullfölja anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Kristdemokraternas yrkanden. Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter. Jag anser att regeringens förslag om besparingar på bidrag till svensk undervisning i utlandet bör avslås. Jag anser att den föreslagna besparingen om sammanlagt 20 miljoner kronor kommer att drabba undervisningen orimligt hårt. Regeringen har lagt ut besparingen över tre år, varav 13,2 miljoner kronor för år 1998. I vårt budgetalternativ har vi tillfört anslaget 13 miljoner kronor för år 1998. Jag anser att det finns en risk att den höga utbyggnadstakten i fråga om antalet platser i den särskilda vuxenutbildningssatsningen kommer att få negativa konsekvenser för kvaliteten i utbildningen. Det är enligt min uppfattning nödvändigt med en något lägre utbyggnadstakt. Jag anser därför att antalet platser i Kunskapslyftet bör begränsas till 7 500 nya platser per år fram till år 2000. När det gäller anslaget till Särskilda utbildningsinsatser för vuxna innebär detta en minskning med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi kristdemokrater anser att utbyggnaden av den högre utbildningen är angelägen, eftersom många studenter som skulle vilja läsa på högskolan i dag inte ges tillfälle att göra det. Vi är positiva till att en betydande del av utbyggnaden sker vid mindre och medelstora högskolor. Dock vill vi varna för att en alltför forcerad utbyggnadstakt innebär en risk för att kvaliteten på utbildningen blir lidande. Därför anser vi att det bör tillkoma 7 500 nya högskoleplatser per år under perioden 1998-2000. Vi har beräknat anslagen utifrån detta, vilket innebär att det behövs 368 miljoner kronor mindre än i regeringens förslag. Vid den omfördelning som därmed blir nödvändig anser vi att de fristående teologiska högskolorna bör tilldelas ytterligare 165 platser. Samtidigt vill vi satsa på forskning och forskarutbildning genom att anslå 50 miljoner kronor mer än regeringen till anställningar som doktorand. En majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna, har föreslagit att 50 miljoner kronor omfördelas inom respektive fakultetsanslag för att öka utrymmet för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Med vårt budgetalternativ hade detta kunnat ske utan att utrymmet för andra behov som finansieras av fakultetsanslagen hade behövt inskränkas. Vårt förslag till anslag till universitet och högskolor omfattar därför sammanlagt 318 miljoner kronor mindre än regeringens och utskottsmajoritetens förslag.
5. Trafikflygarutbildningen Margitta Edgren (fp) anför: Det föreligger en del olika uppgifter om hur stort det framtida behovet av piloter är. Jag utgår från att de resurser som krävs för att Lunds universitet skall kunna ge kvalitativt god utbildning under stor säkerhet också tillförs universitetet för att säkra tillgången på piloter i Sverige. Jag utgår också från att regeringen följer frågan med uppmärksamhet och återkommer till riksdagen om det krävs ytterligare medel för att säkerställa landets behov av piloter.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 1 000-tal kronor Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning. ------------------------------------------------------ | |Verksamhetsområde |Utskottets|Avvikelse| | |Anslag |förslag | i | | | | |förhållande| | | | | till | | | | |utskottets| | | | |förslag | ------------------------------------------------------ | | | | Res. 7 | | | | | (mp) | ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ |A |Barnomsorg, skola och vuxenutbildning | ------------------------------------------------------ |1 |Statens skolverk (ram) |236 995| | ------------------------------------------------------ |2 |Utveckling av skolväsende och |163 360| | | |barnomsorg (ram) | | | ------------------------------------------------------ |3 |Forskning inom skolväsendet | 7 873 | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |4 |Genomförande av skolreformer |83 971 | +40 000| | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |5 |Statens institut för |116 623| | | |handikappfrågor i skolan (ram)| | | ------------------------------------------------------ |6 |Skolutveckling och produktion |20 936 | +10 000| | |av läromedel för elever med | | | | |handikapp (ram) | | | ------------------------------------------------------ |7 |Specialskolor och resurscenter|418 943| | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |8 |Särskilda insatser på |258 336| | | |skolområdet (ram) | | | ------------------------------------------------------ |9 |Sameskolstyrelsen (ram) |33 714 | | ------------------------------------------------------ |10|Bidrag till viss verksamhet |118 091| | | |motsvarande grundskola och | | | | |gymnasieskola (ram) | | | ------------------------------------------------------ |11|Bidrag till svensk |67 108 | | | |undervisning i utlandet (ram) | | | ------------------------------------------------------ |12|Statens skolor för vuxna (ram)|38 155 | | ------------------------------------------------------ |13|Bidrag till viss verksamhet |134 236| | | |inom vuxenutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |14|Särskilda utbildningsinsatser | 3 474 | -90 000| | |för vuxna (ram) | 333 | | ------------------------------------------------------ |15|Svenska EU-programkontoret för| 9 066 | | | |utbildning och | | | | |kompetensutveckling (ram) | | | ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ |B |Universitet och högskolor m.m. | ------------------------------------------------------ |1 |Uppsala universitet: |766 767| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |2 |Uppsala universitet: Forskning|952 889| | | |och forskarutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |3 |Lunds universitet: | 1 165 | | | |Grundutbildning (ram) | 260 | | ------------------------------------------------------ |4 |Lunds universitet: Forskning |977 689| | | |och forskarutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |5 |Göteborgs universitet: |926 126| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |6 |Göteborgs universitet: |784 320| | | |Forskning och | | | | |forskarutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |7 |Stockholms universitet: |647 173| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |8 |Stockholms universitet: |776 182| | | |Forskning och | | | | |forskarutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |9 |Umeå universitet: |677 386| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |10|Umeå universitet: Forskning |522 150| | | |och forskarutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |11|Linköpings universitet: |638 344| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |12|Linköpings universitet: |343 420| | | |Forskning och | | | | |forskarutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |13|Karolinska institutet: |295 824| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |14|Karolinska institutet: |603 168| | | |Forskning och | | | | |forskarutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |15|Kungl. Tekniska högskolan: |676 183| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |16|Kungl. Tekniska högskolan: |506 043| | | |Forskning och | | | | |forskarutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |17|Luleå tekniska universitet: |351 662| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |18|Luleå tekniska universitet: |178 285| | | |Forskning och | | | | |forskarutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |19|Danshögskolan: Grundutbildning|22 248 | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |20|Dramatiska institutet: |53 284 | | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |21|Högskolan i Borås: |168 506| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |22|Högskolan Dalarna: |186 586| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |23|Högskolan i Gävle/Sandviken: |186 991| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |24|Högskolan i Halmstad: |127 659| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |25|Högskolan i Kalmar: |201 819| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |26|Högskolan i |127 406| | | |Karlskrona/Ronneby: | | | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |27|Högskolan i Karlstad: |274 584| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |28|Högskolan Kristianstad: |150 031| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |29|Högskolan i Skövde: |126 990| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |30|Högskolan i |94 030 | | | |Trollhättan/Uddevalla: | | | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |31|Högskolan i Växjö: |225 300| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |32|Högskolan i Örebro: |273 355| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |33|Högskoleutbildning på Gotland:|40 725 | | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |34|Idrottshögskolan i Stockholm: |33 997 | | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |35|Konstfack: Grundutbildning |96 727 | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |36|Kungl. Konsthögskolan: |45 749 | | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |37|Kungl. Musikhögskolan i |81 574 | | | |Stockholm: Grundutbildning | | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |38|Lärarhögskolan i Stockholm: |280 765| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |39|Mitthögskolan: Grundutbildning|351 669| | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |40|Mälardalens högskola: |267 925| | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |41|Operahögskolan i Stockholm: |13 352 | | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |42|Södertörns högskola: |99 006 | | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |43|Teaterhögskolan i Stockholm: |21 924 | | | |Grundutbildning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |44|Enskilda och kommunala | 1 462 | | | |högskoleutbildningar m.m. | 630 | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |45|Särskilda utgifter inom |350 984| | | |universitet och högskolor m.m.| | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |46|Forskning och konstnärligt |438 686| | | |utvecklingsarbete vid vissa | | | | |högskolor (ram) | | | ------------------------------------------------------ |47|Sunet (ram) |37 292 | | ------------------------------------------------------ |48|Ersättningar för klinisk | 1 568 | | | |utbildning och forskning (ram)| 174 | | ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ |C |Högskolemyndigheter | ------------------------------------------------------ |1 |Högskoleverket (ram) |127 667| | ------------------------------------------------------ |2 |Verket för högskoleservice | 9 892 | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |3 |Centrala studiestödsnämnden |253 924| +10 000| | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ |D |Nationella och internationella forskningsresurser| ------------------------------------------------------ |1 |Forskningsrådsnämnden: |88 858 | +8 000| | |Forskning och | | | | |forskningsinformation (ram) | | | ------------------------------------------------------ |2 |Forskningsrådsnämnden: |21 205 | +2 000| | |Förvaltning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |3 |Humanistisk- |205 750| | | |samhällsvetenskapliga | | | | |forskningsrådet: Forskning | | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |4 |Humanistisk- |10 239 | | | |samhällsvetenskapliga | | | | |forskningsrådet: Förvaltning | | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |5 |Medicinska forskningsrådet: |332 272| | | |Forskning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |6 |Medicinska forskningsrådet: | 9 806 | | | |Förvaltning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |7 |Naturvetenskapliga |709 769| | | |forskningsrådet: Forskning | | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |8 |Naturvetenskapliga |19 714 | | | |forskningsrådet: Förvaltning | | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |9 |Teknikvetenskapliga |237 692| | | |forskningsrådet: Forskning | | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |10|Teknikvetenskapliga | 8 048 | | | |forskningsrådet: Förvaltning | | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |11|Rymdforskning (ram) |118 925| | ------------------------------------------------------ |12|Kungl. biblioteket (ram) |193 061| | ------------------------------------------------------ |13|Statens psykologisk- | 8 183 | | | |pedagogiska bibliotek (ram) | | | ------------------------------------------------------ |14|Institutet för rymdfysik (ram)|37 296 | | ------------------------------------------------------ |15|Polarforskningssekretariatet |22 237 | | | |(ram) | | | ------------------------------------------------------ |16|Rådet för forsknings- och | 9 654 | | | |utvecklingssamarbete mellan | | | | |Sverige och EU (ram) | | | ------------------------------------------------------ |17|Särskilda utgifter för |124 095| | | |forskningsändamål (ram) | | | ------------------------------------------------------ |18|Medel för dyrbar vetenskaplig |62 799 | | | |utrustning (ram) | | | ------------------------------------------------------ |19|Nytt anslag: | | +20 000| | |Naturvetenskapliga | | | | |forskningsrådet: Information | | | | |om genteknik | | | ------------------------------------------------------ | | | | | | | | | | ------------------------------------------------------ |E |Gemensamma ändamål | ------------------------------------------------------ |1 |Kostnader för Sveriges |36 365 | | | |medlemskap i Unesco m.m. (ram)| | | ------------------------------------------------------ |2 |Utvecklingsarbete inom |22 524 | | | |Utbildningsdepartementets | | | | |område m.m. (ram) | | | ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ | |Summa för utgiftsområdet. |27 050 | | | | | 554 | | ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------
Regeringens och oppositionens (i motioner framförda) förslag till anslag år 1998 1 000-tal kronor ------------------------------------------------------------------------------- |Anslag |Regeringens|m |c | fp | v | mp | kd | | |förslag | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 1 |Statens skolverk |236 995 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 2 |Utveckling av skolväsende och |163 360 |+95 000 | | | | | | | |barnomsorg | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 3 |Forskning inom skolväsendet | 7 873 |+20 000 | | |+30 000| | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 4 |Genomförande av skolreformer | 83 971 |-14 283 | | | | +40 | | | | | | | | | | 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 5 |Statens institut för |116 623 |-116 623| | | | | | | |handikappfrågor i skolan | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 6 |Skolutveckling och produktion av | 20 936 | | | |+25 000| +10 | | | |läromedel för elever med handikapp | | | | | | 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 7 |Specialskolor och resurscenter |418 943 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 8 |Särskilda insatser på skolområdet |258 336 | | | | +282 | | | | | | | | | | 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 9 |Sameskolstyrelsen | 33 714 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 10|Bidrag till viss verksamhet |118 091 | | | | | | | | |motsvarande grundskola och | | | | | | | | | |gymnasieskola | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 11|Bidrag till svensk undervisning i | 67 108 |+14 283 | | +20 | | | +13 | | |utlandet | | | | 000 | | | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |A 12|Statens skolor för vuxna | 38 155 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 13|Bidrag till viss verksamhet inom |134 236 | | | | | | | | |vuxenutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 14|Särskilda utbildningsinsatser för | 3 474 |-700 000| | | | -50 | -80 | | |vuxna | 333 | | | | | 000 | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |A 15|Svenska EU-programkontoret för | 9 066 | | | | | | | | |utbildning och kompetensutveckling | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 16|Skolornas kvalitetsinstitut | |+200 000| | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 17|IT-satsning | | +1 000 | | | | | | | | | | 000 | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 1 |Uppsala universitet: |766 767 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 2 |Uppsala universitet: Forskning och |952 889 | | | | | | | | |forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 3 |Lunds universitet: Grundutbildning | 1 165 |+63 275 | | | | | | | | | 260 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 4 |Lunds universitet: Forskning och |977 689 | | | | | | | | |forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 5 |Göteborgs universitet: |926 126 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 6 |Göteborgs universitet: Forskning |784 320 | | | | | | | | |och forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 7 |Stockholms universitet: |647 173 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 8 |Stockholms universitet: Forskning |776 182 | | | | | | | | |och forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 9 |Umeå universitet: Grundutbildning |677 386 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 10|Umeå universitet: Forskning och |522 150 | | | | | | | | |forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 11|Linköpings universitet: |638 344 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 12|Linköpings universitet: Forskning |343 420 | | | | | | | | |och forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 13|Karolinska institutet: |295 824 |+11 564 | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 14|Karolinska institutet: Forskning |603 168 | | | | | | | | |och forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 15|Kungl. Tekniska högskolan: |676 183 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 16|Kungl. Tekniska högskolan: |506 043 | | | | | | | | |Forskning och forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 17|Luleå tekniska universitet: |351 662 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 18|Luleå tekniska universitet: |178 285 | | |-3 000| | | | | |Forskning och forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 19|Danshögskolan: Grundutbildning | 22 248 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 20|Dramatiska institutet: | 53 284 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 21|Högskolan i Borås: Grundutbildning |168 506 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 22|Högskolan Dalarna: Grundutbildning |186 586 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 23|Högskolan i Gävle/Sandviken: |186 991 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 24|Högskolan i Halmstad: |127 659 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 25|Högskolan i Kalmar: Grundutbildning|201 819 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 26|Högskolan i Karlskrona/Ronneby: |127 406 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 27|Högskolan i Karlstad: |274 584 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 28|Högskolan Kristianstad: |150 031 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 29|Högskolan i Skövde: Grundutbildning|126 990 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 30|Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: | 94 030 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 31|Högskolan i Växjö: Grundutbildning |225 300 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 32|Högskolan i Örebro: Grundutbildning|273 355 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 33|Högskoleutbildning på Gotland: | 40 725 | | | -10 | | | | | |Grundutbildning | | | | 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 34|Idrottshögskolan i Stockholm: | 33 997 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 35|Konstfack: Grundutbildning | 96 727 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 36|Kungl. Konsthögskolan: | 45 749 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 37|Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: | 81 574 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 38|Lärarhögskolan i Stockholm: |280 765 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 39|Mitthögskolan: Grundutbildning |351 669 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 40|Mälardalens högskola: |267 925 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 41|Operahögskolan i Stockholm: | 13 352 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 42|Södertörns högskola: | 99 006 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 43|Teaterhögskolan i Stockholm: | 21 924 | | | | | | | | |Grundutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 44|Enskilda och kommunala | 1 462 | | | | | | | | |högskoleutbildningar m.m. | 630 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 45|Särskilda utgifter inom universitet|350 984 |-138 275| | +287 | | | | | |och högskolor m.m. | | | | 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 46|Forskning och konstnärligt |438 686 |-265 000| | +100 | | | | | |utvecklingsarbete vid vissa | | | | 000 | | | | | |högskolor | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 47|Sunet | 37 292 |+20 000 | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 48|Ersättningar för klinisk utbildning| 1 568 | | | | | | | | |och forskning | 174 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 49|Medel att fördela för forskning och| |+179 436| | | | | | | |forskarutbildning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 50|Tekniskt basår | |+80 000 | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 51|Distansutbildningsprojekt - Öppet | | | | |+10 000| | | | |universitet | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 52|Samlingsanslag att fördela mellan | | | | | | | -318 | | |universitet och högskolor (B 1 - | | | | | | | 000 | | |B48) | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |C 1 |Högskoleverket |127 667 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |C 2 |Verket för högskoleservice | 9 892 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |C 3 |Centrala studiestödsnämnden |253 924 |-30 000 | | | | +10 | | | | | | | | | | 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 1 |Forskningsrådsnämnden: Forskning | 88 858 | | | | | +8 000 | | | |och forskningsinformation | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 2 |Forskningsrådsnämnden: Förvaltning | 21 205 | | | | | +2 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 3 |Humanistisk-samhällsvetenskapliga |205 750 |+25 000 | | | | | | | |forskningsrådet: Forskning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 4 |Humanistisk-samhällsvetenskapliga | 10 239 | | | | | | | | |forskningsrådet: Förvaltning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 5 |Medicinska forskningsrådet: |332 272 |+20 000 | | | | | | | |Forskning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 6 |Medicinska forskningsrådet: | 9 806 | | | | | | | | |Förvaltning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 7 |Naturvetenskapliga forskningsrådet:|709 769 |+29 633 | | | | | | | |Forskning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 8 |Naturvetenskapliga forskningsrådet:| 19 714 | | | | | | | | |Förvaltning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 9 |Teknikvetenskapliga |237 692 |+20 000 | | | | | | | |forskningsrådet: Forskning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 10|Teknikvetenskapliga | 8 048 | | | | | | | | |forskningsrådet: Förvaltning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 11|Rymdforskning |118 925 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 12|Kungl. biblioteket |193 061 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 13|Statens psykologisk-pedagogiska | 8 183 | | | | | | | | |bibliotek | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 14|Institutet för rymdfysik | 37 296 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 15|Polarforskningssekretariatet | 22 237 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 16|Rådet för forsknings- och | 9 654 | | | | | | | | |utvecklingssamarbete mellan Sverige| | | | | | | | | |och EU | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 17|Särskilda utgifter för |124 095 |-25 000 | | | | | | | |forskningsändamål | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 18|Medel för dyrbar vetenskaplig | 62 799 |+10 000 | | | | | | | |utrustning | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 19|Europeisk forskningssamverkan | |+317 367| | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 20|Naturvetenskapliga forskningsrådet:| | | | | | +20 | | | |Information om genteknik | | | | | | 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |E 1 |Kostnader för Sveriges medlemskap i| 36 365 | | | | | | | | |Unesco m.m. | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |E 2 |Utvecklingsarbete inom | 22 524 | -5 000 | | | | | | | |Utbildningsdepartementets område | | | | | | | | | |m.m. | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |TOTAL | 27 050 |+811 377| | +394 | +347 | +40 | -385 | | | 554 | | | 000 | 000 | 000 | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- Förteckning över i moment 36 q) behandlade motionsyrkanden
------------------------------------------------------- | | | | |Motion |Parti |Yrkande | ------------------------------------------------------- |1996/97: | | | ------------------------------------------------------- |T917 | | | | |kd |21 | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |1997/98: | | | ------------------------------------------------------- |Ub207 | | | | |m | | ------------------------------------------------------- |Ub208 | | | | |m |10 | ------------------------------------------------------- |Ub221 | | | | |fp |14 | ------------------------------------------------------- |Ub245 | | | | |v |3 | ------------------------------------------------------- |Ub247 | | | | |m |17 | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub250 | | | | |fp |17 | ------------------------------------------------------- |Ub404 | | | | |m | | ------------------------------------------------------- |Ub405 | | | | |m | | ------------------------------------------------------- |Ub407 | | | | |m | | ------------------------------------------------------- |Ub410 | | | | |m | | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub411 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub418 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub420 | | | | |s |1 | ------------------------------------------------------- |Ub422 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub425 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub426 | | | | |mp | | ------------------------------------------------------- |Ub428 | | | | |m | | ------------------------------------------------------- |Ub429 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub430 | | | | |s | | | | | | ------------------------------------------------------- |Motion | | | | |Parti |Yrkande | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub431 | | | | |m |1-2 | ------------------------------------------------------- |Ub433 | | | | |fp, m | | ------------------------------------------------------- |Ub435 | | | | |m | | ------------------------------------------------------- |Ub436 | | | | |c |1-2 | ------------------------------------------------------- |Ub438 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub439 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub440 | | | | |m | | ------------------------------------------------------- |Ub441 | | | | |kd |1 | ------------------------------------------------------- |Ub442 | | | | |m |1-2 | ------------------------------------------------------- |Ub446 | | | | |fp, c, mp, kd | | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub447 | | | | |v | | ------------------------------------------------------- |Ub448 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub450 | | | | |fp, m, c, v, |1-3 | | |mp, kd | | ------------------------------------------------------- |Ub451 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub452 | | | | |m |1, 10 | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub455 | | | | |kd, m, c, fp | | ------------------------------------------------------- |Ub456 | | | | |mp |1-2 | ------------------------------------------------------- |Ub457 | | | | |fp |1 | ------------------------------------------------------- |Ub461 | | | | |fp | | ------------------------------------------------------- |Ub463 | | | | |c | | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub464 | | | | |c | | ------------------------------------------------------- |Ub465 | | | | |c | | ------------------------------------------------------- |Ub466 | | | | |s |1 | ------------------------------------------------------- |Ub474 | | | | |fp |1-2, 7-8, 21 | ------------------------------------------------------- |Ub475 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Motion | | | | |Parti |Yrkande | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub478 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub479 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub480 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub481 | | | | |c, mp, kd | | ------------------------------------------------------- |Ub484 | | | | |c |1 | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub485 | | | | |c |1-2 | ------------------------------------------------------- |Ub486 | | | | |s | | ------------------------------------------------------- |Ub489 | | | | |kd |7-8, 11 | ------------------------------------------------------- |Ub803 | | | | |v | | ------------------------------------------------------- |Ub805 | | | | |m |12-13 | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Ub807 | | | | |mp |8-9, 17, 28, 54, 59, 62| ------------------------------------------------------- |Ub809 | | | | |kd |1-3 | ------------------------------------------------------- |Ub811 | | | | |m |2-4, 6, 9-33 | ------------------------------------------------------- |Fö216 | | | | |mp |1, 8 | ------------------------------------------------------- |Kr510 | | | | |kd |10-11 | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |Kr517 | | | | |m |3 | ------------------------------------------------------- |T215 | | | | |fp |6, 8 | ------------------------------------------------------- |N307 | | | | |fp |4 | ------------------------------------------------------- |A456 | | | | |fp |4 | ------------------------------------------------------- |A457 | | | | |mp |4 | ------------------------------------------------------- | | | | ------------------------------------------------------- |A458 | | | | |m |3 | -------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................3 Motionerna............................................5 Utskottet............................................21 1 Inledning........................................21 Revisionens iakttagelser.........................21 Redovisning av resultat..........................22 2 Barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen.......25 2.1 Inledning....................................25 2.2 Den särskilda vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet25 2.3 Informationsteknik (IT) i skolan.............30 2.4 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi............33 2.5 Vissa resursfrågor...........................35 3 Universitet och högskolor........................37 3.1 Utbyggnaden av den högre utbildningen........37 3.2 Läkarutbildning..............................42 3.3 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.42 3.4 Lärarutbildning..............................45 3.5 Konstnärlig utbildning.......................50 3.6 Malmö högskola...............................51 3.7 Högskola på Gotland..........................52 3.8 Satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor 52 3.9 Gästforskare/gästlärare utomlands............56 4 Nationella och internationella forskningsresurser56 4.1 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg...57 4.2 Besparingar på forskningsområdet.............58 5 Anslag till barnomsorg, skola och vuxenutbildning60 5.1 Statens skolverk.............................60 5.2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg.....62 5.3 Forskning inom skolområdet...................63 5.4 Genomförande av skolreformer.................64 5.5 Statens institut för handikappfrågor i skolan65 5.6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 65 5.7 Specialskolor och resurscenter...............66 5.8 Särskilda insatser på skolområdet............66 5.9 Sameskolstyrelsen............................67 5.10 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola 68 5.11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet..68 5.12 Statens skolor för vuxna....................69 5.13 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen69 5.14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna.....70 5.15 Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling 70 6 Anslag till universitet och högskolor............71 6.1 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer71 6.2 Utbildningsuppdrag...........................71 6.3 Anslagsbelopp................................74 7 Anslag till högskolemyndigheter..................78 7.1 Högskoleverket...............................78 7.2 Verket för högskoleservice...................79 7.3 Centrala studiestödsnämnden..................80 8 Anslag till nationella och internationella forskningsresurser81 9 Anslag till gemensamma ändamål...................84 9.1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.84 9.2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.84 10 Sammanfattande förslag till anslag för budgetåret 199885 11 Övriga frågor...................................85 Hemställan...........................................87 Reservationer........................................92 1. Andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet (mom. 1) (m, fp)...................................92 2. Samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi- undervisningen, m.m. (mom. 4, 7, 13 och 15) (v) 92 3. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 10, 26, 31 och 32) (m) 93 4. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 12 och 38) (c) 95 5. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 9, 11 och 26) (kd) 96 6. Allmänt om IT i skolan, m.m. (mom. 7, 9, 18 och 23) (fp)98 7. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, m.m. (mom. 9, 26, 27, 28, 34, 35, 36 och 37) (mp) 99 8. Lärarutbildning med Waldorfinriktning (mom. 20) (s)103 9. Internationellt forskningssamarbete (mom. 30) (m, kd)103 10. Översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter (mom. 33) (m, fp, kd).............................104 11. Ökade möjligheter till distansstudier samt öppet universitet (mom. 39) (m, c, fp, v, kd) 105 Särskilda yttranden.................................105 1. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 36) (m) 105 2. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 36) (fp) 108 3. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 36) (v) 109 4. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 36) (kd) 110 5. Trafikflygarutbildningen.......................111 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 112 Regeringens och oppositionens (i motioner framförda) förslag till anslag år 1998 116 Förteckning över i moment 36 q) behandlade motionsyrkanden121