Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 1997/98:UbU2
Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU02
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Innehåll
1997/98 UbU2
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till anslag till olika former av studiestöd samt ett fyrtiotal motionsyrkanden. Regeringens förslag innebär bl.a. att studiebidraget i studiehjälpen höjs, att stipendium efter basår i komvux bara skall lämnas till studerande under 20 år och att timersättningen till deltagare i sfi slopas. Vidare begränsas möjligheterna att få studiemedel under forskarutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag med ett undantag. Utskottet anser att förutsättningarna för att få studiemedel för utlandsstudier bör behandlas tillsammans med förslag om ett nytt studiefinansieringssystem. Ett sådant förslag väntas bli framlagt i sådan tid att det kan genomföras år 2000. I stället för en besparing på anslaget till studiemedel föreslår utskottet därför en lika stor besparing på anslaget till svux för NT-utbildning. Detta är möjligt eftersom antalet antagna till NT-utbildning hösten 1997 blivit något mindre än regeringen räknat med. Reservation finns från m, v, mp och kd mot ändringarna i reglerna om studiemedel för forskarutbildning. Dessutom finns andra reservationer från fp, v, mp och kd. Fyra partier redovisar sina budgetalternativ i särskilda yttranden. Moderaterna motsätter sig studiebidragshöjningen och basårsstipendierna, och de vill på sikt avskaffa svux för NT-utbildning. Folkpartiet vill avskaffa svux både för NT-utbildning och YTH. De vill återinföra barntillägg i svux och svuxa och avskaffa basårsstipendierna. Vänsterpartiet föreslår 1 miljard kr för att man skall kunna ge särskilt utbildningsbidrag under en tredje termin. Inom miljarden vill de också finansiera besparingen på anslaget till studiemedel och bibehållande av timersättningen vid sfi. De vill avskaffa svux vid specialpedagogutbildning. Kristdemokraterna vill återinföra barntillägg i svuxa och behålla timersättningen vid sfi, men de vill avskaffa basårsstipendierna och svux vid NT-utbildning.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998, utgiftsområde 15 Studiestöd föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, 3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår angående timersättning, 5. att riksdagen godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för studielån om 71 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 1998, 6. att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studentlitteratur, för högst 6 miljoner kronor, som medför utgifter efter år 1998, 7. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt sammanställning i bilaga 6 till detta betänkande.
Regeringens lagförslag återfinns som bilaga 1, bilaga 2 respektive bilaga 3 till detta betänkande.
Motionerna
1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasiestudier utomlands. 1997/98:Ub260 av Barbro Johansson och Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att enhetliga regler skall gälla för deltagare i det s.k. Kunskapslyftet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordning och information till berörda anordnare skall gälla i Kunskapslyftet och vid införandet av liknande åtgärder. 1997/98:Ub278 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studier av konsekvenserna av att tillämpa särskilt utbildningsbidrag under det andra studieåret. 1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas 7. att riksdagen avslår regeringens förslag att begränsa rätten att bedriva forskarstudier med studiemedel. 1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 9. att riksdagen avslår regeringens förslag om förlängning under 1998 av möjligheten att studera med stöd av s.k. NT-arvoden, 12. att riksdagen avslår regeringens förslag om stipendium för dem som läst s.k. basår vid komvux, 13. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilt studiestöd för YTH- utbildningarna, 14. att riksdagen avvisar regeringens förslag till besparing på anslaget för svenska studenters möjlighet att studera med studiemedel utomlands, 15. att riksdagen avvisar regeringens förslag om en begränsning till tre år av den tid som studiemedel kan erhållas för studier i utlandet. 1997/98:Ub482 av Andreas Carlgren m.fl. © vari yrkas 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om villkor för studiemedel på forskarutbildningen. 1997/98:Ub702 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att se över studiemedelssystemet. 1997/98:Ub706 av Cinnika Beiming och Carina Moberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inkomstprövningen i studiestödssystemet. 1997/98:Ub707 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning. 1997/98:Ub710 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta krav på studieresultat, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt kontroll av studieaktivitet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjt fribelopp, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatt NT-arvode, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatta stipendier till bas- årsplatser, 8. att riksdagen beslutar återinföra barntillägg i svuxa, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag om att timersättning för sfi- undervisning inte längre skall beviljas, 10. att riksdagen avslår regeringens förslag om att införa striktare regler för studiemedel för utlandsstudier, 13. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning. 1997/98:Ub713 av Mona Berglund Nilsson och Sverre Palm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inkomster under studietiden. 1997/98:Ub715 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning. 1997/98:Ub716 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i studiestödslagen (1973:349) avseende uppräkning av studiebidraget i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Studiehjälp m.m. anvisa 1 854 056 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Studiemedel m.m. anvisa 9 930 570 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. anvisa 7 753 280 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd anvisa 292 371 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Ub719 av Annika Jonsell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fribelopp för studie- medel. 1997/98:Ub720 av Eskil Erlandsson © vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till besparing för utlandsstudier, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt kontroll för studieaktivitet. 1997/98:Ub721 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ytterligare utreda möjligheten till fortsatta studier. 1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 15. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationaliseringen av den högre utbildningen och deltagande i internationellt forskningsutbyte. 1997/98:Ub806 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barntillägg i svux och svuxa i väntan på ett nytt studiemedelssy- stem. 1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 60. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning (tabell 1), 61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för åren 1999 och 2000 (enligt tabell 1). 1997/98:Ub808 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problem med samordning mellan a-kassan och CSN. 1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen beslutar att bestämmelserna om särskilt utbildningsbidrag liberaliseras enligt vad som anförts i motionen. 1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiska villkoren för föräldrar som studerar.
Utskottet
Inledning Riksdagen har den 20 november fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 1998 (prop. 1997/98:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 35). Ramen omfattar 21 333 755 000 kr. Studiestödet utgör ett viktigt redskap i utbildningspolitiken. De senaste årens utbildningssatsningar har inneburit att antalet personer som får studiemedel har ökat kraftigt. Antalet studiemedelstagare i gymnasial utbildning (studerande över 20 år) ökade med 22 % mellan budgetåren 1995/96 och 1996/97. Utbetalningen av lån till sådana studerande ökade under samma period med 436 miljoner kr. Parallellt med den stora satsningen på vuxenutbildning - det s.k. Kunskapslyftet - infördes den 1 juli 1997 en ny stu- diestödsform, nämligen särskilt utbildningsbidrag. Arbetslösa i åldern 25-55 år kan beviljas detta studiestöd, som helt och hållet är ett bidrag. Även anställda kan under vissa förutsättningar beviljas särskilt utbildningsbidrag. Efterfrågan på särskilt utbildningsbidrag är mycket stor. I budgetpropositionen förra året anmälde regeringen sin avsikt att under år 1997 återkomma till riksdagen med ställningstagande till Studiestödsutredningens förslag om ett sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90, prop. 1996/97:1 utg.omr. 15). Regeringen tog på nytt upp frågan i vårpropositionen och meddelade då sin avsikt att återkomma avseende ett nytt återbetalningssystem för studielånen grundat på utredningens förslag kombinerat med en prövning av bidragsandelens storlek för genomförande år 2000. I årets budgetproposition bekräftas denna avsikt. Utskottet tar i det följande först upp ett antal sakfrågor inom de olika studiestödssystemen. Därefter behandlas anslagen inom utgiftsområdet och sist några övriga frågor.
1 Studiehjälp Regeringen föreslår - i konsekvens med sitt förslag under utgiftsområde 12 att höja barnbidragets belopp - att studiebidraget i studiehjälpen skall höjas från 640 till 750 kr per månad fr.o.m. den 1 januari 1998. Förslaget kräver en ändring av 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349). Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub716 yrkande 1 att regeringens förslag om ändring i studiestödslagen skall avslås. Motionärerna har i sin beräkning av anslaget beaktat detta. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet. Studiebidragets belopp bör liksom tidigare följa barnbidragets belopp och alltså höjas när barnbidraget höjs, liksom det sänktes när barnbidraget sänktes (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. SfU12, rskr. 278).
2 Studiemedel Regeringen aviserade i vårpropositionen besparingar på 60 miljoner kr inom studiemedelsområdet (prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). I budgetpropositionen redovisar regeringen nu hur dessa besparingar skall uppnås. I ett antal motioner framförs andra förslag som, om de bifalls av riksdagen, får konsekvenser såväl för studiestödslagen som för anslagsbeloppet.
Skärpning av reglerna för återkrav, när någon fått studiestöd felaktigt Regeringen föreslår ändringar i 9 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349) som innebär att studiemedel alltid skall korrigeras i efterhand med hänsyn till den studerandes faktiska inkomst under året/kalenderhalvåret. I sådana fall skall det inte längre behövas att den studerande har insett eller bort inse att hon eller han har fått för högt studiemedelsbelopp. Enligt regeringens förslag skall belopp som understiger en av regeringen fastställd miniminivå (exempelvis 300 kr) dock inte krävas tillbaka. För närvarande sker efterkontrollen genom samkörning av de uppgifter som den studerande lämnat till CSN mot inkomstuppgifterna i Riksskatteverkets register. Återkrav på grund av ökade inkomster förekommer bara när det gäller studiemedel. Återkrav på grund av andra ändrade förhållanden kan däremot förekomma även när det gäller andra former av studiestöd. Det kan röra sig om avbrott i studierna, ändrad omfattning av studierna eller byte av utbildning, och den studerande skall anmäla sådana förändringar. I sådana fall skall enligt regeringens mening i princip alltid rätten till studiestöd omprövas. När den studerande själv har orsakat att studiestöd utbetalats felaktigt bör återkrav ske utan någon prövning av om hon eller han har insett eller bort inse att det var fel. Även detta föranleder ändring i 9 kap. 2 § studiestödslagen. Om någon fått studiestöd felaktigt på något annat sätt skall däremot återkrav bara ske om vederbörande inte varit i god tro. Regeringen föreslår också att det införs en bestämmelse om att krav på återbetalning skall kunna efterges helt eller delvis, om det finns synnerliga skäl. U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning och tillstyrker förslagen till ändringar i 9 kap. 2 § studiestödslagen. Dessa skärpningar beräknar regeringen skall medföra en besparing på 36 miljoner kr.
Studiemedel för studier utomlands Regeringen gör i propositionen bedömningen att möjligheterna att få studiemedel för studier utanför Norden bör begränsas till i huvudsak utbildningar på högskolenivå. Beviljningen av extra lån för undervisningsavgifter bör enligt regeringens mening vara mer restriktiv än hittills. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att efter samråd med CSN lämna förslag om vilka utbildningar utomlands som lämpligen bör ge rätt till statligt studiestöd. Eftersom det är nödvändigt att redan nu begränsa utflödet av bidrag och lån anser dock regeringen att de förslag till begränsningar som CSN redovisat i sitt remissvar över Studiestödsutredningens betänkande tills vidare utgör lämpligt avvägda prioriteringar. Dessa beskrivs i propositionen. Regeringen förordar dock inte CSN:s förslag (som också framförts av Studiestödsutredningen) att studiestöd för undervisningsavgifter vid utlandsstudier skall utgå i form av bidrag i stället för som nu i form av lån. I stället anser regeringen att den nuvarande, av CSN fastställda, lånegränsen på 6 000 kr per månad för undervisningsavgifter bör sänkas till 3 000 kr per månad. I motioner från fyra partier avstyrks regeringens förslag när det gäller studiestöd för studier utomlands. Vikten av internationellt utbyte framhålls i motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 15. Enligt motion 1997/98:Ub720 © kommer regeringens förslag att leda till att studier utomlands blir en klassfråga (yrk. 1). Motionärerna anser att den besparing på 26 miljoner kr som regeringen vill uppnå med sitt förslag i stället bör göras genom att man skärper kontrollen av studieaktivitet under den sista studiemedelsterminen (yrk. 2). Tvärt emot regeringens uppfattning bör fler uppmuntras att söka sig utomlands för att skaffa sig kulturkompetens och nya språk, hävdas det i motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 14. Samma motionärer avstyrker uttryckligen regeringens förslag om begränsning till tre år av den tid man kan få studiemedel för studier i utlandet (yrk. 15). Den uttalade ambitionen att halvera antalet svenska ungdomar som studerar utomlands är helt orimlig, heter det i motion 1997/98:Ub221 (fp) som handlar om gymnasieskolan (yrk. 12). I motion 1997/98:Ub710 (kd) yrkande 10 sägs att det är en motsägelse när regeringen vill slå vakt om internationaliseringsprocessen men samtidigt ifrågasätter nyttan av utlandsstudier. Besparingarna är enligt motionärerna kontraproduktiva och begränsningen av lånen för undervisningsavgifter förstärker den sociala snedrekryteringen. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna beräknar under anslaget Studiemedel m.m. 26 miljoner kr mer än regeringen. U t s k o t t e t vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande. Det är självklart viktigt att slå vakt om internationaliseringsprocessen inom utbildningsområdet och studerandeutbytet länder emellan. Frågan om förutsättningarna för att få svenskt studiestöd vid studier utomlands bör enligt utskottets mening behandlas tillsammans med förslag om ett nytt studie- stödssystem. Regeringen har aviserat ett sådant förslag som är tänkt för genomförande år 2000. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka att riksdagen nu tar ställning i sak till de förändringar av nuvarande regler på området som regeringen skisserar i propositionen. De nuvarande regler som regeringen vill förändra är till största delen fastställda av CSN i föreskrifter som myndigheten har bemyndigande att utfärda. Syftet med de förändringar som regeringen beskriver i propositionen är att uppnå en besparing på ca 26 miljoner kr. Utskottet återkommer i avsnitt 4 till frågan om anslagsbeloppen inom utgiftsområdet.
Begränsning av möjligheterna till studiemedel under forskarutbildning Regeringen framlägger i budgetpropositionen under utgiftsområde 16 förslag om en reformerad forskarutbildning. Reformförslaget och ett antal motions- yrkanden om detta behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU7. Som ett led i reformen ingår att regeringen vill ändra nuvarande generösa möjligheter att få studiemedel under forskarutbildning. Studiemedel för eftergymnasiala studier kan enligt studiestödslagen lämnas under högst sex år (tolv terminer). Om det finns särskilda skäl kan man dock beviljas studiemedel utöver denna tid. Det har utvecklats en praxis som innebär att doktorander i praktiken kan få studiemedel under hela forskarutbildningen även om sexårsgränsen väsentligt överskrids. Regeringen påpekar att de flesta som får studiemedel för doktorandstudier kan förmodas få en stor del av lånen avskrivna till sist, eftersom deras sammanlagda skulder kommer att bli mycket höga. Regeringen vill nu införa följande begränsningar av möjligheterna att få studiemedel för forskarutbildning. 1. Forskarutbildning skall inte vara ett särskilt skäl att få studiemedel utöver den maximitid (f.n. sex år) som gäller som huvudregel. 2. Studiemedel skall inte kunna beviljas åt en doktorand som har eller har haft anställning som doktorand eller får eller har fått utbildningsbidrag för doktorander. För att genomföra detta föreslår regeringen ändringar i 4 kap. 8 § första stycket studiestödslagen (1973:349). Centerpartiet och Kristdemokraterna yrkar i motionerna 1997/98:Ub482 © yrkande 6 och 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 7 avslag på regeringens förslag. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anta regeringens förslag till lagändring och avslå motionsyrkandena. Utskottets resonemang rörande bl.a. stu- diefinansiering under forskarutbildning redovisas i betänkande 1997/98: UbU7. I resonemanget ingår bl.a. att doktorander har möjlighet att inleda sina studier med stöd av studiemedel.
Inkomstprövningen för studiemedel (det s.k. fribeloppet) Kristdemokraterna framför i motion 1997/98:Ub710 åsikten att systemet med en inkomstgräns för studiemedel - s.k. fribelopp - är kontraproduktivt och bidrar till social snedrekrytering. De anser att fribeloppet bör höjas rejält eller helst avskaffas (yrk. 5). Eftersom en sådan höjning skulle medföra ytterligare kostnader pekar motionärerna på möjligheterna att göra en striktare kontroll av studieaktivitet och att höja kravet på studieresultat för fortsatta studiemedel på det sätt som Studiestödsutredningen föreslagit (yrk. 4 resp. 3). Dessa skärpningar avses kompensera kostnadsökningen som följer av ett höjt fribelopp. - Enligt motion 1997/98:Ub719 (m) är det rimligt att inte ha någon gräns för inkomster vid sidan av studierna. - Motionerna 1997/98:Ub702, 1997/98:Ub706 och 1997/98:Ub713 (alla s) tar upp frågan hur inkomster under olika delar av kalenderåret skall behandlas vid beviljandet av studiemedel. Enligt motionärerna missgynnas vissa studenter av de nuvarande reglerna. U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Frågan om inkomstprövningen av studiemedel behandlas i Studiestödsutredningens betänkande, som regeringen ännu inte har tagit ställning till. En förändring av fribeloppsreglerna inom ramen för det nuvarande studiemedelssystemet skulle dels kräva ändringar i studiestödslagen, dels få ekonomiska konsekvenser som inte är klarlagda. Utskottet anser därför att riksdagen bör avvakta regeringens förslag om studiestödet fr.o.m. år 2000.
3 Vuxenstudiestöd Regeringens förslag till förändringar när det gäller olika slag av vuxenstudie- stöd är i sammanfattning följande * anslagsbeloppet under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. ökas motsvarande det ökade antalet platser inom vuxenutbildningssatsningen (det s.k. Kunskapslyftet) * arbetslösa som haft särskilt utbildningsbidrag under ett år skall få förtur till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) * beloppen i särskilt vuxenstudiestöd (svux) och i svuxa skall beräknas med utgångspunkt i den lägsta dagpenning som enligt förordningen om aktivitetsstöd (1996:1100) gäller för den som har rätt till arbetslöshetsersättning * den som får särskilt utbildningsbidrag skall inte samtidigt kunna få studiemedel, svux, svuxa eller korttidsstudiestöd * timersättning skall endast ges till deltagare i särvux (inte längre till deltagare i sfi) * stipendium till den som fullföljt basår inom komvux skall bara ges till ungdomar under 20 år.
Särskilt utbildningsbidrag Den nya studiestödsformen särskilt utbildningsbidrag infördes den 1 juli 1997 i samband med starten av det s.k. Kunskapslyftet. Särskilt utbildningsbidrag kan lämnas till arbetslösa vuxna i åldern 25-55 år för studier på grundskole- och gymnasienivå under ett år. Även personer som har anställning kan beviljas särskilt utbildningsbidrag under ledighet för sådana studier, under förutsättning att arbetsgivaren tar in en av arbetsförmedlingen anvisad långtidsarbetslös i samma omfattning som den anställde är ledig. Regeringen meddelar i propositionen att denna studiestödsform kommer att behållas under hela den femårsperiod som Kunskapslyftet pågår. I propositionen föreslås ändringar i 4 kap. 3 § och 7 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349) som innebär att studiemedel, svux och svuxa inte får beviljas eller tas emot för samma tid som särskilt utbildningsbidrag. Vidare föreslås att tid då man haft särskilt utbildningsbidrag skall inräknas i den maximitid på tre år som gäller för studiestöd till vuxna för studier på grundskole- och gymnasienivå (4 kap. 8 § andra stycket studiestödslagen). Det föreslås också en bestämmelse i 5 kap. 6 § studiestödslagen om att den som har särskilt utbildningsbidrag inte kan få korttidsstudiestöd under samma period. Motsvarande gäller redan för den som har studiehjälp, studiemedel, svux eller svuxa. U t s k o t t e t har inget att invända utan tillstyrker regeringens förslag. Fyra motioner tar upp villkoren för dem som studerar inom Kunskapslyftet. Vänsterpartiet begär i motion 1997/98:Kr601 yrkande 7 att bestämmelserna om särskilt utbildningsbidrag skall liberaliseras. Motionärerna påpekar att många i dag anställs på deltid eller på timbasis eller har korta vikariat mellan perioder av arbetslöshet och med nuvarande regler inte kan få särskilt utbildningsbidrag. - Enhetliga regler för alla som studerar i Kunskapslyftet begärs i motion 1997/98:Ub260 (mp) yrkande 1. Motionärerna skriver att den som är över 45 år enligt regelerna inte kan få studielån efter året med särskilt utbildningsbidrag. De som studerar i Kunskapslyftet med kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) eller annan låg ersättning och får kompletterande socialbidrag kan enligt motionärerna inte läsa på gymnasienivå, eftersom studier på den nivån inte accepteras för socialbidrag. I motionen påtalas också (yrk. 2) att det har brustit i samordning och information. Många fackförbund har inte varit informerade om hur ersättningen fungerar. - I motion 1997/98: Ub278 (s) välkomnas regeringens förslag att den som haft särskilt utbildningsbidrag i ett år skall ha förtur till svuxa. Motionärerna vill att regeringen skall belysa konsekvenserna av att tillämpa det formella regelverk som gäller det särskilda utbildningsbidraget (t.ex. i fråga om åldersgräns, krav på arbetslöshet, studiernas omfattning) också på det bidrag som utgår under det andra studieåret. Detta kan enligt motionen förenas med en egeninsats i form av en lånedel i studiefinansieringssystemet. Samma förslag förs fram i motion 1997/98:Ub721 (s). - I motion 1997/98:Ub808 (s) yrkande 1 påtalas problem i samordningen mellan a-kassan och CSN. Ibland har a-kassan stoppat ersättningen innan CSN fattat beslut om särskilt utbildningsbidrag, så att den studerande inte haft pengar från någotdera hållet. När kursstarten blivit uppskjuten har det också uppstått problem, eftersom a-kasseersättningen har upphört och det beviljade särskilda utbildningsbidraget inte betalas ut förrän kursen faktiskt har startat. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena. Utskottet utgår från att regeringen inför nästa budgetproposition överväger om studiefinansieringsvillkoren för dem som läser inom ramen för Kunskapslyftet kan förbättras i något avseende inom då tillgänglig utgiftsram. Ett beslut av riksdagen i enlighet med förslaget i motion 1997/98:Kr601 kan utskottet inte ställa sig bakom, eftersom det närmare innehållet i de bestämmelser motionärerna önskar inte redovisats i motionen och deras ekonomiska konsekvenser inte heller är klarlagda. De idéer som förs fram i motionerna 1997/98:Ub278 och 1997/98:Ub721 faller på ett naturligt sätt inom ramen för regeringens beredning av ett nytt studiefinansieringssystem som skall träda i kraft år 2000. Bidragsdelens storlek tillhör ju det som regeringen enligt propositionen avser att ta ställning till i det sammanhanget. Administrativa problem av det slag som påtalas i motionerna 1997/98:Ub260 och 1997/98:Ub808 bör enligt utskottets mening lösas av regeringen och myndigheterna utan några särskilda initiativ av riksdagen.
Svux och svuxa Regeringens förslag när det gäller dagpenningens storlek kräver ändring i 7 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349) och i 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Rätten till förtur till svuxa för dem som haft särskilt utbildningsbidrag föreslås bli införd i en ny paragraf, 3 a §, i lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Denna skall enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 juli 1998. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar i dessa delar. Folkpartiet och Kristdemokraterna för i motionerna 1997/98:A806 yrkande 17, 1997/98:Ub806 yrkande 3 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 8 fram förslag om att återinföra barntillägg i svuxa. Folkpartiets förslag avser även svux. Båda partierna framhåller att borttagandet av barntillägget hösten 1995 medförde att många ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, tvingades avbryta sina studier. I sina anslagsberäkningar har Folkpartiet räknat med att återinförandet av barntillägg i både svux och svuxa kostar 205 miljoner kr år 1998. Kristdemokraterna räknar med en kostnad på 180 miljoner kr. U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Frågan om barntillägget har behandlats av riksdagen minst fem gånger under innevarande mandatperiod (bet. 1994/95:SfU12, yttr. 1994/95:SfU7y, bet. 1995/96:SfU5, yttr. 1995/96: SfU2y, bet. 1996/97:UbU2). Utskottet delar den uppfattning som låg till grund för att barntillägget avskaffades, nämligen att barntillägget inte är förenligt med den inkomstbortfallsprincip som vuxenstudiestöden bygger på och att familjens storlek i stället bör beaktas inom ramen för familjepolitiken. Utskottet utgår ifrån att regeringens beredning av Studiestödsutredningens betänkande även innefattar frågan om samhällets ekonomiska stöd till studerande ensamföräldrar, som behandlas av utredningen i avsnitt 5.3 (SOU 1996:90). Rätten till svux för studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) föreslås i Folkpartiets kommittémotion 1997/98:Ub474 yrkande 13 upphöra. Motionärerna har beaktat detta i sitt budgetförslag. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Frågan om rätten till svux för YTH-studenter har behandlats av riksdagen många gånger under senare år, senast vid behandlingen av budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, bet. UbU2, rskr. 101). När denna rätt efter förslag från den borgerliga regeringen avskaffades fr.o.m. den 1 juli 1994 sjönk antalet sökande till YTH-utbildning kraftigt (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. SfU13, rskr. 172). Den nya regeringen beslutade därför om återinförande fr.o.m. januari 1995. Liksom förra året hänvisar utskottet till YTH:s stora betydelse både för den enskildes utvecklingsmöjligheter och för att tillgodose industrins behov av kompetens för vissa kvalificerade funktioner. Det är därför viktigt att slå vakt om en god rekrytering till YTH.
Särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid vissa lärarutbildningar Studenter i utbildning som leder till specialpedagogexamen samt i påbyggnadsutbildning till sådan examen har i princip rätt till svux. Medel beräknas under ett särskilt anslag. Vänsterpartiet föreslår - utan närmare motivering - i sitt budgetalternativ i motion 1997/98:Ub707 att hela anslaget tas bort. U t s k o t t e t avstyrker motionen på denna punkt. När motsvarande förslag behandlades förra året anförde Vänsterpartiet att specialpedagogutbildning i allt större utsträckning anordnas genom kortare kurser och på deltid. Utskottet avstyrkte och riksdagen avslog förslaget (bet. 1996/97:UbU2, rskr. 101). Eftersom det fortfarande är brist på speciallärare är det enligt utskottets mening motiverat att behålla det särskilda vuxenstudiestödet till dem som på minst halvtid bedriver studier för specialpedagogexamen eller i påbyggnadskurser på sådan examen.
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande i s.k. NT-utbildning Riksdagen beslutade våren 1995 (prop. 1994/95:139, bet. UbU15, rskr. 353) att ge möjlighet för 9 000 studenter i åldrarna mellan 28 och 48 år att gå igenom en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning med en förmånligare studiefinansiering (särskilt vuxenstudiestöd) än vanliga studiemedel. En förutsättning är också att den sökande har förvärvsarbetat motsvarande fem år på heltid. Alla de 9 000 platserna har ännu inte tagits i anspråk, och regeringen föreslår därför i budgetpropositionen (utg.omr. 16) att antagning till sådan s.k. NT-utbildning skall göras även under år 1998, dock endast till en högst treårig utbildning samt vid behov till basår före denna. Under utgiftsområde 15 föreslås medel till studiestödet för detta under år 1998 (drygt 517 mkr). Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 9 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 6 att möjligheten till svux vid NT- utbildningar skall avskaffas. Båda partierna beräknar därför i sina bud- getalternativ inga medel för detta ändamål. Moderata samlingspartiet, som också anser att det särskilt förmånliga studiestödet för NT-utbildningarna bör avskaffas, räknar i sitt budgetalternativ med en utfasning av stödet under en längre tid (mot. 1997/98:Ub716 yrk. 5). Moderaterna minskar därför anslaget med 225 miljoner kr år 1998. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Om de som redan befinner sig i NT-utbildningen och nu får särskilt vuxenstudiestöd skulle mista detta stöd, är det mycket stor risk att många av dem - kanske de flesta - avbryter studierna. Satsningen på NT-utbildning med särskilt vuxenstudiestöd har enligt utskottets mening påtagligt bidragit till att höja rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk utbildning, vilket är ett angeläget samhällsintresse. Utskottet behandlar i betänkande 1997/98:UbU1 avsnitt 3.3 frågan om antagning på NT-platser till vissa lärarutbildningar.
Timersättning vid sfi Timersättning lämnas i dag till sådana deltagare i vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och i svenskundervisning för invandrare (sfi) som på grund av studierna förlorar arbetsinkomst, ersättning från a-kassa eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Ersättningen är inte knuten till inkomstbortfallets storlek utan lämnas med ett fast belopp, för närvarande 75 kr per klocktimme som mottagaren deltar i undervisningen. Regeringen begär riksdagens godkännande av att timersättning inte längre skall utgå för deltagande i sfi. Eftersom timersättning vid sfi nämns i 3 kap. 5 § samt 8 kap. 12 § lagen om allmän försäkring (1962:381) föreslår regeringen även ändringar däri. Borttagandet av timersättningen vid sfi ingår i de besparingar som regeringen aviserade i vårpropositionen. Besparingen angavs där bli ungefär 85 miljoner kr. Regeringen anser att de invandrare som i dag deltar i sfi och som inte omfattas av flyktingmottagandet i princip bör erbjudas samma studiestöd som övriga vuxenstuderande. Enligt gällande regler kan studier i en annan skolform, t.ex. komvux, i viss utsträckning kombineras med deltagande i sfi. Sfi- studierna tillgodoräknas då i det studieprogram som ligger till grund för studiestöd. Av de drygt 40 000 personer som läsåret 1996/97 deltog i sfi- undervisning fick endast omkring 3 500 timersättning. Kristdemokraterna föreslår i motion 1997/98:Ub710 yrkande 9 att riksdagen skall avslå regeringens förslag att slopa timersättningen för deltagare i sfi. Motionärerna hävdar att många invandrare som behöver sfi kan så lite svenska att de inte kan delta i annan undervisning i komvux. För enbart sfi-studier kan studiemedel, svux eller svuxa - enligt nuvarande regler i studie- stödsförordningen - inte beviljas. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag att timersättning inte skall utgå vid sfi och därmed avslå motionsyrkandet. Den princip som regeringen förordar, nämligen att deltagare i sfi som inte omfattas av flyktingmottagandet bör erbjudas samma studiestöd som övriga vuxenstuderande, är enligt utskottets mening riktig. För vilken utbildning de olika studiestöden kan lämnas bestäms av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Regeringens förslag till ändringar i lagen om allmän försäkring (1961:381) avser dels 3 kap. 5 §, dels 8 kap. 12 §. Riksdagen har beslutat om en ny lydelse av den sistnämnda paragrafen, men den ändringen har ännu inte trätt i kraft (prop. 1996/97:107, bet. AU13, rskr. 236). Med anledning av det förslag som utskottet nu behandlar bör därför riksdagen, när det gäller 8 kap. 12 §, besluta om ändring i lagen (1997:245) om ändring i lagen (1963:381) om allmän försäkring. Utskottets förslag på denna punkt framgår av bilaga 4. I fråga om 3 kap. 5 § tillstyrker utskottet regeringens förslag. Timersättning vid sfi nämns i lagen om allmän försäkring även i 11 kap. 2 §. Ett förslag till lagändring där behandlas av arbetsmarknadsutskottet i dess betänkande om utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
Basårsstipendium Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 12 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 7 att något stipendium inte skall ges till dem som slutfört basår inom komvux. Båda partierna har beaktat detta i sina budgetförslag. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena. Kristdemokraterna hävdar att stipendium enligt regeringens förslag är orättvist mot andra studenter och därför inte försvarbart. Folkpartiet hänvisar till tidigare ställningstagande i frågan. Utskottet vill framhålla att regeringen nu redovisar sin avsikt att begränsa stipendierna för dem som fullföljt basåret i komvux till elever under 20 år. Dessa elever kan inte få studiemedel, utan enbart studiehjälp i form av studiebidrag. Basårsstipendiet - som utdelas i efterskott, när utbildningen är fullföljd - blir tillsammans med studiebidrag under nio månader 16 750 kr. En elev som är över 20 år och deltar i basåret - vare sig det är i komvux eller vid en högskola - kan få studiemedel, i vilket det ingår en bidragsdel som för nio månader är 17 707 kr. Utskottet kan mot den bakgrunden inte finna att basårselever i komvux skulle gynnas på ett orättvist sätt av stipendiet.
4 Anslagen Regeringens förslag till anslag för budgetåret 1998 inom utgiftsområde 15 framgår av bilaga 6 spalten Regeringens förslag. Under anslaget A 1 Studiehjälp m.m. har beloppet beräknats med hänsyn till höjningen av studiebidraget. Medel för basårsstipendier har flyttats över till anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. Beloppet under anslaget A 2 Studiemedel m.m. har beräknats med hänsyn till den besparing på 60 miljoner kronor som regeringen räknar med att göra genom att dels skärpa reglerna om återkrav, dels begränsa möjligheterna till studiemedel för studier utomlands. Beloppet under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. har beräknats med hänsyn dels till den höjning av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen som träder i kraft den 29 september 1997 och som påverkar beloppen inom svux, svuxa och särskilt utbildningsbidrag, dels till det ökade antalet deltagare i Kunskapslyftet. Under anslaget har också beräknats medel för timersättning vid särvux och för basårsstipendier (tidigare under andra anslag). Under anslaget A 4 har beräknats medel för bidrag till kostnader för resor och boende för döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro samt elever vid Rh-anpassad gymnasieutbildning i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Vidare beräknas under anslaget medel till utgifter för studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk för föräldrar. Under anslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål har medel beräknats för stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Anslaget ökades kraftigt förra året och beräknas nu på ungefär oförändrad nivå. Medel till särskilt vuxenstudiestöd för studerande i utbildning till specialpedagogexamen m.m. och för studerande i s.k. NT-utbildning beräknas under anslagen A 6 respektive A 7. Moderata samlingspartiets budgetalternativ, som redovisas i motion 1997/98:Ub716 yrkandena 2-5, innebär att anslaget A 1 inte räknas upp, eftersom partiet avstyrker höjningen av studiebidraget. Moderaterna beräknar anslaget A 2 till 26 miljoner kronor mer än regeringen, eftersom besparingen på utlandsstudier avvisas. Anslaget A 3 dras ner i förhållande till regeringens förslag, eftersom Moderaterna vill omprioritera studieplatserna i vuxenutbildningen. Anslaget A 7 minskas med 225 miljoner kr för utfasning av svux vid NT-studier. Folkpartiets budgetalternativ i motion 1997/98:Ub715 yrkande 4 innebär att besparingen på 26 miljoner kr under anslaget A 2 inte görs. Detta anslag ökas däremot med 110 miljoner kr för studier på sommaren - Folkpartiet föreslår under utgiftsområde 16 medel för 20 000 platser i sommarkurser - , och minskas med 25 miljoner kr därför att Folkpartiet avstyrker regeringens förslag att under utgiftsområde 23 anvisa medel för ytterligare 450 helårsstudenter vid Sveriges lantbruksuniversitet. Anslaget A 3 ökas med 205 miljoner kr för barntillägg i svux och svuxa och minskas med 10 miljoner kr för basårsstipendierna och med 64 miljoner kr för svux till YTH-studenterna, som Folkpartiet vill ta bort. Anslaget A 7 (svux vid NT-utbildning) tas i Folkpartiets budgetalternativ bort helt och hållet, vilket innebär en besparing med drygt 517 miljoner kr. Vänsterpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub707 att anslaget A 3 ökas med 1 miljard kr (särskilt utbildningsbidrag under en tredje termin) och att anslaget A 6 (svux till studerande för specialpedagogexamen) tas bort. Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 60 samma anslagsbelopp som regeringen. Kristdemokraterna har i motion 1997/98:Ub710 yrkande 13 beräknat anslaget A 2 Studiemedel utifrån att de förordar en långsammare utbyggnad av både vuxenutbildningen och högskolan än regeringen. Detta beräknas minska anslaget med 261 miljoner kr. Samtidigt avstyrker Kristdemokraterna regeringens besparing på studiemedel för utlandsstudier (26 mkr). Netto blir därför anslagsförändringen jämfört med regeringens förslag -235 miljoner kr. Anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. vill Kristdemokraterna öka med 180 miljoner kr för barntillägg i svuxa och med 85 miljoner kr för timersättning vid sfi. De vill minska anslaget med 10 miljoner kr för basårsstipendier. Kristdemokraterna vill ta bort anslaget A 7 (svux vid NT-utbildning) helt. Oppositionspartiernas budgetalternativ framgår av bilaga 6 i en spalt för varje berört parti. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag med följande undantag. I avsnitt 2 har utskottet föreslagit att riksdagen inte skall ta ställning till villkoren för att få studiestöd vid utlandsstudier förrän i samband med ett förslag från regeringen om nytt studiestödssystem. Förändringar i dessa villkor har av regeringen planerats för att åstadkomma en besparing år 1998 på 26 miljoner kr. Utskottet föreslår därför att anslaget A 2 Studiemedel m.m. för budgetåret 1998 räknas upp med 26 miljoner kr. Enligt utskottets bedömning kan man - utifrån vad som nu är känt om antalet studenter som antagits till s.k. NT-utbildning hösten 1997 - räkna med att det belopp som regeringen föreslagit för anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är något större än vad som kommer att gå åt. Om denna bedömning skulle visa sig felaktig finns en säkerhetsmarginal i det prognostiserade överskottet år 1997 på detta anslag (prop. s. 26). Utskottet föreslår att anslaget minskas med 26 miljoner kr. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsbelopp och avstyrker motionsyrkandena om andra belopp. Motion 1997/98:Ub807 yrkande 60 är tillgodosedd med regeringens förslag och bör därför likaså avslås. Utskottets förslag återfinns i bilaga 5. Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 61 att riksdagen skall ställa sig bakom en beräknad fördelning av anslagen inom utgiftsområdet för budgetåren 1999 och 2000. Den fördelning motionärerna beräknar överensstämmer helt med den som regeringen beräknat i propositionen. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. För åren 1999 och 2000 har riksdagen nyligen godkänt den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden som riktlinje för regeringens budgetarbete (prop. 1997/98:1, yttr. UbU1y, bet. FiU1, rskr. 35). Utskottet anser inte att riksdagen nu mer i detalj bör ta ställning till anslagsfördelningen inom utgiftsramen för åren 1999 och 2000.
5 Övrigt Regeringen beräknar det samlade behovet av lån i Riksgäldskontoret till 71 miljarder kr för studielån tagna fr.o.m. år 1989 t.o.m. år 1998. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av studielån om 71 miljarder kr t.o.m. budgetåret 1998. Regeringen anser att Talboks- och punktskriftsbiblioteket bör få bemyndigande att beställa sådan produktion av studielitteratur som förfaller till betalning efter år 1998 till ett belopp av 6 miljoner kr. U t s k o t t e t har inget att invända mot regeringens förslag utan tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet. Utöver de ändringar i studiestödslagen som utskottet behandlat i det föregående föreslår regeringen ändringar i 7 kap. 20 § som är av rent språklig natur eller följer av förslagen rörande 9 kap. 2 §. Även i 4 kap. 8 § andra stycket görs rent språkliga ändringar. Ändringarna i studiestödslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i studie- stödslagen (1973:349) i den mån det inte omfattas av vad utskottet har föreslagit i det föregående.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande studiemedel under forskarutbildning att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 7 och 1997/98:Ub482 yrkande 6, antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 4 kap. 8 § första stycket, res. 1 (m, v, mp, kd) 2. beträffande det s.k. fribeloppet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub702, 1997/98:Ub706, 1997/98:Ub710 yrkandena 3-5, 1997/98:Ub713 och 1997/98: Ub719, res. 2 (fp, kd) 3. beträffande regler för dem som studerar i Kunskapslyftet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub260 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub278, 1997/98:Ub721, 1997/98:Ub808 yrkande 1 och 1997/98:Kr601 yrkande 7, res. 3 (v) res. 4 (mp) 4. beträffande anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret 1998, m.m. att riksdagen a) med avslag på motion 1997/98:Ub716 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under moment 1, b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, c) med avslag på motion 1997/98:Ub710 yrkande 9 godkänner vad regeringen föreslår angående timersättning, d) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 3 kap. 5 §, e) med anledning av regeringens förslag antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1997:245) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den lydelse som framgår av bilaga 4, f) med anledning av regeringens förslag och motionerna 1997/98: Ub221 yrkande 12, 1997/98:Ub474 yrkandena 14 och 15, 1997/98: Ub710 yrkande 10, 1997/98:Ub720 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98: Ub805 yrkande 15 i denna del och med avslag på motionerna 1997/98:Ub474 yrkandena 9, 12 och 13, 1997/98:Ub707, 1997/98: Ub710 yrkandena 6-8 och 13, 1997/98:Ub715 yrkande 4, 1997/98: Ub716 yrkandena 2-5, 1997/98:Ub806 yrkande 3, 1997/98:Ub807 yrkande 60 och 1997/98:A806 yrkande 17 för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning i bilaga 5, 5. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 15 Studie-stöd budgetåren 1999 och 2000 att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 61, 6. beträffande lån i Riksgäldskontoret att riksdagen godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet för studielån om 71 miljarder kr t.o.m. budgetåret 1998, 7. beträffande visst bemyndigande att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studielitteratur, för högst 6 miljoner kr, som medför utgifter efter år 1998.
Stockholm den 25 november 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m)1, Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m)1, Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m)1, Margitta Edgren (fp)1, Tomas Eneroth (s), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg- Nordlund (m)1, Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd)1, Sivert Carlsson © och Tanja Linderborg (v)1. 1Har ej deltagit i beslutet under moment 4.
Reservationer
1. Studiemedel under forskarutbildning (mom. 1) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Tanja Linderborg (v) anför: Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lagändring och bifalla motionsyrkandena. Våra resonemang rörande bl.a. studiefinansiering under forskarutbildning redovisas i betänkandet 1997/98:UbU7. Mot bakgrund av detta anser vi att utskottet under moment 1 bort hemställa 1. beträffande studiemedel under forskarutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 7 och 1997/98:Ub482 yrkande 6, avslår regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 4 kap. 8 § första stycket,
2. Det s.k. fribeloppet (mom. 2) Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kd) anför: Vi anser att fribeloppet bör höjas rejält och helst avskaffas. Regeringen bör återkomma med förslag om ändring i studiestödslagen för att tillgodose detta. Studiestödsutredningen har pekat på möjliga besparingsåtgärder som skulle kunna finansiera en höjning av fribeloppet. Kravet på studieresultat för att få fortsatta studiemedel kan höjas något. Utredningen har kommit fram till en bra avvägning mellan morot och piska på den punkten. Det får anses rimligt att man genomför en striktare kontroll av studieaktivitet. Nyligen har det kommit fram att en stor del (siffran 40 % har nämnts) av studenterna på sommarkurser inte tar några poäng och alltså i praktiken får studiemedel utan några som helst prestationskrav. Det är inte acceptabelt. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1997/98:Ub710 yrkandena 3-5 och 1997/98:Ub719 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört. Mot bakgrund av det vi nu sagt anser vi att utskottet under moment 2 bort hemställa 2. beträffande det s.k. fribeloppet att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub710 yrkandena 3-5 samt 1997/98:Ub719 och med avslag på motionerna 1997/98: Ub702, 1997/98:Ub706 och 1997/98:Ub713 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3) Tanja Linderborg (v) anför: Tyvärr är det många som i realiteten är arbetslösa, men som ändå inte ges möjlighet till studier. Den stora kategori som anställs på deltid eller på timbasis eller på korta vikariat med perioder av arbetslöshet däremellan har i dag inte möjlighet att studera med särskilt utbildningsbidrag. Regeringen bör därför liberalisera bestämmelserna på detta område. Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag att utskottet under moment 3 bort hemställa 3. beträffande regler för dem som studerar i Kunskapslyftet att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr601 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub260 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub278, 1997/98:Ub721 och 1997/98:Ub808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3) Gunnar Goude (mp) anför: Jag anser att enhetliga regler skall gälla för deltagare i Kunskapslyftet. Även den som är över 45 år bör kunna få studielån efter att ha haft särskilt utbildningsbidrag under ett år, vilket inte är möjligt i dag eftersom en lägre åldersgräns gäller för studiemedel. Samordning och information är viktiga inslag i en reform av det slag som Kunskapslyftet utgör. Det har brustit på den punkten, och dessa brister måste åtgärdas. Detta bör man tänka på också vid genomförandet av liknande reformer i framtiden. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 3 bort hemställa 3. beträffande regler för dem som studerar i Kunskapslyftet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub260 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub278, 1997/98:Ub721 och 1997/98:Ub808 yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98: Kr601 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Det s.k. fribeloppet (mom. 2) Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför: Vår principiella uppfattning är att fribeloppsgränsen bör höjas eller helt avskaffas. De negativa konsekvenserna med dagens fribelopp är tydliga. De minskar den enskilda studentens möjlighet att ta fullt ansvar för sin ekonomi, och de uppmuntrar till svartarbete. Vi räknar med att återkomma till denna fråga när regeringen har lagt fram sitt förslag till framtida studiestödssystem.
2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför: Genom sitt beslut om utgiftsramar för budgetåret 1998 har Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet fastlagt en annan inriktning på fördelningen av statens resurser än den som vi förespråkat i våra motioner. För utgiftsområde 15 har riksdagen fastställt en utgiftsram som väsentligt avviker från vårt förslag. Vi avstår därför från att reservera oss till förmån för våra egna förslag om de skilda anslagen men vill klargöra innebörden av vårt alternativ. Vi anser inte att barnbidraget skall höjas så som regeringen föreslagit, och vi vill därför inte heller höja studiebidraget i studiehjälpen. Således anser vi att riksdagen inte bör anta regeringens förslag till ändring i 3 kap. 6 § studie- stödslagen. I vår alternativa statsbudget görs inte någon besparing på studiestöd för studier utomlands. Vi välkomnar utskottets förslag att inte följa regeringens förslag på denna punkt. I vår alternativa budget anvisar vi 1 355 miljoner kr mindre än regeringen under detta utgiftsområde. Detta är en direkt konsekvens av våra omprioriteringar av studieplatser inom utgiftsområde 16, som presenteras närmare i ett särskilt yttrande i betänkande 1997/98:UbU1. I förslagen ingår bl.a. en utfasning av antalet studenter i NT-utbildning med särskilda studiefinansieringsförmåner, en utökad satsning på den eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen och den tekniska basårsutbildningen samt färre studerande inom ramen för det som regeringen kallar Kunskapslyftet. Vi anser inte att det skall finnas något stipendium för dem som genomgått basår inom komvux. Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten m.
3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd Margitta Edgren (fp) anför: Genom sitt beslut om utgiftsramar för de olika utgiftsområdena har riksdagen fastlagt en delvis annan inriktning på fördelningen av statens resurser än den som vi förespråkat i våra motioner. Jag avstår därför från att yrka bifall till Folkpartiets förslag till anslagsbelopp inom utgiftsområde 15 men vill klargöra vår ståndpunkt i de viktigaste frågorna som berör anslagen. Folkpartiet välkomnar utskottets ställningstagande när det gäller studiemedel för studier utomlands. I vårt budgetförslag ingår att inte göra någon sådan besparing som regeringen föreslagit. I vår alternativa statsbudget anslår vi 110 miljoner kr mer än regeringen under anslaget Studiemedel m.m. för studiefinansiering till de 20 000 platser i sommaruniversitet som vi förordar i vårt budgetalternativ för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Vi vill dock minska det anslaget med 25 miljoner kr med anledning av att vi avstyrker den utbyggnad av studieplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet som regeringen föreslår under utgiftsområde 23. Skall livslångt lärande vara annat än en retorisk fras bör regeringen lägga fram förslag som stärker de ekonomiska villkoren för studerande som har barn. Barntillägget i svux och svuxa bör återinföras i väntan på ett mera heltäckande förslag. Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. bör utökas med 205 miljoner kr för att finansiera detta. Vi anser att det särskilda vuxenstudiestödet vid YTH-studier skall tas bort. Det finns inte anledning att ha några stipendier för dem som slutfört basår inom komvux. Vi anser dessutom att basår generellt skall anordnas i komvux och inte inom högskolan. Inte heller finns det anledning att ha ett särskilt förmånligt studiestöd för vissa deltagare i naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning. Folkpartiet anser det orättvist att vissa studenter har lön samtidigt som andra i samma grupp måste låna pengar. Detta innebär en besparing på 517 miljoner kr. Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten fp.
4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd Tanja Linderborg (v) anför: Vänsterpartiet har i motion 1997/98:Fi220 lagt fram förslag om en annan beräkning av de offentliga utgifterna och därmed andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har fastställt för år 1998. Eftersom vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 15 är större än den som blivit riksdagens beslut kan jag inte yrka bifall till våra anslagsförslag. Jag vill peka på följande saker i vårt alternativ när det gäller studiestödet. Vi vill satsa 1 miljard kr på att göra det möjligt att få särskilt utbildningsbidrag under en tredje termin. Två terminer är i många fall inte tillräcklig tid för att nå målen med Kunskapslyftet. Det finns allvarlig risk för att många av dem som börjat läsa inom Kunskapslyftet med särskilt utbildningsbidrag kommer att avbryta studierna när de efter första året blir tvungna att ta lån för att fortsätta studierna med svux, svuxa eller studiemedel. Med vårt förslag skulle de som läst inom Kunskapslyftet under läsåret 1997/98 med särskilt utbildningsbidrag kunna fortsätta studierna med sådant bidrag även under återstoden av år 1998. Liksom tidigare anser vi att det är möjligt att ta bort rätten till svux för dem som genomgår utbildning till specialpedagogexamen. Därmed blir det möjligt att göra en besparing på drygt 61 miljoner kr, vilket vi förordar. Liksom majoriteten vill jag inte göra någon besparing på anslaget till studiemedel genom att nu ändra på förutsättningarna för att få studiemedel vid utlandsstudier utan vill avvakta förslaget om ett nytt studiestödssystem. Eftersom Vänsterpartiet anser att antagning på NT-platser med svux skall kunna ske även till grundskollärarutbildning 4-9 och gymnasielärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen kan jag inte ansluta mig till majoritetens förslag att i stället göra besparingen på anslaget till svux vid NT-utbildning. Hela det belopp som regeringen beräknat på det anslaget kan komma att behövas. I stället bör den uteblivna besparingen på studiemedelsanslaget med 26 miljoner kr göras genom att minska den miljard vi föreslår till anslaget Vuxenstudiestöd m.m. med samma belopp. Jag instämmer i Kristdemokraternas uppfattning att timersättningen vid sfi inte skall tas bort och ansluter mig till deras motivering. Den merkostnad detta innebär kan också täckas inom den nyss nämnda miljarden i vårt bud- getalternativ. I Vänsterpartiets motion i samband med vårpropositionen fanns bibehållande av timersättningen med i vår beräkning av utgiftsramen. Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten v.
5. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd Inger Davidson (kd) anför: Eftersom riksdagen nyligen har fastställt utgiftsramar för bl.a. utgiftsområdena 15 och 16 som avviker från vad Kristdemokraterna föreslagit i motion 1997/98:Fi215, har jag avstått från att yrka bifall till våra motioner som rör anslagen och anslagsvillkoren inom utgiftsområde 15. Jag vill markera följande när det gäller det alternativ som Kristdemokraterna står för. Kristdemokraterna välkomnar utskottets ställningstagande när det gäller studiemedel för studier utomlands. I vårt budgetförslag ingår att inte göra någon sådan besparing som regeringen föreslagit. Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. bör tillföras 180 miljoner kr för att återinföra barntillägget i svuxa. Det är nödvändigt att göra det om vuxenutbildningssatsningen skall nå fram till dem som regeringen upprepar att den i första hand vänder sig till. Anslaget bör dessutom ökas med 85 miljoner kr för att vi skall kunna behålla timersättningen vid sfi. Regeringens hänvisning till att invandrare kan få räkna in sfi i ett studieprogram i komvux och få studiestöd för detta håller inte. Innan invandraren har nått den kunskapsnivå som är målet för sfi är hans eller hennes kunskaper i svenska i allmänhet för dåliga för att det skall gå att bedriva studier inom komvux. Basårsstipendierna bör däremot avskaffas, vilket medför att 10 miljoner kr kan sparas inom anslaget till vuxenstudiestöd. Det särskilda vuxenstudiestödet för NT-studier bör också omedelbart avskaffas. Därmed kan staten spara drygt 517 miljoner kr år 1998. Både det och basårsstipendiet skapar orättvisa i studiefinansieringssystemet. Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten kd. Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)1 att 3 kap. 6 §, 4 kap. 3 och 8 §§, 5 kap. 6 §, 7 kap. 1, 7 och 20 §§ samt 9 kap. 2 § skall ha följande lydelse.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
-------------------------------------------------------- |Utskottets lagförslag | | | | | |Förslag till lag om ändring i lagen (1997:245) om | |ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring | | Härigenom föreskrivs att 8 kap. 12 § lagen| |(1962:381) om allmän försäkring i paragrafens lydelse| |enligt lagen (1997:245) om ändring i nämnda lag skall| |ha följande lydelse. | ------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | -------------------------------------------------------- | 12 § | -------------------------------------------------------- |Om någon för samma tid och för samma nedsättning av| |förvärvsmöjligheten har rätt till såväl särskild| |efterlevandepension som någon av nedan uppräknade| |förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen| |med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras| |med | | a) förtidspension enligt denna lag, | | b) delpension enligt lagen (1979:84) om| |delpensionsförsäkring, | | c) dagpenning från arbetslöshetskassa, | | e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen| |(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt| |vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt| |utbildningsbidrag, samt | ------------------------------------------------------- |f) timersättning vid | f) timersättning vid| |vuxenutbildning för |vuxenutbildning för| |utvecklingsstörda (särvux) |utvecklingsstörda | |och vid svenskundervisning |(särvux). | |för invandrare (sfi). | | -------------------------------------------------------- |Om särskild efterlevandepension till följd av| |bestämmelserna i 5 kap. utges med viss andel av| |oavkortad sådan pension, skall minskning enligt första| |stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel| |av förmån som där avses. | | Bestämmelserna i första och andra stycket gäller även| |i fråga om motsvarande förmåner som utges till den| |efterlevande på grundval av utländsk lagstiftning. | | ________ | | 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. | | 2. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i| |fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut| |efter ikraftträdandet. | | 3. Äldre bestämmelser gäller för timersättning som| |avser tid före ikraftträdandet. | --------------------------------------------------------
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd 1 000-tal kronor Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning utom för de belopp som kursiverats. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden som fogats till betän- kandet.
------------------------------------------------------------------- | |Anslag | Utskottets| | | | förslag| ------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------- |A |Studiestöd | ------------------------------------------------------------------- |1 |Studiehjälp m.m. (ram) | 2 139 056| ------------------------------------------------------------------- |2 |Studiemedel m.m. (ram) | 9 930 570| ------------------------------------------------------------------- |3 |Vuxenstudiestöd m.m. (ram) | 8 624 280| ------------------------------------------------------------------- |4 |Bidrag till kostnader vid viss | | | |gymnasieutbildning och vid viss | 63 773| | |föräldrautbildning i teckenspråk (ram) | | ------------------------------------------------------------------- |5 |Bidrag till vissa studiesociala ändamål (ram) | 23 073| ------------------------------------------------------------------- |6 |Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid | 61 632| | |vissa lärarutbildningar (ram) | | ------------------------------------------------------------------- |7 |Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid | | | |vissa naturvetenskapliga och tekniska | 491 371| | |utbildningar (ram) | | ------------------------------------------------------------------- | |SUMMA | 21 333 755| ------------------------------------------------------------------- Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1998
Utgiftsområde 15 Studiestöd Belopp i 1 000-tal kronor ------------------------------------------------------------------------------- |Anslag |Regeringens|m |c | fp | v | mp | kd | | |förslag | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |A 1 Studiehjälp m.m. | 2 139 | -285 | | | | | -235 | | | 056 | 000 | | | | | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |A 2 Studiemedel m.m. | 9 904 |+26 000| | +111 | | | +255 | | | 570 | | | 000 | | | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |A 3 Vuxenstudiestöd m.m. | 8 624 | -871 | | +131 |+1 000 | | | | | 280 | 000 | | 000 | 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 4 Bidrag till kostnader vid viss | | | | | | | | |gymnasieutbildning och vid viss | 63 773 | | | | | | | | föräldrautbildning i teckenspråk | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål | 23 073 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid| 61 632 | | | | -61 632 | | | |vissa lärarutbildningar | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- | A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande | | | | | | | | | vid vissa naturvetenskapliga och tekniska |517 371 | -225 | | -517 | | | -517 | | utbildningar | | 000 | | 351 | | | 371 | ------------------------------------------------------------------------------- |SUMMA | 21 333 |-1 355 | | -275 | -938 | | -497 | | | 755 | 000 | | 351 | 368 | | 371 | -------------------------------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................5 Inledning...........................................5 1 Studiehjälp.......................................5 2 Studiemedel.......................................6 Skärpning av reglerna för återkrav, när någon fått studiestöd felaktigt 6 Studiemedel för studier utomlands.................6 Begränsning av möjligheterna till studiemedel under forskarutbildning 8 Inkomstprövningen för studiemedel (det s.k. fribeloppet)8 3 Vuxenstudiestöd...................................9 Särskilt utbildningsbidrag........................9 Svux och svuxa...................................11 Särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid vissa lärarutbildningar12 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande i s.k. NT-utbildning12 Timersättning vid sfi............................13 Basårsstipendium.................................14 4 Anslagen.........................................14 5 Övrigt...........................................16 Hemställan.........................................16 Reservationer........................................18 1. Studiemedel under forskarutbildning (mom. 1)....18 2. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)...................19 3. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)19 4. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)19 Särskilda yttranden..................................20 1. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)...................20 2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd........20 3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd........21 4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd........21 5. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd.........22 Regeringens lagförslag...............................24 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)24 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 29 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäking31 Utskottets lagförslag................................34 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:245) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 34 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd35 Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 199836 Gotab, Stockholm 1997