Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Betänkande 2017/18:AU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 december 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)

25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-11-09
Justering: 2017-12-05
Trycklov: 2017-12-06
Reservationer: 1
Betänkande 2017/18:AU1

Alla beredningar i utskottet

2017-11-09

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)

25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-12-08
Debatt i kammaren: 2017-12-11

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 105 Erik Andersson (M)

Herr talman! Nu ska vi debattera arbetsmarknadsutskottets betänkande Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Vi kommer att börja med att debattera området jämställdhet. Från vår sida är det jag som gör det, och Christian Holm Barenfeld kommer att debattera nyanlända invandrares etablering.

Moderaterna har tillsammans med Centern och Kristdemokraterna ett särskilt yttrande i ärendet. Eftersom majoriteten i Sveriges riksdag i ett första steg av budgetprocessen har beslutat om ramarna i en helt annan inriktning än den som vi står för kommer vi inte att delta i beslutet när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.

Herr talman! För Moderaterna är jämställdhet en fråga om frihet framför en maktkamp mellan könen. Det är individen som är viktig, och du som människa ska inte hindras eller få fördelar beroende på vilket kön du har.

Sverige är ett bra land att leva i. Det är vi stolta över, men givetvis kan mycket göras bättre. Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest jämställda länder, men samtidigt är ojämställdheten fortfarande ett samhällsproblem som ger negativa konsekvenser för både kvinnor och män.

Vi moderater är starkt kritiska till att inrätta en ny jämställdhetsmyndighet. I vårt budgetförslag föreslår vi att de befintliga verksamheterna, som arbetet mot hedersförtryck hos Länsstyrelsen i Östergötland, verksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala och samordningen av arbetet mot prostitution och människohandel i Stockholm, ska finnas kvar.

Är det inte väldigt typiskt för Socialdemokraterna och Vänstern att tro att en ny myndighet kommer att lösa frågan om ett mer jämställt samhälle och samtidigt slå sönder befintliga fungerande verksamheter? Risken finns att kompetens försvinner när den nya myndigheten flyttas till Göteborg.

Om man tror att en myndighet kan lösa alla problem tror man fel. Jämställdheten är viktigare än så, herr talman. När det gäller ekonomisk jämställdhet tycker jag att regeringen borde besöka den moderatledda kommunen Solna som toppar listan över kommuner som betalar ut de mest jämställda lönerna till sina anställda. Solna är även jämställt när det gäller fördelningen av snittförmögenheten bland kommuninvånarna.

I moderata kommuner som Täby, Danderyd och Österåker tjänar de kvinnliga medarbetare som är anställda av kommunen mycket mer än männen. Det är givetvis inte jämställt att männen tjänar mindre i dessa kommuner men ändå ett bra exempel på att Moderaterna arbetar med jämställdhet på riktigt och inte bara talar om att det är viktigt med jämställdhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Man undrar, herr talman, var det socialdemokratiska exemplet finns när det gäller jämställdhet. I både Göteborg och Malmö tjänar männen mycket mer.

Herr talman! Det är viktigt nu att vi inte backar från jämställdheten i en tid då den utsätts för prövningar. I dag utmanas jämställdheten framför allt av ett omfattande utanförskap. Det finns kvinnor i vårt land som inte får arbeta för att det finns risk att de träffar män på arbetsplatsen. Det finns kvinnor som inte får röra sig fritt i samhället, klä sig som de vill eller vara som de vill. Om någon har problem med det borde det vara den personen som stannar hemma.

Friska individer som är fullt arbetsföra får inte delta i samhället för att de är kvinnor och för att det är mannen som är rädd och har problem. Det är helt oacceptabelt. Det är en föråldrad struktur som tvingar kvinnor att gå på ekonomiskt bistånd. Det gäller givetvis inte alla, men det räcker med att det är en person som hindras i sina fri- och rättigheter för att det ska vara tillräckligt allvarligt.

Tyvärr lever närmare 1 miljon människor på bidrag i Sverige i dag i stället för att arbeta. Det syns inte minst i hur utrikes födda kvinnor lämnas utanför. En av tio utrikes födda kvinnor får ekonomiskt bistånd, det som man tidigare kallade socialbidrag, jämfört med en av hundra inrikes födda kvinnor.

Moderaterna vill motverka fattigdomsfällor genom att utforma skatter och bidrag på ett sätt så att familjer inte förlorar på att kvinnor börjar arbeta. I många av de områden där de här kvinnorna bor har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern en betydande majoritet av rösterna, men det är lite som görs för att förbättra situationen.

Om nu bidrag ska betalas ut ska det göras jämställt, och möjligheten att individualisera inkomstgränserna för arbetsinkomster i försörjningsstödet bör ses över. Vi vill även verka för en jämställd tillgång till vård och omsorg. Alliansledda landsting har överlag kortare vårdköer än de som är styrda av Socialdemokraterna. Tillgång till vård i tid är även det en viktig jämställdhetsfråga.

Herr talman! Mäns våld mot kvinnor är en annan viktig fråga som måste uppmärksammas oftare. I genomsnitt mördas 17 kvinnor per år i Sverige av sin nuvarande eller före detta partner. Det anmäls ungefär 17 000 misshandelsbrott där gärningspersonen är i nära relation till brottsoffret. Det meningslösa våldet måste upphöra.

Att begränsa friheten för kvinnor eller män hör inte hemma i vårt samhälle, och därför måste vårt svar vara glasklart: Det får man inte göra i Sverige. Vi ska ha lagar som fungerar och en polis och socialtjänst som kan gripa in när så krävs.

Tidigare i dag var det debatt om metoo-uppropet i kammaren. Det är positivt och väldigt bra att frågan belyses, och min förhoppning är att attityden och hur man beter sig mot varandra kommer att förändras till det bättre. Alla de här viktiga vittnesmålen ska inte glömmas bort.

Moderaterna lägger mer pengar än de rödgröna på rättsväsendet - på polis och domstolar. Det är där vi gör skillnad på riktigt så att fler anmälningar kan gå vidare och inte läggas på hög eller avskrivas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Sveriges välstånd bygger mycket på att alla arbetar oavsett om du är man eller kvinna. I mitten av förrförra seklet, när den allmänna skolplikten infördes, blev svenskarna mycket friare. Andra viktiga aspekter för en ökad jämställdhet i samhället är utbildning och ekonomisk frihet. Det ger fria individer som inte är beroende av exempelvis en annan person, fortfarande vanligen en man, på grund av ekonomiska skäl. Det finns många kvinnor i Sverige som kände sig fria först när de gick i pension, efter att de under hela livet varit beroende av sin mans inkomst och ekonomi.

Moderaternas förslag om utbildningsplikt för nyanlända vuxna är oerhört viktigt för ett mer jämställt samhälle där man förbättrar sin anställbarhet. Alla som är friska och kan arbeta ska givetvis arbeta.

Regeringen brukar ibland hota med en tvångslag gällande kvotering i bolagsstyrelser om inte fördelningen blir bättre. Frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män hamnar ofta i en diskussion om kvotering i politiska sammanhang. Jag förstår att regeringen i sin tro har goda grunder att tvinga fram en sådan lagstiftning. Men jag tror inte att någon kvinna i det här landet vill sitta i en bolagsstyrelse bara på grund av sitt kön, utan man vill sitta där för att man har den bästa kompetensen.

Det är intressant att Socialdemokraterna och Vänstern ofta föreslår lagkrav på kvotering när det gäller näringslivet. Vi kan ta en titt på hur det ser ut hos facket. Det är ingen vacker syn, herr talman. Jag har tagit upp detta i tal om jämställdhetsfrågan i flera år, men det har inte blivit någon förbättring hos facket.

I förbundsstyrelsen i Byggnads sitter bland andra Johan, Lars, Patrik och Jim - 100 procent män. På det sättet har det sett ut varje år. Tidigare var en kvinna adjungerad i Byggnads styrelse, som ungdomsrepresentant. Nu är hon utbytt mot en Fredrik. Och just det, herr talman, det är en man. Det ser inte bra ut för rörelsen. Det vore bättre att städa framför egen dörr innan man hotar med en lag om kvotering.

I det sammanhanget kan jag nämna att den moderata riksdagsgruppen består av i stort sett hälften kvinnor och hälften män, utan tvingande kvotering.

Avslutningsvis vill jag påtala att Sverige, som är världens mest jämställda land, har en bit kvar till total jämställdhet mellan könen när det gäller ekonomisk jämställdhet och värderingar. Svenska kvinnor arbetar heltid i större utsträckning än tidigare. Men samtidigt lägger de mer tid på obetalt arbete i hemmet, och de står för en majoritet av vårddagarna för sjuka barn eller anhöriga. Vi vet även att kvinnor lider mer av stress och är sjukare. Där måste politiken bli mycket bättre, så att både män och kvinnor kan kombinera familj, arbete och fritid.

Moderaterna vill satsa extra på att den psykosociala arbetsmiljön ska bli bättre. Tyvärr sjukskrivs kvinnor oftare på grund av den.

Alliansens arbetslinje har ökat förutsättningarna för ekonomisk jämställdhet. Drivkraften till arbete har stärkts, särskilt för kvinnor, som är överrepresenterade bland låg- och medelinkomsttagare. Den politiken vill nu regeringen lura tillbaka. Moderaterna vill i stället fortsätta stärka drivkraften till jobb genom att sänka skatten på arbete med tyngdpunkt mot dem som har lägst inkomster.

Herr talman! I Sverige ska alla individer kunna utforma sina liv, oavsett kön. Kön ska inte vara ett hinder för att bli vad man vill. Därför är det viktigt att vi står upp för jämställdheten och sätter den före religion eller kulturella regler som strider mot ett jämställt samhälle. I Sverige ska man kunna bli precis vad man vill, oberoende av kön eller tjocklek på plånboken. Moderaterna gör skillnad, eftersom vi arbetar med jämställdhet på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

(Applåder)


Anf. 106 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet, AU1.

Vi har vår egen praxis; om det är möjligt och om vi anser att regeringens prioriteringar inte bara är felaktiga utan dessutom direkt skadliga löper vi hela tiden vår lina ut vad gäller anslagsfördelningar. Och här är det möjligt. Här lägger vi oss under den fastställda ramen. Vi menar också att regeringens satsningar i vissa hänseenden är direkt skadliga för landet.

Tanken är att vi först ska debattera jämställdhet. Jag kommer alltså att börja där. Men då jag är ensam företrädare för de här frågorna och talesperson i bägge kommer jag nog att behöva beröra även integration och åtgärder för nyanländas etablering.

Jämställdhet har ofta tagits för givet i Sverige, inte minst i det vardagliga samtalet. När jag skrev vår kommittémotion med just ämnet jämställdhet för det här riksdagsåret inledde jag just med att det är något som ofta tas för givet. De senaste månaderna har frågan belysts på ett sätt som många inte trodde skulle ske så snabbt.

Vi vet att jämställdhetsproblem finns kvar, utöver att jämställdhetsproblem tillkommer, förändras och tar sig olika uttryck hela tiden. Grundläggande är att jämställdhet på många sätt betyder olika saker för olika personer.

För mitt parti och för mig har det alltid varit självklart att grunden vi strävar efter är att mitt kön inte ska spela någon roll över huvud taget. Jag vill aldrig räknas till en grupp bara för att jag är kvinna. Jag vill aldrig bara definieras som kvinna. Jag vill definieras utifrån den jag är och vad jag gör. Det är något som jag tar med mig hela tiden. Jag har skrivit om det och debatterat det väldigt mycket.

Det blev ganska stort ramaskri när jag tog över rollen som talesperson för jämställdhet och att jag definierar mig som särartsfeminist. Det har varit mycket diskussioner om vad det innebär. För mig är det, till skillnad från många andra i den här kammaren, kanske inte alltid en självklarhet att vi kommer att fördelas exakt lika runt om i samhället bara för att vi ser varandra som individer och inte utefter kön. Vissa skillnader i prioriteringar kan bero på en hel del olika saker.

Det viktiga när vi bygger jämställdhetspolitik är att säkerställa att vi ska bekämpa allt som beror på sociala strukturer, normer och tvingande situationer. Men då måste vi fokusera på problemen, på just källor, och inte fastna i att räkna kön.

Sverigedemokraterna förespråkar därför i första hand en formell jämställdhet. Inga män eller kvinnor, eller de som definierar sig någonstans mitt emellan eller som ingetdera - vad man nu ser sig som - ska särbehandlas på grund av könstillhörighet, varken positivt eller negativt. Det är det enda sättet att säkerställa att vi har samma värde, att vi är lika inför lagen och att vi är trygga och respekterade.

Många siffror har förstärkts de senaste månaderna. Det är av största vikt att ta hänsyn till dem och oroa sig över dem. Det har under flera år talats om att allt fler kvinnor känner sig otrygga i vårt samhälle och förändrar sina livsmönster på grund av det. I valrörelsen talade jag om att var femte kvinna - tror jag att det var - lät sig påverkas och var orolig när hon rörde sig ute ensam på kvällarna. Nu talas det snarare om var fjärde kvinna. Det talades en gång om att en av tio inte ens gick ut om hon inte fick sällskap. Även den siffran har stigit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Sexualbrotten ökar, och anmälningarna ökar. Det har länge lyfts fram att det skulle bero på ökad anmälningsbenägenhet. Men undersökningar visar att anmälningsbenägenheten inte har ökat. Den har snarare sjunkit.

Straffen är alldeles för låga. Och många kvinnor vittnar om att de har mötts av misstro. Vi vet också att en oerhört stor andel av anmälda fall läggs ned innan utredningen ens har påbörjats.

För Sverigedemokraterna är detta ett tydligt område där vi lägger våra jämställdhetssatsningar. Vi vill öka resurserna till rättsväsendet, satsa på att se över lagstiftningen och ge polisen inte bara resurser utan också verktyg för att kunna agera. Och man bör se över straffskalorna.

Vi talar också om att se över den direkta sexualbrottslagstiftningen, som kontaktförbud. Det är en försvårande omständighet om man blir utsatt för sexuella trakasserier på arbetsplatsen, vilket många tyvärr drabbas av. Det gäller inte minst serviceyrken.

Herr talman! Det är också ett faktum att de ekonomiska förutsättningarna är olika för kvinnor och män, inte minst högt upp i åldrarna. Samhället utvecklas hela tiden, och sakta men säkert går vi mot jämnare fördelning, vad gäller både antalet arbetade timmar och löner. Men det är definitivt långa eftersläpningar. Kvinnor tar sig inte till de yttersta maktpositionerna. Det kan bero på att de ännu inte anser sig ha samlat ihop erfarenhet eller att andra inte anser att de har gjort det. Det kan finnas andra anledningar till att de inte söker sig till jobben. Det kan faktiskt bero på diskriminering. Här är det självklart att insatser behövs. Sverigedemokraterna har under många år satsat på att tillföra resurser för att öka antalet arbetade timmar inom den offentliga sektorn, så att fler kan gå upp från ofrivillig deltid till heltid. Det är ett sådant steg.

Vi är också beredda på att titta på och se över inkomstdelning inom familjer för att göra det lättare att föra över exempelvis pensionspoäng mellan parterna och även på det sättet jämna ut.

Vi är också det parti som var först ute med att helt ta bort den så kallade pensionärsskatten, alltså skillnaden mellan skatt på lön och på pension. Vi gör också kraftiga satsningar på att förstärka garantipensionen. Vi vet att det framför allt är kvinnor som drabbas av de lägsta pensionerna i vårt land.

Det är på det här sättet som vi arbetar, utspritt över alla riksdagens utgiftsområden och i hela politiken, inte bara med riktade satsningar.

När det gäller jämställdhet inom det här utgiftsområdet finns det saker som vi tycker är positiva och saker som vi tycker är lite mindre bra.

Vi tillhör de partier som anser att flytten av viktiga satsningar och olika program till en jämställdhetsmyndighet riskerar att stjälpa snarare än att hjälpa. Därför föreslår vi att man drar in stödet och avbryter projektet med att bygga den nya jämställdhetsmyndigheten och återinför medel dit där de finns i dag, vare sig det handlar om kvinnocentrum, kvinnojourer eller vad det nu vara månde. Satsningar som har gjorts och program som är i gång ska få fortsätta att växa och göra sitt viktiga arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Dessutom vill vi förstärka anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder med 50 miljoner för att ytterligare satsa på kvinnofrid. Vi vill utvidga jourverksamheten, men inte bara fokusera på kvinnojourer. Det finns faktiskt problem som drabbar på olika sätt och har olika karaktär.

När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck gör man ofta misstaget att tro att det bara är en annan form av mäns våld mot kvinnor. Vi ser en form av patriarkala strukturer även där, men det är en annan sorts problematik. I de fallen måste man också ha specialkompetens.

I debatten i förmiddags lyfte vi att även män kan utsättas för våld i nära relationer. Det är en fråga som tyvärr alldeles för sällan tas på allvar. Även där vill vi att man ska utveckla specialstöd, att man ska bygga ut och se över.

Jämställdhetsproblem är tyvärr inte något som bara drabbar kvinnor, utan de drabbar även män. Jag säger tyvärr därför att självklart bör ingen drabbas. Man måste titta brett på frågan. Jag menar att vi är det parti som gör det, konsekvent genom hela vår politik. Vi ser till problem, vi ser inte till kön. Men ser vi problem som baseras på kön är det självklart en faktor i hur man kommer till rätta med problemen. Det betyder inte att problem som slår åt andra hållet ska ignoreras. Det betyder inte heller att lösningarna ska riktas bara till det ena könet.

Herr talman! Några korta ord även om insatser mot segregation samt insatser för nyanländas etablering.

År efter år har jag stått här och båda dessa områden har omfattats. Så även i dag.

Vare sig det i grund och botten handlar om jämställdhet eller åtgärder mot diskriminering eller mot segregation ska vi ses som individer och ha lika förutsättningar vilka vi än är. Tyvärr ser man alltjämt stora satsningar på riktade åtgärder. Allianspartierna har ett gemensamt särskilt yttrande där man föreslår ytterligare en ny sorts etableringsåtgärd, nya specialjobb. Det finns inga garantier för att det skulle funka den här gången.

Regeringen föreslår att det ska avsättas resurser till en delegation för segregation, utan tydliga direktiv. Vi vet inte riktigt vad dessa pengar ska användas till. Hela oppositionen anser samlat att detta inte är rimligt. Vissa invändningar är motiverade, men ändå ska man satsa resurser på den här delegationen utan att veta vad pengarna går till.

För mig är det självklart - precis som det alltid har varit - att vill vi nå ett samhälle där vi ser varandra för dem vi är och där vi behandlas lika och respektfullt, då kan inte politiken göra motsatsen. Då kan inte politiken särbehandla personer baserat på deras bakgrund, deras kön eller vad man nu än tycker skulle vara en lämplig grund.

Politiken kan inte särbehandla, då kommer samhället också att särbehandla.

Herr talman! Än en gång: Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.


Anf. 107 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Denna höst har något hänt. Kvinnor slutade vara tysta och skämmas över det som vi varit utsatta för. En flodvåg har sprängt dammluckorna. En flodvåg av berättelser väller fram under hashtaggen #metoo, den ena vidrigare än den andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Kvinnor kliver fram och berättar om övergrepp och kränkningar som de utsatts för. Det gäller kvinnor från alla delar av samhället i alla åldrar. Det är både gamla och nya berättelser. Tystnaden har brutits och berättelserna har blivit kända. Många kvinnor vågar äntligen berätta. För när vi gick samman och fick kraft av varandra blev det möjligt. De förtryckande strukturerna har synliggjorts.

Rösterna som hördes i somras om att det bara gäller män med annan etnisk eller kulturell bakgrund har tystnat. Alla uppropen har visat att det inte finns någon del av samhället som är fredad.

Tystnadskulturen är bruten och förändringarna måste fortsätta. Vårt samhälle ska vara bättre än så här. Alla har ett ansvar och måste agera för att få stopp på kränkningar, övergrepp, attityder, förtryckande strukturer och maktspel.

Politiken har ett särskilt ansvar att genom lagstiftning, förebyggande arbete och resurser bemöta det som nu inte göms längre. Och vi har ett ansvar att gå i spetsen för att höstens flodvåg inte ebbar ut utan leder till förändring på riktigt.

Nationellt centrum för kvinnofrid är en enormt viktig kunskapsbank och en resurs i det arbetet. Kvinnofridslinjen där kvinnor som utsatts för övergrepp kan få hjälp är också mycket viktig. Kvinnofridslinjen tar emot ca 90 samtal per dag - före metoo.

NCK har under många år arbetat med forskning, stöd, utbildning och information om våld mot kvinnor. Var femte kvinna har någon gång utsatts för sexuellt våld. Tyvärr har NCK fått ägna de senaste åren till att försvara sin existens. Regeringen vill montera ned verksamheten och flytta över uppdraget till den nya jämställdhetsmyndigheten. Med en sådan flytt raseras det som redan har byggts upp, så man får börja om från början. Centerpartiet vill tvärtom utveckla verksamheten och bygga vidare på det som man redan har.

Arbetet mot hederskultur hos Östergötlands länsstyrelse och arbetet mot trafficking och prostitution i Stockholms läns landsting ska finnas kvar och fortsätta att utvecklas där de redan finns i dag.

Alla modiga berättelser och vittnesmål måste nu omsättas i verkstad. Det är allt från det förebyggande arbetet till kvinno- och tjejjourer som måste ha en stabil finansiering, till rättsväsendet som inte får prioritera ned utredningarna och till en ny sexualbrottslag där samtyckeskravet och ett oaktsamhetskrav måste införas.

Den 11 november 2004 satte regeringen sin namnteckning under den förra sexualbrottslagstiftningen. Centerpartiet försökte redan då få in samtyckeskravet, men det fanns inget gehör för det bland de andra partierna. Nu har de andra partierna kommit i kapp, och det välkomnar vi.

De nya kraven i lagstiftningen kommer inte lösa allt, men det är en viktig markering. Tillsammans med en mer kvalificerad sex- och samlevnadsundervisning där även pornografin diskuteras så kan en ny samtyckeskultur byggas.

Demokratiska rättigheter, ekonomisk frihet och kroppslig integritet är alla tre viktiga storheter för att vi ska kunna nå ett jämställt samhälle.

Herr talman! Utgiftsområdet som vi debatterar i dag täcker inte bara jämställdhet utan också integration. Jag debatterar båda delarna för Centerpartiets räkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Svensk ekonomi går bra och vårt välstånd växer, men alla får inte samma chans. Sverige är ett tudelat land. Nästan 1 miljon människor befinner sig i dag i utanförskap. Tudelningen av arbetsmarknaden är en av Sveriges största utmaningar. Å ena sidan finns det en stor grupp, främst bestående av välutbildade mitt i livet, där arbetslösheten är i stort sett obefintlig. Å andra sidan finns det människor som aldrig fått möjligheten att etablera sig, framför allt nyanlända - i synnerhet utrikes födda kvinnor och unga i utanförskap - men här finns även personer med funktionsnedsättning.

Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är bland västvärldens högsta. Med den omfattande invandring som skett till Sverige under de senaste åren utgör detta en central utmaning. Att få in den växande grupp människor som ibland saknar både utbildning och erfarenhet i arbete kräver en rad nödvändiga och genomgripande reformer.

Trösklarna till arbetsmarknaden måste sänkas genom lägre kostnader på jobb och företagande generellt, både genom nya former av avtal och en lägre skattebörda. Matchningen behöver förbättras genom att släppa in en mångfald av arbetsförmedlare, och för dem som har svårast att komma in måste det bli möjligt att börja sitt första jobb med en inledningsvis lägre lön för att sedan arbeta sig uppåt i lönetrappan. Det måste vara möjligt för fler att påbörja sin karriär till en lägre lön som sedan ökar i takt med erfarenheten.

Centerpartiet har tillsammans med Alliansen presenterat en gemensam jobbreform: inträdesjobb. Det innebär en förenklad anställningsform som gäller för nyanlända under de fem första åren i Sverige samt för unga upp till 23 år utan fullständig gymnasieutbildning.

Vi har beskyllts för många saker under resans gång. När nu arbetsmarknadens parter äntligen presenterat initiativ i den riktningen kan vi se att det trots allt finns en insikt om att lönekostnaden kan vara ett hinder. Många detaljer kvarstår innan förslaget finns på plats, och anmärkningsvärt är att vissa branscher och företag är utestängda. Jobbskapande företag har stängts ute i stället för att få vara med i detta arbete.

Centerpartiet driver samtidigt på för sänkta arbetsgivaravgifter för att ytterligare sänka tröskeln till det första jobbet. Vi vill slopa arbetsgivaravgiften under de två första årens arbete för att ge fler människor möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och få ett jobb. Detta skulle gynna grupper som nyanlända flyktingar, personer med begränsad utbildningsbakgrund, unga och personer med funktionsnedsättning som i dag är arbetslösa.

Vidare är det viktigt med regler och bidragssystem som uppmuntrar människors drivkrafter att arbeta. En förutsättning för att bryta tudelningen är att människor i utanförskap aktivt försöker söka sig därifrån. Försäkrings- och bidragssystemen måste därför ha tydliga tidsgränser, och den som börjar arbeta ska också vinna på det.

Att regler hindrar möjligheten till arbete är särskilt tydligt för asylsökande. I dag är grundregeln att en person som saknar uppehållstillstånd inte får arbeta. Man kan beviljas undantag, men både de reglerade och de praktiska hindren är höga.

Centerpartiet vill vända på detta och låta grundregeln vara att alla asylsökande får arbeta. Utöver det måste man också ta bort praktiska hinder för möjligheten att arbeta och underlätta övergången från asyl till arbetskraftsinvandring genom att göra en översyn av bland annat svårigheterna att öppna till exempel bankkonto och få ett bank-id.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Vi är mitt inne i en högkonjunktur. Företagen behöver arbetskraft. Man är redo att organisera om på arbetsplatserna för att kunna ta in personer med lägre kvalifikationer. Men då måste matchningen fungera. Arbetsförmedlingen har då valt - när verkstad verkligen behövs - att göra en organisationsförändring där all kraft har vänts inåt och att avsluta samarbetet med ett flertal kompletterande aktörer. Jag måste säga att det är en mycket märklig prioritering, och det är de nyanlända som riskerar att få betala priset.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Centerpartiet önskar avstår vi från att delta i beslutet i dag och från att redovisa något formellt motförslag när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 13. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat.

Herr talman! Ojämställdhet och förtryck är som envist ogräs: Så fort vi slutar rensa växer det till sig igen. Även om vi upplever ett paradigmskifte med metoo får vi inte släppa taget. Det är allas vårt ansvar att aldrig sluta rycka ogräs. Och glöm inte att rötterna ska med, även om de ligger dolda under jorden.

(Applåder)


Anf. 108 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag ska inte bli så långrandig, av flera skäl - min röst och debatten i sin helhet.

Jag är ändå lite nyfiken. Jag har ofta väldigt stor respekt för Annika Qarlsson och Centerpartiet när man talar just om kvinnofrågor. Man brukar lyfta fram många viktiga satsningar.

Därför är jag ändå något konfunderad över anslagsfördelningen i motionen, även om ni nu inte reserverar er. Å ena sidan drar man in allting som har tillförts jämställdhetsmyndigheten. Där har vi sverigedemokrater ett liknande resonemang.

Å andra sidan drar man även in 76 ½ miljon från de särskilda jämställdhetsåtgärder som innefattar bland annat Nationellt centrum för kvinnofrid och många av de andra satsningar som Annika Qarlsson brukar lyfta fram.

Jag är lite konfunderad kring hur man har resonerat när man å ena sidan lyfter fram det viktiga arbete som genomförs, å andra sidan drar in så pass mycket stöd.


Anf. 109 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! De stöd som har funnits till NCK, Länsstyrelsen Stockholm och Länsstyrelsen Östergötland är oförändrade.

Nu vet jag inte rent budgettekniskt var det har hamnat någonstans, men vi har fortfarande samma pengar som tidigare till de verksamheterna.


Anf. 110 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Det ligger under anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder; det är ju bland annat där man får de stöden. Jag ser att man gör en liten förstärkning om 7 miljoner, och sedan gör man stora nedskärningar på just det anslaget till följd av, som man skriver i sin motion, en tidigare anslagshöjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Man definierar det inte tydligare. Syftar man på det som många har kämpat för under en lång tid, att man ska permanenta och utöka åtgärderna? Anser man i så fall inte att det finns ett behov av ytterligare stöd till att exempelvis bygga ut både jourverksamhet, linjer som man kan vända sig till och allt det viktiga arbete som sker runt om i vårt land?

Det är ändå en betydande summa man vill dra ned med, och om man tar bort det som man ökar handlar det om en neddragning på 89 miljoner utan någon tydligare motivering än att det handlar om en tidigare anslagshöjning.


Anf. 111 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Den förändring som vi gör i budgeten är att vi inte bifaller den flytt av pengar som har skett till jämställdhetsmyndigheten i Göteborg.

Det har varit mycket sökande för att se var någonstans det fanns, det som vi har kvar i budget. Om jag kommer ihåg rätt fanns det kvar under Utbildningsdepartementets utgiftsområde.

De satsningar som vi pratar om när det gäller NCK, Länsstyrelsen Stockholm och Länsstyrelsen Östergötland är oförändrade. Det är oförändrat till dessa enheter och alltså ingen ökning i denna budget. Däremot pratar vi om det inför nästa år. Även från oss finns det aviserat i budget.


Anf. 112 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Vi ska döda judarna, skanderade man på arabiska i Malmö i helgen. Det här finns filmat. Man kan titta på det själv. En stor mobb med flera hundra personer står och skanderar: Vi ska döda judarna!

Dagen därpå brinner det vid synagogan i Göteborg. Man attackerade med brinnande föremål när ungdomar hade fest.

För två timmar sedan kom det en nyhet på Sveriges Radio om att något liknande tycks ha hänt i Malmö.

Detta anser jag berör även etablering och den arbetsmarknadsorienterade delen av integrationen. Vi måste erkänna att vi har mycket stora, närmast brutala, integrationsproblem i Sverige, i vilket fall vad gäller en del aspekter av den.

Frågor som rör värderingar och vikten av att man inte bara etablerar sig i Sverige genom att gå till arbetet utan också på ett värderingsmässigt plan måste understrykas ännu mer i vårt land. Vi måste visa att vi inte bara kan tala om utan också upprätthålla en nolltolerans mot hat, extremism och våld, annars kommer vi aldrig att klara av att hantera den väldigt stora våg av flyktinginvandring och annan invandring som vi har haft de senaste åren.

Judarna är egentligen en utsatt minoritet över hela världen, och det som har hänt i Sverige är bara en spegel av vad som händer i andra länder. När våldet tar fart i Mellanöstern sker det protester runt om i världen, sedan går det överstyr och människor begår attacker. Det är fullständigt oacceptabelt!

Från Liberalernas sida menar vi också att om en person till exempel döms för hatbrott i Sverige och inte är svensk medborgare bör man pröva utvisning. Praxis är annars att man gör det om en person blir dömd till ett brott som ger ett års fängelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det sker attacker mot andra grupper med. Jag besökte nyligen asylsökande som bor i Arboga. Samtliga är hbtq-personer, men de har inte kunnat vistas på andra boenden. En person hade fått byta boende fem gånger för att han hade blivit attackerad och trakasserad, en annan person hade tryckts upp mot väggen medan man visat klipp på när IS-människor hivar ut människor från tredje eller fjärde våningen i bostadshus i Irak och så vidare. Det var alltså inte judar i det fallet, utan hbtq-personer. I Östra Småland beskrev man dessutom nyligen i en artikel hur kristna asylsökande är livrädda för islamister på sina boenden och så vidare.

Herr talman! Vägen in på arbetsmarknaden debatterar vi mycket ofta. Vi har lite olika syn på detta vad gäller ingångslöner och andra saker. Men jag menar att vi blir alldeles för snäva om vi enbart ser på den ekonomiska delen och arbetsmarknadsinträdet. Vi måste kombinera detta med att mycket tydligare och mycket mer målmedvetet hävda grundläggande demokratiska värderingar om tolerans, demokrati och så vidare.

Vi ser också en växande ultrahöger som är gaphalsig och vrålande och försvårar möjligheterna att klara de utmaningar vi står inför. Den får delvis sin näring ur integrationsproblemen, och den bidrar också till att det blir svårt att lösa dem, för den polariserar fullständigt hela diskussionsklimatet i samhället, vilket gör att det knappt går att ha en seriös, lösningsorienterad diskussion i de här frågorna.

Vi har en uppgift, tycker jag. Jag vill verkligen betona detta, herr talman. Jag tycker att alla vi politiker som befinner sig i politikens mittfåra, vilar på en stabil demokratisk grund och har en pragmatisk attityd till att lösa frågor har ett mycket stort ansvar för att hålla alla extrema ideologier kort och verkligen stå upp för att få vår integration att fungera.

Den judiska gruppen är väldigt liten. Men vi här har ett ansvar att skydda alla människor i Sverige. Även rättsväsendet och så vidare har ett ansvar. Det ska man kunna förvänta sig av vårt rättssamhälle, och det gäller i synnerhet utsatta minoriteter.

Men den här frågan handlar i grund och botten också om att vårt land måste visa att det är det svenska rättssamhället som gäller. Det är våra lagar och regler som måste gälla i hela Sverige. Vi kan inte tillåta att småpåvar, kriminella gäng eller ungdomsligister flyttar fram positionerna i det offentliga rummet och börjar dominera vår stadsmiljö, kafémiljöer eller andra miljöer ute i vissa områden, att bibliotekspersonal inte vågar befinna sig där och så vidare.

Hur ska man då hantera den frågan, herr talman? Det handlar om skolans roll och mycket annat, men det handlar också om arbetsmarknaden. Om människor inte har ett arbete att gå till utan drivs in i långvarigt bidragsberoende leder det till fattigdom, stigmatisering och en känsla att vara exkluderad. Barn kan växa upp i områden där de kanske inte känner en enda person som har ett vanligt reguljärt arbete. Det nöter ned förtroendet för Sverige i de här områdena, men det skapar också en sysslolöshet, och det öppnar vägen för mycket annat - sociala problem, kriminalitet och så vidare - som följer i spåren.

Då måste vi, tycker jag, fundera i Sveriges riksdag och särskilt i vårt utskott, arbetsmarknadsutskottet, på hur vi ska hantera den första tid som människor har i Sverige, det som vi kallar för etableringstiden. Jag vill vara mycket ödmjuk där. Vi ville skapa ett starkt jobbfokus från Alliansens sida, och vi flyttade etableringen till Arbetsförmedlingen. Det funkade inte helt klockrent. Jag är den förste att erkänna det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag har svårt att se att det skulle bli bättre av att kommunerna tar tillbaka det ansvaret. Arbetsförmedlingen måste reformeras eller läggas ned och startas upp i någon ny form, men man måste också se på hur pass systemtung den svenska etableringsprocessen är. Den är synnerligen myndighetsorienterad, och den är mycket tung i den bemärkelsen att den fokuserar starkt på att individen närmast ska bli någon sorts passiv klient gentemot det offentliga. Det är inte bra. Vi behöver en större roll för det civila samhället, tror jag, och även en större roll för näringslivet för att kunna få integrationsprocessen att fungera bättre.

Herr talman! Vi avstår från Liberalernas sida från att delta i beslutet. Det beror på budgettekniska frågor som har att göra med budgetmotioner, rambeslut och annat.

(Applåder)


Anf. 113 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Det är på många sätt befriande att höra Liberalerna och Fredrik Malm i dag säga mycket av det som jag har sagt under alla år - det har varit alldeles för starkt fokus på arbete i diskussionen om när man ska räknas som integrerad. Det har varit för ensidigt.

Men jag hör fortfarande lite grann samma sak. Man talar om att det har varit svårt nog att få in personer i arbete. Samtidigt lyfts det fram starkt att det är just när man blir fullt sysselsatt som integrationsprocessen startar.

Jag vill egentligen bara ställa en fråga. Hur ser man på det faktum att det ofta inte räcker att bara ha ett arbete? Arbetsmarknaden som sådan har ju, mycket till följd av de särlösningar och subventioneringar som har initierats, framför allt kanske från Alliansens sida, i sig blivit mycket segregerad. Det finns vittnesmål om detta från olika håll i landet. Jag hör det nästan varje gång jag möter människor. Även om man har blandade yrkeskårer och personer med blandad bakgrund anställda hos sig arbetar man i olika arbetslag vid olika tillfällen och möter fortfarande inte varandra på det vardagliga planet.

Det är bra att man inser att integrationen är betydligt bredare än frågan om att ha ett arbete, men jag hör fortfarande väldigt lite om hur man menar att grunden för de här vardagliga mötena skulle kunna byggas, utöver att man hänvisar till eventuella civilorganisationer och säger att vi måste göra någonting åt det.


Anf. 114 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Vi har från Liberalernas sida under många år betonat hur viktigt det är att vi stärker de värderingar som vår demokrati och vårt sekulära och förhållandevis jämställda samhälle ska vila på - i alla fall är vårt samhälle ofta mer jämställt än de länder som människor flyr från. För vår del är detta självklart.

Men i det perspektivet måste man se hur de här frågorna hänger ihop. Om man inte lyckas bryta den höga arbetslösheten bland utrikes födda kommer det även på ett värderingsmässigt plan att vara väldigt svårt att få integrationen att fungera bättre. De senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen visar att 3,9 procent av den inrikes födda befolkningen i Sverige är arbetslös. Motsvarande siffra för den utrikes födda befolkningen är 22 procent, om jag inte minns fel. Det är en fruktansvärt stor skillnad, måste man medge. Det finns givetvis en massa orsaker till detta, men bara det faktum att det är så menar jag kommer att bidra till att det blir svårare att klara de andra delarna av integrationen.


Anf. 115 Paula Bieler (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! Det var intressant att jämställdheten nu lyftes fram. Jag saknade den lite grann i anförandet. Men det är en annan fråga.

Jag tycker inte riktigt att jag fick något svar av Fredrik Malm på min fråga. Ja, självklart är det problematiskt att det är så pass stora skillnader i fråga om hur många som har ett arbete att gå till och inte. Men min fråga gällde konkret det här med att det inte finns några garantier för att en integrationsprocess sätts igång bara för att man har ett arbete om arbetsmarknaden som sådan är segregerad - om de som har svensk bakgrund eller har kommit in i samhället och talar flytande svenska jobbar på en arbetsplats i ett arbetslag medan andra jobbar med subventionerade anställningar eller otrygga anställningar och om man delar upp arbetslagen beroende på vilka länder människor kommer från för att grupper fortfarande tar med sig konflikter in i vårt samhälle.

Jag hör fortfarande en övertro till att integrationen följer av att människor får ett arbete, medan det sällan är fallet. Det är självklart att det är ännu svårare om de inte ens har ett jobb. Då är det ännu fler faktorer som påverkar, men jag hör fortfarande övertron. Jag undrar vad man vill göra åt det och hur man vill adressera den problematiken.

Det är inte en självklarhet att bara för att du har ett jobb möter du övriga delar av samhället. Det kanske var en sak när vårt samhälle i huvudsak bestod av industriarbeten. Människor kunde komma in och jobbade sida vid sida vid det löpande bandet med dem som bott i Sverige under lång tid, precis som min far kom in i det svenska samhället.

I dag ser vår arbetsmarknad helt annorlunda ut. Det räcker inte att komma in på arbetsmarknaden, eftersom det är så oerhört segregerat där. Vad vill man göra för att få till de vardagliga mötena som krävs för att en integrationsprocess ska kunna påbörjas?


Anf. 116 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Det är inte bara arbetsmarknaden som är segregerad. Det är även bostadsmarknaden. Av det följer att vi även får en skolsegregation på många håll i Sverige.

Jag tror att man kan göra en hel del. Från politiskt håll måste man se till att bryta den segregation som finns i skolan. På en del håll går barn i andra skolor i andra områden. Så har man till exempel gjort i Örebro. Jag är inte främmande för att diskutera att det till exempel kan göras i större skala i Sverige.

När det handlar om arbetsmarknaden är det mer komplicerat av det faktum att många nyanlända har lägre utbildning. Om de får jobb får de i hög grad jobb med lägre kvalifikationsgrad. De jobben är kanske mer dominerade av människor som till exempel är utrikes födda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag kan tänka mig att vägen in på arbetsmarknaden inte nödvändigtvis innebär att människor blir fullt integrerade. En hel del av detta är lite av det jag talade om i mitt anförande. Det motsäger inte det faktum att det alltid är bättre att ha ett jobb och en inkomst än att tvingas att leva på bidrag.

Sedan är detta också en fråga om tid. Jag hittade gamla papper hemma hos min mor häromdagen, kan jag avslöja. Min morfar tog examen och fick diplom vid Handelshögskolan i Stockholm 1941. Jag räknade på listan över dem som fick diplom då att det var 88 personer, varav 2 var kvinnor - 2 av 88.

Någonstans ser det bättre ut nu. Det har också att göra med att man har en större social rörlighet och att man genom utbildningssatsningar och mycket annat har gjort det möjligt för människor att bända sig ur de sammanhang de befinner sig i, riva ned klassbarriärer och annat. Det tror jag i det långa perspektivet är det som är mest nödvändigt för att få det att fungera.


Anf. 117 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag är ensam från Kristdemokraterna och ska debattera både jämställdhet och integration i ett och samma anförande. Ni får ursäkta att det blir ett lite längre anförande än om vi hade haft två personer. Jag tänker börja med frågan om integration. Det är en utmaning som jag tror att alla över partigränserna är överens om är en jätteviktig fråga.

Trots en långvarig högkonjunktur ökar utanförskapet och permanentas för en växande grupp i samhället. Under 2018 beräknar Arbetsförmedlingen att andelen inskrivna arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden kommer att utgöra 78 procent av samtliga inskrivna arbetslösa.

Det är alltså ungefär 80 procent av dem som räknas om arbetslösa som är en särskilt utsatt grupp. Några är personer med funktionsnedsättning, andra är ungdomar utan gymnasieutbildning. Men framför allt gruppen personer med utländsk bakgrund har kommit att bli majoriteten av dem som registreras som arbetslösa.

Enligt Arbetsförmedlingen riskerar arbetsmarknaden att bli uppdelad mellan inrikes och utrikes födda. Arbetslösheten bland de inrikes födda är nu nere på 4,6 procent, vad jag förstår, och minskar hela tiden. Arbetslösheten bland utrikes födda är uppe i 21,6 procent och fortsätter enligt Arbetsförmedlingen att öka ganska kraftigt.

Det krävs nu extraordinära insatser för att få nyanlända i arbete. Den relativt höga lönenivån är ett hinder för många som kommer och inte kan språket. De förstår kanske inte alltid hur det svenska arbetslivet fungerar, och utbildningsnivån kanske är låg för dem som försöker komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Vi i Alliansen har kommit fram till att man ska satsa på någonting som heter inträdesjobb, en förenklad anställning för nyanlända. Vi föreslår att man ska minska kostnaden för att anställa en person med bristande erfarenhet eller kort utbildning, både för nyanlända och för unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Det ska innebära att de får en lön som uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. Därmed anses 30 procent av arbetstiden gå till att lära sig arbetet eller till utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det arbetsrättsliga skyddet motsvarar en provanställning i två år som efter det övergår till en tillsvidareanställning. Anställningen får innehas i maximalt tre år. Arbetsgivaravgiften slopas i tre år inom ramen för anställningsformen, och anställningsformen kan kombineras med nystartsjobb.

Herr talman! De förslag som nu landat på regeringens bord från fack och arbetsgivare om etableringsjobb, som man kallar det för, kommer att kosta staten stora medel. Att kunna försörja sig på egen hand är nog målet för oss alla. Med Alliansens förslag får till exempel den som tjänar 13 300 efter skatt ut 11 000 kronor. Det är mer än ett försörjningsstöd som ger ungefär 8 000 kronor i månaden. Människor har det under en utbildningsperiod och kommer kanske så småningom in i en fast anställning som de kvalificerar sig för.

Vi kan titta på modellen med etableringsjobb. Där talar man om en utgångslön på 19 000 kronor. Man säger att arbetsgivaren ska betala 8 000 kronor och att staten sedan ska bidra med det som är kvar om skatten hade dragits. Alltså ska 4 000 kronor försvinna ut i luften, det som skulle ha varit skatt, och så ska staten stå för 7 000 kronor. Då får man 15 000 kronor. Det är 4 000 kronor som har försvunnit i ett trolleritrick, helt enkelt.

Det vi föreslår är att människor får en lön och betalar skatt. Staten involveras inte, utan man ska låta arbetsgivare och arbetstagare reglera detta själva. Det är en ganska enkel modell som minskar byråkrati och krångel. Samtidigt ser vi att man med etableringsjobben skulle få en ganska krånglig hantering. Det kommer också att vara beroende av om staten har medel att tillföra eller inte.

Herr talman! Kontentan av detta är att Alliansens inträdesjobb helt klart är att föredra. En grundförutsättning för att fler nyanlända ska komma i arbete är att det lönar sig att gå från utanförskap till arbete. Om vi inte gör någonting nu riskerar vi att få ett stort utanförskap för människor som inte kan komma in i den svenska samhällsgemenskapen.

Hur ska vi då börja med integrationen? Om vi går tidigare, innan människor har blivit så kallade nyanlända ute i kommunen, har vi asylansökningstiden. Vi kristdemokrater har under en tid föreslagit någonting vi kallar för ett asylprogram med olika integrationsinsatser från dag ett. Vi tycker att det ska vara ett obligatoriskt program i sex månader som människor ska underkasta sig då de går i sfi med samhällsorientering redan från dag ett.

Vi tycker också att människor ska ha en organiserad sysselsättning från dag ett. Det kan handla om att vara på boendet och göra någonting, jobba i en organisation, i en kommun eller på den reguljära arbetsmarknaden. Tillsammans ska detta bilda ungefär 40 timmar i veckan som människor ska vara i någon form av sysselsättning.

Tidigare hade Migrationsverket ett ganska bra program för praktikplatser till asylsökande. Då började man få in personer i arbete. Tyvärr lade regeringen ned insatsen. Då hade 13 300 personer fått praktik bara under 2016. Företagen uppskattade möjligheten att se om personerna kunde passa för de anställningar de hade att erbjuda. Det var relativt enkelt och befriat från Arbetsförmedlingens byråkrati. Vi tycker att det är synd att man tog bort Migrationsverkets möjlighet att anordna praktikplatser.

En ytterligare fråga som vi kristdemokrater har lyft i vår budgetmotion handlar om EBO, lagstiftningen om eget boende. Vi ser att trångboddheten ökar. Människor sover i skift. Människor utnyttjas av personer som vill tjäna pengar på att ha många boende i en och samma lägenhet. Vi menar att regeringen måste införa krav på boendestandard för att asylsökande ska få välja eget boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! Diskriminering finns också med i det här betänkandet. Regeringen presenterade i november 2016 en nationell plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet. I den nationella planens övergripande mål ingår ett samlat, effektivt och strategiskt arbete mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i Sverige, som det heter. I planen pekar man ut verksamheter som ska arbeta specifikt mot afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, rasism mot samer, homofobi och transfobi som mottagare av medel som ska fördelas. Det är bra.

Men enligt Brottsförebyggande rådet har anmälningarna med kristofobiska motiv ökat mest, nämligen med 140 procent, vilket motsvarar ungefär 390 fall. Vi menar att regeringen i sin nationella plan också bör arbeta för att motverka denna typ av hatbrott.

Våldet på asylboenden mot kristna och mot dem som har konverterat har inte tagits på allvar. De är en särskilt utsatt grupp. Regeringen jobbar i dag för särskilt stöd till hbtq-personer på asylboenden men inte för kristna konvertiter. Det tycker vi är olyckligt.

Samtidigt kan vi se att antisemitismen breder ut sig i samhället. Olika grupper har börjat agera alltmer aktivt i Sverige, vilket gör att många judar i dag känner sig mycket oroliga. De angrepp vi har sett de senaste dagarna mot olika judiska byggnader liksom uppmaningar till hot mot och mord på judar är oerhört allvarligt. Det är något som regeringen och vi alla måste ta på stort allvar.

Nu kommer jag till frågan om jämställdhet. I morse hade vi här i kammaren en debatt om det så kallade metoo-uppropet mot sexuellt våld. Regeringen säger sig vilja värna alla kvinnors rättigheter. Man säger att man är en feministisk regering. Samtidigt kan dock vi kristdemokrater konstatera att regeringen i den budget som vi nu debatterar och ska anta säger regeringen att man vill lägga ned viktiga verksamheter för att i stället lägga pengarna på en ny jämställdhetsmyndighet. De som drabbas är Nationellt kvinnocentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där man tar emot våldtäktsoffer. De har också en viktig telefonjourlinje. Man tar också pengar från länsstyrelsen i Stockholm, där det finns ett viktigt arbete mot människohandel och prostitution. Det var också på vippen att det särskilda kompetensteamet mot hedersvåld, i Östergötland, skulle läggas ned. Nu har vi tillfälligt lyckats stoppa detta, men risken är att teamet läggs ned när regeringen tar beslut om kommande budgetar efter den särskilda utvärderingen längre fram.

Vi kristdemokrater föreslår att samordningen om jämställdhetsarbetet arrangeras på ett annat sätt än via en jämställdhetsmyndighet. Vi föreslår en särskild delegation för jämställdhet och anslår 13 miljoner för att starta en sådan. Det är något som kom fram i remissvaren från bland annat Statskontoret. Det betyder att man inte behöver slå sönder dessa välfungerande verksamheter. I stället får man en enhet som kan hålla ihop och se till att arbetet samordnas på ett bra sätt.

Vi ser att vi behöver samordna jämställdhetsarbetet, men vi menar att man inte behöver skapa en jämställdhetsmyndighet för 80 miljoner kronor för detta ändamål. I stället behövs en delegation som kan samordna och jobba med utvärdering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Slutligen skulle jag vilja ta upp det hedersrelaterade våldet, som vi alla är medvetna om. Alldeles för lite görs konkret. Vi har ett konkret förslag. Vi tycker att man ska införa en forced marriage unit av samma slag som man har i Storbritannien. Vi har avsatt alternativa medel i vår budget för en sådan och lägger den under polisens nationella operativa avdelning.

Vi menar att vi inte får lämna alla dessa flickor och kvinnor som riskerar att hamna i tvångsäktenskap. De förs ofta bort till andra länder. Vi måste få tydligare verktyg än vi har i dag.

Med detta vill jag hänvisa till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)


Anf. 118 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Låt mig först tacka för ett glädjande avslut. Vi har också många satsningar som gäller hedersrelaterat våld och förtryck, som ju tyvärr är något mycket större än bara tvångsäktenskap. Det finns mycket att göra. Men det var inte därför jag begärde ordet.

Min fråga kommer in lite på migrationsområdet. Désirée Pethrus tog ju upp ett antal olika åtgärder och satsningar som man ville ska vara tillgängliga redan från dag ett för dem som är asylsökande i landet. Jag funderar lite på hur man prioriterar när man vill göra en massa satsningar för personer som man inte ens har utrett om de har skäl att stanna i landet eller inte. Samtidigt är man ett parti som vill återinföra bland annat synnerligen ömmande omständigheter som grund för att få stanna. På flera sätt vill man öka möjligheterna för personer att få stanna i landet permanent. Ser man riskerna med att man skapar incitament och öppnar för att öka trycket av personer som söker sig till vårt land för att först på papperet söka asyl men sedan genom dessa olika satsningar och åtgärder få stanna i landet för att de har hunnit börja rota sig, som man brukar säga? Är det inte rimligare att fördela resurserna för att göra det möjligt för Migrationsverket att snabbt, rättssäkert och ordentligt behandla ärendena? Man ska ge grundläggande information - de asylsökande ska veta vilket land de har kommit till och vad som gäller i Sverige - men i övrigt ska man sätta igång med eventuella insatser först när ett ärende är färdigprövat.


Anf. 119 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Tack, Paula Bieler, för frågan! Vi tycker inte att detta behöver stå mot vartannat. Alternativet är att människor som kommer hit får sitta passiva på asylmottagningen eller asylboendet utan att göra något. Man har inga krav på dem, utan de bara sitter och väntar.

När vi har varit ute på asylboenden har vi kunnat se att detta är helt fel. Jag nämnde här att vi kristdemokrater föreslår ett sexmånadersprogram för integrering på asylboendet. Jag hör att personer som jobbar på asylboenden egentligen tycker att det borde pågå längre. De talar om tolv månader, för det tar lång tid att förstå hur det svenska samhället fungerar.

Då kan man säga: En del av dessa kommer ju att utvisas. Då måste vi förstås jobba för snabbare hantering av asylärenden. Vi kan inte ha det stora antal asylsökande som vi hade tidigare. Där var Kristdemokraterna tidigt ute. Redan hösten 2014 hade vår dåvarande partiledare Göran Hägglund en artikel inne där han sa att vi inte kan fortsätta med permanenta uppehållstillstånd, för vi kan inte skilja ut oss från övriga Europa. Han var alltså tidigt ute med att säga att vi inte kan ha det på detta sätt, för då får vi volymer som blir alldeles för stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Om Migrationsverket får rimlig tid att hantera ansökningarna, så att de kan avverkas snabbt, tror vi att asylprogrammet är viktigt. Många har ju asylskäl och får stanna i Sverige. Vi har kommit fram till att detta är viktigt. Passivitet under asyltiden är inte bra.


Anf. 120 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Vi ska nog inte prata om vilka som var tidigt ute med att se risker med den politik som har förts i Sverige och vad det leder till.

Jag säger på allvar tack för svaret, men jag blir ändå lite fundersam. Har man i så fall tänkt sig att detta kanske ska vara tillfälligt, tills vi får ned handläggningstiderna? Jag vet att Kristdemokraterna till och från har talat om att man ska prova transitzoner. Eller anser man att det är rimligt att lägga ganska stora resurser på att initiera program som syftar till att personer ska stanna mer permanent i landet för personer som man inte ens vet om de ska stanna eller inte?

Ja, många får stanna. Vi har olika åsikter om vilka grunder man har. Men jag förmodar att många även med Kristdemokraternas politik, givet de signaler som har skickats från vårt samhälle, inte har skäl att stanna. De kommer kanske att få det, givet dessa program och givet det faktum att Kristdemokraterna är ett av de partier som driver på för att man ska få stanna på grund av ömmande omständigheter, vilket ofta brukar vara kopplat till att man har hunnit börja rota sig i landet.

Som jag var inne på tidigare: Det är självklart att man ska behöva lära sig vissa saker. Jag vet att även Kristdemokraterna i olika former har haft satsningar på att man inte ska behöva vara sysslolös. Det är givetvis dåligt och passiviserande. Men syftet med just asylmottagande handlar dessutom framför allt om att säkerställa skydd under den tiden. När det gäller att etablera sig i samhället bör det vara förbehållet dem som faktiskt kommer för att stanna i landet under en längre tid, permanent, då man vet att det är ett faktum att det är personer som har för avsikt att bli en del av vårt samhälle.

Jag ser fortfarande inte riktigt hur man motiverar den här sortens större satsningar innan ett ärende ens är prövat.


Anf. 121 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Det är en mycket rimlig fråga som Paula Bieler ställer. Är det rimligt att ha detta så tidigt, innan personen har fått uppehållstillstånd? Vi tycker att det finns en god tanke i det. Vi vill naturligtvis att Migrationsverket ska bli snabbare på att hantera detta - låt oss säga tre månader! Men det är ändå tre månader. Vi pratar ibland om sjukskrivningsprocessen. Det går väldigt fort att slås ut av att sitta sysslolös. Vi tror att det är oerhört destruktivt för människor som kommit till Sverige att sitta i passivitet i månad efter månad.

Vi har låtit riksdagens utredningstjänst utreda vad det kostar. Det är inte särskilt dyrt. Man kan också se det som ett tidigareläggande av till exempel sfi. Det är någonting som de ska läsa sedan. Men har de gjort en stor del redan under asyltiden har de vunnit mycket. Sedan under etableringsfasen blir det fokus på arbete. Hur ska man hinna med sfi? Varför inte börja med det? I dag är det en massa frivilligarbete. Det är frivilligt att gå på samhällsorientering. Det är frivilligt att delta i sfi och språkkaféer. Vi menar att det ska vara obligatoriskt. Alla ska genomgå detta. Man måste från dag ett förstå vad det är för värderingar i samhället. Vi tror att det lönar sig att börja med samhällsorientering redan under asylansökningstiden.


Anf. 122 Ann-Christin Ahlberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! I detta betänkande behandlas utgiftsområde 13, som handlar om jämställdhet och integration. Min partikamrat Annelie Karlsson kommer att prata om integration. Jag tar jämställdheten. Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Det märks att vi i Sverige har en feministisk regering som styrs av Socialdemokraterna, för då läggs det fram förslag som främjar jämlikhet och jämställdhet. I vårt budgetförslag ger vi mer till kvinnor än till män, mer till dem som behöver det mest och lite mindre till dem som har det bäst. Men när det går bra för Sverige ska det komma alla till del, och så är det i vårt förslag till budget för 2018.

Jag ska nämna några av våra förslag som är extra bra för kvinnor och jämställdhet. Det är mer satsningar på välfärden. Det är satsningar på en jämlik vård och på förlossningsvården. Det är höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar. Det är höjt barnbidrag. Det är förbättringar av kvinnors arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är satsningar på en jämställd hälsa och på kvinnojourerna. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är satsningar på en snabbare etablering för utrikesfödda kvinnor. Det är sänkt skatt för pensionärer och höjt bostadstillägg. Det är fortsatta satsningar på långsiktigt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Som ni hör är det många förslag som vi lägger fram - det är till och med så att rösten sviker. Lägg därtill tidigare förändringar och satsningar som jag inte hinner med att berätta om i dag.

Alla politikområden måste analyseras så att både kvinnor och män och både flickor och pojkar gynnas. Det är så vi förändrar vårt samhälle och kan föra en jämställdhetspolitik som gör skillnad och som är bra för alla.

Herr talman! Jämställdhet har varit ett eget politikområde sedan 1972. Det genomfördes under ledning av vår socialdemokratiske statsminister Olof Palme. Många viktiga beslut har tagits historiskt. Det handlar till exempel om särbeskattning, föräldraledighet, barnomsorg, trygghetsförsäkringar vid arbetslöshet och sjukdom med mera. Det är politiska beslut som har varit och fortfarande är viktiga för kvinnors möjligheter att påverka sitt eget liv, få en egen inkomst, förena yrkesliv och familjeliv och välja om de vill leva med sin partner.

Jämställdhetskampen måste fortsätta. Just nu är det kraften i #metoo som håller på att förändra vårt samhälle. Att det sker just nu och är så stort i just Sverige tror jag beror på att vi har kommit en bit i vårt jämställdhetsarbete och att vi just nu är redo för en förändring.

Många fruktansvärda vittnesmål från kvinnor och flickor har lyfts fram. Det vittnas om de grövsta övergrepp där rättssystem kan och bör gå in och kanske redan borde ha tagit ställning. Men ofta tystas det ned. Det anmäls inte, eller så blir det trots anmälningar ingen åtgärd, oavsett om det är en kriminell handling eller ett sexuellt ofredande. Det pratas också mycket om exempelvis tafsande händer eller ett sexistiskt språkbruk, som inte är straffbart i någon större omfattning även om det är nog så kränkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

En del händelser har ägt rum i nutid. En del händelser ägde rum när kvinnorna var små flickor. Flera har vittnat om att förövaren var en släkting, en vän eller till och med ens egen pappa. Det är många modiga som nu har vågat ställa upp med sina berättelser. Kvinnor och flickor vet i dag att det inte var och inte är rätt och att det inte är och inte var deras fel. Det är viktigt att vi också säger det.

Detta väcker starka känslor hos de flesta. För många är det svårt när såren rivs upp igen. Många känner en besvikelse över hur detta tidigare hanterades. Det var inte ovanligt att det tystades ned och att en kvinna eller flicka fick höra: Det får du räkna med. Det får du finna dig i. Man skambelade offret i stället för att lägga skulden där den faktiskt hör hemma: hos den manliga förövaren.

Många yrkesgrupper har gjort upprop - skådespelare, journalister, poliser, politiker med mera. Fler kommer säkert att göra det. Jag är helt övertygad om att detta förekommer mer eller mindre inom alla yrkesgrupper, men mest i de yrkesgrupper som har otrygga anställningar.

Eftersom många av kränkningarna och övergreppen sker på arbetsplatser är det viktigt att arbetsgivaren skaffar sig kunskap, vidtar åtgärder och tar dessa kränkningar och sexuella övergrepp på största allvar. Det är inte okej att flickor får till svar: Så farligt var det väl inte. Det är inte okej att kvinnor får höra: Det får man räkna med om man vill ha en karriär i den här branschen. Det är viktigt att man inte förminskar detta, då det både kan vara brottsligt och är ett stort arbetsmiljöproblem som inte ska pratas bort. Man ska anmäla detta och göra något åt händelsen.

Trygga anställningar, trygga välfärdssystem och en lön som man kan leva på skapar bättre förutsättningar och möjligheter i vuxenlivet så att man vågar säga till och vågar ställa krav för att få slut på sexuella trakasserier och övergrepp.

Flickor och pojkar måste få goda förebilder redan som små och lära sig vad som är okej och inte och att kunna säga stopp. Kunskap och agerande behövs så att alla tar ett ansvar för flickors och kvinnors utsatthet. För våra barns skull är det speciellt viktigt att det görs av oss föräldrar, förskolan, skolan, polisen med flera.

Herr talman! Inget kunde komma så lämpligt som att vi nästa år får en ny myndighet för jämställdhet. Myndighetens generaldirektör Lena Ag är på plats, och i januari kommer myndigheten att invigas. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att samla in alla vittnesmål och upprop för att leta efter fler krav och förslag som bör göras utifrån metoo. I denna kammare tycker inte alla partier att en jämställdhetsmyndighet behövs, men jag hoppas att fler partier nu inser hur viktig den är.

Riksrevisionens granskning av alliansregeringens satsningar på jämställdhet fick kritik för att det inte gick att följa resultaten eller vilken nytta de fick. Det fanns ingen uppföljning eller utvärdering. Det mesta var i projektform.

Det är viktigt att man kan följa och utvärdera om satsningen blir bra. Vi har faktiskt beslutat här i kammaren att jämställdhetspolitiken ska ha sex delmål, vilka är

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

jämn fördelning av makt och inflytande

ekonomisk jämställdhet

jämställd utbildning

jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

jämställd hälsa

att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Två av målen är nya sedan förra året. Jämställdhetspolitiken behövs, och det är viktigt att man kan mäta och se om politikens satsningar och beslut görs oavsett vem som styr landet.

Herr talman! Jag är stolt över att vi socialdemokrater driver på jämställdhetspolitiken i rätt riktning, trots motstånd från många andra partier i kammaren. Vi är dock inte nöjda, för det kan man inte vara så länge kvinnor har lägre löner, har sämre arbetsvillkor, har låga pensioner, blir utsatta för våld i nära relationer, har sämre arbetsmiljö och blir sjuka av sitt jobb. Fortfarande tar kvinnor mer ansvar över hem och familj, till och med så mycket att de går ned i arbetstid eller lämnar arbetslivet i förtid.

Det är heller inte bra att pojkar halkar efter i skolan och presterar allt sämre än jämnåriga kamrater, ofta flickor.

Vi måste klara av att sätta stopp för sexuella övergrepp och trakasserier. #metoo vittnar om att vi behöver mer jämställdhet, eftersom det är bra för oss alla. Då är det bra att vi har en feministisk, socialdemokratiskt ledd regering, som faktiskt gör skillnad.

(Applåder)


Anf. 123 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Det finns säkert många saker som jag hade kunnat kommentera för att gå i polemik, men jag ska försöka ha en lite mer konstruktiv ton i denna debatt. Jag vill ställa två frågor om lagstiftning på jämställdhetsområdet.

Den ena rör barnäktenskap. Den nya utredningen presenterades ju nyligen, och det har sagts att regeringen är nöjd med utredningen och tycker att förslagen är bra. Jag undrar om Ann-Christin Ahlberg delar åsikten att man även i fortsättningen ska kunna göra undantag för flera av de barnäktenskap som har ingåtts utomlands.

Den andra frågan handlar om något som jag, Ann-Christin Ahlberg och flera andra har tagit upp under dagen, nämligen sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det är jättebra att man vill satsa på arbetsgivares ansvar och arbetsmiljön som helhet. Även vi har ett förslag om att det ska räknas som en försvårande omständighet om det sker på arbetsplatsen, eftersom man där är extra utsatt.

Som servitris och inom andra serviceyrken är man extra utsatt, för många tar en för given. Vi anser att det åtminstone behöver utredas om det kan vara en försvårande omständighet när man utsätts i en roll på arbetsplatsen och att detta räknas som en extra faktor. Är detta något som Socialdemokraterna kan tänka sig att se över?


Anf. 124 Ann-Christin Ahlberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! Tack för frågorna!

Låt mig börja med frågan om barnäktenskap. Inget barn ska tvingas till äktenskap, oavsett om det sker i Sverige eller något annat land. Det är min starka övertygelse. Barn är barn och ska få vara det. Vi har en myndighetslagstiftning här i Sverige. Det är viktigt att man får bestämma själv när och med vem man vill gifta sig.

Vad gäller sexuella trakasserier på arbetet är det viktigt att vi har trygga anställningsformer. Då vågar man lyfta upp det här. Vi vet att det finns ett jättestort mörkertal, och detta är ju ingenting som är nytt. Men just nu vågar många kvinnor och flickor ta upp det här, och då är det oerhört viktigt att vi som är politiskt aktiva också lyssnar, tar till oss och ser vilka förändringar som kan göras.

Jag vet att två av statsråden träffade arbetsmarknadens parter förra veckan. Det var Åsa Regnér och Ylva Johansson. De tittade på de krav som bland andra LO hade. Det handlade om att satsa på arbetsmiljö, få bort det riskfyllda ensamarbetet, ge stöd till drabbade, se till att arbetsgivaren tar ansvar att förebygga och avskaffa visstidsanställningar. Allt detta är något som vi socialdemokrater verkligen värnar om. Det är olika sätt att försöka förhindra att sexuella övergrepp sker på arbetsplatsen.


Anf. 125 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack, Ann-Christin Ahlberg, för uppräkningen av många andra viktiga åtgärder som är bra att vidta. Jag uppfattade dock inte att jag fullt ut fick svar på någon av mina frågor.

Ann-Christin Ahlberg hänvisar till myndighetsutövning och att det ska vara olagligt att gifta sig i Sverige med någon som är minderårig. Det är en självklarhet. Men jag frågade specifikt om de äktenskap som sker i utlandet, som ändå ska anses vara godkända när personerna kommer till Sverige. Det kan bero på att de har hunnit fylla 18. Det vore kanske en mer rimlig ordning att man i sådana fall säkerställer att personerna fortfarande vill vara gifta genom att de gifter om sig, inte att man bara godkänner att någon tidigare har hamnat i en utsatt situation och tvingats följa med sin make hit. Det kan vara mot den egna viljan.

Enligt förslaget ska det i fortsättningen också finnas ett undantag för personer från de länder som godkänner att man kan gifta sig från 16 års ålder. Det är inte lika illa med 16 som med 6, 7 eller 8, men det är fortfarande en ålder då det enligt oss ska vara olagligt att gifta sig eftersom man ännu inte är myndig. Jag tycker att det är märkligt att utredningens förslag är att ha kvar detta undantag, och jag undrar fortfarande hur Socialdemokraterna motiverar att de tycker att förslagen som har kommit fram är bra.

Jag fick heller inget konkret svar på om ni är beredda att se över det faktum att det bör vara en försvårande omständighet när sexuella trakasserier sker på arbetsplatsen. Man objektifierar personen i fråga ytterligare när man tänker: Det här är en servitris som är här för mitt nöjes skull. Det finns alltså ytterligare faktorer som spelar in i detta fall. Är detta något som ni kan tänka er att se över, utöver alla de andra åtgärder som jag i stort välkomnar, om än inte alltid eller i alla former?

Man kan diskutera fram och tillbaka. Trygga anställningar kanske också är något som gör att vissa chefer sitter extra säkert och vågar bete sig på ett visst sätt. Det är dock en helt annan debatt. Det finns mycket att göra, och de flesta åtgärderna är vi överens om. Nu frågar jag specifikt om försvårande omständigheter.


Anf. 126 Ann-Christin Ahlberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! Jag vill inte gå in i alla detaljer när det gäller barnäktenskap och utredningen om detta. Utredningen hanteras ju inte av vårt utskott, utan det gör andra. Jag vet inte exakt var det hela ligger, hur långt fram de har kommit eller vad den senaste diskussionen handlar om. För att vara helt korrekt hänvisar jag till det berörda utskottet.

Sedan var det frågan om speciella omständigheter. Sexuella övergrepp är lika hemska var de än sker. Vi måste se till att få bukt med dem var de än sker. Om det ska vara fråga om synnerliga skäl om övergrepp sker på en viss plats är inget som vi har diskuterat i dag. Är det däremot fråga om mindre barn är det mycket mer allvarligt på så sätt att ett barn inte förstår vad det är fråga om. Barnet behöver tillit till vuxenvärlden om vad som är rätt och riktigt. Det var vad jag menade i mitt anförande.

Barn behöver goda förebilder. Vi måste lära barn vad som är rätt och riktigt samt vad som är fel och vad det är rätt att säga stopp till. Där har vi alla ett ansvar, oavsett var vi finns i samhället.

Sexuella övergrepp är något som vi med alla krafter ska förhindra, oavsett om det sker med hjälp av lagstiftning eller att vi larmar på arbetsplatsen. Alla måste ta sitt ansvar oavsett var övergreppet sker. Det är ett brott som sätter djupa spår i den som drabbas. Jag vågar påstå att de flesta kvinnor har blivit utsatta för sexuella trakasserier eller ett grövre sexuellt brott.


Anf. 127 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Det är jämställdhetsrundan nu, och jag tar de frågorna med Ann-Christin Ahlberg, så slipper statsrådet Ylva Johansson de frågorna från mig.

Metoo-upproret har betytt mycket för oss alla. Vi har alla fått ett uppvaknande och ser behov av åtgärder.

Ni föreslår att en jämställdhetsmyndighet ska inrättas. Den ska kosta 80 miljoner. För att finansiera de 80 miljonerna tar ni inte pengarna från något annat, utan ni väljer att gå på verksamheter som jobbar mot det sexuella våldet. Ni går på NCK i Uppsala, som jobbar mot våldtäkter. Ni går på prostitutions- och människohandelscentret på Länsstyrelsen Stockholm. Ni var i regeringens förslag på väg att lägga ned de verksamheter som jobbar mot hedersvåld.

Jag har svårt att förstå logiken i att ni vill skapa en myndighet genom att ta från väl fungerande verksamheter för att finansiera den nya myndigheten i stället för att ta medlen från annat håll. Det har jag förvånats över.

Vi lägger 13 miljoner till Jämställdhetsdelegationen. Vi lägger tillbaka alla pengar som har funnits tidigare och som finns redan i dag för NCK och arbetet mot prostitution och människohandel på Länsstyrelsen Stockholm.

Hur kan Ann-Christin Ahlberg anse att det bästa sättet är att ta pengar från konkret verksamhet som jobbar ute på golvet för att stötta kvinnor som har varit utsatta för sexuellt våld för att skapa en mer administrativ jämställdhetsmyndighet?


Anf. 128 Ann-Christin Ahlberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! Verksamheten i Länsstyrelsen Östergötland ska finnas kvar i flera år. Sedan ska den utvärderas. Det är fakta.

Det har tidigare i dag påståtts att Kvinnofridslinjen i Uppsala, som fungerar väl, också ska försvinna. Men så är det inte.

NCK i Uppsala har många och viktiga uppgifter. Allt det ska inte försvinna, men det övergripande ansvaret ska flyttas över till jämställdhetsmyndigheten, som kommer att ligga i Göteborg.

Det viktiga med jämställdhetsmyndigheten finns lite bakåt i historien. Då fanns något som hette JämO. Den myndigheten var en blåslampa på jämställdhetsområdet i olika verksamheter som drivs med politiska styrmedel. Myndigheten kontrollerade hur det blev med politiska beslut - eller inte. Bland annat tittade man på hur kommunerna skötte anställningsvillkor, heltider och jämställdhetsplaner. När myndigheten skulle slås ihop med Diskrimineringsombudsmannen var man rädd för att jämställdhetsfrågorna skulle komma bort. Vi ser i dag att jämställdhetsarbetet kom bort i DO.

För oss socialdemokrater är arbetet för ett jämställt samhälle så oerhört viktigt att vi vill satsa på en jämställdhetsmyndighet som kan se över och hålla koll på hur det blir med de politiska beslut som har fattats. Den kommer inte att lösa allt, men en del.


Anf. 129 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Detta är nästan en skymf mot alla de kvinnor som har fått hjälp och stöd av dessa verksamheter i Uppsala och i Stockholm. Verksamheten i Östergötland var en kompromiss med Liberalerna - om vi ska vara ärliga. Ni hade inte själva tänkt att ha kvar den verksamheten.

Vissa saker kommer att finnas kvar för alla dem som har behövt, och fortsättningsvis behöver, stödet från dessa enheter, efter att utredaren har varit runt och tittat på hur verksamheten ser ut i verkligheten. Det är bra att man har förstått hur det ser ut i verksamheterna. Faktum kvarstår dock att medel går från dessa verksamheter till den nya jämställdhetsmyndigheten.

Vi är överens om det ska vara en bättre samordning, men jag har svårt att förstå logiken i att ta från fungerande verksamheter och lägga på en jämställdhetsmyndighet.

Jag vill försöka hinna med att ställa en fråga om vårt förslag om The Forced Marriage Unit i Storbritannien. Jag vet inte hur mycket AnnChristin Ahlberg har följt arbetet där, som går ut på att hjälpa flickor och kvinnor som är utsatta för risken att ingå tvångsäktenskap utomlands. Det finns en särskild enhet som jobbar med dessa frågor.

Jag har tidigare haft en interpellationsdebatt med Morgan Johansson - det var väl över ett år sedan - och han sa att han var intresserad av att titta på den modellen. Vet Ann-Christin Ahlberg om det finns något på gång på området för att inrätta en sådan verksamhet, så att vi konkret kan hjälpa de tjejer som i dag är rädda för att de ska utsättas för tvångsäktenskap så att det finns resurser och den typen av domstolsorder som används i Storbritannien? Det är en mycket bra modell att ha som förebild.


Anf. 130 Ann-Christin Ahlberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! På den sista konkreta frågan måste jag hänvisa till Morgan Johansson och det utskott som har ansvar för de frågorna.

Vårt förslag är att inrätta en myndighet som systematiskt och sammanhållet, på ett effektivt sätt, ska se till att jämställdhetspolitiken som vi har beslutat i riksdagen följs. Då handlar det bland annat om kvinnovåldet.

Jag är helt övertygad om, och vet, att både NCK och Länsstyrelsen Östergötland har gjort ett fantastiskt bra jobb. Det är ingenting som vi vill slå sönder, men det övergripande ansvaret kommer att ligga på den nya jämställdhetsmyndigheten.

Det handlar ytterst om att politikområdet är ett litet område. Men hela budgetpropositionen som vi socialdemokrater tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lagt fram gagnar kvinnor och jämställdhetspolitiken framåt. Den förra alliansregeringen gjorde helt andra saker. Den sänkte skatter på ett sätt som mer gynnade redan rika män än såg till att kvinnor och flickor fick större möjligheter att lyckas i vårt samhälle.

Nu ser vi svart på vitt hur vi fördelningspolitiskt har delat med oss. Kvinnor får mer av vårt budgetalternativ, och män får lite mindre. Men alla kommer att få en del. Män, kvinnor och jämställdheten kommer med vårt budgetalternativ att få mer än med Alliansens förslag till vad som ska gynna jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsmyndigheten kommer inte att lösa allt, men den är en bra början.


Anf. 131 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! Redan i morse hade vi anledning att tala mycket om jämställdhet här i kammaren tack vare Vänsterpartiets initiativ till en aktuell debatt med anledning av metoo-uppropen. Jag tänker också inom detta utgiftsområde koncentrera mig på just jämställdhetsfrågorna.

Debatten i morse var en bra debatt som visade den beslutsamhet som finns i denna kammare - att vi ska göra allt vi kan för att förändra lagar, strukturer och ekonomiska förutsättningar för att göra Sverige till ett jämställt land. Debatten visade att vi står ganska enade bakom det som riksdagen tidigare fastslagit: att jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Nu ska vi debattera statens budget, och det särskilt på jämställdhetsområdet. Regeringen slår i budgetpropositionen fast vad det innebär att Sverige har en feministisk regering: att skillnader i livsvillkor och fördelning av makt och resurser baserade på kön - ofta till flickors och kvinnors nackdel - uppfattas som ett samhällsproblem som kan och ska motverkas, bland annat genom politiska beslut.

Inom utgiftsområdet finns det tre saker att specifikt lyfta fram. Det är inrättandet av en jämställdhetsmyndighet, det är en reformerad jämställdhetspolitik med nya delmål och det är fastläggandet av en tioårig nationell strategi med breda och konkreta insatser för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Häri ligger också grunden för ett samlat, effektivt och långsiktigt arbete för ett jämställt samhälle.

Efter morgonens debatt vill jag verkligen understryka att det känns som att vi nästan alla har ambitioner på jämställdhetsområdet och vill se saker hända - helst nu.

Även alliansregeringen gjorde flera satsningar, men utvärderingar visar att även om det gav ny kunskap och förde arbetet framåt fanns inte förutsättningarna för hållbara resultat. Det är en tydlig struktur som saknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jämställdhetspolitikens nuvarande organisering är inte ändamålsenlig eftersom uppdraget är utspritt över en rad myndigheter, vilket försvårar samordning, uppföljning och långsiktighet. Genom en jämställdhetsmyndighet etableras en permanent struktur på nationell nivå för att regeringen ska kunna säkerställa att politiska prioriteringar får genomslag i styrningen av myndigheter och verksamheter. Det är en viktig kraftsamling, och jag är glad att den nu kommer till stånd.

Jämställdhetspolitiken måste vara bred och inkludera alla olika aspekter av samhället. Mål och mätning av nya områden behöver därför kompletteras och utvecklas. Till målen om jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra fogas nu också mål om jämställd utbildning och jämställd hälsa. Det är viktiga områden att göra insatser på och särskilt utvärdera för att hela jämställdhetsfrågan ska kunna gå framåt och i rätt riktning.

Regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor började gälla i januari 2017. Den har fyra målsättningar:

ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld

förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn

effektivare brottsbekämpning

förbättrad kunskap och metodutveckling.

Metoo-uppropet har tyvärr visat det överväldigande behovet av ett samlat strategiskt arbete med just dessa frågor, där alla berättelser vi fått ta del av belyser det som än så länge är allas vårt tillkortakommande. Men med ökade ambitioner och mer samordnat arbete med fokus på ett antal särskilt viktiga myndigheter finns det nu anledning att vara hoppfull om att utvecklingen kan komma att gå i rätt riktning. Länsstyrelserna får ett regionalt uppdrag, liksom högskolorna och Socialstyrelsen.

Herr talman! Även om det är just detta betänkande vi nu debatterar får vi inte glömma att statens budget handlar om betydligt fler åtgärder för jämställdhet än bara de som finns med just här. Jag tänkte nämna några av dem helt kort.

Jämställdhetsintegrering är ett viktigt arbetsverktyg för ökad jämställdhet. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i politikens utformning på bred front så att politiken på alla områden bidrar till att hämmande könsnormer och strukturer bekämpas. Regeringen arbetar vidare med detta liksom med jämställdhetsbudgetering, som bidragit till ett ännu tydligare jämställdhetsperspektiv i budgetprocessen.

Regeringen har genomfört flera olika reformer som syftar till att minska skillnaderna i inkomster mellan olika grupper. Skillnader i inkomster mellan kvinnor och män kvarstår dock alltjämt. Trots ett mångårigt arbete för att uppnå ekonomisk jämställdhet råder det fortfarande olika förutsättningar för kvinnor och män att komma ut, stanna kvar och utvecklas i arbetslivet. Ett led i arbetet med att förbättra den bilden är att en handlingsplan för jämställda löner tas fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag vill också nämna den samtyckeslagstiftning som nu är på väg fram till riksdagens bord. Den har möjlighet att bidra till fler fällande domar när övergrepp begåtts men kommer också att hjälpa till med det viktiga normbrytande arbete vi har framför oss när det gäller hur vi alla ser på övergrepp och vad det ska leda till för konsekvenser för förövaren.

Herr talman! Utvecklingen mot jämställdhet går i alla delar för långsamt, trots positiv utveckling i flera avseenden. En viktig lärdom måste dras av höstens upprop om mäns våld mot kvinnor. Det är oacceptabelt, det vi nu hört berättelser om, och det måste bekämpas med alla till buds stående medel. Målsättningen är att Sverige ska vara ett jämställt land, och dit når vi bara alla tillsammans.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 132 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Vänsterpartiets budgetsamarbete med regeringen handlar om att få ett rättvisare Sverige. Vi såg hur ojämlikheten ökade under den borgerliga regeringens tid. När man nu läser finansplanen kan man se att det är de som har minst som får mest. Det minskar ojämlikheten i vårt samhälle. Samtidigt vet vi att det inte är tillräckligt.

Vi i Vänsterpartiet har fått igenom många viktiga och bra reformer i budgeten. Det är reformer som kommer att göra skillnad för väldigt många människor, reformer för jämlikhet och jämställdhet som framför allt gynnar kvinnor, förstärker välfärden och förbättrar möjligheterna till etablering.

Vi har fått igenom den största satsningen på välfärden på årtionden. En förstärkning av primärvården med inriktning på kvinnor, satsningar på förlossningsvården, gratis mammografi, fler anställda i äldreomsorgen, fler anställda i kvinnojourerna, bättre regler för deltidsstämpling, en utredning om konsekvenserna av kvinnors deltidsarbete, kompetenshöjningsinsatser inom rättsväsendet gällande mäns våld mot kvinnor, förstärkt satsning för fler behöriga sfi-lärare, stärkt validering av utländsk utbildning, pengar till kompetenskartläggning på asylboenden, språkundervisning på folkhögskolor, satsning på Kungälvsmodellen i arbete mot högerextremism, arbete mot hatbrott och områdespoliser ska prioriteras - och mycket mer finns i denna budget.

Endast få av dessa reformer ligger inom det utgiftsområde vi debatterar i dag. Men det är, herr talman, i det stora samhällsbygget - bostad, välfärd, synen på försäkringar och grundtrygghet - som viktiga förutsättningar för kvinnors frihet och nyanländas etablering skapas.

Sådant gör man inte med borgerliga partier. Sådant gör man inte med partier som vill att sjuka, arbetslösa och nyanlända ska betala för skattesänkningar för dem som redan har jobb. Sådant gör man inte med dem som vill göra besparingar på sjuka och arbetslösa och sänka skatten för de rikaste, dem som skär ned på arbetsmarknadsutbildningarna och vill återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, dem som vill sänka ingångslönerna och spara in på skola, vård och omsorg och med dem som vill öka klyftorna mellan fattiga och rika i samhället. Den politiken har prövats, herr talman, och det blev inte några fler jobb. Tvärtom ökade arbetslösheten under den borgerliga regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Vänsterpartiet står därför självklart bakom budgeten och därmed även anslaget vi diskuterar i dag. Jag vill därför inledningsvis yrka bifall till förslaget.

Herr talman! Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Det betyder att vi vill att kvinnor och män och flickor och pojkar ska ha lika rättigheter och möjligheter. Vår feministiska politik genomsyrar alla våra politiska förslag och syftar till att vi ska uppnå jämställdhet, för jämställdhet är inget som kommer av sig självt. För att vi ska få ett jämställt samhälle krävs politisk vilja och konkreta förslag. Feministisk förändring är fullt nödvändig och fullt möjlig. Gemensam kvinnokamp har gett oss rösträtt, aborträtt och sexuella rättigheter.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men vi har mycket kvar att göra. Löneskillnader, mäns våld mot kvinnor, diskriminering och obetalt arbete i hemmet är fortfarande stora utmaningar för det svenska samhället.

Metoo-vrålet, som tidigare i dag diskuterades här i kammaren, visar med smärtsam tydlighet hur levnadsvillkor skiljer sig åt för män och kvinnor i Sverige. Metoo-rörelsen är en revolution. Vi kan inte bara gå vidare som vanligt. I Sverige har över 70 000 kvinnor gett sina vittnesmål, och berättelserna fortsätter att forsa fram. De kommer från kvinnor i vården, skolan, försvaret, medierna och handeln och på många andra områden.

Ingen kan längre blunda för omfattningen av problemen. De skär genom hela vårt samhälle, och det handlar om män med alla tänkbara åldrar, bakgrunder och positioner, i alla rum. I grund och botten handlar det om att få ett slut på mäns överordning.

Vänsterpartiet är ett feministiskt parti vars hela politik genomsyras av arbetet mot just detta. Makt måste flyttas, vilket tätt hänger samman med ekonomisk jämlikhet mellan kvinnor och män. För den kvinna som utsätts i hemmet är det centralt att inte vara ekonomiskt beroende av sin partner utan kunna lämna förhållandet.

Vi måste ha anständiga pensioner och en fungerande sjukförsäkring. Föräldraförsäkringens konstruktion är en nyckel för att få ett jämställt arbetsliv och minska inkomstklyftan mellan kvinnor och män. För att bryta mäns överordning måste man vara beredd att agera och se till att föräldraförsäkringen individualiseras.

Att flytta makt och bryta stereotypa könsroller är ett samhällsförändrande och långsiktigt arbete, men utmaningens storlek får inte hindra oss från att se allt som relativt enkelt går att göra här och nu, direkt, mot de problem som metoo vittnar om.

Jag vill särskilt lyfta fram sju konkreta förslag vi har. För det första: Ta bort allmän visstid som anställningsform! Otrygghet är en förutsättning för att män ska kunna ha det grepp om kvinnor som de har. Skärp sexualbrottslagen, utbilda rättsväsendet, förbättra sex- och samlevnadsundervisningen, stärk skyddsombuden, rikta diskrimineringslagen och inrätta en kriskommission med professionellt stöd för alla som äntligen vågat berätta om övergrepp och trauman!

Herr talman! För Vänsterpartiet innebär etablering och inkludering ett samhälle som ger alla, oavsett bakgrund, religion, hudfärg, kön eller sexualitet, rätt till god utbildning, arbete och bostad. Vänsterpartiet tar kampen mot diskriminering på alla nivåer i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Motorn i detta arbete är en generell välfärdspolitik. Bostadsbrist och arbetslöshet drabbar även dem som är nyanlända i Sverige, och därför krävs både en kraftfull politik för generell välfärd och individuella lösningar för att ta till vara erfarenhet och resurser.

Vänsterpartiet vill ta till vara alla människors vilja och förmåga till arbete. Arbetslöshet är ett stort slöseri med mänskliga resurser, och ett av Vänsterpartiets viktigaste mål är full sysselsättning. För att nå full sysselsättning krävs dels en politik för fler jobb genom ökade investeringar i upprustning av järnvägen, bostadsbyggande, klimatomställning, ytterligare satsningar på fler anställda och högre kvalitet inom vård, skola och omsorg, dels en aktiv arbetsmarknadspolitik, som rustar arbetslösa för dagens och morgondagens arbetsmarknad. Här spelar en fungerande arbetsförmedling en avgörande roll.

Det som behövs är en politik som skapar jobb för att göra det arbete som behöver göras i Sverige för att välfärden, infrastrukturen och samhället i sin helhet ska fungera - för alla som lever i det. Att skapa enkla jobb med låga löner är inte, och har aldrig varit, rätt väg att gå. Den vägen leder till större klyftor i samhället och ökad makt åt arbetsgivarna. Det är så högerns politik ser ut, och det är ditåt den strävar. När man nu hör högerns kritik av parternas överenskommelse kring de så kallade etableringsjobben står det väldigt klart att det fortfarande är så.

Den borgerliga regeringen trodde att skattesänkningar skulle leda till sänkt arbetslöshet; det gjorde de inte. Tvärtom ökade arbetslösheten under deras tid vid makten, och de lämnade efter sig ett stort underskott i de offentliga finanserna.

Under den rödgröna regeringen och tack vare det budgetsamarbete man har haft med oss i Vänsterpartiet ökar nu sysselsättningen kraftigt, samtidigt som arbetslösheten faller. Särskilt ungdomsarbetslösheten har minskat mycket och är nu den lägsta på tio år. Samtidigt är det helt uppenbart vilka unga som står utanför: de som inte lyckats klara av gymnasiet. Det är där vårt fokus måste ligga.

I dagens debatt reduceras de som kommer till Sverige ofta till flyktingar eller invandrare. Deras kompetenser och kunskaper osynliggörs. Samtidigt ställer en ökad internationalisering högre krav på tvärkulturell kompetens inom arbetslivet. Den som talar ytterligare språk utöver majoritetsspråket har stora fördelar av detta i sitt arbete, och det blir allt viktigare för företag och myndigheter att ha fler flerspråkiga anställda. Därför bör styrkt tvärkulturell kompetens liksom flerspråkighet räknas som meriter vid alla offentliga anställningar.

I Vänsterpartiets Sverige ska det råda nolltolerans mot diskriminering. Vi vet att rasismen sorterar, diskriminerar och rangordnar. Den drabbar människor rent fysiskt, i form av hatbrott, och även strukturellt, i form av vilka jobb man kan få eller vilken bostad man får tillgång till. I dagens Sverige har klass både kön, färg och geografi.

Ett sätt att minska riskerna att godtyckligt utestänga arbetssökande med utländsk bakgrund är att i befattningsbeskrivningar och annonser tydligt formulera de krav som ställs, de meriter som är nödvändiga och tillräckliga samt de urvalsprinciper som kommer att användas. Offentliga myndigheter och företag har ett särskilt ansvar för att motverka diskriminering och föregå med gott exempel. Vänsterpartiet vill att det ska bli obligatoriskt med kravprofiler vid anställningar i offentliga myndigheter och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Vi behöver kort sagt en regering som är både feministisk och antirasistisk.


Anf. 133 Erik Andersson (M)

Herr talman! Vänsterpartiet brukar ägna sig åt mycket prat men få konkreta åtgärder. Jag undrar: På vilket sätt förlorade kvinnorna på en alliansregering? Det Alliansen gjorde var en historisk satsning på jämställdhet. Jag tror, om jag inte missminner mig, att man satsade 2,6 miljarder på ökad jämställdhet. Ingen tidigare regering har satsat så mycket på ökad jämställdhet som alliansregeringen, och så säger Christina Höj Larsen att kvinnorna har förlorat på en alliansregering.

Ta bara detta med jobbskatteavdraget. Det gjorde faktiskt att låg- och medelinkomsttagare fick mer i plånboken. De fick mer makt själva, och staten fick mindre makt; det är precis så det ska vara. Man fick en extra månadslön.

Vänsterns politik har inneburit att sjuksköterskor och poliser får betala statlig skatt. Det är ju helt galet att dessa breda inkomstgrupper ska betala statlig skatt! Det är helt fel väg att gå. Då blir det varken fler händer i vården eller fler arbetade timmar i ekonomin. Det är alltså mycket prat men få åtgärder.

Sedan har ni godkänt vartenda jobbskatteavdrag som alliansregeringen instiftade i de budgetar som ni har varit med och samarbetat med regeringen om. Ni har ju godkänt dem - inte krävt att de skulle tas bort.

När det gäller företag i välfärden är det väldigt många kvinnor som är ledare för de verksamheterna. Men dem är ni också emot. I princip skulle jag därför vilja säga att Vänsterpartiet pratar väldigt mycket men är emot allt som förbättrar för kvinnorna i detta land.


Anf. 134 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Tack för frågan, om vi ska kalla den det! Det är intressant att kalla viktiga reformer som faktiskt gör skillnad för människor i vardagen för prat. Jag började mitt anförande med att räkna upp ett antal helt konkreta saker som faktiskt märks och på riktigt gör skillnad för människor i vardagen.

Det handlar till exempel om satsningar på förlossningsvården. Vi har haft en enorm diskussion om de stora brister som finns i svensk förlossningsvård. Det verkar helt ha förbigått Moderaterna. Jag vet inte varför.

Vi har satsningar som handlar mycket konkret om kvinnor. Det gäller mammografi och bättre regler för deltidsstämpling. Vi vet nämligen att kvinnor jobbar mer deltid än män.

Vi har satsningar på kompetenshöjning inom rättsväsendet när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Detta är de största satsningarna i välfärden på årtionden. Det är inget snack. Det är verkstad.

När Moderaterna här frågar på vilket sätt deras politik har drabbat kvinnor tror man nästan att det är retoriskt. Det enkla svaret är att de prioriterade skattesänkningar för höginkomsttagarna. Vilka är svenska höginkomsttagare? Det är män. Om höginkomsttagarna prioriteras kommer det också att vara männen som prioriteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

När man tittar i budgeten för detta år, och även för föregående år, ser man att fördelningen är annorlunda. Vi ser att det är de som har lägst inkomster som får mer. Vi ser för första gången att ginikoefficienten faktiskt vänder. Det är politik för jämställdhet. Det är politik för rättvisa. Att det sedan också behöver göras mer håller jag helt med om.


Anf. 135 Erik Andersson (M)

Herr talman! Det som jag vill komma fram till är att Moderaterna gör skillnad på riktigt. Vi arbetar med jämställdhet på riktigt.

I många organisationer i Sverige är det politiken som är arbetsledare. Vi har till exempel våra kommuner och landsting. Där kan vi göra skillnad.

Jag tog i mitt huvudanförande upp Täby, Solna och Österåker. Solna är den mest jämställda kommunen, eftersom man har mest jämställda löner till de kommunanställda. Nettoförmögenheten bland invånarna i Solna är den mest jämlika i hela Sverige. Kvinnorna i Täby och i Österåker tjänar betydligt mer än männen. Jag menar inte att det är jämställt att de tjänar mer. Det som jag menar är att just där har inte kön någon betydelse. Det är kompetensen som är viktig, och man ser människor som individer. Detta är en frihetsfråga.

Var finns Vänsterpartiets exempel på en bra kommun, där man verkligen arbetar med den ekonomiska jämställdheten? Jag hoppas inte att vi ska snegla mot Venezuela.

Frågan om allmän visstid är intressant. Jag har nämligen noterat att när Vänsterpartiet själva söker personer som ombudsmän står det att det handlar om allmän visstid. Ni vill själva kunna använda er av allmän visstid, men andra ska inte kunna göra det. I själva verket är allmän visstid någonting som är ganska bra för att människor ska komma in i jobb, och till slut blir de tillsvidareanställda.

Jag menar alltså att ni själva använder er av allmän visstid, men andra får inte göra det. Det tycker jag är mycket konstigt, herr talman.


Anf. 136 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Jag noterar att varje gång borgerligheten använder dessa fula trick med att försöka sammankoppla oss med kommunistiska diktaturer på olika sätt brukar jag tänka att det är game over på något sätt i själva argumentationen. Det tänker jag också nu.

När det gäller frågan om huruvida vi har godkänt samtliga jobbskatteavdrag är det väl känt - det är bra att jag får möjlighet att tala om det - att vi har en konflikt med regeringen som handlar om just hur vi ser på fördelningspolitiken. Det kommer vi att fortsätta ha. Vi tycker att skattesystemet är riggat för de rikaste, och det är Alliansen främst ansvarig för.

Vi i Vänsterpartiet tycker att vi bör vända på skutan och faktiskt skapa ett samhälle som är till för de många och inte för de få. Det är ingen hemlighet. Det är en konflikt när det gäller frågan om kapitalbeskattning som vi har och som vi kommer att fortsätta ha.

Men jag förstår att i det perspektiv som Erik Andersson har här är det fortsatta skattelättnader för de rikaste, det vill säga män, som är prioriterat. Så kommer det inte att vara för vare sig mig eller Vänsterpartiet.


Anf. 137 Christian Holm Barenfeld (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! Denna budgetdebatt om arbetsmarknadsutskottets betänkande 1 gällande utgiftsområde 13 är, som sagt, uppdelat på två områden. Det första handlade om jämställdhet, som min kollega Erik Andersson talade om i sitt anförande och i sina repliker. Jag kommer att ha fokus på det andra viktiga området, nämligen nyanlända invandrares etablering. Båda dessa områden är viktiga. De har blivit mer aktuella, och det finns väldigt mycket att göra där.

Vi har mycket att göra för att stärka integrationen, för att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden för nyanlända och för att säkerställa att inkomst av arbete ska vara den naturliga inkomsten även för den som kommer till Sverige senare som asylsökande.

Sverige har tagit ett stort ansvar, och tar ett stort ansvar, för människor som flyr sina hemländer undan förtryck och elände.

Under flera år har Sverige varit ett av de EU-länder som har haft störst flyktingmottagande inom EU i förhållande till folkmängd. Det har inneburit stora utmaningar, och vi behöver nu en politik där integration av dem som har kommit och som får stanna står i centrum.

Migration är en mycket viktig och samtidigt svår fråga. En snabbare och kortare väg till arbete är en förutsättning för en lyckad integration, som i sin tur är avgörande för hur vi kan hantera migrationen.

Vi moderater föreslår en lång rad reformer gällande integration och migration, med ett tydligt fokus på jobb och egen försörjning.

På migrationssidan vill vi bland annat att EU:s asylsystem ska reformeras på sikt. Vi vill se ett europeiskt kvotflyktingsystem med asylprövning vid EU:s yttre gräns, där flyktingar fördelas mellan EU:s länder utifrån kvoter. Resvägen till det land som man får uppehållstillstånd i skulle sedan kunna ske på säkra vägar, till skillnad från hur det är i dag då kriminella människosmugglare i många lägen utsätter människor för ytterst farliga resor för att nå EU. Asylprövningen skulle, precis som i dag, bygga på en individuell prövning. Och ingen skulle sändas till osäkra områden.

I väntan på att ett nytt system kan träda i kraft behöver Sverige möjligen ha en något stramare migrationspolitik, där flyktingmottagandet på ett tydligare sätt än i dag kopplas samman med möjligheterna att klara integrationen. Därför tycker vi att tillfälliga uppehållstillstånd fortsatt bör vara huvudregel. Men de ska kunna omvandlas till permanenta om man har arbete och egen försörjning. På samma sätt vill vi också se skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring, och vi säger nej till generella amnestier för personer som inte har skyddsskäl.

Den uppgörelse gällande ensamkommande flyktingbarn som de två regeringspartierna nyligen, efter uppenbarligen stor osämja och hårda förhandlingar, lyckades komma fram till är olycklig och faktiskt dålig. Den riskerar de asylsökandes rättssäkerhet och vårt asylsystem, och det äventyrar asylrätten. De som misstänks ha ljugit om sin ålder kan få sin sak prövad och har en god chans att få stanna i Sverige, medan de som talade sanning och fick lämna landet inte kommer att ges någon möjlighet att komma in.

Därtill är det fortsatt mycket oklart vad som gäller exakt. Det framgår när man hör regeringens olika ministrar uttala sig. Det är också oklart vem som ska bära kostnaden. Är det staten eller kommunerna?

Samtidigt som man agerar på detta sätt, utvisas regelbundet personer som är här och arbetar på grund av petitesser. Arbetsgivaren kan oavsiktligt ha gjort ett mindre fel. Jag har även fått ta del av berättelser hemma i Värmland om personer som har ansetts ha för lite semester eller som har jobbat för mycket övertid, trots att lönenivåer och annat är godkända enligt avtal av facket och så vidare. Det blir alltså en konstig skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! Vi moderater föreslår som sagt en rad reformer för att stärka integrationen. Vi vill sänka trösklarna in till arbetsmarknaden för dem som kommer till vårt land. Därför föreslår vi inträdesjobben, där arbete kombineras med utbildning. Förslaget är att 75 procent av tiden avser arbete och 25 procent utbildning. Det är givetvis arbetstiden som ger lön.

Sedan är det bra att arbetsmarknadens parter försöker komma överens. Där har man diskuterat etableringsjobben, som bland annat min kollega Désirée Pethrus från Kristdemokraterna tog upp. Det är dock fortsatt oklart vad resultatet av dem blir, och det är oklart vad kostnaden för skattebetalarna blir. Därför tycker vi att inträdesjobben i allt väsentligt förefaller vara bättre, men vi har en positiv inställning också till etableringsjobben - trots att det är oklart och trots att det förefaller som att en stor börda kommer att läggas på skattebetalarna.

Vi är också tydliga med att vi vill ha en integrationsplikt och en utbildningsplikt. I dessa ingår bland annat samhällsorientering och att man lär sig om Sverige och svenska värderingar. Därtill ingår ökade krav på ansträngningar för att lära sig språket och ökade aktivitetskrav under etableringstiden samt även, i de fall det händer, när man hamnar i en situation där man uppbär försörjningsstöd från kommunerna efteråt. Integrations och utbildningsplikten omfattar både män och kvinnor som kommer till vårt land. Det är viktigt för integrationen, men det är också viktigt för jämställdheten.

Vi föreslår också ett bidragstak. Det ska alltid vara mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte arbeta. Det är helt logiskt och fullt rimligt, och de flesta tycker så. Men så är det dessvärre inte alltid i dag, och i dag tar det närmare nio år innan hälften av de asylsökande har ett heltidsjobb eller en egen försörjning genom arbete. Det håller inte. Etableringstiden, det vill säga den tid då staten bär kostnaderna och ansvaret för de nyanlända, är i dag två år. Det är uppenbarligen alldeles för kort. Därefter faller en stor ekonomisk börda på våra kommuner.

Vi vill därför i kombination med reformer för att sänka trösklar till arbetsmarknaden, vissa åtstramningar i bidragsystemen och integrations och utbildningsplikten förlänga etableringstiden från dagens två till tre år. Det menar vi är bra för såväl integrationen och de nyanlända som våra kommuners ekonomier. Därtill behöver vi öka tillgången till så kallade enkla jobb, det vill säga jobb som kräver lägre förkunskaper och som kan vara ett bra steg in på arbetsmarknaden.

Alliansens framgångsrika RUT-reform var en sådan viktig reform - en reform som gjorde en svart bransch vit. Genom reformen växte branschen snabbt, och många nya företag startades och växte. Många av dessa företag startades av kvinnor, inte sällan av kvinnor födda i andra länder. Många av dem som fick jobb inom dessa, både nystartade och redan existerande, företag fick sitt allra första jobb i och med detta. Många av dem som fick jobben var personer som hade högre trösklar in till arbetsmarknaden: ungdomar utan yrkeserfarenhet, personer som nyligen kommit till Sverige och i hög grad kvinnor. I många fall var det en kombination av dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Här har regeringen stramat åt och sänkt beloppen för avdrag för hushållsnära tjänster. Dess samarbetsparti från den mer yttersta vänstern vill avskaffa det helt och gläds åt att regeringen med deras hjälp har halverat taket. Vi föreslår en tredubbling av nuvarande nivåer för att öka tillgången på de enkla jobben.

Det som oroar är att regeringen är alltför passiv. Genom överenskommelser har vissa delar som är positiva kommit fram, och det är politik som också regeringen driver. Men i stort är det från regeringens sida väldigt fattigt på förslag på reformer som bidrar till att jobben blir fler, och i många fall gör man det mindre lönsamt att jobba jämfört med att inte jobba i relation till hur det var tidigare.

Herr talman! Som tur är går det bra för Sverige. Vi är i en brinnande högkonjunktur, och företagen utvecklas generellt sett väldigt positivt. Nya jobb växer fram. Dessvärre går det bra för Sverige trots snarare än på grund av den regering vi har.

(Applåder)


Anf. 138 Paula Bieler (SD)

Herr talman! I början av anförandet trodde jag nästan att vi hade hamnat i migrationsdebatten och inte i integrationsdebatten, vilket i och för sig också är mitt ämne. Jag noterade ett ordval jag tyckte var intressant, nämligen att vår förmåga till integration ska styra migrationen och att det påverkar åt det hållet.

Jag undrar lite grann hur man ser på det omvända, det vill säga att migrationen faktiskt i sig påverkar möjligheten till integration. Det räcker inte bara med reformer här eftersom det i slutändan ändå handlar om mänskliga relationer och mänskliga möten. Eller ser man det från Moderaternas sida som att vi inte längre kommer att ha ett segregerat samhälle bara vi lyckas få tillräckligt många sätt att komma in på arbetsmarknaden, tillräckligt låga löner och tillräckligt många olika former av något slags självförsörjning? Det är nämligen där jag ser de stora problemen, och dem har jag sett under lång tid.

Jag hade tidigare ett replikskifte med Fredrik Malm om just detta, nämligen att jag välkomnar att Liberalerna talar om att det behövs mycket mer än ett arbete för att komma in samhället och integreras. Från Moderaternas sida låter det dock väldigt mycket som att fokus bara är att människor ska få något slags självförsörjning. På vilket sätt är man integrerad om man är förvisad till låglöneyrken och sämre villkor - eller, om man nu ändå har lyckats ta sig in på övrig arbetsmarknad, fortsatt ingår i separata arbetslag beroende på om man har svensk bakgrund eller en annan bakgrund och inte jobbar på samma villkor?

Det är där den stora problematiken finns, och det är där jag tyvärr fortfarande ser att Moderaterna gör sina satsningar. Det är särlösningar och subventionerade anställningar som skapar ytterligare segregation på arbetsmarknaden.


Anf. 139 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Självklart är det så att jobben är en grundläggande del för att människor ska integreras och bli en del av det svenska samhället, och det i grunden oavsett om man är född i Sverige av svenskfödda föräldrar eller om man kommer hit från ett annat land i vuxen ålder. För att bli en del av det svenska samhället är jobb extremt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Sedan krävs det självklart andra delar också. Vi lägger stor vikt vid att man som nyanländ ska lära sig språket, hur det fungerar i det svenska samhället och att svenska lagar och regler gäller. Däremot finns det - och det är bra att det kommer fram - en stor skillnad mellan moderater och sverigedemokrater. Vi har olika syn på människor som kommer till vårt land och är med och hjälper till att bygga upp vårt land. Det är dock väldigt svårt att komma hit och vara med och bygga upp vårt land om man inte ges tillträde till arbetsmarknaden och inte ges möjlighet att vara med och bidra.

Detta vill vi lösa genom att sänka trösklarna, men vi vill också höja kraven. Jag tycker att Moderaterna har en väldigt tydlig politik där. I Sverige gäller svenska lagar och svenska regler, och man ska följa dem. Det finns sådant som är acceptabelt och sådant som inte är acceptabelt. Men grunden bör ändå vara att det när man befinner sig i Sverige - när man har fått tillstånd att stanna och sitt uppehållstillstånd - är inkomst av arbete som ska vara det naturliga.

Har man däremot inte skyddsskäl och får avslag på sin ansökan ska man också återvända. Ett ja är ett ja, och ett nej är ett nej - så är det även i denna fråga.


Anf. 140 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack för svaret, Christian Holm Barenfeld, även om jag måste säga att jag är något fundersam kring vad som åsyftas gällande att vi skulle ha en annan syn på människor som kommer hit och gör rätt för sig.

Vi i Sverigedemokraterna är tydliga med att den som kommer hit och gör rätt för sig givetvis ska ha möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd och så småningom söka medborgarskap om det är det man vill - om man vill vara en del av landet permanent. Vi har mycket tydligt och under lång tid talat om att konfliktlinjen i vårt samhälle inte går mellan personer som är födda i Sverige och personer som är födda i ett annat land. Den går i stället mellan dem som faktiskt är en del av och bidrar till samhället och dem som inte gör det, det vill säga dem som bryter ned.

Däremot finns det en faktor av att det är svårt att få igång en integrationsprocess när väldigt många människor på samma gång kommer till vårt land från avlägsna kulturer. Det handlar inte bara om att man måste tvinga människor att gå igenom projekt och lära sig språket och ha det som förutsättning. Vi har också talat om obligatorisk undervisning och obligatoriska samhällskunskapstester. Men bara det faktum att man inte får tillgång till de personliga, vardagliga mötena - att man inte möter resten av samhället när man kommer hit utan hänvisas till den ena subventionerade anställningen efter den andra och det ena projektet efter det andra - gör att man hamnar i segregerade former av vår arbetsmarknad.

Det är där det finns en stor problematik, och den har Moderaterna bidragit till - och fortsätter att bidra till. Man vill dela upp arbetsmarknaden. Man vill skapa särlösningar och särskilda låglönesektorer, för man anser att det bara är på det sättet invandrare kan komma in i samhället. Men så är det ju inte. Faktum är att forskning generellt visar att en bra faktor att titta på för att se om någon är integrerad eller inte självklart är om personen har arbete, men att processen ofta påbörjas utanför. Det handlar om så mycket mer för att någon ska vara anställbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det är ett bra sätt att mäta hur väl vi har lyckats, men att fokusera på att folk får ett arbete och tro att de därmed är en del av samhället i stort - att man därmed har lyckats - räcker inte. Därför kommer heller aldrig Moderaternas politik, som fokuserar på särlösningar, att räcka om vi vill skapa ett samhälle för alla.


Anf. 141 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Sverige var inte, och är inte, rustat för att över tid ta emot så många personer som vi gjorde under 2015 och 2016. Det är därför Moderaterna är jättetydliga: Som jag sa i mitt anförande vill vi ha en EU-lagstiftning. Vi vill ha ett asylmottagande på EU-nivå som fördelas med ett kvotsystem. Det skulle även medföra att vi skulle kunna ha fler säkra vägar in i Europa.

Jag tror att Paula Bieler har helt rätt i att det är viktigt att man har dagliga naturliga möten med olika delar av det svenska samhället. Där är jobbet grunden. Det är på jobbet man träffar personer, och det är på jobbet man har möjlighet att diskutera. Jobbet ger också ekonomiska möjligheter att tillvarata och tillgodogöra sig det svenska samhället.

Det handlar inte fullt ut om subventionerade anställningar. Det inträdesjobb som vi talar om är fullt betalt - det är 75 procent arbete och därtill utbildning. Det är ingen subvention, utan det är en möjlighet att få lära sig jobbet på jobbet.

Om man påbörjar ett jobb utan att ha alla kunskaper är det väl rimligt att man inte har lika bra betalt som den som har alla kunskaper? Men det är en tidsbegränsad anställning, och den gäller också unga som står långt från arbetsmarknaden. Jag har svårt att se vad som skulle vara problematiskt med detta.

Paula Bieler sa i början att det lät som om detta var en migrationsdebatt. Jag tycker att det är rimligt att man talar om migration när man talar om integration, för de två områdena hänger någorlunda ihop. Om inga personer kommer hit har vi inga utmaningar med integrationen, medan vi om det kommer jättemånga personer hit har större problem med integrationen.

Mitt fokus är ändå att vi ska ha konkreta förslag på hur vi löser detta. Det ska inte vara så att det enda förslaget är att gränsen nu ska vara stängd, utan det ska snarare handla om hur vi ser till att folk kommer i arbete.


Anf. 142 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet måste bli mer effektiv. För att öka effektiviteten inom etableringsuppdraget träder ett nytt regelverk i kraft den 1 januari.

Nyanländas kunskaper behöver tas till vara bättre på den svenska arbetsmarknaden - det råder ingen tvekan om detta. Den starka efterfrågan på arbetskraft gör jobbfokus till något självklart. Det handlar om tydliga spår till jobb, med fokus på bristyrken, och om att kartlägga vad individen har med i bagaget när den kommer till oss samt om att fylla på det som saknas för att göra personen gångbar på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har i dag en bred verktygslåda med insatser för att rusta och matcha nyanlända till jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Att höja kvinnors sysselsättningsgrad är viktigt - i synnerhet gäller detta utrikes födda kvinnor, vars sysselsättningsgrad i dag är alldeles för låg.

Satsningar i syfte att öka utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är välkomna och nödvändiga. Välkommet och nödvändigt är också att man sätter av medel till Delegationen för unga och nyanlända till arbete. Detsamma gäller för medel till insatser under föräldraledigheten och för resurser till studieförbunden för uppsökande verksamhet och motiverande insatser. Dessa delar är alla viktiga för ett ökat deltagande på arbetsmarknaden bland utrikes födda kvinnor.

För att stärka matchningen på arbetsmarknaden krävs att fler arbetslösa tar del av utbildning, både för att rusta sig för de jobb som finns och för att rusta sig för de jobb som växer fram. I samband med att det nya regelverket för nyanländas etablering träder i kraft inför regeringen en utbildningsplikt för nyanlända. Den som är i behov av utbildning för att få och kunna ta ett arbete måste delta.

För väldigt många är subventionerade anställningar nödvändiga för att de ska få möjlighet att ta steget in på arbetsmarknaden. Att förenkla systemet för subventionerade anställningar genom ett enhetligt stöd - introduktionsjobb - är något som varit efterfrågat av många och något som välkomnas. Introduktionsjobben ersätter fem former av stöd och kommer både att vara enklare och bli mer kraftfulla.

Fack och arbetsgivare har nu kommit överens om de så kallade etableringsjobben. De ska vara på heltid och normalt leda till en tillsvidareanställning. Jobben ska innehålla utbildning på betald arbetstid, och lönen ska följa kollektivavtalen.

Det är bra att parterna har enats om detta. För ordningen på den svenska arbetsmarknaden är det viktigt med kollektivavtalsenlig lön och tillsvidareanställning som mål. Jag ser fram emot att man nu hittar modeller så att detta blir verklighet, och jag tror att arbetsmarknadsministern redan förra veckan träffade parterna för att fortsätta diskussionerna om detta.

Oavsett vilken form av stöd eller åtgärd det handlar om är det viktigt att målsättningen är att man ska gå vidare till en anställning. Alltför många vittnar om hur man snurrar runt i systemet och går från åtgärd till åtgärd. Det finns också alltför många exempel där åtgärder och subventioner blir ett sätt för företag att bemanna, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt.

Låt mig vara tydlig med att jag ser att åtgärder och subventionerade anställningar kan vara nödvändiga för att många ska komma ut på arbetsmarknaden. Men målet måste alltid vara att människor går vidare till anställning med en lön att leva av - en lön som ger möjlighet att starta sitt liv. Detta är målet både för den enskilde och - givetvis - för hela samhället.

Den som lyssnar på debatten här i kammaren kan ibland känna det som att vi har gigantiska utmaningar och väldigt svårlösta problem. Men när man är ute och besöker verksamheter, pratar med arbetsförmedlare eller pratar med deltagare i olika program finns det många goda exempel, engagemang och en betydligt större framtidstro.

Jag ska inte lasta församlingen här med så många exempel, men jag vill ändå ge något. Till exempel beskrivs samarbetet med Skogsstyrelsen, som tar emot och rustar människor med skogskunskap inom ramen för modernt beredskapsarbete. Det är ett hyllat initiativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Man beskriver, vilket vi också kan se i statistiken, hur extratjänsterna växer fram och tar fart runt om i landet. Det talas om snabbspår som fungerar alldeles utmärkt, där människor går till anställning och inte bara löser en arbetskraftsbrist utan också startar sitt liv med hjälp av den utbildning de fått, som leder till jobb.

Men givetvis finns det också svårigheter. En av de största svårigheterna jag ser - och kanske den största utmaning vi har - är att översätta de kunskaper och erfarenheter som människor bär med sig. Vi har alldeles för många välutbildade som i dag jobbar med saker som kräver betydligt lägre kvalifikationer. Att använda människors kunskaper och erfarenheter på bästa sätt är målet för oss alla.

Herr talman! Vi har utmaningar, men vi har också oändligt många möjligheter. Jag besökte för ett par veckor sedan några klasser på en av gymnasieskolorna hemma i Kristianstad. Jag frågade en klass med ungdomar som varit i Sverige i ett eller två år om målet med utbildningen och om var jag skulle möta dem någon gång i framtiden.

Där, visade det sig, satt alltifrån blivande byggnadsarbetare till läkare och tandläkare. Drömmarna var tydliga och målsättningen klar. Lärarna vittnade om engagerade ungdomar med stor medvetenhet om vad de ville och vart de var på väg.

När vi ser att bristyrkeslistan är lång - till och med väldigt lång - kan vi alltså konstatera att vi har bra förutsättningar att lösa detta. Vi har människor som kan ta jobben, och vi har en politik för att rusta dem med rätt kunskaper.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 143 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag kan fortfarande inte låta bli att begära repliker!

Annelie Karlsson talar sig varm för subventionerade anställningar. Jag vill ställa en kort och koncis fråga: På vilket sätt minskar motsättningarna mellan grupper i samhället om man har subventionerade anställningar för vissa människor men inte för andra?


Anf. 144 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Den frågan är lätt att besvara. Vi har subventionerade anställningar för väldigt många fler än nyanlända i vårt land. Vi har subventionerade anställningar för dem som har ett arbetshinder och för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden i övrigt. Jag tror att Paula Bieler kan göra ett besök på vilken arbetsförmedling som helst och få en bra genomgång av vilka subventionerade anställningar man ser där. Det är alltså absolut inte så att detta bara handlar om nyanlända.

Det är intressant att lyssna på Sverigedemokraterna, för det är alltid ett problem att man subventionerar. Jag tror att det mesta av retoriken från Sverigedemokraterna annars handlar om att det finns ett utanförskap.

Om vi vet att subventionen kan vara steget in på arbetsmarknaden - och om Paula Bieler och jag skulle kunna bli överens om att vi vill att subventionen ska leda till en tillsvidareanställning och ett jobb där den berörda personen kan försörja sig och starta sitt liv - är det väl inte fel att man subventionerar inledningsvis? Det ska finnas en tydlig målsättning att personen inte ska harva runt i åtgärd efter åtgärd, utan åtgärden ska leda till jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Då har vi gjort en bra investering och sett till att bemanna arbetsmarknaden med undersköterskor, plåtslagare, bilmekaniker, läkare och sjuksköterskor.

Den bästa investering vi kan göra är att rusta människor med kunskap och låta dem pröva på arbetsmarknaden. En subventionerad anställning är ofta starten till en egen försörjning, och att det är det bästa för både individen och samhället borde såväl Sverigedemokraterna som vi andra här i kammaren kunna vara överens om.


Anf. 145 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Det finns mycket statistik som visar att subventionerade anställningar inte leder till reguljära arbeten. Snarare fastnar man i det subventionerade och hamnar sedan i utanförskap igen när man inte längre har tillgång till subventionerna.

Annelie Karlsson borde känna till att Sverigedemokraterna är emot subventioner som inte alla kan få del av, oavsett om det handlar om åldersgränser, att man nyligen har kommit till landet eller något sådant. Riktade lönestöd till dem som har olika funktionsvariationer, vilket påverkar arbetsförmågan på ett helt annat sätt, stöder vi. Det är något som vem som helst kan drabbas av när som helst i livet.

Vad gäller att ha olika satsningar med möjlighet att lära sig och komma in på arbetsmarknaden den vägen har Sverigedemokraterna i alla år talat om lärlingsutbildningar och olika former av att koppla och kombinera anställningsformer där man lär sig arbetet och där arbetsgivaren kompenseras för de extra resurser som behövs på plats för att utbilda nya som inte kan yrket och för att de nya inte producerar lika mycket från start.

Detta har vi drivit på för, men vi har varit emot att det ska begränsas på grund av ålder eller härkomst. Vi menar att såväl den röda som den blå sidan alltför ofta landar i att ha grova gruppindelningar och faktiskt sätter grupp mot grupp och bygger segregation och motsättningar i samhället i stället för att lösa problemet genom att skapa en anställningsform där man lär sig yrket och som är öppen för vem som än söker sig dit. Det är så man borde arbeta i stället för med grova gruppindelningar som jag med bestämdhet hävdar bygger på och skapar ytterligare segregation.


Anf. 146 Annelie Karlsson (S)

Herr talman! Det är intressant retorik Paula Bieler har. Det är okej med subventioner om det inte gäller att subventionera en anställning för någon som är språksvag. Det är så jag tolkar Paula Bieler.

Det är svårt att säga att en sådan åtgärd ska gälla alla, för de allra flesta som är födda i detta land behöver inte komma ut på arbetsmarknaden för att öva sitt språk. Det finns de som tycker att vi skåningar behöver det, men de flesta tycker nog att vi klarar oss hyfsat på arbetsmarknaden utan att vara ute och språkträna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Många av dem som har ett annat språk går in i en subventionerad anställning för att få träna sin svenska. Det tycker Paula Bieler är fel. Jag förstår inte hur vi ska klara integrationen om vi inte låter människor komma ut och pröva på arbetsmarknaden.

Men låt oss bortse från det. Jag delar Paula Bielers uppfattning att man inte ska snurra runt i åtgärder. Man ska inte gå in och ut i åtgärder. Att det ska leda till jobb är min målsättning. Socialdemokraterna har alltid sagt att vi inte ska ha människor som lever med subventionerade anställningar, utan de ska ut i försörjning. Man ska kunna leva på sin lön och ha kollektivavtalsenliga villkor.

Då kan vi nog bli överens om att det nya etableringsjobbet är en bra modell. Syftet är att det ska leda till en tillsvidareanställning med kollektivavtalsenlig lön, alltså inte in och ut i åtgärder, och att man ska få de kunskaper man behöver för att stå fast på arbetsmarknaden.

Denna modell kommer att presenteras här, och den har Paula Bieler möjlighet att säga ja till ganska snart. Det är en möjlighet för Sverigedemokraterna att göra det man säger och låta människor slippa snurra runt i åtgärder och låta parterna avgöra hur det ska se ut på den svenska arbetsmarknaden.

(Applåder)


Anf. 147 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jag har lyssnat med stort intresse på debatten, och det finns mycket jag vill ta med mig.

Jag delar Annika Qarlssons starka engagemang för kvinnors rättigheter och kvinnors rätt att forma sitt liv och ta ställning oavsett ursprung. I sitt nya land ska man ha möjlighet att fritt forma sitt liv.

Jag delar Fredrik Malms betoning på värderingarnas betydelse. Vi behöver en nolltolerans mot hat, extremism och våld. Det är inte bara jobb som behövs för att etablera sig i samhället utan givetvis också demokrati och delaktighet.

Jag delar Désirée Pethrus betoning av att samhällsorientering och språkundervisning måste komma redan under asyltiden. Jag är inte främmande för att det också ska vara obligatoriskt.

Jag delar engagemanget och förslaget om att vi måste ha andra krav för EBO för att säkerställa att vi inte bygger helt ohållbara sociala situationer för många nyanlända.

Jag delar Christina Höj Larsens stora engagemang för den generella välfärdens betydelse för integrationen i samhället och för en aktiv bostadspolitik.

Jag delar Christian Holm Barenfelds betoning av att alltid sätta jobben i centrum och instämmer även i behovet av att vi har en EU-gemensam migrationspolitik. Vi har också tagit upp Moderaternas förslag om utbildningsplikt.

Jag ser att flera av oppositionspartierna har mycket att bidra med för att skapa en politik som möjliggör att vi på bästa sätt kan ta emot de många nyanlända, vilket är vår största utmaning just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! Sverige har under lång tid tagit emot många nya invånare från andra länder. Främst har det varit flyktingar. När vi jämför Sveriges resultat med andra länders finns det en hel del att vara stolt över. Vi skiljer oss åt, eftersom vår andel flyktingar är större. Andra länder kan ha en större andel arbetskraftsinvandrare. Detta påverkar givetvis förutsättningarna.

Jämfört med andra länder är vi väldigt duktiga på att få in människor i arbetskraften. Vi har en hög sysselsättningsgrad bland utrikes födda. För utrikes födda som har varit i Sverige fem år eller mer har vi en högre sysselsättningsgrad än genomsnittet för inrikes födda i OECD. Vi har en högre sysselsättningsgrad för utrikes födda än vad de har för inrikes födda i USA, Frankrike, Polen och Luxemburg.

OECD har gjort en stor genomlysning av olika länders resultat i integrationspolitiken, och Sverige är ett av de bästa länderna. Vi ligger högt vad gäller kunskaper i det nya språket, i vårt fall svenska, i jämförelse med kunskaper i det nya språket i andra länder.

I Sverige finns det också en tydlig progression vad gäller möjligheten att komma i arbete.

Allt är alltså inte nattsvart. Det finns sådant vi gör bra. Men, herr talman, vi måste göra det mycket snabbare. Det går på tok för långsamt. Det tar alldeles för lång tid innan människor får sitt första jobb i Sverige och blir delaktiga i det svenska samhället. Därför måste vi göra saker på nya sätt, och vi måste våga göra större reformer och satsningar för att åstadkomma denna förändring.

När jag för tre och ett halvt år sedan fick detta uppdrag började jag titta på varför vi ändå, i en internationell jämförelse, har klarat oss relativt bra vad gäller nyanlända - dock inte alla områden. Men vad har fungerat bra?

Som företrädare för Sverige är jag van vid att på olika internationella möten höra mig själv säga: In Sweden we have a system - ofta har vi nämligen det. Men när det gäller att få in nyanlända på arbetsmarknaden slås man av frånvaron av system och hur mycket som är ad hoc, projekt, tillfälligheter och eldsjälar och hur lite som är systematik och hur många som måste uppfinna hjulet om och om igen.

Vi står inför den kanske största utmaning som vi någonsin har stått inför på arbetsmarknaden. Jag tror inte att man kan överskatta de stora utmaningar som vi nu står mitt uppe i - att få in nyanlända på arbetsmarknaden. Man måste göra större strukturreformer för att klara av detta, och det gör regeringen.

Vi har genomfört en rad större strukturreformer. En av de kanske viktigaste är bosättningslagen. Numera ska alla kommuner vara med och ta ansvar för nyanlända. Det är en oerhört viktig reform, och det är helt förvånande för andra att vi inte har haft det tidigare.

En sak där vi ligger före andra länder är att vi tar hänsyn till arbetsmarknaden när vi fördelar. Det är inte särskilt förvånande att det är lättare att få jobb i en region där det finns lediga jobb än i en region där det inte finns det.

En annan större förändring vi har gjort gäller föräldraledigheten. Vi har avskaffat vårdnadsbidraget, som var en kvinnofälla för utrikes födda kvinnor och nyanlända kvinnor. Vi har gjort andra förändringar i föräldraförsäkringen som gör att man inte får lika många dagar för de barn som redan finns och som har uppnått en viss ålder när man kommer till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Den tredje strukturreformen, som flera redan har talat om här, handlar om det nya regelverk som börjar gälla den 1 januari. Den tidigare regeringen gjorde en hel del bra saker med etableringsreformen. Man gav nyanlända rättigheter. Nu tillför vi skyldigheter, och det behövs. Det blir en bättre balans. Rättigheter och skyldigheter börjar gälla fullt ut den 1 januari, på samma sätt som för andra arbetslösa. Därmed kan vi införa en utbildningsplikt för alla som behöver utbildning för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

Vi har gjort strukturförändringar när det gäller ersättningssystemen. Vi har gått från detaljerade ersättningssystem för exempelvis ensamkommande till schablonersättningar, som har gett en helt annan förutsägbarhet men faktiskt också minskade kostnader för staten, vilket gör att vi kan använda resurserna på ett bättre sätt.

Vi skapar fler möjligheter till vägar inom yrkesutbildningen. Det kommer förslag om yrkespaket, och vi behöver också göra andra reformer när det gäller vuxenutbildningen för att fler vuxna, till exempel nyanlända, ska kunna utbilda sig till de många bristyrken som vi har i dag.

Men, herr talman, det behövs fler strukturreformer. En av de viktiga nu är att vi jobbar med det som kallas etableringsanställningar, och vi har inlett det arbetet tillsammans med parterna. Jag tror och hoppas att det kommer att bli en viktig strukturreform på den svenska arbetsmarknaden.

Vi kommer att jobba med och föreslå en EBO-reform, som gör att vi kan komma till rätta med de avarter som finns med EBO, där man bosätter sig på sätt som inte är socialt hållbart eller där det förekommer handel och fusk med adresser för människor i utsatta situationer.

Herr talman! Det kommer också förslag om ett nytt mottagningssystem. Jag utesluter inte att det också kan behövas andra strukturreformer, för vi står som sagt mitt i en stor utmaning. Vi måste vara modiga. Stora utmaningar kräver samarbete för att lyckas. Vi har uppnått flera viktiga samarbeten i den här kammaren, inte minst inom ramen för migrationsöverenskommelsen.

Vi har ett bra samarbete med kommunerna, och detta förstärker vi nu med nya resurser för att bygga det vi kallar lokala jobbspår: att man ser till de lediga jobb som finns i kommunen eller regionen och bygger lokala jobbspår så att de lokala företagen, eller för den delen kommunen, kan finna och utbilda folk till de lediga jobben. Det kan vara lokala spår till svetsare, lokalvårdare eller vårdbiträde - praktik, språkkunskaper och yrkeskunskaper som leder till de lediga jobben.

Vi behöver samarbete med civilsamhället. Annelie Karlsson berättade tidigare här om många av de satsningar som finns i budgeten. Där finns till exempel nya resurser för uppsökande verksamhet inom folkbildningen, inte minst när det gäller utrikes födda kvinnor. Detta är oerhört viktigt. Civilsamhället och folkbildningen kommer fram och når människor på ett annat sätt än vad vi gör via till exempel kommunerna och staten.

Sist men inte minst behöver vi samarbete med arbetsmarknadens parter. Ingen är kanske förvånad över att jag är oerhört glad över att parterna svarade så snabbt när vi föreslog snabbspår för dem som kommer till Sverige med yrkeskunskaper som behövs på den svenska arbetsmarknaden. Nu har man också svarat med sitt förslag om hur man ska hjälpa de många som inte alls har den kunskap som normalt krävs på den svenska arbetsmarknaden och hur vi kan bygga spår som gör att vi bygger på kunskapen för att varaktigt klara kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

I fredags inledde vi samtal med parterna. Det kommer säkert att bli ett intensivt arbete. Det kommer säkert att vara många saker som behöver diskuteras och kanske förändras innan vi når fram, men jag tror att vi kommer att nå fram och få en större reform som kan få mycket stor betydelse på svensk arbetsmarknad.

(Applåder)


Anf. 148 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Tack, ministern, för möjligheten till denna debatt!

Ministern tog upp vissa delar där det finns en samsyn mellan regeringen och Alliansen när det gäller att man köper utbildningsplikten. Det tycker jag är bra. Det är bra om det finns en bred uppslutning kring saker som är bra.

Det är bra att vi från båda håll tycker att det är viktigt med jobben i centrum och att jobben är bästa vägen till integration. Det var bra att vi lyckades strama åt föräldraförsäkringen så att det inte går att tillgodogöra sig den retroaktivt i samma omfattning.

Ministern sa något när det gäller flyktingar och arbetskraftsinvandring. Det är två helt olika saker. Vi öppnade upp mycket för arbetskraftsinvandring. Där ser vi nu ett antal avarter. Jag är något konfunderad och besviken över att det tar mycket tid för regeringen att hantera det faktum att vi utvisar personer som är här och arbetar på arbetsvisum - personer som vi dessutom har ett stort behov av - därför att deras arbetsgivare möjligen har gjort någon mindre felaktighet.

Sedan handlar det om prioriteringar och att göra rätt saker. Vi debatterade i förra veckan arbetsmarknadsutbildningar och förberedande orienterande utbildningar. Där har vi lite olika syn. Det kan säkert finnas något som är bra, men det är inte speciellt effektivt använda pengar i många lägen.

Integrationsplikten är bra - det vill vi ha, och det får ni gärna köpa. Utbildningsplikten är bra. Vi föreslår också ett bidragstak. Men sedan har vi inträdesjobben. Ni föreslår etableringsanställningar, vilket vi inte är emot, men vad kommer dessa konkret att innebära? Vad kommer de att kosta, och vem är det som ska bära kostnaderna - är det skattebetalarna som ska bära kostnaderna för etableringsanställningarna?


Anf. 149 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! När det gäller arbetsmarknadsutbildningar vill jag säga till Christian Holm Barenfeld: Jag tänker se till att de blir tillräckligt effektiva så att vi får valuta för skattepengarna på samma sätt som tidigare när vi har haft arbetsmarknadsutbildningar. De kan vara ett viktigt verktyg. De hade en rejäl dipp, men vi håller på att ta oss upp ur den.

När det gäller etableringsanställningarna har parterna gjort en principöverenskommelse. Jag tycker att det är modigt av de parter som har vågat gå före - det måste jag säga. När vi blir färdiga tror jag att det kommer att vara fler som vill ansluta sig till modellen. Exakt hur modellen kommer att se ut vet vi ännu inte, eftersom vi sitter i samtal där vi tittar på flera olika vägval som man har att göra här. Jag kan inte föregripa den processen. Den är igångsatt, parterna är med i den och den involverar flera departement inom regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag tror att jag kan lugna Christian Holm Barenfeld på en punkt: Jag tror inte att detta kommer att bli särskilt dyrt för skattebetalarna. Det är nämligen inte gratis att ha människor arbetslösa, och vi har redan i dag andra subventionerade anställningar med en högre subventionsgrad än vad som föreslås för etableringsjobben. Jag ser att dessa kanske kan användas på ett effektivare sätt.

Jag tycker att det är viktigt att tillmötesgå inte minst arbetsgivarnas önskan om enklare former - former som de själva tycker känns bra att jobba med. Då är jag beredd att lyssna på det och försöka gå det till mötes så långt som möjligt. Men detaljerna får vi återkomma till, och jag ska naturligtvis gärna återkomma hit till riksdagen med dem.


Anf. 150 Christian Holm Barenfeld (M)

Herr talman! Tack, Ylva Johansson!

Från moderat sida är vi inte negativa utan snarare positiva till att arbetsmarknadens parter pratar med varandra och försöker komma överens när det gäller etableringsanställningarna. Men vi vidhåller våra inträdesjobb.

På samma sätt som med utbildningsplikten får regeringen gärna köra copy paste och ta inträdesjobben, för det är faktiskt anställningar som inte är subventionerade över huvud taget. Det är riktiga jobb som generar pengar till statskassan. Man har en del av det som utbildning och säkerställer att man får lära sig jobbet på jobbet. De skulle säkert kunna funka sida vid sida också.

Detta gör att det känns än mer effektivt med Alliansens förslag om inträdesjobb, där man får både arbete och utbildning under en begränsad tid, till skillnad från etableringsanställningarna, som det än så länge är svårt att veta vad de kommer att innehålla. Jag har också förstått att ett antal LO-förbund har sagt att de kanske inte tycker att det är så intressant att vara med, och det är ju lite olyckligt, för det är förbund som är relativt stora och organiserar rätt många av dem som har enkla jobb. Men givet den nära relationen mellan LO och Socialdemokraterna har kanske ministern vissa möjligheter att påverka detta. Det vore ju bra om hela rörelsen är med, så att säga, så att det inte blir stora branscher som ställer sig utanför, för då försvinner ju lite av poängen med etableringsjobben.


Anf. 151 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jag tror att en lärdom vi kan dra efter många års försök inom både arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken är att det är väldigt svårt att få den svenska arbetsmarknaden att kombinera utbildning och arbete på det sätt vi med avundsjuka kan se att en del andra länder lyckas bättre med. Det fungerar i några branscher men ganska få. Det är där man har ordentliga lärlingsanställningar eller lärlingsavtal. Annars har det visat sig, även med yrkesintroduktionsanställningarna, som jag tycker är en väldigt bra idé, att volymerna är små. Det verkar vara svårt att få till denna kombination av utbildning och arbete. Jag tror att vi får lära oss något av detta och kanske vara mer flexibla i formerna. Det blir sällan så bra som man har tänkt sig när man tänker ut kombinationer av utbildning och arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Annars tror jag också att detta är bra och att vi skulle behöva mer av det. Men det har alltså visat sig vara väldigt svårt.

Sist vill jag ändå säga: Vill man lagstifta om sänkta löner får man rösta på andra partier än mitt och vår koalitionspartner.


Anf. 152 Erik Andersson (M)

Herr talman! Jag saknar jämställdhetsministern här men vill ge beröm till arbetsmarknads- och etableringsministern för att hon är på plats i dagens debatt. Men regeringen är ju kollektiv, så hon kan säkert svara på de här frågorna också. Jag har två frågor.

Först vill jag upplysa ministern om att för oss moderater är jämställdheten en frihetsfråga. Vi anser att man ska kunna bli precis vad man vill, oavsett kön, vad man heter eller tjocklek på plånboken.

Tryggheten är en viktig jämställdhetsfråga. Från Moderaternas sida satsar vi 12 miljarder kronor på rättsväsendet över en tioårsperiod och 10 miljarder på polisen över en treårsperiod. Det är den största satsningen på lag och ordning i Sverige på över 20 år.

Men för åren 2018-2020 satsar Moderaterna 3,4 miljarder mer än regeringen på trygghet. Detta sker i en värld där anmälda våldtäkter har ökat med 41 procent under en tioårsperiod, och många kvinnor i vårt land känner sig otrygga, inte minst i våra utanförskapsområden, där kvinnor inte får vara som de vill, se ut som de vill eller bli vad de vill. Därför undrar jag varför regeringen inte vill satsa åtminstone lika mycket som Moderaterna på detta med trygghet.

Min andra fråga handlar om bosättningslagen. Den bör ju skruvas om för att vi ska få en bra integration. Kommunerna hinner inte med att ordna bostäder medan Migrationsverket stänger fullgoda boenden för att få ut människor så fort som möjligt. Det behövs tid. Staten bör ge kommunerna tid att ordna bra boenden.

Samtidigt sker detta i ett läge där många kommuner agerar bank åt staten. Jag tycker verkligen synd om kommunerna i detta fall.


Anf. 153 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Det är välkommet att Moderaterna nu vill satsa mer resurser på polisen. Skillnaden är att vi gör det i regeringsställning, vilket ni inte gjorde.

Jag tror att det är många som har märkt att när vi fick en ny regering fick vi också ett nytt fokus på trygghetsfrågorna. Vi har prioriterat upp frågor om polisen, rättsväsendet, sexualbrottslagstiftningen och försvaret. Det var nödvändigt. Det var eftersatta områden där mer behövde göras.

Nu utbildar vi rekordmånga poliser. Vi öppnar nya polisutbildningar. Det är bra att vi är överens om att detta är viktigt, Erik Andersson. Jag tror att Erik Andersson själv också tycker att detta är en viktig fråga.

Vi tänker leverera på trygghetsfrågorna i den utsträckning som är nödvändig. Dessvärre är det nödvändigt, för vi ser att människors fysiska trygghet på många sätt är hotad. Det gäller också människors ekonomiska trygghet. Därför gör vi också satsningar för att minska klyftorna i samhället. Detta är den kanske viktigaste frågan. Minskade klyftor och ökad trygghet - där vill många människor i dag se fler satsningar, och det kommer den här regeringen att leverera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det är ett svårt läge ute i kommunerna när det gäller att ta emot nyanlända. Det är mycket svårt, skulle jag säga. Det är en stor ansträngning för alla kommuner.

De kommuner som tidigare tog emot väldigt många tar fortfarande emot väldigt många, även om de inte får några nya anvisningar från Migrationsverket. De kommuner som tidigare inte alls tog emot några tar nu emot många fler än tidigare. De ligger fortfarande lägre än rikssnittet, men de tar emot många fler än tidigare. Det är en besvärlig situation för alla, eftersom bostadsbristen var stor redan tidigare.

Det är alltså ett svårt läge. Lösningen är dock inte att sätta människor i vänteläge ännu längre tid, för då får vi en ökad svarthandel med kontrakt. Då får vi fler människor som på olika sätt lever i en gråzon i samhället.

Redan i dag har vi en genomsnittlig tid på uppemot sex månader från det att man får sitt uppehållstillstånd till dess att man blir mottagen i en kommun. Den tiden kan inte förlängas.


Anf. 154 Erik Andersson (M)

Herr talman! Båda svaren förnekar på något sätt verkligheten. Jag tror inte att invånarna i exempelvis Järvaområdet känner att den här regeringen har gjort mer, tyvärr. Det är ju de som bor i dessa utsatta områden som inte vågar gå ut på kvällarna. Det finns näringsidkare som slår igen sina butiker bara för att det är så mycket brottslighet. På det sättet försämras också servicen för dem som bor där. Det krävs verkligen krafttag för att öka tryggheten för invånarna.

Målet måste ändå vara att alla medborgare i Sverige ska kunna vara som de vill, göra vad de vill och bli vad de vill. Det måste vara det ultimata målet.

När det gäller bosättningslagen vill jag säga: Ja, det är ett väldigt ansträngt läge, i synnerhet för kommunerna. Men de kan ju inte trolla med knäna. Vad ska de göra om det inte finns bostäder? Det blir väldigt svårt för kommunerna att anordna en bostad som staten anvisar. Jag frågade om man kan skruva till detta på ett sådant sätt att kommunerna får möjlighet att ordna fullgoda bostäder just för att integrationen ska bli så bra som möjligt. Där visar dock ministern kalla handen.

Jag tycker faktiskt synd om Sveriges kommuner, i synnerhet när de agerar bank åt staten.


Anf. 155 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Det är naturligtvis oacceptabelt att kommunerna ska agera bank åt staten. Det måste åtgärdas, och det är också något man jobbar hårt med på Migrationsverket.

Många ansökningar är ganska komplicerade, och det handlar om mycket stora volymer just nu. Men det är naturligtvis ingen acceptabel och hållbar lösning att kommunerna agerar bank åt staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det är viktigt att komma ihåg att den som bor i Sverige också bor i en kommun. Hela Sveriges yta är täckt av kommuner. Om nu vissa kommuner inte tar emot kommer folk att självbosätta sig i en annan kommun. Det betyder då att fördelningen, som var tänkt att vara rättvis mellan kommunerna, inte blir rättvis. Så är det redan i dag. Den skulle bli ännu orättvisare om man skulle säga att man ska vänta. Hur lång tid ska det ta? Vissa kommuner ordnar ju boenden snabbare än andra. Därmed kan man alltså överlämpa ansvaret på dessa kommuner. Detta är en jättesvår fråga. Jag ska verkligen inte förminska komplexiteten eller svårigheten för kommunerna, för det är tufft.

Jag vill säga tack till Sveriges kommuner, som gör ett jättebra arbete i detta. De tar emot och klarar ett mycket svårt uppdrag på ett väldigt bra sätt - ett sätt som är bättre än det brukar vara när staten gör det. Jag tror dock inte att lösningen är att ändra på detta, för då får vi en ännu snedare fördelning mellan kommunerna.

Sist, herr talman, vill jag säga: Jag delar helt uppfattningen att det krävs krafttag i de bostadsområden som är mest utsatta - det handlar om arbetslöshet, social utsatthet, fattigdom och kriminalitet. Tyvärr sammanfaller detta ofta. Därför gör regeringen en historiskt stor och långsiktigt varaktig satsning för att rusta dessa bostadsområden. Det behövs.

(Applåder)


Anf. 156 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Det är en lång dag i kammaren. Det är tur att vi inte omfattas av arbetsmiljölagen och arbetstidslagen. Då hade vi gått hem för en stund sedan.

Min fråga till statsrådet rör snabbspår. När satsningen presenterades fanns det stora förhoppningar om att den skulle kunna ge större resultat än vad den har gett. Under resans gång har förhoppningarna skruvats ned. Man har sagt: Nej, men riktigt så stora förhoppningar som vi hade från början kan vi nog inte ha.

Man kan titta på vad som skett under 2016 och fram till augusti 2017. Jag har hittat uppgifter om att 4 800 har påbörjat ett snabbspår. Det är 600 inom legitimationsyrken. Och det tillkommer ungefär 300 varje månad.

Även om vi inte tror att vi kan åstadkomma hur mycket som helst med detta finns det en fråga. Om det bara är hälften av dessa som har fått jobb och bara en tredjedel inom legitimationsyrken undrar jag: Vad finns det i denna reform som man kan skruva på och göra bättre? Jag upplever att det som väldigt många efterfrågar när de kommer hit är just det snabba spåret in. Det finns också en arbetsmarknad som skriker efter arbetskraft. Det borde gå att få ett bättre resultat än hälften eller bara en tredjedel.

I förra veckan var jag nere i Göteborg och besökte tre projekt som på olika sätt hjälper människor med en snabbare etablering. Det var bland annat Jobbsprånget, där man jobbar tillsammans med Volvo. De som precis har fått uppehållstillstånd får söka plats i Jobbsprånget. De behöver inte ha all svenska på plats när de börjar. Eftersom det är ett stort företag har de möjlighet att använda sig av engelska. Där får sju av tio jobb. De andra ser man till att rusta för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Det finns en mängd olika projekt som riktar sig till dessa människor. Men vad kan vi göra mer med snabbspåret?


Anf. 157 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jobbsprånget är jättebra. Det är Iva som driver det för nyanlända akademiker. De får också resurser från regeringen till detta. Vi vill gärna fortsätta med det. Det handlar om att inse att människor som kommer till Sverige också har med sig kompetenser. Det handlar om hur vi kan ta till vara och använda dem. Jag är säker på att Annika Qarlsson delar min önskan i detta. Där finns det väldigt mycket mer vi kan göra.

Nu har jag inte de exakta siffrorna framför mig. Men jag tror att det är väsentligt fler, 5 000-6 000, som har gått igenom snabbspåren hittills. Vissa av snabbspåren vänder sig till personer som förväntas gå direkt ut i arbete. Andra ligger tidigare i processen - efter snabbspåret går man vidare. Det är alltså ett slags förberedande vägval, så att man snabbare kommer vidare i sin process fram till en lärarlegitimation eller ett läraryrke, till exempel. Snabbspåren ligger i lite olika faser - direkt mot arbete eller inför andra utbildningar, kan man säga. Det går alltså inte riktigt att mäta utifrån hur många som får jobb direkt. Jag är nöjd med snabbspåren, men jag tror absolut att vi kan jobba vidare med dem och utveckla dem.

Vi ser nu att tiden det tar för en nyanländ läkare att få en svensk läkarlegitimation har minskat väsentligt. Jag vågar förstås inte säga att det säkert beror på snabbspåren, men jag hoppas att det har bidragit till att vi har kunnat korta den tiden. Det är alltid så med legitimationsyrken att till syvende och sist måste individen uppfylla kraven för legitimationen. Det är klart att det går olika fort för olika individer. Men jag hoppas och tror att snabbspåren bidrar till att vi kan korta den tiden så att fler läkare kan komma ut och jobba i den svenska vården.

Men mer behöver göras. Som svar på Annika Qarlssons fråga säger jag: Det gäller framför allt matchning och validering, alltså arbetet med att finna personer, validera deras kompetenser och sätta rätt person på rätt insats. Där har vi brister. Det syns också på andra områden inom arbetsmarknadspolitiken och i Arbetsförmedlingens arbete. Där finns det brister som behöver åtgärdas.


Anf. 158 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Jag gissar att den sista delen var the system which is missing, som vi gärna skulle vilja berätta om när vi åker ut i världen.

Men när det gäller snabbspår är det beskrivet att just i fråga om legitimationsyrken är det en mindre andel som har kommit i jobb. Det borde rimligtvis vara en större andel om det ska vara med och påverka de siffrorna.

Den andra frågan tänkte jag ägna mer åt Arbetsförmedlingen. Det som har hänt under hösten är att man har valt att omorganisera hela sitt arbete. Man är på väg att dela upp det. En del av arbetet ska vara riktad mot företagen, och en annan del ska vara riktad mot de arbetssökande. I en sådan omorganisering går det med stor sannolikhet åt väldigt mycket kraft inåt. Jag kan känna att vi just nu befinner oss i ett väldigt känsligt läge. Många av de nyanlända har kommit till det steg då de behöver hjälp ut på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Samtidigt som detta pågår ser vi att antalet kompletterande aktörer minskar. Upphandlingarna har inte fått resultat. Man drar in eller lägger inte ut arbete för upphandling. Antalet kompletterande aktörer kommer därför att minska drastiskt under det första halvåret och ännu mer kraftfullt under nästa halvår. Det är de signaler som också kommer från Arbetsförmedlingen.

Även om det finns ett stort behov av att göra om Arbetsförmedlingen undrar jag: Är det en lämplig tidpunkt för en omorganisering? Är det bra att minska antalet kompletterande aktörer och att inte använda sig av de nätverk och kontakter som finns ute i samhället på olika sätt?


Anf. 159 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Det är sant att Arbetsförmedlingen diskuterar huruvida man ska göra en större omorganisation av verksamheten. Någon sådan är dock inte beslutad. Jag tror att man ska tänka sig noga för av precis de skäl som Annika Qarlsson här redogör för. Med en så pass stor ansträngning som i dag finns i myndigheten finns det anledning att fundera över om man ska göra en så pass stor omorganisation som har diskuterats eller om man kanske ska nöja sig med en något mindre.

Det finns vissa delar som jag tror att det är helt nödvändigt att göra någonting åt. Det gäller att fler människor vill ha kontakt med Arbetsförmedlingen via telefon eller webben. Andra delar behöver man kanske fundera på. Detta är naturligtvis en sak för Arbetsförmedlingens ledning att fundera över. Det vet jag också att man gör.

Detsamma gäller kompletterande aktörer. Vi behöver kompletterande aktörer. De gör ett bra jobb, lika bra som de som jobbar inom Arbetsförmedlingen. Resultaten är ganska samstämmiga. Jag ser inget egenvärde i att minska andelen arbete som utförs av kompletterande aktörer. Men de exakta avvägningarna när det gäller upphandlingar och prioriteringar måste naturligtvis Arbetsförmedlingens ledning göra. Det är också de som måste svara på detta.


Anf. 160 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag kan börja med att säga att jag faktiskt är fräck nog att ta åt mig av en del inledande beröm. Även om inte mitt parti eller jag själv pekades ut är det en del förslag som även vi har drivit under en längre tid. Jag hoppas att Socialdemokraterna, även Ylva Johansson, tids nog inser att även vi kan framföra perspektiv, problemformuleringar och förslag som är värda att ta en extra titt på.

Det har nu gått ungefär ett och ett halvt år sedan Ylva Johansson fick tillägget etableringsminister - utöver arbetsmarknadsminister. En av de första åtgärder som den nytillträdda regeringen vidtog var att avskaffa integrationsministerposten. Jag har tidigare talat om att det åtminstone är ärligt när man ändrar det här utgiftsområdet från att handla om jämställdhet och integration till att handla om nyanländas etablering.

Men jag undrar hur man från regeringens och från Ylva Johanssons sida ser på utanförskap och segregation i vårt samhälle. Är det något som är förhållandevis nytt? Är det något som blev ett akut problem att hantera efter 2015? Eller är det något som har byggts upp under en lång tid? Vad vill man göra åt den breda segregationen? Nöjer man sig med att man har fokus på just etablering av nyanlända, och då etablering på arbetsmarknaden? Hur vill man komma åt de stora segregationsproblem, utanförskapsproblem, som bottnar i att människor inte är en del av samhället i stort och att de inte känner sig hemma i vårt land?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag har hört Liberalerna tidigare i dag prata om detta. Jag har hört Christina Höj Larsen tala om de perspektiven. Men i övrigt är det ganska tomt. Det är tyvärr väldigt mycket fokus enbart på att man ska komma in på arbetsmarknaden. Det är såklart en viktig del av många. Men det är inte helheten.

Jag undrar hur Ylva Johansson ser på detta och vilka av hennes kollegor jag ska vända mig till för att få rimliga svar i fråga om denna problematik om det nu inte ligger på henne som arbetsmarknads- och etableringsminister.


Anf. 161 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Klyftor mellan människor och i samhället är något av det farligaste som finns. Sverige har under många års tid sett ökade klyftor mellan olika grupper, mellan män och kvinnor, mellan den som har det knapert ställt och den som är rik. Klyftor finns mellan den som har jobb och den som inte har jobb, mellan den som jobbar i dag och den som tidigare jobbade och i dag är pensionär. Det finns klyftor mellan barn i samma skola, mellan olika regioner i landet och mellan olika delar av samma stad.

Klyftor är farligt, och jag tror faktiskt att jag delar den insikten med en väldigt stor andel av kammaren och även världen. Hur stora klyftor kan ett samhälle tåla? Det är det ingen som vet, men jag tror att alla vet att det finns en gräns.

Denna debatt är en del av en budgetdebatt. Som Paula Bieler vet har vi budgetdebatter i flera olika sammanhang. Att budgetdebattera är vad vi sysslar med under december i riksdagen. Den budget som vi behandlar har temat klyftor, eller rättare sagt minskade klyftor.

Vi har gått från ett läge med 60 miljarder i underskott och hög arbetslöshet till ett läge med väsentligt sjunkande arbetslöshet, framför allt bland ungdomar. Vi har gått till ett läge där vi kunde ha haft 80 miljarder i överskott i stället för 60 miljarder i underskott. Vi väljer att satsa dessa pengar. Hälften går till att ytterligare betala av på statsskulden så att vi rustar för sämre tider. Den andra hälften går till att minska klyftorna.

Vi gör det genom att minska klyftorna på alla de sätt som klyftor kan och bör minskas. Det sker naturligtvis genom arbetsmarknadspolitik men också genom stöd till ensamstående föräldrar, satsningar på äldreomsorgen och sjukvården och resurser till kommunerna.

Klyftor är denna regerings viktigaste fråga. Vi tänker inte ge oss förrän vi har ett samhälle som håller ihop.


Anf. 162 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack, Ylva Johansson, för denna utläggning! Det var dramatiskt och starkt. Och ja, klyftor är problematiska. Ett splittrat samhälle är problematiskt. Det har även vi lyft fram i alla tider. Jag fick dock inte ett enda ord till svar på min fråga om hur ni ser på segregationen och på de nya klyftor som har vuxit fram till följd av att situationen inte har tagits på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Personer kommer till vårt land utan att få möjlighet att bli en del av samhället. De fastnar i olika projektarbeten, i passiviserande bidragssystem och i offerroller. Ni skapar inga incitament eller möjligheter så att dessa personer i själ och hjärta, och inte bara på papperet, får vara permanent bosatta, vara en del av Sverige och vara svenska medborgare - vara svenskar på ett sätt som gör att de känner att detta är deras hemland.

Sverige har segregationsproblem, vilka har lyfts fram och vuxit fram under oerhört lång tid. Där håller jag alla övriga partier i kammaren ansvariga, för det är ni alla som har styrt landet. Socialdemokraterna har gjort det under en majoritet av den tiden.

Jag upprepar min fråga: Vad vill ni göra för att minska segregationen? Vad tänker ni er att Delegationen mot segregation ska åstadkomma utan någon tydlig styrning? Hur ser ni på att bygga upp ett ansvar för att skapa ett samhälle där människor är och upplever sig vara svenskar om de är svenska medborgare och en del av samma samhälle som andra och inte passiviserade eller förvisade till särskilda projekt? Vi behöver inte se fler satsningar som drar in oss i grupper utifrån var vi kommer ifrån eller när vi kom hit. Det är vad Socialdemokraternas politik gör.


Anf. 163 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Låt mig säga så här: En viktig sak för att minska segregationen är att alla kommuner tar emot nyanlända och att inte alla nyanlända koncentreras till vissa bostadsområden. Alla nyanlända ska inte bo i Vivalla, Rinkeby, Fittja eller Bergsjön, utan de ska bo i alla kommuner. Tänk att alla partier här i kammaren är överens om det utom Sverigedemokraterna! De tycker i stället att alla nyanlända ska bo i samma bostadsområden och inte behöva spridas över landet. Därmed förvärras naturligtvis segregationen.

Herr talman! En av de viktigaste insatserna för att minska segregationen är satsningar på de viktiga verksamheter som kommunerna ansvarar för. Det handlar inte minst om skolan, socialtjänsten och äldreomsorgen. Regeringen satsar historiskt stort på att höja statsbidragen till kommunerna. De går framför allt till de delar som kommunerna själva kan styra över, men det riktas också till skolan.

Vi gör detta för att kommunerna är ett viktigt kitt och har möjlighet att anpassa verksamheten utifrån de lokala förutsättningarna. De kan på bästa sätt se till att de egna medborgarna, kommuninvånarna, inte blir beroende av försörjningsstöd utan kan gå vidare till att bli fulletablerade medborgare. Sverigedemokraterna är ett parti som i sitt budgetförslag riktar ett dråpslag mot kommunerna och har stora miljardindragningar från kommunerna.

Herr talman! En av de viktigaste delarna i politiken för att minska segregationen är att se till att alla har arbete. Det är farligt att vara arbetslös och särskilt att vara arbetslös länge. Det blir speciellt farligt om arbetslösheten koncentreras till vissa bostadsområden. Därför satsar vi stort på en aktiv arbetsmarknadspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Till skillnad från vad Paula Bieler tror har detta ingenting med etnicitet att göra. Vår politik är nämligen inte grundad på etnicitet. Det här har att göra med vilken ställning man har på arbetsmarknaden. Personer som har svårt att få jobb har rätt att få stöd från arbetsmarknadspolitiken. Personer som har lätt att få jobb får inte stöd.

(Applåder)


Anf. 164 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för erkännandet. Det finns vissa saker som vi är överens om. Så är det i politiken.

Vi är överens om att tidig etablering är väldigt bra för personer som kommer hit till Sverige. Men vi är inte överens när det gäller sfi och samhällsorientering. Ministern nämnde visserligen inte sysselsättning, men jag är kritisk till att de praktikplatser som Migrationsverket anordnade togs bort.

Vi är även överens om EBO. Där behöver något göras, och det vore bra om det kom åtgärder. Nu finns visst åtgärder i förslaget om ensamkommande. Det vore bra om man bröt ut just denna del, för den är viktig. Regeringen kan kanske återkomma om detta.

Min fråga handlar om etablering och skillnaden mellan regeringens etableringsjobb, som nu diskuteras, och vårt förslag om inträdesjobb. Statsrådet säger att det behövs mer strukturella förändringar. Vi menar att inträdesjobb är en strukturell förändring.

Staten har jobbat mycket med olika subventioner. Vad vi föreslår är att staten får sätta ett ramverk. Sedan får arbetsgivare och den enskilde själva lösa problematiken med hur arbetstillfällena ska komma till.

Vad är det för skillnad mellan ett nystartsjobb och ett etableringsjobb? Egentligen handlar det bara om en skattesubvention som försvinner. När jag har räknat på förslaget handlar det om en skatt på 4 000 kronor som försvinner. Vilken är den stora skillnaden, och vad är det stora nya med etableringsjobben?

Jag tror att man binder ris åt sin egen rygg, för det kommer att handla om vilken konjunktur som råder när det gäller hur många man kan subventionera med anställningar som dessa. Jag tycker att systemet med inträdesjobb är mycket bättre.


Anf. 165 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Låt mig först säga att jag delar uppfattningen att det var väldigt bra när Migrationsverket hade praktik. Men Migrationsverket har haft en enorm arbetsbelastning. Jag tyckte att det var rimligt att prioritera handläggningen av asylärendena och kanske skala av en del annat när arbetsbelastningen på Migrationsverket var så hård. Det är möjligt att det kan återkomma i ett senare skede, men just nu har det känts riktigt att prioritera handläggning av så viktiga beslut för människor. Då har praktikarbetet tyvärr fått stå tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Jag räknar med att vi kommer att få förslag om EBO från den mottagningsutredning som ska lämna över sitt förslag i mars. Då kan vi jobba vidare med de här förslagen. Redan nu för vi en dialog med kommunsektorn om dessa frågor. Många är naturligtvis engagerade i utformningen av det hela.

Vad blir den exakta skillnaden mellan etableringsanställning, som parterna har kommit överens om, och andra subventionerade anställningar som redan finns i dag, undrade Désirée Pethrus. Det får vi ytterst svara på när vi är färdiga med de samtal och förhandlingar som vi sitter i nu.

Jag tror att man gör sig själv en otjänst om man enbart tittar på ersättningsnivåerna och utformningen. För parterna har en viktig del handlat om enkelhet hos arbetsgivarna, och de vill säkerställa att de får del av en matchning som fungerar bättre än vad de tycker att Arbetsförmedlingens matchning gör i dag.

Från arbetstagarnas sida ska man säkerställa att det är fullständiga kollektivavtal som gäller. Man ska sikta mot en fast anställning som både löser otryggheten för den enskilde och klarar arbetsgivarens kompetensförsörjning. Det är viktiga delar.

Parterna måste vara överens om hur man ska hantera konflikter som kan uppstå vid subventionerade anställningar. Man ska inte underskatta vikten av de delarna i överenskommelsen. Men också ersättningssystemets utformning är viktigt. Jag vill inte förminska det på något vis, men det är viktigt att säga att de andra delarna också finns.


Anf. 166 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Det är bra att ministern tycker att praktiken är bra. Nu ligger den lite vid sidan om. Jag tror att det var Angeles Bermudez-Svankvist som höll i de frågorna och själv ledde arbetet. Jag har förstått att det fungerade bra. Det är synd att praktikmöjligheterna försvann under asylprövningstiden. Men vi hoppas att regeringen återkommer i den frågan.

Sedan var det frågan om Alliansens förslag. Vi blandar inte in staten, utan vi försöker göra det enklare: Låt arbetsgivare och den enskilde själva lösa situationen, och vi sätter endast ramverket. Det är skillnaden. Vi behöver inte subventionera arbetsgivarna. De får ta den kostnad det innebär att ta in en person, men denne får arbeta till en lägre lön.

När jag tittar på nätet förstår jag att etableringsanställningarna innebär att arbetsgivarna ska betala exempelvis 8 000. Vi säger att man kan betala upp till 21 000, och sedan blir det 70 procent av den summan. Sedan ska staten gå in med 7 000. Vi säger att vi inte ska subventionera utan att arbetsgivarna får ta kostnaden för att ta in en person. Våra inträdesjobb innebär också en kvalificering för en tillsvidareanställning.

Jag förstår inte riktigt varför staten enligt ministern måste vara involverad i den typen av subventioneringar. Varför kan man inte lämna över åt arbetsmarknaden att själv lösa frågorna? Det vore klart mycket enklare. Det är inte så stor skillnad för den enskilde. Det handlar om några tusenlappar. I vårt förslag är den enskilde dessutom med och betalar skatt. Det är en bra väg att få in folk att börja betala skatt.


Anf. 167 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! Det går bra på svensk arbetsmarknad. Mycket fungerar alldeles utmärkt. Det är en hög sysselsättningsgrad bland utrikes födda, högre än vad många jämförbara länder har för inrikes födda. Mycket fungerar bra på den svenska arbetsmarknaden. Jag inledde mitt anförande med detta. Det beror till stor del på att parterna löser saker och ting själva utan statens inblandning. Det är den svenska modellen, och den vill vi behålla.

På Désirée Pethrus kan det låta som att hon också tycker att det är bra lösning. Jag är glad om Kristdemokraterna landar i den positionen. Men det förslag ni har är inte att parterna ska sköta frågan själva utan att man ska lagstifta om lägre löner.

Jag säger det igen: Om man vill lagstifta om lägre löner får man rösta på en annan regering än denna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-12-12
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 13

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2018Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 13 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 13 punkt 1 och avslår motionerna

    2017/18:47 av Robert Hannah (L) yrkandena 2 och 3,

    2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 9, 23, 29 och 31,

    2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkandena 14-18,

    2017/18:3129 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkandena 5 och 6,

    2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 8,

    2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 2 och 30,

    2017/18:3586 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 1, 2 och 12,

    2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 9 och 11,

    2017/18:3608 av Paula Bieler m.fl. (SD),

    2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8,

    2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 1, 10 och 20-24,

    2017/18:3703 av Annika Qarlsson m.fl. (C),

    2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 5 och 6,

    2017/18:3809 av Fredrik Malm m.fl. (L),

    2017/18:3891 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 4 och 8 samt

    2017/18:3901 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 1-4.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 13 punkt 2.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M216614
    SD03808
    MP21003
    C00175
    V16005
    L00154
    KD00133
    -1103
    Totalt1364011162
    Ledamöternas röster