Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.

Betänkande

Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.

Departementsserien

EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;

EU-dokument

Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.

EU-nämndens protokoll

Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.

EU-nämndens skriftliga samråd

I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.

EU-nämndens uppteckningar

En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.

Fakta-pm om EU-förslag

Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.

Framställning

Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellation

I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.

Kammarens föredragningslistor

Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.

Kommittéberättelse

Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.

Kommittédirektiv

Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.

KU-anmälan

S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.

KU:s särskilda protokoll

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.

Motion

N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.

Omröstning

Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.

Proposition

I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.

Protokoll

Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.

Rapport från riksdagen

Redogörelse

Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.

Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

Riksdagsskrivelse

Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.

Riksrevisionens granskningsrapport

Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.

Skriftlig fråga

Skrivelse

Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;

Svensk författningssamling

I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.

Talarlista

Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.
Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;

Utlåtande

Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.
F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.

Valprövningsnämndens beslut

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Bilaga: bet_200102_ku_1

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 1 (m)
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">109</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">22</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">66</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">15</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">35</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">36</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">219</td><td class="summa_nej">68</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">62</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">109</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">22</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">65</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">16</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">14</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">14</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">35</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">36</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">156</td><td class="summa_nej">130</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">63</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

2001-11-28

Anslag till hovet, riksdag, regering och presstöd (KU1)

Fru talman! I det här betänkandet, KU1, behand-
las årets budgetproposition, dvs. den del som handlar
om utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Dessutom be-
handlas inte mindre än 46 motioner och riksdagsför-
valtningens årsberättelse.
Budgetprocessen innebär att anslagen inom vårt
utgiftsområde föreslås att uppgå till det belopp som
regeringen och riksdagsstyrelsen har föreslagit och
som beslutades i onsdags. Det moderata förslaget
avstyrktes olyckligtvis, och det i sin tur innebär att vi
moderater inte deltar i dagens beslut om anslagsför-
delningen inom utgiftsområde 1.
Detta sätt att behandla budgeten gör att debatten i
dag känns något avslagen och inte särskilt fylld av de
pigga initiativ och den frustande vitalitet, som någon
efterlyste i förra årets debatt.
Våra synpunkter på hur ramarna borde se ut redo-
visas i ett särskilt yttrande, nr 1. Dessutom har vi en
reservation som rör presstödet år 2003. Margareta
Nachmanson kommer att beröra den frågan och andra
budgetfrågor som ligger i det särskilda yttrandet sena-
re i denna debatt.
Men jämfört med tidigare år innehåller denna
budget en fråga av alldeles speciellt principiellt slag,
nämligen utgiftsområde 5 Utrikesförvaltningen och
internationell samverkan.
Regeringen föreslog redan i årets vårproposition
att detta område skulle flyttas över till utgiftsområde
1. Väl medveten om att detta inte kan behandlas förr-
än i 2002 års vårproposition vill jag ändå avisera att
vi moderater tycker att förslaget är obegripligt och
dumt. Det leder inte heller till bättre möjligheter att
bedriva utrikespolitik. Vi anser att anslaget för utri-
kesförvaltningen borde återföras till utgiftsområde 5.
Dessutom föreslår regeringen att ambassaderna i
Beirut, Lima, Tunis och Vatikanen ska läggas ned.
Detta fattade regeringen beslut om under det svenska
ordförandeskapet, trots att Utrikesdepartementet i
februari i år lovade att göra en översyn i samråd med
riksdagen om vilka principer som ska gälla för utri-
kesrepresentationen. En sådan översyn skulle äga rum
innan det blev aktuellt att fatta beslut om eventuella
nedläggningar.
Trots detta fattade man beslutet, utan den avisera-
de prövningen i samråd med riksdagen, att lägga ned
dessa ambassader. På grund av detta beslut, fattat
utanför en överenskommelse, anser vi att regeringen
bör återkomma till riksdagen för en diskussion om ett
fastställande av lämpliga principer för utrikesrepre-
sentationen.
Vi har i vårt budgetförslag, som alltså har fallit,
uppskattat behovet till 65 miljoner kronor för dessa
fyra ambassader. Förslaget kan alltså inte ställas un-
der proposition i dag, men principen när det gäller
utlandsrepresentationen och hur den ska hanteras kan
ställas under omröstning, och jag yrkar bifall till
reservation nr 4.
En annan bidragspost som dessvärre har fallit är
20 miljoner kronor till en särskild upplysningskam-
panj om kommunismens brott mot mänskligheten.
Jag kan inte heller där yrka bifall, men jag kan lova
att vi moderater ska återkomma till även det ärendet i
senare diskussioner.
Till det särskilda yttrandet, den s.k. kappan, åter-
kommer Margareta Nachmanson om en liten stund.
Men än så länge yrkar jag alltså bifall till reservation
nr 4.


Fru talman! Det är som Inger René sade, att de-
batten är lite avslagen i och med det andra steget i
budgetprocessen. Som jag var inne på häromdagen
när vi diskuterade riksdagens arbetsformer är det lite
av detta: Vad göras skall är redan gjort. I herredags-
män resen icke så fort.
Men jag ska redovisa några av de synpunkter som
vi har i det särskilda yttrandet när det gäller utgifts-
område 1. Vi anser att man utan vidare kan minska
anslagsramen för Datainspektionen med 6 miljoner.
Det är i och för sig inga stora summor i samman-
hanget, men det är nog så viktigt vid en sammanräk-
ning.
Kristdemokraterna anser att presstödet har haft
stor betydelse för den publicistiska mångfalden, och
det torde komma att ha betydelse även framöver.
Medielandskapet genomgår dock snabba förändringar
som kommer att leda till behov av fortsatta struktur-
förändringar inom tidningsbranschen. Det är därför
att förvänta att antalet stödtidningar successivt mins-
kar. Vi kristdemokrater är positiva till generösa regel-
förändringar, vilka underlättar rationaliseringar på
området. Sådana åtgärder kommer också på sikt att
minska presstödsberoendet.
Regeringen har under några år justerat upp press-
stödet. Det kom en justering inför 2001 med 3 %. Det
innebar en utökning av ramarna för driftsstödet med
14 miljoner kronor. I tilläggsbudgeten för våren 2001
föreslogs ytterligare uppjusteringar på 44 miljoner.
Man föreslog också ett ökat stöd på samdistributions-
sidan. Vi ställer oss bakom ett sådant stöd. Det är
viktigt, för det finns stora problem med distributions-
frågorna. Det är en av de stora kostnadsposterna.
Vi har accepterat överföringen på 24 miljoner till
utgiftsområde 17. Det blev ju en del pengar över efter
tidningen Arbetets konkurs. Det var ca 81 miljoner
som vi i våras ville dra in. Nu föreslår regeringen
inför 2002 ett särskilt distributionsstöd för lördagsut-
delning som skulle omfatta högst 50 miljoner kronor.
Men det ska ligga inom den tidigare ramen, så det
innebär inte någon faktisk uppjustering utifrån ram-
tänkandet. Dessutom föreslår man ett utvecklingsstöd
på högst 50 miljoner.
Vi och en enig presstödsnämnd har ställt oss bak-
om en uppjustering av det särskilda distributionsstö-
det för lördagsutdelning. Men i övrigt vill vi mot
bakgrund av Arbetets konkurs dra in 66 miljoner från
detta område.
Fru talman! Under en följd av år har regeringen
gjort enorma ramtillskott för Regeringskansliet.
Kristdemokraterna har varit mer restriktiva. Självklart
har ordförandeskapet för EU inneburit betydande
kostnader, men den övriga satsningen på Regerings-
kansliet har varit obefogat omfattande.
Vi tror att man kan förändra en hel del i organisa-
tionen. Regeringskansliet utgör i dag en myndighet
med ett antal departement. Det rör sig om väldigt
många enheter, och det är inte säkert att dessa verkli-
gen är rätt optimerade när det gäller resurser, och där
skulle man kunna göra en hel del. Vi från KU har
försökt att få till stånd en bra redovisning och ett mått
på effektiviteten, men vi har hittills inte lyckats få
fram några sådana uppgifter. Därför föreslår vi att
man inte får de utökade resurser som regeringen har
föreslagit för 2002, men också att man gör en inbes-
paring.
Vi har under tidigare år legat relativt högt när det
gäller besparingarna på Regeringskansliet, men i dag
är vi det oppositionsparti som föreslår den lägsta
besparingen. Det kanske är så att i och med att man
inte kan ge en riktig effektivitetsbild av Regerings-
kansliet blir Regeringskansliet något av ett dragspel
för oppositionen i budgetsammanhang.
Vi har också föreslagit att man ska titta lite när-
mare på utrikesrepresentationen. Den har nu tillförts
utgiftsområde 1. Egentligen är vi i konstitutionsut-
skottet inte så väldigt duktiga på det området. Nu har
man dragit in beskickningarna i Peru, Tunisien, Liba-
non och Heliga Stolen. Vi hade velat satsa pengar för
att behålla den representationen.
Vi står bakom fyra av betänkandets fem reserva-
tioner. Jag ska be att få yrka bifall till den som även
Inger René var inne på, nämligen den om en utred-
ning av formerna för utrikesrepresentationen.


Fru talman! I tidigare behandlingar av budgeten
för rikets styrelse har Centerpartiet valt att utgå ifrån
reservationer till förmån för det egna ställningstagan-
det, men i år väljer vi att lägga fram ett särskilt ytt-
rande som är en naturlig följd av att riksdagens majo-
ritet har fastställt de ekonomiska ramarna. Därmed
har också Centerpartiets budgetförslag fallit. Budget-
förslaget innebär besparingar under rikets styrelse,
men eftersom de nu har fallit väljer jag att inte följa
upp dem som tidigare med separata reservationer.
Centerpartiet har i sin ekonomisk-politiska motion
och i därtill sammanhängande kommitté- och parti-
motioner lagt fram förslag med tydlig inriktning mot
att överbrygga de sociala och regionala klyftorna i
landet. Med utgångspunkt i detta har förslag om re-
former lagts fram för att skapa ett samhälle som
präglas av ökad livskraft och livskvalitet och ökat
självbestämmande.
Ett viktigt redskap för att skapa ett samhälle byggt
på dessa principer och för möjligheten att stärka de-
mokratin och det öppna vitala samhället är principer-
na kring presstödet. Jag vill nämna detta speciellt
eftersom det finns en reservation till förmån för en
avveckling av presstödet.
I regeringens budget finns det förslag om ett sär-
skilt utvecklings- och investeringsstöd för dagspres-
sen, och det är positivt. Vi ställer oss bakom detta
förslag. Men vi i Centerpartiet vill tydligt markera
vikten av att detta stöd finns tillgängligt för alla bi-
dragsberättigade tidningar, alltså även för dem som är
endagarstidningar och finns på ett flertal ställen runt-
om i Sverige.
Fru talman! Det finns också en reservation som
det redan tidigare har yrkats bifall till och som Cen-
terpartiet ställer sig bakom. Det är reservation 4 om
principerna för utrikesrepresentationen. Centerpartiet
anser att det borde ha varit möjligt med en överens-
kommelse mellan alla partier om att det vore rimligt
med en sådan översyn, då det även uppfattats så att
Utrikesdepartementet har haft detta i åtanke tidigare
under året.
Fru talman! I övrigt hänvisar jag till Centerpartiets
särskilda yttrande och tänker alltså inte ytterligare
nyttja min tid. Jag yrkar bifall till reservation nr 4.


Fru talman! Folkpartiet liberalerna föreslår en al-
ternativ budget för år 2002. Vårt budgetförslag inne-
bär i sina huvuddrag sänkta skatter på arbete, sparan-
de och företagande, en långsiktig och uthållig tillväxt
och en mer rättvis skattepolitik, framför allt för barn-
familjerna. Vi föreslår utgiftsökningar, men dem
koncentrerar vi på vård, omsorg, utbildning, forsk-
ning, bistånd, miljö och rättssäkerhet. Det här kom-
mer mina partikamrater att utveckla närmare i sam-
band med att de presenterar sina budgetförslag för
respektive utskott.
Folkpartiets förslag till utgiftsram för utgiftsom-
råde 1 Rikets styrelse är 929 miljoner kronor lägre än
regeringens förslag, men det har oklokt nog avslagits
av riksdagens majoritet i budgetprocessens första
steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet, är
det här i det andra steget inte meningsfullt att fullfölja
våra anslagsyrkanden. Men jag vill ändå redovisa vad
vi anser.
Folkpartiet har alltså i sin partimotion lämnat för-
slag som innebär en sänkning av ramen med 929
miljoner kronor. Detta innebär att vi vill sänka ansla-
get för Regeringskansliet med 475 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Enligt vår mening
har Regeringskansliet vuxit orimligt mycket under
den socialdemokratiska regeringens tid. Det är själv-
fallet viktigt att standarden är hög och att Regerings-
kansliet kan erbjuda sina anställda konkurrenskraftiga
löner. Men den nuvarande regeringens politiska am-
bitioner har blivit alltför stora. Det finns ingenting
som motiverar detta. Nu är också vårt ordförandeskap
för EU över. Dessutom bör regeringen ta till vara de
samordningsvinster som sammanslagningen med
utrikesförvaltningen borde medföra.
I den liberala partimotionen föreslår vi också, i
likhet med tidigare år, att partistödet ska minska med
30 miljoner kronor. Partiernas beroende av offentliga
medel måste begränsas. Därför är vår sänkning av
partistödet motiverad.
När det gäller anslaget till presstödet föreslår vi
liberaler en besparing på totalt 415 miljoner kronor.
Detta är en kraftig besparing. Det är vi mycket med-
vetna om. Presstödet har under de senaste 30 åren
haft i stort sett samma inriktning, men det snedvrider
konkurrensen, inte minst med tanke på att medieland-
skapet nu förändras i rasande takt. Det tillkommer
ständigt nya tidningar. Det är spännande och positivt
med alla dessa databastidningar. De ger ju oss politi-
ker ännu fler arenor där vi kan föra fram våra åsikter,
och medborgarna kan följa vad vi tycker i olika frå-
gor. Det kan vi bara vara tacksamma för. Men dessa
viktiga nya tidningar har inga möjligheter att söka
presstöd. Presstödet går ju bara till traditionellt
tryckta papperstidningar. Detta är väldigt orättvist.
Därför är en minskning av presstödet mycket motive-
rad i dagsläget.
Däremot vill vi i Folkpartiet, och det vill jag beto-
na, behålla det särskilda distributionsstödet för lör-
dagsutdelning av dagstidningar, vilket regeringen
föreslår.
Fru talman! De krav som jag just har redovisat är
sådana som vi liberaler har drivit i flera år. Men nytt
för i år är vårt krav att tillföra medel till Sveriges
ambassader i Lima, Tunis, Beirut och Heliga Stolen,
dvs. Vatikanstaten. För detta har vi liberaler avsatt 25
miljoner kronor inom anslaget 90:5.
Precis som flera av de borgerliga ledamöterna i
utrikesutskottet påpekar har Sverige visserligen ökade
förpliktelser i Europa, men detta innebär inte att våra
förpliktelser i andra delar av världen minskar - tvärt-
om. Sverige behöver mer än någonsin kontakter runt-
om i en alltmer globaliserad värld. Ambassaderna bör
vara självklara sambandscentraler.
Mitt under det svenska ordförandeskapet för EU
fattade regeringen tyvärr ett mycket dåligt underbyggt
beslut om att lägga ned de här fyra ambassaderna.
Regeringen borde åtminstone innan dess ha gjort en
ordentlig analys och bedömning av vilka principer
som ska gälla för att man ska kunna ta till vara de
svenska utrikespolitiska intressena. Eftersom rege-
ringen inte gjorde det då, bör den göra det nu.
Regeringen föreslår ett nytt anslag på 9 miljoner
kronor till den särskilda expertgruppen för EU-frågor
som lyder under Regeringskansliet. Detta ogillar vi
liberaler. Vi menar att det handlar om en form av
styrd forskning som inte bör förekomma. Vi i Folk-
partiet menar att man i stället ska satsa dessa pengar
på EU-forskning inom universitetens ram.
Fru talman! Som jag inledningsvis sade har Folk-
partiets besparingsförslag inte tillstyrkts i budgetpro-
cessens första del. Därför deltar vi inte i beslutet om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1. Men jag
vill ändå, fru talman, i likhet med tidigare talare här
yrka bifall till reservation 4, som handlar just om
principerna för utrikesrepresentationen.


Fru talman! Full sysselsättning är det övergripan-
de målet för socialdemokraternas ekonomiska politik.
Regeringens mål är att 80 % av befolkningen mellan
20 och 64 år ska ha reguljärt arbete 2004. Cirka två
procentenheter saknas för närvarande för att det målet
ska nås.
Strategin för fler jobb handlar om att bibehålla en
gynnsam makroekonomisk situation, förbättra utbild-
ningen och förbättra konkurrensen och företagens
villkor. Skattesänkningar för låg- och medelinkomst-
tagare och pensionärer bidrar till privat konsumtion
och stimulerar ett ökat arbetsutbud.
Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara ett
land för alla, där vi alla håller ihop, bryr oss om var-
andra och visar omtanke och omsorg om varandra. Vi
hoppas att Sverige ska möta framtiden i solidaritet,
där vi gemensamt värnar välfärden och utvecklar den
så att det blir en välfärd för alla och inte bara för
några.
Fru talman! Jag har velat inleda det här avsnittet
på detta sätt därför att det som vi nu diskuterar, ut-
giftsområde 1, är en del av den sammanhållna politik
som socialdemokraterna avser att föra under nästa år.
Jag vill också beklaga att mina meddebattörer har
intagit en så defensiv hållning och har en närmast
uppgiven inställning till den här debatten. Det finns
ändå anledning att diskutera en hel del intressanta
frågor i underlaget.
Fru talman! Jag har när jag förberedde den här
debatten gjort en intressant iakttagelse. Det moderata
särskilda yttrande som gjorts och där man talar om att
partiet inte deltar i detta beslut har haft i huvudsak
samma innehåll under hela denna mandatperiod. Det
finns dock ett undantag från detta, och det gjordes när
moderaterna upptäckte att arbetslösheten hade sjunkit
så kraftigt 1999 att man ur sin vokabulär utmönstrade
begreppet massarbetslöshet. Jag tycker att det var en
framgång för socialdemokratin och även för modera-
terna - då. Nu försöker man återigen påstå att vi när-
mar oss massarbetslöshet.
Riksdagsmajoritetens förslag till beslut kommer
inte att ställas mot något alternativ, eftersom opposi-
tionspartierna inte deltar i besluten om fördelning av
anslagen, och jag kan därför hålla med om att debat-
ten blir något teoretisk. Jag tycker likväl att man kan
kommentera några av de olika yrkanden som har
framställts från oppositionens sida.
Till en början vill jag emellertid konstatera att i
detta utgiftsområde ingår politikområdet demokrati.
Majoriteten ställer sig bakom regeringens målsättning
att deltagandet i valet 2002 ska öka. Motiveringen är
att ett lågt valdeltagande utgör ett hot mot en vital
demokrati och kan innebära att legitimiteten av sam-
hälleliga beslut ifrågasätts.
Min fråga till företrädarna för de partier som inte
deltar i dagens beslut är: Delar ni regeringens bedöm-
ning att ett högt valdeltagande är viktigt? Jag ställer
frågan också mot bakgrund av att man i Svensk Tid-
skrift nr 4 i år basunerar ut att högt valdeltagande är
socialism - i själva verket är ett högt valdeltagande
osunt. Jag skulle gärna vilja få kommentarer till den
frågeställningen.
Jag vill också gärna i rubrikform lyfta fram några
målsättningar som riksdagsmajoriteten nu ställer sig
bakom.
- Folkstyrelsen ska värnas och fördjupas genom
utveckling av den representativa demokratin lika-
väl som deltagandet utanför denna ska stimuleras.
- Individens yttrandefrihet och integritet ska stär-
kas. IT-utvecklingen går snabbt och accentuerar
integritetsfrågorna.
- En rättssäker förvaltning är en förutsättning för en
modern demokrati.
- Under åren 2000-2002 genomförs ett långsiktigt
utvecklingsarbete för folkstyrelsen kallat Tid för
demokrati. Avsikten är att utveckla medborgarnas
aktiva deltagande i de politiska beslutsprocesserna
och i samhällslivet i övrigt.
- Den kommunala demokratin ska stärkas och för-
djupas, och en proposition i den frågan är avise-
rad.
- En nationell handlingsplan för mänskliga rättig-
heter kommer genom en skrivelse att meddelas
riksdagen.
- Ett forum för levande historia inrättas med syfte
att främja arbete och diskussion om och reflexion
över demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter
med utgångspunkt i Förintelsen.
Den intressanta frågan är ju huruvida icke-
deltagandet i besluten i dag innefattar också de här
beskrivningarna av arbetets inriktning eller om det
bara är det kamerala perspektivet som gäller för op-
positionen.
Beträffande budgetanslagen, fru talman, är det till
en början viktigt att notera att detta är den första bud-
get där både Regeringskansliet och UD inklusive
ambassaderna redovisas under ett enda anslag. Syftet
med att ha en enda myndighet är att man bättre ska
kunna utnyttja de sammantagna resurserna. Utskottet
har gett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över just
den delen av utgiftsområdet, och utskottet har till-
styrkt regeringens förslag.
Presstödet kommer, om Moderaterna och Folk-
partiet får bestämma, att upphöra 2003. Det är i så fall
ett brutalt beslut. Motiveringen är att de tidningar
som får presstöd avstår från att rationalisera verk-
samheten samt att stödet snedvrider konkurrensen på
marknaden. Att ett slopande av stödet till andratid-
ningarna snedvrider konkurrensen på opinionsbild-
ningens område tycks inte vara något problem för
marknadsliberalerna. Just mångfalden i den demo-
kratiska diskussionen är syftet med detta anslag.
Jag vill gärna kommentera Helena Bargholtz fre-
netiska kamp för att kraftfullt minska presstödet sam-
tidigt som hon står för ett nyinrättat distributionsstöd.
Med Folkpartiets politik är det dock mycket tveksamt
om det kommer att finnas några sådana här tidningar
att distribuera, sedan man i grunden har skjutit sönder
själva förutsättningen för tidningsproduktionen.
I årets proposition skapas förutsättningar för att
införa ett särskilt stöd för dagstidningsutgivning på
lördagar. Motiveringen är att utdelningen av tidningar
på lördagar inom landsbygds- och glesbygdsområden
riskerar att försämras kraftigt. Det är viktigt att folk i
hela landet har möjligheter att under ungefär likartade
förutsättningar ta del av opinionsbildningen.
Fru talman! Under en följd av år har Moderaterna
liksom också Folkpartiet i partimotioner yrkat på att
partistödet ska halveras och senare avskaffas. Motive-
ringen har låtit så här: "Det är avgörande för väljarnas
förtroende för de politiska partierna att dessa kan leva
upp till väljarnas förväntningar och att de har hela sin
lojalitet hos valmanskåren. Detta förutsätter att parti-
erna förmår hålla sig oberoende mot alla särintressen.
Partierna bör inte heller vara beroende av stöd från
den offentliga sektorn."
Så här högstämt har det låtit år efter år, men i år
finns inget yrkande. Det hörs ingenting alls i själv
anslagsfrågan. Moderaterna har inte väckt någon
motion om nedskärning av partistödet, vilket dock
Folkpartiet har gjort. Jag vill fråga Inger René: Vad är
det som har hänt när det gäller 2002? Har moderater-
na kommit till insikt om att partistödet fyller en viktig
funktion i svensk demokrati? Jag tror inte att jag
vågar hoppas på det. Eller är den simpla förklaringen
att det är valår, och då gäller inte längre principen om
oberoendet av särintressena?
Fru talman! Allra sist några ord om Regerings-
kansliet, där ju - låt mig säga så - de avslagna de-
battörerna har redogjort för sina avslagna nedskär-
ningsyrkanden på det här området.
Jag kan bara konstatera att Regeringskansliet har
vuxit och vuxit kraftigt, men samtidigt kan jag kon-
statera att det har gjorts en utredning där en oberoen-
de - vilket ju är väldigt meriterande i alla samman-
hang - utredare har konstaterat att Regeringskansliet
fortfarande i förhållande till den arbetsmängd som
han bedömer finns i kansliet är underbemannat. Det
kan också vara värt att konstatera att den procentuellt
sett kraftigaste tillväxten i Regeringskansliet, om man
räknar antal personer, skedde mellan åren 1974 och
1982, varav de allra flesta åren behärskades av dem
som nu vet precis hur man ska rationalisera och ef-
fektivisera i ett regeringskansli.
Låt mig, fru talman, bara säga att antalet interpel-
lationer och frågor har ökat mycket kraftigt under 90-
talet; interpellationerna har ökat med 70 %, och frå-
gorna har fördubblats. Kommunikationen via e-post
är omfattande numera och dessutom väldigt glädjan-
de, därför att det är naturligtvis en väldigt viktig sak.
EU-inträdet ska jag också peka på. Det bedöms att
38 % - man kan fundera på om man kan komma så
exakt som till 38 %, men någonstans mellan 35 och
40 % - av Regeringskansliets tid går åt för att hålla i
gång det förhandlingsmaskineri som ju EU i prakti-
ken är. Det finns ungefär 400 olika rådsarbetsgrupper
där det är av intresse för Sverige att aktivt delta och
medverka i det arbetet också.
Jag ser inte att man - och det är ju inte riktigt på
tapeten i dag heller - kraftfullt kan skära ned Rege-
ringskansliet och sedan ändå klaga över att ett och
annat statsråd inte hinner svara på alla interpellationer
inom föreskriven tid. Jag tycker att man ska göra det,
men då får vi också vara beredda att se till att det
finns resurser i Regeringskansliet.


Fru talman! Vem ställer sig inte bakom Göran
Magnussons varma inledningsord? Visst vill vi ha
välfärd för alla - självklart! Vi skulle naturligtvis
kunna ta ett större grepp över hela budgetdiskussio-
nen här när vi diskuterar vårt utgiftsområde, men jag
är övertygad om att våra kamrater som kommer efter
oss i senare diskussioner inte skulle gilla att vi lade
beslag på debattiden hela dagen i dag.
Göran Magnusson upplever oss som uppgivna,
och det är inte utan att man känner sig lite uppgiven
då och då när man för fram från oppositionen som vi
tycker väl underbyggda och kloka förslag, och det är
som att slå huvudet i väggen. Vi får just aldrig något
gehör för våra förslag.
Självklart är jag och mina partikamrater liksom,
utgår jag ifrån, alla politiker för ett högt valdeltagan-
de. Det vet ju Göran Magnusson mycket väl, eftersom
vi tillsammans i den statliga Författningsutredningen
just diskuterar hur vi ska få människor att gå och
rösta.
Presstödet slutligen är orättvist. Det går inte att
komma ifrån det. Jag har inte sagt att vi inte ska ha
tryckta tidningar. Det är väldigt viktigt att vi har en
stor flora av olika typer av tidningar. Men varför ska
en viss typ av tidningar få stöd och andra inte få det?
Det handlar framför allt om de nya medierna, som
väldigt många ungdomar är engagerade i. Jag har
alltså träffat redaktörer för s.k. webbtidningar som är
väldigt förtvivlade över att de inte kan få del av
presstödet. Ska man då vara tvungen att göra som
vissa större tidningar: ha både en tryckt variant och
en webbvariant? Det ska väl inte behövas.
Följaktligen är det inget problem för mig, efter-
som jag säger att vi ska ha tidningar som dock ska
kunna klara sig bättre av egen kraft och inte behöva
ha statligt stöd. Bra tidningar ska kunna löna sig själ-
va. De ska däremot få hjälp med distributionen ut till
glesbygden.


Fru talman! Jag tycker inte att Helena Bargholtz
behöver vara så väldigt uppgiven; hon delar ju de
värderingar som jag inledningsvis uttryckte beträf-
fande den allmänna inriktningen av politiken, och då
finns det väl ändå ett visst hopp även för Helena
Bargholtz.
Det är klart: Den hårda blockpolitik som präglar
svensk politik och har gjort det under en lång följd av
år leder ju till effekten köra huvudet i väggen. Vi har
ju från socialdemokratisk sida också skadat våra
huvuden under borgerliga mandatperioder då budska-
pet var: Här diskuterar vi inte, utan här voterar vi!
Det var ju precis samma effekt. Min egen uppfattning
är att vi borde vara försiktiga med att alltid hävda
blockpolitiken som den enda möjligheten.
Vi har diskuterat högt valdeltagande i Författ-
ningsutredningen, det är alldeles riktigt, men jag
måste säga att Helena Bargholtz ju i Författningsut-
redningen enligt min uppfattning har företrätt förslag
och idéer som faktiskt med stor sannolikhet och enligt
forskarna skulle leda till ett lägre valdeltagande. Det
har ju t.o.m. sagts i olika sammanhang: Ja, men det
får man väl stå ut med, om det blir 10-20 procenten-
heters lägre valdeltagande, bara de som går och röstar
vet vad de faktiskt sysslar med! Det är ju en mycket
märklig ståndpunkt.
Får jag till sist, fru talman, säga om presstödet att
det ju är riktigt att det går till det tryckta mediet i dag
i allt väsentligt om vi talar om dagstidningsstödet -
det finns ju lite annat också. Men jag kan naturligtvis
över tid och längd tänka mig att man också måste se
på den tekniska utveckling som sker på massmedie-
området och att man då också kanske kan överväga
andra former för stödet. Men det som mest präglar
Helena Bargholtz uppfattning är ju att det inte ska
finnas några pengar, och då är det inte så lätt att
stödja hennes nya former.


Fru talman! Ja, men det låter väl alltid något när
det gäller presstödet, om Göran Magnusson åtminsto-
ne är beredd att försöka se till hur man ska göra det
här stödet rättvist. Då kanske vi så småningom kan
mötas i denna fråga. Se så bra det är att tjata om olika
frågor! Kanske vi ändå kan ha lite framgång ibland.
Men två saker vill jag ta upp dessutom. Göran
Magnusson sade inte vari skillnaden ligger mellan oss
i vårt arbete i Författningsutredningen. Det ligger i
den mycket viktiga frågan om vi ska ha gemensam
valdag eller skilda valdagar. Där har vi olika uppfatt-
ning. Jag har inte sagt att jag tror att valdeltagandet
går ned. Tvärtom tror jag att det är mycket stimule-
rande för valdeltagandet med skilda valdagar. Men
där har vi tyvärr inte fått gehör i utredningen.
Jag vill också ta upp en fråga som Göran Magnus-
son inte gav något svar på: Är regeringen beredd att
göra en översyn av principerna för vår utrikesrepre-
sentation såsom flera av oss har föreslagit och också
tar upp i reservation nr 4?


Fru talman! Helena Bargholtz säger att presstödet
är orättvist. Ja, det kan man naturligtvis säga att det
är, men problemet är ju att de tidningar som nu kom-
mer ut som andratidningar och kan göra det tack vare
presstödet ju inte har råd att avstå från pengar för att
vi ska utveckla på något annat område. Då får man i
så fall försöka se till att man får mera pengar. Vi vet
ju inte riktigt vad som döljer sig bakom regeringens
skrivning i budgetpropositionen att man under nästa
år avser att ta initiativ till ett tillfälligt utvecklingsstöd
på presstödsområdet. Det kan ju då möjligen leda i
den riktning som Helena Bargholtz talar om här.
Tillbaka till valdeltagandet: Ja, man kan ha olika
uppfattningar om det, men den forskarantologi som
Författningsutredningen tog fram visar ju entydigt på
att den linje Helena Bargholtz och andra företräder i
Författningsutredningen leder till 10-20 procents
lägre valdeltagande, och det är en risk som jag inte är
beredd att ta.
När det gäller UD och utrikesrepresentationen rå-
der möjligen några förvecklingar, men såvitt jag har
uppfattat saken finns det ett uppdrag till Statskontoret
att titta på ambassaderna och vilka principer som ska
gälla, och jag noterar i utrikesutskottets skrivning att
man där hade blivit överens om principerna för hur
utlandsambassaderna och utlandsrepresentationen
skulle gå till, men man kraschade sedan när man
skulle tillämpa dem. Det är möjligt att mer samtal
inom sektorn skulle kunna leda fram till något bättre.
Jag har förstått regeringens och utrikesutskottsmajo-
ritetens position så att de här samtalen kommer till
stånd.


Fru talman! Göran Magnusson påpekade att jag
har en defensiv hållning i den här debatten. Det är
inte konstigt med den inriktning som budgetproces-
sens andra steg har fått, där vi måste anta budgeten i
ett enda klubbslag. Skulle man vilja förändra ett enda
litet anslag förutsätter det att man i övrigt ställer upp
på regeringens förslag, och då försvinner egentligen
helhetsbilderna för oppositionspartierna. Så det är
inte så konstigt. Vi har försökt få till stånd en ändring
på detta, men Magnusson var inte i förra veckan be-
redd att stödja någon sådan förändring på den punk-
ten.
I de särskilda yttrandena avgör vi var vi avviker
från propositionen. I övriga delar accepterar vi den,
även om man i och för sig skulle kunna diskutera en
och annan motivskrivning. Det är bara att inse för
Göran Magnusson att i övriga delar ställer vi upp
bakom budgetpropositionen.
Göran Magnusson tog upp detta att den kommu-
nala demokratin skulle stärkas. Betyder det, Göran
Magnusson, att vi nu slipper ständiga statliga inter-
ventioner i det kommunala arbetet?


Fru talman! Själva budgettekniken tycker jag är
värd att diskutera. Det kanske inte var läge att biträda
Ingvar Svenssons tankar i förra veckan i kammaren,
men debatten måste ju fortgå. Det känns för oss som
deltar i debatten och för folk som lyssnar eller intres-
serar sig för det här som att vi - om den omfattande
tid som vi ansätter för att diskutera de olika utgifts-
områdena blir till ett slags pseudodiskussion - kunde
använda tiden till betydligt bättre saker. Det pågår
beredningsarbeten och diskussioner om hur man ska
klara det. Men Ingvar Svensson vet egentligen myck-
et bättre än jag vilka tankar som ligger bakom och
möjligheterna för en liten regering att klara en stor
budget genom kammaren, med de olika aspekterna på
frågorna. Men det är möjligt att debatten ändå kan
leda fram till att vi kan hitta andra och bättre former.
Jag ställer upp, säger Ingvar Svensson. Det bety-
der väl att han också tar avstånd från att ett högt val-
deltagande skulle vara osunt. Jag hade egentligen inte
förväntat mig någonting annat. Den debatt som här
och där förs gör att jag har tyckt att jag har haft an-
ledning att ställa den frågan. Jag kan nog räkna in
både Helena Bargholtz och Ingvar Svensson i den
skara som står för regeringens politik utöver Social-
demokraterna och stödpartierna.


Fru talman! Det var ingen riktig belysning på  min
fråga om den kommunala demokratin.
Jag vill ta upp frågan om Regeringskansliets ut-
formning. Det har nu satsats osedvanligt stora sum-
mor under ett antal år. Studsar inte Göran Magnusson
någonsin inför den här expansionen? Visst hade det
sina förklaringar i ordförandeskapet osv., och det kan
finnas andra förklaringar. Men ni har nu öst en hel del
pengar över Regeringskansliet. Hur är det med effek-
tiviteten när det gäller t.ex. propositionsavlämnandet?
Det kommer en propositionsförteckning, och så läm-
nar man inga propositioner. Det är också en indika-
tion på hur stor effektiviteten är i Regeringskansliet.
Tidvis kommer alla samlade på en enda gång som en
ketchupeffekt. Det är inte heller någon bra arbetspla-
nering. Det måste väl finnas något effektivitetsmått
för Regeringskansliet. Borde det inte vara så, Göran
Magnusson?


Fru talman! Om kommunal demokrati ska jag
visst säga några ord. De flesta av oss har egna erfa-
renheter av detta. Min grundinställning är att det
egentligen inte behövs så särdeles mycket nya in-
strument för att driva och få en bra kommunal demo-
krati. Det är mer en fråga om partiernas livaktighet
och aktiviteter, de förtroendevalda kommunalmän-
nens och kommunalkvinnornas möjligheter att arbeta
och ha kontakter åt olika håll och förankra sina tankar
och förslag till beslut. Jag tror inte att det behövs så
där förfärligt genomgripande insatser på det området.
Den specifika fråga som Ingvar Svensson tar upp,
nämligen att staten inte får lägga sig i den kommu-
nala verksamheten, rymmer många intressanta dis-
kussioner. Jag tänker gärna i ekonomiska termer, på
hela skatteutjämningssystemet, av vilket nästan alla
kommuner i dag är beroende. Det är möjligt att man
kan konsolidera en ny situation på det området, men
det är knappast möjligt utan att staten faktiskt också
lägger sig i den kommunala verksamheten genom
olika lagar och författningar. De stora områdena i
kommunen - vård, skola, omsorg - drivs inom ramen
för den speciallagstiftning som finns på de olika om-
rådena. Det är egentligen ingen som har tyckt att man
ska göra på särdeles mycket annorlunda sätt.


Fru talman! Jag ställer mig bakom det som Ingvar
Svensson sade i sin första replik. Nog känns det som
att komma till ett dukat bord. Den debatt som Göran
Magnusson efterlyser kan man läsa sig till om man
inte var i kammaren i onsdags. Då behandlades de här
frågorna. Att i dag försöka göra smärre förändringar
är inte möjligt.
Göran Magnusson tog upp frågan om vi andra
partier verkligen tyckte att demokratifrågorna var
viktiga och om ett högt valdeltagande var viktigt. Det
går naturligtvis bara att svara ja på den frågan, även
om vi kanske ska erinra oss att det har funnits länder
där valdeltagandet var 100, 99 eller 98 %. Det var
egentligen inte länder som vi talar om som demokra-
tier. Utan att ha läst den artikel som Göran Magnus-
son refererar till ska jag säga att det ändå är på det
sättet.
Göran Magnusson säger också att socialdemo-
kraterna arbetar för att öka valdeltagandet. Sedan
refererar han utredningar eller saker som ska göras.
Men det är ingenting som jag vet har satts i sjön. Han
nämner också Forum för levande historia, som är ett
bra projekt och säkert kommer att göra mycket nytta
- och har redan gjort nytta - inte minst i skolorna. Jag
kan bara beklaga att man inte i det sammanhanget
också tar med kommunismens historia och ställer sig
bakom de 20 miljoner kronor som moderaterna har
yrkat på i det sammanhanget.
Moderaterna har också försökt att öka intresset för
valfrågor och demokratifrågor t.ex. genom att införa
en början på ett Internetval.
Jag ser att min talartid är ute, vi får fortsätta dis-
kussionen.


Fru talman! I budgetfrågorna kan vi inte komma
så mycket längre just nu, utan vi får fortsätta diskus-
sionen.
Det känns bra att Inger René ansluter sig till den
allmänna uppfattningen om att ett högt valdeltagande
har ett egenvärde. Däremot tycker jag att det är en
fläck i debatten att börja tala om länder där det inte
fanns någon demokrati. Det känns inte som angeläget
ur min synpunkt att föra debatten på det planet. Det är
möjligt att man på Svensk Tidskrift, som skriver att
ett högt valdeltagande är socialism, har tänkt i de
banorna. Jag vet inte riktigt hur man har resonerat.
Forum för levande historia inrymmer diskussio-
nen om etik, värderingar, mänskliga rättigheter. Det
är väl ingen tvekan om att trots att alla inte hejade på
i början så har Sverige just på det området gjort en
väldigt viktig markering och insats för att få ökat
medvetande om vad som faktiskt har hänt.
Jag skulle, fru talman, vilja avsluta med att ställa
en fråga till Inger René om partistödet. Vart tog par-
tistödsmotionen vägen? Har ni ändrat uppfattning om
partistödet?


Fru talman! Nej, vi har inte ändrat uppfattning om
partistödet. Om Göran Magnusson läser vår motion så
ser han att vi har ett långt avsnitt också om partistö-
det. När det gäller partistödet tycker vi precis som i
alla folkrörelsesammanhang - om jag får göra den
jämförelsen - att det är viktigare att enskilda männi-
skor och enskilda medborgare som vill vara med-
lemmar i ett parti eller i en förening bidrar med egna
avgifter till den föreningen eller institutionen. Vi
tycker att det är bättre än att stora institutioner av
olika dignitet är medlemmar eller stödmedlemmar till
partier.
Som jag sade i min inledning kommer Margareta
Nachmanson att ta upp både partistödet och stödet till
pressen, så jag hoppas att Göran Magnusson kommer
att fortsätta den diskussionen några minuter senare
här i dag.


Fru talman! Låt mig då inför den kommande dis-
kussionen bara nu konstatera att just valåret 2002 så
driver inte Moderata samlingspartiet partistödsfrågan
trots bombastiska - så skulle jag vilja kalla dem -
uttalanden i en rad motioner tidigare år där man har
sagt att år 2001, 2001, 2002 och 2003 så ska det hela
skäras ned. Men just 2002 avstår man ifrån.


Fru talman! Inledningsvis blev jag lite förvånad
över Göran Magnussons intresse för att lyfta fram
demokratifrågorna just under avsnittet Rikets styrelse.
Sedan blev jag lite glad, för jag trodde att han hade
vaknat upp och kommit på att demokratifrågorna
kanske var av sådant intresse att även Göran Magnus-
son borde vara delaktig i demokratidiskussionen i
syfte att just komma med nya förslag om möjlighe-
terna att stärka det demokratiska arbetet och männi-
skors delaktighet.
Men vad hände sedan? Jo, i svaret till Ingvar
Svensson kom det som jag nästan förväntade mig att
Göran Magnusson skulle säga, fru talman, nämligen
att ingenting behöver göras. Låt mig hoppas att vi
kommer att föra en reell diskussion om rejäla demo-
kratiförslag vid de eventuella förslag som vi förväntar
oss ska komma från demokratiministern. Syftet ska
då vara att stärka människors delaktighet i samhälls-
arbetet och människors möjlighet att vara aktiva som
förtroendevalda och som politiker med utgångspunkt
i den lokala och kommunala nivån.


Fru talman! Jag förstår att Åsa Torstensson blev
förvånad när jag talade om någonting annat än pengar
i det här sammanhanget. Men just demokratin tillhör
ju detta politikområde. Rikets styrelse handlar på
många plan om förutsättningarna för just detta. Det
görs flera olika insatser för att stärka människors
möjligheter att delta i den representativa demokratin
och i det som kan kallas för mellanvalsdemokratin,
dvs. aktiviteterna i folkrörelser, andra nätverk och
vad det nu kan finnas där man försöker främja sina
intressen.
Jag vidhåller att det finns rika möjligheter att ta
tag i kommunalpolitiken utifrån en rad olika utgångs-
punkter. Jag tycker ibland när jag hör Åsa Torstens-
son och andra tala om förändringar av processerna att
det i betydande utsträckning handlar om att skydda
medborgarna från kommunalpolitikernas framfart.
Det är ett synsätt som jag inte kan dela, utan kommu-
nalpolitikerna representerar ju människorna i kom-
munen och får därför se till att de också har kontakt.
Detta blir ju inte bättre av att man gör kompetenska-
taloger eller att man bestämmer att besluten ska gå till
på det ena eller det andra sättet. Det är i stället den
levande debatten och den levande demokratin som
måste stimuleras.
Ett exempel är IT-frågorna, där regeringen har
satsat. Man har t.ex. använt IT vid kårval i Umeå, där
en utvärdering just i dag presenteras. Man konstaterar
att det finns en del brister i säkerheten, i valhemlig-
heten och annat. Det pågår också andra projekt i Ny-
köping och i Kalix. Det är klart att vi ska studera
dem.
Fru talman! Till sist vill jag bara säga att jag na-
turligtvis aldrig har uttryckt saken så att ingenting
behöver göras. Det är något som Åsa Torstensson väl
använder på sina möten, men det är inte min uppfatt-
ning.


Fru talman! Det var egentligen det begrepp som
Göran Magnusson använde i ett replikskifte tidigare.
Jag ser inte att det egentligen behöver göras så myck-
et, sade han. Jag återgav alltså vad han hade sagt.
Låt oss återkomma i den reella demokratidebatten
i den demokratiproposition som jag förväntar mig och
som Centerpartiet har efterlyst i tre års tid. Göran
Magnusson har vid upprepade tillfällen i den här
kammaren hänvisat till ett antal utredningar och till
att en demokratiproposition ska komma med förslag.
Låt oss alltså återkomma då och ta en rejäl diskussion
och debatt om vår syn på och vår analys av vad det är
som behöver göras just för att stärka de enskilda
människornas konkreta delaktighet i samhällsarbetet.
Då kan man också som enskild individ känna att man
kan vara direkt påverkande i det demokratiska sys-
temet.


Fru talman! Det finns egentligen ingen motsätt-
ning mellan Åsa Torstensson och mig i synen på
behovet av att människor är engagerade och har möj-
ligheter att delta i det politiska arbetet.
Däremot är det möjligen så att vi ställer ut en allt-
för svårinlösbar växel när vi säger att människor
faktiskt ska påverka besluten. Det är klart att de ska
göra det i den debatt som pågår, men oftast är det ju
några som får som de vill när man har debatterat
färdigt och några andra som inte får som de vill. Jag
tror att det är en viktig aspekt på hela demokratin.
En sommarpratare, statsvetaren Möller, tog upp
detta för en eller annan sommar sedan. Demokrati är
inte bara är att rösta och vinna, utan demokrati är
också konsten att kunna förlora - om jag uttrycker det
så - och fortsätta arbetet.
Jag diskuterade med en yngre människa häromda-
gen som hade hamnat i en diskussion om hur det
skulle vara i ett alldeles speciellt sammanhang. Då
var det någon som hade sagt: Vi röstar om det! Det
blev 5-4, 4-5 eller något sådant. Då sade jag - och
hon var också inne på det - att detta är ett ganska
konstigt sätt att se på demokratifunktionen. Man kan
ju inte bara rösta, utan man måste faktiskt ta diskus-
sionen. Min erfarenhet från de demokratiska debat-
terna i arbetarkommuner och i nykterhetsrörelsen är
att vi inte har använt omröstningen som den enkla,
snabba lösningen på problemen. Det är i stället dis-
kussionen, debatten och försöken till samsyn som har
varit styrkan i det demokratiska arbetet i folkrörelser-
na. Jag tror faktiskt, fru talman, att detta är värt att
erinra om då och då och att komma ihåg: Demokrati
kan också vara konsten att förlora.


Fru talman! Det har pratats lite grann om att ka-
raktären på debatten är något avslagen, även om det
har blivit en del repliker. Det kanske kan bli några till
också, vad vet jag? Detta skulle då bero på budgetbe-
handlingen i riksdagen. Eftersom det talades om den
debatt som fördes och de beslut som fattades i förra
veckan vill jag bara göra anmärkningen att Vänster-
partiet hade en reservation som hade inneburit förbe-
redelse till förnyelse av den budgetprocess som vi nu
har genom utvärdering och vidare utredning. Men
alla, även Ingvar Svensson och kd, röstade emot
Vänsterpartiets reservation. Detta sagt med anledning
av det replikskifte som Ingvar Svensson var inne i
förut.
Fru talman! I samband med Sveriges EU-inträde
varnade vi i Vänsterpartiet för att det skulle kunna
medföra att Sveriges utrikespolitik skulle bli alltmer
Europacentrerad och att det goda anseende som Sve-
rige har i tredje världen och därmed våra möjligheter
till en konstruktiv roll för en ändrad världsordning
skulle riskera att försvagas. Att vi nu stänger ambas-
saderna i tre viktiga länder i tredje världen - Libanon,
Peru och Tunisien - är sett i det perspektivet allvar-
ligt. Vi kommer från Vänsterpartiet framdeles att
fortsätta verka för en bättre balans i Sveriges repre-
sentation mellan världens fattiga och rika länder. Vi
har pekat på detta i ett särskilt yttrande.
I budgetdiskussioner mellan regeringen och de
partier som är samverkande i dessa diskussioner får
man dock ta och ge. Det gör att vi återkommer i frå-
gan. Budgeten är inte en produkt av att en regering
gör en budget där  andra partier uppträder som stöd-
partier, som Göran Magnusson råkade säga, utan det
är faktiskt fråga om ett förhandlingsarbete där man
till slut gemensamt står för helheten och slutproduk-
ten. Det är alltså produkten av ett samarbete mellan
partier.
Det finns många positiva åtgärder som budgeten
innehåller, inte minst på utgiftsområde 1. Göran
Magnusson har redogjort för många av dem på t.ex.
demokratins område osv. Jag behöver inte upprepa
dem här, fru talman.
Årets budget, fru talman, om man ska säga nå-
gonting om den i allmänhet, har arbetats fram i en tid
som präglats av stor osäkerhet om vad som ska hända
i ekonomin, inte minst internationellt. Trots detta har
de partier som stått bakom budgeten kunnat enas om
ett budgetförslag som har många positiva inslag och
som förbättrar villkoren både för kommunernas verk-
samhet och för de arbetslösa. Samtidigt har vi en god
beredskap för att försvara sysselsättningsmålen.
Efter att ha läst de borgerliga särskilda yttrandena
vill jag göra en allmän ekonomiskpolitisk reflexion,
därför att den förda politiken i budgeten avviker
starkt från de borgerliga partiernas och särskilt Mode-
raternas. Denna fyrbåk i fyrklövern som de utgör
förespråkar t.ex. i sitt särskilda yttrande sänkt ut-
giftskvot som ett mål i sig för den ekonomiska politi-
ken. Därmed säger Moderaterna att de egentligen inte
är intresserade av de sociala verkningarna av politi-
ken.
Tanken på att hela tiden sänka utgiftskvoten är ju
en avledning från ett monetaristiskt tänkande, som
många ekonomer nu håller på att överge, och går ut
på att sänkta statsutgifter minskar behovet av pen-
ningmängd och påstått kostnadstryck. Därför skapar
man efter en tid av nedskärningar och ökad arbetslös-
het förutsättningar, tänker man sig, för ett ökat utbud.
Denna politik är ursprungligen tänkt i en situation
av s.k. stagflation, dvs. av stagnation och inflation.
Den har visat sig inte fungera särskilt bra för ekono-
min. Den skapade oerhörda sociala följder och bidrog
verksamt till att skapa massarbetslöshet. Men den
fungerar ju ännu sämre om den ska arbetas in i den
ekonomiska politiken som ett konstant mål. Det är
faktiskt att uttala sig för att man är för en politik av
konstant hög arbetslöshet och ständigt ökande sociala
klyftor. Det kanske är ett uttryck för tänkandet att
demokratin och folkstyret så lite som möjligt ska
kunna påverka eller ta ansvar för den ekonomiska
utvecklingen.
Man kan säga att det egentligen är en ganska de-
struktiv oppositionspolitik som de borgerliga partier-
na för. Man ser ingenstans i de särskilda yttrandena
några nya konstruktiva satsningar som man vill göra
för vårdande av demokrati, yttrandefrihet och annat
på det här utgiftsområdet. Nej, det är i stort sett bara
nedskärningsförslag.
Moderaterna och Folkpartiet vill ta bort presstö-
det. Moderaterna vill helt avveckla statens stöd till de
politiska partierna. Alla de borgerliga partierna vill
drastiskt minska de ekonomiska ramarna för Rege-
ringskansliet, utan att konkretisera vad det skulle vara
som är för mycket.
Centern, ett litet monarkistiskt parti, vill t.o.m.
minska anslaget till Kungliga hov- och slottsstaten.
Särskilt anmärkningsvärt är Moderaternas krav att
ta bort stödet till de politiska partierna. De motiverar
detta med att partierna ska ha sin lojalitet hos val-
manskåren, att partierna ska hålla sig oberoende i
förhållande till alla särintressen och inte vara beroen-
de av stöd från den offentliga sektorn.
Men då har Moderaterna helt glömt bort bakgrun-
den till att det statliga partistödet en gång i tiden in-
fördes. Det infördes därför att bl.a. Moderaterna tog
och fick stora stöd från näringslivet. I den debatten
och i den kritiska situationen växte det statliga par-
tistödet fram. Det var då bättre att alla partier fick
likartade möjligheter att konkurrera om väljarnas
gunst. Även om man inte kunde förbjuda någon att
stödja ett parti, kunde man på det viset i alla fall ska-
pa en förutsättning för att göra partierna mindre bero-
ende av särintressen. Nu säger Moderaterna att par-
tistödet leder till motsatsen. Det är att ställa logiken
på huvudet.
Att ett stöd från väljarna till partierna ges via sta-
ten gör också att det blir mer jämlika villkor för de
olika partierna, reflekterande bara deras andel av
väljarkåren. Men genom grundstöd och annat kom-
penserar vi mindre partier lite, så att de i förhållande
till sin direkta andel egentligen får ett ökat stöd i
förhållande till större partier. Det gör vi därför att
vissa partier annars skulle kunna leva gott på att de
har särskilda förbindelser med eller anses represente-
ra särskilt penningstarka väljare och väljargrupper, att
de har särskilda förbindelser med företagsamhet eller
med vissa stora folkorganisationer, vilket skulle göra
att vissa partier naturligtvis skulle klara sig utan vida-
re, medan andra partier skulle få väldigt svårt att
hävda sig. Det skulle alltså leda till en koncentration i
partistrukturen, och jag tror att den, om den ska
komma, ska komma av politiska skäl och inte genom
att vissa partiers möjligheter att hävda sig kvävs eko-
nomiskt.
Vi kan alltid diskutera statens karaktär på olika
sätt, men jag tror att man knappast kan beteckna stöd
via offentlig sektor som ett villkorsstöd på något sätt.
Den offentliga sektorn eller staten kan i det här sam-
manhanget  naturligtvis inte betraktas som ett
särintresse, hur vi än analyserar den.
Jag ska inte uppehålla mig mycket mer vid detta
med presstödet. Det har Göran Magnusson klarat ut,
och vi är i den saken helt eniga.
När det gäller stödet till Regeringskansliet tyder
allt på att arbetsmängden ökat och ökat snabbare än
växande resurser, vilket Göran Magnusson påpekade.
Då är det lättvunnen antipolitisk populism att utan
närmare specifikation kräva ganska omfattande ned-
dragningar. Möjligtvis kan man kanske ideologiskt
motivera det i något nyliberalt antipolitiktänkande
som florerar inom borgerligheten.
Fru talman! Jag vill runda av detta tal med en liten
randanmärkning om en liten detalj i budgetsamman-
hanget. Vi i Vänsterpartiet är för ett avskaffande av
monarkin. Men så länge vi har en majoritet som vär-
nar denna rest från feodal- eller ståndssamhällets tid
måste monarkin kunna fungera. Hov- och slottsstat
har bl.a. att förvalta och vårda viktiga kulturskatter
som till största delen, frånsett den del som är en pro-
dukt av krigsrov, är skapade genom det svenska fol-
kets arbete. Vi är alltså för övergång till republik,
men vi är det av principiella skäl, inte av ekonomiska
skäl och inte av sådana skäl att vi därför skulle låta
kulturskatterna förfalla och inte heller därför att vi
inbillar oss att representation inte behöver skötas av
en statschef. Det måste finnas rimliga möjligheter för
detta.
Centerpartiet är för monarkin. Men utan att kunna
specificera varför man vill ha ett lägre anslag till
monarkin yrkar man på en minskning med 4 miljoner
kronor. Vad är det i verksamheten som får för myck-
et? Visst, vi kan väl möjligen diskutera konungens
apanage. Eller vilka kulturskatter är det som ska få
det sämre? Vi vet ju att det faktiskt är ganska knappa
resurser och att det är ganska dyrt att värna många av
de historiska minnesmärken som finns i slott, parker
och liknande och som behöver skydd. Man anar här
att det på något sätt är ett konservativt litet monarkis-
tiskt parti som också vill hålla sig med en progressiv
mask, eftersom man vill nagga detta i kanten. Jag
undrar bara varför, när det i budgetsammanhanget
handlar om så ringa medel.
Fru talman! Med dessa bemärkningar ber jag att
få yrka bifall till förslaget i dess helhet i utskottets
betänkande.


Fru talman! Reservationen från Vänsterpartiet i
förra veckan när det gäller budgetprocessens utvärde-
ring tyckte vi var för vittomfattande, och vi var inte
beredda att ställa oss bakom en så vittomfattande
reservation. Det kommer givetvis så småningom en
utvärdering. Och vi kommer att få återkomma till
dessa frågeställningar, t.ex. när det gäller Vestapro-
jektet osv. Men vi har ju nyss haft en utvärdering av
budgetprocessen där Kenneth Kvist och jag har suttit
med i samma referengrupp. Och vi identifierade två
problem, det dubbla budgetarbetet, vilket vi var över-
ens om från början, och budgetprocessens andra steg.
Men av olika anledningar föll detta med budgetpro-
cessens andra steg bort helt och hållet. När jag då i
slutskedet tog upp frågan om att vi borde göra nå-
gonting i fråga om detta så fick jag inget som helst
stöd av gruppen. Det är då lätt att stå här i dag och
säga att detta borde ses över och att man borde funde-
ra på detta.
Angående Regeringskansliet säger Kenneth Kvist:
Ni vill ju dra ned väldigt mycket på Regeringskansli-
et.
Och han gör det utan några specifikationer. Ken-
neth Kvist, borde man då inte logiskt också kräva
specifikationer för en utbyggnad? Jag har inte sett
någon sådan. Det talas bara om ett Regeringskansli
som ska vara lagom. Hur visar man att det är effektivt
och att det fungerar på ett bra sätt vid en visst given
nivå?


Fru talman! Det är klart att man i budgeten anger
till vad pengarna används. När det gäller budgetpro-
cessen så hade faktiskt kristdemokraterna också en
motion, vilken jag dessutom harangerade från talar-
stolen. Men ni hade inte ens yrkat bifall till den. Det
talades i denna referensgrupp, där jag höll med Ingvar
Svensson, om denna andra process och hela frågan
om utgiftstak och beslutsfattande i riksdagen. Och vi
var också överens om att detta snart borde prövas på
nytt. Men man gjorde det inte i detta sammanhang.
Och det är denna prövning som vi nu menar måste
komma i gång. Och det röstade faktiskt Ingvar Svens-
son och kristdemokraterna emot. Ni hade egentligen
kunnat yrka bifall till er egen reservation, och vi hade
möjligtvis också kunnat enas om en gemensam reser-
vation. Men det fanns i den delen uppenbarligen inget
intresse för det.


Fru talman! Det fanns väl i utskottet inte något
underlag för en gemensam reservation. I så fall hade
jag kanske valt en reservation i stället för den mjuka-
re formen med ett särskilt yttrande. Det handlade
dessutom om en enskild motion. Men jag ville väcka
frågan så att den hålls levande och så att man inte
glömmer bort denna problematik.
Beträffande Regeringskansliet hänvisar Kenneth
Kvist till budgetpropositionens skrivningar om Rege-
ringskansliet. Men inte är det mycket till specifikatio-
ner där. När vi har granskat Regeringskansliets ut-
formning och hantering har vi också sett att man inte
har kunnat visa upp någon effektivitetsmätning. Man
kan inte redovisa hur man mäter effektiviteten i Rege-
ringskansliet. Men det är ju väldigt viktigt, så att man
vet att det inte bara slängs in en massa pengar i en
verksamhet utan att man vet om det fungerar eller
inte.
Jag frågade Göran Magnusson om några problem,
bl.a. hur propositionsavlämnandet fungerar, men jag
fick inget svar på dessa frågor. Är det ett mått på
effektiviteten?


Fru talman! Det kan också vara ett mått på att re-
surserna brister. Och mycket tyder på att man inte
jobbar för lite utan att det finns trånga sektorer, och
då behövs det också mer pengar.
Och tyvärr är denna situation bl.a. en följd av EU-
medlemskapet. På grund av detta måste Regerings-
kansliets verksamhet expandera. Det är en realitet.
Ingvar Svensson sade lite självkritiskt i debatten
att det var en sorts budgetmässigt dragspel för oppo-
sitionen. Och man kan nog betrakta dessa lite lösakti-
ga nedskärningar, om uttrycket förlåts, som just nå-
gon form av budgetpolitiskt dragspel och kanske inte
ta så allvarligt på dem.


Fru talman! Den debatt som Kenneth Kvist för-
sökte dra i gång i början av sitt anförande fördes ju
här i kammaren i onsdags. Men jag vill ändå ta upp
några synpunkter som Kenneth Kvist framförde.
Det har såvitt jag vet aldrig framförts att ett högt
skattetryck med absolut säkerhet ger en bättre skola,
bättre vård i tid, ökad rättstrygghet, minskad arbets-
löshet eller allt annat som vi alla säkert tycker är
viktiga ingredienser i det svenska styret.
Läs vår motion som en helhet, Kenneth Kvist. Det
går inte att rycka ut valda delar av den och kasta ut
dem och säga att moderaternas politik är förkastlig.
Lika lite kan man antagligen ta valda delar ur Väns-
terpartiets motion och kasta ut dem.


Fru talman! Både Inger René och jag hade i går
tillfälle att lyssna till justitieombudsmännen som var
och överlämnade sin ämbetsberättelse till konstitu-
tionsutskottet och redogjorde för den. De iakttagelser
som justitieombudsmännen gjorde inom område efter
område - det sociala området, skolans område, rätts-
skyddets område, polisens område, osv. - visade alla
på en sak, nämligen att de nedskärningar i offentlig
sektor som har skett har påverkat en rad för männi-
skorna viktiga verksamheter på ett negativt sätt.
Att ett parti då vill, som det heter, göra en sänkt
utgiftsram till en helig underliggande princip, dvs.
fortsatta nedskärningar, gör att de här många myn-
digheternas och verkens politik gentemot de enskilda
medborgarna ytterligare kommer att försämras. Dess-
utom får Justitieombudsmannen anledning till ytterli-
gare många kritiska bemärkningar om hur sakerna
sköts, just därför att det är brist på resurser. Därför är
det nödvändigt att ha en stor och väl fungerande of-
fentlig sektor, och denna måste finansieras via skat-
teuttag, via uttag från våra gemensamma inkomster.


Fru talman! Jag tänker på detta med det elände
som justitieombudsmännen redovisat - det är sant;
det gjorde de. Men de drog inga växlar på att det hade
med nedskärningar av den offentliga sektorn att göra,
utan det är Kenneth Kvists egna funderingar.
Vi har världens högsta skattetryck. Trots det re-
dovisas den här typen av ganska förfärande resultat
av världens största offentliga sektor. Då måste man
fundera på om det möjligen är fel någonstans.
Vi kan jämföra olika kommuner i Sverige, en
kommun med högt skattetryck och en kommun med
lågt skattetryck, och se om den kommunala servicen
är så väldigt mycket bättre i kommunen med det höga
skattetrycket än i kommunen med det låga skatte-
trycket. Det är inte så. Det finns ingen klar sanning
som säger att ett högt skattetryck ger hög välfärd.
Detta bevisas på åtskilliga ställen. Hela riket Sverige
bevisar ju detta; vi har världens högsta skattetryck,
men jag tror inte att någon kan säga att vi har värl-
dens bästa välfärd.


Fru talman! Det är alltid svårt med internationella
jämförelser. Men trots många brister kan vi säga att vi
har en väl fungerande, en hyggligt rättvist fungeran-
de, välfärd genom att välfärden i stor utsträckning
ligger i offentlig verksamhet och ses som medborger-
liga rättigheter.
Sedan är det en olycka att medborgarna alltmer
ska ses som kunder och att mycket av den här verk-
samheten privatiseras. I andra länder med ett lägre
skattetryck måste ju medborgarna ur egen plånbok
betala så mycket mer för sjukvård, tandvård, omsorg
om äldre osv. än man måste i det genom offentlig
sektor gemensamt finansierade välfärdssystem som vi
har i det här landet. Jag tycker alltså att det är viktigt
att slå vakt om välfärdssystemet,  och då får vi också
acceptera att vi har skatter.
Detta med kommuner med högt eller lågt skatte-
tryck reflekterar också olika verkligheter i kommu-
nerna, olika sociala förhållanden. Kommuner kräver
stora utgifter just därför att man kanske har en åld-
rande befolkning och låg tillväxt i näringslivet etc.
och därigenom får höga utgifter. Trots att medborgar-
na i den kommunen är fattiga måste man ta ett högt
skattetryck. Däremot är det lättare för de till rika
människor segregerade kommuner som finns som kan
ha en låg skattekvot men som har väldigt få sociala
problem och därför kanske kan skryta med en viss
välfärd. Sambanden är alltså lite mer komplexa, men
det hinner vi inte diskutera i detalj nu.


Fru talman! Nu plötsligt får debatten, tycker jag,
ett lyft. Vi i Folkpartiet är väldigt angelägna om att ha
en väl fungerande välfärd. Vi vill satsa just på vård,
utbildning, omsorg, miljö och rättssäkerhet - på allt
sådant som är mycket centralt för oss - men vi vill
också hålla skattetrycket nere, och då får man se till
var vi kan spara. Jag har åtagit mig att se om det finns
möjligheter att spara på just mitt utgiftsområde, det
utgiftsområde som vi nu diskuterar, och har funnit att
det går mycket bra att göra det.
Demokratin, som vi alla är väldigt angelägna om
att värna, behöver väl egentligen inte kosta en massa
pengar. Göran Magnusson uttryckte det faktiskt rik-
tigt bra när han gav sin syn på hur demokratin ska
fungera. Det handlar om regler och om umgängessätt
mellan människor som behöver lösa konflikter;
märkvärdigare än så är det inte. Men för den skull är
det inte ett absolut villkor att vi sätter av en massa
pengar. Vi ska diskutera demokratin på olika sätt,
men vi behöver inte alltid budgetera mycket för den.


Fru talman! Det var en ganska uppseendeväckan-
de definition - eller tro, skulle jag vilja säga - att
demokratin inte kräver institutioner och organisatio-
ner och att det inte skulle kosta pengar att driva orga-
nisationer. Men jag kan tänka mig att t.o.m. Folkpar-
tiet har en partikassa och att t.o.m. Folkpartiet är
beroende av att det finns inkomster till partiet för att
ge ut trycksaker, anordna kurser och olika opinionsar-
rangemang, ge ut tidskrifter, anordna konferenser för
att föra debatt osv. Att tro att demokratin inte kostar
pengar är nog, skulle jag vilja påstå, en väldigt blå
illusion.


Fru talman! Jag inser nu att jag uttryckte mig slar-
vigt. Jag menar att det inte behöver kosta en massa
statliga pengar. Självklart kostar det pengar, precis
som Kenneth Kvist sade, att ta fram trycksaker, att
anordna kurser och konferenser osv. Men vi i Folk-
partiet, som av vissa skäl tvingas skära ned på verk-
samheten, har funnit att det går alldeles utmärkt att
göra det också genom att spara.
Den bästa formen för att möta väljarna i det de-
mokratiska arbetet är det som Göran Magnusson var
inne på och som jag själv tillämpar väldigt mycket,
nämligen att gå ut och prata med medborgarna. Det
kostar inte mycket pengar vare sig för partikassan
eller för mig själv. Däremot kostar det tid, men det är
det värt.


Fru talman! Statliga pengar finns egentligen inte.
På det här området är det ju så att staten drar in peng-
ar och omfördelar ut i samhället. Det är väl bra för
demokratin att det finns statlig verksamhet och statli-
ga institutioner som just fördelar om pengar, så att
även de resurssvagas organisationer och partier har
möjligheter att anordna konferenser, att ge ut trycksa-
ker och att påverka opinionen och agitera för sina
ståndpunkter. Inte en enda folkrörelse klarar sig utan
ekonomi. De flesta uppbär dessutom stöd i någon
form antingen från stat och kommun eller också från
andra bidragsgivare; det ligger i sakens natur. Jag
förstår inte detta angrepp på att de statliga tillgångar-
na används på det här sättet. Det är i stället bra för
samhället att staten med ekonomiska resurser försö-
ker värna demokratin.


Fru talman! Miljöpartiet ställer sig bakom betän-
kandet i dess helhet - vi har ju i samarbete med
Vänsterpartiet och regeringen lagt fram den här bud-
geten. Jag vill ändå ta upp två frågor som jag har
avgett särskilda yttranden om. Den ena frågan gäller
en sak som jag så gott som varje år i de här debatterna
återkommer till. Det gäller då riksdagsledamöternas
arvoden.
Här inrättades år 1994 Riksdagens arvodesnämnd.
Det var väldigt bra att få tre ledamöter - inte riks-
dagsledamöter - helt skilda från riksdagen som skötte
arvodessättningen för oss riksdagsledamöter. Detta
var utmärkt.
På det sättet skulle vi inte kunna anklagas för att
själva styra över våra arvoden. Sedan hände det att
1998 körde riksdagen över Arvodesnämnden för en
kraftig höjning av våra arvoden. Det här har fortsatt
så att Arvodesnämnden sätter våra arvoden med hän-
syn till löneutvecklingen för statsråd och vissa högre
statstjänstemän - t.ex. domare i rådsklassen - vilket
har inneburit att våra arvoden har höjts så gott som
varje år.
När jag började i riksdagen 1994 hade vi ca
27 500 kr i arvode. Nu sedan den 1 oktober har vi
41 500 kr i arvode. Det är 14 000 kr skillnad. Det är
en 50-procentig höjning. Det är rätt mycket.
Jag tar upp denna fråga varje år därför att jag
tycker att det är viktigt att vi som förtroendevalda inte
fjärmar oss från dem vi representerar, att vi inte ökar
inkomstklyftorna, att vi inte negativt påverkar ut-
vecklingen när det gäller att höja välfärden för alla -
som Magnusson sade. Vi får som ledamöter inte
sticka ut och skaffa oss - tycker jag - mer än vad vi
behöver.
Det var den ena frågan. Det behövs alltså rimlig-
het i detta.
Vad ska man då kritisera? Man kan ju inte kritise-
ra Arvodesnämnden. Det gör jag inte heller. Men jag
kritiserar förarbetena som hänvisar till att Arvodes-
nämnden ska ta hänsyn till utvecklingen för statsrå-
den och för vissa högre tjänstemän. Det är det som
jag i första hand tycker är olyckligt. Jag hoppas att vi
kan hitta någon lösning i framtiden.
Den andra frågan handlar om en överenskommel-
se som s, v och mp gjorde i vårbudgeten om en djur-
skyddsmyndighet. Vi behöver en stark djurskydds-
myndighet i det här landet. Det har sedan bekräftats i
den här budgeten. Det handlar om 13 miljoner kronor
2002 och 20 miljoner kronor för 2003 och 2004. Den
här måste vara en stark djurskyddsmyndighet, menar
vi. Det bör inte vara fråga om en djurskyddsombuds-
man utan en riktigt stark djurskyddsmyndighet.
Vi vet också att det är statsministern som utser si-
na ministrar i regeringen. Men vi vill ändå rekom-
mendera statsministern att överväga om det inte be-
hövs en djurskyddsminister i regeringen. Varför det?
Jo, därför att det allmänna intresset vad gäller djur-
skyddet är så stort i vårt land. För att samla kunskap
och kraft för dessa frågor skulle regeringen behöva en
sådan minister, anser vi. Det är en rekommendation
från oss.
Fru talman! Jag hoppas att djurskyddsmyndighe-
ten kan inrättas och att det blir en stark djurskydds-
myndighet. Det behöver det här landet.


Fru talman! Per Lager tar upp frågan om riks-
dagsledamöternas arvoden. Att vi har dagens arvo-
desnämnd beror på att Miljöpartiet år 1991 gick ut i
något slags populism och krävde frysning av lönerna.
Då låg de på nivån 21 000 kr. Jag vet det därför att
jag kom in i riksdagen 1991. Vi fick leva med pro-
blemet ett antal år innan Arvodesnämnden inrättades.
De växlingar som sedan har gjorts, efter det att vi
har intervenerat, beror på att kostnadsersättningen till
riksdagsledamöterna hanteras av riksdagen och inte
av Arvodesnämnden. En sådan nedväxling ledde till
en justering även på arvodessidan. Det var ingen
intervention i sig. Arvodesnämnden har väl bedömt
att detta ändå inte har räckt till.
Detta kan man ha synpunkter på. Om nu Per La-
ger tycker att detta är fel måste Per Lager motionera
om ett ändrat regelverk på området. Är inte det rim-
ligt?


Fru talman! Jo, det tycker jag visst att det är. Det
ska jag ta ad notam, och jag ska återkomma i frågan.
I alla fall hoppas jag mitt parti gör det, eftersom jag
själv inte kommer att kandidera igen. Visst, det blir
resultatet.
Jag har under vägen hoppats varje gång vi har fått
en höjning, och jag har tyckt att den har varit mer än
tillräcklig, att det nu väl har varit stopp, att vi nu ska
ligga still ett tag så att den kan kännas rimlig över
tiden. Men så har det inte varit, utan det har varit
återkommande höjningar hela tiden. Jag har inte tyckt
att de har känts riktiga. Arvodet borde ligga på en
lägre nivå. Jag tar Ingvar Svenssons förslag ad notam.


Fru talman! Jag utgick från att jag som siste talare
skulle kunna begränsa mitt inlägg till frågan om
presstödets vara eller inte vara och därmed samman-
hängande frågor. Jag kommer emellertid innan jag
avslutar mitt inlägg att också ta upp frågan om par-
tistödet.
Jag tänker börja med att citera några meningar
som jag har hämtat ur ett anförande av folkskollärare
Johan Wilhelm Erik Granlund, vilket han framförde i
den här kammaren för snart hundra år sedan. Jag har i
hans efterlämnade handlingar funnit en del paralleller
med hur helt seriösa motioner och förslag togs emot
på den tiden och hur de de facto behandlas i dag.
"Ehuru det är sent på kvällen eller, rättare sagdt,
tidigt på morgonen, så skall jag dock bedja att få yttra
några ord med anledning af min motion. Jag hade ju
icke gärna kunnat vänta, att utskottet skulle hafva helt
och hållet bifallit densamma, ty därtill är ju saken
något för ny och utskottet kanske också fånget i
gammaldags föreställningar. Dock tycker jag, att
motionen kunde hafva blivit mera beaktad än vad den
i verkligheten blef. Nu är det egentligen ingenting,
som utskottet åtgjort i anledning af denna."
Fru talman! Det är inte helt ointressant att jämföra
ledamöternas arbete i riksdagen av i dag och hur det
uppenbarligen var för nästan hundra år sedan. Vi kan
konstatera att det är ju egentligen "ingenting, som
utskottet åtgjort i anledning" av vår nu aktuella mo-
tion avseende presstödet. Ingen kan ju påstå att ifrå-
gavarande motion är "något för ny" för att kunna
bifallas. Tvärtom! Vårt förslag att i budgeten av-
veckla presstödet är en gammal bekant. Det är en
seriös moderat klassiker, vilken redan har varit före-
mål för behandling i denna kammare ett antal gånger.
Förslaget kunde utan vidare "hafva blivit mera beak-
tad än vad den i verkligheten blef" om viljan till för-
ändring av ett föråldrat system funnits hos den nu
styrande majoriteten.
Jag tror att jag också vågar påstå att utskottet -
eller snarare kanske hela den socialdemokratiska
gruppen, liksom även Vänsterpartiets representanter -
i fråga om presstöd torde vara just "fånget i gammal-
dags föreställningar". Man lever kvar i tron att
presstödet har positiva effekter för mångfalden, för
det fria ordet och den fria opinionsbildningen. Men
förväntade positiva effekter har de facto uteblivit. Ett
flertal dagstidningar har trots olika former av presstöd
gått över styr. Det som borde ses som ett tillfälligt
stöd har i flertalet fall blivit ett permanent behov.
Flera av våra dagstidningar har helt enkelt blivit
beroende av presstödet, vilket i sig på sikt skapar en
ekonomiskt ohållbar situation, ofta med konkurs,
nedläggning och tråkiga konsekvenser för läsarna
som slutresultat.
Det kanske därtill i dag kan ifrågasättas huruvida
presstödet är förenligt med de olika konkurrensregler
som finns inom EU. Jag ska gärna erkänna att jag till
och från är kritisk mot vad jag ibland kallar klåfing-
righet hos EU, men jag blev lite upprymd när jag för
en dryg vecka sedan i Från Riksdag  &  Departement
under rubriken "Finansieringen av allmän-tv prövas"
kunde läsa att EU-kommissionen nu kunde komma
att "pröva om stödet till så kallade public service-
kanaler inom radio och tv är rimligt eller inte". I en
framtid kanske EU-kommissionen kan komma att
pröva om statligt stöd till dagstidningar är rimligt
eller inte.
Fru talman! Mot bakgrund av vad jag här anfört
och med de motiv vi redovisat i vår motion måste det
anses rimligt, och tiden snart vara mogen, att av-
veckla presstödet på det sätt som Moderaterna har
föreslagit.
I konsekvens med att presstödet avvecklas före-
ligger inte heller något behov av Presstödsnämnden,
varför vi har föreslagit att denna avvecklas fr.o.m.
budgetåret 2003.
Sammantaget ger vårt förslag en besparing av
skattemedel med drygt en halv miljard kronor per år -
pengar som skulle kunna användas till andra och mer
angelägna behov och komma invånarna runtom i
landet till del på ett betydligt mer gynnsamt sätt än i
form av stöd till olönsamma tidningar.
Jag yrkar därmed bifall till reservation nr 1.
Jag vill kort säga till Göran Magnusson att vi fort-
farande står bakom förslaget att avveckla partistödet.
Jag är fundersam om Göran Magnusson inte har läst
längst ned på s. 55, där det står klart och tydligt att vi
i partimotionen Fi291 förordar en avveckling av stö-
det. Det sker 2003 och 2004. Det är ingalunda av det
skälet att vi skulle ha ändrat oss, utan det hänger
samman med bl.a. arbetstekniska skäl att partistödet
skulle kunna avvecklas.
Låt mig innan jag lämnar talarstolen nämna som
en liten parentes att Granlunds motion på den tiden
handlade om ett litet försiktigt önskemål att man
skulle tillföra ämnena fysiologi och hygien i den
tidens läroplan för folkskolan. Det tog många år in-
nan den motionen bifölls. Jag hoppas att det inte tar
riktigt lika lång tid innan de olika förslag som Mode-
raterna har ska kunna bifallas och genomföras.


Fru talman! Att den där motionen handlade om
hygien var kanske en tanke. Förslaget att ta bort
presstödet skulle ju tvätta bort en hel del tidningar
från den offentliga debatten och det offentliga sam-
talet, och därigenom skulle man kanske få en renare
offentlig debatt, enligt Moderaterna. Men det skulle
vara en olycka. Det tycker inte bara Socialdemokra-
terna och Vänsterpartiet, utan faktiskt också Center-
partiet, Miljöpartiet och - tror jag - kd, som inte
yrkar på att ta bort presstödet.
Visst kan man säga att det är ovilja till förändring.
Men om förändringen innebär dåliga förslag, till men
för demokratin, är vi nog emot de förändringarna och
för andra förändringar, för att utveckla demokratin.
Det är klart att det är ett problem att tidningar, så-
som koncentrationstendenser och marknader ser ut, är
beroende av presstöd. Det är klart att detta är tråkigt.
Men det säger ju någonting om hur marknadskraften
fungerar, att den i det här fallet riskerar att leda till
koncentration och därmed till en enkelriktning av
medie- eller tidningsutbudet.
När det gäller frågan om att avveckla partistödet
anför Margareta Nachmanson egentligen inte några
argument för det, utan det är bara att konstatera att
man vill avskaffa ett statligt stöd som fördelar om
pengar mellan partierna. Man vill i stället ha ett sys-
tem där de partier som har de rikaste väljarna har de
bästa förutsättningarna att bedriva sin verksamhet.
Därmed vill man också på detta område skärpa klass-
samhället. Typiskt moderat, skulle jag vilja säga, men
därför inte vare sig klokare eller bättre.


Fru talman! Jag tänker inte ge mig in i någon de-
batt med Kenneth Kvist om vad som är typiskt mode-
rat eller inte. Jag bara noterar att vi inte har gjort
samma utvärdering av presstödets effekt på de olika
tidningarna under årens lopp.
Jag vidhåller att presstödet har blivit mer ett be-
hov hos tidningarna, och det bidrar snarare till att
snabba på processen att tidningar tvingas lägga ned.
Jag tror att det är viktigt att människorna själva får
bestämma vilken press de vill ha. Den tidning man
vill ha på olika ställen ser man säkert till att den ges
möjligheter att överleva.


Fru talman! Det är tyvärr inte så enkelt, som Mar-
gareta Nachmanson gör det, att människor bara kan
se till att den tidning de vill ha överlever. Tidnings-
produktion är en ganska dyr produktion, och den är
beroende av bl.a. annonsmarknad och liknande för att
klara sig, för att lösnummer- och prenumerationspri-
ser inte ska skjuta i höjden orimligt mycket, t.ex. för
de tidningar som har svårt att få annonsörer. Därmed
blir det en koncentrationstendens, som slår väldigt
hårt på den här marknaden.
Om då tidningar får ett ekonomiskt tillskott till sin
driftsbudget är det givet att det förlänger livet på dem.
Att sedan den här koncentrationsprocessen är så stark
att tidningarna ändå dör är ett annat problem. Det
talar alltså om med vilken kraft koncentrationen på
den här marknaden verkar. Det är inget argument mot
att staten försöker motverka de tendenserna, bl.a.
genom att ge ett presstöd till de andrahandstidningar
som finns.
Därför tycker jag att argumenten inte är särskilt
övertygande.


Fru talman! Vi har nog svårt att övertyga varand-
ra, men vi kan väl ändå vara klara över - jag tolkar
Kenneth Kvists inlägg sålunda - att det är på det
sättet att tidningarna har blivit bidragsberoende.
Presstödet ligger i deras budgetar som en årlig intäkt.
Det används alltså till löpande utgifter, och inte för att
genomföra viktiga rationaliseringar som kanske kun-
de göra att tidningen överlevde.
Jag tror inte att vi kommer så mycket längre i det
sammanhanget nu.


Herr talman! Apropå citatet från motionen 100 år
tillbaka i tiden, kan man säga att trögheten i besluts-
fattandet väl är ett konservativt tänkande.
Det var presstödet som föranledde min replik.
Nachmanson påstod nämligen att syftet med presstö-
det inte har uppnåtts. Syftet är ju att stärka mångfal-
den. Då måste jag säga att jag tycker att Moderaterna
är fångade i ett gammaldags tänkande. Det är utan
tvivel så att presstödet under den tid det har funnits
har betytt väldigt mycket för att just stärka mångfal-
den. Jag förstår inte riktigt vilka empiriska bevis
Nachmanson har i det här sammanhanget för att
presstödet inte skulle ha någon effekt. Det finns pro-
blem, och man kan diskutera systemets uppbyggnad
osv. Men den effekt som det har haft är att stärka
mångfalden - otvetydigt.


Herr talman! Jag säger inte att presstödet helt har
varit utan effekt, men det har inte samma betydelse i
dag. Det har visat sig att tidningarna, trots att man har
satt in miljon efter miljon av skattebetalarnas pengar,
inte har kraften att överleva. De har inte använt peng-
arna på det sätt som var tänkt, och därmed har tid-
ningarna ändå gått överstyr. Vi kan väl ändå vara
överens om att det är ett mycket stort antal tidningar
runtom i landet som faktiskt inte klarat sig, trots att
de har haft presstöd.


Herr talman! Det är riktigt att marknadssituatio-
nen hela tiden förändras, inte minst med tanke på den
nya tekniken. Men den innebär också vissa möjlig-
heter att rationalisera, osv. Det har man kanske inte
alltid utnyttjat på ett bra sätt. Man har inte alltid haft
bra företagsledningar. Men det är egentligen inte en
kritik mot stödet i sig.
Skulle vi i dag eller inom ett par års tid, som mo-
deraterna vill, lägga ned presstödet hävdar jag att
tystnaden skulle sprida sig.


Herr talman! Jag tror inte att tystnaden skulle
sprida sig. Det finns ett antal olika stöd som går till
medierna. Det finns dessutom ett antal fria medier
som på olika sätt försöker föra en öppen debatt runt-
om i landet.
Både kd och andra partier är ju, på samma sätt
som Moderaterna, förespråkare för ett fullt utbyggt
datasystem. Vi tror att det kommer att utvecklas än
mer, och det gäller kanske televisionen också.
Att det skulle vara slutet för det fria ordet och att
tystnaden skulle sprida sig i landet om man avveckla-
de presstödet kan varken Ingvar Svensson eller någon
annan i denna kammare någonsin övertyga mig om.


Herr talman! Jag tänkte inte beröra presstödet.
Kenth Högström har begärt ordet och ska beröra det
närmare. Jag måste bara få konstatera att jag lever i
en valkrets med ett stabilt socialdemokratiskt infly-
tande. Vi saknar sedan flera år tillbaka ett socialde-
komokratiskt språkrör i form av en tidning. Det gäller
både IT och andra former. Det tidningsimperium som
behärskar Västmanland behärskar varenda tidning
där. Dessutom är man delägare i TV 4. Det är klart att
det kan inge ett och annat problem.
Så över till partistödet. Det som har föranlett mig
att begära replik är att moderaterna redan 1999/2000
lovade att partistödet för åren 2001 och 2002 skulle
halveras eller utsättas för samma årliga besparing.
Det skulle alltså bli en rejäl nedskärning.
Jag får intrycket att man inte kan lita på modera-
terna - i varje fall inte när det är valår. Det är just vad
gäller valåret som moderaterna inte har något konkret
yrkande i denna fråga.
Margareta Nachmanson säger att det är arbetstek-
niska skäl som ligger bakom. Min fråga är naturligt-
vis vem det gäller. Gäller det moderata partikansliet i
riksdagen? Vem gäller dessa arbetstekniska skäl?
Är det inte bättre att kalla det för vad det är? Det
är valrörelse.


Herr talman! Det är inte riktigt så det förhåller sig.
Vi har haft en väldigt ingående diskussion om detta.
Vi har den uppfattningen att partistödet ska avveck-
las. Vi kommer att driva frågan om avvecklingen av
partistödet under våren och inför de kommande bud-
getarna. Även under själva valåret kommer det att
läggas fram konkreta förslag om att avveckla par-
tistödet. Förslagen läggs dessutom fram närmare
valrörelsen, så det kommer säkerligen att blåsa friskt
kring oss i detta sammanhang. Men vi har uppfatt-
ningen att partistödet ska avvecklas.
Jag talade om arbetstekniska skäl. Det finns ett
antal människor som har anställts med hjälp av par-
tistödet runtom i Sverige. Vi talar också om att av-
veckla Presstödsnämnden som en konsekvens år
2003, men lägger inte fram något konkret förslag för
år 2002. Det har att göra med uppsägningstider och
anställningstrygghet. Det är den förklaring jag kan ge
Göran Magnusson.


Herr talman! Jag blir mer och mer fundersam när
det gäller de arbetstekniska skälen. Jag kan förstå om
man avser att följa de arbetsmarknadslagar som gäl-
ler, men de gäller uppenbarligen inte på presstödsom-
rådet. Där ska moderaterna klippa till omedelbart den
1 januari 2003. Då är alla pengar borta. Det finns
ingen möjlighet till framförhållning. Möjligen kan
man förhandla fram något i en eventuell budget hös-
ten 2002.
Det är ett hypotetiskt resonemang jag för, men jag
ska ändå ställa frågan. Det finns åtminstone 230-240
ledamöter som är för både presstöd och partistöd. Jag
vill fråga Margareta Nachmanson om avveckling av
partistödet är ett villkor för att bilda regering ihop
med dem som vill ha kvar partistödet.


Herr talman! Jag kommer inte att finnas kvar i
denna riksdag när den borgerliga regeringen ska bil-
das. Jag kan inte uttala mig om de förhandlingar som
de fyra borgerliga partierna kommer att föra i sep-
tember nästa år angående övertagandet av regerings-
makten.


Herr talman! Den debatt som har förts i kamma-
ren under drygt två timmar handlar om det utgiftsom-
råde som kallas Rikets styrelse - ett fundament i
svensk demokrati. Det gäller Regeringskansliet och
kostnaderna för riksdagen. Det gäller justitieom-
budsmannainstitutet, och det gäller en lång rad andra
utgiftsposter. Totalt gäller det knappt 1 % av statens
totala budget. I huvudsak diskuteras presstödet, som
omfattar mindre än 10 % av denna procent, dvs. 1 %
av statens budget.
Jag lyssnade mycket noga på det sista inlägget
från Margareta Nachmanson, som jag för övrigt
måste få berömma för hennes sätt att framföra sitt
inlägg. Hon hämtade näring hundra år tillbaks i tiden.
För hundra år sedan hade vi en teknisk revolution
i landet. Tidningen blev var mans ägodel, och folk
runtom i landet blev läskunniga. Även fattiga männi-
skor kunde börja läsa. Tidningarna fick en stor sprid-
ning, och de kom att betyda väldigt mycket i den
politiska agitationen från folkrörelser och politiska
partier, som då växte fram.
Nu står vi inför en liknande revolution. Det gäller
det som kallas IT. Det finns webbtidningar och nya
sätt att kommunicera med människor. Det är klart att
vi kommer att få se många nya aktörer och många
nya opinionsbildare på webben och på Internet.
Det är också därför Mediegrundlagsutredningen
har lagt fram ett förslag till regeringen som möjliggör
för nättidningsinnehavare och hemsidesproducenter
att söka utgivningsbevis och få skydd av tryckfrihets-
förordningen. Det gör man för att öka opinionsbild-
ningen i landet. En lagrådsremiss har nyss lämnats av
regeringen, och snart kommer en proposition som
möjliggör denna otroligt stora vidgning av yttrande-
friheten och tryckfriheten i vårt land. Vi är flera i
denna kammare som har bidragit till detta.
Först när vi får se effekten av den nya revolutio-
nen i det nya århundradet kan vi se huruvida det nu-
varande presstödet ska omformas till att omfatta and-
ra medier än de nuvarande tryckta tidningarna. Det
har Göran Magnusson redan varit inne på.
Därför är det inte oviktigt att i dag påminna om att
vi lever i ett tidevarv då vi har möjligheter att skapa
många nya aktörer, många nya opinionsbildare och
många nya kanaler ut till människor. Men ännu är det
bara knappt halva befolkningen som har tillgång till
de datorer som erfordras för att ta emot det budska-
pet. Det är långt kvar innan "alfabetismen" har spridit
sig till hela landet.
Att i dag montera ned och skrota det nuvarande
presstödet över en natt, eller över ett år som Modera-
terna föreslår, skulle ofelbart göra Sverige tystare. På
många tidningsspridningsområden - det finns ungefär
74 sådana i landet - har vi redan en mycket svag
opinionsbildning, en svag vinkling av skeenden. Där-
för krävs en stark public service, radio och TV, som
motvikt mot ensidigheten i riksmedierna.
Jag är faktiskt glad att Svenska Dagbladet spratt-
lar på och försöker ge en motbild till Dagens Nyheter,
som annars skulle ha en monopolställning i Stock-
holm.


Herr talman! Jag ska fatta mig kort. Kenth Hög-
ström talar om många nya möjligheter. Där är vi nog
ganska överens, och jag sade också i mina svar att jag
tror på den nya tekniken och de möjligheter den inne-
bär. Men för den sakens skull behöver man ju inte
fastna i ett gammalt system där det har visat sig att
effekterna inte är de som de skulle vara. Då skulle
man hellre kunna gå på de förslag som föreligger i
dag om att stödja de andra formerna så att det blir lite
större utbud eller lite större tillgänglighet runtom i
landet.
Nu sägs det att det här skulle komma ganska
snart. Det ska alltså komma nya saker, men i avvak-
tan på det ska vi bibehålla ett system som uppenbart
har stora brister. Då tycker jag att skattebetalarnas
pengar kan användas till något bättre.


Herr talman! Vi tror båda att vi ser en teknisk re-
volution i vardande, att fler opinionsbildare kommer
till, att fler fria röster kommer till och att vi får många
fler som engagerar sig för att bedriva opinion, men vi
vet det inte. I det läget vill ni skrota ned presstödet
helt och hållet, med följd att ett sjuttiotal tidningar
omedelbart får slå igen och att vi får ett tystare Sveri-
ge. Vi står dessutom inför en oviss framtid och vet
inte hur de nya medierna kommer att utvecklas. Det
är för mig en gåta att ni kan hamna där.
Om det vore så att Moderaterna omfattade lite av
Helena Bargholtz åsikt, nämligen att man kunde om-
vandla det presstöd som ändå finns till att gälla andra
medier, skulle jag kunna förstå poängen. Men att
skrota stödet helt skulle göra Sverige tystare. Det
skulle göra många läsare betydligt mer vilseförda,
skulle jag vilja säga. Varje händelse som sker ute i
landet bör helst speglas av minst två för att man ska
få en bra bild. Där den speglas av bara en enda opini-
onsbildare eller nyhetsförmedlare blir ofta bilden inte
hel och full. Det tycker jag är väldigt tråkigt.
Låt mig ändå påminna Margareta Nachmanson
om att hennes parti har haft tre regeringsperioder på
sig att förändra presstödsvillkoren. I intet av de fallen
har det skett. Vad kan det bero på? Kan det bero på
att ni är helt ensamma om er åsikt? Den omfattas
faktiskt inte av vare sig Centern eller Kristdemokra-
terna, och fram till helt nyligen inte heller av Folk-
partiet.


Herr talman! Då är vi tillbaka vid frågan om den
framtida regeringsbildningen. Man har väl uppenbart
i de tidigare borgerliga regeringarna inte kunnat
komma överens om frågan om presstödet. All politik
och all regeringsbildning av olika slag handlar ju om
ett givande och ett tagande. Jag återknyter avslut-
ningsvis till vad jag sade förut: Vi får väl se hur de
fyra borgerliga partierna kommer att hantera den här
frågan och vilken betydelse den får i den regerings-
bildning som förväntas äga rum i september nästa år.


Herr talman! Uppenbarligen har man inte lyckats
från Moderaternas sida tidigare, och man kommer väl
heller inte att lyckas nästa gång - kanske inte ens med
att bilda regering, och i varje fall inte med den här
frågan.
Som jag har förstått det finns det en stor majoritet
i den här kammaren av samtliga partier - från Miljö-
partiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna till
Kristdemokraterna och Centerpartiet, och faktiskt
också halva Folkpartiet - som vill ha någon typ av
presstöd, någon typ av statlig garanti för att vi ska
kunna ge ut endagars-, tvådagars- och flerdagarstid-
ningar i hela landet och distribuera dem till alla hus-
håll som så önskar. Det finns en garanti.
Det finns ett parti som inte tycker så, och det är
Moderaterna. Och varför gör man inte det? Jo, man
menar att marknadskrafterna ska råda fullt ut. Det
innebär att Moderaterna, som i andra sammanhang
verkligen vill utvidga, som man säger, det fria ordet
inte minst inom etermedierna, på det här området vill
skapa ett tystare Sverige, ett mindre livaktigt opini-
onsbildande och betydligt färre tidningar.
Lär av Norge i stället! Det finns inget land i värl-
den som utger fler tidningar till fler människor än
Norge. Man har över 700 dagstidningar i de små
byarna och distribuerar dem t.o.m. till de norska ut-
vandrade ättlingarna i Amerika - varje dag. Det är ett
livaktigt meningsutbyte mellan dessa tidningar - och
de har en sorts presstöd. Jag tycker att vi skulle lära
lite av våra grannländer i stället för att nu argumente-
ra för att göra Sverige tystare, som Moderaterna vill.



Motion motion 2001/02:Fi294 Ekonomisk politik

av Lars Leijonborg m.fl. (FP)

Ekonomisk politik

Motion motion 2001/02:K201 Avveckling av partistödet

av Rolf Gunnarsson (M)

Avveckling av partistödet

Motion motion 2001/02:K208 Avveckling av presstödet

Avveckling av presstödet

Motion motion 2001/02:K210 Benämningen  på vissa statsbidrag

Benämningen  på vissa statsbidrag

Motion motion 2001/02:K219 Avskaffa presstödet

av Sten Andersson och Ewa Thalén Finné (M)

Avskaffa presstödet

av Margareta Cederfelt (M)

Presstödet

Motion motion 2001/02:K228 Anslaget till  Regeringskansliet

Anslaget till  Regeringskansliet

Motion motion 2001/02:K234 Medföljande maka/make i UD-tjänst

av Ulla-Britt Hagström (KD)

Medföljande maka/make i UD-tjänst

av Henrik Westman (M)

Ambassader

Motion motion 2001/02:K242 Sveriges representationer i andra EU-länder

av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)

Sveriges representationer i andra EU-länder

av Bo Lundgren m.fl. (M)

Fria media

Motion motion 2001/02:K251 Tidningen Från Riksdag & Departement

av Jan Backman och Lennart Fridén (M)

Tidningen Från Riksdag & Departement

Motion motion 2001/02:K302 Den svenska utrikesförvaltningen

av Göran Lennmarker m.fl. (M, KD, C, FP)

Den svenska utrikesförvaltningen

Motion motion 2001/02:K352 Utgiftsområde 1, Rikets styrelse

av Ingvar Svensson m.fl. (KD)

Utgiftsområde 1, Rikets styrelse

Motion motion 2001/02:K367 Medielagstiftningen m.m.

Medielagstiftningen m.m.

Motion motion 2001/02:K378 Presstödsreglerna

av Marie Granlund m.fl. (S)

Presstödsreglerna

Motion motion 2001/02:K395 Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

av Helena Bargholtz m.fl. (FP)

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

Motion motion 2001/02:K398 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Regeringskansliet

av Per Unckel m.fl. (M)

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Regeringskansliet

Motion motion 2001/02:K403 Villkoren för medföljare inom utrikesförvaltningen

av Gustaf von Essen (M)

Villkoren för medföljare inom utrikesförvaltningen

Motion motion 2001/02:K422 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

av Åsa Torstensson m.fl. (C)

Motion motion 2001/02:K425 Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Presstödet

Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Presstödet

Motion motion 2001/02:Kr419 Kultur med mångfald och kvalitet

av Ana Maria Narti m.fl. (FP)

Kultur med mångfald och kvalitet

Motion motion 2001/02:Kr420 Minoritetsspråk och minoritetskultur

av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (V)

Minoritetsspråk och minoritetskultur

av Dan Kihlström m.fl. (KD)

Mediepolitik

Motion motion 2001/02:MJ418 Djurens rätt

av Matz Hammarström m.fl. (MP)

Djurens rätt

Motion motion 2001/02:MJ520 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23

av Alf Svensson m.fl. (KD)

Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23

Motion motion 2001/02:MJ523 Skogsnäringen

av Caroline Hagström m.fl. (KD)

Skogsnäringen

Motion motion 2001/02:U344 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utrikesförvaltningen