Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2016/17:KU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 december 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till riksdagen, regeringen och länsstyrelserna (KU1)

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur anslagen för utgiftsområde 1, Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om drygt 13 miljarder kronor för 2017. I utgiftsområde 1 ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat höjda stödnivåer för tidningar som kommer ut en gång per vecka.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen punkterna 1-3, 5, 7-11. Delvis bifall till propositionen punkten 6. Avslag på propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Avslag på motionerna. Redogörelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-11-15
Justering: 2016-11-22
Trycklov: 2016-11-23
Reservationer: 2
Betänkande 2016/17:KU1

Alla beredningar i utskottet

2016-09-29, 2016-10-20, 2016-10-25, 2016-11-08, 2016-11-15

Pengar till riksdagen, regeringen och länsstyrelserna (KU1)

Konstitutionsutskottet (KU) föreslår att riksdagen säger ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur anslagen för utgiftsområde 1, Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om drygt 13 miljarder kronor för 2017. I utgiftsområde 1 ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

KU föreslår vidare bland annat att riksdagen säger ja till regeringens förslag om höjda stödnivåer för tidningar som kommer ut en gång per vecka.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-11-29
Debatt i kammaren: 2016-11-30
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:KU1, Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Debatt om förslag 2016/17:KU1

Webb-tv: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 186 Annicka Engblom (M)

Herr talman! Vi ska nu debattera konstitutionsutskottets del av statsbudgeten som utgörs av utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Området rör finansieringen av den centrala statsledningen, flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag.

Rikets styrelse

Inom ramen för utgiftsområdet gör vi moderater andra prioriteringar än regeringen. Jag vill lyfta fram några av dem.

Vi vill utöka anslaget för riksdagens utredningstjänst med 5 miljoner kronor. För dem som lyssnar och tittar kan jag säga att riksdagens utredningstjänst består av mycket kompetenta tjänstemän inom förvaltningen som ger oss riksdagsledamöter möjlighet att göra oberoende granskningar av olika samhällsföreteelser men kanske främst av regeringens olika förslag. Eftersom den här regeringen inte längre på ett sätt som skulle vara önskvärt redovisar effekterna av sin politik, vilket även Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen kritiserat, har detta instrument blivit än viktigare.

Vidare vill vi moderater öka anslaget till Justitiekanslern för att stärka rollen som statens företrädare i olika rättsliga tvister. Vi vill också prioritera Datainspektionens uppdrag att motverka integritetskränkningar, främst när det gäller näthat, varför myndigheten tillförs 2 miljoner.

Moderaterna vill också utöka anslaget inom området som rör åtgärder för nationella minoriteter för att göra det möjligt för fler kommuner att ansluta sig till förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska. Vikten av att kunna tala sitt språk i kontakter med myndigheter, i förskolan och inom äldrevården har mycket tydligt framkommit i de möten vi har haft med företrädare för våra minoriteter. Det fungerar mer eller mindre bra i de kommuner som redan i dag har tagit på sig detta ansvar och som får ta del av statsbidrag. Men det ska i sig inte hindra att fler kommuner kan ansluta sig, utan det är en vilja som ska bejakas. På det temat framför vi moderater i vårt alternativ även att en del av det höjda anslaget om 30 miljoner till åtgärder för den nationella minoriteten romer ska tillfalla inrättandet av ett romskt språkcentrum.

Herr talman! I den plan vi moderater har uttryckt för ett starkare Sverige ingår arbetet med att skapa ett tryggare samhälle. I det sammanhanget vill jag lyfta fram det vi kanske lägger mest kraft bakom i vårt alternativ. Den oro som många känner och uttrycker över de hot vi ser mot det fria, öppna och demokratiska samhälle som Sverige utgör kan väl inte undgå någon. Grundläggande värden som demokrati, rättsstat, individens frihet, ömsesidig respekt och tolerans gentemot personer med andra uppfattningar och övertygelser utmanas av våldsbejakande och extremistiska rörelser. Hot mot tjänstemän, hot mot journalister, hot mot folkföreträdare och hot mot enskilda medborgare utmanar denna öppenhet och trotsar demokratins spelregler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Dessa krafter får inte stå oemotsagda. Då sviktar stödet för de demokratiska värderingarna och vår samhällsstruktur, och då ökar skepticismen och otryggheten. Tryggheten måste vara säkrad över hela vårt land. Våra demokratiska fri- och rättigheter borde vara självklara om man så bor på landsbygden, i förorten eller i innerstaden. Detta råder inte fullt ut.

Vi vill med hjälp av förebyggande arbete värna demokratin i arbetet mot våldsbejakande extremism, och vi föreslår därför ökade resurser. Vi satsar 30 miljoner mer än regeringen på anslaget Allmänna val och demokrati, och jag vill peka ut några särskilda åtgärder.

Framför allt gäller det att utöka arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi vill som en del av politiken för att främja mänskliga rättigheter öka stödet för demokratiska värderingar och värderingar om mänskliga rättigheter. Bland annat handlar detta om det så viktiga att motarbeta hedersrelaterat våld och förtryck.

Moderaterna föreslår också en avhopparverksamhet för dem som vill lämna extremistiska grupper. Det är ingen hemlighet att många av dem som kommer tillbaka från till exempel kriget i Syrien framstår som ideal eller upphöjs som ett slags förebilder av främst unga. Det är därför viktigt att sprida kunskaper om dem som hoppat av just för att de har tagit avstånd från våldsbejakande extremism och sett vad den i verkligheten innebär i form av brutala övergrepp. Det behövs en nationell kommunikationsstrategi. Det finns goda exempel på detta runt om i världen, bland annat i Storbritannien - #notinmyname, som har byggts upp av muslimer som har tagit avstånd från Isil/Daish.

Herr talman! Vi föreslår också inom ramen för politiken som rör mänskliga rättigheter ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck.

Herr talman! Vi driver regeringen framför oss i detta arbete. Vi har tidigare lagt fram förslag om 15 tillkännagivanden, där vi tillsammans med regeringen är överens om 7. Ett enigt utskott konstaterar att 3 av dem är tillgodosedda men att 4 återstår. Utskottet riktar därför ett enigt tillkännagivande i detta. Vi förutsätter att regeringen kommer att ta initiativ i detta arbete.

(Applåder)


Anf. 187 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Det är ofta så att man berättar om vad det är man vill. Vi har nu hört förtjänstfullt berättas om vilka satsningar som kan komma.

Men jag är också lite nyfiken på neddragningarna som Moderaterna föreslår. Framför allt har jag inte riktigt förstått neddragningen på länsstyrelserna som ni föreslår.

Regeringen gör i budgetpropositionen en satsning på 30 miljoner för att snabba på bygglovshanteringen och kunna komma igång med en betydligt snabbare byggprocess. Det har också synts ute att vi har gjort det här under en lång tid.

Nu vill Moderaterna dra ned på länsstyrelserna med 92 miljoner. Man förklarar att 80 miljoner av de pengarna handlar om just PBL-hanteringen och de extra satsningar vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Hur lång tid tillbaka går ni, och hur tänker ni er det här med de långa handläggningstiderna?


Anf. 188 Annicka Engblom (M)

Herr talman! Jag tror nästan att Agneta Börjesson på ett sätt svarade på sin egen fråga. Vi har redan sett en förändring. Det är bra att man har gjort de satsningarna, för plan- och bygglovshanteringen behöver definitivt kortas ned. Det gäller inte bara på nationell utan också och framför allt på kommunal nivå. Och det har skett förändringar.

Vi gör andra prioriteringar och anser att detta löses inom ram. Vi gör satsningar på jobb och företagande. Vi gör andra prioriteringar i det förslag som vi har framfört i vår partimotion.

Ja, det är viktigt att de här förändringarna fortsätter, men det kan lösas inom nuvarande ram.


Anf. 189 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! "Inom ram" är 30 miljoner mindre, inte 92 miljoner mindre. Jag är mest nyfiken på de andra 62 miljonerna mindre i anslag till länsstyrelserna.


Anf. 190 Annicka Engblom (M)

Herr talman! Jag vet inte riktigt vad jag ska tillföra ytterligare i diskussionen. Vi gör olika prioriteringar inom den ram vi har. Det gör de andra partierna också. Vi lägger fram lite olika förslag. Vi gör andra prioriteringar på jobb och företagande. Som jag sa tidigare: De här förändringarna är positiva och har synts, men de löses inom de medel som redan är tilldelade.


Anf. 191 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Larmklockorna i vårt rike ringer. Landets kommuner larmar. Landsting och regioner larmar. SKL larmar. Riksrevisionen larmar. Konjunkturinstitutet larmar. Vår nations medborgare larmar.

Nuvarande regering är inne i halvtid, och efter förra höstens exceptionellt stora invandring ökar de offentliga utgifterna till helt ohållbara nivåer.

Det Sverige som vi känner i dag är inte samma Sverige som vi kände för några år sedan. Det Sverige som vi känner i dag är inte det Sverige som våra barn kommer att känna när de växer upp.

Tiden står aldrig stilla, och det gör inte heller utvecklingen. Sverigedemokraterna försöker inte stanna tiden. Vi försöker inte stoppa utvecklingen, men vi vill att utvecklingen ska gå åt rätt håll.

Herr talman! När larmklockorna nu ringer från rikets alla hörn måste vi som är valda av folket också lyssna på folket.

Sverigedemokraterna ser att det finns enormt stora utmaningar. Vi ser att vården, skolan och hela välfärden som vi känner den i dag är satt under enorm press. Men det stannar inte där. Den destruktiva politiken sätter sina spår överallt i samhället. Därför krävs det att alla som kan är med och tar ansvar.

I den här debatten diskuterar vi budgeten för utgiftsområde 1 Rikets styrelse, vars totala anslag är drygt 13 miljarder kronor fördelade mellan flera olika områden. Den i särklass största kostnaden är Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Sverigedemokraterna delar inte flera av regeringens prioriteringar, och jag vill passa på att redogöra skillnaden i syn på några av dessa.

Regeringen föreslår att Regeringskansliet även i år ska få ökade anslag, denna gång med drygt 280 miljoner kronor, vilket man motiverar med bland annat ökade kostnader för migrationsarbete, pris- och löneökningar samt lokalkostnader.

Tydligen är det viktigare för regeringen att se om sitt eget hus än att föregå med gott exempel gentemot vårt samhälles olika instanser, som nästan dagligen larmar om hur vårt samhälle och vår välfärd försämras.

Sverigedemokraterna menar att regeringen, som nu fått ta del av alla dessa larmrapporter, i stället borde föregå med gott exempel. I vår budget sänker vi kraftigt anslagen till Regeringskansliet med 350 miljoner för 2017.

Herr talman! Ett annat område där vi inte är överens med regeringen är presstödet.

Sverigedemokraterna menar att presstödet behöver reformeras. Utgångspunkten måste vara att framtidens medier i större utsträckning än i dag ska klara av att stå på egna ben.

Vi är inte motståndare till att det finns någon form av system för att underlätta för pressen. Syftet med det måste dock vara att med betydligt bättre precision än i dag understödja och främja lokalt granskande och opartiska medier, framför allt i mindre städer och på landsbygden där lokala medier i dag till alltför stor del helt saknas.

För att underlätta en sänkning av presstödet föreslår vi förbättringar inom andra områden. Bland annat bör reklamskatten för dagspressen och periodiska publikationer avskaffas.

Vidare vill Sverigedemokraterna kraftigt sänka det ekonomiska stödet till oss själva, det vill säga de åtta partier som sitter här inne i dag.

Det finns också flera anslag där Sverigedemokraterna vill satsa mer än regeringen. Låt mig nämna några av dessa.

Vi ställer oss positiva till att regeringen numera har kommit fram till exakt samma slutsats som Sverigedemokraterna om att extra medel bör ges till länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Vi välkomnar detta men menar att ytterligare resurser behöver anslås och föreslår sålunda en ökning om 30 miljoner kronor för detta viktiga ändamål, det vill säga 5 miljoner kronor mer än regeringen.

Under detta utgiftsområde i vår budgetmotion ligger också Datainspektionen, vars syfte är att säkra den enskilda individens rätt till integritet i vårt samhälle. Frågor som rör den personliga integriteten har blivit högst aktuella under senare år, och Sverigedemokraternas uppfattning är att frågorna måste tas på större allvar. I ljuset av hur frågor om övervakning, it-säkerhet och kränkningar på nätet aktualiserats de senaste åren är vår uppfattning att myndigheten behöver förstärkas kraftigt genom ökat resursanslag.

Det är ett absolut faktum att den tekniska utvecklingen, där fler människor använder internet i fler sammanhang än tidigare, också medför kraftigt ökad risk för enskilda att drabbas av att känsliga personuppgifter läcker ut. Den totala mängden data i vårt samhälle ökar kraftigt.

I vårt förslag till budget ökar vi anslagen till Datainspektionen med 25 miljoner, vilket i praktiken betyder att myndighetens budget ökar med nära 50 procent i förhållande till regeringens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Avslutningsvis, herr talman, vill jag meddela att vi i jämförelse med regeringens budget sparar drygt 609 miljoner för 2017 inom detta utgiftsområde. Det räcker inte på långa vägar för att komma till rätta med alla samhällsutmaningar som det här landet står inför, men det är vad vi anser att vi kan göra här och nu inom det område som vi ansvarar för - och det är betydligt mer än vad regeringen gör. Jag vill också meddela att vi därför kommer att avstå från att delta i beslutet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).


Anf. 192 Annicka Engblom (M)

Herr talman! I Sverigedemokraternas särskilda yttrande i det betänkande vi har att ta ställning till finns det en sak som jag gärna vill fråga Jonas Millard om.

Under anslaget 3:1 Sametinget föreslår Sverigedemokraterna en ökning med 5 miljoner kronor. Anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer vill man däremot minska med 14 ½ miljon kronor. Jag vill höra lite grann om varför.


Anf. 193 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Tack, Annicka, för frågan! Sverigedemokraterna har tidigare satsat mer pengar på just Sametinget. Vi ser att det finns ett behov av att göra det.

När det gäller just minoritetspolitiken har vi själva kunnat se efter. Vi har varit på studiebesök där uppe, vi har tittat och studerat och pratat med människorna som finns där. Vi ser att det finns många inneboende obalanser bland minoriteterna. Jag anser att det är en stor fråga som vi bör fokusera på, lyfta upp och diskutera för att hitta någon form av gemensam lösning.

Jag tycker också att den satsning som Annicka nu lyfter upp är en satsning med stor etnisk prägel, och en sådan tycker jag inte att vi ska göra på området.


Anf. 194 Annicka Engblom (M)

Herr talman! Där kom kanske cloun. I yttrandet står det nämligen om satsningen på den nationella minoriteten romer att det är olyckligt att en enskild satsning bär en så tydlig etnisk prägel. Men vad är då den andra satsningen? Är det inte egentligen så att Sverigedemokraterna gör skillnad på etnicitet, trots att alla är svenska medborgare?


Anf. 195 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Samerna har ju en särställning i Sverige som urfolk, och det tror jag också att Annicka är medveten om. Vi gör naturligtvis olika prioriteringar. Vi menar att det behövs en förstärkning till Sametinget, och vi förstärker det också mer än regeringen gör. Det tycker vi är en fullt rimlig satsning.


Anf. 196 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! Centerpartiets budgetförslag för utgiftsområdet Rikets styrelse är på ungefär 12,9 miljarder kronor. Det är ca 0,3 miljarder lägre än regeringens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Centerpartiet vill ha ett större ekonomiskt ansvarstagande när vi tittar på statsbudgeten i dess helhet. Finanspolitiken måste, som vi ser det, i goda tider skapa skyddsvallar inför en framtida nedgång i konjunkturen. Men i stället för att göra det har den sittande regeringen valt att låta statsfinanserna gå med underskott för nästa år. Centerpartiet föreslår i stället en budget som redan nästa år är i balans och som når överskott åren därefter. Vi sparar i Centerpartiets förslag till budget ca 11 miljarder mer än regeringen gör när det gäller den totala budgeten för 2017.

Trots högkonjunkturen växer gapet när det gäller arbete mellan inrikes och utrikes födda och mellan hög- och lågutbildade. Det behöver skapas fler enkla jobb; det är naturligtvis viktigt för att fler ska komma i arbete. Inte minst är det viktigt att snabbt integrera de många nyanlända, och för detta krävs sänkta skatter på att anställa.

Det behövs också reformer som gör att det kan skapas trygghet i hela landet. Det behövs därför fler poliser. Det behövs ett brottsförebyggande arbete som gör att landet inte delas. Dessutom behöver kommunsektorn stärkas. Vi behöver alltså fler satsningar för jobb och företag som gör att fler orter får dessa jobb.

Vi i Centerpartiet menar att vi måste återta ledningen i den gröna omställningen. Sveriges klimatutsläpp har slutat minska, och det gör att det nu krävs kraftfulla styrmedel för att få tillbaka den positiva utveckling vi tidigare hade men faktiskt har förlorat det senaste året. Vi vill att det ska finnas miljöskatter som hjälper oss att skapa en grön skatteväxling.

Vi menar att vi ska skapa detta nu, när det är högkonjunktur. Vi har en unik möjlighet att utnyttja den för att bredda tillväxten och bredda jobbskapandet till fler orter.

Det vi har sett är att regeringen inte har klarat av att hantera dessa utmaningar. Det behövs, som vi från Centerpartiet har uttalat, ett nytt ledarskap.

Herr talman! Finansutskottet har tillstyrkt att riksdagen ska ställa sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. Vi menar att oppositionspartiernas och regeringens budgetförslag i budgetprocessen ska ställas mot varandra som helheter och beslutas i två steg. Vi vill alltså att det ska vara ett sammanhållet paket.

Eftersom riksdagen i det första steg som har varit har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktningen på budgetpolitiken deltar Centerpartiet nu inte i det aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1. I stället hänvisar jag till ett särskilt yttrande i konstitutionsutskottet, där vi framfört våra synpunkter på regeringens, riksdagsstyrelsens och JO:s förslag till budget. Vi hänvisar här till Centerpartiets motion 2016/17:3411. I övriga delar står Centerpartiet dock bakom utskottets förslag.


Anf. 197 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Jag kommer att hålla mig kvar vid länsstyrelserna och de pengar som regeringen nu vill satsa på att snabba upp plan- och byggärenden. Centerpartiet skriver i sin budgetpolitiska motion att man i stället för de 30 miljoner extra som regeringen vill satsa vill dra ned med 72 miljoner extra och att det ska ske genom regelförenklingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Då undrar jag bara vilka regelförenklingar som kan gå igenom så snabbt så att man får en snabb bygglovshantering och inte hotar byggandet under nästa period. Jag kan tänka mig att mycket av det mer ligger i civilutskottets intresse, men ni behöver ändå förklara en del av de neddragningar som görs i civilutskottet. Jag ser det inte så tydligt i er skrivelse.


Anf. 198 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! Jag har varit här i kammaren under eftermiddagen och lyssnat på civilutskottets debatt, och det är ingen tvekan om att många efterlyser regelförändringar. Men för att få tryck i detta måste det också finnas ett ekonomiskt krav. Så länge man inte har det händer det tyvärr ingenting. Det är det som är bekymret.


Anf. 199 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Regeringen har ju sedan 2013 satsat extra på att det ska bli en snabbare bygglovshantering, och det har det också blivit. Så frågan är om det verkligen skulle gå fortare om man drog undan så mycket pengar från just de avdelningarna. Vi får väl se!


Anf. 200 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! Regelförändringarna behövs ju inte bara på det statliga området utan också på den kommunala sidan för att underlätta detta. Vi ser att det behövs ett tryck för att regelförändringarna ska genomföras, och det måste ekonomiskt visas att det vill till förändringar.


Anf. 201 Mia Sydow Mölleby (V)

Herr talman! Som konstaterats diskuterar vi alltså konstitutionsutskottets betänkande nr 1, som handlar om utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Som Per-Ingvar Johnsson lyfte är det alltså en liten del av hela statsbudgeten som ligger på vårt bord.

Vi står självklart bakom hela budgeten; vi har förhandlat den med regeringen. Det är en budget som satsar på investeringar i samhällsbygget för fler jobb, bättre skolresultat, snabbare klimatomställningar och en stärkt välfärd. Det är en bra budget med bra förutsättningar för ett hållbart samhälle, där ingen lämnas efter eller hålls tillbaka. Vi har ingen annan uppfattning om budgeten.

Men i samband med att vi hanterar budgeten talar vi också om en del motionsyrkanden som lämnats in under den allmänna motionstiden, och det tänkte jag uppehålla mig vid i detta lilla anförande.

Vi har en reservation som handlar om behovet av ökad insyn i hovets finanser. En del har hört av sig till mig och tycker att det är väldigt konstigt att jag som är republikan kan stå bakom en budget där vi faktiskt höjer anslaget till hovet. Och så kan man ju tänka. Men det rör sig i själva verket om en generell uppräkning för pris- och löneökningar till alla statliga myndigheter, även till hovet.

Det finns andra partier som har föreslagit att man inte ska räkna upp fullt ut till statliga myndigheter. Så kan man förstås göra. Det blir en besparing som smetas ut oavsett om det är en bra besparing eller inte på de myndigheter som drabbas. Här har man också hovet med, och därför blir det mindre pengar till hovet i dessa budgetförslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Vi tycker att det är rimligt att man kan gå in och titta i alla myndigheter och se om det handlar om en besparing som är möjlig. Ska vi dra ned mycket här? Ska vi lägga på här? Hur ska vi göra med de pengar som vi har?

Det kan vi göra i alla myndigheter som vi har koll på, men vi kan inte göra det med hovet. Vi vill med vår reservation att man ska yrka bifall till en motion som säger att vi ska ha insyn i hovets finanser. Då kan vi också få en bra kunskap om den verksamhet som finns där. Statschefen har vissa uppgifter. De är specificerade. Detta skulle göra det möjligt att se på hur de utförs. Utförs de effektivt? Är det en verksamhet som lever upp till det man ska göra? På detta sätt kan vi se om det är rimligt att dra ned eller om det är rimligt att öka på.

Personligen tycker jag förstås att vi ska gå vidare med att avskaffa monarkin och införa ett annat statsskick. Men det är någonting vi får hantera i ett annat betänkande, där statsskicket diskuteras. I det här sammanhanget tycker jag att det är rimligt att man följer normala budgetprinciper. Vi räknar upp för pris- och lönekompensation. Jag tycker att det är bra. Jag tycker också att man ska ha insyn i alla myndigheter så att man kan göra justeringar utifrån de behov som finns.

Därmed yrkar jag bifall till reservation nr 1.


Anf. 202 Tina Acketoft (L)

Herr talman! Sverige är fantastiskt, men vi står inför ganska stora utmaningar framöver om det ska bli fantastiskt för alla som bor i detta land.

Alltför många står utanför arbetsmarknaden. En stor andel elever lämnar skolan utan fullständiga betyg. Det finns stora brister i sjukvård och omsorg. Migrations- och integrationsutmaningarna växer. Miljö- och klimatutmaningarna växer likaså. Kriget i Syrien och IS närvaro i regionen får fruktansvärda konsekvenser - konsekvenser som vi knappt kan ta till oss varenda dag - för samhället och människorna där. Att vi är fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget understryker bara behovet av att vårda de offentliga finanserna.

Liberalerna lägger därför fram en budget med reformer för framtiden. Vi satsar på bättre kunskaper i skolan, bättre möjlighet för företag att anställa och ett försvar med kapacitet att försvara Sverige. Dessutom presenterar vi en integrationsplan som bygger på lika delar humanism och realism och som motverkar parallellsamhällen och hedersvåld.

Vårt budgetförslag är en helhet. Vi väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgiftsområde 1. När det gäller övriga delar står vi bakom utskottets förslag.

Några av de viktigaste punkter där vi avviker från regeringens syn på budgetområdet är återkommande från förra årets budget, så ni får ursäkta om jag låter något repetitiv för dem som minns debatten då. Det är områden som ligger särskilt varmt om en liberals hjärta.

En av medborgarnas absolut starkaste vakthundar är Riksdagens ombudsmän, JO. Därför anser vi att anslaget bör vara 5 miljoner kronor högre för 2017 än regeringens förslag. Vi har tagit del av ämbetsmannaberättelsen, och vi ser att det ständigt kommer in klagomål och ifrågasättanden från medborgarna - som är berättigade. Därför bör också denna myndighet få en utökad budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Anslaget som rör allmänna val och demokrati bör också vara 5 miljoner kronor högre. Statsbidrag till förebyggande verksamheter i civilsamhället och kommuner mot våldsbejakande extremism bör öka, som vi har hört förtjänstfullt debatteras här tidigare. Det är kanske en av samhällets största utmaningar vi står inför om vi vill ha ett sammanhållet Sverige.

Datainspektionen, vårt yttersta skydd av den personliga integriteten, bör också få utökade anslag med 10 miljoner kronor för 2017. Skillnaden i förhållande till regeringens förslag beror på att myndigheten helt enkelt behöver ökade resurser för att förbättra sina förutsättningar att bedriva en aktiv tillsyn.

Åtgärder för nationella minoriteter bör ökas med 10 miljarder kronor. Fler kommuner behöver kunna bli del av förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska om vi ska kunna hålla ihop landet på lika villkor.

Anslaget för åtgärder för den nationella minoriteten romer bör också utökas. Romer har varit, eller borde ha varit, en del av det svenska samhället i 500 år och mer än så. Fortfarande ser vi i dag en diskriminering som är häpnadsväckande i ett modernt demokratiskt land som Sverige. Det är tydligt att det behövs ett fortsatt och långsiktigt arbete här, och därför vill Liberalerna satsa ytterligare på området.

(Applåder)


Anf. 203 Stefan Svanström (KD)

Herr talman! Kristdemokraternas ekonomiska politik bygger på insikten om att varken individen eller kollektivet i sig är tillräckliga utgångspunkter för ett gott samhällsbygge. Vi kristdemokrater ser förstås vikten av att värna individens fri- och rättigheter. Men människan är inte till naturen en enstöring som trivs bäst i isolering. Vi behöver sammanhang och relationer för att livet ska vara värdefullt. Det är i de små gemenskaperna, i de sammanhang och kollektiv vi tillhör, som vi kan växa som individer. En familj, en vänkrets, en gemenskap i arbetsliv, föreningsliv och församlingsliv liksom deltagande i samhällslivet är för oss omistliga delar av hur vi skapar goda liv för oss själva och våra medmänniskor.

De kollektiv vi tillhör bestämmer dock aldrig vårt människovärde. Vi vänder oss därför mot allt grupptänkande och indelning av människor utifrån kön, klass, ålder eller etnisk bakgrund. I den mån strukturer ska bekämpas - och det finns det ibland skäl att göra - ska det ske med utgångspunkten i att vi alla har samma okränkbara människovärde men att vi är unika som individer och har rätt att göra våra egna val och definiera oss själva. Därför är människovärdet och de gemenskaper vi bygger självklara utgångspunkter i Kristdemokraternas politik.

För ökad gemenskap och framtidstro vill vi kristdemokrater föra en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet. Vi vill göra det lättare för människor att gå från utanförskap till arbete. Vi vill skapa förutsättningar för en god tillväxt och ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar en grund för fungerande mellanmänskliga relationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Genom en välfungerande ekonomisk politik kan vi också säkerställa resurser till offentlig välfärd, lägre skatt för arbetande föräldrar, lägre skatt för arbetande seniorer och lägre skatt på pensionsinkomster. Med genomtänkta reformer på arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap.

Herr talman! Detta är huvudinnehållet i det sammanhållna budgetförslag vi kristdemokrater har presenterat och som vi röstade för vid förra veckans rambeslut. Vi noterade att majoriteten i kammaren var av annan åsikt och att vårt förslag till utgiftsramar för det utgiftsområde KU har hanterat därmed har fallit. I enlighet med de etablerade principerna för budgetens antagande avstår vi därför från att delta i beslut på det område som vi debatterar i dag. Vi lämnar dock ett särskilt yttrande där vi redogör för omprioriteringar vi vill göra. Låt mig nämna något kring det.

För det första har vi en ambition att öka effektiviteten i hela den statliga myndighetssektorn. Sverige behöver en mindre och spetsigare offentlig förvaltning. Därför minskar vi uppräkningen av anslagen med knappt en tredjedel jämfört med regeringen.

För det andra säger vi nej till vissa av regeringens anslag. Det gäller bland annat ett tillskott om 25 miljoner som avser länsstyrelsernas miljötillsyn, som vi menar kan klaras inom befintligt uppdrag. Vi flyttar också en del av de medel länsstyrelserna har fått för att hantera asylärenden tillbaka till Migrationsverket, där vi menar att hanteringen hör hemma. I denna del finns också en betydande förstärkning som syftar till att korta etableringstiderna för nyanlända.

För det tredje ökar vi på regeringens tillskott för att värna demokrati och arbeta mot våldsbejakande extremism på såväl statlig som kommunal nivå. Sammantaget anslår vi 30 miljoner mer till detta än regeringen.

Vi ökar anslaget till Datainspektionen för att stärka deras arbete med att motverka näthat och integritetskränkningar. Ingen, ung eller gammal, ska behöva möta hat eller kränkningar vare sig på nätet eller i det verkliga livet.

Herr talman! Detta är några områden där vi anser att regeringen gör fel eller för lite och där vi givetvis skulle ha förordat vårt eget budgetalternativ i sin helhet.

(Applåder)


Anf. 204 Björn von Sydow (S)

Herr talman! Ett stort avsnitt i budgetpropositionen om rikets styrelse berör demokratipolitik. Det behandlas också av utskottet, och här i debatten har Annicka Engblom anknutit till det. Utskottet ger i sitt betänkande en något sträv kommentar till detta avsnitt. Men jag vill gärna följa den omfattande väljaranalys kring demokratin som regeringen redovisar.

Valdeltagandet ökade vid det senaste valet med drygt 1 procentenhet, men det är splittrat i olika hänseenden. Det gäller bostadsområden, kön och utbildning. Våra myndigheter gör olika insatser för att förbättra valdeltagandet.

Likaså visar det folkliga deltagandet i de valda församlingarna på liknande skillnader. Unga, utrikes födda och andra blir underrepresenterade. Låt vara att till exempel yngre riksdagsledamöter har ökat ganska mycket till antalet under de senaste årtiondena. Äldre är däremot underrepresenterade i riksdagens sammansättning. Det är vi, partierna, som själva har ett stort ansvar för att det blir så här. Men det är klart att det också är beroende av samhällsdebatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Det finns olika intresseväckande demokratiförsök. Det finns lokala resurscenter, det finns stöd för att personer med psykisk ohälsa ska kunna vara med i det politiska livet och det finns lokala initiativ.

2014 års demokratiutredning har också för sin del olika förslag. Här kan man också räkna in kunskapshöjande insatser mot rasism och för att främja den demokratiska medvetenheten, särskilt hos de unga.

Regeringen konstaterar att de flesta människor i vårt land är nöjda med hur demokratin fungerar men, och det är oroande, att andelen som är nöjda har minskat mellan 2014 och 2015 från 77 procent till 69 procent. När det gäller förtroendet för riksdagen är det en liknande minskning från 40 procent till 28 procent, och när det gäller regeringen från 47 procent till 32 procent.

Regeringen är inne på att vi ska värna demokratin från våld, hot och hat i det politiska livet. Polarisering är farlig. Den kan dessutom leda till extremism, och den kan leda till våldshot och våldsbrott.

Regeringen arbetar med en skrivelse som ska komma nästa år som är en handlingsplan mot hot och hat. Vi välkomnar detta, liksom lagändringar kring förtalsbrottet i brottsbalken.

Herr talman! Jag skulle vilja bredda perspektivet genom att fästa kammarens uppmärksamhet vid ännu en väljaropinionsundersökning som härrör från Göteborgs universitet. Det fanns en artikel av författarna med Peter Esaiasson i spetsen i Dagens Nyheter i lördags. Den är rubricerad "Synen på flyktingpolitik styr förtroendet för samhället".

Ja, flyktingpolitiken har sedan länge polariserat medborgarna. Redan före maj 2015 fanns det stora förtroendeskillnader, skriver forskarna. När politiken lades om på hösten 2015 var det också många som var kritiska mot flyktingpolitiken men stod kvar vid sina partisympatier. Själva flyktingkrisen innebar en förhållandevis liten inverkan på samhällsförtroendet, tycker forskarna sig kunna se i sina studier.

Man märker dock att också hos dem som tidigare har varit positiva till den rådande invandringspolitiken växer det fram ett visst minskat samhällsförtroende. Det är ändå rätt marginella förskjutningar, men vi kan konstatera att flyktingpolitiken sammantaget leder till helt olika reaktioner i sak men också till ett problematiserande av samhällsfunktionerna och demokratin.

Den här forskargruppen håller nu på med sin forskning, och vi får se vilka slutsatser de kommer fram till längre fram. Men det är intressant att se att de arbetar kring det som är demokratins och samhällets kanske själva kärnfrågor. Det handlar om avvägningen, förtroendet för och i demokratin och balansen mellan konflikter och samförstånd. Båda behövs för demokratins legitimitet. Konflikterna kan driva fram en vitalitet, men samverkan betyder, kan man säga, att samhällsfördraget upprätthålls i stället för att människor tar till hot och hat och kanske ytterst också faktiskt våld.

Jag tror, och vi tror från vårt partis håll, att det kommer att vara möjligt att bryta de sjunkande förtroendesiffrorna för demokrati och samhälle. Men det är en stor uppgift. Vi tror att både invandringen och integrationen och den demokratiska hållningen i de hänseendena blir slutligt avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Vi ser med optimism på möjligheterna framåt, men vi vet att det är en stor utmaning vi står inför. Jag ber att få yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande nr 1.

(Applåder)


Anf. 205 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Björn von Sydow talade mycket om demokratipolitik, och det är något som ligger även mig varmt om hjärtat. Jag tycker att det är angelägna och viktiga frågor, framför allt utifrån de utmaningar som vi står inför - det som Björn von Sydow lyfte upp här med våldsbejakande extremism och andra saker.

Det som förvånar mig lite grann är att när man läser i det budgetdokument som vi har framför oss kan man se att regeringen under två år gör en rätt kraftig ökning av anslaget på den här budgetposten för att sedan sänka det drastiskt för 2019 och 2020.

Jag vill fråga om Björn von Sydow kan klargöra varför man gör den sänkningen.


Anf. 206 Björn von Sydow (S)

Herr talman! Enligt min tolkning sammanhänger det med att frågan om hur organiseringen och politiken i det hänseendet ska ske framåt är föremål för en utredning. Det pågår en utredning som man snart ska slutrapportera, och då blir det möjligt för oss att lägga fast riktlinjer om politik på längre sikt. Det är den bild som jag har av situationen.

Någon avsikt att i reella termer minska insatserna finns inte.


Anf. 207 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Det var bra att vi fick ett klargörande. När man läser budgetdokumenten får man uppfattningen utifrån siffrorna att regeringen gör en prioritering under två år för att sedan kraftigt sänka anslagen. Men om jag tolkar Björn von Sydow rätt i dag har man en ambition om att det här är någonting som måste ske långsiktigt och som man ska satsa på under lång tid i reella siffror.

Jag hoppas att regeringen vidhåller att man om ett par år ändå har ett högt anslag, då de här frågorna är högst aktuella att fortsätta jobba med.


Anf. 208 Björn von Sydow (S)

Herr talman! Det är den utgångspunkt som gäller.


Anf. 209 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Vi behandlar budgeten för 2017 och utgiftsområde 1 som omfattar totalt drygt 13 miljarder kronor, varav drygt 10 miljarder går till Regeringskansliet och länsstyrelserna. Ungefär 1,5 miljarder går till riksdagen. Pressen får ca 600 miljoner, och de politiska partierna får tillsammans 172 miljoner. Kungahuset får ca 140 miljoner. Sedan omfattar de här 13 miljarderna övriga myndigheter som Sametinget, Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Valmyndigheten, Sieps och pengar till allmänna val och nationella minoriteter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Det finns en hel del intressanta texter inom vårt område. Framför allt Björn von Sydow var inne på regeringens intressanta funderingar om demokrati och det vi ser framför oss i och med den stora förändringen. Det verkar inte bara handla om att vi får nya svenskar till landet utan också om konflikten mellan stad och land. I städerna ser vi en starkt växande befolkning, och på landet är det kanske inte en krympande befolkning men ofta en åldrande befolkning. Det leder till ökande klyftor.

Det är ofta på landet som närheten till de statliga myndigheterna, till det offentliga livet, inte finns i särskilt stor utsträckning. Om den enda person som man träffar som företrädare för statens myndigheter är en för dagen tjurig tjänsteman på någon myndighet - länsstyrelsen, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen - är det klart att det på något sätt blir bilden av det offentliga samhället. Det ska vi komma ihåg.

I Sverige har förtroendet för demokratin ökat under ett flertal år. Men det senaste året har vi sett att det har gått ned, från 77 procent till 66 procent. Parallellt med det ser vi, precis som Björn von Sydow var inne på, att det är många grupper - inte bara politiker utan också journalister - som är utsatta för hot och hat i mycket större utsträckning. Det är bekymmersamt.

Regeringen jobbar med de här frågorna på en rad olika områden. Det kan handla om att man får till lokala resurscenter i de mest utsatta områdena och om bättre medborgardialoger. Det handlar om många av förslagen som Demokratiutredningen presenterade 2014.

Jag tror också på mycket av det som presenterades i Medieutredningen. I framtiden kommer vi alla att behöva granska det vi läser på ett mycket bättre sätt, både när vi ibland läser det som journalister har skrivit och ibland det som någon annan, som vi inte riktigt vet vem det är, har skrivit. Jag tror att det i dagsläget är fler pr-människor än journalister som är anställda i Sverige - bara en sådan sak!

När det gäller tillkännagivandena om våldsbejakande extremism är det otroligt bra att vi har fått mycket texter om det. Det händer nämligen mycket. Och det kommer att fortsätta hända mycket. Jag upplever att vi och Alliansen kan gå hand i hand i det arbetet. Det är ett viktigt arbete. Vi har haft ett bra samarbete när det gäller arbetet mot våldsbejakande extremism.

Det finns just nu en samordnare som ska sitta fram till årsskiftet. Vi hoppas få besked om en ny samordnare ganska snart. Jag tror att frågan kommer att återkomma framöver, inte minst i skrivelse 75. Då ska vi diskutera det mycket mer.

Jag har i några repliker lyft upp länsstyrelsernas arbete. Det som vi nu ser när det gäller ett starkt ökat byggande i Sverige beror naturligtvis inte bara på att länsstyrelserna har fått mer resurser eller på att vi har fått en ny regering. Jag tror att ett handslag mellan alla om att lägga manken till ligger bakom. Regeringen gör sitt. Länsstyrelserna får extra resurser. Och kommunerna gör sitt för att det ska bli regelförenklingar. Jag tror att det är viktigt. Och därför tror jag att just pengarna till länsstyrelserna är viktiga.

(Applåder)


Anf. 210 Jonas Eriksson (MP)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till alla punkter i utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

I det här anförandet tänker jag uppehålla mig vid samepolitiken. Det samiska folket har, som Sveriges urfolk, en särställning. Genom historien har samerna utsatts för strukturell rasism och diskriminering. Samerna möter fortfarande rasism.

Det samiska språket och kulturen har försvunnit helt eller delvis på många platser i Sverige och i Sápmi. Samernas rättigheter måste säkerställas och respekteras.

Jag är därför glad att regeringen tar de samepolitiska frågorna på allvar och att den har vidtagit flera åtgärder för att driva utvecklingen åt rätt håll. En viktig del i detta arbete är arbetet med en nordisk samekonvention, vars syfte är att bekräfta och stärka det samiska folkets rättigheter att bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv. Regeringen arbetar med att slutföra förhandlingarna. I arbetet har Sametinget såklart också deltagit, på samma villkor som de inblandade staterna.

För att förbereda arbetet med konventionen har regeringen också gett Marianne Eliasson i uppdrag att utreda vad en ratificering av den nordiska samekonventionen skulle innebära för svensk del. Jag ser fram emot framgång i det arbetet.

Regeringen bedriver även ett arbete för att lösa den gränsöverskridande problematiken med renskötseln.

En annan viktig del i att stärka det samiska självbestämmandet och det samiska inflytandet är att regeringen fortsätter arbetet med att införa en konsultationsordning.

Vi känner alla till att den psykosociala ohälsan finns hos en större andel av den samiska befolkningen än Sveriges befolkning i stort. Detta är förstås oroväckande. Därför är det bra och nödvändigt att regeringen fortsätter att arbeta med en höjd ambitionsnivå för att främja det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv, sin rätt till självbestämmande och ett samiskt samhällsliv med framtidstro.

Regeringen kommer också, i enlighet med vad Sverige har meddelat FN:s råd för mänskliga rättigheter, att fortsätta arbeta i riktning mot en ratificering av ILO-konvention 169. Slutligen blir det också en fråga för Sveriges riksdag.

Nästa år är det val till Sametinget. Regeringen avser därför att under 2017 tillföra särskilda medel för genomförandet av det valet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-12-01
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 8, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 1

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2017Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2017 inom utgiftsområde 1 i enlighet med utskottets förslag i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 1 punkterna 2, 9 och 11 samt avslår motionerna

    2016/17:2223 av Jonas Millard m.fl. (SD),

    2016/17:2848 av Tuve Skånberg m.fl. (KD),

    2016/17:3285 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkandena 1-11,

    2016/17:3411 av Per-Ingvar Johnsson och Johan Hedin (båda C) och

    2016/17:3429 av Tina Acketoft m.fl. (L).b) Höjda stödnivåer för endagstidningarRiksdagen godkänner vad regeringen föreslår om de höjda stödnivåerna för endagstidningar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 1 punkt 1.c) Beställningsbemyndiganden för regeringen Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 för anslagen 6:6 Stöd till politiska partier och 8:1 Presstöd besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 6.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 1 punkt 3.d) LagförslagRiksdagen avslår riksdagsstyrelsens förslag i bilaga 2 till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.Därmed avslår riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 1 punkt 4.e) Låneram för Riksdagsförvaltningen Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2017 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor och för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 500 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 1 punkterna 5 och 8.f) Anslagsfinansiering av viss verksamhet för Riksdagsförvaltningen Riksdagen beslutar att Riksdagsförvaltningen för 2017 får finansiera förvärvet av andel i fastigheten Iason 1 i dess helhet med anslag.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2016/17:1 utgiftsområde 1 punkt 6.g) Investeringsplan för RiksdagsförvaltningenRiksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2017-2020.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 1 punkt 7.h) Anslagsfinansiering av viss verksamhet för Riksdagens ombudsmän (JO)Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2017 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 1 punkt 10.
  2. Apanaget och insyn i kungliga hov- och slottsstaten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:63 av Robert Hannah (L) yrkandena 1-3 och

    2016/17:1051 av Niclas Malmberg m.fl. (MP, V, L, C, S) yrkande 6.
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M730011
    SD41016
    MP23002
    C19003
    V01803
    L16003
    KD13003
    -0001
    Totalt28418146
    Ledamöternas röster
  3. Regeringskansliets organisation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:2659 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 15.
    • Reservation 2 (KD)
  4. Utrikesförvaltningens organisation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:2533 av Jabar Amin m.fl. (MP),

    2016/17:2574 av Anders Hansson (M) och

    2016/17:2853 av Tuve Skånberg (KD).
  5. Frågor om statsråds ekonomiska villkor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:2580 av Jeff Ahl (SD) yrkande 2 och

    2016/17:2581 av Jeff Ahl (SD) yrkande 2.
  6. Föräldraledighet för statsråd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:205 av Caroline Szyber (KD).
  7. Presstödet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:693 av Anna Hagwall (SD) yrkande 2 och

    2016/17:1835 av Christian Holm Barenfeld och Margareta Cederfelt (båda M).
  8. Sieps uppdrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3083 av Per Lodenius (C).
  9. Riksdagsförvaltningens årsredovisning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2015/16:RS1 till handlingarna.