Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till högre utbildning och forskning jämte motioner (Betänkande 1974:UbU13 Utbildningsutskottet)

Utbildningsutskottets betänkande nr 13 år 1974

UbU 1974:13

Nr 13

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till högre utbildning
och forskning jämte motioner.

Centrala myndigheter m. m.

1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkterna E 1—E 4 (s. 205—210) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 11 836 000 kr.,

2. till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. ett reservationsanslag
av 2 075 000 kr.,

3. till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor ett förslagsanslag
av 3 150 000 kr.,

4. till Nämnden för socionomutbildning ett förslagsanslag av
1 482 000 kr.

Universiteten m. m.

2. Vissa gemensamma universitetsfrågor. Kungl. Maj:t har under rubriken
Vissa gemensamma frågor (s. 211—230) behandlat universitetsfrågor
av allmän karaktär.

Motionerna

1974: 771 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att försöksverksamheten med vidgat tillträde enligt 25/5-regeln
utökas att under tre år gälla samtliga ämnen vid våra universitet och
högskolan i Linköping med början läsåret 1974/75,

1974:1030 av herr Danell (m) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning av en framtida verksamhet på
högskolor och universitet med samma inriktning som nu pågående försöksverksamhet
med studie- och yrkesorientering på grundskola och
gymnasium (yrkandet 2),

1974:1058 av fröken Rogestam (c) och fröken Eliasson (c) vari hem -

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 13

UbU 1974:13

ställs att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att på särskild framställning
medge att subventionering jämväl får utgå till sådan restaurangverksamhet
som bedrivs i s. k. lånefinansierade lokaler vid universitet
och högskolor,

1974: 1395 av herr Nyquist (fp) i vad avser hemställan att riksdagen
vid behandlingen av anslagsfrågor för högre utbildning och forskning
anvisar ytterligare 1 000 000 kr. till universitetskanslersämbetet för utveckling
av deltids- och alternativkurser vid filosofisk fakultet (yrkandet
1),

1974: 1400 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att samtliga universitetsrestauranger oberoende av finansieringsform
skall erhålla måltidssubventioner i enlighet med universitetsrestaurangkommitténs
förslag.

Utskottet

Under 1960-talet fram till läsåret 1968/69 ökade tillströmningen till
universitet och högskolor mycket kraftigt, från ca 8 000 till inemot
30 000 årligen nyinskrivna studerande. Därefter har en minskning av
tillströmningen skett. Minskningen faller i huvudsak på de filosofiska
fakulteterna.

Universitetskanslersämbetet har nyligen publicerat en rapport om
grundläggande utbildning vid filosofisk fakultet (UKÄ-rapport nr 5 år
1974). Den ingår i en serie rapporter som redovisar problem, resultat
och analyser i anslutning till uppföljning och utvärdering inom universitets-
och högskolesektorn.

I rapporten redovisas bl. a. uppgifter om studerandeutvecklingen vid
filosofisk fakultet sedan år 1969 fram till höstterminen 1973. Under
höstterminen 1969 och vårterminen 1970 skrevs sammanlagt 18 633
studerande in för första gången vid filosofisk fakultet. Uppgifterna avser
nyinskrivningar per den 15 september respektive 6 februari. Motsvarande
inskrivningstal för läsåret 1972/73 är 14 753. Nedgången i inskrivningarna
ligger på höstterminerna, medan vårterminerna visar en
ökning och relativt sett ökat sin andel av antalet inskrivna från 18 till
29 procent mellan läsåren 1969/70 och 1972/73. Från höstterminen
1969 till höstterminen 1973 har antalet nyinskrivna minskat från 15 400
tiU 9 700 eller med 37 procent.

De studerandes fördelning på fakulteter visar endast mindre förändringar
under perioden. Av de nyinskrivna kommer 15—20 procent till
matematisk-naturvetenskaplig fakultet, drygt 50 procent till samhällsvetenskaplig
fakultet och omkring 30 procent till humanistisk fakultet.

När det gäller de studerandes ålder konstateras i rapporten att med
minskningen av de nyinskrivna vid filosofisk fakultet följt en förändring
i ålderssammansättningen som enklast beskrivs så att det är ungdomsdelen
av studerande som står för hela minskningen. Det föreligger

UbU 1974:13

med andra ord en minskad benägenhet hos dem som kommer från
gymnasieskolan att direkt gå över till studier vid filosofisk fakultet.

Den ojämna fördelning mellan könen inom olika ämnesområden
som tidigare konstaterats har under de fyra åren med den nya studieordningen
vid filosofisk fakultet inte genomgått några avgörande förändringar.
Man konstaterar i rapporten att det fortfarande råder en
mycket sned könsfördelning även om man kan se en tendens till minskad
kvinnodominans vid humanistisk fakultet och en ökad andel kvinnor
vid samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet.

Enligt en nyligen publicerad undersökning som genomförts av prognosinstitutet
vid statistiska centralbyrån (SCB) är antalet studerande
som lämnar filosofisk fakultet utan att avlägga examen betydande. Av
de studerande som skrevs in hösten 1969 var endast ca 40 procent närvarande
vid filosofisk fakultet hösten 1972. Bland dem som lämnat filosofisk
fakultet före hösten 1972 hade mindre än 5 procent avlagt examen.
Till en del är avgången före examen en följd av att många studerande
aldrig haft för avsikt att studera fram till en hel examen. Denna
utveckling ser universitetskanslersämbetet som ett resultat bl. a. av
ett ökat utbud av kortare utbildningsvägar. En annan faktor bakom avgången
från filosofisk fakultet är att en del nyinskrivna övergår till någon
annan utbildning. Den förändrade arbetsmarknadssituationen för
examinerade från filosofisk fakultet har också angivits som orsak till
att en ökande andel avbryter studierna och lämnar fakulteten utan
examen.

Inför läsåret 1973/74 utfärdades nya föreskrifter för tilldelning av
lärarkrafter vid de filosofiska fakulteterna. Det nya systemet bör enligt
propositionen 1974: 1 medföra att förändringarna i omfattningen
av lärarresurserna från ett läsår till nästa begränsas. Departementschefen
räknar därför med att särskilda åtgärder av det slag som vidtagits
åren 1972 och 1973 för att dämpa verkningarna för lärarpersonalen av
ett minskat studerandeantal inte skall erfordras kommande budgetårsskifte.

Utskottet delar Kungl. Maj:ts uppfattning att universitetskanslersämbetet
bör ges viss möjlighet att tilldela universitetet I Umeå, högskolan
i Linköping och universitetsfilialerna lärarresurser utöver vad
som följer av bestämmelserna om universitetsautomatiken. Utskottet
kommer vid berörda avlöningsanslag att tillstyrka även Kungl. Maj:ts
förslag i övrigt om medelsanvisningar för kvalitativa förstärkningar av
den grundläggande utbildningen vid filosofisk fakultet, nämligen sammanlagt
1 250 000 kr. för dels förstärkning av kursanslagen för de små
ämnesområdena, dels en intensifiering av den första terminens undervisning
i tyska, engelska och franska.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har universitetskanslersämbetet
föreslagit att 1 milj. kr. anvisas för förstärkning av

UbU 1974:13

lärarresurstilldelningen i studiekurs enligt alternativt utformad studieplan
och för utbildning i långsam studietakt för bl. a. deltidsstuderande.
Av beloppet avser 380 000 kr. humanistisk fakultet, 424 000 kr.
samhällsvetenskaplig fakultet och 196 000 kr. matematisk-naturvetenskaplig
fakultet. I motionen 1974: 1395 yrkas att riksdagen anvisar medel
i enlighet med universitetskanslersämbetets förslag.

Det pedagogiska förnyelsearbete som pågått sedan den nya studieordningen
vid filosofisk fakultet infördes år 1969 har bl. a. varit inriktat
på att finna nya utbildningsalternativ. Sålunda har alternativa studiekurser
tillkommit, ofta i form av s. k. yrkesinriktade studiekurser.
Antalet sådana har från höstterminen 1969 ökat från två studiekurser
med fem kurstillfällen i landet till 25 alternativ och 92 kurstillfällen
höstterminen 1973.

I universitetskanslersämbetets förutnämnda rapport anförs att en
slutsats som kan dräs av de data som hittills kommit fram är att den
studieorganisation med längre sammanhållna linjer som infördes år
1969 framför allt tog sikte på andra studerandekategorier än dem som
nu söker sig till de filosofiska fakulteterna. Utskottet delar ämbetsverkets
och motionärens uppfattning att det är angeläget att man genom
olika åtgärder söker möta de speciella behov och önskemål som följer
med att nya studerandekategorier — förvärvsarbetande och äldre studerande
— söker sig till de filosofiska fakulteterna. Med hänsyn till det
statsfinansiella läget har utskottet emellertid funnit sig böra avstyrka
den ytterligare resursförstärkning som föreslagits i motionen 1974: 1395
yrkandet 1. Hemställan i anledning av detta yrkande gör utskottet i det
följande under punkterna 3, 6 och 9.

Sedan höstterminen 1969 gäller särskilda bestämmelser om försöksverksamhet
med vidgat tillträde till högre utbildning (SFS 1969: 68, ändrad
senast 1973: 675). För att få studera enligt bestämmelserna om vidgat
tillträde krävs att man fyllt 25 år, varit yrkesverksam under minst
fem år, uppfyller särskilda förkunskapskrav som anges i normalstudieplanen
för den studiekurs man vill läsa samt att man har de övriga förkunskaper
som krävs för att man skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Höstterminen 1973 ingick följande ämnen i försöksverksamheten,
nämligen biologi 10 poäng, engelska, företagsekonomi, idé- och
lärdomshistoria, informationsbehandling, kemi, matematik, nationalekonomi,
pedagogik, psykologi, samhällskunskap, sociologi, statistik,
statskunskap, administrativ teknik, arbetsmarknadsteknik med personaladministration,
dramatik, informationsteknik, miljövård, u-landsfrågor
och biståndsteknik samt undervisningsteknologi.

I motionen 1974: 771 föreslås att försöksverksamheten utvidgas att
under en treårsperiod räknat fr. o. m. läsåret 1974/75 avse samtliga
ämnen vid universiteten och vid högskolan i Linköping. Utskottet erinrar
om att ett av kompetensutredningen framfört förslag om utvidgning
av ifrågavarande försöksverksamhet att omfatta all högre utbildning be -

UbU 1974:13

handlades i propositionen 1972: 84 angående gymnasieskolans kompetensvärde.
Dåvarande departementschefen kunde inte ansluta sig till
utredningsförslaget med hänsyn bl. a. till att frågan om de särskilda
behörighetsvillkorens utformning för olika utbildningsvägar inte var
löst Detta spörsmål behandlas nu av kompetenskommittén. Enligt den
nämnda propositionen borde det få ankomma på Kungl. Majit att från
fall till fall pröva huruvida en utvidgning bör göras av det antal utbildningar
som på gällande villkor skall stå öppna för studerande utan
skolmässig behörighet. Riksdagen anförde inte någon erinran häremot.
Kungl. Majit har därefter uppdragit åt universitetskanslersämbetet att
inkomma med förslag om utökning. Med hänsyn härtill anser utskottet,
som delar motionärernas uppfattning att försöksverksamheten bör kunna
utvidgas att inrymma flera ämnen än i dag, att motionen 1974: 771
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1972/73 redogjorde
universitetskanslersämbetet för de mål och principer som borde gälla
för studievägledningen inom universitets- och högskolesektorn. Det
övergripande målet angavs därvid vara att ge de studerande underlag
för studievalet med beaktande av såväl deras förutsättningar och intressen
som arbetsmarknadsutvecklingen samt att bistå dem vid studiernas
uppläggning och genomförande. Ämbetet redovisade också ett
treårsprogram för utbyggnad av studievägledningen vid universitet och
högskolor, vilket vid dåvarande studerandeantal innebar en förstärkning
med 2,7 milj. kr. per år. I betänkandet 1972: 30, vilket godkändes
av riksdagen, framhöll utbildningsutskottet att den fortsatta utbyggnaden
borde ske i huvudsaklig överensstämmelse med universitetskanslersämbetets
plan. Med anledning av det minskade antalet studerande
vid de filosofiska fakulteterna har ämbetsverket reviderat den ursprungliga
planen. Ett fullföljande av planen i vad gäller resurserna för studievägledning
vid universitetens förvaltningar och vid de tekniska fakulteterna
kräver enligt propositionen ett tillskott av 1 362 000 kr., vilken
förstärkning föreslås komma till stånd genom omfördelning av det överskott
som finns vid de filosofiska fakulteterna. Utskottet biträder Kungl.
Maj:ts nu ifrågavarande förslag. Utskottet vill emellertid stryka under
vikten av att man genom olika åtgärder i möjligaste mån begränsar
friställningen av studievägledare vid de filosofiska fakulteterna. Detta
bör kunna ske bl. a. genom att medel för studievägledning vid förvaltningarna
i betydande omfattning tas i anspråk för studievägledningsändamål
på institutionsnivå.

Med anledning av yrkande i motionen 1974: 1030 får utskottet erinra
om att föredragande statsrådet i propositionen 1973: 1 bil. 10
framhöll att yrkesvägledningen ställer helt andra krav på sina utövare
än den ämnesinriktade studievägledningen och att den nuvarande uppdelningen
av funktionerna bör behållas intill dess möjligheter finns att
ge studievägledarna adekvat utbildning även för yrkesvägledning.

UbU 1974:13

I sin anslagsframställning framhåller universitetskanslersämbetet att
man i studievägledningsarbetet under senare år alltmer kommit att uppmärksamma
sysselsättningsproblemen och de studerandes svårigheter
vid utträdet på arbetsmarknaden. Ämbetsverket arbetar för närvarande
på ett utbildningsprogram för studievägledarna som syftar till att
göra dem mer skickade att förmedla viss yrkeslivsinformation till de
studerande. Universitetskanslersämbetet avser vidare att i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen ta ställning till vilka yrkesvägledande uppgifter
som kan fullgöras av universiteten samt vilken arbetsfördelning som
bör gälla mellan förvaltningar och institutioner. Med hänsyn till det
inom universitetskanslersämbetet pågående arbetet anser utskottet att
riksdagen bör avslå motionen 1974: 1030 yrkandet 2.

Enligt gällande riktlinjer för subventionering av restaurangverksamheten
vid universitet och högskolor (jfr prop. 1967: 104 s. 46, SU 1967:
88, rskr 1967: 203) svarar staten för kapitalkostnaderna och kostnaderna
för en första uppsättning av inredning och utrustning. En av universitetsrestaurangkommittén
genomförd studie av olika driftenheters
ekonomi visar att övriga kostnader för lokaler m. m. ofta har stor inverkan
på måltidspriset. En väsentlig orsak härtill är att starka periodiska
variationer i beläggningen ger en låg genomsnittlig utnyttjandegrad.
Kommittén har föreslagit att universitetsrestaurangema i fråga
om subventionering jämställs med personalrestauranger vid statliga verk
och myndigheter. Enligt den s. k. måltidspriskungörelsen (1968: 351,
ändrad senast 1972: 299) skall vid dessa restauranger måltidspriset grundas
på kostnaderna för i huvudsak endast livsmedel och personal. De
kostnader som faller på staten bör enligt kommitténs förslag bestridas
på i princip samma sätt som motsvarande kostnader för läroanstalternas
övriga lokaler. Subventioneringen bör dock avse endast den primära
måltidsverksamheten. Annan kommersiell verksamhet bör enligt
kommitténs mening svara för sina lokalkostnader. Kommittén har vidare
föreslagit att den utökade subventioneringen även bör innefatta
sådan restaurangverksamhet som drivs i lokaler som ägs av studerandesammanslutning
m. fl.

I propositionen 1974: 1 biträder departementschefen kommitténs förslag
med den begränsningen att han inte är beredd att förorda utökade
subventioner till restaurangverksamhet som bedrivs i s. k. lånefinansierade
lokaler. Motionen 1974: 1058 anser det sakligt obefogat och
dessutom stridande mot av statsmakterna tidigare uttalade intentioner
att sistnämnda restauranger inte kommer i åtnjutande av en utvidgad
subventionering. Motionen utmynnar i yrkande om att Kungl. Maj:t
skall få bemyndigande att efter särskild framställning besluta om en subventionering
som gör dessa restauranger jämställda med andra universitetsrestauranger.
I motionen 1974: 1400 framhålls att den olika subventioneringen
av de två restaurangtyperna innebär en orättvisa och
man finner det särskilt betänkligt att de studerandeorganisationer kom -

UbU 1974:13

mer att drabbas som tidigt engagerat sig för de studerandes mathållning.

Vad först beträffar universitetsrestaurangverksamhet som bedrivs i
staten tillhöriga lokaler biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag och
tillstyrker sålunda bl. a. att måltidspriskungörelsen görs tillämplig även
beträffande dessa restauranger.

När det gäller restaurangverksamhet som bedrivs i s. k. lånefinansierade
lokaler är utskottet inte berett tillstyrka yrkandet i motionen
1974: 1400 om samma lösning av subventioneringsfrågan. Utskottet delar
emellertid uppfattningen i denna motion och motionen 1974: 1058
om att en större likställdhet mellan de två restaurangformerna är önskvärd.
Enligt utskottets uppfattning bör detta kunna uppnås genom att
riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att efter prövning i' varje särskilt
fall fatta beslut om subventioner till i lånefinansierade lokaler bedriven
universitetsrestaurangverksamhet. Subventionen bör ha en sådan omfattning
att största möjliga överensstämmelse i prishänseende uppnås
mellan de två restaurangformerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1974: 771,

2. att riksdagen avslår motionen 1974: 1030 yrkandet 2,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen 1974: 1 förordats
i fråga om subventionering av universitetsrestaurangverksamhet
som bedrivs i staten tillhöriga lokaler,

4. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1058 samt med anledning
av propositionen 1974:1 och motionen 1974: 1400 bemyndigar
Kungl. Maj:t att besluta om subventioner till annan
universitetsrestaurangverksamhet än som avses under hemställan
3.

3. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Humanistiska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkterna E 5—E 6 (s. 231—244) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enlighet med
vad som förordats i propositionen 1974:1,

2. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 62 447 000 kr.,

3. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 18 367 000 kr.

Motionerna

1974: 294 av fru Diesen m. fl. (m) vari hemställs att Kungl. Maj:t
måtte återkomma till riksdagen med förslag till utformning av den
framtida tolkutbildningen på högskolenivå,

1974:759 av herr Nordstrandh m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riks -

UbU 1974:13

dagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att en föreståndarbefattning
inom Ibero-amerikanska institutet i Göteborg snarast inrättas i form
av ett universitetslektorat med en del av tjänstgöringsskyldigheten förlagd
till institutet,

1974:1063 av herr Turesson m. fl. (m, s, c, fp, vpk) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t föreslår att

1. en personlig professur i »byggnadskultur och bebyggelsemiljö med
undervisning i vård och restaurering» med tillhörande institution och
ett universitetslektorat inrättas vid Stockholms universitets humanistiska
fakultet,

2. arkitekten fil. lic. Börje Blomé kallas till sagda professur,

3. en utredning föranstaltas om inrättande av ett universitetslektorat
i »byggnadskultur och bebyggelsemiljö med undervisning i vård och
restaurering» vid universiteten och de tekniska högskolorna,

1974: 1395 av herr Nyquist (fp) i vad den påverkar medelsanvisningen
under humanistiska fakulteternas avlöningsanslag (yrkandet 1),

1974: 1408 av herr Ångström (fp) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär förslag om inrättandet av en tolkskola vid universitetet
i Umeå.

Utskottet

Enligt statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 262, UbU
1971: 3, rskr 1971: 48) skall den 1 juli 1974 vid universitetet i Umeå inrättas
en professur i nordisk och jämförande fornkunskap. Av propositionen
1974: 1 framgår att Kungl. Maj:t i anslutning till att benämningen
av övriga professurer inom ämnesområdet ändrats beslutat att
tjänsten i Umeå skall inrättas med ämnesbenämningen arkeologi, särskilt
nordeuropeisk. Denna anmälan föranleder inget uttalande från utskottets
sida.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om att vid universitetet
i Umeå den 1 juli 1975 skall inrättas en professur i samiska.

Genom motionen 1974: 1063 har ånyo frågan om resurser för utbildning
och forskning i ämnet byggnadskulturvård aktualiserats. Motioner
med samma yrkanden har behandlats av 1971, 1972 och 1973
års riksdagar. Utskottet hänvisade i fjol till inom riksantikvarieämbetet
pågående utredningsarbete och ansåg att resultatet av detta borde
avvaktas. Då utskottet alltjämt har den uppfattningen att angivna utredningsarbete
kan förväntas leda till ett resultat som har sitt intresse
för bedömningen av i motionen behandlade forsknings- och utbildningsfrågor
avstyrker utskottet yrkandena i motionen 1974: 1063. Motionärerna
anför att frågan om bevarandet och sättet för vårt äldre

UbU 1974:13

byggnadsbestånds upprustning är brännande. Utskottet anser att riksantikvarieämbetets
utredningsarbete i möjligaste mån bör påskyndas.

Invandrarutredningen har överlämnat ett delbetänkande om bl. a.
samhällets tolkservice med förslag om utbildning och auktorisation av
tolkar (SOU 1972: 83). I betänkandet föreslås att tolkutbildning på högskolenivå
kommer till stånd i form av en särskild tolkskola, knuten till
ett av våra universitet, och att utbildning av s. k. kontakttolkar skall
anordnas av studieförbund och folkhögskolor. Frågan om utbildning
av kontakttolkar tas upp under anslaget Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder
i propositionen 1974: 1 bilaga 10 och frågan om auktorisation
av tolkar m. m. behandlas i bilaga 13 till samma proposition.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag bör tolkutbildning på högskolenivå anordnas
vid filosofisk fakultet i form av yrkesinriktade kurser. Av propositionen
framgår vidare att universitetskanslersämbetet skall utreda
dels frågor rörande bl. a. tolkutbildningens dimensionering, lokalisering
och allmänna utformning, dels frågor rörande prioritering av språkområden.

Tolkutbildningen på högskolenivå tas upp i två motioner. I motionen
1974:1408 anses att riksdagen bör begära förslag om en tolkskola
vid universitetet i Umeå. Motionen 1974: 294 anser att Kungl. Maj:t
för riksdagen bör redovisa förslag om hur tolkutbildningen inom filosofisk
fakultet bör utformas.

Enligt utskottets uppfattning har i propositionen anförts övertygande
skäl för att ifrågavarande tolkutbildning bör anordnas som yrkesinriktade
studiekurser vid filosofisk fakultet och inte vid en särskild
tolkskola. Motionen 1974: 1408 bör därför avslås av riksdagen.

Frågor om dimensionering, lokalisering och allmän utformning m. m.
av yrkesinriktade studiekurser handläggs normalt av utbildningsmyndigheten.
Därest riksdagen tar ställning till de principiella frågorna
beträffande utbildningens organisation i enlighet med vad utskottet tillstyrkt
finns det inte anledning för riksdagen att fatta ytterligare beslut
i ärendet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionen 1974: 294.

I motionen 1974: 759 föreslås att en befattning som föreståndare för
Ibero-amerikanska institutet inom romanska institutionen vid universitetet
i Göteborg kommer till stånd på så sätt att en innehavare av ett
universitetslektorat får fullgöra en del av sin tjänstgöringsskyldighet
såsom föreståndare vid institutet. Motionärerna erinrar om att universitetskanslersämbetet
i sin anslagsframställning för budgetåret 1969/70
föreslagit att ett universitetslektorat i spanska skulle inrättas vid universitetet
i Göteborg, på vars innehavare det borde ankomma att dels
förestå det Ibero-amerikanska institutets verksamhet, dels fullgöra viss
undervisning.

Vid universitetet i Göteborg finns ett ordinarie universitetslektorat

UbU 1974:13

och två utländska lektorat i spanska. Enligt 73 § 2 mom. universitetsstadgan
(1964: 461) äger universitetskanslersämbetet, om särskilda skäl
föreligger, nedsätta universitetslektors undervisningsskyldighet även i
annat fall än examination. Universitetskanslersämbetet bör pröva den
i motionen aktualiserade frågan. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen 1974: 759.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 2 anfört
med anledning av motionen 1974: 1395 avstyrker utskottet såvitt
nu är i fråga yrkandet 1 i denna motion.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur
i samiska i enlighet med vad som förordats i propositionen
1974: 1,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionen 1974: 1395 i vad den avser medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag till Humanistiska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 62 447 000 kr.,

3. att riksdagen till Humctnistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
18 367 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motionen 1974:1063,

5. att riksdagen med avslag på motionen 1974: 1408 godkänner i
propositionen 1974: 1 förordade riktlinjer för tolkutbildning
inom filosofisk fakultet,

6. att riksdagen avslår motionen 1974: 294,

7. att riksdagen avslår motionen 1974: 759.

4. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Teologiska
fakulteterna: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under punkterna E 7—
E 8 (s. 244—247) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att inrätta en professur i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1974: 1,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer
i enlighet med vad som förordats i propositionen 1974:1,

3. till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 614 000 kr.,

4. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 1 113 000 kr.

Motionen

1974: 772 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) vari hemställs att riks -

UbU 1974:13

dagen som sin mening uttalar att en professur i religionssociologi inrättas
vid universitetet i Lund.

Utskottet

Statsmakterna beslutade år 1973 om en omläggning av den grundläggande
religionsvetenskapliga utbildningen (jfr prop. 1973: 1 bil. 10
s. 333, UbU 1973: 8, rskr 1973: 105). I den nya studieordningen ingår
bl. a. studiekurser inom ämnesområdet religionspsykologi, religionspedagogik
och religionssociologi. Inom området religion — beteendevetenskap
finns för närvarande en personlig tjänst som professor i religionspsykologi
vid universitetet i Uppsala, vars innehavare uppnår pensioneringsperiodens
nedre gräns år 1974. I likhet med universitetskanslersämbetet
föreslår Kungl. Maj:t att en professur i religionspsykologi
inrättas vid universitetet i Uppsala i samband med att innehavaren av
den personliga tjänsten avgår med pension. Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att inriktningen
av vissa professurer vid teologisk fakultet ändras för att kraven från
den nya utbildningen och behovet av differentiering och utveckling
av forskningen bättre skall kunna tillgodoses.

I motionen 1974: 772 föreslås att riksdagen som sin mening uttalar
att en professur i religionssociologi bör inrättas vid universitetet i Lund.
Med anledning av detta yrkande vill utskottet erinra om att riksdagen
år 1971 hade att ta ställning till motionsyrkande om att en professur
i nämnda ämne borde inrättas den 1 juli 1972. Utskottet framhöll i sitt
betänkande 1971: 3 att ingen tvekan kunde råda om att det föreligger
ett behov av en professur i religionssociologi.

Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret
1974/75 redovisat de överväganden och förslag om professurernas
inriktning vid teologisk fakultet, som gjorts av en arbetsgrupp inom
fakultetsberedningen för humaniora och teologi. På detta förslag grundar
sig de av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna. Arbetsgruppen
har i sitt förslag förutsatt att nya forskningsområden i huvudsak skall
tillgodoses genom differentiering av befintliga tjänster. I fråga om ämnet
religionssociologi har emellertid arbetsgruppen föreslagit att en
tjänst som professor i detta ämne inrättas vid universitetet i Lund.
Universitetskanslersämbetets preliminära förslag till högre tjänster som
professor och biträdande professor för budgetåret 1975/76 upptar bl. a.
en professur i religionssociologi vid universitetet i Lund. Med hänsyn
härtill anser utskottet, som ånyo vill understryka att det finner denna
professur angelägen, det inte erforderligt att riksdagen gör det i motionen
1974: 772 begärda uttalandet. Utskottet avstyrker därför detta.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en profes -

UbU 1974:13

sur i religionspsykologi i enlighet med vad som förordats i propositionen
1974:1,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningar
av professurer i enlighet med vad som förordats i propositionen
1974:1,

3. att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
4 614 000 kr.,

4. att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för
budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 1 113 000
kr.

5. att riksdagen avslår motionen 1974: 772,

5. Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Juridiska fakulteterna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under punkterna E 9—E 10
(s. 247—250) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att ändra benämningen av en professur
i enlighet med vad som förordats i propositionen 1974: 1,

2. till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 11 299 000 kr.,

3. till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 2 232 000 kr.

Motionerna

1974: 304 av herr Regnéll m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att vid juridiska fakulteten vid universitetet i Lund inrätta en
professur i ämnet socialrätt fr. o. m. budgetåret 1974/75,

1974: 1049 av fru Kristensson (m) och herr Sjönell (c) i vad avser
hemställan att riksdagen

1. avslår Kungl. Maj:ts framställning om bemyndigande att ändra
benämningen av den ledigblivna professuren i civilrätt vid universitetet
i Stockholm,

2. beslutar att juridiska fakulteten vid universitetet i Stockholm får
behålla den ledigblivna professuren i civilrätt med oförändrad ämnesbeteckning.

Utskottet

Kungl. Maj:t har den 28 december 1973 föreskrivit att förslag rörande
prövning enligt 69 § universitetsstadgan (1964:461, omtryckt
1970: 370, ändrad senast 1973: 679) av en ledigbliven professur i civilrätt
vid universitetet i Stockholm skall underställas Kungl. Maj:t. I enlighet
med vad departementschefen förordat föreslår nu Kungl. Maj:t

UbU 1974:13

att nämnda professur ändras till professur i fastighets-, byggnads- och
värderingsrätt. Avsikten är att tjänsten skall vara gemensam för universitetet
och tekniska högskolan i Stockholm.

I motionen 1974: 1049 erinras om att tekniska högskolan i Stockholm
sedan flera år framfört förslag om att en professur i fastighets-, byggnads-
och värderingsrätt, gemensam för juridisk och teknisk fakultet,
skall inrättas vid högskolan och att universitetskanslersämbetet i sin anslagsframställning
för budgetåret 1974/75 anslutit sig till högskolans förslag
i fråga om förstärkning i Stockholm av utbildnings- och forskningsresurserna
inom ämnesområdet. Motionärerna erinrar vidare om vad
utskottet i sitt betänkande 1973:8 anfört om denna förstärkning.
Motionärerna yrkar att den befintliga professuren i civilrätt skall bibehållas
oförändrad och att en ny professur inrättas vid tekniska högskolan
i enlighet med vad högskolan och universitetskanslersämbetet
föreslagit. Enligt motionärernas mening innebär den av Kungl. Maj:t
föreslagna lösningen av högskolans och juridiska fakultetens gemensamma
önskemål att den tekniska fakulteten inte får önskade undervisningsresurser
och att undervisningsresurserna i civilrätt vid juridiska fakulteten
försvagas väsentligt. Enligt motionärernas bedömning kommer
innehavaren av professuren inte heller att få den tid till forskning som
åsyftats.

Mot bakgrund av tekniska högskolans och universitetskanslersämbetets
anslagsframställningar, utskottets och riksdagens ställningstagande
förra året, Kungl. Maj:ts förslag samt förevarande motion anser sig
utskottet kunna slå fast att enighet råder om angelägenheten av att en
professur i fastighets-, byggnads- och värderingsrätt inrättas i Stockholm.
Utskottet anser det mycket väsentligt att man tillvaratar möjligheterna
att inom ramen för befintliga resurser åstadkomma förnyelse
och tillgodose profilering mot angelägna forskningsområden i samband
med prövning av högre tjänsters innehåll enligt 69 § universitetsstadgan.
Då genom den av Kungl. Maj:t nu föreslagna ändringen av befintlig
professur ett av statsmakterna högt prioriterat ämnesområde
blir tillgodosett har utskottet med avstyrkande av bifall till motionen
1974: 1049 funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. Det bortfall
av undervisningsresurser för grundläggande juridisk utbildning som
uppstår vid juridisk fakultet bör beaktas vid fördelningen av juridiska
fakulteternas kursanslag.

I motionen 1974: 304 yrkas att en professur i socialrätt inrättas vid
universitetet i Lund den 1 juli 1974. Utskottet har vid tidigare behandlingar
av motioner om ifrågavarande professur framhållit att utskottet
delar uppfattningen om den socialrättsliga forskningens betydelse både
för utbildningen av jurister och socionomer samt för de lagstiftande
och rättstillämpande myndigheterna (UbU 1971: 3, 1972: 4 och 1973: 8).
1968 års utbildningsutredning (U 68) har nyligen överlämnat sitt fjärde

UbU 1974:13

specialbetänkande »Högskoleutbildning — juristlinje, förvaltningslinje,
social linje». Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Statsmakternas
ställningstagande till U 68:s förslag bör ej föregripas. Därtill
kommer att juridiska fakulteten vid universitetet i Lund vid sin prioritering
satt andra önskemål före en professur i socialrätt. Utskottet avstyrker
yrkandet i motionen 1974: 304.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionen 1974: 1049 yrkandena 1 och 2 bemyndigar
Kungl. Maj:t att ändra benämningen av en professur i civilrätt
vid juridiska fakulteten i Stockholm i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1974:1,

2. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i socialrätt
avslår motionen 1974: 304 i denna del,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionen 1974: 304 i vad den avser medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag till Juridiska fakulteterna: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 11 299 000 kr.,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 och med avslag
på motionen 1974: 304 i vad den avser medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 2 232 000 kr.

6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl.
Maj:t har under punkterna E 11—E 12 (s. 250—253) föreslagit riksdagen
att

1. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 85 206 000
kr.,

2. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 22 213 000 kr.

Motionerna

1974: 298 av fru Mogård (m) och fru Troedsson (m) vari hemställs
att riksdagen anhåller att Kungl. Maj:t förelägger nästa års riksdag
förslag om att 40-poängskurser i ämnet konsumtionskunskap och konsumtionsekonomi
skall anordnas vid universiteten i Lund och Uppsala,

1974: 766 av herr Sjönell m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t uttalar sig för att utbildning och forskning vid högskolor
och universitet mera inriktas på de mindre företagens situation i enlighet
med vad som anförts i motionen,

UbU 1974:13

1974: 1395 av herr Nyquist (fp) i vad den påverkar medelsanvisningen
under samhällsvetenskapliga fakulteternas avlöningsanslag (yrkandet
1).

Utskottet

Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop.
1966: 1 bil. 10 s. 362, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) beslutat att professuren
i pedagogik och pedagogisk psykologi vid universitetet i Uppsala
i samband med återbesättande skall ändras till professur i pedagogik.
Denna anmälan föranleder inget uttalande från utskottets sida.

I motionen 1974: 298 föreslås att studiekurser om 40 poäng i konsumentekonomi
m. m. skall anordnas vid universiteten i Lund och Uppsala.

I sitt betänkande 1972: 44 anförde utbildningsutskottet att den enskilde
konsumenten och det enskilda hushållets problem måste få ett tillräckligt
och i förhållande till dagens situation väsentligt ökat utrymme
i det totala utbudet av ekonomisk utbildning. Detta borde enligt utskottet
ske genom att problemområdet konsumentekonomi inom relevanta
ämnesområden vid samhällsvetenskaplig fakultet profilerades mer
markant än vad som vore fallet. Detta kunde ske bl. a. genom nya alternativa
studiekurser.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 11 maj 1973 anmodat universitetskanslersämbetet
att uppmärksamma vad utbildningsutskottet i nämnda
betänkande anfört angående alternativa studiekurser med konsumentekonomisk
inriktning. Med anledning härav har universitetskanslersämbetet
efter samråd med konsumentverket beslutat att tillsätta
en arbetsgrupp för att biträda i arbetet med att utarbeta studieplaner
m. m. för utbildning med konsumentekonomisk inriktning. Gruppen
skall i sitt arbete samråda med en referensgrupp med företrädare för
bl. a. universiteten, löntagarorganisationerna och konsumentpolitiska
intressegrupper.

Med hänvisning till pågående utredningsarbete inom universitetskanslersämbetet
anser utskottet att motionen 1974: 298 bör avslås av riksdagen.

Enligt motionen 1974: 766 bör utbildning och forskning vid högskolor
och universitet mera inriktas på de mindre företagens situation. Utskottet
vill beträffande ifrågavarande utbildning och forskning anföra
följande.

Den företagsekonomiska utbildningen vid universitet och högskolor
syftar till en allmän kunskap om mindre, medelstora och större företag.
Olika insatser görs från samhällets sida för att de mindre och medelstora
företagens förhållanden skall beaktas. Styrelsen för teknisk
utveckling (STU) ägnar, såsom framgår av anslagsframställningen för
budgetåret 1974/75, stor uppmärksamhet åt frågor som gäller de mindre

UbU 1974:13

och medelstora företagen. Insatser görs även av de statliga forskningsråden
genom olika forskningsanslag. Vidare har expertgruppen för regional
utredningsverksamhet (ERU) den 15 februari 1974 överlämnat
betänkandet Orter i regional samverkan (SOU 1974:1). I detta behandlas
bl. a. företagens produktionskostnader i olika ortstyper och
dras upp riktlinjer för fortsatt forsknings- och utredningsverksamhet
beträffande företagssektorns regionala produktionssystem. Som framgår
av det anförda ägnas de i motionen aktualiserade problemen stor uppmärksamhet.
Med hänsyn härtill anser utskottet, som har uppfattningen
att de mindre och medelstora företagens produktionsvillkor är ett angeläget
område för utbildning och forskning, det inte påkallat att riksdagen
gör i motionen föreslaget uttalande. Utskottet avstyrker därför
bifall till yrkandet i motionen 1974: 766.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 2
anfört med anledning av motionen 1974: 1395 avstyrker utskottet såvitt
nu är i fråga yrkandet 1 i denna motion.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 och med
avslag på motionen 1974: 1395 i vad den avser medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 85 206 000 kr.,

2. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 22 213 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1974: 298,

4. att riksdagen avslår motionen 1974: 766.

7. Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar tili lärarpersonal. Medicinska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkterna E 13—E 14 (s. 253—260) föreslagit riksdagen att

1. till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 120 333 000 kr.,

2. till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 86 004 000 kr.

Motionerna

1974: 457 av herr Bergman i Göteborg m. fl. (s, c, m, fp) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna

1. att geriatriken tillhör de områden sorn bör prioriteras högt,

2. att ett förslag i fråga om ytterligare tjänst inom det geriatriska
området bör läggas fram snarast möjligt,

UbU 1974:13

3. att de skäl som anförts för en personlig professur för docenten
Alvar Svanborg därvid bör beaktas,

1974: 463 av fru Håvik m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om att initiativ tas till inrättande av en personlig
professur i audiologi vid universitetet i Göteborg för docent Gunnar
Lidén så snart ske kan,

1974: 474 av fru Skantz m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att en professur i plastikkirurgi inrättas vid universitetet
i Lund fr. o. m. den 1 juli 1974 med klinisk placering vid plastikkirurgiska
kliniken vid Malmö allmänna sjukhus,

1974: 746 av herr Hörberg m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att inrätta en professur i medicinsk genetik vid universitetet i
Göteborg,

2. att under rubriken E 13 Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal höja anslaget med 200 000 kr. till ett förslagsanslag
av 120 533 000 kr.,

1974: 757 av herr Molin (fp) och fru Fraenkel (fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära att förslag om ytterligare forskningstjänster
i geriatrik föreläggs 1975 års riksdag,

1974:1064 av fru Åsbrink m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om tillsättandet av en arbetsgrupp med uppgift
att skyndsamt framlägga förslag till riktlinjer och kalkyler för inrättandet
av ett statligt gerontologiskt institut,

1974:1406 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag om en
professur i mentalhygien vid karolinska institutet.

Utskottet

Kungl. Maj:t har vid sin medelsberäkning för budgetåret 1974/75 utgått
från ett oförändrat antal nybörjarplatser för läkarutbildning, nämligen
sammanlagt 1 026, varav 196 i Uppsala, 190 i Lund, 168 i Göteborg,
102 i Umeå och 370 vid karolinska institutet.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har dels redovisat förslag rörande
förbättrade forsknings- och utbildningsresurser inom det barnkirurgiska
området, dels överlämnat en redogörelse för hittillsvarande erfarenheter
av utbildning och forskningsverksamhet inom de geriatriska och gerontologiska
områdena.

Beträffande barnkirurgi framhåller UKÄ att en förbättring av utbildningen
inom ramen för läkares grundutbildning är önskvärd och möjlig

UbU 1974:13

att genomföra med tillgängliga resurser och inom fastställd studietid.
UKÄ pekar på de möjligheter som i dag finns att inom studieorganisationen
disponera om och utöka undervisningen. UKÄ framhåller vidare
att det inom ramen för befintliga resurser finns möjlighet att åstadkomma
förnyelse och tillgodose behovet av profilering mot angelägna
forskningsområden i samband med prövning av högre tjänsters innehåll
enligt 69 § universitetsstadgan. Den enda högre forskartjänsten inom
det barnkirurgiska området — den personliga tjänsten som biträdande
professor i pediatrisk urologi vid karolinska institutet — kommer inom
några år att dras in i samband med att innehavaren avgår med pension.
Vid prövning enligt 69 § universitetsstadgan av tjänster inom angränsande
områden liksom även vid behandlingen av fråga om kompensation
för sagda tjänst avser UKÄ att aktualisera frågan om inrättande
av en professur i barnkirurgi.

Den geriatriska forskningen har sitt centrum i Uppsala, där landets
enda professur i ämnet är placerad. Medicinska fakulteten vid universitetet
i Uppsala, som på UKÄ:s uppdrag utarbetat nyssnämnda redogörelse,
anser att inom gerontologisk-geriatrisk forskning en utvidgning
bör ske av den metaboliska forskningen samt att åtgärder bör sättas
in för att stimulera och initiera forskning inom psykogeriatrik och socialmedicinskt
orienterad geriatrik. Fakultetsberedningen för medicin,
odontologi och farmaci ansluter sig i stort till fakultetens bedömningar.
Beredningen framhåller särskilt behovet av grundforskning inom det
fysiologiska området samt av tillämpad forskning inom de metaboliska
och psykogeriatriska områdena.

UKÄ instämmer i fakultetens och fakultetsberedningens värderingar
och framhåller att geriatriken är ett av de områden som bör prioriteras
högt. Geriatriken ingår också i den långtidsplan för högre tjänster som
utarbetats inom fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci.
Fakultetsberedningen har vidare initierat en långsiktig planering
vad gäller omstruktureringar enligt 69 § universitetsstadgan och har i
samråd med statens medicinska forskningsråd påbörjat en utredning
kring problem som hänger samman med sådan omprövning. Resultatet
av detta arbete skall kunna läggas till grund för en översikt rörande
behovet av högre tjänster och dessas inriktning inom olika områden
på något längre sikt. UKÄ avser att — också mot bakgrund av att professuren
i geriatrik i Uppsala inom kort blir ledig — avvakta resultatet
av utredningsarbetet innan ställning tas till förslag om tidpunkt för inrättande
av ytterligare en tjänst inom det geriatriska området. Kungl.
Majit anser i likhet med UKÄ att resultatet av nyssnämnda utredning
bör avvaktas.

I motionerna 1974: 457 och 1974: 757 har framställts yrkanden beträffande
utbyggnad av resurserna för utbildning och forskning i ämnet
geriatrik.

UbU 1974:13

Sedan år 1971 har riksdagen årligen strukit under önskvärdheten av
ökade forskningsresurser inom såväl det geriatriska som det gerontologiska
ämnesområdet. I enlighet med riksdagens år 1972 fattade beslut
har nu presenterats en redogörelse för hittillsvarande erfarenheter av
utbildning och forskningsverksamhet inom de geriatriska och gerontologiska
områdena.

Som vidare framgår av det nyss anförda pågår inom UKÄ visst utredningsarbete
beträffande geriatriken. Med anledning av motionerna
1974: 457 och 1974: 757 vill utskottet nu framhålla det mycket angelägna
i att forskningsresurserna inom det geriatriska området snabbt
förstärks och att därför det inom UKÄ pågående utredningsarbetet i
möjligaste mån påskyndas, så att förslag om upprustning av forskningsresurserna
inom ämnesområdet geriatrik kan föreläggas riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet är inte berett tillstyrka yrkandet i motionen 1974: 1064 beträffande
utredning av frågan om ett gerontologiskt institut.

Utskottet anser inte några nya omständigheter anförda som motiverar
att riksdagen beslutar anvisa medel till en ånyo föreslagen personlig professur
i audiologi vid universitetet i Göteborg (jfr UbU 1971: 3, 1972: 4
och 1973: 8). Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1974: 463.

Ett förra året framfört motionsyrkande — vilket avslogs av riksdagen
— om inrättande vid universitetet i Göteborg av en professur i medicinsk
genetik upprepas i motionen 1974: 746. Denna professur återfinns
ej i UKÄ:s anslagsframställning för nästa budgetår, som däremot upptar
en professur i genetik vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
i Göteborg. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet yrkandet
i motionen 1974: 746.

I motionen 1974: 474 yrkas att en professur i plastikkirurgi skall inrättas
vid universitetet i Lund. I motionen framhålls att den plastikkirurgiska
kliniken vid Malmö allmänna sjukhus är regionalklinik för
Sydsverige. Sedan den plastikkirurgiska specialiteten år 1955 inrättades
som självständig avdelning med en överläkare och en underläkare har
verksamheten starkt utvecklats. Kliniken erhöll enligt motionen nya
lokaler i juni 1972 och inrymmer 62 sängplatser, 6 operationssalar och
en egen avdelning för klinisk forskning.

Motionärerna anser det vara en brist att ämnesområdet plastikkirurgi
i Sydsverige saknar egen företrädare vid universitetet i Lund.
En sådan tjänst skulle ge stadga åt verksamheten och vara av stor betydelse
för handledningen av doktorander.

En professur i plastikkirurgi finns nu inrättad vid universitetet i
Göteborg. Bl. a. bilismens successiva ökning med åtföljande allvarliga
skador gör det enligt utskottets mening nödvändigt med betydande förstärkningar
av forskningsresurserna för nu ifrågavarande ämnesområde.

UbU 1974:13

Utskottet har emellertid inte möjlighet att på grundval av tillgängligt
material bedöma hur upprustningen bäst bör ske. Det torde få ankomma
på UKÄ att studera denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen 1974: 474.

I motionen 1974: 1406 anförs att några av de största otrygghetsfaktorerna
i individernas tillvaro eliminerats genom en framgångsrik kamp
mot de epidemiska folksjukdomarna, genom effektiva läkemedel och
andra insatser. Behovet av forskning om beteenderubbningar och miljöfaktorer
m. m. som påverkar det mentala hälsotillståndet har däremot
tillgodosetts i betydligt mindre omfattning. Enligt motionärens mening
krävs ytterligare insatser bl. a. för forskning i mentalhygien.

Sedan socialstyrelsen erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda den
psykiska hälsovården beslöt styrelsen att i första hand söka kartlägga
och sammanfatta den debatt som forts på området. Uppdraget att göra
denna kartläggning gavs åt med. lie. och fil. kand. Hans Lohman. I
skriften Psykisk hälsa och mänsklig miljö, vilken år 1972 utgavs som
nr 30 i skriftserien Socialstyrelsen redovisar, har resultatet av denna
kartläggning redovisats. I denna skrift behandlas i skilda avsnitt begreppet
psykisk hälsa, indikatorer på problematisk psykisk hälsa, forskning
angående orsaker till sjukdom och hälsa samt psykisk miljövård
— möjligheter och omöjligheter. Skriften Psykisk hälsa och mänsklig
miljö samt den debatt den föranlett ligger till grund för fortsatt utredningsarbete.

Vidare bör framhållas att socialstyrelsen den 23 november 1970 tillsatte
en arbetsgrupp för utredning av den psykiatriska vårdens målsättning
och organisation. Expertgruppen har hösten 1973 avlämnat rapporten
Den psykiatriska vårdens målsättning och organisation. I rapporten
anförs att begreppen mentalhygien, preventiv psykiatri, psykisk
hälsovård och förebyggande verksamhet mot psykiska störningar i stort
sett brukar användas synonymt. Rapporten behandlar bl. a. frågor om
psykiatrins målsättning och arbetsuppgifter i framtiden samt olika utbildningsfrågor.

Övervägande skäl talar enligt utskottets mening mot att riksdagen nu
begär en ny utredning beträffande förevarande ämnesområde. Utskottet
avstyrker därför yrkandet i motionen 1974:1406.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1974 av en
professur i audiologi avslår motionen 1974: 463 i denna del,

2. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1974 av en
professur d medicinsk genetik avslår motionen 1974:746 i
denna del,

3. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1974 av en
professur i plastikkirurgi avslår motionen 1974: 474 i denna
del,

UbU 1974:13

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 samt med
avslag på motionerna 1974: 463, 1974: 474 och 1974: 746 i vad
de avser medelsanvisningen under ifrågavarande anslag till
Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 120 333 000
kr.,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 samt med
avslag på motionerna 1974: 463, 1974: 474 och 1974: 746 i vad
de avser medelsanvisningen under ifrågavarande anslag till
Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 86 004 000 kr.,

6. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974: 457 och 1974: 757
anfört angående ytterligare resurser för forskning inom det
geriatriska området,

7. att riksdagen avslår motionen 1974: 1064,

8. att riksdagen avslår motionen 1974: 1406.

8. Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna
E 15—E 19 (s. 260—267) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
ett förslagsanslag av 30 817 000 kr.,

2. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 14 714 000 kr.,

3. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
ett förslagsanslag av 24 704 000 kr.,

4. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: A vlöningar till lärarpersonal
ett förslagsanslag av 4 626 000 kr.,

5. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 4 637 000 kr.

9. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Kungl. Maj:t har under punkterna E 20—E 21 (s. 267—271)
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1974: 1,

2. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
106 244 000 kr.,

UbU 1974:13

3. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 60 990 000
kr.

Motionerna

1974: 171 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att den vakanta tjänsten som biträdande professor i
oceanografi vid universitetet i Göteborg får återbesättas,

2. med ändring av propositionen 1974:1 beslutar att till Matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsans/lag av 106 350 000 kr.,

1974: 1395 av herr Nyquist (fp) i vad den påverkar medelsanvisningen
under matematisk-naturvetenskapliga fakulteternas avlöningsanslag (yrkandet
1).

Utskottet

Som ett led i de ökade insatserna för forskning inom kärnfysiken
beslutade statsmakterna år 1965 (prop. 1965: 40 s. 60, SU 1965: 107,
rskr 1965: 297) att bygga upp en Tandem Van de Graaff-accelerator vid
den fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Utskottet tillstyrker
förslaget i propositionen 1974: 1 att en professur i kärnfysik inrättas
vid universitetet den 1 juli 1974.

Ämnesområdet oceanografi är inom landet företrätt endast vid universitetet
i Göteborg, där det nu finns inrättade en professur och en
biträdande professur i ämnet. Kungl. Maj:t föreslår att den sistnämnda
tjänsten, vilken för närvarande är vakant, den 1 juli 1974 omvandlas
till professur i biofysik, särskilt biofysikalisk kemi, vid universitetet i
Göteborg.

I motionen 1974: 171 framställs ett yrkande av innebörd att riksdagen
med avslag på Kungl. Maj:ts förslag om omvandling beslutar att vid
universitetet i Göteborg inrätta en ny tjänst som professor i biofysik,
särskilt biofysikalisk kemi. Vidare yrkas att den vakanta tjänsten som
biträdande professor i oceanografi skall få återbesättas.

Av universitetskanslersämbetets petita för budgetåret 1974/75 framgår
att biofysikens och oceanografins ställning inom utbildnings- och
forskningsorganisationen i Göteborg på olika nivåer ingående prövats
och att man därvid nått enighet om betydelsen av att ämnesområdet
biofysik blir företrätt av professur och att detta om så befinnes nödvändigt
bör ske genom omvandling av förutnämnda tjänst som biträdande
professor i oceanografi. Samtidigt har emellertid förslag förts
fram om en ny biträdande professur i detta ämne, vilket förslag Kungl.
Maj:t ej biträtt.

UbU 1974:13

Biofysiken är ett viktigt gränsområde mellan fysik, kemi och biologi
inom vilket forskningen kan ge väsentliga bidrag till kunskapen om livsprocessen.
Det synes utskottet väl motiverat att detta ämne i Göteborg
blir företrätt genom professur. Detta förhållande kan emellertid inte
undanskymma den marina forskningens betydelse. Universitetskanslersämbetet
har i samband med yttrande över havsresursutredningens betänkande
vitsordat betydelsen av denna forskning.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionen 1974:171 i denna del beslutar bemyndiga Kungl.
Maj:t att den 1 juli 1974 vid universitetet i Göteborg inrätta en professur
i biofysik, särskilt biofysikaldsk kemi, med docenten Tore Vänngård
som förste innehavare. Samtidigt bör riksdagen besluta att den
nuvarande tjänsten som biträdande professor i oceanografi tills vidare
skal hållas vakant.

Som konsekvens av detta ställningstagande avstyrker utskottet motionen
1974:171 i vad den avser medelsanvisning.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 2 anfört
med anledning av motionen 1974: 1395 avstyrker utskottet såvitt
nu är i fråga yrkandet 1 i denna motion.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur
i kärnfysik vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1974,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:1 och med
bifall till motionen 1974:171 i denna del bemyndigar Kungl.
Maj:t att inrätta en professur i biofysik, särskilt biofysikalisk
kemi, vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1974,

3. att riksdagen med anledning av motionen 1974:171 och med
avslag på propositionen 1974:1 beslutar dels att en tjänst
som biträdande professor i oceanografi vid universitetet i
Göteborg tills vidare skall bibehållas, dels att nämnda tjänst
tills vidare skall hållas vakant,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 samt med
avslag på motionerna 1974:171 och 1974:1395 i vad de avser
medelsanvisningen under ifrågavarande anslag till Matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
106 244 000 kr.,

5. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 60 990 000 kr.

10. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Tek -

UbU 1974:13

niska fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Majit har under punkterna
E 22—E 23 (s. 271—275) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att inrätta en professur i enlighet med
vad som förordats i propositionen 1974: 1,

2. till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 94 833 000 kr., varav
790 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedkn,

3. till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 58 730 000 kr.

Motionerna

1974: 471 av herr Rask (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Majit begär att en professur i metallernas gjutning inrättas vid tekniska
högskolan i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1974/75,

1974:1049 av fru Kristensson (m) och herr Sjönell (c) i vad avser
hemställan att riksdagen beslutar inrätta en professur i fastighets-,
byggnads- och värderingsrätt vid tekniska högskolan i Stockholm samt
anvisar erforderliga medel härför (yrkandet 3),

1974: 1056 av herrar Ringaby (m) och Oskarson (m) vari hemställs
att riksdagen anhåller hos Kungl. Majit om inrättandet av en professur
vid teknisk högskola i ämnet innovationsteknik fr. o. m. budgetåret
1974/75.

Utskottet

Antalet nybörjarplatser inom den högre tekniska utbildningen skall
läsåret 1974/75 enligt gällande utbyggnadsprogram öka med 25 genom
fortsatt utbyggnad av högskolan i Luleå. Uppbyggnaden av forskningsorganisationen
inom det geoteknölogiska ämnesområdet vid denna högskola
fortsätter nästa budgetår genom statsmakternas tidigare beslut om
en professur i geoteknik och en i tillämpad geofysik samt om en tjänst
som biträdande professor i bergmekanik. Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1974: 23 angående arbetsvetenskaplig utbildning och forskning
i Luleå kommer utskottet att behandla i ett senare sammanhang.

Utskottet tillstyrker att en professur i datorsystem inrättas vid tekniska
högskolan i Stockholm den 1 juli 1974.

I motionen 1974: 471 hemställs — i överensstämmelse med vad universitetskanslersämbetet
föreslagit — att en professur i metallernas
gjutning inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm den 1 juli 1974.
Såsom motionärerna påpekar uttalade sig utbildningsutskottet förra
året (UbU 1973: 8 s. 28) mycket positivt i fråga om denna professorstjänst.
Ämnesområdet benämndes då gjuteriteknik. Gjuteriområdets
betydelse för svensk industri har belysts genom en av industrideparte -

UbU 1974:13

mentet ooh Svenska gjuteriföreningen i samarbete företagen kartläggning.
Behovet av förbättrade resurser för forskning och utbildning är
också väldokumenterat. Med hänsyn till det statsfinansiella läget har
emellertid utskottet funnit sig böra avstå från att föreslå att ifrågavarande
professur i metallernas gjutning inrättas redan den 1 juli 1974.
Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet härom. Utskottet förutsätter
att det vid höstens budgetarbete skall visa sig möjligt att tillgodose
önskemålet om ifrågavarande professur.

Enligt motionen 1974: 1056 är det angeläget att undervisning i innovationsteknik
införs vid de tekniska högskolorna och att ämnesområdet
blir företrätt av en professur. Motionärerna framhåller att under senare
år gjorda studier av innovationsprocessen inom det tekniskt-industriella
näringslivet givit vid handen att satsning på forskning och teknisk utveckling
ej automatiskt leder till innovationer i form av nya behovsinriktade
produkter som kan ligga till grund för industriell nyetablering
och därmed ge fler arbetstillfällen.

Den tekniska förnyelsen inom industrin är av avgörande betydelse
för vår konkurrenskraft på världsmarknaden. Styrelsen för teknisk
utveckling (STU), som är central förvaltningsmyndighet för statens
stöd till tillämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete,
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 framhållit att
effektiviteten i svensk industri är på en internationellt sett hög nivå
när det gäller att bedriva projekt, som befinner sig i långt framskridet
skede, medan den är sämre när det gäller den första fasen i utvecklingsarbetet
— den orienterande, problemformulerande och idéskapande.
STU ser det som en väsentlig uppgift att genom en kombination av
stödjande, rådgivande, kontaktskapande och informerande insatser
bidra till utveckling av nya produkter hos mindre och medelstora företag.
Kungl. Maj:t har i anledning av STU:s anslagsframställning föreslagit
ökade insatser i fråga om av STU bedriven innovationsfrämjande
verksamhet. Av intresse i detta sammanhang är även Ingenjörsvetenskapsakademiens
verksamhet.

Frågan om hur känd teknik effektivare skall bli utnyttjad är väsentlig
och har i olika sammanhang behandlats av riksdagen. Utskottet är inte
berett tillstyrka att riksdagen nu beslutar om en professur i innovationsteknik,
varför motionsyrkandet härom avstyrks. Utskottet utgår från
att de tekniska högskolorna och universitetskanslersämbetet har sin
uppmärksamhet riktad på undervisningsbehovet och kommer att framlägga
de förslag om förstärkning av forskningsresurserna som befinns
motiverade.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 5
anfört med anledning av motionen 1974:1049 avstyrker utskottet yrkandet
3 i denna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en pro -

UbU 1974:13

fessur i datorsystem vid tekniska högskolan i Stockholm den
1 juli 1974,

2. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1974 av en
professur i metallernas gjutning avslår motionen 1974: 471 i
denna del,

3. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1974 av en
professur i innovationsteknik avslår motionen 1974: 1056 i
denna del,

4. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1974 av en
professur i fastighets-, byggnads- och värderingsrätt vid tekniska
högskolan i Stockholm avslår motionen 1974: 1049 i
denna del,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 samt med
avslag på motionerna 1974:471, 1974: 1049 och 1974: 1056 i
vad de avser medelsanvisning under ifrågavarande anslag till
Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 94 833 000
kr., varav 790 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 samt med
avslag på motionerna 1974: 471, 1974: 1049 och 1974: 1056 i
vad de avser medelsanvisning under ifrågavarande anslag till
Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 58 730 000 kr.

11. Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning
och forskning m. m. i Göteborg och Linköping. Grundläggande
humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning
i Linköping. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna E 24—E 25 (s. 276—286) och hemställer

1.att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer
i enlighet med vad som förordats i propositionen 1974: 1,

2. att riksdagen till Teknisk samt viss medicinsk och matematisknaturvetenskaplig
utbildning och forskning m. m. i Göteborg
och Linköping för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 117 326 000 kr., varav 635 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen,

3. att riksdagen till Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig
och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
8 511000 kr.

12. Decentraliserad universitetsutbildning m. m. Kungl. Maj:t har under

UbU 1974:13

punkten E 26 (s. 287—288) föreslagit riksdagen att till Decentraliserad
universitetsutbildning m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 5 229 000 kr.

Motionen

1974:1395 av herr Nyquist (fp) i vad avser hemställan att riksdagen
vid behandlingen av anslagsfrågor för högre utbildning och forskning
anvisar ytterligare 500 000 kr. till universitetskanslersämbetet för verksamheten
med decentraliserad universitetsutbildning (yrkandet 2).

Utskottet

Kungl. Maj:t föreslår med hänsyn till befintlig reservation att ifrågavarande
anslag till decentraliserad universitetsutbildning skall minskas
med 500 000 kr. till 5 229 000 kr. I motionen 1974: 1395 yrkas att
anslaget förs upp med oförändrat belopp. Motionsyrkandet motiveras
med att en ytterligare satsning på den decentraliserade universitetsutbildningen
är nödvändig för att mota framför allt behoven från
studerande som av skilda anledningar är bundna till sin bostadsort
och därför saknar möjlighet att resa till en universitetsort för att där
bedriva studier.

Utskottet delar Kungl. Maj:ts uppfattning att medelsförbrukningen
under senare år talar för att det bör vara möjligt att för nästa budgetår
begränsa anslagsbeloppet. Utskottet tillstyrker därför Kungl.
Maj:ts förslag och avstyrker ifrågavarande yrkande i motionen 1974:
1395.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 och med avslag
på motionen 1974: 1395 yrkandet 2 till Decentraliserad
universitetsutbildning m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar
ett reservationsanslag av 5 229 000 kr.

Vissa högskolor m. m.

13. Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten E 27 (s. 289—291) föreslagit riksdagen att till Bibliotekshögskolan:
Utbildningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 4 386 000 kr.

Motionen

1974: 301 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att praktik skall ingå som ett nödvändigt
led i utbildningen av personer som skall ha biblioteksarbete
som bisyssla.

Utskottet

Bibliotekshögskolan, som inrättades den 1 juli 1972, har till uppgift

UbU 1974:13

att utbilda bibliotekarier för folk- och skolbibliotek samt företags- och
forskningsbibliotek.

Under innevarande budgetår har under anslaget Bidrag till folkbibliotek
även anvisats medel för bibliotekarieutbildning. Dessa medel
används för utbildning av vissa bibliotekarier vid folkbiblioteksfilialer,
vilka har biblioteksarbetet som bisyssla. Kungl. Maj:t föreslår att bibliotekshögskolan
fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall svara för uppgiften
att meddela utbildning för denna personalkategori. Avsikten är att
utbildningen liksom hittills skall omfatta dels en korrespondenskurs,
dels en intensivkurs. Ett av skolöverstyrelsen framfört förslag att i utbildningen
också skall ingå en praktikperiod om två veckor har departementschefen
ej biträtt.

Den föreslagna grundutbildningen för deltidsanställd bibliotekspersonal
har behandlats i motionen 1974:301. Motionärerna framhåller
att skolöverstyrelsens förslag utgör ett försök att höja denna bibliotekspersonals
utbildning såväl i omfattning som kvalitativt och att praktiken
är att se som en integrerad del av utbildningen.

Värdet av praktiska moment i olika utbildningar och av arbetslivserfarenhet
över huvud taget är väl dokumenterat. Ifrågavarande personal
har emellertid ofta ett annat arbete eller en annan uppgift av
heltidskaraktär, som i hög grad binder dem vid hemorten. Detta talar
för en begränsning av sådana obligatoriska utbildningsmoment som
flertalet måste fullgöra på en annan ort än hemorten. Främst med hänsyn
härtill har utskottet funnit sig böra acceptera att den ifrågavarande
utbildningen får det innehåll som Kungl. Maj:t förordat. Utskottet avstyrker
sålunda yrkandet i motionen 1974: 301. Sedan någon tids erfarenhet
vunnits synes det utskottet motiverat att frågan om en praktikperiod
tas upp till förnyad prövning.

Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning tillstyrker utskottet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1974: 301 godkänner
i propositionen 1974: 1 förordade riktlinjer för utbildning av
Viss bibliotekspersonal,

2. att riksdagen till Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 4 386 000 kr.

14. Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. ni. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten E 28 (s. 291—292) och hemställer att

riksdagen till Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
689 000 kr.

UbU 1974:13

15. Journalisthögskolorna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten E 29 (s. 292—293) och hemställer

att riksdagen till Journalisthögskolorna för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 6 195 000 kr.

16. Socialhögskolorna. Kungl. Maj:t har under punkten E 30 (s. 293—
296) föreslagit riksdagen att till Socialhögskolorna för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 28 831 000 kr.

Utskottet

Sedan budgetåret 1972/73 är antalet intagningsplatser vid socialhögskolorna
1 950. Av dessa avser 1 170 social linje och 780 förvaltningslinje.
För nästa budgetår räknar departementschefen med oförändrat
antal intagningsplatser. Med anledning av vad därom anförts i propositionen
1974: 1 vill utskottet framhålla att det inte funnit anledning till
erinran mot att nämnden för socionomutbildning medges besluta om
begränsade överföringar av intagningsplatser från en linje till en annan.

Kungl. Maj:t föreslår att förevarande anslag räknas upp med 1 374 000
kr., varav 9 000 kr. avser förstärkning av anslagsmedlen för bokinköp
m. m. Utskottet tillstyrker förslaget. Utskottet vill emellertid påpeka att
det härvid förutsatt att Kungl. Maj:t genom sedvanlig proposition beträffande
anslag på tilläggsstat eller genom utnyttjande av tillgängliga
medel kommer att tillgodose behovet av särskilda medel för bokinköp
till socialhögskolan i östersund. Högskolan i östersund inrättades den
1 juli 1971 och har uppenbarligen otillräckliga biblioteksresurser. Med
hänsyn till att inom högskolan pågår en utredning, vars syfte är att få
det totala kompletteringsbehovet helt klarlagt och att presentera en plan
för biblioteksupprustningen, har utskottet ansett sig böra avstå från att
nu föreslå riksdagen att anvisa ytterligare medel under detta anslag i
syfte att möjliggöra en reell upprustning av Östersundshögskolans bokbestånd.
Det bör framhållas att högskolans svårigheter i nu berört avseende
delvis är betingade av att på orten inte finns tillgång till ett
vetenskapligt bibliotek.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Socialhögskolorna för budgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 28 831 000 kr.

17. Fortbildning av socionomer, journalister m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 31—E 35
(s. 296—304) och hemställer

l.att riksdagen godkänner i propositionen 1974:1 förordade
riktlinjer för fortbildning av journalister,

UbU 1974:13

2. att riksdagen till Fortbildning av socionomer, journalister
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 850 000 kr.,

3. att riksdagen till Vissa kurser för utländska studerande för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1479 000
kr.,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal
om fortsatt samarbete angående verksamheten vid Ericastiftelsen,

5. att riksdagen till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 956 000 kr.,

6. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att godkänna avtal
den 17 december 1973 med Stockholms kommun, Handelshögskoleföreningen
i Stockholm och Handelshögskolan i Stockholm
om ändringar i avtalet den 23 januari 1954 angående
Handelshögskolan i Stockholm,

7. att riksdagen till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm
för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 2 983 000 kr.,

8. att riksdagen till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala
utbildningsverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag
av 385 000 kr.

Gemensamt för universitet och högskolor

18. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majits förslag under punkterna E 36—E 41 (s. 305—315)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar ett förslagsanslag av
37 910 000 kr.,

2. till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 19 364 000 kr.,

3. till Förvaltningarna vid universiteten m. m. ett förslagsanslag
av 46 348 000 kr.,

4. till Lokalkostnader vid universiteten m. m. ett förslagsanslag
av 271 413 000 kr.,

5. till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ett förslagsanslag
av 1 400 000 kr.,

6. till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag
av 3 650 000 kr.

19. Stipendier för forskarutbildning. Kungl. Majit har under punkten

UbU 1974:13

E 42 (s. 315—316) föreslagit riksdagen att till Stipendier för forskarutbildning
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
13 985 000 kr.

Motionerna

1974: 739 av herr Fiskesjö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen till
Stipendier för forskarutbildning för budgetåret 1974/75 anvisar ett
reservationsanslag av 18 932 000 kr.,

1974: 1373 av herr Helén m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen
utöver vad Kungl. Maj:t begärt beslutar

1. att inrätta ytterligare 100 doktorandstipendier till totalt 1 400 stipendier
(yrkandet Cl),

2. att höja stipendiebeloppet med 2 500 kr. till totalt 13 250 kr. (yrkandet
C 2),

3. att anvisa 4 550 000 kr., totalt 18 500 000 kr., för detta ändamål
(yrkandet C 3).

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnader för dels stipendier för forskarutbildning
(doktorandstipendier), dels — i vissa fall — doktorand- och
tilläggsstipendier enligt äldre bestämmelser. Innevarande budgetår bekostas
sammanlagt ca 1 300 stipendier från anslaget. Stipendium för
forskarutbildning utgår med 10 750 kr.

Kungl. Maj:t har beräknat medel för ytterligare 70 stipendier. I motionerna
1974: 739 och 1974: 1373 föreslås att medel skäll anvisas till
120 respektive 170 nya stipendier. Motionärerna är vidare ense om
att stipendiebeloppet bör höjas, enligt motionen 1974: 739 till 13 750 kr.
och enligt motionen 1974: 1373 till 13 250 kr. Till stöd för yrkandena
anförs att det nuvarande stipendiebeloppet 10 750 kr. varit oförändrat
sedan år 1969.

Den nuvarande stipendietypen — doktorandstipendier — är en del
av den forskarutbildningsreform om vilken 1969 års riksdag fattade
beslut på grundval av förslag som avgivits av 1963 års forskarutredning.
Utredningen föreslog att det dåvarande stipendiesystemet skulle
ersättas av ett system med särskilda doktorandtjänster som normalt
skulle kunna innehas högst fyra år av den som genomgår forskarutbildning
på heltid. Utredningens förslag om studielön för doktoranderna
genomfördes emellertid inte. Statsmakterna fattade i stället beslut om
nuvarande doktorandstipendier.

Utskottet erinrar om att forskarutredningen vid sin prövning av frågan
om vilken form studiestödet borde ges inte funnit några särskilt
starka skäl tala för stipendiesystemet. Utredningens argumentation för
den av dem valda lösningen har i propositionen 1969: 31 sammanfattande
redovisats på följande sätt: En av fördelarna med ett system med

UbU 1974:13

extra ordinarie tjänster är enligt utredningen att de studerande på detta
sätt inordnas under de statliga sjuklöne-, sjukvårds- och pensionsbestämmelserna
liksom bestämmelserna om grupplivförsäkring. Med ett
lönesystem erhåller man vidare — genom skattesystemets utformning —
viss differentiering av förmånerna i förhållande till inkomsttagarens
ekonomiska och sociala förhållanden. Något sådant kan inte utan stort
administratilvt besvär åstadkommas vid ett stipendiealternativ. Man kan
vidare räkna med att skatteplikten får till följd att benägenheten att
skaffa sidoinkomster blir mindre än vid ett system med skattefria stipendier.
Detta är ägnat att höja studieeffektiviteten.

Sedan några års erfarenhet nu vunnits av det år 1969 beslutade stipendiesystemet
anser utskottet att en utvärdering bör göras av detta
och att på grundval av resultatet av denna frågan om att ersätta de
nuvarande stipendierna med annan finansieringsform, t. ex. någon form
av beskattningsbara utbildningsarvoden, bör övervägas genom en särskild
utredning eller i annan ordning. Utskottet förväntar sig att utredningsarbetet
kommer att bedrivas med skyndsamhet. Utskottet föreslår
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
sålunda anfört om en utredning beträffande doktoranders studiefinansiering.

I avvaktan på en mer genomgripande reform har utskottet funnit sig
i så måtto böra biträda förevarande motionsyrkanden att utskottet föreslår
att riksdagen beslutar höja stipendiebeloppen med 1 500 kr. till
12 250 kr. Till följd härav bör under ifrågavarande reservationsanslag
anvisas 2 055 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t förordat eller alltså
16 040 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 1 samt
motionerna 1974: 739 och 1974: 1373 till Stipendier för forskarutbildning
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 16 040 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om utredning beträffande doktoranders studiefinansiering.

20. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. med flera anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 43—
E 46 (s. 316—322) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. ett
reservationsanslag av 11 205 000 kr.,

2. till Universitetens datamaskincentraler ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

UbU 1974:13

3. till Kostnader för datamaskintid ett förslagsanslag av 24 650 000
'kr.,

4. till Extra utgifter vid universiteten m. m. ett reservationsanslag
av 1 440 000 kr.

21. Motion om anslag till vissa forskartjänster inom universitetsområdet

I motionen 1974:1373 av herr Helén m. fl. (fp) har hemställts — såvitt
nu är i fråga — att riksdagen

A. utöver vad Kungl. Majit begär anvisar 10 milj. kr. för inrättande
av fasta forskartjänster vid universitet och högskolor, framför allt i
samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen,

B. begär att Kungl. Majit efter samråd med universitetskanslersämbetet
och berörda forskningsråd lämnar förslag till årets riksdag om
fördelningen av dessa tjänster.

I motionen anförs att den officiella synen på finansieringen av forskningen
vid universitet och högskolor innebär att universitetskanslersämbetet
i första hand skall finansiera tjänster i den reguljära universitetsorganisationen
som är motiverade av forskningens och forskarutbildningens
långsiktiga behov, medan forskningsråden skall svara för finansieringen
av tjänster av mera projektinriktad karaktär eller tjänster som
är avsedda att täcka behov av initialåtgärder på nya, icke etablerade
forskningsområden. Det är emellertid enligt motionärernas mening ingen
överdrift att konstatera att den strategi för forskningsfinansieringen som
statsmakterna beslöt år 1969 inte fullföljts. Visserligen har återhållsamheten
med att 'bygga ut den fasta basorganisationen för forskningen
vid universitet och högskolor varit stor. Men den expansion av forskningsrådens
resurser sorn skulle kompensera detta har inte ägt rum.
Utvecklingen betyder att utrymmet för insatser inom nya områden
kraftigt begränsats.

Då en stark obunden forskning har sin givna betydelse för de ekonomiska
framstegen är det, anför motionärerna vidare, nödvändigt att
ge den fria basforskningen bättre resurser. I fortsättningen måste universiteten
och högskolorna spela en mycket mera betydelsefull roll för
forskningen än vad regeringens politik givit dem möjlighet till de senaste
åren, vilket bör ske genom att deras forskningsorganisation förstärks
genom nya fasta forskartjänster. I motionen föreslås att riksdagen
anvisar 10 milj. kr. för sådana tjänster, framför allt i samhällsvetenskapliga
och humanistiska ämnen.

Utskottet

I motionen 1974: 1373 föreslås att utöver Kungl. Majits sammanlagda
förslag för budgetåret 1974/75 skall anvisas 10 milj. kr. för fasta forskar -

UbU 1974:13

tjänster vid universitet och högskolor, framför allt i samhällsvetenskapliga
och humanistiska ämnen.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet först anmäla att
det senare i år kommer att för riksdagen redovisa sina förslag till beslut
med anledning av dels motionsyrkanden beträffande forskningspolitiken
i Sverige, forskarutbildningen och forskarkarriären vid universitet och
högskolor, dels riksdagens revisorers skrivelse den 29 november 1973
angående universitetsforskningen m. m.

Därest riksdagen biträder utskottets i detta 'betänkande framförda
förslag innebär det dels att medel anvisas för inrättande budgetåret
1974/75 av följande fasta forskartjänster vid läroanstalter som lyder
under utbildningsdepartementet, nämligen tio som professor, en som biträdande
professor, tre som docent och fyra som forskarassistent, dels
en med 22 515 000 kr. ökad1 medelsanvisning till forskningsråden. I fråga
om åttonde huvudtiteln bör därtill erinras om att den förutnämnda
propositionen 1974: 23 angående arbetsvetenskaplig utbildning och forskning
i Luleå inrymmer förslag om en ny forskartjänst. Utskottet erinrar
vidare om de satsningar i fråga om forskning och tekniskt utvecklingsarbete
som sker under andra huvudtitlar än den åttonde.

Förslaget i motionen 1974: 1373 innebär att budgetåret 1974/75
skulle i humanistiska och/eller samhällsvetenskapliga ämnen kunna
inrättas ytterligare mellan 75 och 85 tjänster som professor och biträdande
professor eller 140 tjänster som forskarassistent. Som en jämförelse
kan nämnas att universitets- och högskoleorganisationen sedan
år 1969 tillförts sammanlagt ca 430 fasta forskartjänster (tjänster med
åligganden inom forskarutbildningen).

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet bifall till de ifrågavarande
yrkandena i motionen 1974:1373.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:1373 yrkandena A och B.

Vissa forskningsändamål

22. Medicinsk forskning. Humanistisk forskning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 47—E 48 (s. 331—333) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Medicinsk forskning ett reservationsanslag av 58 015 000
kr.,

2. till Humanistisk forskning ett reservationsanslag av 11915 000
kr.

23. Samhällsforskning. Kungl. Maj:t har under punkten E 49 (s. 334—

UbU 1974:13

335) föreslagit riksdagen att till Samhällsforskning för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 13 600 000 kr.

Motionerna

1974: 807 av herr Dahlberg m. fl. (s, c, fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer om att sameutredningen får tilläggsdirektiv
att utföra en sociologisk utredning av samernas villkor,

1974:1404 av herr Takman (vpk) vari hemställs att riksdagen utöver
det begärda reservationsanslaget av 13 600 000 kr. till statens råd
för samhällsforskning anvisar 35 000 kr. för en demografisk sameundersökning.

Utskottet

Kungl. Maj:t föreslår att ifrågavarande anslag till samhällsforskning
räknas upp med 1 370 000 kr. I motionen 1974: 1404 yrkas en ytterligare
uppräkning med 35 000 kr., vilket belopp är avsett för att täcka
kostnaderna för en förstudie till en demografisk undersökning av
de svenska samerna. I motionen 1974:807 hemställs att sameutredningen
skall få tilläggsdirektiv att utföra en sociologisk utredning av
samernas villkor.

Sameutredningen har fått till uppgift att göra en utredning som kan
läggas till grund för en samlad bedömning av vilka kompletterande
åtgärder som kan och bör vidtas från samhällets sida till stöd för
främst samernas språk och kultur. I uppdraget ingår att kartlägga de
särskilda problem av olika slag som samerna möter i det svenska
samhället. De sakkunniga skall också studera de fortgående demografiska
förändringarna inom den samiska folkgruppen. För att samhälleliga
stödåtgärder skall bli verksamma måste de, uttalas i direktiven
för utredningens arbete, ha förankring i önskemål och strävanden hos
samerna själva. Samernas egna attityder hör därför också till det som
de sakkunniga bör försöka kartlägga. Med hänsyn till de ursprungliga
direktivens utformning anser utskottet några tilläggsdirektiv inte behövliga
för att utredningen skall kunna genomföra erforderliga sociologiska
undersökningar. Yrkandet i motionen 1974: 807 avstyrks därför
av utskottet.

Vad därefter beträffar yrkandet i motionen 1974:1404 har utskottet
inhämtat att sameutredningen från utbildningsdepartementets kommittéanslag
fått 267 000 kr. för en demografisk undersökning av de
renskötande samerna. Med hänsyn bl. a. härtill avstyrker utskottet även
yrkandet i motionen 1974: 1404.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 och med
avslag på motionen 1974: 1404 till Samhällsforskning för bud -

UbU 1974:13

getåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 13 600 000
kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1974: 807.

24. Naturvetenskaplig forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkterna E 50—E 52 (s. 335—342) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Naturvetenskaplig forskning ett reservationsanslag av
70130000 kr.,

2. till Atomforskning ett reservationsanslag av 30 245 000 kr.,

3. till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen ett förslagsanslag
av 30 320 000 kr.

25. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten E 53 (s. 342—343) och hemställer 1.

att riksdagen godkänner att Sverige deltar i ESRO:s vetenskapliga
program även efter utgången av år 1974,

2. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 9 984 000
kr.

26. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 54—
E 57 (s. 343—348) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 3 102 000 kr.,

2. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 270 000 kr.,

3. till Kiruna geofysiska institut ett reservationsanslag av 1 775 000
kr.,

4. till Latinamerika-institutet i Stockholm ett förslagsanslag av
313 000 kr.

27. Institutet för social forskning. Kungl. Majit har under punkten E 58
(s. 348—349) föreslagit riksdagen att till Institutet för social forskning
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 286 000
kr.

Motionen

1974:113 av herr Helén m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riks -

UbU 1974:13

dagen under punkten E 58, Institutet för social forskning, för budgetåret
1974/75 anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
med 201 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 1 487 000 kr. (yrkandet A).

Utskottet

Institutet för social forskning, som inrättades den 1 januari 1972, har
enligt sin instruktion till uppgift att bedriva och främja forskning rörande
sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor samt att verka för samordning
av sådan forskning.

I betänkandet Mål och riktlinjer för verksamheten vid ett institut
för social forskning, vilket betänkande en för ändamålet tillkallad
organisationskommitté avgav år 1971, föreslogs att vid institutet skulle
finnas inrättade tre professurer och två tjänster som biträdande professor.
Hittills är inrättade två professurer, en i socialpolitik och en
i arbetsmarknadspolitik samt en tjänst som biträdande professor i forskning
rörande välfärds- och levnadsnivåfrågor.

Universitetskanslersämbetet har i anslagsframställningen för budgetåret
1974/75 framhållit att en tjänst som biträdande professor med
inriktning mot utvärderingsforskning inom det socialpolitiska området
är synnerligen angelägen och föreslagit att denna tjänst inrättas
den 1 juli 1974. Kungl. Maj:t har inte fört fram förslag om tjänsten.
I motionen 1974: 113 yrkas att denna tjänst inrättas.

Sedan motionen väcktes har Kungl. Maj:t uppdragit åt institutet att
genomföra en replikation av 1968 års levnadskostnadsundersökning till
en kostnad av högst 1 297 000 kr. Beloppet skall utbetalas från elfte
huvudtitelns kommittéanslag. Utskottet anser att medelsanvisningen under
åttonde huvudtiteln till institutets verksamhet bör kunna begränsas
till 1 286 000 kr. i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker
därför motionen 1974:113 yrkandet A.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 och med avslag
på motionen 1974: 113 yrkandet A till Institutet för social
forskning för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
1 286 000 kr.

28. Bidrag till Institutet för internationell ekonomi m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 59— E 63 (s.
349—353) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi ett anslag
av 875 000 kr.,

2. till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut ett anslag
av 860 000 kr.,

UbU 1974:13

3. till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
ett anslag av 399 000 kr.,

4. till Bidrag till Vetenskapsakademien ett reservationsanslag av
5 430 000 kr.,

5. till Bidrag till Riksföreningen mot cancer ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

29. Lånefonden för studentkårlokaler. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkten IV:6 (s. 471—472) och hemställer

1. att riksdagen medger att under ibudgetåret 1974/75 lån får
beviljas från lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt
belopp av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret
1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 28 mars 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s),
Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c),
fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred
(c), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c) och herr Molin (fp).

Reservation

vid punkten 21 (Motion om anslag till vissa forskartjänster inom universitetsområdet)
av herr Molin (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med »Med
anledning» och slutar med »motionen 1974: 1373» bort ha följande
lydeilse:

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet påpeka att tillskottet
av fasta forskartjänster vid universitet och högskolor hittills under
1970-talet varit mycket litet. Detta har bland annat fått till följd att
den i 1969 års forskarutbildningsreform förutsedda ökningen av kursundervisningen
för och handledningen av forskarstuderande till stor del
uteblivit. Det har också medfört att en successivt minskande andel av

UbU 1974:13

den samlade forskningen nu utförs vid universitet och högskolor,
medan en relativt stigande andel av forskningen sker inom förvaltningen
och vid fristående institut.

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare vid flera tillfällen haft
att ta ställning till motionsyrkanden om en plan för utbyggnad av
forskarutbildningen. Om en sådan plan hade upprättats skulle bristerna
och obalansen i dag ha varit mindre framträdande. Utskottet finner det
angeläget att man tar till vara möjligheterna till en omedelbar upprustning
av handledarresurserna. Därigenom skulle i någon mån intentionerna
med 1969 års forskarutbildningsreform bli förverkligade.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till förslaget i motionen
anvisar 10 milj. kr. för inrättande den 1 juli 1974 eller snarast möjligt
därefter av ytterligare ett antal fasta forskartjänster vid universiteten
och de högskolor som lyder under universitetskanslersämbetets förvaltningsområde.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen hemställer att
Kungl. Maj:t för riksdagen snarast möjligt redovisar förslag om hur
anslagsbeloppet bör disponeras. Särskild hänsyn skall därvid tas till de
humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna, där relationstalet
mellan antalet fasta forskartjänster och antalet forskarstuderande är
särskilt ogynnsamt.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1373 yrkandet A
till Vissa forskartjänster inom universitets- och högskoleområdet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
10 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1373 yrkandet B
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande förslag till riksdagen om dispositionen av
ifrågavarande förslagsanslag.

TRYCKERI BOLAG ET IVAR HAGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1074