Utbildning och forskning
Betänkande 1993/94:UbU12
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU12
Utbildning och forskning
Innehåll
1993/94 UbU12
Sammanfattning
Utskottet tar i detta betänkande ställning till de förslag i proposition 1993/94:177 varigenom samtliga tillgångar från de avvecklade löntagarfonderna som förvaltas av Fond 92--94 -- drygt åtta miljarder kronor -- avses vara utskiftade senast vid utgången av år 1994. Regeringens förslag, som tillstyrks av utskottet, innebär i sina huvuddrag att sju stiftelser inrättas, av vilka fem skall ha till ändamål att främja forskning och utbildning. Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för forskarutbildning och profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, främjande av informationsteknologianvändning samt för forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet samt för omstrukturering av industriforskningsinstituten, stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm, stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m., stiftelse för projektet Internationellt Miljöuniversitet i Lund, stiftelse för vidgad internationell samverkan inom utbildning och forskning, stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt.
Regeringens förslag om ett bemyndigande att bilda den sjunde stiftelsen med ändamål att främja innovationer återfinns i proposition 1993/94:206, som behandlas av näringsutskottet i betänkandet 1993/94:NU25.
Socialdemokraterna, med instämmande av Vänsterpartiet, föreslår i en reservation att fondmedlen skall ingå i pensionssystemet. I andra hand föreslår Socialdemokraterna att två fonder inrättas, en kompetensutvecklingsfond för att tillgodose ett brett utbildningsbehov hos löntagare och småföretagare samt en forskningsfond för kunskapsutbyte mellan näringsliv och högskola, forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och svensk medverkan i europeisk forskningssamverkan. Vänsterpartiets andrahandsyrkande återfinns i meningsyttringen, där det föreslås att fondmedlen skall tillföras statsbudgeten och att 40 % av medlen skall anvisas för samma områden som de av regeringen föreslagna stiftelserna skall främja. I stort sett resten skall anslås till ett kvalitetsprogram för grundskolan, gymnasieskolan samt kompetenshöjande åtgärder.
Utskottet avstyrker ett antal motioner i vilka det uttrycks farhågor för att regeringens förslag om profilforskning kommer att innebära att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna blir alltför beroende av det regionala näringslivet. Utskottet framhåller att högskolorna skall kunna samarbeta med företag var dessa än är belägna i landet. Socialdemokraterna delar i en reservation motionärernas uppfattning. Även Vänsterpartiet anför i meningsyttringen betänkligheter mot ett alltför starkt beroende av näringslivet.
Regeringen vill få vidta förberedelsåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet, vilket utskottet tillstyrker. Ingen särskild lokaliseringsort förordas. För att möjliggöra bl.a. en samlokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm föreslås regeringen få frångå den normala ordningen att varje universitet eller högskola själv beslutar om sin lokalförsörjning. Socialdemokraterna vill ha en parlamentariskt förankrad utredning om högskoleutbildningens utbyggnad i Stockholms län som också kan behandla frågan om eventuell samlokalisering av de konstnärliga högskolorna och lokalfrågan för Lärarhögskolan i Stockholm.
Utskottet tillstyrker att nya former för en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning skall utredas. Socialdemokraterna vill ha en ordentlig utredning innan beslut fattas om en ny struktur på en sådan utbildning. Med anledning av ett par motioner föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en ny vuxenutbildningsutredning.
Resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen fullföljs genom att utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett system för att bygga in kvalitetsaspekten i systemet. Det innebär att fem procent av varje lärosätes anslag till grundutbildning avsätts till s.k. kvalitetsbelopp. Kanslersämbetet skall granska lärosätenas program för kvalitetsutveckling och hur de genomför dem och bedöma om resp. lärosäte skall få hela, halva eller ingen del av kvalitetsbeloppet. Socialdemokraterna reserverar sig.
För fakultetsanslagen tillstyrker utskottet (med reservation från Socialdemokraterna) regeringens förslag att de skall resultatrelateras. Fem procent av de totala anslagen inom varje fakultetsområde skall fördelas bland berörda fakulteter i proportion till antalet avlagda forskarexamina.
Socialdemokraterna har avgett sammanlagt 21 reservationer. De avvisar regeringens förslag att tilldela de mindre och medelstora högskolorna en ändrad roll med huvudsakligen kortare utbildningar.
Vänsterpartiets suppleant har avgivit en meningsyttring, där han instämmer i flera av (s)-reservationerna. Dessutom avstyrker han bemyndigande till regeringen att låta EG:s fjärde ramprogram omfattas av EES-avtalet. I systemet med resultatrelaterade fakultetsanslag vill han tillmäta underrepresenterat kön större vikt. Meningsyttringen berör sammanlagt 19 moment.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om en utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen innefattande en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning (avsnitt 6.1), 3. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om en särskild beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (avsnitt 6.1), 5. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om principerna för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning (avsnitt 6.1), 6. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om principerna för resurstilldelning till konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar (avsnitt 6.1), 7. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om principerna för utformning av resultatrelaterade fakultetsanslag (avsnitt 6.1), 8. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om dispositionsrätten till och förvaltningen av universitetens donationsfastigheter (avsnitt 8), 9. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga förberedelseåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet, 10. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för forskarutbildning och profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, främjande av informationsteknologianvändning samt för forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet samt för omstrukturering av industriforskningsinstituten, 11. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm, 12. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m., 13. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för projektet Internationellt Miljöuniversitet i Lund, 14. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för vidgad internationell samverkan inom utbildning och forskning, 15. att riksdagen bemyndigar regeringen att delta i beslut om att låta EG:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling omfattas av EES-avtalet, 16. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt.
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1993/94:177
1993/94:Ub52 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.
1993/94:Ub53 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsmöjligheter för Högskolan i Karlstad.
1993/94:Ub54 av Björn Samuelson och Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av Riskcentrum i Karlstad.
1993/94:Ub55 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt miljöuniversitet i Sverige och om behov av utveckling och förstärkning för Centrum för Miljöforskning i Umeå.
1993/94:Ub56 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning vid de små och medelstora högskolorna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet grundutbildning och forskning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla former och metoder för stärkande av den nationella kompetensen vid landets universitet och högskolor inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att driva forsknings- och utbildningsverksamhet för utveckling och hävdande av nationell kompetens inom såväl nordiska som övriga internationella samarbetsforum, t.ex. Nordiska forskningspolitiska rådet och EU:s ramforskningsprogram, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svara för fortlöpande utvärdering av forsknings- och utbildningsverksamhet inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet.
1993/94:Ub57 av Gullan Lindblad m.fl. (m, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av långa utbildningar vid Högskolan i Karlstad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en mer generell utformning av reglerna för stiftelsen för forskning vid mindre och medelstora högskolor.
1993/94:Ub58 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt förfogande över donationsfastigheter.
1993/94:Ub59 av Pär Granstedt och Lennart Daléus (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen skyndsamt bör uppta överläggningar med Stockholms läns landsting i syfte att staten och landstinget gemensamt bildar Stiftelsen Universitetscenter vid Novum med de uppgifter som redovisats i motionen och i utredningen Universitetscenter vid Novum med Hälsohögskolan som hörnpelare, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Novum skall vara centrum för den verksamhet som ingår i den i propositionen angivna s.k. Söderstrukturen samt att andra huvudlokaliseringsorter skall vara Södertälje, Botkyrka och Haninge, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör tillsätta en organisationskommitté med företrädare för Stockholms universitet och övriga berörda högskolor samt Stockholms läns landsting med de befogenheter som föreslås i propositionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör utöka Stockholms universitets utbildningsuppdrag i anslutning till verksamheten i Novums forskningspark, Huddinge, från 275 årsstudieplatser till 550, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vidare decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län.
1993/94:Ub60 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en större översyn av vuxenutbildningen.
1993/94:Ub61 av Siw Persson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den aktuella miljöstiftelsen bör ingå i Lunds universitet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om syftet med stiftelsen.
1993/94:Ub62 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förvaltning av donationer.
1993/94:Ub63 av Bertil Persson och Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetsstrukturen och ett tredje universitet i Stockholmsregionen.
1993/94:Ub64 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) om reglemente för Allmänna pensionsfonden som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av löntagarfondsmedlen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stiftelser, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny struktur för kvalificerad utbildning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resultatrelaterade fakultetsanslag, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsråden, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av en ny universitetsstruktur i Storstockholmsområdet, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stiftelse för forskarutbildning och profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknologi, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stiftelse för projektet Internationellt miljöuniversitet i Lund, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en stiftelse för vidgad internationell samverkan inom utbildning och forskning, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s fjärde ramprogram, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om social forskning och tjänsteforskning, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om doktorander och studiefinansiering.
1993/94:Ub65 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft på en öppen Europamarknad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om livsmedelsforskningens strategiska roll i sammanhanget.
1993/94:Ub66 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av högskolestrukturen i Stockholmsregionens södra del.
1993/94:Ub67 av Göran Lennmarker (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av ett nytt Östersjöuniversitet samt om dess organisation och förläggning så att det uppfyller högsta internationella krav, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av ett campus på Kvarnholmen med dess unika läge som ett fönster mot Östersjön.
1993/94:Ub68 av Lennart Daléus (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de löntagarfondsmedel som avsatts för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de högskolor som erhållit rätt att utfärda magisterexamen erhåller fasta forskningsresurser.
1993/94:Ub69 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Karlstad.
1993/94:Ub70 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omfördelning av pengar till Metallbiologiskt centrum ur Fond 92--94.
1993/94:Ub71 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning förlagd till Västerås.
1993/94:Ub72 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser ur Fond 92--94 bör omfördelas till ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt för att öka intresset för teknik och naturvetenskap hos barn och ungdomar.
1993/94:Ub73 av Göthe Knutson m.fl. (m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av ett nationellt riskcentrum i Karlstad.
1993/94:Ub74 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning avseende en ny struktur för kvalificerad, eftergymnasial utbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbyggd eftergymnasial utbildning inom ramen för ökad dimensionering inom befintliga utbildningsstrukturer, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en likvärdig högskoleutbildning inom hela högskoleväsendet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk utbildning, 5. att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna för etablering av en ny teknisk högskola skall utredas, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ny universitetsstruktur för södra Stockholm, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag om en särskild beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en mer förutsättningslös utredning m.m. om högskoleutbildning på Södertörn och möjligheterna till samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm, 10. att riksdagen avslår regeringens förslag om principerna för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning, 11. att riksdagen avslår regeringens förslag om principerna för utformningen av kvalitetsdelen i systemet för tilldelning av resurser till konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar.
1993/94:Ub75 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär förslag till lagstiftning om organisation och förvaltning av en kompetensutvecklingsfond i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen, 3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär förslag till lagstiftning som innebär att 85 % av de medel som enligt proposition 1993/94:177 är tillgängliga för forskningsändamål avsätts till den i motionen föreslagna kompetensutvecklingsfonden, 4. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär förslag till lagstiftning om organisation och förvaltning av en forskningsfond i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen, 5. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär förslag till lagstiftning som innebär att 15 % av de medel som enligt proposition 1993/94:177 är tillgängliga för forskningsändamål avsätts till den i motionen föreslagna forskningsfonden, 6. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär sådan lagstiftning att medel ur den i motionen föreslagna forskningsfonden kan användas för finansiering av europeisk forskningssamverkan enligt de riktlinjer som angivits i motionen, 7. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär förslag om sådan lagstiftning att medel ur den i motionen föreslagna forskningsfonden kan nyttjas för att stödja forskningsuppbyggnad vid de mindre och medelstora högskolorna samt högskolan i Luleå, i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen, 8. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, av regeringen begär förslag om sådan lagstiftning att medel ur den i motionen föreslagna forskningsfonden kan nyttjas för att stödja kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och universitet/högskolor i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.
1993/94:Ub76 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en teknisk högskola i Västerås.
1993/94:Ub77 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den nya universitetsstrukturen för södra Storstockholm huvudsakligen skall lokaliseras till Novum/Huddinge, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den särskilda beslutsordningen för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet.
1993/94:Ub78 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en stiftelse bildas för Metallbiologiskt centrum i Uppsala.
1993/94:Ub79 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intresseväckande åtgärder.
1993/94:Ub80 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resultatrelaterade fakultetsanslag.
1993/94:Ub81 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb utveckling av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av högre utbildning till Södertörn, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning med parlamentariskt inslag från regionen med uppdrag att lägga fram förslag om den framtida högre utbildningen på Södertörn, 4. att riksdagen avslår propositionen vad gäller en särskild beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet, 5. att riksdagen avslår propositionen vad gäller bemyndigandet till regeringen att vidta åtgärder för en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad lokallösning för Lärarhögskolan i Södertälje, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av framtida lokallösningar för de högre konstnärliga utbildningarna i Stockholmsområdet.
1993/94:Ub82 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb utveckling av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av högre utbildning till Södertörn, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning med parlamentariskt inslag från regionen med uppdrag att lägga fram förslag om den framtida högre utbildningen på Södertörn, 4. att riksdagen avslår propositionen vad gäller en särskild beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet, 5. att riksdagen avslår propositionen vad gäller bemyndigandet till regeringen att vidta åtgärder för en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad lokallösning för Lärarhögskolan i Södertälje, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av framtida lokallösningar för de högre konstnärliga utbildningarna i Stockholmsområdet.
1993/94:Ub83 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för stiftelsekapitalets användning.
Motion med anledning av skrivelse 1993/94:183
1993/94:Ub86 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny vuxenutbildningsutredning.
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om akademisk utbildning och forskning i världsklass, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Lindbeckkommissionens förslag och att lägga dessa till grund för fortsatta åtgärder inom utbildningspolitikens område.
1993/94:Ub622 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen tillsammans med företrädare för regionen utan dröjsmål bör ta initiativ till att planeringsarbetet för ett nytt universitet på Södertörn startas.
1993/94:Ub662 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskolan för lärarutbildning i Stockholms län lokaliseras till Södertälje och att arbetena påbörjas skyndsamt.
1993/94:Ub672 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Södertörns universitet.
1993/94:Ub681 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en gemensam forskningsorganisation för de mindre och medelstora högskolorna.
1993/94:Ub682 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94 för finansiering av medlemskap i EG/EU:s ramprogram, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94 för förstärkning av forskningsorganisationen vid de mindre och medelstora högskolorna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94 för närmare samverkan mellan forskning och näringsliv.
1993/94:Ub686 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Mitthögskolan som pilotorganisation/försöksorganisation vad gäller användningen av informationstekniska hjälpmedel.
1993/94:Ub700 av Pär Granstedt och Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning av frågan om inrättande av universitet för södra Stockholmsregionen.
1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål för högskole- och utbildningspolitiken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en mellannivå mellan den treåriga gymnasieskolan och den rena universitetsutbildningen.
1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likvärdighet inom högskolesystemet.
1993/94:Ub722 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att löntagarfondsmedel bör avsättas för forskning vid de mindre och medelstora högskolor som erhållit rätt att utfärda magisterexamen.
1993/94:Ub723 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens medverkan i ett regionalt planeringsorgan för högre utbildning i Stockholms län.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av nationellt kunskaps- och kompetenslyft, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det synsätt som formulerats genom uttrycket "livslångt lärande" skall genomsyra all av samhället finansierad utbildning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att huvuddelen av den samhällsfinansierade vuxenutbildningen skall vara jämlikhetsskapande, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionala kunskaps- och kompetenscentra.
1993/94:T214 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av högskoleutbildning till Södertörn.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till teknisk fakultet vid Högskolan i Luleå.
1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av universitets- och högskoleutbildningen i södra delen av Stockholms län -- Södertörns universitet.
1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett universitetscenter vid Novum i samarbete med landstinget m.fl., 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd för inrättande av ett Centrum för fördjupad forskarutbildning för central- och östeuropeiska forskare vid Novum, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd för inrättande av ett Centrum för kommunikation, kognition och logistik vid Novum, 10. att riksdagen hos regeringen begär att så stora delar som möjligt av förslaget om en samlad lärarhögskola i Södertälje genomförs.
Yttranden
Utskottet har inhämtat yttranden från kulturutskottet (1993/94:KrU8y) och näringsutskottet (1993/94:NU7y), vilka återfinns som bilaga 2 resp. 3.
Utskottet
1. Användningen av löntagarfondsmedel till högre utbildning och forskning
Löntagarfonderna avvecklades vid utgången av år 1991 genom beslut av riksdagen under hösten samma år (prop. 1991/92:36, bet. FiU9, rskr. 92). I propositionen angavs alternativ till hur löntagarfondernas tillgångar skulle användas. Det anfördes bl.a. att de medel som inte togs i anspråk för sparstimulerande åtgärder borde användas för andra åtgärder som stimulerade tillväxten i den svenska ekonomin. Beträffande utskiftningen av tillgångarna angav regeringen som mål att den borde vara genomförd senast den 1 juli 1994. Frågan om hur de samlade fondtillgångarna slutligt skulle användas borde bli föremål för fortsatt beredning. Förvaltningen av löntagarfondernas tillgångar överfördes till en avvecklingsstyrelse (Fond 92--94), vars uppgift blev att förbereda en total utskiftning.
I proposition 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m. -- vilken proposition behandlades av finansutskottet -- angav regeringen våren 1992 hur utskiftningen borde ske. Regeringen menade att de tillgångar som frigjordes genom avveckling av löntagarfonderna i stor utsträckning borde användas för långsiktigt kunskapssökande genom grundforskning och forskarrekrytering inom områden som väljs utifrån bedömningar av den relevans de kan ha för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Regeringen avsåg att återkomma med närmare förslag om användningen av löntagarfondernas tillgångar till den del de skulle avse forskningsändamål.
Samtidigt med den forskningspolitiska propositionen våren 1993 lade regeringen genom proposition 1992/93:171 om forskning i frontlinjen fram sina förslag om hur fondmedlen borde användas för forskning. Det dåvarande värdet av det kapital som avsågs bli använt för ändamålet var ca 10 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag att 60 % av medlen skulle tillföras en stiftelse för strategisk forskning och 25 % en stiftelse för miljöstrategisk forskning. Vidare beslutade riksdagen -- genom en mindre ändring i regeringens förslag om en stiftelse för kulturvetenskaplig forskning -- att en donation omfattande 15 % av ifrågavarande medel skulle överlämnas till Riksbankens jubileumsfond (bet. 1992/93:UbU16, rskr. 387).
I nu förevarande proposition lägger regeringen fram förslag som innefattar en slutlig utskiftning av de tidigare löntagarfondsmedlen och en avveckling av den särskilda styrelse som funnits för förvaltningen av medlen under avvecklingsfasen. I förslagen finns de ändringar i lagstiftningen som behövs för utskiftningen och nedläggning av avvecklingsstyrelsen. De tillgångar i Fond 92--94 som inte intecknats genom tidigare beslut uppgick den 24 mars 1994 till omkring 8,4 miljarder kronor. Med undantag för en mindre del av fondmedlen föreslås dessa fördelas på ett antal nybildade stiftelser. Skulle medel bli över, anser regeringen det rimligt att dessa tillförs statsverket.
I motion 1993/94:Ub75 (s) yrkande 1 föreslås att riksdagen skall avslå förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Motionärerna anser att löntagarfondsmedel skall vara kvar i Allmänna pensionsfonden (AP-fonden). De anför att AP-fonden inrättades som ett led i uppbyggandet av ATP-systemet och hade som syfte att säkra utbetalningarna ur systemet. Sedan 1980-talets början har löntagarfonderna ingått som en viktig del av AP-fonden. Motionärerna åberopar en överenskommelse mellan regeringen och Socialdemokraterna i september 1992 om att medlen med vissa undantag skulle kvarstanna i pensionssystemet. Man erinrar om att Socialdemokraterna motsatte sig förslaget våren 1993 att avsätta 10 miljarder av löntagarfondsmedlen till tre forskningsstiftelser. I stället borde angelägen forskningsverksamhet ha finansierats över statsbudgeten. Mot bakgrund av att det svenska pensionssystemet nu står inför genomgripande förändringar samt de finansiella behoven i pensionssystemet finner motionärerna regeringens förfarande beträffande pensionsmedlens användning mycket allvarligt. De yrkar sålunda att riksdagen skall avslå regeringens förslag om användning av fondmedlen. Yrkandet är ett förstahandsyrkande. Om det skulle avslås av riksdagen, föreslår motionärerna i andra hand att medlen i Fond 92--94 delas upp i två fonder, en kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond.
Även i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 i denna del yrkas i första hand avslag på regeringens förslag om användning av löntagarfondsmedlen. Vänsterpartiet vidhåller sin grundläggande uppfattning att de medel som nu är i fråga skall tillkomma pensionsfonderna. I andra hand, om riksdagen avslår förstahandsyrkandet, bör medlen lyftas in i den normala forskningspolitiska beredningsprocessen och deras fördelning bli föremål för riksdagens prövning i vanlig ordning.
Utskottet delar regeringens uppfattning att den nu aktuella slutliga utskiftningen av löntagarfondernas tillgångar bör ske på ett sådant sätt att i första hand forskning och forskarrekrytering främjas. I det följande kommer utskottet att behandla de enskilda delarna i regeringens förslag om medlens användning. Redan nu vill emellertid utskottet lyfta fram vissa förhållanden, som regeringen åberopar för sina förslag och som utskottet anser vara skäl för riksdagen att avslå förevarande motionsyrkanden. När riksdagen för ett år sedan beslutade att en avsevärd del av de kvarvarande löntagarfondsmedlen skulle avsättas till strategiska forskningsstiftelser, var det viktigaste motivet att stärka Sveriges konkurrensförmåga. Detta motiv kvarstår. Den tilltagande internationaliseringen tillsammans med informationsteknologins genombrott kommer att få djupgående konsekvenser. Själva kunskapen kommer att bli en allt viktigare produktionsfaktor. Vårt lands naturtillgångar kommer att spela en allt mindre roll för konkurrenskraften. Det är därför ytterst angeläget att skapa gynnsamma villkor för utbildning och forskning.
Som regeringen framhåller blir produktionen av varor och tjänster alltmer vetenskapsberoende. Allt fler företag och industrigrenar behöver en nära kontakt med kunskapsfronten för att kunna vara framgångsrika. Samspelet mellan företag och universitet/högskolor behöver stärkas. För detta krävs bl.a. en ökad andel forskarutbildade medarbetare i företagen och en väsentligt ökad rörlighet mellan de olika miljöerna. Slutligen vill utskottet nämna internationaliseringens betydelse. Forskningen utvecklas i en dynamisk internationell miljö. Forskningsrön överförs lätt mellan länder.
De nu av utskottet i korthet redovisade förhållandena leder till krav på stora ekonomiska resurser, om regeringens ambitioner beträffande utbildnings- och forskningssystemets strategiska roll för kompetensutveckling skall kunna uppfyllas. Som framgått ansluter sig utskottet till regeringens uppfattning att återstoden av löntagarfondsmedlen i första hand bör användas för forskning. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet anfört härom och avslår motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1.
2. Förslag om stiftelser resp. fonder m.m.
2.1 Stiftelse för särskild kompetensutveckling, m.m.
Regeringen föreslår att medel ur Fond 92--94 -- i huvudsak återstoden -- skall avsättas till sju stiftelser för de ändamål som närmare framgår av lagförslaget (bilaga 1 till detta betänkande). Av dessa föreslås fem ha till ändamål att främja forskning och utbildning. I propositionen begärs riksdagens bemyndigande att bilda sex av dessa: 1. en stiftelse för forskarutbildning och profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, främjande av informationsteknologianvändning samt för forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet samt för omstrukturering av industriforskningsinstituten, 2. en stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm, 3. en stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m., 4. en stiftelse för projektet Internationellt Miljöuniversitet i Lund, 5. en stiftelse för vidgad internationell samverkan inom utbildning och forskning samt 6. en stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt. När det gäller den sjunde stiftelsen begär regeringen i proposition 1993/94:206 Innovationsstöd -- vilken proposition bereds av näringsutskottet -- ett bemyndigande av riksdagen att bilda denna med ändamål att främja innovationer.
Utskottet behandlar i det följande vart och ett av regeringens förslag om bemyndiganden för sig. I anslutning till förslaget om stiftelse 1 ovan (i fortsättningen kallad stiftelse för särskild kompetensutveckling) tar utskottet ställning till Socialdemokraternas och Vänsterpartiets andrahandsyrkanden om användningen av fondmedlen.
Regeringens förslag om en stiftelse för särskild kompetensutveckling innebär att denna skall ges tre ansvarsområden, nämligen profilforskning vid de mindre och medelstora högskolorna, kortfristiga satsningar på breddad användning av informationsteknologin samt näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut. Sammanlagt bör enligt förslaget 46,6 % av de medel som nu är i fråga överföras till stiftelsen och fördelas för de tre ändamålen så att 16,45 % skall gå till profilforskning inom särskilda styrkeområden i samarbete med näringslivet, 13,7 % för att främja användning av informationsteknologin och 16,45 % till kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och universitet/högskolor.
Regeringen anser det angeläget att bygga vidare på de erfarenheter som nu vinns vid vissa högskolor som en följd av ett förändrat utbildningsutbud och samarbete med företagen. Därför bör medel avsättas för att skapa möjligheter för mindre och medelstora högskolor att ingå avtal om forskningssamarbete i första hand med lokala företag. Forskningens inriktning skall vara ett led i högskolans profilering och ha koppling till dess grundutbildning. Högskolornas samarbete med näringslivet bör enligt regeringens uppfattning utvecklas på så sätt att varje högskola ges möjlighet att utveckla en avgränsad forskningsinriktning med större djup. Stiftelsen bör upp till en viss nivå, normalt omkring 50 %, kunna svara för delfinansiering av sådan forskning, förutsatt att icke offentliga intressenter, i första hand det regionala näringslivet, är beredda att långsiktigt svara för resten. Medlen bör också kunna användas för forskarutbildning. Därvid åvilar den vetenskapliga ledningen ett universitet eller fackhögskola med rätt att anta studenter till forskarutbildning. Endast avkastningen på det kapital som avsatts för det nu aktuella ändamålet bör få förbrukas. Som skäl härtill anges att dessa resurser skall utnyttjas för en varaktig delfinansiering i det samarbete mellan högskolor och näringsliv som bör utvecklas.
Beträffande ökad användning av informationsteknologi pekar regeringen på universitetens och högskolornas viktiga roll i sammanhanget. Som kvalificerade användare av informationsteknologi bör dessa gå i bräschen för den informationsteknologiska utvecklingen. Denna öppnar möjligheter till nya former av utbildning, bl.a. på distans, som ger ökad tillgänglighet av utbildningar med bredd och kvalitet. Inte minst för den kontinuerliga kompetensutvecklingen efter grundutbildningen innebär ett ökat utnyttjande av informationsteknologin och de därmed förändrade pedagogiska villkoren en betydande fördel. Lärare och studenter kan fungera tillsammans oberoende av tid och rum och ändå kommunicera på ett sätt som upplevs som direkt. Studierna kan i större utsträckning förläggas till den tid eleven eller studenten väljer. Regeringen föreslår att den del av stiftelsens kapital som avser främjandet av informationsteknologin får förbrukas under relativt kort tid, dock inte kortare tid än fem år.
När det gäller det tredje ändamålet för stiftelsens verksamhet, att stärka kunskaps- och kompetensutbytet mellan näringsliv och universitet/högskolor, föreslår regeringen att särskilda resurser avsätts dels för att finansiera utbildning inom det tekniska området på doktors-, licentiat- och magisternivå, dels för omstrukturering av industriforskningsinstituten. Av det kapital som avsätts (16,45 % av ifrågavarande medel) bör lägst 75 % avse de nämnda ändamålen. Normalt bör insatser i detta syfte utgöra delfinansiering. Denna del av kapitalet bör inte få förbrukas på kortare tid än tio år. Den resterande delen av kapitalet, 25 %, får utnyttjas bl.a. som tillskott av aktiekapital i industriforskningsbolag i samband med omstrukturering av industriforskningssystemet. En särskild organisationskommitté kommer att tillkallas av chefen för Näringsdepartementet efter samråd med chefen för Utbildningsdepartementet med uppgift att ombilda och omstrukturera dagens industriforskningsinstitut till bolag samt medverka i tillkomsten av nya institut.
Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag (andrahandsyrkanden) om användningen av återstoden av löntagarfondsmedlen jämte några andra yrkanden med förslag om hur medlen bör nyttjas.
I motion 1993/94:Ub75 (s) yrkandena 2--8 föreslås att de kvarvarande medlen i Fond 92--94 i Allmänna pensionsfonden skall delas upp i två fonder, Kompetensutvecklingsfonden och Forskningsfonden. Den förra bör tilldelas 85 % av medlen, den senare 15 %. Fondmedlen får förbrukas under en period på 3--6 år. Det samhälleliga intresset av fondernas verksamhet gör att denna bör bedrivas enligt de regler som normalt gäller för statlig verksamhet, vilket bl.a. innebär garantier för insyn, rättssäkerhet och kontroll. Riktlinjerna för fondernas verksamhet innebär i huvudsak följande. Kompetensutvecklingsfonden bör medverka i att öka löntagarnas och småföretagarnas kompetens. Ett högt kunskapsinnehåll i produktionen och kompetenta, välutbildade löntagare krävs för att uppnå förbättrad konkurrenskraft och därmed en god ekonomi. För att uppnå största möjliga bredd och effektivitet krävs insatser från individer, arbetsgivare och samhälle. Utbildningsbehovet kan delas in i framför allt tre kategorier: utbildning motsvarande grundskole- och gymnasieskolekompetens arbetsplatsanknuten vidareutbildning eller omskolning individuellt bestämd och finansierad utbildning. En prioriterad grupp är de kortutbildade som behöver komplettera sin grundskoleutbildning, dvs. förvärva kunskaper motsvarande årskurs 9. Därutöver skall målsättningen vara att bereda alla som önskar det grundläggande gymnasieutbildning i matematik, svenska, samhällskunskap och engelska. Sett över en längre tidsperiod, t.ex. tio år, skulle det kunna innebära ca 100 000 vuxna i gymnasieutbildning årligen. Arbetsplatsanknuten utbildning måste utformas i nära samspel mellan arbetsgivaren, löntagarna och experter/utbildningsanordnare. De långsiktiga behoven av ny kompetens skall enligt motionen vara styrande för utbildningens innehåll. Formerna för utbildningen kan variera: YTH, högskolekurser, yrkesinriktad komvux, företagsintern utbildning eller av studieförbunden anordnade kurser nämns som exempel. För att analysera behoven, visa alternativ, skräddarsy utbildningspaket och bidra till finansieringen av utbildningsprogrammen behövs en regional organisation, "regionala kunskapscentra", vilka skall vara små, projektinriktade och obyråkratiska.
Beträffande Forskningsfonden pekar motionärerna ut tre områden för fondens verksamhet: kunskapsutbyte mellan näringsliv och högskola forskning vid de mindre och medelstora högskolorna svensk medverkan i europeisk forskningssamverkan. Som riktlinje bör gälla att en tredjedel av Forskningsfonden avsätts till vartdera området. Motionärerna menar att regeringens förslag i denna del kommer att innebära en styrning till områden av intresse för de företag som har möjlighet att uppträda som medfinansiärer i forskarutbildning. Stödet bör få en sådan utformning att även de mindre och medelstora företagens behov skall kunna beaktas. I motionen förs fram förslag till åtgärder som skulle kunna medverka till att de forskarutbildades mer generella färdigheter upptäcks och utnyttjas av företagen. Exempelvis skulle finansiering av kortare kurser och annan kortare vidareutbildning för forskarutbildade kunna komma till stånd inom områden som ökar deras attraktivitet för näringslivet. Vidare kan "prao-perioder" av olika slag för forskarutbildade vara en tänkbar åtgärd. I motionen framförs också att stöd bör ges i olika former för att inom landet utnyttja patent som kommit fram genom forskning. Från den av motionärerna föreslagna forskningsfonden bör även medel tillföras de mindre och medelstora högskolorna samt Högskolan i Luleå för fortsatt uppbyggnad av forskningen där. Medlen bör avse förstärkning utöver det som finansieras genom vanliga budgetmedel. Motionärerna framhåller den ökade vikt som nu läggs vid utvecklingen i de små och medelstora företagen och dessa företags behov av tillgång till forskningsmiljöer i sin närhet.
Motionärerna föreslår slutligen att kostnader för svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram i viss utsträckning skall kunna bestridas med medel från den i motionen föreslagna forskningsfonden. De hänvisar till de förväntade, höga kostnaderna för det svenska deltagandet och till att den forskning som finansieras inom EU:s ramprogram oftast inte är grundforskning utan avser noggrant definierade områden av betydelse framför allt för utvecklingen av näringslivet i Europa. Det vore olyckligt om de svenska insatserna här skulle ske på bekostnad av möjligheterna till kvalificerad grundforskning. I motionen hemställs att riksdagen av regeringen begär förslag till lagstiftning i enlighet med de riktlinjer som angivits för de ändamål som bör gälla för den av motionärerna föreslagna kompetensutvecklingsfonden och forskningsfonden.
I motion 1993/94:Ub682 (s) begärs i tre yrkanden att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av medel ur Fond 92--94 för dels finansiering av medlemskap i EG/EU:s ramprogram, dels förstärkning av forskningsorganisationen vid de mindre och medelstora högskolorna, dels ock närmare samverkan mellan forskning och näringsliv. Motionen väcktes under den allmänna motionstiden tidigare i år och överensstämmer i sak med innehållet i den just redovisade motionen 1993/94:Ub75.
Även Vänsterpartiet tillbakavisar i motion 1993/94:Ub64 yrkande 2 regeringens förslag att bilda ett antal stiftelser för forskningsändamål. Ifrågavarande medel bör enligt motionärerna, vilket framgått tidigare, lyftas in i den normala forskningspolitiska beredningsprocessen och deras fördelning därmed bli föremål för riksdagens prövning vart tredje år. Stiftelseformen innebär att riksdagen helt förlorar både ansvaret och det demokratiska inflytandet. Regeringen skärper dock kontrollen genom att hårt styra inriktningen på stiftelsernas verksamhet, heter det i motionen. Motionens yrkande 1 innehåller förslag till hur medlen skall fördelas. Innebörden är i korthet att 40 % bör anslås till de ändamål som anges i propositionen fördelade under de två år som återstår av den forskningspolitiska anslagsperioden. I motionen anges en fördelningsnyckel som täcker samtliga de stiftelser vilka regeringen föreslagit. Medlen bör anvisas över närmast berörda fakultetsanslag eller forskningsråd. Återstoden av medlen, ca 58 %, bör anslås till ett kvalitetsprogram för grundskola, gymnasieskola samt kompetenshöjande åtgärder. Motionärerna hänvisar härvid till Vänsterpartiets motion 1993/94:Ub85 väckt med anledning av regeringens skrivelse 1993/94:183 Utvecklingsplan för skolväsendet. När det gäller den nya informationsteknologin åberopar motionärerna vad de anfört i motion 1993/94:T808 från allmänna motionstiden om kraftiga satsningar på området. Informationsforskningen måste inriktas inte bara mot det rent teknologiska utan även innefatta humanistiska, demokratiska aspekter och jämlikhetsaspekter. Man ser en fara i att alltför mycket fixera sig vid EU:s byråkratiska informationssatsning i stället för att satsa mer på Internet och andra mer dynamiska system (yrkande 11).
I motion 1993/94:Ub722 (c) -- väckt under den allmänna motionstiden -- anförs att löntagarfondsmedlen bör användas till en fortsatt decentralisering och utbyggnad av den högre utbildningen och forskningen ocn företrädesvis fördelas till de mindre och medelstora högskolor som erhållit rätt att utfärda magisterexamen (yrkande 2). Mitthögskolan bör enligt motion 1993/94:Ub686 (c) få i uppdrag att fungera som pilot-/försöksorganisation vad gäller användningen av informationstekniska hjälpmedel. För Mitthögskolan som har sin verksamhet uppdelad på flera orter är en effektiv användning av moderna informationstekniska hjälpmedel en mycket viktig faktor för framgång, hävdar motionärerna.
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och vad motionärerna förordat anföra följande.
Utskottet anser liksom regeringen att stiftelser framstår som en väl lämpad organisationsform för de olika insatser som regeringen föreslår att de resterande medlen från Fond 92--94 skall användas till. Upprättandet av stiftelser innebär att ett antal i förhållande till staten självständiga rättssubjekt bildas. De ändamål som fastställs på grundval av riksdagens beslut är bindande för stiftelsernas verksamhet. Genom stiftelsernas oberoende ställning förenad med stiftelseförvaltningens bundenhet till de av stiftaren givna ändamålen uppnås en stabilitet och långsiktighet i verksamheten, som är av betydelse för att främja de ändamål som nu är i fråga. Utskottet vill understryka vad regeringen anför om att det är angeläget att sådana administrativa lösningar väljs som underlättar synergieffekter mellan verksamheter som är besläktade, om än icke helt sammanfallande. Det främsta exemplet på detta är, påpekar regeringen, sambandet mellan kunskaps- och kompetensutbyte för näringslivet å ena sidan och stödet till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna å den andra.
Beträffande den nu föreslagna satsningen på forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och deras samarbete med näringslivet vill utskottet erinra om det förändrade utbildningsutbud inriktat i huvudsak mot den privata sektorn och näringslivet som vissa högskolor har fått. Utskottet ser regeringens förevarande förslag som ett led i en fortsatt positiv utveckling för att skapa slagkraftiga forsknings- och utbildningsmiljöer. I det föregående har utskottet redovisat regeringens förslag. Utskottet stödjer detta och vill i sammanhanget framhålla vad näringsutskottet anför i sitt yttrande (bilaga 3 till detta betänkande). Näringsutskottet erinrar om att de övergripande målen för statens insatser beträffande teknisk forskning och utveckling är att bidra till följande (prop. 1992/93:173, bet. NU30): att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell verksamhet att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra viktigaste konkurrentländer.
Näringsutskottet ser de förslag som läggs fram i förevarande proposition som ändamålsenliga bidrag till strävandena att stärka kompetensen inom näringslivet. Detta gäller förslagen beträffande såväl informationsteknologin som näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut. Det är enligt näringsutskottet mycket angeläget att den näringslivsrelevanta forskningen och samspelet mellan näringslivet och universiteten och högskolorna stärks. När det gäller industriforskningsinstituten framhåller näringsutskottet deras viktiga funktion som brygga mellan näringslivet och universiteten/högskolorna. Det föreslagna omstruktureringsarbetet bör enligt utskottet leda till att industriforskningssystemet blir mer flexibelt. Näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag om bildande av en stiftelse med uppgift bl.a. att främja informationsteknologianvändningen och att stödja kunskaps- och kompetetensutbyte mellan näringsliv och universitet, högskolor och institut.
Näringsutskottets socialdemokratiska ledamöter förordar ökade satsningar på olika nationella branschprogram och instämmer, med hänvisning till sin i yttrandet redovisade principiella inställning, i vad i propositionen anförs om att ökade statliga insatser beträffande informationsteknologin samt näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut är angelägna. De tar dock avstånd från det tillvägagångssätt som regeringen har valt.
Så långt näringsutskottet.
Mot bakgrund av Socialdemokraternas och Vänsterpartiets framförda förslag om en bred kompetenshöjning hos arbetskraften vill utskottet erinra om de förslag om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning som regeringen lägger fram i propositionen. Utskottet behandlar dessa längre fram i detta betänkande, men vill redan här notera att regeringen helt nyligen tillsatt en utredning med uppgift att ta fram underlag till fortsatta ställningstaganden i fråga om kvalificerad eftergymnasial utbildning. I direktiven framhålls de särskilda problem som kompetensuppbyggnaden kan innebära för de små och medelstora företagen. Utredningen bör bl.a. beakta möjligheterna att inom ett system för kvalificerad yrkesutbildning tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för anställda i mindre och medelstora företag.
Med anledning av vad i motion 1993/94:Ub64 anförs om informationsteknologin vill utskottet i likhet med regeringen betona att det är en stor och viktig uppgift att mer allmänt främja en positiv attityd till teknik i allmänhet och informationsteknologin i synnerhet. Detta är en uppgift inte minst för skolor, universitet och högskolor, för forskare och företag. Behovet att utveckla informationsteknologin i undervisningen gäller såväl inom högskolor och universitet som inom annan eftergymnasial utbildning, liksom för grundskola och gymnasieskola, i kommunal vuxenutbildning, vid folkhögskolor och vid distansutbildning på olika nivåer. Utskottet utgår från att de synpunkter som motionärerna för fram kommer att beaktas i alla de sammanhang där en ökad användning av informationsteknologin kommer i fråga.
Beträffande de förevarande yrkandena i motionerna 1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 hänvisar utskottet till vad som nu anförts. Som utskottet ser det ligger önskemålen om Mitthögskolan som pilotorganisation för användning av informationstekniska hjälpmedel i linje med regeringens förslag om informationsteknologin. Utskottet anser dock inte att riksdagen bör uttala sig i frågan med anledning av motionen. Vad gäller den senare motionen finner utskottet att även det yrkandet såvitt avser decentralisering och utbyggnad av högre utbildning och forskning sammanfaller med regeringens förslag i nu berört avseende.
Utskottet föreslår med hänvisning till vad utskottet har anfört och till de övriga motiv som regeringen anför i propositionen att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för forskning vid mindre och medelstora högskolor, främjande av informationsteknologianvändning samt för forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet samt för omstrukturering av industriforskningsinstituten. Riksdagen bör sålunda avslå motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11, 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, 1993/94:Ub682 yrkandena 1, 2 och 3, 1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2.
I motionerna 1993/94:Ub52 (c, fp), 1993/94:Ub56 (s) yrkande 1, 1993/94:Ub57 (m, c) yrkande 2, 1993/94:Ub64 (v) yrkandena 10 och 12, 1993/94:Ub68 (c) yrkande 1 och 1993/94:Ub83 (s) anförs betänkligheter när det gäller konsekvenserna av regeringens förslag för de mindre och medelstora högskolorna. Motionärerna menar att följden av de föreslagna riktlinjerna för verksamheten med en stiftelse för särskild kompetensutveckling -- vilka utskottet just tagit ställning till -- blir att dessa högskolors verksamhet kommer att få en alltför snäv inriktning på näringslivet i den närmaste omgivningen och begränsar högskolornas frihet att välja samarbetspartner. Man ser helst att någon begränsning till profilforskning inte anges. Flera motionärer ser i förslaget en risk för "regionalisering" av de mindre och medelstora högskolorna. Det ifrågasätts också om de små och medelstora företagen kan satsa erforderliga medel. Regeringens förslag förutsätter ett starkt regionalt näringsliv. Enligt motion 1993/94:Ub64 bör medel avsedda för långsiktigt samarbete med näringslivet även kunna avse offentliga institutioner, t.ex. kommuner och landsting. Samma motionärer menar att ett okritiskt anammande av företagskulturens värderingar hotar att i grunden förändra forskarsamhället.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet erinrar om att ett av de mest prioriterade områdena vid riksdagens beslut våren 1993 om forskningspolitiken var kunskapsutbytet mellan de vetenskapliga institutionerna och framför allt forskningen och utvecklingsarbetet i företagen. Det var då uppenbart att kunskapsflödet mellan universiteten, högskolorna och näringslivet var otillräckligt. Utskottet strök för egen del under vad i ett par motioner framhållits om de mindre och medelstora högskolornas viktiga roll i samarbetet med näringslivet och framhöll därvid dessa läroanstalters stora ansvar när det gäller att genom forskningsinformation och kontaktverksamhet bereda näringsliv, kommuner och andra, vars utveckling kan främjas därigenom, tillgång till högskolornas kunskaper. Utskottet betonade betydelsen av att de mindre och medelstora högskolorna utvecklades. Härigenom gynnas framför allt närområdena, anförde utskottet (bet. 1992/93:UbU15 s. 27). Utskottet vill i nu förevarande sammanhang också erinra om att riksdagen inte hade något att erinra mot vad regeringen anfört om de krav som borde ställas på universitet och högskolor att utveckla förmågan till förnyelse på forskningens område och ta sig an nya problem och utmaningar.
Vad regeringen nu föreslår om resurser för att utveckla de mindre och medelstora högskolornas forskning mot nischer av hög kvalitet riktade mot väsentliga näringslivsbehov betraktar utskottet som ett led i den av riksdagen beslutade forskningspolitiken och näringspolitiken.
Det är enligt utskottet uppenbart att de mindre och medelstora högskolornas förutsättningar för ökad samverkan med industrin och näringslivet i den egna regionen är särskilt goda. Dessa samverkansmöjligheter bör tas till vara. Detta skall emellertid inte hindra högskolorna att samarbeta med företag och organisationer var dessa än är belägna i landet. Utskottet betonar att högskolorna har möjligheter att utveckla en profil på andra områden än vad här är aktuellt med hjälp av statsmedel eller externa medel.
Det bör också -- med anledning av vad som anförs i motionerna -- slås fast att högskolornas integritet inte får sättas i tvivelsmål. Ett ömsesidigt åtagande av högskola och företag vad gäller forskning och forskarutbildning skall inte kunna inkräkta på den öppenhet som gäller exempelvis redovisning av forskningsresultat i avhandlingar och det utbyte av resultat och erfarenheter som är självklart i forskarvärlden. Utskottet förutsätter att såväl regeringen som högskolemyndigheterna själva uppmärksamt följer utvecklingen i nu berörda hänseenden. Utskottet utgår även från att riksdagen, t.ex. i anslutning till de återkommande forskningspolitiska propositionerna, bereds tillfälle att ta del av högskolornas erfarenheter från nu ifrågavarande stiftelses verksamhet.
Utskottet anser sammanfattningsvis att de förevarande yrkandena inte bör föranleda något särskilt uttalande av riksdagen. Utskottet tillstyrker således vad regeringen har förordat om profilforskning och avstyrker därmed motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12, 1993/94:Ub68 yrkande 1 och 1993/94:Ub83.
Utskottet tar i detta sammanhang upp ett par motionsyrkanden från allmänna motionstiden, vilka mer allmänt tar sikte på högskole- och utbildningspolitiken.
Ny demokrati anger i sin partimotion 1993/94:Ub365 yrkande 15 vad som bör vara grundläggande för akademisk utbildning och forskning i världsklass. Motionärerna tror på den klassiska och historiska friheten för akademierna, också som en garant för ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle. De fäster stor vikt vid kvaliteten. Beslut om satsningar på kvalitet skall fattas inom de enskilda lärosätena under i första hand deras egen kontroll. Varje lärosäte bör för sig kontrollera kvaliteten på de studerande som accepteras. I motionen uttrycks oro över framväxten av högskolor som i Sverige kallas högskolor utan att vara det enligt vedertagna internationella normer. Akademiska lärosäten skall vara fria, självständiga enheter enligt gammal västerländsk tradition med ett minimum av statlig styrning. De skall fritt konkurrera med varandra om studenter, lärare och forskare etc. Det föreslås i motionen att alla de högskolor som i dag saknar fasta forskningsresurser skall kunna skaffa sig detta genom att själva fatta beslut om ett fast samarbete med någon av de i dag befintliga högskolorna som har fasta forskningsresurser.
Enligt Vänsterpartiets partimotion 1993/94:Ub714 yrkande 1 bör en likvärdig högskola av hög kvalitet över hela landet eftersträvas, i vilken den enskilde studentens inflytande och behov ställs i centrum. En gemensam central reglering av högskolan ser motionärerna som en garanti för att enskilda studenter får en likvärdig utbildning. De avvisar regeringens valfrihetsrevolution på högskoleområdet. En ökad differentiering av högre utbildning gynnar de redan starka. Genom tillskapandet av stiftelser läggs stora resurser utanför de demokratiska instansernas kontroll. I stället bör en expansiv forskningspolitik under allmänhetens kontroll stödjas, likaså en internationellt högtstående forskning och utbildning med ett världsomspännande perspektiv.
Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om att riksdagen hösten 1992 fattade beslut om en helt ny högskolelag som grundval för en kraftig avreglering av verksamheten inom universitet och högskolor och därmed en ökad självständighet för dessa (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103). Regeringens strategi för förändring av universitets- och högskolesystemet innefattade ökad frihet för och skapande av incitament för utveckling och kvalitet inom statliga universitet och högskolor införandet av fasta och entydiga regler för relationerna mellan staten och fristående universitet och högskolor förändrat, icke-statligt huvudmannaskap för vissa universitet och högskolor.
I samma proposition drogs riktlinjerna upp för ett nytt system beträffande dimensionering och resurstilldelning. Utgångspunkten för resurstilldelningssystemet var att resurserna skulle utnyttjas effektivt, samtidigt som kvaliteten skulle höjas och förnyelsen främjas. Dessutom borde studenternas efterfrågan få genomslagskraft både vad gäller val av utbildning och av universitet eller högskola. Det nya systemet skulle införas successivt under den närmaste treårsperioden, med beaktande av de efter hand vunna erfarenheterna. Inom ramen för detta nya styrsystem, som riksdagen godkände hösten 1992, utformades regeringens förslag till beslut om treårsbudget för grundutbildningen vid universitet och högskolor för den innevarande treårsperioden, vilket riksdagen i huvudsak biföll (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). I den nu föreliggande propositionen begär regeringen att riksdagen skall godkänna principer för utformningen av en kvalitetsdel i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning. Vidare framlägger regeringen förslag till principer för utformning av resultatrelaterade fakultetsanslag. Utskottet behandlar dessa båda förslag i det följande (s. 55--61).
Riksdagens beslut våren 1992 om ny central myndighetsorganisation för högskolan innefattade bl.a. ett sekretariat för utvärdering bestående av ett antal framstående akademiker, till vars förfogande skulle stå ett litet men synnerligen kvalificerat kansli (prop. 1991/92:76, bet. UbU18, rskr. 195). Detta sekretariat, sedermera benämnt Kanslersämbetet, har till uppgift att granska och främja kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor. Enligt förordningen med instruktion för Kanslersämbetet (SFS 1993:886) skall ämbetet bl.a. främja utvecklingen av system för att bedöma och säkra kvaliteten.
Mot bakgrund av vad utskottet här har redovisat om förändringar på högskoleområdet under de två senaste åren och med hänvisning till den uppföljande verksamhet som för närvarande pågår avstyrker utskottet bifall till motionerna 1993/94:Ub365 yrkande 15 och 1993/94:Ub714 yrkande 1.
De av utskottet just beskrivna förändringarna inom högskolan utgör bakgrunden till ett resonemang i motion 1993/94:Ub681 (s) som tar sikte på en ny gemensam forskningsorganisation för de mindre och medelstora högskolorna. Motionärerna pekar på att universitet/högskolor nu i stort sett själva får besluta om inriktningen av sitt utbildningsutbud och att detta i praktiken påverkar förutsättningarna för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Visserligen omfattas dessa högskolor av verksamhetsområdet för de olika fakulteterna vid universitet och sådana högskolor som har egna fasta forskningsresurser, men, framhålls det i motionen, en mindre högskola kan etablera utbildning inom i stort sett vilket område som helst. Detta innebär att där kan komma att anställas lärare inom ett i princip obegränsat fält. Förhållandet ger en ny utgångspunkt för att aktualisera frågan om den principiella organisationen för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Motionärerna fäster också uppmärksamheten på de "forskningsstödjande åtgärder" som nu nått en sådan omfattning att det förefaller svårt att upprätthålla en rimlig distinktion mellan dessa och vad som rätteligen bör betecknas som forskning. Ett förslag som närmare bör diskuteras i det sammanhanget är att göra någon form av rikstäckande organisation för forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna, som då gemensamt skulle kunna dela på ett fakultetsanslag för humaniora, ett för naturvetenskap etc. (yrkande 5).
Utskottet berörde för ett år sedan vid behandlingen av den forskningspolitiska propositionen frågan om fakultetsorganisationen, visserligen utifrån en annan frågeställning, nämligen huruvida den nuvarande fakultetsindelningen var ändamålsenlig (bet. 1992/93:UbU15 s. 31). Utskottet utgick från att regeringen i nästa forskningsproposition skulle redovisa sina överväganden i frågan. Utskottet underströk emellertid att det ingår i universitetens och berörda högskolors normala ansvar att finna former för den samverkan som i olika avseenden kan anses behövlig.
I den nu föreliggande propositionen berör regeringen frågan. Det kan nämligen, heter det i propositionen, ifrågasättas om inte vissa regleringar som alltjämt styr universitetens och högskolornas verksamhet på sikt skulle behöva avvecklas, så att dessa kan ges reella möjligheter att axla det ansvar för forskningens kvalitet och förnyelse de är ålagda att bära. En sådan frågeställning berör den nuvarande centralt fastställda fakultetsstrukturen (prop. s. 23). Regeringen menar att det finns anledning att överväga förändringar och anför som skäl härför de förändringar som skett i finansiering av forskning genom tillkomsten av de nya stiftelserna för forskning, det europeiska forskningssamarbetet, m.m. Enligt utskottets uppfattning kan även den nuvarande anslagskonstruktionen och de allt större anslagen för att främja forskning vid de mindre och medelstora högskolorna anföras som motiv för överväganden i frågan, varvid sådana synpunkter som framförs i motionen naturligen bör beaktas.
Med hänvisning till vad utskottet anfört och till att regeringen avser att återkomma i frågan om eventuell ändring i högskolans regelsystem anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd nu inte är påkallad, varför utskottet avstyrker bifall till yrkandet.
Ett uttalande av riksdagen om social forskning och tjänsteforskning begärs i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 17. Motionärerna vill se särskilda forskningspolitiska insatser med tvärvetenskaplig profil riktade mot den offentliga sektorn samt ett generellt ökat samarbete mellan högskola och samhälle i dessa frågor.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Utskottet konstaterade för ett år sedan, vid behandlingen av den forskningspolitiska propositionen, att tyngdpunkten i forskningspolitiken och i den tekniska utbildningen var inriktad mot varuproduktion för att förbättra och utveckla olika varors egenskaper (bet. 1992/93:UbU15 s. 74 f.). Utskottet pekade på att samhället till två tredjedelar består av personer som är anknutna till tjänstesektorn. Forskningen på detta område är eftersatt, anförde utskottet, trots att den stora konkurrenspotentialen i framtiden kommer att ligga i hur tjänsterna utformas. Utskottet erinrade om att regeringen redan i 1990 års forskningspolitiska proposition hade anfört att det behövdes inte bara ett ökat utvecklingsarbete utan också en mer omfattande grundforskning än hittills när det gällde det offentliga området (prop. 1989/90:90 s. 452). På förslag av ett enigt utskott gav riksdagen som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört om forskning inom tjänstesektorn (rskr. 1992/93:388).
Det är fortfarande utskottets uppfattning att forskning inom tjänstesektorn är mycket angelägen. Utskottet hänvisar till de motiv härför som utskottet anförde för ett år sedan. Som utskottet ser det accentueras behovet än mer av den fortsatta utvecklingen vad gäller forskningssatsningarna. Utskottet har i det föregående ställt sig bakom åtgärder till stöd för utveckling av den näringslivsinriktade forskningen och instämmer i vad regeringen anfört om en för landet nödvändig kompetensutveckling. De beslut och åtgärder från statsmakternas sida som följer härav och de satsningar som nu görs till följd av riksdagens beslut om forskning för ett år sedan får enligt utskottet inte leda till att sådana områden kommer i skymundan där inte i första hand varor produceras. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och senast inför nästa budgetperiod föreslår de åtgärder som erfordras för att främja forskning inom tjänstesektorn.
Med det anförda instämmer utskottet i syftet med motion 1993/94:Ub64 yrkande 17. Emellertid är ett särskilt uttalande av riksdagen enligt utskottets uppfattning nu inte påkallat, varför bifall till yrkandet avstyrks.
Livsmedelsforskningen behandlas i motion 1993/94:Ub65 (m). Det föreslås åtgärder för att stärka livsmedelsindustrins konkurrenskraft på en öppen Europamarknad. Det kunnande som finns vid universiteten används dåligt av framför allt de små och medelstora företagen. Enligt motionärerna skulle ett livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram och ett sammanhållet livsmedelstekniskt forskningscentrum på ett effektivt sätt bidra till att utveckla produkter samt öka kompetens och kunnande inom sektorn. De förutsättningar för FoU inom livsmedelsområdet som beskrivs i motionen borde kunna leda till projekt inom ramen för strategisk forskning.
Näringsutskottet har yttrat sig över motionen och anför bl.a. följande (bilaga 3 till detta betänkande).
Frågan om inrättande av ett livsmedelstekniskt FoU-program som tas upp i motion 1993/94:Ub65 (m) har, som tidigare redovisats, nyligen behandlats av näringsutskottet (bet. 1993/94:NU15 s. 74). Som redan nämnts anförde utskottet då bl.a. att staten och livsmedelsindustrin bör samarbeta för att söka åstadkomma en ökning av den jämförelsevis låga FoU-andel som för närvarande råder för denna industri. Näringsutskottet vill i detta sammanhang peka på att den ökade flexibilitet i industriforskningssystemet som förslagen i propositionen kan väntas leda till, liksom tillkomsten av teknikbrostiftelserna, bör underlätta ett sådant samarbete mellan staten och livsmedelsindustrin. Med det anförda avstyrker utskottet den nämnda motionen.
Även näringsutskottets socialdemokratiska ledamöter avstyrker motionen, men med hänvisning till vad som anförts i en reservation till det näringspolitiska betänkande (bet. 1993/94:NU15 s. 116) om att ett sådant program -- inom en kostnadsram på 25 miljoner kronor -- borde inrättas.
Utbildningsutskottet ansluter sig till vad majoriteten i näringsutskottet har anfört och avstyrker därmed bifall till motionen. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringskansliet, enligt vad utskottet under hand erfarit, har överlämnat inkomna förslag avseende bl.a. forskning på livsmedelsområdet till de strategiska forskningsstiftelserna.
I motionerna 1993/94:Ub56 (s) yrkandena 3, 4 och 5 och 1993/94:Ub73 (m), med i det närmaste likalydande motiveringar, yrkas om tillkännagivande av riksdagen vad gäller forsknings- och utbildningsverksamhet för att stärka den nationella kompetensen inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet. Den sistnämnda motionens yrkande tar uttryckligen sikte på utvecklingen av ett nationellt riskcentrum i Karlstad. Yrkandena i den förra är mer allmänt hållna och talar bl.a. om fortlöpande utvärdering av forsknings- och utbildningsverksamheten på området. I båda motionerna anges behov av medel på mellan ca 20 och 40 miljoner kronor per år för verksamheten i Karlstad.
Även i motion 1993/94:Ub54 (v) behandlas det nu aktuella riskcentrum, för vilket anges ett medelsbehov av ca 24 miljoner kronor för de närmaste två åren. Regeringen bör på lämpligt sätt garantera en finansiering av verksamheten. Motionärerna vill inte utesluta att en del av de utskiftade löntagarfonderna används för ändamålet.
Utskottet utgår från att motionärerna åsyftar det Risk- och beredskapscentrum i Karlstad som försvarsutskottet behandlade under föregående riksmöte (bet. 1992/93:FöU13). Försvarsutskottet anförde då bl.a. följande. Enligt utskottets uppfattning behöver ett flertal frågor övervägas närmare innan ställning kan tas till det föreslagna risk- och beredskapscentret. Sådana överväganden kan lämpligen ske i den av regeringen nyligen tillsatta utredningen (Fö 1992:3) om påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt om vissa frågor inom totalförsvarets civila del (Hot- och riskutredningen).
Även under innevarande riksmöte har försvarsutskottet behandlat frågan och då utgått från att Hot- och riskutredningen, som skall lämna sina förslag senast vid utgången av år 1994, i sina överväganden om ett Risk- och beredskapscentrum även tar hänsyn till den information i frågan som tillkommit sedan ärendet senast behandlades av riksdagen (bet. 1993/94:FöU9).
Såvitt avser motionärernas mer allmänt hållna förslag om den ifrågavarande forsknings- och utbildningsverksamheten hänvisar utskottet till vad försvarsutskottet har anfört i frågan och avstyrker därmed motionerna i motsvarande delar. När det gäller önskemål om särskilda resurser till Risk- och beredskapscentrum i Karlstad är utskottet inte nu berett att tillstyrka något särskilt uttalande härom. Frågan om resurser för detta centrum bör prövas inför 1996 års forskningsproposition. Det ankommer inte på riksdagen att närmare ange vilka speciella forskningsprojekt som bör kunna komma i fråga för stöd med medel ur de tidigare löntagarfonderna. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna även i dessa delar. Utskottet noterar i sammanhanget att, enligt vad utskottet under hand har erfarit, regeringskansliet har överlämnat inkomna förslag om forskning inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet till närmast berörda strategiska forskningsstiftelse.
Högskolan i Karlstad skulle enligt motion 1993/94:Ub69 (c, m) kunna utgöra ett naturligt centrum för skogsindustriell forskning och utbildning. Motionärerna redovisar mycket goda förutsättningar för detta och framhåller att de värmländska naturtillgångar som kan nyttjas i den skogsrelaterade industrin bör tas till vara. En samverkan inom denna sektor i ett skogsindustriellt nätverk för FoU-insatser skulle utan tvekan betyda en regional stimulans av stor strategisk betydelse och är en nationell angelägenhet, heter det i motionen.
Utskottet erinrar om att statsmakterna våren 1993 beslutade om riktlinjer för den innevarande budgetperioden beträffande forskningsresurserna, däri inbegripet resurser för skogsforskning (prop. 1992/93:170, bet. UbU13 och 15, rskr. 389 resp. 388). Det ankommer på berörda högskolor att med tillgängliga resurser organisera verksamheten på det sätt som de finner mest ändamålsenligt för att tillgodose skilda behov.
Utskottet har i det föregående, liksom regeringen, framhållit det angelägna i att högskolorna och näringslivet etablerar samarbete när det gäller forskning och utveckling. Det är de samarbetande parterna som har att söka ekonomiskt stöd för sådan verksamhet hos anslagsgivande organ, såväl offentliga som enskilda. Något riksdagens uttalande om sådant stöd för speciella projekt bör inte komma i fråga, anser utskottet.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.
2.2 Högre utbildning och forskning i Stockholms län
I Stockholms län finns ett universitet och tolv andra statliga högskolor, nämligen Stockholms universitet, Karolinska institutet (KI), Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Danshögskolan, Dramatiska institutet, Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning (som dock den 1 juli 1994 går samman med Stockholms universitet), Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm. Den sammanlagda omfattningen motsvarar innevarande budgetår drygt 37 000 helårsstudenter.
Lärosätena är alla belägna i Stockholms stad eller Solna. Stockholms universitet har dock ca 330 helårsstudieplatser förlagda till olika kommuner på Södertörn. KI har en betydande del av sin verksamhet förlagd till Huddinge. KTH bedriver ingenjörsutbildning i flera kommuner, bl.a. Haninge och Södertälje. LHS har en mindre del av verksamheten lokaliserad till Södertälje.
Under de senaste tio åren har riksdagen så gott som årligen behandlat förslag i motioner om att bygga ut den högre utbildningen i Stockholmsområdet och därvid förlägga sådan utbildning till den södra delen av länet. Även omlokalisering av befintlig utbildning från Stockholms universitet i Frescati till den södra länsdelen har aktualiserats i motioner. Bakgrunden till förslagen har varit att de statliga högskoleenheterna i Stockholm har sin huvudsakliga verksamhet på norra sidan av Stockholm, vilket skapat en inomregional obalans. Motionärerna har påtalat den låga genomsnittliga utbildningsnivån hos befolkningen i de södra länsdelarna samt behovet av tillgång på välutbildad personal för att stimulera utvecklingen i näringslivet i dessa områden. Efter förslag i betänkandet UbU 1986/87:31 (rskr. 1986/87:352) gav riksdagen regeringen som sin mening till känna att en förutsättningslös utredning borde göras av frågan om den framtida högskoleutbildningen bl.a. i södra delen av Stockholms län.
Den av riksdagen begärda utredningen redovisade sina bedömningar och förslag i ett betänkande (Ds 1989:33) rörande södra delen av Stockholms län. Utredaren föreslog en kraftig förstärkning, i olika former, av högskoleutbildningen på Södertörn. Till Södertörn räknade han följande sju kommuner: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Utbyggnaden borde ske inom den högskoleorganisation som redan fanns i länet och inriktas på nya kombinationer över existerande ämnesgränser. Stockholms universitets utbildning på Södertörn, jämte KTH:s del i eventuella gemensamma utbildningar, borde på sikt få en volym om minst 1 500 årsstudieplatser, vilket för universitetets del borde ske genom omlokalisering till Södertörn av en del av den befintliga verksamheten i Frescati. Huvuddelen borde enligt utredningen förläggas till Haninge.
I budgetpropositionen år 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 193) anförde utbildningsministern att han anslöt sig till förslaget om koncentration till Haninge och att en riktpunkt för den fortsatta planeringen borde vara att universitetets utbildning på Södertörn, inklusive de delar som KTH kunde komma att medverka i, inom ramen för då tillgängliga resurser senast budgetåret 1992/93 skulle omfatta ca 500 årsstudieplatser.
Med anledning av vad utbildningsministern anfört och av förslagen i flera motioner med olika inriktning uttalade utskottet att riksdagen inte borde fatta något beslut om omfattningen av sådan högskoleutbildning som Stockholms universitet och KTH skulle förlägga till de södra länsdelarna. Det borde nämligen enligt utskottet ankomma på de berörda högskoleenheterna att själva pröva vilken högskoleutbildning som kunde förläggas till Södertörn (bet. 1989/90:UbU18). Riksdagen ställde sig bakom vad utskottet anfört.
Med hänvisning till detta ställningstagande avslogs vid påföljande riksmöte då väckta motioner om utbyggnad av högskoleutbildningen på Södertörn (bet. 1990/91:UbU12).
När motsvarande motionsyrkanden behandlades vid 1992/93 års riksmöte hänvisade utskottet till vad utbildningsministern anfört i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) angående behovet av olika former av decentraliserad utbildning och distansutbildning samt om universitetens och de tekniska högskolornas särskilda ansvar i detta avseende. I nämnda proposition föreslog regeringen att det i utbildningsuppdraget till Stockholms universitet för den förestående treårsperioden skulle ingå att universitetet skulle anordna utbildning motsvarande minst 275 helårsstudenter per år i anslutning till forskningsparken Novum i Huddinge. Utskottet, som noterade detta, förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen när det gäller högskoleutbildning på Södertörn och avstyrkte motionsyrkandena om tillkännagivande. Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag.
Stockholms universitet framförde i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 intresse av att en fortsatt utbyggnad av grundläggande högskoleutbildning i Stockholmsområdet förläggs utanför Frescatiområdet. Mot bakgrund av detta gav utbildningsministern i november 1993 i uppdrag åt en sakkunnig inom Utbildningsdepartementet att utföra en förstudie rörande möjligheterna att samlokalisera viss högre utbildning i Stockholm till ett nytt campus. I direktiven för uppdraget, som skulle vara slutfört den 15 december samma år, framhölls att förstudien borde belysa de akademiska, pedagogiska, administrativa, resursmässiga och lokaliseringsmässiga aspekterna på ett sådant campus. Alternativa lokaliseringsmöjligheter borde belysas, varvid närhet till universitet och högskolor i Stockholmsområdet skulle beaktas. Redovisning av kostnader samt förslag till finansiering skulle vidare lämnas.
Förstudien redovisades i mars 1994 i rapporten Campus för mångfald. Utredaren föreslår där att ett nytt universitet eller en fristående myndighet med uppgift att beställa utbildning inrättas. Enligt förstudien bör campus antingen lokaliseras till innerstaden, och då i City eller på Södermalm, eller utformas som ett mer traditionellt campus och lokaliseras till Kvarnholmen i Nacka kommun.
I propositionen lägger regeringen nu fram förslag om en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm. Det finns enligt regeringens mening skäl att förutsätta att behovet av högre utbildning kommer att fortsätta att öka. En framtida expansion måste därför också ske i Stockholmsområdet, anför regeringen. Jämfört med övriga län gäller för Stockholm
att andelen högskoleutbildade i arbetskraften är 50 % högre än riksgenomsnittet att antalet sökande till universitet och högskolor i Stockholms län har varit extremt stort att andelen högskolenybörjare är lägre än riksgenomsnittet att antalet ungdomar under 1990-talet inte minskar lika mycket i Stockholmsregionen som i resten av landet att utbudet av kurser för fortbildning och vidareutbildning är bra, men på bekostnad av ungdomsutbildningen vilket medfört en stark konkurrens bland ungdomsstudenterna.
Den fortsatta utbyggnaden bör enligt regeringen ske på ett sådant sätt att huvudstadens naturliga styrka kan tas till vara. Utöver de skäl som låg till grund för att ge uppdraget om förstudien framhåller regeringen att Stockholm har ett unikt läge i den nya Östersjöregion som avtecknar sig efter Östeuropas frigörelse. Mot den bakgrunden är det viktigt att Stockholm som nod i Östersjösamarbetet får en sådan tyngd att de befolkningsmässigt starkare konkurrenterna, bl.a. S:t Petersburg, kan balanseras också när den ryska ekonomin återhämtat sig, heter det i propositionen (s. 57).
Den nya universitetsstruktur för södra Storstockholm som föreslås i propositionen avses få ett brett utbildningsutbud och en profilerad men ämnesmässigt bred forskning och forskarutbildning. En struktur uppbyggd kring tre tyngdpunkter med inriktning på humaniora, samhällsvetenskap och kultur respektive medicin och vård samt teknik bör eftersträvas. Styrelsen för Stockholms universitet bör enligt regeringen få ansvaret för att vid sidan av sin nuvarande verksamhet i Frescati leda en ny Söderstruktur. Universitetet avses få två skilda utbildningsuppdrag och takbelopp. Grundutbildningen inom Söderstrukturen finansieras på samma sätt som annan grundläggande högskoleutbildning. Det rör sig dels om den expansion som redan beslutats för Stockholms universitet, dels om omfördelningar inom Stockholmsområdet, anför regeringen. För forskningen vid den nya universitetsdelen bör en tvärvetenskaplig forskningsorganisation inrättas. Något slutligt ställningstagande i fråga om lokalisering av verksamheten bör enligt regeringen inte göras på det här stadiet.
Tre motioner tar upp frågan om behovet av utbyggnad av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen. Enligt motion 1993/94:Ub63 (m) är det inte självklart att Stockholmsregionen bör få ett tredje universitet (utöver de två i Stockholm och Uppsala). Södra Stockholm är inte den ort som är den naturliga för utbyte med Mellaneuropas tidigare kommuniststater eller med de baltiska länderna. Lund, Växjö och Linköping ligger bättre till, anför motionärerna. Någon genomgripande analys av vad som är den för landet lämpligaste strukturen för universitetsväsendet har inte genomförts. Motionärerna anser det inte osannolikt att det vore bättre att bygga ut de tidigare universitetsfilialerna.
I motionerna 1993/94:Ub81 och 1993/94:Ub82 (båda s), som i denna del är likalydande, anförs tvärtom att det behövs en snabb utveckling av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen (yrkande 1 i båda motionerna). Regeringens förslag innebär enligt dessa motionärer att trots att frågan om lokalisering och organisation forceras fram, skjuts ökningen av antalet platser på framtiden på ett olyckligt sätt. Stockholmsregionen skall också de närmaste åren ha sin del av den ökning av den högre utbildningen som sker, anför de.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag om en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm just har sin grund i bedömningen att utbildningen i Stockholmsområdet måste expandera, men inte kan göra det i Frescati. Utskottet delar denna bedömning och anser därför att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub63. Vidare vill utskottet påminna om att den treårsbudget som antogs för den grundläggande högskoleutbildningen vid förra riksmötet innebär att anslagen för grundutbildning ökar vid Stockholms universitet med ca 14 miljoner kronor budgetåret 1994/95 och med ytterligare ca 6 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Vid KTH är ökningen drygt 23 miljoner kronor budgetåret 1994/95 och drygt 8 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Mot den bakgrunden anser utskottet att något tillkännagivande i enlighet med motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 1 och 1993/94:Ub82 yrkande 1 inte är befogat, varför riksdagen bör avslå även dessa.
Riksdagen informeras i propositionen även om de diskussioner som Utbildningsdepartementet initierat med de konstnärliga högskolorna i Stockholm, angående en eventuell samlokalisering av dessa. Det konstnärliga rektorskonventet har i princip ställt sig bakom tanken. Regeringen konstaterar i anslutning till synpunkter som har framförts av det konstnärliga rektorskonventet att en samlokalisering till en central plats inom Stockholm med fortsatt goda möjligheter till nära kontakter med olika kulturinstitutioner skulle få positiva effekter inom de pedagogiska, konstnärliga, kulturpolitiska och administrativa områdena. Den avsedda samlokaliseringen innebär inte någon ändring av högskolornas ställning som självständiga högskolor.
En samlokalisering är enligt regeringen möjlig att genomföra i anslutning till de lokaler som Konstfack och Dramatiska institutet förfogar över. På sikt går det att samla alla konstnärliga utbildningar utom Konsthögskolan till detta område. En samlad lokalisering också av konstnärlig utbildning till södra Stockholmsområdet tillsammans med annan utbildning framstår dock enligt regeringen som ett attraktivt alternativ.
Regeringen begär i propositionen bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet. Ytterligare analyser bör genomföras innan detaljerade ställningstaganden görs till den nya universitetsstrukturen. Preciseringar bör sålunda enligt regeringen göras när det gäller
verksamhetens inriktning och omfattning lokalbehov lokaliseringar samt förutsättningarna för att tillgodose dessa med goda kommunikationer behov av förbättringar av infrastrukturen för att uppnå en god funktion och arbetsmiljö i den nya universitetsstrukturen Söderstrukturens organisation inkl. nya alternativa former för styrning och ledning kostnader och finansiering för strukturen.
Regeringen har nyligen tillsatt en organisationskommitté för att förbereda etableringen av den nya universitetsstrukturen och samlat utreda vissa andra frågor rörande lokalförsörjningen för högre utbildning i Stockholm. I avvaktan på riksdagens ställningstagande har regeringen uppdragit åt organisationskommittén att ta fram ytterligare planerings- och beslutsunderlag (dir. 1994:34).
Socialdemokraterna anför i kommittémotionen 1993/94:Ub74 (s) yrkande 6 att frågan om omfattning, inriktning och lokalisering av högskoleutbildning på Södertörn måste få en samordnad och långsiktig lösning. Ärendet måste beredas på sedvanligt sätt, varför motionärerna avvisar tanken på att nu enbart tillsätta en organisationskommitté. I stället förordar de en utredning, som skall vara mera förutsättningslös i lokaliserings- och organisationsfrågor än vad regeringen förordat, men inriktas på högskoleutbildning på Södertörn (yrkande 8). Utredningen måste enligt motionärerna få en bred sammansättning med parlamentariskt inslag från regionen men också med företrädare för nationella intressen och intressenter från de olika berörda högskoleenheterna. Det av regeringen begärda bemyndigandet avstyrks också i motionerna 1993/94:Ub81 (s) yrkande 5 och 1993/94:Ub82 (s) yrkande 5. I båda motionerna föreslås en utredning med parlamentariskt inslag från regionen med uppdrag att lägga fram förslag om den framtida högre utbildningen på Södertörn (yrkande 3 i båda motionerna).
I Vänsterpartiets kommittémotion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 9 avvisas också förslaget om en organisationskommitté. Frågan bör återföras till regeringen för förnyad prövning och beredning i öppna former, innan riksdagen tar slutgiltig ställning, anser motionärerna.
I motion 1993/94:Ub59 (c) yrkande 3 tillstyrks förslaget om en organisationskommitté, som enligt motionärerna bör innehålla företrädare för Stockholms universitet och övriga berörda högskolor samt Stockholms läns landsting.
Enligt motion 1993/94:Ub723 (s), som väcktes under allmänna motionstiden och alltså innan propositionen lagts fram, åvilar det Stockholmsregionen att gemensamt utforma ett planeringsorgan för den högre utbildningen. Aktivt intresse finns från kommuner, landsting, näringsliv och fackliga organisationer, men det krävs medverkan även från statligt håll. Frågan om styrning av och parlamentariskt inflytande över den högre utbildningen i Stockholms län behöver enligt motionärerna utredas, med syfte att skapa ett sådant gemensamt planeringsorgan.
Ett flertal motionsyrkanden innehåller förslag till tillkännagivanden om att högskoleutbyggnaden bör förläggas till Södertörn. Motionerna 1993/94:Ub59 (c) yrkande 1 och 1993/94:A456 (s) yrkande 7 tar upp förslaget som framförts av en utredning inom Stockholms läns landsting att staten och landstinget gemensamt skulle bilda en stiftelse, Universitetscenter vid Novum. Landstinget har i politisk enighet beslutat satsa 250 miljoner kronor som en grundplåt till universitetscentret, framhålls det i den förstnämnda motionen. Centret skulle fungera som stöd och paraplyorganisation för all akademisk utbildning och forskning vid Novum. De satsningar som redan har gjorts vid Novum i Huddinge men också i Haninge, Botkyrka och Södertälje bör utvecklas vidare, enligt motionerna 1993/94:Ub59 (c) yrkande 2, 1993/94:Ub77 (fp) yrkande 1, 1993/94:Ub81 (s) yrkande 2 och 1993/94:Ub82 (s) yrkande 2. I de fyra motionerna sägs att tyngdpunkten för den utbyggda högskoleutbildningen i södra Storstockholm bör ligga i Huddinge samt vidare att Kvarnholmen inte är en lämplig lokaliseringsort. I motion 1993/94:Ub66 (m) sägs att det i de fyra nämnda Södertörnskommunerna finns väl fungerande högskoleenheter, som kan utgöra den kompletterande universitetsstruktur som Stockholmsregionen behöver. Vad gäller de konstnärliga utbildningarna kan Kvarnholmen, som ett möjligt lokaliseringsalternativ, utgöra ett komplement till den etablerade nätverksstrukturen i den södra länsdelen.
I fyra motioner från allmänna motionstiden -- 1993/94:Ub622 (s), 1993/94:Ub672 (fp), 1993/94:Ub700 (c) och 1993/94:A455 (s) yrkande 5 -- föreslås att ett nytt universitet skall inrättas på Södertörn. En kraftig ökning av antalet högskoleplatser på Södertörn begärs i motion 1993/94:T214 (fp) yrkande 4, också väckt under allmänna motionstiden.
Värdet av ett nytt Östersjöuniversitet framhålls i motion 1993/94:Ub67 (m). Det bör organiseras och förläggas så att det uppfyller högsta internationella krav, och motionären anser att det vore en fördel om det kunde få en annan huvudman än staten (yrkande 1). Ett Östersjöuniversitet på internationell toppnivå på Kvarnholmen kommer också att stärka Stockholms södra delar genom samarbete med näringslivet och med befintliga och framväxande högre utbildningar i södra Storstockholmsområdet, anför motionären (yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra följande.
Omfattning, inriktning och lokalisering av högskoleutbildning i södra Storstockholm är en fråga som behöver få en samordnad och långsiktig lösning. Utskottet utgår från att regeringen i det fortsatta beredningsarbetet prövar de synpunkter som framförts från bl.a. företrädare för landsting och kommuner i regionen. Enligt utskottets mening tillgodoses detta bäst genom att den organisationskommitté som skisseras i propositionen och som nyligen tillsatts (dir. 1994:34), fått en bred regional politisk förankring. Liksom regeringen anser utskottet att inte någon eller några av de lokaliseringsorter som nämnts bör förordas på det här stadiet. Utskottet, som utgår från att regeringen återkommer till riksdagen innan slutligt beslut i ärendet fattas, föreslår att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet att vidta förberedelseåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1, 2 och 3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub67 yrkandena 1 och 2, 1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77 yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672, 1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4, 1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7.
När det gäller anordnandet av utbildning i anslutning till Novum bör Stockholms universitets utbildningsuppdrag för nästa år utökas från 275 till 550 helårsstudenter, enligt motion 1993/94:Ub59 (c) yrkande 4. Detta skulle ge plats för nya kurser nästa år, med inriktning på naturvetenskap och valda samhällsvetenskapliga ämnen.
Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till ändring av det utbildningsuppdrag som givits efter riksdagens beslut förra året (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) och som avser treårsperioden 1993/94--1995/96. Motionsyrkandet avstyrks.
I motion 1993/94:A456 (s) yrkas att riksdagen skall begära förslag från regeringen om stöd för inrättande av vissa centra vid Novum, nämligen ett centrum för fördjupad forskarutbildning för central- och östeuropeiska forskare (yrkande 8) samt ett centrum för kommunikation, kognition och logistik (yrkande 9). Båda förslagen -- som togs upp i motionsyrkanden även vid föregående riksmöte -- har enligt motionärerna förts vidare i utredningar inom landstinget och hos berörda parter. När det gäller det förstnämnda pekar motionärerna på Sveriges ansvar för att de central- och östeuropeiska länderna får rimliga möjligheter att utveckla egna forskningscentra av hög kvalitet. Skälen för centrum för kommunikation, kognition och logistik har stärkts väsentligt sedan förra året, anser de och åberopar den pågående utvecklingen av högre utbildning och forskning vid Novum samt en tidningsartikel av universitetskanslern och generaldirektören för VHS om informationsteknologins betydelse.
Utskottet hänvisar till riksdagens beslut förra året att avslå motsvarande yrkanden (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388). Om centrum för fördjupad forskarutbildning för central- och östeuropeiska forskare anförde utskottet (s. 106) att fördelningen av medel för samarbete med Central- och Östeuropa är en fråga för de enskilda universitetens och högskolornas prioriteringar samt för de myndigheter som har att fördela medel för samarbetet med Central- och Östeuropa. Möjligheterna att realisera planerna på centrum för kommunikation, kognition och logistik får prövas av de berörda högskolorna, myndigheterna och företagen inom ramen för tillgängliga anslag, anförde utskottet (s. 90). Utskottet står kvar vid den uppfattningen. Genom tillkomsten av de två stiftelserna för strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin respektive miljö samt av donationen till Riksbankens jubileumsfond för kulturvetenskaplig forskning har ytterligare ekonomiskt utrymme skapats för att stödja angelägen och kvalificerad verksamhet inom forskning och forskarutbildning. Det ankommer emellertid inte på riksdagen eller regeringen att ange hur dessa stiftelser skall fördela de medel de förfogar över. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:A456 yrkandena 8 och 9.
I motion 1993/94:Ub59 (c) yrkande 5 sägs att det finns stort behov av en vidare decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län. Det bör ske genom att högskolekurser i ökad utsträckning läggs ut från lärosätena, så att nätverk kan skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby och Nynäshamn. Regeringen bör uppdra åt länsstyrelsen att i samverkan med berörda högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering, anser motionärerna.
Utskottet erinrar om att riksdagen vid föregående riksmöte anslöt sig till vad utbildningsministern anfört om vikten av olika former av decentraliserad utbildning och distansundervisning och om det ansvar som faller på universiteten och de tekniska högskolorna i detta sammanhang (bet. 1992/93:UbU14 s. 55). Utskottet anser inte att ansvaret när det gäller Stockholmsområdet bör överflyttas på länsstyrelsen. Däremot har länsstyrelserna i samtliga län till uppgift att anlägga en helhetssyn på utbildningssystemet i ett regionalt utvecklingsperspektiv och att förse universitet och högskolor med planeringsunderlag. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub59 yrkande 5.
Arbetet med dels den nya universitetsstrukturen, dels lokalfrågorna för de konstnärliga högskolorna och vissa andra lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet kräver ett mycket stort mått av koordination för att gynnsamma ekonomiska och funktionella villkor för de berörda myndigheternas del skall kunna uppnås, anför regeringen. Därför förordas i propositionen en särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholm. Den innebär att regeringen vill få möjlighet att avvika från den eljest gällande principen om myndigheternas ansvar för lokalförsörjningen. Detta är enligt regeringen nödvändigt för att hanteringen av lokalfrågorna i området skall bli ändamålsenlig.
Socialdemokraterna föreslår i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 7 att riksdagen skall avslå regeringens förslag. I motionen konstateras att ansvaret för befintlig verksamhet och dess lokalisering i huvudsak ligger hos berörda högskolor. Även i motionerna 1993/94:Ub77 (fp) yrkande 2, 1993/94:Ub81 (s) yrkande 4 och 1993/94:Ub82 (s) yrkande 4 anförs kritik mot regeringens förslag om en särskild beslutsordning.
Utskottet noterar att fullständig enighet inte råder bland de konstnärliga högskolorna om värdet av en samlokalisering. Regeringen har emellertid redovisat tungt vägande skäl för att avvika från den grundläggande principen om varje högskolestyrelses ansvar för sin lokalförsörjning. Risken är uppenbar att de vinster för den samlade högskoleverksamheten som regeringen vill uppnå, kan spolieras om beslutsfattandet inte kan ske samordnat. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 7, 1993/94:Ub77 yrkande 2, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och 1993/94:Ub82 yrkande 4 och godkänna vad regeringen förordat om en särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet.
Den utredning som skall se över den övriga högre utbildningen i regionen bör enligt motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 8 också få i uppdrag att bereda frågor om möjligheterna till samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm, om det bedöms lämpligt av berörda högskolor. Samma uppfattning framförs i motionerna 1993/94:Ub81 (s) yrkande 7 och 1993/94:Ub82 (s) yrkande 7. Om man stannar för en samlad lokallösning kan Kvarnholmen var ett utmärkt alternativ, framhålls det i motion 1993/94:Ub81. I motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 5 anförs att alla konstnärliga högskolor i Stockholm inte är eniga om fördelarna med en samlokalisering, vilket man kan få intrycket av i propositionen. Teaterhögskolan har i skrivelser både till utskottet och Utbildningsdepartementet tagit avstånd från förslaget att högskolan skall flytta från sina nuvarande lokaler. Motionärerna anser att Teaterhögskolan bör få ha kvar sina nuvarande lokaler.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att den aviserade organisationskommittén bl.a. skall pröva om inte en samlad lokalisering i anslutning till den nya universitetsstrukturen för de aktuella konstnärliga högskolorna skulle vara att föredra framför andra lokaliseringsalternativ. I de tidigare nämnda direktiven (dir. 1994:34) sägs att organisationskommittén bör analysera kostnaderna för samt närmare precisera och komma med förslag bl.a. vad gäller förutsättningarna för att ge konstnärlig utbildning och lärarutbildning en samlad lokalisering inom den nya universitetsstrukturen. Med hänvisning därtill och till vad utskottet i det föregående anfört om organisationskommitténs sammansättning och om den särskilda beslutsordningen föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 5, 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande 7 godkänner vad regeringen anfört.
Lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm tas upp i fyra motioner (samtliga s), nämligen 1993/94:Ub81 yrkande 6, 1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande 10. Enligt motionärerna har inga konkreta åtgärder vidtagits för att verkställa riksdagens senaste beslut om Lärarhögskolans lokalisering, nämligen att den skall vara kvar i Rålambshov (bet. 1992/93:UbU5, rskr. 159). De anser att det brådskar med en samlad lokallösning för Lärarhögskolan i Stockholm. Riksdagen bör enligt motionärerna besluta att den skall lokaliseras till Södertälje.
Utskottet vill först rekapitulera behandlingen av frågan om lokaliseringen av Högskolan för lärarutbildning, numera Lärarhögskolan i Stockholm.
I budgetpropositionen år 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 10) begärde den dåvarande regeringen bemyndigande att lokalisera Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) till Södertälje. Riksdagen behandlade frågan hösten 1989 och begärde en mer ingående analys innan man ville ta ställning (bet. 1989/90:UbU7, rskr. 57). Regeringen tillsatte en utredningsman för att analysera de frågeställningar riksdagen önskat få belysta. Analysen resulterade i september 1990 i rapporten (Ds 1990:55) Högskolan för lärarutbildning i Stockholm -- en analys av lokalisering av högre utbildning i Stockholmsregionen. Frågan om HLS lokalisering togs inte upp i budgetpropositionen 1991. Den nya regeringen redovisade i propositionen om lärarutbildning (prop. 1991/92:75) sin bedömning att HLS inte borde flyttas till Södertälje. Till den uppfattningen anslöt sig utskottets majoritet, men riksdagen biföll en reservation till förmån för motionsyrkanden om att HLS skulle flyttas till Södertälje (bet. UbU20, rskr. 282). Hösten 1992 återkom frågan i en motion, varvid riksdagen ändrade sitt tidigare beslut och därmed anslöt sig till regeringens uppfattning att någon flyttning till Södertälje inte skulle ske (bet. 1992/93:UbU5, rskr. 159).
Utskottet erinrar om att lokalförsörjningsansvaret numera åvilar respektive lärosäte. Någon ändring på den punkten när det gäller Lärarhögskolan i Stockholm är inte ifrågasatt i propositionen. Det ankommer därmed på styrelsen för Lärarhögskolan i Stockholm att ta initiativ till att lösa högskolans lokalproblem och därvid ta ställning till om en geografiskt samlad lösning skall komma till stånd. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening inte ingripa i denna fråga, utan bör avslå motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6, 1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande 10.
För forskning och forskarutbildning vid den nya universitetsstrukturen i södra Storstockholm föreslår regeringen att det bildas en stiftelse. Till denna stiftelse vill regeringen, som nämnts i det föregående (avsnitt 1), att 16,45 % av återstoden av Fond 92--94 skall avsättas. Stiftelsens ändamål föreslås vara att inledningsvis främja tillkomsten av en universitetsstruktur för södra Storstockholmsområdet och i fortvarighet finansiera forskning inom denna, med tyngdpunkt i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Forskningsverksamheten i Söderstrukturen bör enligt regeringens mening ges en organisation som främjar mångdisciplinära utvecklingslinjer. Den bör ges en särskild profil mot Östersjö- och Östeuropafrågor, men också mot vård och omsorg. Regeringen anser att särskilda medel från stiftelsen under ett uppbyggnadsskede bör ställas till förfogande för att bidra till kostnader för bl.a. akademisk infrastruktur. Därmed förstås exempelvis bibliotek. Stiftelsen skall endast disponera avkastningen på kapitalet.
Som framgått i det föregående har Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub75 (s) föreslagit avslag på regeringens förslag om att använda återstoden av Fond 92--94 för utbildnings- och forskningsändamål. I yrkandena 4 och 5 i nämnda motion föreslår de, som ett andrahandsyrkande, att medel ur nämnda fond används för stöd till forskning i en annan form än regeringen föreslagit. Även Vänsterpartiet yrkar avslag på regeringens förslag om användningen av medlen ur Fond 92--94 till bl.a. den nu aktuella stiftelsen (motion 1993/94:Ub64 yrkande 1).
Utskottet, som i det föregående har tagit ställning till användningen av medlen från Fond 92--94, tillstyrker regeringens begäran om bemyndigande att bilda en stiftelse som har till uppgift att främja humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm. Motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, samtliga i denna del, avstyrks.
2.3 Projektet Internationellt miljöuniversitet
Som framgått av det föregående begär regeringen riksdagens bemyndigande att bilda stiftelse för projektet Internationellt miljöuniversitet i Lund. Regeringen anför följande motiv för förslaget.
Som bakgrund anges att det vid Lunds universitet finns en avdelning för industriell miljöekonomi. I en utvärdering, som på uppdrag av Statens naturvårdsverk (SNV) utförts av två utländska experter, har verksamheten vid avdelningen fått mycket goda omdömen vad avser forskning och undervisning samt kunskapsspridning i övrigt.
Den forskning och utbildning på miljöområdet -- med inriktning på sambandet mellan miljö och ekonomi -- som föreslås bedrivas inom det som regeringen nu betecknat som miljöuniversitetet i Lund ligger väl i linje med den förstärkning av svensk miljöstrategisk forskning som inrättandet av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) innebär. Verksamheten skall bedrivas dels i Sverige, dels i Frankrike (Nice).
Regeringen föreslår att 2,7 % från återstoden av Fond 92--94 avsätts för ändamålet. Förvaltningen av stiftelsen kan inledningsvis anförtros åt Mistra, som under hand har förklarat sig villig till detta. Sedan projektet kommit i gång bör förvaltningen kunna övergå till ett annat rättssubjekt. Regeringen anser att det är särskilt angeläget att satsningen kan användas för att öka kompetensen i miljöfrågor hos svenska företag, särskilt små och medelstora.
I motion 1993/94:Ub55 (fp) ifrågasätts satsningen speciellt på Lund samtidigt som andra universitet får bedriva miljövetenskaplig forskning på betydligt blygsammare villkor. Motionären erinrar om verksamheten vid Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå och anser att en omfördelning av stiftelsens medel bör kunna ske för att även stärka förnyelsekraften och kvaliteten i miljöforskningen i Umeå. Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub61 (fp) uttala sig för att den aktuella miljöstiftelsen bör ingå i Lunds universitet (yrkande 1). Stiftelsen bör förvaltas och medlen disponeras av Lunds universitet. Det bör klarläggas om stiftelsen bara disponerar avkastningen eller kan arbeta med en avveckling av kapitalet i sikte. Syftet med stiftelsen bör, anser motionären, vara att stödja såväl forskningsmiljöer i Lund som andra forskningsmiljöer med inriktning mot industriell miljöekonomi (yrkande 2). I motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 13 slutligen ifrågasätts varför satsningen inte integreras med universitetet i övrigt. Regeringens förslag innebär att universitetsstyrelsen undandras allt inflytande. I det fall man vill att statsmakterna skall garantera en viss inriktning på verksamheten, kan det anges som direkt uppdrag till universitetet. Någon stiftelse för ändamålet behövs inte, anser motionärerna.
I motion 1993/94:Ub75 (s) yrkas avslag på bildandet av stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i det föregående (yrkandena 2--8 i motsvarande delar).
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra följande.
Utskottet tillstyrker ett bemyndigande till regeringen om den i förevarande sammanhang aktuella stiftelsen, men anser att ett par klarlägganden bör göras.
Som framgått av en av motionerna anger inte regeringen huruvida stiftelsens kapital får förbrukas eller om endast avkastningen får disponeras. I likhet med vad regeringen anför menar utskottet att ett långsiktigt samarbete mellan svenska forskningsmiljöer och utländska institutioner är en väsentlig del i internationaliseringen av svensk forskning och utbildning. Med hänvisning härtill och mot bakgrund av vad regeringen anfört om syftet med verksamheten anser utskottet att stiftelsen bör få besluta om kapitalet får förbrukas eller om endast avkastningen får disponeras. Utskottet ser gärna att förvaltningen av stiftelsen varaktigt anförtros Mistra.
Det finns enligt utskottet -- bl.a. mot bakgrund av vad som
anförs i ett par av motionerna -- anledning att se närmare på
innebörden av "projektet Internationellt Miljöuniversitet i
Lund". Utskottet utgår från att det inte har varit regeringens
avsikt att skapa ett nytt organ ("universitet") såsom enskilt
rättssubjekt vid sidan av det befintliga statliga
universitetet. Utskottet har noterat att det i den föreslagna
lagtexten talas om att stödja "projektet det internationella
miljöuniversitetet". I motiven benämns projektet
"Internationella Miljöuniversitetet i Lund". På ett annat
ställe åter heter det "tillkomsten av en organisation med
arbetsnamnet Internationella miljöuniversitetet i anslutning
till verksamhet som nu bedrivs vid institutionen för
internationell miljöekonomi vid Lunds universitet" (prop. s.
133).
Utskottet, som längre fram i det följande tar ställning till regeringens lagförslag, har under hand erfarit att Lunds universitet inte har något emot att låta projektets verksamhet bedrivas inom ramen för ett särskilt institut direkt under rektor. Enligt utskottets förmenande vore detta en ändamålsenlig lösning, och utskottet utgår från att regeringen och universitetet når en överenskommelse huvudsakligen i enlighet härmed.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller regeringens förslag om bemyndigande att bilda en stiftelse för projektet i Lund med syfte att stödja forskning om sambandet mellan miljö och ekonomi. Ansökningar om medel skall självklart bedömas utifrån vetenskapliga kriterier på vanligt sätt. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61, 1993/94:Ub64 yrkande 13 och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, de sistnämnda yrkandena i motsvarande delar.
2.4 Stiftelse för vårdforskning, m.m.
Regeringen begär att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda en stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m. Enligt förslaget bör 6,85 % från återstoden av Fond 92--94 avsättas till en särskild stiftelse vars avkastning skall gå till forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt forskning med inriktning på allergier och annan överkänslighet. Regeringen avser att närmare utforma ändamål och organisation för stiftelsen efter samråd med bl.a. nuvarande huvudmän för sjukvård och vårdutbildningar samt vissa statliga myndigheter. Stiftelsen kan enligt propositionen arbeta med såväl avkastningen på kapitalet som avveckling av detta, dock under en period som inte är kortare än tio år.
I motionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 i motsvarande del och 1993/94:Ub75 (s) yrkandena 2--8 i motsvarande delar yrkas avslag på bildandet av stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i det föregående.
Utskottet har inget att erinra mot de angivna ändamålen med stiftelsens verksamhet, forskning och forskarutbildning på vårdområdet och allergiforskning. Enligt utskottet vore det till fördel om de medel som anvisas av stiftelsen delas upp i två lika stora delar för respektive område, detta för att säkerställa en jämbördig behandling av de båda områdena.
Utskottet tillstyrker därmed propositionen i nu berörd del och föreslår att motionerna avstyrks i motsvarande delar.
Utskottet tar här upp två motioner till behandling, 1993/94:Ub70 (c) och 1993/94:Ub78 (s), vari begärs tillkännagivande av riksdagen om resurser till Metallbiologiskt centrum i Uppsala. På likartat sätt åberopas i båda motionerna exponeringen för metaller som ett stort hälsoproblem för många människor samt erinras om pågående forskning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för att ta fram mätmetoder som kan visa om en individ har en sjukdom som orsakats av kvicksilver eller andra metaller.
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat ett likartat motionsyrkande om ekonomiskt stöd till den ifrågavarande forskningen (bet. 1993/94:UbU5). Utskottet, som avstyrkte ett uttalande av riksdagen i frågan, utgick från att berörda myndigheter prövade möjligheterna att göra erforderliga insatser. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att forskning om metallrelaterade sjukdomar är angelägen, upprepar vad utskottet då anförde om att verksamheten vid Metallbiologiskt centrum är viktig. Emellertid ankommer det inte på riksdagen att uttala sig om särskilda resurser för vissa speciella forskningsprojekt. I den mån dessa inte kan finansieras i önskad omfattning inom ramen för anvisade fakultetsanslag får framställning om medel prövas av externa anslagsgivande organ. Utskottet erinrar i detta sammanhang om regeringens motiv till förslaget om en stiftelse för vårdforskning m.m. Regeringen anför där att forskning om allergier och annan överkänslighet är angelägen. Därvid är det, heter det bl.a. i propositionen, viktigt att utrymme ges till gränsöverskridande forskning inom medicinens olika grenar. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
2.5 Stiftelse för internationalisering av forskning och högre utbildning, m.m.
Regeringen föreslår att en särskild stiftelse för internationalisering av högre utbildning och forskning inrättas genom att medel tillskjuts från Fond 92--94. Stiftelsen tillförs 13,70 % av återstoden av fonden. Stiftelsen kan arbeta med såväl avkastningen på kapitalet som successiv avveckling av detta, dock inte under kortare tid än tio år. Av kapitalet bör 65 % avse övergångsvis medverkan i finansiering av forskning inom ramen för EU:s ramprogram, alternativt för finansiering av motsvarande verksamhet inom ramen för EES-avtalet. I övrigt bör stiftelsen medverka i stipendiering av unga akademiker från länder i dynamisk utveckling samt finansiering av svenska och utländska s.k. post-doktorers vistelser vid utländska respektive svenska universitet och högskolor. Ändamålet för stiftelsen ansluter i dessa senare avseenden nära till verksamhet som bedrivs av såväl Svenska institutet som Kungl. Vetenskapsakademien. Regeringen avser att utforma stadgar och arbetsordning för stiftelsen så att möjligheterna till synergieffekter mellan denna och bl.a. de nämnda organisationerna tas väl till vara.
Som motiv för inrättande av nu ifrågavarande stiftelse anför regeringen bl.a. följande.
Statens kostnader för det svenska deltagandet i FoU-samarbetet med EU förväntas enligt EES-avtalet under cirka tre år stiga från nuvarande ca 350 miljoner kronor per år till mer än det dubbla. Om Sverige blir EU-medlem år 1995 kommer bidraget till EU:s forskning att ingå i Sveriges totala bidrag till EU.
Regeringen förordar att ett särskilt program inrättas för att öka möjligheterna för unga akademiker och forskare från länder i dynamisk utveckling att tillbringa längre studie- eller forskarperioder i Sverige. Detta stipendieprogram bör erbjudas unga akademiker i länder med vilka Sverige vill utveckla särskilda ekonomiska och kulturella relationer.
Enligt samstämmiga uppgifter finns enligt regeringen ett särskilt behov av stipendier för forskare som avlagt doktorsexamen, s.k. post-doktorer, för vistelse vid utländska universitet och högskolor. Dessa forskare bör kunna vistas i utländsk akademisk miljö av hög standard en längre tid, dvs. mellan ett och tre år. Stipendiet bör möjliggöra för forskaren att medföra familj under utlandsvistelsen.
I motionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 och 1993/94:Ub75 (s) yrkandena 2--8 i motsvarande delar yrkas avslag på bildandet av stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i det föregående. I den förra motionen framförs emellertid synpunkter på nu ifrågavarande stiftelses stipendieverksamhet (yrkande 14). Man ställer sig frågan vilka länder som egentligen avses som "länder i dynamisk utveckling". Motionärerna anser att det i en stiftelse för internationalisering av högre utbildning och forskning skall finnas en verklig avsikt att rikta stipendier till unga akademiker från behövande länder i tredje världen. Satsningarna skall inte ses i ett snävt ekonomiskt/kulturellt handelspolitiskt perspektiv.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag om bildande av en stiftelse som har i uppgift att främja internationalisering av högre utbildning och forskning i enlighet med vad som anförs i propositionen.
Mot bakgrund av yrkande 14 i motion 1993/94:Ub64 vill utskottet anföra följande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att jämte de möjligheter som redan nu finns för personer från u-länder och Östeuropa att studera och forska vid svenska universitet och högskolor upprätta ett särskilt program för att ta emot unga akademiker för längre studie- eller forskarperioder i Sverige. I propositionen redovisas kortfattat sådant samarbete som Sverige har med andra länder i annat än rent vetenskapligt syfte; det rör sig då om utrikes-, handels- eller biståndspolitiska motiveringar. Genom regeringens förslag till stipendiering -- som utskottet har uppfattat det -- kan Sverige, genom att erbjuda unga akademiker studier och forskning på kvalificerad nivå i Sverige, stimulera i första hand den vetenskapliga verksamheten och den högre utbildningen i sådana länder där denna verksamhet är under uppbyggnad och är expansiv. Även om motivet sålunda i första hand inte är biståndspolitiskt, kommer resultatet av den nu aktuella satsningen enligt utskottet att kunna tjäna även bl.a. ett biståndspolitiskt syfte. Därjämte kan på sikt också utrikespolitiska och handelspolitiska resultat uppnås. I propositionen framhålls att den kontaktskapande verksamheten med det svenska samhället bör vara framträdande liksom uppföljningen av stipendiaterna för att vidmakthålla kontakten med Sverige. Med det anförda bör yrkande 14 i motion 1993/94:Ub64 avslås.
Utskottet, som således ställer sig bakom regeringens förslag om en stiftelse för internationalisering av högre utbildning och forskning, avstyrker även motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, samtliga yrkanden i berörda delar.
Regeringen begär i propositionen riksdagens bemyndigande att delta i beslut att låta EG:s fjärde ramprogram omfattas av EES-avtalet. Sverige blir därmed, oberoende av ett medlemskap i EU, även fortsättningsvis delaktigt i utvecklingen av det europeiska FoU-samarbetet.
I motion 1993/94:Ub64 (v) anförs att EU:s fjärde ramprogram är hårt styrt åt det tekniska och naturvetenskapliga hållet. En humanistisk och samhällsvetenskaplig forskningsinriktning saknas nästan helt. Det är också hårt industri- och näringslivsrelaterat. Det är därför av yttersta vikt att Sverige driver på för att få en större bredd i detta ramprogram (yrkande 15).
Utskottet tillstyrker det av regeringen begärda bemyndigandet.
Fördraget om den Europeiska unionen, som trädde i kraft den 1 november 1993, vidgade motiven för EG:s forskningsprogram till att, utöver forskning för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, också innefatta forskning som motiveras av andra områden av fördraget. Detta innebär t.ex. stöd till forskning som motiveras av allmänna samhälleliga behov, t.ex. att åstadkomma en bättre livskvalitet. Dessa förutsättningar har ingått i planeringen av det fjärde ramprogrammet (jfr prop. 1991/92:170 bil. 7, yttr. 1992/93:UbU1y). Genom EES-avtalet får Sverige delta i programmens styrkommittéer och andra kommittéer som har effekter på programmens genomförande, liksom i CREST-gruppen, som är rådgivande inom forsknings- och vetenskapspolitiken till såväl kommissionen som ministerrådet. Det är emellertid först vid ett medlemskap i EU som Sverige får fullt inflytande i beslutsprocessen, bl.a. genom deltagande i Europaparlamentet och ministerrådet. Utskottet utgår från att Sverige, vare sig landet är medlem i EU eller ej, kommer att ha ett inflytande på utvecklingen av det europeiska FoU-samarbetet och att Sverige därvid beaktar synpunkter av det slag som framförts i motionen. Med det anförda avstyrks förevarande yrkande.
2.6 Stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att bilda en stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt. Stiftelsen bör tillföras 6,85 % av återstoden av Fond 92--94. Stiftelsen kan arbeta med såväl avkastning på kapitalet som avveckling av detta, dock inte under kortare tid än tio år.
Som motiv för förslaget anför regeringen bl.a. följande. Den kreativa kraft som kulturen representerar kan öka orters och regioners attraktionskraft för t.ex. turistverksamhet, men även för lokalisering och etablering av annan verksamhet. Kulturen kan därmed som tillväxtskapande faktor väsentligt bidra till dynamiken i en regions utveckling. Stiftelsen skall -- helt vid sidan av ordinarie resurser för kulturverksamhet -- stimulera det regionala kulturlivet i vid mening i syfte att stärka tillväxt och utveckling i regionerna. Insatserna bör bl.a. inriktas på projekt som attraherar även ungdomsgrupper som för närvarande i relativt liten omfattning tar del av det traditionella kulturutbudet.
I motionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 1 och 1993/94:Ub75 (s) yrkandena 2--8 i motsvarande delar yrkas avslag på bildandet av stiftelser med de motiveringar som utskottet redogjort för i det föregående. I den förra motionen förordar motionärerna, som inte motsätter sig att kulturen tillförs ökade medel, att Kulturutredningen bör komma med förslag om hur medlen skall användas (yrkande 16).
Kulturutskottet har inkommit med ett yttrande över propositionen i denna del jämte motioner (bilaga 2 till detta betänkande).
Kulturutskottet har inte något att erinra mot att de i propositionen angivna medlen används till att stödja sådan framtidsinriktad och för samhället vital verksamhet som finns inom kulturområdet. Kulturutskottet åberopar ett antal aktuella kulturutredningar. Att inför kommande beslut om utformningen av den framtida kulturpolitiken kunna skapa ekonomiskt utrymme för nyskapande projekt, för projekt som syftar till att finna former som vidgar deltagandet i kulturlivet, bl.a. bland ungdomsgrupperna samt för projekt som utvecklar kulturlivet i alla delar av landet framstår för kulturutskottet som utomordentligt betydelsefullt. Utskottet pekar på möjligheten för stiftelsen att använda förslag från den övergripande kulturutredningen som underlag för beslut om olika satsningar. Kulturutskottet utgår vidare från att stiftelsen i sin verksamhet tar hänsyn till den inriktning som den framtida kulturpolitiken får genom riksdagens kommande beslut grundade på de kulturpolitiska utredningarna.
Kulturutskottets socialdemokratiska ledamöter har i en avvikande mening avstyrkt förslaget om en kulturstiftelse. Medel avsedda för förnyelse och vidgad tillgänglighet i kulturlivet borde användas i former som ger tillfälle till insyn och inflytande i större omfattning än vad stiftelseformen ger utrymme för, anser de.
Med hänvisning till vad kulturutskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen bifaller propositionen i nu förevarande del och avslår motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, samtliga yrkanden i motsvarande del. Utskottet avstyrker jämväl yrkande 16 i den förra motionen.
Kulturutskottet uppmärksammar i sitt yttrande vad i propositionen anförs om arkeologisk forskning och de arkeologiska uppdragsundersökningarna (prop. s. 146 f.). I likhet med regeringen anser kulturutskottet att det i den situation som nu råder, med ett stort antal exploateringsundersökningar spridda över hela landet, är av stor vikt att universiteten och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet samverkar med Riksantikvarieämbetet och den kulturmiljövårdande organisationen för att de omfattande uppdragsundersökningarna skall kunna ge full vetenskaplig utdelning. Universitetsforskningen och den rådsstödda forskningen bör således ges ett sådant inflytande över verksamheten som främjar utbildningen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden, anför kulturutskottet.
Utbildningsutskottet övergår nu till att ta upp ett par motioner, 1993/94:Ub72 (c) och 1993/94:Ub79 (s), vilka båda uttrycker oro för det bristande intresset för naturvetenskap och teknik bland pojkar och flickor. I den förra motionen förordas att resurser från Fond 92--94 avsätts för forsknings- och utvecklingsarbete för att öka intresset.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Regeringen uppmärksammar problemet i ett särskilt avsnitt av årets budgetproposition (1993/94:100 bil. 9), där det konstateras att intresset för teknisk och naturvetenskaplig utbildning under de senaste åren har minskat, samtidigt som ett flertal utredningar pekar på ett ökat behov av kvalificerade tekniker, ingenjörer och naturvetare. Regeringen har därför tagit flera initiativ i syfte att öka rekryteringsbasen för dessa utbildningar. Skolverket och Verket för högskoleservice (VHS) har fått i uppdrag att under en femårsperiod inventera och genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse och förutsättningar för utbildningar med teknisk och naturvetenskaplig profil. Regeringen pekar i det sammanhanget också på att befintliga och nytillkommande teknik-/naturvetarcentra spelar en betydelsefull roll i arbetet med fortbildning av lärare inom området teknik/naturvetenskap. För att stödja de verksamheter som bedöms ha bl.a. de organisatoriska förutsättningarna för att utveckla denna roll, ställer regeringen totalt 6 miljoner kronor till förfogande för en tvåårsperiod.
Utskottet konstaterar vidare att kommunerna enligt föreskrifter i en särskild förordning (SKOLFS 1991:27, ändr. 1994:4) kan få statsbidrag till kostnader för anordnande av kurser i teknik för flickor under skolans sommaruppehåll samt för andra insatser som syftar till att främja flickors intresse för naturvetenskap och teknik.
Utskottet vill vidare peka på att de nyligen beslutade kursplanerna för grundskolan innehåller beskrivning av mål som skall uppnås i årskurserna 5 och 9 i ämnena fysik, kemi, biologi och teknik. I och med detta har det gjorts tydligt att varje elev skall ha grundläggande kunskaper i naturvetenskap och teknik. Det betonas även i kursplanerna att undervisningen skall ha sin utgångspunkt i elevernas egna erfarenheter och att sambanden med de icke-tekniska ämnena skall påvisas. Härigenom ges ämnena en relevans och aktualitet som, menar utskottet, borde stimulera elevernas intresse.
Utskottet, som delar motionärernas oro i nu berört avseende, förutsätter att regeringen även framdeles uppmärksammar problemet. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan är därför inte påkallat, varför motionerna bör avslås.
2.7 Lagförslaget
De dispositioner av medlen i Fond 92--94 som utskottet i det föregående har tillstyrkt fordrar ändringar i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Ändringarna bör ha formen av ett tillägg till övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i den förut nämnda lagen. Dessa dispositioner medför sammantagna en slutlig utskiftning av medlen i Fond 92--94. Det är därmed också dags att avveckla denna särskilda organisation för de förutvarande löntagarfonderna. Även detta fordrar lagändring. Sålunda måste för en avveckling de särskilda regler om avvecklingsstyrelsen som införts i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden upphävas. Bestämmelser om upphävande av dessa regler kan dock inte träda i kraft förrän samtliga överföringar har skett. Regeringen beskriver i propositionen närmare bestämmelserna om utskiftningen och hur nedläggningen av avvecklingsstyrelsen bör gå till.
Utskottet vill än en gång erinra om att regeringens förslag om bemyndigande att bilda en stiftelse med ändamål att främja innovationer återfinns i proposition 1993/94:206 Innovationsstöd. Den bereds av näringsutskottet. Förslaget omfattas emellertid av regeringens lagförslag i förevarande proposition.
När det gäller det i det föregående av utskottet tillstyrkta projektet Internationella miljöuniversitetet i Lund anser utskottet att det förtydligande som utskottet gjort rörande organisationen inte påkallar någon ändring av ordalydelsen i den av regeringen framlagda lagtexten.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, samtliga yrkanden i denna del.
3. Utbyggnaden av eftergymnasial utbildning
Sverige har, anför regeringen, inte den höga utbildningsnivå som är en förutsättning för att framgångsrikt kunna konkurrera inom kunskapsintensiv varu- och tjänsteproduktion. En alltför liten andel av varje ungdomsgrupp genomgår högre utbildning. En låg andel av den eftergymnasiala utbildningen har utgjorts av längre akademiska utbildningar. Väsentliga brister finns dessutom när det gäller eftergymnasiala utbildningar som kombinerar teoretisk skolning och gedigen företagspraktik.
Mot denna bakgrund anser regeringen att en successiv utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen bör genomföras, med målet att erbjuda åtminstone ytterligare 20 000 platser under 1990-talets andra hälft. Utbyggnaden bör omfatta främst eftergymnasiala utbildningar utanför universitet och högskolor, företrädesvis i samverkan med näringslivet. Mot 1990-talets slut bör en ny expansionsfas för den akademiska utbildningen inledas. Mot bakgrund av den kraftiga expansion som skett de senaste åren av den grundläggande högskoleutbildningen är det nämligen enligt regeringens mening inte möjligt att med bibehållen hög kvalitet genomföra en ny lika snabb utbyggnad.
Regeringen anser att en expansion av den högre utbildningen aktualiserar viktiga strukturella frågor vad gäller universitetens och högskolornas uppgifter såväl inom grundutbildningen som forskningen. Antalet studenter vid ett universitet i en sammanhållen organisation bör rimligtvis inte överstiga 30 000, om lärosätet inte skall riskera att förlora sin identitet och kunna få svårigheter att upprätthålla sin roll som avancerat forskningscentrum. En tyngdpunktsförskjutning bör enligt regeringens mening ske, så att universitet och fackhögskolor resp. mindre och medelstora högskolor får delvis skilda roller när det gäller grundläggande högskoleutbildning. De mindre och medelstora högskolorna bör ta på sig ökade uppgifter inom grundutbildningen. Universiteten och fackhögskolorna bör koncentrera sig på längre akademiska utbildningar. Genom ett större uppdrag inom grundutbildningen, tillsammans med ett ökat ansvar för den kontinuerliga kompetensutvecklingen i landet, skulle de mindre och medelstora högskolorna enligt regeringens mening kunna få en allt viktigare roll.
Enligt Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 3 innebär detta förslag att de grundläggande tankarna bakom inrättandet av de mindre och medelstora högskolorna överges. Motionärerna ansluter sig till regeringens uppfattning att man bör undvika att skapa alltför stora universitet och högskolor. Den högre utbildningens tillgänglighet -- som ökat kraftigt genom etableringen av de mindre och medelstora högskolorna -- är enligt motionärerna en viktig förklaring till ungdomars benägenhet, oavsett socialgruppstillhörighet, att efter avslutad gymnasieutbildning gå vidare till högre studier. En viktig faktor har då varit att ungdomarna och arbetsgivarna ansett att utbildningen vid de nya högskolorna varit likvärdig med den som erbjudits vid de etablerade universiteten. Genom den kategoriklyvning som regeringen nu föreslår kommer de mindre och medelstora högskolorna inte längre att kunna upprätthålla ett med universiteten kvalitativt jämbördigt utbud av utbildningar. Likvärdigheten mellan motsvarande utbildningar vid olika typer av lärosäten kommer att förlora tilltro, och det blir viktigare var man har studerat än vad man har studerat. På längre sikt kommer detta enligt motionärerna att leda till att antalet ungdomar och även vuxna som söker sig till den högre utbildningen minskar, särskilt utanför de största universitetsorterna. Även i motion 1993/94:Ub715 (s), som väcktes under allmänna motionstiden, motsätter sig Socialdemokraterna en organisatorisk åtskillnad mellan å ena sidan de mindre och medelstora högskolorna och å andra sidan universiteten och fackhögskolorna (yrkande 1).
Utan långa akademiska utbildningar med reguljär forskningsanknytning och anknytning till den internationella kunskapsutvecklingen kommer de mindre och medelstora högskolorna att utarmas och förlora den förnyelsekraft som hittills kännetecknat dem, anförs det i motionerna 1993/94:Ub56 (s) yrkande 2 och 1993/94:Ub53 (fp). Grundsynen bör vara att alla högskolor har en nationell funktion med möjlighet att utveckla såväl korta som långa utbildningar, sägs det i motion 1993/94:Ub57 (m, c), som i likhet med motion 1993/94:Ub53 tar sikte på Högskolan i Karlstad (yrkande 1).
Utskottet delar regeringens bedömning att de längre, akademiska högskoleutbildningarna behöver expandera. En sådan expansion har också påbörjats genom förra årets beslut för treårsperioden 1993/94--1995/96. De längre utbildningarna är den huvudsakliga rekryteringsbasen till forskarutbildningen, som bedrivs vid universiteten och fackhögskolorna. Regeringens förslag kan enligt utskottets mening inte tolkas så att de mindre och medelstora högskolornas roll i framtiden skulle inskränkas till att tjäna den närmast omgivande regionens näringsliv och arbetsmarknad eller att de enbart skulle få ägna sig åt kortare utbildningar. Liksom motionärerna anser utskottet att de mindre och medelstora högskolorna -- i likhet med universiteten, fackhögskolorna och de konstnärliga högskolorna -- även i fortsättningen skall ha en nationell roll. Farhågorna för att kvaliteten i utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna skulle sjunka, i den mån dessa högskolor inte har längre utbildningar, är enligt utskottets mening överdrivna. Det resurstilldelningssystem som infördes i och med det pågående budgetåret, och som ytterligare utvecklas genom förslag i förevarande proposition, innehåller kraftiga incitament till att upprätthålla och utveckla kvaliteten vid alla universitet och högskolor. Nätverkssamarbete gör de mindre och medelstora högskolorna delaktiga i forskningen vid starka, vetenskapliga miljöer.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2, 1993/94:Ub57 yrkande 1, 1993/94:Ub74 yrkande 3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordat om de mindre och medelstora högskolornas resp. universitetens och fackhögskolornas roll när det gäller grundläggande högskoleutbildning.
Enligt motion 1993/94:Ub68 (c) yrkande 2 bör de högskolor som fått rätt att utfärda magisterexamen också erhålla fasta forskningsresurser. Först med en sådan sammankoppling blir det enligt motionären relevant att tala om principen om forskningsanknytning och vetenskaplig grund.
Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget. Beslut om att anvisa medel -- t.ex. för forskning och forskarutbildning -- fattas av riksdagen efter förslag av regeringen. Detta sker numera i princip för treårsperioder efter övergripande forskningspolitiska bedömningar. Beslut om rätt att utfärda magisterexamen fattas däremot av regeringen efter beredning av Kanslersämbetet. Sådana frågor prövas fortlöpande, allteftersom lärosätena inger ansökningar därom. Enligt utskottets mening skulle en sammankoppling av det slag som föreslagits i motionen ofrånkomligen leda till att de mindre och medelstora högskolorna skulle kunna tilldelas examensrätt för magisterexamen i betydligt mindre utsträckning och med längre tidsutdräkt än vad som hittills skett. Kravet att grundutbildningen vid universitet och högskolor skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund gäller all sådan utbildning, oavsett vid vilken typ av lärosäte den bedrivs och oavsett om den leder till magisterexamen eller ej. För att säkerställa detta har riksdagen anvisat medel till exempelvis forskarutbildning av lärare som saknar doktorsexamen, till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna och till det nyss nämnda nätverkssamarbetet. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub68 yrkande 2.
I motion 1993/94:Ub906 (s), som väcktes under allmänna motionstiden, framförs behovet av ett nationellt kunskaps- och kompetenslyft. Inför den skärpta internationella konkurrensen och massarbetslösheten måste vårt land ytterligare öka sin samlade kompetens. För att nå framgång får ingen lämnas utanför ett nationellt kompetenslyft. Motionärerna vänder sig mot det pågående arbetet med Agenda 2000 som, enligt deras mening, främst satsar på en välutbildad elit (yrkande 1). Skolan och hela utbildningssystemet måste lägga grund för och ge lust till ett livslångt lärande. Detta synsätt skall genomsyra all av samhället finansierad utbildning, anser motionärerna (yrkande 2).
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen lägger fram förslag till åtgärder för att Sverige genom utbildning och forskning av högsta klass skall kunna stå väl rustat för framtida utmaningar. På Utbildningsdepartementets initiativ pågår för närvarande ett arbete kallat Agenda 2000 -- kunskap och kompetens för nästa århundrade. Arbetet syftar till att analysera Sveriges långsiktiga kompetensbehov. Inledningsvis har ett antal organisationer och institutioner beretts möjlighet att redovisa oberoende bedömningar, vilka publicerats i en rapportserie. Utbildningsdepartementet redovisade i mars 1994 en första analys i promemorian Kunskap och kompetens för nästa århundrade (Ds 1994:35). Nödvändigheten av ett kontinuerligt, livslångt lärande understryks i promemorian.
Utskottet anser liksom motionärerna att Sverige behöver ett nationellt kunskaps- och kompetenslyft. Tesen om ett livslångt lärande är viktig. Utskottet delar regeringens uppfattning (prop. s. 19) att grundskolan och gymnasieskolan bl.a. skall fostra till en lärandets kultur, en livslång lust att lära. Självklart är det utskottets uppfattning att insatser för en ökad kompetensutveckling måste komma alla till del. Det ökade och snabbt föränderliga kunskapsbehovet gör det, enligt utskottets mening, nödvändigt att förbättra villkoren för kompetensutveckling för dem som tidigare skaffat sig en gymnasiekompetens eller en utbildning på högskolenivå. Under de senaste åren har en genomgripande förändring skett av högskolans regelsystem och resurstilldelningssystem, i syfte att skapa incitament till höjd kvalitet och effektivare resursutnyttjande, samtidigt som högskolans utbildningskapacitet har ökats väsentligt. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns anledning för riksdagen att göra några tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena, som alltså bör avslås.
Huvuddelen av den utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen med ca 20 000 platser, som regeringen förordar, skall alltså enligt propositionen avse kvalificerad yrkesutbildning. Denna bör få en ny struktur. Internationellt har Sverige varit framgångsrikt när det gäller korta eftergymnasiala utbildningar inom universitet och högskolor, men det är enligt regeringen en annan typ av kvalificerad yrkesutbildning som nu behöver ges förbättrade möjligheter. Av en undersökning som genomförts av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) drar regeringen slutsatsen att det behövs flexiblare utbildningsformer än de nuvarande samt ökade möjligheter till varvad teoretisk/praktisk utbildning. Till en del förekommer den utbildning det här är fråga om redan i dag inom utbildningsväsendet, t.ex. som påbyggnadsutbildning inom komvux. Vissa sådana utbildningar skulle kunna vinna på att utvecklas i en ny form.
Regeringens bedömning är att det inom det nuvarande offentliga utbildningsväsendet, med dess relativt fasta organisatoriska struktur, inte finns tillräckliga förutsättningar att stimulera sådan yrkesutbildning som kräver en hög grad av specialisering eller där behovet av snabba omställningar är stort. Företagen måste också engageras ekonomiskt och pedagogiskt i utformning och genomförande av den typ av kvalificerad yrkesutbildning som kommer att behövas, anser regeringen. Det utesluter dock inte att befintliga organisationer, såsom kommuner samt universitet och högskolor, med särskilda förutsättningar bör kunna medverka i denna typ av utbildning. Vidare behövs en statlig organisation med uppgift att stimulera kvalificerade yrkesutbildningar och bedöma utbildningens kvalitet och förutsättningar för statlig finansiering och studiestöd. I organisationens uppgift bör ingå att göra nödvändiga prioriteringar. Slutligen behövs förstärkta statliga resurser.
I propositionen meddelar regeringen sin avsikt att snarast tillsätta en särskild utredare med uppgift att skyndsamt utarbeta detaljerna för en struktur och organisation för att möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
Mot detta förslag anför Socialdemokraterna och Vänsterpartiet invändningar i kommittémotionerna 1993/94:Ub64 (v) yrkande 3, 1993/94:Ub74 (s) yrkandena 1 och 2 samt partimotionen 1993/94:Ub714 (v) yrkande 4. I den sistnämnda motionen anförs att varje ytterligare differentiering av utbildningen bidrar till den sociala snedrekryteringen. En mellannivå mellan högskola och gymnasium skulle effektivt hämma gymnasiernas ambitioner vad gäller att förbereda eleverna och ge dem behörighet till högskoleutbildning, anser motionärerna. I motion 1993/94:Ub64 motsätter sig Vänsterpartiet att regeringen vid sidan av universitet och högskolor, som bygger på vetenskaplig eller konstnärlig grund, vill skapa ett parallellt utbildningssystem som helt inriktar sig på näringslivets behov, medan den enskilda individens utbildningsbehov sätts åt sidan. -- Regeringens förslag presenteras i propositionen så vagt att riksdagen inte har möjlighet att på det underlaget nu principiellt fatta beslut om att inrätta en ny, kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning, anser Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub74 yrkande 1. Det i propositionen skisserade utredningsuppdraget bör vara vidare. Det bör röra sig om en utbildning som i huvudsak anordnas i kommunal regi eller under kommunalt planerings- och beställaransvar och samordnas med den nuvarande påbyggnadsutbildningen inom ramen för komvux. Möjligheten till samverkan med högskolan bör hållas öppen. Näringslivets roll beträffande finansiering, tillhandahållande av kompetens och aktuella yrkesimpulser behöver kartläggas. Efter verkställd utredning bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till beslut. Innan utredningen hunnit slutföra sitt arbete bör såväl komvux som högskolan kunna komma i fråga för en ökad dimensionering (yrkande 2).
Utskottet konstaterar att direktiv till den särskilda utredaren numera har utfärdats (dir. 1994:36). Där sägs att syftet med en ny struktur för den kvalificerade yrkesutbildningen är att höja arbetskraftens kompetens. Detta är enligt utskottets mening angeläget. Vidare sägs i direktiven att det i en utbildningsstruktur på eftergymnasial men icke akademisk nivå kan inrymmas också utbildning som inte är direkt företagsinriktad. I uppdraget till utredaren ingår att pröva vilka avgränsningar som kan vara ändamålsenliga mellan den akademiska högre utbildningen, gymnasieskolan och komvux å ena sidan och den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen å den andra. Det står därvid utredaren fritt att föreslå förändringar i tillhörigheten för befintliga utbildningar. Vidare skall utredaren pröva vilka finansieringsmöjligheter som kan stå till buds för den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen, varvid det enligt direktiven är viktigt att pröva andra finansieringskällor än offentliga. Tillträdesfrågorna till de nuvarande påbyggnadsutbildningarna i komvux är enligt direktiven ett särskilt problem, eftersom antagning till en utbildning i en annan kommun än hemkommunen ofta beror på om hemkommunen vill betala. Utredaren skall behandla dessa tillträdesfrågor.
Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 november 1994 och därmed ge underlag till fortsatta ställningstaganden i fråga om strukturen för den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen. Utskottet utgår från att regeringen därefter återkommer till riksdagen i ärendet. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 3, 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub714 yrkande 4 godkänner vad regeringen förordat om utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen innefattande en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning.
I motion 1993/94:Ub60 (fp) anförs att det behövs en större översyn av vuxenutbildningen. Många frågor kommer att kräva svar. Vad kommer det att kosta samhället och vad får man tillbaka när landets kompetens ökar? Hur skall vuxenutbildningen dimensioneras, vilken inriktning skall den ha och hur skall den organiseras? Kan komvux ansvar vidgas? Bland de frågor som behöver utredas nämner motionären kvinnornas situation, det s.k. basårets organisatoriska hemvist och idén om en gymnasiebank, som förts fram i en annan motion från Folkpartiet (mot. 1993/94:Ub348, som behandlats i bet. 1993/94:UbU17).
Även i Socialdemokraternas kommittémotion 1993/94:Ub86 (s) yrkande 13 föreslås att en ny vuxenutbildningsutredning skall tillsättas. Motionärerna anför att vuxenutbildning måste finnas i många former som passar människors skilda erfarenheter och förutsättningar. Samhället har ett avgörande ansvar för att se till att detta blir tillgodosett. Regeringen har enligt motionärernas mening i alltför liten utsträckning använt de beprövade utbildningsanordnarna: komvux, folkhögskola och studieförbund. För att svara upp mot de många anspråken på vuxenutbildning anser de att det behövs ett ordentligt utredningsarbete på detta område. I motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 4 framhålls att huvuddelen av den samhällsfinansierade vuxenutbildningen skall vara jämlikhetsskapande och i första hand erbjudas dem som har störst behov.
Utskottet noterar att det uppdrag regeringen, som nyss nämnts, har givit åt en särskild utredare när det gäller kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning avser en avgränsad del av vuxenutbildningsområdet. Detta arbete skall vara avslutat under hösten 1994. Regeringen har i projektet Agenda 2000 initierat en diskussion om en ny politik för kompetens och framåtskridande. En sammanfattande skrift med 20 slutsatser (Ds 1994:35) har som nämnts publicerats och remissbehandlas under våren.
Utskottet delar uppfattningen att vuxenutbildning inte kan begränsas till det snäva yrkesperspektivet. Vuxenutbildning skall även stärka medborgarnas möjligheter att delta i ett socialt, kulturellt och politiskt liv och bidra till att överbrygga utbildnings- och klassklyftor. En större översyn av hela vuxenutbildningsområdet är därför enligt utskottets mening befogad. Resultaten av såväl Agenda 2000-projektet som utredningen om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning kan utgöra en del av underlaget för att utforma direktiv till en ny vuxenutbildningsutredning. Regeringen bör enligt utskottets mening tillsätta en sådan under innevarande kalenderår. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub60, 1993/94:Ub86 yrkande 13 och 1993/94:Ub906 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
En lämplig form för att stimulera till kompetensutveckling är regionala kunskaps- och kompetenscentra, hävdar Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 7. I sådana centra skulle samhällets utbildningsanordnare, näringslivets organisationer, fackliga organisationer och representanter för arbetsmarknadsmyndigheter samverka. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om någon form av regionala kompetenscentra, anser motionärerna.
Utskottet noterar att regeringen innevarande år avsatt medel under tionde huvudtiteln för utveckling i regionalpolitiskt prioriterade områden av kunskapsprogram som finansieras gemensamt av staten och regionala och lokala intressenter, där näringslivet är en viktig aktör. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har fått regeringens uppdrag att insamla och värdera förslag från intressenterna och till regeringen redovisa förslag om fördelning av 150 miljoner kronor. Programmen skall ta sin utgångspunkt i de utvecklingsbehov som finns i näringslivet i berörda regioner. Det sägs i uppdraget till NUTEK att verket i sin värdering framför allt bör fästa avseende vid hur omfattande "nätverksbyggande" som programförslagen innehåller och vilken kvalitet som nätverken har. Med hänvisning till denna verksamhet, som regeringen redan initierat, anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub906 yrkande 7.
Regeringen föreslår i propositionen en fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning. Den bör förläggas till lärosäten med naturvetenskaplig utbildning på lägst magisternivå och/eller civilingenjörsutbildning och annan teknisk utbildning på motsvarande nivå.
Mot regeringens förslag om förläggning av denna satsning reser Socialdemokraterna invändningar i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 4. De ansluter sig till tanken på en sådan satsning, men anser att den bör avse alla nivåer i utbildningen och i princip omfatta alla relevanta högskolor, således bl.a. de mindre och medelstora högskolor som ger utbildning till ingenjörsexamen. Vidare framförs i motionen (yrkande 5) förslaget att riksdagen skall begära en utredning om en ny teknisk högskola.
Två motioner tar upp förslag om inrättande av en ny teknisk högskola i Västerås. I Västmanland finns många högteknologiska företag med stort behov av välutbildad arbetskraft, framhålls det i motion 1993/94:Ub71 (c). För närvarande kan blivande civilingenjörer läsa de två första åren av utbildningen i elektronik vid Mälardalens högskola, som samarbetar med Kungl. Tekniska högskolan (KTH). Fullständig utbildning till civilingenjörsexamen både i elektronik och i maskinteknik bör enligt motionären förläggas till Västerås. Examensrätt kan tills vidare förbehållas KTH men bör efter hand ges till Mälardalens högskola. Enligt motion 1993/94:Ub76 (s) kan en teknisk högskola i Västerås ge unika möjligheter att stimulera det tekniska och naturvetenskapliga studieintresset hos ungdomar i Mälardalsregionen.
Utskottet delar regeringens bedömning att en expansion av naturvetenskaplig och teknisk utbildning är mest effektiv om den sker vid de universitet och högskolor där civilingenjörsutbildning samt naturvetenskaplig utbildning på magisternivå bedrivs i dag. Riksdagen har nyligen avslagit motionsyrkanden om utredning av frågan om en ny teknisk högskola (bet. 1993/94:UbU8, rskr. 287). Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub71, 1993/94:Ub74 yrkandena 4 och 5 och 1993/94:Ub76 godkänner vad regeringen förordat.
Lindbeckkommissionens förslag bör läggas till grund för statsmakternas fortsatta åtgärder inom utbildningspolitikens område, heter det i motion 1993/94:Ub365 (nyd) yrkande 17. Bl.a. bör kraven på färdigheter i kärnämnen som svenska, utländska språk och matematik skärpas, kostnadsnivån i utbildningsväsendet sänkas och antalet dagar och timmar i skolan ökas. Även lärarnas kompetens måste ökas. Betygen bör viktas vid antagning till högre studier, enligt kommissionen, vilket motionärerna ställer sig bakom.
Den utredning som motionärerna åberopar är den s.k Ekonomikommissionen som redovisade sina slutsatser och förslag om den ekonomiska politikens utformning i ett medellångt perspektiv i betänkandet Nya villkor för ekonomi och politik (SOU 1993:16). I en bilaga till betänkandet analyseras utbildningsväsendet och slutsatser presenteras om utbildningssystemets omfattning, inriktning och kvalitet.
Utskottet erinrar om att riksdagen under detta riksmöte fattat beslut om riktlinjer för nya läroplaner samt nya betygssystem för hela det offentliga skolväsendet och om ny timplan för grundskolan (prop. 1992/93:220 resp. 250, bet. 1993/94:UbU1 resp. UbU2, rskr. 82 resp. 93). Regeringen har därefter utfärdat läroplanerna (Lpo 94 resp. Lpf 94). Besluten innebär förhållandevis stora förändringar såväl för det obligatoriska skolväsendet som för de frivilliga skolformerna. Språkens ställning har förstärkts i grundskolan. Regeringen har fastställt nya kursplaner för grundskolan och för kärnämnena i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. I den utvecklingsplan för skolväsendet som regeringen lagt fram (skr. 1993/94:183) framhålls att kursplanerna kontinuerligt måste bli föremål för översyn. Vidare understryks vikten av fortbildning av lärare. Enligt regeringen bör stöd till anordnande av fortbildning inriktas på att fortbildningen skall bli en del i de enskilda skolornas utvecklingsstrategi. Utskottet behandlar utvecklingsplanen i ett annat betänkande (bet. 1993/94:UbU11). Vad angår antagning till högre studier avgörs frågor om behörighet och urval numera av högskolorna själva inom ramen för mycket allmänt hållna regler i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Viktning av betyg förekommer numera i olika former på flera håll inom universitet och högskolor.
Som framgår av det nu sagda har flera av de förändringar som beslutats för utbildningsväsendet de senaste åren legat i linje med vad Lindbeckkommissionen framfört. Utskottet anser emellertid inte att det finns underlag för ett generellt beslut om att kommissionens förslag skall läggas till grund för statsmakternas fortsatta åtgärder inom utbildningsväsendet. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening avslå motion 1993/94:Ub365 yrkande 17.
4. Resurstilldelningssystem
Innevarande budgetår har ett helt nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning tagits i bruk. Principerna för det nya systemet godkändes av riksdagen i december 1992 (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103), varefter den närmare utformningen presenterades och godkändes i samband med treårsbudget för perioden 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363).
Det nya resurstilldelningssystemet är avsett att vara tredelat. En del av resurstilldelningen sker på grundval av antalet helårsstudenter (studentpeng), en annan del på grundval av antalet helårsprestationer. Den tredje delen skulle, enligt vad regeringen anförde i proposition 1992/93:1, basera sig på i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer. Utformningen av den tredje delen var dock inte klar när systemet togs i bruk den 1 juli 1993, utan skulle bli föremål för fortsatt utredning inom Resursberedningen. När förslaget om systemets närmare utformning i övrigt lades fram i proposition 1992/93:169 anförde utbildningsministern (s. 11) att det nya resurstilldelningssystemet borde innehålla följande två komponenter för att säkra kvaliteten.
För det första bör varje universitet och högskola inför aktuell treårsperiod ange vilka åtgärder de avser att vidta för att säkra kvaliteten. Därigenom kan åtgärderna anpassas till respektive universitets eller högskolas egna förutsättningar och planer. Jag anser att ett sådant förfarande är det enda rimliga då huvudansvaret för kvaliteten åligger varje universitet och högskola. Högskoleutredningens förslag till kvalitetshöjande åtgärder, såsom användning av externa examinatorer, pedagogisk utbildning av lärarna och ökning av andelen lärare med forskarutbildning, är exempel på åtgärder som nu framförts av flera universitet och högskolor. Regeringen kommer också inom kort att fördela särskilda medel för sådana åtgärder. Dessa åtgärder bör efter regeringens prövning anges i regleringsbrev och preciseras på ett sådant sätt att det i efterhand är möjligt att avgöra om åtagandena har fullföljts eller ej. Om åtagandena inte fullföljs utlöses en sanktionsåtgärd av ekonomisk karaktär, vilken kommer att framgå av regleringsbrevet.
Den andra komponenten i resurstilldelningssystemet är resurstilldelning i form av kvalitetspremie. Den s.k. Resursberedningen (U 1992:5) har bl.a. till uppgift att lämna förslag beträffande formerna för detta (dir. 1992:85). -- -- -- Enligt min bedömning innebär detta att en kvalitetspremie kan betalas ut hösten 1995, grundad på verksamheten under budgetåret 1994/95.
I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har regeringen generellt föreskrivit att universitet och högskolor skall utforma och ta i bruk interna kvalitetsutvecklingsprogram för den grundläggande högskoleutbildningen under perioden 1993/94--1995/96. Ingenting nämns därvid om sanktionsåtgärd av ekonomisk karaktär.
Vid sin behandling av sistnämnda proposition noterade utskottet vad regeringen anfört och framhöll vidare (bet. 1992/93:UbU14 s. 35) att det är viktigt att det nya systemet så snart som möjligt tillförs incitament för universiteten och högskolorna att aktivt arbeta med kvalitetsfrågorna. Utskottet förutsatte därför att förslag till direkt kvalitetsbefrämjande inslag i resurstilldelningssystemet skulle föreläggas riksdagen under budgetåret 1993/94. Så har nu skett i förevarande proposition, där regeringen begär godkännande av principerna för utformningen av kvalitetsdelen av resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning.
Regeringen föreslår att fr.o.m. nästa treåriga budgetperiod (som väntas avse kalenderåren 1997--1999) skall av det anslagsbelopp som kommer att stå till förfogande för grundläggande utbildning vid varje lärosäte (exkl. särskilda åtaganden) 5 % avsättas till s.k. kvalitetsbelopp. Därmed blir de takbelopp som anges för varje lärosäte alltså 5 % mindre. Beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer justeras i motsvarande mån. Alla lärosätens program för kvalitetsutveckling samt deras genomförande av dessa skall granskas av Kanslersämbetet, som skall bedöma om resp. lärosäte är berättigat till helt, halvt eller inget kvalitetsbelopp. Varje lärosäte rekvirerar från Kammarkollegiet den del av kvalitetsbeloppet som Kanslersämbetets senaste bedömning berättigar till. Kvalitetsbeloppet blir alltså en belöning i efterhand för visade ambitioner till kvalitetsutveckling och visad förmåga att leva upp till dessa. Kvalitetsbeloppet är däremot inte relaterat till lärosätets prestationer i form av helårsstudenter och helårsprestationer ett visst budgetår. Därmed är också kvalitetsbeloppet -- till skillnad från den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer -- känt för lärosätet redan vid budgetårets början.
Det förutsätts att samtliga lärosäten har hunnit få sina kvalitetsutvecklingsprogram och sitt genomförande av dessa bedömda av Kanslersämbetet innan det nya systemet börjar tillämpas. Regeringen föreslår att denna granskning inleds under hösten 1994. En ny bedömning skall normalt ske efter tre år, om inte Kanslersämbetet finner anledning att göra bedömningen tidigare. Om en ny bedömning för ett visst lärosäte har gjorts under pågående budgetperiod, och om den lett till en annan slutsats än vid föregående bedömningstillfälle, kan därmed det lärosätet vara berättigat till större eller mindre andel av kvalitetsbeloppet efter den nya bedömningen än före denna. Enligt regeringens uppfattning skall de lärosäten som aktivt arbetar med sin kvalitetsutveckling antingen erhålla hela eller halva kvalitetsbeloppet. Endast det lärosäte som uppenbart nonchalerar arbetet med kvalitetsutveckling, t.ex. genom att inte utarbeta ett acceptabelt program, bör helt gå miste om kvalitetsbeloppet.
Det föreslagna systemet innebär att inte hela det sammanlagda kvalitetsbeloppet för samtliga universitet och högskolor nödvändigtvis kommer att tas i anspråk för utbetalning till lärosätena. De medel som blir över, därför att vissa lärosäten endast får hälften eller t.o.m. ingen del av resp. kvalitetsbelopp, bör enligt propositionen regeringen lämna förslag om till riksdagen inför varje budgetår. Det förefaller naturligt, anför regeringen, att en del av dessa resurser avsätts till Kanslersämbetet för fördelning till angelägna utvecklings- och stödprojekt vid lärosätena med anknytning till kvalitetsutveckling.
I regeringens förslag görs ingen åtskillnad mellan konstnärlig och idrottslig utbildning å ena sidan och annan utbildning å den andra, när det gäller kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet.
Socialdemokraterna yrkar i motion 1993/94:Ub74 (s) yrkande 10 avslag på regeringens förslag. Genomarbetade kvalitetsprogram för varje högskola kan vara ett gott redskap för att utveckla kvaliteten, framhåller de. Kanslern har en viktig roll i kvalitetsgranskningen, men motionärerna ifrågasätter om det är en rimlig uppgift för Kanslersämbetet att betygsätta högskolorna efter en tregradig skala och utdela premier därefter. Vidare påtalas i motionen att det får svåra följder i den framtida studentrekryteringen för ett lärosäte som får lägsta betyg, dvs. inte får någon del av kvalitetsbeloppet. Med sänkta anslag uppkommer också ökade svårigheter att åtgärda bristerna, anser motionärerna. De yrkar även avslag på regeringens förslag om principerna för utformningen av kvalitetsdelen i systemet för tilldelning av resurser till konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar (yrkande 11).
Vänsterpartiet, som i princip är emot det gällande resurstilldelningssystemet, anför i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 6 att det är bra att högskolorna upprättar kvalitetsprogram. De bör dock enligt motionärerna upprättas utan hot om minskade resurser. Trots sitt principiella nej till den modell för resurstilldelning som regeringen skisserar anser motionärerna att den föreslagna kvalitetspremien bör räknas enbart på helårsprestationerna och inte på studentpengen, detta för att mer effektivt kunna motverka att högskolorna genomför en eventuell nivåsänkning av utbildningskvaliteten till förmån för ökad genomströmning.
Utskottet vidhåller att hänsyn till kvalitetsfaktorn bör byggas in i resurstilldelningssystemet i enlighet med de ursprungliga intentionerna. Om denna faktor tillåts inverka på resurstilldelningen i alltför hög grad, kan givetvis de problem uppkomma som påtalas i motion 1993/94:Ub74. Utskottet anser emellertid att regeringen gjort en rimlig avvägning, när den föreslagit att endast 5 % av resursutrymmet skall beröras av kvalitetsbedömningen. Den metod som regeringen föreslår -- bedömning genom Kanslersämbetet av lärosätenas egna kvalitetsutvecklingsprogram och deras genomförande av dessa -- är också enligt utskottets mening klart bättre än metoden med mer mekaniskt fungerande kvalitetsindikatorer. Det finns vidare anledning att räkna med att systemet med den utformning regeringen nu föreslagit kommer att vinna acceptans hos de berörda, alltså universiteten och högskolorna. Utskottet konstaterar att kvalitetspremien enligt regeringens förslag inte är kopplad till lärosätenas faktiska antal helårsstudenter eller faktiskt genomförda helårsprestationer.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 6 och 1993/94:Ub74 yrkandena 10 och 11 godkänner vad regeringen förordat om principerna för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen.
I propositionen nämns att en motsvarande avsättning av kvalitetsbelopp för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skulle innebära att 1,5 % av anslaget till SLU -- som är gemensamt för grundläggande utbildning och forskning och forskarutbildning -- skulle disponeras som kvalitetsbelopp. Utskottet har erfarit att regeringen överväger att även vid SLU införa ett system för kvalitetssäkring som motsvarar det som i förevarande proposition föreslås för Utbildningsdepartementets område.
Vidare föreslår regeringen nya principer för resurstilldelning till konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar. För dessa områden har innevarande budgetår det allmänna systemet med schabloniserad ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inte tillämpats. För konstnärlig utbildning resp. för utbildning i idrott utgår i stället enbart ersättning per helårsstudent. Denna studentpeng varierar kraftigt mellan de olika lärosätena, även för motsvarande utbildning.
Regeringen föreslår nu att enhetliga ersättningsbelopp fr.o.m. den 1 juli 1995 skall införas även för dessa utbildningar, som därvid indelas i åtta olika kostnadsklasser. Ersättning skall utgå dels för antalet helårsstudenter (studentpeng), dels för antalet helårsprestationer. I studentpengen föreslås även medel för lokalkostnader ingå, liksom kommer att bli fallet för övrig grundläggande högskoleutbildning (jfr prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. UbU8, rskr. 287). Den nya särskilda prislistan för konstnärlig och idrottslig utbildning skall enligt regeringens förslag tillämpas även för ämnesutbildningen av lärare i bild, idrott och musik, såväl när det gäller ettämnesutbildning som det konstnärliga/idrottsliga ämnet i tvåämnesutbildning.
En förutsättning för en enhetlig studentpeng som inkluderar ersättning för lokaler är att nuvarande stora skillnader i lokalstandard minskar inom det konstnärliga området, anför regeringen. Därför förutsätter förslaget ett resurstillskott som möjliggör en förbättrad lokalstandard vid de universitet och högskolor som för närvarande har bristfälliga lokaler. Regeringen anmäler att den avser att ta i anspråk medel som redan tidigare har reserverats för lokalförbättringar.
Utskottet utgår från att den nya prislistan skall tillämpas även på tvåämnesutbildning för gymnasielärarexamen. När det gäller beloppen i de olika kostnadsklasserna förutsätter utskottet att regeringen lägger fram förslag i budgetpropositionen nästa år. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen förordat om principerna för resurstilldelning till konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar.
Resurstilldelning från statsmakternas sida knuten direkt till lärosätenas prestationer förekommer för närvarande bara när det gäller grundläggande utbildning. Till forskning och forskarutbildning får varje berört universitet eller högskola ett anslag, med en anslagspost för varje vid lärosätet förekommande fakultet. När det gäller fakultetsanslagen har det sedan lång tid på många håll förekommit olika former av s.k. aktivitetsrelaterad budgetering på lokal nivå. I proposition 1992/93:1 (bet. UbU3, rskr. 103) anförde utbildningsministern att han utgick från att utvärderingssekretariatet, dvs. numera Kanslersämbetet, noga skulle följa frågan om de system för aktivitetsanknuten budgetering som utvecklats, och därmed bidra med ytterligare underlag. Hans bedömning var att eventuella principiella förändringar därmed inte borde aktualiseras förrän inför den treåriga budgetperiod som inleds den 1 juli 1996. I 1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170) meddelade regeringen emellertid som sin uppfattning att ett system för aktivitetsrelaterad resursfördelning på nationell nivå borde börja införas redan under den då förestående treårsperiodens sista år, dvs. budgetåret 1995/96. Något förslag därom framlades dock inte i nämnda proposition, och blev inte föremål för ställningstagande av riksdagen.
Regeringen lägger nu fram förslag om principer för ett system för resultatrelaterade fakultetsanslag. Systemet skall enligt propositionen införas fr.o.m. budgetåret 1995/96. Regeringens förslag har föregåtts av utredning inom Resursberedningen, som presenterade sitt förslag i betänkandet (SOU 1993:102) Kvalitet och dynamik. Detta har varit föremål för remissbehandling, varvid bl.a. samtliga universitet och fackhögskolor samt forskningsråd under Utbildningsdepartementet har avgivit yttrande. Regeringens förslag i propositionen avviker från Resursberedningens bl.a. på grund av invändningar som framförts vid remissbehandlingen.
Det system regeringen nu föreslår är resultatrelaterat snarare än aktivitetsrelaterat. Regeringen föreslår att 5 % av de totala anslagen i landet för ett fakultetsområde skall fördelas bland berörda fakulteter vid olika lärosäten i proportion till antalet avlagda doktors- och licentiatexamina. Examinationen föreslås bli beräknad så att doktorsexamina ges vikten 1 och licentiatexamina vikten 0,5. För att främja en bredare rekrytering av underrepresenterat kön (vilket för närvarande inom alla fakultetsområden är kvinnorna), föreslås att vikten för examina avlagda av personer av det underrepresenterade könet ökas med 25 %. Varje lärosätes andel av examinationen föreslås bli beräknad genom att examinationen under de senaste fyra åren summeras för fakultetsområdet samt för varje enskild fakultet. Fakulteternas andel fås genom att den egna examinationen divideras med fakultetsområdets.
Resursberedningens analys av vilka parametrar som skulle kunna användas resulterade i att fyra bedömdes intressanta. Examinationen i forskarutbildningen var en av dessa. Regeringen väljer examinationen i forskarutbildningen som enda parameter och motiverar sitt val på följande sätt. För det första hänger forskarutbildningens effektivitet nära samman med forskningskvalitet, och därmed även med förmågan att attrahera externa anslag, vilket är en annan parameter som Resursberedningen diskuterat. Vidare hänvisas till målet att fördubbla antalet avlagda doktorsexamina till år 2000, som utbildningsministern slog fast första gången i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 18) och som riksdagen godkände våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). Därtill anförs att ny och intressant forskning i många fall bedrivs inom ramen för forskarutbildningen. Slutligen framhåller regeringen att de kvantitativa uppgifterna om antalet doktorsexamina även har en kvalitativ dimension i och med disputationsförfarandet, som innebär en öppen, vetenskaplig kvalitetsgranskning. Uppgifterna är dessutom lätt tillgängliga och har hög statistisk tillförlitlighet.
För att förslaget inte skall få alltför dramatiska omfördelningseffekter vill regeringen ha en spärregel för att garantera att medlen för en fakultet tillåts minska med högst två procent mellan två budgetår och högst fem procent under en treårsperiod.
Vänsterpartiet ställer sig i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 7 positivt till regeringens förslag om resultatrelaterade fakultetsanslag. Dock anser motionärerna att underrepresenterat kön vid beräkningen av examinationen bör tillmätas högre vikt än regeringen föreslagit, nämligen dubbel vikt i stället för 25 % högre vikt -- detta i enlighet med ett förslag av den s.k. JÄST-gruppen.
Det föreslagna systemet missgynnar fakulteter med kort utbildnings- och forskningstradition, hävdas det i motion 1993/94:Ub80 (s). Motionärerna påtalar att skillnader i produktivitetsmått kan bero på en mängd faktorer, som den enskilda fakulteten inte råder över. Exempelvis har de fakulteter som verkat under mycket lång tid kunnat bygga upp egna resurser via donationer m.m., och de verkar i regioner som under lång tid har dragit till sig kunskapsintensiva verksamheter som ger möjligheter till forskarstudier i arbetet samt forskarhandledning. Dessa förutsättningar finns inte vid de fakulteter som bara är ett tiotal år gamla. Särskilt missgynnar det föreslagna systemet fakulteter vid Umeå och Linköpings universitet samt vid Högskolan i Luleå. Enligt motionärerna har två forskare från Umeå vidare visat att det av regeringen föreslagna systemet inte fördelar fakultetsresurserna på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, eftersom det bygger på genomsnittsproduktivitet i stället för på marginalproduktivitet. Motionärerna anser att de fem procent som skall komma i fråga för omfördelning skall fördelas utifrån en bedömning av fakultetens forskarutbildnings- och forskningsverksamhet, utgående från fakultetens förutsättningar i analogi med vad regeringen föreslår för grundutbildningen.
I motion 1993/94:N283 (s) yrkande 8, som väcktes under allmänna motionstiden och således innan regeringen lagt fram sitt förslag, påtalas de negativa konsekvenserna av Resursberedningens förslag när det gäller den tekniska fakulteten vid Högskolan i Luleå, som enligt beredningens egna beräkningar skulle förlora närmare 10 miljoner kronor. Både att denna högskola är en ung sådan och att där bedrivs tillämpad forskning får negativa konsekvenser, om resurstilldelningen skall ske enligt Resursberedningens förslag, hävdar motionärerna.
Utskottet har tagit del av de åberopade Umeåforskarnas kritik mot regeringens förslag. De farhågor som framförts av dem samt i motionerna är enligt utskottets mening värda att ta på allvar. Varje nytt system kan medföra icke önskvärda konsekvenser. Hur systemet verkar kan dock inte till alla delar förutses, utan måste bli föremål för noggrann uppföljning när det tas i bruk. Genom att tillämpa det av regeringen föreslagna systemet redan budgetåret 1995/96 ges möjlighet att kalibrera det inför den följande treåriga budgetperioden, vilket utskottet anser vara en fördel. Regeringens förslag till viktning för underrepresenterat kön är enligt utskottets mening väl avvägt. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 godkänner vad regeringen förordat om principerna för utformningen av resultatrelaterade fakultetsanslag.
Utskottet har i det föregående påpekat att förslagen i förevarande proposition avser universitet och högskolor under Utbildningsdepartementet och alltså inte SLU. Den andel av fakultetsanslagen som enligt regeringens förslag skall resultatrelateras motsvarar för SLU:s del 3,5 procent av det totala anslaget, meddelas det i propositionen.
Regeringen berör i propositionen även studiefinansieringen i forskarutbildningen. Det bör övervägas, säger regeringen, om nya metoder för studiefinansiering kan utvecklas i syfte att öka effektiviteten och höja examinationsgraden. En sådan möjlighet är att ge universitet och högskolor frihet att -- om man så önskar -- skapa en "studiefinansieringstrappa", där doktoranden får successivt bättre ekonomiska villkor allteftersom studierna framskrider.
På det sistnämnda yrkas avslag i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 18. Motionärerna påminner om Vänsterpartiets förslag i tidigare motioner om medel för omvandling av ytterligare 1 000 utbildningsbidrag till doktorandtjänster.
Utskottet konstaterar att regeringen inte lagt fram något förslag om studiefinansieringstrappa för riksdagens ställningstagande. Den närmare innebörden av begreppet framgår inte heller av propositionen. Enligt riksdagens beslut har regeringen för varje läroanstalt föreskrivit ett visst minsta belopp inom varje fakultet som skall avsättas för studiefinansiering i forskarutbildningen. I regleringsbrevet för innevarande budgetår har regeringen föreskrivit att medlen avser doktorandtjänster men, om särskilda skäl föreligger, även får användas för förlängning av utbildningsbidrag till doktorander som innehaft sådant föregående budgetår. Utbildningsbidrag kan alltså enligt regeringens beslut inte längre utdelas till nya doktorander. -- Utskottet noterar att det redan nu är möjligt för universitet och högskolor att i de avtal som reglerar lönerna på doktorandtjänster skriva in en sådan förändring av villkoren som skisseras i propositionen. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande i enlighet med motion 1993/94:Ub64 yrkande 18, som alltså avstyrks.
5. Donationsfastigheter
I samband med att staten skulle föra över äganderätten till vissa universitets- och högskolefastigheter till Statliga Akademiska Hus AB har frågan väckts i vad mån staten kan anses ha rätt att så förfoga över universitetens och högskolornas donationsfastigheter att äganderätten till dem överlåts till ett statligt fastighetsbolag som har till uppgift att på affärsmässiga grunder erbjuda universitet och högskolor lokaler. Regeringen gör nu ett klarläggande av vad som får anses gälla i fråga om disposition och förvaltning av universitetens donationsfastigheter.
Enligt regeringens bedömning får anses gälla att, om staten har mottagit en gåva under vissa bestämda förutsättningar beträffande gåvans användning och disposition, staten inte utan stöd i lag ensidigt kan bestämma sig för att disponera donationen på annat sätt. Statens ställning som gåvomottagare skiljer sig i detta hänseende inte från andra rättssubjekts. Villkor som är knutna till en gåva skall respekteras, om gåvan tas emot. Har en fastighet donerats, anför regeringen, så att donationen varit avsedd att komma ett universitet till godo och kanske till yttermera visso också stå under universitetets direkta förvaltning och disposition, kan det sålunda inte från rättslig synpunkt anses tillåtligt att staten utan vidare disponerar egendomen för förmögenhetsbildning i ett statligt aktiebolag eller på annat sätt som inte innefattar fullgoda garantier för att universitetet kommer i åtnjutande av den förmån av fastigheten som givaren avsett. Som huvudregel måste enligt regeringen gälla att staten i enlighet med förutsättningarna för donationen behåller egendomen och ser till att den används för det avsedda ändamålet, varvid de fastigheter som ställts under universitetets direkta förvaltning bör förbli där. Om staten börjar hantera donationsegendom på ett sätt som inte kan ha varit donatorernas mening, är risken uppenbar att benägenheten att ge donationer till lärosätena avtar kraftigt. Den ståndpunkt som utvecklas i propositionen ligger enligt regeringen i linje med det principuttalande som utbildningsutskottet gjorde i sitt yttrande till finansutskottet i ärendet om ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m. (1992/93:UbU4y). Utskottet anförde att "av universitet och högskolor mottagna donationer måste anses vara riktade till visst enskilt lärosäte och inte till staten mer allmänt". Finansutskottet anförde i ärendet bl.a. att utskottet inte hade något att erinra mot att de unika donationsfastigheter som förvaltades av universiteten stannade kvar i denna förvaltningsform (bet. 1992/93:FiU8).
Den sålunda klargjorda principen bör enligt regeringen också gälla fastigheter som sedermera förkovrats med statliga medel, eftersom byggnader och annat som ingår i fastigheten numera inte kan skiljas ut från fastigheten utan särskild lagstiftning. I konsekvens härmed bör, heter det i propositionen, emellertid också omvänt gälla att, om ett lärosäte använt medel från en donation för investeringar i en statlig, icke donerad fastighet, detta inte kan åberopas för att en sådan fastighet skall börja behandlas som donationsfastighet. Det förhållandet att en donationsfastighet behåller sin status som sådan, även om staten sedermera uppför byggnader på den för andra medel än donationsmedel, innebär dock inte något hinder för att staten, såsom ägare till fastigheten i dess helhet, lägger förvaltningsansvaret för mark och för byggnader på skilda statsorgan, om det skulle anses lämpligt.
De bedömningar i principfrågorna som regeringen gör finner regeringen skäl att underställa riksdagen för godkännande i syfte att uppnå en större säkerhet för donationerna i en direkt offentlig förvaltning.
Med anledning av propositionen i denna del har väckts två motioner. Enligt motion 1993/94:Ub58 (m) blir konsekvensen av regeringens resonemang bl.a. att staten fritt kan förfoga över de byggnader som uppförts helt eller med stort inslag av donerade medel på statlig mark. Därmed skulle det vara möjligt att överlåta sådana till ett statligt fastighetsbolag. Motionären ifrågasätter om detta varit avsikten. Han föreslår att frågan prövas ytterligare. För att nå en praktiskt fungerande lösning under tiden, bör det vara möjligt för staten att upplåta mark med tomträtt till ett statligt bolag. Likartade konstateranden görs i motion 1993/94:Ub62 (fp), i vilken motionären anför, med hänvisning till det som sägs i propositionen, att gamla donationer till universiteten i Uppsala och Lund inte kan överföras till det statliga fastighetsbolaget, utan skall förvaltas av statsorgan, medan nyare donationsbyggnader på statlig mark kan överföras till det statliga fastighetsbolaget. Motionären ställer också frågan huruvida det är respektive universitet eller Statens fastighetsverk som skall förvalta donationsfastigheter.
Utskottet vill med anledning av propositionen i denna del och motionerna anföra följande.
Utskottet finner anledning att såsom grundläggande princip slå fast att staten, när en donation har tagits emot som är riktad till ett universitet eller en högskola, måste respektera de villkor som är knutna till donationen. Utskottet har uppfattat propositionen så att även regeringen hävdar denna princip. Regeringen anför bl.a.: "Förutom de rent rättsliga principer som kan åberopas för en sådan hållning i frågan kan också anföras att ett motsatt förfarande skulle stå i strid med vanliga hedersbegrepp." (prop. s. 145) Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet klarlägga att om ett lärosäte tagit emot en donation, riktad till lärosätet, och en byggnad uppförs på statlig mark väsentligen med medel ur donationen, skall den förbli i statens ägo, om detta är en av donator klart angiven förutsättning för donationen.
Beträffande den av motionärerna aktualiserade frågan om användande av tomträttsinstitutet, utgår utskottet från att motionärerna åsyftar upplåtande av donerad mark med tomträtt. Utskottet anser att riksdagen bör avstå från att uttala sig prinicipiellt i denna fråga. Enligt utskottets uppfattning bör en sådan fråga kunna prövas från fall till fall och avgöras med stöd i föreliggande donationsvillkor.
I den mån förvaltningen av en donationsfastighet enligt donationsvillkoren skall åvila ett universitet följer naturligen att universitetet på egen hand har att avgöra vem som skall anlitas för uppgiften.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om dispositionsrätten till och förvaltningen av universitetens donationsfastigheter och avslår motionerna 1993/94:Ub58 och 1993/94:Ub62.
6. Övriga utbildnings- och forskningsfrågor
I motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 4 beklagar motionärerna att inte lärarna omfattas av de utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap som Utbildningsdepartementet tagit initiativ till. Lärarna behöver också vidareutbildning eftersom de utgör grunden för allt ledarskap i högskolan. Enligt motionärerna målar regeringen upp ett motsatsförhållande mellan det kollegiala beslutsfattandet och den egna modellen med mycket starka rektorer och förvaltningschefer. Mer resurser bör satsas på att involvera lärare, doktorander och fackliga företrädare i beslutsprocessen, framhålls det i motionen.
Utskottet vill med anledning av motionen peka på att regeringen i propositionen betonar att det stora ansvar som högskolereformen innebär för universitet och högskolor ställer nya och ökade krav på ledningarna vid lärosätena. Den viktigaste uppgiften för styrelser och rektorer är att svara för den långsiktiga planeringen. Därutöver är det ledningens ansvar att själv utforma de interna principerna för resursfördelning samt skapa en ändamålsenlig intern beslutsstruktur. För att stärka ledningskompetensen har Utbildningsdepartementet tagit initiativ till ett utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap.
Utskottet konstaterar att detta utvecklingsprogram i första hand vänder sig till rektorer och förvaltningschefer. Utskottet erinrar om att det för närvarande genomförs ett särskilt handlingsprogram för pedagogisk utbildning för att höja kompetensen hos universitetens och högskolornas lärare. Riksdagen beslutade om särskilda treåriga resurstillskott härför vid föregående riksmöte i samband med behandlingen av propositionen om förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen (prop. 1992/93:42, bet. UbU5, rskr. 159).
Vad särskilt gäller beslutsprocessen erinrar utskottet om att grundläggande bestämmelser om vissa strategiska högskoleorgan och deras sammansättning återfinns i högskolelagen och högskoleförordningen. Av bestämmelserna framgår att lärare och studenter ingår i flertalet beslutsorgan till skillnad från fackliga företrädare. Utskottet är inte berett att föreslå några ändringar beträffande beslutsorganens sammansättning.
Regeringen understryker i propositionen att den kollegiala beslutstraditionen inte får tillåtas motverka en angelägen utveckling mot ett tydligt ledarskap för universitetet eller högskolan i dess helhet. Utskottet instämmer i uppfattningen att lärosätenas förändrade situation ställer nya krav på ett förändrat ledarskap. Enligt utskottet bör det inte råda något motsatsförhållande mellan de grundläggande bestämmelserna om beslutsfattande och behovet av ett tydligt ledarskap.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Vänsterpartiet tar i motion 1993/94:Ub64 (v) yrkande 8 avstånd från vad de uppfattar som regeringens förslag att på sikt avpolitisera forskningsråden.
Utskottet konstaterar att regeringen inte för fram något förslag beträffande forskningsrådsorganisationen. Däremot framgår av propositionen att regeringen avser att föranstalta om en översyn av forskningsrådsorganisationen inför kommande forskningsproposition. Regeringen hänvisar till förändringarna i rådens omvärld under de senaste åren (prop. s. 141 f.).
Utskottet anser att varken propositionen i denna del eller förevarande motionsyrkande bör föranleda ett uttalande av riksdagen. Motionsyrkandet bör därför avslås.
I propositionen (s. 35) sägs att förutom de konstnärliga utbildningarna kan vissa delar av lärarutbildningarna och yrkesteknisk högskoleutbildning utgöra exempel på utbildningar där det nära sambandet med forskning inte är relevant.
Utskottet vill för sin del konstatera att uttalandet rimligen bör förstås så, att vissa utbildningar -- eller delar av utbildningar -- främst baseras på annan kunskapsbildning än den vetenskapliga, såsom beprövad erfarenhet. Där vetenskaplig grund är möjlig att åstadkomma bör den naturligtvis även ges utvecklingsmöjligheter.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Användning av löntagarfondsmedel till högre utbildning och forskning
1. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört,
res. 1 (s)
2. Stiftelser m.m.
2. beträffande stiftelse för särskild kompetensutveckling utom såvitt avser profilforskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del, yrkandena 2 och 11, 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, 1993/94:Ub682 yrkandena 1, 2 och 3, 1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2 bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för forskarutbildning vid mindre och medelstora högskolor, främjande av informationsteknologianvändning samt för forskarutbildning på områden av betydelse för näringslivet samt för omstrukturering av industriforskningsinstituten,
res. 2 (s) - villk. 1 men. (v) - delvis
3. beträffande profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12, 1993/94:Ub68 yrkande 1 och 1993/94:Ub83,
res. 3 (s) men. (v) - delvis
4. beträffande högskole- och utbildningspolitiken att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub365 yrkande 15 och 1993/94:Ub714 yrkande 1,
res. 4 (nyd) men. (v) - delvis
5. beträffande en gemensam forskningsorganisation för mindre och medelstora högskolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub681 yrkande 5,
res. 5 (s)
6. beträffande tjänsteforskning m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 17,
men. (v) - delvis
7. beträffande livsmedelsforskning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub65,
8. beträffande Risk- och beredskapscentrum i Karlstad att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub54, 1993/94:Ub56 yrkandena 3, 4 och 5 samt 1993/94:Ub73,
men. (v) - delvis
9. beträffande skogsindustriell forskning vid Högskolan i Karlstad att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub69,
10. beträffande behovet av utbyggnad av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub63, 1993/94:Ub81 yrkande 1 och 1993/94:Ub82 yrkande 1,
11. beträffande bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1, 2 och 3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub67, 1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77 yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672, 1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4, 1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 lämnar regeringen det begärda bemyndigandet,
res. 6 (s) men. (v) - delvis
12. beträffande Stockholms universitets utbildningsuppdrag att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub59 yrkande 4,
13. beträffande vissa centra vid Novum att riksdagen avslår motion 1993/94:A456 yrkandena 8 och 9,
14. beträffande vidare decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub59 yrkande 5,
15. beträffande en särskild beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 7, 1993/94:Ub77 yrkande 2, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och 1993/94:Ub82 yrkande 4 godkänner vad regeringen förordat,
res. 7 (s)
16. beträffande samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 5, 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande 7 godkänner vad regeringen anfört,
res. 8 (s) men. (v) - delvis
17. beträffande lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6, 1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande 10,
res. 9 (s)
18. beträffande stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm att riksdagen med bifall till regeringens förslag och avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, bemyndigar regeringen att bilda stiftelsen,
res. 10 (s) - villk. 2 men. (v) - delvis
19. beträffande stiftelse för internationellt miljöuniversitet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61, 1993/94:Ub64 yrkandena 1 i denna del och 13 och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för projektet Internationellt Miljöuniversitet i Lund,
res. 11 (s) - villk. 2 men. (v) - delvis
20. beträffande stiftelse för vårdforskning m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m.,
res. 12 (s) - villk. 2 men. (v) - delvis
21. beträffande Metallbiologiskt centrum i Uppsala att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub70 och 1993/94:Ub78,
22. beträffande stiftelse för internationalisering att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 14, 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för vidgad internationell samverkan inom utbildning och forskning,
res. 13 (s) - villk. 2 men. (v) - delvis
23. beträffande EG:s fjärde ramprogram att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub64 yrkande 15 bemyndigar regeringen att delta i beslut om att låta EG:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling omfattas av EES-avtalet,
men. (v) - delvis
24. beträffande stiftelse för kulturprojekt att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 16 samt 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar bemyndigar regeringen att bilda stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt,
res. 14 (s) - villk. 2 men. (v) - delvis
25. beträffande FoU-projekt för ökat teknikintresse, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub72 och 1993/94:Ub79,
26. beträffande lagförslaget att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,
res. 15 (s) - villk. 2 men. (v) - delvis
3. Utbyggnaden av eftergymnasial utbildning
27. beträffande universitetens resp. de mindre och medelstora högskolornas roller när det gäller grundläggande högskoleutbildning att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2, 1993/94:Ub57 yrkande 1, 1993/94:Ub74 yrkande 3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordat,
res. 16 (s)
28. beträffande fasta forskningsresurser till högskolor som fått rätt att utfärda magisterexamen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub68 yrkande 2,
29. beträffande nationellt kunskaps- och kompetenslyft att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkandena 1 och 2,
res. 17 (s)
30. beträffande utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 3, 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ub714 yrkande 4 godkänner vad regeringen förordat,
res. 18 (s) men. (v) - delvis
31. beträffande en större översyn av vuxenutbildningen att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub60, 1993/94:Ub86 yrkande 13 och 1993/94:Ub906 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. beträffande regionala kunskaps- och kompetenscentra att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkande 7,
res. 19 (s)
33. beträffande fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub71, 1993/94:Ub74 yrkandena 4 och 5 och 1993/94:Ub76 godkänner vad regeringen förordat,
res. 20 (s)
34. beträffande Lindbeckkommissionens förslag att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub365 yrkande 17,
res. 21 (nyd)
4. Resurstilldelningssystem
35. beträffande principerna för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 6 och 1993/94:Ub74 yrkandena 10 och 11 godkänner vad regeringen förordat,
res. 22 (s)
36. beträffande principerna för resurstilldelning till konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
37. beträffande principerna för utformningen av resultatrelaterade fakultetsanslag att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 godkänner vad regeringen förordat,
res. 23 (s) men. (v) - delvis
38. beträffande studiefinansiering i forskarutbildningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 18,
men. (v) - delvis
5. Donationsfastigheter
39. beträffande donationsfastigheter att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ub58 och 1993/94:Ub62 godkänner vad regeringen förordar om dispositionsrätten till och förvaltningen av universitetens donationsfastigheter,
6. Övrigt
40. beträffande utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 4,
men. (v)
41. beträffande forskningsråden att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub64 yrkande 8.
men. (v)
Stockholm den 19 maj 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Kristina Persson (s) och Claus Zaar (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Användningen av löntagarfondsmedlen (mom. 1)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet delar" och på s. 15 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens lagförslag.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att AP-fondens tillgångar får användas endast på det sätt som anges i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR), dvs. för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension (3 § APR).
I och med regeringens nu föreliggande förslag har totalt ca 30 miljarder kronor tagits från Allmänna pensionsfonden, vilken i stället är i behov av resursförstärkningar.
Det svenska pensionssystemet står inför genomgripande förändringar, där huvudsyftet är att på lång sikt säkra en av grundbultarna för välfärden. De relativa kostnaderna för pensionerna ökar av en rad skäl: Pensionärerna blir allt fler i förhållande till antalet yrkesverksamma. Pensionssystemet är ytterst tillväxtkänsligt och sårbart vid konjunktursvängningar. Demografiska förändringar äger rum till följd av höga födelsetal under 1940-talet.
Utskottet anser det oförsvarbart att trots det finansiella behovet i pensionssystemet och det mycket allvarliga statsfinansiella läget nu lägga fram ett förslag som saknar samband med pensionerna, som regeringen inte bedömt tillräckligt angelägna för att prioriteras inom statsbudgeten.
Ett alternativ till att låta resterande medel i Fond 92--94 kvarstanna i Allmänna pensionsfonden kan vara att låta dessa medel överföras till Statsverket för att förstärka statens finanser, minska statsskulden och framtida ränteutgifter.
Riksdagen bör sålunda med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1 avslå regeringens förslag om användning av resterande medel från löntagarfonderna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande användningen av löntagarfondsmedlen att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub75 yrkande 1 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,
2. Stiftelse för särskild kompetensutveckling utom såvitt avser profilforskning (mom. 2)
Vid avslag på reservation 1
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet anser" och på s. 21 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar avslag på förslaget att upprätta sju stiftelser. Detta utskottets ställningstagande kan motiveras med flera principiella skäl. Medel som har varit avsedda för helt andra ändamål som ett led i uppbyggandet av ATP-systemet kommer vid riksdagens bifall till regeringens förslag att föras över till privaträttsliga subjekt. Även om medlens förvaltning och disposition kommer att styras av de riktlinjer som angivits av statsmakterna, kommer de av regeringen föreslagna stiftelsernas verksamhet att undandras såväl riksdagens som regeringens inflytande. Utskottet anser dessutom att propositionen präglas av brister i analys och motiveringar till varför olika slag av åtgärder bör sättas in och varför de just nu av regeringen föreslagna åtgärderna förväntas lösa de problem som anges. Utskottet vill erinra om att de forskningsstiftelser som just har påbörjat sin verksamhet har till uppgift att ge stöd till de flesta forskningsändamål som regeringen nu föreslår att ytterligare en omgång stiftelser skall stödja. Det gäller t.ex. informationsteknik, vårdforskning, "miljöuniversitet" samt mycket av internationaliseringen och forskningssamarbetet med näringslivet. När det gäller fondmedel för kulturändamål, är det enligt utskottet oacceptabelt att regeringen föreslår att riksdagen skall fatta beslut i en så viktig fråga med propositionens dåligt underbyggda förslag som underlag, särskilt som en parlamentariskt sammansatt kulturutredning, den första övergripande på tjugo år, nu diskuterar den framtida kulturpolitiken.
Utskottet anser liksom motionärerna att de kvarvarande medlen i Fond 92--94 i Allmänna pensionsfonden bör hanteras i sådana former att offentlig insyn i verksamheten och påverkan från statsmakternas sida på densamma möjliggörs i så stor utsträckning som möjligt. Därför bör medlen delas upp i två fonder. Deras verksamhet bör avse två större områden och ha följande syften. Den första fonden, kompetensutvecklingsfonden, skall tilldelas 85 % av medlen. Medel från denna fond skall användas för kompetensutveckling av löntagare och småföretagare enligt de riktlinjer som anges i motion 1993/94:Ub75 och vilka utskottet just har redovisat. Den andra fonden, forskningsfonden, skall tilldelas 15 % av medlen. Medel från denna fond skall användas för ändamål enligt de riktlinjer som angivits i samma motion. Utskottet har i det föregående redovisat även dessa. För båda fonderna bör gälla att såväl avkastningen som kapitalet får användas för de avsedda ändamålen.
De insatser för kompetensutveckling och forskning som bör komma i fråga skall vara avgränsade i tid, dvs. inte ha den karaktären att de bör finansieras med löpande budgetmedel. Ambitionen skall vara att kraftsamla och låta dessa fondmedel möjliggöra en extraordinär satsning på investering i kunskap. Fondmedlen bör få förbrukas under en period på 3--6 år. Det samhälleliga intresset av verksamheten inom båda fondernas områden gör, vilket utskottet redan påpekat, att denna bör bedrivas enligt de regler som normalt gäller för statlig verksamhet. Det innebär bl.a. garantier för insyn, rättssäkerhet och kontroll.
Utskottet har i det föregående redogjort för det huvudsakliga syftet med fondernas verksamhet enligt motion 1993/94:Ub75, som utskottet ställer sig bakom. För egen del vill utskottet vidare lyfta fram följande. När det gäller kompetensutvecklingsfonden är det angeläget att framhålla att vuxenutbildning skall ses som en långsiktig strategisk investering för tillväxt och full sysselsättning. För att uppnå största möjliga bredd och effektivitet krävs insatser från individer, arbetsgivare och samhälle. Ett sådant omfattande åtagande som utskottet nu föreslår förutsätter betydande insatser från staten. Men även arbetsgivarnas medverkan behövs. Det gäller exempelvis lokaler, utrustning, t.ex. datorer för bl.a. distansutbildning samt rätt till ledighet. Arbetsplatsanknuten utbildning måste utformas i ett nära samspel mellan arbetsgivaren, löntagarna och experter/utbildningsanordnare. Utskottet vill här också peka på vad motionärerna anför om en regional organisation av kunskapsmäklare/rådgivare, "kompetenscentra". Deras uppgift bör vara att bidra till att det regionalt och lokalt uppstår arenor för kunskapsöverföring och stimulans mellan företagen.
Beträffande den av utskottet nu förordade forskningsfonden ställer sig utskottet även i den delen bakom förslaget i motion 1993/94:Ub75. Utskottet ansluter sig till vad motionärerna anfört om områden som bör prioriteras. De forskningsändamål som sålunda bör komma i fråga för finansiering med löntagarfondsmedel har ett direkt samband med strävandena att öka tillväxten i landet.
I fråga om kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och universitet och högskolor innebär regeringens förslag en styrning till områden av intresse för de företag som har möjligheter att uppträda som medfinansiärer. Det är endast ett fåtal svenska företag som i någon väsentlig omfattning kan medverka i finansiering av forskarutbildning. Enligt utskottets uppfattning är det inte helt säkert att det är just i samarbete med dessa företag de stora extrainsatserna skall göras. Stödet bör få en annan utformning än i regeringens förslag för att även de mindre och medelstora företagens behov skall kunna beaktas.
Det är angeläget att fler personer med doktors- eller licentiatexamina rekryteras till verksamhet inom näringslivet. I dag upplevs de forskarutbildade ha alltför snäv specialisering och sakna erfarenheter av och kunskap om näringslivet. Ofta är det emellertid just deras specialkunskaper som borde komma till användning, samtidigt som man bör ta till vara en rad mer generella färdigheter när det gäller exempelvis analysförmåga, problemformulering och problemlösning och förmåga att arbeta självständigt. Utskottet ansluter sig därmed till vad motionärerna anfört om medel för att underlätta rekryteringen av forskarutbildade till företagen.
Insatser bör också kunna göras i viss omfattning med hjälp av fondmedlen för att öka möjligheterna för unga forskare att etablera internationella kontakter. Vidare bör stöd ges i olika former till att inom landet utnyttja patent som kommit fram genom forskning.
Utskottet stödjer även motionärernas förslag att de mindre och medelstora högskolorna samt högskolan i Luleå -- såsom extra förstärkning utöver budgetmedel -- tillförs resurser ur den forskningsfond som utskottet föreslår. Ett starkt motiv för detta är dessa högskolors allt större näringspolitiska betydelse.
Utskottet anser också i likhet med motionärerna att kostnader för svensk samverkan i EU:s forskningsprogram i viss utsträckning bör kunna bestridas med medel från forskningsfonden. En tredjedel av fonden bör användas för detta ändamål.
På sikt kan Sveriges medverkan i EU:s forskningsprogram få stora konsekvenser också för användningen av svenska forskningsresurser. En samlad bedömning av svensk forskning i ett EU-perspektiv bör göras i nästa forskningspolitiska proposition.
Beträffande de förevarande yrkandena i motionerna 1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 anser utskottet att de inte bör föranleda något särskilt uttalande av riksdagen. Det huvudsakliga syftet med motionärernas önskemål bör kunna tillgodoses genom de resursförstärkningar till de mindre och medelstora högskolorna som utskottet just har förordat.
Utskottet, som i det följande återkommer till förslaget om lagstiftning, föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar och 1993/94:Ub682 yrkandena 1--3 och med avslag på motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11 godkänner vad utskottet förordat om inrättande av en kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond i enlighet med vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkandena 2 och 11 samt 1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande stiftelse för särskild kompetensutveckling utom såvitt avser profilforskning att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar och 1993/94:Ub682 yrkandena 1--3 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11, 1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2 godkänner vad utskottet förordat om inrättande av en kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond i enlighet med vad utskottet anfört,
3. Profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, m.m. (mom. 3)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 23 slutar med "och 1993/94:Ub83" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de farhågor som det ges uttryck för i motionerna. Det förefaller uppenbart att regeringens förslag innebär en ny strategi för de mindre och medelstora högskolornas utveckling. I 1977 års högskolereform slogs det fast att samtliga universitet och högskolor har ett nationellt ansvar och en nationell uppgift. Vad som nu förordas i propositionen innebär en inskränkning när det gäller högskolornas forskningsområden och de görs -- i fråga om deras fortsatta utveckling -- starkt beroende av styrkan i det regionala näringslivet. I den mån det inte finns ekonomiskt starka företag som är villiga att ställa upp med resurser för forskning och forskarutbildning, kommer med all sannolikhet en utarmning av högskolorna att äga rum.
I den mån resurser ställs till förfogande av näringslivet för forskning, kommer denna att bli "profilerad" på näringslivets villkor. Högskolornas integritet och inneboende styrka blir lidande av en sådan ordning och det kommer att innebära, som motionärerna framhåller, en regionalisering av högskolorna.
Det är utskottets bestämda uppfattning att forskningen inom ramen för de nätverk som statsmakterna anvisar medel till bör vidareutvecklas. Genom dessa ges det fruktbara möjligheter till samarbete mellan de mindre och medelstora högskolorna å ena sidan och universitet och högskolor med fasta forskningsresurser å den andra. I denna verksamhet, liksom i annan av högskolorna bedriven forskning, är näringslivets medverkan självklart av mycket stort värde. De mindre och medelstora högskolornas roll för den regionala utvecklingen bör naturligtvis inte sättas i fråga. Dock bör högskolornas frihet att själva välja forskningsområden och samarbetspartners hävdas.
Utskottet anser att riksdagen inte bör medverka till en ordning som medför risk för utarmning av högskolorna och motverkar deras ambitioner att ha bredd i såväl utbildning som forskning. Den hårda styrning som utskottet inte kan undgå att se i regeringens förslag om profilforskning vid de mindre och medelstora högskolorna bör avvisas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag i denna del och föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12, 1993/94:Ub68 yrkande 1 och 1993/94:Ub83 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om profilforskning m.m. vid de mindre och medelstora högskolorna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del och motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12, 1993/94:Ub68 yrkande 1 och 1993/94:Ub83 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Högskole- och utbildningspolitiken (mom. 4)
Claus Zaar (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den grundläggande uppfattning om hur högskole- och utbildningspolitiken bör utformas som kommer till uttryck i motion 1993/94:Ub365. Ambitionen bör vara en akademisk utbildning och forskning i världsklass. För detta måste vårt land ha akademiska lärosäten som är fria och självständiga i alla avseenden. Statens tillsyn av lärosätena skall i först hand ta sikte på att högsta kvalitet upprätthålls. Det bör åligga lärosätena själva att besluta om satsningar på kvalitet i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.
Utskottet ställer sig bakom vad i motionen anförs om skillnad mellan akademisk och icke akademisk högskoleutbildning. Akademisk utbildning skall bygga på vetenskaplig grund. Sålunda bör akademiska examina endast kunna utfärdas vid universitet och högskolor med fast forskningsorganisation. Den akademiska utbildningen och forskningen bör vara organisatoriskt åtskild från övrig postgymnasial utbildning.
Fria akademiska lärosäten skall kunna verka i flera olika juridiska former, t.ex. såsom stiftelser eller bolag. Olika huvudmannaskapsformer bör kunna konkurrera med varandra, liksom lärosätena bör kunna konkurrera om studenter, lärare och forskare. Struktur och system bör införas som stimulerar och säkerställer såväl kvantitet som kvalitet. För vart och ett av de olika vetenskapsområdena bör kvalitetsprogram utformas.
Utskottet, som hänvisar till de riktlinjer som anges i motion 1993/94:Ub365, föreslår att riksdagen med bifall till motionen uttalar sig för en högskolepolitik i enlighet med vad utskottet här har anfört. Motion 1993/94:Ub714 yrkande 1 avstyrks.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande högskole- och utbildningspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 15 och med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. En gemensam forskningsorganisation för mindre och medelstora högskolor (mom. 5)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "I den" och på s. 26 slutar med "till yrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de förhållanden som beskrivs i motionen ger anledning att närmare diskutera hur den framtida organisationen bör gestalta sig när det gäller forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att det är dags att gå vidare från "forskningsstödjande åtgärder" till en form av uppbyggnad av stabila forskningsresurser inom dessa högskolor. Regeringen bör närmare överväga vad motionärerna förordar och för riksdagen lägga fram förslag till åtgärder som ligger i linje med vad i motionen anförs om en gemensam forskningsorganisation för de mindre och medelstora högskolorna. Med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandet.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande en gemensam forskningsorganisation för mindre och medelstora högskolor att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub681 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet (mom. 11)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Omfattning, inriktning" och på s. 35 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Omfattning, inriktning och lokalisering av högskoleutbildning på Södertörn är en fråga som behöver få en samordnad och långsiktig lösning. Den nyetablering av högre utbildning och forskning som behöver komma till stånd i Stockholmsområdet skall enligt utskottets mening stödja de satsningar som redan gjorts på Södertörn av universitet och högskolor och landsting och kommuner. Frågan är av mycket stor betydelse för både regionen och landet. Ett beslut måste därför grundas på väl gjorda utredningar och en öppen debatt. Först därefter finns förutsättningar att fatta väl övervägda beslut. Enligt utskottets mening tillgodoses detta bäst genom att en utredning med bred parlamentarisk förankring tillsätts. Dess resultat bör i sedvanlig ordning remitteras och därefter ligga till grund för regeringens förslag till riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1--3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77 yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672, 1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4, 1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 och med avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:Ub67 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1--3, 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub74 yrkandena 6 och 8 i denna del, 1993/94:Ub77 yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub82 yrkandena 2, 3 och 5, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672, 1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4, 1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 och med avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:Ub67 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. En särskild beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (mom. 15)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Utskottet noterar" och på s. 37 slutar med "i Stockholmsområdet" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det beslutsunderlag som presenterats för riksdagen är bristfälligt och därför inte bör leda till beslut om att frånta högskolestyrelserna deras ansvar för respektive lärosätes lokalförsörjning. Hela frågan bör, som tidigare föreslagits, utredas i gängse ordning och regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag efter sedvanlig remissbehandling. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 7, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och 1993/94:Ub82 yrkande 4 samt med anledning av motion 1993/94:Ub77 yrkande 2 avslår regeringens förslag om en särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande en särskild beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 7, 1993/94:Ub81 yrkande 4 och 1993/94:Ub82 yrkande 4 samt med anledning av motion 1993/94:Ub77 yrkande 2 avslår regeringens förslag,
8. Samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm (mom. 16)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "regeringen anfört" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att det råder oenighet bland de konstnärliga högskolorna om värdet av en sådan samlokalisering som regeringen förespråkar. Utskottet menar att det är viktigt att hänsyn tas till varje verksamhets speciella förutsättningar. Om exempelvis Teaterhögskolan i Stockholm föredrar att vara kvar i sina nuvarande lokaler, bör den enligt utskottets mening inte tvingas att flytta. Frågan bör beredas vidare i den tidigare nämnda utredningen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande 7 och med anledning av propositionen och motion 1993/94:Ub64 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande 7 och med anledning av propositionen och motion 1993/94:Ub64 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm (mom. 17)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i bedömningen att lokalfrågan för Lärarhögskolan i Stockholm måste få en snar lösning. Denna fråga är, till skillnad från de andra aktualiserade lokal- och lokaliseringsfrågorna, väl utredd, vilket visat att en samlad lokallösning som svarar mot utbildningens behov, går att förverkliga i Södertälje. Kommunen har sedan länge reserverat mark i ett läge med goda kommunikationer och med bra förutsättningar att skapa en stimulerande studiemiljö.
Det är naturligt att denna fråga tas upp till förnyad prövning i den föreslagna utredningen om en ny universitetsstruktur på Södertörn, och att det gjorda utredningsarbetet därvid tas till vara.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6, 1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub81 yrkande 6, 1993/94:Ub82 yrkande 6, 1993/94:Ub662 och 1993/94:A456 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "del, avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet, som i det föregående har föreslagit en annan användning för utbildning och forskning av de återstående medlen i Fond 92--94, föreslår att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, och med anledning av motion 1993/94:Ub64 yrkande 1, likaså i denna del, avslår regeringens förslag om bemyndigande att bilda en stiftelse som har till uppgift att främja humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar och med avslag på motion 1993/94:Ub64 yrkande 1, likaså i denna del, avslår regeringens förslag om bemyndigande att bilda en stiftelse som har till uppgift att främja humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm,
11. Stiftelse för internationellt miljöuniversitet (mom. 19)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall godkänna vad utskottet har förordat om en kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om stiftelse för projektet Internationellt miljöuniversitet i Lund som motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61 och 1993/94:Ub64 yrkande 13.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande stiftelse för internationellt miljöuniversitet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag om stiftelse för projektet Internationellt miljöuniversitet i Lund samt motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61 och 1993/94:Ub64 yrkande 13,
12. Stiftelse för vårdforskning m.m. (mom. 20)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall godkänna vad utskottet har förordat om en kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m. som motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande stiftelse för vårdforskning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag om stiftelse för förstärkt vårdforskning m.m. samt motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del,
13. Stiftelse för internationalisering (mom. 22)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall godkänna vad utskottet har förordat om en kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om stiftelse för vidgad internationell samverkan inom utbildning och forskning som motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 14.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande stiftelse för internationalisering att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag om stiftelse för internationell samverkan inom utbildning och forskning samt motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 14,
14. Stiftelse för kulturprojekt (mom. 24)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "förra motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall godkänna vad utskottet har förordat om en kompetensutvecklingsfond och forskningsfond i enlighet med de riktlinjer som föreslås i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör till följd härav med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar avslå såväl regeringens förslag om stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt som motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 16.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande stiftelse för kulturprojekt att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar avslår regeringens förslag samt motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och yrkande 16,
15. Lagförslaget (mom. 26)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "De dispositioner" och på s. 47 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående med anledning av motion 1993/94:Ub75 hemställt att riksdagen skall godkänna vad utskottet anfört om en kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond och deras verksamheter i enlighet med de riktlinjer som dras upp i motion 1993/94:Ub75. Riksdagen bör till följd härav avslå regeringens lagförslag och i stället med bifall till motionens yrkanden 2--8 i motsvarande delar begära lagstiftning om två fonder i enlighet med motionen och med vad utskottet i det föregående har förordat. Motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del avstyrks.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande lagförslaget att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar och med avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del av regeringen begär förslag till lagstiftning om en kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond i enlighet med vad utskottet har förordat.
16. Universitetens resp. de mindre och medelstora högskolornas roller när det gäller grundläggande högskoleutbildning (mom. 27)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med "Utskottet delar" och på s. 49 slutar med "grundläggande högskoleutbildning" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att de mindre och medelstora högskolorna tillkom för att öka övergången till högre utbildning totalt och länka av studerandetrycket på universitetsorterna. Därför förutsattes att de utbildningar som dessa högskolor erbjöd skulle både av studenterna och av arbetslivet bedömas som fullvärdiga alternativ till universitetens utbildningar. Detta har också blivit fallet.
Utskottet delar motionärernas bedömning att det är av avgörande betydelse för vårt land att likvärdigheten i högskoleutbildningen, oavsett vid vilket lärosäte den ges, upprätthålls. Regeringen föreslår nu en förändring av universitetens och fackhögskolornas resp. de mindre och medelstora högskolornas roller som motverkar detta. Riksdagen har tidigare avslagit motionsyrkanden i samma riktning som nu föreslås i propositionen (bet. UbU 1986/87:21).
Utskottet anser att expansionen av den högre utbildningen i stor utsträckning bör ske vid de redan etablerade mindre och medelstora högskolorna och att dessa måste ha möjlighet att upprätthålla ett med universiteten kvalitativt jämbördigt utbud av utbildningar av olika längd. Regeringens förslag, däremot, kommer att leda till att kortare utbildningar flyttas bort från universiteten till de mindre och medelstora högskolorna. En kategoriklyvning kommer att uppstå.
Många av de mindre och medelstora högskolorna är indragna i ett omfattande samarbete med universitet och högskolor i andra länder. I denna samverkan ingår ofta flera välkända universitet med gott rykte som har bedömt att samverkan med de mindre och medelstora högskolorna i Sverige är värdefull. Det har naturligtvis berott på att utbildningen vid dessa högskolor bedömts som intressant och av god kvalitet. Med regeringens förslag kommer de mindre och medelstora högskolornas internationella samverkan att försvåras, kanske t.o.m. omöjliggöras. Utskottet anser att den i propositionen föreslagna kategoriklyvningen inte bör komma till stånd. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1, med anledning av motionerna 1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2 och 1993/94:Ub57 yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande universitetens resp. de mindre och medelstora högskolornas roller när det gäller grundläggande högskoleutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 3 och 1993/94:Ub715 yrkande 1, med anledning av motionerna 1993/94:Ub53, 1993/94:Ub56 yrkande 2 och 1993/94:Ub57 yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Nationellt kunskaps- och kompetenslyft (mom. 29)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att Sverige behöver ett nationellt kunskaps- och kompetenslyft. Tesen om ett livslångt lärande är viktig. Utskottet delar regeringens uppfattning (prop. s. 19) att grundskolan och gymnasieskolan bl.a. skall fostra till en lärandets kultur, en livslång lust att lära. Detta skall också genomsyra samhällets vuxenutbildning. Den goda utbildning som den unga generationen får genom förstärkningen av gymnasieskolan betraktas nu i arbetslivet som en nödvändig grundutbildning. Om inte de vuxna får del i denna utbildningssatsning kommer existerande utbildnings- och kunskapsklyftor att fördjupas. Om inte möjligheterna till utbildning och kompetensutveckling blir mer rättvist fördelade kommer det att leda till en stor utslagning av de mest kortutbildade. Det ökade och snabbt föränderliga kunskapsbehovet gör det enligt utskottets mening nödvändigt att förbättra villkoren för kompetensutveckling inte bara för dem som tidigare skaffat sig en gymnasiekompetens eller en utbildning på högskolenivå. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande nationellt kunskaps- och kompetenslyft att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning (mom. 30)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Utredaren skall" och slutar med "kvalificerad yrkesutbildning" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det regeringen presenterat är ett förslag om att etablera en helt ny utbildningsstruktur. En sådan fråga kräver en ordentlig belysning innan principbeslut fattas. Riksdagen bör således inte nu godkänna vad regeringen anfört om en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning. Utredningsuppdraget bör vara vidare än vad regeringen skisserat i propositionen och sedermera har formulerat i direktiven till utredaren. Utskottet ställer sig bakom de förslag om utredningsuppdragets innehåll som framförts i motion 1993/94:Ub74 och som refererats i det föregående. När utredningen genomförts bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till beslut. Utskottet anser vidare att såväl komvux som högskolan bör kunna komma i fråga för en ökad dimensionering, intill dess utredningen är slutförd. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2, med anledning av propositionen och motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 3 och 1993/94:Ub714 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2, med anledning av propositionen och motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 3 och 1993/94:Ub714 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Regionala kunskaps- och kompetenscentra (mom. 32)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att arbetslivsfonderna, som nu är under avveckling, har tillfört arbetslivet synnerligen betydelsefull kunskap bl.a. inom här aktuellt område. Dessa kunskaper måste nu på bästa sätt tas till vara, vilket kan ske genom att regionala kunskaps- och kompetenscentra inrättas i enlighet med motionärernas förslag. Riksdagen bör med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 7 begära att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om sådana centra.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande regionala kunskaps- och kompetenscentra att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning (mom. 33)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "regeringen förordat" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att en fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning bör komma till stånd. Satsningen bör avse alla nivåer av utbildningen och i princip omfatta samtliga relevanta högskolor. Det snabbaste sättet att på kort sikt åstadkomma en ökad examination av civilingenjörer är att bygga på befintliga lärosäten med examinationsrätt avseende civilingenjörer och därutöver på ett fortsatt utvecklat samarbete mellan sådana lärosäten och ett antal av de mindre och medelstora högskolorna. Frågan om etableringen av en ny teknisk högskola har en annan principiell räckvidd. En ny teknisk högskola skulle kunna bidra ytterligare till att stärka såväl den högre tekniska utbildningen som den tekniska forskningen. En utredning bör därför omedelbart inledas för att undersöka förutsättningarna för att etablera en sådan. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 4 och 5, med anledning av motionerna 1993/94:Ub71 och 1993/94:Ub76 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 4 och 5, med anledning av motionerna 1993/94:Ub71 och 1993/94:Ub76 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Lindbeckkommissionens förslag (mom. 34)
Claus Zaar (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 55 slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att Lindbeckkommissionens förslag är väl värda att läggas till grund för statsmakternas -- riksdagens och regeringens -- fortsatta åtgärder inom utbildningsområdet. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande Lindbeckkommissionens förslag att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Principerna för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning (mom. 35)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 58 slutar med "grundläggande högskoleutbildningen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det oerhört angeläget att högskolor och universitet ständigt är uppmärksamma på utvecklingen av kvaliteten i utbildningen. Genomarbetade kvalitetsprogram för varje högskola med beaktande av en rad olika aspekter i utbildningen kan vara ett gott redskap i detta sammanhang. Kanslersämbetet har en viktig roll i kvalitetsgranskningen. En fruktbar dialog mellan det enskilda lärosätet och Kanslersämbetet bör stimuleras. Utskottet anser emellertid inte att vare sig det interna kvalitetsarbetet eller dialogen med Kanslersämbetet tjänar på att vara kopplad till resurstilldelningen. Utskottet delar de farhågor som framförts i motion 1993/94:Ub74 om följderna för rekryteringen till lärosäten som inte får någon del av kvalitetsbeloppet. Eftersom statsmakterna omöjligt kan acceptera en högskoleverksamhet med alltför låg kvalitet, skulle konstaterandet av stora kvalitetsbrister vid ett lärosäte förmodligen leda till beslut om särskilt stöd för att förbättra situationen.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 10 och 11 och med anledning av motion 1993/94:Ub64 yrkande 6 avslår regeringens förslag till principer för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande principerna för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub74 yrkandena 10 och 11 och med anledning av motion 1993/94:Ub64 yrkande 6 avslår regeringens förslag,
23. Principerna för utformningen av resultatrelaterade fakultetsanslag (mom. 37)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med "Utskottet har tagit" och slutar med "resultatrelaterade fakultetsanslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tagit del av de åberopade Umeåforskarnas kritik mot regeringens förslag. Deras kritik mot förslagets samhällsekonomiska resurseffektivitet är enligt utskottets mening övertygande. På grundval av siffermaterialet i bilaga 2 i Resursberedningens rapport har utskottet kunnat konstatera, att om det system som regeringen nu föreslår skulle tillämpas på innevarande budgetårs anslag till forskning och forskarutbildning skulle det ha resulterat i att de yngsta fakulteterna fick sina anslag minskade, medan de äldre fakulteterna skulle ha fått ökade anslag jämfört med dem som riksdagen faktiskt anvisat. Frågan hur detta skulle påverka olika gruppers möjlighet att få genomföra sina doktorandstudier har inte blivit belyst. Utskottet anser inte att det föreliggande förslaget är tillräckligt genomarbetat för att läggas till grund för beslut och genomförande redan under innevarande budgetperiod. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening med anledning av motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 avslå regeringens förslag till principer för utformningen av resultatrelaterade fakultetsanslag.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
37. beträffande principerna för utformningen av resultatrelaterade fakultetsanslag att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 7, 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 avslår regeringens förslag,
Särskilda yttranden
1. Lindbeckkommissionens förslag (mom. 34)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina Persson (alla s) anför:
Vi konstaterar att de regler för behörighet och urval som beskrivs på s. 54 f. i betänkandet nu gäller. Vi har i andra sammanhang, senast i reservationer till betänkade 1993/94:UbU16, ifrågasatt dessa regler och deras lokala konsekvenser och efterlyst en kartläggning i syfte att uppmärksamma studenternas rättssäkerhet.
2. Principerna för utformningen av resultatrelaterade fakultetsanslag (mom. 37)
Margitta Edgren (fp) anför:
Kartläggning av den svenska högskolan visar att utvecklingen av jämställdheten går mycket trögt. I forskarkarriären finns en markant "kvinnotrappa", som innebär att ju högre upp i tjänste- och lönehierarkin man söker, ju starkare manlig dominans. Detta gäller även utbildningar med stor kvinnlig övervikt på grundutbildningsnivå. Hindren för ökad jämställdhet hänger samman med traditionella värderingar och förhållningssätt i den akademiska miljön som det går mycket trögt att förändra. Politiska signaler om vikten av ökad jämställdhet har svårt att tränga igenom.
Utskottet och riksdagen har tidigare uttalat att en ökad jämställdhet ger en höjning av kvaliteten inom högskolan.
Liksom regeringen anser jag att man skall belöna de fakulteter som aktivt arbetar för att öka antalet doktorsexamina av underrepresenterat kön. För att detta skall få genomslag borde belöningen vara så stor att den ger ett rejält finansiellt tillskott till verksamheten. Därför skulle jag ha önskat att vikten ökas till 2,0 för doktorsexamina resp. 1,0 för licentiatexamina avlagda av underrepresenterat kön, i stället för regeringens förslag om 1,25 resp. 0,625. Då jag inte kunnat nå majoritet för det förslaget, har jag avstått från att reservera mig.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Beträffande användningen av löntagarfondsmedlen anser jag i enlighet med Vänsterpartiets förstahandsyrkande att fondmedlen bör ligga kvar i pensionssystemet. Jag instämmer därför i reservation 1.
Om riksdagen inte bifaller reservation 1, bör riksdagen avslå regeringens förslag om stiftelser. De medel som nu är i fråga bör i stället föras över till statsbudgeten och på så sätt inlemmas i den normala forskningspolitiska beredningsprocessen och därigenom bli föremål för riksdagens prövning vart tredje år. Av de disponibla medlen bör 40 % anslås till de ändamål som anges i propositionen fördelade under de två år som återstår av anslagsperioden. Fördelningen på de skilda områdena bör göras så att 5,6 % avser informationsteknologi, 6,4 % avser näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet och högskolor, 6,4 % avser profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, 6,4 % avser högre utbildning och forskning i södra Storstockholm, 2,8 % avser förstärkt vårdforskning, 1,2 % avser internationella miljöuniversitetet, 5,6 % avser internationalisering av högre utbildning och forskning, 2,8 % avser kvalitetsinriktade kulturprojekt, 2,8 % avser innovationsstöd.
Medlen bör anvisas över lämpliga fakultetsanslag eller forskningsråd. Det bör ankomma på regeringen att avgöra vilka.
Huvuddelen av de återstående medlen bör anslås till ett kvalitetsprogram för grundskola, gymnasieskola samt kompetenshöjande åtgärder. I denna del av vårt förslag hänvisar jag till Vänsterpartiets motion med anledning av regeringens skrivelse 1993/94:183 Utvecklingsplan för skolväsendet.
Beträffande främjandet av informationsteknologin föreslår jag att riksdagen i enlighet med yrkande 11 i motion 1993/94:Ub64 gör ett uttalande om att informationsteknologin inte får inriktas bara mot det rent teknologiska. Humanistiska och demokratiska aspekter jämte jämlikhetsaspekter måste beaktas i hög grad.
Vad jag här anfört om hur de tidigare löntagarfondsmedlen bör användas bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11 som sin mening ge regeringen till känna.
Vidare föreslår jag mot bakgrund av förslaget om profilforskning att riksdagen bifaller yrkande 10 i samma motion och som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att samtliga universitet och högskolor har ett nationellt ansvar och en nationell uppgift. De medel som regeringen avser för långsiktigt samarbete med näringslivet bör till en del kunna riktas till offentliga institutioner, t.ex. kommuner och landsting, eftersom en betydande forskningspotential finns i ett ökat samarbete med den offentliga sektorn.
Samspelet mellan näringsliv och forskning är viktigt, men det hyser inneboende komplikationer som man måste erkänna. Ett okritiskt anammande av företagskulturens värderingar hotar att i grunden förändra forskarsamhället. Riksdagen bör med bifall till yrkande 12 i motion 1993/94:Ub64 som sin mening ge regeringen till känna vad jag anfört i denna fråga.
Som mål för högskole- och utbildningspolitiken bör gälla vad som anges i motion 1993/94:Ub714 yrkande 1. Vänsterpartiet motsätter sig regeringens valfrihetsrevolution på högskoleområdet. Det krävs en gemensam central reglering som en garanti för en likvärdig utbildning. Den ensidiga teknik- och industriinriktade och därtill EU-anknutna forskningen och de resurser som avsätts för detta hotar att på sikt ge det svenska forskarsamhället en slagsida. -- Regeringen bör ta itu med den sociala snedrekryteringen.
När det gäller studentutbytet bör detta inte begränsas till Västeuropa. Studenter från hela världen skall ges möjligheter att studera i Sverige.
Vad jag här har anfört om högskolepolitiken bör riksdagen med bifall till förevarande motionsyrkande som sin mening ge regeringen till känna.
Det är enligt min mening uppenbart att social forskning och tjänsteforskning riskerar att komma på mellanhand till följd av den snedfördelning av resurser som vi nu ser inom forskningspolitiken. Jag reagerar mot föreställningen att forskning inriktad mot offentlig sektor skulle vara improduktiv. Riksdagen bör uttala sig för forskningspolitiska insatser riktade mot den offentliga sektorn och ett ökat samarbete mellan högskola och samhället i övrigt i syfte att vinna kunskaper om mekanismerna bakom t.ex. åldringsvården, vuxenutbildningen eller den svenska barnomsorgen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag ansluter mig till vad i motion 1993/94:Ub54 anförs om Riskcentrum i Karlstad och finansiering av dess verksamhet. Det bör alltså inte uteslutas att fondmedel kan användas för detta centrum i den omfattning som anges i motionen. Om riksdagen bifaller motionen blir motionerna 1993/94:Ub56 yrkandena 3--5 och 1993/94:Ub73 i huvudsak tillgodosedda.
Frågan om etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet är enligt min mening synnerligen knapphändigt beredd. Jag ställer mig positiv till den inriktning som den tilltänkta universitetsstrukturen föreslås få i regeringens förslag, men är frågande till själva tanken på en nyetablering i denna form. Propositionen ger ingen motivering till varför dessa medel inte skulle kunna användas till utbildning och forskning på andra, redan existerande universitet och högskolor också. Politiska frågor av denna dignitet skall enligt min mening beredas i öppna demokratiska fora. Jag anser därför att riksdagen bör återföra frågan till regeringen (Utbildningsdepartementet) för förnyad prövning innan riksdagen tar ställning, och avstyrker alltså förslaget om en organisationskommitté.
Samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm är en fråga som enligt min mening varje enskild konstnärlig högskola bör ta ställning till. Teaterhögskolan, som har tagit avstånd från förslaget om flyttning, bör få vara kvar i sina nuvarande lokaler.
Jag anser inte att regeringen bör ges bemyndigande att bilda en stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm. Detta följer av mitt ställningstagande i det föregående till hur löntagarfondsmedlen skall användas.
I enlighet med vad jag anfört ovan bör en stiftelse för internationellt miljöuniversitet inte bildas. Medel för motsvarande ändamål bör anvisas i de former och den omfattning jag förordar i det föregående. När det gäller beslutsformer m.m. för den planerade verksamheten i Lund ansluter jag mig till yrkande 13 i Vänsterpartiets kommittémotion. Ej heller bör stiftelser bildas för vårdforskning och för internationalisering. Beträffande resursernas fördelning för det sistnämnda ändamålet ställer jag mig bakom yrkande 14 i motion 1993/94:Ub64. I det internationella samarbetet bör vår forskning och utbildning om offentlig sektor spela en stor roll. Jag frågar mig vilka länder som avses med uttrycket "länder i dynamisk utveckling". Det bör slås fast att ifrågavarande medel skall fördelas med i huvudsak biståndspolitiska syften. Därmed tillstyrker jag yrkande 14 i vår kommittémotion.
I enlighet med yrkande 15 i samma motion anser jag det av yttersta vikt att Sverige driver på för att få en större bredd i EG:s fjärde ramprogram, där en humanistisk och samhällsvetenskaplig forskningsinriktning saknas nästan helt. Detta och vad i övrigt anförs i motionen vad avser det fjärde ramprogrammet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Jag motsätter mig likaså av skäl jag redan redovisat bildandet av en stiftelse för kulturprojekt. Riksdagen bör uttala sig för att Kulturutredningen bör komma med förslag till hur de nya resurserna bör användas. Jag anser därmed att riksdagen bör bifalla yrkande 16 i motion 1993/94:Ub64.
Riksdagen bör avslå regeringens lagförslag. Jag hänvisar härvid till mitt ställningstagande i det föregående till hur ifrågavarande medel bör användas. Även på denna punkt ansluter jag mig till motion 1993/94:Ub64.
Beträffande universitetens resp. de mindre och medelstora högskolornas roller när det gäller grundläggande högskoleutbildning instämmer jag i reservation 16.
Jag vänder mig emot att regeringen med sitt förslag om ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning vill skapa ett parallellt utbildningssystem som helt inriktar sig på näringslivets behov. Därmed sätts den enskilda individens utbildningsbehov åt sidan. En "social ingenjörskonst" där samhället försöker styra in medborgarnas utbildningsvilja i en viss riktning slår alltid tillbaka i form av överetablering på vissa områden och underetablering på andra. Givetvis skall utbildning i samspel med företag och övriga näringar kunna erbjudas, men det får inte ske på bekostnad av andra inriktningar eller, i de fall det gäller högre utbildning, på den vetenskapliga kvaliteten.
I fråga om regeringens förslag att inskränka den fortsatta satsningen på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning till universiteten och fackhögskolorna instämmer jag i reservation 20.
Liksom Socialdemokraterna anser jag att riksdagen bör avslå regeringens förslag till utformning av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet till grundläggande högskoleutbildning. Därför instämmer jag i reservation 22. Jag vill erinra om att Vänsterpartiet är principiellt emot det nuvarande resurstilldelningssystemet, eftersom det ger högskolorna incitament att bedriva utbildningen i hårt styrda linjer, vilket inte är till gagn för kvaliteten. Det finns också en risk för att högskolorna frestas att sänka utbildningskvaliteten till förmån för ökad genomströmning, eftersom det är det som premieras genom ersättningen för helårsprestationer.
Jag ställer mig positiv till förslaget om resultatrelaterade fakultetsanslag. I forskarutbildningen innebär själva disputationen en så grundläggande genomgång av kvaliteten att risken för kvalitetsmässig förflackning kan tyckas försumbar. Departementets egen s.k. JÄST-grupp har fört fram förslag om att ge vikten 2 åt underrepresenterat kön i stället för 1,25 som regeringen nu föreslår. Jag ställer mig bakom JÄST-gruppens förslag på den punkten.
Regeringens tanke -- eller snarare hugskott -- om en studiefinansieringstrappa i forskarutbildningen bör riksdagen uttryckligen ta avstånd från. Vad som anförs i propositionen i den delen står i strid med Vänsterpartiets uppfattning om grunderna för akademisk utbildning.
Vad gäller utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap anser jag att lärarnas behov av vidareutbildning inte får glömmas bort. Lärarna utgör grunden för ledarskapet i högskolan, inte minst i beslutsprocessen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att riksdagen bör ta avstånd från regeringens förslag att på sikt avpolitisera forskningsråden. Riksdagen bör därmed bifalla motion 1993/94:Ub64 yrkande 8.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 3, 4, 6, 8, 11, 16, 18, 19, 20, 22, 23, 24, 26, 30, 37, 38, 40 och 41 bort hemställa:
2. beträffande stiftelse för särskild kompetensutveckling utom såvitt avser profilforskning att riksdagen -- vid avslag på reservation 1 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2 och 11 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar, 1993/94:Ub682 yrkandena 1--3, 1993/94:Ub686 och 1993/94:Ub722 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. beträffande profilforskning vid mindre och medelstora högskolor m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkandena 10 och 12 samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub52, 1993/94:Ub56 yrkande 1, 1993/94:Ub57 yrkande 2, 1993/94:Ub68 yrkande 1 och 1993/94:Ub83 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. beträffande högskole- och utbildningspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub714 yrkande 1 och med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. beträffande tjänsteforskning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
8. beträffande Risk- och beredskapscentrum i Karlstad att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub54 och med anledning av motionerna 1993/94:Ub56 yrkandena 3--5 samt 1993/94:Ub73 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
11. beträffande bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 9, 1993/94:Ub74 yrkande 6, 1993/94:Ub81 yrkande 5 och 1993/94:Ub82 yrkande 5 samt med avslag på regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub59 yrkandena 1, 2 och 3, 1993/94:Ub66, 1993/94:Ub67, 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub77 yrkande 1, 1993/94:Ub81 yrkandena 2 och 3, 1993/94:Ub82 yrkandena 2 och 3, 1993/94:Ub622, 1993/94:Ub672, 1993/94:Ub700, 1993/94:Ub723, 1993/94:T214 yrkande 4, 1993/94:A455 yrkande 5 och 1993/94:A456 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1993/94:Ub74 yrkande 8 i denna del, 1993/94:Ub81 yrkande 7 och 1993/94:Ub82 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och med anledning av motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8, samtliga i denna del, avslår regeringens begäran om bemyndigande att bilda en stiftelse för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm,
19. beträffande stiftelse för internationellt miljöuniversitet att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkande 13 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub55, 1993/94:Ub61 och 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
20. beträffande stiftelse för vårdforskning m.m. att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del och med avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
22. beträffande stiftelse för internationalisering att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkande 14 och med avslag på regeringens förslag och motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
23. beträffande EG:s fjärde ramprogram att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 15 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
24. beträffande stiftelse för kulturprojekt att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del samt yrkande 16 och med avslag på motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
26. beträffande lagförslaget att riksdagen -- vid bifall till denna meningsyttring under moment 2 -- med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 1 i denna del avslår regeringens lagförslag och motion 1993/94:Ub75 yrkandena 2--8 i motsvarande delar,
30. beträffande utbyggnaden av den eftergymnasiala utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub64 yrkande 3 och 1993/94:Ub714 yrkande 4 samt med anledning av propositionen och motion 1993/94:Ub74 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
37. beträffande principerna för utformningen av resultatrelaterade fakultetsanslag att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 7, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub80 och 1993/94:N283 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
38. beträffande studiefinansiering i forskarutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
40. beträffande utvecklingsprogram för akademiskt ledarskap att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
41. beträffande forskningsråden att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub64 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
Bilaga 1
Kulturutskottets yttrande
1993/94:KrU8y Bilaga 2 Utveckling av kulturprojekt m.m.
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 13 april 1994 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning -- Kvalitet och konkurrenskraft jämte motioner i de delar propositionen och motionerna berör kulturutskottets beredningsområde.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna Ub52--Ub83.
Utskottet
I proposition 1993/94:177 lämnar regeringen förslag till riksdagen om den slutliga utskiftningen av de tidigare löntagarfondsmedlen och om de lagändringar detta kräver. Större delen av medlen föreslås fördelas på ett antal nybildade stiftelser, däribland en som skall ha till uppgift att främja det regionala kulturlivet främst genom stöd till kvalitetsinriktade kulturprojekt. Regeringen begär bl.a. riksdagens bemyndigande att få bilda denna stiftelse och föreslår att riksdagen skall anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Lagförslaget innebär bl.a. att stiftelsen tillförs 6,85 % av kvarvarande löntagarfondsmedel. Det har, när propositionen framlades, nämnts att denna andel skulle innebära att ca 500 miljoner kronor tillförs stiftelsen.
Regeringen framhåller att de stora politiska förändringarna i Sveriges närhet öppnar nya möjligheter för att utveckla samarbetet mellan kulturella och vetenskapliga centrum runt Östersjön. Detta nätverk kan bli en viktig del av den vidare gemenskap i hela Europa som nu skapas. Att utveckla den svenska kulturtraditionen blir viktigare med tanke på Sveriges närmande till det övriga Europa. En stark svensk kulturell identitet gör utbytet med andra europeiska länder vitalare.
Kulturen skapar förutsättningar för större gemenskap i värderingar och attityder och överbrygger motsättningar. Särskilt framhålls kulturens roll för att inom landet öka regioners och orters attraktionskraft, t.ex. inom turismen eller för lokalisering och etablering av annan verksamhet.
Den i propositionen föreslagna kulturstiftelsen skall ha till uppgift att stimulera det regionala kulturlivet i vid mening i syfte att stärka tillväxt och utveckling i regionerna. Nya former och nya vägar kan prövas. Inriktning mot ungdomsgrupper som inte nås av det traditionella kulturlivet skall vara en del av insatserna. Satsningar på kvalitetsinriktade kulturprojekt skall skapa förebilder och initiativ. Den nyskapande verksamheten kan efter en tid inordnas i ordinarie kulturverksamhet. För att satsningarna skall ge bestående effekter bör lokala och regionala intressenter engageras och bidra till projekten.
Stiftelsen skall ledas av en styrelse med företrädare för bl.a. kulturlivet och den högre konstnärliga utbildningen samt personer med ekonomisk kompetens. Stiftelsen skall verka under minst tio år. Den får -- förutom att använda avkastningen på kapitalet -- förbruka sitt kapital.
I två motioner -- Ub64 (v) yrkandena 1 och 2 och Ub75 (s) yrkande 1 -- yrkas avslag på förslaget om utskiftning av återstående löntagarfondsmedel och inrättande av bl.a. en kulturstiftelse. För den händelse riksdagen skulle besluta om utskiftning av löntagarfondsmedlen bör enligt motionerna medlen användas i former som ger tillfälle till insyn och inflytande och inte i stiftelseform. Enligt motion Ub64 bör totalt 280 miljoner användas till kvalitetsinriktade kulturprojekt (yrkande 16). Kulturutredningen bör lämna förslag till hur medlen skall användas. I motion Ub75 erinras om de förslag om ökade statsbidrag inom kulturområdet på sammanlagt 500 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 som förts fram i socialdemokratiska motioner väckta under januari 1994. Motionärerna anser att det underlag som läggs fram i propositionen inte är tillräckligt för ett beslut om att överföra löntagarfondsmedlen till en kulturstiftelse. Motionärerna hänvisar också till att den parlamentariskt sammansatta Kulturutredningens arbete beträffande inriktningen av den framtida kulturpolitiken ännu pågår. Om riksdagen skulle bifalla regeringens förslag att medlen nu skall utskiftas, bör de återstående löntagarfondsmedlen överföras till tre utvecklings- och forskningsfonder, anser motionärerna.
Kulturutskottet har inte något att erinra mot att den slutliga utskiftningen av löntagarfondsmedlen nu sker i enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1991/92 eller mot att angiven del av medlen används till att stödja sådan framtidsinriktad och för samhället vital verksamhet som finns inom kulturområdet. Som framhålls i propositionen spelar kulturfrågorna en central roll i ett samhälle präglat av förändring och utveckling. Det var också mot denna bakgrund som riksdagen vid riksmötena 1991/92 och 1992/93 begärde att sammanlagt fyra parlamentariska utredningar skulle tillsättas för att analysera de senaste 20 årens kulturpolitik och dra upp riktlinjerna för den framtida kulturpolitiken (se bl.a. bet. 1993/94:KrU18). Tre av utredningarna har avslutat sitt arbete, och den övergripande kulturutredningen arbetar till årets slut. Syftet med dessa fyra utredningars arbete är bl.a. att förnya kulturpolitiken och att finna former för att bygga upp kulturella centrum av hög kvalitet utanför Stockholm, bl.a. mot bakgrund av kulturens betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt. Utredningarnas överväganden bör enligt direktiven göras med utgångspunkt i att nya offentliga åtaganden inom kulturpolitiken inte får leda till någon budgetförsvagning. Att i denna situation -- inför kommande beslut om utformningen av den framtida kulturpolitiken -- kunna skapa ekonomiskt utrymme för nyskapande projekt, för projekt som syftar till att finna former som vidgar deltagandet i kulturlivet bl.a. bland ungdomsgrupperna samt för projekt som utvecklar kulturlivet i alla delar av landet framstår för utskottet som utomordentligt betydelsefullt.
Inrättandet av en kulturstiftelse som skall stödja förnyelse inom kulturområdet och främja kulturens roll för den regionala utvecklingen får givetvis viss betydelse för genomförandet av förslag som den övergripande kulturutredningen lägger fram. Kulturutredningens förslag skall läggas till grund för utformningen av den framtida kulturpolitiken. De kan även användas av stiftelsen som underlag för dess beslut om olika satsningar på nyskapande och experimentell verksamhet.
Kulturutskottet utgår från att kulturstiftelsen i sin verksamhet tar hänsyn till den inriktning som den framtida kulturpolitiken får genom riksdagens kommande beslut grundade på de kulturpolitiska utredningarna.
Som framhålls i propositionen är syftet att av kulturstiftelsen stödda projekt skall kunna fungera som förebilder för förnyelse inom kulturlivet, både de delar av kulturlivet som stöds med ordinarie statliga medel och de delar som stöds lokalt och regionalt. Inte minst mot denna bakgrund är det viktigt att stiftelsen engagerar lokala och regionala intressenter i projekten och att dessa även bidrar till dem.
Kulturstiftelsen kan enligt regeringens förslag arbeta med såväl avkastning på kapital som avveckling av detta, dock under en period av lägst tio år. Enligt utskottets uppfattning är det av stort värde om stiftelsen genom utvärdering och uppföljning redan efter något års verksamhet skaffar sig en bild av i vilken omfattning och på vad sätt de projekt stiftelsen stödjer påverkar utvecklingen av kulturlivet och vad de betyder för bl.a. ungdomars vidgade deltagande och för regional utveckling. Det framstår för utskottet som lämpligt att stiftelsen först efter en sådan utvärdering och uppföljning tar ställning till om den skall inrikta sin verksamhet på en period om drygt tio år eller på en väsentligt längre period. Om utvärderingen t.ex. skulle visa att det är svårt att under en mera begränsad verksamhetsperiod -- och inom oförändrade ekonomiska ramar för den ordinarie kulturverksamheten -- hinna plantera ut nya verksamhetsformer, har stiftelsen således en möjlighet att välja en längre verksamhetsperiod.
Kulturutskottet föreslår med hänvisning till det anförda att utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag att 6,85 % av de återstående löntagarfondsmedlen får användas för bildande av en kulturstiftelse som regeringen bestämmer och som har till uppgift att främja det regionala kulturlivet främst genom stöd till kvalitetsinriktade projekt. Kulturutskottet avstyrker i enlighet härmed de i det föregående redovisade motionsyrkandena.
Kulturutskottet vill i samband med sitt yttrande över proposition 1993/94:177 uppmärksamma vad som anförs i propositionen om arkeologisk forskning och de arkeologiska uppdragsundersökningarna (s. 146--147).
Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att det i den unika situation som nu råder, med ett stort antal exploateringsundersökningar spridda över hela landet, är av stor vikt att universiteten och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet samverkar med Riksantikvarieämbetet och den kulturmiljövårdande organisationen för att de omfattande uppdragsundersökningarna skall kunna ge full vetenskaplig utdelning. Universitetsforskningen och den rådsstödda forskningen bör således ges ett sådant inflytande över verksamheten som främjar utbildningen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. I propositionen nämns bl.a. möjligheten att sammanföra undersökningarna i större forskningsprojekt. Som framhålls i propositionen bör det ankomma på de ansvariga att ta de initiativ som krävs. De bör också föreslå regeringen de ändringar, t.ex. av strukturen, som behövs för att åstadkomma en långsiktig samverkan mellan den arkeologiska uppdragsverksamheten och forskningen.
Stockholm den 5 maj 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Kulturutskottet har" och slutar med "redovisade motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr75 om att det underlag som läggs fram i propositionen inte är tillräckligt för ett beslut om att överföra löntagarfondsmedel till en kulturstiftelse. Att inrätta en kulturstiftelse utan någon form av analys eller djupare motivering till vilka insatser stiftelsen avses göra anser utskottet direkt olämpligt, särskilt mot bakgrund av att den parlamentariskt sammansatta Kulturutredningens arbete beträffande inriktningen av den framtida kulturpolitiken ännu pågår. Medel avsedda för förnyelse och vidgad tillgänglighet i kulturlivet borde enligt utskottets mening användas i former som ger tillfälle till insyn och inflytande i större omfattning än vad stiftelseformen ger utrymme för. Utskottet anser att medel i stället borde anvisas via den ordinarie budgeten, såsom föreslagits i socialdemokratiska motioner till innevarande riksmöte. I dessa har förslag om anslagsökningar om sammanlagt 500 miljoner kronor lagts fram. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att -- såvitt avser kulturutskottets beredningsområde -- utbildningsutskottet tillstyrker motion Kr75 yrkande 1 om avslag på proposition 1993/94:177.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Det behövs ökade resurser för att främja utvecklingen av det regionala kulturlivet och för att stimulera förnyelse. Inte minst viktigt är det att även vidga ungdomars delaktighet i sådana delar av kulturlivet där de är underrepresenterade. När regeringen nu lägger fram ett förslag om att för en tid av minst tio år ställa medel till förfogande för sådana ändamål, finner jag det olyckligt att regeringen valt stiftelseformen för förvaltningen av medlen. Därigenom minskar möjligheterna till insyn och demokratiskt inflytande. Det blir också svårt att utkräva ansvar. Jag anser vidare att regeringen borde ha lämnat en mera ingående redovisning av hur styrelsen för kulturstiftelsen bör vara sammansatt. Jag vill emellertid inte motsätta mig propositionsförslaget, då det är angeläget att kulturen får förstärkta resurser.
Näringsutskottets yttrande
1993/94:NU7y Bilaga 3 Utbildning och forskning
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:177 om utbildning och forskning -- kvalitet och konkurrenskraft jämte motioner i de delar propositionen och motionerna berör näringsutskottets beredningsområde.
Företrädare för Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Näringsutskottet
Propositionen
I proposition 1993/94:177 lämnas förslag inom framför allt fyra områden, nämligen den eftergymnasiala utbildningens omfattning och struktur på längre sikt, utvecklingen av informationsteknologin, internationaliseringen av utbildning och forskning samt samspelet mellan universitet, högskolor och företag i syfte att stärka näringslivets konkurrensförmåga. Dessutom föreslås insatser för att stärka vårdforskningen och för att främja ett vitalt kulturliv. Sju nya stiftelser skall inrättas för dessa ändamål. Återstående medel från löntagarfonderna skall tillföras dessa stiftelser enligt en angiven procentuell fördelning. Förslag till nya övergångsbestämmelser i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden framläggs med anledning härav.
De områden i propositionen som har koppling till näringsutskottets beredningsområde är främst informationsteknologin och näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut.
Regeringen föreslår bl.a. (avsnitt 6.3) att särskilda resurser skall avsättas för att främja ökad användning av informationsteknologi. För detta syfte föreslår regeringen att 13,70 % av de medel som Fond 92--94 förvaltar, motsvarande ca 1 miljard kronor, skall anslås för främjande av en spridd användning av informationsteknologin. Dessa medel skall ingå som en del av en ny stiftelse för särskild kompetensutveckling.
Regeringen tillsatte i mars 1994 en kommission, bestående av företrädare för såväl regeringen som det övriga samhället, med uppgift att främja en ökad användning av informationsteknologi. Kommissionen -- som leds av statsministern -- består av bl.a. utbildnings-, kommunikations-, finans-, närings- och arbetsmarknadsministrarna. Målet för kommissionens arbete har av statsminister Carl Bildt angetts vara att Sverige senast år 2010 skall tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin. Ett centralt område för kommissionens insatser skall vara att granska hur lagstiftningen i stort är anpassad till de nya villkoren för informationsförsörjning.
Ett annat viktigt område för kommissionen är främjande av pilotprojekt för att stimulera till en ökad användning av informationsteknologin, sägs det i propositionen. Dessa pilotprojekt avser bl.a. utbildnings- och forskningsområdet samt kompetensutveckling för små och medelstora företag. Genom användning av informationsteknologi bör små och medelstora företag på ett effektivare sätt kunna få möjlighet att utnyttja universitetens och högskolornas forskning, myndigheternas information om regelverk, EU:s program för forskning och utveckling (FoU) samt få möjlighet att inhämta information om storföretagens behov av leverantörer, anförs det i propositionen.
Näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut behandlas i avsnitt 6.4 i propositionen. Inledningsvis konstateras att konkurrenskraften i näringslivet är beroende av en rad olika faktorer. Mycket talar dock, enligt regeringens bedömning, för att kunskapen är den enskilda produktionsfaktor som i framtiden kommer att betyda mest för ett lands utvecklingsförmåga. Särskilt i små och medelstora företag är kompetenssituationen på det tekniska och naturvetenskapliga området allvarlig, sägs det.
Regeringen lägger i propositionen (s. 121) fram ett program i tolv punkter för en kunskapsutveckling som står i överensstämmelse med Sveriges och svenska företags långsiktiga behov. Två av dessa punkter berör näringsutskottets beredningsområde och avser omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten resp. inrättande av en stiftelse för innovationsstöd.
Industriforskningsinstituten har som uppgift att utföra av näringslivet efterfrågad forskning och att bidra till att forskning från universitet och högskolor förs vidare till företagen. Den nuvarande industriforskningsorganisationens svaghet, anförs det i propositionen, består främst i dels bristande flexibilitet i förhållande till nya utvecklingslinjer inom näringsliv och forskning, dels -- i vissa fall -- bristande rörlighet bland forskare och personalutbyte med universitet och högskolor. Målen för den nu föreslagna förändringen anges vara följande: att öka möjligheten till forskning som är direkt inriktad mot näringslivets behov, att öka antalet forskarutbildade i näringslivet, att i allmänhet stärka samverkan mellan universitet/högskolor och näringsliv samt att öka teknik- och kompetensöverföringen till särskilt små och medelstora företag.
Instituten bör i framtiden drivas i aktiebolagsform, sägs det i propositionen. Uppgiften att medverka till en förnyelse av industriforskningssystemet bör anförtros en särskild organisationskommitté. Dess uppgift skall innefatta ombildning och omstrukturering av dagens industriforskningsinstitut till bolag samt medverkan i tillkomsten av nya institut.
Den i propositionen (avsnitt 6.6) föreslagna stiftelsen för särskild kompetensutveckling skall ha tre ansvarsområden, nämligen profilforskning vid de små och medelstora högskolorna, kortfristig satsning på breddad användning av informationsteknologi samt näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut. För informationsteknologiområdet föreslås, som tidigare nämnts, att ca 1 miljard kronor skall avsättas.
För näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte föreslås att 16,45 % av de aktuella medlen -- motsvarande ca 1 200 miljoner kronor -- skall anvisas. För industriforskningsinstituten får därvid högst 25 % eller ca 300 miljoner kronor utnyttjas. Dessa medel skall användas som tillskott av aktiekapital dels i samband med omstruktureringen av industriforskningssystemet, dels vid bildande av institut inom nya områden och vid andra universitet och högskolor än där institut för närvarande finns. Vidare skall medlen kunna avsättas till finansiering av tvärteknologiskt inriktade projekt för att stimulera samarbete mellan olika institut och mellan institut och högskolor samt för att stödja information och kompetens- och tekniköverföring till små och medelstora företag. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), som i framtiden bör ha rollen som beställare av forskning, förutsätts finansiera forskning vid instituten i samma utsträckning som för närvarande, heter det i propositionen.
Beträffande innovationsstöd hänvisar regeringen till förslag i proposition 1993/94:206. Utskottet behandlar denna proposition jämte motioner i betänkande 1993/94:NU25.
Motioner med anledning av propositionen
I tre av de 32 motioner som har väckts med anledning av propositionen -- motionerna 1993/94:Ub75 (s), 1993/94:Ub64 (v) och 1993/94:Ub65 (m) -- tas upp frågor med koppling till näringsutskottets beredningsområde.
I kommittémotionerna 1993/94:Ub75 (s) och 1993/94:Ub64 (v) yrkas avslag på regeringens förslag till ändring i reglementet för Allmänna pensionsfonden, dvs. på förslaget om hur resterande medel från löntagarfonderna skall användas. Frågor om kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringslivet och universitet/högskolor behandlas också i de båda nämnda motionerna.
I motion 1993/94:Ub75 (s) föreslås som ett andrahandsyrkande att kvarvarande medel i Fond 92--94 skall delas upp i två fonder -- en kompetensutvecklingsfond med 85 % av medlen och en forskningsfond med 15 % av medlen. Den första fonden skulle ha till uppgift att bidra till att öka löntagarnas och småföretagarnas kompetens. För att uppnå förbättrad konkurrenskraft och därmed en god ekonomi krävs ett högt kunskapsinnehåll i produktionen, sägs det i motionen. Kompetensutveckling ingår som en av de viktigare delarna i en aktiv näringspolitik, heter det vidare. Finansieringen av en organisations- eller företagsanknuten utbildning bör i första hand lösas inom företagen, anser motionärerna. De menar dock att det kommer att krävas incitament och stöd från staten för att önskad volym och spridning skall kunna nås; detta gäller särskilt beträffande de små och medelstora företagen. Det behövs, enligt motionärerna, en regional organisation av kunskapsmäklare/rådgivare -- regionala kompetenscentra.
Den föreslagna forskningsfonden skall enligt motionärerna arbeta med följande områden: kunskapsutbyte mellan näringsliv och högskola, forskning vid de små och medelstora högskolorna samt svensk medverkan i europeisk forskningssamverkan. Regeringen borde återkomma med ett program med förslag till åtgärder på dessa områden med den inriktning som anges i motionen.
I motion 1993/94:Ub64 (v) föreslås som ett andrahandsyrkande att 4 miljarder kronor av de aktuella medlen i Fond 92--94 skall anslås till de ändamål som anges i propositionen. Av dessa medel skulle 640 miljoner kronor avsättas till näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut och 280 miljoner kronor till innovationsstöd. Medlen bör anvisas över lämpliga fakultetsanslag eller forskningsråd, anser motionärerna.
Samspelet mellan näringsliv och forskning är viktigt men det bär även på inneboende komplikationer som måste erkännas, sägs det också i motionen. Ett okritiskt anammande av företagskulturens värderingar hotar att i grunden förändra forskarsamhället i en beroenderiktning och att sänka kvaliteten, heter det vidare.
I den tredje här aktuella motionen, 1993/94:Ub65 (m), begärs uttalanden av riksdagen om behovet av att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft på en öppen Europamarknad och om livsmedelsforskningens strategiska roll i det sammanhanget. Motionärerna refererar till en behovsanalys som genomförts avseende forskning och utveckling inom sydsvensk livsmedelsindustri och enligt vilken det kunnande som finns vid universiteten används dåligt av framför allt de små och medelstora företagen. Att skapa ett livsmedelstekniskt FoU-program, sammanhållet i ett livsmedelstekniskt forskningscentrum, skulle på ett effektivt sätt bidra till att produkter utvecklas och kompetens och kunnande ökas inom denna sektor, sägs det i motionen. Det är viktigt att i detta sammanhang utnyttja de upparbetade samverkansformer mellan branschen och universitetsforskningen som finns etablerade i Skåne, anförs det.
Motionärerna anser att forskning och utveckling inom livsmedelsområdet borde vara intressant som projekt för stiftelsen för strategisk forskning och teknikbrostiftelserna. Vidare menar de att livsmedelsforskningens strategiska roll bör beaktas i den aviserade översynen av forskningsrådens organisation och framtida inriktning.
Tidigare behandling
Näringsutskottet har nyligen behandlat olika frågor om teknisk forskning och utveckling i sitt näringspolitiska betänkande (bet. 1993/94:NU15). De gäller dels den allmänna inriktningen av teknisk forskning och utveckling och anslaget till denna liksom anslaget till informationsteknologi, dels olika specifika områden -- t.ex. kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin, delegationen för verkstadsteknisk forskning (VT-delegationen), forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin och produktutvecklingsstöd.
I nyssnämnda betänkande behandlade näringsutskottet ett yrkande liknande det i motion 1993/94:Ub65 (m) om inrättande av ett livsmedelstekniskt FoU-program. Utskottet, som avstyrkte motionen liksom ytterligare tre motioner om forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin, bedömde att den svenska livsmedelsindustrin har goda förutsättningar att kunna hävda sig på en öppen Europamarknad. En redovisning över vilka FoU-insatser på livsmedelsområdet som staten svarar för lämnades. Slutligen konstaterade utskottet att den svenska livsmedelsindustrin har en jämförelsevis låg FoU-andel och menade att staten och industrin bör samarbeta för att öka denna andel. I en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v), föreslogs att regeringen skulle anmodas att utarbeta ett program för livsmedelsindustrin inom en ram på 25 miljoner kronor. Riksdagen följde utskottet.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringspolitikens uppgift är att skapa goda förutsättningar för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige och därigenom möjliggöra en hög och stabil ekonomisk tillväxt. En god och uthållig tillväxt utgör grunden för välfärd och sysselsättning. Utformningen av den näringslivsrelevanta forskningen är en av de förutsättningar som, enligt näringutskottets mening, har stor betydelse för Sveriges möjligheter att kunna hävda sig som industrination.
De övergripande målen för statens insatser beträffande teknisk forskning och utveckling är att bidra till följande (prop. 1992/93:170, bet. NU30): att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell verksamhet, att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen, att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra viktigaste konkurrentländer.
Näringsutskottet ser de förslag som läggs fram i den här aktuella propositionen som ändamålsenliga bidrag till strävandena att stärka kompetensen inom näringslivet. Detta gäller förslagen beträffande såväl informationsteknologin som näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut. Utskottet anser att det är mycket angeläget att den näringslivsrelevanta forskningen och samspelet mellan näringslivet och universiteten och högskolorna stärks.
När det gäller informationsteknologin vill utskottet särskilt peka på vikten av att de i propositionen nämnda pilotprojekten inriktas på kompetensutveckling hos små och medelstora företag. Det är i dessa företag som en betydande sysselsättningsökning kan förväntas.
Industriforskningsinstituten har, enligt utskottets mening, en viktig funktion som brygga mellan näringslivet och universiteten och högskolorna. Utskottet bedömer att det föreslagna omstruktureringsarbetet bör leda till att industriforskningssystemet blir mer flexibelt.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag om bildande av en stiftelse med uppgift bl.a. att främja informationsteknologianvändningen och att stödja kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och universitet, högskolor och institut. Detta ställningstagande innebär att motionerna 1993/94:Ub75 (s) och 1993/94:Ub64 (v) i här berörda delar avstyrks av utskottet.
Frågan om inrättande av ett livsmedelstekniskt FoU-program som tas upp i motion 1993/94:Ub65 (m) har, som tidigare redovisats, nyligen behandlats av näringsutskottet (bet. 1993/94:NU15 s. 74). Som redan nämnts anförde utskottet då bl.a. att staten och livsmedelsindustrin bör samarbeta för att söka åstadkomma en ökning av den jämförelsevis låga FoU-andel som för närvarande råder för denna industri. Näringsutskottet vill i detta sammanhang peka på att den ökade flexibilitet i industriforskningssystemet som förslagen i propositionen kan väntas leda till, bör -- liksom tillkomsten av teknikbrostiftelserna -- underlätta ett sådant samarbete mellan staten och livsmedelsindustrin. Med det anförda avstyrker utskottet den nämnda motionen.
Stockholm den 3 maj 1994
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Sylvia Lindgren (s), Sören Norrby (fp) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Sylvia Lindgren (alla s) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Näringsutskottets ställningstagande -- som börjar med "Näringspolitikens uppgift" och slutar med "nämnda motionen" bort ha följande lydelse:
Staten har enligt näringsutskottets mening två huvudfunktioner inom ramen för en aktiv näringspolitik. Den ena är att utforma fasta spelregler för företagen. Den andra är att agera på ett mer aktivt sätt, bl.a. genom selektiva insatser. När det gäller området teknisk forskning och utveckling krävs det ökade statliga insatser. I den svenska näringspolitiken har tidigare använts olika typer av branschprogram. Inom EU bedrivs det för närvarande en betydligt mer aktiv och mer pragmatiskt inriktad näringspolitik än vad den svenska regeringen gör.
Utskottet förordar således ökade satsningar på olika branschprogram. Detta kan motiveras av två skäl. Det ena är att det behövs åtgärder för att underlätta den nödvändiga strukturomvandlingen av den svenska industrin. Det andra skälet är att Sverige med den politik som nu förs riskerar att komma på efterkälken i förhållande till EU. Nationella branschprogram bör startas inom bl.a. skogsnäringen, livsmedelsindustrin och verkstadsindustrin.
Med hänvisning till sin här redovisade principiella inställning instämmer utskottet i vad som anförs i propositionen om att det är angeläget med ökade statliga insatser beträffande informationsteknologin samt näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut. Inte minst gäller detta med avseende på de små och medelstora företagen. Det tillvägagångssätt som regeringen har valt tar utskottet dock avstånd ifrån.
I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:Ub75 (s) anser utskottet att de medel som finns kvar i Fond 92--94 bör återgå till pensionssystemet. I andra hand bör den modell med en kompetensutvecklingsfond och en forskningsfond som föreslås i den nämnda motionen väljas. Med de insatser som dessa båda fonder avses finansiera skulle ett mer effektivt stöd erhållas än med regeringens förslag. Vidare hänvisar utskottet till vad som anförts i olika reservationer till det tidigare nämnda näringspolitiska betänkandet (bet. 1993/94:NU15 s. 100 f.) om behovet av ökade statliga insatser på området teknisk forskning och utveckling.
Utskottet avstyrker med det anförda propositionen i här berörda delar och tillstyrker motion 1993/94:Ub75 (s) i denna del. Även motion 1993/94:Ub64 (v) såvitt här är i fråga blir därmed i sak tillgodosedd.
När det gäller yrkandet i motion 1993/94:Ub65 (m) om ett livsmedelstekniskt FoU-program vill utskottet hänvisa till vad som anfördes i en reservation till det näringspolitiska betänkandet (bet. 1993/94:NU15 s. 116) om att ett sådant program -- inom en kostnadsram på 25 miljoner kronor -- borde inrättas. Utskottet vidhåller nu denna uppfattning och föreslår att riksdagen anmodar regeringen härtill. Därmed skulle den nämnda motionen bli väsentligen tillgodosedd.
2. Bengt Dalström (nyd) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Näringsutskottets ställningstagande -- som börjar med "Med det" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet instämmer i princip i vad som anförs i propositionen om att ökade statliga insatser beträffande informationsteknologin samt näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut är angelägna. Inte minst gäller detta med avseende på de små och medelstora företagen.
Riksdagen bör dock, enligt utskottets mening, besluta om en annan fördelning av de aktuella medlen än vad regeringen har föreslagit. I motion 1993/94:N30 (nyd) -- som har väckts med anledning av proposition 1993/94:206 om innovationsstöd -- har föreslagits att det skall inrättas en garantifond kopplad till verksamheten inom Industri- och nyföretagarfonden. Garantifonden skall enligt förslaget i motionen tillföras ett kapital på 2 miljarder kronor från Fond 92--94. Vidare föreslås i motionen att den i proposition 1993/94:206 föreslagna stiftelsen Innovationscentrum skall få disponera medel utöver vad som föreslagits i propositionen. Företrädaren i utskottet för motionen har senare specificerat kravet på ytterligare medel till 300 miljoner kronor. Utskottet kommer, som tidigare nämnts, att behandla dessa förslag i betänkande 1993/94:NU25.
Näringsutskottet anser att de båda redovisade förslagen i motion 1993/94:N30 (nyd) bör genomföras. Därmed kommer ytterligare 2,3 miljarder kronor av de aktuella medlen i Fond 92--94 att tas i anspråk. En motsvarande neddragning av de i proposition 1993/94:177 föreslagna medlen till övriga aktuella stiftelser bör därför göras.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Teknisk forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för förnyelsen av svenskt näringsliv. I min meningsyttring till det näringspolitiska betänkandet 1993/94:NU15 (s. 119) föreslog jag sålunda ökade statliga insatser på olika områden, t.ex. beträffande den träråvarubaserade industrin, VT-delegationen, livsmedelsindustrin och miljöteknikområdet.
Med hänvisning till min principiella inställning att det behövs förstärkta statliga insatser anser jag att det är bra att regeringen vill öka satsningarna på informationsteknologin och på näringslivets kunskaps- och kompetensutbyte med universitet, högskolor och institut. Inte minst för små och medelstora företag är sådana insatser motiverade. Jag kan dock inte stödja det tillvägagångssätt som regeringen har valt.
I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:Ub64 (v) anser jag att de medel som finns kvar i Fond 92--94 bör återgå till pensionssystemet. I andra hand menar jag att 4 miljarder kronor av dessa medel bör anslås till de ändamål som anges i propositionen. Här bör regeringen återkomma med förslag. Med detta avstyrker jag propositionen i här berörda delar och tillstyrker den nämnda motionen i denna del. Motion 1993/94:Ub75 (s) kan därmed såvitt nu är i fråga anses bli delvis tillgodosedd.
I fråga om yrkandet i motion 1993/94:Ub65 (m) om inrättande av ett livsmedelstekniskt FoU-program instämmer jag i vad företrädarna för Socialdemokraterna anfört i sin avvikande mening.
Översikt av utskottets behandling av motionerna Bilaga 4
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 3 Motionerna 4 Yttranden 13 Utskottet 13 1. Användningen av löntagarfondsmedel till högre utbildning och forskning 13 2. Förslag om stiftelser resp. fonder m.m. 15 2.1 Stiftelse för särskild kompetensutveckling, m.m. 15 2.2 Högre utbildning och forskning i Stockholms län 29 2.3 Projektet Internationellt miljöuniversitet 39 2.4 Stiftelse för vårdforskning, m.m. 41 2.5 Stiftelse för internationalisering av forskning och högre utbildning 42 2.6 Stiftelse för kvalitetsinriktade kulturprojekt 44 2.7 Lagförslaget 46 3. Utbyggnaden av eftergymnasial utbildning 47 4. Resurstilldelningssystem 55 5. Donationsfastigheter 62 6. Övriga utbildnings- och forskningsfrågor 64 Hemställan 65 Reservationer 70 1. Användningen av löntagarfondsmedlen (s) 70 2. Stiftelse för särskild kompetensutveckling utom såvitt avser profilforskning (s) 71 3. Profilforskning vid mindre och medelstora högskolor, m.m. (s) 74 4. Högskole- och utbildningspolitiken (nyd) 75 5. En gemensam forskningsorganisation för mindre och medelstora högskolor (s) 76 6. Bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering av en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet (s) 76 7. En särskild beslutsordning för samordning av vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (s) 77 8. Samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm (s) 78 9. Lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm (s) 78 10. Stiftelse för forskning och forskarutbildning vid en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm (s) 79 11. Stiftelse för internationellt miljöuniversitet (s) 80 12. Stiftelse för vårdforskning m.m. (s) 80 13. Stiftelse för internationalisering (s) 81 14. Stiftelse för kulturprojekt (s) 81 15. Lagförslaget (s) 82 16. Universitetens resp. de mindre och medelstora högskolornas roller när det gäller grundläggande högskoleutbildning (s) 82 17. Nationellt kunskaps- och kompetenslyft (s) 83 18. Utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen i övrigt samt en ny struktur för kvalificerad yrkesutbildning (s) 84 19. Regionala kunskaps- och kompetenscentra (s) 85 20. Fortsatt satsning på naturvetenskaplig och teknisk högre utbildning (s) 85 21. Lindbeckkommissionens förslag (nyd) 86 22. Principerna för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning (s) 86 23. Principerna för utformningen av resultatrelaterade fakultetsanslag (s) 87 Särskilda yttranden 88 1. Lindbeckkommissionens förslag (s) 88 2. Principerna för utformningen av resultatrelaterade fakultetsanslag (fp) 88 Meningsyttring av suppleant (v) 88 Bilagor 1 Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 96 2 Kulturutskottets yttrande Utveckling av kulturprojekt m.m. (1993/94:KrU8y) 97 3 Näringsutskottets yttrande Utbildning och forskning (1993/94:NU7y) 102 4 Översikt över utskottets behandling av motionerna 111