Utbildning för fredsbevarande verksamhet
Betänkande 1993/94:FöU12
Försvarsutskottets betänkande
1993/94:FÖU12
Utbildning för fredsbevarande verksamhet
Innehåll
1993/94 FöU12
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag som regeringen -- efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Björck -- har förelagt riksdagen i proposition 1993/94:244 om utbildning för fredsbevarande verksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet. Den nya lagen bemyndigar regeringen att sända väpnad styrka utomlands för att delta i övningar och annan utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
Propositionen
I proposition 1993/94:244 föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet.
Regeringens lagförslag har fogats till betänkandet som bilaga.
Utskottet
Bakgrund
Vid sitt toppmöte den 10--11 januari 1994 inbjöd North Atlantic Treaty Organisation (NATO) till en ny form av samarbete inom ramen för Partnership for Peace (PFP). Inbjudan riktades till deltagarländerna i North Atlantic Corporation Council (NACC) och till andra stater, som deltar i Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) och som "kan och vill bidra till programmet".
Regeringen har ställt sig positiv till NATO-staternas inbjudan och anser att PFP kan utgöra ett viktigt steg mot en ny fredsordning för Europa. Regeringen har i skrivelse till riksdagen den 24 mars 1994 (skr. 1993/94:207) närmare redogjort för PFP-samarbetets innehåll. Riksdagen har inte haft någon erinran mot regeringens skrivelse (1993/94:UU18, rskr. 1993/94:288).
Av skrivelsen framgår att gemensamma övningar med trupp från flera partnerstater, där uppträdande under fredsbevarande verksamhet övas, är ett viktigt inslag i PFP-samarbetet. Sverige bör ha möjlighet att delta i dessa övningar. För närvarande saknas rättslig grund för regeringen att sända svensk trupp utomlands för deltagande i sådana övningar. Regeringen föreslår därför en lag som ger regeringen möjlighet att fatta sådana beslut.
En första övning kan komma att genomföras hösten 1994. Förslaget har därför av regeringen bedömts så brådskande att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
Formella förutsättningar
Enligt 10 kap. 9 § första stycket regeringsformen får regeringen sätta in försvarsmakten eller en del därav vid väpnade angrepp mot riket. I övrigt får svensk väpnad styrka sättas in i strid eller sändas till annat land endast om riksdagen medger det (första punkten), om det är medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden (andra punkten) eller om en skyldighet att vidta åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse som riksdagen har godkänt (tredje punkten).
Enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka utomlands finns möjlighet för regeringen att efter begäran av FN eller efter beslut som fattats av ESK ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands.
Genom lagen regleras således det enligt 10 kap. 9 § första stycket 2 regeringsformen delegeringsbara området i fråga om insättande av väpnad styrka utomlands.
Närmare bestämmelser om hur utlandsstyrkan skall organiseras, personalens ställning och tjänstgöring m.m. finns i förordningen (1984:309) om utlandsstyrka inom försvarsmakten.
Anställda i utlandsstyrkan är under den tid då de tjänstgör utomlands underkastade disciplinsystemet för krigsmän enligt 2 § lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m.
Bestämmelser om förmåner till utlandsstyrkans personal finns i förordningen (FFS 1984:31) om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom försvarsmakten.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet. Förslaget innebär att regeringen bemyndigas att sända väpnad styrka utomlands för att delta i övningar och annan utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. Vidare slås det fast att den som inte är anställd i Försvarsmakten och som skall delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete -- i Sverige eller utomlands -- skall ha samtyckt till detta. Värnpliktiga, kvinnor som fullgör militär grundutbildning och tjänstepliktig hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. skall när de deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet anses fullgöra den utbildning som de annars skulle ha genomgått.
Den nu föreslagna lagen innebär ingen förändring vad avser regeringens möjlighet att sända en väpnad styrka utomlands för deltagande i fredsbevarande verksamhet enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
Deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att sända väpnad styrka utomlands för att -- inom ramen för internationellt samarbete -- delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet. Den som inte är anställd i Försvarsmakten skall inte kunna tvingas att inom ramen för internationellt samarbete delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet i Sverige eller utomlands utan skall ha samtyckt särskilt till detta. Sådan personal skall när den deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet anses fullgöra den tjänstgöring som åligger denna personal på grund av annan lag.
Som skäl för förslaget anför regeringen att ett prioriterat område för svenskt deltagande inom ramen för PFP är att kunna medverka till utvecklingen av den fredsbevarande verksamheten. En förutsättning för detta är, enligt regeringen, att svensk trupp kan delta i gemensamma övningar och annan utbildning tillsammans med andra partnerstater i syfte att utveckla bl.a. formerna för ledning, taktik och logistik i internationella fredsbevarande insatser. Sådan utbildning bidrar, enligt regeringens uppfattning, till att skapa förutsättningar för ett effektivt gemensamt uppträdande som stärker insatserna då gemensamma fredsbevarande operationer, beslutade av FN eller ESK, skall genomföras.
Regeringen anför vidare att deltagandet också gör det möjligt att hålla fortsatt hög kompetens i den omfattande kursverksamhet avseende fredsbevarande verksamhet som Sverige inbjuder utländska officerare till.
Värdskapet för utbildningarna kommer att växla mellan partnerstaterna. Regleringen av vad som gäller för utländsk väpnad styrkas tillträde till svenskt territorium finns i förordningar. Tillträdet för utländska statsfartyg, statsluftfartyg och militära fordon regleras i tillträdesförordningen (1992:118). Enligt regeringen blir det regeringens sak att utfärda föreskrifter för utländsk väpnad styrkas tillträde till Sverige för att delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet.
Värnpliktiga är enligt 3 § värnpliktslagen (1941:967) skyldiga att fullgöra värnpliktsutbildning. I värnpliktsutbildningen ingår såväl grundutbildning som repetitionsutbildning. Deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet som äger rum inom ramen för internationellt samarbete är emellertid, enligt regeringens uppfattning, inte primärt att betrakta som ett led i utbildningen av de värnpliktiga för krigsbefattningar i det svenska försvaret. Regeringen menar att en värnpliktig därför inte med stöd av värnpliktslagen kan anses skyldig att delta i sådan utbildning -- vare sig i Sverige eller utomlands -- utan att han först samtyckt till detta. Frivilligt deltagande bedöms också lämpligt med hänsyn till att utbildningen är ett led i förberedelserna inför senare medverkan i utlandsstyrkan för fredsbevarande verksamhet, där deltagandet grundas på anställning. En värnpliktig som i denna egenskap deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet bör dock, enligt regeringen, ha rätt att tillgodoräkna sig denna tjänstgöringstid som fullgjord värnpliktsutbildning. Om utbildningen äger rum i samband med den värnpliktiges grundutbildning, bör han även under utbildningen för fredsbevarande verksamhet anses fullgöra grundutbildning. Annars bör han under denna utbildning anses fullgöra repetitionsutbildning.
Även för den som är tjänstepliktig enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal kan det bli aktuellt att delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet. Inte heller sådan personal bör enligt regeringens uppfattning kunna beordras att delta. Precis som värnpliktig personal bör denna tjänstepliktiga personal när den i denna egenskap deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet anses fullgöra sin tjänsteplikt.
Regeringen konstaterar vidare att kvinnor som fullgör grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor också kan komma i fråga för frivilligt deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet. På samma sätt som värnpliktiga bör de då anses fullgöra grundutbildning.
Vad gäller Försvarsmaktens anställda personal finns inget hinder att ålägga deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet. Det får enligt regeringens uppfattning anses ingå i arbetsuppgifterna för de personalkategorier som kan bli aktuella för deltagande i sådan utbildning att medverka i utbildningen. Detta förutsätts gälla såväl militär som civil personal och oavsett om utbildningen äger rum i Sverige eller utomlands.
Utskottets bedömning
Utskottet har i yttrande till utrikesutskottet (1993/94:FöU7y) Sverige och Partnerskap för fred behandlat regeringens skrivelse 1993/94:207 om Sverige och Partnerskap för fred. Här anförde utskottet bl.a. att "utskottet delar regeringens åsikt att PFP-samarbetet kan utnyttjas för att utveckla våra militära förband och civila enheter i samarbete med NATO för att förstärka vår -- och andra staters -- förmåga att delta i fredsbevarande operationer, insatser på det humanitära området och på andra områden som parterna kan enas om. Det är därför angeläget att inleda en svensk medverkan i PFP så snart detta låter sig göras." Utskottet konstaterade vidare att "svenska enheter för humanitära insatser och för miljöåtgärder kan behöva samordna sin verksamhet med motsvarande organ i andra länder. Svensk trupp -- befäl och värnpliktiga -- kommer att samöva med styrkor från grannländerna."
Utskottet har mot denna bakgrund inget att erinra mot att regeringen ges möjlighet att sända väpnad styrka utomlands för att delta i övningar och annan utbildning för fredsbevarande verksamhet.
Vad gäller personal som skall ingå i en sådan styrka konstaterar utskottet att förslaget innebär att endast den som inte är anställd i Försvarsmakten skall samtycka till deltagande i utbildningen. För personal anställd i Försvarsmakten finns enligt regeringen inget hinder att ålägga deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet.
Utskottet anser att frågor rörande ökat internationellt engagemang för Försvarsmaktens personal är viktiga att uppmärksamma. Utskottet kommer i en offentlig utfrågning den 26 maj 1994 rörande personalfrågor inom försvaret att bl.a. belysa denna fråga. I utfrågningen deltar representanter för
Försvarsdepartementet, Försvarsmakten samt de fackliga organisationerna.
Utskottet vill understryka att deltagandet enbart avser utbildning för fredsbevarande verksamhet. Även om utbildningen kan ses som ett led i förberedelser inför senare medverkan i utlandsstyrkan, är det utskottets mening att deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet inte får uppfattas som en vidare skyldighet att ingå i utlandsstyrka för fredsbevarande verksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag. Detta bör antas av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande utbildning för fredsbevarande verksamhet att riksdagen antar regeringens förslag till lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet.
Stockholm den 19 maj 1994
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp), Iréne Vestlund (s), Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m) och Sven-Olof Petersson (c).
Propositionens lagförslag
Bilaga
Förslag till lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet
Härigenom föreskrivs följande.