Upprättande av en nordisk utvecklingsfond för kreditgivning till u-länder

Betänkande 1988/89:UU12

Utrikesutskottets betänkande
1988/89:UU12

Upprättande av en nordisk utvecklingsfond för
kreditgivning till u-länder

Ärendet

Regeringen föreslår med proposition 1988/89:35 att riksdagen skall godkänna
en överenskommelse mellan de nordiska länderna om upprättande av en
nordisk utvecklingsfond. Med anledning av propositionen har fyra motioner
väckts.

Propositionen
Överenskommelsens innehåll

Nordiska rådet antog år 1984 en rekommendation om att utreda möjliga
former för att upprätta en nordisk ordning för projektfinansiering på
förmånliga villkor i u-länder.

Sedan frågan diskuterats i olika nordiska sammanhang tillsatte de biståndsansvariga
ministrarna i september 1987 en arbetsgrupp med uppdrag att
utarbeta förslag till riktlinjer och stadgar för en nordisk ordning för förmånlig
kreditgivning till u-länder. Arbetsgruppen avlämnade i januari 1988 rapport
med förslag till riktlinjer och överenskommelse om upprättande av en
nordisk utvecklingsfond samt stadgar för fonden. Nordiska ministerrådet
överlämnade i februari 1988 ett ministerrådsförslag till Nordiska rådet för
yttrande. Den 10 mars 1988 godkändes förslaget av Nordiska rådet.

Vid ministerrådets möte i Stockholm den 19 maj 1988 fastställdes beslut
om att upprätta fonden inkl. överenskommelse och stadgar. Den svenska
regeringen beslutade den 1 september 1988 att underteckna överenskommelsen.
Efter att frågan behandlats i enlighet med de nationella procedurerna i
respektive medlemsland skall överenskommelsen träda i kraft 30 dagar efter
den dag då samtliga parter meddelat den svenska regeringen (depositarien)
att den godkänts.

De svenska texterna till överenskommelsen och fondens stadgar fogas till
detta betänkande som bilaga 1 och 2.

Fondens uppgift är att lämna lån på koncessionella villkor för finansiering
av projekt i u-länder. Fonden skall prioritera fattiga u-länder, dvs. låg- och
lägre mellaninkomstländer. Fondens deltagande i projektfinansiering bör
ske i former som tar hänsyn till mottagarländernas betalningsförmåga.
Projekten skall vara av nordiskt intresse (stadgarna 1 och 3 §§).

Fondens kapital, som föreslås uppgå till 100 milj. särskilda dragningsrätter

1988/89

UU12

1 Riksdagen 1988/89.9 sami. Nr 12

(SDR) (ca 832 milj.kr.), tillskjuts av avtalsparterna i enlighet med fördelningsnyckeln
för nordisk finansiering år 1988. För svenskt vidkommande
innebär detta 37,3 milj.kr. SDR eller ca 310 milj.kr.

Nordiska ministerrådet skall senast den 1 december 1991 ta ställning till
fondens fortsatta verksamhet.

Regeringens överväganden

Mångå u-länder befinner sig i dag i en utsatt ekonomisk situation som har
allvarliga effekter på människors livsvillkor och de ekonomiska och sociala
framsteg som åstadkommits tidigare. I åtskilliga u-länder har skuldproblemen
ökat dramatiskt under senare år. Den ekonomiska tillväxten har
urholkats och investeringarna har sjunkit till historiskt låga nivåer. Värst
drabbade är de fattigaste u-länderna, särskilt i Afrika söder om Sahara.

Tillväxten är en förutsättning för ekonomisk och social utveckling. Detta
betyder att investeringarna måste öka. Detta kräver i sin tur att i-länderna
ställer ökade finansiella resurser till u-Iändernas förfogande.

En nordisk utvecklingsfond för förmånlig kreditgivning till u-länder bör
kunna bli ett värdefullt komplement till det hittillsvarande nordiska biståndssamarbetet.

Fonden skall i sin långivning prioritera fattiga u-länder, dvs. låg- och lägre
mellaninkomstländer. Det är där behoven är störst och detta ligger också i
linje med Sveriges och de övriga nordiska ländernas utvecklingsbistånd.

Fondens huvudsakliga uppgift skall vara att lämna lån på koncessionella
villkor motsvarande dem som tillämpas av Internationella utvecklingsfonden
(IDA). Med hänsyn till fondens inriktning på finansiering av projektinvesteringar
som förutsätts ge avkastning är det naturligt att engagemanget sker i
form av krediter.

Fondens krediter skall främst användas i samfinansiering av projekt med
multilaterala finansieringsinstitutioner som Världsbanken, de regionala
utvecklingsbankerna och deras utvecklingsfonder samt Nordiska investeringsbanken.
Såväl samfinansiering med organ som lämnar krediter på
mjuka villkor till fattigare u-länder som sådana som tillämpar bankmässiga
villkor för krediter till länder med starkare betalningsförmåga skall komma i
fråga. Fonden bör eftersträva en spridning av sitt engagemang på olika
samfinansieringspartners.

Fondens verksamhet skall främja social och ekonomisk utveckling i
u-länderna och därmed fungera som ett komplement till de nordiska
ländernas nationella insatser på biståndsområdet.

Fonden skall placeras i Nordiska investeringsbanken (NIB) och förutses ha
ett nära samarbete med banken, som genom sin kreditgivning i form av
projektinvesteringslån till u-länder är en naturlig samfinansieringspartner.
Fonden skall ha sitt säte i Helsingfors.

En femtedel av kapitalet (20 milj. SDR = ca 166 milj.kr.) skall inbetalas till
fonden senast den 1 januari 1989. Resterande belopp skall inbetalas efter
framställning av fondens styrelse. Medel för Sveriges andel av den första
inbetalningen har reserverats genom att riksdagen har godkänt denna
användning av biståndsmedel för budgetåren 1987/88 och 1988/89 (prop.
1986/87:100, bil. 5, UU 10, rskr. 180 resp. prop. 1987/88:100, bil. 5, UU 20,
rskr. 226).

1988/89:UU12

Motionerna

1988/89:UU12

1988/89:U2 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att överenskommelsen om en eventuell nordisk
utvecklingsfond kan godkännas bara om vad i denna motion förordats om
fondens statuter medtages i överenskommelsen.

1988/89:U3 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna överenskommelsen
om upprättande av en nordisk utvecklingsfond,

2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till
känna att reglerna för den nordiska utvecklingsfondens kreditgivning ändras
så att de överensstämmer med de av riksdagen beslutade biståndspolitiska
målen,

3. att riksdagen - om yrkandena 1 och 2 avslås - beslutar att medel för
fonden fortsättningsvis inte skall belasta biståndsanslaget,

1988/89:U4 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om godkännande av överenskommelsen om upprättande
av en nordisk utvecklinsfond för förmånlig kreditgivning till u-länder.

1988/89:U5 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fondens inriktning på en
miljömässigt uthållig utveckling.

Utskottet

Riksdagen har tidigare medgivit att regeringen skall få reservera medel i
väntan på att riksdagen skulle föreläggas förslag om deltagande i den
nordiska utvecklingsfonden för förmånlig kreditgivning. Under föregående
och innevarande budgetår har sålunda ett belopp avsatts för detta ändamål
(UU 1986/87:10 och UU 1987/88:20). Utskottet tog därvid inte ställning till
fondplanerna som sådana, men underströk att ett eventuellt nordiskt
samarbete på detta område måste vara biståndspolitiskt motiverat.

Av beskrivningen i propositionen framgår att den nordiska fonden i första
hand skall användas för räntefria krediter till projekt i vilka också andra
finansiärer deltar, såsom Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna,
Nordiska investeringsbanken eller andra organ som lämnar krediter på
mjuka eller på sedvanliga bankmässiga villkor. Kreditvillkoren skall i
huvudsak vara de som IDA tillämpar.

De projekt som erhåller krediter skall enligt propositionen vara av
nordiskt intresse, vara utvecklingsfrämjande och ge ekonomisk avkastning.

Länder i låg- och mellaninkomstklassen skall prioriteras; endast undantagsvis
skall andra länder komma i fråga. Hänsyn skall tas till ländernas
betalningsförmåga.

I anledning av propositionen har fyra motioner väckts. Moderata samlingspartiet
(motion U4) och vänsterpartiet kommunisterna (motion U3) yrkar
avslag på propositionen, ehuru av skilda skäl. I motion U4 (m) heter det bl.a.
att de behov den föreslagna nordiska fonden avses fylla kan tillgodoses
genom den kreditgivning de nordiska länderna själva redan svarar för och att

1* Riksdagen 1988/89. 9sami. Nr 12

de tilltänkta medlen kan användas på bättre sätt via de ordinarie biståndskanalerna
i resp. land. Även utan en gemensam fond kan de nordiska länderna
ha ett samarbete i fråga om biståndskrediter, framhåller motionärerna.

Vänsterpartiet kommunisterna (motion U3) föreslår att propositionen
skall avslås, huvudsakligen med motiveringen att krediter av detta slag
innebär en ytterligare kommersialisering av biståndet. Det finns enligt
motionärerna vidare anledning att anta att det inte blir de fattigaste
u-länderna utan de med bättre kreditvärdighet som får del av lånen. Som
andrahandsyrkande föreslås att fondreglerna ändras så att de överensstämmer
med de svenska biståndspolitiska målen och som tredjehandsyrkande att
fonden inte skall finansieras av biståndsmedel.

Centerpartiet anser att en nordisk fond fyller en angelägen uppgift men
understryker samtidigt i sin motion U5 att fonden måste inrikta sig på projekt
som - i enlighet med rekommendationerna i Brundtland-rapporten -underlättar en miljömässigt uthållig utveckling.

Även miljöpartiet ställer sig i motion U 2 bakom huvuddragen i propositionen
men har som förutsättning för godkännande av förslaget att det i fondens
stadgar skall tas med ett antal kriterier, nämligen att krediterna skall gynna
de fattiga, vara amorteringsfria i 25-30 år och bedömas efter sina verkningar i
mottagarlandet och inte vara ett sätt att berika redan rika. Om projekten
heter det att de skall stödja miljövänlig och energieffektiv teknik och hjälpa
till att återställa förlorad natur och miljö.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

Efter omfattande utredningsarbete är nu de nordiska ländernas regeringar
överens om att upprätta en gemensam fond för kreditgivning till u-länder.
Fonden bör, som framhålls i propositionen, ses som ett komplement till det
hittillsvarande nordiska biståndssamarbetet. Den kommer jämfört med de
nationella systemen för u-landskrediter att kunna dra nytta av hela den
nordiska resursbasen.

Utskottet anser att den föreslagna fonden fyller ett behov och avstyrker
mot denna bakgrund motion U4 (m) och yrkande 1 i motion U3 (vpk).

De fem svenska biståndspolitiska målen gäller hela det svenska utvecklingssamarbetet.
Utskottet utgår från att regeringen i prövningen och
utformningen av det nya biståndsinstrument som den nordiska fonden
innebär har förvissat sig om att fondens verksamhet har förutsättningar att
motsvara de svenska biståndspolitiska målen. De nordiska länderna har ju
också en likartad syn på biståndets mål. Utskottet anser emellertid inte att
det skulle ha varit möjligt eller rimligt att kräva att de svenska biståndsmålen
direkt återspeglas i fondens stadgar. Yrkande 2 i motion U 3 (vpk) avstyrks
med hänvisning härtill.

Vad särskilt gäller gäller fondens inriktning på projekt som främjar en
miljömässigt uthållig utveckling vill utskottet erinra om att det av Nordiska
rådet antagna programmet för nordiskt biståndssamarbete och dess miljöpolitiska
avsnitt är styrande även för kreditfonden. Utskottet har anledning att
anta att regeringen genom sin representant i fondens styrelse och på annat
sätt kommer att verka för att fonden för en ur miljösynpunkt ansvarsfull
utlåningspolitik. Med detta uttalande får utskottet föreslå att motion U5 (c)
anses besvarad.

1988/89:UU12

Samtidigt är det uppenbart att biståndssamarbete med andra givarländer
eller finansieringsorgan också medför att det svenska inflytandet måste delas
med andra. Detta gäller även i det nordiska sammanhanget. Utskottet anser
inte att det hade varit möjligt att kräva att projektkriterier av det slag som
föreslås i motion U2 (mp) skulle ha tagits med i fondens stadgar. Det krävs
för övrigt inte heller i det svenska bilaterala utvecklingssamarbetet att varje
enskild biståndsinsats skall uppfylla vart och ett av de biståndspolitiska
målen. Det avgörande är att utvecklingssamarbetet sammantaget uppfyller
målen. Syftet med den nu föreslagna fonden är inte i första hand att ge stöd åt
miljöprojekt.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion U2
(mp).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att riksdagen godkänner
överenskommelsen om upprättande av en nordisk utvecklingsfond för
förmånlig kreditgivning i u-länder.

Utskottet föreslår också att regeringen får göra de finansieringsåtaganden
som anges i propositionen. Utskottet noterar att de fortsatta inbetalningarna
till fonden skall göras successivt på särskild begäran av fondens styrelse och
utgår från att detta förfaringssätt bl.a. syftar till att undvika att outnyttjade
biståndsbelopp samlas i fonden. Det framgår också av propositionen att
Nordiska ministerrådet senast den 1 december 1991 skall ta ställning till
fondens fortsatta verksamhet.

I konsekvens härmed avstyrks yrkande 3 i motion U3 (vpk) vari förordas
att fondens verksamhet inte skall belasta biståndsanslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande överenskommelsen

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:U2, motion 1988/89:U4
och yrkande 1 i motion 1988/89:U3 godkänner överenskommelsen om
upprättande av en nordisk utecklingsfond för förmånlig kreditgivning i
u-länder,

2. beträffande de svenska biståndspolitiska målen
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1988/89:U3,

3. beträffande kreditgivningens inriktning

att riksdagen förklarar motion 1988/89:U5 besvarad med vad utskottet
anfört,

4. beträffande finansiering m.m

att riksdagen med avslag på yrkande 3 i motion 1988/89:U3 bemyndigar
regeringen att göra de åtaganden som redovisas i propositionen.

Stockholm den 17 november 1988
På utrikesutskottets vägnar

Pär Granstedt

1988/89:UU12

Närvarande: Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s), Margaretha af Ugglas
(m), Sture Ericson (s), Maj Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m), Axel
Andersson (s), Inger Koch (m), Bertil Måbrink (vpk), Per Gahrton (mp),
Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Maria Leissner (fp), Lena
Boström (s), Anna Brandoné (s), Sören Norrby (fp) och Siv Ramsell (c).

Reservationer

1. Margaretha af Ugglas, Alf Wennerfors och Inger Koch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Fonden bör”
och på s. 5 slutar med ”belasta biståndsanslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de behov den föreslagna fonden avses fylla redan kan
tillgodoses inom ramen för den kreditgivning som de nordiska länderna
redan själva svarar för.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att bygga upp ytterligare en
organisation för att administrera kreditgivning till utvecklingsländerna. Den
föreslagna organisationen kräver nya pengar som enligt vår mening skulle
komma till bättre användning om de användes för biståndsinsatser via de
ordinarie kanalerna för resp. land.

Ett gemensamt nordiskt agerande i frågor rörande kreditgivning till
u-länder behöver dock inte uteslutas. Detta kan ske genom beslut inom
ramen för det ordinarie samarbetet i Nordiska rådet om stöd till gemensamma
projekt eller genom beslut om gemensam inriktning av kreditgivning till
u-länder.

dels att utskottets hemställan i momenten 1-4 bort ha följande lydelse:

1. beträffande: överenskommelsen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:U4 och med avslag på
motion 1988/89:U2 och med anledning av yrkande 1 i motion 1988/
89:U3 avslår regeringens proposition om upprättande av en nordisk
utvecklingsfond för förmånlig kreditgivning i u-länder,

2. beträffande de svenska biståndspolitiska målen
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1988/89:U3,

3. beträffande kreditgivningens inriktning
att riksdagen avslår motion 1988/89: U5,

4. beträffande finansiering m.m.

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1988/89:U3.

2. Bertil Måbrink (vpk) och Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Fonden bör”
och på s. 5 slutar med ”belasta biståndsanslaget.” bort ha följande lydelse:
Utskottet är emellertid av flera skäl tveksamt till det föreliggande
förslaget. Utvecklingssamarbetet bör enligt utskottets mening nu i allt högre
grad inrikta sig p de länder och grupper som är i mest behov av bistånd. Detta
kan inte ske genom obundet gåvobistånd som har sådan utformning att det
gynnar de mest eftersatta människorna i u-världen. Det kan inte heller ske
genom en tilltagande kommersialisering av utvecklingssamarbetet. På sådant

1988/89: UU12

sätt gynnar vi i första hand företagen i givarländerna och redan relativt
visituerade grupper i mottagarländerna, men inte dem vi enligt biståndets
deklarerade mål helst vill nå.

Det finns också vägande invändningar att rikta mot förslaget som det nu
föreligger. De nordiska länderna har redan vart och ett för sig skaffat
nationella kreditsystem som syftar till att främja handeln med u-länderna.
Åtminstone vad gäller Sverige har det visat sig att de stora belopp som årligen
tillskjutits u-kreditsystemet inte kunnat användas på ett meningsfullt sätt.
Redan mot denna bakgrund förefaller det utskottet omotiverat att skapa ett
parallellt nordiskt system.

Vidare har regeringens förslag, fondens stadgar och överenskommelsen
mellan de nordiska regeringarna fått en utformning som inte svarar mot den
syn på biståndet som varit den traditionella i Sverige. Mycket lite sägs om
fattigdomsinriktning och om mottagarländernas egna behov. Det talas mer
om projekt av nordiskt intresse, ekonomisk avkastning, betalningsförmåga
och samarbete med IDA. Inget nämns om de fem biståndspolitiska målen;
inte heller det nytillkomna miljömålet. Regeringen redovisar inga kriterier
för vilka projekt som kan komma i fråga. Varken SIDA eller de andra
nordiska biståndsorganen tilldelas någon roll i projektbedömningen.

Utskottet har mot denna bakgrund anledning att befara att den nordiska
kreditfonden huvudsakligen kommer att vara till nytta för de nordiska
företagen och att krediterna kommer att gå till företag i u-länder som redan
har en relativt god ekonomisk situation.

Utskottet har därför kommit till samma slutsats som den i motion U3
(vpk), nämligen att regeringens proposition bör avslås av riksdagen. I andra
hand vill utskottet föreslå att ärendet återförvisas till Nordiska rådet och att
förslaget där underkastas nya förhandlingar i syfte att ge fonden en
utformning som svarar mot de mål som Sverige har uppställt för sitt bistånd.
Det är därvid inte minst viktigt att lånereglerna anpassas till miljökrav av det
slag som nämns i motion U2 (mp). Om dessa krav inte tillgodoses av
riksdagen bör annan finansiering än biståndsfinansiering anvisas.

dels att utskottets hemställan i momenten 1,2 och 4 bort ha följande lydelse:

1. beträffande överenskommelsen

att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1988/89:U3 samt med
anledning av motion 1988/89:U2 och motion 1988/89:U4 avslår
regeringens proposition,

vid avslag på reservationsyrkandet vid moment 1

2. beträffande de svenska biståndspolitiska målen

att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1988/89.U3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

vid avslag pä reservationsyrkandena vid momenten 1-2

4. beträffande finansiering m.m.
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1987/88:U3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:UU12

Överenskommelse
om upprättande av Nordiska utvecklingsfonden

Regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har som ett
led i det nordiska biståndssamarbetet, vilket syftar till att främja ekonomisk
och social utveckling i u-länderna, kommit överens om följande:

Artikel 1

Nordiska utvecklingsfonden, vars engelska namn är Nordic Development
Fund, nedan kallad fonden, upprättas med ändamål att främja ekonomisk
och social utveckling i u-länder genom att delta i finansiering på koncessionella
villkor av projekt av nordiskt intresse.

Artikel 2

Fonden skall ha ställning som juridisk person.

Artikel 3

Fondens verksamhet skall bedrivas i överensstämmelse med de stadgar
som bifogas denna överenskommelse. Dessa stadgar kan ändras genom
beslut av Nordiska ministerrådet.

Artikel 4

Fondens kapital tillskjutes av avtalsparterna.

Ökning av kapitalet sker genom beslut av Nordiska ministerrådet efter
framställning av fondens styrelse.

Kapitalets storlek, möjligheten till ökning av kapitalet och fördelning
mellan de deltagande länderna behandlas i stadgarna § 2.

Artikel 5

Fonden placeras i Nordiska investeringsbankens huvudsäte.

Artikel 6

Fonden skall undantas från betalningsrestriktioner och kreditpolitiska åtgärder,
som hindrar eller försvårar genomförandet av fondens verksamhet.

Fondens tillgångar och intäkter skall vara fria från beskattning. Fonden
skall i sin finansieringsverksamhet vara befriad från stämpelavgifter och
andra avgifter till det allmänna.

Artikel 7

Nordiska ministerrådet skall senast den 1 december 1991 ta ställning till
fondens fortsatta verksamhet.

1988/89:UU12

Bilaga 1

Nordiska ministerrådet kan besluta att fonden skall avvecklas med
tillämpning av den ordning som angivits i stadgarna § 10.

Artikel 8

Överenskommelsen och de i artikel 3 angivna stadgarna träder i kraft
trettio dagar efter den dag då samtliga parter har meddelat det svenska
utrikesdepartementet att överenskommelsen har godkänts.

Det svenska utrikesdepartementet meddelar de övriga parterna om mottagandet
av dessa meddelanden och om tidpunkten för överenskommelsens
ikraftträdande.

Artikel 9

En part kan uppsäga överenskommelsen genom skriftligt meddelande
härom till det svenska utrikesdepartementet, som meddelar de övriga
parterna och fondens styrelse om mottagandet av sådant meddelande och
om dess innehåll. En uppsägning träder i kraft tidigast vid utgången av det
räkenskapsår som följer närmast på det år då uppsägningen ägde rum,
dock tidigast fem år efter ikraftträdandet av denna överenskommelse.

Om Nordiska ministerrådet, efter att en part sagt upp överenskommelsen,
beslutar att fonden inte skall avvecklas, skall det senast innan uppsägningen
träder i kraft fastställa hur förhållandet mellan fonden och den
utträdande partern skall avvecklas. Härvid skall säkerställas att den utträdande
parten alltjämt ansvarar i samma mån som övriga parter för de av
fondens förpliktelser som förelåg vid utträdet.

Artikel 10

Originalexemplaret till denna överenskommelse deponeras hos det svenska
utrikesdepartementet, som tillställer de övriga parterna bestyrkta kopior
därav.

Till bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden
undertecknat detta avtal.

Som skedde i den 1988 i ett exemplar på danska, finska,

isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma
giltighet.

1988/89:UU12

Bilaga 1

STADGAR
för Nordiska utvecklingsfonden

Regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har genom
överenskommelse den 1988 beslutat upprätta en nordisk utveck lingsfond.

Ändamål

§1

Nordiska utvecklingsfonden, vars engelska namn är Nordic Development
Fund, nedan kallad fonden, har till ändamål att främja ekonomisk och
social utveckling i u-länder genom att delta i finansiering på koncessionella
villkor av projekt av nordiskt intresse.

Kapital

§2

Fondens kapital uppgår till 100 miljoner SDR.

En femtedel av kapitalet (20 miljoner SDR) inbetalas till fonden senast
den 1 januari 1989 enligt inbetalningsdagens SDR-kurs.

SDR definieras i överensstämmelse med de värderingsregler som Internationella
valutafonden fastställt med giltighet från och med den 1 januari
1981. Om dessa värderingsregler ändras, foijer fondens styrelse det beslut
som Nordiska investeringsbankens styrelse fattar angående bankens
tillämpning av de nya reglerna.

Av kapitalet för fondens verksamhet tecknar sig danska staten för 20,0
miljoner SDR, finska staten för 20,3 miljoner SDR, isländska staten för
0,9 miljoner SDR, norska staten för 21,5 miljoner SDR och svenska staten
för 37,3 miljoner SDR. De nationella bidragen ställs till fondens förfogande
på gåvobasis.

Ökning av kapitalet sker genom beslut av Nordiska ministerrådet efter
framställning av fondens styrelse. Ökningen fördelas mellan länderna i
enlighet med den vid varje tidpunkt gällande fördelningsnyckeln för gemensam
nordisk finansiering.

Fondens likvida medel förutsätts förvaltas på ett betryggande sätt och
avkastningen användas i fondens verksamhet.

Verksamhet

§3

Fonden lämnar räntefria lån till u-länder för utvecklingsfrämjande projekt.
Vid lån till andra mottagare än suveräna stater skall fonden som
huvudregel kräva statsgaranti eller annan acceptabel garanti.

Fonden skall prioritera fattiga länder och endast undantagsvis lämna lån
till andra än låg- och lägre mellaninkomstländer.

1988/89:UU 12

Bilaga 2

Vid fondens deltagande i finansiering av projekt bör hänsyn tas till
mottagarlandets betalningsförmåga.

Fonden kan dessutom vidta andra åtgärder som har samband med dess
verksamhet och är nödvändiga eller önskvärda för att främja dess ändamål.

§4

Fondens räkenskaper förs i SDR. Räkenskapsåret följer kalenderåret.

Fondens årsrapport och årsbokslut skall översändas till Nordiska ministerrådet.

Administration

§5

Fonden har en styrelse, en direktör och den övriga personal som erfordras
för att verksamheten skall kunna drivas.

§6

Styrelsen består av fem ledamöter, av vilka varje stat utser en ledamot för
en period av högst fem år. Varje stat utser enligt samma principer en
suppleant för varje ledamot.

Styrelsen väljer för en period av ett år en ordförande och en vice
ordförande. Ordförande- och vice ordförandeskapet växlar mellan staternas
representanter.

Styrelsen sammanträder när ordföranden så bestämmer eller när minst
två styrelseledamöter eller direktören begär det.

Styrelsen är beslutför när minst fyra ledamöter eller röstberättigade
suppleanter deltar. Varje ledamot har en röst; suppleant är röstberättigad
endast i ledamots frånvaro. För beslut i styrelsen krävs att ingen av de
närvarande röstberättigade motsätter sig beslutet.

Styrelsen fastställer sin arbetsordning.

En representant för Nordiska investeringsbanken deltar i styrelsens möten
utan rösträtt.

§7

Styrelsen utövar fondens samtliga befogenheter men kan i den utsträckning
som anses ändamålsenlig överlåta dem till direktören och/eller Nordiska
investeringsbanken.

Direktören leder fondens löpande verksamhet och skall följa de riktlinjer
och anvisningar som styrelsen har givit.

Direktören utses av styrelsen för en period av högst fem år åt gången.
Direktören får inte vara ledamot eller suppleant i styrelsen. Direktören
deltar i styrelsens möten utan rösträtt.

1988/89:UU12

Bilaga 2

§8

Fondens firma tecknas av två av följande tillsammans: styrelseledamöter,
suppleanter, direktören eller av styrelsen bemyndigade personer.

Övriga bestämmelser
§9

En kontrollkommitté skall tillse att fondens verksamhet drivs i överensstämmelse
med stadgarna. Kommittén svarar för revisionen och avger
årligen revisionsberättelse till Nordiska ministerrådet.

Som kontrollkommitté fungerar den av Nordiska ministerrådet respektive
Nordiska rådet utsedda kontrollkommittén, som svarar för revision
av Nordiska investeringsbanken.

§10

Om Nordiska ministerrådet beslutar att avveckla fonden, utser ministerrådet
de personer som skall förestå avvecklingen. Avveckling av fonden
genom återbetalning eller annan användning av kapitalet kan inte ske
innan fondens förpliktelser för lån och annan verksamhet avvecklats.

1988/89 :UU12

Bilaga 2

gotab Stockholm 1988 16147