Ungdomsfrågor
Betänkande 1996/97:KrU10
Kulturutskottets betänkande
1996/97:KRU10
Ungdomsfrågor
Innehåll
1996/97 KrU10
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motionsförslag som syftar till ändrade regler för bidrag till de religiösa och politiska ungdomsförbunden. Yrkandena avstyrks med hänvisning till att en utvärdering av statsbidragssystemet till ungdomsorganisationerna för närvarande görs av Ungdomsstyrelsen. Ett förslag att statsbidrag ej skall utgå till organisationer som huvudsakligen ägnar sig åt rollspel avstyrks bl.a. med hänvisning till vad som framkommit om rollspel i en rapport från Ungdomsstyrelsen. Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i en motion - att det är angeläget att ett ungdomsperspektiv anläggs inom flertalet samhällssektorer. Dock bör Ungdomspolitiska kommitténs arbete inte föregripas, varför motionsyrkandet avstyrks. Likaledes avstyrks motionskrav om ökade resurser till ungdomars fritidsverksamhet. Med anledning av ett motionsyrkande - som även det avstyrks - framhåller utskottet att föreningslivet utgör en positiv kraft i samhället som kan skapa och upprätthålla ett socialt nätverk för barn till arbetslösa. En reservation om ändrade regler för bidrag till de religiösa ungdomsorganisationerna har fogats till betänkandet.
Motionerna
1996/97:Kr258 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kd) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomsfrågorna, 1996/97:Kr508 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rollspel. 1996/97:Kr515 av Fanny Rizell (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de religiösa organisationernas rätt att erhålla grundbidrag på likvärdiga villkor som andra statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer, 1996/97:Kr516 av Ola Ström och Eva Flyborg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förändrade regler för bidrag till de politiska ungdomsförbunden, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till nytt bidragssystem för de politiska ungdomsförbunden baserat på partiernas mandat i riksdagen, samt ett grundbidrag. 1996/97:Kr517 av Carina Moberg och Tomas Eneroth (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förändrade bidragsregler till de politiska ungdomsförbunden, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till nytt bidragssystem för de politiska ungdomsförbunden baserat på partiernas mandat i riksdagen. 1996/97:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritidsverksamhet. 1996/97:A306 av Margareta Israelsson m.fl. (s, c, fp, v, kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föreningslivets roll vid arbetslöshet.
Utskottet
Reglerna för statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer I tre motioner tas upp frågor som avser ändring av reglerna för statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer. Yrkandena avser frågor om stödet till religösa organisationer och till politiska ungdomsorganisationer. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Ungdomsstyrelsen har meddelat ytterligare föreskrifter för verkställighet av förordningen (SKOLFS 1994:38, ändrad 1995:25). Riksdagen beslöt våren 1994 att den statliga bidragsgivningen till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet i ökad utsträckning skulle relateras till de övergripande målen för verksamheten ( prop. 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Av dessa mål vill utskottet här särskilt nämna det första målet, som innebär att statsbidragsgivningen skall främja demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet. Statsbidrag lämnas i form av grundbidrag och särskilt bidrag. Grundbidrag består av dels ett fast bidrag, dels ett rörligt bidrag. Ett av de villkor som uppställts för grundbidrag är att organisationen skall ha minst 3 000 medlemmar i åldrarna 7-25 år vilka utgör minst 60 % av organisationens totala medlemstal. Särskilda bidragsregler finns för handikapp- och invandrarorganisationer. En dispensregel finns. Om det finns särskilda skäl för det kan således grundbidrag beviljas en organisation även om den inte uppfyller det ovan redovisade villkoret eller något av de övriga villkoren för rätt till bidrag. Det uttalades i den proposition som ligger till grund för bidragsreglerna att dispensregeln skulle kunna tillämpas bl.a. för att ge möjlighet till bidrag för vissa organisationer som av religiösa skäl inte kan ha individuellt medlemskap (prop. s. 46). Det rörliga bidragets storlek skall grundas på (1) antal medlemmar i åldrarna 7-25 år, (2) antal lokalavdelningar och (3) antal lokala aktiviteter som samlar barn och ungdomar. I Ungdomsstyrelsens föreskrifter anges att rörligt bidrag lämnas med visst belopp för det antal medlemmar som överstiger 3 000 (lägre antal gäller för invandrar- och handikapporganisationer). Medlemsantalet baseras på det antal betalande medlemmar som fanns registrerade den sista dagen på organisationens underlagsår. Vidare lämnas rörligt bidrag med visst belopp per verksam lokalavdelning respektive ungdomssektion och med visst belopp per sammankomst som är bidragsgrundande enligt vissa särskilda kriterier som avser bl.a. deltagarantal i och varaktighet av sammankomsten. Motionären bakom motion Kr515 (kd) menar att då det gäller bidrag till religiösa ungdomsorganisationer uppfylls inte det syfte med bidragsreglerna som kom till uttryck i proposition och utskottsbetänkande våren 1994, då principerna för bidragsgivningen lades fast (yrkande 1). Motionären framhåller att religiösa barn- och ungdomsorganisationer utan betalande medlemmar visserligen genom dispens får rätt till grundbidrag. Organisationerna har emellertid fått en försämring i förhållande till det tidigare bidragssystemet, eftersom det nya systemet innebär att bidragets storlek delvis är baserat på antalet medlemmar. Detta innebär bl.a., framhåller motionären, att det från bidragssynpunkt saknar betydelse att en organisation kan uppvisa visst antal personer som är döpta. De motioner som avser de politiska ungdomsorganisationerna, Kr516 (fp) och Kr517 (s), har ett innehåll som är identiskt. Motionärerna framför inledningsvis vissa allmänna synpunkter om behovet av nya bidragsregler. Motionärerna framhåller att det är viktigt för organisationerna att dessa - för att de skall kunna klara bl.a. uppgiften att utgöra ett forum för unga människor som vill engagera sig politiskt - får möjlighet att bygga verksamheten utifrån sina egna ambitioner och förutsättningar. Det nuvarande stödet bör därför bytas ut mot ett bidragssystem som underlättar flexibilitet och frihet i verksamheten. Stödet till de politiska ungdomsförbunden bör utgå från den mandatfördelning som partierna har i riksdagen. Motionärerna anser att dagens bidragssystem har den svagheten att det är alltför starkt knutet till antalet sammankomster och till medlemstal. Bidragssystemet ser enbart till kvantitet, inte till innehåll. Motionärerna erinrar om att samtidigt som bidraget bygger på medlemsantal förhindrar grundlagens anonymitetsskydd en kontroll av medlemsregistren. Eftersom det är angeläget att behålla anonymitetsskyddet finns starka skäl som talar för ett förändrat bidragssystem som inte kan öppna för missbruk. Det nuvarande bidraget på riksnivå bör ersättas med ett mandatbaserat bidragssystem med ett fast grundbelopp. Då flera ungdomsförbund för närvarande står utanför bidragssystemet är det angeläget att systemet införs omgående. Alla politiska ungdomsförbund har ett behov av en organisatorisk bas för att kunna nå ut med information riktad till unga människor och ha möjlighet att ta sig an de erbjudanden om att ge skolinformation som de får. Ett mandatbaserat bidragssystem kan inte missbrukas. Ett sådant system ger också organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet under en längre period, eftersom riksdagen har fyraåriga mandatperioder. Motionärerna framhåller slutligen att det är i dialogen och mötena med skolelever och andra ungdomar som demokratins ideal måste förankras. Det är detta demokratiarbete som motiverar det offentliga stödet till de politiska ungdomsförbunden. Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionerna anförts om behovet av förändrade regler för bidrag till de politiska ungdomsförbunden samt begära förslag till nytt bidragssy- stem i enlighet med det ovan redovisade. Vid sin bedömning av samtliga motionsyrkanden beaktar utskottet följande. Ungdomsstyrelsen skall vid fördelningen av grundbidrag till ungdomsorganisationer under budgetåren 1994/95-1997 genomföra en fördjupad bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om grundbidrag. En sådan fördjupad prövning har gjorts av myndigheten. Prövningen är en del av ett större regeringsuppdrag som gavs år 1994 och som går ut på att det målrelaterade bidragssystemet skall utvärderas. Enligt vad utskottet inhämtat arbetar Ungdomsstyrelsen nu på en rapport, som skall lämnas till regeringen före utgången av maj månad i år. Utskottet har vidare inhämtat att Ungdomsstyrelsen som ett led i sitt uppdrag ordnar konferenser med företrädare för organisationer med olika inriktning i syfte att låta dessa framföra sina synpunkter på ett framtida bidragssystem. Då det gäller förslaget i motion Kr515 (kd) om regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer vill utskottet hänvisa till vad som inledningsvis redovisats bl.a. om att statsbidragsgivningen skall främja demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet. Det finns därför ett viktigt skäl som talar för att som huvudregel låta medlemsantalet vara ett kriterium vid bidragsprövningen. Samtidigt vill utskottet framhålla att de religiösa ungdomsorganisationerna efter dispens erhåller grundbidrag som fullt ut jämställer dem med andra organisationer då det gäller det fasta bidraget och till väsentlig del då det gäller det rörliga bidraget. Som framgår av den tidigare redovisningen är det endast den del av det rörliga bidraget som hänför sig till betalt medlemskap som inte utgår till de religiösa organisationerna. Det sagda innebär inte att utskottet tar ställning för att det nuvarande bidragssystemet skall bibehållas. Utskottet anser nämligen att den utvärdering av statsbidraget till ungdomsorganisationerna som i enlighet med det anförda pågår och som skall redovisas inom kort inte bör föregripas. Eftersom de synpunkter som anförs i motionen är väl kända för Ungdomsstyrelsen anser sig utskottet kunna utgå från att myndigheten tar upp synpunkterna till övervägande. Motion Kr515 (kd) bör i här aktuell del (yrkande 1) inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. I fråga om de motioner som avser regler för bidrag till politiska ungdomsförbund, Kr516 (fp) och Kr517 (s), vill utskottet anföra följande. De skäl som motionärerna förebär som stöd för sina yrkanden innebär bl.a. att motionärerna menar att utformningen av statsbidragsreglerna inte bör vara styrande för hur de politiska ungdomsförbunden lägger upp sin verksamhet. Utskottet har förståelse för dessa synpunkter. Utskottet har också förståelse för att organisationerna vill ha ett bidragssystem som inte kan leda till att de beskylls för missbruk av bidragssystemet genom icke korrekt medlemsredovisning. Samtidigt finns det mycket starka skäl som talar emot ett bidragssy- stem av det slag som motionärerna skisserar. Om storleken av bidraget till en organisation skulle göras beroende av hur många riksdagsmandat moderpartiet har, skulle detta innebära ett frångående av en av huvudtankarna i gällande system, nämligen att det är omfattningen av organisationens egen verksamhet som skall avgöra bidragets storlek. Inte heller då det gäller motionsyrkandena beträffande de politiska ungdomsorganisationerna innebär vad utskottet anfört att utskottet uttalar sig för ett bibehållande av de nuvarande reglerna. Utskottet anser nämligen att även i fråga om motionerna Kr516 (fp) och Kr517 (s) bör den utvärdering av statsbidraget till ungdomsorganisationerna som i enlighet med det ovan anförda pågår och som inom kort skall redovisas inte föregripas. Eftersom även de synpunker som anförts i dessa motioner är väl kända för Ungdomsstyrelsen anser sig utskottet kunna utgå från att myndigheten tar upp synpunkterna till övervägande. Motionerna Kr516 (fp) och Kr517 (s) bör inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Fråga om statsbidrag till rollspelsorganisationer I en motion, Kr508 (s), behandlas frågan om statsbidrag till föreningar som huvudsakligen ägnar sig åt rollspel. Motionärerna bakom motionen anför att våldsinslagen i spelen blivit fler och brutalare. Därför bör statsbidrag inte utgå till organisationer som huvudsakligen sysslar med rollspel. En del av de medel som frigörs härigenom bör användas av Ungdomsstyrelsen för informationsinsatser bland ungdomar om rollspels möjligheter och begränsningar. Utskottet avstyrkte en motion med liknande innehåll våren 1995 (bet. 1994/95:KrU27, s. 11). Utskottets ställningstagande innebar i korthet följande.
Utskottet anförde att det är Ungdomsstyrelsen som efter ansökan har att ta ställning till och bedöma vilka organisationer som uppfyller de i bidragsförordningen (SFS 1994:641) angivna kriterierna och i vilken utsträckning organisationernas verksamhet främjar målen för bidragsgivningen. Utskottet hänvisade också till Ungdomsstyrelsens uppdrag att genomföra en fördjupad bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om grundbidrag. Prövningen skall - anförde utskottet - självfallet gälla även organisationer som bedriver rollspel. Vidare anförde utskottet att det förekommer ett brett utbud av rollspel på marknaden, varav en grupp innehåller stora inslag av våld, droger och andra skadliga företeelser. Utskottet konstaterade samtidigt att många rollspel otvivelaktigt har positiva förtecken. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att det inte förelåg skäl att ändra målen eller kriterierna för bidragsgivningen så att organisationer som bedriver rollspelsverksamhet uttryckligen skulle undantas från möjligheten att erhålla statsbidrag för sin verksamhet. Prövningen borde således ske enligt bestämmelserna i den nämnda förordningen. Ungdomsstyrelsen skulle därvid beakta de i förordningen angivna målen för bidragsgivningen, vilka bl.a. innefattar att statsbidragen skall främja barns och ungdomars demokratiska fostran. Vidare underströk utskottet vikten av att den kartläggning av rollspelsverksamheten som Ungdomsstyrelsen avsåg att påbörja kunde företas skyndsamt. Det är - menade utskottet - angeläget att en sådan kartläggning leder till att information om alternativa rollspel med positiva förebilder når ut till berörda grupper. Ungdomsstyrelsens skrift Rollspel som fritidssysselsättning (Ungdomsstyrelsens rapporter 9) söker ge ett perspektiv på rollspelen och ett underlag för diskussioner. I starkt sammandrag framgår följande av skriften.
Rollspel är en relativt ung sysselsättning som framför allt engagerar pojkar. Rollspel saknar tävlingsinslag. Det går inte ut på att någon skall vinna. Syftet med rollspel är att skapa spänning genom ett kollektivt fantiserande och samarbete. I rapporten redovisas att viss forskning framhåller rollspelen som redskap i ungdomars identitetsarbete. Med sådan utgångspunkt ligger det enligt rapportens författare nära till hands att betrakta rollspelen som en konstruktiv fritidssysselsättning. Rollspelandet ger ungdomarna möjlighet att förvärva spännande och komplexa kompetenser. Spelet inbjuder till kreativitet och till ett lärande i bl.a. muntlig framställning. Förmågan att samarbeta under spelets gång, att tvingas vara flexibel, att förhandla och omförhandla i ett socialt sammanhang är exempel på kompetenser. Kritikerna mot rollspel har pekat på likheterna mellan fritidsrollspel och terapeutiska respektive pedagogiska rollspel och hävdat att fritidsrollspel är potentiellt farliga eftersom utbildade ledare saknas. De har även uttryckt farhågor för att spelledaren kan få makt över spelarna och därmed styra dem och att spelaren också efter spelomgångens slut fortsätter agera som den rollfigur han föreställde i spelet. Enligt kritikerna är detta omständigheter som leder till att ungdomar med svag självkänsla och/eller verklighetsförankring leds i fel riktning. Rapportens författare anser att det finns anledning påpeka att de olika rollspelarnas egenskaper inte bestäms av spelledaren utan med tärningens hjälp. Inte heller utgår man i spelet från deltagarnas egna upplevelser och erfarenheter utan från det fiktiva äventyret, vilket ytterligare talar mot att spelarna identifierar sig med sin rollfigur. Det finns enligt författarna inte någon svensk forskning som kan ge stöd för att det kan finnas orsakssamband mellan rollspel och våld av det slag som anförts i debatten. För de ungdomar som spelar rollspel framstår det som uppenbart att rollspelets strukturer, regelverk etc. tillsammans med den verbala koncentrationen och det faktum att spelet utgår från olika fantasivärldar skapar en distans mellan spelaren och den rollfigur som spelas. Rollspel som fritidssysselsättning bygger på en ömsesidig och förhandlande relation mellan spelledare och spelare. Drygt 21 000 ungdomar beräknas ägna sig åt rollspel som fritidssysselsättning. Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (SVEROK) är riksorganisation för ungdomar med rollspel som fritidsintresse. SVEROK bidrar till att ge ungdomar föreningsvana, lära sig demokratiska samarbetsformer m.m. Ungdomsstyrelsen har bedömt att SVEROK måste likställas med övriga ungdomsorganisationer. Inom ramen för den prövning som gjorts i samband med att SVEROK beviljats grundbidrag har Ungdomsstyrelsen funnit att SVEROK fyller både de övergripande målen för statsbidrag och de formella krav som uppställs i bidragsförordningen. Inom SVEROK förs en kontinuerlig diskussion om den kritik som riktas mot rollspel. Att SVEROK finns som riksorganisation utgör förutsättningen för att ett forum för diskussion och utveckling har kommit till stånd. Det faktum att ungdomar väljer att organisera sig kring sitt fritidsintresse ger en möjlighet till dialog. Utskottet anser - med hänvisning till den redovisning som lämnats ovan - att det inte är motiverat att riksdagen tar något initiativ till att reglerna för bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna ändras i syfte att organisationer som bedriver rollspel skall undantas från möjligheten att erhålla statsbidrag. Då det gäller motionskravet att Ungdomsstyrelsen skall informera om rollspelen konstaterar utskottet att förslaget delvis redan genomförts genom den rapport som refererats i det föregående. Utskottet utgår från att Ungdomsstyrelsen även fortsättningsvis följer och sprider kunskap om rollspelen som fritidssysselsättning. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Övriga frågor I tre motioner framställs yrkanden av övergripande karaktär, vilka syftar till att främja ungdomars villkor i allmänhet. Motionärerna bakom motion Kr258 (kd) framhåller att ungdomsfrågorna berör flera sektorer i samhället, bl.a. utbildnings-, bostads- och arbetsmarknadssektorerna. Ett ungdomsperspektiv bör därför anläggas på allmänna åtgärder inom olika samhällssektorer utifrån ungdomarnas behov och livssituation, anför motionärerna (yrkande 14). Enligt den nu gällande inriktningen på ungdomspolitiken som riksdagen beslutade om våren 1994 skall åtgärder inom olika områden präglas av en helhetssyn på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv. Frågor rörande den framtida ungdomspolitiken utreds för närvarande av en av regeringen tillsatt kommitté, Ungdomspolitiska kommittén. Kommittén skall enligt sina direktiv föreslå konkreta och mätbara mål för ungdomspolitiken (dir. 1995:154). En utgångspunkt är att målen skall fungera som ett effektivt styrmedel för en sektorsövergripande ungdomspolitik. De ungdoms-politiska målen bör formuleras så att de får ett tydligt genomslag i utformningen av politiken inom olika samhällsområden. Huvuddelen av de enskilda målen bör vara direkt relaterade till de sektorer som är av särskild betydelse för ungdomars livssituation. Målen för ungdomspolitiken får inte stå i strid med målen för arbetsmarknads-, bostads- och utbildningspolitiken. I tilläggsdirektiv har kommittén fått uppdrag som bl.a. rör bostadsbidragets roll och utformning i förhållande till andra stöd till unga (dir. 1996:124). Kommittén skall också lämna förslag till hur folkrörelser och andra ideella organisationer skall kunna medverka till olika former av kompetensutveckling och arbetsmarknadsförberedelse för ungdomar. I betänkandet (SOU 1997:40) Unga & arbete har kommittén lämnat förslag som avser bl.a. ungas situation på arbetsmarknaden. I skriften Vad tycker du? (Rapport från Ungdomspolitiska kommittén 1996) presenterar kommittén vissa preliminära övergripande mål för ungdomspolitiken. Konkreta förslag till verksamhetsmål för ungdomspolitiken kommer att lämnas senare under våren 1997 i kommitténs slutbetänkande. Enligt utskottets uppfattning är det - som anförs i den aktuella motionen - angeläget att ett ungdomsperspektiv anläggs inom flertalet samhällssektorer. Utskottet är emellertid inte berett att föregripa resultatet av den ungdomspolitiska kommitténs arbete och den fortsatta beredningen av frågan. Motions-yrkandet avstyrks därför. I motion Ub246 (v) behandlas frågan om resurser till ungdomars fritidsverksamhet (yrkande 3). Bl.a. anför motionärerna att de minskade anslagen till kommunerna har drabbat fritidsverksamheten, vilket leder till oöverskådliga konsekvenser och kan innebära risk för ökat våld och utslagning. Yrkandet synes syfta till att föreningar och fritidsgårdar skall få ökade resurser för att bedriva ungdomsverksamhet. Statens bidrag till ungdomsorganisationer anvisas under anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. För år 1997 erhåller ungdomsorganisationerna från nämnda anslag sammanlagt ca 95 miljoner kronor, medel som fördelas enligt vissa givna kriterier. Ett syfte med stödet är att ge ungdomar en meningsfull fritid. Som framgår av ett föregående avsnitt i detta betänkande skall Ungdomsstyrelsen för regeringen redovisa en utvärdering av statsbidragssystemet till ungdomsorganisationerna före utgången av maj 1997. I utvärderingen skall myndigheten även redovisa resultat och slutsatser av en fördjupad bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om grundbidrag. Vidare utgår årligen medel från Allmänna arvsfonden till organisationer som bedriver ideell verksamhet för barn och ungdom och personer med funktionshinder. Sammanlagt fördelades ca 56 miljoner kronor under budgetåret 1994/95 till föreningar, stiftelser m.fl. för projekt riktade till ungdomar mellan 12 och 25 år. Fritidsgårdarna har varierande inriktning, verksamhetsformer och huvudmän. De flesta drivs i kommunal regi. Någon lagstadgad skyldighet för kommunerna att bedriva verksamhet vid eller ekonomiskt stödja fritidsgårdarna föreligger dock inte. Många gårdar har under senare år fått kännas vid kommunala nedskärningar, vilket inneburit minskat öppethållande och på sina håll nedläggningar av verksamheten. I en del fall har den kommunala skötseln av gårdarna övertagits av föreningar, privatpersoner eller föräldrar. (Se närmare härom i Krokig väg till vuxen. En kartläggning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsens utredningar 6.) En stor andel av landets fritidsgårdar ingår i centralorganisationen Fritidsforum som erhåller statsbidrag med stöd av bestämmelserna om särskilt bidrag i bidragsförordningen (SFS 1994:641). Utskottet kan i likhet med motionärerna konstatera att fritiden är en viktig del av ungdomars liv. Staten medverkar till att ge ungdomar en meningsfull fritid genom att stödja och stimulera föreningsliv och idrottsorganisationer. Genom Allmänna arvsfonden stöds i första hand verksamhet som är nyskapande och utvecklande och som bedrivs av organisationer som ägnar sig åt ideell verksamhet. Enligt utskottets mening visar det anförda att motionsyrkandets syfte - i den mån det avser statligt stöd till ungdomsorganisationerna - i allt väsentligt redan är tillgodosett. Omfattningen av stödet är beroende av bl.a. den årliga medelsanvisningen under det aktuella anslaget. Utskottet vill vidare framhålla att fritidsgårdarna utgör viktiga träffpunkter för ungdomar. Genom fritidsgårdarna främjas ett levande lokalt kulturliv. De bidrar till att ge många unga en social trygghet och de utgör i många fall en frizon för ungdomar som inte är medlemmar i någon ungdomsförening, s.k. föreningsfria ungdomar. Utskottet vill understryka att det i första hand ankommer på kommunerna att stödja fritidsgårdarna. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet. I motion A306 (s, c, fp, v, kd) behandlas frågan om föreningslivets roll vid arbetslöshet. I motionen anförs att föräldrars arbetslöshet påverkar barnen. T.ex. oroar sig många barn för sin familjs ekonomi. Enligt motionärerna bör tillgängliga resurser användas så att barns utsatta situation inte glöms bort. Motionsyrkandet synes syfta till att idrottsföreningar och barn- och ungdomsorganisationer - speciellt i områden med hög arbetslöshet - skall beakta barnens utsatthet (yrkande 2). Enligt gällande riktlinjer för ungdomspolitiken skall alla ungdomar ha rätt till goda uppväxtvillkor som tillgodoser både behovet av trygghet och behovet av personlig utveckling. Den ungdomspolitiska kommittén har i den ovan nämnda rapporten Vad tycker du? angett att ett mål för den framtida ungdomspolitiken skall vara att alla unga skall ha rätt till goda levnadsförhållanden. Kommitténs slutliga förslag till mål för ungdomspolitiken kommer att presenteras inom kort. Ett mål för statsbidraget till ungdomsorganisationerna är att de skall främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper. Ett annat mål för statsbidraget är att det skall ge barn och ungdomar en meningsfull fritid. Som angetts i ett tidigare avsnitt i detta betänkande lämnas grundbidrag till organisationer med medlemmar i åldrarna 7-25 år. Med jämlikhet avses t.ex. jämlikhet mellan olika sociala grupper i samhället. Med meningsfull fritid avses aktiviteter som innehållsmässigt har fritidskaraktär, dvs. ett socialt, samhälleligt eller kulturellt innehåll (prop. 1993/94:135, s. 45, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse och aktiverar fler ungdomar än någon annan föreningsverksamhet. Idrotten har stor social betydelse för människors välbefinnande och för att människor inlemmas i en gemenskap. En nyligen tillsatt utredning skall lämna förslag till nya mål för stöden till idrotten. Kommittén skall bl.a. lämna förslag som utgår från idrottens betydelse för unga människor (dir. 1996:84). Det problem som motionärerna tar upp har uppmärksammats av regeringen (Socialdepartementet) i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 9, avsnitt 4.1.3). I propositionen framhålls bl.a. att hälso- och sjukvården har en viktig uppgift när det gäller att undersöka och klarlägga samband mellan arbetslöshet och hälsorisker för att ge underlag för andra samhällssektorers agerande ur ett folkhälsoperspektiv. Även i Socialdepartementets rapport (Ds 1996:57) Barn i dag behandlas frågan om hur föräldrars arbetslöshet påverkar barnen. Vidare har socialutskottet i sitt nyligen avgivna betänkande 1996/97:SoU8 bl.a. redovisat att det för närvarande pågår ett arbete på bred front med att studera barns förhållanden och att det på olika sätt vidtas åtgärder för att främja goda levnadsförhållanden för barn. Socialutskottet understryker att olika myndigheter, skola, barnomsorg, ideella föreningar, hälso- och sjukvården och den berörda familjen måste samarbeta i ärenden som rör barn (bet. s. 33). Kulturutskottet delar socialutskottets uppfattning. Kulturutskottet vill därutöver erinra om att frågan om barns och ungas välbefinnande berör även andra samhällssektorer, såsom utbildningsområdet och kulturområdet. Kulturutskottet vill framhålla att det ankommer på Ungdomsstyrelsen att arbeta sektorsövergripande och att ha kontinuerlig kontakt med kommunerna när det gäller att följa ungdomars villkor i samhället. Kulturutskottet ansluter sig till det synsätt som kommer till uttryck i motionen och som innebär att föreningslivet - såväl i ungdomsföreningarna som inom idrottsrörelsen - utgör en positiv kraft i samhället som kan bidra till att skapa och upprätthålla ett socialt nätverk som är av värde för barn till arbetslösa. Det bör dock understrykas att föreningarna har - och bör ha - frihet att själva utforma sin verksamhetsinriktning. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är motiverat att föreslå att riksdagen skall ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet. Detta avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr515 yrkande 1, res. (kd) 2. beträffande regler för bidrag till politiska ungdomsförbund att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr516 och 1996/97:Kr517, 3. beträffande statsbidrag till föreningar som huvudsakligen ägnar sig åt rollspel att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr508, 4. beträffande ungdomsperspektiv på olika samhällssektorer att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr258 yrkande 14, 5. beträffande frågan om resurser till ungdomars fritidsverksamhet att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub246 yrkande 3, 6. beträffande föreningslivets roll vid arbetslöshet att riksdagen avslår motion 1996/97:A306 yrkande 2.
Stockholm den 10 april 1997
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m).
Reservation
Regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer (mom. 1) Fanny Rizell (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Då det? och slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse: Som tidigare redovisats tas i motion Kr515 (kd) upp frågan om innehållet i reglerna för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer. Utskottet delar uppfattningen i motionen att det syfte i praktiken inte har nåtts som angavs i proposition och utskottsbetänkande våren 1994, då principerna för bidragsgivningen lades fast. De religiösa ungdomsorganisationerna har nämligen fått en försämring i förhållande till det tidigare bidragssystemet. Enligt utskottets mening är det angeläget att, som föreslås i motionen, de religiösa organisationerna får rätt till grundbidrag på villkor som är likvärdiga med övriga statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer. Utskottet är medvetet om att en utvärdering av det nya bidragssystemet för närvarande görs av Ungdomsstyrelsen. Med hänsyn till frågans vikt bör riksdagen likväl med bifall till motionen i här aktuell del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr515 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................2 Reglerna för statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer2 Fråga om statsbidrag till rollspelsorganisationer...5 Övriga frågor.......................................7 Hemställan.........................................10 Reservation..........................................11 Regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer (mom. 1)11