Ungdomsfrågor m.m.
Betänkande 1994/95:KrU27
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU27
Ungdomsfrågor m.m.
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionen
- Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1995
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Innehållsförteckning
1994/95 KrU27
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet förslag i budgetpropositionen som rör ungdomsfrågor och vissa folkrörelsefrågor. Utskottet behandlar även motionsyrkanden med anknytning till dessa delar av propositionen, vilka väckts dels under allmänna motionstiden, dels med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under de fyra anslag som behandlas i betänkandet, dvs. 12 498 000 kronor till Ungdomsstyrelsen, 174 303 000 kronor till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 7 841 000 kronor till EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa och 23 700 000 kronor till Utveckling av ideell verksamhet. Totalt föreslås således en medelsanvisning om 218 342 000 kronor. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden som rör medelsanvisningen under anslagen. Med anledning av två motioner behandlar utskottet i avsnittet Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. relativt ingående frågor om stöd till föreningar som bedriver rollspel.
I betänkandet avstyrks ett antal motioner som rör övergripande ungdomsfrågor. Motionärerna bakom dessa motioner tar upp frågor om ungdomskultur, om mål för ungdomspolitiken, om ungdomar och demokrati och om behovet av mötesplatser för ungdomar m.m. Utskottet behandlar under avsnittet Övergripande folkrörelsefrågor motionsyrkanden om folkrörelsernas roll i samhället och om stödet till folkrörelserna och de ideella organisationerna. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning bl.a. till två aktuella utredningar på folkrörelseområdet.
Sex reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 14 (Civildepartementet) avsnitten D. Ungdomsfrågor och E. Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor m.m.
dels under punkt D 1 (s. 49--51) föreslagit riksdagen att till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 12 498 000 kr,
dels under punkt D 2 (51--54) föreslagit riksdagen att till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 174 303 000 kr,
dels under punkt D 3 (s. 54) föreslagit riksdagen att till EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 7 841 000 kr,
dels under punkt E 4 (s. 66--67) föreslagit riksdagen att till Utveckling av ideell verksamhet anvisa ett reservationsanslag på 23 700 000 kr.
Regeringsskrivelse
Regeringen (Civildepartementet) har överlämnat skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor till riksdagen.
Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1995
1994/95:Kr415 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att statsbidragen avseende anslagen D 1 och D 2 reduceras med det belopp som motsvarar stödet till föreningar som bedriver rollspel.
1994/95:Kr416 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föreningslivet,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att se över föreningslivets olika ekonomiska förutsättningar.
1994/95:Kr418 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rollspel.
1994/95:Kr419 av Elver Jonsson och Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkrörelsernas roll för demokratins utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till ideella organisationer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att uppmuntra unga människor till ideellt engagemang.
1994/95:Kr420 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen till D 1. Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 miljoner kronor minskat anslag,
2. att riksdagen till D 2. Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 45 miljoner kronor minskat anslag,
5. att riksdagen till E 4. Utveckling av ideell verksamhet för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 miljoner kronor minskat anslag.
1994/95:A273 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomars fritid och behovet att för dessa skapa tillgängliga mötesplatser,
7. att riksdagen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. anslår 450 000 kr utöver vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om att dessa pengar skall gå direkt till nationell verksamhet.
Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor
1994/95:Kr4 av Inger Davidson och Fanny Rizell (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål för ungdomspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdraget till Ungdomsstyrelsen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetet med att utarbeta förslag utifrån Generationsutredningens slutsatser påskyndas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att olika former för försöksverksamhet som kan öka ungdomars möjligheter att delta i den demokratiska beslutsprocessen bör stödjas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomskultur.
Med anledning av regeringens skrivelse har väckts fyra motioner, nämligen 1994/95:Kr1 (2 yrkanden), 1994/95:Kr2 (5 yrkanden), 1994/95:Kr3 (4 yrkanden) och 1994/95:Kr4 (9 yrkanden). Motion 1994/95:Kr1 har överflyttats till socialutskottet. Motion 1994/95:Kr2 har överflyttats till arbetsmarknadsutskottet såvitt avser yrkandena 1 och 2, till socialförsäkringsutskottet såvitt avser yrkandena 3 och 4 samt till justitieutskottet såvitt avser yrkande 5. Motion 1994/95:Kr3 har överflyttats till socialförsäkringsutskottet såvitt avser yrkande 1, till justitieutskottet såvitt avser yrkande 2, till socialutskottet såvitt avser yrkande 3 och till utbildningsutskottet såvitt avser yrkande 4. Motion 1994/95:Kr4 har överflyttats till arbetsmarknadsutskottet såvitt avser yrkande 3, till konstitutionsutskottet såvitt avser yrkandena 6 och 7 samt till justitieutskottet såvitt avser yrkande 8.
Utskottet
Inledning
I detta avsnitt redovisas vissa nyligen fattade riksdags- och regeringsbeslut som rör riktlinjerna för ungdomspolitiken och verksamhetsinriktningen för Ungdomsstyrelsen. Vidare redovisas några aktuella utredningar inom ungdomsområdet.
Riksdagen fastställde förra året den huvudsakliga inriktning som skall gälla för ungdomspolitiken (prop. 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Dessa riktlinjer för ungdomspolitiken har följande innehåll.
1. De offentliga insatserna för ungdomar bör i första hand vara stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars och andra närståendes engagemang.
2. Åtgärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.
3. Alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor som tillgodoser både behovet av trygghet och av personlig utveckling.
4. Ungdomar skall ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna och göra egna val.
5. Ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och inflytande skall främjas.
6. Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning samverka i ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den ideella sektorn skall tas till vara.
Myndigheten Statens ungdomsråd omvandlades den 1 juli 1994 och bytte namn till Ungdomsstyrelsen. De övergripande målen för Ungdomsstyrelsen är att myndigheten skall främja goda uppväxtvillkor för ungdomar samt verka för att unga människor görs delaktiga i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skall arbeta sektorsövergripande och ha en kontinuerlig kontakt med kommunerna när det gäller att följa ungdomars villkor i samhället.
Riksdagen beslutade förra året om verksamhetsinriktning för Ungdomsstyrelsen under perioden 1994/95--1996/97.
Ungdomsstyrelsen skall
1. kartlägga ungdomars uppväxtvillkor samt följa upp och utvärdera ideellt och offentligt ungdomsarbete,
2. stödja utvecklingen av det ideella föreningslivets ungdomsverksamhet,
3. stödja utvecklingen av kommunernas insatser för ungdomar,
4. föra ut kunskaper och information om ungdomars uppväxtförhållanden och om metoder i ungdomsarbetet,
5. stödja utvecklingen av insatser på kulturområdet för ungdomar.
Utskottet återkommer i det följande under avsnittet Ungdomsstyrelsen till frågor som rör Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter.
I ett inledande avsnitt i propositionen behandlar regeringen övergripande frågor som rör ungdomars livsvillkor, prioriteringar inom ungdomspolitiken och åtgärder inom ungdomsområdet (prop. 1994/95:100 bil. 14 s. 45--49). Regeringen överlämnade i januari 1995 skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor till riksdagen. I skrivelsen lämnas en samlad redogörelse för förslag och åtgärder i budgetpropositionen som särskilt rör ungdomar. Av redogörelsen framgår att ungdomspolitiken skall inriktas på arbete och utbildning, på att minska skillnaderna i levnadsvillkor mellan ungdomar från olika uppväxtmiljöer samt på att stärka ungdomars inflytande över sina liv och samhällsutvecklingen. Av särskild betydelse är också ungdomars möjligheter att delta i olika former av internationellt samarbete.
I regeringsskrivelsen redovisas två projektsatsningar som Ungdomsstyrelsen med medel ur Allmänna arvsfonden genomfört i syfte att utveckla metoder för att öka ungdomars delaktighet och inflytande i samhället. Dessa satsningar beskrivs närmare i det följande i avsnittet Övergripande ungdomsfrågor.
Utskottet vill här nämna några aktuella utredningar på ungdomsområdet.
I december 1992 tillkallade den dåvarande regeringen en särskild utredare med uppgift att belysa ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter i ekonomiskt och socialt hänseende. Utredningen antog namnet Generationsutredningen. I juni 1994 redovisade utredningen sitt uppdrag i betänkandet (SOU 1994:77) Tillvarons trösklar. Betänkandet innehåller förslag som syftar till att utforma åtgärder som bidrar till att generationsperspektivet bättre skall kunna beaktas och till att underlätta ungdomars möjligheter att etablera sig i vuxenlivet.
Regeringen tillsatte i mars 1995 en utredare för att göra en samlad översyn av de åldersgränser i samhället som berör unga människor upp till 30 års ålder och motiven för dessa gränser (dir. 1995:29). Utredningen har antagit namnet Åldersgränsutredningen. Utredaren skall kartlägga rådande förhållanden och analysera i vad mån existerande åldersgränser orsakar problem. Mot bakgrund av en sådan analys skall utredaren lämna förslag på sådana förändringar som kan behövas. Utredaren skall dessutom överväga behovet av förändringar av de åldersgränser som gäller inom statsbidragssystemet för ungdomsorganisationer. Uppdraget skall vara avslutat senast den 1 maj 1996.
En särskild utredare tillkallades av den förra regeringen för att utreda levnadsvillkoren i storstadsområdena. Den nuvarande regeringen har nyligen beslutat om nya direktiv för utredningen och att utredningen i fortsättningen skall arbeta som en kommitté med företrädare för de tre storstadsområdena (dir. 1995:35). Kommittén skall ha till uppgift att i dialog med berörda i områdena föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för bostadsområden i storstäderna att ta till vara de olika resurser och möjligheter som finns och som kan användas för en positiv utveckling, särskilt vad beträffar barn och ungdom med svåra uppväxtförhållanden. Resultatet av det samlade utredningsarbetet skall redovisas senast den 1 juli 1997.
Övergripande ungdomsfrågor
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör bl.a. målen för ungdomspolitiken och demokratifrågor.
I motion Kr4 (kds) behandlas målen för ungdomspolitiken (yrkande 1). Motionärerna framhåller att det är en viktig uppgift för hela samhället att hitta vägar för att ge ungdomar framtidstro och vilja till engagemang samt betonar värdet i att riksdagen antagit riktlinjer för ungdomspolitiken. I motionen anförs att det är viktigt att förverkligandet av de av riksdagen beslutade riktlinjerna för ungdomspolitiken inte bromsas upp.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att utformningen av ungdomspolitiken är en viktig uppgift för samhället och att det är av stor betydelse att ungdomars engagemang och initiativkraft därvid tas till vara. Även innehållet i propositionen ger uttryck för denna grundsyn. Utskottet erinrar om att Ungdomsstyrelsen bedriver projekt, såsom satsningar på att skapa träffpunkter för ungdomar m.m., vilka syftar till att förverkliga de beslutade riktlinjerna för ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen har även ålagts andra uppgifter -- exempelvis att kartlägga ungdomars uppväxtvillkor -- för att riktlinjerna för ungdomspolitiken skall uppnås. Mot denna bakgrund anser utskottet att vad som anförs i motionen inte erfordrar någon riksdagens åtgärd. Motion Kr4 i här berörd del avstyrks således (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr419 (fp) framhåller vikten av att unga människor uppmuntras till ideellt engagemang (yrkande 3). I motionen understryks att föreningslivet lär barn och ungdomar att samarbeta och ger dem utlopp för idealitet och initiativkraft.
Utskottet delar de åsikter som framförs i motionen, vilka även stämmer väl överens med innehållet i propositionen. Utskottet vill i sammanhanget påpeka att statens bidragsgivning till ungdomsorganisationerna är ett konkret sätt att stödja och uppmuntra unga människors ideella engagemang. Kommunerna bedriver också verksamhet för att uppmuntra ungdomar till ideellt engagemang. Det råder bred enighet i de frågor som motionärerna behandlar. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionen inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion Kr419 avstyrks således i här berörd del (yrkande 3).
I motionerna Kr4 (kds) och A273 (v) behandlas frågor om ungdomar och demokrati och om ungdomars behov av mötesplatser.
Motionärerna bakom Kr4 konstaterar att ungdomars deltagande i föreningslivet har minskat under senare tid och att framför allt de idéburna folkrörelserna och de politiska ungdomsförbunden har tappat medlemmar. Motionärerna anser att olika former av försöksverksamhet som kan öka ungdomars möjligheter att delta i den demokratiska beslutsprocessen bör stödjas (yrkande 5).
I motion A273 framhålls behovet av att skapa tillgängliga mötesplatser för ungdomar (yrkande 3 delvis). Motionärerna anför att samhället måste satsa på ungdomars fritid bl.a. för att motverka utslagning och kriminalitet. Motionärerna anser att arbetslösa ungdomar borde få möjlighet att öppna ungdomsfik och allaktivitetshus eller ungdomens hus i kommunerna samt framhåller att sådan verksamhet även skulle ge goda möjligheter att skapa sysselsättning åt ungdomar.
Statens ungdomsråd (numera ombildat till Ungdomsstyrelsen) fick år 1991 i uppdrag att med medel ur Allmänna arvsfonden utveckla metoder som ökar ungdomars delaktighet och inflytande i samhället. Två projekt har genomförts. Det ena projektet innebar att försöksverksamhet genomfördes i tretton kommuner i syfte att öka ungdomars inflytande. Det andra projektet syftade till att skapa nya träffpunkter för ungdomar. En viktig utgångspunkt har varit att flera parter samverkar kring lösningarna. Under år 1994 övergick dessa projekt i en bredare satsning på att utveckla ungdomars inflytande i lokalsamhället. Ungdomsstyrelsen har under innevarande år använt 10 000 000 kronor ur Allmänna arvsfonden för verksamheten. En utvärdering av projekten kommer att redovisas under denna höst. Vidare har i flera kommuner upprättats kommunala handlingsprogram för ungdomsfrågorna. I några fall har program utarbetats tillsammans med ungdomar. Barn- och ungdomsdelegationen har vidare under budgetåret 1993/94 ur Allmänna arvsfonden fördelat drygt 6,4 miljoner kronor till stöd till lokaler för ungdomsverksamhet.
Som motionärerna bakom motion Kr4 anför är det angeläget att unga människor ges möjlighet till inflytande i den demokratiska beslutsprocessen. Detta underströk utskottet även i förra årets betänkande om Ungdomspolitik (se bet. 1993/94:KrU31 s. 17). Utskottet finner det därför glädjande att projekten med försöksverksamhet, som senare i år skall utvärderas, har kunnat fortsätta under innevarande budgetår. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att ta ytterligare initiativ i syfte att stödja ungdomars möjligheter till delaktighet och inflytande, vilket överensstämmer med ett förslag i Generationsutredningens betänkande (se bet. s. 274--275). Utskottet anser med hänsyn till det anförda att innehållet i motionen inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Motion Kr4 i här berörd del avstyrks således (yrkande 5).
Utskottet behandlade i förra årets betänkande om ungdomspolitik satsningen på att skapa träffpunkter för ungdomar (se bet. 1993/94:KrU31 s. 17). Utskottet framhöll därvid bl.a. att projekt för att skapa träffpunkter för ungdomar på ett positivt sätt kan stärka ungdomars känsla av delaktighet i samhället och främja deras möjligheter att ta egna initiativ. Utskottet vidhåller denna uppfattning samt vill tillägga att projekt av nämnda slag torde utgöra ett verksamt sätt att engagera arbetslösa ungdomar och motverka kriminalitet och utslagning. Utskottet ser med tillfredsställelse att satsningen på att skapa träffpunkter har kunnat fortsätta under innevarande budgetår samt förutsätter att regeringen överväger möjligheterna att initiera nya projekt för att skapa fler träffpunkter för ungdomar. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionen inte erfordrar någon åtgärd från riksdagens sida. Motion A273 avstyrks således i här berörd del (yrkande 3 delvis).
Motionärerna bakom motion Kr4 (kds) anser att det är angeläget att arbetet med att utarbeta förslag utifrån Generationsutredningens betänkande påskyndas (yrkande 4).
Betänkandet Tillvarons trösklar har under hösten 1994 remissbehandlats och bereds för närvarande i Civildepartementet. Vissa av förslagen i betänkandet, däribland förslaget om introduktionsplatser på arbetsmarknaden, har redan genomförts. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att föregripa regeringens fortsatta beredning av förslagen i betänkandet. Utskottet avstyrker därför motion Kr4 i här berörd del (yrkande 4).
Ungdomsstyrelsen (D 1)
Medelsanvisningen
Ungdomsstyrelsen har, som framgår av det inledande avsnittet, fått mer omfattande och krävande arbetsuppgifter än vad som gällde för Statens ungdomsråd. Arbetet med att förändra verksamheten för att möta de nya krav som ställs på myndigheten har nyligen påbörjats. Regeringen anser därför att Ungdomsstyrelsen bör undantas från generella besparingskrav samt kompenseras för vissa merkostnader i samband med organisationsförändringen. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett ramanslag på 12 498 000 kronor.
Frågor om medelsanvisningen under anslaget tas upp i tre motioner.
Motionärerna bakom motionerna Kr415 (m) och Kr418 (s) tar upp stödet genom statsbidrag till föreningar som bedriver rollspel, en fråga som utskottet behandlar under anslaget D 2. Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Förslaget i motion Kr415 syftar även till en minskning av förevarande anslag. Motionärerna bakom motion Kr418 föreslår att medel som betalas ut till organisationer vilka huvudsakligen bedriver rollspel skall upphöra att utgå. En del av de sålunda frigjorda medlen föreslås bli omfördelade till förevarande anslag att användas för informationskampanjer bland ungdomar om rollspels möjligheter och begränsningar.
Motionärerna bakom motion Kr420 (m) hemställer med hänvisning till statens sparbehov att anslaget till Ungdomsstyrelsen bestäms till 7 498 000 kronor eller således till ett belopp som är 5 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit (yrkande 1).
Utskottet kommer således att behandla frågan om stödet till föreningar som bedriver rollspel under anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet vill dock redan här framhålla att rollspel tjänar olika syften och ingalunda enbart är av destruktiv karaktär. Utskottet har inhämtat att Ungdomsstyrelsen ägnar rollspelen uppmärksamhet och att myndigheten avser att inom kort påbörja en kartläggning som syftar till att fördjupa kunskapen om rollspel. Utskottet anser att denna verksamhet även fortsättningsvis bör finansieras inom ramen för Ungdomsstyrelsens myndighetsanslag och inte genom en sådan omfördelning från anslaget D 2 till anslaget D 1 som föreslås i motion Kr418. Utskottet finner att innehållet i motionerna Kr415 och Kr418 i här berörda delar inte ger anledning att frångå regeringens förslag till medelsanvisning.
Som ovan anförts har Ungdomsstyrelsen fått arbetsuppgifter som är mer omfattande än de som åvilade Statens ungdomsråd. Utskottet finner därför inte anledning att, som yrkas i motion Kr420, frångå regeringens bedömning att Ungdomsstyrelsen bör undantas från generella sparkrav. Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag att 12 498 000 kronor anvisas under anslaget. Detta ställningstagande innebär att motion Kr420 yrkande 1 samt motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar avstyrks av utskottet.
Motionsyrkanden om Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter
Motionärerna bakom motion Kr4 (kds) behandlar frågan om ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen att kartlägga ungdomars uppväxtvillkor m.m. (yrkande 2). I motionen konstateras att en av Ungdomsstyrelsens uppgifter är att kartlägga ungdomars uppväxtvillkor samt följa upp och utvärdera ideellt och offentligt ungdomsarbete som ett led i ett utvecklat sektorsövergripande arbetssätt. Motionärerna förutsätter att uppdraget till Ungdomsstyrelsen alltjämt gäller i sin helhet. Vid redovisningen av uppdraget förväntar sig motionärerna en utvärdering av ideellt och offentligt ungdomsarbete.
Ungdomsstyrelsen har av den föregående regeringen fått i uppdrag att lämna en fördjupad redovisning av ungdomars uppväxtvillkor samt förslag till åtgärder på angelägna områden. Ungdomsstyrelsen skall särskilt analysera ungdomars etablering i vuxenlivet samt uppmärksamma grupper av ungdomar som är i behov av särskilt stöd för att få en bra uppväxt. Uppdraget skall ske i nära samarbete med berörda sektorsmyndigheter. Uppdraget skall redovisas till regeringen före utgången av maj 1996.
Ungdomsstyrelsen skall vidare -- också i enlighet med ett uppdrag från den förra regeringen -- utvärdera i vilken utsträckning som fördelningen av statsbidrag till ungdomsorganisationer leder till att målen för bidragen uppnås samt föreslå åtgärder för att förbättra bidragsgivningens måluppfyllelse och effektivitet. Statsbidragen till ungdomsorganisationer skall därvid analyseras i relation till andra fritidspolitiska insatser. Uppdraget skall redovisas till regeringen före utgången av maj 1997.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det ovan angivna uppdraget till Ungdomsstyrelsen om en fördjupad redovisning av ungdomars uppväxtvillkor bör ligga fast. Utskottet förutsätter att Ungdomsstyrelsen i sin redovisning även berör frågor om ideellt och offentligt ungdomsarbete. Enligt utskottets mening innebär det anförda att motionskravet redan är tillgodosett. Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Utskottet avstyrker således motion Kr4 i här aktuell del (yrkande 2).
I motion Kr4 (kds) behandlas frågor om ungdomskultur (yrkande 9). Motionärerna framhåller särskilt att ungdomsorganisationerna måste ges möjlighet att förmedla kultur och göra de unga kulturellt medvetna.
Riksdagen beslutade förra våren -- på förslag av kulturutskottet -- att kulturen skulle räknas in bland de projekt som Ungdomsstyrelsen skall koncentrera sig på under den följande treårsperioden (se bet. 1993/94:KrU31 s. 11). Utskottet anser alltjämt att det är en angelägen uppgift för Ungdomsstyrelsen att främja insatser för att barn och ungdomar i ökad utsträckning skall delta i kulturaktiviteter. Utskottet delar således i allt väsentligt den uppfattning som kommer till uttryck i motionen. Efter förslag av regeringen i budgetpropositionen har riksdagen under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. beräknat särskilda medel, 15 000 000 kronor, för att stimulera barn- och ungdomskulturen (prop. bil. 12 s. 68--73, bet. 1994/95:KrU16, rskr. 1994/95:252). Vidare har Kulturutredningen i tilläggsdirektiv (dir. 1994:146) getts i uppdrag att i sitt fortsatta arbete lägga särskild vikt vid barnens och ungdomens delaktighet i kulturen. Utskottet har också tidigare i år i betänkandet Övergripande kulturfrågor behandlat frågor om barn- och ungdomskultur och därvid betonat bl.a. att kulturen har stor betydelse för barns och ungdomars utveckling (se bet. 1994/95:KrU15 s. 18--19). Med hänsyn till de initiativ som tagits för att stärka barn- och ungdomskulturen anser utskottet att vad som anförs i motionen inte erfordrar någon åtgärd från riksdagens sida. Motion Kr4 i här aktuell del avstyrks således (yrkande 9).
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (D 2)
Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordningen därom (1994:641) samt för stöd till viss annan nationell ungdomsverksamhet. Vidare omfattar anslaget stöd för internationell verksamhet till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) och Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 att 174 303 000 kronor anvisas under anslaget. Av anslaget beräknas 109 422 000 kronor för juli 1995--juni 1996, vilket innebär en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 2 275 000 kronor.
Frågor om den totala medelsanvisningen under anslaget tas upp i fyra motioner.
Som redovisats i det föregående behandlar två motioner frågor om bidragsgivning till organisationer som ägnar sig åt rollspel. Motionären bakom motion Kr415 (m) anser att medelstilldelningen under anslaget skall minskas med det belopp som motsvarar stödet till föreningar som bedriver rollspel. Ett liknande yrkande framställs i motion Kr418 (s). Motionärerna bakom sistnämnda motion anser att organisationer som huvudsakligen sysslar med rollspel inte skall få statsbidrag.
Motionärerna bakom motion Kr420 (m) hemställer med hänvisning till statens sparbehov att förevarande anslag skall uppgå till ett belopp som är 45 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit (yrkande 2).
I motion A273 (v) hemställs att anslaget bestäms till 174 753 000 kronor, eller således till ett belopp som är 450 000 kronor högre än vad regeringen har föreslagit (yrkande 7). Motionärerna anför att detta belopp skall gå till LSU och i sin helhet användas för LSU:s nationella verksamhet.
Utskottet behandlar inledningsvis de motionsförslag som innebär en minskning av anslaget.
Med anledning av motionsyrkandena som rör statsbidragen till föreningar som bedriver rollspel vill utskottet redovisa följande.
I förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer anges de kriterier som måste vara uppfyllda för att en organisation skall kunna erhålla bidrag samt målen för bidragsgivningen. Målen är bl.a. att främja barns och ungdomars demokratiska fostran samt att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid. Det är enligt förordningen Ungdomsstyrelsen som efter ansökan har att ta ställning till och bedöma vilka organisationer som uppfyller dessa kriterier och i vilken utsträckning dessas verksamhet främjar målen för bidragsgivningen. Som i ett föregående avsnitt angetts har Ungdomsstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 getts i uppdrag att under en treårsperiod genomföra en fördjupad bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om grundbidrag. Därvid skall bl.a. prövas i vilken utsträckning fördelningen av statsbidrag leder till att målen för bidragsgivningen uppnås. Denna fördjupade prövning skall självfallet gälla även organisationer som bedriver rollspel. Uppdraget skall redovisas för regeringen i maj 1997.
Som motionärerna påpekar förekommer på marknaden ett brett utbud av rollspel, varav en grupp innehåller stora inslag av våld, droger och andra skadliga företeelser. Utskottet konstaterar samtidigt i likhet med motionärerna bakom motion Kr418 och som även anförts ovan att många rollspel otvivelaktigt har positiva förtecken. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte föreligger skäl att ändra målen eller kriterierna för bidragsgivningen så att organisationer som bedriver rollspelsverksamhet uttryckligen undantas från möjligheten att erhålla statsbidrag för sin verksamhet. Prövningen bör enligt utskottets mening således alltjämt ske enligt de nuvarande bestämmelserna i den ovannämnda förordningen. Ungdomsstyrelsen skall därvid beakta de mål för bidragsgivningen som anges i förordningen, vilka bl.a. innefattar att statsbidragen skall främja barns och ungdomars demokratiska fostran. Vidare vill utskottet understryka vikten av att den kartläggning av rollspelsverksamheten som Ungdomsstyrelsen avser att påbörja inom kort -- och som utskottet nämnt i det föregående -- kan företas skyndsamt. Det är angeläget att en sådan kartläggning leder till att information om alternativa rollspel med positiva förebilder når ut till berörda målgrupper. Utskottet finner således att vad som anförs i motionerna Kr415 och Kr418 inte ger anledning att frångå regeringens förslag om medelstilldelning.
Utskottet vill tillägga att regeringen avser att senare under våren 1995 publicera en skrift över de samlade åtgärder som vidtagits av regering och myndigheter mot våldet i samhället. Vidare kommer en Unesco-konferens om våldet i medierna att äga rum i Lund hösten 1995.
Enligt utskottets mening skulle en medelstilldelning på den nivå som motionärerna bakom motion Kr420 föreslår i alltför hög grad inskränka möjligheterna för ungdomsorganisationerna att bedriva sin verksamhet. Utskottet -- som noterar att regeringens förslag innebär en besparing i anslaget -- anser därför att innehållet i motion Kr420 yrkande 2 inte ger anledning att avvika från regeringens förslag om medelsanvisning. Riksdagen kommer dock senare under våren att behandla ett förslag i kompletteringspropositionen om en ytterligare besparing under anslaget med 3 200 000 kronor.
LSU är ett paraplyorgan för ett stort antal ungdomsorganisationer och har till syfte att i olika sammanhang -- nationellt och internationellt -- företräda medlemsorganisationerna. Staten ger stöd till många av de enskilda medlemsorganisationerna inom LSU för dessas nationella verksamhet. Detta sker i form av statsbidrag enligt förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Det nationella samarbetet bör bygga på de enskilda medlemsorganisationernas intresse och på ekonomiskt stöd från staten. Utskottet vill framhålla att LSU innevarande budgetår från Ungdomsstyrelsen har erhållit ett särskilt bidrag, 450 000 kronor, enligt nämnda förordning för att utveckla sin nationella verksamhet och att LSU även för kommande budgetår hos Ungdomsstyrelsen har möjlighet att ansöka om bidrag för denna verksamhet. Med hänsyn härtill anser utskottet att det inte föreligger skäl att beräkna särskilda medel till LSU:s nationella verksamhet på sätt som föreslås i motion A273 i här berörd del (yrkande 7).
Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis regeringens förslag om den totala medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet anser således att riksdagen bör anvisa 174 303 000 kronor under anslaget. Detta ställningstagande innebär att motionerna Kr415 och Kr418 i aktuella delar, Kr420 yrkande 2 och A273 yrkande 7 avstyrks av utskottet.
Motionärerna bakom motion A273 (v) betonar under avsnittet om ungdomars fritid att det är viktigt att lika stora satsningar görs på flickors som på pojkars fritidsaktiviteter (yrkande 3 delvis). I motionen anförs att pojkars intressen i dag får merparten av de ekonomiska resurserna och att detta måste ändras.
Som motionärerna anför är det betydelsefullt att ägna uppmärksamhet åt jämställdhetsfrågorna vid bidragsgivningen. Ett av målen för statens bidrag till ungdomsorganisationerna är att främja jämställdhet mellan könen, vilket Ungdomsstyrelsen skall beakta vid myndighetens beslut om bidrag. I budgetpropositionen (bil. 6 s. 282) har regeringen föreslagit en medelsanvisning om 20 559 000 kronor under anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder, varav 5 000 000 kronor avser finansiering av projektverksamhet för att öka kvinnors inflytande i beslutande församlingar. Projekt som arbetar med inriktning på unga kvinnor kommer att prioriteras. Riksdagen har bifallit regeringsförslaget (bet. 1994/95:AU7, rskr. 1994/95:181). Vidare har för innevarande budgetår under förevarande anslag inrättats en anslagspost om 500 000 kronor till särskilda insatser för unga flickor. Medlen används av Ungdomsstyrelsen för information m.m. i jämställdhetsfrågor. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att stödet till denna verksamhet skall fortsätta. Utskottet vill här även nämna att utskottet under hösten i år kommer att behandla motionsyrkanden som rör jämställdhet inom idrotten. Med hänvisning till det anförda finner utskottet att vad som anförs i motionen inte erfordrar någon riksdagens åtgärd. Motion A273 i här berörd del avstyrks således (yrkande 3 delvis).
EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3)
Under detta anslag beräknas medlemsavgiften i EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 7 841 000 kronor, varav 5 200 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Övergripande folkrörelsefrågor
I tre motionsyrkanden berörs folkrörelsernas roll i samhället m.m.
Motionärerna bakom motion Kr416 (s) betonar att folkrörelsernas verksamhet bör uppmuntras och underlättas (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr419 (fp) tar upp likartade frågor. De berör särskilt folkrörelsernas roll för demokratins utveckling (yrkande 1) och stödet till ideella organisationer (yrkande 2). I motionen understryks att stat och kommun bör inta en generös attityd till ideellt föreningsliv samt att finansiellt stöd inte får stanna på central nivå utan måste komma medlemmarna och de lokala avdelningarna till del.
Regeringen har nyligen beslutat att en kommitté tillkallas med uppgift att utreda och föreslå åtgärder som kan öka medborgarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen och därmed på sikt bidra till en vital demokratisk utveckling (dir. 1995:56). Kommittén skall bl.a. föreslå förändringar av stödformer som kan ge förutsättningar för föreningslivet att utvecklas och förändras och som också bidrar till ett ökat medborgarengagemang. Kommitténs uppdrag skall vara avslutat senast den 1 oktober 1996.
Utskottet delar de uppfattningar som motionärerna framför. Folkrörelserna och de ideella organisationerna fyller viktiga funktioner i många människors liv och bidrar i hög grad till att utveckla välfärden i landet. Det är betydelsefullt att detta beaktas när det gäller att fatta beslut i frågor om stöd till ideella organisationer. Självfallet är det därvid också viktigt att se till att stödet sker på ett sådant sätt att medlen kommer de slutliga användarna till del. Dessa synpunkter överensstämmer i allt väsentligt med vad som anförs i propositionen och kommer även till uttryck i de kommittédirektiv som angetts ovan. Det råder således bred enighet i de frågor som berörs i motionerna. Utskottet anser att innehållet i motionerna inte erfordrar någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna Kr416 i här berörd del (yrkande 1) och Kr419 i aktuella delar (yrkandena 1 och 2) avstyrks således.
Motionärerna bakom motion Kr416 (s) föreslår att det tillsätts en utredning med uppgift att se över föreningslivets olika ekonomiska förutsättningar (yrkande 2). I motionen anförs att de olika regler och förmåner som gäller för föreningslivet bör ses över för att jämställas med varandra.
En översyn av föreningslivets ekonomiska villkor i olika avseenden har nyligen ägt rum i Utredningen om bidrag till ideella organisationer. I betänkandet (SOU 1993:71) Organisationernas bidrag föreslår utredaren bl.a. att de olika regler som i dag finns för idrottsrörelsen och andra organisationer, framför allt när det gäller sociala avgifter, bör ändras så att idrotten och andra organisationer behandlas lika. Ärendet bereds för närvarande i Civildepartementet. Enligt utskottets mening bör regeringens beredning av de aktuella frågorna inte föregripas. Innehållet i motionen bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker motion Kr416 i här berörd del (yrkande 2).
Utveckling av ideell verksamhet (E 4)
Ur anslaget kan bidrag ges till ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser som bedriver utvecklingsarbete inom den s.k. tredje sektorn. Bidrag kan ges till organisationer för att utveckla formerna för lokal ideell verksamhet liksom för att lämna information och rådgivning i dessa frågor.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 23 700 000 kronor. Av anslaget beräknas 15 800 000 kronor för juli 1995--juni 1996, vilket innebär en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 7 000 000 kronor.
Motionärerna bakom motion Kr420 (m) hemställer med hänvisning till statens sparbehov att anslaget bestäms till 18 700 000 kronor, eller således till ett belopp som är 5 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit (yrkande 5).
Utskottet noterar att regeringens förslag om medelstilldelning innebär en betydande minskning av anslaget i förhållande till innevarande budgetår. Utskottet anser att vad som anförs i motionen inte ger tillräcklig anledning att frångå regeringens förslag om medelstilldelning. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag att 23 700 000 kronor anvisas under anslaget. Detta ställningstagande innebär att motion Kr420 i här aktuell del (yrkande 5) avstyrks. Riksdagen kommer dock senare under våren att behandla ett förslag i kompletteringspropositionen om en ytterligare besparing under anslaget med 1 000 000 kronor.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål för ungdomspolitiken
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 1,
2. beträffande frågan om unga människors ideella engagemang
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr419 yrkande 3,
3. beträffande ungdomars möjlighet att delta i den demokratiska beslutsprocessen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 5, res. 1 (kds)
4. beträffande mötesplatser för ungdomar
att riksdagen avslår motion 1994/95:A273 yrkande 3 i denna del,
5. beträffande förslag utifrån Generationsutredningens betänkande
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 4, res. 2 (kds)
6. beträffande medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Kr415 i denna del, 1994/95:Kr418 i denna del och 1994/95:Kr420 yrkande 1 till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 12 498 000 kronor, res. 3 (m)
7. beträffande ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen om att göra en fördjupad redovisning av ungdomars uppväxtvillkor m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 2,
8. beträffande uttalande om ungdomskultur
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 9,
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Kr415 i denna del, 1994/95:Kr418 i denna del, 1994/95:Kr420 yrkande 2 och 1994/95:A273 yrkande 7 till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 174 303 000 kronor, res. 4 (m) res. 5 (v)
10. beträffande satsningen på flickors och pojkars fritidsaktiviteter
att riksdagen avslår motion 1994/95:A273 yrkande 3 i denna del,
11. beträffande medelsanvisningen till EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 7 841 000 kronor,
12. beträffande regeringens skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor
att riksdagen beslutar att lägga skrivelsen till handlingarna,
13. beträffande uttalanden om folkrörelsernas roll i samhället m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr416 yrkande 1 samt 1994/95:Kr419 yrkandena 1 och 2,
14. beträffande tillsättande av utredning med uppgift att se över föreningslivets olika ekonomiska förutsättningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr416 yrkande 2,
15. beträffande medelsanvisningen till Utveckling av ideell verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr420 yrkande 5 till Utveckling av ideell verksamhet för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 23 700 000 kronor. res. 6 (m)
Stockholm den 27 april 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Annika Nilsson (s), Erik Arthur Egervärn (c), Birgitta Wistrand (m) och Tuve Skånberg (kds).
Reservationer
1. Ungdomars möjlighet att delta i den demokratiska beslutsprocessen (mom. 3)
Tuve Skånberg (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Som motionärerna" och slutar med "(yrkande 5)" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i enlighet med vad som anförs i motionen att ungdomars framtidstro i stor utsträckning formas av deras framtidsutsikter. En positiv framtidstro motiverar engagemang, utbildning och ansvar samt stimulerar till delaktighet i samhället. Att hitta vägar för att ge ungdomar framtidstro och vilja till engagemang är därför en uppgift för hela samhället. Ungdomar behöver tidigt uppmuntras till samhällsansvar genom att de får inflytande och får delta aktivt i skolan, på arbetsplatsen, i närmiljön och i ideellt arbete m.m. Ungdomarna är själva den viktigaste resursen i allt utvecklingsarbete, och utvecklingarbetet måste därför utgå från ungdomarnas egna perspektiv. Genom att visa tillit till och stödja ungdomars egna aktiviteter stimulerar man deras kreativitet och ansvarskänsla.
För att åstadkomma en god samverkan, ett bra resursutnyttjande samt möjligheter att följa upp och utvärdera insatser för ungdomar bör den grundläggande inriktningen för ungdomspolitiken vara fastlagd. Det var därför enligt utskottets mening värdefullt att riksdagen förra året antog de riktlinjer för ungdomspolitiken som den dåvarande regeringen hade föreslagit. Dessa riktlinjer förmedlar grundläggande värderingar om demokrati, medmänsklighet och människovärde och betonar vikten av en sektorsövergripande helhetssyn. Riktlinjerna ger god vägledning för statliga och kommunala insatser för ungdomar.
Utskottet vill även betona värdet av att riksdagen förra året fastställde en verksamhetsinriktning för den statliga ungdomsmyndigheten, numera benämnd Ungdomsstyrelsen, och att den förra regeringen beslutade om vissa nya arbetsuppgifter för myndigheten. Dessa beslut skapar ökade förutsättningar för att kunna bedriva en effektiv ungdomspolitik.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts ser utskottet mycket positivt på den projektverksamhet som Ungdomsstyrelsen bedrivit med medel från Allmänna arvsfonden och som bl.a. innefattat försöksverksamhet i 13 kommuner för att öka ungdomars inflytande. Sådana projekt utgör ett konkret sätt att förverkliga riktlinjerna för ungdomspolitiken. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att det är utomordentligt betydelsefullt att stödja olika former av försöksverksamhet som kan öka ungdomars möjligheter att delta i den demokratiska beslutsprocessen, t.ex. ungdomsfullmäktige och ungdomsråd som prövats på några ställen i landet. Utskottet finner att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionen har anförts om åtgärder för att öka ungdomars möjligheter att delta i den demokratiska beslutsprocessen. Utskottet tillstyrker således motion Kr4 i här berörd del (yrkande 5).
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ungdomars möjlighet att delta i den demokratiska beslutsprocessen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr4 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Förslag utifrån Generationsutredningens betänkande (mom. 5)
Tuve Skånberg (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Betänkandet Tillvarons" och slutar med "(yrkande 4)" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det är långt kvar när det gäller att ge ungdomar en självklar plats i samhället, men att flera viktiga steg ändå har tagits för att skynda på utvecklingen. Generationsutredningen har i sitt betänkande Tillvarons trösklar presenterat förslag som syftar till att på olika sätt underlätta ungdomars etablering i samhället. Enligt utskottets mening är det av omistligt värde att åtgärder vidtas för att ungdomars framtidstro och engagemang skall tas till vara. Det är därför, som motionärerna påpekar, angeläget att arbetet med att utarbeta förslag utifrån Generationsutredningens betänkande påskyndas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motion Kr4 i här berörd del (yrkande 4).
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande förslag utifrån Generationsutredningens betänkande
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr4 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen (mom. 6)
Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Som ovan" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona att det i det rådande ekonomiska läget är både sakligt och psykologiskt viktigt att alla sektorer bidrar till saneringen av statsfinanserna. Mot den bakgrunden föreligger det enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl att undanta Ungdomsstyrelsen från generella sparkrav. Utskottet instämmer således i vad motionärerna bakom motion Kr420 anför om medelsanvisningen under förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker förslaget i motion Kr420 yrkande 1 om medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen. Utskottet anser att riksdagen bör anvisa 7 498 000 kronor under anslaget, eller således ett belopp som är 5 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit. Detta ställningstagande innebär att motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 1, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1994/95:Kr415 i denna del och 1994/95:Kr418 i denna del till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 7 498 000 kronor,
4. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (mom. 9)
Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
För att uppnå stabilitet i de offentliga finanserna och klara det avgörande målet om en balanserad budget till år 1998 måste alla verksamheter bidra. Enligt utskottets mening finns det utrymme för en betydligt större besparing under anslaget än som föreslås i propositionen, vilket även framgår av den föreslagna besparingen i kompletteringspropositionen. Med hänsyn härtill anser utskottet, i likhet med motionärerna bakom motion Kr420, att anslaget bör bestämmas till ett lägre belopp än vad regeringen har föreslagit.
LSU är -- -- -- = utskottet 15 rader -- -- -- (yrkande 7).
Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis förslaget i motion Kr420 yrkande 2 om den totala medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet anser att riksdagen bör anvisa 129 303 000 kronor under anslaget, eller således ett belopp som är 45 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit. Detta ställningstagande innebär att motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar och motion A273 yrkande 7 avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 2, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna Kr415 i denna del, Kr418 i denna del och A273 yrkande 7 till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 129 303 000 kronor,
5. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (mom. 9)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "LSU är" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
LSU har traditionellt i huvudsak arbetat med internationella frågor. Sedan ett par år tillbaka bedriver dock LSU även arbete med nationella frågor. Denna verksamhet består av information till medlemsorganisationerna och utbildning på förbundsnivå m.m. Nämnda arbetsområden har blivit allt viktigare sedan Statens ungdomsråd ombildades till Ungdomsstyrelsen. Arbetet har utvecklats mycket positivt och har nu blivit en naturlig del av LSU:s ordinarie verksamhet. För att arbetet med nationell verksamhet skall kunna fortsätta är det nödvändigt att LSU även framdeles ges stöd för nämnda verksamhetsgren. Med hänsyn härtill anser utskottet att det bör beräknas särskilda medel om 450 000 kr till LSU:s nationella verksamhet på sätt som föreslås i motion A273 i här berörd del (yrkande 7).
Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis förslaget i motion A273 yrkande 7 om medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet anser att riksdagen bör anvisa 174 753 000 kronor under anslaget, eller således ett belopp som är 450 000 kronor högre än vad regeringen har föreslagit. Detta ställningstagande innebär att motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar och Kr420 yrkande 2 avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A273 yrkande 7, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1994/95:Kr415 i denna del, 1994/95:Kr418 i denna del och 1994/95:Kr420 yrkande 2 till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 174 753 000 kronor.
6. Medelsanvisningen till Utveckling av ideell verksamhet (mom. 15)
Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet noterar" och på s. 15 slutar med "1 000 000 kronor" bort ha följande lydelse:
I det rådande statsfinansiella läget bör alla sektorer bidra till saneringen av statsfinanserna och omprioriteringar göras så att anslagen används på bästa sätt. Enligt utskottets mening har dessa omständigheter inte i tillräcklig utsträckning beaktats i propositionsförslaget till medelsanvisning, vilket också framgår av att regeringen i kompletteringspropositionen föreslår en ytterligare besparing under anslaget. Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Kr420 yrkande 5 bör anvisa 18 700 000 kronor under anslaget, eller således ett belopp som är 5 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit,
dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande medelsanvisningen till Utveckling av ideell verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 5 och med anledning av regeringens förslag till Utveckling av ideell verksamhet för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 18 700 000 kronor.
Särskilt yttrande
Mötesplatser för ungdomar (mom. 4)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Under de senaste åren har stora nedskärningar skett på fritids- och kulturområdet. Detta har lett till att många fritidsgårdar, ungdomscaféer och ungdomshus har tvingats stänga, vilket har drabbat de allra flesta ungdomar. Mot bakgrund av behovet av mötesplatser för ungdomar är det angeläget att den beskrivna utvecklingen bryts och att det från samhällets sida avsätts ekonomiska resurser som gör det möjligt att bevara och tillskapa mötesplatser för ungdomar.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Regeringsskrivelse 2 Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1995 2 Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor 3 Utskottet 4 Inledning 4 Övergripande ungdomsfrågor 6 Ungdomsstyrelsen (D 1) 8 Medelsanvisningen 8 Motionsyrkanden om Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter 9 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (D 2) 10 EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3) 13 Övergripande folkrörelsefrågor 13 Utveckling av ideell verksamhet (E 4) 14 Hemställan 15 Reservationer 1. Ungdomars möjlighet att delta i den demokratiska beslutsprocessen (kds) 16 2. Förslag utifrån Generationsutredningens betänkande (kds) 18 3. Medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen (m) 18 4. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (m) 19 5. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (v) 19 6. Medelsanvisningen till Utveckling av ideell verksamhet (m) 20 Särskilt yttrande Mötesplatser för ungdomar (v) 21