Turistpolitik
Betänkande 1994/95:KrU28
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU28
Turistpolitik
Innehåll
1994/95 KrU28
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag om den statliga turistpolitiken som regeringen lagt fram i budgetpropositionen och proposition 1994/95:177 samt förslag som förts fram i motioner väckta dels under allmänna motionstiden i januari 1995, dels med anledning av proposition 1994/95:177.
Utskottet har vid sin behandling av förslagen om inriktningen och omfattningen av turistpolitiken föreslagit riksdagen att med anledning av propositionerna och i vissa motioner som sin mening ge regeringen till känna att den statliga turistpolitiken bör ha ett vidare ansvarsområde än vad som anges i propositionen. Till turistpolitiken bör som en mycket viktig del höra frågor om turistnäringens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Turistpolitiken bör också omfatta frågor som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde att resa och för att få ett meningsfullt innehåll i resandet, bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom rekreationsaktiviteter. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag att målet för turistpolitiken sammanfattningsvis skall vara att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Utskottet framhåller särskilt vikten av att den samhälleliga verksamheten inom turist- och rekreationsområdet inte enbart utnyttjas av några få grupper utan också kommer de breda folklagren till del.
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som regeringen och motionärerna ger uttryck åt i vad gäller den stora samhällsekonomiska betydelse turistnäringen har för Sverige och i att det bör finnas utrymme för en fortsatt expansion av turistnäringen i Sverige.
De statliga insatserna för utvecklingen av turismen och turistnäringen skall ha sin utgångspunkt i att de generella förutsättningarna för företagens verksamhet, inte minst inom småföretagsområdet, bestämmer turistbranschens utveckling. Även åtgärder inom andra politikområden har betydelse för turismen, inte minst inom regional-, arbetsmarknads-, kultur- och miljöområdena.
Utskottet har inte något att erinra mot vad regeringen föreslår i fråga om statens roll och insatser när det gäller åtgärder som direkt riktas mot turismen och turistnäringen i vad gäller utveckling av turistnäringen, samordning av statens insatser inom olika politikområden för att stärka turistnäringen och samordningen mellan olika samhällssektorer av betydelse för dennas utveckling. Staten skall också ha ett delansvar för genomförandet och finansieringen av en övergripande internationell marknadsföring av Sverige som turistland med inriktning både på rekreations- och tjänsteresor.
Motioner om särskilda uttalanden om kulturturism, naturturism m.m. avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995 och att en ny statlig myndighet inrättas. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag och förslag i vissa motioner som sin mening skall ge regeringen till känna vad utskottet anfört om denna nya turistmyndighet. Bl.a. skall det av utskottet föreslagna vidare ansvarsområdet för den statliga turistpolitiken gälla för den nya myndighetens verksamhet. Utskottet tillstyrker propositionsförslaget om den nya myndighetens uppgifter när det gäller samordning av statens insatser, samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och näringen, uppföljning av utvecklingen inom turistnäringen, kunskapsutveckling, insatser för miljövård och naturskydd inom turismen, insatser för att verka för att de handikappades behov beaktas av branschen, m.m. Utskottet framhåller därvid att överföringen till den nya myndigheten av de uppgifter och åtaganden inom turistområdet som i dag åvilar Styrelsen för Sverigebilden och som avses läggas på den nya myndigheten bör ske på ett sådant sätt att kontinuiteten och effektiviteten i verksamheten garanteras. Utskottet anser vidare att regeringen noga bör pröva möjligheten att i stället för en stor styrelse för den nya myndigheten tillsätta en mindre styrelse och en eller flera referensgrupper till denna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att staten tillsammans med näringen skall gå in som delägare i ett bolag för marknadsföring utomlands av Sverige som turistland. Vidare föreslår utskottet att riksdagen med anledning av regeringsförslagen om ägandet, styrelsen m.m. och förslag i vissa motioner att bolaget -- i vart fall till en början -- skall ägas av staten till minst hälften och att staten vid ett hälftenägarskap skall tillsätta styrelsens ordförande. Utskottet framhåller att bolaget bör ha så liten administration som möjligt och att verksamheten i möjligaste mån skall drivas genom avtal med näringen. Utskottet betonar att det vid övergången till ett nytt marknadsföringsbolag inte får bli något avbrott eller någon nedgång i verksamheten med marknadsföring utomlands. Den kunskap, erfarenhet och kapacitet som finns i dag bör tas till vara.
Motioner som syftar till uttalanden om handlingsprogram för turismens utveckling, om kunskapsutveckling, om inriktningen av marknadsföringen och om Nämnden för Sverigeinformation utomlands (NSU) avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under ett nytt anslag benämnt Turistfrämjande anvisa 99 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avses för aktieteckning i det nya marknadsföringsbolaget, 76 miljoner kronor marknadsföring utomlands och 18 miljoner kronor den nya turistmyndigheten. Med anledning av en motion föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vissa frivilligorganisationer inom turistområdet även fortsättningsvis i rimlig utsträckning bör få del av det statliga stödet till turismen.
Motionsyrkanden om anslagsbeloppet m.m. avstyrks.
Utskottet tillstyrker att 1 000 kronor anvisas under ett nytt anslag benämnt Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden.
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) under huvudavsnittet A. Näringspolitik m.m.
dels under punkt A 6. Turistfrämjande (s. 41--43) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad regeringen förordat om inriktningen av turistpolitiken och avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden,
2. till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 99 000 000 kr,
dels under punkt A 7. Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden (s. 43) föreslagit riksdagen att till Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Regeringen har i proposition 1994/95:177 Turistpolitik (Näringsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna det som regeringen förordar om inriktningen av turistpolitiken,
2. godkänna att regeringen inrättar en myndighet för turistfrämjande,
3. godkänna att staten tecknar aktier intill ett belopp av högst 5 000 000 kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara för övergripande, turistinriktad marknadsföring och information utomlands,
4. medge att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget får belasta tolfte huvudtitelns reservationsanslag Turistfrämjande.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Kr410 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turistnäringen.
1994/95:Kr411 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till fortsatt utveckling av turistfrämjandet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Kr601 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av en strategi och målsättning för rese- och turistnäringen.
1994/95:Kr602 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföring av turismen.
1994/95:Kr603 av Jörgen Persson och Rune Berglund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av turismen.
1994/95:Kr604 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den statliga turistpolitiken och marknadsföringen av Sverige.
1994/95:Kr605 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny nationell myndighet för turismens utveckling och förvaltning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredningen och beredningsarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den regionala nivåns roll,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföring av turismen, såväl nationellt som internationellt.
1994/95:Kr606 av Ola Ström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Styrelsen för Sverigebilden i uppdrag att utveckla en strategi för att marknadsföra Sverige som turistland för funktionshindrade.
1994/95:Kr607 av Ola Rask (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den statliga turistpolitiken och marknadsföringen av Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nuvarande statliga organisationslösning inom turistområdet bör avvecklas och ersättas av ett organ för turistpolitiken.
1994/95:Kr608 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet och behovet av en aktivare turistpolitik till gagn för vårt land och dess nationalinkomster.
1994/95:Kr609 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygdsturism i Sverige.
1994/95:Kr610 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt program för den småskaliga bygdeturismen.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 6 skall utgå med 49 500 000 kr.
1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samordningsorgan för turistnäringen.
1994/95:A448 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt programarbete för bygdeturismen.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samordningsorgan som kan utforma en policy för svensk turistpolitik och ta ansvar för uppföljning och utveckling av den småskaliga turismen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:177
1994/95:Kr5 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur- och turismprojektet samt marknadsföring utomlands.
1994/95:Kr6 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det olämpliga i att inrätta ett separat statligt bolag för marknadsföring av Sverige som turistland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att engagera arbetslösa ungdomar i turistfrämjande verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att turistpolitiken bör bidra till ökad regional balans vad gäller sysselsättning, rekreation och kulturupplevelser.
1994/95:Kr7 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av de statliga resurser som avsätts för marknadsföring av Sverige som turistland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fasta forskningsresurser för turismforskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att hindra att allemansrätten överutnyttjas av såväl inhemsk som utländsk turism.
1994/95:Kr8 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nya bolaget tar över Next Stop Sweden i sin helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagen anslår 12 miljoner kronor utöver vad regeringen anslagit för turistsatsningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturturism,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekoturism,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allemansrätten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföring,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt samordningsorgan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal utveckling,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning.
1994/95:Kr9 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur- och turismprojektet samt marknadsföring utomlands.
1994/95:Kr10 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turistpolitik.
1994/95:Kr11 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt verksamhet hos Styrelsen för Sverigebilden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en "exportrådsmodell" i fråga om samarbetet mellan staten och näringen på turismområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad samordning mellan statliga organ när det gäller verksamhet som syftar till att främja turismen.
1994/95:Kr12 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att betona den starka kopplingen mellan turism, kultur-, natur- och miljöpolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att initialt stimulera en samlande fungerande branschverksamhet som successivt trappas av samt inriktas på kultursatsningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Glesbygdsverket i Östersund ges en roll som samordnare av regionalpolitiska satsningar och att samarbetet med Mitthögskolan och databasen om turism utvecklas vidare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om myndighetens roll att stärka turismens miljö- och kulturprofil, s.k. naturturism,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turismkonsekvensbeskrivning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetensuppbyggnad.
1994/95:Kr13 av Ulf Björklund och Fanny Rizell (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillräckliga ekonomiska resurser garanteras för att möjliggöra en fortsatt aktiv marknadsföring av Sverige utomlands,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ansvarsfördelningen mellan de båda föreslagna organisationerna blir klar och tydlig samt att riktlinjer och direktiv noggrant övervägs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt program för den småskaliga bygdeturismen.
Ärendets beredning
Som ett led i ärendets beredning har utskottet den 18 april 1995 hållit en offentlig utfrågning om turism med särskild inriktning mot marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland.
Vid utfrågningen lämnades information av företrädare för Styrelsen för Sverigebilden, Sveriges exportråd, Swedish Travel & Tourism Council AB/Next Stop Sweden och dess Londonkontor, Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation (RTS), Svenska turistföreningen (STF), Lantbrukarnas Riksförbund LRF Turism, Skånes turistråd, Destination Örebro AB, Liseberg AB, Göteborg, Stockholm Convention Bureau AB, Gotlands Turistservice och Claes Almér Unternehmensberatung, Hamburg.
Vad som förekommit vid utfrågningen framgår av bilaga till betänkandet.
Till utfrågningen inbjöds även Marie Klockervold, Ljusnedal. Då hon inte hade tillfälle att delta i utfrågningen har hon lämnat sina synpunkter i en skrivelse (KrU dnr 1994/95:125) som tas in som underbilaga till betänkandet.
Utskottet
Inledning
Nuvarande inriktning och organisation av de statliga insatserna för turismen
Vid riksmötet 1991/92 beslutade riksdagen att målet för de statliga insatserna inom turistområdet skulle vara att påverka Sverigebilden utomlands genom att sprida allmän utlandsinriktad Sverigeinformation och att bistå med sådana exportfrämjande insatser som kommer turistbranschen i dess helhet till godo (prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 34--36, bet. 1991/92:KrU16, rskr. 1991/92:196).
Kulturutskottet ansåg att det inte var motiverat med någon särskild målsättning för turistpolitiken avseende regional utveckling och sysselsättning. Utskottet ansåg inte heller att man tillfredsställande kunde motivera speciella insatser för det dittillsvarande sociala målet för turistpolitiken.
En ny turistmyndighet, Styrelsen för Sverigebilden, fick ansvaret för att besluta i frågor om de statliga insatserna för turismen m.m. Myndigheten inrättades den 1 juli 1992 och startade sin verksamhet under hösten 1992.
Vid riksmötet 1992/93 beslöt riksdagen att inom ramen för statsbidraget till Styrelsen för Sverigebilden inrymma medel till projektet Invest in Sweden, som har till uppgift att utomlands presentera Sverige som investeringsland (prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU15, rskr. 1992/93:314).
I förordningen (1992:584) med instruktion för Styrelsen för Sverigebilden anges myndighetens uppgifter enligt följande.
1 § Styrelsen för Sverigebilden har till uppgift att bidra till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till godo.
Styrelsen för Sverigebilden skall fullgöra sin uppgift genom upphandling av tjänster med inriktning på marknadsföring utomlands av Sverige som turistland.
Styrelsen för Sverigebilden skall vidare ha ett huvudansvar för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland.
2 § Styrelsen för Sverigebilden skall också
1. anslå medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss statistik med avseende på turism i den mån Styrelsen för Sverigebilden bedömer att det behövs,
2. ansvara för internationella kontakter med avseende på turism i den mån dessa naturligen inte faller under någon annan myndighets eller organisations ansvarsområde,
3. besluta i vissa bidragsärenden till intresseorganisationer med anknytning till turismen,
4. avge yttranden i ärenden med anknytning till Styrelsen för Sverigebildens verksamhetsområde, och
5. upphandla tjänster i syfte att särskilt främja de handikappades behov av rekreation.
3 § Styrelsen för Sverigebilden skall samordna sina insatser avseende information med verksamheterna inom Svenska institutet och Sveriges exportråd.
4 § Styrelsen för Sverigebilden skall verka för turistnäringens utveckling i alla delar av landet.
Vid riksdagsbeslutet våren 1992 uttalade kulturutskottet att turistbranschen själv var bättre skickad än en statligt finansierad organisation att handha marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland. Det bolag som var under bildande under medverkan av branschens organisationer för att producera utlandsinriktad turistinformation borde enligt utskottets uppfattning räkna med att få uppdrag i betydande omfattning under rimlig tid -- i vart fall under en treårsperiod. Bolaget fick benämningen Travel & Tourism Council AB/Next Stop Sweden och började sin verksamhet den 1 oktober 1992. Bolaget har egna kontor i Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Frankrike och Italien samt -- tillsammans med turistfrämjande organ i övriga Norden -- kontor i Japan och USA.
Föreliggande förslag till ny inriktning och organisation av de statliga insatserna för turismen
Regeringen har i budgetpropositionen (bil. 13 s. 41--43)) förordat en ny inriktning av turistpolitiken avseende dels organisationen av den övergripande marknadsföringen av Sverige som turistland, dels organisationen av samordningen och utvecklingen av turismen. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att Styrelsen för Sverigebilden skall avvecklas per den 30 juni 1995. Under ett nytt anslag benämnt Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden beräknas 1 000 kronor. Under ett nytt anslag, benämnt Turistfrämjande, beräknas 99 miljoner kronor.
I proposition 177 har regeringen återkommit till riksdagen med förslag om inriktningen av turistpolitiken, om inrättande av en ny myndighet för turistfrämjande samt om statens engagemang i ett nytt bolag för marknadsföring utomlands av Sverige som turistland. När utskottet i det följande hänvisar till "propositionen" åsyftas proposition 177. Ett stort antal motioner har väckts dels under allmänna motionstiden i januari i år, dels med anledning av proposition 177.
I budgetpropositionen (bil. 13) har regeringen föreslagit riksdagen att verksamheten med att främja utländska investeringar i Sverige skall föras från Styrelsen för Sverigebilden till en särskild delegation. Under ett nytt anslag benämnt Investeringsfrämjande har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa 97,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (dvs. för 18-månadersperioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996). Riksdagen har godkänt förslaget och anvisat de begärda medlen (bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300). I kompletteringspropositionen har regeringen föreslagit en minskning av anslaget med 22,5 miljoner kronor (prop. 1994/95:150, bil. 12).
Inriktningen och omfattningen av turistpolitiken
Regeringen har i budgetpropositionen skisserat ett förslag till inriktning av den statliga turistpolitiken. Turistnäringen hör allmänt sett till de mest expansiva tjänstenäringarna. Den har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prioriterade områden. För att utveckla turismen i Sverige och utveckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll framför allt när det gäller marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland, anförs det i budgetpropositionen.
I proposition 177 (s. 8--13) behandlas under rubriken Inriktningen av turistpolitiken dels turistpolitikens mål och förutsättningar, dels strategi, dels ock statens roll. I propositionen anges att målet för turistpolitiken skall vara att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland för både utländska och inhemska turister. Turistnäringen skall utvecklas till att bli en långsiktigt konkurrenskraftig sektor. I en långsiktigt hållbar turistpolitik skall också näringens regionalpolitiska betydelse beaktas. En turistnäring med lönsamma företag skapar förutsättningar för en varaktig sysselsättning. Den bidrar också till att stärka Sveriges ekonomiska balans med andra länder.
Då turistnäringen består av ett stort antal delnäringar och branscher av olika slag med olika förutsättningar bör man inom turistpolitiken utgå från förhållandena inom var och en av dessa.
För att nå det övergripande målet behövs det en bättre samordning mellan olika samhällssektorer av betydelse för turistnäringen, dvs. samordning av de statliga insatserna och samverkan mellan staten, regionala organ, kommunerna och näringen.
Staten skall svara för vissa verksamheter som har väsentlig betydelse för utvecklingen av turistnäringen. Staten skall också svara för den nämnda samordningen.
En utveckling av turistnäringens olika tjänster och en förbättrad samordning av samhällets insatser gagnar såväl den inhemske som den utländske rekreationsresenären. Det är angeläget att utbudet på rekreationsverksamhetens område inte enbart utnyttjas av några få grupper utan också kommer de breda folklagren till del, anförs det i propositionen.
Inom tjänstereseområdet, anförs det vidare, anses näringen konkurrenskraftig, men en ytterligare utveckling bör vara möjlig.
I propositionen redovisas utförligt förutsättningarna för turismen i Sverige, såsom naturen, kulturen, det geografiska läget, statens ansvar för verksamheter och tjänster av betydelse för turismen, näringens förutsättningar, m.m.
Sverige skall marknadsföras utomlands på ett effektivt sätt med inriktning både på rekreations- och tjänsteresor. Strategiskt bör marknadsföringen inriktas på att framhålla bl.a. Sveriges vidsträckta och orörda natur, kulturutbudet samt det geografiska läget. Staten skall enligt propositionen ha ett delansvar för genomförandet av en övergripande internationell marknadsföring av Sverige som turistland. Det är således motiverat att staten tar ett ansvar för den övergripande Sverigeinformationen och deltar i finansieringen av marknadsföringen utomlands.
Marknadsföringen utomlands skall ge en övergripande information om landet i dess helhet med utgångspunkt i de unika tillgångar landet har jämfört med andra länder. Att understödja intresset för den svenska naturen bör kunna leda till en satsning på de glest bebyggda delarna av landet. En satsning på att även utveckla kulturturismen i dessa delar av landet bör ge sysselsättningseffekter. En annan viktig del av marknadsföringen är att framhålla storstädernas utbud. En kombination av storstadsbesök och naturupplevelser bör få större betydelse. Marknadsföringsinsatser av centrala, regionala och lokala organ bör ske i nära samverkan. Vidare bör enligt propositionen Sveriges närhet till och kontakter med Ryssland och de baltiska staterna framhållas.
Eftersom naturen är en unik tillgång, är det enligt regeringens uppfattning av avgörande betydelse för framtiden att denna resurs vårdas.
I propositionen framhålls betydelsen av stöd från EU:s strukturfonder för utveckling av turistnäringen i glesbygd och områden med svag utveckling.
Slutligen utvecklas i propositionen regeringens syn på statens roll i övrigt för utvecklingen av turistnäringen. Här framhålls särskilt att det är de generella förutsättningarna för företagens verksamhet som också bestämmer turistbranschens utveckling, däribland statens insatser inom den ekonomiska politiken, regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, näringspolitiken inkl. småföretagsstödet och skattepolitiken. Vidare framhålls betydelsen av att staten har ansvar för infrastruktur, naturvård, miljöskydd, kulturutbud, utbildning, forskning och utveckling (FoU) och statistikproduktion.
Inriktningen av den statliga turistpolitiken behandlas dels i motioner väckta under den allmänna motionstiden -- således innan innehållet i proposition 177 var känt -- dels i motioner väckta med anledning av proposition 177. I motionerna tas upp både mera övergripande frågor om turistpolitikens inriktning och frågor inom mera speciella områden.
I motion Kr411 (m), som väcktes under allmänna motionstiden, framhålls att en fortsatt utveckling av turismen ökar sysselsättningen och skatteintäkterna. De mål som staten bör definiera bör röra ökning av antalet besökare, ökning av statliga och kommunala skatteintäkter samt nya arbetstillfällen. Vidare bör ett samarbete mellan staten och näringen komma till stånd. Motionärerna begär att regeringen skall lägga fram förslag för riksdagen med denna inriktning. I motion Kr11 (m) framhålls -- utan att något särskilt yrkande görs i denna del -- att gjorda satsningar inom regionalpolitiken inte alltid motsvarat förväntningarna. En allmänt sund företagspolitik och ett gott företagsklimat anses bättre främja utvecklingen av företag med inriktning mot turismen. Motionärerna betonar också att de kostnader som insatser inom naturskydd, kulturmiljövård, kommunikationsplanering och fritidsanläggningar medför i varje fall delvis måste ses som en insats för turismen.
I motionerna Kr601 (s), Kr604 (s) och Kr607 (s) yrkande 1, väckta under allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen skall besluta att den statliga turistpolitiken skall syfta till att öka antalet utländska besökare, att främja utvecklingen av turistnäringen och att skapa arbetstillfällen.
Motionärerna bakom motion Kr6 (v) yrkande 3 delar regeringens syn på turistpolitikens betydelse och hemställer att riksdagen skall uttala sig särskilt beträffande turistpolitikens möjligheter att bidra till regional balans när det gäller sysselsättning, rekreation och kulturupplevelser. Motionärerna anser att framför allt småföretagens verksamhet i glesbygdsregionerna bör främjas. Stor vikt bör också läggas vid att det finns möjligheter till rekreation och ett rikt friluftsliv i alla delar av landet. Dessa möjligheter bör kunna utnyttjas inte bara av turisterna utan även av den bofasta befolkningen. Kulturinstitutionerna, t.ex. länsmuseerna, bör kunna fylla viktiga turistpolitiska uppgifter.
I motion Kr8 (c) framhålls att turistnäringens utveckling till stora delar är beroende av generella åtgärder som främjar företagandet. En betydelsefull del av turistnäringen består av småföretag, varför det är viktigt att genom åtgärder inom skattepolitiken och näringspolitiken generellt främja småföretagens verksamhet och därmed även den lokala utvecklingen (yrkande 8). Motionärerna pekar på de samarbetsmöjligheter som finns inom turistområdet mellan kommuner, privata företag och lokala organisationer, t.ex. hembygdsföreningar och byutvecklingsgrupper. Det lokala perspektivet bör vara en betydelsefull del i kulturturismen (yrkande 3). En viktig del av turistpolitiken bör också vara att främja ekoturism (yrkande 4). Ekoturism kan enligt motionen definieras som resande under ansvar, med förankring i lokal miljö och med hänsynstagande till miljö och lokalbefolkning. Överutnyttjande och missbruk av allemansrätten bör motverkas (yrkande 5).
Även i motion Kr7 (fp) yrkande 3 hemställs om insatser för att hindra att allemansrätten överutnyttjas av såväl inhemsk som utländsk turism.
I motion Kr12 (mp) hemställs att riksdagen -- utöver de i propositionen föreslagna målen för turistpolitiken -- bör betona den starka kopplingen mellan turism, kultur-, natur- och miljöpolitik (yrkandena 1 och 4). Det är ett alltför begränsat synsätt att enbart betrakta naturen som en tillgång för turismen. Miljöhänsyn och information om allemansrätten måste göras till en offensiv del av turistpolitiken.
Utskottet vill inledningsvis slå fast att den statliga turistpolitiken bör ha ett vidare ansvarsområde än vad som anges i propositionen. Till turistpolitiken bör som en mycket viktig del höra frågor om turistnäringens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Turistpolitiken bör också omfatta frågor som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde att resa och för att få ett meningsfullt innehåll i resandet, bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom rekreationsaktiviteter.
I det följande tar utskottet först upp de frågor om turistpolitikens inriktning som rör målen för den statliga turistpolitiken i vid bemärkelse och därefter frågor om statens roll och insatser för turismens och turistnäringens utveckling.
Med utgångspunkt i det vidare begreppet turistpolitik som utskottet inledningsvis slagit fast instämmer utskottet i vad som anförs i propositionen och motionerna om att målet för turistpolitiken sammanfattningsvis kan uttryckas i att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Som redovisas i propositionen har Sverige de grundläggande förutsättningarna för att dra till sig fler utländska besökare, såväl på tjänsteresor som för rekreation. En utveckling av turistnäringen och en samordning av samhällets insatser för turismen i stort gagnar både utländska och inhemska turister. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att den samhälleliga verksamheten inom turist- och rekreationsområdet inte enbart utnyttjas av några få grupper utan också kommer de breda folklagren till del.
Utskottet konstaterar att såväl regeringen som motionärerna framhåller den stora samhällsekonomiska betydelse turistnäringen har för Sverige. Näringen är en viktig del av tjänstesektorn och får -- som det påpekas i propositionen -- en växande betydelse för landets ekonomi. Detta gäller både i fråga om den inhemska produktionen av varor och tjänster och i fråga om näringen som en växande del i svensk export av betydelse för Sveriges ekonomiska balans med andra länder. Turistnäringen är Sveriges tredje största exportnäring. Näringens andel av bruttonationalprodukten är dock mindre i Sverige än i flera andra EU-länder. Det bör finnas utrymme för en fortsatt expansion av turistnäringen i Sverige.
Turistnäringens företag har en huvudroll i utvecklingen av Sverige som turistland. Som en av utgångspunkterna för statens insatser för utvecklingen av turistnäringen bör gälla att de generella förutsättningarna för företagandet inom olika politikområden också bestämmer turistbranschens utveckling, vilket framhålls i både propositionen och motionerna. Lönsamma företag skapar förutsättningar för en varaktig sysselsättning. Turistnäringen är en utpräglad småföretagsbransch. Näringspolitiska insatser på småföretagsområdet är således ett viktigt inslag i den statliga politik som har betydelse för turistnäringens utveckling, inte minst i glesbygd.
Utskottet vill stryka under vad som framhålls i propositionen och motionerna om att i en långsiktig turistpolitik bör också turistnäringens regional- och sysselsättningspolitiska betydelse beaktas. En fortsatt utveckling av turismen med ökade besökssiffror både i vad gäller inhemska och utländska turister är -- som framhålls både i motionerna Kr411, Kr601, Kr604, Kr605 och Kr607 från allmänna motionstiden och i motionerna Kr6 och Kr8 -- av stor betydelse för en ökad sysselsättning och för ökade skatteintäkter för staten och för kommunerna. Utskottet erinrar om att satsningar på turistnäringen är en viktig del av regionalpolitiken. Genom regionalpolitiskt stöd vid utbyggnaden av turistanläggningar har sysselsättning åstadkommits och ekonomin utvecklats på åtskilliga regionalpolitiskt eftersatta orter. I sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet över 1990 års regionalpolitiska proposition (1989/90:76) framhöll kulturutskottet turismens betydelse för regionalpolitisk utveckling men påpekade också vikten av att regionalpolitiskt motiverade satsningar inom turismen grundas på marknadsmässiga bedömningar av behov och lönsamhetsförutsättningar (yttr. 1989/90:KrU7y). Utskottet erinrar om att det regionalpolitiska stödet från EU:s strukturfonder också kan omfatta turistnäringen. Regeringen har nyligen lämnat ett förslag till EU-kommisssionen om användningen av strukturfondsmedel i Målområde 6, dvs. de glest bebodda delarna av landet. Förslaget innefattar bl.a. en satsning på turistnäringen. I sammanhanget vill utskottet också redovisa att EU-parlamentet den 17 maj 1995 tagit ställning till riktlinjer för unionens mål och politik inför omförhandlingen år 1996 av Maastrichtfördraget. I dessa ingår bl.a. att den politiska uppläggningen på en rad nyckelområden bör effektiviseras, bl.a. området turism. Det sägs i den antagna resolutionen att "de europeiska aspekterna av turism, bör utgöra en särskild gemenskapspolitik, försedd med en särskild rättslig grund, och bör i det reviderade fördraget ägnas ett eget kapitel".
Utskottet övergår nu till att behandla inriktningen av turistpolitiken i vad avser statens roll och insatser.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen om statens roll och om de statliga insatser som behövs för att de övergripande målen för den statliga turistpolitiken skall kunna uppfyllas. En redovisning av propositionen i dessa avseenden har gjorts inledningsvis. Denna roll innebär att staten genom att vidta generella åtgärder inom olika politikområden också främjar turismens och turistnäringens utveckling. Vidare har staten ansvar dels för samordning av statens insatser inom olika politikområden för att stärka turistnäringen, dels för att samordningen mellan olika samhällssektorer av betydelse för dennas utveckling kommer till stånd och utökas. Staten skall också ha ett delansvar för genomförandet och finansieringen av en övergripande internationell marknadsföring av Sverige som turistland med inriktning både på rekreations- och tjänsteresor.
I propositionen (s. 9--13) redovisas att förutsättningarna för turistnäringens verksamhet och utveckling påverkas av statens insatser inom andra politikområden än inom turistpolitiken, såsom inom den ekonomiska politiken, näringspolitiken, valutapolitiken, regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, infrastrukturområdet, utbildnings- och forskningspolitiken, kulturpolitiken, natur- och miljövårdspolitiken m.m. Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen men vill beträffande de frågor om kultur-, miljö- och naturfrågor, vilka tagits upp i motioner, anföra även följande.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen och motionerna Kr6, Kr8 och Kr12 om kulturens och turismens ömsesidiga betydelse för varandra. För både rekreationsturister och tjänsteresenärer, såväl från Sverige som från utlandet, spelar kulturupplevelserna en stor roll. Statens insatser inom kulturområdet -- kulturmiljövården, förvaltningen av statliga kulturbyggnader, utbudet av andra sevärdheter och evenemang, museiverksamheten, teaterverksamheten, stödet till det icke statliga kulturutbudet, bl.a. regionala institutioner, stöd till hemslöjden och hembygdsrörelsen m.m. -- motiveras först och främst av kulturpolitiska skäl, där delaktighet och decentralisering är viktiga inslag. Dessa kulturpolitiska insatser -- tillsammans med insatser från regionalt och lokalt ansvariga -- är också mycket betydelsefulla för turismens och turistnäringens utveckling. Utskottet erinrar också om att det i 1990 års regionalpolitiska proposition (1989/90:76 s. 144--148) uttalades att insatser inom kulturområdet har stor betydelse för regional utveckling, varför länsstyrelserna gavs möjlighet att delta i finansieringen av kultursatsningar med medel ur anslaget för regional utveckling (yttr. 1989/90:KrU7y, bet. 1989/90:AU13, rskr. 1989/90:346).
Mot bakgrund av vad som här anförts och mot bakgrund av att staten i enlighet med propositionen skall ta ett ansvar för samordningen mellan olika samhällssektorer av betydelse för turismen anser utskottet att något särskilt uttalande från riksdagens sida i fråga om turismen och kulturområdet inte är påkallat. Motionerna Kr6 yrkande 3 i denna del, Kr8 yrkande 3 och Kr12 yrkande 1 i denna del bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen och motionerna om att naturen är en unik tillgång för Sverige som skall vårdas. Även för turismen är det av avgörande betydelse för framtiden hur denna resurs skyddas och vårdas. I propositionen konstateras att det finns en stark koppling mellan turistpolitiken och miljöpolitiken, naturvården och skogspolitiken. Staten har ett övergripande ansvar för naturvården och miljöskyddet, däribland skyddet för skog, fjällvärld och andra marker mot överutnyttjande. De olika myndigheterna skall inom sin verksamhet beakta de miljöpolitiska mål som riksdagen lagt fast (prop. 1993/94:11, bet. 1993/94:JoU18, rskr. 1993/94:256). Riksdagen har också understrukit betydelsen av kommunernas samverkan i arbetet för en hållbar utveckling. Deras arbete med dessa frågor sker i dialog och samarbete med medborgare, näringsliv, ideella föreningar m.fl.
I propositionen nämns att Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) fått regeringens uppdrag (dir. 1995:10) att snarast utreda frågor som rör turismens och andra rekreationsverksamheters effekter på bl.a. fjällvärlden.
Utskottet vill i sammanhanget även redovisa följande.
I regeringens skrivelse 1994/95:120 presenterades inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. I skrivelsen betonas att en aktiv miljöpolitik förutsätter att varje sektor tar sitt miljöansvar. En svensk nationalkommitté (dir. 1995:34) har nyligen tillkallats för att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och förankra den långsiktiga handlingsplan för hållbar utveckling, Agenda 21, som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992.
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 gett Statens naturvårdsverk (SNV) i uppdrag att utarbeta förslag till praktiska lösningar vad gäller kommersiellt utnyttjande av allemansrätten. Förslagen i denna fråga skall redovisas den 1 juli 1995.
EU har antagit ett treårigt handlingsprogram som började år 1993 för att främja turismen, däribland miljöturismen. EU-kommissionen har bl.a. utlyst ett Europapris för turism och miljö för att öka förståelsen för turistverksamhet som respekterar både natur- och kulturmiljö och för att kunna framhålla goda exempel och föredömen.
Utskottet vill också nämna att Världsnaturfonden (WWF) i samverkan med näringen, myndigheter och bistånds- och turistorganisationer utarbetat ett dokument med riktlinjer för dels en miljöanpassad turism i enlighet med Agenda 21, dels ekoturism. WWF:s krav överensstämmer till stora delar med vad som anförs i motionerna.
Utskottet vill framhålla att ett stort ansvar läggs på staten och på regionala och lokala myndigheter när det gäller att beakta natur- och miljöhänsyn inom bl.a. turistområdet. Det finns också ett regelverk och en växande medvetenhet och opinion som styr och påverkar turistnäringens utveckling och agerande i detta avseende. Utskottet anser därför att det inte är nödvändigt att riksdagen nu gör ett särskilt uttalande om natur- och miljöhänsyn på alla nivåer inom turistområdet. Utskottet förutsätter därvid självfallet att turistnäringen och dess organisationer i eget intresse utvecklar sin verksamhet i enlighet med de krav på natur- och miljöhänsyn som samhället och de enskilda individerna ställer i ökande utsträckning. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena i motionerna Kr7, Kr8 och Kr12.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med anledning av propositionerna samt motionerna Kr6 yrkande 3, Kr8 yrkande 8, Kr411, Kr601, Kr604 och Kr607 yrkande 1 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om omfattningen och inriktningen av turistpolitiken.
Organisationsfrågor
Myndighet och marknadsföringsbolag
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 41--43) anförs att de nuvarande formerna för samverkan mellan staten och turistbranschens företag är mindre ändamålsenliga. Mot denna bakgrund föreslås riksdagen godkänna att Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995.
I proposition 177 föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna att en ny myndighet inrättas för turistfrämjande. Den skall ha till uppgift att förbättra samordningen av olika statliga insatser som kan medverka till att stärka turistnäringens utveckling. Den skall också verka för att öka samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och näringen. Samordningsinsatserna skall bl.a. syfta till att stärka olika regioners konkurrenskraft. I propositionen utvecklas samordningsuppgifterna enligt följande.
Myndigheten bör verka för att turistnäringens intressen på ett rättmätigt sätt blir beaktade i samhällsplaneringen och i den statliga och kommunala verksamhet som är inriktad på tjänster av betydelse för turismen samt stärka samverkan mellan branschens företag och statliga och kommunala organ. Huvudsyftet skall vara att stärka näringens konkurrenskraft. Särskild vikt bör läggas vid samordningen av turist- och miljöpolitiken och de åtgärder som staten vidtar inom ramen för närings-, arbetsmarknads-, regional-, kultur-, utbildnings- och forskningspolitiken.
Myndigheten skall ges huvudansvaret för att noggrant följa utvecklingen inom turistnäringen och svara för kunskapsutveckling. Myndigheten skall överta beställaransvaret för den statliga statistiken inom området. Myndigheten skall medverka i utvecklingsarbetet inom EU och även svara för viss teknik- och metodutveckling. Den skall svara för att särskilda resvane- och resenärsundersökningar görs. Myndigheten bör även göra utredningar för att stärka samordningen mellan statliga och kommunala åtgärder och branschens tjänster. Genom att stödja forskningsverksamhet skall myndigheten utveckla kunskaperna inom området. Myndigheten skall verka för att skapa en ökad förståelse för miljöskyddets och naturvårdens strategiska betydelse för den svenska turistnäringen.
Till myndighetens uppgifter skall enligt propositionen även höra att i samverkan med olika organ inom turistområdet utforma ett handlingsprogram för de mest angelägna åtgärderna för turismens utveckling.
Myndigheten skall även verka för att branschen utformar sina tjänster med beaktande av de handikappades behov.
I myndighetens styrelse bör ingå representanter för centrala organ, regionala organ, kommuner och näringens företag, anser regeringen i propositionen.
Verksamheten med övergripande informationsinsatser och marknadsföring av Sverige som turistland bör enligt regeringens mening bedrivas i bolagsform. Denna form medger att även andra än staten är delägare och tar ansvar för finansieringen. Riksdagen föreslås godkänna att staten tecknar ett belopp av högst 5 miljoner kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara för övergripande turistinriktad marknadsföring och information utomlands. Minst hälften av aktierna i bolaget bör innehas av staten. Regeringen anser att det är lämpligt att näringens företag gemensamt innehar sin andel av aktiekapitalet och representeras av en part. Bolaget bör enligt propositionen vara organiserat i ett huvudkontor och ett antal utländska marknadskontor i länder som är betydelsefulla för turismen i Sverige och som inte lämpligen kan bearbetas från Sverige. Bolaget förutsätts kunna samverka på vissa marknader med motsvarande nordiska marknadsorgan. En praktisk samverkan bör ske med andra statligt finansierade organ som är verksamma utomlands. Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att lägga fast hur statens medverkan bör vara organiserad och att nå en överenskommelse med företrädare för näringen om ägandet och verksamhetsinriktningen.
Viss del av Styrelsen för Sverigebildens verksamhet förutsätts övergå till den föreslagna nya myndigheten och viss del till det föreslagna marknadsföringsbolaget.
Med anledning av proposition 177 har väckts fem motioner som behandlar organisationsfrågan.
Vidare tas i ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden upp frågor om den framtida organisationen för utveckling av och samverkan inom turismen och för marknadsföringen utomlands.
Enligt motion Kr411 (m), väckt under allmänna motionstiden, bör uppgifter av renodlad myndighetskaraktär skiljas från uppgiften att marknadsföra Sverige som turistland. Marknadsföringen bör dessutom ske i ett utvidgat samarbete mellan staten och näringen. Enligt motion Kr11 (m) bör Styrelsen för Sverigebilden vara kvar och få renodlade myndighetsuppgifter, som -- i förhållande till styrelsens myndighetsuppgifter i dag -- utvidgas till att gälla även en förbättrad samordning av olika statliga insatser, en ökad samverkan mellan staten, regionala organ och kommuner samt medverkan i utvecklingsarbetet inom EU (yrkandena 1 och 3). Vidare bör en ny marknadsföringsorganisation byggas upp, varvid staten bör sluta ett långsiktigt avtal med näringen om finansieringen (yrkande 2). Motionärerna tar sin utgångspunkt i den finansieringsmodell som används för Exportrådet där staten och Exportföreningen har ingått ett avtal. Branschen bör företrädas av ett representativt organ och själv avgöra hur den vill vara företrädd i bolaget. Avgränsningen mot myndigheten måste klargöras vid avtalsdiskussionen. Det bör övervägas om vissa uppgifter, såsom kunskapsuppbyggnad beträffande den utländska turismen och vissa marknadskartläggningar, kan läggas på bolaget. Åtgärder bör vidtas för att trygga kontinuiteten i verksamheten vid övergången till en ny organisation.
I motionerna Kr8 (c) yrkandena 1 och 7 samt Kr13 (kds) yrkandena 1 i denna del och 2 accepteras förslagen i propositionen om en ny myndighet och ett nytt bolag. I motionerna framställs dock önskemål om vissa förtydliganden i fråga om ansvarsfördelningen mellan myndigheten och bolaget. Vidare betonas vikten av kontinuitet vid övergången till den nya organisationen särskilt i vad avser marknadsföringen utomlands. Enligt båda motionerna bör det nya marknadsföringsbolaget ta över dagens utlandsorganisation för marknadsföring så att verksamheten kan fortsätta utifrån den planering som redan gjorts. Det får inte bli någon avmattning eller lucka i verksamheten på grund av omorganisationen. Inte heller får den goodwill som byggts upp utomlands äventyras. Motionärerna förordar att utlandsorganisationen får behålla sin volym. Målet bör vara att den skall finnas på de tio viktigaste utlandsmarknaderna.
Enligt motion Kr6 (v) är det olämpligt att inrätta ett separat bolag för marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland. I stället bör resurserna koncentreras till den i propositionen föreslagna myndigheten som bör få till uppgift att även svara för marknadsföringen (yrkande 1).
Enligt motion Kr12 (mp) bör en ny nationell turistmyndighet till en början verka för att stimulera en fungerande branschsamverkan. Detta arbete bör medföra att myndighetens befattning med sådana samverkansfrågor på sikt kan minimeras. Ansvarsområdet bör därför efter en tid kunna inskränkas till uppgiften att samordna statliga och kommunala kultursatsningar till gagn för turismen (yrkande 2 i denna del) samt till uppgiften att stärka turismens miljöprofil (yrkande 4). Vidare anförs i motionen att Glesbygdsverket skall ges en viktig roll som samordnare av regionalpolitiska satsningar på turistnäringen (yrkande 3 i denna del).
Ett nationellt turistråd för både samordning och marknadsföring begärs i motionerna Kr410 (c) och Kr603 (s), båda i denna del. Även i motionerna Kr604 (s) i denna del, Kr607 (s) yrkande 2, N299 (c) yrkande 5 och A807 (c) yrkande 25 begärs att ett enda organ skall ansvara för både samordningen inom turistområdet och den övergripande marknadsföringen. Enligt motion Kr605 (s) bör en ny nationell myndighet inrättas för turismens utveckling och förvaltning (yrkande 1). I myndighetens styrelse bör de viktigaste aktörerna vara representerade, t.ex. Kommunförbundet, näringen och frivilligorganisationerna. Till myndighetens uppgifter bör höra marknadsföring nationellt och internationellt, samordning samt utveckling i nära samarbete med den regionala nivån. Den regionala nivån skall ges stor tyngd i den nya organisationen (yrkande 3). Omorganisationen bör beredas av Styrelsen för Sverigebilden (yrkande 2).
En stark organisation bildad av näringen och staten för marknadsföringen av Sverige som turistland begärs i motion Kr602 (s). Enligt motion Kr608 (m) bör marknadsföringen skötas av ett litet och effektivt kansli.
Utskottet delar uppfattningen i propositionerna och motionerna Kr8, Kr11, Kr13 och Kr411 att den nuvarande ansvarsfördelningen beträffande samordning och marknadsföring inte är helt ändamålsenlig och att en renodling och uppdelning av uppgifterna mellan två olika organ bör göras. Utskottet behandlar i det följande först frågan om inrättandet av en ny myndighet och därefter frågan om bildandet av ett bolag för marknadsföring.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995 och att en ny statlig myndighet inrättas. Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att slå fast att den statliga turistpolitiken bör ha ett vidare ansvarsområde än vad som anges i propositionen. Till turistpolitiken bör som en mycket viktig del höra frågor om turistnäringens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Turistpolitiken bör också omfatta frågor som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde att resa och få ett meningsfullt innehåll i resandet, bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom rekreationsaktiviteter. Dessa utgångspunkter för turistpolitiken bör således gälla för den nya myndighetens verksamhet. Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt anförs i propositionen i fråga om den nya myndighetens uppgifter när det gäller samordning av statens insatser, samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och näringen, uppföljning av utvecklingen inom turistnäringen, kunskapsutveckling, insatser för miljövård och naturskydd inom turismen, insatser för att verka för att de handikappades behov beaktas av branschen, m.m. (prop. 1994/95:177 s. 14--15).
Som framhålls i motionerna Kr8, Kr11, Kr13 och Kr411 bör överföringen till den nya myndigheten av de uppgifter och åtaganden inom turistområdet som i dag åvilar Styrelsen för Sverigebilden och som avses läggas på den nya myndigheten ske på ett sådant sätt att kontinuiteten och effektiviteten i verksamheten garanteras.
Utskottet anser att det är betydelsefullt för den nya myndigheten att den får tillgång till bred erfarenhet och kunskap från olika sektorer av arbetsfältet och att den lätt kan få reaktioner från de verksamma inom turistområdet och inom andra områden som har betydelse för turismen. Enligt utskottets mening bör en myndighets styrelse inte vara alltför stor om den skall kunna vara effektiv och handlingskraftig. I stället för att uppnå den breda anknytningen och förankringen inom turistområdet genom att inrätta en stor styrelse bör de önskade effekterna kunna uppnås genom att en eller flera referensgrupper knyts till en mindre styrelse. Utskottet anser att regeringen noga bör överväga denna lösning i stället för att inrätta en stor styrelse med representanter för alla de sektorer och intressenter som anges i propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 177 och motionerna Kr8 yrkande 7, Kr11 yrkande 3, Kr13 yrkande 2 och Kr411 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av en ny myndighet för turistfrämjande. Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Kr6 yrkande 1, Kr11 yrkande 1, Kr12 yrkandena 2--4, Kr410, Kr603, Kr604, Kr605 yrkandena 1--3, Kr607 yrkande 2, N299 yrkande 5 och A807 yrkande 25 i motsvarande delar.
Utskottet övergår nu till att behandla frågan om ett marknadsföringsbolag.
Utskottet anser att den lösning som föreslås i proposition 177 för statens medverkan i övergripande information och marknadsföring av Sverige utomlands som turistland bör genomföras. Verksamheten skall således drivas i bolagsform och branschens företag inbjudas att bli delägare och medansvariga för finansieringen av verksamheten. För att uppnå legitimitet och markering av statens ansvar för Sverigeinformationen utomlands bör bolaget -- i vart fall till en början -- ägas till minst hälften av staten. Det är lämpligt att näringens företag gemensamt innehar sin andel av aktiekapitalet och att den representeras av en part. Om ett hälftendelägarskap blir aktuellt bör enligt utskottets mening staten tillsätta ordföranden i bolagets styrelse.
Marknadsföringsbolaget bör enligt utskottets mening ha en så liten administration som möjligt. Detta kan underlättas av att verksamheten i möjligaste mån drivs genom avtal med turistnäringens företag.
Bolaget bör vidare eftersträva att minska kostnaderna för utlandsorganisationen genom samverkan med befintliga utlandsorgan och myndigheter när det gäller att t.ex. lösa lokalfrågor.
Det är enligt utskottets mening lika viktigt vid övergången till en ny organisation för marknadsföring som vid omorganisationen av myndighetsfunktionerna att det inte blir något avbrott eller någon nedgång i verksamheten och aktiviteterna. Utskottet förutsätter att detta är utgångspunkten vid de förhandlingar som förs mellan staten och näringen och att resultatet av förhandlingarna blir en verksamhet med hög professionalitet och effektivitet, anpassad efter de länder där det nya bolaget verkar. Den kunskap, erfarenhet och kapacitet som finns inom dagens organisation för marknadsföring bör självfallet tas till vara.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med regeringens förslag godkänner att staten tecknar aktier intill ett belopp av högst 5 miljoner kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara för övergripande, turistinriktad marknadsföring och information utomlands. Vidare föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 177 och motionerna Kr8 yrkande 1, Kr11 yrkande 2, Kr13 yrkande 1 och Kr411 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ägandet av bolaget, bolagsstyrelsen och utseendet av ordföranden i styrelsen, om övergången till den nya organisationen för marknadsföring, om inriktningen i stort av marknadsföringsbolagets verksamhet samt om samverkan mellan bolaget, statliga aktörer utomlands och aktörer inom turistområdet i Sverige i vad gäller Sverigeinformation. Utskottet avstyrker motionerna Kr6 yrkande 1, Kr410, Kr602, Kr603, Kr604, Kr605 yrkandena 1--3, Kr607 yrkande 2, Kr608, N299 yrkande 5 och A807 yrkande 25 i motsvarande delar.
Organisationsanknutna frågor
I proposition 177 (s. 15) anförs att den nya myndigheten i samråd med olika organ inom turistområdet bör utforma ett handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgärderna i fråga om turismens utveckling. Programmet bör innefatta såväl åtgärder avseende rekreationsresor som tjänsteinriktat resande.
I flera motioner tas upp frågan om utarbetande av handlingsprogram för turismen eller delar av turistområdet.
Enligt motion Kr411 (m), väckt under allmänna motionstiden, bör staten tillsammans med turist- och resenäringen utarbeta en strategiplan som klargör prioriteringar och ansvarsområden inom turistområdet.
En ekonomisk handlingsplan och en strategi till stöd för turismens utveckling i vad gäller utbildning, forskning och investeringar inom turistområdet begärs i motion Kr601 (s).
Ett nationellt program för den småskaliga bygdeturismen begärs i motionerna Kr13 (kds) yrkande 3, Kr609 (m), Kr610 (kds) yrkande 1 och A448 (kds) yrkande 5. Genom särskilda insatser och programarbete bör olika former av turistisk besöksverksamhet på landsbygden utvecklas. Den småskaliga landsbygdsturismen bör därigenom få status och profil. Programarbetet bör bl.a. syfta till en samlad information om utbudet på området.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt att den nya turistmyndigheten skall ha de uppgifter som redovisas i propositionen. Till dessa uppgifter hör att noggrant följa utvecklingen inom turistnäringen. Myndigheten skall också på olika sätt verka för att kunskaperna om branschen utvecklas. I samråd med olika organ inom turistområdet skall myndigheten utforma ett handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgärderna i fråga om turismens utveckling. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte detaljstyra myndighetens arbete. När resultatet av arbetet med ett handlingsprogram redovisats bör en prioriteringsdiskussion tas upp och ställning tas till vilka åtgärder som bör vidtas. Därvid kan det bli aktuellt att förändra myndighetens ansvarsområde liksom fördelningen av arbetsuppgifter mellan myndigheten och bolaget. Då det gäller utvecklingen av den småskaliga bygdeturismen vill utskottet i sammanhanget nämna att syftet med EU:s nu löpande, treåriga aktionsplan för turism bl.a. är att stödja bygdeturism. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.
Den nya myndigheten för utveckling, samordning m.m. inom turistområdet skall svara för kunskapsutveckling. Den skall ha beställaransvaret för den statliga statistiken inom turistområdet, medverka i utvecklingsarbetet inom EU bl.a. beträffande statistikfrågor, svara för viss metod- och teknikutveckling, låta genomföra särskilda resvane- och resenärsundersökningar, genomföra utredningar för att stärka samordning samt stödja forskningverksamhet i ämnet.
Frågor om forskning och utbildning behandlas i ett antal motioner.
I motion Kr8 (c) tas upp frågan om behovet av forskning och utveckling för turistnäringen. Ökade satsningar på både forskning och utbildning skulle betyda mycket för näringens utveckling. Kompetensutveckling i vid bemärkelse -- inte minst ökade av språkkunskaper -- skulle innebära stimulans för turistnäringen. Vidare bör en bättre samordning ske i fråga om insamlandet och spridandet av kunskap i form av analyser, faktaunderlag, statistik m.m. Motionärerna hemställer att regeringen skall komma med förslag om en förstärkning av forskning och utveckling för turistområdet i den kommande forskningspropositionen (yrkande 9). Vidare föreslår motionärerna att riksdagen skall göra ett uttalande om vikten av ökade satsningar på utbildning inriktad på turistnäringen inom gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och högskola (yrkande 10).
Ett antal motioner tar upp frågor som rör kunskapsutvecklingen inom turistområdet och särskilt uppbyggnaden av resurser för detta i Östersund. Vad som bl.a. kallas "en nationell funktion med fasta forskningsresurser" vid Mitthögskolan och lokaliserad till Östersund begärs i motionerna Kr7 (fp) yrkande 2, Kr10 (m) i denna del, Kr410 (c) i denna del och Kr603 (s) i denna del. Motionärerna redovisar de resurser för forskning, utveckling, informationsinsamling och -spridning, m.m. som redan finns i Östersund och som kan utvecklas vidare. De anför också att det bör finnas en forsknings- och utvecklingsorganisation vid högskolan där, som kan ta emot medel från EU:s strukturfonder för regional utveckling inom turismens område. I några av motionerna föreslås att fasta tjänster som professor i nationalekonomi och företagsekonomi med inriktning mot turism skall inrättas vid Mitthögskolan och placeras i Östersund.
Möjligheterna till ett utvecklat samarbete mellan Mitthögskolan och Glesbygdsverket bör enligt motion Kr12 (mp) tas till vara. Vidare bör Mitthögskolan ges förutsättningar för att ytterligare utveckla användandet av den turistdatabas man förvaltar (yrkande 3 i denna del). Det är angeläget att den nya turistmyndigheten stimulerar miljörelaterad kompetensuppbyggnad (yrkande 6). Detta kan enligt motionen innebära att man visar hur turistsatsningar når en långsiktigt hållbar kvalitativ utveckling om konsekvensbeskrivningar av turism görs vid projekteringen (yrkande 5).
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Som motionärerna framhåller är utvecklingen av turistnäringen beroende av bl.a. kunskaps- och kompetensutveckling. Forskning och utbildning till gagn för turistnäringen sker inom många olika områden av utbildningsväsendet och den statliga forskningsorganisationen. Jämfört med flera andra näringar har dock den utbildning och forskning som är direkt inriktad mot turistnäringen varit förhållandevis begränsad. En koncentration av utbildning, utveckling, forskning m.m. har under senare tid skett till högskolan i Östersund, vilken tillsammans med högskolan i Sundsvall/Härnösand gick upp i den nyinrättade Mitthögskolan den 1 juli 1993. Forskning och utbildning med anknytning till och betydelse för turistnäringen finns givetvis även vid andra högskolor och universitet.
Förutsättningarna för verksamheten vid universitet och högskolor ändrades kraftigt genom beslut av riksdagen vid riksmötet 1992/93 (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103). Universiteten och högskolorna har givits en betydligt ökad frihet att besluta om sin verksamhet och sin egen organisation. Statsmakternas styrning av grundutbildningen sker på en mycket mer övergripande nivå än tidigare genom ett utbildningsuppdrag till varje universitet och högskola som uttrycks i helårsprestationer inom olika utbildningsområden och i det antal examina som skall avläggas samt genom regeringsbeslut om vilka examina varje universitet och högskola får utfärda. Riksdagen beslutar om vid vilka universitet och högskolor det skall finnas fakulteter för forskning och forskarutbildning och anvisar medel under ett särskilt anslag för forskning och forskarutbildning för varje sådant universitet och sådan högskola. Högskola som har fakultet beslutar om inrättande av professurer. I årets budgetproposition föreslås att mindre och medelstora högskolor -- efter prövning av det nya högskoleverket -- skall ges möjlighet att inrätta professurer. Utbildningsutskottet har tillstyrkt förslaget (bet. 1994/95:UbU12).
Riksdagen beslutar om utbildningsvolymens och forskningresursernas omfattning och fördelningen mellan universitet och högskolor för treårsperioder. Innevarande budgetperiod omfattar budgetåren 1993/94--1995/96. Beslut om nästa budgetperiod kommer att tas under år 1996. Beredningsarbetet inför den kommande budgetperioden bör enligt utskottets mening inte föregripas genom att riksdagen nu gör uttalanden av exempelvis de slag som yrkas i motionerna. Riksdagen får tillfälle att samlat besluta om prioriterings- och fördelningsfrågor när förslag om forskningens dimensionering och inriktning föreläggs riksdagen under år 1996.
Utbildningen inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen är ett kommunalt ansvarsområde. Kommunerna förutsätts erbjuda ett brett utbud av utbildning inom ramen för 16 nationella program. De kan dessutom erbjuda specialutformade program av kurser för att tillgodose utbildningsbehov t.ex. inom det regionala och lokala näringslivet. Utskottet vill i sammanhanget nämna att utskottet inhämtat att ett utvecklingsarbete beträffande utbildnings- och läromedelsfrågor pågår inom Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation (RTS).
Till den nya turistmyndighetens ansvarsområde skall höra att noggrant följa utvecklingen inom näringen och att stärka samordningen mellan åtgärder som staten vidtar inom turistpolitiken och inom utbildnings- och forskningspolitiken. Myndigheten skall också verka för att öka samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och näringen. I detta arbete kommer myndigheten att ha anledning att ägna sig åt frågor som rör dimensioneringen och inriktningen av både forskning och utbildning av betydelse för turistnäringen. Det får ankomma på myndigheten att -- utan några särskilda uttalanden från riksdagens sida -- lämna de förslag till regeringen som myndigheten finner nödvändiga inför kommande beslut om ny budgetperiod för högskoleutbildning och forskning. Myndigheten får också överväga de åtgärder som kan behöva vidtas för att de ansvariga för utbildning på gymnasienivån skall få nödvändigt underlag för att ta ställning till behovet av utbildning för turistområdet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella motionsyrkanden om forskning, forskarutbildning, högskoleutbildning m.m. Utskottet avstyrker också förslaget att riksdagen skall göra ett uttalande om förstärkt utbildning för turistnäringen inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
I propositionen anges beträffande utformningen av marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland att man bör framhålla de strategiska fördelar som Sverige har beträffande natur, kultur och geografiskt läge. Marknadsföringen bör också avse de goda förutsättningarna för att genomföra konferenser m.m. Marknadsföringen bör vidare inriktas på att bearbeta researrangörer, bistå press och andra massmedia, sprida reklam i massmedier och broschyrer till konsumenter samt följa teknikutvecklingen och utnyttja informationsteknik, m.m.
I ett antal motioner tas vissa frågor rörande marknadsföringsbolagets verksamhet upp.
I motion Kr8 (c) yrkande 6 hemställs att bolagets marknadsföring skall vara aktiv och inriktad mot olika och tydliga målgrupper samt att den skall grundas på marknadsundersökningar som visar vilka målgrupperna är och vad de önskar. Samarbetet med organisationer och operatörer bör ökas. Vidare bör musik-, teater- och idrottsevenemang m.m. utomlands med svenskt deltagande utnyttjas mera aktivt vid marknadsföringen av Sverige som turistland.
Enligt motion Kr605 (s) yrkandena 4 och 5 bör marknadsföringen både nationellt och internationellt bli mera offensiv och särskilt inriktas mot att öka antalet besökare under lågsäsong, speciellt i skogslänen.
Marknadsföringen bör enligt motionerna Kr7 (fp) yrkande 1 i denna del och Kr10 (m) i denna del inriktas mera mot betalningsstarka marknader och marknader där resenärerna har större möjligheter att resa utanför högsäsongen.
I anslutning till förslagen i betänkandet Vår andes stämma -- och andras (SOU 1994:35) hemställs i motionerna Kr5 (s) och Kr9 (s) att Vallonbruken i Uppland och Ekomuseum Bergslagen skall marknadsföras utomlands.
Slutligen anförs i motion Kr606 (fp) att en strategi bör utvecklas för marknadsföring utomlands av Sverige som turistland för funktionshindrade. Sverige är ett av de bäst handikappanpassade länderna i världen och enastående väl lämpat för funktionshindrade turister att besöka.
Enligt utskottets mening bör det ankomma på det nya bolaget att ansvara för att marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland har hög professionalitet och utformas i dialog mellan bolaget och aktörer och ansvariga på olika nivåer i Sverige. Erfarenheter och kunskaper kan genom en sådan dialog förmedlas i båda riktningarna till gagn både för marknadsföringen utomlands och för utvecklingen av tjänster och produkter i Sverige. Utskottet anser att riksdagen -- utöver vad som anförs i propositionen om inriktningen av marknadsföringen -- inte bör göra några uttalanden om detaljerna i utformningen av marknadsföringen, varför utskottet avstyrker samtliga nu aktuella motionsyrkanden.
I proposition 177 konstateras att staten har det samlade ansvaret för presentationen av Sverige utomlands. Det är bl.a. mot denna bakgrund som staten bör medverka i marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland även om den övergripande marknadsföringen till stor del faller på branschintressena. Ansvaret för den samlade presentationen av Sverige utomlands faller på flera instanser där staten antingen är ensam ansvarig eller där staten är medansvarig, såsom Utrikesdepartementet, Svenska institutet, Sveriges exportråd och det kommande, nya organet för information och marknadsföring utomlands av Sverige som investeringsland. För att förstärka samordningen av informationsinsatserna har regeringen inrättat en nämnd knuten till Utrikesdepartementet, Nämnden för Sverigeinformation i utlandet (NSU). Nämnden skall vara forum för utbyte av synpunkter och information och fungera som rådgivande organ till regeringen. I nämnden ingår representanter för Utrikes- och Näringsdepartementen, Svenska institutet och Sveriges exportråd.
Verksamheten inom Nämnden för Sverigeinformation i utlandet har uppmärksammats i två motioner. Enligt motionerna Kr7 (fp) yrkande 1 i denna del och Kr10 (m) i denna del är det viktigt att nämndens arbete även kommer att omfatta informationen om och marknadsföringen av Sverige som turistland. Nämnden bör ges förutsättningar för att verka för en rationell samordning av olika organs verksamhet utomlands t.ex. i fråga om lokaler, teknik, pressbearbetning och samarbete med lokala och regionala turistorganisationer i Sverige.
Utskottet noterade redan vid föregående riksmöte att bilden av organisationen för information om Sverige utomlands är splittrad (bet. 1993/94:KrU30 s. 10). Utskottet redovisade att en samarbetsgrupp mellan UD, Svenska institutet, Sveriges exportråd och Styrelsen för Sverigebilden hade bildats. Utskottet förutsatte att även Näringsdepartementet skulle delta i gruppens arbete. Utskottet kan nu notera att företrädare för Näringsdepartementet ingår i den sedermera bildade Nämnden för Sverigeinformation i Utlandet. Självfallet bör även den nya myndigheten för utveckling och samordning inom turistområdet bli representerad i nämnden. Det har vid utskottsutfrågningen i ärendet framkommit att mycket återstår att göra för att inte presentationen av Sverige utomlands skall fortsätta att ge ett splittrat intryck. Det har också framhållits att det är förvirrande för avnämarna och orationellt och oekonomiskt för Sverige om verksamhet och aktioner utomlands inte samordnas på ett bra sätt. Det är utskottets förhoppning att den nya nämnden skall bli ett verksamt medel för att påskynda och förbättra samordningen av presentationen av Sverige utomlands. Utskottet utgår från att det till nämndens uppgifter också kommer att höra att stimulera de utomlands verksamma organen att vid aktioner och evenemang samordna sina kontakter även med lokala och regionala organ inom turistområdet. Utskottet anser att det inte är nödvändigt att -- som motionärerna begär -- nu göra något särskilt uttalande från riksdagens sida om förutsättningarna för nämndens arbete. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr7 (fp) yrkande 1 i denna del och Kr10 (m) i denna del.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 99 miljoner kronor skall anvisas under ett nytt anslag benämnt Turistfrämjande. Medlen är beräknade för 18-månadersperioden den 1 juli 1995 -- den 31 december 1996. Eventuellt uppkommande kostnader för avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden föreslås få bekostas under ett annat nytt anslag benämnt Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden. Detta anslag föreslås föras upp med 1 000 kronor.
I proposition 177 förordas att av anslaget Turistfrämjande om 99 miljoner kronor skall 18 miljoner kronor (dvs. 12 miljoner kronor för en tolvmånadersperiod) avsättas för den nya myndighetens verksamhet under budgetåret 1995/96 och att det statliga bidraget till marknadsföringsbolaget under samma budgetår skall uppgå till 76 miljoner kronor. Vidare hemställs att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget, dvs. 5 miljoner kronor, skall få belasta anslaget Turistfrämjande.
I fem motioner behandlas anslagsfrågor.
Anslaget Turistfrämjande bör enligt motion Kr8 (c) yrkande 2 ökas med 12 miljoner kronor till 111 miljoner kronor. Ökningen skall helt gå till marknadsföring.
Enligt motion Kr13 (kds) måste tillräckliga resurser garanteras för en fortsatt aktiv marknadsföring utomlands av samma omfattning som hittills (yrkande 1 i denna del). I motion Kr608 (m) i denna del hemställs att marknadsföringen utomlands bör ges rimliga resurser. I motionerna anges dock inte vilka belopp som krävs för att motionärernas önskemål skall tillgodoses.
En halvering av det av regeringen föreslagna beloppet yrkas i motion N270 (mp) yrkande 4. Riksdagen skall således under anslaget Turistfrämjande anvisa 49,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. I motion Kr12 (mp) yrkande 2 hemställs att det statliga anslaget på sikt bör minskas då verksamheten vid marknadsföringsbolaget så småningom helt bör finansieras av näringen och då myndighetens ansvar med tiden bör koncentreras på uppgiften att stärka och samordna kultur- och naturturism.
I motion Kr6 (v) yrkande 2 slutligen hemställs att från anslaget Turistfrämjande bör bekostas en verksamhet där arbetslösa ungdomar engageras i turistfrämjande verksamhet, t.ex. som guider för utländska turister. Utbildningen av dessa ungdomar bör ske vid länsmuseerna och bekostas med sådana medel som länsstyrelserna disponerar.
I det rådande statsfinansiella läget anser utskottet att det inte är möjligt att förorda att medel till turistfrämjande åtgärder anvisas utöver regeringens förslag även om det vid en översiktlig jämförelse med vissa andra länder i Europa kan synas vara en alltför knapp satsning. Den modell med delat finansiellt ansvar mellan staten och näringen för marknadsföringen som hittills prövats bör nu utvecklas vidare i enlighet med regeringens förslag. Utskottet anser att denna modell bör kunna ge marknadsföringsbolaget en ekonomisk bas som medger effektiv och slagkraftig verksamhet.
Erfarenheterna av verksamheten vid den nya myndigheten resp. inom det nya marknadsföringsbolaget under budgetåret 1995/96 får visa i vad mån en justering av fördelningen av medlen mellan dem behöver göras för tiden efter den 31 december 1996. Medelsfördelningen dem emellan kan också komma att justeras om förändringar i ansvarsfördelningen sker i framtiden.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt den av regeringen föreslagna organisationen, där en ny myndighet bildas och där staten tillsammans med näringen går in som delägare i ett nytt marknadsföringsbolag. Utskottet föreslår nu med hänvisning till det anförda att riksdagen anvisar 99 miljoner kronor under anslaget Turistfrämjande och att riksdagen därvid avslår motionerna Kr8 yrkande 2 i denna del, Kr12 yrkande 2 i denna del, Kr13 yrkande 1 i denna del, Kr608 i denna del och N270 yrkande 4.
I det föregående har utskottet tillstyrkt förslaget i proposition 177 att staten får teckna aktier intill ett belopp av 5 miljoner kronor i ett nytt marknadsföringsbolag. Utskottet tillstyrker nu att riksdagen medger att kostnaderna för aktieteckningen får belasta anslaget Turistfrämjande.
Utskottet har noterat att regeringen anser att utrymmet för bidrag till olika organisationer inom turistområdet kommer att vara synnerligen begränsat inom de resurser som föreslås anvisas under anslaget Turistfrämjande. Som anförs i motion Kr8 är folkrörelsearbetet inom frivilligorganisationer såsom Svenska Turistföreningen (STF) m.fl. av stort värde. Dessa organisationers arbete betyder mycket för att stimulera människor till turism och rekreation inom det egna landet och för att öka deras möjligheter till en innehållsrik fritid. Vid fördelningen av medel under anslaget bör regeringen och den nya myndigheten beakta vad utskottet här anfört. Organisationerna bör således även fortsättningsvis i rimlig utsträckning få del av det statliga stödet till turismen. Detta bör riksdagen med anledning av motion Kr8 yrkande 2 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
Medel från det nya anslaget Turistfrämjande bör inte användas till drift av lokala projekt, såsom anställning av arbetslösa ungdomar som guider. Inte heller bör riksdagen -- utöver de mera generella riktlinjer som antagits beträffande det regionalpolitiska stödet m.m. -- uttala sig om användningen av de medel som länsstyrelserna disponerar. Riksdagen bör därför avslå motion Kr6 yrkande 2.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att Styrelsen för Sverigebilden skall avvecklas per den 30 juni 1995. Utskottet tillstyrker nu att 1 000 kronor anvisas under anslaget Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kulturturism
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 3 i denna del, 1994/95:Kr8 yrkande 3 och 1994/95:Kr12 yrkande 1 i denna del, res. 1 (mp)
2. beträffande natur- och miljöfrågor inom turismen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr7 yrkande 3, 1994/95:Kr8 yrkandena 4 och 5 samt 1994/95:Kr12 yrkandena 1 och 4, båda yrkandena i denna del,
3. beträffande omfattningen och inriktningen av turistpolitiken
att riksdagen med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:177 samt motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 3 i denna del, 1994/95:Kr8 yrkande 8, 1994/95:Kr411 i denna del, 1994/95:Kr601 i denna del, 1994/95:Kr604 i denna del och 1994/95:Kr607 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr11 yrkande 1 godkänner vad som förordats i proposition 1994/95:100,
5. beträffande inrättande av en myndighet för turistfrämjande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:177 och motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 7, 1994/95:Kr11 yrkande 3, 1994/95:Kr13 yrkande 2 i denna del samt 1994/95:Kr411 i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr12 yrkandena 2--4, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga motioner i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 2 (v) res. 3 (mp)
6. beträffande aktieteckning i ett marknadsföringsbolag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:177 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga motioner i denna del, godkänner att staten tecknar aktier intill ett belopp av högst 5 000 000 kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara för övergripande, turistinriktad marknadsföring och information utomlands, res. 4 (v) - villk. 2 - delvis
7. beträffande vissa bolagsfrågor
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:177 och motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 1, 1994/95:Kr11 yrkande 2, 1994/95:Kr13 yrkandena 1 och 2, båda yrkandena i denna del, samt 1994/95:Kr411 i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga motioner i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 4 (v) - villk. 2 - delvis
8. beträffande handlingsplaner för ekonomi m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr411 i denna del och 1994/95:Kr601 i denna del,
9. beträffande programarbete för den småskaliga bygdeturismen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr13 yrkande 3, 1994/95:Kr609, 1994/95:Kr610 yrkande 1 och 1994/95:A448 yrkande 5,
10. beträffande uttalande om förslag om turistforskning i nästa forskningsproposition
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr8 yrkande 9,
11. beträffande vissa forskningsresurser vid Mitthögskolan m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr7 yrkande 2, 1994/95:Kr10 i denna del, 1994/95:Kr12 yrkande 3 i denna del, 1994/95:Kr410 i denna del och 1994/95:Kr603 i denna del,
12. beträffande turismkonsekvensbeskrivningar m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr12 yrkandena 5 och 6,
13. beträffande utbildning inom turistområdet m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr8 yrkande 10,
14. beträffande utformningen av marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr5, 1994/95:Kr7 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Kr8 yrkande 6, 1994/95:Kr9, 1994/95:Kr10 i denna del, 1994/95:Kr605 yrkandena 4 och 5 och 1994/95:Kr606,
15. beträffande Nämnden för Sverigeinformation i utlandet
att riksdagen avslår motionerna Kr7 yrkande 1 i denna del och Kr10 i denna del,
16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Kr608 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4 till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000 kronor, res. 5 (c) res. 6 (v) - villk. 2 res. 7 (mp) - villk. 3
17. beträffande kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:177 medger att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget får belasta reservationsanslaget Turistfrämjande under tolfte huvudtiteln, res. 8 (v) - villk. 2
18. beträffande bidrag till vissa organisationer inom turistområdet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr8 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande anställning av arbetslösa ungdomar som guider, m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr6 yrkande 2, res. 9 (v)
20. beträffande medelsanvisningen till Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kronor.
Stockholm den 18 maj 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Annika Nilsson (s) och Per Lager (mp).
Reservationer
1. Kulturturism (mom. 1)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar i allt väsentligt de allmänna synpunkter på kulturens och turismens ömsesidiga betydelse för varandra som framförs i propositionen. Utskottet anser emellertid att om Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring bör den starka kopplingen mellan turism och kulturpolitik betonas i högre grad än vad som framgår av propositionen. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr12 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande kulturturism
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr12 yrkande 1 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Kr8 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet delar" och på s. 20 slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr6 att det är olämpligt att inrätta två separata organisationer för att främja turistnäringen. Resurserna bör i stället koncentreras till den i propositionen föreslagna nya turistmyndigheten vilken -- utöver de uppgifter som enligt propositionen skall läggas på den -- även bör få ansvaret för att utomlands marknadsföra Sverige som turistmål. Myndigheten bör kunna utveckla ett nära samarbete med de delar av näringslivet som är engagerade i turistverksamheten. Det bör ligga i företagens eget intresse att samverka med den nya turistmyndigheten.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr6 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av en ny myndighet med ansvar för både de i propositionen föreslagna myndighetsuppgifterna och marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande inrättande av en myndighet för turistfrämjande
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 1 i denna del, med anledning av proposition 1994/95:177 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr12 yrkandena 2--4, 1994/95:Kr13 yrkande 2, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr411, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga motioner i denna del, samt motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 7 och 1994/95:Kr11 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (mom. 5)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet delar" och på s. 20 slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en ny nationell turistmyndighet inrättas. Till att börja med bör myndighetens huvuduppgift vara att stimulera branschsamverkan. När detta arbete givit resultat och det inte längre behövs någon stimulans från myndighetens sida bör myndighetens arbete koncentreras på uppgiften att samordna statliga och kommunala kultursatsningar till gagn för turismen samt på uppgiften att stärka turismens miljöprofil. Enligt utskottets uppfattning bör därutöver Glesbygdsmyndigheten ges en viktig roll som samordnare av regionalpolitiska satsningar på turistnäringen. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr12 yrkandena 2--4 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande inrättande av en myndighet för turistfrämjande
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr12 yrkandena 2--4, med anledning av proposition 1994/95:177 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr13 yrkande 2, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr411, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga motioner i denna del, samt motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 7 och 1994/95:Kr11 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Aktieteckning i ett marknadsföringsbolag samt Vissa bolagsfrågor (mom. 6 och 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 2) föreslagit riksdagen att besluta om inrättande av en ny turistmyndighet med uppgift att ansvara bl.a. för marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland. Genom att samla både samordnings- och utvecklingsansvaret och ansvaret för marknadsföringen hos en organisation i stället för två som regeringen föreslagit bör de tillgängliga resurserna kunna utnyttjas mera effektivt. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen avslår regeringens förslag att staten tillsammans med näringen tecknar aktier i ett nytt marknadsföringsbolag.
dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:
6. beträffande aktieteckning i ett marknadsföringsbolag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 1 i denna del avslår proposition 1994/95:177 och motionerna 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga motioner i denna del,
7. beträffande vissa bolagsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 1 i denna del avslår proposition 1994/95:177 och motionerna 1994/95:Kr13 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr411, 1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga motioner i denna del, samt motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 1 och 1994/95:Kr11 yrkande 2,
5. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mom. 16)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "I det" och på s. 28 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att förutsättningarna i Sverige för att öka antalet turister från andra länder är goda. Rese- och turistnäringens konkurrenskraft har ökat, det ökade miljö- och naturintresset gör landet intressant som turistmål, landet har rika natur- och kulturupplevelser att erbjuda och den svenska kronans nuvarande värde gentemot andra valutor har gjort det billigare för utländska turister att besöka Sverige. Ett sådant strategiskt läge måste utnyttjas inte minst mot bakgrund av att turistnäringen är en sysselsättningsintensiv bransch och att den kan betyda mycket för utvecklingen av ekonomiskt svaga regioner i landet. Enligt utskottets uppfattning bör därför riksdagen i enlighet med motion Kr8 yrkande 2 i denna del under anslaget Turistfrämjande anvisa 12 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller sammanlagt 111 miljoner kronor. Ökningen skall helt gå till marknadsföring utomlands av Sverige som turistland.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr8 yrkande 2 i denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Kr608 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4 till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 111 000 000 kronor,
6. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "I det" och på s. 28 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservationerna 2 och 4) avstyrkt regeringens förslag om såväl inrättande av en turistmyndighet som bildande av ett marknadsföringsbolag och tillstyrkt förslag i motion Kr6 om att i stället enbart inrätta en ny turistmyndighet som även har ansvar för marknadsföringen utomlands. Utskottet föreslår nu att riksdagen beslutar att anvisa 99 miljoner kronor under ett nytt anslag benämnt Turistfrämjande, vilket skall disponeras av den av utskottet i det föregående (reservation 2) föreslagna nya turistmyndigheten.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Kr608 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4 till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000 kronor,
7. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "I det" och på s. 28 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 3) tillstyrkt att den nya turistmyndigheten till en början skall ha till huvuduppgift att stimulera branschsamverkan med syfte att på sikt minska behovet av statliga insatser på samverkansområdet. Vidare anser utskottet att branschen i så stor utsträckning som möjligt bör svara för kostnaderna för marknadsföring utomlands. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna Kr12 yrkande 2 i denna del och N270 yrkande 4 anvisar 49,5 miljoner kronor under det nya anslaget Turistfrämjande.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4, med anledning av proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i denna del och 1994/95:Kr608 i denna del till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 49 500 000 kronor,
8. Kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget (mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "I det föregående" och slutar med "anslaget Turistfrämjande" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservationerna 2 och 4) förordat att marknadsföringen utomlands skall handhas av en ny turistmyndighet och att staten således inte skall gå in som delägare i ett nytt marknadsföringsbolag. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens förslag om bestridande av kostnader för aktieteckning i ett marknadsföringsbolag.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget
att riksdagen avslår proposition 1994/95:177,
9. Anställning av arbetslösa ungdomar som guider, m.m. (mom. 19)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Medel från" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att turistpolitiken på olika sätt bör kopplas starkare till sysselsättnings- och regionalpolitiken. I enlighet med vad som anförs i motion Kr6 bör därför den nya turistmyndigheten kunna få använda medel under anslaget Turistfrämjande som bidrag till sådana länsmuseer m.fl. som anställer arbetslösa ungdomar som guider för utländska turister. Länsmuseerna bör få bidrag från länsstyrelserna till utbildning av dessa guider. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande anställning av arbetslösa ungdomar som guider, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,Särskilda yttranden
1. Avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden och Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (mom. 4 och 5)
Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan Backman (alla m) anför:
Vid utskottsbehandlingen av turistpolitiken har vi strävat efter att åstadkomma en så bred majoritet som möjligt för att tillförsäkra näringen stabila turistpolitiska förutsättningar för den framtida utvecklingen. Utskottets förslag beträffande en ny turistmyndighets verksamhetsområde m.m. stämmer väl överens med vårt förslag i motion Kr11 om ett delvis förändrat och utvidgat verksamhetsområde i vad gäller myndighetsuppgifterna för Styrelsen för Sverigebilden. Mot denna bakgrund har vi avstått från att yrka bifall till förslaget i vår motion om att bibehålla Styrelsen för Sverigebilden.
2. Uttalande om förslag om turistforskning i nästa forskningsproposition (mom. 10)
Marianne Andersson (c) anför:
Centerpartiet har i motion Kr8 begärt att regeringen skall föreslå ökade satsningar på turistforskning i nästa forskningsproposition. Kulturutskottet konstaterar i betänkandet att utbildning och forskning som är direkt riktad mot turistnäringen är förhållandevis begränsad jämfört med vad som är fallet för andra näringar. Utskottet framhåller också hur viktig turistnäringens utveckling är för sysselsättning och regional utveckling. Den nya turistmyndigheten har bland sina uppgifter att svara för kunskapsutveckling inom turistområdet. Jag förutsätter att myndigheten ingående belyser behovet av turistforskning inför beredningen av nästa forskningsproposition och att regeringen tar hänsyn till detta. Mot denna bakgrund har jag avstått från att yrka bifall till motionsyrkandet.
Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen
Bilaga
Tid: Tisdagen den 18 april 1995
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset
Deltagarförteckning
Inbjudna deltagare
Från Styrelsen för Sverigebilden: Kanslichef Jan Brännström
Från Sveriges exportråd: VD Ulf Dinkelspiel
Från Next Stop Sweden, Swedish Travel and Tourism Council: VD Per-Johan Orrby Director Barbro Hunter Mc Ausland, London
Från Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation (RTS): Ordföranden Peter Forssman VD Kjell Andersson
Från Svenska turistföreningen (STF): Generalsekreterare Ingemar Liman
Från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Turism: VD Mats Ryning
Från Skånes turistråd: Turistdirektör Lars Carmén
Från Destination Örebro AB: Sylva Johansson
Från Liseberg AB: VD Mats Wedin
Från Stockholm Convention Bureau AB: Ordföranden Tom Beyer VD Bengt Klaesson
Från Gotlands Turistservice: VD Inger Harlevi
Från Claes Almér Unternehmenberatung, Hamburg: Direktör Claes Almér
Ledamöter och suppleanter i utskottet
Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s) och Annika Nilsson (s).
Nedan följer en utskrift av vad som förekommit vid utfrågningen. Utskottet har berett deltagarna tillfälle att göra korrigeringar och -- i begränsad omfattning - föreslå förtydliganden i utskriften av resp. inlägg.
Ordförande Åke Gustavsson: Jag har nöjet att på kulturutskottets vägnar hälsa alla varmt välkomna till dagens offentliga utfrågning om turismen. Utfrågningen är föranledd dels av ett antal motioner under den allmänna motionstiden, dels av en proposition om turismen och ett antal följdmotioner i det sammanhanget.
Det betonas ofta att turismen internationellt sett är inte bara den största utan också den snabbast växande näringen. Här i Sverige tenderar turismen att inta en allt större plats. Per-Johan Orrby har, i en intervju i en av våra Stockholmstidningar, sagt att han räknar med att man skall spräcka 1989 års rekord i turismen under 1995. Det visar en del av betydelsen av den verksamheten.
Vi tänker nu göra en ordentlig beredning av detta ärende. Vi ser ett värde i att kunna nå en bred politisk enighet om riktlinjerna för den svenska turistpolitiken, såsom staten kan påverka den. Lyckas vi med det, vilket jag hoppas och tror, kan vi också medverka till att lägga en stabil grund för verksamheten framöver, i förhoppning om att vi kan få en positiv utveckling av turismen. Vad som är en positiv utveckling av turismen kan vi dock diskutera. Det är också en av utgångspunkterna för dagens utfrågning.
Jag utgår från att alla har fått ett PM om dagens utfrågning. Däri ingår också en lista över dem som har anmält sitt deltagande. De inbjudna ges nu tillfälle till ett inledningsanförande om tre minuter. Det skall alltså handla om marknadsföring, propositionen om den nya myndigheten och det nya bolag som skisseras.
Jan Brännström: Herr ordförande! Styrelsen för Sverigebilden har, som tidigare har sagts här i utskottet och som framgår av regeringens proposition, föreslagit förändringar av den tingens ordning som gäller statens engagemang i turismen sedan 1992. Regeringens proposition är, utifrån de förslag vi har ställt och den diskussion som har förts på basis av de senaste tre årens erfarenheter, i stort sett bra.
Efter att i vår fördjupade anslagsframställning förra året ha angett tre modeller för en organisation, specificerade vi i höstens budgetäskande vår syn på statens finansiella medverkan i olika led av marknadsföringen. Vi hävdade att staten har ett hundraprocentigt ansvar när det gäller de grundläggande, imageskapande åtgärderna, i vilka kan ingå exempelvis driften av turistkontor på prioriterade marknader. Speciell kampanjmarknadsföring skall i grunden initieras, beslutas och finansieras av näringen själv. Staten skall dock kunna matcha näringens insatser, enligt vårt budgetförslag till 50 %. Staten har dessutom kostnader för ett mindre antal rena myndighetsuppgifter av vilka ambitioner på kunskapsområdet är det mest betydelsefulla.
Det har under åren talats om, och talas fortfarande om, den s.k. Exportrådsmodellen för samverkan mellan stat och turistnäring. Jag känner Exportrådet sedan mina år där och vet att Exportrådet genomför många s.k. exportaktioner runt om i världen. Totalt torde man betjäna mellan 7 000 och 8 000 svenska exportföretag genom olika aktioner, men aldrig alla samtidigt. Varje aktion samlar var för sig kanske upp till 30 deltagande företag. Staten finansierar upp till 40 % av den samlade projektkostnaden i enskilda aktioner.
Svensk turistnäring består av drygt 20 000 företag av vilka merparten är små och geografiskt väl spridda. Exportandelen, dvs. service till utländska besökare, är för de flesta företag en mindre andel av omsättningen. Dessa företag skulle vara betjänta av en väl beprövad modell med exportaktioner, vilket icke bara skulle ge en samlad slagkraft i enskilda marknadsföringsprojekt utan också bidra till turistföretagens internationalisering.
Grunden för marknadsföringsinsatser måste vara god kunskap om olika marknader och attityder och kunskap om Sverige som resmål. Styrelsen för Sverigebilden har med två mycket stora undersökningar 1992 och 1994 inlett en kartläggning av den svenska turistmarknaden. Den visar att marknadsföringsinsatserna måste vara selektiva mellan marknader och kanske även inom marknader, beroende på hur väl identifierade målgrupperna är.
Två av våra största besökargrupper, tyskar och danskar, kommer till övervägande del till Sverige för vad man kan kalla sedvanlig sommarstugevistelse. Dessutom återkommer mer än hälften av dem år efter år. Det betyder att viktiga insatser i framtida marknadsföring måste vara att bearbeta målgrupper med ett aktivt svenskt utbud som dessutom förlänger säsongen förbi de traditionella skandinaviska sju sommarveckorna.
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag har egentligen bara två kommentarer. Den första avser den grundläggande tanken att åstadkomma samverkan mellan stat och näringsliv på detta område. Det är min uppfattning att det är en bra modell. Jag säger det både i min egenskap av chef för Exportrådet och utifrån mina tidigare erfarenheter. Jag tror att det är en modell som alla parter har att tjäna på.
Min andra kommentar avser organisationen och marknadsföringen utomlands. Här vill jag säga rent allmänt att jag tror på största möjliga samverkan mellan olika svenska aktörer utomlands. När det är sagt säger mig många års erfarenhet från utlandet att det inte finns en enda modell som en gång för alla är given för alla marknader. Man måste söka olika modeller på olika marknader. Men man skall ha klart för sig att varje gång man upprättar ett kontor bygger man upp fasta kostnader. Fasta kostnader styr också den totala medelsfördelningen. Därför bör man eftersträva största möjliga samverkan. Däri inkluderar jag lokalgemenskap, där det är möjligt, på svenska marknader utomlands. Därigenom får man också en organisation som lättast kan anpassas till förändrade omständigheter.
Jag tror att man måste vara realistisk och inse att oavsett vilken representation vi väljer utomlands måste vi arbeta genom lokala specialister. Det gäller på handelsområdet. Det gäller säkert på turistområdet. Det gäller alla områden. Därför bör man i fråga om val av marknadsföringskanal också ha detta ytterligare led i sinnet, att man förmodligen måste se till att en hel del av de medel som avsätts totalt går till lokala aktörer.
Därför tror jag att det är riktigt att se satsningen på turism ungefär som andra stora aktioner. Vi har ett snarlikt fall på livsmedelsområdet, om än av betydligt mindre dimension, där man utifrån en given summa pengar som avsätts för ändamålet bestämmer hur man inom ramen för denna samlade aktion skall fördela tillgängliga medel. Jag tycker att man skall sträva efter att vara så litet låst som möjligt från ett budgetår till ett annat. Det medger en inriktning av marknadsföringen som förhoppningsvis blir så effektiv som möjligt.
Peter Forssman: Herr ordförande! RTS är en paraplyorganisation för rese- och turistindustrin. Vi företräder 14 branschorganisationer, alltifrån hotell, restauranger, resebyråer, researrangörer, transportörer, turistbyråer och biluthyrare. Många företag ingår i den breda skara som RTS representerar. RTS är en ung organisation. Som herr ordföranden påpekade företräder vi en industri som växer i betydelse och vad gäller sysselsättning är världens största. Den svarar för 10 % av världens BNP. I Sverige sysselsätter industrin 200 000 människor på hel- eller deltid.
Lika väl som RTS är en ung organisation är turistpolitik med kommersiell inriktning en ganska ny företeelse i Sverige. För såväl branschföreträdare som politiker kan det ibland vara ganska svårt att hitta de gemensamma nämnarna i den mångfasetterade verksamhet som denna industri representerar. Jag har uppfattat det som att det för många politiker har varit en ny erfarenhet att se turistverksamhet primärt som arbetsmarknads- och näringspolitik.
När det gamla Turistrådet avvecklades för tre år sedan igångsattes en process som vi fortfarande bara är i början på. Den processen har bl.a. inneburit att rese- och turistindustrins roll i det svenska samhället och den svenska ekonomin kommit under livlig debatt. Den turistpolitiska proposition som regeringen nu lagt fram ser jag som ett logiskt led i denna process. Jag uppfattar det som den första näringsinriktade turistpolitiska proposition som har lagts fram i Sverige och som därmed understryker rese- och turistindustrins sysselsättningseffekter och ekonomiska betydelse.
RTS kan i allt väsentligt ställa sig bakom de mål, strategier och strukturer som föreslås i propositionen. Vi ser ändå regeringens förslag bara som ett led i processen. Det gäller nu att i fortsatt dialog gå från ord till handling. Det är viktigt att utveckla effektivast möjliga arbetsformer på utlandsmarknaderna, precis som Ulf Dinkelspiel var inne på, i samverkan mellan UD, Exportrådet, Svenska institutet och turistnäringen, så att man kan minimera fasta kostnader och få största möjliga effektivitet.
De ekonomiska förutsättningarna måste klaras ut långsiktigt. Vi finner det oroande att Sverige fortsatt vill minska sin insats på detta område medan konkurrentländerna ökar sina. RTS anser att det bör finnas möjligheter att omfördela medel inom statsbudgeten så att marknadsföring av Sverige får ett rimligt utrymme. Vi vill också understryka att vi ser statens insatser på detta område mer som en investering än som en kostnad.
Sammantaget välkomnar RTS propositionen. Vår bedömning är också att det bör finnas goda förutsättningar att nå en bred uppslutning kring den.
Kjell Andersson: Herr ordförande! Jag skall koncentrera mig på RTS inställning till de rent organisatoriska förslagen i propositionen. Jag vill börja med att understryka vad Peter Forssman sade, nämligen att vi i princip stöder de förslag som läggs fram, dvs. att Styrelsen för Sverigebilden i sin nuvarande form läggs ned, att det inrättas en myndighet bl.a. för samordning av statens insatser och att det inrättas ett bolag för marknadsföring.
Det kan finnas synpunkter på att man har två organ i detta sammanhang. Vi tycker att det finns några goda skäl för att göra den uppdelning som är föreslagen i propositionen. Ett skäl är att vi tror att man skulle riskera att marknadsföringsfrågorna inte prioriterades tillräckligt om man hade en gemensam organisation. Många av oss har erfarenheter bl.a. från Turistrådet, som hade många olika uppgifter. Vi tror att den lösningen inte var bra. Ett annat skäl till att vi tycker att denna uppdelning är riktig är att vi tycker att marknadsföringsfrågorna lämpar sig väl att hantera i ett bolag som ägs gemensamt av näringen och staten. Däremot tycker vi inte att de övriga uppgifter som föreslagits för myndigheten är av den karaktären.
Låt mig börja med marknadsföringsbolaget. Vi förutsätter att det skall vara två jämbördiga parter i bolaget. Vi anser också att det är väsentligt att vi får kontinuitet i verksamheten, att vi inte tappar tempo. Vi tycker alltså att det nya bolaget bör bygga på det nuvarande Next Stop Sweden och tillvarata dess kompetens och erfarenheter. Planeringen för 1996 pågår för fullt redan nu. Det får inte uppstå samma vakuum som när Sveriges turistråd lades ned.
När det gäller myndigheten vill jag säga att vi tycker att det är riktigt att statens insatser på detta område samordnas i ett organ. Det bör finnas ett statligt organ för dialog med näringen. Inte minst tycker vi att det uppdrag om kunskapsuppbyggnad som Styrelsen för Sverigebilden har fått skall fullföljas och utvecklas. Utan statistik och fakta kan inte måluppfyllelse mätas. Den kan inte heller jämföras med omvärlden. För en meningsfull dialog behövs en faktabas av sådan kvalitet att den egentligen inte kan ifrågasättas av någon.
När det gäller dessa organ tycker vi att det är väsentligt att man, i det arbete som följer efter det att riksdagen har fattat sitt beslut, klargör vilka roller myndigheten har och vilka roller marknadsföringsbolaget har. Det måste bli en klar beskrivning av uppgifterna. Vi tycker också att det är väsentligt att de uppgifter som inte skall ligga på vare sig bolaget eller myndigheten beskrivs, dvs. de uppgifter som i första hand faller på regeringen och Näringsdepartementet. Det anser vi vara de övergripande målen och strategierna. Det är vår uppfattning att de bör formas i ett samspel mellan näringens företrädare och regeringsföreträdare.
Slutligen måste jag kommentera det som Peter Forssman nämnde om de ekonomiska resurserna i detta sammanhang. Vi har tidigare, bl.a. med hänvisning till grannländerna, hävdat att statens anslag till turistfrämjande borde ligga i storleksordningen 200 miljoner kronor. Vi har också hävdat att en sådan satsning är lönsam för samhället. Vi tror att flera turister leder till ökad sysselsättning och ökade skatteintäkter. Vi har samma uppfattning i dag. Vi kan tänka oss att föreslå att den myndighet som inrättas skulle kunna ges i uppdrag att analysera dessa samband litet närmare. Det är vår tro att ökad turism leder till ökad sysselsättning.
När det gäller det korta perspektivet, dvs. det budgetår vi står inför, vill vi vädja om att man genom riksdagens behandling inte gör någon försämring av anslagen till turistfrämjande åtgärder. För marknadsföringen av Sverige skulle de neddragningar som förslaget innebär medföra besvärande konsekvenser för kontinuiteten i verksamheten.
Ingemar Liman: STF är något annorlunda än de flesta i detta sammanhang, som ideell medlemsförening. När vi var här för ganska exakt ett år sedan betonade STF vikten av att staten ekonomiskt och organisatoriskt mera direkt finns med i den svenska turismen. Samhällets ansvar för allmän Sverigeinformation samt för basresurser och infrastruktur, alltifrån våra turistattraktiva vidder till vårt vägnät, är uppenbart.
STF noterar med tillfredsställelse att man i propositionen också talar om de inhemska turisterna. De utgör mer än tre fjärdedelar av våra besökare, inte bara hos STF. Vi gläder oss också åt betoningen av långsiktighet, samverkan och samordning och dessutom det samhälleliga ansvaret för att de grundläggande resurserna natur och kultur brukas på ett hållbart och långsiktigt sätt.
STF har i 110 år verkat för en turism som har sin grund i upplevelser av natur och kultur. Vi har också verkat för att man skall bruka och inte missbruka resurserna. Med generationer av medlemmars engagemang och mycken idealitet har föreningen bl.a. möjliggjort säker turism i väglöst land liksom ett rikstäckande nät av prisvärt vandrarhemsboende med internationellt kvalitetsrykte. Jag vågar faktiskt påstå här att STF:s insatser är av fundamental betydelse för natur- och kulturturism i Sverige. Många av dessa insatser som t.ex. fjällinformation, fjällsäkerhet, kontroll och säkerhet i landets gästhamnar och allmän Sverigeinformation kommer inte specifikt våra medlemmar till del men är en samhällsnytta ovärderlig för svensk turism. Med förvåning och ett visst mått av oro noterar vi därför den mening i propositionen där det står att utrymmet för bidrag till organisationer inom turistområdet kommer att vara synnerligen begränsat. Vi undrar hur vi skall tolka det.
När det gäller den generella Sverigeinformationen vill vi lyfta fram en för oss viktig fråga. Vart vänder man sig i dag när man vill veta om det är bra bilväg mellan Karlstad och Orsa via Grythyttan? Vart vänder man sig normalt om man vill ha upplysningar om vattentemperaturer, snödjup, öppettider, väderlek och barnpassning? Jo, i mycket stor utsträckning till Svenska turistföreningen och dess resesäljare. Genom namn och rykte har det blivit så, i ökad omfattning sedan Sveriges turistråd lades ned. Upp till 60 % av våra försäljares tid går åt till allmän turistinformation som inte leder till försäljning hos oss och som inte direkt går att skicka vidare till annan organisation eller företag. Det är basinformation som den enskilde turisten absolut behöver. Turisterna tycks anse att det skall finnas en sådan samhällelig service och att den bör finnas också hos den ideella föreningen STF. Eftersom vi har kunskap är vi inte ovilliga att fortsätta med dessa insatser, men som ett komplement till andra lösningar. Det måste i så fall också till ett samhälleligt stöd. Våra medlemmar kan rimligen inte klara av att finansiera denna omfattande verksamhet i fortsättningen.
Sammanfattningsvis: Det finns oerhört mycket kunskap, 110 års erfarenhet av Sverigeturism hos STF. Det bör staten tänka på när man nu har att välja vad man skall satsa på.
Mats Ryning: Herr ordförande! Lantbrukarnas riksförbund arbetar i dessa sammanhang med att hjälpa lantbrukare att utveckla, marknadsföra och distribuera befintliga och nya turistprodukter. Vi har bl.a. varit med i det projekt som kallas Bo på lantgård, som har rönt en uppskattad framgång under senare år.
Jag vill kommentera följande saker i propositionen. Som tidigare har nämnts är det viktigt att det finns kontinuitet. Det skall vara en långsiktighet. Betoningen på de inhemska turisterna är viktig. Det är också viktigt med en överlappning vid en organisationsförändring som blir så smidig som möjligt, så att man inte tappar tempo.
De resurser som finns måste vara tillräckligt stora. Det finns i dessa sammanhang många som har svårt i sin marknadsföring. De är avsändare som inte kan betala för sig, men ändå är viktiga turistinslag inom naturturismområdet och kulturturismområdet. Man kan exempelvis nämna fäbodbrukarna, som är ett mycket intressant turistiskt inslag men som har svårt att finansiellt bidra till den allmänna marknadsföringen som skall ge en så rik och omfattande bild av Sverige som möjligt.
I detta sammanhang kan det också vara viktigt att notera att det finns många andra faktorer som påverkar marknadsföringen när det gäller småskalig turistverksamhet framför allt på landsbygden. Det är det regelverk som finns för bl.a. småföretagare. Det kommer också in i marknadsföringen. Skyltregler m.m. kan vara av avgörande betydelse för de små företagen ute på landsbygden. Viktigt är naturligtvis också att allemansrättsliga hänsyn tas såväl i de turistiska verksamheterna som i övrigt.
Lars Carmén: En förutsättning för utvecklingen av rese- och turistindustrin är att den har sin grund i ett utvecklat, dynamiskt och levande samhälle. Jag vågar påstå att ingen som är seriöst verksam inom rese- och turistindustrin förordar en reservatsturism.
Det finns inget motsatsförhållande mellan regionalpolitik och rese- och turistindustrin, men det finns heller inga likhetstecken mellan regionalpolitiska resurser och en regional utveckling av rese- och turistindustrin.
Rese- och turistindustrin skall i likhet med andra näringsverksamheter betraktas och behandlas i ett helt samhälleligt perspektiv. Det bör finnas överensstämmelse och synergism mellan sysselsättningspolitik, miljöpolitik, rekreationspolitik, kulturpolitik och turistpolitik.
Det är mycket glädjande att det finns en bred politisk uppslutning kring behovet av en nationell turistpolitik. Enligt min mening bör målen för denna innefatta sysselsättning och ekonomi och inte rekreation och fritid.
Regeringen har i sin proposition tagit fasta på rese- och turistindustrins näringspolitiska betydelse. Statliga, infrastrukturella resurser har naturligtvis betydelse för rese- och turistindustrin liksom för andra näringar. Det är därför viktigt att dessa insatser sker samordnat och mot bakgrund av kunskap om rese- och turistindustrins förutsättningar, villkor och effekter. Skall vi ha en nationell turistpolitik värd namnet, skall också inom denna beaktas de samhällsresurser som innefattas i statens anslag till länsstyrelsernas näringslivsutvecklande verksamhet, detta inte minst med hänsyn till att man i flertalet projektansökningar åberopar "en stor turistisk potential".
Samarbete är ett nyckelord. Alla räcker upp handen och säger i teorin ja till samarbete, men det är i verkligheten samarbetet skall praktiseras, och det är då de vackra tankarna sätts på prov.
Vi måste på lokal, regional och nationell nivå skapa praktiska samarbetsmodeller, som har sin utgångspunkt i realistiska förväntningar, anpassade till den marknad och de segment som man vill och kan nå. Alltför ofta utgår både produktutveckling och marknadsföring från våra egna referensramar och låsningar vid administrativa gränser. Utgångspunkten borde naturligtvis vara kundens, besökarens eller turistens referensramar och intresseområden. Det turistiska utbud som inte är tydligt och tillgängligt har små möjligheter att nå utanför sockengränsen.
Marknadsföring måste ha en stark koppling till produktutveckling och utbud. Den generella Sverigeinformationen och den direkta marknadsföringen kan inte baseras på en optimering av medfinansieringen. Det är därför ur nationell synpunkt motiverat med större statliga marknadsföringsinsatser än vad som nu föreslås. Det är nödvändigt att genom kontinuerliga marknadsundersökningar definiera olika målgrupper, deras behov, önskningar och efterfrågan av upplevelser. Huvudansvaret för kompetensutvecklingen måste i första hand vila på rese- och turistindustrin själv. Erfarenheten visar emellertid att staten måste ta olika initiativ inom detta område. Målet måste vara att ge rese- och turistindustrin nya och bättre verktyg genom en koordinering av forskning, analysverksamhet, rådgivning och utbildning. De statliga resurser som avsätts för kunskapsutveckling och forskning måste anpassas till de förändringar som sker i samhället. Det saknas fasta forskningsresurser inom rese- och turistindustrin. Det är inte tillfredsställande att det behov av kunskaps- och forskningsinsatser för staten och näringen som ostridigt finns inte har blivit tillgodosett.
Regeringen bör i detta sammanhang i den forskningspolitiska propositionen återkomma med förslag på hur forskning och kompetensutveckling inom rese- och turistindustrin skall kunna stödas. Den myndighet som har föreslagits i propositionen bör ha en central roll i denna fråga, så att resultaten och kunskapen når en operativ verklighet.
Genom Styrelsen för Sverigebildens försorg har ett övergripande definitions- och statistikprojekt påbörjats. Projektets mål är att ge ett tydligare grepp om rese- och turistindustrins innehåll och struktur samt dess ekonomiska och sysselsättningsmässiga betydelse. Inom EU är utvecklingen av en gemensam turiststatistik en prioriterad fråga. Det är utomordentligt viktigt att det projektet får fortsätta.
Jag har genomgående använt uttrycket rese- och turistindustrin. Kärt barn har många namn -- detta har formellt ännu inte blivit döpt, men det är på tiden att så sker. Det har verkligen gjort sig förtjänt av en egen identitet.
Sylva Johansson: Jag representerar turistbyrån i Örebro och mina kolleger i Örebro län. Utifrån detta har jag följande att anföra.
I en ny organisation för svensk turism bör de regionala och lokala turistorganisationerna vid sidan av staten ges ett starkt inflytande, detta för att skapa samordning och långsiktighet inom svensk besöksnäring. Samarbete måste bli nyckelordet.
I dag har regionerna ytterst litet att säga till om. Ta vara på all den kompetens som finns ute i landet i stället för att använda regionerna som finansiärer för en centralstyrd marknadsföring! Förslagsvis kan detta åstadkommas genom att de anställda i den nya organisationen var och en inriktar sig speciellt på en region.
Önskvärt vore att de personer som inriktar sig på en region också hämtas från denna region, inte från Stockholm eller något annat håll. Förslag på regioner är t.ex. Närke-Västmanland-Värmland-Sörmland. På detta sätt skulle förståelsen för regionernas speciella krav och behov kunna öka.
Utifrån dessa större regioner kan man skräddarsy paket för grupper eller individer och presentera Sverige som det oerhört varierade land det faktiskt är i stället för att som nu presentera 24 stycken Sverige i miniatyr, som alla påstår sig ha allt. Ingen tysk turist reser t.ex. 100 mil för att semestra i Västmanland. Däremot kan man väcka intresse för en semester i Mellansveriges anrika kulturbygder.
Ytterligare ett sätt att stärka banden till regionerna är att lokalisera den nya organisationen till en annan plats än Stockholm, t.ex. till Örebro, Sveriges demografiska mittpunkt, eller till Östersund, geografisk mittpunkt och säte för stor turismkompetens inom högskolan.
Eftersom Next Stop Sweden inriktar sig väldigt hårt på landskap och låter landskapen betala för sitt utrymme i de olika utlandskatalogerna, blir marknadsföringen ofta väldigt sönderhackad. Alla vill framhäva sig så mycket som möjligt på det katalogutrymme de har råd med. I stället för att det unika med varje landskap tas fram, blir resultatet en enda röra av vacker natur, sjöar och älgar. Turister bryr sig sällan om att de befinner sig i Närke eller Värmland. Bättre vore att satsa på de regioner jag har beskrivit, regioner som är sammanhållna av gemensamma turistiska förutsättningar snarare än av tusenåriga, i dag ofta tämligen inaktuella landskapsgränser.
Avslutningsvis vill jag referera ett litet brev jag fick från en turist från Tyskland. Där påpekades att alltför många i exempelvis Tyskland fortfarande tror att Sverige är ett väldigt väldigt dyrt land, vilket det inte är. Vi måste alltså tänka på det i vår framtida marknadsföring.
Mats Wedin: Det är trevligt att vara här som representant för besöksattraktionerna. Vi är nämligen inte så många sådana här i salen.
Vi är allmänt positiva till propositionen och de förslag som finns vad gäller både myndighetens roll och statens ägande i det nya marknadsföringsbolaget, som naturligtvis bör ges rejäla resurser för att marknadsföra vårt land. Jag vill understryka vikten av att vi har en både gemensam och kraftfull turistpolitik, som naturligtvis, som tidigare talare har påpekat, måste kunna marknadsanpassas för att bli bra. Det finns en oerhört stor outnyttjad potential både i de mogna turistmarknader som omger oss och i nya marknader som östra Tyskland, Tjeckoslovakien, Polen och andra länder, där vi nu, i denna "turismens gryning" i dessa länder, kan göra ett intryck.
Vi måste i turistpolitiken självfallet lyfta fram det som är unikt i Sverige, både naturen och möjligheterna till ekoturism. Jag tror att det är viktigt att poängtera samverkan med storstäderna. Storstäderna är dels portar till landet för de allra flesta, dels de största kultur- och evenemangscentrum som landet har.
I det sammanhanget spelar besöksattraktioner som Liseberg en stor roll. Vi spelar en stor roll i Göteborg med våra upp till 3 miljoner gäster per år. Jag tror också att samspelet mellan i vårt fall Västsveriges och Västkustens huvudstad och naturupplevelserna i vårt omland är oerhört viktigt. Det krävs kraftfulla marknadsföringsinsatser, och vi som enskilda anläggningar har väldigt svårt att själva göra de insatserna. I Lisebergs fall är det enda undantaget Norge. Vi är nämligen sedan många år också Norges största nöjespark.
Enligt Sverigebildens utredningar omsatte utlandsturismen 20 miljarder 1994. En satsning motsvarande 1 %, 200 miljoner, på marknadsföring i en växande marknad som den vi har omkring oss är i jämförelse en ganska liten peng. Den betalas dessutom helt med ökade skatteintäkter till staten. I dagens läge, med valutan som den är, är det dessutom rätt att satsa. Turistnäringen är också en bransch som snabbt kan skapa massor med nya jobb, utan några stora krav på hög utbildning eller med några långa startsträckor. Detta är alltså en bra investering, som ger god avkastning. Själva satsar vi på Liseberg under de kommande åren med 200 miljoner på att bygga ut parken för att kunna ta emot fler gäster.
Jag tror att det också är viktigt att staten med en aktiv näringspolitik skapar förutsättningar för att besöksattraktionerna, de kommersiella, typ nöjesparker, för sin verksamhet får samma förutsättningar som boendet och resandet. Jag tänker då naturligtvis på momsen. Det hör kanske inte hit, men jag kunde inte undvika att ta tillfället i akt att nämna det. Vi skulle därmed också få likställda förutsättningar med Europa i övrigt.
Genom en väl utvecklad besöksnäring, med väl utvecklade besöksattraktioner, vare sig de är skapade av naturen eller av människan, lägger vi grunden till en god turistisk utveckling, som kan marknadsföras rejält.
Tom Beyer: Stockholm Convention Bureau är ett bolag som ägs av organisationer och företag som verkar för att dra kongresser och konferenser till Stockholm och till Sverige. I min profession har jag haft förmånen att arbeta med besöksmarknadsföring i hela mitt liv. Jag har också i mässverksamhet, genom att jag är verkställande direktör i Stockholmsmässan, arbetat i Sveriges mässråd, som arbetar för samtliga stora mässor i Sverige, vilka också är en viktig del av besöksmarknaden.
Jag tänkte närmast, herr ordförande, uppehålla mig vid den del om turismen som rör dem som inte betalar själva utan som reser på annans bekostnad och som också är en väldigt viktig grupp turister. Det satsas i hela världen miljarder i anläggningar och marknadsföring för att just denna typ av turism genererar så stora mängder pengar. De personer som på detta sätt kommer hit på en kongress eller en mässa omsätter ohyggligt mycket mer än de som reser runt på egen bekostnad. Det är väl, som representanten för huvudstaden på Västkusten nämnde, storstadsregionerna som är de primära målen när man först kommer in på mässor eller kongresser, men man har alltid ett program för besök i landet i övrigt före eller efter konferenserna -- detta vet alla som har åkt på konferenser.
Jag tycker att förslaget i regeringens proposition är bra, men jag skulle vilja hemställa om att den berörda myndigheten i sitt handlingsprogram och sina föreskrifter också tar med att marknadsföringen delas vad gäller uppdragsresenärer, dvs. sådana som reser på andras bekostnad, och sådana som reser på egen bekostnad.
Slutligen vill jag, liksom många andra här redan har påpekat, poängtera att det i det här sammanhanget krävs en långsiktighet och dess värre också mer pengar. Alla vill ha mer pengar, men på något sätt måste man se till att öka marknadsföringsbeloppet, och det måste finnas en långsiktighet i den satsning som görs. En kongress planläggs ungefär mellan fem och tio år innan den avhålls. Det visar litet grand på vilken uthållighet och framförhållning man måste ha.
Jag hoppas därför att resurserna skall kunna omfördelas, så att det, i likhet med vad som är fallet i Danmark och Norge, blir mer pengar till marknadsföring, ungefär 200 eller 250 miljoner kronor. Det är ett rimligt belopp i det här sammanhanget.
Bengt Klaesson: Två personer som korsar Kungsträdgården i jeans och gymnastikskor kan vara två knäkirurger från Nya Zeeland som har en kongressledig dag. Varför börjar jag så här? Jo, ni får inte glömma att turistmöjligheterna finns inom hela besöksnäringen. De här nämnda knäkirurgerna spenderar upp emot 3 000 kr per dag.
Mitt arbete går ut på att få så många internationella möten som möjligt förlagda till framför allt de svenska storstäderna, och de här mötena skapar alltså möjligheter även i Norrland, Småland, Gotland, etc. Här skall ni få några exempel:
I sommar fattas tre internationellt viktiga kongressbeslut. År 1999 blir det kongress för 5 000 reumatologer. Vi slåss mot Köpenhamn, Paris och Madrid. År 2000 möts 7 000 specialister på åderförkalkning. Vi slåss mot Glasgow, Yokohama och Sidney. År 2001 möts 9 000 immunologer. Vi slåss mot Tel Aviv, Amsterdam, Prag och Birmingham. Samtliga dessa tre genererar i dagens penningvärde i omsättning mer än 400 miljoner kronor. Det är tre stora exportaffärer som direkt gynnar svenskt näringsliv och skapar sysselsättning.
Vad behöver vi? Vi behöver en kontinuerlig, trovärdig, övergripande Sverigemarknadsföring, som inte minst talar om följande:
Sverige är ett land som finns. Det finns ett antal svenskar som tror att vi är den mest kända medelpunkten på jorden. Glöm det!
Sverige står för morgondagens turistupplevelser.
Sverige är numera mer prisvärt än vad det någonsin har varit tidigare.
Vi måste begripa att konkurrensen där ute är både stenhård och hänsynslös. Alla knep är tillåtna, och jag garanterar att inget annat land kommer att tala om att Sverige har blivit betydligt billigare och att det är ett fantastiskt land att besöka.
Det är bra att staten går in och tar ett övergripande ansvar, bra att propositionen vidgar det traditionella turistbegreppet och också nämner betydelsen av kongresser, mässor, idrotts- och kulturarrangemang.
Inger Harlevi: Till att börja med vill jag uttrycka min belåtenhet med propositionen. Den visar tydligt att ministern tar till sig näringens synpunkter och önskemål. Det är också glädjande att läsa i propositionen att regeringen ser turismen som en viktig pusselbit i många olika sektorer av samhället.
Turistinformationen utomlands måste uppfattas som konkurrensneutral och ha officiell stämpel. Annars blir vi inte tillförlitliga. Beträffande information via telefon torde modern teknik kunna betyda stora effektiviseringar. Nya Zeelands och Australiens verksamheter kan tjäna som goda exempel. Det är viktigt att den personal som finns ute på respektive utlandsmarknad fungerar som katalysatorer för näringen, så att produktutveckling och trendanpassning gagnar svensk turisms utveckling.
Svensk turism består av många små företag, vars personliga omsorger om gästen ger mycket av karaktären åt svensk turism. Det är viktigt att dessa små aktörer känner att de allt efter egen förmåga har möjlighet att delta i marknadsföringen. De båda branschorganisationerna har lagt fram ett konkret förslag till att bilda en gemensam organisation. Det är vår förhoppning att vi därmed skall bli en självklar samtalspartner, som den småskaliga turistnäringens företrädare.
Den nya myndigheten bör ha sitt säte i Stockholm. Det är här den skall vara spindeln i ett stort nät. Det innebär däremot inte att alla som producerar tjänster måste sitta i Stockholm. Inte minst från gotländskt håll vill vi visa att det tack vare modern teknik är möjligt att bo och verka i glesbygd och arbeta nationellt och internationellt.
Vi är ännu långt ifrån jämbördiga med våra grannländer när det gäller disponibla pengar för marknadsföring. Men som Peter Forssman sade: Se turistpengarna som en investering, och betänk att ju mer den svenska kronan dalar, desto mindre får vi för insatserna i utlandet. Det är också min förhoppning att turismen samverkar med andra sektorer i samhället, inte minst med övrig exportindustri. Det ger ett positivt resultat, och effekten blir på så sätt vida större än det ringa belopp som anvisas i propositionen. Se till så att så mycket som möjligt av pengarna går till marknadsföring och så litet som möjligt till administration.
Viktigt är också att svensk turistnäring inte tappar tempo vid övergången mellan nuvarande och kommande organisation. Vi tappade både tempo och anseende förra gången, när Turistrådet lades ner. Låt inte det upprepas! Sätt inte käppar i hjulet för planerad verksamhet. Värna om kontinuiteten, och gör eventuella förändringar successivt.
Claes Almér: Jag ser regeringens proposition som en mycket välkommen och förtroendefull markering för turismen som näring. Målet för regeringens turistpolitik -- en hög attraktionskraft och en långsiktigt konkurrenskraftig näring -- har nu alla chanser att uppnås, under förutsättning att samtliga aktörer, offentliga som privata, med internationell, nationell, regional och lokal verksamhet, förutsättningslöst granskar hittillsvarande samverkansformer, med tanke på branschens begränsade finansiella och personella resurser.
Statens uppgift bör primärt vara att skapa förutsättningar för turistnäringen, liksom andra näringsgrenar, att utvecklas. Dessa förutsättningar skapas nu, bl.a. genom bildandet av samordningsmyndigheten för forskning, kompetensutveckling, utbildning, osv. Härigenom får svensk turistnäring en bättre bas för målgrupps- och marknadsinriktade försäljningsinsatser med hög träffsäkerhet. Dagens diffusa kampanjtänkande får vika för professionell kunskap och marknadssegmentering.
Alla i salen vet att dagens turistströmmar till största delen styrs av olika valutors värdeutveckling, säkerheten i olika regioner, den allmänna prisnivån på destinationen och det reserelaterade skattetrycket på destinationen. Därför är det viktigare än någonsin att turistnäringen liksom svensk klassisk exportindustri har bra på fötterna när det gäller kunskap om marknadsbearbetning och försäljning. Detta innebär inte att jag generellt förkastar reklam, men så länge som svensk turistnäring inte har konkurrenskraftiga resurser över en tidsrymd av sju--tio år bör inte reklam utan kunskapsanvändning vara det primära i verksamheten.
Jag hälsar även regeringens förslag till turistinformation i utlandet välkommet. Jag ser emellertid väsentliga besparingsmöjligheter i fördjupad samverkan mellan svenska utlandsmyndigheter, såsom ambassader och konsulat, och andra kontor. En annan möjlighet, som Inger Harlevi nämnde, är insatser av modern IT-teknik, kopplat till informationscentraler. Och varför inte förlägga dessa till svensk glesbygd? Detta är möjligt för flygbolag och bilbolag, så det borde också vara möjligt för turistnäringen. På det sättet sparas väsentliga belopp.
Den operativa marknadsföringen via det planerade statliga turistbolaget i samverkan med näringen garanterar skapandet av bättre och mer neutrala förutsättningar än vad som är fallet i dagens mindre lyckade situation. I dagens läge dammsuger ett privat statsfinansierat företag marknadens samtliga små och medelstora aktörer på medel för Sverigekampanjer, pressreleaser, mässor, osv., något som i dagens Europa ett mycket stort antal privata företag kan utföra. Den operativa marknadsföringen bör, där så kan ske, koordineras med Sveriges exportråds verksamhet och med svensk utlandsindustri och andra aktörer.
Sammanfattningsvis: Satsa på svensk turism! Här finns många professionella aktörer. Satsa på att skapa goda förutsättningar i samverkan med andra intressenter.
Barbro Hunter Mc Ausland: Jag representerar utlandsmarknaderna och har arbetat mer än 20 år i Storbritannien med svensk turism. Under fyra år var vi en del av Londonambassaden. På Sveriges turistråds tid hade vi egna lokaler och egen verksamhet. Vi delar sedan litet mer än två år kontor med Exportrådet och har ett väl fungerande samarbete med de officiella Sverigerepresentationerna, som möts månatligen på ambassaden och där informerar varandra om aktuella projekt.
Den turistiska verksamhet jag leder lever i en helt egen infrastruktur, ett branschunikt system. Min viktigaste uppgift är att skapa en ökad försäljning av resor till Sverige. Mina viktigaste samarbetspartner på marknaden är rederier, flygbolag, press och researrangörer, som är vår branschs grossister. Jag har kontakt med de cirka hundra nationella turistorganisationer som finns i London, vilka alla är där för att föra fram sina destinationer i samma nätverk som vi. Konkurrensen är stenhård.
Under 1994 investerade utländska turistråd över 250 miljoner svenska kronor i marknadsföring enbart i Storbritannien. Det gör man för att skapa och uppehålla efterfrågan. Danmark, Finland och Norge satsar i dag större resurser än Sverige på utländska marknader, vilket skapar en skev konkurrenssituation. Ett starkt önskemål vore att få arbeta på lika villkor.
Med våra mycket begränsade resurser är vi kreativa och kostnadseffektiva för att kunna konkurrera och upprätthålla vår verksamhet. Vi driver en framgångsrik pressbearbetning, där resultatet i form av resereportage i tidningar och TV genererar efterfrågan. Liksom andra turistkontor besvarar vi många detaljerade konsumentförfrågningar. Vi ger också service till återförsäljarledet med produktinformation och material. Vi arbetar i ett avgränsat nätverk. Pressbearbetningen involverar t.ex. inte samma journalistkontakter som UD. Vår kunskap och företagsneutralitet är viktig för resejournalisterna. Utan våra partner i branschen kostar detta arbete minst fem gånger så mycket. Resejournalistiken har helt andra kommersiella inslag, och dessa är oförenliga med den policy som UD har.
Vi har en viktig samordningsuppgift. Vi samlar Turistsverige, så att alla aktörer visar upp sig under en gemensam identitet, vare sig det gäller mässor, kampanjer eller utbildning för resebyråledet. Vi besitter ett kunnande som vi ställer till de svenska intressenternas förfogande. Vi ser dessa konsulttjänster som en del i ett system av åtgärder, ett aggregat där varje del stöttar den andra. Konsumentkampanjer, mässdeltagande, pressbearbetning, researrangörskontakter, informationsmaterial på landets språk -- allt måste finnas för att sälja de svenska produkterna.
Med ett väl fungerande huvudkontor får vi utomlands en samlad service för att kunna bearbeta press, säljled och konsumenter och en ekonomihantering. Vi får bl.a. underlag för pressreleaser och marknadsövergripande material. Huvudkontoret är den enhet som skapar och samlar kontakter och ger oss möjligheter att träffa svenska intressenter. Den svenska resenäringen är vår uppdragsgivare på tio olika marknader och kan inte alltid ha direkt kontakt med tio olika kontor.
Slutligen: Efter alla mina år på en utlandsmarknad kan jag konstatera en sak, nämligen att det land som via sin nationella turistorganisation är bäst på att stöda researrangörer, resebyråer och massmedier samt har resurser att samla sin näring i samordnade, tydliga annonskampanjer, det landet får framgång.
Per-Johan Orrby: En av delmålsättningarna för Next Stop Sweden har varit att skapa en liten och effektiv operativ organisation som är anpassad till sitt uppdrag. Vi har eftertänksamt och försiktigt rekryterat handplockad kunnig personal i Sverige och utomlands. Vi tycker faktiskt att vi har lyckats. Det finns arbetsglädje och framtidstro i organisationen. Alla sliter hårt med sina olika arbetsuppgifter för att främja svensk turism.
Den balans som måste finnas mellan s.k. basverksamheter, som säljled, press och konsumentbearbetning samt reklam och kampanjer, fungerar väl. Varför blir då en sådan här verksamhet ändå så kontroversiell? Jag vill framför allt peka på tre skäl som ligger i själva förutsättningarna för vårt uppdrag.
Det första skälet är medfinansieringskravet. Vårt uppdrag från staten har inneburit krav på 50--50-medfinansiering från näringen på hela vår omsättning. För att man skall kunna klara ett sådant mål krävs konsekvens. All information om destinationer och kommersiella produkter måste betalas. Kommer en del med utan kostnad faller systemet snart samman. Statens pengar går endast till övergripande profilmarknadsföring. Det handlar om prisläget, naturen, traditioner, historia, allemansrätten etc. Resultatet blir mer kommersiella produktioner men också en mer marknadsanpassad marknadsföring. Det blir de som tror sig kunna få framgång -- dvs. de som har produkter som passar på en marknad -- som satsar och är med. De små aktörerna får bli synliga genom delar av bokningsbara produkter eller som en del av destinationens aktiviteter och mångfald. Att introducera ett nytt arbetssätt tar tid. Men vi tror att den inslagna vägen är riktig. Detta arbetssätt är internationellt vedertaget och gängse bland nationella turistråd, som dock alltid har haft sin organisation betald av staten. Vi har finansierat delar av organisationen med hjälp av s.k. påslag på kampanjerna. Det har skapat onödiga problem och ifrågasatts av många.
Det andra skälet till att det uppstår kritik är att vissa inte tycker att en samordnad marknadsföring är viktig. De menar att det vore bättre om de statliga pengarna användes som bidrag till utvalda kommersiella eller regionala aktörers verksamheter, så att deras produkter får en bredare Sverigeprofil. Resultatet blir, som var och en förstår, en mycket splittrad identitet för Sverige, för att inte tala om den grannlaga uppgiften att välja de aktörer som skall få detta förtroende.
Det tredje skälet till att kritik uppstår är att man har felaktiga förväntningar och okunskap om vårt uppdrag. Man har kort sagt önskat allt som det gamla turistrådet gjorde och litet till. Man har kritiserat oss för att vi inte har utfört dessa arbetsuppgifter, dvs. uppgifter som varken staten eller näringen har varit beredda att betala för.
Vi tror emellertid att detta nya bolag med små justeringar framgångsrikt kan jobba vidare utifrån gjorda erfarenheter. Men en förändringsprocess, som vi har gått igenom under de tre senaste åren, är alltid smärtsam och har sina motståndare. Det tar tid, och vi behöver politikers stöd och tilltro om vi skall lyckas.
Vi har bara tagit de första stegen till att göra Sverige till ett framgångsrikt turistland. Vår grundprodukt är bra. Den är efterfrågad. Men vi måste i högre grad än i dag anpassa våra produkter för internationell försäljning, och vi behöver få fler företag och destinationer och inte minst staten att kraftfullt engagera sig i utlandsförsäljningen. Vi behöver också liknande konkurrensvillkor som våra nordiska grannar har, vilket många har varit inne på.
Den proposition som nu har lagts fram andas expansion, och den skapar nya förväntningar samtidigt som den innehåller ytterligare nedskärningar. Statens satsningar på turismen har på kort tid gått från en bra bit över 100 miljoner till nu föreslagna 50. Det är viktigt att förväntningarna anpassas till vad som är realistiskt på en sådan nivå.
Tack!
Ordföranden: Vi är nu klara med den inledande omgången. Tanken är att vi nu skall få möjlighet att sträcka på benen och ta en kopp kaffe i korridoren här utanför.
Min klocka är nu fem över ett. Vi ses här igen tjugo över ett, enligt min klocka.
Ordföranden: Då får jag be er att inta era platser. Jag tror att de flesta är informerade om att utskottets ledamöter nu skall få tillfälle att ställa frågor. Vi skall försöka ställa korta frågor, och förhoppningsvis får vi korta svar. Jag vill be ledamöterna att tala om vem de riktar frågan till, så att den inte blir så allmänt hållen.
I den mån det finns färdigskrivna anföranden kan ni lämna in dem. Det underlättar för stenograferna när de skall skriva ut protokollet.
Jag skall med senilitetsprincipens rätt börja med att ställa en fråga. Jag vill rikta mig till Barbro och också till Inger. Ni diskuterade båda två den nya organisationen och trodde att den skulle kunna bli bra. Men Inger sade att det kan finnas en risk att det blir en tempoförlust. Hon sade exempelvis att vi inte får tappa tempo nu. Ni vill alla ha mer resurser; det vet vi. Men hur vet ni att den här organisationen kan bli bättre? Vad har ni saknat i den gamla organisationen som ni får i den nya? Jag vill veta litet mer precist vad ni tycker.
Jag ställer frågan till just er två, eftersom Barbros uppgift är att sälja Sverige vid ett av turistkontoren och Inger står för en viktig del av mottagarorganisationen i Sverige. Ni har litet olika roller i det här sammanhanget.
Barbro! Vad säger du?
Barbro Hunter Mc Ausland: Först och främst hoppas naturligtvis vi som jobbar inom branschen utomlands att det med den nya organisationen skall bli bättre och att uppdraget mellan staten och näringen skall bli tydligare.
Jag jobbar mycket ihop med de svenska officiella representanterna i London och ser var det kan finnas möjligheter till samverkan och samordning. Det behövs, som du sade, mer medel. I propositionen är budgeten på 50 miljoner kronor för det första verksamhetsåret. Då är det klart och tydligt att vi inte har samma utrymme för att genomföra kampanjer, aktiva bearbetningar, som våra nordiska kolleger har.
Vi har alla små och effektiva kontor i jämförelse med våra kolleger. Det är angeläget att inte förlora tempot och att behålla kontinuiteten. Jag tror att det i den nya organisationen är bra att marknadsundersökningarna sätts ihop med marknadsbolaget. Jag tycker att det är viktigt att detta knyts samman.
Det går inte att sälja en produkt enbart med kunskap eller att med datateknik föra ut den till vårt återförsäljarled, dvs. till våra resebyråer. De fungerar inte på det sättet. De använder sina datorer till att boka resor, inte till att informera.
Jag ser positivt på framtiden, eftersom jag vet att Sverige har en bra utveckling såväl för 1995 som 1996 och 1997. Det behövs mera medel, så att man, som Tom Beyer sade, kan dra vidare med både affärsresenärerna och turistresenärerna.
Inger Harlevi: Jag säger precis som Barbro. Jag tycker att den nya organisationen, som det talas om i propositionen, medför en mycket större tydlighet. I tre år har vi nu haft ett led mellan den som har plånboken, dvs. staten, och den som skall utföra uppdraget. Det har inte varit bra för någon. Det är viktigt att få tillbaka litet av "myndighetsprofilen", som Turistrådet hade. Den behövs på utlandsmarknaden. Den har våra konkurrentländer. Det handlar om den officiella stämpeln på turistinformationen och turistkontoret. Tydligheten när det gäller statens roll i det hela är viktig också för oss som levererar produkterna.
För tre år sedan sades både personal och lokaler upp. Det innebar röra, oreda och allmän kalabalik på utlandsmarknaderna. Varken privatkunder, researrangörer eller journalister visste vart de skulle vända sig och hur det skulle bli. Nu är Sverige på nytt etablerat på marknaderna. Då är det viktigt att man fortsätter. De förändringar som man vill göra skall man göra successivt, precis som jag sade tidigare, men man skall inte dra i någon broms just nu.
Elisabeth Fleetwood: Jag skulle vilja rikta min fråga till Ulf Dinkelspiel. Vi moderater har ju varit intresserade av exportrådsmodellen också på detta område. Det finns många aspekter, men jag skall begränsa mig till ett par.
Hur anser du att den organisationsmodellen skulle kunna anpassas till den här verksamheten? Sedan undrar jag litet om exportrådsmodellen i förhållande till ett utvidgat djupare samarbete med det övriga Europa. Detta hänger ihop med det som Barbro var inne på, nämligen samarbetet med olika organisationer. Det handlar ju om en väv där olika verksamheter är integrerade i varandra.
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! När man talar om en exportrådsmodell kan man konstatera att Exportrådet kan anta många skepnader och bygga på många olika principer. Det har växlat under de senaste fyra fem åren.
Den nuvarande exportrådsmodellen tycker jag i allt väsentligt är bra. Det måste jag väl säga, eftersom jag själv delvis står fadder till den proposition som ligger till grund för den. Men även sett från min nya utgångspunkt som chef för Exportrådet tycker jag att ett grundläggande drag är bra, nämligen samverkan mellan stat och näringsliv. Jag tycker att det är någonting som visat sig vara bra i exportrådsmodellen. Jag tror att det är något som man har hämtat inspiration ifrån när det gäller turistmodellen.
För det andra har vi samfinansieringen. Jag tror att det är viktigt att branschen satsar egna pengar. Då får man ett prov på aktionernas värde. Med den proposition som den dåvarande regeringen lade fram 1992 om Exportrådet halverades anslaget till Exportrådet från 240 till 120 miljoner kronor. Det kan diskuteras om det var för mycket eller inte. Det byggde på filosofin att viktigare aktioner inom ramen för ett samlat projekt skall medfinansieras eller helfinansieras av näringen beroende på projektens karaktär. Därmed får man ett test på att de verkligen behövs.
Sedan vill jag gärna nämna ett tredje element i exportrådsmodellen. Jag var litet inne på det i mitt inledande anförande. I den proposition som ligger till grund för Exportrådets nuvarande verksamhet trycks det mycket hårt på samverkan med andra organ utomlands. Det betyder att Exportrådet arbetar genom egna kontor, handelskammare i utlandet, dvs. privata organisationer från vilka vi köper tjänster. Vi arbetar genom ambassader, konsulat och genom delegationer. Vi arbetar även genom konsulter utomlands, dvs. privata företag.
Jag tror att man alltmer måste se till behovet av samverkan för att minska de fasta kostnaderna, men även därför att det finns synergieffekter när Sverige uppträder i olika skepnader på en marknad. Jag vill gå ett steg längre och säga att den bild som Sverige uppvisar utomlands ofta är förvirrande för en utlänning, och utlänningen är ofta kunden. För kunden är det fullständigt oväsentligt om det är Turistrådet, Exportrådet, ambassaden eller Investeringsfrämjandet som står för den här tjänsten eller står för informationen.
Det väsentliga för en utlänning är om han vänder sig till en svensk instans för att få information och stöd för en uppgift. Jag menar att det är viktigt och riktigt att turismen och Exportrådet har olika identiteter på hemmaplan, men detta behöver inte speglas utomlands annat än när det är funktionellt motiverat. Det finns väldigt många modeller. Det finns inte en modell som passar för alla marknader. Det är jag övertygad om. Jag var inne på det tidigare.
Monica Widnemark: Jag vill ställa min fråga till Ingemar Liman på STF. Vi vet ju att STF och många andra organisationer, t.ex. hembygdsrörelsen, Friluftsfrämjandet, naturskyddsorganisationer, sportfiskare och Cykelfrämjandet, har många aktiviteter och ett stort utbud som efterfrågas av turister i det här landet. Det gäller kanske framför allt inhemsk turism, men även den utländska. Detta ger många upplevelser för människor.
Jag skulle vilja fråga hur du tror att er verksamhet, era tjänster och framför allt de kunskaper som du sade att ni har skall kunna komma Sverigeturismen bättre till godo i framtiden än vad som sker i dag. Finns det möjligtvis någon samverkansmöjlighet mellan dessa organisationer? Kan staten möjligen köpa tjänster? Kan det vara en framtid i stället för att staten kanske bygger upp egna verksamheter? Det blir kanske billigare om man går in och köper tjänster. Har du någon framtida vision om detta är möjligt?
Ingemar Liman: Det är helt klart att de ideella föreningarna är bland de absolut största turistproducenterna. Det mesta av det som turisterna upplever i Sommarsverige är sådant som kanske har sin grund i en hembygdsförening eller ett spelmanslag, och det finns t.o.m. en jätteattraktion som en handbollsklubb ligger bakom.
Svårigheten är att dessa organisationer inte har medel att marknadsföra sig själva. Jag tror att det är mycket viktigt att samhället kommer in här och att staten är medveten om att utan alla dessa ideella föreningar vore det ganska tomt på produktmarknaden i Sommarsverige.
Visst är det möjligt för staten att köpa tjänster. Det finns ju exempel på hur staten har gått in och köpt, men jag tror att det är ännu viktigare att man är medveten om att det här budskapet måste komma ut. Dessa föreningar producerar, men någon måste också hjälpa till att föra ut detta på marknaden. Det tror jag är den största hjälpen.
Marianne Andersson: Jag har en fråga till Next Stop Sweden. Den handlar egentligen litet om det som Sylva Johansson tog upp -- hon var ju litet kritisk mot Next Stop Sweden -- om att ni marknadsför landskap. Det efterlystes då att man skulle marknadsföra regioner i stället, vilket jag tror är ganska viktigt. På turistmässan såg vi hur varje landskap går ut för sig. I Sverige är det väl gott och väl, men när man kommer utomlands vet de inte så mycket om vad våra olika landskap egentligen står för. Det är kanske litet lättare att begripa vad västra Sverige står för.
Jag skulle vilja höra hur ni jobbar med dessa frågor på Next Stop Sweden. Ligger det något i den underförstådda kritiken, eller arbetar ni på något annat sätt?
Sedan gäller det också de små aktörerna, som någon tog upp tidigare, som naturligtvis inte kan marknadsföra sig var och en utomlands. Det begriper ju var och en. I det sammanhanget tycker jag att det är viktigt att man talar om att dessa företeelser finns. Någon nämnde t.ex. fäbodar, och det kan vara annat också. Det är viktigt att tala om att just detta finns i Sverige. Det är ett sätt att lyfta upp det som är genuint och unikt för Sverige och som kan vara intressant. Sedan får naturligtvis de enskilda aktörerna marknadsföra sig mer på lokal nivå.
Per-Johan Orrby: Låt mig börja med den sista frågan. På helsidor i Stern eller andra stora medier är det mycket få saker som man kan koncentrera sig på. Det går inte att presentera 15 000 olika rörelseidkare där. Däremot finns det en rad andra möjligheter att vara med. Vi arbetar med något som heter faktablad där vi presenterar olika typer av företeelser. De finns på alla våra kontor och är översatta till det lokala språket. Det kostar ungefär 1 000 kr att vara med för en lokal aktör. Vi tycker att det är en rimlig penning att satsa om man vill gå in på en utlandsmarknad.
Det finns också möjligheter att vara med i kataloger. Det finns också en del gratistjänster. Vi ger ut något som heter Coming events där vi berättar om olika händelser i Sverige. Det kostar ingenting att vara med där. Det finns faktiskt en rad olika möjligheter. En annan är att vara med i det regionala turistrådets satsning och på det viset synas i våra kampanjer.
Den första frågan är inte alldeles lätt. Jag kan berätta att när vi startade försökte vi ge oss på möjligheten att satsa på aktiviteter i stället för att gå på landskap eller geografiska områden. Vi tror att det är riktigt att presentera t.ex. stugboende, möjligheter att paddla kanot, att bada, vandra och spela golf och att sortera landet på det viset. Vi lyckades tyvärr inte, utan vi hamnade i geografin, vilket på många sätt är ganska naturligt. Våra samarbetspartner, de regionala turistråden, ville ha sin egen identitet. Detta är alltså ett problem. På vilket sätt skall vi sortera Sverige? Det enda jag kan lova inför framtiden är att vi jobbar på att få det mer aktivitetsorienterat.
Det går alldeles utmärkt att få olika landskap att gå samman för att berätta om olika aktiviteter i den egna geografin. Det finns många exempel på det. Stiftelsen Norrlandsturism har gått samman och köpt utrymme i våra kampanjer och utnyttjar oss på det viset. Det finns många möjligheter här.
Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Jag vill ställa en fråga till Ulf Dinkelspiel och Claes Almér. Båda nämnde att det fanns besparingsmöjligheter att hitta i samarbete utomlands.
När jag hörde Ulf Dinkelspiels första inlägg nämnde han något om lokala aktörer. Då trodde jag att han menade lokala inhemska aktörer och att man kunde köpa in sig hos lokala företag av olika slag. Men när han sedan svarade på Elisabeth Fleetwoods fråga nämnde han enbart svenska organisationer. Alla hörde ju att han också nämnde Exportrådet ett par gånger, vilket inte var så konstigt.
Jag undrar om det är tänkbart att du kan utveckla detta med lokala inhemska aktörer litet mera. Sverige skulle t.ex. kunna köpa in sig med svensk personal på befintliga inhemska företag som kan landets behov osv.
Till Claes Almér vill jag säga: Vill du kommentera det som Ulf Dinkelspiel nu kommer att säga?
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag är ledsen om jag inte uttryckte mig klart. Jag skall försöka upprepa vad jag sade och vara tydligare. Jag talade för båda sakerna.
För det första -- och det var mitt huvudbudskap -- talade jag både i mitt inledande anförande och i mitt svar till Elisabeth Fleetwood för en ökad samverkan mellan olika svenska instanser på platsen. Då nämnde jag ambassader, generalkonsulat, handelssekreterarkontor, turistkontor, attachékontor, investeringsfrämjande organ och de andra svenska instanser som kan finnas, inklusive privata organisationer av typen handelskammare och liknande.
Jag ser detta utifrån erfarenheter av Exportrådet och det är naturligt för mig att ha Exportrådet som utgångspunkt, dels därför att propositionen talar om behovet av samverkan för att minska fasta kostnader, dels därför att jag i min nuvarande befattning också arbetar i den riktningen. Nu senast söker vi samverkan med handelskammare i Lissabon i Portugal. Detta gör vi för att minska de fasta kostnaderna, men jag tror också att man kan få vinster i verksamheter som är överlappande.
För det andra måste vi vara på det klara med att vi inte kan vara aktiva på alla marknader. Vi kan framför allt inte kunna allt. Oavsett den dimension detta får inom rimliga gränser kan vi aldrig kunna en bransch eller en verksamhet. Jag tror att vår representation utomlands -- det gäller vår diplomatiska representation, vår handelsrepresentation och all annan representation -- alltmer får inta konsultens roll i den meningen att de får sätta sig in i den svenska uppdragsgivarens verksamhet. Det kan vara staten, näringslivet eller stat och näringsliv i samverkan. De får sätta sig in i verksamheten och utifrån detta formulera de krav som skall ställas på den lokala marknaden.
Därefter kan man fundera på om man skall utföra den här tjänsten själv, vilket kan vara ett naturligt första steg när det gäller att bistå svenska exportföretag på en marknad. Men det kan också bli fråga om att köpa tjänster från lokala aktörer. Det kan gälla lokala konsulter som kan branschen och kanske är bättre skickade att utföra det speciella uppdraget. Det är därför jag alltmer ser ett exportråd, och analogt ett turistråd, orientera sig mot tanken på ett stort projekt inom vars ram man utför ett antal aktioner. För varje enskild aktion funderar man hur man bäst skall gå till väga för att få uppdraget utfört. Skall det ske genom våra egna kanaler eller genom andra kanaler eller genom en kombination av dem?
Claes Almér: Herr ordförande! Det kan bli en kort eller lång kommentar. Jag har bott utomlands i över 20 år och arbetat i den svenska exportindustrin som dotterbolagschef och inom den svenska turistnäringen i 15 år som den rådgivare som Ulf Dinkelspiel skisserar. Det finns många sådana i dag på olika marknader i olika länder som kan ge råd och anvisningar till svenska företag. Det kan gälla den lille kanotuthyraren eller stora företag. Jag ansluter mig till fullo till detta.
Jag vill också svara på den första frågan om man kan tänka sig ett samarbete med en lokal arrangör eller liknande. Det kan vara olyckligt. Sveriges turistråd provade det i Österrike 1982--1986 då den österrikiska automobilklubben var Sveriges turistråds officiella representant. Det var olyckligt därför att den officiella prägeln saknades. Det är många talare här i dag som har talat om behovet av att den finns.
Det viktiga och centrala när det gäller Exportrådet och turismen är ju att turismen -- och det säger vi alla som sitter i den här salen -- är en viktig exportnäring. Jag finner ingen anledning till varför den i framtiden skall särbehandlas från andra näringar. Vi har i många år haft en konstruktiv, positiv och ibland turbulent dialog. Det finns olika exportföretag och organisationer som kan hantera dessa frågor.
Ewa Larsson: Vi pratar inte bara om en viktig näring utan vi pratar om en stor näring också. Den kommer nog att få en allt större betydelse för Sverige. Vi vet också hur statens plånbok ser ut. Vi skall väl tänka på det när vi pratar om finansiering.
Jag skulle vilja fråga Jan Brännström och Ingemar Liman om det kan finnas en motsättning mellan turismen som långsiktig konkurrenskraftig näring och en hållbar utveckling. Jag menar att det inte skulle behöva göra det. Jan Brännström tog upp detta med image och hur viktigt det är att staten, regeringen i det här fallet, är med och lägger fast denna image. Jag skulle vilja ha synpunkter från er två på vad ni tycker om t.ex. miljömärkning på resor och turismkonsekvensbeskrivningar.
Jan Brännström: Herr ordförande! När Sverigebilden började jobba för knappt tre år sedan var den övervägande uppgiften för oss att upphandla marknadsföringstjänster. Det fanns väldigt litet reglerat i vår fyrparagrafsförordning om andra uppkommande saker av myndighetskaraktär som vi har talat om senare.
Det var dock en sak som kom upp mycket snabbt. Det var frågan om allemansrätten och det eventuella kommersiella missbruket av den samt hur vi skulle kunna samverka med Naturvårdsverket om information till de utländska gäster som ju är de enda som Sverigebilden har haft att jobba med. Det ledde till att vi mycket tidigt fastställde en ganska klar policy i den upphandling som vi har gjort av marknadsföring av svensk natur. Det måste alltid finnas en adekvat beskrivning av den svenska allemansrätten. Next Stop Sweden som är vår huvudleverantör har skött det här jobbet alldeles utmärkt, tycker jag.
Med åren har vi märkt ett ökat intresse. Men det kräver en statlig medverkan i denna miljöpolitiska diskussion. För närvarande är vi i Sverigebilden inblandade dels i Miljövårdsberedningens översyn av tillgångarna i fjällen, dels i Naturvårdsverkets arbete som berör allemansrätten i stort.
I dagsläget är det för tidigt att säga vad vi kan se för möjliga konflikter. En sak är ganska säker, och det är att vi i samband med ett seminarium som vi ordnade för svensk press kring turism och miljö har kunnat peka på att svenska turistföretag kanske inte är lika långt framme som företag i andra länder när det gäller miljömedvetenhet. Vi hoppas mycket av det uppdrag som vi fick av regeringen i fjol, nämligen att vara Sveriges ombud när det gäller Europakommissionens tävling om det stora europeiska turist- och miljöpriset. Där skall de svenska kandidaterna nomineras under sommaren. En slutpristävlan kommer att ske under november månad. Vi hoppas att det i år skall tjäna som en opinionsväckare i svensk turistnäring, och att det framför allt under 1996--98 även skall föra fram konkurrenskraftiga svenska turistföretag och kanske även vinnare på miljöområdet.
Ingemar Liman: Eftersom Styrelsen för Sverigebilden i mångt och mycket har valt att samarbeta med Svenska turistföreningen i just dessa frågor skulle jag vilja säga att det som Jan Brännström sade är riktigt. Det kan självfallet uppstå en motsättning om man inte är medveten. Det är väl just på de punkter som Jan Brännström drog upp som vi tillsammans har strävat efter att skapa ett medvetande inom branschen, och även hos turisterna. På det viset får man ett långsiktigt tänkande. Det är absolut nödvändigt. Vi vet att naturen, kulturen och de sociala livsmönstren har den stora dragningskraften på utländska turister. Även vi svenska turister använder oss av detta när vi turistar. Det är självklart att vi måste ha kvar den resursen även i fortsättningen. Men om man är medveten om detta -- och jag tror att det börjar att skapas ett ordentligt medvetande inom svensk turism för detta -- då tänker man långsiktigt. Då tror jag inte att det skall behöva finnas någon direkt motsättning om man löser detta.
Fanny Rizell: Det är inte alldeles självklart vem jag skall rikta min fråga till, men det kanske är till Peter Forssman och Kjell Andersson. Det har nämnts litet grand i förbigående om kunskapsfördjupning och forskning. Jag undrar vad ni tycker om situationen på det området.
Det finns ju en del gymnasier som har program i den här riktningen, och det har funnits en del AMU-utbildningar som har tillgodosett vissa platsers behov av en viss utbildning i turism. De har kanske också tillgodosett ett lokalt sysselsättningsbehov. Men allt har inte blivit direkt positivt bemött från marknaden, vad jag har förstått. Jag skulle vilja höra vad ni har för önskemål i den riktningen. Det blir den nya myndigheten som skall svara för detta. Jag tycker att det vore intressant att höra vad ni har för syn på den saken när vi nu träffar er.
Kjell Andersson: Detta är ett av de områden som vi har intresserat oss en del för. Vi försöker följa de här frågorna bl.a. i en utbildningskommitté.
Du säger att det inte har varit helt positivt när det gäller satsningen på den gymnasiala utbildningen på det här området. Eftersom det inte längre finns någon central myndighet som styr dessa frågor har det uppstått en uppsjö av olika utbildningar. Utbudet av gymnasieutbildningar står inte i någon som helst proportion till den efterfrågan som finns. Dessutom kan man ifrågasätta kvaliteten på de utbildningar som drivs på det här området, bl.a. beroende på att det saknas lärare för ändamålet och att det saknas läromedel. Vi försöker att sprida kunskap om detta för att få en förstärkt bild av det.
När det gäller forskning på det här området kan vi konstatera att det är ett mycket eftersatt område i vårt land. Vi har en förhoppning om att den myndighet som nu kommer till stånd tar upp frågan för att påverka den och för att samordna de resurser som trots allt ändå finns, även om de är begränsade. Vi ser det som en mycket väsentlig del av den nya myndighetens uppgift att förstärka kunskapsfrågorna. Då bör man etablera samarbete med de olika universitet som finns. Inom RTS har vi jobbat med ett förslag som vi kommer att föra fram om att koppla ett bransch- eller forskarråd till myndigheten. Det skulle ta hand om dessa frågor och vidareutveckla dem.
Det finns alltså en vildvuxen flora på det här området i dag. Det är en viktig uppgift för myndigheten att sortera detta.
Leo Persson: Jag vill ställa min fråga till Peter Forssman och Claes Almér. Det är många som har talat om otillräckliga statliga medel för marknadsföring här i dag. Det framgick av en del av inledningsanförandena. Jag skulle vilja ställa en fråga kring detta. Det kanske är så att det är för litet, men vad betyder egentligen de pengar som vi satsar på marknadsföring i utlandet reellt i förhållande till annat som påverkar Sveriges attraktionskraft som turistland? Vad betyder t.ex. valutan, EU-medlemskapet och mycket annat? Skulle ni kunna utveckla era tankar kring detta litet tydligare? Hur mycket betyder dessa marknadsföringspengar i förhållande till andra faktorer kring detta? Hur skall vi se det krav ni har på 200 miljoner kronor för turismen.
Peter Forssman: Det finns många aspekter på detta. Det är ingen tvekan om att valutakurser och köpvärde i olika tjänster har en stor betydelse. En annan viktig faktor är hur aktiva de olika producenterna är. Hur mycket betyder SAS marknadsföring m.m.? Var kommer till slut statens pengar in i sammanhanget?
Det finns egentligen en enkel jämförelsegrund när det gäller de statliga pengarna. Det är att se hur andra länder gör. Andra länder gör de facto så att de satsar mer av gemensamma statliga pengar på marknadsföring av sina respektive länder. Om man då skall bearbeta den holländska marknaden och märker att Sverige är det land som kan satsa minst i konkurrensen med andra nordiska länder måste det ha någon effekt. Jag tror att Barbro var inne på samma aspekt.
Därmed inte sagt att det alltid går att definiera den heliga nivån med vilken man skall uppnå detta. Organisationens egen effektivitet, samverkan med andra offentliga myndigheter och producenter måste också vägas in. Men jag tror nog att man kan säga så mycket att det bör lända till eftertanke att just Sverige väljer att satsa avsevärt mindre än konkurrerande länder.
Det andra är också kopplat till den kontinuitetsfråga som har varit uppe tidigare. Det är ingen tvekan om att en väsentlig minskning av den nivå som Next Stop Sweden har opererat på under senare år kommer att öka risken för stora omställningar och därmed dålig kontinuitet. Där finns det i alla fall en ganska given nivå att fundera över. Vad bör man satsa för att säkerställa en rimlig kontinuitet? Detta är en process, och vi kommer att lära oss gemensamt genom en dialog. Men jag tror att det finns visst fog för att studera hur andra länder gör också.
Claes Almér: Staten är ju en av väldigt många aktörer i det här samspelet både hemma i Sverige och utomlands. Hemma i Sverige har vi dessutom ett antal privata företagare, regionala organisationer och lokala organisationer. Jag tror att det är mycket viktigt att man i stället för att enbart fokusera sig på statens roll -- även om det är dagens samtalsämne -- skapar en helhetssyn. Där bör vi titta på de gemensamma personella och finansiella insatser som görs inom turistindustrin.
Samma sak gäller i utlandet. Om vi tittar på utlandsmarknaderna är det precis som Peter Forssman säger, där har vi flygbolag, rederier, researrangörer, resebyråer och Stockholm Convention Bureaus perfekta agenter i utlandet. De hjälper till att få kongresser till Stockholm. Vi har alltså ett stort kontaktnät. Den personella och finansiella insats som dessa aktörer gör får vi definitivt inte glömma bort i sammanhanget. Vi måste få till stånd en helhetssyn.
Av många entusiastiska i sig kunniga ensamvirtuoser måste vi göra en gemensam bättre spelande orkester i utlandet. Det innebär inte bara att detta måste ske genom högre honorar. Det kan också ske genom bättre och längre övningar.
När det gäller pengar över huvud taget tycker jag att det är viktigt att vi inom turistindustrin också tittar på svenska och internationella storföretag som befinner sig i kris. Det kan vara Volvo som har beslutat sig för att "go back to business". Det kan vara SAS för några år sedan eller andra. Vad har de gjort? Jo, de har förutsättningslöst satt sig ner vid ett bord och sagt att man har jobbat på ett sätt hittills, men nu måste man vara så ärliga mot varandra att man prövar nya medel. Det tycker jag att vi även skall göra här.
Lennart Fridén: Eftersom jag fick överta Stig Bertilssons fråga också skall jag av hans korta och min korta fråga göra två kort-korta frågor.
Vi står inför ett vägskäl i mångt och mycket när det gäller turistpolitiken. Då kan det vara viktigt att kasta en snabb blick bakåt som också har bäring framåt. Jag har en kort fråga till Jan Brännström från Styrelsen för Sverigebilden och en till Per-Johan Orrby.
I propositionen föreslås att Styrelsen för Sverigebilden läggs ner. I en motion föreslås att den skall få vara kvar. Det ni har gjort skall ju ändå ha en fortsättning. Vad är då viktigast att fortsätta med på ert område? Vad skulle ni göra om riksdagen så vist skulle besluta att ni fick fortsätta?
Frågan till Per-Johan Orrby är: Är det Jämtland som har lyckats bra eller ni som har misslyckats? Om man tittar på aktieägarna i företaget kan man se att det egentligen borde heta Next Stop Jämtland med tanke på att ungefär hälften av dem är från Jämtlandsföretag. Vad är det som gör att ni inte har lyckats bättre med de andra? Eller är det bara jämtlänningarna som varit duktiga på att bearbeta er?
Det var egentligen inte det jag skulle fråga. När det gällde kritiken mot småföretagen sade du förut att utan kostnad faller systemet samman. Du sade exakt så. Skulle inte en del stora företag kunna betrakta de små som underleverantörer? Ofta är det ju ett helt koncept och inte en enda besökspunkt man säljer. På det sättet skulle man också kunna tala om ett samarbete inom näringen med er hjälp.
Jan Brännström: Som jag sade i mitt förra svar har detta under åren klassificerats som rena myndighetsuppgifter som har legat vid sidan av vårt huvuduppdrag att upphandla marknadsföringstjänster. Den främsta av de uppgifterna har varit handhavandet av kunskapsuppbyggande på statistikområdet, dvs. Styrelsen för Sverigebilden är i dag offentlig utgivare av den del av Sveriges officiella statistik som handlar om inkvartering. Vi är huvudfinansiär av turistdatabasen i Östersund, och vi är medfinansiär av statistiken över antalet campare.
På statistikens område har vi också satt i gång ett utvecklingsarbete i samråd med de stora användarna för att få fram de gemensamma mätgrunder som i dag saknas för att på ett objektivt sätt kunna se turismens betydelse i den svenska samhällsekonomin.
De uppgifter som propositionen föreslår skall skötas av en myndighet sköts av oss i dag. De kommer fortsättningsvis att skötas av en myndighet.
Per-Johan Orrby: Jag vet inte vad skälen är till att Jämtland valde att satsa så mycket pengar i bolaget. Det skedde i processen innan bolaget kom till, men det fanns väl en ambition att man skulle ha ett större inflytande över hur marknadsföringen skulle se ut. Med den intressentstyrelse som bolaget har haft tror jag att de flesta har satt på sig Sverigehatten och försökt agera för att det skall gå bra för Sverige. Det gäller även de jämtländska representanter som funnits med.
När det gäller medfinansiering sade jag ungefär så här: Om näringen krävs på att de skall matcha statens pengar menar vi att det är oerhört viktigt att vi får ta betalt för våra tjänster. Hur skall vi annars få medfinansiering om vi inte får ta betalt? Det är en konsekvens av dessa spelregler. På det viset är vi tvingade att ta betalt.
Om man sedan ser till de mindre aktörerna kommer de med på många olika sätt. Jag berättade om faktablad. Det finns också olika kampanjer som vi har gjort tillsammans med de stora transportörerna där mindre aktörer har kommit med därför att de har stöttat helheten på ett mycket bra sätt. De aktörerna har betalt ett lågt pris som övriga aktörer har accepterat. Vi menar att alla små aktiviteter i Turistsverige har möjlighet att komma fram på ett bra sätt i de produktioner som vi gör.
Lennart Fridén: Låt mig fylla på med en kort fråga till Jan Brännström. Det du sade innebär i stort sett att det viktigaste för Styrelsen för Sverigebilden har varit de rena myndighetsuppgifter ni har haft. Du kan inte föregripa ett riksdagsbeslut, men om det blir så att riksdagen beslutar att ni skall vara kvar, vad skulle du då ha för ambitioner för den totala verksamheten?
Jan Brännström: Det framgår ju ganska klart av propositionen vilka uppgifter man tänker lägga på myndigheten. I vårt budgetäskande i höstas talade vi om den samverkan som vi menar krävs mellan stat och näring -- det låg i och för sig utanför vårt uppdrag då -- för att under statligt ledarskap skapa en strategigrund och en långsiktig plan för utveckling av svensk turism så att man har ett strategiskt grunddokument att utgå ifrån. Jag menar att det skulle vara den nya myndighetens eller Sverigebildens största uppgift som fortsatt myndighet.
Monica Widnemark: Nu har vi talat om myndigheter och bolag fram och tillbaka, men snart kommer vi till den punkten att den här propositionen blir färdigbehandlad i riksdagen. Tiden går fort, och det sker väl någon gång i månadsskiftet maj--juni.
I propositionen står det att den föreslagna myndigheten, som jag har förstått att alla här tycker är bra, bör utforma ett handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgärderna i fråga om turismens utveckling i samråd med olika organ inom turistområdet. Då skulle jag vilja ställa en fråga till RTS. Vad har ni för visioner när detta med myndighet eller bolag är färdigbehandlat? Vad har ni för visioner om turismens utveckling i ett eventuellt handlingsprogram? Det skulle vara roligt att höra.
Peter Forssman: Det handlingsprogram som RTS har lagt fram och som gäller nu syftar egentligen till att skapa en struktur för svensk turism som mycket påminner om inslag i den här propositionen. Vi tyckte att det måste finnas en struktur i botten som kan medge en utveckling av industrin. Det tror vi att den här strukturen kan genom att en myndighet tar hand om vissa frågor och att marknadsföringen koncentreras som en gemensam angelägenhet för staten och industrin. Vad gör man sedan?
Jag tror att man måste identifiera nya marknader och identifiera bearbetningen på de olika marknader man har. Man måste alltså fördjupa kunskapen om vad kunder som kommer hit vill ha. Då måste man utnyttja all den kompetens som finns att tillgå hos operatörer och andra myndigheter.
Sedan måste det utvecklas effektivare system för enskilda producenter att synas ute på marknaden. Sitter man en bit utanför Sverige är det nästan omöjligt att upptäcka alla de små attraktioner som finns att tillgå vid första ögonkastet. Man måste successivt gaffla in seendet så att även de kommer med. Det betyder också att det måste till en bättre rollfördelning när det gäller den allmänna Sverigebilden. Det kan kanske liknas vid att man i stora företag brukar skilja ut corporated image-marknadsföring, dvs. vad det är för bild man vill ge och vilka de grundläggande attraktionsvärdena är, innan man börjar marknadsföra olika produkter.
Ulf Dinkelspiel var inne på att det tyvärr är ganska vanligt att Sverigebilden är förvirrande på olika marknader. Budskapen om Sverige är inte koordinerade utan pekar i olika riktningar. Då är det naturligtvis svårt att få fram en attraktiv bild av Sverige. Det krävs inte bara en samordning för att utnyttja resurser effektivt utan även en samordning för att formulera värdebudskap om Sverige som sådant för att ha det som plattform när det gäller marknadsföring av produkter.
Det råder inget tvivel om att en bättre samordning mellan nationella, regionala och lokala institutioner måste till. I slutändan är det ändå den lokala attraktionen, den lokala producenten, som skall fram på banan.
Det var inte så visionärt. Det var kanske ett frågetecken därvidlag, men det är viktigt.
Marianne Andersson: Jag skall lämna visionerna och vara litet mer jordnära. Det handlar om pengar.
Sverige är ju faktiskt billigt nu, i alla fall för utlänningar. Exportföretagens kunder har ju upptäckt detta. Men alla våra potentiella turister har ju inte riktigt förstått att det är på det sättet. Jag undrar hur vi skall kunna tala om det på ett bra sätt. Vi har bra produkter och de är prisvärda.
Jag vill ställa en fråga till Next Stop Sweden, till Ulf Dinkelspiel och även till Claes Almér. Hur gör ni för att tala om detta utan att samtidigt säga att det är eländigt i Sverige? Det är det ju ändå inte. Jag förstår att detta kan vara en balansgång, men det är viktigt att vi talar om det. Det är ju nu vi har chansen att locka hit många människor när kronans värde är som det är. Då kommer de förhoppningsvis även hit när kronans värde blir bättre.
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag tror att det enkla receptet är att framställa bilden så som man uppfattar den och som man tror att den är, annars kommer man ingenstans. Jag är personligen övertygad om att Sverige har en fundamentalt god situation. Förändringarna i Europa, Sveriges EU-medlemskap, förändringarna i Central- och Östeuropa med tre nya grannländer och växande marknader -- vår handel med de baltiska länderna är i dag lika stor som vår samlade handel med Sovjetunionen, inklusive Baltikum, för tre år sedan --, GATT-avtalet, det förhållandet att svenskt näringsliv kanske är bättre slimmat än på mången god dag samt kronans försvagning på gott och ont gör att svensk exportindustri är konkurrenskraftig. Situationen är fundamentalt god.
Sedan har vi strukturella obalanser som vi naturligtvis måste tala om, men vi behöver kanske inte lyfta fram dem i det här sammanhanget. De rör inte exporten så mycket. Hur för man då sedan ut budskapet? Jag tror att det görs genom de olika aktörerna, genom de svenska företag som är verksamma utomlands. De manifesterar sig på olika sätt. Jag skall ärligt säga att min egen tro på att man genom allmänna Sverigemanifestationer kan bidra mycket till att förstärka bilden är begränsad. Jag tror att det samlade intrycket av det svenska näringslivets uppträdande utomlands, och inte minst ansträngningarna att väcka svenska företag och tala om för dem att de är konkurrenskraftiga nu, är oändligt mycket viktigare än allmänna Sverigemanifestationer.
Mitt korta svar är att det inte finns något enkelt recept.
Per-Johan Orrby: Vi har ju en rad aktiviteter som har till syfte att berätta att det har blivit prisvärt att semestra i Sverige. Vi jobbar på alla fronter. Vi jobbar med hjälp av resepressen, med hjälp av vår annonsering, med hjälp av våra kataloger osv. Detta är oerhört viktigt. Vi har en otrolig chans just nu. Det har blivit 20--30 % billigare att semestra i det här landet. Vi har egentligen inte tillräckligt med resurser för att kunna berätta det på utlandsmarknaderna. Alla producenter, vare sig de säljer bilar eller annat, har ju en häftig annonsering där de berättar vad produkten kostar.
På samma sätt försöker vi med de resurser vi har att berätta vad produkten kostar. Det tar naturligtvis litet tid att få ut det här budskapet om man skall jobba direkt mot alla konsumenter. Men vi kan konstatera att ökningstakten när det gäller antalet utländska besökare hela tiden ökar. Det första året fick vi en uppgång på ca 6 % och det andra året på 10 %. Vi kanske inte skall tro att det håller i sig i år, men i januari och februari har genomsnittsökningen av antalet kommersiella gästnätter varit 31 %. Det är en ordentlig uppgång. Jag försäkrar att vi gör så gott vi kan för att försöka berätta att det har blivit inte billigt -- vi vill inte använda det uttrycket -- utan prisvärt. Det är det uttrycket vi använder. Det har blivit prisvärt att komma till Skandinavien.
Claes Almér: Jag vill kommentera två saker. Jag anser att Ulf Dinkelspiels inlägg när han säger att det samlade intrycket av svenska företag i utlandet och deras verksamhet är avgörande är riktigt. Jag stöder det helhjärtat. Det är detta som är det viktiga. Det står för kontinuitet och trovärdighet i utlandet. Där ingår naturligtvis vår turism som en naturlig och integrerad del tillsammans med den klassiska industriexporten.
Jag har en begränsad tilltro till allmänna Sverigekampanjer. Det är de svenska företagens roll som är viktig. Jag kan ge konkreta exempel på detta. Jag skulle kunna ge exempel från vartenda land i Europa som jag är verksam i. Men jag skall begränsa mig till att svara på hur det ser ut i Tyskland.
Om vi tittar på researrangörsledet, dvs. producentledet, i Tyskland finns det ungefär 40 finska eller Finlands-tyska researrangörer som arbetar mot den finska marknaden från Tyskland tillsammans med Silja Line, Viking Line, Finnair osv. Det är likartat när det gäller Norge och Danmark. Men när det gäller den svenska marknaden är antalet tyvärr mycket begränsat, en handfull bara. Det beror på att man i Sverige har en mycket stark tilltro till allmänna kampanjer som ofta måste ha en viss tyngd för att synas.
Men det viktigaste är, om vi återigen tittar på Finland, samarbete med den finska exportindustrin, det finska flygbolaget, finska rederier och ett utvecklat samarbete med resebyråledet. Detta skapar en trovärdighet och en kontinuitet över många år. Där får man en samlad bild av Finland i utlandet.
Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Jag vill ställa en fråga till Sylva Johansson. Sylva Johansson talade i början om regioner och ville ha mer samarbete inom regioner än inom län när det gäller marknadsföring. Min erfarenhet är att t.o.m. kommuner kämpar hårt för att komma högst upp på listan. Det är nästan omöjligt att samordna informationen för några kommuner i ett län. Har Sylva Johansson ett recept för hur man skall kunna samordna och sammanjämka olika ambitioner i de regioner som hon förordar?
Sylva Johansson: Jag har nog inget recept. Däremot har jag erfarenhet av hur vi arbetar i Örebro län. Vi är tolv kommuner som har ett informellt samarbete. Vi har märkt att sedan Örebro läns turistråd lades ner har detta samarbete förstärkts. Då kan man fråga sig varför det har förstärkts. Jo, för att vi i länet är nära marknaden. Vi har tillsammans oerhörda kunskaper. När man då får känna att man är delaktig i ett arbete är det mycket lätt att ge det bästa ifrån sig och göra det bästa och känna detta teamwork som vi alla vet är oerhört viktigt.
Örebro län är ett litet län. Vi har ju mycket fint, t.ex. järnhanteringen i Bergslagen, men alla är inte intresserade av att titta på gamla järnverk. Därför märker vi att vi får många förfrågningar om ett bredare utbud som sträcker sig över olika landskap, som jag nämnde tidigare. När man då försöker att bygga vidare på det nära samarbetet mellan kommunerna i länet och gå över gränserna måste det ändå vara vårt mål att tillfredsställa turistens önskemål. Vi kan inte säga: "Det här erbjuder vi. Take it or leave it." Vi måste uppfylla turistens önskemål och genom detta samarbete nå det optimala.
Det klarar vi av om vi är nära varandra och har detta teamwork. Jag har arbetat så, och jag vet att det ger resultat. Varför tror ni att vi i lilla Örebro län har kunnat få det fina pris som vi fick? Det är genom ett stort samarbete.
Carl-Johan Wilson: Nu var det ju länet som Sylva Johansson höll sig inom. Det var ju större regioner hon ville ha. Jag tror att det är en fin framgång att man kan nå så här långt i Örebro, men det är ju bättre om det kommer turister än om man får pris.
Då undrar jag om det är tänkbart att få en samordning. Skulle Östergötlands län vara berett att betala en satsning där det på första raden står: "Gläd er åt att turista i Småland"? Jag minns i slutet av 50-talet när jag jobbade i Gränna. Då var det ett väldigt väsen bland grännaborna därför att Visingsös turistchef hade satt upp en skylt i hamnen där det stod: "Välkommen till Visingsö!" Sådana olojala yttringar fick inte finnas i Gränna. Jag tror att det är ett mycket stort problem att få samordning till stånd.
Sylva Johansson: Jag tycker inte att man skall se problemen. Jag tycker att man skall se möjligheterna.
Ordföranden: Vi har möjlighet att också ställa frågan till turistchefen i det landskap eller de två län, vilket man nu väljer, som är mest homogena, i alla fall om vi skall se på vart man är på väg i regionala sammanhang. Jag tänker på Lars Carmén, och han har vinkat så han kanske vill kommentera detta.
Lars Carmén: Du vill ha ett recept, och det skall du och alla andra få.
För några år sedan plockade vi bort alla administrativa gränser i det övergripande utbudet i Skåne. Det finns ju 33 kommuner så det blir en massa mil administrativ gräns. I stället har man tillsammans -- jag menar verkligen tillsammans -- tagit fram ett antal fruktbärande teman som inte utgår från våra referensramar utan från de tänkta besökarnas referensramar. Så tror vi att man skall arbeta. Det är alldeles för många administrativa gränser som lägger hinder i vägen för ett praktiskt samarbete.
Kulturutskottet är välkommet på ett studiebesök i Skåne.
Ewa Larsson: Tiden går. Jag har en fråga till Bengt Klaesson. Som stockholmare tycker jag att det vore mycket bra om vi fick hit några mässor och att det blir ett positivt resultat när vi försöker locka hit dem.
Jag tycker också att det är viktigt med en organisation med tydliga spelregler. Även om man har en organisation med tydliga spelregler beror det ju också på hur de olika näringarna i organisationen ser på varandra och på samarbetsmöjligheterna. Jag undrar hur t.ex. Bengt Klaesson ser på utvecklingsmöjligheterna. Om vi nu lyckas få hit en förkalkningsmässa till Stockholm, som jag hoppas, hur ser du på att koppla det till den förnämliga åldringsvård som är utbyggd i övre halvan av Sverige, t.ex. på ålderdomshemmet i Jämtland? Där har man jobbat tillsammans med de äldre och projekterat ålderdomshemmet. Det finns ju så unika ställen i övre halvan av Sverige som använt skattemedel till att bygga ut detta. Hur ser du på kopplingen mellan det stora och det lilla?
Bengt Klaesson: När vi gör en s.k. bid för att slåss om att få hit olika typer av kongresser finns det två saker som är oerhört värdefulla. Det ena är s.k. för- och efterturer. De kan bestå av att dels sola insidan, dvs. att se något, dels att göra s.k. studieturer.
Tack gode Gud att Nobel föddes här! Det har betytt väldigt mycket för oss i olika sammanhang. Att vi har mycket fin forskning och är framstående inom vissa områden gör att vi kan locka hit världskongresser. Vi står oss slätt utan Norrlandsområdena med midnattssolen och midnattsljuset. Vi står oss slätt om vi inte har duktiga forskare som arbetar på framstående sjukhus och kan visa upp sina produkter. Detta i kombination gör att Stockholm ligger bland de 10--20 bästa kongresstäderna i världen. Det skall vi inte glömma.
Ewa Larsson: Sedan hade jag en fråga från Charlotta. Hinner jag ställa den till Ulf Dinkelspiel? Han är ju gammal EU-kännare och proffs på det. I hur stor omfattning kan EU:s strukturfonder komma svensk turistnäring till del? Sedan lägger jag till en egen fråga. Har kulturturismen något att hämta där?
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag önskar att jag kunde ge ett precist svar på detta. Strukturfonderna kan självfallet användas för insatser inom regionerna som tar sikte på att öka turismen. Om det är möjligt att använda dem för andra insatser för att indirekt främja regionerna kan jag inte svara på.
Fanny Rizell: Jag vill ställa en mycket kort fråga till Kjell Andersson. Jag återvänder till ditt inledningsanförande. Du sade att bolaget och myndigheten skulle ha väldigt pregnanta roller och att regeringens och departementets roller också behövde definieras eller beskrivas.
Vad är det i deras roller som inte har varit tydligt? Vad skulle ni vilja poängtera? Vad är viktigt?
Kjell Andersson (RTS): Jag går tillbaks till det Monica Widnemark sade om visioner förut. Jag skall försöka koppla ihop frågorna.
Det vi nu pratar om är som Peter Forssman sade bara en process på vägen fram mot en nationell samling kring att utveckla denna industri. Vi har förebilder i andra länder, som Irland och Australien, där man på ett gynnsamt sätt har tagit tag i frågorna. Det är den visionen vi har framför oss i fortsättningen. Vi diskuterar i och för sig organisationsfrågor före mål och strategier, men det är acceptabelt eftersom vi måste ändra de organisatoriska förutsättningarna.
När det gäller gränsdragningarna kan jag säga att vi vill att det skall åvila regeringen och departementet att ta tag i denna typ av övergripande visioner och strategier. När det gäller de två organen är vi angelägna om att gränserna klaras ut för att inga missförstånd skall uppstå. Jag kan inte precisera gränserna, men jag tror att det är väsentligt att man i den fas som nu följer tänker igenom frågan så att det inte uppstår onödiga konflikter när vi nu väljer formen bolag och myndighet.
Detta innebär inte att regeringen har släppt sitt ansvar i frågan. Regeringen måste ha det övergripande ansvaret att tillsammans med näringen formulera de långsiktiga målen. Vi vill kunna sätta kvantitativa mål för framtiden. Det kan gälla en ökning av turismen, t.ex. en fördubbling på sju år. Den typen av mål vill vi komma till i framtiden.
Det var kanske litet mångordigt, men det är en viktig slutpunkt. Detta är för oss bara början av en process som vi hoppas startar i och med propositionen.
Ordföranden: Därmed har vi gått igenom de frågeställningar som utskottet har valt att prioritera. Vi beräknade att vi skulle sluta vid den här tiden. Jag skall avslutningsvis bara göra något konstaterande.
Turism och reseverksamhet är ju en oerhört mångfasetterad sak. Jag satt och tittade på en utredning som beställts av Styrelsen för Sverigebilden. På frågan "Varifrån kom idén till resan?" uppskattar jag att ungefär 80 % antingen svarade "Tidigare besök", "Släkt eller vänner i Sverige" eller "Rekommendation av släkt, vänner eller annan i familjen". Långt ned på listan kommer "Reklaminsatser", som vi har ägnat mycket tid åt.
Reklam är oerhört viktigt för att få till stånd det första besöket, men resultatet betonar också sambandet mellan olika organisationer. I de fall tidigare besök är anledning till resan har det inte varit helt oviktigt hur mottagningsorganisationen fungerat, dvs. hur man upplevt att det är att vara i Sverige. Av dessa siffror att döma har det fungerat ganska hyggligt. Jag tror att det både för marknaden och för oss som verkar politiskt är viktigt att också hålla sådana faktorer i huvudet.
Det ställdes också en fråga om vilka orter och områden turisten hade besökt under vistelsen i Sverige. Min blygsamhet förbjuder mig att tala om vilket landskap som toppade listan.
Med detta ber jag att få tacka er för att ni hade vänligheten att komma till dagens utfrågning. I den mån ni inte redan känner till det vill jag säga att avsikten enligt nuvarande planering är att beslut i anledning av propositionen skall fattas den 7 juni.
Tack så mycket! Härmed är dagens offentliga utfrågning avslutad.
Underbilaga
Skrivelse från Marie Klockervold, Ljusnedal, som inbjudits till utfrågningen men som inte hade tillfälle att delta i denna.
95-04-14 RIKSDAGENS KULTURUTSKOTT
TACK för Er inbjudan till offentlig utfrågning om turism!
Trots god vilja och starkt engagemang har jag, Marie Klockervold, inte möjlighet att delta i denna utfrågning. Då utlandsturismen och dess marknadsföring är mycket viktig för Sverige och då inte minst för Norrlandsturismen både sommar- och vintersäsong vill jag göra följande inlägg:
Sluta marknadsföra den lilla röda stugan vid en stilla insjö! Det finns alltför få sådana, och de som finns ger inte sådana inkomster till Sverige att de motiverar den stora marknadsföringsinsats som görs. Idyller är bra men ekonomin viktigare. Koncentrera bildval och marknadsföring på hotell och stugbyar -- gärna med betoning på mindre anläggningar med relativt lugnt läge, vacker omgivning och med utflyktsmål och rekreationsmöjligheter i närheten. Detta för att bäst motsvara utlänningarnas önskemål.
Om inte Sverige blir tydligare i destinationshänvisningar kommer vi att få se en alltmer strid ström husbilar från utlandet fullproppade med livsmedel inkl. drycker från hemlandet. Dessa gäster utnyttjar vår allemansrätt kostnadsfritt och vi får ta hand om avfall och latrin. I Norge är detta ett så stort problem att man diskuterar en hög husbilsavgift vid infarter i Norge! Generell marknadsföring behövs men jag önskar följande destinationshänvisningar för att utlandsturismen ska generera mer pengar till företag och enskilda och därmed till staten!
En Sverigekarta med uppdelning i landskap. Dessa landskap ges lämpliga illustrationer som t.ex. kanotister, seglare, badare, fjällvandrare, renar, myskoxar, björnar, älgar m.m. Samt det viktigaste: ytterligare en uppdelning i de områden som marknadsförs tillsammans med namn och telefonnummer till de turist- och bokningsbyråer där den presumtive gästen kan beställa en områdesbroschyr och boka sitt boende. Respektive kommuns näringslivsavdelning bör snabbt efter förfrågan kunna ta fram aktuellt underlag för denna Sverigesida.
Marknadsför dessutom hårt att Sveriges regering har för avsikt att sänka matmomsen ca 10 %. Sverige behöver mycket positiva artiklar om detta som kompensation för all negativ propaganda när turistmomsen höjdes; då stod att läsa i utländsk press att nu inför Sverige en turistmoms på 25 %! Texten formulerades som om höjningen skedde från noll.
På grund av trängsel och placering av längdspår mestadels nere i dalgångar i Alperna, har Norrland (och då speciellt Funäsdalsfjällen genom Nordic Skisystemet) stora möjligheter att kunna locka européer till Sverige även vintertid. Detta bör också uppmärksammas i den generella marknadsföringen av Sverige!
Hoppas ni får en givande dag!
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 3 Motionerna 4 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995 4 Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:177 5 Ärendets beredning 7 Utskottet 8 Inledning 8 Nuvarande inriktning och organisation av de statliga insatserna för turismen 8 Föreliggande förslag till ny inriktning och organisation av de statliga insatserna för turismen 9 Inriktningen och omfattningen av turistpolitiken 10 Organisationsfrågor 17 Myndighet och marknadsföringsbolag 17 Organisationsanknutna frågor 22 Anslagsfrågor 27 Hemställan 29 Reservationer 31 1. Kulturturism (mp) 31 2. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (v) 32 3. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (mp) 33 4. Aktieteckning i ett marknadsföringsbolag samt Vissa bolagsfrågor (v) 33 5. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (c) 34 6. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (v) 35 7. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mp) 35 8. Kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget (v) 36 9. Anställning av arbetslösa ungdomar som guider, m.m. (v) 36 Särskilda yttranden 37 1. Avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden och Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (m) 37 2. Uttalande om förslag om turistforskning i nästa forskningsproposition (c) 37 Bilaga Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen 38 Underbilaga, skrivelse den 14 april 1995 till kulturutskottet 71