Turism
Betänkande 1993/94:KrU30
Kulturutskottets betänkande
1993/94:KRU30
Turism
Innehåll
1993/94 KrU30
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen beträffande anslaget Styrelsen för Sverigebilden och motioner med anknytning till denna del av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget Styrelsen för Sverigebilden anvisa 88 miljoner kronor, vilket inkluderar medel även till projektet Invest in Sweden. Detta innebär en minskning med närmare 12 miljoner kronor i förhållande till budgetåret 1993/94. Minskningen motiveras av statsfinansiella skäl. Inriktningen av verksamheten skall för det kommande budgetåret vara den samma som för innevarande budgetår, dvs. att bidra till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå med marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till godo. Vidare skall Sverige presenteras utomlands som investeringsland.
Utskottet utgår från att regeringen i sitt fortsatta arbete med utformningen av den framtida statliga turistpolitiken bl.a. uppmärksammar frågor som rör samordningen inom regeringskansliet och mellan de statliga instanser som ansvarar för Sverigeinformationen utomlands. Utskottet förutsätter att den fortsatta beredningen av frågor om samordning och frågor om fördelningen mellan staten och näringen av det finansiella ansvaret för marknadsföring m.m. bedrivs med skyndsamhet. Utskottet anser vidare -- bl.a. mot bakgrund av att turistnäringen är komplex och beroende av insatser från många statliga, landstingskommunala och kommunala instanser -- att det är naturligt att regeringen gör en analys av vilka åtgärder som behöver uppmärksammas för att utvecklingen av turismen bäst skall främjas.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om riksdagsinitiativ till en förändrad inriktning och organisation av statens insatser på turistområdet och beträffande informationen om Sverige som investeringsland. Utskottet avstyrker också motionsyrkanden om högre anslagsbelopp. Utskottet avstyrker vidare motioner om en plan för utveckling av turismen, om särskilda insatser för turismen i vissa delar av landet, om kunskapsuppbyggnad och om vissa natur- och miljöfrågor. Utskottet utgår från att bl.a. de instanser som erhåller statligt stöd till marknadsföring inom turistområdet har ett ansvarsfullt och medvetet förhållningssätt till frågor som rör allemansrätt och utnyttjande av natur och miljö för turiständamål.
Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för en ny inriktning av de statliga insatserna på turistområdet vilken innebär att statens insatser skall avse även samordning och utveckling av turismen inom landet. Reservationen avser även en ny organisation, där ett ombildat marknadsföringsbolag får ansvaret för marknadsföringen utomlands och en ny myndighet ansvaret för samordning och utveckling av turismen. Enligt detta förslag skall Styrelsen för Sverigebilden läggas ned och Invest in Sweden avvecklas. I reservationen hemställs om en annan medelstilldelning än vad utskottet föreslagit.
Företrädaren för Ny demokrati reserverar sig till förmån för överföring av Invest in Sweden till Exportrådet och för en annan medelstilldelning än vad utskottet föreslagit.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) under huvudavsnittet A. Näringspolitik m.m. under punkt A 2. Styrelsen för Sverigebilden (s. 27--29) föreslagit riksdagen att till Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1994/95 anvisa ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.
Motionerna
1993/94:Kr501 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turistnäringen.
1993/94:Kr502 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygdsturismens nationella betydelse och dess utvecklingsmöjligheter.
1993/94:Kr503 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetandet av ett nationellt program för den turistiska infrastrukturen.
1993/94:Kr504 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt program för den småskaliga bygdeturismen.
1993/94:Kr505 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om stödet till Norrlandsturismen.
1993/94:Kr506 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turism i Skåne.
1993/94:Kr507 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av resestatistik för forskningsändamål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NUTEK och fortsatt uppföljningsuppdrag gällande turistnäringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en försöksstation i Östersund för informationsverksamheten som en grundläggande stödfunktion för turismen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av komplettering av "Sverigebilden" så att även små och betalsvaga turistföretag och organisationer har möjlighet att komma med i den statliga turistreklamen.
1993/94:Kr509 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turismen som näring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om goda kommunikationer för turismens utveckling i skogslänen.
1993/94:Kr511 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att, med ändring av tidigare fastställda mål för statens insatser inom turistområdet, motsvarande mål i fortsättningen skall vara de som anges i motionen,
2. att riksdagen beslutar att ett organ för turistpolitiken, benämnt TURSAM, bildas i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen till TURSAM för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag om 10 000 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföringen av Sverige,
5. att riksdagen till Stöd till turismen för budgetåret 1994/95 anvisar ett bidrag av 81 000 000 kr,
6. att riksdagen beslutar att Styrelsen för Sverigebilden skall avskaffas.
1993/94:Kr512 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de av riksdagen tidigare fastlagda riktlinjerna för turism och rekreation skall gälla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildandet av en "delegation" under NUTEK,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationer (STF m.fl.),
4. att riksdagen till Styrelsen för Sverigebilden anslår 3 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
1993/94:Kr513 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turistbranschens producentansvar för utnyttjande av naturen.
1993/94:Kr515 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad turistinformation vid Sveriges gränser.
1993/94:Kr517 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvecklingsprogram för naturturismen.
1993/94:Kr518 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen till Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1994/95 anvisar 12 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 100 000 000 kr,
3. att riksdagen beslutar anslå 15 000 000 kr för Investment Sweden i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sektorsansvar för turistnäringen.
Ärendets beredning
Som ett led i ärendets beredning har utskottet den 12 april 1994 hållit en offentlig utfrågning om organisationen för den statligt stödda marknadsföringen av Sverige utomlands och frågor om samordning och utveckling av turist- och rekreationspolitiken inom landet.
Vid utfrågningen lämnades information av dels företrädare för följande myndigheter och organisationer, nämligen Styrelsen för Sverigebilden, Next Stop Sweden, Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation (RTS), Stiftelsen Svenska institutet, Exportrådet, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), länsstyrelserna i Älvsborgs län och Kopparbergs län, Svenska turistföreningen (STF), dels ambassadör Magnus Faxén, Utrikesdepartementet, och konsulten Göran Lindgren, Turismutveckling, Östersund.
Vad som förekommit vid utfrågningen framgår av bilaga till betänkandet.
Utskottet
Inledning
Tidigare inriktning av och organisation för de statliga insatserna för turismen
De statliga insatserna för turismen avser dels generella åtgärder som kommer både näringen och konsumenterna till godo, såsom infrastrukturuppbyggnad, näringspolitiskt stöd, regionalt stöd av olika slag, kunskapsuppbyggnad, utbildning m.m., dels sådana åtgärder som riktas särskilt mot turismen.
Den statliga turistpolitiken var åren 1984/85--1991/92 inriktad mot marknadsföringsinsatser och utveckling av turistnäringen för att förbättra den svenska bytesbalansen och åstadkomma regionala och sysselsättningsmässiga effekter. Turistpolitiken syftade även till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation (prop. 1983/94:145, bet. KrU 1983/84:22, rskr. 1983/84:353). Administrationen av turistpolitiken låg huvudsakligen inom stiftelsen Sveriges turistråds ansvarsområde.
Nuvarande inriktning av och organisation för de statliga insatserna för turismen
Vid riksmötet 1991/92 beslutade riksdagen att målet för de statliga insatserna inom turistområdet skall vara att påverka Sverigebilden utomlands genom att sprida allmän utlandsinriktad Sverigeinformation och bistå med sådana exportfrämjande insatser som kommer turistbranschen i dess helhet till godo (prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 34--36, bet. 1991/92:KrU16, rskr. 1991/92:196).
Kulturutskottet ansåg att det inte var motiverat med någon särskild målsättning för turistpolitiken avseende regional utveckling och sysselsättning. Utskottet ansåg inte heller att man tillfredsställande kunde motivera speciella insatser för det dittillsvarande sociala målet för turistpolitiken.
En ny turistmyndighet, sedermera benämnd Styrelsen för Sverigebilden, fick ansvaret för att besluta i frågor om de statliga insatserna för turismen m.m. Myndigheten inrättades den 1 juli 1992 och startade sin verksamhet under hösten 1992.
I förordningen (1992:584) med instruktion för Styrelsen för Sverigebilden anges styrelsens uppgifter enligt följande.
1 § Styrelsen för Sverigebilden har till uppgift att bidra till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till godo.
Styrelsen för Sverigebilden skall fullgöra sin uppgift genom upphandling av tjänster med inriktning på marknadsföring utomlands av Sverige som turistland.
Styrelsen för Sverigebilden skall vidare ha ett huvudansvar för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland.
2 § Styrelsen för Sverigebilden skall också 1. anslå medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss statistik med avseende på turism i den mån Styrelsen för Sverigebilden bedömer att det behövs, 2. ansvara för internationella kontakter med avseende på turism i den mån dessa naturligen inte faller under någon annan myndighets eller organisations ansvarsområde, 3. besluta i vissa bidragsärenden till intresseorganisationer med anknytning till turismen, 4. avge yttranden i ärenden med anknytning till Styrelsen för Sverigebildens verksamhetsområde, och 5. upphandla tjänster i syfte att särskilt främja de handikappades behov av rekreation.
3 § Styrelsen för Sverigebilden skall samordna sina insatser avseende information med verksamheterna inom Svenska institutet och Sveriges exportråd.
4 § Styrelsen för Sverigebilden skall verka för turistnäringens utveckling i alla delar av landet.
Vid riksdagsbeslutet våren 1992 uttalade kulturutskottet att turistbranschen själv var bättre skickad än en statligt finansierad organisation att handha marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland. Det bolag som var under bildande under medverkan av branschens organisationer för att producera utlandsinriktad turistinformation borde enligt utskottets uppfattning räkna med att få uppdrag i betydande omfattning under rimlig tid -- i vart fall under en treårsperiod. Bolaget fick benämningen Travel and Tourism Council/Next Stop Sweden och började sin verksamhet den 1 oktober 1992. I Styrelsen för Sverigebildens anslagsframställning för budgetperioden 1995/96--1997/98 anges att drygt 80 % av beräknat tillgängliga resurser om 288 miljoner kronor under den innevarande treåriga budgetperioden har avsett upphandling hos Next Stop Sweden.
Vid föregående riksmöte beslöt riksdagen att inom ramen för statsbidraget till Styrelsen för Sverigebilden inrymma medel till projektet Invest in Sweden, som har till uppgift att utomlands presentera Sverige som investeringsland. Innevarande budgetår har regeringen avsatt drygt 11,5 miljoner kronor av anslaget för ändamålet.
Förslag i utredning och i anslagsframställning om en ändrad organisation
I betänkandet (Ds 1993:72) Svenska bilder -- Översyn av Sverigeinformationen har föreslagits att ett nytt samverkansorgan, benämnt Rådet för Sverige-information, skall inrättas för samverkan mellan Svenska institutet, Sveriges exportråd, Styrelsen för Sverigebilden, Sveriges Radio samt Utrikes-, Utbildnings-, Kultur- och Näringsdepartementen. Enligt utredningen -- som inte haft mandat att lämna förslag om Styrelsen för Sverigebilden -- ligger det nära till hands att föreslå att Styrelsen för Sverigebilden går samman med det föreslagna rådet för Sverigeinformation.
Styrelsen för Sverigebilden har nyligen till regeringen avlämnat sin anslagsframställning för budgetåren 1995/96--1997/98. Däri redovisas att styrelsen låtit göra en utredning om den långsiktiga organisationen och finansieringen av den svenska investeringsfrämjande verksamheten, benämnd Invest in Sweden. Utredningsförslaget innebär bl.a. att ett aktiebolag skall bildas för att driva verksamheten.
I anslagsframställningen har Styrelsen för Sverigebilden föreslagit att en ny samverkansform mellan staten och näringslivet skall genomföras. Styrelsen lägger fram förslag till tre alternativa modeller härför.
Den första modellen innebär att samarbetet mellan Styrelsen för Sverigebilden och marknadsföringsbolaget Next Stop Sweden fördjupas genom att staten blir delägare i Next Stop Sweden. Styrelsen för Sverigebilden utvecklar tankarna enligt följande.
Staten, som i princip skall stå för basservice och marknadsföring av Sverige som nation, blir härigenom medfinansiär i den gemensamma internationella marknadsföringen. Även om statens insatser avser en basservice skall dessa ses som flexibla och kunna växla såväl över tiden som mellan olika marknader. Exempelvis kan man överväga värdet av traditionell statlig basinsats på mogna marknader av typ Finland och Norge gentemot en satsning på andra marknader med stor potential.
Den andra modellen avser samverkan mellan staten och större regionala organisationer, där ett marknadsföringsbolag sköter "den årliga marknadsföringen" och staten står för basservice i form av turistkontor utomlands.
I den tredje modellen står staten helt för basservicen på turistkontoren och köper marknadsföringsinsatser.
Frågan om inriktningen av och organisationen för de statliga insatserna för turismen
I budgetpropositionen anför regeringen att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Som ett övergripande mål för Styrelsen för Sverigebilden anges -- i överensstämmelse med riksdagsbeslutet våren 1991 -- att styrelsen skall bidra till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till godo. Vidare anges under rubriken Övergripande mål att styrelsen -- i enlighet med riksdagens beslut våren 1993 -- skall ha ett huvudansvar för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland, dvs. för projektet Invest in Sweden.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen att den under våren 1994 avser att ta ställning till de förslag om samordning beträffande Sverigeinformationen utomlands som lagts fram i betänkandet (Ds 1993:72) Svenska Bilder -- Översyn av Sverigeinformationen.
Projektet Invest in Sweden tas upp i två motioner.
Enligt motion Kr511 (s) bör projektet Invest in Sweden avvecklas, varefter de frigjorda medlen kan användas till den statligt finansierade turistverksamhet -- både inom och utom landet -- som förordas i motionen (yrkande 6 delvis). Frågor om inriktningen av denna turistverksamhet behandlar utskottet i det följande.
I motion Kr518 (nyd) framhålls behovet av att effektivisera den svenska representationen och marknadsföringen av Sverige utomlands. Motionärerna påtalar behovet av samordning, styrning och fördelning av de statliga medlen för Sverigeinformation utomlands och föreslår att alla informationsanslag skall samlas och, fr.o.m. budgetåret 1995/96, ersättas med ett enda anslag till en organisation benämnd SWEDEN-INFO (yrkande 1). Denna del av motionen har behandlats av utrikesutskottet i dess betänkande 1993/94:UU14. I enlighet med utrikesutskottets förslag har riksdagen avslagit yrkandet (rskr. 1993/94:214). Redan budgetåret 1994/95 bör enligt motionen projektet Invest in Sweden föras över från Styrelsen för Sverigebilden till Sveriges exportråd för fortsatt verksamhet och vidareutveckling. Riksdagen bör för ändamålet anvisa 15 miljoner kronor under ett särskilt anslag (yrkande 3).
Vid föregående riksmöte betonade kulturutskottet angelägenheten av att föra ut en klar bild av de förändringar som ägt rum under senare år i Sverige i inställningen till företagande och i det regelsystem som gäller för detta. Även de förändringar av förutsättningarna för utländska investeringar som följer av EES-avtalet och av Sveriges närmande till EU framhölls som viktiga inslag i informationen till presumtiva investerare. Utskottet underströk vikten av att Styrelsen för Sverigebilden aktivt engagerar sig för att föra ut budskapet om Sveriges fördelar som investeringsland. Nya vägar för att nå de avsedda mottagarna borde prövas förutsättningslöst och utformas med hänsyn till dem. För innevarande budgetår har Styrelsen för Sverigebilden tilldelats drygt 11,5 miljoner kronor. Under budgetåret har styrelsen påbörjat en utvidgning av verksamheten till flera länder än Japan.
Utskottet har, som redovisats ovan, redan vid föregående riksmöte uttalat sin positiva inställning till den verksamhet som bedrivs inom projektet Invest in Sweden. Utskottet anser att det är väsentligt för utvecklingen av landets näringsliv att verksamheten kan fortgå och vidareutvecklas. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion Kr511 yrkande 6 i vad det avser en avveckling av projektet Invest in Sweden.
Vidare anser utskottet att den fortsatta beredningen av frågan om organisationsformen för Invest in Sweden inte bör föregripas genom att riksdagen nu fattar beslut i frågan. Utskottet avstyrker därför förslaget i motion Kr518 yrkande 3 i den del yrkandet avser överförande av Invest in Sweden från Styrelsen för Sverigebilden till Exportrådet.
Till frågan om medelsanvisningen återkommer utskottet i slutet av detta betänkande.
I två motioner tas upp frågor som rör en ändrad inriktning av de statliga insatserna på turistområdet och organisationen för de statliga insatserna. I en motion tas upp frågan om ansvaret på regeringsnivå för de statliga insatserna på turistområdet.
Enligt motion Kr511 (s) bör målen för den statliga turistpolitiken ändras (yrkande 1). Motionärerna anser att det inte räcker att inrikta de statligt stödda insatserna enbart mot att sprida information utomlands om Sverige som turistland och att bistå med marknadsföringsinsatser. De statliga insatserna bör också avse utveckling av Sverige som turistland. Därmed bör landet kunna bli attraktivare inte bara för utländska turister utan även för den egna befolkningen. Syftet skall vara att få invånarna i landet att turista mera i Sverige. Det behövs en nationell turistpolitik för att öka turismen och därigenom öka sysselsättningen, framför allt i glesbygden, och för att minska obalansen i resevalutaflödet. Det bör finnas en strategi för en offensiv turistpolitik utifrån sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska, handelspolitiska, sociala och välfärdspolitiska aspekter. Ett delmål för turistpolitiken skall vara att främja befolkningens möjligheter till turism och rekreation, friluftsliv och kulturupplevelser i det egna landet.
Ansvaret för arbetet med att uppnå de i motion Kr511 föreslagna målen för den statliga turistpolitiken skall åvila två organ.
Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland bör enligt motionen läggas på ett ombildat Next Stop Sweden där staten går in som delägare eller på ett nytt bolag som bildas gemensamt av staten och näringslivet (yrkande 4). Staten och näringen bör således ta ett gemensamt ansvar för produktionen av marknadsföringstjänsterna. Det statliga stödet bör gå direkt till marknadsföringsbolaget. Motionärerna framhåller att landets konkurrenskraft på turistområdet förbättrats dramatiskt i och med det nuvarande fördelaktiga prisläget. Vidare finns ett ökande intresse utomlands för de kvaliteter landet har inom natur- och miljöområdet. Mot bl.a. denna bakgrund bör de statliga insatserna på kort sikt mera inriktas mot marknadsföringen utomlands.
Ansvaret för de i motionen förordade statliga insatserna på utvecklings- och samordningsområdet föreslås läggas på ett nyinrättat organ, i motionen benämnt TURSAM (yrkande 2). Denna nya institution föreslås starta sin verksamhet den 1 januari 1995 och administrativt knytas till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). I TURSAM skall finnas representanter för staten, kommun- och landstingsförbunden, turistnäringen och de frivilliga organisationerna på turist- och friluftsområdet.
TURSAM:s ansvarsområde föreslås omfatta bl.a. följande verksamheter. Myndigheten skall stödja och stimulera näringens egna insatser för utveckling och samordning, utveckla ett handlingsprogram och lämna förslag till regeringen i fråga om tydliga och långsiktiga strategier och villkor för näringen. Avsikten med den nya myndigheten är också att den skall samordna näringens önskemål med samhällets behov av insatser för t.ex. infrastruktur, utveckling av naturturism, utbildning, forskning samt utveckling av informationssystem på turistområdet. Den skall även bevaka och stimulera service och infrastruktur inom turistområdet. Den nya myndigheten skall vidare medverka till att skapa medvetenhet och samsyn i fråga om utnyttjandet av naturresurser. Till dess ansvarsområde skall höra att samla in och förmedla kunskap till myndigheter, näring och internationella organ. Den skall bygga upp ett nätverk mellan aktörerna på området. Den skall också stödja de frivilliga organisationerna. Den skall bevaka vad som händer utanför landet.
Som en konsekvens av förslagen i motionen att lämna det statliga bidraget för marknadsföring utomlands direkt till ett ombildat Next Stop Sweden och att inrätta ett särskilt organ, TURSAM, för utveckling och samordning inom turistområdet, föreslås att Styrelsen för Sverigebilden skall läggas ned (yrkande 6 delvis).
De av riksdagen godkända riktlinjerna för den statliga turistpolitiken som gällde budgetåren 1984/85--1991/92 bör enligt motion Kr512 (s) återinföras (yrkande 1). Detta innebär bl.a. att de statliga insatserna skall avse även marknadsföring inom landet, utveckling av turistnäringen, samordning av samhällsinsatserna och förbättring av möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation. Dessa utvidgade uppgifter bör anförtros en särskild delegation för turism knuten till NUTEK (yrkande 2). Delegationens kansli bör enligt motionärernas uppfattning lokaliseras till Östersund. Enligt motion Kr501 (m) bör Sveriges fördelar som turistland tas till vara, varför turistnäringen bör stärkas långsiktigt. För att detta skall kunna ske behövs en särskild turistansvarig minister eller sakkunnig som lyfter fram och bevakar dessa frågor. Motionen i övrigt behandlas i ett följande avsnitt.
Utskottet har inför behandlingen av turistpolitiken anordnat en offentlig utfrågning i mitten av april månad. Utfrågningen avsåg huvudsakligen frågor om organisationen för marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland och frågor om utveckling och samordning av turistområdet inom landet. Vad som framkom vid utfrågningen redovisas i bilaga till betänkandet.
Utskottet kunde vid utfrågningen konstatera att deltagarna var ense om turistnäringens stora betydelse för samhällsekonomin, särskilt i vad gäller sysselsättningen.
Ett genomgående tema i de här behandlade motionerna, vid utfrågningen och vid andra kontakter som utskottet haft med statliga och icke-statliga organ inom turistområdet, är behovet av samordning och samverkan av olika slag, t.ex. mellan staten och näringen, mellan de statliga instanserna, mellan läns-, landstings- och kommunorgan sinsemellan och mellan dem och näringen. Det har också uttryckts önskemål om åtgärder för att man bättre skall kunna definiera och avgränsa turistnäringen, t.ex. i den officiella statistiken. Det har framhållits att bilden av turistnäringen som helhet och av ansvarsfördelningen mellan olika statliga och icke-statliga aktörer är splittrad. Denna splittrade bild gäller också organisationen för information om Sverige utomlands, har det hävdats.
Ett annat tema som återkommer i motioner och i den allmänna diskussionen gäller utvecklingen av turistnäringen.
Utskottet vill framhålla att sådana mera generella statliga insatser, som inte är direkt riktade enbart mot turistområdet, och som avser allmän Sverigeinformation utomlands, infrastruktursatsningar, regionalt stöd, skattelagstiftning, näringslagstiftning, kunskapsuppbyggnad, statistik, kompetensutveckling och annan utbildning, m.m., självfallet har stor betydelse för turistnäringens utveckling.
Turistnäringen är komplex och består av många aktörer, alltifrån mycket små lokala producenter till mycket stora företag. Den omfattar också företag som endast delvis har sin verksamhet inriktad mot turismen, t.ex. företag inom transport- och detaljhandelsområdena. Från dessa turistnäringens olika delområden uttrycks olika behov av statliga insatser av både generellt och riktat slag. Behoven är inte alltid lika klart urskiljbara som behoven inom mera lätt definierade och tydligt avgränsade branscher.
Turistnäringens frågor hör till många departements ansvarsområden. Utskottet förutsätter att regeringen -- vid den fortsatta beredningen av frågor om den framtida organisationen för de statliga insatserna för turistnäringen -- även överväger hur en större samordning och en ökad uppmärksamhet beträffande turistfrågorna skall kunna åstadkommas inom regeringskansliet. Det ankommer dock inte på riksdagen att ta ställning till frågor som rör avgränsningen av departementens ansvarsområden eller att uttala sig om inrättande av ministerposter eller tjänster för andra befattningshavare inom regeringskansliet.
De statliga insatser som i dag är direkt riktade mot turistnäringen är i enlighet med riksdagens beslut i huvudsak koncentrerade till marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland. Inför den kommande budgetperioden 1995/96--1997/98 har, som tidigare redovisats, Styrelsen för Sverigebilden till regeringen lämnat en fördjupad anslagsframställning. I denna har tre modeller för en ny samverkansform mellan staten och näringen beträffande marknadsföringen utomlands lagts fram.
Förslagen i Styrelsen för Sverigebildens fördjupade anslagsframställning kommer att beredas inom regeringskansliet inför framläggandet av budgetpropositionen 1995. I ett svar på en interpellation den 15 april i år (prot. 1993/94:89) har näringsministern informerat om att i beredningsarbetet ingår en dialog med branschen i syfte att åstadkomma ett mera långsiktigt avtal. Därvid övervägs bl.a. en modell som motsvarar Exportrådets. Enligt näringsministern behövs det en större samordning för att bättre ta till vara de resurser som finns. Den kommande lösningen måste enligt näringsministern inkludera att näringen tar sin del av ansvaret. Utskottet instämmer i denna bedömning.
En annan fråga som är betydelsefull för turistnäringen är samordningen av den statliga eller statligt stödda verksamhet som riktar sig till utlandet, däribland den allmänna Sverigeinformationen och marknadsföringen av Sverige som turist- och investeringsland. Utskottet har inhämtat att beredningen av förslagen i betänkandet (Ds 1993:72) Svenska Bilder -- Översyn av Sverigeinformationen inte kommer att resultera i några förslag till riksdagen under våren 1994. I stället för att -- som utredningen föreslagit -- inrätta ett särskilt organ för samordning inom detta område, har en samarbetsgrupp bildats mellan Utrikesdepartementets press- och informationsenhet, Svenska institutet, Sveriges exportråd och Styrelsen för Sverigebilden. Utskottet förutsätter att även Näringsdepartementet kommer att engageras i arbetet. Utskottet förutsätter också att beredningen av förslagen i Styrelsen för Sverigebildens anslagsframställning och förslagen i utredningen om Sverigeinformationen bl.a. kommer att resultera i en tydligare ansvarsfördelning mellan de olika organen på området. Utskottet förutsätter också att regeringen skyndsamt fullföljer det påbörjade arbetet med att genom bl.a. överläggningar med näringen förbereda kommande budgetberedning och arbetet med frågor aktualiserade i utredningen om Sverigeinformationen.
En mycket viktig roll på den regionala nivån har länsstyrelserna, både som bidragsfördelande myndigheter och -- inte minst -- som katalysatorer och samordnare mellan aktörerna på turistområdet i vid bemärkelse och självfallet som ansvariga för det viktiga samarbetet länsstyrelserna emellan.
En icke obetydlig del av ansvaret, för att initiativ tas till samverkan mellan näringen och de olika samhällsorgan som agerar på området, vilar också på näringen och dess organisationer, såväl lokalt och regionalt som nationellt.
Enligt utskottets mening bör beredningen av Styrelsen för Sverigebildens förslag om framtida organisation för de statliga insatserna för turismen och av utredningsförslaget om samordning av Sverigeinformationen inte föregripas. Utskottet anser därför att de övergripande mål för de statliga insatserna på turistområdet som riksdagen beslöt om vid riksmötet 1991/92 bör gälla även för budgetåret 1994/95 i enlighet med vad som förordas i budgetpropositionen. Det betyder att de statliga insatser som direkt riktas mot turismen huvudsakligen skall avse marknadsföring och information utomlands om Sverige som turistland. Någon sådan utvidgning av målen som föreslås i motionerna Kr511 och Kr512 bör således inte ske. Utskottet anser i enlighet härmed att det inte heller finns anledning för riksdagen att inför budgetåret 1994/95 besluta om en sådan ändrad organisation för de statliga insatserna inom turistområdet som föreslås i de bägge motionerna. Frågan om information utomlands om Sverige som investeringsland har utskottet behandlat i det föregående.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr511 yrkande 1 och Kr512 yrkande 1 i vad de avser utvidgning och ändring av de nuvarande målen för de statliga insatserna för turistnäringen. Utskottet avstyrker också motion Kr511 yrkandena 2 i denna del, 4 och 6 i denna del, i fråga om en ändrad organisation för de statliga insatserna innebärande avskaffande av Styrelsen för Sverigebilden, inrättande av en ny myndighet benämnd TURSAM och viss ombildning av bolaget Next Stop Sweden. Utskottet avstyrker även motion Kr512 yrkande 2 i fråga om inrättande av en delegation vid NUTEK.
Slutligen avstyrker utskottet motion Kr501 i vad den avser önskemålet om tillsättande av en "turistminister", då detta är en fråga som det inte ankommer på riksdagen att besluta om.
Till frågan om medelsanvisningen återkommer utskottet i slutet av betänkandet.
Plan för utveckling av turismen
I ett antal motioner hemställs att planer eller program skall utarbetas för utvecklingen av turismen.
Sveriges möjligheter som turistland bör bättre tas till vara enligt motion Kr501 (m), som i övrigt behandlats i det föregående. Turistnäringens långsiktiga utveckling bör stärkas. För att säkerställa en positiv utveckling behövs en långsiktig plan som skall syfta till att fördubbla den svenska turismen på fem år.
I motion Kr511 (s) yrkande 2 föreslås att ett nytt organ, TURSAM, skall skapas för utveckling och samordning av turismen i landet. I ett förgående avsnitt i detta betänkande har ingående redovisats de uppgifter som avses läggas på detta organ. Till dess första uppgifter bör enligt motionen höra att i samråd med olika aktörer på turistområdet utforma ett handlingsprogram för de mest angelägna åtgärderna för turismens utveckling. Programmet skall innehålla förslag till tydliga och långsiktiga strategier och villkor för näringen att arbeta och utvecklas under. I programmet skall näringens önskemål samordnas med samhällets behov av insatser för den turistiska infrastrukturen, utveckling av naturturismen, utbildning, forskning, utveckling av informationssystem m.m.
Ett nationellt program bör enligt motion Kr503 (s) utarbetas för den turistiska infrastrukturen. Statens, landstingens och kommunernas insatser för infrastrukturen -- till vilka motionärerna även räknar kunskapsuppbyggnad och utbildning -- är viktiga för att Sverige skall bli ett konkurrenskrafigt turistland. Programmet bör även avse åtgärder som behövs för att den svenska turistnäringen skall få samma förutsättningar som turismen i EU-länderna. Uppdraget kan enligt motionärernas mening läggas på NUTEK.
I motion Kr507 (c) påpekas att den offentliga sektorn har ett varierande inflytande på turistnäringens funktionsmöjligheter och utveckling. Det tidigare Turistrådet hade till uppgift att bl.a. analysera frågor om utvecklingen av turistnäringen och att komma med förslag till åtgärder på området. Riksdagen, ämbetsverk, länsstyrelser m.fl. har behov av ett sammanhållet underlag utarbetat av ett "neutralt" organ. I avvaktan på en permanent lösning av detta problem föreslår motionären att NUTEK, som redovisat skattereformens effekter på turistnäringen, skall få i uppdrag att även fortsättningsvis följa turismens utveckling. Riksdagen bör enligt motionen ge detta till känna för regeringen (yrkande 2).
I motion Kr517 (s) begärs att ett åtgärdsprogram skall utarbetas för att utveckla naturturismen. I ett sådant åtgärdsprogram skall samhällets roll och uppgifter beträffande naturturismen klarläggas. Sverige har stora förutsättningar för att kunna tillgodose rekreations- och turistintressen som avser natur och miljö. Om naturturismen ökas, skapas många nya arbetstillfällen.
I motion Kr502 (c) tas upp frågan om behovet av att samordnat utnyttja de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska resurser som länsstyrelserna disponerar. Syftet skall vara att främja utvecklingen av landsbygdsturismen, t.ex. lantgårds-, same- och äventyrsturism. Ett nationellt projekt, eller flera nyckelprojekt, bör utarbetas för att samordna, stödja och förstärka det förtjänstfulla arbete som redan görs av landsbygdsföretagen och deras organisationer och att skapa förebilder för den fortsatta utvecklingen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att ett projektförslag av denna karaktär bör utarbetas.
Enligt motion Kr504 (kds) bör ett nationellt program utarbetas för att främja den småskaliga bygdeturismen. Denna del av turistnäringen har inte lyckats marknadsföra sig tillräckligt väl och det finns dålig kontakt med konsumenterna. De organ som har intresse av att landsbygdsturismen utvecklas -- i motionen nämns att olika institutioner finns i Östersund, liksom att Styrelsen för Sverigebilden finns -- bör därför samordna sig till en målmedveten insats där näringen ges inflytande. I ett nationellt projekt skall goda former av bygdeturism vidareutvecklas för att skapa förebilder och bygga upp kompetens. Projektet skall avse både produktutveckling och marknadsföring.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det av riksdagen godkända övergripande målet för statens insatser inom turistpolitiken är att bidra till spridandet av information utomlands om Sverige som turistland och att bidra till marknadsföringen utomlands. Styrelsen för Sverigebilden, som har till uppgift att upphandla tjänster för detta ändamål, skall enligt sin instruktion verka för turistnäringens utveckling i alla delar av landet.
Som utskottet redovisat i det föregående avsnittet av betänkandet pågår för närvarande överväganden inom regeringskansliet -- i dialog med representanter för näringen -- beträffande frågor om utformningen av och ansvaret för de statliga insatserna för turismen.
Näringen är, som utskottet påpekat, mycket komplex och företagen arbetar under mycket skiftande förutsättningar och villkor. Vidare är turismen beroende av insatser från många olika aktörer på den statliga, landstingskommunala och kommunala sidan. Mot bl.a. denna bakgrund framstår det för utskottet som naturligt att regeringen -- inför den fortsatta beredningen av turistfrågorna -- gör en analys av vilka åtgärder som behöver uppmärksammas för att utvecklingen av turismen bäst skall främjas. Utskottet tar inte ställning till i vilken form en sådan analys genomförs, om t.ex. NUTEK bör ges ett fortsatt uppdrag att analysera turistnäringens förhållanden, om Styrelsen för Sverigebilden bör få ansvar för att en sådan analys blir genomförd eller om den bör göras i annan ordning. Utskottet vill erinra om att till NUTEK:s ordinarie uppgifter hör att -- i enlighet med sin instruktion -- arbeta för näringslivet i dess helhet, således även turistnäringen.
Utskottet anser att det för närvarande -- under pågående beredningsarbete bl.a. beträffande organisationen för statens insatser för turismen -- inte är nödvändigt att riksdagen nu tar något initiativ till utarbetandet av en plan för turismens utveckling. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr501 i denna del, Kr502, Kr503, Kr504, Kr507 yrkande 2, Kr511 yrkande 2 i denna del och Kr517.
Vissa regionala frågor
I tre motioner tas upp frågor om olika former av stöd till turismen inom delar av Sverige.
I motion Kr505 (s) lämnas en ingående redovisning av de turistiska kvaliteterna i Norrland. Motionären konstaterar att turismen har stor betydelse för sysselsättningen, framför allt i glesbygderna, och att nya företag skapas på många håll. Näringen behöver emellertid omfattande statliga insatser inte bara på marknadsföringens område. Mot denna bakgund bör en särskild utredning tillsättas för att utreda vilka insatser och stödåtgärder som är möjliga och lämpliga för Norrlands del.
Motsvarande synpunkter på turismens betydelse för skogslänen framförs i motion Kr509 (fp). En bättre och mera målmedveten marknadsföring skulle kunna locka betydligt fler turister till Sverige. Motionären anser att det ofta inte är resurser som saknas utan goda idéer. Riksdagen bör enligt motionen som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om turismen som näring (yrkande 1). Vidare begärs ett uttalande om goda kommunikationers betydelse för utvecklingen av turismen i skogslänen (yrkande 2).
Slutligen begärs i motion Kr506 (fp) ett uttalande om turismen i Skåne. Motionären anser att Styrelsen för Sverigebilden årligen bör fördela medel till Skånes turistråd för marknadsföring av Skåne i Nordtyskland och Danmark. Marknadsföringen av Skåne bör samordnas bättre. Vidare bör kulturutbud och kulturtraditioner användas för att ge turismen ett attraktivt och kvalitativt innehåll. Riksantikvarieämbetet bör utveckla lämpliga projekt i Skåne i samarbete med i motionen icke angivna instanser i Skåne.
Utskottet erinrar om att Styrelsen för Sverigebilden enligt sin instruktion har ansvar för att bidra till att sprida information om Sverige utomlands och att därvid verka för turistnäringens utveckling i alla delar av landet. Styrelsen för Sverigebilden skall bistå med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till godo. Mot denna bakgrund finns det inte anledning för riksdagen att göra något uttalande beträffande marknadsföringen utomlands av viss del av landet, t.ex. Skåne eller skogslänen.
Kulturutskottet har nyligen i ett yttrande (1993/94:KrU7y) till arbetsmarknadsutskottet behandlat frågor om det regionala stödet som regeringen lagt fram i proposition 1994/95:140 Bygder och regioner i utveckling. De förslag i propositionen som gäller landsbygdsutveckling, företagsinriktade åtgärder av många slag, bl.a. inriktade mot mindre företag, och regionala utvecklingsinsatser, bl.a. för kvinnor, är självfallet inte riktade speciellt mot turistnäringen, men de har stor betydelse -- särskilt i glesbygder -- för den fortsatta utvecklingen av de delar av näringslivet som helt eller delvis hör till i turistsektorn. De föreslagna formerna av stöd får betydelse både för utvecklandet av nya idéer och företag och för vidareutveckling av sådan verksamhet som finns redan i dag. De regionalpolitiska insatserna spelar en stor roll för turistnäringen i skogslänen och i hela Norrland. Länsstyrelsernas uppgift att utarbeta långsiktiga strategier för det regionala utvecklingsarbetet betonas särskilt i propositionen. Vidare bör NUTEK inom ramen för de medel för regional utveckling som verket avses disponera kunna lämna stöd till åtgärder för att komplettera och bygga ut den turistiska infrastrukturen. Något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av de nu aktuella motionerna torde inte vara nödvändigt.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Kr505, Kr506 och Kr509 yrkandena 1 och 2.
Kunskapsuppbyggnad m.m.
De statliga insatserna för kunskapsuppbyggnaden inom turismområdet är av både riktad och generell karaktär.
Styrelsen för Sverigebilden har till uppdrag att anslå medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss statistik med avseende på turism i den mån styrelsen bedömer att det behövs. Hittills har detta stöd omfattat upphandling av Statistiska centralbyråns inkvarteringsstatistik, Sveriges Campingvärdars riksförbunds (SCR) gästräkning inom campingområdet och den statliga delen av Turist- och Resedatabasen (TDB). Det senare åtagandet avser tiden 1992--1995. Genom en referensgrupp knuten till Styrelsen för Sverigebilden kan användarna av statistiken påverka produktionen. I sin anslagsframställning för perioden 1995/96--1997/98 har Styrelsen för Sverigebilden bedömt medelsbehovet till ca 7 miljoner kronor per år.
Kunskapsuppbyggnaden inom turistområdet sker också inom ramen för ordinarie anslag till universitet och högskolor och med forskningsrådsmedel. Forskning och utveckling inom turistområdet vid universitet och högskolor kan också ske på uppdragsbas med externa medel.
Statistikproduktionen vid Turist- och resedatabasen (TDB) sker på kommersiell bas. I motion Kr507 (c) anförs att eftersom turismen är viktig som näring och välståndsfaktor bör statistik på området finansieras på ett sådant sätt att den blir fritt tillgänglig för forskning och utveckling. Enligt motionärens mening bör turist- och resestatistik för forskningsändamål vid TDB finansieras via Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transport- och kommunikationssektorn (yrkande 1). Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att en försöksstation för informationsverksamhet bör inrättas vid Mitthögskolan i Östersund som en stödfunktion för turismen (yrkande 3). Där skall frågor om kvalitet, utnyttjande och samordning studeras och en kunskapsbank byggas upp. Medel från anslaget D 19 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål under utbildningshuvudtiteln bör användas för ändamålet.
Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att kunskapen om turistnäringen ökas. Det är på grundval av goda kunskaper som både näringen och det allmänna kan utnyttja tillgängliga resurser på mest effektiva sätt. Det behövs också omfattande och mera djupgående, nya kunskaper för att utveckla näringen. Som utskottet redovisat har Styrelsen för Sverigebilden fått ett ansvar för att lämna statligt stöd till kunskapsuppbyggnaden inom området utifrån sin bedömning av behovet. Utskottet har också redovisat vilka former av kunskapsuppbyggnad och statistik som Styrelsen för Sverigebilden stödjer.
Utskottet finner inte anledning för riksdagen att besluta om någon ändring av den nuvarande ordningen, där det organ som är ansvarigt för de statliga insatserna på turistområdet också har ansvar för att lämna statligt stöd till statistikproduktion m.m. Utskottet erinrar om att Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn har givits ansvaret för att utarbeta prognoser för trafikutvecklingen, planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen av transportsystemet. Delegationens ansvar innefattar också att utarbeta nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik och att samordna riksomfattande resvaneundersökningar. Det organ som ansvarar för det statliga stödet till produktion av turiststatistik kan givetvis välja att anslå medel även till denna delegation.
Utskottet erinrar om att det ankommer på universitet och högskolor att själva bestämma indelningen i institutioner och motsvarande enheter och att inom sina ekonomiska ramar själva bestämma inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten i enlighet med av riksdagen antagna mera övergripande riktlinjer. Högskolor utan fasta forskningsresurser, till vilka Mitthögskolan hör, erhåller statligt bidrag till forskningsverksamhet under utbildningshuvudtiteln via anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor. Anslaget D 19. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål under utbildningshuvudtiteln disponeras av Svenska institutet för forskarutbyte och bilateralt forskningssamarbete och av regeringen för vissa infrastrukturella åtgärder samt lokalkostnader för Nordiska institutet för samhällsplanering, för kvarstående kostnader för vissa bolag samt för inköp av vetenskaplig utrustning (bet. 1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287). Det ankommer således på Svenska institutet och regeringen att besluta om medelsanvändningen under resp. anslagspost. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 3 i motion Kr507.
Vissa natur- och miljöfrågor
I tre motioner tas upp frågor om turistbranschens ansvar för utnyttjandet av naturen som en resurs inom turismen och dess ansvar för information till turister om allemansrättens innebörd.
I motion Kr513 (fp) erinras om att naturen är en av de viktigaste "produktionsfaktorerna" för turismen. För både svenska och utländska turister är den svenska naturen av avgörande betydelse för deras beslut att turista i Sverige. Det kommersiella värdet av naturen utnyttjas av både svenska och utländska researrangörer. Turistnäringen bör åläggas ett producentansvar för utnyttjandet av naturen. Motionären hänvisar till att Statens naturvårdsverk i en skrivelse den 4 december 1993 till regeringen påtalat turistnäringens ansvar och även uttalat att kontakter med Styrelsen för Sverigebilden och Next Stop Sweden visar att det kommer att ta lång tid att få sektorn att ta på sig ett frivilligt ansvar. Vid medelsanvisningen bör riksdagen ge Styrelsen för Sverigebilden detta producentansvar vilket skulle kunna innebära ett kostnadsansvar för informationen i samråd med Naturvårdsverket och i samverkan med branschen.
Samma frågeställningar tas upp i motion Jo694 (s). Motionärerna framhåller att den ökande turismen, framför allt den kommersiella massturismen, kan innebära ett växande hot mot den biologiska mångfalden. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utarbeta förslag till ett sektorsansvar för miljön, även för företag i turistbranschen (yrkande 20).
Det är enligt motion Kr515 (s) en samhällsuppgift att medverka till bättre information vid landets gränser om bl.a. allemansrätten. Informationen skall vara utformad så att turisterna känner sig välkomna och underlätta deras vistelse. Den bör även innehålla upplysningar om tullfrihet och betalningssätt samt omfatta kartor och vägbeskrivningar. Eftersom ingen av turismens aktörer är beredd att betala för sådan information bör det vara samhällets ansvar att stå för informationen.
Utskottet ser mycket allvarligt på frågan om turismens inverkan på natur och miljö. Det är av yttersta vikt att information om t.ex. allemansrättens verkliga innebörd når både svenska och utländska turister. När det gäller informationen inom landet har de turistansvariga instanserna på olika nivåer ett stort ansvar, men även skolan spelar en stor roll. All information, marknadsföringsprodukter, broschyrer och annat informationsmaterial, inte minst sådant som används i verksamheten utomlands, bör vara utformad på ett sådant ansvarsfullt sätt och ha ett sådant innehåll att turisterna inte förespeglas eller felinformeras om att naturen får användas fritt utan restriktioner eller hänsynstagande till fauna, flora och geologi. Utskottet förutsätter självfallet att Styrelsen för Sverigebilden, Next Stop Sweden och andra som får del av det statliga stödet till turismen har detta ansvarsfulla och medvetna förhållningssätt till sin verksamhet.
Naturvårdsverket har tagit upp frågor om finansieringen av den särskilda informationen om allemansrätten, om utnyttjandet av naturen för turism och om ansvaret för skador som turismen kan åstadkomma.
Utskottet vill inte föregripa regeringens prövning av Naturvårdsverkets skrivelse och en skrivelse från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) av motsvarande innehåll men förutsätter att regeringen noga följer frågan och tar de initiativ som situationen kan kräva utan att riksdagen gör något särskilt uttalande därom.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att under våren 1994 har frågor om allemansrätten också behandlats av konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU24 s. 32--33, 57 och 60) och jordbruksutskottet (bet. 1993/94:JoU20 s. 9--10).
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna Kr513, Kr515 och Jo694 yrkande 20 inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionerna avstyrks sålunda.
Budgetfrågor
De små och betalsvaga företagen och organisationerna har enligt motion Kr507 (c) av ekonomiska skäl svårt att delta i den statligt stödda marknadsföringen utomlands. Den statligt stödda verksamheten bör därför kompletteras så att även de kan låta sig marknadsföras, eventuellt via en turistorganisation eller ett länsorgan (yrkande 4).
Det statliga stödet till marknadsföringen utomlands är avsett som stöd till den allmänna informationen om Sverige som turistland. Turistbranschen -- vilken inkluderar både företag och kommun- och landstingsstödda organ m.m. -- ansvarar för kostnaderna för egna och gemensamma informations- och marknadsföringsinsatser, t.ex. via det branschägda bolaget Next Stop Sweden. Utskottet anser inte att det bör avsättas någon särskild del av de statliga medel som är avsedda för marknadsföring utomlands för fördelning till små företag som önskar marknadsföra sig via Next Stop Sweden. Inte heller anser utskottet att någon särskild del av dessa medel bör avsättas för de små företagens deltagande i regionala turistråds marknadsföringsaktiviteter. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr507 yrkande 4.
Enligt motion Kr512 (s) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att de organisationer inom rekreations- och fritidsområdet som i dag får statligt bidrag via anslaget Styrelsen för Sverigebilden, t.ex. Svenska turistföreningen, även fortsättningsvis bör få sådant bidrag. Vidare bör kretsen av organisationer som får statligt bidrag till sin verksamhet vidgas. Att ta till vara dessa organisationers möjligheter och engagemang inom rekreationsområdet har stor betydelse för människors livskvalitet och för folkhälsan. Medlen bör fördelas av den turistdelegation som motionärerna föreslagit skall inrättas.
Utskottet förutsätter att det organisationsstöd, som utgår från de statliga medlen till turismen, även fortsättningsvis kommer att utgå i enlighet med riksdagens tidigare beslut, oavsett vilket organ som har ansvaret för fördelningen av medlen. Det får också åvila det organ som disponerar medlen att bedöma huruvida ytterligare organisationer skall erhålla bidrag. Något uttalande från riksdagens sida torde mot denna bakgrund inte vara nödvändigt, varför motion Kr512 yrkande 3 avstyrks. Frågan om inrättande av en turistdelegation har utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt av detta betänkande.
I budgetpropositionen har regeringen beräknat medelsanvisningen till reservationsanslaget Styrelsen för Sverigebilden med hänsyn till det allvarliga statsfinansiella läget. I medelsberäkningen ingår ett produktivitets- och effektivitetskrav om ca 3 % i enlighet med den princip som tillämpats principiellt i årets budgetförslag. Anslaget föreslås föras upp med 88 miljoner kronor, en minskning med närmare 12 miljoner kronor. Anslaget, som disponeras av Styrelsen för Sverigebilden, avser huvudsakligen spridande av information om Sverige utomlands, marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till godo, samt presentation utomlands av Sverige som investeringsland, dvs. projektet Invest in Sweden.
I det föregående har utskottet behandlat motionsyrkanden om en annan organisation för det statliga stödet till information m.m. utomlands. Utskottet behandlar nu dessa motioner i vad de avser yrkanden om medelsanvisning.
I motion Kr518 (nyd) föreslås att projektet Invest in Sweden skall föras till Exportrådet. Motionärerna hemställer att 15 miljoner kronor skall anvisas för detta projekt under ett särskilt anslag (yrkande 3 delvis). För återstående verksamhet under Styrelsen för Sverigebilden begär motionärerna ett anslag om 100 miljoner kronor (yrkande 2). Sammantaget innebär motionen således en ökning av medelsanvisningen med 27 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och med drygt 15 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår.
En ny organisation och en bredare inriktning för de statliga insatserna för turismen föreslås i motion Kr511 (s). Vidare föreslås att projektet Invest in Sweden skall avvecklas. Motionärerna hemställer att riksdagen under ett nytt anslag benämnt Stöd till turismen skall anvisa 81 miljoner kronor till en i motionen föreslagen förändrad organisation för information och marknadsföring utomlands (yrkande 5 och yrkande 6 delvis). Vidare hemställs att riksdagen under ett nytt anslag, benämnt TURSAM, skall anvisa 10 miljoner kronor till en ny myndighet med ansvar för utveckling och samordning av turismen inom landet (yrkande 3). Den nya myndigheten förutsätts starta sin verksamhet den 1 januari 1995, varför anslaget avser tiden den 1 januari--den 30 juni 1995. Helårseffekten av förslagen blir således en ökning med 13 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
I motion Kr512 (s) slutligen begärs 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag för en i motionen föreslagen nyinrättad turistdelegation knuten till NUTEK (yrkande 4).
Utskottet har i det föregående i detta betänkande avstyrkt förslagen om att föra projektet Invest in Sweden till Exportrådet, resp. att avveckla projektet. Utskottet har även i övrigt avstyrkt motionsförslag om en ändrad organisation för informationen och marknadsföringen av Sverige utomlands och för andra statliga insatser för turistnäringens utveckling. Utskottet föreslår med hänvisning härtill och till det statsfinansiella läget att riksdagen i enlighet med regeringens förslag och med avslag på de aktuella motionsyrkandena anvisar 88 000 000 kronor till Styrelsen för Sverigebilden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande projektet Invest in Sweden
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr511 yrkande 6 och 1993/94:Kr518 yrkande 3, båda motionerna i denna del, res. 1 (s) res. 2 (nyd)
2. beträffande inriktningen av och organisationen för de statliga insatserna för turismen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr501 i denna del, 1993/94:Kr511 yrkandena 1 och 4 samt yrkandena 2 och 6, båda yrkandena i denna del, och 1993/94:Kr512 yrkandena 1 och 2, res. 3 (s)
3. beträffande plan för utveckling av turismen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr501 i denna del, 1993/94:Kr502, 1993/94:Kr503, 1993/94:Kr504, 1993/94:Kr507 yrkande 2, 1993/94:Kr511 yrkande 2 i denna del och 1993/94:Kr517, res. 4 (s) - villk. res. 3
4. beträffande vissa regionala frågor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr505, 1993/94:Kr506 och 1993/94:Kr509 yrkandena 1 och 2,
5. beträffande kunskapsuppbyggnad m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr507 yrkandena 1 och 3,
6. beträffande vissa natur- och miljöfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr513, 1993/94:Kr515 och 1993/94:Jo694 yrkande 20, res. 5 (s)
7. beträffande små företags och organisationers del i den statligt stödda marknadsföringen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr507 yrkande 4,
8. beträffande stöd till organisationer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr512 yrkande 3,
9. beträffande medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Kr511 yrkandena 3 och 5 samt yrkande 6 i denna del, 1993/94:Kr512 yrkande 4 samt 1993/94:Kr518 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del till Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr. res. 6 (s) - villk. res. 1 och 3 res. 7 (nyd) - villk. res. 2
Stockholm den 10 maj 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Christer Eirefelt (fp) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Projektet Invest in Sweden (mom. 1)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vid föregående" och slutar med "till Exportrådet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de medel som staten satsar på marknadsföring utomlands bör koncentreras till turistområdet. Det behövs ökade resurser för att snabbt kunna utnyttja den situation som nu råder, där Sveriges turistiska konkurrenskraft dramatiskt förbättrats. Marknadsföringen av Sverige som investeringsland bör åvila näringslivet, och information på området bör även ingå i ambassaders och konsulats ansvarsområden, varför projektet Invest in Sweden bör avvecklas.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande projektet Invest in Sweden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkande 6 i denna del och med avslag på motion 1993/94:Kr518 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Projektet Invest in Sweden (mom. 1)
Simon Liliedahl (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vidare anser" och slutar med "till Exportrådet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är nödvändigt att effektivisera och samordna de olika slag av information, marknadsföring m.m. som riktas till utlandet. Därför bör de statliga verksamheterna inom detta område i framtiden sammanföras och medelsanvisningen till verksamheten ske samlat. I avvaktan på en sådan större omorganisation av de olika statliga myndigheter som i dag har ansvar för representationen av Sverige utomlands, den exportfrämjande och investeringsfrämjande verksamheten, den allmänna informationen om Sverige och den turistinriktade informationen bör enligt utskottets mening projektet Invest in Sweden flyttas från Styrelsen för Sverigebilden till Exportrådet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande projektet Invest in Sweden
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr518 yrkande 3 i denna del och med avslag på motion 1993/94:Kr511 yrkande 6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Inriktningen av och organisationen för de statliga insatserna för turismen (mom. 2)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "De statliga" och på s. 12 slutar med "vid NUTEK" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det många och goda skäl anförda i motion Kr511 (s) för att målen för den statliga turistpolitiken bör ändras. De statligt stödda insatserna bör inte enbart inriktas på att sprida information utomlands om Sverige som turistland och att bistå med marknadsföringsinsatser. De bör också avse utveckling av Sverige som turistland för att göra landet attraktivare inte bara för utländska turister utan även för den egna befolkningen. Det behövs en nationell turistpolitik för att öka turismen och därigenom öka sysselsättningen framför allt i glesbygden och minska obalansen i valutaflödet. Det bör finnas en strategi för att genomföra en offensiv turistpolitik utifrån sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska, handelspolitiska, sociala och välfärdspolitiska aspekter. Ett delmål för turistpolitiken skall vara att främja den egna befolkningens möjligheter till turism och rekreation, friluftsliv och kulturupplevelser inom landet.
Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland bör läggas på ett ombildat Next Stop Sweden där staten går in som delägare eller på ett nytt bolag som bildas gemensamt av staten och näringslivet. Det statliga stödet bör gå direkt till marknadsföringsbolaget. Det fördelaktiga prisläge som för närvarande råder och det ökande intresset utomlands för natur- och miljöturism bör utnyttjas utan dröjsmål. Mot bl.a. denna bakgrund bör de statliga insatserna på kort sikt mera inriktas på marknadsföring utomlands.
De nya statliga insatserna på utvecklings- och samordningsområdet bör fr.o.m. den 1 januari 1995 läggas på ett nyinrättat organ, som i enlighet med motionen bör benämnas TURSAM. Institutionen bör administrativt knytas till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). I TURSAM skall finnas representanter för staten, kommun- och landstingsförbunden, turistnäringen och de frivilliga organisationerna på turist- och friluftsområdet. TURSAM:s ansvarsområde skall omfatta de verksamheter som anges i motion Kr511.
Som en konsekvens av utskottets förslag om inrättande av TURSAM och ombildning av organisationen för marknadsföringen utomlands bör Styrelsen för Sverigebilden läggas ned.
Vad utskottet anfört om inriktningen av och organisationen för de statliga insatserna för turismen bör riksdagen med bifall till motion Kr511 i aktuella delar och med anledning av motion Kr512 i motsvarande delar som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande inriktningen av och organisationen för de statliga insatserna för turismen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkandena 1 och 4 samt yrkandena 2 och 6, båda yrkandena i denna del, med anledning av motion 1993/94:Kr512 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 1993/94:Kr501 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Plan för utveckling av turismen (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "och Kr517" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 3) tillstyrkt att ett nytt särskilt organ, TURSAM, skall skapas för utveckling av turismen i landet. En av de första uppgifterna för detta organ bör vara att i samråd med olika aktörer på turistområdet utforma ett handlingsprogram för de mest angelägna åtgärderna för turismens utveckling. Programmet skall innehålla förslag till tydliga och långsiktiga strategier och villkor för näringen att arbeta och utvecklas under. I programmet skall näringens önskemål samordnas med samhällets behov av insatser för den turistiska infrastrukturen, utveckling av naturturismen, utbildning, forskning, utveckling av informationssystem m.m. Vad utskottet anfört om utarbetande av en plan för turismens utveckling bör riksdagen med bifall till motion Kr511 yrkande 2 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande plan för utveckling av turismen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkande 2 i denna del och med avslag på motionerna 1993/94:Kr501 i denna del, 1993/94:Kr502, 1993/94:Kr503, 1993/94:Kr504, 1993/94:Kr507 yrkande 2 och 1993/94:Kr517 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Vissa natur- och miljöfrågor (mom. 6)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet vill inte" och på s. 19 slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Jo694 yrkande 20 som sin mening bör ge regeringen till känna att Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utarbeta och lägga fram förslag till utformning av regler för ett system med ett sådant sektorsansvar för miljön som bör åläggas företag inom turistbranschen.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande vissa natur- och miljöfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 20 och med anledning av motionerna 1993/94:Kr513 och 1993/94:Kr515 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m. (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet har" och slutar med "för Sverigebilden" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 1) tillstyrkt förslag i motion Kr511 om avveckling av projektet Invest in Sweden. De medel som beräknats för projektet, ca 11,5 miljoner kronor innevarande budgetår, frigörs därmed och kan användas för en förstärkning av de statliga insatserna för turismen. Utskottet har vidare (reservation 3) tillstyrkt förslag i motionen om en ny organisation för det statliga stödet till turismen, i vilken Styrelsen för Sverigebilden avvecklas och ersätts av dels ett ombildat marknadsföringsbolag för marknadsföringen utomlands med statligt delägande och medinflytande, dels ett nytt organ, TURSAM, med ansvar för utveckling av turismen och samordning av insatserna för turismen i landet. I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen under ett nytt reservationsanslag benämnt Stöd till turismen anvisar 81 miljoner kronor och under ett nytt ramanslag benämnt TURSAM, avseende tiden den 1 januari--den 30 juni 1995, anvisar 10 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr511 yrkandena 3 och 5 samt yrkande 6 i denna del, med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Kr512 yrkande 4 samt med avslag på motion 1993/94:Kr518 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del dels till Stöd till turismen för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 81 000 000 kr, dels till TURSAM för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 10 000 000 kr.
7. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m. (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Simon Liliedahl (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet har" och slutar med "för Sverigebilden" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det förgående (reservation 2) tillstyrkt förslag i motion Kr518 om att projektet Invest in Sweden bör utvecklas och överföras till Exportrådet i avvaktan på att en större omorganisation och samordning sker beträffande den statliga verksamheten utomlands. I enlighet härmed bör riksdagen under ett nytt reservationsanslag benämnt Invest in Sweden anvisa 15 miljoner kronor. För den informations- och marknadsföringsverksamhet som blir kvar under Styrelsen för Sverigebilden bör riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisa 76 miljoner kronor, dvs. i princip samma belopp som inryms i regeringens förslag till medelsberäkning, när medel för Invest in Sweden har frånräknats.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr518 yrkande 3 i denna del, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1993/94:Kr511 yrkandena 3 och 5 samt yrkande 6 i denna del, 1993/94:Kr512 yrkande 4 och 1993/94:Kr518 yrkande 2, dels till Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 76 000 000 kr, dels till Invest in Sweden för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr.
Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen
Bilaga
Tid: Tisdagen den 12 april 1994
Plats: Förstakammarsalen, riksdagshuset
Deltagarförteckning
Inbjudna deltagare
Från Styrelsen för Sverigebilden: Kanslichefen Jan Brännström
Från Next Stop Sweden: Verkställande direktören Per-Johan Orrby Informationschefen Inger Holmström-Lindgren
Från Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation (RTS): Ordföranden Peter Forssman Verkställande direktören Björn Pettersson
Verkställande direktören Peter Ander, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR)
Ordföranden Åke Brandt, Trafikföretagens Förening i Sverige (TFF)
Styrelseledamoten Ulf Eriksson, Sveriges Campingvärdars Riksförbund (SCR)
Från Stiftelsen Svenska institutet: Direktören Per Sörbom Byråchefen Cathrine von Heidenstam Byråchefen Sonja Martinson Uppman
Från Exportrådet: Verkställande direktören Göran Holmquist
Från Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK): Projektledaren Kerstin Aggefors
Från Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Avdelningsdirektören Agneta Pettersson Turistchefen Benny Ruus, Dalslands turistråd Turistchefen Ingvar Mattsson, Västergötlands turistråd
Från Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Länsrådet Leif Svensson
Från Svenska turistföreningen (STF): Ordföranden Hans Alsén Generalsekreteraren Ingemar Liman
samt
Ambassadören Magnus Faxén, Utrikesdepartementet Konsulten Göran Lindgren, Turismutveckling, Östersund
Ledamöter och suppleanter i utskottet
Åke Gustavsson (s), ordförande, Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s), Stina Eliasson (c), Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v). ___________
Nedan följer en utskrift av vad som förekommit vid utfrågningen. Utskottet har berett deltagarna tillfälle att göra korrigeringar och -- i begränsad omfattning -- föreslå förtydliganden i utskriften av resp. inlägg.
Ordförande Åke Gustavsson: Jag ber att på kulturutskottets vägnar få hälsa alla inbjudna gäster välkomna till dagens utfrågning. Jag tror att jag får med alla om jag säger att gästerna är företrädare för Styrelsen för Sverigebilden, Next Stop Sweden, Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation, RTS, och Svenska institutet. Ambassadör Magnus Faxén är här i egenskap av utredare, och vi har företrädare för Exportrådet, NUTEK och Länsstyrelsen i Kopparbergs län här. Så småningom kommer företrädare för Länsstyrelsen i Älvsborgs län att ansluta sig. De har beslutat att stanna till i Hallsberg, vad det nu kan finnas att se av turistiskt intresse där en tisdagsmorgon. De blir alltså försenade på grund av tåget. Här finns också företrädare för Svenska turistföreningen, och Göran Lindgren är här i egenskap av konsult i branschen. Detta är de organisationer, myndigheter och andra som finns representerade här.
Spelreglerna för dagens övning skall ha sänts ut till alla. De innebär i korthet att vi kommer att arbeta i två block. Det första blocket är inriktat på organisationer för den statligt stödda marknadsföringen av Sverige utomlands. Det följs av frågor enligt ett av oss i utskottet tidigare överenskommet schema. Någon gång mellan tolv och halv ett inleds block två, som skall behandla frågor om turismens samordning och utveckling inom landet. Också det blocket skall löpa enligt den lista som är uppgjord.
Den nuvarande organisationen är ganska ny; den har verkat i ett par år. Utskottet menar därför att det finns anledning att genom en sådan här utfrågning dra slutsatser av hur det har fungerat och höra hur man vill att organisationen skall utvecklas framöver.
Slutligen vill jag be dem som håller inledningsanföranden att respektera den tid som finns angiven på det av utskottets kansli utsända papperet. Detta är en uppmaning från utskottet, och jag vill rikta den till er redan inledningsvis, så att vi inte brakar i väg alltför mycket med tiderna.
Det var de saker jag som ordförande i kulturutskottet hade att säga inledningsvis. Därmed lämnar jag ordet till Jan Brännström, Styrelsen för Sverigebilden.
Jan Brännström: Herr ordförande! Som så mycket riktigt påpekades sitter vi här efter att ha bedrivit verksamhet under en kort tidsperiod. Det är knappt två år sedan Styrelsen för Sverigebilden förordnades, och vår operativa verksamhet inleddes den 1 oktober 1992. Med hänsyn till hur man bör jobba med internationell marknadsföring, och med marknadsföring över huvud taget, var vi sent ute med de aktiviteter som gällde det första budgetåret och det förra turiståret. Det var en sen start, och vi har hela tiden fått jaga för att komma i fatt. Om en stund kommer jag att visa att vi kanske nu har kommit något så när i balans om man ser det över en treårsperiod, från budgetåret 1992/93 till 1994/95.
En förutsättning för vårt arbete har varit den stora undersökning, Image Sweden, som vi genomförde i september oktober 1992. Den utgör grunden för de insatser som Styrelsen för Sverigebilden önskar få på olika marknader. Det innebär att vi sätter upp ett antal viktiga mål. Vi detaljstyr inte, utan vi har brett upplagda målinriktningar för skilda målgrupper i olika länder. Vi talar gärna om Sverigebilderna, vilket herr ordförande vet och själv också gör. Det finns ju inte bara en uppfattning, en kunskap eller en attityd till vårt land, utan det finns flera. Denna syn är grunden för en selektiv och målgruppsinriktad marknadsföring.
En annan förutsättning för arbetet är den prioritering som Styrelsen för Sverigebilden gjorde inledningsvis. Vi identifierade tolv länder som viktiga för svensk turism och delade in dem i tre prioritetsgrupper. Finland, Norge, Danmark och Tyskland utgör den första gruppen. Nederländerna, Storbritannien och USA utgör den andra, och Frankrike, Italien, Schwiez, Spanien och Japan återfinns i den tredje gruppen.
När nu halva treårsperioden har gått kan vi kanske tillåta oss att göra en grov sammanfattning i siffror av Styrelsen för Sverigebildens förhållandevis enkla och begränsade uppdrag, som uttrycks i fyra målsättningsparagrafer i vår förordning. Utifrån de beslut som fattats och de reservationer som gjorts i styrelsen skulle jag kunna sammanfatta den finansiella situationen ungefär så här:
Jag lägger ihop 100 miljoner plus 100 miljoner med årets budgetförslag på 88 miljoner och får då 288 miljoner kronor. Från detta drar jag av 11 miljoner kronor, som är kostnaden för tre års administration, dvs. för de fyra fasta medarbetarna på denna en av Sveriges minsta myndigheter. Jag kan också dra av kostnader för projektet Invest in Sweden, som ju kom till under det andra budgetåret. I den fördjupade anslagsframställningen den 1 april ställde vi ett förslag till regeringen om en långsiktig och särskild finansiering av det projektet som en enskild organisation. Men för två budgetår måste jag ändå reservera 20 miljoner kronor av de 288 miljonerna. Då återstår enligt min subtraktion 257 miljoner kronor.
Vi har investerat i runda tal 208 miljoner kronor i marknadsföring genom Next Stop Sweden, inkl. det som reserverats för nästa budgetår. Investeringen i marknadsföringen omfattar den statliga basservicen på press- konsument- och säljstödssidan, som är viktig, samt kampanjmarknadsföring på framför allt de sju marknaderna i prioritetsgrupp 1 och 2.
Vi har övrig upphandling av marknadsföring för 12 miljoner kronor. Projekten har bestått av kampanjmarknadsföring i Frankrike, Spanien och Italien. Upphandlingen har skett alternativt med Next Stop Sweden på basen av den service som vi ändå har inom branschen.
På kunskapsområdet, dvs. inkvarteringsstatistik, turist- och resedatabaser, m.m., har investerats 23 miljoner kronor. Slutligen har bidrag till t.ex. Svenska turistföreningen och medlemsavgifter i EU:s turistprogram under treårsperioden tagit 8 miljoner i anspråk. (Stycket infört i samband med utskriftsgranskningen).
Denna mycket grova redovisning av anslagsmedlens användning under tre budgetår summeras med att bara ca 6 miljoner kronor återstår att besluta om för Styrelsen för Sverigebilden. Uppgiften att så snabbt som möjligt få investeringar i marknadsföring gjorda kan alltså så här i halvtid sägas vara utförd. (Stycket infört i samband med utskriftsgranskningen).
Jag skall nu komma till den sammanfattning som jag vet att vi kommer att diskutera. Jag tyckte ändå att det var viktigt att få fram dessa siffror, eftersom Styrelsen för Sverigebilden i mångt och mycket redan under fjolåret vid en uppvaktning hos utskottet diskuterade möjligheten att få en förändrad modell för samarbetet mellan stat och näring.
I diskussionen som följer kan vi behandla de tre modeller för samarbetsformer som vi angav i vår fördjupade anslagsframställning för ca tio dagar sedan. I en modell driver staten och näringen verksamheten i ett gemensamt bolag genom Next Stop Sweden. En annan modell skulle kunna vara att staten samverkar med regionala organisationer i Sverige, finansierar basservice och upphandlar marknadsföring av ett externt bolag. Den tredje modellen innebär att staten själv driver, finansierar och administrerar basservicen i den internationella marknadsföringen.
Per-Johan Orrby: Herr ordförande! Jag skall säga något om organisationen. Next Stop Sweden bildades för att samordna statens och näringens insatser för marknadsföringen av Sverige som turistland. I Next Stop Swedens styrelse sitter näringens representanter och diskuterar insatserna med utgångspunkt från näringens behov och erfarenheter. I Styrelsen för Sverigebilden sitter å sin sida statens representanter och gör uppköp utifrån sina direktiv och sitt samlade kunnande.
Nu efter två år, då samarbetet undan för undan har förbättrats, har Next Stop Sweden, till stor del tillsammans med Styrelsen för Sverigebilden, ändå dragit slutsatsen att staten och näringen bör sitta vid samma bord och samplanera åtgärderna.
Vi vill därför föreslå en nyemission i vårt bolag, som skulle vara riktad mot staten och på så sätt göra staten till hälftenägare av Next Stop Sweden. Den andra hälften av bolaget skulle ägas av de nuvarande aktieägarna. Detta skulle bli ett bolag, samägt av stat och näring på lika villkor. Sverige skulle då få en turistrepresentation som är mer jämförbar med andra konkurrerande länders, och Sveriges utlandskontor kunde också få en önskvärd officialitet. Vi är naturligtvis intresserade av att diskutera också andra möjligheter för staten att vara delägare.
Vårt förslag skulle innebära att statens beslutsfattande i turistiska frågor som gäller marknadsföring därmed överfördes från Styrelsen för Sverigebilden till Next Stop Swedens styrelse. Vi menar att det också skulle innebära att medel som man beslutat lägga på marknadsföring av svensk turism och därtill länkade åtgärder skulle gå direkt från departementet till Next Stop Sweden.
Statens insats skall användas för att skapa den allmänna bilden av Sverige. Det är nödvändigt för att aktörerna i branschen skall kunna göra sin egen produktmarknadsföring. Staten måste bekosta bilden av de rena vattnen, den klara luften, miljön, fräschören, livsstilen, Sverige som arrangörsland, prisläget, osv. Under ett sådant allmänt paraply skall sedan de enskilda aktörerna bekosta beskrivningen av hotellet, djurparken, badet eller marknaden. De kommersiella aktörerna betalar alltså sin egen produktmarknadsföring, och det finns prislappar som passar både stora och små aktörer.
Näringen och dess aktörer kan dock aldrig förväntas ta ansvar för den generella marknadsföringen av Sverige, som ju i lika hög grad gynnar konkurrenterna som dem själva. Det skulle ingen kommersiell aktör i någon bransch göra. Den här branschen skiljer sig dock från övriga genom att de kommersiella aktörerna är helt beroende av en övergripande Sverigebild för att kunna göra sin produktreklam begriplig.
Detta är ett av skälen till att staten måste vara med och satsa på marknadsföringen av Sverige. Ett annat skäl är naturligtvis de intäkter på 60 % av varje spenderad turistkrona som staten får tillbaka i form av skatter eller andra avgifter. Statens liksom näringens pengar skall användas på ett affärsmässigt sätt -- statens insats är inte bidrag.
Next Stop Sweden bearbetar i dag tio utlandsmarknader. Det valet baseras på statens vilja att satsa de 100 miljoner per år som skulle gå till turismen under en treårsperiod. 90 miljoner av dessa skulle gå till Next Stop Sweden. Beloppet anslogs när firman startades och skulle i dag motsvara kanske ytterligare 15 miljoner.
En sådan nivå vore önskvärd i dag för att vi skulle kunna fortsätta med nuvarande marknadssatsningar. Då skulle vi kunna få en rimlig representation och en aktiv marknadsföring på dessa utlandsmarknader. Men med nuvarande insats, dvs. en sänkning, menar vi att vi måste överväga att lämna vissa marknader för att få en rimlig balans mellan aktiviteter och personalkostnader och kontor.
Peter Forssman: De senaste åren har varit något av en pionjärtid för rese- och turistindustrin och intressenterna omkring den. Som alltid efter en pionjärepok måste man utvärdera och göra de justeringar och förändringar som behövs för att långsiktiga mål skall kunna uppfyllas.
Vad är det då som har varit pionjärmässigt? För det första: skapandet av Next Stop Sweden, ett marknadsföringsbolag som faktiskt hela reseindustrin är intressenter och delägare i. För det andra: tillkomsten av RTS. Det är första gången som rese- och turistindustrin har en samlad branschorganisation där alla intressenter är företrädda.
Jag menar att synen på dessa frågor och hur de skall drivas är något som har utvecklats alltmer under dessa år, dvs. insikten om att rese- och turistindustrin är en för Sverige viktig industrigren med stor framtidspotential och att framtida arbetstillfällen kommer att skapas där. För att inte gå in alltför mycket på detaljer vill jag rekommendera en läsning av RTS handlingsprogram, Från ord till handling, där det står en hel del. Jag skall dock ta upp några exempel på justeringar och förändringar som vi anser bör göras.
Vi anser att regeringen bör utse en betydande person med kompetens som kan företräda rese- och turistindustrin på regeringsnivå. Vi anser också att en enhet bör skapas för att stötta både näringens och regeringens representanter med utredningar, fakta och statistik. Enheten skall ha en stödfunktion där fördjupad kompetens kan skapas och ställas till statens och näringens förfogande. Denna enhet kan utgöras av Styrelsen för Sverigebilden med ändrade uppgifter eller av ett nytt organ.
Vi anser att Next Stop Sweden skall vara det marknadsföringsbolag som staten och näringen disponerar för sina gemensamma insatser. Därför bör Next Stop Sweden göras om, så att statens intresse i bolaget blir tydligt, antingen genom ägande, som Per-Johan Åby beskrev, eller på något annat sätt.
Vi ser också ytterligare en sak som bör göras: Det bör avsättas arbete och resurser för att utarbeta en långsiktig plan för den här verksamheten. Både vi som näringsrepresentanter och enligt min uppfattning också de politiska företrädarna skulle ha behov av en sådan långsiktig plan. Då skulle vi få möjlighet att skapa och utveckla industrin.
Man bör komma ihåg att rese- och turistindustrin står för närmare 4 % av BNP, sysselsätter drygt 2 % av arbetskraften, är en högkvalitativ bransch med högt förädlingsvärde och har framtiden för sig. Därför finns det all anledning att satsa på den med gemensamma krafter.
Per Sörbom: Utskottet är ju ganska väl bekant med vår verksamhet, åtminstone de delar av utskottet som vi hade nöjet att se på besök på Svenska institutet i höstas. Men jag kan kanske ändå påminna något om vilket uppdrag Svenska institutet har fått av riksdag och regering. I korthet gäller följande:
Vi skall genom informationsverksamhet sprida kännedom i utlandet om svenskt samhälls- och kulturliv, främja kultur- och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och andra länder, främja utbyte inom utbildnings- och forskningsområdet mellan Sverige och utlandet, stödja svenskundervisningen i andra länder samt slutligen svara för verksamheten vid Svenska kulturhuset i Paris.
När jag ändå har nämnt Svenska kulturhuset i Paris kan jag helt parentetiskt säga att Next Stop Swedens turistkontor är inrymt där för närvarande. Vi har hyrt ut lokalerna till dem för en tid framåt.
I någon mening kan det sägas att hela Svenska institutets verksamhet går ut på att stimulera utländska besök i Sverige. Det gör vi på olika sätt, bl.a. genom att öka uppmärksamheten kring och nyfikenheten på Sverige genom kulturutbyte. Som ett exempel kan nämnas den pågående utställningen i Paris, Solen och Nordstjärnan. Den lockar nu med stor framgång till sig mellan 1 500 och 2 000 fransmän per dag, och den har verkligen medfört att Sverige har uppmärksammats ordentligt i franska medier.
Genom utbyte på studie- och forskningsområdet och genom svenskundervisningen ökar vi också kontaktytorna mellan enskilda utländska personer och Sverige och svenskar. Vi producerar, tillhandahåller och sprider också information om Sverige. Detta sker i första hand genom våra utlandsmyndigheter, dvs. våra ambassader, generalkonsulat och Exportrådets kontor, men också genom företag och enskilda.
Alldeles i dagarna har vi på allvar påbörjat den försöksverksamhet som går under namnet Info Sweden, Schweden eller Suecia, beroende på vilket språk det gäller. Det är en databas där man använder sig av CD-ROM-skivor. Meningen är att en ny skiva skall produceras ungefär var tredje månad. Varje skiva kan motsvara uppemot 64 hyllmeter litteratur. Den första skivan görs i ett samarbete mellan Exportrådet och Next Stop Sweden -- ett samarbete som vi tänker fortsätta med. Den innehåller all slags Sverigeinformation men är också inriktad på export- och turistfrågor.
Detta är en verksamhet som vi tror på i mycket stor utsträckning, och vi kommer att fortsätta att utveckla den. CD-ROM-läsare är en ganska billig elektronisk produkt, som kostar ca 2 500, 3 000 kr och som kopplas till en PC. Vi hoppas kunna placera sådana läsare på många håll jorden runt där man kan ha användning för en sådan informationsbas. Från den kan man sedan trycka upp all slags information om Sverige. Till att börja med gör vi skivorna på fyra utländska språk.
Avslutningsvis vill jag bara säga att vi kanske skall tala litet mer om vår inställning till samarbete med olika aktörer när vi återkommer i eftermiddag.
Magnus Faxén: Jag kommer att tala mindre om turism men desto mer om allmän Sverigeinformation. Det utredningsuppdrag som jag fick för ganska precis ett år sedan gick ut på att jag skulle göra en översyn av den informationsverksamhet som staten är engagerad i, framför allt av Svenska institutet. Men uppdraget var också att försöka komma fram till några tankar om hur Svenska institutet och Utrikesdepartementet skall kunna samverka med andra instanser i Sverige som får statliga medel för informationsinsatser.
Tillsammans med två kolleger arbetade jag med att göra den här översynen, och vi blev klara i oktober. För att göra en kort sammanfattning kan man säga att vi gjorde ett antal observationer.
Den första är att det finns ett behov av statligt engagemang för den allmänna Sverigeinformationen. Den andra är att någon typ av propagandaministerium inte får utvecklas. Det skulle inte passa ihop med bilderna av Sverige, och det kan ju inte ligga något svenskt intresse i att få en instans som ger ett sådant intryck. Denna statligt finansierade svenska informationsverksamhet måste enligt vår uppfattning kunna spegla Sverige från alla möjliga utgångspunkter och ideologier. Den måste också kunna spegla den löpande politiska, sociala och ekonomiska debatt som pågår i landet. Därmed speglas också det faktum att Sverige är ett öppet och fritt samhälle.
Frågan är då vilka verktyg man skall använda för detta arbete. När det gäller den allmänna informationen är naturligtvis Svenska institutet ett av de viktigaste instrumenten. Jag kan av egen erfarenhet intyga hur värdefullt Svenska institutets arbete är för den som representerar Sverige på en svensk utlandsmyndighet. Det material som produceras på institutet är mycket efterfrågat och nästan alltid mycket uppskattat -- inte minst för att det ger en så varierad bild av Sverige och för att man låter människor med olika politiska synsätt komma till tals i publikationerna. Det skapar en bild av ett land där det är ganska högt i tak.
Jag vågar lugnt påstå, att om inte Svenska institutet hade funnits så hade vi måst uppfinna något likvärdigt. Detta är kanske en självklarhet för den som arbetar på området, men det förtjänar att påpekas.
En fjärde observation som vi har gjort är att de ekonomiska resurserna ju har förändrats. Detta framgår tydligt för den som har tittat i det lilla häfte som vi presterade. Relationen mellan de resurser som ursprungligen ställdes till institutets förfogande för att man där skulle kunna bedriva arbetet med den allmänna informationen och kultur- och personutbytet har relativt sett sjunkit i förhållande till de nya uppgifter som lagts på institutet under årens lopp.
Det är inget fel på den andra verksamheten som bedrivs kring forskning, studiemedel och annat. Per Sörbom kan ge exempel på dessa verksamheter bättre än jag. Men det kan noteras att man på grund av de minskade resurserna inte har kunna genomföra den allmänna informationsverksamhet som riksdag och regering har sagt skall koncentreras och prioriteras till satsningar i Västeuropa inför vårt närmande till EU.
Till sist kan jag säga att vi också har gjort observationen att journalistbesöken i Sverige spelar en avgörande roll för formandet av Sverigebilderna. Det är därför nödvändigt att man hjälper till och förser dessa besökande journalister med den information som de behöver.
När det gäller frågan om samverkan har vi presenterat ett förslag om bildandet av ett informationsråd. För närvarande vet jag inte vilket beslut som regeringen kommer fram till, eftersom frågan fortfarande behandlas.
Göran Holmquist: Jag kan börja med att konstatera att vi har ett extremt gynnsamt exportläge i dag. Sverige som turistland borde också ha en stor attraktionskraft.
Exporten och även Exportrådet har en väldig medvind just nu liksom också Next Stop Sweden. Men jag tycker att Turistfrämjandet, som det är organiserat i dag, hämmar det jobb som Next Stop Sweden utför.
Det finns flera skäl att marknadsföra Sverige utomlands. Det är dels en uppgift i sig att marknadsföra, dels är det ett stöd för direkta syften som att öka exporten, locka hit fler turister och få hit fler utländska investerare.
Det finns många aktörer på området i Sverige i dag. Bara här är ett femtontal representerade. Det är viktigt att eftersträva tydlighet och koncentration hos aktörerna. Inom Exportrådet koncentrerar vi oss på en sak, nämligen export. Allt vi gör skall vara till direkt hjälp och av mätbar nytta för svenska exportörer. På samma sätt är det viktigt att Svenska institutet koncentrerar sig på att sprida Sverigeinformation och att Next Stop Sweden koncenterar sig på att få hit fler turister.
Hur skall då statens engagemang i marknadsföringen av Sverige utomlands se ut? Låt mig beskriva den s.k. Exportrådsmodellen som jag tror skulle kunna appliceras även på Sverigemarknadsföring. Staten och näringslivet har kommit överens om att ha ett gemensamt exportråd, som finns på 38 platser i Sverige och utomlands. Dessutom samarbetar man med ambassader och konsulat. Staten betraktar det vidare som samhällsekonomiskt vettigt att allokera vissa pengar till allmänt exportfrämjande, dvs. att alla företag som vill exportera från Sverige får ett basstöd. Vi besvarar exempelvis 300 000 frågor per år och finns på 38 marknader plus samarbetsmarknader. Vi gör gemensamma aktioner. För två år sedan sänktes vårt statliga uppdrag från 250 miljoner till 132 miljoner på tre år, vilket innebär att vi har tappat uppemot 120 miljoner.
Exportrådet finansieras också genom marknadsstyrda företagsintäkter, vilka i år uppgår till över 100 miljoner kronor. Det innebär att den statliga delen motsvarar 60 % och företagsintäkterna 40 %. Nästa år räknar vi med att andelarna skall bli 50--50 %.
Hur säkerställer då staten att Exportrådet gör ett bra jobb? Dels finns ett representantskap, dels finns det en styrelse. Representantskapet är partssammansatt och har fyra representanter från staten och fyra från industrin via Sveriges allmänna exportförening. Där diskuteras policyfrågor och strategiska frågor. Parterna utser också en styrelse för Exportrådet som inte är partssammansatt utan består av personer som är bäst skickade att bedöma och besluta om Exportrådets direkta insatser. Man skulle kunna säga att representantskapet är en form av bolagsstämma och styrelsen en form av bolagsstyrelse. Denna ordning har vi nu jobbat med under mer än två år. Den fungerar alldeles utmärkt. Styrelsen bedömer vilken nytta vi inom Exportrådet gör för svenska exportörer. Baserat på vår marknadskunskap -- vi har direktkontakt med tusentals exportörer varje dag -- presenterar vi affärsplaner och budgetförslag, vilka godkänns eller underkänns. Jag har svårt att förstå att nuvarande konstruktion på turistsidan skulle kunna fungera mer effektivt.
Organisationen för turistfrämjandet har ett stort antal nackdelar. Styrelsen för Sverigebilden lever långt från verkligheten. Vi inom Exportrådet behöver inte använda dyra konsulter för att ta reda på vad exempelvis engelsmännen tycker om svensk exportindustri. Det känner vårt Londonkontor redan till genom daglig aktiv kontakt med ett hundratal engelska kunder. Styrelsen för Sverigebilden måste tänka igenom ett totalprogram, handla upp delar och ta ett ansvar för genomförande och mätbarhet. Vi själva gör planerna som bedöms efter hur väl de genomförs och vilken effekt de har. Styrelsen för Sverigebilden är en onödig överbyggnad som kostar 11 miljoner kronor för tre år, vilket vi nu fått höra. Vi klarar oss med en styrelse som uppbär ett styrelsearvode på maximalt 150 000 kr per år -- styrelsemedlemmarna klagar visserligen. Det statliga delägandet i Exportrådet är vettigt av flera skäl, bl.a. för att staten är vår i särklass största uppdragsgivare.
Avslutningsvis när det gäller Invest in Sweden-programmet har Styrelsen för Sverigebilden utomordentligt små möjligheter att nå utländska investerare och företag samt att få svenska investeringsuppdrag. Den allmänna informationen om Sverige som möjligt investeringsland borde ju rimligen kunna utföras av de 100 ambassader och konsulat som finns runt om i världen. Vidare tar vi inom Exportrådet gärna på oss uppdrag och ser till att "sälja" svenska företag till utländska investerare.
Kerstin Aggefors: Turismprodukten skiljer sig från andra exportvaror genom att det här är kunden som tar sig till produkten och inte tvärtom, som är det vanliga i all övrig exportindustri i Sverige. Detta förhållande motiverar en något annorlunda syn på samhällets medverkan vad gäller marknadsföringsåtgärder för turismen. För att turistnäringen, som ju är oerhört småföretagsdominerad i Sverige och även i flertalet andra länder, skall kunna överleva måste Sverige marknadsföras i sin helhet utomlands och inte bara enskilda turistattraktioner såsom hotell etc. Marknadsföringen sker i konkurrens med alla andra turistländers. På detta område måste självfallet samhället tillsammans med näringen ta en förhållandevis stor del av ansvaret. Med de begränsade resurser som finns tillgängliga anser vi på NUTEK att det är viktigt att få till stånd en samordning av insatserna. Hur det skall ske har vi inga synpunkter på, men det är viktigt att nå ett så gott resursutnyttjande som möjligt.
Agneta Pettersson: Två länsstyrelser finns representerade här. Älvsborgs län är befolkningsmässigt Sveriges fjärde största län men befinner sig så att säga i den andra änden av turismens relativa betydelse för näringslivet, men man skall ju vara stor på någonting. De utländska besökarnas betydelse för vår turistnäring betyder väldigt mycket. Ca 30 % av alla kommersiella gästnätter bokas av utländska besökare. Det motsvarar en av de större andelarna vid en jämförelse med övriga län här i Sverige.
Sett utifrån att vi har en väldigt småskalig turistnäring -- men vi har ett landskap som har något att erbjuda, eftersom det är väldigt svenskt, vilket också marknadsföringen går ut på -- har vi också en väldig potential för att tillsammans med Bohuslän och Småland utveckla det svenska resandet till våra regioner. Det handlar mycket om den röda stugan vid sjön och en lång kulturhistorisk tradition, vilket är vad som i stor utsträckning eftersöks.
Men vi är som sagt småskaliga. För att kunna utveckla vår turism behövs en långsiktig, strategisk, kreativ och resursstark nationell marknadsföring av Sverige. Som en del i denna kan vi delta med våra produkter, företag och det som vi har att erbjuda. Vi tror också att vi behöver ett klarare och tydligare samband mellan de "p:n" som står för produkt och pris. Det finns kanaler och promotion. Vi behöver en tydlig sammankoppling och samverkan mellan hela den kedja som gör marknadsföringen framgångsrik.
Leif Svensson: Räknat till antalet besökare är Dalarna efter Stockholms län och Göteborgs län det tredje största turistlänet. Vi har en större Sverigeandel än Älvsborg, och vi har både en sommar- och en vintertursim.
Det jag nu säger är sett utifrån Dalarnas länsperspektiv när det gäller utlandsturism. Vi upplever att det i dag är en oklar organisation med Styrelsen för Sverigebilden och Next Stop Sweden. Detta känns oklart för oss som arbetar på länsplanet och även för dem som arbetar i kommunerna. Vi tror också att det från utlandets sida är oklart hur vi visar upp oss på utlandsmarknaden.
Det är viktigt att staten och naturligtvis också näringen tar ett mycket tydligt ansvar för marknadsföringen av Sverige utomlands. Vi är osäkra på om det skall vara en gemensam organisation för staten och näringen eller en tydligt uppdelad organisation på det nationella planet. Vi anser vidare inte att det är bra att blanda ihop marknadsföring av turism och aktiviteter för att locka investeringar till Sverige.
Vi upplever att det blir en alltför plottrig bild av innehållet. Det viktiga för den nationella nivån är att visa på de stora viktiga nationella attraktionerna samt också hur man tar sig till Sverige. Vi tror inte på den landskapsvisa detaljerade redovisning som görs i dag, vilket vi också har redovisat för Next Stop Sweden. Den nationella nivån skall vägleda de regionala och de lokala nivåerna i arbetet med att marknadsföra sig utomlands. I dag lockas vi att delta i broschyrer och i mässor på ett, som vi tycker, litet oprofessionellt sätt. Detta är inte bra.
Hans Alsén: När vi för drygt två år sedan samlades här i liknande syfte fanns fortfarande Sveriges turistråd kvar. Vi bejakade dess verksamhet. Samarbetet hade varit gott. Nu har vi sökt anpassa oss till de nya förhållanden som råder organisatoriskt, och vi finns med som ägare i Next Stop Sweden. Jag vill gärna reservera mig för VD:s för Next Stop Sweden begrepp "reseindustri", vilket känns något främmande för STF. Vi har ett gott samarbete med Sverigebildens styrelse och har erhållit projektanslag därifrån. Vi hoppas kunna samarbeta i överensstämmelse med de intentioner som gäller.
Som vi ser det är det viktigt att understryka att det är av definitivt intresse att staten ekonomiskt och organisatoriskt mer direkt finns med i någon lämplig form vid långsiktig marknadsföring. Ett samägande mellan stat och bransch kan vara tänkbart. Om detta har vi utöver den principiella grundsynen inte någon alldeles bestämd uppfattning i dag, men det vore ganska naturligt med hänsyn till att staten ju står för grundläggande förutsättningar för turism i form av infrastruktur i vidaste mening.
För STF är det också naturligt att vi med vår marknadsföring och vårt innehåll erbjuder natur- och kulturupplevelser som oftast baseras på områden och marker med samhälleligt ägande.
Slutligen ser vi det från STF:s sida som synnerligen viktigt att den bild av landet som sänds ut över världen också har sin motsvarighet i verkligheten. Särskilt viktigt tycker vi att det är när områden berörs som gäller vår miljö med exempelvis tillgängligheten till naturen -- rättigheter och skyldigheter -- varvid särskilt allemansrättens regler bör beaktas.
Göran Lindgren: Jag upplever dagens organisation som ganska svår. Vi har ett Next Stop Sweden som i praktiken har monopol på att förmedla Sverigebilden, men man kan inte vara riktigt säker på hur långsiktigt ett sådant uppdrag är. Samtidigt har Next Stop Sweden ganska tuffa egna kommersiella mål. Jag tror att det finns risk för konflikter i denna situation. Det kan vara svårt att förmedla en tydlig Sverigebild om man samtidigt är beroende av 25 eller 50 intressenter som betalar för att föra fram sina egna budskap. Man måste välja att antingen ha en verksamhet där man handlar upp tjänsterna i helt fri konkurrens eller att försöka hitta en mer traditionell turismorganisation. Detta är naturligtvis i hög grad ett politiskt val.
Jag ser mycket stora fördelar med den traditionella organisationen, där också staten finns med som en intressent. Man får bättre status, tydligare nationell avsändare, bättre kontinuitet och kanske också ett något mer sammanhållet arbete. Jag tror att det är viktigt att jobbet i en sådan organisation är av ganska allmän karaktär. Det gäller alltså att skapa intresse för Sverige. Kanske är det litet kontroversiellt att säga att man inte skall ställa alltför hårda krav på näringslivet att delta i finansieringen. Näringslivet skall agera i nästa steg och vara mer säljinriktat.
Några viktiga saker: Jag tror att det är bra att näringen har ett stort inflytande över det statligt finansierade arbetet, så att det står i samklang med det som näringen i övrigt skall göra. På så sätt får man nytta av det.
Jag tror också att man måste formulera ett mycket tydligt statligt uppdrag, vilket man tidigare har varit dålig på att göra, och att man måste koncentrera insatserna mycket hårt. 80--100 miljoner kronor är trots allt ganska litet i det stora hela.
Ordförande Åke Gustavsson: Jag tar mig friheten att inleda med att göra ett konstaterande. Det har funnits många kritiska synpunkter på nuvarande organisation. Från början skulle Styrelsen för Sverigebilden vara ett, som det står i propositionen, upphandlingsorgan med uppgift att upphandla tjänster med inriktning på att utomlands marknadsföra Sverige som turistland. Utöver detta har nu Styrelsen för Sverigebilden i uppdrag att handha Invest in Sweden-projektet, dvs. att locka utländska investerare till Sverige. Man övergår från att vara en upphandlingsorganisation till att bedriva operativ verksamhet. Då är den naturliga frågan: Är det bra att Styrelsen för Sverigebilden har fått också detta uppdrag?
Jan Brännström: Som bekant har det tärt på de resurser som var avsatta från början, de hundra miljonerna. När riksdagen fattade beslut om Invest in Sweden tog vi själva omedelbart fram ett utredningsunderlag, som vi nu har lämnat till regeringen, för att projektet Invest in Sweden skall lämna Styrelsen för Sverigebilden och i stället finna en egen organisation. Vi har i den fördjupade anslagsframställningen föreslagit att Invest in Sweden skall vara ett statligt helägt bolag som långsiktigt skall ha egna resurser på ungefär 25 miljoner kronor per år.
Ordförande Åke Gustavsson: Det är alltså ett uppdrag som ni vill slippa för att i stället återgå till en situation med upphandling av tjänster eller en utveckling på annat sätt?
Jan Brännström: Ett svenskt investeringsfrämjande har aldrig haft någon långsiktig målsättning eller långsiktig organisation. Vi såg att det här fanns en chans att "parkera" projektet hos Styrelsen för Sverigebilden och att faktiskt lägga fram ett förslag om en långsiktig organisation. Detta har vi nu lagt fram till regeringen.
Maja Bäckström: Jag vill börja med att göra en koppling till just marknadsföringen. Vad i marknadsföring och Sverigeinformation påverkar resandet till Sverige mest? Är det information om priset? Är det information om naturen och upplevelserna här, befolkningen och hur vi bor och lever? Finns det några skäl att samordna den mer allmänna Sverigeinformationen med den mer kommersiella marknadsföringen av Sverige i utlandet? Eller hör marknadföringen mer ihop med produktutvecklingen? Jag vill initialt stanna vid dessa frågor.
Per-Johan Orrby: Jag tror att man måste vara klar över att det inte är det ena eller det andra. Vi har inte ägnat oss åt någon stor och djup analys över om det är priset eller naturen som är viktigast. Men två saker är viktiga att komma ihåg. När vi tog del av bl.a. Styrelsen för Sverigebildens undersökning och en del andra gamla undersökningar blev det alldeles uppenbart att vår största konkurrensfördel på utlandsmarknaderna -- i vart fall i de stora länderna i Europa -- var den svenska naturen. Den var anledningen till att turister reste hit. Skälet för att inte resa hit uppgavs ofta vara att det var för dyrt. Då har vi naturligtvis två uppgifter. Den ena är att förstärka bilden av den svenska naturen och den andra är att, när vi nu har möjlighet, tvätta bort bilden att det är extremt dyrt att resa till Sverige. Dessa två bitar hänger ihop.
Peter Ander: När man talar om turism finns det alltid en risk för att man skjuter in sig på semesterresandet. Vi måste ha klart för oss att turism i en vidare bemärkelse, Travel and tourism industry, som det heter på engelska, innefattar så mycket mer än bara semesterresande. Vi är med rätta stolta över en bra miljö, fint vatten m.m. Men vi är också duktiga på att anordna stora evenemang såsom EM i friidrott i Göteborg, läkarkongresser, OS och liknande satsningar. Se på norrmännen som har gjort det vi själva har försökt att göra. Vi måste ha klart för oss att detta handlar om en vidare bemärkelse. Vi skall vara stolta över att vi har en stor kapacitet att härbärgera mässor, kongresser och evenemang. Detta är också en viktig del av Sverigeinformationen, som också ger mycket pengar både till statskassan och till de berörda företagen.
Göran Holmquist: Låt mig tala litet om samordningen mellan allmän Sverigeinformation och kommersiell information. Som jag tidigare sade är det viktigt att var och en koncentrerar sig på sin uppgift och att uppgifterna inte blandas ihop. Däremot är det viktigt att samordna sin verksamhet. Ett bra exempel, som Per Sörbom nämnde, är den samordning som skedde i Paris i samband med Solen och Nordstjärnan, där vi från Exportrådet var aktiva med seminarier och annat. Vi red litet grand på det som Svenska institutet gjorde i form av Solen och Nordstjärnan.
Det är också viktigt att komma ihåg att svenskägda företag utomlands har 500 000 anställda. Det är människor som vi har en hel del att göra med -- en målgrupp som inte skall negligeras. Det finns också ett stort antal affärsresenärer som kommer hit till Sverige som vi också har grepp om. Var och en koncenterar sig på sitt men man pratar med varandra.
Magnus Faxén: Det var just den fråga som Maja Bäckström reste om samordningen och marknadsföringen av turistisk karaktär och den allmänna informationen som jag tänkte kommentera. Frågan finns med i översynen. Jag håller med Göran Holmquist om att det är givet att var och en skall syssla med sitt. Men det finns områden där man mycket väl kan finna skäl för samordning. Det svenska deltagandet i världsutställningen i Sevilla är ett lysande exempel på hur det inte får gå till. Där aktualiserades exempelvis inte turismen över huvud taget. Det var ett tillfälle som gick svensk turism ur händerna på ett häpnadsväckande sätt. Detta visar på behovet av samverkan inför stora evenemang mellan alla dessa organ på ett mycket handfast sätt och på ett tidigt stadium.
Elisabeth Persson: Det verkar som om ganska många här efterlyser ett betydligt livaktigare statlig engagemang när det gäller turismen. Någon efterlyste närmast en avdelning inom regeringskansliet för detta ändamål.
Jag vill ställa en fråga till representanten för NUTEK men också till representanten för Next Stop Sweden. Från Next Stop Swedens sida efterlyser ni ett betydligt större statligt ägande i bolaget. Skulle ett större statligt ägande av Next Stop Sweden ersätta eller på något sätt tillgodose det av många efterlysta behovet av ett engagemang från regeringen? Hur ser ni från NUTEK:s sida på de önskningar som har framkommit? Kan ni på något sätt tillgodose dessa? Vilka förslag har Kerstin Aggefors i så fall?
Per-Johan Orrby: Ett statligt ägande skapar i sig inga nya pengar till marknadsföringen. Men vårt synsätt har varit att om vi begär att staten skall ha ett starkt engagemang i denna fråga måste vi också tillerkänna staten ett inflytande över verksamheten. Vi menar att det bäst sker genom att man sitter runt samma styrelsebord och inte genom att ha olika organisationer som arbetar på tvärs med varandra.
Kerstin Aggefors: Från NUTEK:s sida skulle vi kunna medverka främst vad gäller utredande analys, framtagande av basfakta eller genom medverkan till att sådant sker. Däremot har vi inte någon direkt kompetens för mer operativt arbete.
Peter Forssman: Att jag tog upp dessa frågor beror på att vi inom RTS är angelägna om att var och en skall syssla med sådant som man är bra på och som man har förutsättningar för. Vi tycker att Next Stop Sweden skall vara det marknadsföringsbolag som vi gemensamt behöver. Utredningsresurser, basfakta, kunskap och kompetens som NUTEK representerar är bra men bara ett komplement. Vi anser att det fortsatt måste finnas någon på departementsnivå som håller ihop frågorna och inte minst också fördelar runt dem i den statliga sfären. Det finns nästan inte någon fråga i den här branschen som bara berör ett enda departement -- de skall samordnas med Kulturdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet osv. Vi saknar mycket denna samordnande kraft på högre nivå.
Hugo Hegeland: Jag vill ställa en fråga till Göran Holmquist på Exportrådet. Många små och medelstora företag klagar över att de ruineras på kapital till följd av den devalverade kronan. De har i stor utsträckning tagit utlandslån. De har uppmanats av bankerna att göra så, eftersom man aldrig mer skulle devalvera i Sverige. Dessutom fick de otroligt höga marginalräntor i samband med turbulensen kring valutapolitiken. De säger: Vi har inte råd att ensamma stå för kostnaderna när det gäller nödvändiga exportinsatser.
Göran Holmquist nämnde att Exportrådet, om jag uppfattade det rätt, gav 300 000 kr i stöd till dem som vill börja exportera till utlandet. De hävdar nu att det är för litet. De pekar också på att anslaget till Exportrådet dragits ner från 275 miljoner till 150 miljoner. Man tyckte naturligtvis att detta var helt fel.
Men anledningen var ju den att Exportrådet inte skulle engagera sig i marknadsföringsåtgärder utan i första hand i upplysning, information och rådgivning.
Mina första frågor är då: Hur har detta fungerat i och med denna kraftiga neddragning? På vilket sätt har Exportrådets verksamhet förändrats? På vilket sätt har detta gått ut över företagen?
Göran Holmquist: För två år sedan fick vi direktivet att det skall finnas ett Exportråd, och det är vi tacksamma för, samtidigt som det statliga uppdraget skars ned från 250 till 130 miljoner. Det var en rätt nyttig process. Vi utsattes för ett omvandlingstryck där vi tvingades att värdera det som vi gjorde. Det rådde inga tvivel om att vi tidigare utförde ganska många allmänna saker som inte var direkt målinriktade. Vi har alltså under denna process tvingats att konkretisera den nytta vi gör för företagen. I dag har vi ett starkare och spänstigare Exportråd än vad vi hade för två tre år sedan. Vi har också mer konkreta program där vi hjälper exportföretagen. Vi har ett program där vi anställer 100 exportsäljare som jobbar direkt i företagen. Vi hjälper företagen att öppna representationskontor, söka agenter, göra marknadsstudier och annat ute i världen. T.ex. i Japan finns det ett tjugotal svenska företag som vi hjälper. När det gäller vårt arbetssätt har vi således skapat ett starkare och spänstigare Exportråd.
Beträffande pengar för satsningar är det i dag ganska rörigt i Sverige. Det finns pengar, men det är väldigt få som vill ta risker. Jag tror inte att man skall ge Exportrådet mer pengar för den operativa verksamheten. Däremot skulle jag välkomna en fond ur vilken vi kunde ta ut pengar och ta risker när det gäller att hjälpa mindre och medelstora företag att satsa på internationell marknadsföring. Det skulle nog behövas. Men man skall inte bara okritiskt sätta in mer pengar i Exportrådet. De små och medelstora företagen skulle nog inte bli mer nöjda för det. Men jag skulle gärna se en fond på ett antal hundra miljoner som vi skulle kunna använda. Vi hade för ett par år sedan någonting som hette SPE-nämnden som kunde hjälpa till med pengar när det gällde företagens internationella offerter.
Hugo Hegeland: Det var ett mycket glädjande svar, att besparingarna hade fått den goda effekt som vi politiker hoppas på när vi drar ner på utgifterna. Göran Holmquist nämnde tidigare att man inom Exportrådet hade någonting som kunde liknas vid en bolagsstämma och en bolagsstyrelse. Då undrar jag om man för att få medel har varit inne på den originella idé som Orrby presenterade, nämligen att man skulle kringgå en restriktiv statlig budgetpolitik genom att erbjuda staten att delta i en nyemission i någon bolagsform.
Göran Holmquist: Nu är inte Exportrådet något företag. Vi har försökt att bli kloka över vad vi egentligen är, och det närmaste vi har kommit är en sluten ideell förening. Verksamheten baseras alltså på ett avtal mellan staten och näringslivet. Vissa delar är bolagiserade: Språktjänst, Industrilitteratur och även den verksamhet där man hjälper till att inrätta representationskontor runt om i världen. Vi har alltså inte denna möjlighet, eftersom vi inte har något kapital att spela med.
Vi har dragit ner antalet anställda med bort emot 100 personer utan att få ett enda öre i omstruktureringsbidrag. Vi har alltså haft vissa svårigheter.
Charlotte Branting: Jag vill ställa min fråga till Jan Brännström. Du omnämnde i din inledning tre modeller för framtida eventuell organisation. Dessa modeller finns också med i den framtidsanalys som ni har skickat över till regeringen. Kan du i dag säga vilken av de tre modellerna som du själv föredrar? Har du några synpunkter på hur man från näringslivet ser på detta, eftersom det står i papperet att ni skall diskutera detta med näringslivet?
Jan Brännström: Modellerna står i prioritetsordning. Den första är den modell som här har diskuterats av andra, dvs. att staten och näringen -- t.ex. Next Stop Sweden -- skall driva den internationella marknadsföringen i ett gemensamt bolag. Man måste komma i håg att det som vi vid Sverigebilden har ansvar för är bara den internationella biten, vilken utgör bara 20 % av den totala turismen här i landet. Det är alltså detta segment som vi talar om.
De andra alternativen kommer i en fallande prioritetsordning. Den sista lösningen, dvs. att staten tar hand om det fullständiga ansvaret, bottnar i den utgångspunkten att man -- som i Exportrådet -- inom detta gemensamma bolag måste hitta en andel i omsättningen där staten och näringen har ett rimligt förhållande mellan varandra. Om inte delad finansiering kan uppnås måste staten ta hela ansvaret. I den verksamhet som vi hade från början och som vi i dag har ställer vi betydande krav på medfinansiering i de projekt som vi upphandlar, t.ex. genom Next Stop Sweden. I en bolagsbildning måste man också säkra näringens medverkan i den gemensamma marknadsföringen.
Stina Eliasson: Vem sköter marknadsföringen av den mer småskaliga turismen, den s.k. landsbygdsturismen? Det är faktiskt ganska många som efterfrågar den typen av rekreation. En stor del av de små företagarna har varken råd, kunskap eller möjlighet att marknadsföra sig. Vem sköter detta?
Ofta hamnar de små företagarna mellan flera stolar. Det vore intressant att höra vad länsstyrelsefolk säger om detta.
Peter Anders lilla anförande var som ljuv musik. Han talade om vad ett OS kan betyda. Det ger inte bara pengar till statskassan, utan det ger också en fantastisk möjlighet att marknadsföra Sverige. Ett vinter-OS i Östersund skulle naturligtvis sitta väldigt bra. Jag förutsätter att alla här närvarande i sin marknadsföring av Sverige särskilt betonar detta. Men det var intressant och härligt att höra vad ett OS och även andra stora evenemang betyder. Det var alltså fråga om landsbygdsturismen och marknadsföringen av ett vinter-OS.
Agneta Pettersson: I och för sig är marknadsföringen av ett enskilt företags produkter alltid ett ansvar för den som äger produkten och företaget. Det finns naturligtvis särskilda svårigheter för ett litet företag. Ofta rör det sig om företag där kanske bara en liten del av verksamheten består av turistverksamhet. Det finns olika typer av sammanslutningar. Som ett exempel kan nämnas Bo på lantgård, där man gemensamt marknadsför sig med hjälp av Turistrådet -- åtminstone fungerar det så i vår del av landet.
Marknadsföring sker också via kommuner och de kanaler som finns tillgängliga lokalt och i närområdet till de kunder och marknader som man riktar in sig på. Men det är klart att det lilla företaget aldrig kommer att kunna marknadsföra sig internationellt eller på de marknader som ligger långt bort. I det sammanhanget måste det finnas en ordentlig, resursstark, strategisk och långsiktig marknadsföring av Sverige, där man kan införa t.ex. landsbygdsturism som ett begrepp. Det kan då kopplas till t.ex. boende med aktiviteter som kan paketeras och så småningom väljas.
Leif Svensson: Jag har samma uppfattning som Agneta Pettersson, att de lokala och småskaliga sakerna måste bli något slags begrepp på utlandsmarknaden, ungefär som bed-and-breakfast i England. Det är ingen mening att på långt avstånd försöka marknadsföra en stugby eller en bondgård, utan det måste skapas begrepp och sättas etiketter.
Sedan vill jag upprepa det som jag tidigare sade. När det gäller marknader utanför vårt land måste vi koncentrera oss på vissa tydliga attraktioner, vissa begrepp som gör att folk förknippar detta med Sverige. Vi måste komma ihåg att det finns småskalig turism i alla länder. Det finns hotell, pensionat och campingplatser överallt. Vi borde komma tillbaka till den diskussionen när vi skall tala allmänt om turistarbetet inom landet. I fråga om utlandet måste vi bestämma oss för vissa saker som skall lyftas fram och som kan förknippas med Sverige.
Stina Eliasson: Man måste sätta etikett på vad det handlar om. Den småskaliga landsbygdsturismen är ett begrepp. Visserligen kan det finnas liknande begrepp i andra länder, men det finns inte t.ex. levande fäbodar någon annanstans. Vi har också sameturismen. De små företagen kämpar på allt vad de orkar, men de måste få draghjälp på samma sätt som de stora företagen. Jag hade väntat mig att också Next Stop Sweden skulle yttra sig i detta sammanhang.
Per-Johan Orrby: Det finns flera olika bra exempel på hur man kan marknadsföra det småskaliga företaget. Ett sätt som vi tidigare här har hört litet grand om är att landskapen, destinationen som sådan, har möjlighet att inrymma mindre företag och på det viset lyfta fram dem. Vi lyfter fram också små attraktioner med hjälp av faktablad och liknade, även om de inte finns med i de stora annonserna.
Bo på lantgård har nämnts, och jag tycker att det är ett utmärkt exempel på hur man har utvecklat en ny produkt som vi kan bli starka på och som också har utvecklats utifrån marknadens behov. Det finns flera bra exempel på hur vi kan utveckla den här typen av produkter, men det krävs ett samarbete och en samordning för att vi skall få fart på sådana saker.
Rent generellt kan man säga att om vi når framgång med turismen, om det kommer hit mycket folk, då gynnar detta också de små aktörerna, inte bara i storstäder utan också på landsbygden.
Rose-Marie Frebran: Hearingen i dag skall ju handla framför allt om organisationsfrågor. När det gäller ett större statligt engagemang, t.ex. att staten går in som delägare i marknadsföringsbolaget, har vi fått rätt klara signaler. Däremot har i alla fall inte jag uppfattat så mycket i fråga om synen på Magnus Faxéns förslag om Rådet för Sverigeinformation. Jag skulle vilja ha ett kort svar från såväl Styrelsen för Sverigebilden som Next Stop Sweden, Svenska institutet och RTS på frågan vad man anser om just detta konkreta förslag.
Jan Brännström: Sverigebilden sade i sitt remissvar till Faxéns utredning klart nej till förslaget om inrättandet av ett informationsråd. Vår argumentation byggde på att vi uppfattar Svenska institutet som det centrala organet och navet i den allmänna Sverigeinformationen genetemot omvärlden. Hos Svenska institutet bör man kunna härbärgera en organiserad samordning mellan olika aktörer, t.ex. Sverigebilden, Next Stop Sweden, Exportrådet m.fl. Precis som man varje sommar lyckas med på Sveriges största arbetsplats, nämligen den svenska skolan, bör också vi som jobbar med Sverigeinformation i utlandet kunna sätta oss ner och göra ett schema och se var det uppstår kollisioner och vad som skulle kunna samordnas. För denna samordningsfunktion behövs det inte något informationsråd. Den kan man lägga hos Svenska institutet.
Per Sörbom: Vi från Svenska institutets sida ansåg att Magnus Faxéns idé var tilltalande. Däremot ställde vi oss litet tveksamma inför förslaget till finansiering. Vi tyckte att det var litet oklart varifrån pengarna egentligen skulle tas. Vi antydde försiktigt samma sak som Jan Brännström nämnde alldeles nyss, nämligen att vi var beredda att ta på oss ett samordningsansvar. Vi tycker fortfarande att denna fråga inte skall dö bort. Det är viktigt att finna någon form för samråd mellan de viktigaste aktörerna.
Eftersom frågan är uppe nu kan jag nämna att institutet har tagit upp en gammal idé. Det är någonting som vi kallar för en utrikeskalender som vi på försök skall producera. Det är precis den schemaläggning som Jan Brännström efterlyste. Det är alltså ett försök att sammanställa det som sker inom Sverigeinformation, kultur, utbildning och forskning i exportfrämjande turism, dvs. stora svenska aktiviteter och engagemang i utlandet. Vi planerar att försöka ha denna kalender löpande från 1994 till 1996. Vi kan då se tre år framöver vad de olika aktörerna kommer att satsa på. Om t.ex. Exportrådet skall göra en stor satsning i Korea i november är det ju väldigt bra för de andra aktörerna att veta att de kan haka på. Om Svenska institutet engagerar sig i det stora emigrationsjubileet i Amerika 1996 är det ju väldigt nyttigt att Exportrådet vet att man kan vara med lika väl som Per-Johan Orrby vet att det då kanske är idé att lyfta fram turistverksamheten. Detta är alltså ett projekt som fanns för sju åtta år sedan, men som dog ut, eftersom det var svårt att hantera. Vi gör nu ett nytt försök att skapa den här modellen.
Göran Holmquist: Vi har ungefär samma syn, nämligen att det är bra med samordning. Vi vill inte, som det föreslogs, ha en ny myndighet. Vi tror att det vore tokigt med en sådan.
Som ansvarig för Exportrådet, som ansvarig för Next Stop Sweden och som ansvarig för Svenska institutet bör man egentligen ha två uppgifter, dels att sköta sitt revir och sitt pastorat på ett bra sätt, dels att det bör finnas någon form av nationellt mandat att samordna sin verksamhet med de andras och vara med och bedöma vad som är vettigt att göra när det gäller stora manifestationer. Vi tror på ett informellt samråd. Det hänger mycket på de personer som befinner sig i ledningen för de olika organsisationerna. Jag tror inte heller att det behövs speciella pengar för detta. Var och en måste ju se nyttan av det som åstadkoms vid dessa samlingar. Svenska institutet är en mycket bra samordnare.
Peter Forssman: De flesta kloka ord har redan sagts. Jag vill bara tillägga en sak. Sverige är trots allt ett ganska litet land med ganska små resurser. All samordning som vi kan åstadkomma för att därigenom få bättre fokus och koncentration är av värde. Vi ansluter oss till en sådan informell samordning som redan har skett mellan de olika aktörerna, gärna i Svenska institutets regi. Alltså: inga nya myndigheter.
Per-Johan Orrby: Jag instämmer i det som här har sagts. Vi vill inte heller att det skall inrättas någon ny myndighet eller något nytt organ. Varje enskild organisation skall styras via sin egen styrelse och hålla sig till sin arbetsuppgift. Däremot tror också vi att det finns mycket att vinna på ett samarbete när det gäller olika aktiviteter. Det kan röra sig om broschyrer, världsutställningar eller liknande i de sammanhang där de enskilda organisationerna har en klar nytta av en sådan aktivitet. Alltså: ingen ny organisation.
Magnus Faxén: Det var ingen tillfällighet att jag kom fram till förslaget om en ny myndighet. Det baserades på sorgliga erfarenheter. Det är roligt att höra cheferna för dessa olika institutioner nu betyga sin vilja till samarbete. Som chef för press- och informationsenheten på UD hade jag för tolv år sedan nöjet att sammankalla era företrädare till det som då var ålagt UD:s press- och informationsenhet, nämligen samordningsmöten som skulle hållas två gånger om året. Bristen på intresse kunde inte ha markerats tydligare än av att institutionernas chefer skickade sina andra- eller tredjemän som satt och tjuvhöll på vilka evenemang man planerade för nästkommande budgetår. Man bevakade sina revir.
Jag är ledsen, men jag har fortfarande den här erfarenheten ganska levande i minnet. Inte heller jag är någon vän av att skapa en massa nya myndigheter, men jag kunde inte hitta någon annan utväg. Om detta samordningskansli skall få tänder och inte bli alldeles tandlöst måste det tilldelas vissa medel som man har beslutanderätt över. Man måste kunna använda dessa medel för att gå in och underlätta för de samverkande organisationerna att göra vissa insatser under t.ex. en världsutställning eller en bred Sverigekampanj, som täcker såväl kultur och turism som export. Det skulle kunna vara av värde.
Om man nu inte vill ha denna myndighet och är beredd till en samverkan, kan man lägga samordningsansvaret på t.ex. Svenska institutet. Men Svenska institutet måste då också få vissa resurser. Vi vet alla att det inte finns några nya pengar att ta till. Vill man samarbeta och försöka ha glädje av vad parallella organ kan göra i en samverkan, får man också finna sig i att man får avstå från vissa medel. Jag tror att det är den enda lösningen.
Rose-Marie Frebran: Jag har lyssnat väldigt intresserat till dessa inlägg, och det tror jag att också mina politikerkolleger här har gjort. Vi får naturligtvis väga samman de olika synpunkterna. I frågan om ny myndighet eller ej verkar det ändå som att alla är överens om behovet av samverkan. Man får hoppas att Magnus Faxéns bild från det förgångna verkligen är förpassad just till det förgångna. Många har lyft fram Svenska institutet som den institution som skulle kunna ha detta samordningsansvar. Detta ansvar måste i så fall vara mycket tydligt för att man skall få de "tänder" som efterlyses.
Ordförande Åke Gustavsson: Det råder en viss turbulens när det gäller frågan om hur den nuvarande organisationen skall anpassas. Det är ett ämne som man kan spinna vidare på. Som Rose-Marie Frebran sade får vi väl anledning att fundera vidare ganska ordentligt, eftersom det trots allt handlar om väldigt centrala frågor.
Leo Persson: Jag vill ställa en fråga till Jan Brännström och representanter för Next Stop Sweden. Inledningsvis förordade Jan Brännström att staten och näringen gemensamt skulle kunna åstadkomma en modell utifrån de tre givna. Strax efteråt kom det en kommentar från Next Stop Sweden, som kunde uppfattas som att Sverigebilden var helt överflödig vid en konstruktion av den här typen. Staten och Next Stop Sweden skulle då kunna ha ett gemensamt ansvar, vilket kanske inte utsades så väldigt tydligt.
Senare sade Göran Lindgren att Next Stop Sweden har ganska tuffa mål och att det ibland uppstår konflikter mellan de samarbetspartner som skall vara med och ta fram de produkter som skall säljas utanför landet.
Mina frågor är då: Ser Jan Brännström en viss fara i en lösning som innebär att Next Stop Sweden slås ihop med Sverigebilden till någon form av myndighet? Eftersom ni presenterar så väldigt många olika alternativ, ser ni det så, att det inte finns någon riktig modell i dag och att man inte riktigt vet vilken modell som är den rätta? Eller försöker ni anpassa modellerna så, att de på något sätt skall passa oss politiker?
Jan Brännström: Nej, vi försöker inte hitta en modell som skall vara politikeranpassad. Däremot vill vi hitta en modell som gör att marknadsföringen av Sverige blir effektiv. Det är därför som vår styrelse har grubblat och i den fördjupade anslagsframställningen målat upp tre olika modeller i -- som jag tidigare sade -- prioritetsordning.
Leo Persson undrade om vårt första förslag innebär att man skall slå ihop Sverigebilden som myndighet med Next Stop Sweden. Men det är inte alls det som är meningen. Det uppdrag som Styrelsen för Sverigebilden i dag har framgår av den första paragrafen. Den säger att vi skall bidra till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå med sådana exportfrämjande marknadsföringsåtgärder som kommer svenskt näringsliv och då främst turismen till godo. Vi skall fullgöra vår uppgift genom att upphandla tjänster som marknadsför Sverige. Denna paragraf upphör i realiteten. Statens ägande i Next Stop Sweden tas därigenom över.
Efter lunch kommer vi att diskutera annat som regleras av vår andra paragraf, nämligen Sverigebildens renodlade myndighetsuppgifter. Men den upphandlande rollen, som den nu definieras, skulle upphöra. Däremot -- och det vill jag poängtera -- skulle inte kraven på hur upphandling enligt konkurrenslagstiftningen över huvud taget skall gå till förändras för det nybildade bolaget.
Leo Persson: Jag skulle vilja ha en kommentar kring detta med de tuffa mål som man har inom Next Stop Sweden och de operatörer som man samarbetar med. Finns det något fog för att målen uppfattas som litet tuffa och för att man inte hänger med ordentligt?
Per-Johan Orrby: Det är alldeles uppenbart att kravet på och målsättningen en 50-procentig finansiering, dvs. lika mycket från stat och näring, är mycket tufft. Om detta krav blir absolut, blir det naturligtvis mycket svårt att experimentera på nya marknader. Då får man ägna sig mera åt den allmänna neutrala Sverigeinformationen. Hela agerandet blir väldigt kommersiellt. Det måste man ha klart för sig. Därför måste man införa denna 50--50-finansiering successivt, så att näringen kan anpassa sig till detta krav.
När det gäller organisationsfrågan är det också viktigt att komma ihåg att det aldrig har varit avsikten att Next Stop Sweden skulle bli en myndighet. Det skulle vara en organisation för marknadsföringen av Sverige som turistland. Det innebär att det skall flyttas dit funktioner som hör till marknadsföringen och som gör att man kan göra en tydlig och bra marknadsföring. Det skall också finnas en direktkoppling mellan staten och detta bolag. Det var också detta som skulle vara en viktig grundpelare.
Åke Brandt: Det mål som är uppsatt är naturligtvis tufft. Den marknadsföring som Next Stop Sweden gör i samarbete med de kommersiella aktörerna är inte tillräcklig för att klara målen. De kommersiella aktörerna gör en helt annan insats på marknaden än den som görs i samarbete med Next Stop Sweden. Kortsiktigheten i turistsatsningarna genom Next Stop Sweden och de resurser som Next Stop Sweden får gör att de kommersiella aktörerna är tveksamma till att satsa på ett samarbete.
De företag som jag representerar, när jag inte representerar RTS, avsätter ungefär 75 miljoner på marknadsföring och försäljning på närmarknaderna. För det samarbete som vi har med Next Stop Sweden, där vi ju är en av de största aktörerna, avsätter vi enbart 0,6 % av våra totala marknadsföringsmedel.
Om man skall få ett utvidgat samarbete måste det bli en långsiktighet, som gör att den gemensamma marknadsföringen kan öka. De kommersiella aktörerna avsätter oerhört mycket mer pengar för att marknadsföra både Sverige och sina egna produkter. Därigenom kan det finnas en möjlighet att nå det tuffa målet.
Elisabeth Persson: Vi har diskuterat nu i en och en halv timme, och jag förstår att det är gräddan inom svensk marknadsföring när det gäller turism som jag har framför mig. Jag måste säga att jag fortfarande inte riktigt förstår varför inte samordningen mellan de olika kompetenserna fungerar. Kan ni förklara det för mig? Det är många som antyder att det finns en stor brist. Men förklara för mig på ett sådant sätt att jag förstår vad det är som inte fungerar och varför. Tack!
Peter Forssman: Det har hymlats om ett problem som har funnits sedan Styrelsen för Sverigebilden och Next Stop Sweden bildades. Det problemet hänger ihop med att Next Stop Sweden är rese- och turistindustrins eget bolag med ägare från precis hela branschen, ett bolag som skall marknadsföra Sverige. Sedan fick Styrelsen för Sverigebilden uppdraget att upphandla marknadsföring i konkurrens, som det heter. Vilka skulle man upphandla hos? Ja, Next Stop Sweden. Vilka andra finns det att upphandla hos? Ja, det är vi, Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation.
Vi ålades alltså att konkurrera med oss själva. På det sättet hamnade vi på en omöjlig sits. Det gjorde inte bara vi utan även Sverigebilden och Next Stop Sweden. Det har tagit ungefär två år att komma någorlunda till rätta med detta. Vi har hela tiden sagt att man bör ändra på det här, och upphandlingsuppdraget bör flyttas över in i den här organisationen. Det är en av anledningarna till att det faktiskt har varit litet trögstartat.
Elisabeth Persson: Håller ni andra med om denna förklaring?
Jan Brännström: Vid all den upphandling som vi hittills har gjort har vi varit tvungna att gå till regeringen för att begära undantag från upphandlingsförordningen.
Leif Svensson: Det är helt klart att när Styrelsen för Sverigebilden har bestämt att satsa pengar på någonting inom utlandsmarknadsföringen har man lagt det på Next Stop Sweden, som då vill ha samfinansiering bl.a. med länsstyrelser eller länssamarbetsorgan för turismen. Det här är inte någon enkel sak, vilket jag också påpekade i mitt inledningsanförande. Det känns inte som att man har en riktig dialog utifrån en jämbördig position. Allting är redan klappat och klart. Det är egentligen bara att "hoppa in" och bestämma om man skall ha en kvarts sida, en halv sida eller två sidor i t.ex. Tysklandsbroschyren. Jag förstår att det finns mycken kompetens på central nivå, men det här är inget bra system. Det måste vi komma till rätta med.
Birgitta Wistrand: Jag skulle vilja spåna litet vidare i frågan om samarbete och samverkan. Det är inte så som man kan tro, att brister i samverkan är någonting som började uppstå när Next Stop Sweden och Styrelsen för Sverigebilden satte i gång sin verksamhet. När vi från riksdagen försökte att få effektivare marknadsföring av Sverige som turistland var det därför att vi visste att dessa problem fanns.
Låt oss vara ännu mera grundläggande i organisationsfrågan. Det handlar om samverkan om information om Sverige utomlands. Om vi skall kunna organisera den så att det blir samverkan och att det Magnus Faxén nämnde inte skall fortsätta, hur skall vi då organisera den allmänna informationen om Sverige utomlands, i vilken också turistinformation ingår? Är då en modell av Exportrådets utseende riktig? Skall man lägga ner några verksamheter, institut eller myndigheter i stället för att lägga till några? Det är kanske detta som behövs?
Alla här har talat om samverkan, men vem tar initiativ till samverkan? Vill Per Sörbom ta initiativ till samverkan och i så fall hur? Måste samverkan kosta mera pengar? Magnus Faxén sade att 30 miljoner mer behövs.
Jag skulle från branschens och myndigheters företrädare i dag vilja höra hur de vill att samverkan skall gå till. När tänker ni starta det första samverkansprojektet? Det skall inte bara vara ett schema där ni berättar för varandra vad ni skall göra 1994 och 1996. Samverkan startar ju när man gör upp en strategisk plan för vad man vill satsa på om fem eller tio år, och så bygger man upp ett ordentligt projekt.
Jag vill höra Per Sörbom, Per-Johan Orrby och Jan Brännström men gärna också Peter Forssman.
Per Sörbom: Det enkla svaret på frågan är ja. Jag tar väldigt gärna ansvar för detta. Jag kan nämna att vi redan har börjat. Jag nämnde någonting om CD-ROM-projektet som ju i högsta grad är ett sambruk av Exportrådet, Next Stop Sweden och Svenska institutet. Det är en väldigt nyttig början. På det viset ger vi varandra information om varandra, samtidigt som vi har kontinuerligt samarbete.
Jag nämnde listan över vad som planeras utomlands. Det är också någonting som gör att vi ganska ofta måste vara i kontakt med varandra för att ha kontroll över vad som ligger i planeringen. Vi har dessutom några konkreta projekt. Förra året blev vi färdiga med en Sverigekarta, Map of Sweden, som vi har producerat tillsammans med Next Stop Sweden och som nu finns runt om i världen, på turistkontoren och på utlandsmyndigheterna. Den har visat sig vara en bra satsning.
Just nu planerar vi en allmän Sverigebroschyr tillsammans med Exportrådet och Styrelsen för Sverigebilden, en grundläggande broschyr som skall finnas på turistkontor, Exportrådets kontor, utlandsmyndigheter -- vi distribuerar till dem som vi närmast har att göra med; andra distribuerar genom sina kanaler.
I denna allmänna Sverigebroschyr skall det kunna vara möjligt att blada in någonting Exportrådet i just det land som är aktuellt vill betona. Man kan alltså få fram exportfrämjande åtgärder i Tyskland genom att i den tyskspråkiga broschyren blada in en extra information om sig själv. På samma sätt kan alltså turistnäringen göra.
Detta är naturligtvis inte tillräckligt men en bra början. Jag vill säga som Göran Holmquist, att det här naturligtvis mycket är en personfråga, som den -- som Magnus Faxén på sitt diplomatiska sätt antydde -- också hade varit för ett antal år sedan.
Jag ser optimistiskt på möjligheterna till fortsatt samarbete.
Jan Brännström: Per Sörbom har gett ett bra exempel på vad det handlar om, nämligen samarbete om konkreta projekt. Jag skall bara tillägga ett, projektet att producera en ny Sverigefilm där Exportrådet, Svenska institutet och Styrelsen för Sverigebilden samverkar.
Per-Johan Orrby: Några ytterligare exempel på samarbete. Det finns ett vikingaprojekt i USA, där vi gör en film med bl.a. Frank Frost och som Next Stop Sweden och Svenska institutet är inblandade i. Projektet Best of Sweden är ett annat exempel på samverkan. Jag tycker också att man kan understryka att vem som helst kan ta initiativet till samverkan, om man har ett samverkansbehov. Det behöver inte vara en byråkratisk process, utan en enskild person kan ta initiativet.
Det är en sak som ibland kan krångla till det hela. Det är att vi inom turismen, när vi skall spendera av våra knappa resurser, har behov av att få en långsiktighet på de marknader där vi agerar. Next Stop Sweden, Svenska institutet och Exportrådet agerar inte på samma marknader. Next Stop Sweden är på betydligt färre marknader. Att göra engångsinsatser på avlägsna marknader ger tyvärr inte särskilt bra resultat. Det är ett av problemen.
Göran Holmquist: Ytterligare ett exempel på samverkan, som Birgitta Wistrand mycket väl känner till, är Annual Report Sweden, Årsrapport Sverige. Den kommer ut för tredje året och publiceras i början av juni.
Jag tycker att vi blandar ihop två saker. Det ena är statens roll som ägare i Next Stop Sweden, det andra rollen som uppdragsgivare. Man måste alltid skilja på ägarrollen och uppdragsgivarrollen. Ägarrollen handlar om att tala om vad organisationen skall göra, vad uppgiften är, vad man har för mål. Uppdraget handlar om det som skall utföras. Staten lägger ett uppdrag på Exportrådet att förse svenska exportörer med en viss basservice. Om Exportrådet gör ett bra eller ett dåligt jobb avgörs av en styrelse. Den styrelsen representerar näringen.
Med det resonemanget tycker jag att Styrelsen för Sverigebilden blir ganska onödig om man går in för ett 50--50-ägande och definierar uppdraget på det här sättet.
Peter Ander: Ett litet förtydligande: Staten äger ingenting i Next Stop Sweden för närvarande. Vad som nu diskuteras är en förändrad ägarbild.
Jag kan säga så här i samordningsfrågan: Jag tycker att näringen på ett beundransvärt sätt har samlat sig. Vi har skapat ett gemensamt marknadsföringsbolag, Next Stop Sweden. Vi har skapat en gemensam organisation för att framföra synpunkter, nämligen RTS. Det finns alltså en samordning av betydande mått som ägt rum under de senaste åren inom näringen, en näring som är omvittnat mångfasetterad och småskalig men som också har stora komponenter.
Vi från näringens sida efterlyser en samordning i regeringskansliet mellan de olika delar som berör verksamheten. Det är snarare samordningen på den statliga sidan och inom regeringskansliet som är problemet. Näringen som är samlad, i dialog med samlade regeringsföreträdare, kan arbeta fram en långsiktig plan med gemensamma mål. Har man gemensamma mål, då är det inte särskilt svårt att samordna olika projekt.
Birgitta Wistrand: Är Exportrådsmodellen att föredra för en sådan organisation? Hur skulle ni vilja -- jag frågar Peter Forssman som är ordförande i RTS -- att en sådan samarbetsorganisation skall se ut för att den skall kunna fungera, för att vi skall kunna -- som jag gärna önskar -- fördubbla turismen i Sverige på fem år? Skall det vara Exportrådsmodellen, eller vad skall det vara?
Peter Forssman: Väldigt många här förordar Exportrådsmodellen. Vi är öppna för att gå den vägen. Det förutsätter -- vilket jag sagt hela tiden -- att det finns en framträdande profil, sakkunnig, på regerings- och departementsnivå.
Ordförande Åke Gustavsson: Låt oss återsamlas! Vi fortsätter med nästa omgång. Jag tänker visa precis samma generositet nu som vid den förra omgången vad gäller talartiden. Jan Brännström, Styrelsen för Sverigebilden, börjar. Var så god!
Jan Brännström: Herr ordförande! På det område som vi nu skall diskutera råder det inget tvivel om att Styrelsen för Sverigebilden har ett mycket begränsat uppdrag. I 2 § i Styrelsen för Sverigebildens förordning står det bl.a. att den skall medverka i kunskapsuppbyggnad på främst statistiksidan. Vi har inget uppdrag från regeringens sida att jobba med turismens utveckling brett i Sverige. Man skulle kunna säga: För att vara framgångsrik på exportmarknaderna måste man säkra sin hemmamarknad. Det kan vara något att ha i bakhuvudet. Ett starkt egenintresse i dessa frågor torde dock finnas från näringen.
Låt mig kommentera kunskapssidan! I dag köper vi statistik från Turistdatabasen i Östersund, från Statistiska centralbyrån och från Sveriges Campingvärdars Riksförbund. Den förändring som sker av SCB:s roll som producent av statistik i konkurrens och med Styrelsen för Sverigebilden, i rollen som ansvarig utgivare av den officiella inkvarteringsstatistiken, gör att vi försöker ganska starkt se om vi med de statliga resurserna kan bidra till att skapa den önskvärda kunskapsbasen på detta område, den kunskapsbas som faktiskt är A och O för denna närings identifikation gentemot sin omvärld.
Vi har knutit en referensgrupp till oss med deltagare från de väsentliga användarna av denna typ av kunskap i näringen. Jag vill gärna berätta att vi redan i år, under sommarsäsongen, kommer att genomföra en stor enkätundersökning bland de utländska besökare som kommer till Sverige.
Vi har en stipendiefond på närmare 10 miljoner kronor för kunskapsutveckling inom näringen. Den fonden har vi ärvt från det gamla turistrådet. Vi har en fristående styrelse för detta, som Bertil Göransson, förre landshövdingen i Malmö, leder. Vi har prioriterat stipendier till forsknings- och utvecklingsprojekt. Just nu pågår en gallring av årets ansökningar som är aktuella. Vi kommer också i början av juni månad att dela ut ett stort turismpris på 100 000 kr.
Inom vårt arbetsfält ligger också ett ansvar för internationella kontakter. Låt mig berätta vad det rent formellt har inneburit fr.o.m. den 1 januari. Under detta kalenderår betalar vi 1,6 miljoner kronor av vårt anslag för Sveriges medverkan i EU:s turistprogram. Det innebär att den svenska turistnäringen nu har möjlighet att ansöka om pengar från EU och kan samverka med aktörer i olika EG-länder inom olika turistprogram, exempelvis när det gäller kunskapsuppbyggnad, lantgårdssemester och kulturturism.
De handikappades rekreation är ett annat område när det gäller Sverigeturism. Två år i rad har Styrelsen för Sverigebilden lämnat ekonomiska garantier för produktion av en handikappguide. Vi har också stöttat DHR i dess kommande marknadsföring när det gäller det som vi kallar Hälsoresmålet Sverige.
Slutligen, vad gäller begränsningen av vårt uppdrag, vill jag nämna att vi har tagit på oss en viss myndighetsroll som är naturlig i myndighetens neutrala form. Det gäller t.ex. auktorisation av s.k. informationsbyråer. Styrelsen för Sverigebilden överväger också att ha en referensgrupp med intressenter från turismen, som arbetar med naturmarknadsföring och allemansrättsfrågor för att skapa det forum som dessa intressenter kan behöva i någon form.
Frågan om en strategiplan för svensk turism återkommer ständigt. Efter 18 månaders arbete i denna myndighet anser jag att det onekligen vore vällovligt att inleda ett sådant arbete. Men det är inte en rent statlig uppgift. Det är ett projekt som skulle kunna länkas mellan näring och stat i en samverkan på marknadsföringssidan.
Per-Johan Orrby: Herr ordförande! Jag vill lämna några synpunkter från vår sida på samordningen och utvecklingen av den svenska turismen.
Genom en koncentrerad insats lyckades vi redan inför sommaren 1993 få i gång marknadsbearbetning på elva marknader, inkl. den svenska marknaden. Vi hade vinteraktiviteter säsongen 1993/1994, och sommarens marknadssatsningar har också genomförts under stark tidspress. Först nu ligger vi i fas med en normal planeringshorisont inför år 1995.
Vi vill åstadkomma en effektiv bearbetning som ger ett genombrott och en verklig framgång för svensk turism, med alla de positiva effekter på sysselsättning och ekonomisk välfärd för Sverige som det skulle kunna innebära. Men för det krävs det en kraftsamling från både stat och näring. En sådan kraftsamling kräver i sin tur formandet av en samlad stark plan för marknadsföringen och till den kopplad utvecklingen av svensk turism.
En sådan plan skall ange mål och inriktning för utvecklingen av svensk turism samt konkret beskriva vägen dit. Den skall visa hur den svenska turistprodukten måste utvecklas för att nå dess marknad.
Målsättningen för oss är att det skall finnas en sådan plan och att den skall ligga till grund för svenska turistsatsningar lång tid framöver, detta för att staten och näringen efter samverkan kring en sådan plan skall kunna uppvisa en nödvändig långsiktighet i sitt agerande.
En sådan plan måste formas utifrån marknadens behov och det kunnande som finns kring våra viktigaste utlandsmarknader. För utformandet av en sådan här plan krävs det ett insamlande av nya fräscha data om våra utlandsmarknader. Det krävs kompletterande marknadsundersökningar och marknadsstudier. Det krävs också att vi har full tillgång till uppgifterna hos SCB och TDB. Dessutom krävs det att vi har kontakt med det internationella nätverket som finns inom European Travel Commission och Europeiska unionen.
För Next Stop Sweden är en sådan plan en förutsättning för framgång, och vi måste få ta ansvaret för att få forma den. Vi har redan de nödvändiga kontakterna med näringen, och vi har marknadskunnandet och erfarenheterna från den internationella spelplanen. För att nå framgång med vår turism är det viktigt att grunden byggs underifrån -- från marknaden, inte tvärtom.
Next Stop Swedens styrelse, med i en framtid representanter för både stat och näring, skulle skapa rätt forum för ett utarbetande av en sådan plan. Planen blir då ett viktigt underlag för utformandet av en svensk turistpolitik. Next Stop Sweden behöver dock tilldelas resurser för att skapa denna marknadsföringsplan och för att hålla den vid liv. Vi måste tilldelas resurser för löpande marknadsanalys och för utvärdering av marknadsåtgärder. Vi måste sitta i de internationella forumen där andra länders nationella turistorganisationer sitter, som ETC och EU.
Vi tror att arbetet med en sådan plan kommer att aktivera och attrahera branschens nätverk. Den kommer också att involvera de olika utbildningarna och ge underlag för framtida utbildningsbehov, och den kommer att ge innehåll åt utbildningsplanerna.
Om planen blir utformad på ett riktigt sätt blir den det verktyg som behövs för att ena branschen och få den att dra åt samma håll. Den kommer dessutom att ge impulser till produktutvecklingen inom olika sektorer i samhället vilka berörs av turism. Den kommer också att innehålla internationella jämförelser. Och en del av det underlag som nu efterfrågas inom ramen för bl.a. OECD och EU kommer att finnas tillgängligt i en sådan här plan.
Peter Forssman: De här frågorna och aspekterna är delvis belysta i den handlingsplan som vi också lagt fram förslag om. Låt mig belysa några punkter.
Först och främst gäller det vårt önskemål om att det på hög departements- och regeringsnivå finns en företrädare i detta sammanhang, inte minst för att kunna initiera samordning i många olika sammanhang. Många viktiga frågor för rese- och turistindustrin rör de facto väldigt många andra departement, och en samordning måste initieras från något håll.
Vi har också insett behovet av ett oberoende organ för fakta och utredningar. Något som är mycket viktigt är att kunna säkerställa att vi har rätt statistik och fakta i botten, när vi talar om det vi håller på med.
I går kväll läste jag igenom alla motioner som ingick i motionspaketet i ärendet. Det var intressant att se hur många olika uppgifter som det fanns om hur många som sysselsätts i turistnäringen och hur stor del av BNP den utgör. Vi lider av samma brist; vi rör oss nämligen på litet osäker grund. Om vi hade fast mark under fötterna skulle vi uppnå mycket mer i dessa ämnen.
Ett oberoende organ skulle kunna genomföra de utredningar som är nödvändiga för underlag till politiska beslut. Det skulle kunna stimulera forskning och anpassa utbildning m.m.
Med Next Stop Sweden som marknadsföringsbolag anser vi att en mycket stor del i Next Stop Swedens arbete ligger i att locka utländska besökare till Sverige. Men vi har inte sett något motsatsförhållande i att Next Stop Sweden även kan användas som kanal för att säkerställa en bra Sverigeturism.
De tre komponenterna, Next Stop Sweden, ett oberoende organ och en hög företrädare på departements- och regeringsnivå, är det fundament genom vilket man kan utarbeta den långsiktsplan som alla här i dag varit inne på, och vilken jag tror är lovvärd i sammanhanget.
Per Sörbom: Jag inser att jag har fått två minuter till förfogande, och jag tänker inte utnyttja dem. Det vi nu talar om faller i stort måtto alldeles utanför vår verksamhet inom institutet.
Det jag kan säga är att i de fall som aktörerna på den svenska marknaden har behov av den typ av kunskap och erfarenhet som finns samlad inom institutet ställer vi naturligtvis självfallet upp som samtalspartner. Vi kan möjligtvis medverka med synpunkter på kulturturismen och dess utveckling utomlands och med idéer som skulle kunna anpassas till Sverige. I övrigt anser jag inte att vi skulle kunna spela någon större roll i samordningen och utvecklingen av turismen inom landet.
Magnus Faxén: Jag vill anmäla, herr ordförande, att det jag säger inför detta utskott står för mig. Jag har lämnat mitt förslag vad gäller översynen. Nu ankommer det på andra inom Utrikesdepartementet att arbeta fram resultat och förslag med utgångspunkt från det, vilket också sker för närvarande. Vad som kommer att värka fram vet jag uppriktigt sagt inte. Det var vad som kändes angeläget för mig att redovisa.
Göran Holmquist: Låt mig lämna några synpunkter från Exportrådshorisonten, som kanske kan vara applicerbara på turistsidan i detta sammanhang.
Jag har tidigare beskrivit den s.k. Exportrådsmodellen. Det viktiga i den modellen är att vi har aktiv närkontakt varje dag med tusentals exportörer. Det är en kontakt som knappast kan ersättas av någon form av styrelse för Sveriges exportbild.
Exportrådsmodellen innehåller bl.a. en samverkansfunktion med samverkansgrupper. Det innebär att ett antal företag i samma bransch, exempelvis i branscher som livsmedel, energi, gruvindustri, samverkar i en grupp, eller att företag med intresse för samma land, exempelvis för Ryssland, Vietnam eller Kina, gör det. Det är ett slags "Team Sweden" som företar en rad olika aktiviteter när det gäller profilering och internationell marknadsföring. Erfarenheterna av detta sätt att arbeta på är mycket goda. Vi har i dag ett trettiotal grupper i gång, med totalt 500 företag. Varje företag betalar en viss summa pengar för att få vara med i grupperna. Det utgör ju också ett fantastiskt bra underlag vid gemensamma satsningar, även om man vill göra dem med statliga medel. Baspengarna kommer alltså från företagen.
Det som vi jobbat mycket med och som är viktigt är att mäta nyttan av våra olika insatser. Man får i Sverige i dag intrycket av att framgången mer är kopplad till hur mycket stödpengar man lyckats få del av, i stället för den uppgift man har. Det företag som skall börja exportera produkter gör en marknadsinvestering, som skall ge återbetalning. Man måste då göra upp en återbetalningskalkyl över låt oss säga 3 till 5 år. På så sätt kan man följa upp och se att den investering som man gör lönar sig. Så måste också rimligen en turistinvestering lönsamhetsbedömas. Vi måste skaffa oss mätetal som gör att vi kan säkerställa att pengarna används rätt och att vi kan lära för framtiden. Det synsättet vore rätt hälsosamt även i en bransch som turistbranschen, som man ju hävdar är en exportbransch.
Kerstin Aggefors: NUTEK har under en dryg treårsperiod följt turistnäringen genom ett utredande. Det är redovisat i rapporterna om skattereformen och turism. Genom det arbetet har vi erfarit att det finns ett stort behov av framtagna baskunskaper. Samhällets insatser bör framför allt koncentreras till en medverkan på det området. Det handlar då om bl.a. utbildningen av arbetskraften genom att man ser till att det finns utbildningsvägar, framför allt när det gäller grundutbildningen.
Men det är också viktigt att det finns tillgång till vidareutbildning för företagarna. Denna bransch är ju, som jag sade tidigare, en utpräglad småföretagarbransch, och man vet att det är svårt att få företagarna att ta sig tid till utbildning. De har mindre intresse av att delta i utbildning. Det krävs också en viss anpassning av befintligt material, så att de som deltar i någon utbildning känner igen sig.
Ett annat område där samhället bör stå för en stor del av insatserna gäller forskningen och statistikförsörjningen. Det är verkligen avgörande att man har kunskaper om utvecklingen i näringen vad gäller sysselsättning och ekonomisk betydelse. Beroende på vilken definition man väljer är det vad gäller sysselsättningen från 80 000 personer upp till nästan 200 000 som kan vara berörda av denna näring. Innan vi vet omfattningen mer exakt är det svårt att använda sig av siffrorna och få en ordentlig tilltro till dem.
Det är mycket viktigt att vi får fram uppgifter på statistikområdet, i synnerhet med en regional inriktning eftersom den här näringen har en stor regional betydelse. Den är ofta en kompletterande verksamhet i skogslänen. Den statistik som finns i dag är bristfällig. Det krävs ett utvecklingsarbete här. Styrelsen för Sverigebilden har ju startat ett sådant arbete, och det bör slutföras nu. Vi måste få definitioner som gör att vi kan skilja ut det som är turistverksamhet från övriga delar av de branscher som ibland tas med.
Ett annat sammanhang där vi på NUTEK kommit i kontakt med dåligt kunskapsunderlag är när vi skall fatta beslut om regionalpolitiskt förtagsstöd. Både vi och länsstyrelserna behöver ha kunskaper på det här området. Vi behöver få tillgång till statistik och även mer kvalitativ information. Man behöver ha någon att vända sig till för remisser och kompletterande synpunkter. Detta är områden där det behöver ske en förbättring av förhållandena jämfört med i dag.
Vi framförde i vår slutrapport från utredningsarbetet att det är viktigt att man kan mäta effekterna av det som hände hösten 1992 och den 1 juli 1993 med flytande krona och sänkt moms. Det är viktigt för att man skall kunna se vad det verkligen inneburit. Med den statistik som finns tillgänglig i dag är det inte möjligt att se något. För detta krävs det ett kompletterande arbete.
Vi i NUTEK vill poängtera behovet av kunskapsuppbyggnad kring turistnärningen. I några motioner som har lämnats in finns det också förslag om...
Ordförande Åke Gustavsson: Den tilldelade tiden har nu passerats med viss marginal, även om jag med glädje lyssnar till de motioner som har väckts.
Kerstin Aggefors: Låt mig bara mycket kort säga att det föreslås att NUTEK skall få mera operativa uppgifter. Vi har förhållandevis begränsad kompetens på det området. Om vi skall kunna göra något där måste den kompletteras. De resurserna finns inte i dag.
Agneta Pettersson: I Älvsborg har vi använt ganska mycket av våra regionalpolitiska medel för att på olika sätt försöka bidra till och stödja utvecklingen av turismen som näring i länet. Som jag sade förut, är det fortfarande en relativt liten näringsgren på länsnivå räknat. Därmed inte sagt att den inte har mycket stor betydelse regionalpolitiskt. I Dalsland omfattar den t.ex. ca 300 årsverken och 250 miljoner kronor i omsättning per år. Det är egentligen ett ganska stort företag. För Dalsland med dess 50 000 invånare har detta en viss regionalpolitisk betydelse.
I vårt län är det också en småskalig och mycket spridd näring. Våra största turistföretag är postorderhandeln i Borås. Knalleland med sina 4,5 miljoner besökare per år är trots allt inte så litet. Men det är den stora delen som omsätter mycket pengar. Resten är mängder av småföretag med 2--5 anställda eller kanske inga anställda alls. Det är företag som bygger på det vi har att erbjuda.
Våra grundförutsättningar är naturen, kulturen, vår långa kulturhistoria, vår industrihistoria och våra handelstraditioner. Det är detta som produkterna görs av. Det är även här som svårigheterna ligger. Det är svårt att producera dessa produkter, paketera dem, få fram dem till kunden och kunna prissätta dem. Det är där som det behövs mycket utvecklingsarbete och mycket samverkan. Det är där som samhället finns med på olika sätt, inte minst lokalt. Kommunerna och entreprenörerna finns med i ett första utvecklingssteg. Där läggs mycket medel, energi och engagemang ner.
På regional nivå har vi också en ganska lång tradition kring detta med samordning. Vi har en turistgrupp där landstinget sätter in de stora pengarna i organisationerna i vårt län, och vi i länsstyrelsen bidrar med all den kompetens som finns inom vår organisation. Vi samverkar kring gemensamma mål och har en gemensam inriktning. Vi måste veta hur vi stöder varandra med våra olika medel. Dessutom ingår turistråden som de operativa organen gentemot näringen, de lokala entreprenörerna och kommunerna. Det är samordningen.
Det finns ett enormt behov av kunskapsutveckling. Vi har redan varit inne på det. Det behövs för att få branschen, näringen, erkänd. I dag är det egentligen ett moras av multiplikatorberäkningar, nyckeltal osv. som man slingrar in sig i. Till slut vet man inte vad man har sagt och kan inte förklara vad det var man ville. Med det förlorar näringen, branschen och företagen trovärdighet. Här måste vi på olika sätt hitta en metodutveckling och sätta in resurser för att hitta fram till bra underlag. Det gäller både samhället och branschen.
I vårt län har vi försökt att möta detta problem genom att göra en egen ganska stor och omfattande turistundersökning under förra året. Vi hoppas att den skall ge oss ett underlag för att bedöma de lokala effekterna. Det är också viktigt för att kunna motivera både entreprenören att satsa i den här verksamheten och kommunen att vara med och utveckla produkter.
Leif Svensson: Jag tänker uppehålla mig vid ansvaret och rollfördelningen mellan olika nivåer, vad var och en gör för sig och vad man kan samarbeta kring. Jag befinner mig på länsnivån. I vårt län har vi sedan några år tillbaka en Länsturismgrupp Dalarna som Länsstyrelsen har tagit på sig samordningsansvaret för. Där ingår också representanter för näringen och för kommunerna. Sedan har vi också en Turisminformation Dalarna -- en allmän turistinformation för länet som är knuten till den kommunala turistbyrån i residensstaden. Vi har inget särskilt turistråd eller turistbolag på länsnivå.
Det är viktigt att säga detta eftersom vi tidigare har haft organisationsformer där det har funnits en konkurrens mellan länsnivån och kommunala organ eller sammanslutningar av kommuner. Det har varit en tävlan mellan dem, och det har inte varit bra. Jag tycker att detta fungerar bättre.
Det är viktigt att konstatera att företagen går samman i lokala sammanslutningar och i vilka ibland även kommunerna ingår. Det sker mycket arbete i dessa lokala organ. Mycket gäller det lokala mottagningsarbetet, men också marknadsföringen inom landet av t.ex. områden som Siljan, Sälen, Idre och södra Dalarna.
Jag tycker att det blir svårare på den nationella nivån. I dag är det inte tydligt vem man skall tala med. Förut hade vi Turistrådet. När det gäller län som har stödområden har vi också kontakter med NUTEK. Departementet har ju också varit inblandat tidigare. I dag är det splittrat och det känns inte bra. På sätt och vis är det ett vakuum på den nationella nivån när det gäller det allmänna turistarbetet. Det gör att frågor som bokningssystem, stugkataloger, paketering, statistik och liknande är mycket splittrade.
Det kommer upp nya trender, nya idéer, nya kunskaper och ny teknik som förvaltas på ett ganska dåligt sätt. Man drar i gång tidningar. Vi blir kontaktade flera gånger i månaden av nya tidningar som kommer ut. Ibland säger man att det fungerar så dåligt på nationell nivå. Det är definitivt inte bra att det är så.
Ibland har vi också en känsla av att det finns en glättad bild av hur fantastiskt Sverige är och vilka fantastiska möjligheter vi har. Vi rycks alla med i att vi skall vara med i satsningar på utlandsmarknader och annat. Jag tycker ibland att det skulle kännas riktigt om vi hade en litet mera nyanserad och realistisk bild. Det är ett ansvar för den nationella nivån att hålla den tonen.
När det gäller turistforskningen på en del högskolor känner vi som jobbar mer praktiskt med det hela litet till mans att den inte är så matnyttig. Den är inte alltid så jordnära. Det är viktigt med någon form av organ på nationell nivå för att hålla i de allmänna turistfrågorna.
När det gäller Sverigeturismen, dvs. den inhemska turismen, är det än mer viktigt att ett nationellt organ samspelar med de regionala och kommunala nivåerna. Där är det ännu viktigare än när det gäller marknadsföringen i utlandet.
Hans Alsén: Herr ordförande! En samordning är ytterst önskvärd. Det är nödvändigt med en dialog mellan staten och branschen. Vi var rörande överens om detta före kaffe, smörgås och kaka. Vi tackar för det. Jag tror att det gäller i hög grad när det skall skapas ett innehåll i det vi skall marknadsföra.
Den här näringen eller branschen är oerhört mångfasetterad. Det skall man vara medveten om. Det har också påpekats tidigare, men det förtjänas att återupprepas. Det är en mycket sammansatt värld, alltifrån den lilla hembygdsföreningen, de många tusen andra organisationerna, inte minst i glesbygd, och de småföretag som finns runt om i landet till de stora rikstäckande kedjorna inom den s.k. servicesektorn. Det finns regionala specialiteter i såväl utbud som organisatoriska former.
Allt detta talar för nödvändigheten och vikten av samsyn och gemensamma mål och handlingslinjer. Det är nödvändigt med en långsiktighet. Det är kanske det man saknar mest. Det krävs långsiktighet i arbetet med forskning, utbildning och en god produktutveckling. Det gäller att i hög grad vara överens om hur vi skall vårda och ta vara på våra unika tillgångar. De finns onekligen. Det är tillgångar som vi i första hand skall marknadsföra till svenskarna. De utgör ju ändå tre fjärdedelar av turistantalet. Det skall vi inte heller glömma. Men vi skall givetvis även marknadsföra det till dem som gästar oss från andra länder.
Vi i STF vill särskilt framhålla natur- och kulturturismens betydelse. Vi har ett speciellt ansvar för den känsliga miljön på det området. Det vill vi betona med kraft. Samhällets insatser av skilda slag är nödvändiga liksom en rimlig och lämplig form av samordning på det statliga området. Det har många pekat på och det vill vi också göra i det här sammanhanget.
Vi betraktar en samverkansform som kunskapsmässigt kan vägleda och löpande samordna kundbehov och produktutformning som nödvändig.
Göran Lindgren: Hans har beskrivit den mycket splittrade bilden. Det är självklart att det ställs mycket stora krav på samverkan, samsyn och på att ta fram kunskaper om helheten. Näringen själv har ju lyckats organisera sig på det här området. Man har bildat Next Stop Sweden och RTS. På den offentliga sidan finns inte motsvarande konstruktion. Det finns ingen som tar ansvar för helheten.
Det finns flera olika motiv till att bilda något på den offentliga sidan. Dels är man själv litet grand av turistproducent. Man tillhandahåller naturen, Vägverket jobbar med information och skyltning till turister och Kommunförbundet svarar för allmän turistinformation. I dessa leveranser måste man uppträda på ett kompetent sätt. Jag tror att man måste samordna sig en del där.
Jag tror också att man i näringslivet och i utlandet förväntar sig att Sverige ställer upp med ett kompetent och representativt språkrör som företräder det offentliga. I en sådan konstellation kan man ta fram den kunskap som så många har pratat om. Jag tycker att statistiken i dag är ett ganska bedrövligt område. Man säger att det är en näring och mäter antalet gästnätter. Det förekommer nästan inga ekonomiska mått över huvud taget. Utbildningsfrågorna är viktiga. Jag tror också att man måste initiera och stimulera FOU på ett något bredare sätt.
Låt mig också gå in litet på de frågor som Stina var inne på, nämligen de småskaliga verksamheterna och behov av olika typer av informationsinsatser. Jag ser framför mig en lösning av den typ som Socialdemokraterna har skissat på i sin motion. Man kallar den för TURSAM. Det är viktigt att en sådan organisation är ganska liten och flexibel. Mycket av jobbet kan ju läggas ut på de organ som ingår i organisationen. Sedan kan man naturligtvis även köpa upp en del tjänster.
Det har ibland pratats om turistministrar och liknande. Om man placerar några representativa politiker i ett sådant här organ får man möjlighet att tillföra dessa personer bra kompentens genom att de deltar i jobbet. Omvänt kan de bli litet grand av de politiska språkrören utåt.
Ordförande Åke Gustavsson: Därmed är den andra rundan genomgången. Då ger jag ordet till utskottets ledamöter för frågor.
Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Det är tydligt att det stora problemet i svensk turism är samordning och planering. Jag började anteckna för att kunna citera några av er, men det blev så mycket att om jag skulle läsa upp det skulle ordföranden anmoda mig att komma fram till frågan. Därför avstår jag från det.
Magnus Faxén måste ju vara ganska nöjd när han sitter här och lyssnar. Allt det som har sagts här stöder ju egentligen de teorier som han har redovisat. Magnus Faxén har skrivit precis det som alla ni har sagt, nämligen att det behövs en strukturplan och en samordning av något slag. Är det någon av er som känner att ni har den uppgiften? Om Magnus Faxéns förslag är riktigt, dvs. att vi måste inrätta något nytt på det här området, är det ingen av er som kan svara att ni känner det ansvaret. Därför ställer jag frågan helt öppet. Är det någon här som kan säga att man känner det ansvaret och att Magnus Faxéns förslag därför är onödigt?
Peter Forssman: Jag tror inte att det finns någon här som kan säga att man har det fulla ansvaret för detta. Det handlar trots allt om ett samspel mellan offentliga företrädare och en näring. Vi har pekat på en väg fram. Vi känner ett ansvar för att vara med i den här processen. Vi vill spela en roll där. Jag tror inte att någon i dag kan säga att man har det fulla och entydiga ansvaret för detta.
Göran Holmquist: Jag tror att om man är ansvarig för exempelvis Exportrådet skall man känna ett ansvar för att göra ett bra jobb med Exportrådet. Men man skall också ha någon form av ansvar för att representera Sverige och se till att vi tillsammans gör ett bra jobb utomlands. Jag tror att det är viktigt att vi har den typen av människor i täten för våra organisationer. De måste kunna arbeta på det sättet. Jag tycker att det är ett kriterium när man väljer ut chefer.
Per-Johan Orrby: Det pratas mycket om samordning. Jag tycker att det är berättigat på vissa håll. Men frågan är också: Samordning inom vad? Jag tror att det är viktigt att man försöker att precisera vad man avser. Vi känner att vi har ett klart och tydligt ansvar för samordningen av marknadsföringen av Sverige som turistland på utlandsmarknaderna. Vi känner också ett ansvar även om vi inte fullt har resurserna för att skapa den plan och samla in de fakta som krävs för att vi skall kunna göra det på ett riktigt sätt. Sedan finns det naturligtvis andra frågor som ligger utanför det ansvaret. Där finns det kanske inte någon som har ett tydligt ansvar i dag.
Jag uppfattar inte att Magnus Faxéns utredning har som uppgift att göra den här samordnande planen för turismen. Den har som uppgift att samordna enskilda projekt som är övergripande över de befintliga organisationerna.
Per Sörbom: Om Carl-Johan Wilson avsåg just Magnus Faxéns samrådsförslag som vi behandlade på förmiddagen kan jag säga att Svenska institutet gärna tar på sig ansvaret för det. Det var ju flera som ansåg att vi borde kunna ta på oss det uppdraget. Problemet är ju att den här frågan bereds för närvarande. Vi vet inte riktigt var den befinner sig. Jag har förstått att den befinner sig någonstans inom UD, och kanske på annat håll också. Vi går bara och väntar på att få höra vad som skall ske.
Carl-Johan Wilson: Per Sörbom var ju modig och sade direkt att han kunde ta det här uppdraget. Göran Holmquist tyckte också det, men han kunde inte säga det själv. Han räknade med att hans yttrande skulle göra att vi själva begrep att han och Exportrådet skulle kunna ta den här rollen.
Nu vill jag ställa en fråga till Magnus Faxén. Du har nu lyssnat på allt detta. Du har hört att den ena efter den andra egentligen tycker att de redan fyller det som du har frågat efter. Kan du då tycka att dina förslag var onödiga och att om du hade vetat vad du vet i dag hade du inte behövt lägga fram det här förslaget.
Magnus Faxén: Jag tycker snarare att diskussionen har givit vid handen att det kanske inte vore så dumt med en klar definition på någon i den här gruppen som tog ett ansvar. Det är det jag egentligen är ute efter. Anledningen till att jag föreslog att det skulle ske i form av en myndighet var för att jag, märkt av tidigare erfarenheter, trodde att det samordnande uppdraget skulle få sin bästa utformning i en sådan myndighet.
Jag har förstått på den här diskussionen att det skulle kunna ordnas på ett annat sätt. Jag har inte någon prestige fästad vi den här myndigheten. Jag tror mycket väl att Svenska institutet skulle kunna klara av den samordningsrollen. Det är jag alldeles övertygad om. Men det förutsätter att statsmakterna ger sådana direktiv att det är alldeles klart vad det samordnande uppdraget skulle bestå i. Det förutsätter också att institutet får både personella och ekonomiska resurser för att kunna fullfölja detta.
När det gäller ekonomiska resurser har jag beskrivit det i den här översynen. Då har jag utgått ifrån att man i nuvarande budgetläge inte kan ta fram nya pengar. Jag har föreslagit att man skulle skrapa litet på de budgetar som redan ligger på de berörda institutionerna. När det gäller personella resurser har vi anvisat en möjlighet att ta folk som flyttas från UD:s informationsbyrå till Svenska institutet.
Ordförande Åke Gustavsson: Jag vill erinra om att under denna punkt på utfrågningen är rubriken Frågor om samordning och utveckling av turism och rekreation inom landet. Sedan står det -- det skall jag villigt medge -- "m.m.". Låt oss höra en "kortis" inom landet.
Peter Ander: Det talas mycket om samordning och planering. Stämningarna är ju sådana att man söker någon form av samordning. Jag vill också varna för att samordning kan övergå i planering som kan innebära att andra talar om vad man skall göra. Det måste vara en samordning på marknadens villkor. Det är fråga om att samordna de olika uppgifter som varje organ finner lämpliga inom sitt område. Risken är att det också blir en planering och en styrning från detta organ som talar om vad alla skall göra. Då har vi definitivt kommit snett. Då har det övergått till något slags centralplanering.
Stina Eliasson: Herr ordförande! Det är utan tvekan så att det finns mycket kunskap i alla dessa organisationer. Jag vill fråga en sak för min egen kunskap. Direktören för Svenska institutet Per Sörbom talade om CD-ROM-projekt och en databas. Sedan är det flera som har talat om kunskapsuppbyggande saker, bl.a. företrädaren för NUTEK. Bygger ni själv upp dessa saker, eller använder ni det utmärkta material, Kunskapsuppbyggnad och utveckling, som finns vid Mitthögskolan i Östersund?
Per Sörbom: Vi använder oss av den kunskap som finns i Östersund i form av Swedline. Den gör fotarbetet åt oss. Den typ av information som ingår svarar de olika ingående aktörerna för. Exportrådet kommer med det som de vill ha med. Next Stop Sweden, Styrelsen för Sverigebilden kommer med sina uppgifter. Vi använder det vi har. Vi ser gärna ett fördjupat samarbete med Mitthögskolan i den mån det passar in i CD-ROM-basen.
Stina Eliasson: Herr ordförande! Det handlar ju också om samordning och att man inte splittrar resurserna. Det var dit jag ville komma. Jag har ytterligare en fråga.
Jag tycker att det är viktigt att man inte tappar bort idealiteten i turistnäringen. Företrädarna för den ideella organisationen STF var de enda som nämnde allemansrätten i sina anföranden. De pekade också på att det är viktigt att man marknadsför de regler som gäller allemansrätten.
Hur har STF klarat av omorganisationen? Vad tro ni kommer att hända framöver? Ni var också de enda som sade att ni har ett bra samarbete med Styrelsen för Sverigebilden. Då undrar jag hur det samarbetet ser ut?
Ingemar Liman: Det goda samarbetet med Styrelsen för Sverigebilden består i att vi har vissa uppdrag som vi utför åt staten. De uppdragen hade vi under den tid när Turistrådet fanns, och vi har kunnat fortsätta, även om det har skett i minskad omfattning, tillsammans med Sverigebilden.
När det gäller den roll som de ideella föreningarna spelar i det här sammanhanget vill jag ytterligare en gång understryka den oerhört speciella strukturen på det som vi kallar turistbranschen i Sverige. Det finns småföretagare i tiotusental, men det finns också kanske tiotusentals ideella föreningar och organisationer av alla de slag som oftast producerar turistprodukten. Utan den basen skulle svensk turism inte vara särskilt mycket värd. Det är väldigt viktigt att vi inte glömmer bort den bas som utgör förutsättningen för mycket av vår turism. Annars skulle turism endast vara att bo och att resa. Det är väl inte det vi strävar efter.
Rose-Marie Frebran: Jag vill ställa en fråga till Magnus Faxén och då återigen anknyta till frågan om samordningen.
De flesta tycks vara rörande eniga om att samordning behövs när det gäller att sälja Sverige utomlands, men vi är kanske inte lika eniga beträffande turismen inom landet. Men det skulle behövas ett samordningsansvar även här. Tror du att Svenska institutet skulle kunna fylla även den funktionen?
Jag vill vidare till Next Stop Sweden och till RTS ställa frågan om vi politiker måste göra någonting för att upprätta en långsiktig plan för er verksamhet.
Magnus Faxén: Svaret på den frågan är nej. Svenska institutet är ju uppbyggt i syfte att operera utomlands.
Peter Forssman: Som politiker måste ni utse någon som på politisk nivå är ansvarig för en sådan långtidsplan. Vi från RTS och Next Stop Sweden kan därefter medverka till att ta fram den, och sedan blir den en gemensam egendom.
Per-Johan Orrby: Vi menar att det när man skall göra upp en sådan plan är viktigt att utgå från marknaden och inte från något centralt organ. Att utgå från marknaden är enda sättet att lyckas. Men det är i detta sammanhang viktigt att vi får en samverkan mellan staten och näringen, så att vi gemensamt kan skapa de resurser som krävs för att en plan av denna typ skall kunna upprättas.
Maja Bäckström: När vi socialdemokrater arbetade med årets motion på detta område kom vi snart underfund med att det saknas någon som samordnar och stimulerar till marknadsföring av och information om Sverige till invånarna i Sverige. Vi började då fundera över vems bord detta är och vad man kan göra för att förbättra det arbete som utförs. Flera talare har tangerat detta ämne, men jag vill ändå ta upp denna fråga en gång till.
Jag vill också beröra frågan om produktutvecklingen. Är det rätt uppfattat att denna bransch, liksom andra branscher, själv bör svara för sin egen produktutveckling, men att samhället, dvs. staten, landstingen och kommunerna, bör ställa upp med infrastrukturen i form av vägar, rastplatser, vandringsleder, naturvård, fiskevård osv.? Tycker ni att det är en rimlig rollfördelning? Det skulle vara intressant om man från RTS, från NUTEK och från länsstyrelserna ville kommentera detta och även om Göran Lindgren ville göra det.
Vi anser att det saknas ett organ med ansvar för att bevaka och samordna behoven av åtgärder för att utveckla Sverige som turistland. Det behövs något organ som kan stödja och stimulera detta arbete och engagera olika myndigheter och även regeringens utvecklingsinsatser på turistområdet. Vi har föreslagit att ett sådant organ, det som vi kallar TURSAM, skall bildas. Det bör administrativt knytas till NUTEK. Vilka synpunkter har NUTEK, RTS, Göran Lindgren och eventuellt länsstyrelserna på detta?
Jag har också en kort fråga till någon representant för Styrelsen för Sverigebilden: Varför har bidragen till organisationerna fungerat så dåligt? Låt mig i det sammanhanget t.ex. peka på Skidsäkerhetsrådet.
Peter Forssman: Vi menar att det självklart är Next Stop Sweden som skall ta hand om marknadsföringsfrågor i Sverige. Som jag tidigare sade har detta organ en viktig uppgift i att locka hit utländska turister, men de skall lockas hit med produkter som finns i Sverige. Next Stop Sweden är därför den naturliga plattformen också för att marknadsföra Sverigeturism.
Jag tycker vidare att statens roll i infrastrukturfrågor beskrevs på ett ganska rimligt sätt. Det är svårt att tänka sig att någon enskild operatör skulle behöva ta ansvar för de tyngre infrastrukturåtgärderna, men naturligtvis måste vi ha ett sådant samspel som vi tidigare har talat om.
Vad gäller TURSAM har vi sagt att vi vill ha en stark företrädare på departements- och regeringsnivå. Vi vill ha ett oberoende organ med sådana uppgifter som har beskrivits, kunskaps- och faktainsamling m.m. Detta kan mycket väl skötas av TURSAM men också av Styrelsen för Sverigebilden, om den får något ändrade uppgifter i förhållande till vad den har i dag. En sådan organisation behövs tveklöst.
Kerstin Aggefors: Vi har i vårt utredningsarbete konstaterat att det finns ett behov av samordning av infrastrukturåtgärder och annat som vi har varit inne på tidigare. Det behövs sannolikt också mer av programarbete. Men det skall självfallet bedrivas i samarbete med näringen och utifrån de behov som finns där. Det måste naturligtvis också förekomma en regional samverkan.
Vi har inte tagit ställning till frågan om organisatorisk anknytning. Det är en fråga för riksdagen och regeringen att besluta om. Som jag har sagt tidigare i dag finns det för närvarande inte resurser på NUTEK för att ta hand om detta, men om vi skulle få ett sådant uppdrag, kan kompetensen kompletteras.
Leif Svensson: Jag anser att det är viktigt att det finns ett nationellt organ med kompetens att sortera och bedöma vad som är viktigt och vad det kan vara realistiskt att satsa på. Det här är så splittrat att många annars gör misstag i onödan. Det skall vara en hög kvalitet på detta organ, och det skall också ha ett brett perspektiv, men det skall inte vara jättestort. I frågan om det skall knytas till NUTEK eller skall föras till något annat sammanhang kan jag se fördelar med en koppling till NUTEK, men det får då inte handla om att ta fram statistik o.d. Jag håller helt med om att det måste bli fråga om något helt annat än vad NUTEK i dag representerar på turistområdet.
Jag är i dag oklar över om marknadsföringen inom Sverige av Sverigeturismen skall ligga på Next Stop Sweden eller på något annat organ. När det gäller utlandsturismen måste verksamheten vara koncentrerad. Beträffande den svenska turismen skall vi komma ihåg att de stora grupperna av turister utgörs av människor som besöker eget fritidshus, släkt och vänner. Det är en vardagsturism som sköts på det lokala planet. Jag betonar återigen att marknadsföringen måste ske i en mycket ordentlig dialog mellan nationell, regional och lokal nivå. Då måste Next Stop Sweden börja arbeta på ett helt annat sätt.
Agneta Pettersson: Min kommentar är att det är fråga om en småskalig bransch, som består av ett stort antal underleverantörer. Det är egentligen kunden som får stå för samordningen genom att sy ihop sin produkt. Det är en skillnad i förhållande till de andra branscher och företagsutvecklingsprojekt som vi är involverade i. Att företag inom den här branschen skall utvecklas på de villkor som gäller för annan företagsutveckling tycker jag är självklart. För att denna typ av tjänste- och servicenäring skall kunna utvecklas måste samhället på olika sätt stödja och investera både i den fysiska och i den miljömässiga infrastruktur som behövs.
Göran Lindgren: Jag tycker att den beskrivning som Maja Bäckström tecknar av produktutvecklingen är helt riktig. Därutöver skall man komma ihåg att det kanaliseras en hel del samhällsstöd, särskilt till norra Sverige, för produktutveckling. Det gäller att ha goda kunskaper om hur man använder de medlen. Dessutom svarar samhället självt för vissa produkter. Naturvårdsverket måste t.ex. ha kompetens på sitt område. Jag tror att man kan utveckla verksamheten om den hålls ihop i en organiserad form.
Jag tycker att en koppling till NUTEK skulle vara ganska bra. Detta får inte utan vidare försvinna in i NUTEK utan skall leva ett eget liv, men jag ser fördelar i en sådan koppling.
Marknadsföringen av Sverige är kanske en litet grand svårare fråga. Det finns också andra som anslår marknadsföringsmedel, nämligen kommuner och landsting. Stödmedel är kanske lämpligare att använda inom landet.
Slutligen: Man skall inte lägga denna typ av uppgifter på Next Stop Sweden eller på ett nytt nationellt turistorgan. Då är vi tillbaka i samma luddighet som karakteriserade det gamla Sveriges Turistråd. Uppdragen skall vara tydliga och renodlade.
Per-Johan Orrby: När det gäller marknadsföringen på den svenska marknaden kan vi i dag bara konstatera att det finns en rad olika aktörer. De regionala turistråden gör en stor insats. Enskilda hotellkedjor, transportörer eller organisationer som genomför evenemang gör ett jättearbete för att marknadsföra Sverige som turistland. Det finns i viss utsträckning behov av att marknadsföra ett totalt produktutbud för hela Sverige, och för detta är Next Stop Sweden den naturliga aktören. Men det finns här många aktörer.
Jag sade i min inledning litet grand om produktutvecklingen. För att vi skall kunna få framgång för vår turismprodukt måste den bygga på den efterfrågan som finns ute på marknaderna. Det är den kunskap som vi som sitter på utlandskontoren har om hur marknaderna fungerar och om hur turistprodukterna skall se ut på utlandsmarknaderna som skall föras hem till de svenska producenterna.
Förutom det ansvar som ägarproducenterna har måste Next Stop Sweden få ett ansvar för att vara en katalysator, för att få turistprodukterna att utvecklas efter den efterfrågan som finns. Om man tar utgångspunkt i något annat är det stor risk för att vi utvecklar produkter som ingen efterfrågar. Vi måste ha vår utgångspunkt i marknaden.
Jan Brännström: Vid något av de allra första sammanträdena med Styrelsen för Sverigebilden efter förordnandet i juni 1992 slog man fast tre principer: Så gott som alla de pengar som står till förfogande för Styrelsen för Sverigebilden skall användas för marknadsföring utomlands, den skall inte ha någon egen operativ roll och den skall inte engagera sig i produktutveckling. Det fanns en mängd ansökningar, bl.a. från Skidsäkerhetsrådet, Sveriges Koloniträdgårdars Riksförbund, De Blindas Förening m.fl. om omfattande bidrag. Dessa ansökningar avslogs av Styrelsen för Sverigebilden därför att utlandsengagemanget var huvudsaken.
Leo Persson: För att ge en belysning av behovet av ett sådant nationellt organ som så många har talat om vore det bra om Next Stop Sweden och Styrelsen för Sverigebilden ville redovisa hur det i praktiken går till i dag i samrådet med regionerna att ta fram de olika produkterna.
Länsstyrelserepresentanterna har ju talat om att det är svårt att förpacka den småskaliga turismen så att den passar in i de paket som man försöker sälja både till utlandet och inom landet. För att belysa att detta verkligen behövs vore det bra att höra hur det går till i praktiken att ta kontakt med länsstyrelser och med lokala länsorgan, att samråda om innehåll osv. Det är bara att konstatera att det här finns ett visst missnöje.
Per-Johan Orrby: Också jag berörde i mitt inledningsanförande också frågan om den praktiska utformningen av produktutvecklingen. Organisationen har varit bemannad i drygt ett år, och vi har under den tiden prioriterat marknadsföringen för att få ut ett budskap om Sverige och sprida kunskap om att det har blivit betydligt mera prisvärt att vistas här. Vi måste, som jag sade, själva konstatera att vi inte har gjort mycket i detta avseende.
Det är oerhört viktigt att man nu ser till att det skapas resurser både från näringen och från staten för att driva produktutvecklingen på marknadens villkor. Vår roll kommer att bli att förmedla den efterfrågan som finns på olika marknader och att fungera som katalysator för att få näringens aktörer att samordna och skapa produkter som ger möjligheter till framgång på de olika marknaderna. Det har hittills inte gjorts i någon nämnvärd utsträckning.
Jan Brännström: Mycket kort: Som jag sagt tidigare ingår detta formellt inte i vårt uppdrag. Vi har en formellt enkel uppgift, nämligen att upphandla tjänster. Vi skall också, som sades i riksdagen 1992, i så stor utsträckning som möjligt under treårsperioden handla genom Next Stop Sweden. Vi har behandlat en mängd produkter med regional och lokal förankring. I några fall har enskilda projekt uppgående till uppemot 10 miljoner kronor funnit nåd inför våra ögon. Den alldeles övervägande inriktningen har varit att använda Next Stop Sweden som vårt operativa organ.
Birgitta Wistrand: Jag vill fortsätta diskussionen om samverkan men också om utvecklingsarbetet. Det framhålls i PM:n om utfrågningen bl.a. att vi skall tala om rekreation, och kultur måste vara en form av rekreation. Där har vi en ny samarbetspunkt men också ett nytt tillväxtområde. Det är viktigt att vi lär oss att detta är ett komplext område. Förhållandena är oerhört olika beroende på var man befinner sig i landet, vilken marknad det gäller och vilka kunder man vill ha. Därför måste man ge mycket mera av ansvar till den som tar tag i produktutvecklingen.
Det känns för mig främmande när man säger att länsstyrelserna skall arbeta med produktutveckling. De kan möjligen samordna någon verksamhet i länen, men den måste ändå utföras lokalt.
Min fråga är därför: Vad skulle ett sådant här samordningsorgan göra, och hur skulle man kunna samverka bättre med kulturen än vad som sker redan i dag, t.ex. vad gäller samverkan med länsmuseerna? Man samverkar ett visst år omkring en idé på en viss plats, och nästa år gör man något annat.
Jag har fått mycket konkreta lärdomar av mitt arbete med en kulturfestival i Ljungdalen. Jag kommer om en stund att dela ut broschyrer till er alla om detta. Ni vet säkert inte var Ljungdalen ligger, och det är något som är mycket typiskt för Sverige. Vi har tusen små platser där det anordnas festivaler. På alla dessa platser arbetas det med turism, med produktutveckling och med utbildning, men inte kan vi samordna detta centralt i Sverige. Det måste var och en på sitt håll hålla på med. Inte heller kan vi centralt informera hela Sverige om att detta pågår, utan det måste åligga oss som arbetar i Ljungdalen att tala om för Sverige vad som pågår där.
Min fråga är alltså: Hur skall ett sådant här organ se ut? Man får inte tro att det skall lösa de frågor som vi egentligen själva skall lösa. Jag ställer frågan till Leif Svensson, Peter Forssman och kanske även till NUTEK, som är representerat i min kommitté i Östersund.
Leif Svensson: Det är alldeles riktigt att länsstyrelserna inte skall administrera fram produktutveckling. Men i det arbete som man i många län bedriver -- t.ex. i Fredriksberg, där man likaväl som i Ljungdalen har en kulturfestival -- kommer man ofta till kommunen och till länsstyrelsen, samarbetar med länsmuseet osv., precis på det sätt som du beskriver. Många gånger frågar man efter pengar för att sätta i gång projekten. Inte sällan får man även för sådana satsningar som görs i Ljungdalen statliga pengar i inledningsskedet, och det är då bra att det finns en kompetens för att bedöma om detta är någonting att satsa på. Den kompetensen måste finnas för administration av statliga pengar lika väl som när det gäller kommunala pengar.
Jag menar att det finns ett värde i att man på nationell nivå har en överblick över allt vad som händer, men inte för att styra det. Det är likadant med jämställdhetsarbete och på en mängd andra områden. Det är bra om man någonstans på den nationella nivån har en kompetens för att bedöma sådana här saker, och det är det som vi nu talar om, men det vore helt fel att ta över dessa verksamheter. Vi känner helt ödmjukt att det finns ett behov av att ha en samlad kompetens. Vi har i dag i vårt länsturismarbete i Dalarna en respekt för varandra mellan olika parter, och den känns mycket viktig.
Peter Forssman: Produktutveckling måste, oavsett om den genomförs enbart mellan kommersiella aktörer eller mellan kommersiella och ideella aktörer, genomföras där produkten skapas. Ett problem som ofta uppstår i kulturfestivaler som i Ljungdalen, vilken är en produkt avsedd att locka besökare till den enskilda orten, är naturligtivs hur man når ut med denna produkt långt ut på planen. I Amerika känner man knappt till Sverige och vet ännu mindre om Ljungdalen. Ännu mindre vet man om kulturfestivalen i Ljungdalen. Denna marknadsföringsfråga är den ständiga utmaningen i denna speciella bransch.
Kerstin Aggefors sade att det intressanta med dessa exportprodukter är att man måste flytta kunden till produkten. Den förflyttningen har oftast inte något egenvärde, utan det är först när man är på kulturfestivalen som man kan tillföra något.
Det är naturligtvis i grunden ett ansvar för de olika aktörerna att svara för sin egen marknadsföring, men förutsättningen att kunderna måste flyttas till produkterna är så speciell att den motiverar ett samspel mellan såväl lokala och regionala som statliga intressenter.
Kerstin Aggefors: Det som NUTEK kan medverka till när det gäller samordning, produktutveckling osv. gäller utbyte av erfarenheter, insamling av information och kanske medverkan i bedömningar. Men NUTEK kan absolut inte, som också Leif Svensson sade, vara direkt involverat i utvecklingsarbetet.
Per-Johan Orrby: Låt mig när det gäller produktutveckling ta projektet Bo på lantgård som exempel. Det handlar inte om att vi skall vara med i uppbyggandet av t.ex. lantgårdar, utan det gäller att fastställa vilken hjälp lantgården behöver för att utforma sin produkt så att den blir säljbar på en marknad. Det gäller vidare hur vi kan koppla in en transportör och vilka andra tjänster som kan adderas till detta.
Det är likadant när det gäller att sälja golf på utlandsmarknaden. Det gäller inte byggandet av golfbanor utan hur vi skall koppla samman golfverksamheten med hotellen, med transportörer och med andra aktiviteter. Produktutvecklingen skall ge produkterna ett innehåll och ett utseende som ger framgång på våra utlandsmarknader.
Peter Ander: Det är för mig mycket väsentligt att få framhålla att, det när vi talar om produktutveckling inom denna bransch, egentligen inte är fråga om pengar till turism utan om pengar för att utveckla produkter. Det finns ett stort antal riskkapitalbolag och andra intressenter. Åtskilliga miljarder har anslagits för finansiering av turism, men den typen av finansiering når inte fram till de företag som det gäller. Här finns en stor uppgift, som måhända inte ligger på kulturutskottet, men det är viktigt att kanalisera de statliga riskkapitalpengarna också till denna bransch och att begripa att det är fråga om utvecklingsbara produkter. Det underströks särskilt att detta är en i många avseenden småskalig bransch. Detta behöver alltså inte inkräkta på pengarna till turism.
Charlotte Branting: Jag vill spinna vidare på utvecklingen av svensk turism. Ingen har hittills i dag nämnt EU. Det finns såvitt jag förstår ingen gemensam turistpolitik inom EU, men det lär finnas en aktionsplan för turism, som är antagen av ministerrådet, för vilken det står till förfogande i runt tal 50 miljoner.
Hur förbereder ni er för ett eventuellt medlemskap i EU, och vilken betydelse tycker ni att detta egentligen har för svensk turism?
Jan Brännström: Jag nämnde tidigare att Sverige fr.o.m. den 1 januari i år i och med EES-avtalets ikraftträdande har tillgång till EU:s turismprogram. Styrelsen för Sverigebilden har redan fakturerat sex tolftedelar av 177 512 ecu för att Sverige skall få tillgång till detta program. Vi vet inte i dagsläget exakt hur vi skall få access till det, men det hölls i påskveckan ett möte om detta i Bryssel.
EU:s turismprogram omfattar åtta delprogram, och jag har nämnt tre av dem, nämligen kunskapsuppbyggnad, landsbygdsturism och kulturturism. Svenska operatörer kan där i samverkan med operatörer i något annat av länder i EES-området ansöka om pengar och få stöd för sin verksamhet inom EU:s gemensamma budget. Där är vi alltså redan medlemmar. Vi hoppas att vi snart skall kunna få ut denna information till näringen.
Peter Ander: Sveriges Hotell- och Restaurangförbund har sedan rätt många år tillbaka varit medlem i något som kallas HOTREC, EG-ländernas gemensamma hotell- och restaurangorganisation, som också ägnar sig åt turism. Förbundet är associerad medlem med rösträtt. Vi har alltså, långt innan Sverige kommit med i EU, deltagit i EG:s inre arbete.
För att ta mig friheten att svara också för RTS vill jag säga att RTS har tagit fram en särskild studie av effekterna av EU-inträdet på svensk turism. Denna studie distribuerades i anslutning till besöksforum. Vi ligger alltså långt framme och har en kontinuerlig bevakning på detta område.
Stina Eliasson: Peter Ander talade om riskkapital. Det hör kanske egentligen inte riktigt till detta sammanhang, men jag tyckte ändå att jag nästan ville säga amen efter det inlägget.
Vad gör länsstyrelserna för att också de småskaliga turistföretagen skall få del av infrastruktursatsningar i form av vägar till de anläggningar som finns och för att hjälpa till med produktutveckling för dessa företag? Det handlar faktiskt om att produktutveckla med hjälp av ordentligt riskkapital.
Agneta Pettersson: De riktigt små företagen -- landsbygdsutvecklingsföretagen, om man får säga så -- jobbar vi med inom ramen för glesbygdsstöd och inom ramen för samordnade utvecklingsprojekt med hjälp av våra projektmedel. Framför allt jobbar vi egentligen via kommuner och via olika typer av andra organisationer: hushållningssällskap, LRF och andra som anammar att turism på landsbygden är ett bra komplement. Det är en utvecklingsbar näring.
Men man behöver oftast ha hjälp med att, jag upprepar det, "paketera" sin produkt på ett sådant sätt att den kan prissättas och erbjudas en marknad. Det handlar också i mycket stor utsträckning om att få marknader och kunder, om att få en kunskap kring vad marknaden vill ha och hur. Detta är också i allra högsta grad ett samordningsarbete.
Stina Eliasson: Hur går det till? Samlar ni dem till konferenser? Får de en slant när de går? Träffar de någon konsulent? Hur går det till?
Agneta Pettersson: De här människorna, entreprenörerna, finns i ett område. Det går oftast till på det viset att man ser goda exempel på hur andra gör. Man fångar upp ett behov. Man formulerar en affärsidé. Man diskuterar med affärsutvecklare på exempelvis Utvecklingsfonden eller man tar kontakt med oss.
Man kan gå vidare med sina idéer via de organisationer som finns, hushållningssällskap och andra, som också har landsbygdsutvecklare som i sitt jobb samlar till stormöten, till diskussioner via byalag och på många andra sätt. Genom den här typen av mobiliseringsarbete som sker ute i bygderna fångar man upp idéer och entreprenörer. Sedan får vi stödja med de möjligheter till stöd vi har.
Rose-Marie Frebran: Det är många som har talat om behovet av någon form av nationellt organ. Jag har ännu inte lyckats ta till mig argumenten som har framförts så att jag känner mig övertygad om att detta behövs. Är det någon som sitter inne med något mer, så kom gärna fram med det!
Peter Ander: Vi efterlyser en dialog med företrädare för det offentliga. Det är ingenting man konstruerar som svar på en fråga rätt ut. Det måste vara en dialog mellan de olika komponenterna. Det är självklart. Det är det vi efterlyser. Vi är inom rese- och turistindustrin samlade i ett gemensamt agerande. Vi vill ha någon att snacka med. Sedan skall vi se hur vi kan lösa problemen. Gemensamma mål, gemensamma strategier -- annars går det inte.
Rose-Marie Frebran: Kan ni prata med en turistminister eller måste ni ha ett organ, som ni pratar om?
Peter Forssman: Vi kan kalla det turistminister eller något annat. Det behövs en person som fungerar på det sättet. Vi behöver en enhet som hjälper dig och mig att ta fram underlag, statistik, fakta och kunskap. Det är det organet vi efterlyser. Och så behöver vi ett marknadsföringsbolag. Det har vi: Next Stop Sweden.
Ordförande Åke Gustavsson: Då återstår för mig bara att sammanfatta den här diskussionen.
Peter Ander nämnde att han vill ha en dialog. Det är precis det som i vart fall litet grand har varit syftet med dagens utfrågning. Vi har fått en dialog. Som företrädare för det organ som har att för riksdagen bereda turismärenden anser vi det självklart vara av stor vikt att lyssna på företrädare för myndigheter, företrädare för branschen och andra som på olika sätt är berörda av verksamheten.
Vi har i dag fått lyssna till ett brett spektrum av problem. Men vi har också fått synpunkter på sådant som öppnar möjligheter. Utskottets ledamöter kommer nu att noga utvärdera resultatet av utfrågningen. Då kommer det att handla om vilka mål man skall ha för turismpolitiken, men självklart också om att få en så effektiv organisation som möjligt. Den skall vara effektiv i sådan mening att man får ut så mycket resultat som möjligt av satsningarna -- hur man nu skall värdera det.
Jag tycker att den utfrågning som vi har haft i dag har vidgat vårt faktaunderlag. Får jag slutligen också skicka med att den öppenhet som alltid kännetecknar kulturutskottet innebär att ni självklart är välkomna att höra av er om ni vill ha fram kompletterande synpunkter som ni tycker att ni inte har fått tillfälle att föra fram i dag.
Med detta vill jag tacka er alla. Inte minst vill jag tacka dem som har rest hit till Stockholm för att delta i den här utfrågningen. Det har tagit en del extra tid. Ett varmt tack.
Peter Forssman: Åke, det finns många här som kan tala för det jag tänker säga. Jag vill bara tacka dig och kulturutskottet för det här initiativet. Jag menar att de senaste åren -- vilket jag också sagt -- har varit något av en pionjärtid. Den här typen av vidgande av vetande och kunskaper behövs för att vi skall kunna driva processen vidare. Tack så mycket.
Ordförande Åke Gustavsson: Med detta förklarar jag dagens utfrågning avslutad.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Ärendets beredning 4 Utskottet 5 Inledning 5 Tidigare inriktning av och organisation för de statliga insatserna för turismen 5 Nuvarande inriktning av och organisation för de statliga insatserna för turismen 5 Förslag i utredning och i anslagsframställning om en ändrad organisation 6 Frågan om inriktningen av och organisationen för de statliga insatserna för turismen 7 Plan för utveckling av turismen 13 Vissa regionala frågor 15 Kunskapsuppbyggnad m.m. 16 Vissa natur- och miljöfrågor 17 Budgetfrågor 19 Hemställan 21 Reservationer 22 1. Projektet Invest in Sweden (s) 22 2. Projektet Invest in Sweden (nyd) 22 3. Inriktningen av och organisationen för de statliga insatserna för turismen (s) 23 4. Plan för utveckling av turismen (s) 24 5. Vissa natur- och miljöfrågor (s) 25 6. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m. (s) 25 7. Medelsanvisningen till Styrelsen för Sverigebilden m.m. (nyd) 26 Bilaga Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen 27