Tullregisterlag m.m. (Betänkande 1989/90:SkU19 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande
1989/90:SkU19

Tullregisterlag m.m.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1989/90:40 om tullregisterlag
m.m. Lagstiftningen skall ge en rättslig grund för att det tulldatasystem
som är under uppbyggnad skall kunna tas i bruk från den 1
juni 1990. Utskottet avstyrker de motioner som väckts i ärendet. Flera
av motionerna anses dock vara tillgodosedda på viktiga punkter genom
den ytterligare utredning som utskottet gjort i ärendet. Detta gäller
bl.a. användningen av sökbegreppen i det nya registret, en fråga som är
av stor betydelse för den enskildes integritet. Utskottet behandlar också
två motioner från den allmänna motionstiden 1990 om tulldatasystemets
spärrfunktioner och tullens kontrollverksamhet. Motionerna avstyrks
med hänvisning till visst pågående utredningsarbete.

Till betänkandet har fogats två reservationer (c, vpk, mp) samt ett
särskilt yttrande (vpk, mp).

Propositionen

I proposition 1989/90:40 föreslår regeringen (finansdepartementet) att
riksdagen skall anta de vid propositionen fogade förslagen till tullregisterlag
samt ändringar i tullagen (1987:1065) och lagen (1960:418) om
straff för varusmuggling.

Syftet med förslagen är att ge en rättslig grund för att ta i drift ett
datasystem för hantering av olika typer av tullklareringsärenden. Genom
att datasystemet kommer att ta över en stor del av den hantering
av tullhandlingar som i dag utförs manuellt kommer ett mer effektivt
och rationellt system för tullens import- och exportrutiner att skapas.

Det är avsikten att datasystemet i begränsad omfattning skall börja
tas i bruk från den 1 juni 1990. I det nu lämnade förslaget behandlas
dels grundläggande frågor avseende tulldatasystemet i dess helhet, dels
frågor som är mer specifika för den del av systemet som först skall tas i
drift, nämligen exportsystemet och de delar av transitsystemet som
avser export. Regeringen avser att senare återkomma med förslag
avseende specifika regler för importsystemet och de delar som återstår
avseende transitsystemet.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juni 1990.

Lagförslagen har följande lydelse.

1989/90

SkU19

1 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 19

1 Förslag till
Tullregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För de ändamål som anges i 2 § får ett för tullmyndigheterna gemensamt
tullregister föras med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelserna i denna lag gäller inte det register som tullverket för i
spaningssyfte med stöd av lagen (1965:94) om polisregister m. m. och inte
heller andra register som regleras i annan lag eller förordning.

Bestämmelser om förfarandet vid import och export finns i tullagen
(1987:1065).

2 § Tullregistret får användas för

1. fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan
skatt och avgifter som skall betalas till tullverket,

2. fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom
tullmyndigheternas område,

3. planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och

4. framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom
ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Tullregistrets innehåll

3 § I den utsträckning som behövs för att ändamålet med registret skall
tillgodoses får tullregistret innehålla

1. uppgifter som importörer och exportörer enligt lag eller annan författning
är skyldiga att lämna med anledning av import eller export av varor,

2. andra uppgifter som importör eller exportör lämnar i tullärenden,

3. uppgifterna i tulltaxan enligt tulltaxelagen (1987:1068) och i statistisk
varuförteckning som utfärdats av generaltullstyrelsen,

4. uppgifter om kontroll av import och export inom tullmyndigheternas
område,

5. uppgifter för statistikproduktion,

6. uppgifter för debitering eller avräkning av skatt och avgifter som inte
påförs vid tulltaxering,

7. uppgifter om beslut av tullmyndigheter,

8. uppgifter om andra myndigheters beslut om import- och exportlicenser,

9. uppgifter om tillstånd som krävs för import eller export av varor,

10. uppgifter om registrering hos riksskatteverket av en importör som
skattskyldig avseende vissa punktskatter,

11. uppgifter om betalning och indrivning av tull, annan skatt och
avgifter,

12. uppgifter rörande fysiska och juridiska personers identitet,

13. uppgifter avseende identitetsbeteckningar för transportmedel och

14. uppgifter för kontroll av, åtkomst till och användning av registret.
Närmare föreskrifter om tullregistrets innehåll meddelas av regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer.

1989/90:SkU19

4 § Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från andra register
enligt följande:

uppgiftens art

uppgifter om registrering som

1989/90:SkU19

2. kommerskollegium

skattskyldig
uppgifter om import- och export -

3. statens jordbruksnämnd

licenser

uppgifter om import- och export -

licenser

5 § Varje ärende enligt 2 § 1. och 2. som någon anhängiggör skall förses
med ett tullidentifikationsnummer (tullid).

Tullid, personnummer och organisationsnummer är grundläggande sökbegrepp
i tullregistret.

Åtkomst och utlämnande

6 § Samtliga tullmyndigheter får ha terminalåtkomst till tullregistret.
Annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen får dock endast ta del av de
uppgifter som behövs i myndighetens verksamhet.

7 § Utlämnande av uppgifter ur tullregistret får ske på medium för
automatisk databehandling till statens jordbruksnämnd, kommerskollegium,
riksskatteverket, länsskattemyndigheter och riksrevisionsverket. Till
andra myndigheter får uppgifter i registret lämnas ut på medium för
automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning
eller om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har
medgett det.

Övriga bestämmelser

8 § Uppgifter som hör till ett tullärende skall gallras ut ur registret sex år
efter utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades.

Om det i lag eller annan författning har föreskrivits längre tid för
bevarande av vissa uppgifter gäller den föreskriften. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får, om det finns särskilda skäl,
föreskriva annan tid för bevaring av vissa uppgifter.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna
till en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska dokument
som avses i 12 a § tullagen (1987:1065) till och från tullregistret.

Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första
stycket, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått
veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990.

2. Utöver vad som anges i 7 § får uppgifter ur tullregistret intill utgången
av år 1992 överlämnas på medium för automatisk databehandling även till
statistiska centralbyrån.

2 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)

dels att 14,41,42, 54, 106, 110 och 114 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 3 a och 12 a 12

d §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

I verksamheten enligt denna lag
använder tullmyndigheterna ett system
för automatisk databehandling
(tulldatasystemet). Närmare
bestämmelser om registersom ingår
i systemet finns i tullregisterlagen
(1989:0000).

12 a §

Generaltullstyrelsen kan ge tillstånd
till att tulldeklaration och
andra uppgifter som skall avges enligt
denna lag eller enligt lagen
(1987:1069) om tullfrihet m. m. får
lämnas genom ett elektroniskt dokument
till tulldatasystemet eller på
annat sätt med hjälp av automatisk
databehandling.

Med ett elektroniskt dokument
avses en upptagning vars innehåll
och utställare kan verifieras genom
ett visst tekniskt förfarande.

Ett tillstånd enligt första stycket
får förenas med villkor om det tekniska
förfarandet för uppgifts/ämnandet
och om förfarandet i övrigt.

En tullmyndighet får genom tulldatasystemet
överföra elektroniska
dokument och andra upptagningar
till en uppgiftslämnare.

12 b §

Ett elektroniskt dokument anses
ha kommit in till en tullmyndighet
när det blivit tillgängligt för myndigheten
för överföring till sådan
form att det kan läsas.

Om uppgifter i ett elektronisk dokument
förmedlas genom annan
myndighet än tullmyndighet eller
genom juridisk person efter bemyndigande
enligt 9 § tullregisterlagen
(1989:0000) anses dokumentet

1989/90:SkU19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dock ha kommit in till tullmyndigheten
redan när det tagits emot och kan
antas ha avskiltsför tullmyndigheten
hos förmedlaren.

12 c §

Om uppgifter lämnats genom
överföring av ett elektroniskt dokument
till tulldatasystemet skall tullmyndigheten
handlägga ärendet i
sak först sedan uppgiftslämnaren
begärt tullklarering under åberopande
av dokumentets tullidentifikationsnummer
(tullid).

12 d §

Tullmyndighets beslut i ärende
som anhängiggjorts genom ett elektroniskt
dokument får meddelas genom
ett sådant dokument.

14 §

En tulldeklaration skall innehålla

1. varans nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen

(1987:1068) eller enligt statistisk varuförteckning. som utfärdats av generaltullstyrelsen,
och en kort varubeskrivning, om en sådan inte finns i de
handlingar som bifogas deklarationen,

2. tullsats och annan skattesats,

3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde,

4. grund för nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt,

5. belopp som skall betalas i tull och annan skatt.

För kontroll av uppgifter som avses i första stycket och av att varan får
införas skall i tulldeklarationen eller annan handling lämnas de ytterligare
uppgifter som regeringen föreskriver. I tulldeklarationen eller annan handling
skall också lämnas de ytterligare uppgifter som regeringen föreskriver
för tillämpningen av konventionen om förenkling av formaliteterna vid
handel med varor. Regeringen får föreskriva att uppgifterna i tulldeklarationen
skall lämnas i kodform.

Tullmyndigheten kan medge undantag från skyldighet att lämna uppgifter
som avses i första stycket, om tullmyndigheten finner att den tullskyldige
har avsevärd svårighet att lämna uppgifterna. Innebär medgivandet att
den tullskyldige inte behöver lämna uppgift om varans nummer, kan
tullmyndigheten bestämma att han skall lämna en sådan beskrivning av
varan som behövs för varans förtullning.

Generaltullstyrelsen kan medge
att de uppgifter som avses i första
stycket får lämnas med hjälp av teleöverförda
meddelanden eller andra
automatiska metoder eller i form av
upptagning för automatisk databehandling.

1989/90:SkU19

1* Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU19

41 §

Den för vars räkning en vara förs ut ur landet (exportör) skall göra en
skriftlig anmälan om utförseln till tullmyndighet. Anmälan skall innehålla
uppgift om

1. varans nummer enligt statistisk varuförteckning som utfärdats av
generaltullstyrelsen,

2. varans kvantitet och värde,

3. grund för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt på
grund av utförseln.

Generaltullstyrelsen kan medge
att de uppgifter som avses i forsta
stycket får lämnas med hjälp av teleöverförda
meddelanden eller andra
automatiska metoder eller i form av
upptagning för automatisk databehandling.

42 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
ytterligare föreskrifter om uppgifter och handlingar som skall lämnas till
tullmyndigheten när en vara förs ut ur landet.

Tullmyndigheten kan förelägga exportören att lämna de ytterligare uppgifter
som behövs för kontroll av anmälan om utförsel eller av annan
uppgift i fråga om en vara som skall föras ut.

På grundval av de lämnade upp- På grundval av de lämnade uppgifterna
och den undersökning av giftema och den undersökning av

varan, som kan behövas, kontrol- varan, som kan behövas, kontrollerar
tullmyndigheten att varan får lerar tullmyndigheten om det finns

föras ut. något hinder mot utförseln.

54 §

Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om
införsel åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som innehar
tullupplag eller frihamn att utföra den kontroll som annars ankommer på
tullmyndighet i samband med

1. att en vara skall läggas upp på upplaget eller i frihamnen,

2. att en vara som förvaras på upplaget eller i frihamnen skall tas om
hand av hemtagare eller i övrigt tas ut från upplaget eller frihamnen, eller

3. att en vara sänds från eller till upplaget eller frihamnen enligt 7 §
förstastycket 1.

Tullmyndighet får, om det kan
ske utan risk för att föreskrifter om
utförsel åsidosätts, överlämna åt ett
bolag eller en förening som bedriver
godshantering att utföra den kontroll
som annars ankommer på tullmyndighet
i samband med att en
vara skall föras ut ur landet.

106 §

Beslut om godkännande av om- Beslut om godkännande av ombud
enligt 13 § andra stycket, upp- bud enligt 13 § andra stycket, upp drag

att utföra tullmyndighets kon- drag att utföra tullmyndighets kon -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU19

troll enligt 54 § 2 och 3 och medgivande
att betala tull och annan
skatt enligt särskild tullräkning
samt om hemtagningstillstånd och
andra tillstånd som utfärdats enligt
denna lag eller enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen
får, om det finns skäl till det, återkallas
av generaltullstyrelsen och,
om styrelsen inte meddelat beslutet,
av annan tullmyndighet. Tullmyndigheten
kan i dessa fall förordna
att beslutet om återkallelse
skall gälla omedelbart.

troll enligt 54 § och medgivande att
betala tull och annan skatt enligt
särskild tullräkning samt om hemtagningstillstånd
och andra tillstånd
som utfärdats enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen får,
om det finns skäl till det, återkallas
av generaltullstyrelsen och, om styrelsen
inte meddelat beslutet, av
annan tullmyndighet. Tullmyndigheten
kan i dessa fall förordna att
beslutet om återkallelse skall gälla
omedelbart.

110§

Regeringen får, med avvikelse
från denna lag, meddela föreskrifter
om hur varor skall anmälas till
tullklarering i vissa fall, när varor
införs till tullområdet på järnväg,
med post eller med luftfartyg.

Regeringen får, med avvikelse
från denna lag, meddela föreskrifter
om hur varor skall anmälas till
tullklarering i vissa fall, när varor
införs till eller utförs från tullområdet
på järnväg, med post eller med
luftfartyg.

114 §

Tullmyndigheterna skall på begäran
tillhandahålla Sveriges riksbank,
riksskatteverket, statens
jordbruksnämnd, kommerskollegium,
statens pris- och kartellnämnd
och länsskattemyndighet uppgifter
som förekommer hos tullmyndigheterna
och som rör import eller
export av varor.

Tullmyndigheterna skall på begäran
tillhandahålla Sveriges riksbank,
riksskatteverket, statens
jordbruksnämnd, kommerskollegium,
statens pris- och konkurrensverk
och länsskattemyndighet
uppgifter som förekommer hos tullmyndigheterna
och som rör import
eller export av varor.

7 tullregisterlagen (1989:0000)
finns bestämmelser om utlämnande
till vissa myndigheter av uppgifter
ur tullregistret på medium för automatisk
databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990.

3 Förslag till

1989/90:SkU19

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:418) om straff för varusmuggling
att 1 och 5 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

!§'

Den som utan att ge det tillkänna
hos vederbörlig myndighet till riket
inför eller från riket utför gods, för
vilket tull eller annan allmän avgift
skall erläggas till statsverket eller
som enligt stadgande i lag eller författning
ej må införas eller utföras,
döms, om gärningen sker uppsåtligen,
för varusmuggling till böter
eller fängelse i högst två år. Gäller
gärningen narkotika som avses i
8§ narkotikastrafflagen (1968:64)
skall dömas till fängelse i högst tre
år.

Första stycket gäller även, när
någon genom att lämna oriktig uppgift
i tulldeklaration eller medelst
annat vilseledande i samband med
tullbehandling av gods uppsåtligen
föranleder, att tull eller annan allmän
avgift undandrages statsverket
eller att gods införes eller utföres i
strid mot förbud.

Den som utan att ge det tillkänna
hos vederbörlig myndighet till riket
inför eller från riket utför gods, för
vilket tull, annan skatt eller avgift
skall erläggas till statsverket eller
som enligt stadgande i lag eller författning
inte får införas eller utföras,
döms, om gärningen sker uppsåtligen,
för varusmuggling till böter
eller fängelse i högst två år. Gäller
gärningen narkotika som avses i
8§ narkotikastrafflagen (1968:64)
skall dömas till fängelse i högst tre
år.

Första stycket gäller även, när
någon genom att lämna oriktig uppgift
i tulldeklaration eller genom
annat vilseledande i samband med
tullbehandling av gods uppsåtligen
föranleder, att tull, annan skatt eller
avgift undandras staten eller
att gods införs eller utförs i strid
mot förbud. Detsamma gäller när
någon genom att ändra i program
eller upptagning eller på annat sätt
olovligen påverkar resultatet av en
automatisk informationsbehandling.

5§2

Den som av grov oaktsamhet förövar gärning som avses i 1 eller 4 §
döms till böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall skall dock inte
dömas till ansvar.

Första stycket gäller även när någon,
genom att lämna oriktig uppgift
i tulldeklaration eller genom
annat vilseledande i samband med
tullbehandling av gods eller prövning
som avses i 4 § .4, av grov
oaktsamhet föranleder fara för att

1 Senaste lydelse 1985:10

2 Senaste lydelse 1987:1067

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU19

tull, annan skatt eller avgift undandras
staten eller för att gods införs
eller utförs i strid mot förbud.

annan skatt eller avgift undandras
staten eller för att gods införs eller
utförs i strid mot förbud. Detsamma
gäller när någon genom att ändra
i program eller upptagning eller
pä annat sätt olovligen påverkar resultatet
av en automatisk informationsbehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1989/90:Sk9 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:40,

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om hur man
skall undvika att ett framtida tullregister används för spaning inom
eller utom vårt land,

3. att riksdagen förbjuder användandet av de fyra sista siffrorna i
personnummer i varje framtida registreringssystem,

4. att riksdagen hos regeringen begär en analys av formerna för
elektroniska dokument och problemet med ansvaret för dessa,

5. att riksdagen hos regeringen begär en ny proposition i ärendet,
när ovan givna kritik tillfredsställande bemötts.

1989/90:Skl0 av Bo Hammar och Lars Bäckström (båda vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en reglering av sökbegreppen i
tullregisterlagen.

1989/90:Skll av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1989/90:40 såvitt avser ändring i 54 § tullagen (1987:1065).

1989/90:Skl2 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de länder som inte anslutit sig till Europarådets
konvention om skydd för enskild vid automatisk databehandling av
personuppgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sökbegreppen i tullregisterlagen,

3. att riksdagen beslutar att personuppgifter skall gallras ur tullregistret
efter sex år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om personuppgifter och samköming,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet
till myndighet.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1990

1989/90:Sk601 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av automatisk
spärr i tulldatasystemet.

1989/90:Sk627 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
spärrfunktion i tulldatasystemet.

Yttrande från konstitutionsutskottet

1989/90:SkU19

Skatteutskottet har inhämtat konstitutionsutskottets yttrande över propositionen.
Konstitutionsutskottet har lämnat två yttranden som fogats
till betänkandet som bilagorna 1 och 2. Yttrandet i bilaga 2 är
begränsat till frågan om användningen av sökbegrepp i tullregistret.
Detta yttrande har föranletts av att vissa nya uppgifter om tulldatasystemets
utformning har framkommit under den beredning i skatteutskottet
som ägt rum efter det att konstitutionsutskottet lämnat sitt första
yttrande.

Utskottet

Inledning

Tullverket arbetar för närvarande med att införa datoriserade rutiner i
tullärenden. Datoriseringen kommer att ge företagen möjlighet att
lämna uppgifter i elektronisk form till tullen, i första hand direkt via
telenätet. Dagens manuella hantering av tullhandlingar kommer till
stor del att ersättas av hantering som stöds av maskinella rutiner i
datasystemet. Man räknar med att effektivitetsvinsterna av ett sådant
mera rationellt beslutssystem kommer att bidra till att ge tullverket en
bättre arbetssituation. Verksamheten har under senare år blivit alltmer
tungrodd i takt med en kraftig ökning av antalet import- och exportärenden.
En stor del av tullens personalstyrka måste för närvarande tas i
anspråk för att manuellt granska uppgifter i ett stort antal handlingar.

Tulldatasystemet kommer att bestå av en centraldator, placerad i
Luleå, och inemot 20 lokaldatorer på olika platser i landet samt ca 800
arbetsplatsutrustningar. Enligt planerna skall tulldatasystemet i en första
etapp tas i drift den 1 juni 1990 såvitt gäller export och transit i
samband med export. I en andra etapp, planerad till den 1 januari
1991, kommer systemet att tas i bruk för importärendena. 1 övriga
delar kommer systemet att införas från den 1 juli 1991 och den 1
januari 1992.

Datoriseringen har förberetts av tulldatautredningen (TDU), som
avslutade sitt arbete sommaren 1989. Sedan den 1 juli samma år har
ansvaret för projektets genomförande helt gått över till generaltullstyrelsen.
Frågor om den rättsliga regleringen av tulldatasystemet behandlas
i utredningen om lagstiflningsbehovet vid tulldatoriseringen (TDLutredningen).
Lagförslagen i förevarande ärende har arbetats fram av
TDL-utredningen.

Frågan om tulldatasystemets kostnader för budgetåret 1990/91 har
behandlats av riksdagen tidigare i vår (prop. 1989/90:100 bil. 9, bet.
SkU24, rskr. 127).

Rättsregler för tulldatasystemet, m.m.

1989/90:SkU19

I propositionen föreslås införande av en tullregisterlag samt vissa av
datoriseringen föranledda ändringar i tullagen (1987:1065) och lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling. Syftet är att ge en rättslig
grund för att börja använda tullregistret i de delar som skall tas i drift
den 1 juni 1990. I lagförslagen regleras grundläggande frågor om
datasystemet i dess helhet och frågor som är av direkt betydelse för att
systemet skall kunna användas i exportärenden. Enligt propositionen
avser regeringen att senare återkomma med förslag till särskilda regler
för importsystemet och de övriga delar som återstår att reglera.

Det nya registret skall enligt förslaget till tullregisterlag föras och
användas för fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull,
annan skatt samt avgifter som skall betalas till tullverket. Registret
skall också få användas för fullgörande av övervaknings-, kontroll- och
revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas område, för planering och
tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och för framställning av
statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet
som tullmyndigheterna ansvarar för.

I den tillåtna användningen av tullregistret skall enligt propositionen
ingå att inhämta uppgifter ur ett ärende i samband med tullmyndighets
förundersökning avseende det ärendet. Däremot skall registret
inte få användas för den typ av brottsspaning för vilken tullens
spaningsregister förs. Detta register (SPADI) förs av tullverket med
stöd av lagen (1965:94) om polisregister m.m.

Tullregisterlagen skall innehålla även regler om vilka typer av
uppgifter som skall finnas i tullregistret och i vilken omfattning
sambearbetning får ske med andra register. Vidare föreslås regler om
grundläggande sökbegrepp, terminalåtkomst, gallring av uppgifter,
m.m.

Konstitutionsutskottet (1989/90:2y) har i yttrande till skatteutskottet
framhållit att detta lagstiftningsärende rör några principiellt viktiga
frågor inom den offentliga rätten när det gäller ADB-användning,
såsom dokumentbegreppet, offentlighetsprincipen, integritetsskyddet
och anhängiggörandet av ärenden med användning av datateknik.
Frågor av detta slag har varit föremål för utredning i data- och
offentlighetskommittén (DOK). De bereds nu vidare i regeringskansliet.
Enligt konstitutionsutskottet hade det varit till fördel om riksdagen
hade kunnat ta ställning till dessa principiella frågor i ett vidare
sammanhang än vad som kan bli fallet i detta ärende. Samtidigt har
konstitutionsutskottet uttalat att en datorisering av tullklareringsärendena
är angelägen och att denna inte bör fördröjas. Konstitutionsutskottet
har därför inte motsatt sig att datoriseringen ges rättslig grund
genom den föreslagna lagstiftningen, men betonar att det inte är givet
att de lösningar som valts på detta förvaltningsområde också kan
användas på andra förvaltningsområden. Konstitutionsutskottet har
också understrukit att de lösningar som kan komma att väljas för
förvaltningen i stort kan medföra att ändringar måste göras på det nu
aktuella området.

1 motion Sk.9 yrkande 1 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställs om
avslag på propositionen . Motionärerna är i och för sig positiva till en
datorisering i tullverket, men de anser att det finns oklarheter på några
punkter. Bl.a. är det enligt motionen inte tillfredsställande förklarat
hur man i praktiken skall garantera att det nya registret inte används
för brottsspaning i Sverige eller i länder som kan begära att få
uppgifter från registret med stöd av tullsamarbetsavtal. Motionärerna
har tagit upp också utformningen av tulldatasystemets tekniska spärrar
mot obehörig påverkan. Enligt motionens yrkande 5 bör regeringen
lösa sådana frågor och därefter återkomma med en ny proposition.

Skatteutskottet har i detta ärende inhämtat ytterligare information
om tulldatasystemets utformning för att få en ytterligare belysning av
vissa frågor som tagits upp i de motioner som väckts med anledning av
propositionen. I det följande kommer utskottet att gå in närmare på de
frågor som väckts dels i motion Sk9, dels i andra motioner. Redan här
vill utskottet slå fast att frågorna inte är av sådan natur att de bör
förhindra att tulldatasystemet tas i bruk enligt gällande planer. Utskottet
anser således att förslagen i propositionen bör läggas till grund för
lagstiftning och avstyrker följaktligen yrkandena 1 och 5 i motion Sk9.

Sökbegrepp

Under utskottets beredning av detta ärende har en av huvudfrågorna
varit den rättsliga regleringen av sökbegrepp i tullregistret.

Enligt propositionen skall i tullregisterlagen anges vissa grundläggande
sökbegrepp som skall användas vid arbete med tullregistret.
Varje ärende i tullregistret kommer att förses med ett tullidentifikationsnummer
(tullid). Tullidentifikationsnumret har en mycket central
funktion vid sökning i tulldatasystemet och kommer alltså att vara det
viktigaste sökbegreppet. För eftersökning av ett ärende kan det emellertid
i vissa fall vara nödvändigt att det också finns möjlighet att
använda personnummer eller organisationsnummer som sökbegrepp.
Bland annat på grund av den försiktighet som bör iakttas vid användning
av främst personnummer i olika sammanhang finns det enligt
propositionen skäl att i lagen även ange att personnummer och organisationsnummer
får användas som sökbegrepp.

Andra sökbegrepp än de nu nämnda skall enligt propositionen
kunna användas utan att dessa sökbegrepp uttryckligen anges i tullregisterlagen.
Skulle det finnas anledning att förbjuda användningen av
vissa sökbegrepp bör detta enligt propositionen ske i den förordning
som regeringen kommer att utfärda i anslutning till den nya lagen. I
propositionen erinras även om att datainspektionen har möjlighet att
lämna föreskrifter i den mån regering eller riksdag inte har gjort detta.

I ett vid propositionen fogat yttrande av datainspektionen enligt

2 a § datalagen förordas en fullständig reglering i lag eller förordning
av de sökbegrepp som skall få användas i det nya tullregistret. Det
framgår av yttrandet att datainspektionen då gjort antagandet att tullre -

1989/90:SkU19

1** Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 19

gistret skulle kunna innehålla uppgifter om brottsmisstanke mot person
och att detta utgjort en viktig utgångspunkt för datainspektionens
bedömning.

Med hänvisning till vad datainspektionen anfört i det nyss nämnda
yttrandet har i motion SklO av Bo Hammar och Lars Bäckström (båda
vpk) framhållits behovet av att de sökbegrepp som skall vara tillåtna i
tullregistret framgår av tullregisterlagen. I motion Skl2 yrkande 2 av
Margitta Edgren m.fl. (fp) har förordats att de sökbegrepp/sökmöjligheter
som det nya systemet medger skall preciseras i
tullregisterlagen eller i en förordning. Den sistnämnda motionen innehåller
även ett förslag (yrkande 4 delvis) att riksdagen skall besluta om
ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att obegränsade sökmöjligheter
kan vara integritetskränkande genom att det är möjligt att
göra sammanställningar. Motionärerna har anfört att uppgifterna i de
flesta fall är sekretesskyddade och att tullen emellertid är skyldig att
först använda alla tillåtna sökbegrepp för att få fram uppgifter innan
sekretessfrågan prövas. Motionärerna har i likhet med datainspektionen
utgått från att tullregistret skulle kunna innehålla uppgifter om att
någon kan misstänkas för brott.

Skatteutskottet har i samband med beredningen av detta ärende
inhämtat ytterligare upplysningar från generaltullstyrelsen om tulldatasystemet.
Uppbyggnadsarbetet har nu kommit så långt att det i samband
med beredningen av detta ärende varit möjligt att få en mera
detaljerad beskrivning av hur tulldatasystemets funktioner bör utformas
och utnyttjas för att systemet skall kunna bli ett fullgott arbetsinstrument
i tullverkets ärendehantering. Mot bakgrund av de uppgifter
om systemet som generaltullstyrelsen lämnat har utskottet åter hört
datainspektionen i lagstiftningsärendet.

Av den tekniska information som generaltullstyrelsen har lämnat
har framgått att informationen i tulldatasystemet kommer att lagras i
s.k. relationsdatabaser. Sådana databaser är utformade så att det är
möjligt att söka på i princip varje enskild term. Den katalog över
termer som är tekniskt sett sökbara i systemet upptar drygt 1 600
definierade termer som alltså är möjliga att använda vid framsökning
av uppgifter i systemet. Av dessa 1 600 termer räknar man för närvarande
med att omkring 250 behöver användas för att registret skall
kunna tas i bruk och fullgöra sina uppgifter i tullärendena. Först när
systemet varit i drift en tid och praktiska erfarenheter vunnits kommer
det att vara möjligt att med säkerhet säga vilka termer som kan
behövas därutöver.

För att något belysa karaktären av de sökmöjligheter som finns har
generaltullstyrelsen givit följande exempel.

En tulltjänsteman som arbetar med import- eller exportklarering
kan bl.a. söka information om vilande ärenden eller vilka ärenden för
ett företag som varit ofullständiga. I uppbördsverksamheten kan en
tulltjänsteman t.ex. ta fram uppgifter om utestående fordringar eller
om depositioner som skall bokas av. För tjänstemän som granskar
underlag till handelsstatistik — innan sådant underlag överlämnas till
statistiska centralbyrån (SCB) — kan det bli aktuellt att hämta infor -

1989/90:SkU19

mation om import under ett visst statistiskt nummer från ett visst Iand
eller om export från ett visst företag under viss tid. I efterkontrollverksamheten
kan en tjänsteman bl.a. lista ett företags import under viss
tid eller ta fram uppgifter om dess export till visst land. I anslutning
till möjligheterna att söka information i efterkontrollsystemet är ett av
syftena med tulldatasystemet att effektivisera den kvalificerade efterkontrollverksamheten
hos företagen i kampen mot bl.a. ekonomisk
brottslighet.

Generaltullstyrelsen har framhållit att tulldatasystemet inte kommer
att innehålla uppgifter om att en person är misstänkt för brott. Det
förhållandet att det genom användning av sökbegrepp kan fastställas att
exempelvis en viss enskild person såsom tullskyldig upprepade gånger
lämnat oriktiga uppgifter innebär enligt generaltullstyrelsen inte att det
därmed kommer att finnas uppgift i registret om att denne är misstänkt
för brott. Av registreringen i tulldatasystemet kommer det inte
heller att vara möjligt att utläsa huruvida oriktiga uppgifter lämnats av
slarv, okunnighet eller uppsåtligen.

Datainspektionen har inför utskottet betonat hänsynstagandet till
den personliga integriteten vid utformningen av de sökbegrepp som
byggs in i ett register. Risken för otillbörligt intrång i den personliga
integriteten ökar med flera och friare sökmöjligheter. Utöver de frågor
som aktualiseras av integritetshänsyn har datainspektionen också pekat
på den betydelse för användningen av registret som den i tryckfrihetsförordningen
stadgade offentlighetsprincipen får för personregister som
förs hos myndigheter. En myndighet måste använda alla tillåtna sökbegrepp
och tekniska möjligheter som står myndigheten till buds för att
ta fram uppgifter som någon begär med stöd av offentlighetsprincipen.
Den enda begränsningen är att uppgifterna skall kunna tas fram med
rutinbetonade åtgärder och utan alltför höga kostnader. Att myndigheten
inte använder de begärda uppgifterna i sin egen verksamhet saknar
härvidlag betydelse.

Enligt datainspektionen har emellertid förutsättningarna för en bedömning
av frågan om hur sökbegreppen skall regleras ändrats sedan
datainspektionen lämnade det yttrande som fogats vid propositionen.
Yttrandet har utgått från förutsättningen att tullregistret skulle komma
att innehålla uppgifter om att någon kan misstänkas för brott. Detta
förhållande och den betydelse för de tekniska möjligheterna att använda
ett personregister som existerande sökbegrepp har föranledde inspektionen
att föreslå att sökbegreppen i tullregistret skulle regleras
uttömmande i lag eller förordning. En alternativ möjlighet som inspektionen
pekade på var att i författning förbjuda vissa sökbegrepp.
Vilka sökbegrepp som skulle tillåtas eller förbjudas uttalade sig inspektionen
inte om. Datainspektionen har framhållit att aktuella sökbegrepp
inte framgick av det material som inspektionen skulle yttra sig
över. Syftet med datainspektionens förslag var emellertid att säkerställa
att tullregistret inte skulle kunna användas för brottsspaningsändamål.

Den information som datainspektionen nu fått av generaltullstyrelsen
både om registrets innehåll och om det antal sökbegrepp som
planeras för tulldatasystemet har lett datainspektionen till ståndpunk -

1989/90:SkU19

ten att det inte torde vara genomförbart med den uttömmande författningsreglering
av ett så stort antal sökbegrepp som kan komma att
användas i det nya tullregistret. Datainspektionen har härvid fäst
avseende vid de uppgifter generaltullstyrelsen lämnat till skatteutskottet
om att det i tulldatasystemet inte kommer att finnas någon uppgift
om att en person är misstänkt för brott. Samtidigt har datainspektionen
noterat att det kommer att finnas uppgifter som kan visa att en
person kan ha begått brott. Enligt datainspektionen är det mot denna
bakgrund angeläget att det skapas så goda garantier som möjligt för att
tulldatasystemet inte kommer att användas för tullens brottsspaning.
Datainspektionen har även presenterat ett förslag till hur lagtexten till
tullregisterlagen skulle kunna förtydligas i detta avseende.

Konstitutionsutskottet (1989/90:KU5y) har anslutit sig till datainspektionens
uppfattning att det inte är möjligt att uttömmande författningsreglera
eller att med stöd av datalagen meddela föreskrifter för ett
så stort antal sökbegrepp som kan komma i fråga i tulldatasystemet.
Konstitutionsutskottet har erinrat om att frågan om vilka sökbegrepp
som skall få användas i ett register är av stor betydelse för den
personliga integriteten. Det är därför enligt konstitutionsutskottet viktigt
att sökbegrepp som är känsliga från integritetssynpunkt endast
används i begränsad utsträckning. Användningen av sådana sökbegrepp
bör därför enligt konstitutionsutskottets mening regleras i lag. Förslaget
i propositionen om att bestämmelser om de grundläggande sökbegreppen
— tullidentifikationsnummer, personnummer och organisationsnummer
— tas in i lagen ligger enligt konstitutionsutskottet också
i linje med detta. Om det blir aktuellt att använda andra sökbegrepp
där integritetsintressena gör sig gällande på samma sätt, bör enligt
konstitutionsutskottets mening även en sådan användning regleras i
lag. Användningen av sökbegrepp i andra fall bör däremot kunna
regleras genom verkställighetsföreskrifter. Enligt konstitutionsutskottet
bör regeringen uppmärksamt följa denna fråga.

I fråga om användningen av tullregjstret i brottsspaningssyfte har
konstitutionsutskottet framhållit att tullregistret får användas endast för
de ändamål som anges i lagen och att brottsspaning inte är ett sådant
ändamål. Enligt konstitutionsutskottet saknas det därför lagliga förutsättningar
för att använda tullregistret för brottsspaning. Konstitutionsutskottet
har emellertid ingen erinran mot en sådan ändring i förtydligande
syfte som datainspektionen föreslagit.

Den här gjorda redovisningen av vad som förekommit i ärendet
visar enligt skatteutskottets mening att det är angeläget att tullregistret
utformas och handhas under iakttagande av högt ställda krav vad gäller
hänsynstagande till den personliga integriteten. Skatteutskottet instämmer
i vad konstitutionsutskottet uttalat i detta hänseende och om den
rättsliga regleringen av. sökbegreppen i tullregjstret. Om det blir aktuellt
att använda andra sökbegrepp där integritetsintressena gör sig
gällande på samma sätt som i fråga om de sökbegrepp som genom
förevarande riksdagsbehandling införs i lagen, får alltså regeringen i en
proposition till riksdagen återkomma med förslag till komplettering av
lagen. Skatteutskottet förutsätter att regeringen redan i samband med

1989/90:SkU19

att den tar ställning till frågan om verkställighetsföreskrifter till tullregisterlagen
överväger vilken ordning som är lämplig för att garantera
att sökbegrepp i enlighet med vad som ovan sagts kommer att tillföras
tullregisterlagen. Det är också viktigt att datainspektionens särskilda
kompetens på detta område tas till vara. Skatteutskottet förutsätter
också att regeringen även fortlöpande uppmärksamt följer frågan.

Skatteutskottet delar även konstitutionsutskottets uppfattning vad
gäller brottsspaning. Genom att tullregistret får användas endast för de
ändamål som anges i lagen saknas lagliga förutsättningar för att använda
registret i brottsspaningssyfte. Skatteutskottet anser att det inte finns
ett uttalat behov av att markera detta ytterligare genom justeringar i
det framlagda lagförslaget.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker den föreslagna
utformningen av tullregisterlagen i det nu ifrågavarande hänseendet
och avstyrker motionerna SklO och Skl2 i berörda delar.
Motionärernas syfte bör emellertid kunna anses vara väsentligen tillgodosett
genom vad utskottet anfört.

I den ovan nämnda motion Skl2 har satts i fråga huruvida tullregistret
kommer att innehålla uppgifter om hela befolkningen. Skatteutskottet
vill med anledning av detta erinra om att det framgår av den
föreslagna lagtexten att det inte är fråga om att registrera uppgifter om
hela befolkningen i tullregistret.

En särskild fråga som har anknytning till personnummer som sökbegrepp
har tagits upp i motion Sk9 yrkande 3. Motionärerna anser att
den information som finns i de fyra sista siffrorna i personnumret inte
är nödvändig för tullens arbete och att det är stötande för den
personliga integriteten att denna information skall kunna samköras
med annan information. Motionärerna yrkar att de fyra sista siffrorna i
personnumret inte skall användas i tullregistret eller i annat framtida
registreringssystem.

Avsikten är att viss sambearbetning skall ske mellan tullregistret och
register hos riksskatteverket, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd.
Det är härvid angeläget att juridiska och fysiska personer kan
identifieras enligt gängse förfaringssätt. Detta innebär att de fy1'3 sista
siffrorna i personnumret inte kan avvaras utan stora olägenheter.
Skatteutskottet anser i likhet med konstitutionsutskottet
(1989/90:KU2y) att personnummer bör få användas i tullregistret.
Utskottet tillstyrker således propositionen även i denna del och avstyrker
motion Sk9 yrkande 3.

Överlämnande av uppgifter enligt tullsamarbetsavtal
m.m.

Uppgifter i tullregistret får användas för att tillgodose sådana krav på
information som utländska tullmyndigheter kan göra anspråk på i
enlighet med gällande tullsamarbetsavtal. Enligt propositionen finns
det för närvarande inte någon avsikt att översända uppgifter till utlan -

1989/90:SkU19

det i elektronisk form. I en framtid kan emellertid en sådan utveckling
bli möjlig. Detta kan enligt propositionen vara ett viktigt steg för att
ytterligare effektivisera tullrutinerna.

Frågor som har anknytning till uppgiftslämnande enligt tullsamarbetsavtal
har tagits upp i två motioner.

Motion Skl2 yrkande 1 av Margitta Edgren m.fl. (fp) gäller ett
tillkännagivande angående överlämnande av uppgifter till utländsk myndighet
i stat som inte är ansluten till Europarådets konvention om
skydd för enskilda vid automatisk databehandling i utlandet. Motionärerna
hänvisar till att datainspektionen i det vid propositionen fogade
yttrandet enligt 2 a § datalagen förutsett problem i sådana fell. Enligt
motionen borde det av datainspektionen påtalade problemet ha penetrerats
och eventuellt lösts i lagstiftningsärendet.

Datainspektionen har i det nämnda yttrandet påtalat att inspektionens
tillstånd krävs enligt 7 kap. 16 § andra stycket sekretesslagen
(1980:100) vid utlämnande i vissa fall av uppgifter ur ett personregister
som kan komma att användas för automatisk databehandling i utlandet.
Detta gäller oavsett om uppgifterna lämnas elektroniskt eller på
papper. Det utredningsarbete som krävs i de fall det blir fråga om
utlämnande till andra än konventionsstater förutses av datainspektionen
bli tidsödande.

Skatteutskottet konstaterar att det av datainspektionen påtalade problemet
kommer att granskas ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Konstitutionsutskottet (1989/90:KU2y) har i yttrande till skatteutskottet
utgått från att så blir fallet och att riksdagen kommer att
föreläggas förslag om hur problemen skall lösas. Skatteutskottet instämmer
i vad konstitutionsutskottet anfört. Enligt utskottets mening
finns det inte något behov av att i enlighet med motionsyrkandet fasta
regeringens uppmärksamhet på frågeställningen. Utskottet avstyrker
således motion Skl2 yrkande 1.

I motion Sk9 yrkande 2 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställs att det
skall göras en utredning om uppgiftslämnandet till utländska
myndigheter som skall belysa vissa problem föranledda av förpliktelser
enligt tullsamarbetsavtal. Motionärerna anser det inte klarlagt hur man
skall kunna garantera att tullregistret inte används för brottsspaning i
andra länder och förordar att detta undersöks närmare. Yrkandet tar
även sikte på användningen för brottsspaningsändamål inom Sverige.

Utskottet har tidigare i detta betänkande behandlat frågor rörande
sökbegreppen i tullregistret och har i det sammanhanget konstaterat att
tullregistret inte får användas i brottsspaningssyfte. När det gäller
uppgiftslämnande till utländska myndigheter kommer, som utskottet
nyss nämnt, frågor rörande detta att behandlas vidare i det fortsatta
lagstiftningsarbetet. Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning
att ta ställning för en sådan utredning som förordas i motionen.
Motion Sk9 yrkande 2 avstyrks därför.

1989/90:SkU19

Det elektroniska dokumentet

1989/90:SkU19

Det förevarande förslaget bygger på att det elektroniska uppgiftslämnandet
i ett tullärende skall vara likvärdigt med att uppgifterna lämnas
på ett undertecknat papper som ges in i ärendet. I detta syfte föreslås
att 12 a § tullagen (1987:1065) kompletteras med en definition av vad
som menas med elektroniskt dokument. Med ett sådant dokument
skall enligt förslaget avses en upptagning vars innehåll och utställare
kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

I motion Sk9 yrkande 4 av Inger Schörling m.fl. (mp) tas upp en fråga
som närmast gäller utformningen av det elektroniska läs som skall
binda ihop ett på elektronisk väg överlämnat textmeddelande med den
person som utfärdat meddelandet. Motionärerna efterlyser klara och
entydiga former för hur man skall kunna vara övertygad om att
ansvaret för ett visst elektroniskt dokument skall åvila en viss person.

Det elektroniska uppgiftslämnandet förutsätter att det finns kvalificerade
tekniska möjligheter att hålla samman olika delar av ett elektroniskt
meddelande oavsett hur dessa lagras i systemet och att det
finns en "låsning" mellan ett vid en viss tidpunkt lämnat textmeddelande
och den person som utfärdat meddelandet. En textenhet och en
utställarenhet i ett elektroniskt meddelande skall således bindas samman
genom en elektronisk kontrollmetod som ersätter pappersarkets
funktion att binda samman en text och en underskrift i ett pappersdokument.
Hithörande frågor har analyserats av TDL-utredningen. Det
framgår bl.a. att tekniken på detta område ständigt utvecklas och att
det måste finnas utrymme för anpassning till detta. Utredningen har
inte föreslagit en lagreglering i fråga om den teknik som skall användas.
Enligt propositionen skall det ankomma på generaltullstyrelsen att
fastställa säkerhetsnivån på det elektroniska låset i sina villkor för att
tillåta elektroniskt uppgiftslämnande.

Frågan om utformningen av elektroniskt lås i tulldatasystemet är
självfallet av den största betydelse för att ett elektroniskt uppgiftslämnande
skall kunna bli en ersättning för uppgiftslämnande på papper.
Enligt vad utskottet erfarit i samband med beredningen av detta ärende
förfogar tullverket över en teknik som uppfyller högt ställda krav på
säkerhet. Utskottet förutsätter att generaltullstyrelsen följer upp hur
systemet kommer att fungera i detta avseende och håller sig underrättad
om den fortsatta tekniska utvecklingen på detta område. Det finns
enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att föranstalta om
en särskild analys rörande dessa frågor.

Skatteutskottet anser att den tekniska lösning som skall användas
inte bör regleras i lag. Konstitutionsutskottet (1989/90:KU2y) har inte
haft någon annan mening.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk9
yrkande 4. Motionen får emellertid väsentligen anses tillgodosedd med
vad utskottet anfört.

Enligt motion Skl2 yrkande 5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) borde
frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses ha inkommit

regleras i förvaltningslagens regler som inkommande handlingar och
inte, sorn föreslagits i propositionen, genom en särskild regel i tullagen
som anger när ett elektroniskt dokument skall anses inkommet till
tullmyndigheten.

Det har framhållits i propositionen att det i och för sig finns skäl för
att ha en generell regel i förvaltningslagen som anger när elektroniska
dokument skall anses vara inkomna till myndighet. Emellertid har det
nu bedömts som lämpligare att ta in en särskild bestämmelse i den
lagstiftning som avser det enda förvaltningsområde som hittills är
aktuellt. En placering av bestämmelsen i förvaltningslagen bör enligt
propositionen ske först när man fått en bättre bild av hur utvecklingen
på andra förvaltningsområden i detta avseende kommer att bli.

Mot den i propositionen angivna bakgrunden anser skatteutskottet
det vara rimligt att riksdagen i nu förevarande lagstiftningsärende
begränsar sig till att i tullagen införa en speciell bestämmelse om när
ett elektroniskt dokument skall anses vara inkommet till tullmyndighet.
Som konstitutionsutskottet framhållit i sitt yttrande
(1989/90:KU2y) är det emellertid angeläget att frågan om en reglering
av elektroniska dokument i förvaltningsförfarandet Sr en generell
lösning på grundval av de olika förslag som lagts fram av data- och
offentlighetskommittén (DOK) som för närvarande bereds i regeringskansliet.
Den regel som nu införs i tullagen bör senare ersättas med en
allmän bestämmelse i förvaltningslagen.

Skatteutskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda propositionen
även i denna del och avstyrker motion Skl2 yrkande 5. Syftet med
motionen bör dock i allt väsentligt anses vara tillgodosett genom vad
utskottet ovan anfört.

Rättelser och gallring i tullregistret

I motion Skl2 yrkande 4 i denna del av Margitta Edgren m.fl. (fp) tas
upp en fråga om rättelser av felaktiga personuppgifter i tullregistret.
Enligt motionen måste personuppgifter i registret hållas aktuella, så att
uppgifterna under den tid de finns i registret är korrekta. Skatteutskottet
instämmer i vad konstitutionsutskottet (1989/90:KU2y) anfört om
att gamla eller felaktiga uppgifter som härrör från ett ärende självklart
kommer att rättas i samband med behandlingen av ett nytt ärende.
Skatteutskottet — som vill erinra om att datalagen innehåller särskilda
regler om vad som åligger den registeransvarige i fråga om oriktiga
eller missvisande personuppgifter — anser att det inte föreligger något
behov av ett till regeringen riktat uttalande i enlighet med motionsyrkandet,
varför detta avstyrks i här berörd del.

I samma motion yrkande 3 förordas att gallring av uppgifter i
tullregistret skall ske direkt sex år efter det att uppgiften lämnades i
stället för — som föreslagits i propositionen — i allmänhet sex år efter
utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades. Konstitutionsutskottet
har i det ovan nämnda yttrandet gett uttryck för uppfattningen
att ett gallringsförfarande i enlighet med motionsförslaget skulle vara
alltför omständligt i förhållande till den fördel det skulle innebära från

1989/90:SkU19

integritetssynpunkt. I likhet med konstitutionsutskottet förordar skatteutskottet
att gallringen bör ske på det sätt som föreslagits i propositionen.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker
följaktligen motion Skl2 yrkande 3.

Överlämnande av förvaltningsuppgift

I propositionen föreslås även en ändring i 54 § tullagen. Förslaget skall
göra det möjligt för tullmyndighet att överlämna åt bolag eller en
förening som bedriver godshantering, t.ex. ett speditionsföretag, att
utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet i samband
med att en vara skall föras ut ur landet. Ett liknande system
finns i dag i fråga om införsel av vara. Befogenhet att utföra kontroll
kan i samband med import överlämnas åt bolag eller förening som
innehar tullupplag eller frihamn. Exempelvis kan ett tullupplag anförtros
kontrollen i samband med att en vara tas ut från upplaget.

Enligt motion 1989/90:Skll av Kjell Ericsson (c) bör den föreslagna
ändringen i 54 § tullagen inte genomföras. Motionären hänvisar till
kontrollsvårigheter och riskerna för att en sådan ordning skulle kunna
missbrukas.

Som skäl för förslaget anförs i propositionen att en sådan ordning
kan få betydelse för att effektivisera tulldatasystemet och tullrutinerna i
stort. Den kan vara ett väsentligt instrument för att underlätta godsflödet
över gränserna och för att undanröja onödiga administrativa kostnader.
Skatteutskottet instämmer i detta och anser att förslaget bör
godtas.

Det är emellertid som framhålls såväl i propositionen som i motionen
nödvändigt att beakta de kontrollmässiga risker som kan vara
förenade med ett sådant överlämnande av myndighetsuppgifter. Om
oegentligheter förekommer kan det inträffa att dessa upptäcks först när
en godssändning redan har lämnat landet.

Utskottet vill betona att mycket höga krav måste ställas på företag
som skall kunna anförtros de aktuella myndighetsuppgifterna. Ett
tillstånd för enskild att utföra exportkontroll måste därför förenas med
sådana villkor att risken för missbruk minimeras. Som framhålls i
propositionen bör inledningsvis möjligheterna att delegera myndighetsfunktionen
vid export utnyttjas restriktivt. Om ordningen därvid visar
sig ändamålsenlig och inte medför negativa verkningar ur kontrollsynpunkt
bör en utvidgad tillämpning kunna medges.

Mot den anförda bakgrunden tillstyrker utskottet den i propositionen
föreslagna utvidgningen av 54 § tullagen och avstyrker motion
Skll.

Automatisk dataspärr i kontrollsyfte

I två under den allmänna motionstiden väckta motioner har tagits upp
tullverkets kontrollrutiner och utformningen av datasystemet i detta
hänseende. I motionerna, SköOl av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson
(båda s) samt Sk627 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s), förordas
att tulldatasystemet förses med en automatisk dataspärr så att allt gods

1989/90:SkU19

registreras i datasystemet, varvid eventuell tullspärr anges. Utlämning
av spärrad godssändning skall endast få medges av tullverket efter
utförd kontroll.

Den i motionerna aktualiserade frågan har samband med frågor om
tullprocedurerna vid import och export vilka behandlats i tulldatautredningen.
Genom utredningsarbetet har utgångspunkterna för de
framtida tullprocedurerna lagts fast. TDL-utredningen kommer under
våren att lägga fram ett betänkande om den rättsliga regleringen av
procedurfrågorna i samband med import. Förslagen kommer att grunda
sig på bl.a. en genomgång av tullupplagens rättsliga ställning i det
nya systemet. Vad gäller de i motionerna berörda frågorna om narkotikakontroll
och annan kontroll som avser brottslig verksamhet vill
utskottet nämna att dessa närmast har anknytning till sådana frågor om
tullverkets framtida kontrollstrategi som för närvarande utreds inom
tullverket och som riksdagen kommer att få anledning att gå in på i
andra sammanhang. Utskottet får med hänvisning till det anförda
avstyrka motionerna SköOl och Sk627.

Övriga frågor

I anslutning till den nya tullregisterlagen har föreslagits ändringar i
tullagens regler för exportkontroll. En ändring gäller att det skall
framgå av tullagen att något uttryckligt beslut om utförselmedgivande
inte skall behövas i de fall det inte föreligger hinder för export. Vidare
utvidgas bemyndigandet i 110 § tullagen så att regeringens befogenhet
att meddela föreskrifter avseende införsel med vissa transportmedel
skall omfatta även motsvarande utförsel.

Ett förslag finns också om ändring i lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling. Med hänsyn till att det är tänkbart att vissa beslut i
framtiden skall kunna ske helt utifrån maskinella rutiner i datasystemet
föreslås en utvidgning av det straffbara området till att avse även
otillbörlig påverkan av en automatisk informationsbehandling. En
straffbar handling enligt varusmugglingslagen kommer alltså i fortsättningen
inte att vara begränsad till att en fysisk person blivit eller
kunnat bli vilseledd.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de nämnda
förslagen eller mot propositionen i övrigt. Utskottet tillstyrker således
propositionens lagförslag i dess helhet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen, m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk9 yrkandena 1 och 5,

2. beträffande den rättsliga regleringen av sökbegrepp

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl0 samt 1989/90:Skl2 yrkande 2
och yrkande 4 i denna del,

1989/90:SkU19

3. beträffande personnummer

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och
avslår motion 1989/90:Sk9 yrkande 3,

res. 1 (mp)

4. beträffande tillkännagivande angående överlämnande av uppgifter
till utländsk myndighet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Skl2 yrkande 1,

5. beträffande utredning om uppgiftslämnandet till utländsk
myndighet

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk9 yrkande 2,

6. beträffande elektroniskt läs

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk9 yrkande 4,

7. beträffande förvaltningslagens regler för inkommande handlingar att

riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skl2 yrkande 5,

8. beträffande rättelser av felaktiga personuppgifter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skl2 yrkande 4 i denna del,

9. beträffande gallring av uppgifter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skl2 yrkande 3,

10. beträffande överlämnande av förvaltningsuppgift

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:40 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skll,

res. 2 (c, vpk)

11. beträffande automatisk dataspärr

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk601 och 1989/90:
Sk627,

s y- (vpk, mp)

12. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid proposition 1989/90:40 fogade förslagen
till

1. tullregisterlag

2. lag om ändring i tullagen (1987:1065)

3. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

Stockholm den 20 mars 1990
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

1989/90:SkU19

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s),
Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Sverre
Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c),
Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Karl
Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Håkan Hansson (c) och
Marianne Andersson i Gislaved (s).

Reservationer

1. Personnummer (mom. 3)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Avsikten är" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de fyra sista siffrorna i
personnumret inte bör få användas i tullregistret eller i något annat
registreringssystem i framtiden. Det är stötande för den personliga
integriteten att den information som finns inkodad i de fyra sista
siffrorna av personnumret skall kunna samköras med annan information
i tullregistret. Det får ankomma på regeringen att skyndsamt
överväga de nödvändiga ändringarna i tullregisterlagen och andra
åtgärder samt att därefter återkomma till riksdagen med förslag.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande personnummer
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:40 i denna
del och med bifall till motion 1989/90:Sk9 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen
av personnummer.

2. Överlämnande av förvaltningsuppgift (mom. 10
och mom. 12 i motsvarande del)

Rolf Kenneryd (c), Håkan Hansson (c) och Lars Bäckström (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Som
skäl" och slutar med "motion Skll" bort ha följande lydelse:

Förslaget om att överlåta vissa kontrollbefogenheter åt bl.a. speditionsföretag
i samband med export har tillkommit i det vällovliga syftet
att underlätta för den gränsöverskridande handeln och för att få ned de
administrativa kostnaderna i samband med denna handel. Som förebild
har använts de regler som ger tullupplagen möjlighet att utföra
viss kontroll i samband med import. Emellertid finns det en viktig
skillnad som påpekats i motion Skll. Vid import har nämligen
tullmyndigheten vissa möjligheter att i efterhand kontrollera godset.
Sådan efterkontroll är väsentligt svårare i samband med export. Om
det upptäcks oegentligheter kan den godssändning som borde ha
kontrollerats av tullverket redan ha lämnat landet.

1989/90:SkU19

Med hänsyn till de risker för missbruk och bristande kontrollmöjligheter
som förslaget innebär är utskottet inte berett att tillstyrka propositionen
i denna del.

dels att utskottet under mom. 10 och mom. 12 i motsvarande del bort
hemställa:

10. beträffande överlämnande av förvaltningsuppgift
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll avslår propositionen
i denna del,

12. beträffande lagförslagen såvitt avser förslaget till ändring i
tullagen

att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i tullagen (1987:1065), dock att den föreslagna
ändringen i 54 § skall utgå.

Särskilt yttrande
Automatisk dataspärr (mom. 11)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anför

I motionerna Sk601 och Sk627 tas upp frågor om tullverkets kontroll
för att avslöja brottslig verksamhet, bl.a. narkotikasmuggling. Vi hyser
sympati för motionerna, men känner oss samtidigt mycket tveksamma
till att förespråka åtgärder som kan medföra att tullregistret blir något
mycket mera än ett register som främst skall vara ett hjälpmedel för
den löpande ärendehandläggningen hos tullen. I detta sammanhang
måste också vägas in vad datainspektionen anfört om verksamhet som
gäller brottsspaning och det mycket speciella andra register som tullen
förfogar över i det hänseendet. Mot denna bakgrund har vi inte
reserverat oss mot utskottets beslut. När det gäller kontrollen av
narkotikasmugglingen och annan brottslig verksamhet är detta frågor
som regelbundet behandlas i utskottet i samband med att tullens
budget prövas. Som utskottet påpekat är kontrollfrågorna också under
prövning i tullverket. Vi vill nu avvakta denna utrednings förslag till
vilka ytterligare åtgärder som kan sättas in. Blir vi inte nöjda med de
förslag som läggs fram får vi anledning att återkomma med egna
förslag till riksdagen.

1989/90:SkU19

Konstitutionsutskottets yttrande
1989/90:KU2y

Tullregisterlag m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 7 november 1989 beslutat att bereda konstitutionsutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:40 om
tullregisterlag m.m. och eventuella motioner med anledning av propositionen.
Fyra motioner har väckts, nämligen 1989/90:Sk9—12.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som direkt
berör utskottets ansvarsområde och som tas upp i motionerna Sk9
av Inger Schörling m.fl. (mp), SklO av Bo Hammar m.fl. (vpk) och
Skl2 av Margitta Edgren m.fl. (fp).

Utskottet

Allmänt om innehållet i förslaget till tullregisterlag

Ett datasystem för hantering av olika typer av tullklareringsärenden
skall tas i drift inom tullverket. Härigenom skapas ett mer effektivt
och rationellt system för tullens import- och exportrutiner. Avsikten
är att systemet skall införas etappvis. Den första etappen skall omfatta
exportfunktioner och de transitfunktioner som berör exporten och
börja genomföras den 1 juli 1990.

I propositionen föreslås införande av en tullregisterlag samt ändringar
i tullagen (1987:1065) och lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
Förslagen syftar till att ge en rättslig grund för att den
första etappen av systemet skall kunna tas i drift. Av propositionen
framgår att regeringen avser att senare lägga fram förslag till specifika
föreskrifter för importsystemet och de delar som återstår avseende
transitsystemet.

I förslaget till tullregisterlag anges vilka typer av uppgifter som skall
fa finnas i registret. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
skall få ge de närmare föreskrifter som kan behövas om
registerinnehållet. I förslaget anges t.ex. att registret får innehålla
uppgifter rörande fysisk eller juridisk persons identitet. I propositionen
anför föredraganden att detta kan gälla sådana uppgifter som
namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefon, post- eller
bankgironummer.

Enligt förslaget får tullregister föras och användas för

1. fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan
skatt och avgifter som skall betalas till tullverket,

1989/90:SkU19

Bilaga 1

2. fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter
inom tullmyndigheternas område,

3. planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och

4. framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom
ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Det föreskrivs att bestämmelserna om tullregistret inte gäller det
register som tullverket för i spaningssyfte med stöd av lagen (1965:94)
om polisregister m.m. I propositionen anför föredraganden att tullregistret
inte skall få användas för den typ av spaningsuppgifter för
vilken spaningsregjstret förs. Däremot skall det vara möjligt att hämta
uppgifter ur ett ärende i samband med en tullmyndighets förundersökning
avseende det ärendet.

Frågor som tas upp i motionerna

Utlämnande av personuppgift som kan användas för automatisk
databehandling i vissa främmande länder

I propositionen anför föredraganden att uppgifterna i tullregistret även
skall få användas för att uppfylla tullmyndigheternas skyldighet i fråga
om att tillhandahålla uppgifter till andra myndigheter och att detta
även gäller sådan informationsskyldighet som en tullmyndighet kan ha
gentemot en utländsk tullmyndighet enligt tullsamarbetsavtal. Enligt
föredraganden finns det dock för närvarande inte någon avsikt att
uppgifter skall översändas till utländska myndigheter i elektronisk
form eller att i registret ta emot elektroniska uppgifter från utlandet.
Han anför att en sådan utveckling kan bli möjlig i framtiden och att
detta bör vara ett viktigt steg för att ytterligare effektivisera tullrutinerna.

I ett yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) över förslag till
tullregisterlag m.m. har datainspektionen tagit upp frågan om utlämnande
av uppgifter till utlandet.

Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) fordras datainspektionens
medgivande till utlämnande av personuppgifter, om det kan antas
att uppgiften skall användas för automatisk databehandling i utlandet.
Något medgivande krävs dock inte, om personuppgiften skall användas
för automatisk databehandling enbart i en stat som har anslutit sig till
Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling
av personuppgifter (Europarådskonventionen). Datainspektionen
anför att det kan antas att utländska tullmyndigheter har eller
kommer att införa ADB-stöd vid sin ärendehantering och konstaterar
att inspektionens medgivande fordras vid fullgörande av informationsskyldighet
genom tullsamarbetsavtal såvitt gäller länder som inte har
tillträtt konventionen. Datainspektionen måste utreda hur integritetsskyddet
är utformat i det berörda landet, och detta är en tidsödande
process som förmodligen kommer att kräva medverkan av andra
myndigheter. Enligt datainspektionens uppfattning borde detta problem
lösas inom ramen för tullregisterlagstiftningen. Datainspektionen

1989/90:SkU19

Bilaga 1

anser att det är en allvarlig brist att dessa problem inte har analyserats
i lagstiftningsärendet och är tveksam till om förslaget till tullregisterlag
bör föreläggas riksdagen.

1 propositionen konstaterar föredraganden att man självfallet måste
fullfölja de förpliktelser som Sverige har åtagit sig mot andra stater i
fråga om utlämnande av uppgifter i tullfrågor — oavsett om uppgifterna
här förvaras på papper elleni elektronisk form. Han anför att den
fråga som datainspektionen har väckt kommer att granskas ytterligare i
det vidare lagstiftningsarbetet. Enligt hans mening är emellertid de
problem som inspektionen pekar på inte av den omfattningen att de
bör utgöra ett hinder för att införa tulldatasystemet enligt planerna.
Han pekar därvid på att det inledningsvis bara kommer att vara ett
begränsat antal uppgifter som registreras och att problemen bara kan
uppstå när det är fråga om att lämna ut personuppgifter till länder
som inte är anslutna till den nämnda konventionen. Om frågor om
sådant utlämnande av uppgifter ändå skulle uppkomma innan en
lösning har åstadkommits, får detta enligt föredraganden hanteras
inom ramarna för den gällande lagstiftningen, även om ett sådant
förfarande skulle vara omständligt.

I motion Skl2 yrkande 1 förklarar motionärerna att de delar datainspektionens
uppfattning och att frågan borde ha penetrerats i anslutning
till lagstiftningsarbetet och eventuellt lösts i lagen.

Sökbegrepp

När ett visst ärende skall eftersökas i tullregistret måste vissa sökbegrepp
användas. 1 den föreslagna lagen anges de sökbegrepp som
vanligen skall användas. Dessa grundläggande sökbegrepp skall vara
tullidentifikationsnummer och person- eller organisationsnummer.
Men även andra sökbegrepp skall kunna användas.

I sitt yttrande pekar datainspektionen på att riskerna för integritetsintrång
blir större ju friare sökbegrepp som kan användas. Inspektionen
efterlyser en fullständig reglering i lag eller förordning av vilka
sökbegrepp som skall få användas. I propositionen anför föredraganden
att det enligt hans mening inte finns skäl att i tullregisterlagen
försöka göra en uttömmande reglering av vilka sökbegrepp som skall
finnas i tulldatasystemet. I den mån det finns skäl att förbjuda användningen
av vissa sökbegrepp bör detta enligt föredraganden ske i en
kommande förordning. Han pekar på att datainspektionen dessutom
enligt 6 a § datalagen har möjlighet att meddela föreskrifter i detta
avseende i den mån regering eller riksdag inte har lämnat sådana
föreskrifter.

I motion SklO förklarar motionärerna att de delar datainspektionens
uppfattning. De anser att sökbegreppen måste regleras ordentligt i
lagen. Samma uppfattning framförs i motion Skl2 yrkande 2. I den
motionen efterlyser motionärerna ett klarläggande om det är meningen
att uppgifter om hela befolkningen skall föras in i registret. Enligt

1989/90:SkU19

Bilaga 1

motionärerna bör personuppgifterna begränsas till att avse sådana
personer som har eller inom de senaste sex åren har haft ärende hos
tullverket.

Även i motion Sk9 yrkande 3 tas frågan om sökbegreppet upp.
Motionärerna förklarar att de delar den uppfattning som kommer till
uttryck i propositionen utom när det gäller användningen av personnummer.
De anser att den information som finns i de fyra sista
siffrorna i personnumret inte kan vara nödvändig för tullens arbete
och att det är stötande för den personliga integriteten att denna
information skall kunna samköras med annan information.

Gallring av personuppgifter

Enligt den föreslagna tullregisterlagen skall, om inte något annat är
föreskrivet, uppgifter som hör till ett tullregisterärende gallras ur
registret sex år efter utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades.
Enligt motion Skl2 yrkande 3 riskerar man med detta förslag i
genomsnitt ett halvt års onödig lagring av känsliga uppgifter. Enligt
motionärerna bör den automatiska gallringen i stället ske direkt efter
sex år.

Att hålla personuppgifterna aktuella

Förslaget till tullregisterlag innehåller inte någon bestämmelse om att
personuppgifter som har förts in i registret skall hållas aktuella. I
motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, anförs att personuppgifterna
måste hållas aktuella under de sex år som de finns införda i
registret. Enligt motionärerna är det viktigt att nya ärenden som
eventuellt kommer in under den tiden och som berör en viss person
kommer att behandlas med korrekta och aktuella persondata.

Brottsspaning — samköming

I förslaget till tullregisterlag regleras de fall där det för registrets
funktion krävs att sambearbetning sker i tullregistret med uppgifter
från andra personregister. Det gäller register hos riksskatteverket,
kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Om sambearbetning
bör ske i andra fell får detta enligt vad som anförs i propositionen
regleras i annan författning eller genom tillstånd från datainspektionen.

I propositionen konstateras att möjligheterna att snabbt kombinera
maskinläsbara uppgifter som lämnas vid olika tidpunkter och för olika
syften kan ge resultat som framstår som oförutsedda och stötande.
Föredraganden anför att det därför bör finnas en begränsning för i
vilka fell som uppgifter från tullregistret skall få lämnas ut i maskinläsbar
form till andra myndigheter. De fell där utlämnande av uppgifter
från tullmyndigheter i dag skall ske i maskinläsbar form regleras i
den föreslagna tullregisterlagen. Det gäller uppgifter till statens jordbruksnämnd,
kommerskollegium, riksskatteverket, länsskattemyndigheterna
och riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter i

1989/90:SkU19

Bilaga 1

registret lämnas ut i maskinläsbar form endast om detta följer av lag
eller förordning eller om regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer har medgett det.

I motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, begär motionärerna att
riksdagen skall som sin mening ge till känna vad som anförs i
motionen om samköming. I denna del konstaterar motionärerna till
en början att tullregistret inte skall användas för sådan brottsspaning
som tullens spaningsregjster används för. De anför vidare att det ingår
i tullens ansvar för kontroll och övervakning och att detta innebär att
tullens register torde komma att innehålla uppgifter om att någon kan
misstänkas för brott. Motionärerna uttalar att obegränsade sökmöjligheter
kan vara integritetskränkande genom att det går att göra sammanställningar.
De menar att uppgifterna i de flesta fall är sekretesskyddade
och att tullen emellertid är skyldig att först använda alla
tillåtna sökmöjligheter för att få fram uppgifter innan sekretessen
prövas.

I motion Sk9 yrkande 2 tar motionärerna upp uttalandet i propositionen
att tullregistret inte skall användas i brottsspaningssyfte. De
menar att det inte framgår hur denna begränsning skall efterlevas och
hur man skall kontrollera att begränsningen efterlevs. De begär därför
att regeringen skall undersöka hur man skall undvika att ett tullregister
används för spaning inom eller utom landet.

Elektroniskt dokument

I förslaget till ändring i tullagen införs ett nytt begrepp i rättssystemet,
det elektroniska dokumentet. Med elektroniskt dokument avses en
upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst
tekniskt förfarande. Den närmare tekniska lösningen bör enligt föredraganden
inte regleras i lag eftersom området befinner sig under
utveckling. Det föreslås att generaltullstyrelsen skall kunna ge tillstånd
till att tulldeklaration och andra uppgifter som skall avges enligt vissa
tullförfattningar får avlämnas genom ett elektroniskt dokument till
tulldatasystemet. Elektroniska dokument skall ha samma ställning som
pappersdokument i tullklareringssammanhang.

I motion Sk9 yrkande 4 anför motionärerna att det är otillfredsställande
att det inte finns bestämmelser i lagen som närmare anger den
tekniska lösningen av elektroniska dokument. Regeringen bör enligt
motionärerna analysera formerna för elektroniska dokument och problemet
med ansvaret för dessa.

Regleringen av frågan om när ett elektroniskt dokument skall
anses ha kommit in till myndigheten

I förslaget till ändring i tullagen finns en bestämmelse som anger när
ett elektroniskt dokument i förvaltningsrättslig mening skall anses ha
kommit in till en tullmyndighet. Av praktiska skäl som redovisas i
propositionen anses den bestämmelsen inte helt kunna överensstämma
med tryckfrihetsförordningens föreskrifter om när en upptagning som
avser personregister blir att betrakta som allmän handling. I proposi -

1989/90:SkU19

Bilaga 1

tionen tar föredraganden upp frågan om bestämmelsen bör föras in i
förvaltningslagen (1986:223). Han anför att det i och för sig finns skäl
som talar för en sådan lösning men anser att det dock nu är lämpligare
att placera bestämmelsen i den lagstiftning som avser det enda förvaltningsområde
som hittills är aktuellt. En placering av bestämmelsen i
förvaltningslagen bör enligt föredraganden ske först när man har fatt
en bättre bild av hur utvecklingen på andra förvaltningsområden i det
här avseendet kommer att bli.

Enligt motion Sk 12 yrkande 5 bör frågan om när ett elektroniskt
dokument skall anses ha kommit in till myndigheten regleras i förvaltningslagen.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis anföra följande.

Trots att förevarande lagstiftningsärende avser ett begränsat och
mycket speciellt förvaltningsområde rör det några principiellt viktiga
frågor inom den offentliga rätten när det gäller ADB-användning,
såsom dokumentbegreppet, offentlighetsprincipen, integritetsskyddet
och anhängiggörandet av ärenden med användning av datateknik.
Frågor av detta slag har behandlats av data- och offentlighetskommittén
(DOK). När det gäller DOK:s arbete hänvisar utskottet till utskottets
betänkande om datafrågor, 1988/89:KU28. Utgångspunkten för
DOK:s arbete har varit att behandla dessa frågor ur ett brett perspektiv
för hela den offentliga förvaltningen. Frågorna bereds för närvarande
inom regeringskansliet och har därför inte kunnat prövas av riksdagen.
Enligt utskottets mening hade det varit till fördel om riksdagen hade
kunnat ta ställning till dessa principiella frågor i ett vidare sammanhang
än vad som kan bli fallet i detta ärende. En datorisering av
tullklareringsärendena är emellertid angelägen och bör inte fördröjas.
Utskottet motsätter sig därför inte att datoriseringen ges rättslig grund
genom den föreslagna lagstiftningen. Utskottet vill dock betona att det
inte är givet att de lösningar som valts på detta förvaltningsområde
också kan användas på andra förvaltningsområden. Utskottet vill också
understryka att de lösningar som kan komma att väljas för förvaltningen
i stort kan medföra att ändringar måste göras på det nu aktuella
området.

Utskottet övergår så till att behandla de speciella frågor som har
väckts i motionerna.

När det gäller den fråga om utlämnande av uppgifter till utlandet som
tas upp i motion Skl2 yrkande 1 får utskottet anföra följande. Som
framgår av propositionen kommer det till en början endast att vara
fråga om ett begränsat antal fall där personuppgifter kommer att
lämnas ut till stater som inte är anslutna till Europarådskonventionen.
I dessa fall kommer integritetsintressena att tas till vara i samband med
att datainspektionen prövar frågan om utlämnande enligt 7 kap. 16 §
sekretesslagen. Som datainspektionen har anfört kommer detta att bli
byråkratiskt tungrott och med tiden vålla inspektionen och andra
myndigheter åtskilligt arbete. Utskottet utgår från att regeringen kom -

1989/90:SkU19

Bilaga 1

mer att beakta frågan i det vidare lagstiftningsarbetet och att regeringen
kommer att förelägga riksdagen förslag till hur dessa problem skall
lösas.

När det gäller frågan om huruvida uppgifter om hela
befolkningen (motion Skl2 yrkande 2) skall föras in i registret vill
utskottet peka på de föreskrifter i den föreslagna lagen som anger för
vilka ändamål tullregistret får föras och som utskottet har redogjort för
i det föregående. Av dessa föreskrifter framgår att det självfallet inte är
fråga om att uppgifter om hela befolkningen skall föras in i registret.

I lagförslaget anges tre grundläggande sökbegrepp, nämligen tullidentifikationsnummer
och person- eller organisationsnummer. Ytterligare
sökbegrepp skall emellertid kunna användas. Enligt propositionen
skall den ytterligare regleringen av användningen av sökbegreppen ske
genom förordning och myndighetsföreskrifter. Frågan om vilka sökbegrepp
som skall få användas i ett register är av stor betydelse för
skyddet av den enskildes integritet. Enligt utskottets mening bör därför
— som krävs i motionerna SklO och Skl2 yrkande 2 — användningen
av sökbegreppen regleras i lagen. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med förslag till lagstiftning.

När det gäller frågan om användning av personnummer konstaterar
utskottet att tullregistret enligt den föreslagna lagen får sambearbetas
med register hos riksskatteverket i fråga om registrerade skattskyldiga
samt med register hos kommerskollegium och statens jordbruksnämnd
i fråga om import- och exportlicenser. Utskottet har ingen erinran mot
en sådan sambearbetning. För sambearbetningen är det givetvis angeläget
att juridiska och fysiska personer kan identifieras enligt gängse
förfaringssätt. Detta innebär enligt utskottet att de fyra sista siffrorna i
personnumret inte — såsom krävs i motion Sk9 yrkande 3 — kan
avvaras utan stora olägenheter. Personnumret bör därför få användas i
registret.

Enligt utskottets mening torde det gallringsförfarande som motionärerna
föreslår i motion Skl2 yrkande 3 vara alltför omständligt i
förhållande till den fördel det skulle innebära från integritetssynpunkt.
Utskottet anser mot denna bakgrund att gallringen bör ske på det sätt
som föreslås i propositionen.

När det gäller kravet att hålla personuppgifter aktuella, som förs
fram i motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, är det enligt
utskottets mening självklart att gamla eller felaktiga uppgifter i registret
som härrör från ett ärende kommer att rättas i samband med
behandlingen av ett nytt ärende.

I motionerna Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, och Sk9
yrkande 2 tas frågan om användningen av tullregistret i brottsspaningssyfte
upp. I propositionen anförs att tullregistret inte skall kunna
användas för brottsspaning. Utskottet delar denna uppfattning och
finner att den föreslagna lagen om tullregister har utformats så att
någon sådan användning inte blir möjlig. Enligt lagen får nämligen
tullregistret bara användas för de ändamål som anges i lagen. Som

1989/90:SkU19

Bilaga 1

framgår av utskottets redogörelse i det föregående är brottsspaning inte
något sådant ändamål. Det saknas därmed lagliga förutsättningar för att
använda tullregistret för brottsspaning.

I motion Sk9 yrkande 4 krävs att det i lagen tas in uttömmande
bestämmelser om elektroniskt dokument. Hur den närmare tekniska
lösningen av elektroniskt dokument bör regleras bör emellertid enligt
utskottets mening lämpligen inte bestämmas i lag. Utskottet delar alltså
den bedömning som gjorts i propositionen.

Enligt motion Skl2 yrkande 5 bör bestämmelsen om när ett elektroniskt
dokument skall anses ha kommit in till myndigheten tas in i
förvaltningslagen och inte — som föreslås i propositionen — i tullagen.
Som princip bör enligt utskottet gälla att föreskrifter om anhängiggörande
av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna med användande
av ADB-teknik tas in i förvaltningslagen. Sådana bestämmelser måste
dock kunna tillämpas på olika typer av myndigheter, och som framgår
av vad utskottet anfört inledningsvis har riksdagen ännu inte förelagts
förslag om detta. I förevarande fall är bestämmelsen utformad så att
den endast kan tillämpas på ärenden hos tullmyndigheterna. Utskottet
delar därför bedömningen att föreskriften bör tas in i tullagen. Det är
angeläget att frågan om en reglering av elektroniska dokument i
förvaltningsförfarandet Sr en generell lösning på grundval av DOK:s
olika förslag. Föreskriften i tuilagen bör då ersättas med en allmän
bestämmelse i förvaltningslagen.

Stockholm den 30 november 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c),
Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom
(c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och
Rosa-Lill Wåhlstedt (s).

1989/90:SkU19

Bilaga 1

Avvikande meningar

1. Sökbegreppet

Olle Svensson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sture Thun,
Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Rosa-Lill Wåhlstedt
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken
"Utskottets bedömning" som börjar med "Frågan om vilka sökbegrepp"
och slutar med "förslag till lagstiftning" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det inte är möjligt att i ett sammanhang uttömmande
reglera alla de sökbegrepp som skall få användas, vilket krävs i
motionerna SklO och Skl2 yrkande 2. Enligt utskottets mening är det
emellertid viktigt att användningen av sökbegrepp begränsas med hänsyn
till kraven på integritet. Från denna utgångspunkt finner utskottet
att det är lämpligt att bestämmelser om att de nämnda grundläggande
sökbegreppen får användas ges i lagen. Om fråga uppstår om användning
av andra sökbegrepp som är av samma centrala betydelse från
integritetssynpunkt, bör detta enligt utskottets mening därför också
regleras i lagen. I de fall där integritetsintressena inte gör sig lika starkt
gällande bör regleringen kunna handhas av regeringen och datainspektionen.
I detta sammanhang vill utskottet — liksom föredraganden i
propositionen — peka på det ansvar att ta till vara integritetsintressena
som datainspektionen har då inspektionen meddelar föreskrifter med
stöd av 6 och 6 a §§ datalagen.

2. Personnummer

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under
rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "När det gäller
frågan om användning av personnummer" och slutar med "få användas
i registret" bort ha följande lydelse:

När det gäller användningen av personnummer anser utskottet att
den information som innefattas i de fyra sista siffrorna inte behövs för
tullens arbete. Dessa siffror är inte nödvändiga för de fall där sambearbetning
skall kunna göras enligt den föreslagna lagen. Om fullständiga
personnummer får användas i registret, öppnar det möjligheter för
sådana samkörningar med annan information som är stötande för den
personliga integriteten. I likhet med vad som anförs i motion Sk9
yrkande 3 anser utskottet därför att de fyra sista siffrorna i personnumret
inte bör få användas i tullregistret.

3. Brottsspaning

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under
rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Utskottet delar
denna uppfattning" och slutar med "tullregistret för brottsspaning"
bort ha följande lydelse:

1989/90:SkU19

Bilaga 1

Det är dock inte förklarat hur denna begränsning skall efterlevas
och hur man skall kontrollera att begränsningen efterlevs. Utskottet
vill särskilt peka på att svenska tullmyndigheter till följd av tullsamarbetsavtal
med andra länder tillhandahåller uppgifter till utländsk tullmyndighet,
vars regler kan vara av annan beskaffenhet än de svenska.
Det fordras enligt utskottets mening säkra garantier för att tullregistret
inte används för spaning inom eller utom landet. Utskottet anser att
regeringen för riksdagen bör redovisa hur sådana garantier kan skapas.

4. Elektroniskt dokument

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under
rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Hur den närmare
tekniska" och slutar med "som gjorts i propositionen" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det helt otillfredsställande att den tekniska
lösningen av elektroniskt dokument inte regleras i lagen. I lagen
bör det finnas klara och entydiga former för hur ansvaret för ett
elektroniskt dokument skall åvila en viss person.

Särskilt yttrande

Hans Leghammar (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att det på detta stadium är fel att införa det
föreslagna tullregistret. Propositionen bör därför avslås i sin helhet.
Regeringen bör återkomma med en ny proposition i frågan när den
kritik som framförts i motion Sk9 har kunnat bemötas på ett tillfredsställande
sätt. Trots denna huvudinställning har partiet inte velat avstå
från att ta ställning till de olika delar i propositionen som hör till
utskottets ansvarsområde.

1989/90:SkU19

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande
1989/90:KU5y

Tullregisterlag m.m.

Till skatteutskottet
Bakgrund

Konstitutionsutskottet har den 30 november 1989 till skatteutskottet
yttrat sig över prop. 1989/90:40 om tullregisterlag m.m. och yrkanden i
tre motioner med anledning av propositionen (1989/90:KU2y).

I samband med den fortsatta behandlingen i skatteutskottet har
datainspektionens generaldirektör företrätt inför utskottet den 6 februari
1990 och diskuterat behovet av vissa ändringar i 1 och 2 §§ i den
föreslagna tullregisterlagen. Ändringarna har samband med frågan om
hur användningen av sökbegrepp i tullregistret skall regleras och
frågan om möjligheten att använda registret i brottsspaningssyfte. Samma
dag beslutade skatteutskottet att bereda konstitutionsutskottet tillfälle
att avge ett förnyat yttrande i ärendet.

Konstitutionsutskottets tidigare yttrande

I sitt yttrande den 30 november 1989 anförde konstitutionsutskottet att
frågan om vilka sökbegrepp som skall få användas i ett register är av
stor betydelse för skyddet av den enskildes integritet. Utskottet ansåg
därför att användningen av sökbegreppen borde regleras i lagen och
uttalade att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag till
lagstiftning.

Utskottets socialdemokratiska ledamöter anförde en avvikande mening
i denna fråga. De ansåg att det inte var möjligt att i ett sammanhang
reglera alla de sökbegrepp som skall få användas. De ansåg
emellertid att det var viktigt att användningen av sökbegrepp kunde
begränsas med hänsyn till kraven på integritet och fann att det från
denna utgångspunkt var lämpligt att — som föreslogs i propositionen
— bestämmelser om att de grundläggande sökbegreppen får användas
ges i lagen. Om fråga uppstår om användning av andra sökbegrepp
som är av samma centrala betydelse från integritetssynpunkt, bör detta
enligt dessa ledamöters mening därför också regleras i lagen. I de fall
där integritetsintressena inte gör sig lika starkt gällande bör regleringen
enligt deras mening kunna handhas av regeringen eller datainspektionen.
De pekade slutligen på det ansvar att ta till vara integritetsintressena
som datainspektionen har då den meddelar föreskrifter med stöd
av 6 och 6 a §§ datalagen.

När det gäller frågan om användningen av tullregistret i brottsspaningssyfte
konstaterade konstitutionsutskottet att det i propositionen

1989/90:SkU19

Bilaga 2

anfördes att registret inte får användas för brottspaning. Utskottet
delade denna uppfattning och fann att den föreslagna lagen om tullregister
hade utformats så att någon sådan användning inte blir möjlig.
Utskottet konstaterade nämligen att tullregjstret bara får användas för
de ändamål som anges i lagen och att brottsspaning inte är något
sådant ändamål. Enligt utskottet saknas det därför lagliga förutsättningar
för att använda tullregistret för brottsspaning.

I en avvikande mening efterlyste ledamoten från miljöpartiet säkra
garantier för att tullregistret inte används för spaning inom eller utom
landet. Han ansåg att regeringen borde redovisa för riksdagen hur
sådana garantier skulle skapas.

Datainspektionens ändringsförslag

De ändringar som diskuterats innebär följande.

I 1 § ändras andra stycket till denna lydelse: "Bestämmelserna i
denna lag gäller inte register som regleras i annan lag eller förordning.
"

I 2 § förs ett andra stycke in med följande lydelse: "I lagen (1965:94)
om polisregister m.m. finns bestämmelser om det register som tullmyndigheterna
för i spaningssyfte."

Enligt vad konstitutionsutskottet har inhämtat anförde datainspektionen
bl.a. följande till stöd för förslagen vid skatteutskottets sammanträde
den 6 februari 1990.

Ett personregister i datalagens mening skall föras för ett visst ändamål.
(Tullregistret kommer att bli ett sådant personregister eftersom det
kommer att innehålla upplysningar som avser enskilda personer även
om sådana uppgifter inte kommer att utgöra den övervägande delen av
registrets innehåll. Ändamålet har avgörande betydelse för vilka uppgifter
som får samlas in, registreras och lämnas ut. Ett personregister
får inte användas på ett sätt som inte överensstämmer med registrets
ändamål.

Av mycket stor betydelse för hur ett register kan användas är de
sökbegrepp som byggs in i systemet. Ju flera och friare sökmöjligheter
som kan användas desto större blir risken för otillbörligt intrång i den
personliga integriteten. Härtill kommer den betydelse för användningen
av registren som den i tryckfrihetsförordningen stadgade offentlighetsprincipen
får för personregister som förs hos myndigheter. En
myndighet måste använda alla tillåtna sökbegrepp och tekniska möjligheter
som står myndigheten till buds för att ta fram uppgifter som
någon begär med stöd av offentlighetsprincipen. Den enda begränsningen
är att uppgifterna skall kunna tas fram med rutinbetonade
åtgärder och utan alltför höga kostnader. Att myndigheten inte använder
de begärda uppgifterna i sin egen verksamhet saknar betydelse.

Tullmyndigheterna för i dag ett särskilt register för den brottsbekämpande
verksamhet som ankommer på tullmyndighet. Detta register —
SPADI — förs med stöd av 10 a § polisregisterlagen och får föras med
stöd av ADB enligt en särskild förordning. Där får föras in uppgifter
om den som är misstänkt för brott enligt lagen om straff för varusmuggling,
narkotikastrafflagen, valutalagen, tullagen, tullförordningen,
lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker, lagen om
vissa internationella sanktioner och ytterligare någon lag. Enligt polisregisterlagen
skall ett polisregister — vilket SPADI är — tjäna till
upplysning om brott, för vilka någon har misstänkts, åtalats eller

1989/90:SkU19

Bilaga 2

dömts eller om någons personliga förhållanden i övrigt. Även uppgifter
om transportmedel och andra varor som misstänks ha samband
med sådana brott Sr registreras i SPADI.

I samband med 2 a §-yttrandet över förslaget till tullregisterlag
noterade datainspektionen att — enligt ett uttalande i propositionsförslaget
— tullregistret inte skulle S användas för sådant brottsspaningssyfte
för vilket SPADI förs. Tullregister skulle emellertid S användas
för den kontroll och övervakning som är ett led i tullens klareringsarbete.
Inspektionen antog då att registret därför skulle komma att
innehålla även uppgifter om att någon kan misstänkas för brott. Detta
förhållande och den betydelse för de tekniska möjligheterna att använda
personregister som existerande sökbegrepp har, föranledde inspektionen
att föreslå att sökbegreppen i tullregistret skulle uttömmande
författningsregleras, antingen i lagen eller genom en av regeringen
utfärdad förordning. En alternativ möjlighet som inspektionen pekade
på var att i författning förbjuda vissa sökbegrepp. Vilka sökbegrepp
som skulle tillåtas eller förbjudas uttalade sig inspektionen inte om.
Syftet med förslaget var emellertid att säkerställa att tullregistret inte
kunde användas för brottsspaningsändamål.

Sedan datainspektionen avgav sitt 2 a §-yttrande har inspektionen
fatt ny information både om registrets innehåll och om det antal
sökbegrepp som planeras för tulldatasystemet.

I fråga om sökbegreppen i systemet lär 1 600 olika sökbegrepp
kunna komma att användas. Härtill kommer att systemet alltjämt är
under uppbyggnad. Att uttömmande författningsreglera eller att med
stöd av datalagen meddela föreskrifter för ett så stort antal sökbegrepp
torde inte vara genomförbart.

Generaltullstyrelsen har i en skrivelse till skatteutskottet upplyst att
det i tulldatasystemet inte kommer att finnas någon uppgift om att en
person är misstänkt för brott. Av skrivelsen framgår emellertid enligt
vad inspektionen kan förstå att det kommer att finnas uppgifter som
kan visa att en person kan ha begått brott.

Enligt datainspektionen är det angeläget att det skapas så goda
garantier som möjligt för att tulldatasystemet inte kommer att användas
för tullens brottsspaning. I motiven till lagförslaget sägs uttryckligen
att tulldatasystemet inte skall få användas för den typ av brottsspaning
för vilket SPADI förs. Datainspektionen anser att motivuttalandet
bättre borde komma till uttryck i lagtexten än vad som blivit fallet i
propositionens lagförslag. Inspektionen föreslår därför att det i 2 §
(ändamålsbestämmelsen) förs in ett nytt andra stycke av följande
lydelse: "I lagen om polisregister m.m. finns bestämmelser om det
register som tullmyndigheterna för i spaningssyfte." Genom att föra in
en sådan erinran i ändamålsparagrafen måste det anses bli klargjort att
tulldatasystemet inte är avsett för de ändamål för vilka SPADI förs.
Eftersom ett personregister inte får användas på ett sätt som strider
mot dess ändamål, borde tillägget ge samma säkerhet mot att registret
används för brottsspaning som en begränsning av sökbegreppen.

Datainspektionens förslag beträffande 2 § innebär att det måste göras
vissa följdändringar i 1 §.

Konstitutionsutskottets bedömning

Av vad datainspektionen anfört inför skatteutskottet framgår att det
antal sökbegrepp som kan komma att användas i tulldatasystemet nu
kan uppskattas till ca 1 600. Eftersom systemet är under uppbyggnad
kan ytterligare sökbegrepp tillkomma. I likhet med datainspektionen
finner konstitutionsutskottet att det inte är möjligt att uttömmande

1989/90:SkU19

Bilaga 2

författningsreglers eller att med stöd av datalagen meddela föreskrifter
för ett så stort antal sökbegrepp. Som utskottet framhöll i sitt förra
yttrande är emellertid frågan om vilka sökbegrepp som skall fa användas
i ett register av stor betydelse för den personliga integriteten. Det
är därför viktigt att sökbegrepp som är känsliga från integritetssynpunkt
endast används i begränsad utsträckning. Användningen av
sådana sökbegrepp bör därför enligt utskottets mening regleras i lag.
Förslaget i propositionen om att bestämmelser om de grundläggande
sökbegreppen — tullidentifikationsnummer, personnummer och organisationsnummer
— tas in i lagen ligger också i linje med detta. Om
det blir aktuellt att använda andra sökbegrepp där integritetsintressena
gör sig gällande på samma sätt, bör enligt utskottets mening även en
sådan användning regleras i lag. Användningen av sökbegrepp i andra
fell bör däremot kunna regleras genom verkställighetsföreskrifter. Enligt
utskottet bör regeringen uppmärksamt följa denna fråga.

När det gäller frågan om användningen av tullregistret i brottsspaningssyfte
delar utskottet datainspektionens uppfattning att ett personregister
inte får användas i strid mot registrets ändamål. I sitt förra
yttrande konstaterade utskottet också att den föreslagna lagen hade
utformats i enlighet med detta och att brottsspaning inte angavs som
något sådant ändamål i lagen. Utskottet fenn därför att det saknas
lagliga förutsättningar att använda registret i brottsspaningssyfte. Utskottet
har emellertid inga erinringar mot de ändringar i förtydligande
syfte som datainspektionen föreslår. Det får ankomma på skatteutskottet
att närmare pröva hur bestämmelserna skall utformas.

Stockholm den 6 mars 1990
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c),
Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s),
Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo
Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Per
Olof Håkansson (s).

1989/90:SkU19

Bilaga 2