Transportrådet
Betänkande 1990/91:TU18
Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU18
Transportrådet
Innehåll
1990/91
TU18
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag att transportrådet bör avvecklas. Utskottet ansluter sig vidare i huvudsak till den föreslagna fördelningen av rådets arbetsuppgifter på olika myndigheter. Vad gäller ansvaret för beredskaps- och ransoneringsfrågor avstyrks dock förslaget om att den organisatoriska hemvisten bör vara statens väg- och trafikinstitut. Utskottets ställningstagande innebär i stället att uppgiften omförs till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) resp. till statens energiverk (STEV) eller den nya myndighet som kan komma att överta verkets uppgifter på beredskapsområdet enligt regeringens förslag i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt yttrande.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Anslaget till transportrådet
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) under punkten G1. (s. 110--111) att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13613000 kr.
Avveckling av transportrådet
Vidare föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet) under avsnittet Särskilda frågor i rubriken B. Avveckling av transportrådet (s. 147--185) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen anförts om ökad politisk styrning av myndigheterna, om målformuleringar och trafikpolitiska analyser samt om utformning av beslutsunderlag, 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att transportrådet avvecklas vid årsskiftet 1991-1992, 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om de uppgifter och medel som senast vid årsskiftet 1991-1992 skall överföras till vissa organ och myndigheter, 4. att riksdagen bemyndigar regeringen att, med anledning av vad som sägs under punkterna 2 och 3 i propositionen, under året få disponera återstående medel, 5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att trafikhuvudmännen skall kunna söka bidrag direkt hos vägverket, 6. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen i övrigt anförts för vägverkets statsbidragsgivning och om vägverkets och banverkets ansvar för kollektivtrafiken, 7. att riksdagen bemyndigar regeringen att senast vid årsskiftet 1991-1992 förordna en eller flera förhandlare för statens köp av interregional persontrafik på järnväg (anslag G5.) och för ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg (anslag G6.), 8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att förhandlingsverksamheten under punkt 7 skall finansieras inom ramen för anslaget G5., 9. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att administrationen av transportstödet till Gotland överförs till sjöfartsverket, 10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att verksamheten under punkt 9 skall finansieras inom ramen för anslaget E3. Transportstöd för Gotland, 11. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förhandlingar om avtal om koncessioner för linjesjöfarten till och från Gotland, 12. att riksdagen tar del av vad i propositionen har anförts om transportrådets databas och metodik för prognoser och samhällsekonomiska bedömningar.
Motionerna
1990/91:T203 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att transportrådet skall avskaffas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ett statligt verk för transporthushållning
("transportverket") bör inrättas och att verkets uppgifter och
inriktning skall vara i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
långtgående samordning eller sammanslagning av vägverk, banverk
och trafiksäkerhetsverk inom ramen för ett trafikverk i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar att nedläggningen av transportrådet skall innebära att högst hälften av nuvarande tjänster förs till andra organ innebärande en ytterligare besparing med 5 milj.kr., 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parlamentariska utredningar.
1990/91:T233 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanläggning av banverket och vägverket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning med övriga trafikverk.
1990/91:T636 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att administrationen av transportstödet bör överföras från transportrådet till länsstyrelsen i Gotlands län.
1990/91:T645 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt trafikråd eller en delegation direkt underställd regeringen.
1990/91:T929 av Hans Lindblad och Kerstin Ekman (båda fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att överstyrelsen för civil beredskap skall bli centralt ansvarig myndighet för funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att ansvaret för drivmedelsförsörjning överförs till den ansvariga myndigheten för funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret, alltså energiverket.
1990/91:T939 av Göthe Knutson (m) och Roland Brännström (s) vari yrkas att riksdagen med avsteg från regeringens förslag beslutar att transportrådets beredskapsuppgifter överförs till överstyrelsen för civil beredskap och statens energiverk i enlighet med vad som anförts i motionen.
Yttranden från andra utskott
Över motionerna T929 av Hans Lindblad och Kerstin Ekman (båda fp) och T939 av Göthe Knutson (m) och Roland Brännström (s) som behandlar vilken myndighet som skall ha ansvar för beredskaps- och ransoneringsfrågor samt propositionen i denna del har yttranden inhämtats från försvarsutskottet och näringsutskottet. Yttrandet från försvarsutskottet (1990/91:FöU3y) har fogats till detta betänkande som bilaga 1 och näringsutskottets yttrande (1990/91:NU5y) som bilaga 2.
Bakgrund
Transportrådet (TPR) inrättades den 1 januari 1980 som en följd av 1979 års trafikpolitiska beslut. Rådet övertog de arbetsuppgifter som tidigare ombesörjdes av transportnämnden, bussbidragsnämnden och fraktbidragsnämnden. Vidare tillfördes rådet arbetsuppgifter rörande bl.a. viss trafikplanering, den yrkesmässiga trafiken, handikappanpassning av den kollektiva trafiken och energihushållning inom transportsektorn. Under den dryga tioårsperiod som rådet verkat har TPRs arbetsuppgifter förändrats på flera sätt. Särskilt markant var förändringen genom 1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1988/89:50 bil. 1, bet. TU14, rskr. 157). Förändringarna har inneburit både att vissa uppgifter minskat i omfattning och att andra uppgifter tillkommit. Kännetecknande för denna utveckling har varit att det är trafikplanerings- och utredningsverksamheten som tillsammans med förhandlings- och samordningsfrågor vuxit i omfattning och betydelse medan olika tillsyns- och statsbidragsfrågor kommit att spela relativt sett en mer underordnad roll. De nuvarande arbetsuppgifterna vid transportrådet anges enligt förordningen (1988:1179) med instruktion för TPR till att vara central förvaltningsmyndighet för frågor som rör trafikplanering, energihushållning inom transportområdet, handikappanpassning av kollektiva färdmedel, civil transportverksamhet under kriser och krig, riksfärdtjänsten, statlig upphandling av viss persontrafik på järnvägar, regionalpolitiskt transportstöd, yrkestrafik och internationell vägtrafik samt ransonering av drivmedel.
Med hänvisning bl.a. till de väsentliga förändringar som flera trafikpolitiska riksdagsbeslut inneburit för TPR tillkallade år 1988 den dåvarande kommunikationsministern, med stöd av regeringens bemyndigande, en särskild utredare för att förutsättningslöst se över verksamheten vid rådet. Utredningen (K 1988:4) Översyn av transportrådets verksamhet avgav i januari 1990 betänkandet (SOU 1990:4) Transportrådet. Förslaget innebar som bärande princip att TPR borde ombildas till ett renodlat prognos-, planerings- och utredningsorgan med ställning som ett kvalificerat stabsorgan åt regeringen. Betänkandet har remissbehandlats under våren 1990.
Utskottet
1. Övergripande trafikpolitiska frågor
Kommunikationsministern inleder motiveringen till sitt förslag med att framhålla att TPR på ett förtjänstfullt sätt medverkat i det trafikpolitiska utvecklingsarbetet och aktivt bidragit till en på samhällsekonomiska grunder förbättrad trafikförsörjning. TPRs insatser att ta fram planerings- och beslutsunderlag, genomförande av olika förhandlingsfrågor och hanteringen av dess tillsynsuppgifter har enligt statsrådet varit betydelsefulla och skötts på ett effektivt sätt. Departementschefen anser dock att de utgångspunkter som låg till grund för TPRs bildande behöver omprövas med hänsyn till de nya förutsättningar och den förändrade omvärld som vi nu står inför. Kommunikationsministern fortsätter sin framställning med att framhålla att utrymmet för politisk styrning från regering och riksdag över centrala trafikpolitiska frågor bör öka. Målstyrningen från regeringens sida av myndigheterna bedöms vidare behöva utvecklas. Vad gäller formulering av mål inom trafikpolitiken, trafikpolitiska analyser samt utformning av underlag för regeringsbeslut påtalar departementschefen behovet av ökade resurser. Organisationsmässigt anges att denna typ av stabsfunktioner är en uppgift för regeringskansliet och inte bör ligga på myndighetsnivå. Mot denna bakgrund förordas att till regeringskansliet (kommunikationsdepartementet) överförs TPRs stabsresurser för beredning av bl.a. övergripande trafikpolitiska frågor. Propositionen anger vidare att rådets övriga frågor bör omorganiseras och TPR avvecklas vid årsskiftet 1991-1992.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att TPRs verksamhet under den dryga tioårsperiod som rådet verkat inte har varit oomstridd. Vid ett antal tillfällen under 1980-talet har sålunda frågan om rådets verksamhet behandlats i riksdagen. Motioner om en avveckling av TPR har framlagts av företrädare för såväl fp, c, v som mp. Utskottets majoritet har dock avstyrkt motionsförslagen. Under senare år har i detta sammanhang hänvisningar skett i utskottsbetänkandena till det tidigare nämnda utredningsarbetet kring TPRs roll.
Övergripande frågor om utvecklad trafikplanering har tagits upp i två motioner. I motion T203 (mp) yrkas att transportrådet ersätts med ett nytt statligt verk för transporthushållning. Det nya verket skall enligt motionärerna förutom TPRs tidigare arbetsuppgifter även bl.a. samordna trafikinvesteringar för att de ur energi-, miljö-, social och samhällsekonomisk synpunkt bästa transportlösningarna skall kunna utvecklas. Enligt motionen bör vidare övervägas att på sikt låta den nya myndigheten överta delar av främst vägverkets men kanske även banverkets uppgifter för att stärka samordningen av landtransporterna. Även trafiksäkerhetsverket skulle kunna integreras i en sådan ny organisation. Inom ramen för det föreslagna utredningsarbetet bör vidare som ett alternativ prövas att öka samordningen mellan de berörda verken i syfte att minska byråkratin och stärka de allmänna intressena i trafikpolitiken. Frågan om en ökad samordning av trafikens infrastruktur behandlas även i motion T233 (s) där det framhålls att en prövning bör göras om banverket och vägverket kan läggas samman. Enligt motionärerna bör dessutom en samordning ske med övriga trafikverk.
Vad gäller frågan om bl.a. en utvecklad trafikplanering som tas upp i de båda motionerna kan utskottet ansluta sig till motionärernas grundtanke om att en stärkt samordnad investeringsplanering är angelägen. Utskottet har också vid flera tillfällen under senare år framhållit att infrastrukturen har en grundläggande betydelse för samhällets utveckling och att det därför är naturligt att stat och kommun har ansvaret för att sådana trafikanläggningar som tillgodoser allmänna transportbehov kommer till utförande. I detta ansvar ingår hur statsmakterna skall göra avvägningar i satsningar på de olika trafikslagen. Trafikutskottet har vidare i ett yttrande till konstitutionsutskottet om förekomsten och utformningen av konsekvensanalyser i propositioner avlämnade under 1990 bedömt att det politiska inflytandet över planeringsprocessen bör stärkas genom en utvecklad investeringsplanering (1990/91:TU2y).
Utskottet konstaterar vidare att kommunikationsministern som ett av motiven för den nu aktuella omorganisationen tagit upp kravet på att investeringsplaneringen behöver förbättras. Enligt departementschefen innebär sålunda den förordade förstärkningen av regeringskansliet att den samordnade investeringsplaneringen kan utvecklas. I detta arbete ingår att på samhällsekonomiska grunder avväga resurserna mellan de olika trafikgrenarna och att utföra analyser över sådana strategiska investeringar som på ett avgörande sätt kan påverka färdmedelsvalet. I propositionen om en samordnad näringspolitik som regeringen nyligen förelagt riksdagen presenteras ytterligare förslag om hur investeringsplaneringen kan utvecklas. Utskottet delar kommunikationsministerns uppfattning om att detta arbete bör ledas från regeringskansliet. Detta innebär att det fortsatta utvecklingsarbetet mot bl.a. en mer samhällsekonomisk trafikförsörjning kan ske utan att tillskapa nya organisatoriska lösningar som särskilda statliga verk. Utskottet tillstyrker därför vad som i propositionen anförts om ökad politisk styrning av myndigheter, om målformuleringar och trafikpolitiska analyser samt om utformning av beslutsunderlag. Utskottets ställningstagande innebär därmed att de nu aktuella motionsyrkandena avstyrks.
I motion T215 (c) tas upp TPRs funktion som ett parlamentariskt kontaktorgan. Enligt motionärerna förstärker TPRs nedläggning betydelsen av att förslag på trafikområdet bör förberedas genom tillsättande av parlamentariska utredningar för att kompensera den kontaktyta som TPRs styrelse har representerat. Utskottet konstaterar att TPRs uppgifter förs till en rad andra statliga myndigheter. Med hänsyn till att dessa organ har styrelser där en parlamentarisk representation finns kommer även fortsättningsvis motionärernas önskemål om en politisk anknytning delvis att tillgodoses. Beträffande de stabsuppgifter som förs till regeringskansliet har utskottet tidigare efterlyst bl.a. en utvecklad samordnad investeringsplanering och ett bättre beslutsunderlag för resultatuppföljning och en precisering av de trafikpolitiska målen. Detta innebär att riksdagen fortsättningsvis kan ges bättre förutsättningar att få ett mer utvecklat beslutsunderlag vilket främjar också att den parlamentariska behandlingen kan bli mer ändamålsenlig. Slutligen vad avser de olika förhandlings- och utredningsfrågor som TPR från tid till annan varit engagerad i anser utskottet att det bör avgöras från fall till fall i vilka former ett sådant arbete bör ske. Självfallet kan det bli aktuellt med ett parlamentariskt inflytande vid detta arbete. Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet motionen i denna del.
Vad gäller kommunikationsministerns förslag om transportrådets avveckling har utskottet ingenting att erinra emot att rådets verksamhet avvecklas vid årsskiftet 1991-1992. Detta innebär att motsvarande yrkande i motion T203 (mp) om TPRs avveckling tillgodoses varför motionen i denna del kan lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
2. Organisationsfrågor
I propositionen redogör kommunikationsministern för hur TPRs nuvarande arbetsuppgifter bör överföras till vissa organ och myndigheter. Förslaget kan sammanfattas i följande tolv huvudpunkter. 1. Övergripande trafikpolitiska frågor och utvärderingar samt analyser av prognoser och samhällsekonomiska bedömningar förs till kommunikationsdepartementet. 2. Trafikprognoser och samhällsekonomiska bedömningar samt nulägesbeskrivningar och statistik förs till VTI. 3. Vägverket övertar ansvaret för statsbidraget till investeringar i bl.a. trafikmedel som främjar miljö, samordning och energieffektivitet. 4. Administrationen av transportstödet till Gotland förs till sjöfartsverket medan ansvaret för förhandlingar om avtal om koncessioner för linjesjöfarten till och från Gotland läggs hos regeringskansliet. 5. Trafikupphandling av olönsam långväga tågtrafik förs tillsammans med anslaget för trafikhuvudmännens ersättning för trafiken på länsjärnvägarna till en eller flera förhandlare. 6. Till VTI överförs ansvaret för beredskapsfunktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret samt uppgiften drivmedelsransonering inom delfunktionen bränslen och drivmedel. 7. För handikappanpassning av den kollektiva trafiken anges att TSV skall ha den överordnade rollen att bestämma funktionskrav, initiera, planera och följa upp handikappanpassningen av kollektiva färdmedel samt verka för att handikappanpassningen samordnas mellan olika trafikslag. Ansvariga trafikverk skall vidare inom sina resp. områden ha ett mer direkt ansvar för anpassningsarbetet och genom egna driftåtgärer underlätta handikappades resor. 8. För riksfärdtjänsten anmäls att överläggningar skall tas upp med kommunförbuden om överföring av huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten. 9. För informationsinsatser om energihushållning och miljö förs ansvaret till resp. trafikmyndighet medan konsumentverket övertar ansvaret för förhandlingar med personbilsleverantörer om begränsningar av drivmedelsförbrukningen hos nya personbilar. VTI får vidare ansvaret att ta fram beslutsunderlag i form av konsekvensbeskrivningar för energihushållningen och miljön av olika trafik- och miljöpolitiska åtgärder. 10. För inrikes yrkestrafik övertar TSV ansvaret för bl.a. att svara för tillståndsprövning av sådan inrikes linjetrafik som berör flera län, att avgöra om trafikhuvudman skall kunna utan tillstånd få driva linjetrafik över länsgräns samt meddela vissa föreskrifter i fråga om yrkesmässig trafik, transportförmedling och biluthyrning samt kanslifunktion för buss- och taxivärderingnämnden resp. för kollektivtrafiknämnden. 11. För utrikes yrkestrafik förs förhandlingsansvaret om tillstånd och kvoter till regeringskansliet medan tullverket förordas meddela transporttillstånd i fråga om godstrafik och beställningstrafik med buss. Till TSV förs vidare handläggning av frågor om internationell linjetrafik och rätt att utfärda föreskrifter om internationella vägtransporter. 12. Administrationen av transportstödet för Norrland förs till statens industriverk.
Utskottet behandlar i det följande kommunikationsministerns förslag till organisationsförändring med undantag av förslaget om riksfärdtjänsten. Denna fråga behandlas i ett senare betänkande från utskottets sida om vissa handikappfrågor.
Den beskrivna arbetsfördelningen har i stort sett inte ifrågasatts eller kommenterats av de motioner som väckts med anledning av den föreslagna organisationsförändringen. För hanteringen av beredskaps- och ransoneringsfrågor finns dock avvikande uppfattningar. Vidare finns för Gotlandstrafiken krav på annorlunda organisationsformer.
För verksamheten inom beredskapsplaneringen ifrågasätts sålunda i motionerna T929 (fp) och T939 (m,s) om VTI med sin inriktning mot olika forskningsfrågor är en lämplig hemvist för denna typ av uppgifter. Motionärerna yrkar i stället på att TPRs beredskapsuppgifter inom funktionsansvaret Transporter överförs till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och att ansvaret för drivmedelsförsörjningen inom delfunktionen bränslen och drivmedel övergår till statens energiverk (STEV).
Utskottet har i denna fråga berett försvars- och näringsutskotten tillfälle att yttra sig över dels motionerna, dels budgetpropositionens förslag.
Försvarsutskottet anser i sitt yttrande till trafikutskottet (bilaga 1) att det naturliga vore att som funktionsansvarig för funktionen Transporter välja en myndighet inom kommunikationsdepartementets område med motsvarande överblick som TPR har. Försvarsutskottet ställer sig dock i likhet med motionärerna tveksamt till om VTI är den lämpligaste myndigheten för de aktuella beredskapsuppgifterna. Det finns enligt försvarsutskottets mening inte heller någon annan myndighet inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde som tillräckligt väl passar för att handha beredskapsfrågorna. Försvarsutskottet anser mot denna bakgrund att ÖCB bör åläggas ansvaret för funktionen Transporter. ÖCBs ansvar i denna nya roll innebär enligt försvarsutskottet inte att sektorn skall föras över från kommunikationsdepartementet till försvarsdepartementet. Försvarsutskottet förutsätter sålunda att ÖCB i det nya funktionsansvaret tar direktiv från och fortlöpande rapporterar till kommunikationsdepartementet. Även beträffande ansvaret för drivmedelsransonering delar försvarsutskottet motionärernas uppfattning. Enligt försvarsutskottets mening har STEV som funktionsansvarig myndighet för energiförsörjning förutsättningar för att handha drivmedelsförsörjningen på ett effektivt sätt.
Näringsutskottet har i sitt yttrande till trafikutskottet (bilaga 2) kommit till samma slutsats vad gäller ansvaret för drivmedelsransonering. Enligt näringsutskottet har ansvaret för planeringen av drivmedelsransonering nära samband med de beredskapsuppgifter på energiområdet som åvilar energiverket resp. skulle åvila det nya verk som enligt regeringens förslag i proposition 1990/91:88 övertar väsentliga funktioner från energiverket.
Trafikutskottet anser det i och för sig viktigt att principen om att en funktionsansvarig myndighet skall ha fredsuppgifter bibehålls inom kommunikationsområdet. Utskottet instämmer dock i vad som både försvars- och näringsutskotten anfört om att ÖCB resp. STEV för närvarande torde vara en lämpligare organisatorisk hemvist för de aktuella beredskapsfrågorna än VTI. I ÖCBs ansvar bör därvid även ingå att planera och leda landsvägstransporter under kriser och krig. En förutsättning bör härvid vara, som försvarsutskottet understrukit, att ÖCB i den nya rollen tar direktiv från och fortlöpande rapporterar till kommunikationsdepartementet. Motsvarande ordning bör vidare gälla för hanteringen av drivmedelsfrågor. Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet de aktuella motionerna och avstyrker regeringens förslag i denna del. Utskottets ställningstagande innebär att beredskapsplaneringen inom funktionen Transporter bör föras till ÖCB medan ansvaret för drivmedelsransonering bör åvila energiverket eller den nya myndighet som kan komma att överta dess uppgifter bl.a. på beredskapsområdet. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
För administrationen av transportstödet till Gotland konstateras i motion T636 (fp) att sjöfartsverket inte har tidigare uppdrag av det slag som kommunikationsministern nu förordar skall överföras från TPR till verket. Motionären bedömer mot denna bakgrund att det vore både billigare och mer praktiskt om länsstyrelsen på Gotland övertog administrationen av transportstödet. I motion T645 (c) framhålls att Gotlandstrafiken har en avgörande och strategisk regionalpolitisk betydelse för Gotland. Det är därför angeläget att ett särskilt trafikråd eller en delegation direkt underställd regeringen fortsättningsvis svarar för dessa frågor. Utskottet konstaterar att det är angeläget att hanteringen av frågor om Gotlandstrafiken sker i former som tillgodoser berättigade krav på medinflytande och samråd från bl.a. näringsliv, olika organisationer och bosatta på Gotland. Utskottet förutsätter att bytet av statlig huvudman till sjöfartsverket gör att det samrådsarbete som tidigare funnits kan bestå och utvecklas vidare. Beträffande förhandlingar om avtal i Gotlandstrafiken förutsätter utskottet att regeringskansliets arbete med dessa frågor kan ske i former som också medger ett inflytande från olika Gotlandsintressenter. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motionsyrkandena och tillstyrker vad regeringen föreslagit om att administrationen bör överföras till sjöfartsverket.
Vidare tillstyrks vad i propositionen anförts om Gotlandsförhandlingar att avtal om koncessioner för linjesjöfarten till och från Gotland skall åvila regeringskansliet.
Vad gäller kommunikationsministerns förslag till övriga organisationsförändringar m.m. om de uppgifter och medel som senast vid årsskiftet 1991-1992 skall överföras till vissa organ och myndigheter har utskottet inga erinringar.
Kommunikationsministern anmäler vidare i sin föredragning om trafikprognoser m.m. att TPRs databas och metodik för prognoser och samhällsekonomiska bedömningar bör överföras till statens väg- och trafikinstitut. Enligt departementschefen är det ett betydande samhällskapital som under en tioårsperiod byggts upp inom TPR i form av databaser och prognosmetodik och framför allt genom kompetensutveckling hos personalen. Det bedöms mot den bakgrunden angeläget att det kvalificerade utvecklingsarbete som utförts inom TPR så långt som möjligt under övergångstiden kan föras vidare i nära samverkan mellan TPR och VTI. Utskottet lämnar utan erinran vad kommunikationsministern anfört i denna del.
3. Bidrags- och ansvarsfrågor m.m.
I anslutning till omorganisationen av TPRs arbetsuppgifter har kommunikationsministern tagit upp vissa förslag beträffande bidrags- och ansvarsfrågor m.m. Vad gäller ansvaret för länstrafikanläggningar förordas att trafikhuvudmännen skall kunna ansöka om bidragsmedel direkt hos vägverket. Förslaget innebär att omgången via länsstyrelserna delvis kan slopas i bidragshanteringen. Vidare framhålls vad gäller kollektivtrafiken att med den nya rollfördelningen bör vägverket och banverket vara statens företrädare för kollektivtrafikfrågor på central nivå inom sina resp. områden. För upphandling av interregional tågtrafik m.m. begärs vidare bemyndiganden att senast vid årsskiftet 1991-1992 förordna en eller flera förhandlare. Utskottet har ingen erinran mot de nämnda förslagen.
4. Anslagsfrågor
I budgetpropositionen föreslås vad gäller anslag till transportrådet att riksdagen anvisar 13613000 för nästa budgetår. Medelsberäkningen har skett med beaktande av att TPR avvecklas vid årsskiftet 1991-1992 och att medel från anslaget i samband därmed kan omföras till berörda myndigheter och organ som får tillkommande arbetsuppgifter. I propositionen anges att genom den föreslagna omorganisationen kan medel motsvarande 14 årsarbetskrafter inbesparas. Kommunikationsministern beräknar att detta innebär att 5 milj.kr. kan sparas in på statsbudgeten. Härutöver uppges en besparing ske med drygt 1 milj.kr. genom att vissa uppgifter fortsättningsvis avgiftsbeläggs.
I motion T215 (c) bedöms att besparingseffekten genom TPRs nedläggning är underskattad. Enligt motionärerna bör rationaliseringvinsten kunna förstärkas genom att endast hälften av nuvarande tjänster vid TPR överförs till andra organ. Detta beräknas innebära att en ytterligare besparing med 5 milj.kr. är möjlig att uppnå. Utskottet delar regeringens uppfattning om vilka besparingar som nu är möjliga att genomföra. Utskottet förutsätter dock att inom ramen för det fortsatta budgetarbetet med fördjupade treårsanalyser en uppföljning görs av hur de aktuella arbetsuppgifterna har integrerats inom resp. organ i syfte att uppnå ytterligare besparingseffekter. Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet motionsyrkandet och tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.
Kommunikationsministern har vidare tagit upp vissa andra ekonomiska förutsättningar i samband med omorganisationen och begärt att en överföring av återstående förvaltningsmedel får göras från anslaget G1. Transportrådet till berörda organ som övertar ansvaret för uppgifterna. Vidare begärs att förhandlingsverksamheten vid tågupphandling m.m. får belasta anslaget G5. Statens köp av interregional tågtrafik och att administrationen av Gotlandstrafiken får belasta anslaget E3. Transportstöd för Gotland. Utskottet har för sin del ingen erinran mot regeringens förslag i nu aktuell del.
5. Hemställan
Utskottet hemställer
Övergripande trafikpolitiska frågor
1. beträffande utvecklad trafikplanering att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T203 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:T233 godkänner de riktlinjer som i propositionen anförts om ökad politisk styrning av myndigheterna, om målformuleringar och trafikpolitiska analyser samt om utformning av beslutsunderlag, res. 1 (v, mp)
2. beträffande parlamentariskt kontaktorgan att riksdagen avslår motion 1990/91:T215 yrkande 4, res. 2 (c)
3. beträffande transportrådets avveckling att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att transportrådet avvecklas vid årsskiftet 1991-1992 samt lämnar motion 1990/91:T203 yrkande 2 utan vidare åtgärd,
Organisationsfrågor
4. beträffande beredskapsplaneringen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T929 och 1990/91:T939 och med avslag på regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande administrationen av transportstödet till Gotland att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T636 yrkande 2 och 1990/91:T645 yrkande 4 godkänner vad i propositionen anförts om att administrationen av transportstödet till Gotland överförs till sjöfartsverket,
6. beträffande Gotlandsförhandlingar att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förhandlingar om avtal om koncessioner för linjesjöfarten till och från Gotland,
7. beträffande övriga organisationsförändringar m.m. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om de uppgifter och medel som senast vid årsskiftet 1991-1992 skall överföras till vissa organ och myndigheter,
8. beträffande trafikprognoser m.m. att riksdagen lämnar utan erinran vad regeringen anfört om transportrådets databas och metodik för prognoser och samhällsekonomiska bedömningar,
Bidrags- och ansvarsfrågor m.m.
9. beträffande ansvaret för länstrafikanläggningar att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om att trafikhuvudmännen skall kunna söka bidrag direkt hos vägverket,
10. beträffande kollektivtrafiken att riksdagen godkänner de riktlinjer i övrigt som anförts i propositionen för vägverkets statsbidragsgivning och om vägverkets och banverkets ansvar för kollektivtrafiken,
11. beträffande upphandling av interregional tågtrafik m.m. att riksdagen bemyndigar regeringen att senast vid årsskiftet 1991-1992 förordna en eller flera förhandlare för statens köp av interregional persontrafik på järnväg och för ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg,
Anslagsfrågor
12. beträffande anslag till Transportrådet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:T215 yrkande 3 till Transportrådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13613000 kr., res. 3 (c)
13. beträffande överföring av återstående förvaltningsmedel att riksdagen medger regeringen att med anledning av omorganisationen få disponera återstående medel under anslaget Transportrådet,
14. beträffande förhandlingsverksamheten vid tågupphandling m.m. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om förhandlingsverksamhetens finansiering,
15. beträffande administrationen av Gotlandstrafiken att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om att administrationen av transportstödet till Gotland skall finansieras inom ramen för anslaget Transportstöd för Gotland.
Stockholm den 7 mars 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Utvecklad trafikplanering (mom.1)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att beslutet att avveckla transportrådet är riktigt. För att få de ur miljö-, social, energi- och samhällsekonomisk synpunkt bästa trafiklösningarna krävs dock en helt ny organisation. Utskottet tillstyrker därför förslagen i motion T203 (mp) om att bilda ett nytt verk för transporthushållning. På sikt bör vidare övervägas att delar av främst vägverkets men kanske även banverkets uppgifter övertas av den nya myndigheten i syfte att stärka samordningen av landtransporterna. Inom ramen för det utredningsarbete som bör starta i frågan bör vidare som ett alternativ prövas att öka samordningen mellan de berörda verken för att därmed minska byråkratin och stärka de allmänna intressena i trafikpolitiken. Trafikutskottets ställningstagande innebär att syftet med motion T233 (s) blir tillgodosett. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utvecklad trafikplanering att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T203 yrkandena 3 och 4 och med anledning av regeringens förslag och motion 1990/91:T233 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Parlamentariskt kontaktorgan (mom.2)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det viktigt som anges i motion T215 (c) att förslag på trafikområdet förbereds väl genom tillsättande av parlamentariska utredningar. Detta behov förstärks när den kontaktyta som TPRs styrelse representerar bortfaller vid årsskiftet 1991-1992. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionsyrkandet tillstyrks, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande parlamentariskt kontaktorgan att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Anslag till Transportrådet (mom.12)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "föreslagna medelsanvisningen" bort ha följande lydelse: Utskottet bedömer att rationaliseringsvinsten genom transportrådets nedläggning är underskattad. Enligt utskottets bedömning bör som framhålls i motion T215 (c) en halvering av nuvarande antal tjänster vid rådet vara rimlig. Detta skulle ge en besparing på ytterligare ca 5 milj.kr. Utskottet förutsätter att denna riktlinje bör vara gällande inför det nu förestående organisationsarbetet. Med hänsyn till att transportrådet avvecklas vid årsskiftet 1991-1992 bör därmed regeringens förslag till medelsanvisning reduceras med 2,5 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Helårseffekten av den sammanlagda besparingen blir därmed 10 milj.kr. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande anslag till Transportrådet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag till Transportrådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 11113000 kr.,
Särskilt yttrande
Administrationen av transportstödet till Gotland (mom.5)
Sten Andersson i Malmö, Görel Bohlin och Tom Heyman (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har i motion T211 (m) behandlat kommunikationerna till Gotland m.m. I motionen anförs bl.a. att det bör vara fri konkurrens i trafiken. Det särskilda transportstödet till Gotland och dess administration bör därmed också kunna avvecklas. Till dessa frågor återkommer utskottet i ett betänkande senare i vår.
Försvarsutskottets yttrande 1990/91:FöU3y Bilaga 1 Transportrådets beredskapsuppgifter
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 5 februari beslutat bereda försvarsutskottet tillfälle att yttra sig dels över motionerna 1990/91:T929 (fp) och 1990/91:T939 (m, s), dels över budgetpropositionens bilaga 8 i motsvarande del.
De aktuella motionerna, liksom propositionstexten i denna del, behandlar främst överföring av transportrådets beredskapsuppgifter till annan myndighet.
Bakgrund
I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100, bil. 8) föreslår kommunikationsministern bl.a. att transportrådet (TPR) skall avvecklas och att dess beredskapsuppgifter i samband därmed kommer att föras över till väg- och trafikinstitutet (VTI). I sin motivering framhåller statsrådet att samordningsfunktionen för beredskapen inom transportområdet bör finnas hos en myndighet inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Härigenom skulle förutsättningarna öka för att beredskapssynpunkter skall kunna beaktas inom olika delar av och på olika nivåer inom det komplexa transportområdet. Han anser också att beredskapsplaneringen skulle vinna i kvalitet om de för planeringen ansvariga har nära kontakt med den fredsmässiga utvecklingen på området.
Föredragande statsrådet anser att man kan tänka sig att dela upp beredskapsplaneringen inom TPR och lägga ansvaret för drivmedelsransoneringen på statens energiverk (STEV). Det fredstida arbetet med bränsleransonering utförs nämligen av energiverket. Kommunikationsministern anser dock en sådan uppdelning vara olämplig. Eftersom planeringen av drivmedelsransonering har ett nära samband med den övriga delen av TPRs nuvarande beredskapsplanering föreslås att VTI även får ansvaret för drivmedelsransonering.
Försvarsutskottet
Försvarsutskottet konstaterar att transportområdet är av vital betydelse för alla delar av vårt totalförsvar, särskilt i samband med mobilisering. Landsvägstransporterna, som är mest flexibla, kommer tillsammans med järnvägarna att då få svara för det största transportarbetet. Transporterna till och från övre Norrland kan antas ställa de högsta kraven. I vissa lägen kan dock flygtransporter spela en avgörande roll. Även sjötransporter kan få stor betydelse. Försvarsutskottet anser, med hänsyn till transportfrågornas vikt vad gäller samordningen såväl mellan den militära och den civila verksamheten som mellan de olika delarna inom transportområdet, att det av den funktionsansvariga myndigheten även krävs god överblick och kompetens i totalförsvarsfrågor. Beredskapsfrågorna bör vara en del av myndighetskulturen. Det naturliga vore att som funktionsansvarig för funktionen Transporter välja en myndighet inom kommunikationsområdet med motsvarande överblick som TPR har. Utskottet ställer sig dock, i likhet med motionärerna i de båda motionerna 1990/91:T929 och 1990/91:T939, tveksamt till om VTI är den lämpligaste myndigheten för de aktuella beredskapsuppgifterna. Även om institutet i propositionen föreslås få andra och vidgade uppgifter kvarstår också framdeles att huvuduppgiften är forskning och utveckling rörande väg- och järnvägstrafiken.
Det finns enligt försvarsutskottets mening inte heller någon annan myndighet inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde som tillräckligt väl svarar mot de krav som nyss har angetts. Detta leder till att en myndighet utanför transportsektorn får väljas. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) synes då ligga närmast till hands, vilken myndighet också förordas i de bägge aktuella motionerna. ÖCB är nämligen funktionsansvarig myndighet för civil ledning och har därigenom goda kunskaper om verksamheten vid länsstyrelser, civilbefälhavare och statliga organ som i krig har ansvar för samverkan med försvarsmakten i fråga om att gemensamt utnyttja landets samlade transportresurser. ÖCB och TPR har vidare gemensamma intresseområden i såväl fredsarbetet som när det gäller krigsuppgifterna, eftersom uppgiften att prioritera transportinsatserna för hela totalförsvaret har nära sammanhang med ÖCBs uppgifter att leda och samordna det civila försvaret och att samverka med det militära försvaret.
Att av de skäl som anförts förorda att ÖCB åläggs ansvaret för funktionen Transporter bör dock enligt försvarsutskottets mening betraktas som ett undantag från den övergripande principen att en funktionsansvarig myndighet skall ha fredsuppgifter inom den aktuella samhällssektorn. ÖCBs ansvar i en sådan ny roll innebär inte att ansvaret inom regeringen för beredskapsförberedelser inom transportsektorn skall föras över från kommunikationsdepartementet till försvarsdepartementet. Försvarsutskottet förutsätter sålunda att ÖCB, i den nyss angivna nya rollen, tar direktiv från och fortlöpande rapporterar till kommunikationsdepartementet.
Försvarsutskottet delar motionärernas uppfattning även i frågan om vart ansvaret för drivmedelsransoneringen bör föras. Således anser utskottet att det är på länsnivån som man har bäst kunskaper om prioriteringen av olika transportbehov i samband med en ransonering, samtidigt som man för det praktiska arbetet är beroende av entydiga besked från den centrala nivån. STEV, som är funktionsansvarig myndighet för energiförsörjningen, bör ha goda förutsättningar för att kunna hantera frågor som rör drivmedelsförsörjning på ett effektivt sätt. STEV har för en sådan uppgift också betydelsefulla kunskaper om drivmedelstillgångar och distributionsmöjligheter, förvärvade genom sina upparbetade kontakter med oljebolagen.
Sammanfattningsvis anser försvarsutskottet, med instämmande i den uppfattning som framförs i de båda motionerna 1990/91:T929 och 1990/91:T939, att TPRs beredskapsuppgifter bör överföras, dels till ÖCB när det gäller att vara funktionsansvarig myndighet för funktionen Transporter, dels till STEV när det gäller ansvaret för drivmedelsransonering.
Stockholm den 14 februari 1991
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (v), Paul Ciszuk (mp) och Britt Bohlin (s).
Näringsutskottets yttrande 1990/91:NU5y Bilaga 2 Myndighetsansvar för drivmedelsransonering
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över dels motionerna 1990/91:T929 (fp) och 1990/91:T939 (m, s), dels proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) bilaga8 (kommunikationsdepartementet) i motsvarande del.
Motionerna gäller vad som i propositionen föreslås om överföring av vissa beredskapsuppgifter från transportrådet i samband med avveckling av detta. Enligt regeringens förslag skall ansvaret för funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret och ansvaret för uppgiften drivmedelsransonering inom delfunktionen bränslen och drivmedel övertas av statens väg- och trafikinstitut (VTI), vilket skulle omvandlas till ett delvis nytt organ med kvalificerade utredningsuppgifter inom hela transportsektorn. Motionärerna anser att i det förra fallet överstyrelsen för civil beredskap, i det senare fallet statens energiverk borde vara ansvarig myndighet.
Näringsutskottet inskränker sig till att behandla frågan om myndighetsansvaret för drivmedelsransonering.
Energiverket är inom totalförsvarets civila del ansvarig myndighet för funktionen energiförsörjning och skall därvid bl.a. ansvara för beredskapslagring av bränslen och drivmedel inkl. anskaffning och drift av anläggningar och lokaler samt köp och försäljning av varor. I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt föreslår regeringen att en ny central näringspolitisk myndighet skall inrättas och överta uppgifter bl.a. från energiverket, som samtidigt skall läggas ned. Ett genomförande av detta förslag synes emellertid inte ändra förutsättningarna för bedömning av den nu aktuella organisationsfrågan. Energiberedskap kräver, betonas det i propositionen (s. 239), god kännedom om utvecklingen på energimarknaden i Sverige och internationellt. Målet för verksamheten på detta område är att hålla en hög handlingsberedskap inför eventuella krissituationer för att negativa effekter av störningar i energitillförseln skall kunna minimeras. Till den nya myndighetens uppgifter bör enligt propositionen höra att samordna planering och insatser inom energiberedskapen och utöva tillsyn över beredskapslager för olja samt att svara för driften av de statliga lagren av oljeprodukter.
I likhet med motionärerna anser näringsutskottet att regeringen inte på ett övertygande sätt har motiverat varför ansvaret för planeringen av drivmedelsransonering borde läggas på VTI. Denna uppgift har uppenbarligen nära samband med de beredskapsuppgifter på energiområdet som åvilar energiverket resp. skulle åvila det nya verk som enligt regeringens förslag i proposition 1990/91:87 övertar väsentliga funktioner från detta. De synpunkter på VTIs resp. energiverkets förutsättningar att handha beredskapsuppgifter som anförs i motion 1990/91:T929 (fp) förefaller näringsutskottet beaktansvärda.
Näringsutskottet vill förorda att trafikutskottet vid behandlingen av regeringens förslag rörande avveckling av transportrådet uttalar sig för att myndighetsansvaret för uppgiften drivmedelsransonering skall åvila statens energiverk eller den nya myndighet som kan komma att överta energiverkets uppgifter bl.a. på beredskapsområdet.
Stockholm den 19 februari 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Björn Kaaling (s), Bertil Danielsson (m) och Håkan Hansson (c).