Transportrådet, transportstöd m.m.
Betänkande 1988/89:TU11
Trafikutskottets betänkande
1988/89 :TU11
Transportrådet, transportstöd m.m. 1988/89
TU11
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen
under avsnittet H. Kollektivtrafik m.m. om anslag till Transportstödet,
Transportstöd för Norrland m.m., Ersättning till lokal och regional persontrafik
och Kostnader för visst värderingsförfarande. Vidare behandlas förslag
i nitton motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Utskottets ställningstagande har föranlett nio reservationer.
Vpk- och mp-Iedamöterna föreslår att transportrådet avvecklas och ersätts
med statens verk för transporthushållning.
C-ledamöterna vill öka transportrådets kompetens på miljöområdet och
ge rådet i uppdrag att göra samhällsekonomiska beräkningar som bl.a. bättre
beaktar miljökonsekvenserna.
Fp-, c- och mp-ledamöterna anser att persontransportstöd skall utgå till
egenföretagare.
Mp-ledamoten vill att persontransportstöd skall utgå till företag i Ånge
kommun.
M-ledamöterna vill anvisa 10 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslår till
anslaget Transportstöd till Norrland m.m.
Fp-, vpk- och mp-ledamöterna vill anvisa 50 milj.kr. för handikappanpassning
av kollektivtrafiken.
Vpk- och mp-ledamöterna vill anvisa 500 milj.kr. för stöd till eldriven
kollektivtrafik i städer.
C-ledamöterna vill införa ett skärgårdsstöd.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt H. Kollektivtrafik m.m. punkterna H1.-H2. och
H4.-H5.
1. att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 24 210 000 kr. (punkt Hl., s. 167-169),
2. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 297 800 000 kr. (punkt H2., s. 169-171),
1 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 11
3. att riksdagen till Ersättning för lokal och regional kollektiv persontrafik
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 34 000 000 kr. (punkt
H4., s. 172-173),
4. att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt H5., s. 173).
Motionerna
1988/89:T215 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkning av transportrådets kompetens på miljöområdet,
8. att riksdagen hos regeringen begär att transportrådet får i uppdrag att
utarbeta en ny modell för beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan av
olika investeringar och vid beslut om upphandling av järnvägstrafik,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att persontransportstöd
för Norrland skall omfatta även egenföretagare i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1988/89:T223 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar
a) att det statliga transportrådet skall avskaffas och ersättas med ett statens
verk för transporthushållning,
b) att statens verk för transporthushållning skall få i uppdrag att främja
energisnåla och miljövänliga transportalternativ, utföra miljökonsekvensanalyser
m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett nytt anslag
till eldriven kollektivtrafik i städer bör införas i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1988/89:T227 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att transportrådet avskaffas.
1988/89:T232 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en revidering av transportstödet med hänsyn till gruvindustrin.
1988/89:T235 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
12. att riksdagen beslutar införa ett nytt anslag H8. Bidrag till eldriven
kollektivtrafik i städer med 500 000 000 kr., och föreskriver att detta anslag
ska användas på det sätt som angetts i motionen.
1988/89:T241 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt anslag "Statligt
stöd till skärgårdstrafik”,
2. att riksdagen uttalar att regeringen bör återkomma i kompletteringsproposition
med anslagsäskande till detta.
1988/89:T243 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att underlätta trafikarbetet
i Stockholmsregionen.
1988/89 :TU11
2
1988/89:T248 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen till anslaget H2. Transportstöd för Norrland m.m. för
budgetåret 1989/90 anslår 287,8 milj.kr.
1988/89:T258 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
18. att riksdagen beslutar avveckla transportrådet.
1988/89:T901 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
persontransportstöd med 20 % skall utgå till företag inom Ånge kommun.
1988/89:T902 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utvidgning av
persontransportstödet till att även omfatta egenföretagares egna tjänsteresor.
1988/89:T903 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att transportrådet får i uppdrag att ändra varugrupperingen för
återvinningsglas så att transportstöd kan erhållas för glastransporterna från
Norrland.
1988/89:T904 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring i förordningen (1955:855) om statligt stöd till vissa
tjänsteresor så att persontransportstöd kan utgå även till egna företagare och
även omfatta turism och utbildningsresor.
1988/89:T905 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skärpning av tillämpningsföreskrifterna för handikappanpassad kollektivtrafik.
1988/89:T909 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (båda c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna om
transportstödzoner så att kommunerna Ludvika, Smedjebacken och Älvdalen
får en inplacering i transportstödzoner i enlighet med vad i motionen
anförts.
1988/89:T915 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av handikappanpassningen av kollektivtrafiken,
2. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 50 milj.kr. på kommunikationsdepartementets
anslag B4. Byggande av länstrafikanläggningar, att användas
till bidrag till investeringar som ökar handikappanpassningen och
tillgängligheten i lokal och regional kollektivtrafik.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1988/89:So255 (fp).
1988/89:T919 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att inte bara resa för anställd person utan även egenföretagare skall vara
berättigad till persontransportstöd.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1988/89:A454 (fp).
1988/89:T921 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att förslag om ytterligare medel för
handikappanpassning av kollektivtrafik, utöver vad som anges i givna
1988/89:TU11
3
bestämmelser, bör föreläggas riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1988/89:T925 av Börje Hörnlund (c) och Hans Dau (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att livsmedelsförpackningsindustrin inom regionalpolitiskt
prioriterade områden skall erhålla intransportstöd.
Utskottet
1. Transportrådet
Transportrådet (TPR) har enligt sin instruktion (SFS 1988:1179) uppgifter
inom följande områden: trafikplanering, energihushållning inom transportområdet,
handikappanpassning av kollektiva färdmedel, civil tansportverksamhet
under kriser och krig, riksfärdtjänsten, statlig upphandling av viss
persontrafik på järnväg, regionalpolitisk! transportstöd, yrkestrafik och
internationell vägtrafik samt ransonering av drivmedel.
I propositionen föreslås att riksdagen under anslaget Transportrådet
anvisar 24,2 milj.kr. för budgetåret 1989/90.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
I motionerna T223 (mp), T227 (vpk) och T258 (vpk) yrkas att transportrådet
avvecklas. Enligt den sistnämnda motionen har transportrådet under året
befäst sin ställning som en reaktionär kraft i den svenska transportpolitiken. I
mp-motionen framhålls att transportrådet verkat för en förstärkning av de
miljöskadliga transportsätten - bilism, långtradartrafik och flyg - under
åberopande av ekonomiska argument. I denna motion yrkas också att
transportrådet ersätts av ett nytt organ, statens verk för transporthushållning,
som skall få i uppdrag att främja energisnåla och miljövänliga
transportalternativ och utföra miljökonsekvensanalyser m.m.
I motion T215 (c) yrkas att transportrådet tillförs erforderlig kompetens på
miljöområdet.
Trafikutskottet framhöll i sitt betänkande TU 1987/88:14 att utskottet
förutsätter att regeringen vid sin översyn av resursfördelningen till transportrådet
kommer att beakta de förändringar av rådets verksamhet som blir ett
resultat av riksdagens beslut med anledning av den trafikpolitiska propositionen.
Riksdagen godkände detta betänkande i mars 1988 (rskr. 157).
Av propositionen framgår att förra årets trafikpolitiska beslut innebär
omfattande förändringar av transportrådets verksamhet. Beslutet innebär
både ökade och minskade uppgifter. Regeringen har därför tillkallat en
särskild utredare (Dir. 1988:70) som skall se över transportrådets verksamhet.
Förutom de förändringar som riksdagens trafikpolitiska beslut inneburit,
skall gränsdragningen gentemot närbesläktade uppgifter hos andra
myndigheter ses över. Utredaren skall redovisa sina överväganden och
förslag senast den 31 januari 1990.
Med hänsyn till de omfattande förändringar som riksdagens trafikpolitiska
beslut inneburit för transportrådet anser utskottet det bra att regeringen
tillkallat en särskild utredare som skall se över rådets verksamhet. Enligt
utskottets mening bör resultatet av utredarens överväganden avvaktas. De
1988/89: TU 11
4
nu behandlade motionsyrkandena om transportrådet avstyrks därför. Utskottet
vill dock med största skärpa avvisa de påståenden om transportrådet
som görs i motionerna T223 (mp) och T258 (vpk).
I motion T215 (c) yrkas vidare att transportrådet får i uppdrag att utarbeta en
ny modell för beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan av olika
investeringar och beslut om upphandling av järnvägstrafik. Enligt motionärerna
väger miljökostnader/miljövinster inte tillräckligt tungt då t.ex.
lönsamheten av investeringar i nya järnvägar undersöks.
1988 års trafikpolitiska beslut innebär att utbyggnaden av infrastrukturen
även fortsättningsvis skall grundas på en långsiktig investeringsplanering
inom de olika trafikgrenarna. Ett av syftena med en sådan investeringsplanering
är att ge riksdag och regering ett bra underlag för sina investeringsbeslut
inom transportområdet. Regeringen har den 3 november 1988 uppdragit åt
banverket, luftfartsverket, sjöfartsverket och vägverket att för sina respektive
verksamhetsområden utarbeta en långsiktig investeringsplan. Upprättandet
av investeringsplanen skall föregås av en bedömning av hur efterfrågan
på respektive verks tjänster kan beräknas utvecklas under perioden 1991-2000. Investeringsplanen skall avse investeringar i infrastrukturen under
perioden 1991-1995.
Till grund för investeringsplaneringen skall transportrådet utarbeta för
transportsektorn gemensamma planeringsförutsättningar. Naturvårdsverket
skall ta fram planeringsförutsättningar vad gäller miljön.
Verken skall redovisa sina investeringsplaner till regeringen senast den 1
januari 1991. Transportrådet skall utvärdera planerna och senast den 1
september 1991 redovisa till regeringen resultatet härav.
I likhet med motionärerna anser utskottet det väsentligt att investeringsbesluten
inom transportsektorn grundas på samhällsekonomiska bedömningar
och att miljökonsekvenserna därmed får väga tungt. Som framgår av
den tidigare redovisningen har regeringen uppdragit åt de verk som svarar för
utbyggnaden av infrastrukturen att upprätta investeringsplaner för åren
1991-1995. En utgångspunkt för dessa planer skall vara de trafikpolitiska mål
som riksdagen lade fast förra året. Ett av de centrala målen är att
transportsystemet skall utvecklas i en riktning som främjar miljön och
hushållningen med naturresurser.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion T215 (c) i denna
del inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Den avstyrks
därför.
2. Transportstöd för Norrland m.m.
Från anslaget Transportstöd för Norrland m.m. bekostas godstransportstöd
enligt bestämmelser i förordningen (1980:803) om regionalpolitisk! transportstöd,
persontransportstöd enligt bestämmelser i förordningen
(1985:855) om statligt stöd till vissa tjänsteresor samt stöd till datakommunikation
till vissa företag i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner enligt
bestämmelser i förordningen (1985:856) om statligt stöd till viss datakommunikation.
Ytterligare föreskrifter om de olika stödformerna har meddelats av
transportrådet som också prövar frågor om utgivande av stöden.
1988/89: TU 11
5
Godstransportstödet
1988/89:TU11
Godstransportstödet ges i form av fraktbidrag i efterskott till företagen och
lämnas för transporter på järnväg eller i yrkesmässig trafik på landsväg.
Bidrag utgår för transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet till
hel- eller halvfabrikat samt vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter som
kommer från stödområdet, dels råvaror och halvfabrikat som anskaffas av
företag i stödområdet inom vissa bestämda näringsgrenar.
Transportstödet lämnas för transporter över 250 km med 10 till 50 % av
nettofraktkostnaden beroende på transportsträckans längd och var företagen
ligger inom stödområdet. Fr.o.m. år 1986 har stödet utvidgats genom att ett
särskilt bidrag lämnas för transporter av vissa varor till hamnar vid
Norrlandskusten samt vid Vänern och Mälaren (”hamntransportstödet”).
I motion T909 (c) framhålls att transportstödet bör omfatta hela Kopparbergs
län. Det yrkas att Ludvika och Smedjebackens kommuner inplaceras i
transportstödzon 1 och att Älvdalens kommun inplaceras i transportstödzon
3.
I motion T232 (fp) framhålls att möjligheterna att ge transportstöd bör ses
över. Motionären anser att bestämmelserna bör revideras med sikte på att
även gruvindustrin kan komma i åtnjutande av stöd.
I motion T903 (fp) yrkas att transportstöd skall kunna utgå för transporter
av ätervinningsglas från Norrland.
I motion T925 (c) yrkas att livsmedelsförpackningsindustrin inom regionalpolitisk
prioriterade områden skall erhålla intransportstöd.
Den regionalpolitiska utredningen som tillsattes år 1987 skall enligt sina
direktiv (I 1987:02) behandla transportstödet. Utskottet är i avvaktan på
utredningens förslag, som beräknas föreligga sommaren 1989, inte berett att
föreslå några förändringar i nu gällande regler för godstransportstödet.
Motionerna avstyrks därför.
Persontransportstöd
Persontransportstödet syftar till att minska de norrländska företagens
kostnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersta Sverige.
Stödet gäller för tjänsteresor med flyg och tåg för personal anställd vid
företag i viss industri- och uppdragsverksamhet. Stödet lämnas med 20 till 40
% av resekostnaden beroende på var företagen är belägna i stödområdet.
Detta utgörs av Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt
Örnsköldsviks, Sollefteå och Kramfors kommuner i Västernorrlands län.
Stödet är inriktat mot små och medelstora företag för vilka reseutgifterna
utgör en betungande kostnadspost.
I motionerna T215 (c), T902 (c), T904 (fp) och T919 (fp) begärs att
persontransportstöd skall lämnas även för egenföretagares egna resor. I
motion T904 (fp) yrkas vidare att persontransportstöd skall utgå för resor
som avser turism och utbildning.
Liknande motionskrav behandlades av utskottet förra året (TU 1987/
88:14). Då framhöll utskottet att, eftersom kostnaderna för stödet måste
begränsas, kravet att stödet endast skall omfatta anställd personal vid företag
i viss industri- och uppdragsverksamhet bör kvarstå. Utskottet har inte
ändrat uppfattning i frågan. Med hänsyn härtill och till att den regionalpolitiska
utredningen också studerar persontransportstödet avstyrks de nu
behandlade motionsyrkandena.
I motion T901 (c) begärs att persontransportstöd, med 20 % av reskostnaderna,
skall utgå till företag inom Ånge kommun. Motionären framhåller att
Ånge kommun är den enda kommun inom det regionalpolitiska stödområdet
B som inte omfattas av persontransportstödet. Han hänvisar även till den
negativa befolkningsutvecklingen i Ånge och Västernorrlands län.
Utskottet behandlade förra året samma yrkande. Då hänvisade utskottet
bl.a. till önskvärdheten av att begränsa kostnadsutvecklingen för transportstödet.
Av detta skäl och med hänvisning till den översyn av stödet som den
regionalpolitiska utredningen genomför avstyrks motionen.
Anslaget för nästa budgetår
Departementschefen föreslår att 297,8 milj.kr. anvisas under anslaget
Transportstöd för Norrland m.m. Härav har 286,8 milj. kr. beräknats för
godstransportstöd, 10,0 milj.kr. för persontransportstöd och 1,0 milj.kr. för
stöd till datakommunikation med malmfälten.
I motion T248 (m) föreslås att anslaget minskas med 10 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna föreslår ingen förändring av stödreglerna. Utskottet finner
inget skäl att ifrågasätta den medelsberäkning som redovisas i transportrådets
anslagsframställning och i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionen i
denna del.
3. Handikappanpassning av kollektivtrafiken
I de båda motionerna T915 (fp) och T921 (vpk) framhålls att alltför litet har
gjorts sedan riksdagen år 1979 antog lagen om handikappanpassad kollektivtrafik.
I den förstnämnda motionen yrkas att riksdagen anvisar ytterligare
50 milj.kr. för att öka handikappanpassningen i lokal och regional kollektivtrafik.
I den sistnämnda motionen begärs att riksdagen beslutar att ytterligare
medel för handikappanpassning av kollektivtrafik skall anvisas när de 50
milj.kr. som anvisades i samband med det trafikpolitiska beslutet är
förbrukade.
1 motion T915 (fp) yrkas vidare att regeringen gör en översyn av reglerna för
handikappanpassning av kollektivtrafiken. I motion T905 (s) begärs att
transportrådets tillämpningsföreskrifter skärps.
Som en följd av 1988 års trafikpolitiska beslut har 50 milj.kr. anvisats för
bidrag till handikappanpassning av fordon och terminalanläggningar som
används i lokal och regional kollektivtrafik. Trafikhuvudmän och kommuner
ansöker om bidrag hos länsstyrelsen som upprättar en plan i vilken de olika
projekten prioriteras. Dessa planer skickas till transportrådet som i sin tur
gör en länsvis fördelning av medlen. Länsstyrelsernas planer skulle vara
inlämnade till transportrådet i mitten av februari detta år.
1988/89: TU 11
7
Det nya statsbidraget för handikappanpassning av kollektivtrafiken ger,
enligt utskottets mening, möjlighet att komplettera transportrådets generella
föreskrifter med lösningar som är mera individuellt anpassade till de
förflyttningsbehov som finns på en viss ort. Större utrymme skapas för lokala
initiativ.
Av den tidigare redovisningen framgår att ansökningstiden för bidraget
nyss har gått ut. Utskottet anser därför att det nu är för tidigt att avgöra om
behov föreligger av nya medel. Utskottet förutsätter att regeringen noga
följer hur bidraget utnyttjas och för riksdagen redovisar resultatet av sina
bedömningar. I samband därmed får avgöras om andra typer av stimulanser
för handikappanpassning bör införas.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna T915
(fp) och T921 (vpk) om att riksdagen nu skall ta ställning för ytterligare
bidrag.
År 1979 antog riksdagen en lag om handikappanpassad kollektivtrafik
(1979:558). I samband med att lagen antogs uttalade riksdagen att ett visst
angivet ramprogram i princip borde kunna genomföras under en tioårsperiod.
Utskottet har erfarit att transportrådet för närvarande genomför en
utvärdering av de resultat som uppnåtts vad gäller handikappades möjligheter
att resa. Vidare kommer transportrådets utvärdering att belysa de sociala,
ekonomiska och trafikpolitiska konsekvenser som uppkommit.
Utskottet anser det bra att arbetet med en utvärdering av handikappanpassningen
av kollektivtrafiken inletts. Utskottet förutsätter att regeringen
snarast för riksdagen presenterar resultatet av detta arbete och de eventuella
åtgärder som kan behöva vidtas. Utskottet, som anser att regeringens
redovisning av utvärderingen bör avvaktas, avstyrker yrkandena i motionerna
T915 (fp) och T905 (s) om en översyn av handikappanpassningen av
kollektivtrafiken resp. en skärpning av transportrådets tillämpningsföreskrifter.
4. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik
Från anslaget har t.o.m. budgetåret 1987/88 utgått statligt stöd till kollektivtrafik,
skärgårdstrafik och fjällflygtrafik. Från anslaget ges nu ett särskilt
statsbidrag under fem år till sådan trafik som ersätter nedlagd persontrafik på
järnväg. Statsbidraget är under avveckling och kommer att upphöra efter
utgången av budgetåret 1990/91.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till Ersättning till lokal och
regional kollektiv persontrafik anvisar ett förslagsanslag på 34 milj.kr.
Utskottet lämnar förslaget utan erinran.
1 motionerna T223 (mp) och T235 (mp) framhålls att biltrafikökningen är
särskilt dramatisk i storstäderna. Den eldrivna kollektivtrafiken i form av
pendeltåg, spårvagnar, trådbussar och hybridbussar kan snabbt byggas ut i
storstäderna, vilket skulle ge miljöförbättringar och öka energieffektiviteten.
Motionärerna anser att det är motiverat att staten under en övergångsperiod
stöder en sådan utbyggnad. Under den kommande tioårsperioden bör
staten bidra med 15 miljarder kronor. För nästa budgetår föreslås att 500
1988/89: TU 11
8
milj.kr. anvisas under ett nytt anslag Bidrag till eldriven kollektivtrafik i
städer.
1988 års trafikpolitiska beslut innebar att statsbidrag kan utgå till
investeringar i eldriven lokal och regional kollektivtrafik på följande sätt.
Statsbidrag lämnas till kommuner och trafikhuvudmän för byggande av
spåranläggningar (banvallar, tunnlar, broar, strömförsörjning etc.) och
anläggningar för strömförsörjning av trådbussar. Det betyder att bidrag
utgår för byggande av järnvägar, tunnelbanor, spårvägar och trådbusslinjer.
Bidragen finansieras från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar.
Från detta anslag kan vidare statsbidrag lämnas till kommuner och
trafikhuvudmän för investeringar i rullande materiel samt planerings-,
trafiklednings- och informationssystem som främjar miljö, energieffektivitet
och samordning inom lokal och regional kollektiv persontrafik. Det betyder
att bidrag t.ex. kan lämnas till merkostnaden vid anskaffning av trådbussar
och duobussar.
Som en följd av det trafikpolitiska beslutet har också 50 milj.kr. anvisats
för utveckling av nya fordon för lokal och regional persontrafik på järnväg.
Riksdagen fattade år 1978 beslut om den s.k. trafikhuvudmannareformen
(prop. 1977/78:92, TU 28, rskr. 364). Beslutet innebar att det i varje län skall
finnas en trafikhuvudman med ansvar för lokal och regional kollektivtrafik.
Riksdagen slog förra året fast att - mot bakgrund av de positiva erfarenheterna
- bör grunderna för trafikhuvudmannareformen ligga fast. Reformen har
inneburit en standardförbättring av den lokala och regionala trafiken. Med
hänvisning härtill och till de möjligheter som finns till statsbidrag för eldriven
spår- och busstrafik avstyrker utskottet motionsyrkandena om att riksdagen
skall anvisa 500 milj.kr. till bidrag till eldriven kollektivtrafik i städer.
1 motion T241 (c) yrkas att riksdagen beslutar införa ett stöd tillskärgårdstrafik.
Bidragsreglerna skall överensstämma med dem som gällde för det
skärgårdsstöd som tidigare funnits. Motionärerna begär att regeringen i
tilläggsbudget återkommer till riksdagen med förslag till medelsanvisning.
I motion T243 (m) framhålls att det, med tanke på att Stockholms län är en
övärld och att det är dyrbart att bygga broar, bör övervägas om inte
vattenvägarna kan få en renässans.
Riksdagen beslutade år 1986 att under en tvåårsperiod avveckla driftstödet
till den lokala och regionala trafiken. Det i motion T241 (c) omtalade
bidraget till skärgårdstrafik var en del av detta stöd. Utskottet är inte berett
att föreslå att skärgårdsstödet återinrättas.
Ansvaret för den lokala och regionala persontrafiken åvilar trafikhuvudmännen.
Det får därför ankomma på dem att överväga om ett skärgårdsstöd
skall införas eller om vattenvägarna i Stockholms län i högre utsträckning
skall utnyttjas i kollektivtrafiken.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionsyrkandena.
5. Kostnader för visst värderingsförfarande
Från anslaget betalas kostnaderna för buss- och taxivärderingsnämndens
verksamhet. Nämndens kostnader förskotteras av staten och belastar
slutligen den inlösenskyldige genom utdebitering efter varje värdering.
1988/89:TU11
9
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget under nästa budgetår
förs upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.
6. Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 24 210 000 kr.,
2. beträffande avveckling av transportrådet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T223 yrkande 1, 1988/
89:T227 yrkande 4 och 1988/89:T258 yrkande 18,
3. beträffande transportrådets kompetens på miljöområdet
att riksdagen avslår motion 1988/89:T215 yrkande 7,
4. beträffande samhällsekonomiska beräkningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:T215 yrkande 8,
5. beträffande transportstöd i Kopparbergs län
att riksdagen avslår motion 1988/89:T909,
6. beträffande transportstöd till gruvindustrin
att riksdagen avslår motion 1988/89:T232 yrkande 3,
7. beträffande transporter av ätervinningsglas
att riksdagen avslår motion 1988/89:T903,
8. beträffande transportstöd till livsmedelsförpackningsindustrin
att riksdagen avslår motion 1988/89:T925,
9. beträffande persontransportstöd till egenföretagare m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T215 yrkande 31, 1988/
89:T902, 1988/89:T904 och 1988/89:T919,
10. beträffande persontransportstöd till företag i Ånge kommun
att riksdagen avslår motion 1988/89:T901,
11. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1988/89:T248 yrkande 4 till Transportstöd för Norrland
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 297 800 000
kr.,
12. beträffande bidrag till handikappanpassning av kollektivtrafiken
att
riksdagen avslår motionerna 1988/89:T915 yrkande 2 och 1988/
89:T921,
13. beträffande översyn av handikappanpassningen
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T905 och T915 yrkande 1,
14. att riksdagen till Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 34
000 000 kr.,
15. beträffande bidrag till eldriven kollektivtrafik i städer
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T223 yrkande 4 och 1988/
89:T235 yrkande 12,
16. beträffande stöd till skärgårdstrafik
att riksdagen avslår motion 1988/89:T241,
17. beträffande vattenvägarna i Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1988/89:T243 yrkande 5 i denna del,
1988/89: TU 11
10
18. att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för 1988/89:TU11
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Stockholm den 7 mars 1989
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s), Olle
Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson
(s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m). Hugo Bergdahl
(fp), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s). Tom
Heyman (m), Anders Castberger (fp), Rune Thorén (c) och Karin Starrin
(c).
Reservationer
1. Avveckling av transportrådet m. m. (mom. 2)
Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Med hänsyn”
och på s. 5 slutar med ”och T258 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att transportrådet under senare år verkat för en förstärkning
av de miljöskadliga transportsätten - bilism, långtradartrafik och flyg.
Utskottet tillstyrker därför förslagen i motionerna T223 (mp), T227 (vpk)
och T258 (vpk) att riksdagen beslutar att transportrådet avskaffas. Vidare
tillstyrker utskottet yrkandet i motion T223 (mp) att transportrådet skall
ersättas av statens verk för transporthushållning som skall få i uppdrag att
främja energisnåla och miljövänliga transportalternativ och utföra miljökonsekvensanalyser
m.m. Utskottet anser att det saknas relevanta beräkningsmodeller
för att göra fullständiga samhällsekonomiska analyser av olika
investeringar. Miljökostnader och miljövinster väger inte tillräckligt tungt,
då t.ex. lönsamheten av investeringar i nya järnvägar undersöks. Det nya
verket bör därför få i uppdrag att utarbeta en ny sådan beräkningsmodell.
Vad utskottet nu anfört vilket också innebär att motion T215 (c) avstyrks i
denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande avveckling av transportrådet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T223 yrkande 1,
1988/89:T227 yrkande 4 och 1988/89:T258 yrkande 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
11
2. Transportrådets kompetens på miljöområdet (mom. 3)
Rune Thorén och Karin Starrin (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Med hänsyn”
och på s. 5 slutar med ” och T258 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T215 (c) att det är
angeläget att transportrådet tillförs erforderlig kompetens på miljöområdet.
Detta bör vara en utgångspunkt för den översyn av transportrådet som nu har
inletts.
Vad utskottet nu har anfört vilket innebär att motion T215 (c) tillstyrks och
övriga motionsyrkanden avstyrks i nu behandlade delar bör av riksdagen ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande transportrådets kompetens på miljöområdet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
3. Samhällsekonomiska beräkningar (morn. 4)
Rune Thorén och Karin Starrin (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”1988 års
trafikpolitiska” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det saknas relevanta beräkningsmodeller för att göra
fullständiga samhällsekonomiska analyser av olika investeringar. Miljökostnader
och miljövinster väger inte tillräckligt tungt, då t.ex. lönsamheten av
investeringar i nya järnvägar utreds. Transportrådet bör därför få i uppdrag
att utarbeta en ny sådan beräkningsmodell.
Vad utskottet nu anfört vilket innebär att motion T215 (c) tillstyrks i denna
del bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande samhällsekonomiska beräkningar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T215 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
4. Persontransportstöd till egenföretagare m.m. (mom. 9)
Hugo Bergdahl (fp), Roy Ottosson (mp), Anders Castberger (fp), Rune
Thorén (c) och Karin Starrin (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Liknande
motionskrav” och på s. 7 slutar med ”behandlade motionsyrkandena” bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att stödreglerna utformats på
ett sådant sådant sätt att egenföretagarna missgynnas jämfört med dem som
driver företag i annan form. Utskottet tillstyrker därför förslagen i motionerna
att persontransportstöd bör utgå även till egenföretagares egna tjänsteresor.
Förslagen i motion T904 (fp) att stödet även bör omfatta turism och
utbildningsresor avstyrks.
1988/89: TU 11
12
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande persontransportstöd till egenföretagare m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T215 yrkande 31,
1988/89:T902 och 1988/89:T919 samt med anledning av motion
1988/89:T904 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
5. Persontransportstöd till företag i Ånge kommun (mom. 10)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionären att flera skäl talar för att
persontransportstöd bör utgå till företag i Ånge kommun. Det gäller Änges
geografiska läge jämfört med övriga områden där stöd utgår, resekostnadernas
storlek jämfört med övriga kommuner i mellersta Norrland, den negativa
befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Ånge kommun samt det
förhållandet att företag i samtliga övriga kommuner i de fyra nordligaste
läner» som ingår i det regionalpolitiska stödområdet B har erhållit persontransportstöd.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen att bidrag bör utgå med 20
% av resekostnaderna till företag i Ånge kommun.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande persontransportstöd till företag i Ånge kommun
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T901 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
6. Anslaget Transportstöd för Norrland m.m. (mom. 11)
Rolf Clarkson, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Motionärerna
föreslår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motionen att riksdagen bör anvisa 287,8
milj.kr. under anslaget Transportstöd för Norrland m.m. vilket innebär en
besparing med 10 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T248 yrkande 4 och
med anledning av regeringens förslag till Transportstöd för Norrland
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 287 800 000
kr..
1988/89: TU 11
13
7. Handikappanpassning av kollektivtrafiken (mom. 12 och
13)
Hugo Bergdahl (fp), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp) och Anders
Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Det nya” och
slutar med ”transportrådets tillämpningsföreskrifter” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att de framsteg
beträffande handikappanpassningen av kollektivtrafiken som gjorts sedan år
1979 är otillräckliga. Anpassningen har gått mycket långsamt, och fortfarande
saknar stora grupper av handikappade reella möjligheter att utnyttja
kollektiva färdmedel. Det gäller inte minst de rullstolsbundna som i dag har
mycket svårt att åka buss och tåg.
Utskottet anser därför att riksdagen bör ge regeringen till känna att en
översyn av hittills genomförda åtgärder när det gäller handikappanpassningen
av kollektivtrafiken bör genomföras.
I samband med 1988 års trafikpolitiska beslut anvisades engångsvis 50
milj.kr. för bidrag till handikappanpassning av fordon och terminalanläggningar
som används i lokal och regional kollektivtrafik. Medlen anvisades
under anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator.
Utskottet anser, i likhet med vad som framhålls i motionerna T915 (fp) och
T921 (vpk), att dessa pengar inte räcker och föreslår därför att ytterligare 50
milj.kr. anvisas för handikappanpassning av kollektivtrafiken.
Av det anförda följer att syftet med de nu behandlade motionsyrkandena i
allt väsentligt blir tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 12 och 13 bort ha följande lydelse:
12. beträffande bidrag till handikappanpassning av kollektivtrafiken
att
riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T915 yrkande 2
och 1988/89:T921 till Bidrag till byggande av kommunala vägar och
gator på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.,
13. beträffande översyn av handikappanpassningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:T905 och 1988/
89:T915 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
8. Bidrag till eldriven kollektivtrafik i städer (mom. 15)
Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Riksdagen
fattade” och slutar med ”i städer” bort ha följande lydelse:
Vägtrafikökningen sker till stor del i städerna eller stadsområden. Som
framhålls i motionerna är redan i dag biltrafiken på dessa ställen ett stort
buller-, säkerhets-, miljö- och hälsoproblem. Den mest miljövänliga och
energieffektiva kollektivtrafiken är den eldrivna - pendeltåg, spårvagnar,
1988/89:TU11
14
tunnelbana, trådbussar, duobussar etc. Utskottet anser, i likhet med
motionärerna, att det är motiverat att under en övergångsperiod stödja sådan
kollektivtrafik även med statliga medel.
Enligt utskottets mening bör därför ett tioårigt statligt investeringsprogram
utarbetas som skall stödja de kommunala satsningarna. Under denna
period bör statens insats uppgå till ca 15 miljarder kronor. Utskottet
tillstyrker förslaget i motionerna att riksdagen för nästa budgetår bör anvisa
500 milj. kr. under ett nytt anslag Bidrag till eldriven kollektivtrafik i städer.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande bidrag till eldriven kollektivtrafik i städer
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:T223 yrkande 4 och
1988/89:T235 yrkande 12 till Bidrag till eldriven kollektivtrafik i städer
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 500 000 000
kr.,
9. Stöd till skärgårdstrafik (mom. 16)
Rune Thorén och Karin Starrin ( båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Riksdagen
beslutade” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:
Riksdagen beslutade år 1986 att stödet till skärgårdstrafiken skulle
avvecklas. Detta stöd utgick med 35 % av den bidragsgrundande kostnaden.
Som framhålls i motion T241 (c) är persontransporterna i skärgården en dyr
verksamhet. Dessutom finns skärgårdarna främst i kommuner som har svag
ekonomi.
Utskottet tillstyrker förslaget i motionen T241 (c) att riksdagen bör besluta
att skärgårdsstödet bör återinföras med de regler som tidigare gällde.
Regeringen bör snarast på tilläggsbudget återkomma till riksdagen med
förslag till medelsanvisning. Motion T243 (m) avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande stöd till skärgårdstrafik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T241 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
1988/89: TU 11
15