Transportforskning
Betänkande 1991/92:TU9
Trafikutskottets betänkande
1991/92:TU09
Transportforskning
Innehåll
1991/92
TU9
Sammanfattning
Utskottet säger ja till regeringens förslag i årets budgetproposition om medel till transportforskningen. Det innebär att sammanlagt drygt 100 milj.kr. bör anvisas för forsknings- och utvecklingsarbete inom kommunikationssektorn. Merparten av pengarna eller drygt 60 milj.kr. avser bidrag till statens väg- och trafikinstitut (VTI) medan anslaget till transportforskningsberedningen (TFB) beräknas till ca 44 milj.kr. Förslaget innebär att såväl VTI som TFB får realt höjda anslag för sin forskningsverksamhet. VTI:s anslag ökar med 2 milj.kr. och TFB:s med 1 milj.kr. I betänkandet behandlas även åtta motioner. Motionerna gäller frågor om bl.a. transportforskningens inriktning, samordning och lokalisering. Utskottet framhåller vid sin behandling att kommunikationssektorns utveckling har en strategisk betydelse för tillväxt och produktivitet liksom för att klara trafikens miljöproblem. Utskottet bedömer därför att mycket talar för att ökade resurser bör tillföras forskningen på området. Med hänvisning bl.a. till det utredningsarbete som pågår inför det övergripande forskningspolitiska beslut som riksdagen avser att fatta nästa vår avslås samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats en meningsyttring av v-suppleanten.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
H. Transportforskning
Statens väg- och trafikinstitut
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 7 (kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 124--126) föreslagit 1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr., 2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61129000 kr.
Transportforskningsberedningen
Regeringen har under denna rubrik (s. 127--129) föreslagit 1. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 44006000 kr., 2. att riksdagen medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30000000 kr. resp. 20000000 kr., 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om ett långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig fordonsdrift.
Motionerna
1991/92:T203 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av spårtaxi för 2000-talets kollektivtrafik.
1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning på kommunikationsområdet.
1991/92:T218 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 11. att riksdagen begär att regeringen initierar och stödjer en informationsinsats som bl.a. beskriver kvinnoperspektivet på trafiksystemet, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling.
1991/92:T221 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den miljötekniska utvecklingen på kollektivtrafikområdet.
1991/92:T901 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (båda s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om transportforskningen får i uppdrag att belysa möjligheterna till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser genom samverkan mellan transportforskningsberedningen och väg- och trafikinstitutet.
1991/92:T918 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra medel till transportforskningsberedningen (TFB), för utveckling av ett cykelliknande fordon med väderskydd och transportmöjlighet.
1991/92:T919 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av viss transportforskning till Östersund.
1991/92:Ub449 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av VTI:s järnvägsforskning.
Utskottet
1 Anslagsfrågor
1.1 Statens väg- och trafikinstitut
Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut (VTI) finansieras dels med bidrag över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten är avsett att täcka VTI:s kostnader för myndighetsuppgifter och egen FoU-verksamhet. Bidragsmedlen används huvudsakligen för att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att institutets attraktionskraft som uppdragsmyndighet kan öka samt för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna utpekats som viktiga men där uppdragsgivare saknas. Regeringen föreslår i årets budgetproposition att bidragsanslaget till VTI räknas upp realt med 2 milj.kr. till sammanlagt drygt 61 milj.kr. Tillkommande medel är avsedda att användas för en fortsatt uppbyggnad av institutets järnvägsforskning. Regeringens förslag innebär vidare att inga medel längre anvisas för återanskaffning av institutets basutrustning. I stället hänvisas till den nya finansieringsmodell med upplåning i riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som föreslås i bilaga 1 till årets budgetproposition. I propositionen föreslås vidare att riksdagen för verksamhetens redovisning anvisar ett formellt 1000-kronorsanslag.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till medelsberäkning följer riksdagens senaste forskningspolitiska beslut våren 1990 (prop. 1989/90:90 avsnitt 15, bet. TU26, rskr. 335). VTI skall enligt detta beslut erhålla realt höjda anslag med sammanlagt 6 milj.kr. under en treårsperiod, varav 2 milj.kr. förutsattes anvisas för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
1.2 Transportforskningsberedningen
Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och trafiksäkerhet. I årets budgetproposition föreslås att riksdagen dels i bidrag till Transportforskningsberedningen för nästa budgetår anvisar 44006000 kr., dels medger att regeringen bemyndigar TFB att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under de två påföljande budgetåren 1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30 milj.kr. resp. 20 milj.kr.
I det tidigare nämnda övergripande riksdagsbeslutet om forskningen våren 1990 angavs att även TFB skulle erhålla en årlig real höjning av sitt bidragsanslag under den aktuella treårsperioden. För budgetåret 1992/93 förutsattes 1 milj.kr. i ökat anslag, vilket överensstämmer med regeringens nu aktuella förslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning samt beslutsram för TFB för de två därpå följande budgetåren.
2 Transportforskningens inriktning
Utskottet behandlar i det följande de propositions- och motionsförslag som väckts om FoU-verksamhetens närmare inriktning. I budgetpropositionen redovisas i samband med behandlingen av forskningsfrågorna vissa riktlinjer för ett långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig fordonsdrift. För att öka förutsättningarna för en övergång till miljövänligare fordonsteknik anges inledningsvis att samlade åtgärder är nödvändiga. En utgångspunkt bör därvid enligt regeringens förslag vara att de svenska resurserna koncentreras till ett begränsat antal alternativ. Vidare anförs att arbetet med miljövänliga drivmedel och drivsystem skall utformas i enlighet med internationella åtaganden och i internationellt samarbete. Åtgärder som kan bli aktuella bör vara generella och utformade på ett sådant sätt att konkurrensen på området inte motverkas. För att klara miljömålen i de större tätorterna kan dock särskilda åtgärder erfordras. Mot denna bakgrund anförs att det bl.a. är motiverat att se över de bestämmelser och styrmedel som i dag finns för drivmedel och drivsystem som är eller inom kort kan beräknas vara tekniskt möjliga. Utskottet anser att transportsektorn har ett ansvar att medverka till att trafiksystemet miljöanpassas. Det är därför nödvändigt att forskningen inriktas på att öka kunskaperna härom och ge underlag för kostnadseffektiva åtgärder. Forskningen intar således enligt utskottets mening en strategisk roll för att ett miljöanpassat transportsystem skall kunna utvecklas. Utskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot vad som anförts i propositionen om ett långsiktigt utvecklingsarbete för ökad användning av miljövänlig fordonsdrift.
Förslag om att stimulera den miljötekniska utvecklingen på kollektivtrafikområdet redovisas i motion T221 (s), i vilken ett samlat åtgärdsprogram presenteras för att förbättra miljön i Stockholmsregionen. För kollektivtrafikens del framhålls i motionen behovet av att transportforskningsberedningen ges medel för att främja utvecklingen av miljövänliga fordon. Det nuvarande programmet med etanoldrivna bussar föreslås därvid utvecklas till att även omfatta bl.a. hybridbussar som kan konverteras mellan el och bensin samt system med tillförsel av elenergi till bussar via gatunätet. Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet inledningsvis framhålla vikten av att trafik- och miljösituationen i landets storstadsområden förbättras. Därvid krävs, som utskottet klargjort tidigare i samband med riksdagens miljöpolitiska beslut på trafikområdet våren 1991, bl.a. åtgärder i de större städerna som att begränsa partikelutsläpp från dieseldrivna fordon genom en mer miljövänlig kollektivtrafik (prop. 1990/91:90 delvis, bet. TU30, rskr. 345).
Vad gäller kollektivtrafiken i Stockholmsområdet kan nämnas att ett omfattande etanolbussprojekt med 32 bussar i reguljär trafik startade år 1990 av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med stöd av Saab-Scania och staten. I SL:s regi har även påbörjats försök med en hybridbuss. Detta fordon drivs av elmotorer som får sin energi från ett batteri och från en motorgenerator som drivs av en katalysatorrenad bensinmotor. I sammanhanget kan vidare nämnas att även i många andra städer runt om i landet pågår försök med alternativa drivmedel och olika former av miljöanpassad kollektivtrafik. Utskottet anser det angeläget att forskningen och utvecklingen på området drivs vidare. Stora ansträngningar måste göras för att utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem och drivmedel. Det är därvid viktigt att teknikutvecklingen tar hänsyn till ekonomi, effektivitet och komfort i kollektivtrafiken. Utskottet ser det således som viktigt att en målmedveten forskning, utveckling samt demonstrationsverksamhet kommer till stånd som gör att ny teknik utvecklas för att medverka till en omställning av transportsektorns energianvändning. Vad gäller statliga utvecklingsresurser för ändamålet erhöll TFB till följd av 1988 års trafikpolitiska beslut ett engångsanslag på 100 milj.kr. för att utveckla, stärka och förbättra kollektivtrafiken. Med hänsyn till att dessa medel numera är intecknade har TFB begärt ett nytt anslag till fortsatt utvecklingsarbete inom kollektivtrafiken. TFB:s framställning bereds för närvarande inom kommunikationsdepartementet. I sammanhanget kan vidare nämnas att TFB enligt riksdagens energipolitiska beslut våren 1991 erhåller 30 milj.kr. per år under fyra år för stöd till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av motoralkoholer i fordon. Vidare kan erinras om det långsiktiga utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig fordonsdrift som aviserats i årets budgetproposition. Utskottet förutsätter med hänvisning till vad som nu har anförts att åtgärder även fortsättningsvis vidtas för att stimulera den miljötekniska utvecklingen på området. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att syftet med motionen i denna del till väsentlig del är tillgodosett. Den påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen.
I motion T203 (c) om olika kommunikationsfrågor i Stockholms län yrkas att staten bör stödja utveckling av spårbilssystem med spårtaxi för regionens trafikförsörjning på 2000-talet. Enligt motionärerna har utvecklingen inom informationsteknologin gjort det både möjligt och ekonomiskt fördelaktigt att använda helautomatiska förarlösa fordon i spårburen trafik. Tekniken behöver dock utvecklas. I motionen anges vidare att ett spårtaxisystem bör kunna bli ett attraktivt referensprojekt för svensk industri. Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionen att det är väsentligt att nya typer av trafiklösningar utvecklas. Spårbilssystem har också, som utskottet angett tidigare, flera fördelar ut miljösynpunkt. Sedan utskottet behandlade frågan våren 1991 har utvecklingsarbetet på området drivits vidare och intensifierats. I sammanhanget kan nämnas att i Gävle pågår en TFB-studie för att med hjälp av datorsimulering göra en trafikteknisk utvärdering av spårtaxi. Enligt resultatet från Gävleprojektets första etapp kan kostnaden för en resa bli ungefär som för dagens busstrafik men resstandarden blir betydligt bättre genom direkt tidtabellsfri resa utan byten och köer samtidigt som miljösituationen i staden förbättras. Vidare kan nämnas att inom ramen för de s.k. storstadsförhandlingarna i Göteborg har en överenskommelse träffats om bl.a. utveckling av ett nytt förarlöst spårsystem. Med utgångspunkt från systemidéer om olika tekniska lösningar avses i Göteborg även en mindre demonstrationsbana anläggas för spårbilssystem. Även i flera andra kommuner förs en diskussion om att pröva nya spårbilssystem. I sammanhanget kan också hänvisas till den internationella utveckling som pågår på området i framför allt USA och som följs från svensk sida. Under april månad senare i år kommer sålunda på TFB:s initiativ ett symposium arrangeras i USA för utbyte av information och kunskaper på området. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att en fortsatt utveckling av nya trafiklösningar typ spårbilssystem kan komma att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för teknikutveckling på transportområdet. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet till väsentlig del är tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.
I motion T918 (kds) yrkas att medel överförs till transportforskningsberedningen för utveckling av "cykel-cityfordon" i syfte att kunna förbättra miljön i våra stadskärnor. Enligt motionären bör många av de korta resor som görs under 2 km av friska människor kunna utföras med cyklar. Ett hinder för en ökad användning av cykeln är dock bl.a. regn och smuts från vägbanan. Enligt motionären bör därför ett utvecklingsarbete inledas för att ta fram en cykelliknande transportkonstruktion som gör det möjligt att kunna förflytta sig i olika väderslag och transportera mindre inköp. Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att cykeln kan utgöra ett både attraktivt och lämpligt färdmedel för många korta resor. Staten har också under många år verkat för att stimulera en ökad och trafiksäkrare cykelanvändning genom bl.a. riktade statsbidrag för att påskynda en utbyggnad av cykelbanor. Vad gäller de insatser som gjorts på forskningsområdet har dessa tidigare främst koncentrerats kring olika säkerhetsfrågor i syfte att minska antalet cykelolyckor. Den närmare produktutvecklingen vad gäller cykelutformningen har i stället huvudsakligen skett inom tillverkningsföretagen efter marknadens önskemål och signaler. Med hänsyn till den ansvarsfördelning som gäller på forskningsområdet anser utskottet att det är en uppgift i första hand för berörda FoU-myndigheter att närmare pröva utvecklingsfrågor av den typ som aktualiserats i motionen. Motionsyrkandet påkallar mot bakgrund av det anförda ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks därför av utskottet.
I motion T218 (v) framhålls beträffande transportforskningens samhällsstyrning att samhället så långt som möjligt bör styra forskningen till de kommunikationsslag som kan ingå i en strategi för att uppnå ett bärkraftigt samhälle. Det innebär att den nuvarande inriktningen på biltrafikprojekt som DRIVE och PROMETHEUS inte skall stödjas. Dessa och andra projekt bör därför enligt motionen få en annan inriktning så att en utveckling kan ske mot ett bärkraftigt samhälle och mot kommunikationer som är demokratiskt kontrollerbara och uppfyller rimliga krav på social och regional rättvisa. Utskottet konstaterar först vad gäller samhällets styrning av transportforskningen att sedan år 1984 har en ordning lagts fast där riksdagen på grundval av förslag av regeringen beslutar om treårsprogram för forskningen. För forskningen inom kommunikationsdepartementets område har för den nu aktuella treårsperioden understrukits vikten av att öka FoU-insatserna inom områdena infrastruktur, miljö, energi samt trafiksäkerhet med särskild betoning på järnvägens och den övriga kollektivtrafikens möjligheter och förutsättningar att bidra till ett fullgott transportsystem. Genom successiva beslut har under perioden medel anvisats till de av riksdagen prioriterade FoU-områdena. Vad sedan gäller statens engagemang i de av motionärerna särskilt omnämnda internationella samarbetsprojekten DRIVE och PROMETHEUS berör dessa projekt det framtida utnyttjandet av informationsteknologi inom vägtrafiken. Syftet med EG-projektet DRIVE är att genom introduktion av avancerad informationsteknologi och telekommunikation öka trafiksäkerheten, förbättra kapaciteten och effektiviteten i vägtrafiksystemet samt reducera de negativa miljöeffekterna av vägtrafiken i Europa. PROMETHEUS-projektet, som initierats av den europeiska bilindustrin, samordnas med DRIVE och har till syfte att utveckla "intelligent biltrafik", dvs. att genom ny teknik utveckla olika lösningar som kan förbättra vägtrafiken. Enligt en aktuell lägesbeskrivning som TFB tagit fram för statens insatser på området kan informationsteknologin erbjuda intressanta möjligheter för att komma till rätta med många av de växande problemen inom vägtrafiken. Vinster med projekten anses bl.a. kunna göras inom fem områden, nämligen trafiksäkerhet, köbildning och fördröjning, energiförbrukning och luftföroreningar, framkomlighet och tillgänglighet samt för infrastrukturen. Utskottet vill även för sin del peka på att projekten är intressanta samt att det är väsentligt att man från svensk sida aktivt följer och medverkar i den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs utanför vårt land för att vi skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som därvid kommer fram. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion T218 (v) begärs vidare att regeringen initierar och stödjer en informationsinsats som bl.a. beskriver kvinnoperspektiv på trafiksystemet. Bakgrunden till yrkandet är de skillnader i resvanor som finns mellan män och kvinnor. Kvinnor åker bl.a. relativt sett mer kollektivt än männen. Samtidigt är kollektivtrafiksystemet i första hand inriktat på männens behov av arbetsresor. Kvinnor har också sämre tillgång till bil än män och därmed sämre transportmöjligheter. Ett genombrott av männens resvanor i hela samhället skulle därför enligt motionärerna främja massbilismens tillväxt. Syftet med den efterlysta informationsinsatsen anges vara att klarlägga kollektivtrafikens betydelse samt bilismens skadeverkningar. Utskottet har tidigare, senast under hösten 1991 (bet. 1991/92:TU1 s. 8--9), behandlat den aktualiserade frågan. Utskottet bekräftade därvid uppgiften om att resvanorna skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Utskottet erinrade samtidigt om att skillnader i resvanor också föreligger mellan bl.a. olika åldersgrupper och skilda geografiska områden. Utskottet angav vidare att enligt den övergripande trafikpolitiska målsättningen förutsätts att en anpassning skall ske till medborgarnas olika trafikbehov. Det är därför angeläget att trafiksystemets uppbyggnad sker på ett sådant sätt att olika resenärers intressen vägs samman. Utskottet erinrade vidare om att TFB har projekt inom ramen för sina FoU-program som behandlar hushållens resurser för och värdering av trafikutbud. I sammanhanget hänvisades även till de nationella resvaneundersökningar som tidigare gjorts och det arbete som pågår i syfte att genomföra en förnyad studie. Utskottet klargjorde även att man såg positivt på att forskningsresultat på olika sätt förs ut till beslutsfattare och allmänhet och förutsatte att så också kom att ske. Utskottets uppfattning är oförändrad. Utskottet är därför inte berett att förorda något särskilt statligt initiativ på informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker därför densamma i nu behandlad del.
3 Transportforskningens omfattning och organisation
Frågor om transportforskningens omfattning tas upp i motion T212 (s). I motionen betonas behovet av bättre kunskap om transporter och trafik. Enligt motionen läggs i dag tämligen stora resurser ner på forskning om fordon, asfalt och annan "hårdvara". Däremot är forskningen om transporter och trafik som grundläggande pusselbit i samhällsbyggandet avsevärt blygsammare. Detta anges till en del bero på den i dag splittrade organisationen av svensk transportforskning. Med hänsyn till sektorns strategiska betydelse för tillväxt och produktivitet framhåller motionärerna att det är rimligt att mer resurser tillförs transportforskningen i samband med en allmän översyn av de totala statliga forskningsresurserna. Utskottet har i olika sammanhang behandlat den viktiga roll som ett effektivt och väl fungerande transportsystem har för samhällsutvecklingen. Trafiksystemet påverkar sålunda de enskilda medborgarnas möjligheter att delta i samhällets olika aktiviteter samtidigt som det är en förutsättning för ett effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv. Utskottet vill understryka att med de viktiga satsningar som nu sker och planeras för en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen ställs ökade krav på forsknings- och utvecklingsarbete inom en rad områden. Den pågående internationaliseringen och Sveriges närmande till Europa ökar behovet av en vidgad och fördjupad forskningssamverkan över gränserna liksom behovet av att forskningen medverkar till att förbättra förutsättningarna för industriell produktion i Sverige. Som utskottet klargjort tidigare innebär även kravet på att bemästra trafikens miljöproblem ökade anspråk på forskningsinsatser. Miljö-, energi- och trängselproblem kommer sålunda med all sannolikhet att dominera trafikdebatten även under det närmaste decenniet varför kraven på kollektivtrafiken som problemlösare kan förväntas öka. Transportforskningen bör vidare enligt utskottets mening i ökad utsträckning kunna medverka till att modern resurssnål teknik används och bidra till att underhålls- och driftkostnader kan begränsas samtidigt som stränga miljökrav tillgodoses. Till bilden hör vidare den avreglering av olika transportmarknader som nu genomförs vilket kräver nya aktörer och organisationsförhållanden. Detta gör att kraven på FoU-insatser inom t.ex. tele-, post- och på kollektivtrafikområdet kan komma att omformuleras och få ökad styrka. Enligt uppgifter från TFB beräknas transportforskningens andel av den totala, statliga satsningen på FoU uppgå till ca 1,5% samtidigt som sektorn svarar för ca 12% av landets bruttonationalprodukt. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att mycket talar för att ökade resurser bör tillföras forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kommunikationssektorn. Utskottet konstaterar att som ett led i förberedelserna inför en planerad forskningspolitisk proposition våren 1993 tilllsattes hösten 1991 en särskild utredare med uppgift att se över den framtida statliga forskningen inom transportsektorn (K1991:06, dir. 1991:91). Utredaren skall såväl beskriva resursanvändningen inom den statliga transportforskningen som ge förslag till framtida struktur, inriktning och målsättning. Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under första halvåret i år. Utskottet förutsätter med hänvisning till vad som ovan anförts att önskemålen om ökade resurser kommer att ägnas särskild uppmärksamhet inom ramen för den pågående transportforskningsutredningen. Utskottet anser mot denna bakgrund att det angivna motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida varför det avstyrks.
Transportforskningens organisation har behandlats i tre motioner. I motion T901 (s) framhålls att för den framtida transportforskningen gäller att kvaliteten måste prioriteras och kompetensen stärkas. Motionärerna bedömer mot denna bakgrund att det är nödvändigt att forskningsresurserna koncentreras till områden där Sverige har bäst förutsättningar att hävda sin position internationellt. Till detta kommer ett generellt krav på effektivisering av statsförvaltningen. Mot denna bakgrund bör enligt motionärerna möjligheterna till en närmare samverkan mellan TFB och VTI belysas inom ramen för den pågående översynen av transportforskningen. I syfte att uppnå en effektivisering av administrationen bör därvid undersökas möjligheterna att ersätta nuvarande TFB med en styrelse med uppgift att aktivt målstyra inriktningen av sektorns FoU-arbete. I stället för nuvarande kansli förordas att styrelsen replierar på VTI:s administrativa resurser. I motion T919 (s) yrkas att utvecklingsarbetet på järnvägsområdet delvis omlokaliseras till Östersund. I motionen anges att det blir alltmer uppenbart att järnvägen får en mer framträdande roll i den framtida transportpolitiken. För att järnvägen skall kunna möta kraven på en sund transportekonomi, god energihushållning och effektiv miljöpolitik krävs därför ett utvecklingsarbete. Enligt motionärerna bör frågan om att förlägga sådan verksamhet till Östersund och etablera samverkan med högskolan bli föremål för en seriös utredning. Inte minst intressant är det att ta vara på kunskapen om de problem som möter järnvägsdriften under de hårdare klimatförhållanden som råder i landets norra delar. I motion Ub449 (s) nämns att ett centrum för forskning om transportfrågor håller på att utvecklas vid högskolan i Falun/Borlänge. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med de statliga verk med ansvar för landtransporternas infrastruktur och trafiksäkerhet som finns i Borlänge samt med det regionala trafikbolaget. Starka skäl talar enligt motionärerna för att en inte oväsentlig del av den järnvägsforskning som nu håller på att byggas upp i Linköping förläggs till banverkets närmiljö, dvs. till Borlänge. I motionen anges det därför som nödvändigt att den pågående statliga utredningen om transportforskningen i sin bedömning väger in fördelarna av en lokalisering av resurserna för järnvägsforskningen till Borlänge.
Utskottet vill inledningsvis med anledning av motionsyrkandena understryka angelägenheten av att landets samlade forskningsresurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta innebär att den framtida strukturen och rollfördelningen mellan olika forskningsbeställare och forskningsutövare är av ett strategiskt intresse. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att de nu aktualiserade frågorna kommer att behandlas inom ramen för det nämnda utredningsarbetet och i samband med det fortsatta beredningsarbetet. Vad gäller särskilt frågan om järnvägsforskningens lokalisering kan erinras om att utskottet vid sin behandling av transportforskningen våren 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU15, rskr. 144) konstaterade att genom de statliga trafikverkens samlokalisering i Borlänge finns en miljö som kan främja tvärvetenskapliga FoU-insatser men ockå ge underlag för en förbättrad rekrytering av kompetent arbetskraft till verken. Utskottet förutsatte vidare att frågan om utvecklingen av ett samarbete med centrum för transportforskning i Falun/Borlänge kan komma upp till prövning inom ramen för fortsatta överväganden om transportforskningens uppbyggnad. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de angivna motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till Statens väg- och trafikinstitut att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
2. beträffande anslaget till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61129000 kr.,
3. beträffande anslaget till Transportforskningsberedningen att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 44006000 kr.,
4. beträffande beslutsram för transportforskningsberedningen att riksdagen medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30000000 kr. resp. 20000000 kr.,
5. beträffande miljövänlig fordonsdrift att riksdagen lämnar utan erinran vad som i propositionen anförts om ett långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig fordonsdrift,
6. beträffande den miljötekniska utvecklingen på kollektivtrafikområdet att riksdagen avslår motion 1991/92:T221 yrkande 3,
7. beträffande utveckling av spårbilssystem att riksdagen avslår motion 1991/92:T203 yrkande 4,
8. beträffande utveckling av "cykel-cityfordon" att riksdagen avslår motion 1991/92:T918,
9. beträffande transportforskningens samhällsstyrning att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 25, men. (v) -- delvis
10. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 11, men. (v) -- delvis
11. beträffande transportforskningens omfattning att riksdagen avslår motion 1991/92:T212 yrkande 18,
12. beträffande transportforskningens organisation att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T901, 1991/92:T919 och 1991/92:Ub449 yrkande 2.
Stockholm den 18 februari 1992
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita Jönsson (s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Pehr Löfgreen (m).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Transportforskningens samhällsstyrning
Utskottet anser att transportforskningen så långt möjligt bör samhällsstyras och inriktas på transporter och kommunikationsteknik som kan ingå i en strategi för att uppnå ett bärkraftigt samhälle. Den utveckling som för närvarande sker vad gäller effektivare trafikstyrning, avgasrening, alternativa bränslen eller hybridmotorer är varken möjlig eller tillräcklig för att lösa de problem som är förenade med en ökad biltrafik. I ett globalt perspektiv framstår vidare en fortsatt biltrafikutveckling som verklighetsfrämmande. Varje år uppges uppskattningsvis 500000 människor avlida i trafikolyckor medan 15 miljoner skadas. Medelhastigheten under högtrafikperioderna har vidare krypit ner mot 10--15 km/timme i många tätbefolkade regioner. Enligt vänsterpartiets mening står det därför klart att varken transportekonomi eller miljö orkar med ett så lågeffektivt transportsystem. Det statliga engagemanget i biltrafikprojekten PROMETHEUS och DRIVE och likartade insatser bör därför användas så att dessa och andra projekt inriktas mot åtgärder som kan ingå i en strategi för att uppnå ett bärkraftigt samhälle och kommunikationer som är demokratiskt kontrollerbara och uppfyller rimliga krav på social och regional rättvisa. Behovet av ökade insatser bör härvid särskilt uppmärksammas på järnvägsområdet som länge utgjort ett försummat forskningsområde. Riksdagen bör därmed bifalla motion T218 yrkande 25.
Kvinnoperspektiv på trafiksystemet
Enligt vänsterpartiets mening är en fungerande kollektivtrafik en viktig jämlikhetsfråga. Trafiken har olika konsekvenser för kvinnor och män. Enligt den norska undersökning som har publiceras i storstadstrafikkommitténs betänkande (SOU 1989:79) lägger kvinnor mer tid på inköp, omsorg och sociala kontakter än män, som använder mer tid på sitt lönearbete. Kvinnorna har även sämre tillgång till bil än män och har därmed sämre transportmöjligheter. Vänsterpartiet anser därför att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att initiera och stödja en folkbildningsinsats för att med utgångspunkt från beskrivna kvinnoperspektiv klarlägga kollektivtrafikens betydelse samt bilismens skadeverkningar. Riksdagen bör därmed bifalla motion T218 (v) yrkande 11.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 9 och 10 borde ha hemställt:
9. beträffande transportforskningens samhällsstyrning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts, 10. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,