Trängselskatt
Betänkande 2003/04:SKU35
Skatteutskottets betänkande2003/04:SKU35
Trängselskatt
Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2003/04:145 om att införa en lag om trängselskatt som kan tillämpas i olika tätorter men som inledningsvis under en försöksperiod skall tillämpas endast vid passage av vissa angivna betalstationer vid gränsen till Stockholms innerstad. Utskottet avstyrker motioner från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet bl.a. om att propositionen skall avslås. Vid betänkandet har fogats en reservation (m, fp, kd, c) och fyra särskilda yttranden (m), (fp), (kd, c) och (v, mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Trängselskatt Riksdagen antar dels regeringens i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslag till 1. lag om trängselskatt, 2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 5. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, 6. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 7. lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister, dels utskottets i bilaga 3 till detta betänkande framlagda förslag till lag om ändring i lagen (2004:492) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., dels utskottets förslag om att regeringen får ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm t.o.m. utgången av juli månad 2006. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:145 punkterna 1-3 och 5-7, bifaller delvis proposition 2003/04:145 punkterna 4 och 8 samt avslår motionerna 2003/04:Sk35, 2003/04:Sk36, 2003/04:Sk37, 2003/04:Sk38, 2003/04:Sk39 yrkandena 1-4, 2003/04:Sk40 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T326, 2003/04:T461 yrkande 8, 2003/04:T462, 2003/04:T470 yrkande 3, 2003/04:T530 yrkande 25, 2003/04:T560 yrkande 9, 2003/04:T564 yrkande 25 och 2003/04:N341 yrkande 5. Reservation (m, fp, kd, c) Stockholm den 1 juni 2004 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Catharina Bråkenhielm (s), Björn Hamilton (m), Lars Gustafsson (kd), Börje Vestlund (s), Britta Rådström (s) och Gunnar Goude (mp).
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:145 Trängselskatt och de motioner som väckts med anledning av propositionen samt ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2003 som behandlar olika aspekter på trängselskatt och som trafikutskottet tillsammans med sitt yttrande över propositionen överlämnat för beredning i detta ärende. Utskottet har, förutom trafikutskottet, även berett konstitutionsutskottet, finansutskottet, justitieutskottet och lagutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet. Av dessa utskott har de tre förstnämnda yttrat sig. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2. Yttrandena från andra utskott har fogats som bilagorna 4-7. I proposition 2003/04:145 föreslås en ändring i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar (lagförslag 2.4). Förslaget beaktar inte den ändring i samma lagrum som riksdagen nyligen antagit genom proposition 2003/04:96 Vissa socialförsäkringsfrågor (lagförslag 2.5). Av den anledningen har utskottet beslutat att genom initiativ föreslå riksdagen att i stället för lagförslag 2.4 i proposition 2003/04:145 anta ett eget lagförslag vari de båda ändringarna samordnas. Utskottets förslag till lagtext återges i bilaga 3. Utskottet har i ärendet slutligen inhämtat information från tjänstemän från Finansdepartementet samt mottagit uppvaktning från Stockholms Handelskammare. Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas ett förslag till en lag om trängselskatt. Lagen är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis endast att tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad. Skatteplikt skall gälla för sådan bil som enligt definition i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner är införd i vägtrafikregistret eller som brukas med stöd av saluvagnslicens. Skattskyldig är ägaren av bilen. Skattskyldigheten inträder när bil brukas vid passage av en betalstation. Bil, vars ägare är undantagen från skattskyldighet enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, liksom bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret, taxibilar samt buss med en totalvikt av minst 14 ton, omfattas inte av skatteplikt. Undantag från skatteplikt medges för bil som person som har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade anger i särskild ansökan, liksom för bil med en totalvikt som understiger 14 ton och som används för färdtjänst. Undantag för mindre förorenande bilar, dvs. sådana bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet, alkohol eller med annan gas än gasol, införs när EG-kommissionen har lämnat ett godkännande om sådan skattelättnad enligt bestämmelserna om statligt stöd. De skattebelagda passagerna vid betalstationerna, liksom skattebeloppens storlek vid olika tidpunkter, framgår av en bilaga till lagen. Ett beskattningsbeslut fattas för varje bil per kalenderdygn. Skatten skall, utan uppmaning, betalas senast den femte dagen efter den dag som skattskyldigheten har inträtt. Om skatten betalas för sent skall en expeditionsavgift tas ut. Inbetalning av skatt och avgift skall göras genom insättning på ett särskilt konto för skatte- och avgiftsbetalningar enligt lagen om trängselskatt. Sker inte betalning i tid påförs en särskild avgift (tilläggsavgift) med 500 kr. Tilläggsavgift får påföras högst en gång per bil och kalenderdygn. Beloppen anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Lagen om trängselskatt innehåller dessutom bestämmelser om omprövning, anstånd, överklagande av skatte- och avgiftsbeslut samt verkställighet av skatten och avgifterna. Vidare föreslås bl.a. att lagen om allmän kameraövervakning ändras på så sätt att det inte krävs tillstånd eller anmälan för att använda kameraövervakning vid de betalstationer där trängselskatt tas ut. Sådan kameraövervakning får ske för att samla in endast sådana uppgifter som behövs för att beslut om trängselskatt enligt lagen skall kunna fattas och för att kontrollera att sådan skatt betalas. I övrigt föreslås vissa följdändringar i bl.a. sekretesslagen, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, inkomstskattelagen och lagen om vägtrafikregister. Dessutom föreslås att regeringen skall få ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm. Lagen om trängselskatt - och övriga lagförslag, utom bilagan till lagen om trängselskatt - föreslås träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005. Regeringen bemyndigas att bestämma den dag då bilagan till lagen om trängselskatt skall träda i kraft. Bilagan till lagen om trängselskatt skall dock vara tidsbegränsad och gälla t.o.m. den 31 juli 2006.
Utskottets överväganden Trängselskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen bifaller proposition 2003/04:145 om trängselskatt och avslår dels följdmotioner med yrkanden om avslag på propositionen och yrkanden om olika tillkännagivanden bl.a. om att trängselavgifter skall beslutas på kommunal och regional nivå inklusive frågan om att i det syftet se över regeringsformen, dels motioner från den allmänna motionstiden 2003 med begäran om olika tillkännagivanden om trängselskatt. Jämför reservation (m, fp, kd, c). Propositionen Regeringen föreslår i syfte att öka framkomligheten och minska trafikens miljöpåverkan införandet av en trängselskatt som kan tillämpas i olika tätorter men som inledningsvis under en försöksperiod skall tillämpas endast vid passage av vissa angivna betalstationer vid gränsen till Stockholms innerstad. Skatteplikt skall gälla för bil som är införd i vägtrafikregistret eller som brukas med stöd av saluvagnslicens. Skattskyldig är ägaren av bilen och skattskyldigheten inträder vid färd in eller ut från innerstaden. Bil, vars ägare är undantagen från skattskyldighet enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, liksom bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret, taxibilar samt buss med en totalvikt av minst 14 ton, omfattas inte av skatteplikt. En person, som har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade, medges efter särskild ansökan undantag från skatteplikt. Undantag medges även för bil med en totalvikt som understiger 14 ton och som används för färdtjänst. De skattebelagda passagerna vid betalstationerna, liksom skattebeloppens storlek vid olika tidpunkter, anges i en bilaga till lagen. Ett beskattningsbeslut fattas för varje bil per kalenderdygn. Skatten skall, utan uppmaning, betalas senast den femte dagen efter den dag som skattskyldigheten har inträtt. Överklagande av beslut rörande trängselskatt skall göras hos allmän förvaltningsdomstol. Lagen om allmän kameraövervakning ändras på så sätt att det inte krävs tillstånd eller anmälan för att använda kameraövervakning vid de betalstationer där trängselskatt tas ut. I övrigt föreslås vissa följdändringar i sekretesslagen, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, lagen om indrivning av statliga fordringar, inkomstskattelagen och lagen om vägtrafikregister. Staten ansvarar för de kostnader som uppstår till följd av försöksverksamheten samt för den kollektivtrafiksatsning som utgör ett del av försöket med trängselskatt liksom eventuellt ökade kostnader inom berörda myndigheter. Regeringen begär i den delen ett bemyndigande att få ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm. Bruttointäkterna från trängselskatten bedöms uppgå till cirka 910 miljoner kronor räknat på helår. Då förslaget endast gäller ett relativt kortvarigt försök är de indirekta offentlig-finansiella effekterna försumbara. Även effekterna på kommunernas intäkter är försumbara eftersom avdrag inte medges i inkomstbeskattningen. Regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2005 med en närmare bedömning av effekterna på statsbudgeten. Lagen om trängselskatt - och övriga lagförslag, utom bilagan till lagen om trängselskatt - föreslås träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005. Regeringen begär ett bemyndigande att bestämma den dag då bilagan till lagen om trängselskatt skall träda i kraft. Bilagan skall dock vara tidsbegränsad och gälla t.o.m. den 31 juli 2006. En utvärdering av effekterna av trängselskatten i Stockholms kommun kommer att genomföras under försöksperioden. Motioner väckta med anledning av propositionen Moderata samlingspartiet yrkar i motion Sk38 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) avslag på propositionen. I motionen framförs kritik mot förslaget om trängselskatt på en lång rad punkter. Motionärerna anför bl.a. följande. Propositionen avlämnades först i slutet av april trots att sista dag för avlämnande av propositioner enligt 3 kap. 3 § riksdagsordningen är den 17 mars. Det ter sig utmanande att regeringen forcerar igenom en proposition som är omtvistad och inrymmer en rad svårbedömda juridiska frågor. Trängselskatten kommer inte att förbättra miljön i Stockholm. Det verkliga syftet är att säkerställa regeringsmakten åt Socialdemokraterna. Skatten införs trots att Socialdemokraterna gick till val på att det inte skulle införas några trängselskatter i Stockholm. Regeringen ignorerar opinionen mot trängselskatt i Stockholms stad och i kranskommunerna. Trängselskattens utformning kommer bara att ske i samråd med Stockholms stad men inte, vilket är anmärkningsvärt, med övriga kommuner i regionen. Det är också anmärkningsvärt att regeringen ignorerar de folkomröstningar som har genomförts i ett stort antal kranskommuner som entydigt sagt nej till trängselskatt. Den nya skatten är ett slöseri med pengar, och det är sannolikt att den kommer att kosta avsevärt mer än den inbringar. Regeringens politik har under senare år medfört en kraftigt ökad beskattning av Stockholmsregionen. Trängselskatten kommer att förvärra denna situation ytterligare. Skatten kommer att slå hårt mot många men främst mot låginkomsttagare och småföretagare. Förslaget är ett avsteg från den skattemässiga grundprincipen om att utgifter för inkomsternas förvärvande är avdragsgilla liksom att företagens kostnader kan dras av. Förslaget innebär också en skattemässig skillnad om man tar sig till jobbet i egen eller annans bil, t.ex. tjänstebil. Miljö- och hälsoeffekterna analyseras bristfälligt, och den analys som gjorts för Vägverkets räkning bortser från viktiga faktorer som är avgörande för frågan om trängselskatter är ett lämpligt styrmedel. Propositionen belyser inte hur trängselskatten samverkar med subventioneringen av kollektivtrafiken, drivmedelsbeskattningen och arbetsmarknaden. Stora samhällsekonomiska kostnader riskerar att uppstå genom den bristfälliga analysen. Erfarenheterna från London är avskräckande. Trängselavgifterna välkomnades inledningsvis av näringslivet i London, men en undersökning efter införandet visar att 67 % av företagen var emot att fördubbla avgiftszonen och bara 19 % för. Två undersökningar från Londons handelskammare visar att nära två tredjedelar av detaljhandlarna övervägar att flytta ut ur avgiftszonen. Stockholmsregionen har länge varit eftersatt i statens infrastruktursatsningar. Införande av trängselskatt kan inte skyla över statens ansvar för förseningen av väsentliga infrastrukturprojekt i Stockholm. Förslag fanns i den s.k. Dennisöverenskommelsen. Frågan om SL kan möta ett ökande tryck på kollektivtrafiken borde ha utretts och kollektivtrafiken byggts ut innan trängselskatt införs. Trafiken i innerstaden har inte ökat sedan 1980-talet. I city har den kontinuerligt minskat sedan 1989. Däremot har trafiken ökat på Essingeleden. Regeringens förslag medför att bilköerna kommer att bli längre utanför innerstaden, och förslaget löser alltså inte de negativa effekterna av biltrafiken i Stockholm. Förslaget ökar segregeringen av arbetsmarknaden och mellan bostadsområden och tvingar människor med små marginaler bort från vägarna så att de mer välbeställda får bättre plats. Förslaget slår särskilt hårt mot låginkomsttagare och barnfamiljer. Det blir ännu mindre lönsamt att arbeta. Den föreslagna trängselskattelagen reglerar inte frågan om hur beslut om införande eller avskaffande av skatten i en kommun eller region fattas. Det kan strida mot den kommunala självstyrelsen att riksdagen kan fatta beslut i strid mot majoriteten i en kommun. Förslaget kan också strida mot likställighetsprincipen. Skyddet för den enskildes personliga integritet är heller inte tillräckligt. Det bör närmare preciseras vad de personuppgifter som inhämtas vid betalstationerna får användas till och hur uppgifter från kameraövervakningen skall hanteras, exempelvis i förundersökningar. Kameraövervakning har hittills varit möjlig för beivrande av brott och trafiksäkerhet. Nu öppnas en möjlighet för kameraövervakning av fiskala skäl, och det kan ifrågasättas om denna förändring är motiverad med hänsyn till att även personer eller fordon som är skattebefriade kan komma att registreras. Taxinäringens befrielse från skatteplikt kan utgöra statligt stöd som kräver EG-kommissionens godkännande. Förslaget kan vidare komma att innebära att funktionshindrade med parkeringstillstånd utsätts för påtryckningar att sälja sitt medgivna undantag från skatteplikt. Den korta betalningstiden kan vålla problem för bilister som inte är hemmahörande i Stockholm, t.ex. semesterfirare. I enlighet med Lagrådets yttrande bör betalning anses vara gjord när inbetalningskort eller gireringshandlingar inkommit till Posten AB eller annan betalningsförmedlare. Att prövningstillstånd skall krävas för överklagande till kammarrätten är ett avsteg från en etablerad princip. Det är inte rimligt att polis och åklagares resurser används för att lagföra ett så relativt ringa brott. I normala fall lagförs skatteförseelser bara om det rör sig om minst ett basbelopp. Folkpartiet yrkar i motion Sk40 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp) avslag på propositionen (yrkande 1). I motionen begärs vidare ett tillkännagivande om i vilka former miljöavgifter kan införas i de kommuner som så önskar (yrkande 2). Motionärerna anför bl.a. att miljöstyrande avgifter i trafiken kan vara motiverade men att avgiften inte skall betraktas som en skatt utan en avgift. Den bör därför inte beslutas i riksdagen utan på regional eller lokal nivå. Varje kommun som så önskar skall ha rätt att införa trängselavgifter för att stimulera ökad användning av kollektiva färdmedel och för att begränsa biltrafiken. En förutsättning bör vara att samtycke inhämtas från de kringliggande kommuner som i stor utsträckning berörs av åtgärden. Intäkterna från trängselavgifterna bör också stanna hos kommunen. Lennart Fremling (fp) anser i motion Sk37 att en utredning bör se över behovet av att ändra regeringsformen för att möjliggöra kommunala beslut om ekonomiska styrmedel. Kristdemokraterna yrkar i motion Sk36 av Jakob Forssmed m.fl. (kd) avslag på propositionen. Motionärerna anser bl.a. att hanteringen av trängselskatt är ett exempel på hur illa ställt det är med det kommunala självstyret i Sverige. Det är ett systemfel att denna regionala fråga är föremål för beslut i riksdagen. Enligt motionen finns det stora principiella likheter mellan parkeringsavgifter och trängselavgifter. I båda fallen bör en kommun kunna fatta beslut. Riksdagen bör begära att regeringen låter utreda hur grundlagen kan ändras så att trängselavgifter kan beslutas av kommuner eller regioner. Vänsterpartiet föreslår i motion Sk35 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) ett tillkännagivande om att regeringsformen bör ses över i syfte att möjliggöra införande av trängselavgifter där lokala och regionala beslutsfattare även formellt ges ett avgörande inflytande över införande, utformning, justering och avskaffande av trängselavgifter liksom över de ekonomiska förutsättningarna. Centerpartiet yrkar i motion Sk39 av Roger Tiefensee m.fl. (c) avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna föreslår vidare att den aviserade översynen av regeringsformen även skall behandla frågan om hur kommunala eller regionala organ skall kunna få beslutanderätt i fråga om ekonomiska styrmedel i trafiken (yrkande 2). Enligt motionen har vidare beslutsprocessen kring trängselskatten varit ovärdig en anständig demokrati. Inför valet 2002 förklarade ledande socialdemokrater i Stockholms kommun att trängselskatter inte skulle införas i Stockholm. Kort tid efter valet påtvingades Stockholms lokalpolitiker frågan om trängselskatt av den socialdemokratiska regeringen som led i ett förhandlingsspel med samarbetspartierna (yrkande 3). Motionärerna framhåller slutligen att införande av trängsel- eller miljörelaterade skatter i storstadsområden kan vara ett sätt att öka framkomligheten och förbättra miljösituation, och i motionen redovisas hur man i en marknadsekonomi kan prissätta en nyttighet (yrkande 4). Motioner från den allmänna motionstiden 2003 Moderata samlingspartiet framhåller i motion T530 yrkande 25 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) att regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om trängselskatt skett över huvudet på de kommunala beslutsfattarna, tvärt emot vad som sades i infrastrukturpropositionen och trots en förkrossande majoritet i folkomröstningen. Enligt motionärerna vore det i stället naturligt att åtgärda problemen i transportinfrastrukturen. Ewa Björling (m) begär i motion T326 ett tillkännagivande om att folkomröstningen i Stockholms län angående trängselavgifter/biltullar måste respekteras och att planerna på sådana biltullar stoppas. Björn Hamilton (m) anser i motion T462 att stockholmarnas vilja skall respekteras och förslaget om biltullar stoppas. Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkar i motion N341 yrkande 5 att riksdagen skall besluta att inte genomföra sådana lagändringar som möjliggör införande av trängselavgifter/biltullar i Stockholms stad. Karin Pilsäter och Mia Franzén (fp) anser i motion T470 yrkande 3 att det är oacceptabelt att beslut om trängselavgifter fattas utan att de som är mest berörda, dvs. de boende och verksamma i kranskommunerna, haft möjlighet att påverka beslutet. Kristdemokraterna framhåller i motion T560 yrkande 9 av Johnny Gylling m. fl. (kd) att den kommunala självstyrelsen är central vid införande av trängselavgifter, och beslutet bör tas av en kommun eller region. De medel som avgiften genererar skall stanna i regionen, och kostnaderna för systemets införande skall bäras av kommunen eller regionen. Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkar i motion T461 yrkande 8 att riksdagen beslutar återföra hela frågan om trängselavgifter till Stockholmsberedningen. Centerpartiet anför i motion T564 yrkande 25 av Maud Olofsson m.fl. (c) att trängselavgifter kan vara ett bra sätt att styra trafikflödet och samtidigt få intäkter som kan användas för bättre infrastruktur och kollektivtrafik. Beslut om att införa trängselavgifter skall tas på den lokala nivå som berörs av avgiften. Konstitutionsutskottets yttrande Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till normgivningstekniska frågor och frågor om integritetsskydd och sekretess och anför bl.a. följande. Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionen i de aktuella delarna och avstyrker berörda motioner. Den aktuella pålagan är en skatt i regeringsformens mening och måste utformas som en skatt till staten. En statlig trängselskatt i vissa delar av landet möter inga konstitutionella hinder på grund av principen om kommunalt självstyre. Propositionen står heller inte i strid med principen om kommunalrättslig likställighet. Först när erfarenheter vunnits av försöksverksamheten finns det anledning att överväga en översyn av regeringsformen. Det får ankomma på skatteutskottet att bedöma om skälen för att bemyndiga regeringen att besluta om ikraftträdandet av bilagan till trängselskattelagen är tillräckligt starka. Finansutskottets yttrande Finansutskottet begränsar sitt yttrande till förslaget i propositionen (punkt 8) som innebär att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm. Finansutskottet framhåller sammanfattningsvis bl.a. följande. Propositionen ger inte riksdagen full överblick över de framtida utgifterna, men eftersom avtalet om ersättning från staten för kostnader avser en försöksverksamhet av särskild samhällsekonomisk och miljömässig betydelse och eftersom det är av synnerlig vikt att försöket kan genomföras under planerad tid, utan att det råder någon osäkerhet angående de ekonomiska förutsättningarna, biträder finansutskottet den i propositionen föreslagna lösningen med den ändringen att en bortre tidsgräns för den ekonomiska förpliktelse som avtalet innebär bör anges som sammanfaller med tidsgränsen för försöksverksamheten. Finansutskottet förutsätter att regeringen i budgetpropositionen för 2005 återkommer med en beräkning av den kommande budgetbelastningen till följd av ersättning för kostnader i samband med försöket med trängselskatter och att ett särskilt anslag tas upp för detta. Skatteutskottet bör dels tillstyrka propositionen i den aktuella delen med det av finansutskottet föreslagna tilläget, dels avstyrka motionerna Sk36, Sk38, Sk39 yrkande 1, Sk40 yrkande 1 och T560 yrkande 9. Justitieutskottets yttrande Justitieutskottet yttrar sig över förslagen till lag om trängselskatt i den del som avser överklagande (19 - 22 §§) och ändringsförslagen i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och lagen om allmän kameraövervakning samt den aktualiserade frågan om tillämpligheten av skattebrottslagen. Justitieutskottet anför bl.a. följande. Det är angeläget att försök med trängselskatt genomförs i Stockholm. Motionerna med avslagsyrkanden bör avslås. Justitieutskottet ifrågasätter om inte trängselskattens speciella karaktär gör att överprövningen av beslut bör ske i annan form än den för skatteprocessen vedertagna. Utskottet beklagar att förslaget om att överprövning i nämnd inte närmare övervägts, och utskottet utgår från att frågan bereds i en utvärdering. Med hänsyn till att det tills vidare handlar om ett försök i Stockholm är den föreslagna lösningen lämplig. Propositionen har brister när det gäller redovisningen av kostnaderna för försöket för den offentliga förvaltningen och inte minst domstolsväsendet. Samtidigt pekar redogörelsen på att det är svårt, måhända omöjligt, att i förväg göra realistiska bedömningar av kostnaderna. Justitieutskottet utgår från att regeringen i budgetpropositionen för 2005 särskilt behandlar kostnaderna för domstolsväsendet och att domstolsväsendet får full kompensation för dessa. Justitieutskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag såvitt gäller ändringarna i lagen om allmän kameraövervakning men anser att en rad frågor kring lämpligheten av allmän kameraövervakning i detta sammanhang bör ges en framträdande roll vid utvärderingen. Trafikutskottets yttrande Trafikutskottet behandlar främst regeringens förslag om trängselskattelag (punkt 1) och följdmotionerna i relevanta delar samt de motioner från den allmänna motionstiden 2003 som överlämnats till skatteutskottet. Trafikutskottet välkomnar en lagstiftning om trängselskatt och anser att den bör genomföras i enlighet med regeringens förslag. Trafikutskottet pekar bl.a. på att frågan varit aktuell vid flera tillfällen och att utskottet senast våren 2003 hade en offentlig utfrågning med såväl experter som företrädare för motstående intressen, vilken gav utskottet ett allsidigt underlag för sin bedömning. Utskottet står fast vid de uttalanden som gjordes i det sammanhanget i betänkande 2002/03:TU3. Trafikutskottet påminner också om sitt tidigare uttalande om trängselskatt som led i en bredare strategi. Många av de synpunkter som framförs i motionerna kommer att kunna beaktas i den fortsatta processen, bl.a. inom ramen för den löpande utvärdering som utskottet förordar. Trafikutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna. Skatteutskottets ställningstagande Enligt utskottets mening kan avgifter i vägtrafiken vara ett medel för att uppnå det trafikpolitiska målet. Propositionen syftar till att inledningsvis öka framkomligheten och att minska trafikens miljöpåverkan i Stockholms innerstad, liksom att minska inflödet av trafik till innerstaden. Detta åstadkoms genom att med en lämpligt avvägd pålaga minska den infarts- och utfartstrafik som föreligger under s.k. rusningstrafik. Arrangemanget är upplagt som en försöksverksamhet som skall inledas den dag regeringen bestämmer - Stockholms kommun har bedömt att försöket kan börja löpa fr.o.m. den 12 juni 2005 - och upphöra senast den 31 juli 2006. En utvärdering av effekterna av trängselskatten kommer att göras redan under försöksperioden. Vid denna utvärdering får ställning tas till bl.a. om bestämmelserna är utformade så att målet med skatten uppfylls på bästa sätt, nämligen att trafiken till och från Stockholms innerstad minskar och att den fördelar sig till även andra tider än tiden för s.k. rusningstrafik. Under beredningen av ärendet har en diskussion förts om en pålaga av denna karaktär från konstitutionell synpunkt är att betrakta som en skatt eller en avgift, vars utformning delvis skulle kunna delegeras till regeringen eller någon myndighet. Regeringen har stannat för att det rör sig om en skatt och anpassat sitt förslag därefter. Den föreslagna trängselskatten är således utformad i enlighet med de bestämmelser i regeringsformen som avser skatt till staten. Trafikutskottet har från övergripande transportpolitiska utgångspunkter i sitt yttrande till skatteutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) välkomnat regeringens förslag och ansett att lagstiftningen bör genomföras i enlighet med detta förslag. Skatteutskottet instämmer i trafikutskottets uppfattning om trängselskattens positiva effekter och finner att den lagtekniska lösning som presenteras i propositionen är helt nöjaktig. Utskottet har visserligen noterat att Lagrådet haft invändningar mot förslagets utformning men anser i likhet med regeringen att den valda utformningen inte står i strid med lagstiftningens ändamål. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens lagförslag. Justitieutskottet har i sitt yttrande till utskottet (yttr. 2003/04:JuU3y) uttryckt farhågor för att trängselskatten kommer att leda till en anhopning av överprövningar och överklaganden och pekat på risken för att trängselskattemålen tränger undan stora delar av den befintliga verksamheten hos länsrätterna, om de inte tilldelas ökade resurser eller andra organisatoriska lösningar införs. Skatteutskottet vill framhålla att regeringen kommer att återkomma i budgetpropositionen för 2005 med en närmare bedömning av effekterna på statsbudgeten och myndigheternas resursbehov på grund av försöksverksamheten. Utskottet förutsätter att regeringen under beredningen av budgetpropositionen tar under övervägande vad justitieutskottet här har anfört. Utskottet delar finansutskottets bedömning att den ekonomiska förpliktelse som avtalet med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader för försöket med trängselskatt innebär, med hänsyn till budgetlagens bestämmelser, bör tidsbegränsas och gälla längst t.o.m. den 31 juli 2006. Utskottet föreslår av den anledningen ett tillägg till regeringens förslag (punkt 8) med den lydelse som framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut. I propositionen föreslås en ändring i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar (lagförslag 2.4). Förslaget beaktar inte en ändring i samma lagrum som riksdagen nyligen antagit genom proposition 2003/04:96 Vissa socialförsäkringsfrågor (lagförslag 2.5). Utskottet har i sak inget att invända mot den ändring i lagrummet som föreslås i den nu behandlade proposition 2003/04:145 men anser att det bör ske en lagteknisk samordning med den av riksdagen nyligen antagna ändringen i samma lagrum. Utskottet lägger därför fram ett eget lagförslag med den lydelse som återges i bilaga 3. Med det ovan anförda och med de här redovisade förändringarna tillstyrker utskottet proposition 2003/04:145 och avstyrker alla motionsyrkanden om avslag på propositionen, liksom alla yrkanden om att någon trängselskatt eller liknande pålaga inte skall införas. Vad gäller övriga motionsyrkanden om uttalanden och tillkännagivanden av olika slag om annorlunda utformade miljöavgifter eller liknande styrmedel, om en översyn av regeringsformen då det gäller behörigheten att införa dylika pålagor, om möjligheterna för de olika kommunernas invånare att påverka beslutet och om finansieringen av infrastruktursatsningar anser utskottet att ett ställningstagande till dessa frågor bör anstå till dess att försöket är genomfört och utvärderat och en bedömning låter sig göra på basis av vunna erfarenheter. Utskottet avstyrker följaktligen även dessa motionsyrkanden.
Reservation Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. Trängselskatt (m, fp, kd, c) av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Björn Hamilton (m) och Lars Gustafsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse: Riksdagen bifaller motionerna 2003/04:Sk36, 2003/04:Sk38, 2003/04:Sk39 yrkande 1 och 2003/04:Sk40 yrkande 1, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk39 yrkandena 2-4, 2003/04:Sk40 yrkande 2, 2003/04:T326, 2003/04:T461 yrkande 8, 2003/04:T462, 2003/04:T470 yrkande 3, 2003/04:T530 yrkande 25, 2003/04:T560 yrkande 9, 2003/04:T564 yrkande 25 och 2003/04:N341 yrkande 5 och avslår proposition 2003/04:145 punkterna 1-8 och motionerna 2003/04:Sk35 och 2003/04:Sk37. Ställningstagande Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anser att riksdagen bör avslå proposition 2003/04:145 om trängselskatt. Att införa trängselskatt i Stockholm är det pris Socialdemokraterna fått betala för att kunna behålla regeringsmakten efter valet 2002. Vi vänder oss mot att regeringen toppstyr lokala politiker i Stockholm och påtvingar kommunens och regionens innevånare en åtgärd som genomförs tvärtemot givna vallöften. För att uppfylla sina åtaganden till Miljöpartiet vill regeringen i riksdagen hasta igenom ett förslag om trängselskatt, vilket innehåller konstitutionella, principiella och författningstekniska tveksamheter som borde ha övervägts och utretts bättre. Vi anser att trafik- och miljösituationen i Stockholm kräver en bred strategi bestående av en kombination av åtgärder där en utbyggnad av kollektivtrafiken och investeringar i infrastruktur utgör en viktig del. Om dessa nödvändiga satsningar ger propositionen emellertid inga konkreta besked. Vi står självfallet bakom de gemensamma uttalandena i de avvikande meningar i ärendet som gjorts av våra representanter i justitieutskottet (2003/04:JuU3y) och trafikutskottet (2003/04:TU3y). Vi avser att närmare utveckla våra respektive partiers syn på trängselskatt/miljöavgifter i trafiken i särskilda yttranden till detta betänkande. Särskilda yttranden 1. Förslaget om trängselskatt (m) Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Björn Hamilton (m) anför: I ovanstående fyrpartireservation har vi tillsammans med Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisat de övergripande skälen till varför vi yrkar avslag på proposition 2003/04:145 om trängselskatt. I reservationen ställer vi oss också bakom de gemensamma avslagsyrkandena och skälen för dessa som de fyra partierna fört fram i justitieutskottet (yttr. 2003/04:JuU3y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) och som redovisas i yttrandena från dessa utskott. Moderata samlingspartiets representanter i konstitutionsutskottet (yttr. 2003/04:KU6y), finansutskottet (yttr. 2003/04:FiU4y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) har i dessa utskotts respektive yttranden till skatteutskottet redovisat partiets syn rörande de konstitutionella, ekonomisk-politiska respektive trafikpolitiska aspekterna på förslaget om trängselskatt. Vi står bakom även dessa uttalanden. Vi instämmer med vad som sägs i de moderata motioner som väckts i ärendet. I detta särskilda yttrande lämnar vi några skattemässiga aspekter på trängselskatt i Stockholm. Regeringens politik har under senare år medfört en kraftigt ökad beskattning av Stockholmsregionen. Kommunal- och landstingsskatterna har höjts mer än i övriga delar av landet. Stigande fastighetspriser har medfört att fastighetsskatten ökat markant och att vanligt folk i högst ordinära småhus i allt större utsträckning drabbas av förmögenhetsskatt. Invånarna i Stockholms län betalar en oproportionerligt stor andel av den statliga skatten. Utöver detta innebär den kommunala skatteutjämningen att regionen får lämna ifrån sig betydande belopp av sina skatteintäkter. Sammantaget har detta medfört att den tillväxtmotor som Stockholm utgjort har stannat av. Regeringen har beskattat sönder tillväxten och därmed försvårat för hela landet. En trängselskatt skulle förvärra situationen ytterligare. En trängselskatt leder till minskad sysselsättning och turism i Stockholm med allt vad det innebär av förlorade skatteintäkter. Pålagan fungerar som en extra skatt på arbete för personer som arbetar i Stockholm. Transporterna fördyras och varor och tjänster blir dyrare. En trängselskatt i Stockholm bedöms inbringa ca 900 miljoner kronor. Det motsvarar exempelvis en höjning av livsmedelspriserna i hela riket med nästan 1 %. Effekten på prisnivån i Stockholm blir betydligt större. Till detta skall läggas att trängselskatten bedöms kosta minst 2 miljarder kronor i investeringar och ökad byråkrati. En grundläggande princip i skattesystemet är att utgifter för inkomstens förvärvande är avdragsgilla liksom att kostnader i företag kan dras av. Regeringen vill i det avseendet göra ett undantag beträffande trängselskatt, vilket främst drabbar låginkomsttagare och småföretag. Från beskattningssynpunkt är det olyckligt om en skatt inte är generell utan behäftad med olika undantag och skillnader som beror på olika faktorer. Regeringens förslag innebär en skillnad om man tar sig till jobbet i egen eller annans bil. Den föreslagna trängselskatten skall betalas av privatpersoner i egen bil och i den mån arbetsgivaren ersätter den extra kostnad som skatten medför utlöser detta förmånsbeskattning. En person som har tjänste- eller leasingbil drabbas emellertid inte av vare sig trängselskatt eller förmånsbeskattning. 2. Miljöavgifter i trafiken (fp) Anna Grönlund Krantz (fp) och Gunnar Andrén (fp) anför: I ovanstående fyrpartireservation har vi tillsammans med Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisat de övergripande skälen till varför vi yrkar avslag på proposition 2003/04:145 om trängselskatt. I reservationen ställer vi oss också bakom de gemensamma avslagsyrkandena och skälen för dessa som de fyra partierna fört fram i justitieutskottet (yttr. 2003/04:JuU3y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) och som redovisas i yttrandena från dessa utskott. Folkpartiets representanter i konstitutionsutskottet (yttr. 2003/04:KU6y), finansutskottet (yttr. 2003/04:FiU4y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) har i dessa utskotts respektive yttranden till skatteutskottet redovisat partiets syn rörande de konstitutionella, ekonomisk-politiska och trafikpolitiska aspekterna på förslaget om trängselskatt. Vi står bakom även dessa. Folkpartiet anser att miljöstyrande åtgärder i trafiken inte är en skatt utan en avgift som därför inte kan beslutas i riksdagen utan på lokal nivå. Varje kommun som så önskar skall ha rätt att införa trängselavgifter för att stimulera ökat nyttjande av kollektivtrafik och att begränsa biltrafiken. Förutsättningen för detta är dock att kommunen inhämtat samtycke från de kringliggande kommuner som påverkas i stor utsträckning. Intäkterna från trängselavgifterna skall också stanna i kommunen. Folkpartiet anser att diskussionen om miljöavgifter i trafiken inte enbart bör handla om Stockholm utan måste gälla även andra kommuner. Regeringen måste klargöra om staten avser att betala den tekniska utrustning som behövs liksom satsningar på kollektivtrafik även i sådana kommuner. 3. Trängselavgifter (kd, c) Roger Tiefensee (c) och Lars Gustafsson (kd) anför: I ovanstående fyrpartireservation har vi tillsammans med Moderata samlingspartiet och Folkpartiet redovisat de övergripande skälen till varför vi yrkar avslag på proposition 2003/04:145 om trängselskatt. I reservationen ställer vi oss också bakom de gemensamma avslagsyrkandena och skälen för dessa som de fyra partierna fört fram i justitieutskottet (yttr. 2003/04:JuU3y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) och som redovisas i yttrandena från dessa utskott. Kristdemokraternas och Centerpartiets representanter i konstitutionsutskottet (yttr. 2003/04:KU6y), finansutskottet (yttr. 2003/04:FiU4y) och trafikutskottet (yttr. 2003/04:TU3y) har i dessa utskotts respektive yttranden till skatteutskottet redovisat partiernas syn på de konstitutionella, ekonomisk-politiska och trafikpolitiska aspekterna på förslaget om trängselskatt. Vi står givetvis bakom även dessa uttalanden. Vi anser att biltrafik behövs för att samhället skall fungera men trafiken utgör också en belastning för miljön. Köerna och trängseln i de större städerna är ett stort problem. Kraftfulla satsningar på infrastrukturen och kollektivtrafiken är nödvändiga. Vi vill också medverka till att skapa möjligheter för ekonomiska styrmedel i trafiken. Trängsel- eller miljörelaterade avgifter i storstadsområden kan vara ett sätt att öka framkomligheten och förbättra miljösituationen. Vi har ingen anledning att utifrån nu gällande regelverk ifrågasätta regeringens bedömning att den föreslagna pålagan är att betrakta som en skatt som inte kommuner eller regionala organ kan besluta om på egen hand. Vi anser emellertid att det finns stora principiella likheter mellan parkeringsavgifter och trängselavgifter. Regeringen bör utreda hur grundlagen kan ändras så att ekonomiska styrmedel i trafiken skall kunna beslutas av kommuner eller regioner. Vi förutsätter att frågan analyseras i den författningsutredning som tillsätts inom kort. Den politiska process som föregått trängselskatten har varit ovärdig en anständig demokrati. Inför valet 2002 förklarade ledande socialdemokrater i Stockholms kommun att några trängselskatter inte skulle införas. Det torde ha haft åtminstone viss betydelse för väljarna i Stockholm. Kort tid efter valet, och i syfte att konsolidera sitt maktinnehav, påtvingas Stockholms lokalpolitiker frågan om trängselskatt av den socialdemokratiska regeringen som ett led i ett förhandlingsspel bakom lykta dörrar. Under nattliga förhandlingsomgångar tvingar regeringens samarbetspartier regeringen att mot Stockholms lokalpolitikers vilja införa trängselskatter i Stockholm. 4. Trängselskatt (v, mp) Marie Engström (v) och Gunnar Goude (mp) anför: Det förslag till ny lagstiftning om trängselskatter som regeringen överlämnat till riksdagen är, enligt vår uppfattning, inte någon lämplig långsiktig lösning på frågan hur vi på ett bra sätt kan utnyttja avgifter på bilismen för att minska problemen med bilköer. De flesta av förslagens brister har på ett eller annat sätt sin upprinnelse i regeringsformens regler, som innebär att den här typen av styrande pålagor anses vara en skatt. Det finns ett stort behov av förändringar som gör det möjligt för lokala och regionala beslutsfattare att ha det avgörande inflytandet över avgiftssystemen både vad gäller avgifternas införande, avgiftssystemens utformning, snabba justeringar av avgifterna och intäkternas användning. I det syftet bör grundlagen ses över. Exakt hur ett system för beslut om trängselavgifter bör se ut måste noga avvägas. Vägtrafiken är inte bara lokal utan även regionala och nationella intressen måste vägas in. Besluten bör därför sannolikt inte ensidigt och fullt ut överlåtas på enskilda kommuner. Någon form av sammanjämkning där lokala, regionala och nationella intressen ges formella möjligheter till ett rimligt inflytande krävs troligen. Konsekvenserna av ett avsteg från nuvarande principer för beslut om skatteliknande pålagor måste också noga analyseras innan några beslut fattas.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2003/04:145 Trängselskatt: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om trängselskatt. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. 6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister. 8. Riksdagen antar regeringens förslag till att regeringen får ingå avtal med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med trängselskatter i Stockholm. Följdmotioner 2003/04:Sk35 av Karin Svensson Smith m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en översyn av regeringsformen i syfte att möjliggöra införande av trängselavgifter där lokala och regionala beslutsfattare även formellt ges ett avgörande inflytande över införande, utformning, justering och avskaffande av trängselavgifter liksom över de ekonomiska förutsättningarna. 2003/04:Sk36 av Jakob Forssmed m.fl. (kd): Riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut med anledning av vad som anförs i motionen. 2003/04:Sk37 av Lennart Fremling (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om behovet av att modifiera regeringsformen för att möjliggöra kommunala beslut om ekonomiska styrmedel. 2003/04:Sk38 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m): Riksdagen beslutar att avslå proposition 2003/04:145. 2003/04:Sk39 av Roger Tiefensee m.fl. (c): 1. Riksdagen avslår regeringens proposition om trängselskatt. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den översyn av regeringsformen som tidigare aviserats skall behandla frågan om hur beslutsfattandet över ekonomiska styrmedel i trafiken skall kunna överföras till kommunala eller regionala organ. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beslutsprocessen kring trängselskatten. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hur ekonomiska styrmedel skall kunna användas i trafiken. 2003/04:Sk40 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp): 1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:145. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om i vilka former miljöavgifter i trafiken kan införas i de kommuner som så önskar. Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003 2003/04:T326 av Ewa Björling (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stoppa alla planer på biltullar. 2003/04:T461 av Stefan Attefall m.fl. (kd): 8. Riksdagen beslutar att återföra hela frågan om trängselavgifter till Stockholmsberedningen. 2003/04:T462 av Björn Hamilton (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om biltullar eller s.k. trängselavgifter. 2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (båda fp): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beslutsformerna för införande av trängselavgifter. 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m): 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om trängselskatten. 2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd): 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införande av trängselavgifter skall initieras av och finansieras av berörda kommuner eller regioner. 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c): 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet att efter lokala beslut ta ut trängselavgifter. 2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m): 5. Riksdagen beslutar att inte genomföra sådana lagändringar som möjliggör införande av trängselavgifter/biltullar på bilismen i Stockholms stad.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag Bilaga 3 Utskottets lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2004:492) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:492) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Utskottets förslag 2 § Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i 1. lagen (1972:435) om överlastavgift, 2. bilskrotningslagen (1975:343), 3. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, 4. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, 5. fordonsskattelagen (1988:327), 6. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 7. lagen (1994:419) om brottsofferfond, 8. skattebetalningslagen (1997:483), 9. lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, eller10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd. 9. lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd, eller11. lagen (2004:000) om trängselskatt. Bilaga 4 Konstitutionsutskottets yttrande 2003/04:KU6y Trängselskatt Bilaga 5 Finansutskottets yttrande 2003/04:FiU4y Trängselskatt Bilaga 6 Justitieutskottets yttrande 2003/04:JuU3y Trängselskatt Bilaga 7 Trafikutskottets yttrande 2003/04:TU3y Trängselskatt