Trafikutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1975/76 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1975:TU2 Trafikutskottet)

Trafikutskottets betänkande nr 2

TU 1975: 2

Nr 2

Trafikutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1
såvitt avser utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1975/76
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte
motioner

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. Regeringen har i
propositionen 1975: 1 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet, s. 210—
214) lämnat en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens
investeringar, avseende postverkets, televerkets (exkl. rundradio),
statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond,
sjöfartsverkets fond och fonden för Södertälje kanalverk.

Den för budgetåret 1975/76 förordade investeringsverksamheten
framgår av följande sammanställning. Som jämförelse har i denna även
upptagits beloppen för den hösten 1974 beräknade förbrukningen under
budgetåret 1974/75.

Av sammanställningen framgår även beräkningen av de för investeringarnas
genomförande erforderliga beloppen. Siffrorna anges i milj.
kr.

	1974/75	1974/75	1975	1975/76	1975/76	1975/76
Anslag	Hösten 1974 beräk- nade investe- rings- utgifter	Beräk-nad behåll-ning d. 30/6	Av verken plane- rade investe- rings- utgifter	Av depar-tements-chefen beräknade investe-rings-utgifter	För- ordade anslag
Postverket	71,8	70,0	6,0	35,3	23,6	20,0
Televerket exkl.	833,8	786,0	103,6	811,5	797,5	773,7
rundradio
Statens järnvägar	452,8	422,3	39,3	610,0	480,0	488,7
Luftfartsverket	167,2	168,4	22,2	288,2	280,0	286,0
Vägverket	55,8	56,2	5,6	91,0	65,0	65,9
Sjöfartsverket	69,2	72,7	0,1	91,6	66,8	73,4
Södertälje kanal-	8,7	15,2	—	8,0	8,0	8,0
verk
Summa	1 659,3	1 590,8	176,8	1 935,6	1 720,9	1 715,7

Motionen

I motionen 1975: 585 av herrar Strindberg (m) och Nordgren (m)
hemställs att riksdagen beslutar att anslagsramen för kommunikationsdepartementets
kapitalbudget minskas med 171 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag.

1 Riksdagen 1975.15 sami. Nr 2

TU 1975: 2

Utskottet

Enligt den av 1974 års riksdag ursprungligen godkända planen för
investeringarna inom kommunikationsverkens fonder beräknades den
totala medelsförbrukningen — exkl. anslaget till rundradioanläggningar
å televerkets fond — under innevarande budgetår uppgå till 1 540,4
milj. kr. Av en i budgetpropositionen lämnad redogörelse framgår att
genom skilda beslut av Kungl. Maj:t höjningar av ramarna för de olika
verken sedermera medgivits. Som följd härav beräknas nu den totala
investeringsomslutningen för samtliga fonder under budgetåret 1974/75
uppgå till 1 590,8 milj. kr. Någon ytterligare medelsanvisning från riksdagens
sida för att den sålunda förutsatta medelsförbrukningen skall
kunna nås är med hänsyn till befintliga medelsreservationer ej erforderlig.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyrelsema
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 935,6 milj.
kr. Departementschefen har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter
funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 720,9 milj. kr.
Detta innebär en ökning med 180,5 milj. kr. jämfört med beräkningarna
i 1974 års statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsvarande
ändamål under innevarande budgetår.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i den inledande översikt som återfinns i protokollet över regeringsärenden
lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehoven
inom de olika verken samt i korthet berört investeringarnas
inriktning för nästa budgetår.

Till frågan om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda
verken under nästa budgetår samt storleken av de anslag som erfordras
för dennas genomförande återkommer utskottet under resp. punkter i
det följande. I samband därmed kommer utskottet även att redovisa
sitt ställningstagande till vissa motionsledes väckta frågor.

Beträffande det i motionen 585 framställda yrkandet om en minskning
i förhållande till regeringens förslag med sammanlagt 171 milj. kr.
av medelsanvisningen under här ifrågavarande fonder får utskottet anföra
följande.

Såsom av propositionen framgår och av motionärerna jämväl framhållits
har anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats
så, att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall
motsvara den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en
marginal om ca 10 procent. En sådan marginal finner motionärerna
från budgettekniska synpunkter vara olämplig och hemställer därför
om förenämnda minskning av den av departementschefen föreslagna
medelsanvisningen.

TU 1975: 2

Utskottet vill i anledning härav erinra om att den nuvarande anslagsmetodiken
på detta område i princip beslöts redan vid 1962 års riksdag
och sedan tillämpats fr. o. m. budgetåret 1963/64. Den innebär i princip
att de olika investeringsanslagen under varje fond sammanförs till ett
kollektivanslag. Inom varje kollektivanslag skall den förut nämnda
marginalen beräknas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller
eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under
löpande budgetår. Metodiken innebär avsevärda fördelar från anslagstekniska
synpunkter och syftar främst till att för de berörda verkens del
skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar för medelsförbrukningen
som av regeringen fastställs.

Trafikutskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att frångå de
av riksdagen tidigare godtagna principerna för budgettekniken på detta
område. De hittillsvarande erfarenheterna av systemets tillämpning har
f. ö. enligt utskottets uppfattning varit enbart gynnsamma. De ramhöjningar
som enligt det föregående av regeringen beslutats för innevarande
budgetår har ej heller föranlett någon erinran från utskottets sida.

Med hänsyn till det anförda och då anslagsmarginalen ej synes böra
minskas i enlighet med motionärernas förslag avstyrks motionen i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1975: 585 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande investeringsplan
för kommunikationsverken m. m.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 215—228) föreslagit
riksdagen att dels medge att skolsparfonden upplöses per den 30 juni
1975 och att dess behållna medel överförs till postverket, dels till Posthus
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av
20 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975: 588 av herrar Svanström (c) och Kindbom (c) hemställs
att riksdagen uttalar att ingen namnförändring av postanstalter
får ske utan att den berörda allmänheten vid i förväg genomfört samråd
gett sitt samtycke därtill.

I motionen 1975: 852 av herr Löfgren (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla om sådana åtgärder att postverket
snarast möjligt bereds möjlighet att erbjuda allmänheten en service av
det slag som anförts i motionen, lämpligen benämnd ”Postogram”.

2 Riksdagen 1975.15 sami. Nr 2

TU 1975: 2

I motionen 1975: 1437 av herr förste vice talmannen Bengtson (c)
och herr Börjesson i Falköping (c) hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att befordringsavgift för postförsändelse,
inom gränsen för vissa maximimått, endast skall vara beroende av försändelsernas
stycketal och vikt samt den snabbhet varmed de förmedlas.

I motionen 1975: 1464 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, c) hemställs
att riksdagen beslutar att postverket skall erhålla rätt att bilda en
portoutjämningsfond.

Utskottet

Ramen för postverkets investeringar under innevarande budgetår har
av regeringen höjts till 70 milj. kr. för att möjliggöra dels teckning av
aktier i Tidningstjänst AB, dels betalning av byggnadsobjekt som tidigarelagts
under närmast föregående budgetår.

I sin framställning om anslag för nästa budgetår har postverket räknat
med en medelsförbrukning av 35,3 milj. kr. Departementschefen
har emellertid ansett densamma böra begränsas till 23,6 milj. kr. Den
sålunda föreslagna medelsförbrukningen avser främst arbeten för postgirohuset
i Stockholm och den nya postterminalen i Malmö (Malmö
ban), fortsatt utbyggnad av terminalerna i Spånga och Västerås, igångsättning
av om- och tillbyggnader av posthus i Trelleborg och Enköping
samt postterminalen i Ange. Vidare ingår häri bl. a. vissa medel för
diligensrörelsen.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen
för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna
fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål liksom anslagsberäkningen
tillstyrks också.

Vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört har inte
givit utskottet anledning till erinran. Det innebär bl. a. att postverket,
i likhet med vad som gäller för televerket, i fortsättningen får använda
sina driftinkomster för att köpa de bilar m. m. som behövs för verksamheten.
Vidare upplöses den av postverket omhänderhavda skolsparfonden
per den 30 juni 1975, varvid dess behållna medel överföres till postverket
att användas för ändamål som verket finner lämpligt. Härutöver
anmäles av departementschefen att vissa tjänster överförts från postgirot
till postverkets personalförteckning.

I motionen 588 har hemställts att riksdagen måtte uttala att ingen
namnförändring av postanstalter får ske utan att den berörda allmänheten
vid i förväg genomfört samråd gett sitt samtycke därtill.

TU 1975: 2

Vid sin behandling av en motion i samma syfte vid fjolårets riksdag
hänvisade utskottet bl. a. till vissa av departementschefen tidigare gjorda
uttalanden i denna fråga. Enligt dessa uttalanden hade de ändringar
av postadress som under de senaste åren skett i stor utsträckning genomförts
i samråd med både kommuner och kunder. Det hade därvid ofta
uppfattats som positivt att få det egna kommunnamnet eller namnet på
kommunens huvudort i postadressen för både företag och enskilda.
Postverket borde dock fortsättningsvis, enligt departementschefen, iaktta
försiktighet vid ändring av de nuvarande ortnamnen som postadresser.
Den något minskade effektivitet detta kunde innebära för verkets
del ansågs få uppvägas av de fördelar som människorna kunde ha av
att få behålla namn som anknöte till deras bygd.

Enligt vad utskottet inhämtat har härmed sammanhängande frågor
ytterligare övervägts inom postverket. Som resultat härav tillämpar verket
numera en praxis enligt vilken en namnändring av postanstalt inte
kommer att ske då vederbörande kommun motsätter sig detta eller en
stark opinion från allmänhetens sida konstateras föreligga. I särskilda
fall avses ett än större tillmötesgående gentemot allmänhetens önskemål
kunna ske.

Vad sålunda anförts synes innebära att motionärernas syfte i rimlig
utsträckning kommer att kunna tillgodoses. Under hänvisning härtill
finner utskottet någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida ej
påkallad och avstyrker därför motionen.

I motionen 852 har hemställts att riksdagen hos regeringen anhåller
att sådana åtgärder vidtas att postverket snarast möjligt beredes möjlighet
att erbjuda allmänheten en service av det slag som förordats i
motionen, lämpligen benämnd Postogram.

Utskottet finner för sin del de i motionen framförda synpunkterna
värda beaktande. Såsom i motionen framhållits har emellertid uppslaget
redan i annan ordning förts till postverkets kännedom. Utskottet har
vidare inhämtat att utredning i ämnet pågår i samråd mellan post- och
televerken och med beaktande jämväl av de ideella organisationers
intressen som av motionären ansetts böra tillgodoses. Då någon särskild
åtgärd från riksdagens sida följaktligen ej synes erforderlig avstyrks
motionen i fråga.

I motionen 1437 har yrkats att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att befordringsavgift för postförsändelse, inom gränsen
för vissa maximimått, endast skall vara beroende av försändelsernas
stycketal och vikt samt den snabbhet varmed de förmedlas.

Motionärerna torde därmed avse att åstadkomma någon form av
klassindelning i postdistributionen och därmed upphäva de skillnader
som nu föreligger mellan slutna och öppna försändelser. Detta skulle

TU 1975: 2

i sin tur innebära en ändring av principerna för taxesystemet i dess
helhet.

Utskottet har vid sin prövning av motionen för sin del inte funnit
sig berett tillstyrka att riksdagen gör ett särskilt uttalande av den långtgående
karaktär motionärerna förordat. I sammanhanget må nämnas
att härmed förenade frågor f. n. utreds av en särskild arbetsgrupp inom
postverket. I vad avser avgifterna i postverkets tidningsrörelse pågår
vidare en översyn härav inom 1974 års tidningstaxeutredning. I avvaktan
jämväl på resultatet av nämnda utredningars arbete avstyrks därför
motionen.

I motionen 1464 har yrkats att riksdagen beslutar att postverket skall
erhålla rätt att bilda en portoutjämningsfond.

Frågan om balansering av postverkets överskott har senast behandlats
av 1973 års vårriksdag (prop. 1973: 125, FiU 1973: 29, rskr 1973: 263).
Med anledning av motioner i ämnet uttalades därvid från finansutskottets
sida förståelse för att postverkets konkurrensförmåga borde
stärkas och för att ytterligare portohöjningar skulle begränsas eller
senareläggas. Samtidigt enrinrades dock om att hela frågan om affärsverkens
ekonomiska redovisning mot statsbudgeten hade behandlats av
affärsverkskommittén och också låg inom ramen för budgetutredningens
arbete. Utskottets majoritet ansåg sig mot bakgrund bl. a. härav inte
kunna tillstyrka att riksdagen genom ett bifall till motionsyrkandet
skulle föregripa den samlade bedömning av frågan som utredningarnas
överväganden skulle komma att ge anledning till.

Trafikutskottet finner i och för sig starka skäl tala för att motionärernas
förslag genomföres. Sedan de båda utredningarnas betänkanden
numera remissbehandlats pågår emellertid, enligt vad utskottet inhämtat,
beredning i ämnet inom vederbörande departement. Under hänvisning
härtill och då utskottet förutsätter att förslag i berörda frågor i en nära
framtid kommer att underställas riksdagens prövning synes motionen
inte nu böra föranleda någon särskild åtgärd och avstyrkes därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. medger att skolsparfonden upplöses per den 30 juni 1975
och att dess behållna medel överförs till postverket,

2. till Posthus m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 20 000 000 kr.,

3. avslår motionen 1975:588,

4. avslår motionen 1975: 852,

5. avslår motionen 1975: 1437,

6. avslår motionen 1975: 1464.

TU 1975: 2

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 229—243) föreslagit
riksdagen att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa
ett investeringsanslag av 773 700 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975: 371 av fru Fredrikson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att nuvarande taxor för radiosamtal mellan
Sverige och fartyg via kustradiostation minskas till hälften.

I motionen 1975: 865 av herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om att skyndsamma åtgärder vidtas
för att åstadkomma den kompletteringen av telefonkatalogen att fullständiga
adressuppgifter, inbegripet postnummer, fogas till namnuppgifterna.

I motionen 1975: 1434 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att avgiftsfritt
inordna veterinärer i SOSAB:s larmsystem i enlighet med vad i motionen
anförts.

I motionen 1975: 1471 av herr Larsson i Staffanstorp (c) och fru
Tillander (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att staten
bekostar nytt telefonabonnemang för pensionärer.

I motionen 1975: 1508 av herr Träff m. fl. (m, c, fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att televerkets abonnemangsbestämmelser
ändras så att konsumenterna får valfrihet att till rikstelefonnätet
ansluta av televerket godkända i allmänna handeln försålda telefonapparater.

Utskottet

Sedan Kungl. Maj:t under det gångna året medgett ramhöjningar för
att möjliggöra tidigarelagd byggstart för olika telefonstationsbyggnader
och arbetscentraler är den nu gällande investeringsramen för televerkets
anläggningar m. m. 790 milj. kr.

Den av verket för nästa budgetår föreslagna medelsförbrukningen
av 811,5 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas
till 797,5 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i protokollet över regeringsärenden i övrigt angivna förutsättningarna
krävs härför en medelsanvisning av 773,7 milj. kr. De
för budgetåret förutsatta avskrivningarnas storlek innebär dock att
något kapitaltillskott från statsverket i form av investeringsbemyndigande
inte kommer att krävas.

TU 1975: 2

Den av departementschefen förordade investeringsramen kommer
enligt propositionen att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av telenätet
i enlighet med förväntad efterfrågeutveckling och skapa förutsättningar
för en ytterligare förbättring av televerkets service gentemot allmänheten.
Verksamhetens omslutning möjliggör bl. a. igångsättning av ny- eller
tillbyggnad av ett antal telefonstationsbyggnader. Vidare planeras igångsättning
av arbetscentraler och ytterligare investeringar i förrådsanläggningar.

Under innevarande år beräknas underlag föreligga för ett beslut om
ett separat datanät. Ett sådant skulle enligt departementschefen kunna
finnas tillgängligt för kommersiell drift år 1978. Planeringsarbetet uppges
ske med sikte på att kunna ansluta ett eventuellt svenskt nät till
det internationella, och det avses därför utformas enligt internationell
standard.

Utskottet har vid sin prövning av förslagen funnit sig kunna godta
den förordade ramen för medelsförbrukningen under televerkets fond.
Den förutsedda fördelningen på skilda investeringsändamål samt anslagsberäkningen
har inte gett utskottet anledning till erinran liksom ej
heller vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört.

I motionen 371 har yrkats att riksdagen hos regeringen begär att nuvarande
taxor för radiosamtal mellan Sverige och fartyg via kustradiostation
minskas till hälften.

Enligt vad utskottet erfarit kan med nuvarande taxor kostnadstäckning
inte uppnås för denna del av televerkets verksamhet. En reducering
av taxorna skulle följaktligen innebära att rörelsegrenen blir än mer förlustbringande.
Därest av sociala eller andra skäl en minskning av samtalsavgifterna
för de av motionärerna åsyftade personalgruppernas del
ändå anses böra komma till stånd — vilket i och för sig synes motiverat
— bör enligt utskottets uppfattning en lösning övervägas som ej berör
televerkets taxor. Under hänvisning härtill och då en framställning i
ämnet från vederbörande personalorganisationers sida redan ingivits
till regeringen finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens
sida ej påkallad.

I motionen 1471 har yrkats att riksdagen hos regeringen begär att
staten i förekommande fall bekostar nytt telefonabonnemang för pensionärer.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till de allmänna synpunkter
motionärerna därvid anfört beträffande angelägenheten av tillgång till
telefon för pensionärerna. Kostnader av det slag varom här är fråga
bör dock enligt utskottets uppfattning inte bestridas genom reduktioner
av televerkets taxor eller priser. I stället synes — såsom f. n. i stor
utsträckning torde ske — uppkommande frågor av denna art böra
lösas genom kommunal försorg. Utskottet finner sig följaktligen inte
kunna biträda motionärernas yrkande och avstyrker därför motionen.

TU 1975: 2

I motionen 865 har hemställts att riksdagen hos regeringen anhåller
om att skyndsamma åtgärder vidtas för att åstadkomma sådan komplettering
av telefonkatalogen att fullständiga adressuppgifter, inbegripet
postnummer, fogas till namnuppgifterna.

Frågan om telefonkatalogens utformning och indelning m. m. är emellertid
— sedan den tagits upp av riksrevisionsverket — under utredning.
Häri ingår även spörsmålet om komplettering av kataloguppgifterna
med abonnenternas postnummer. Under hänvisning härtill och i
avvaktan på resultatet av utredningsarbetet avstyrks motionen.

I motionen 1508 har yrkats att riksdagen hos regeringen begär att
televerkets abonnemangsbestämmelser ändras så att konsumenterna får
valfrihet att till rikstelefonnätet ansluta av televerket godkända, i allmänna
handeln försålda telefonapparater.

Såsom motionärerna framhållit inkluderar telefonabonnemangen också
själva apparaterna. Televerket ombesörjer vidare i princip kostnadsfritt
underhålls- och serviceverksamheten med avseende på dessa. Att
generellt öppna möjligheter för abonnenter att till telefonnätet ansluta
av dem själva inköpta apparater måste emellertid rimligtvis också
aktualisera frågan om kostnadsansvaret för underhåll och service m. m.
av dessa. Några större praktiska fördelar med det av motionärerna förordade
systemet förefaller f. ö. enligt utskottets uppfattning inte stå att
vinna. Vissa invändningar synes däremot kunna göras med tanke inte
minst på de negativa konsekvenser såväl i allmänna säkerhets- och
funktionshänseenden som från servicesynpunkt vilka kan bli följden för
abonnenternas del. Vad slutligen det av motionärerna omnämnda apparatsvinnet
beträffar har, enligt vad utskottet erfarit, åtgärder nyligen vidtagits
som i såväl allmänhetens som verkets ekonomiska intresse beräknas
kunna effektivt motverka detsamma.

Med åberopande av vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionen
i fråga.

I motionen 1434 har yrkats att riksdagen hos regeringen anhåller om
åtgärder för att avgiftsfritt inordna veterinärer i SOS Alarmerings Aktiebolags
(SOSAB) larmsystem i enlighet med vad motionärerna anfört.

Nämnda bolag bildades som motionärerna anfört år 1972 efter beslut
i riksdagen (prop. 1972: 129, TU 1972: 20, rskr 1972: 329) som godkände
ett avtal mellan televerket, Kommunförbundet och Landstingsförbundet
om bolagsbildningen. Bolaget skulle bygga upp och driva alarmeringscentraler
för alarmering av i första hand primärkommunala och landstingskommunala
hjälporgan. Till bolaget skulle successivt överföras
televerkets dåvarande SOS-tjänst. Omfattningen och utformningen av
SOS-tjänsten skulle dock inte avgöras av bolaget utan föreslogs få ankomma
på Kungl. Maj:t.

Följande organ får f. n. avgiftsfritt anlita SOSAB:s tjänster, nämli -

TU 1975: 2

gen polis, brandkår, jourhavande läkare, ambulans, flygambulans, sjöräddning,
flygräddning, fjällräddning och socialvårdens jourverksamhet.
Mot avgift får ett antal andra organ, bl. a. jourhavande veterinär,
anlita SOSAB:s tjänster. Detsamma gäller exempelvis jourhavande tandläkare.

Utskottet har i och för sig förståelse för de av motionärerna framförda
synpunkterna. Enligt vad utskottet erfarit har också underhandlingar
förts med bolaget om viss försöksverksamhet i det angivna syftet
— dock utan att leda till något positivt resultat. Därest ett allmänt intresse
för frågans lösning föreligger bör det enligt utskottets uppfattning
i första hand ankomma på vederbörande huvudmän att uppta nya förhandlingar
i frågan med bolaget.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet för sin del inte finna
tillräckliga skäl föreligga för de av motionärerna begärda åtgärderna
och avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett investeringsanslag av 773 700 000 kr.,

2. avslår motionen 1975: 371,

3. avslår motionen 1975: 1471,

4. avslår motionen 1975: 865,

5. avslår motionen 1975: 1508,

6. avslår motionen 1975: 1434.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Regeringen har (s. 244—268) föreslagit
riksdagen att till Järnvägar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa
ett investeringsanslag av 488 700 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975:217 av herr Winberg m. fl. (m) hemställs att till
Järnvägar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisas ett i förhållande till
budgetpropositionen med 25 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag av
513 700 000 kr.

I motionen 1975: 569 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 4 och 5), 4. att riksdagen till Järnvägar
m. m. under kommunikationshuvudtiteln för budgetåret 1975/76 anvisar
ett investeringsanslag av 528 700 000 kr., innebärande en ökning
i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr., att användas
för ytterligare investeringar i fasta anläggningar och rullande materiel,

TU 1975: 2

5. att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna prövas till internationell
finansiering utöver detta belopp av järnvägsinvesteringar i
enlighet med vad som anförs i motionen.

I motionen 1975: 1465 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen kräver en översyn av gällande principer för SJ:s verkstäders
utläggning av legoarbete och SJ:s beställningar utomlands.

Utskottet

Investeringarna för statens järnvägar under innevarande budgetår
beräknades i fjolårets statsverksproposition till 392,3 milj. kr. För att
främst öka SJ:s möjligheter att anskaffa rullande materiel beslutade
riksdagen emellertid att höja investeringsnivån med 30 milj. kr. Investeringsramen
för innevarande budgetår uppgår därmed till 422,3 milj. kr.

Den av statens järnvägar för budgetåret 1975/76 föreslagna medelstilldelningen
av 610 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas
till 480 milj. kr., vilket innebär en ökning med nära 60 milj. kr.
jämfört med den för innevarande budgetår gällande investeringsramen.
Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de i
protokollet över regeringsärenden i övrigt angivna förutsättningarna
krävs härför en medelsanvisning av 488,7 milj. kr.

Det av departementschefen förordade investeringsprogrammet syftar
bl. a. till fortsatt kapacitetsutbyggnad av vissa bangårdar och terminaler,
ytterligare förbättringar av banstandarden, viss ut- och ombyggnad av
huvudverkstäderna, fortsatt anskaffning och modernisering av signaloch
fjärrblockeringsanläggningar, införande i större utsträckning av
drift- och tågorderradio samt upprustning av eldriftsanläggningar. I
sammanhanget erinras om att Kungl. Maj:t i november 1974 givit SJ i
uppdrag att utföra projektering av ett nytt dubbelspår mellan Älvsjö
station och den planerade pendeltågsstationen vid Flemingsberg på
sträckan Stockholm—Södertälje. Totalkostnaden härför, inkl. pendeltågsstationen,
har preliminärt beräknats till 125 milj. kr.

Investeringsprogrammet avser vidare anskaffning och modernisering
av rullande materiel samt anskaffning av maskiner m. m. för att rationalisera
driften samt ban- och maskinunderhållet.

I den förordade medelsförbrukningen ingår också investeringar om
22,3 milj. kr. i järnvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade nätet
samt vissa medel för investeringar i försvarsberedskap.

Med anledning av förslagen har i motionen 217 yrkats att riksdagen
till Järnvägar m. m. för nästa budgetår anvisar ett investeringsanslag av
513,7 milj. kr., innebärande en ökning i förhållande till regeringens förslag
med 25 milj. kr. att användas för utökning och förnyelse av SJ:s

TU 1975: 2

godsvagnsbestånd. Vidare har i motionen 569 yrkats att riksdagen under
nämnda anslag för budgetåret 1975/76 anvisar 528,7 milj. kr., vilket
innebär en ökning i förhållande till regeringens förslag med 40,0 milj.
kr. — att användas för ytterligare investeringar i fasta anläggningar
och rullande materiel. Dessutom yrkas i motionen, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna prövas till internationell
finansiering utöver detta belopp av järnvägsinvesteringar i enlighet
med vad motionärerna anfört.

Utskottet har vid sin prövning av anslagsfrågan funnit sig böra biträda
regeringens förslag och avstyrker följaktligen motionärernas yrkanden i
denna del. I anslutning härtill vill dock utskottet erinra om den konjunkturreserv
om ca tio procent som inräknats i kollektivanslaget till SJ
och som vid behov kan utnyttjas för ytterligare investeringar i bl. a.
rullande materiel. Därest det av sysselsättningspolitiska eller andra skäl
skulle visa sig önskvärt eller erforderligt att härutöver öka investeringsverksamhetens
omslutning synes detta kunna ske med anlitande av den
finansfullmakt om 1 000 milj. kr. som regeringen av riksdagen i annat
sammanhang begärt.

Vad beträffar den i motionen 569 föreslagna utökningen av järnvägsinvesteringar
med anlitande av internationell finansiering vill utskottet
framhålla att möjligheter för SJ i princip redan torde föreligga att
inom ramen för Sveriges medlemskap i EUROFIMA (europeiskt
bolag för finansiering av järnvägsmateriel) i form av förhyrning öka
sina resurser i fråga om rullande materiel m. m. Med beaktande härav
och då utskottet förutsätter att, därest framdeles så befinns påkallat,
dessa möjligheter av regeringen — eller efter dess bemyndigande SJ
— också utnyttjas, synes någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens
sida ej påkallad. Motionen 569 avstyrks därför jämväl i denna del.

Den av departementschefen i övrigt föreslagna fördelningen av medelsförbrukningen
på olika investeringsändamål har ej gett utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

I motionen 1465 har yrkats att riksdagen hos regeringen kräver en
översyn av gällande principer för SJ:s verkstäders utläggning av legoarbeten
och SJ:s beställningar utomlands.

Med anledning härav vill utskottet erinra om den av 1972 års höstriksdag
(prop. 1972: 133, TU 1972: 22, rskr 1972: 332) beslutade ändringen
av SJ:s regionala organisation. Som en väsentlig del häri ingick
att de tidigare till driftdistrikten knutna driftverkstäderna — med
deras på serviceunderhåll inriktade verksamhet — skulle sammanföras
med de under chefen för maskinavdelningen sorterande industriellt
arbetande huvudverkstäderna med tillhörande lokala enheter. Omorganisationen
beräknades på några års sikt möjliggöra betydande rationaliserings-
och effektivitetsvinster, bl. a. i form av minskning av personalbehovet
avseende såväl administrativ personal som verkstadspersonal.

TU 1975: 2

Såsom vidare framgår av ett av kommunikationsministern nyligen
<den 4 februari 1975) lämnat interpellationssvar har den successiva moderniseringen
av SJ:s lok- och vagnpark medfört att behovet av underhåll
minskat samtidigt som verksamheten rationaliserats. Viss överkapacitet
har till följd härav uppkommit i verkstäderna, vilket i sin tur
lett till viss omfördelning av arbetena mellan de olika verkstäderna
samt — genom naturlig avgång — successiv minskning av arbetsstyrkan.
Vid den anpassning av verkstadsrörelsens omfattning till SJ:s verksamhet
i stort som visat sig nödvändig kan vidare, enligt kommunikationsministern,
hänsyn inte enbart tas till en verkstad utan bedömningarna
måste avse samtliga verkstäder. Av svaret framgår slutligen att frågor
av de slag som i motionen aktualiserats kommer att ytterligare övervägas
i särskild ordning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts synes någon särskild åtgärd från
riksdagens sida i anledning av motionen ej vara påkallad. Motionen
avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1975: 217 och 1975:569, yrkandet 4, till Järnvägar
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av
488 700 000 kr.,

2. avslår motionen 1975: 569, yrkandet 5,

3. avslår motionen 1975: 1465.

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 269—283) föreslagit
riksdagen att till Flygplatser m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa
ett investeringsanslag av 286 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975: 167 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av de regler och säkerhetsföreskrifter
som gäller för privatflyget.

Utskottet

Luftfartsverkets investeringsram för innevarande budgetår har höjts
till 168,4 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning av viss investering
i sysselsättningsfrämjande syfte.

För budgetåret 1975/76 har luftfartsverket räknat med en total investeringsomslutning
om 419,5 milj. kr. Efter avdrag för kommunernas andel
av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet

TU 1975: 2

till 288,2 milj. kr. Departementschefen har ansett sig böra förorda en investeringsram
om 280,0 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen
av en total investeringsvolym av 410,6 milj. kr.

Departementschefen erinrar om att arbetena med det nya utrikes
stationsområdet på Arlanda flygplats fortgår planenligt med sikte på att
flygplatsen skall tas i drift den 1 november 1976. Vidare erinras om utbyggnaden
av Göteborg-Landvetter flygplats, varvid nämns att Kungl.
Maj:t i december 1974 godkänt det avtal som med anledning av utbyggnaden
träffats mellan staten och AB Härryda flygplats. Efter indexuppräkning
till prisläget den 1 april 1973 beräknas totalkostnaden
för anläggningen till 420 milj. kr. Medel har vidare beräknats för fortsatt
säkerhets- och kapacitetsmässig upprustning av flygplatser i övrigt.

Utskottet kan för sin del godta den av regeringen förordade investeringsomslutningen
för luftfartsverkets del. Likaledes tillstyrker utskottet
den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål, innefattande de
projekt som benämns ATCAS (Air Traffic Control Automated System)
samt anslagsberäkningen.

Med anledning av yrkandet i motionen 167 om en översyn av de regler
och säkerhetsföreskrifter som gäller för privatflyget vill utskottet
erinra om att privatflygverksamheten i vad avser flygsäkerhet regleras
inom vissa ämnesområden genom Bestämmelser om Civil Luftfart
(BCL). Därutöver gäller för all flygverksamhet vissa driftsbestämmelser.
Ytterligare regler i sistnämnda hänseende har därjämte utarbetats inom
den Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO,. För svenskt
vidkommande avser man att under innevarande år utge bestämmelser
som ansluter till vad ICAO sålunda rekommenderar. Bestämmelserna
kommer bl. a. att innehålla krav på medförande av automatisk nödradiosändare.
Möjligheten att efterforska försvunna luftfarkoster anses
därigenom komma att väsentligen förbättras. Med hänsyn bl. a. till det
anförda och då utskottet förutsätter att luftfartsverket uppmärksamt
följer härmed sammanhängande frågor synes någon särskild åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionen ej erforderlig.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 286 000 000 kr.,

2. avslår motionen 1975: 167.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 284—285) och hemställer

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av
25 000 000 kr.

TU 1975: 2

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1974/75. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 286) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1974/75 för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.

DIVERSE KAPITALFONDER
Statens vägverks förrådsfond

8. Vägmaskiner m. m. Regeringen har (s. 287—294) föreslagit riksdagen
att dels medge att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som i protokollet
över regeringsärenden förordats, dels till Vägmaskiner m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 65 900 000 kr.

Motionen

I motionen 1975: 565 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 4), att riksdagen ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande vägverkets förrådsfond.

Utskottet

För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår departementschefen
för budgetåret 1975/76 en ram för medelsförbrukningen av
65 milj. kr., vilket innebär en ökning med 8,8 milj. kr. i förhållande till
innevarande års investeringsram. Departementschefen framhåller i anslutning
härtill att betydande insatser i form av beredskapsarbeten —
till en kostnad av ca 15 milj. kr. — under senare år gjorts vid vägverkets
driftsanläggningar. Det anses angeläget att vägverket ges möjlighet
att även fortsättningsvis genom om- och nybyggnad av vägstationer
successivt förbättra såväl de driftsmässiga som arbetsmiljömässiga förhållandena.
Den föreslagna medelstilldelningen sägs vidare böra användas
för nödvändiga ersättningsanskaffningar och moderniseringar
inom gruppen motorfordon och vägmaskiner samt för att täcka vägverkets
åtaganden beträffande utlagda färjebeställningar.

Utskottet tillstyrker förslaget rörande investeringarna i förrådsfonden
för budgetåret 1975/76.

Vidare förordar utskottet att verket i enlighet med departementschefens
förslag erhåller ett beställningsbemyndigande om högst 40
milj. kr., gällande leveranser av vägmaskiner m. m. under budgetåret
1978/79, samt att tidigare beviljade beställningsbemyndiganden för
budgetåren 1976/77 och 1977/78 ökas med högst 10 milj. kr. för vartdera
budgetåret till högst 40 milj. kr.

TU 1975: 2

Med anledning av departementschefens förslag i fråga om investeringarna
i förrådsfonden har i motionen 565 framhållits att det är
angeläget att en ytterligare höjning av investeringsnivån kommer till
stånd på något längre sikt och att detta bör beaktas vid kommande
budgetbehandling.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vägverket för nästa budgetår
föreslagit en medelsförbrukning av 91 milj. kr. I förhållande härtill
innebär departementschefens förslag en relativt kraftig minskning av
medelstilldelningen. Enligt vad utskottet erfarit kommer denna minskning
att medföra en betydande eftersläpning i vad avser den planmässiga
upprustningen av vägstationema och av investeringar i maskinparken. Vidare
nödvändiggörs efter hand en minskning av verkets maskiner och
fordonspark och därmed också minskning av anställda vägarbetare. Slutligen
försämras verkets möjligheter att upprätthålla en nödvändig beredskap
för att säkerställa trafikframkomligheten.

Med konstaterande av det anförda vill utskottet för sin del framhålla
önskvärdheten av att frågorna om medelstilldelningen till fonden samt
avvägningen av dessa medels lämpliga storlek i förhållande till de på
driftbudgeten upptagna väganslagen i det kommande budgetarbetet
övervägs.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. medger att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som förordats
i protokollet över regeringsärenden,

2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 65 900 000 kr.,

3. med anledning av motionen 1975:565, yrkandet 4, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
medelstilldelningen m. m. i fråga om vägverkets förrådsfond.

Sjöfartsverkets fond

9. Sjöfartsmateriel m. m. Regeringen har (s. 295—301) föreslagit riksdagen
att dels medge att sjöfartsverket lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av sjöfartsmateriel som i protokollet över
regeringsärenden förordats, dels till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 73 400 000 kr.

Utskottet

För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen
för budgetåret 1975/76 en ram för medelsförbrukningen om 66,8 milj -

TU 1975: 2

kr. mot av verket föreslagna 91,6 milj. kr. Av förstnämnda belopp avser
12,8 milj. kr. objektgruppen sjösäkerhet och 3,3 milj. kr. utrustning för
sjökartläggning. Under objektgruppen isbrytarfartyg tas upp ett belopp
av 50,6 milj. kr. I övrigt ingår dels statliga fiskehamnar och farleder,
dels utrustning för fartygsverksamhet med vardera 50 000 kr.

Departementschefen anser behov föreligga av ännu en kapacitetsstark
isbrytare för att ytterligare förbättra isbrytarservicen i Bottenhavet och
Bottenviken och för att möta de särskilda krav som följer med Stålverk
80-projektet. Med hänsyn bl. a. till tidsplanen för stålverket anses beställningen
av en sådan isbrytare kunna läggas ut redan innevarande
budgetår. På grund härav har departementschefen i det nämnda totalbeloppet
för isbrytarfartyg under budgetåret 1975/76 räknat med 20
milj. kr. som en första delbetalning för en ny isbrytare.

Utskottet tillstyrker den förordade ramen om 66,8 milj. kr. för medelsförbrukningen
under nästa budgetår samt anslagsberäkningen.

Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller beställningsbemyndiganden
avseende dels en ny statsisbrytare av typ som senare må
bestämmas av regeringen, dels leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret
1977/78. Vad departementschefen i övrigt förordat har ej gett
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. medger att sjöfartsverket lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av sjöfartsmateriel som förordats i
protokollet över regeringsärenden,

2. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett
investeringsanslag av 73 400 000 kr.

10. Fonden för Södertälje kanalverk. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag (s. 302) och hemställer

att riksdagen till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.

Stockholm den 6 mars 1975

På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lothigius (m), Persson i Heden (c), Hugosson (s), Håkansson i
Rönneberga (c), Rosqvist (s), Clarkson (m), Östrand (s), Stjernström (c),
Magnusson i Kristinehamn (vpk), Johansson i Amål (s), fru Swartz (fp)
och fru Sandéhn (s).

TU 1975: 2

Reservationer

1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.)
beträffande minskning av medelsanvisningen av herrar Lothigius (m)
och Clarkson (m) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna finner utskottet den av regeringen vid
anslagsberäkningen föreslagna marginalen om tio procent från budgettekniska
synpunkter vara olämplig. Därest utvecklingen motiverar särskilda
anslag för att stimulera sysselsättningen vid vikande konjunkturer
eller eljest ett trängande anslagsbehov uppstår bör detta i stället tillgodoses
genom förslag på tilläggsstat, varigenom riksdagen får möjligheter
att i sedvanlig ordning pröva de ifrågasatta anslagens behövlighet.
På sålunda anförda skäl tillstyrker utskottet motionärernas yrkande om
en sammanlagd minskning med 171 milj. kr. av anslagen under här
ifrågavarande fonder.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionen 1975: 585 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande investeringsplan
för kommunikationsverken m. m.

2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande anslagsfrågan
av herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c), Persson
i Heden (c), Håkansson i Rönneberga (c), Stjernström (c) och fru Swartz
(fp) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”särskilt uttalande” bort ha följande lydelse:

I sina petita framhåller SJ att det från samhällsekonomisk synpunkt
är väsentligt att de tekniska utvecklingsmöjligheterna inom den spårbundna
trafiken kan utnyttjas. Genom att investeringsanslagen under
senare år minskat — räknat i fast penningvärde — har betydande eftersläpningar
uppstått t. o. m. i fråga om de investeringar som syftar till att
uppehålla den hittillsvarande standarden.

Sålunda har SJ tvingats att behålla äldre starkt förslitna lok med otillfredsställande
prestanda. Omfattande behov av godsvagnar och personvagnar
av olika slag — såväl konventionella vagnar som ligg- och sovvagnar
— föreligger. Banunderhållet är på många sträckor eftersatt, och
kraven på förbättring av järnvägens standard, inte minst från säkerhetssynpunkt,
är stora. Även i andra avseenden finns stora behov i fråga
om de fasta investeringarna.

Inte minst viktigt är det att en upprustning sker på vissa bansträckor
i Norrland och att inlandsbanan får en tillfredsställande trafikförsörjning.

TU 1975: 2

Förra årets riksdag ökade det av regeringen föreslagna investeringsbeloppet
med 30 milj. kr. Det möjliggjorde bl. a. en satsning på anskaffande
av nya motorvagnar — ett område där det finns ett mycket
stort behov och där inga medel varit tillgängliga under senare år.

Som SJ framhåller är det också viktigt att de tekniska utvecklingsmöjligheterna
inom den spårbundna trafiken kan utnyttjas. Detta innebär
bl. a. att SJ bör satsa på snabbtåg. Detta kommer att kräva omfattande
investeringar — delvis av engångskaraktär. För att investeringar
av detta slag inte skall inkräkta på möjligheterna att förbättra den övriga
tågtrafiken har i motionen 569 föreslagits att man bör överväga en
extraordinär investering med hjälp av de internationella finansieringsregler
som existerar, t. ex. genom det europeiska finansieringsbolag för
järnvägsinvesteringar, EUROFIMA, där Sverige är medlem. Utskottet
förutsätter att dessa möjligheter tillvaratas och att förslag kommer att
framläggas av SJ och regeringen och finner därför för dagen inte någon
särskild åtgärd från riksdagens sida erforderlig.

I syfte att ge SJ möjlighet att redan nu planera för en ökning av investeringarna
anser utskottet att riksdagen skall anvisa ytterligare 40
milj kr. till investeringar utöver regeringens förslag. Detta belopp är på
intet sätt tillräckligt för det verkliga behovet och därför bör — om sysselsättningspolitiska
eller andra skäl så motiverar — utöver den konjunkturreserv
på tio procent som inräknats i kollektivanslaget till SJ
också utnyttjas de möjligheter som riksdagens beslut med anledning av
regeringsförslaget om en finansfullmakt möjliggör.

Huvudparten av den föreslagna anslagsökningen bör utnyttjas för anskaffning
av rullande materiel. I övrigt bör medlen kunna användas för
fasta anläggningar av den art som angivits i motionen 569. Den närmare
fördelningen på olika objektgrupper bör dock ankomma på regeringen
eller — efter dess bemyndigande — SJ att fastställa.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av regeringens förslag och motionen 1975:217
samt med bifall till motionen 1975: 569, yrkandet 4, till Järnvägar
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 528 700 000 kr.,

3. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande motiveringen
för utskottets ställningstagande i anslagsfrågan av herrar Lothigius
och Clarkson (båda m) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande
på s. 12 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”sammanhang
begärt” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sin prövning av anslagsfrågan funnit sig böra biträda
regeringens förslag och avstyrker följaktligen motionärernas yrkande
i denna del. Av sysselsättningspolitiska eller andra skäl kan dock

TU 1975: 2

en höjning av investeringarna för här ifrågavarande ändamål under budgetåret
visa sig önskvärd eller erforderlig. Om så skulle bli fallet förutsätter
utskottet — i överensstämmelse med ställningstagandet i den vid
detta betänkande fogade och med 1 betecknade reservationen rörande
den tioprocentiga anslagsmarginalen på anslagen till kommunikationsverkens
fonder — att härför erforderliga medel äskas på tilläggsstat.
Härigenom får riksdagen också möjlighet att i sedvanlig ordning pröva
frågan om anslagets behövlighet.

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750055