Trädgårdsnäringens konkurrenssituation
Betänkande 1996/97:JoU13
Jordbruksutskottets betänkande
1996/97:JOU13
Trädgårdsnäringens konkurrenssituation
Innehåll
1996/97 JoU13
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande tre motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1996 om trädgårdsnäringens konkurrenssituation. Utskottet föreslår att motionsyrkandena överlämnas till den av regeringen tillsatta utredningen om vissa frågor av särskild betydelse för livsmedelssektorns omställning och expansion.
Motionerna
1996/97:Jo202 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska trädgårdsnäringens konkurrenssituation. 1996/97:Jo231 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam utvärdering av trädgårdsodlingens konkurrensvillkor. 1996/97:Jo247 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stärka den svenska trädgårdsnäringens konkurrenssituation.
Utskottet
Motionerna I tre motioner från den allmänna motionstiden 1996 uppmärksammas den svenska trädgårdsnäringens konkurrenssituation. Enligt motion Jo202 är kostnaden för tillfälligt anställd personal hög på grund av den säsongsinriktade produktionen. Skillnader i nivån på skatter och sociala avgifter mellan Sverige och andra EU-länder påverkar därför konkurrensförhållandet mellan svensk och utländsk trädgårdsproduktion på ett negativt sätt. Detta kan bl.a. leda till att den svenska jordgubbsodlingen slås ut. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag om hur den svenska trädgårdsnäringen skall kunna konkurrera på likvärdiga villkor med motsvarande företag inom andra EU-länder. I motion Jo231 (m) yrkas på en skyndsam utvärdering av trädgårdsodlingens konkurrensvillkor. Enligt motionärerna innebar EU-medlemskapet en omedelbar förändring av konkurrenssituationen för den svenska trädgårdsodlingen. Till skillnad från Finland och Österrike kom Sveriges inträde i gemenskapen att ske helt utan övergångsarrangemang vilket för trädgårdsföretagen har inneburit stora påfrestningar. Flera av trädgårdsnäringen själv påtalade konkurrensnackdelar har hittills lämnats utan åtgärd. Som exempel kan nämnas arbetskraftskostnaderna för tillfälligt anställd personal vid skörd, struktur- och utvecklingsfonder samt vissa avgifter/skatter för bl.a. obligatorisk kvalitetskontroll. Mot denna bakgrund bör en omgående utvärdering göras av den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens konkurrenssituation i förhållande till övriga EU-stater. Även i motion Jo247 (s) konstateras att EU-medlemskapet för svensk trädgårdsnärings del inte medförde några övergångsåtgärder för att kompensera förlusten av tullskyddet. Härtill skall läggas de skatter och avgifter som påfördes trädgårdsnäringen vid finansieringen av det svenska EU-medlemskapet. Den huvudsakliga ambitionen i den svenska odlingen är att värna om den inhemska marknadsandelen genom att utveckla svenska produkter och slå vakt om en nationell profil. Detta förutsätter att svenska produkter inte utsätts för en konkurrens på ojämlika villkor vad gäller produktionens kostnader och förutsättningar i övrigt. Det borde vara en angelägen uppgift för samhället att ta ett helhetsgrepp på den svenska trädgårdsnäringen. Inledningsvis bör en genomgripande analys göras av den svenska trädgårdsnäringens konkurrenssituation i jämförelse med andra länder inom EU.
Utskottets överväganden Trädgårdsnäringen omfattades före år 1995 inte av jordbruksprisregleringen och har därmed inte tidigare blivit föremål för marknadsreglerande åtgärder av det slag som förekommer inom EU. De trädgårdsnäringspolitiska medlen har i stället bestått av ett gränsskydd som varierat stort med den svenska säsongen samt stöd för rationalisering, rådgivning, forskning, försöksverksamhet och utbildning. Genom EU-medlemskapet omfattas den svenska trädgårdsnäringen numera av den gemensamma jordbrukspolitiken och därmed av EU:s marknadsreglering av färska frukter och grönsaker. Trädgårdsnäringen har också tillgång till startstöd till yngre företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag (SFS 1995:1195). Fr.o.m. år 1997 införs dessutom ett investeringsstöd till företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag (SFS 1996:1431). Stödgrundande investeringar är bl.a. investeringar i slutna odlingssystem inklusive ny- och ombyggnad av växthus för att eliminera växtnäringsförluster, investeringar vid trädgårdsföretag som avser åtgärder för skydd av den yttre miljön samt energibesparing eller övergång till biobränsle inklusive ny- och ombyggnad av växthus och investeringar i anläggningar för att tillvarata eller minska vissa utsläpp. Härutöver kan nämnas att det första förädlings- och avsättningsledet omfattas av det särskilda investeringsstödet till bl.a. livsmedelsindustri (SFS 1995:1271). Stödet avser bl.a. färska och förädlade grönsaker, frukt och bär. Som framhålls i motionerna Jo202, Jo231 och Jo247 har Sveriges EU-medlemskap i olika avseenden ändrat förutsättningarna för den svenska trädgårdsnäringen. Det kan därför finnas skäl att närmare analysera trädgårdsnäringens möjligheter att konkurrera på likvärdiga villkor med motsvarande företag inom andra EU-länder. Enligt utskottets mening bör frågan överlämnas till den i september 1996 av regeringen särskilt tillkallade utredaren med uppgift att lägga fram förslag till ett program för att påskynda livsmedelssektorns förnyelse och expansion. Utredningen skall särskilt studera frågor kring förutsättningarna att stärka sektorns internationella konkurrenskraft bl.a. genom att öka förädlingsgraden och exporten samt att förbättra försörjningen med högkvalitativa råvaror (dir. 1996:73). Utskottet förordar med hänvisning till det anförda att motionerna Jo202, Jo231 och Jo247 överlämnas till Utredningen om vissa frågor av särskild betydelse för livsmedelssektorns omställning och expansion för vidare beredning. Vad utskottet anfört med anledning av dessa motionsyrkanden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande trädgårdsnäringens konkurrenssituation att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo202, 1996/97: Jo231 och 1996/97:Jo247 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 4 februari 1997 På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).