Trädgårdsnäringen
Betänkande 1990/91:JoU4
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU04
Trädgårdsnäringen
Innehåll
1990/91 JoU4
Sammanfattning
Utskottet behandlar ett antal motioner (m, c) om trädgårdsnäringen från januari 1990 i detta betänkande. Utskottet konstaterar att gällande riktlinjer för trädgårdsnäringspolitiken lades fast av riksdagen år 1979.
Med hänsyn bl.a. till den utveckling som skett i samhällsekonomin och inom näringen sedan dess med ändrade konkurrensförhållanden som följd bör enligt utskottets mening en ny trädgårdsutredning övervägas. Utskottet avser återkomma till denna fråga sedan en inom lantbruksstyrelsen pågående kartläggning av ekonomin inom trädgårdsnäringen slutförts och sedan resultatet av de nu pågående internationella överläggningarna inom GATT och inom de europeiska ekonomiska samarbetsorganen blivit överblickbart. Något särskilt riksdagsuttalande med anledning av motionerna finner utskottet därför icke påkallat.
Till betänkandet har fogats sex reservationer (m, c, mp) och tre särskilda yttranden (m, c, v).
Motioner
1989/90:Jo224 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att skydda svensk trädgårdsodling mot sjukdomar och skadegörare, som kan komma med importerade produkter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för den svenska trädgårdsodlingen, 4. att riksdagen begär att regeringen i anslutning till förverkligandet av den nya länsförvaltningen skall göra en översyn av den statliga rådgivningen till trädgårdsnäringen i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen begär att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk utredning för att utforma en ny trädgårdsnäringspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen.
1989/90:Jo233 av Ingvar Eriksson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt uppmärksamhet vad gäller nya sjukdomar och skadegörare inom trädgårdsnäringen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om insatser för ytterligare forskning kring biologisk bekämpning inom trädgårdsproduktionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel för de i yrkande 1 angivna åtgärderna bör tas ur de avgifter som trädgårdsnäringen inbetalar i form av handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter.
1989/90:Jo250 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen bör införas.
1989/90:Jo252 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med trädgårdsnäringen skall klargöra konsekvenserna för näringen, på kort och lång sikt, vid ett närmande till EG, 2. att riksdagen begär att regeringen skall göra en översyn och genomgång av vilka konsekvenserna skulle bli ur växtsjukdoms- och växtskadegörarsynpunkt vid ett närmande till EG, 3. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om den yrkesmässiga trädgårdsnäringens situation och framtidsmöjligheter.
1989/90:Jo253 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående den svenska fruktodlingen.
1989/90:Jo266 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en trädgårdsnäringsutredning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ökat anslag till informationsinsatser för trädgårdsnäringen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om registreringsavgifter, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rådgivningsverksamheten, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av olika förslag.
1989/90:Jo273 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att importutvecklingen följs noggrant för trädgårdsnäringens huvudkulturer, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder syftande till förbättrade exportmöjligheter för svensk trädgårdsnäring. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sk702.
Utskottet
Växtskyddet
Motionerna
Förslag om starkare skydd för den svenska trädgårdsodlingen mot växtsjukdomar som kommer in från utlandet ställs i ett par motioner. I kommittémotionen Jo224 (c) framhålls att det i Sverige bedrivs ett aktivt politiskt arbete för att reducera användningen av kemikalier i bl.a. trädgårdsproduktionen. Trädgårdsodlingens produktionssituation har därigenom blivit mer riskfylld och hotfylld. Under den senaste femårsperioden har ett stort antal nya karantänsskadegörare kommit in i vårt land vilka blivit ett stort hot i odlingen genom sin motståndskraft mot det begränsade antal bekämpningsmedel som numera finns att tillgå, hävdar motionärerna. Mot den bakgrunden föreligger ett behov av att skydda svensk trädgårdsodling mot sjukdomar och skadegörare som kan komma in med importerade produkter (yrkande 2). Ett motsvarande yrkande framställs i motion Jo233 (m) vari begärs förslag om skärpt uppmärksamhet vad gäller nya sjukdomar och skadegörare. Motionärerna hävdar att eftersom det är en klar samhällelig ambition att reducera kemikalieanvändningen måste det också vara samhällets skyldighet att medverka till att sjukdomar och skadegörare kan undertryckas med andra medel (yrkande 1). Enligt motion Jo252 (m) bör riksdagen efterlysa en översyn och genomgång av vilka konsekvenserna skulle bli från växtsjukdoms- och växtskadegörarsynpunkt vid ett närmande till EG. Motionärerna anser att just vår nationella suveränitet att förbjuda import av dessa skadegörare och deras värdväxter är skälet till att vi hittills varit förskonade från många av de mycket svåra skadegörare och sjukdomar som härjar i andra länder och där framtvingat ett mer utbrett bruk av riskabla kemikalier. En anpassning till EG:s nya växtskyddspolitik är enligt motionen helt oförenlig med våra egna strävanden mot en så långt möjligt reducerad kemikalieanvändning (yrkande 2).
I motion Jo233 yrkas på insatser för ytterligare forskning kring biologisk bekämpning inom trädgårdsproduktionen (yrkande 2). Fördelarna med ökad användning av biologiska bekämpningsmedel betonas även i motion Jo266 (c). För att stimulera användningen av biologisk bekämpning måste liberala registreringsavgifter tillämpas, anser motionärerna. Varje biologiskt medel är avsett för en viss skadegörare, ibland i en bestämd kultur. Därför kan en hög inregistreringskostnad medföra en orimlig belastning på enskilda produkter (yrkande 4).
Gällande ordning, utredningsförslag
Grundläggande bestämmelser om växtskyddet återfinns i växtskyddslagen (1972:318). Växtskyddslagen syftar till att upprätthålla en effektiv kontroll och beredskap inom landet för att bekämpa och hindra spridning av farliga växtskadegörare. I lagen stadgas om åtgärder som samhället kan vidta i detta syfte. Stora värden kan sparas om man kan förebygga att nya farliga växtskadegörare införs i landet. I lagen anges olika åtgärder, såsom föreläggande om bekämpning resp. bekämpning som skall utföras av myndighet, om förbud mot sådd eller plantering, om villkor för in- och utförsel av växter m.m. Ersättning av statsmedel kan utgå för kostnad eller förlust som föranletts av vissa beslut enligt växtskyddslagstiftningen.
I ett par andra lagar bemyndigas regeringen resp. berörd myndighet -- i regel lantbruksstyrelsen-- att meddela föreskrifter som rör trädgårdsnäringen. En sådan lag är lagen (1975:74) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för trädgårdsnäringen (för att främja resp. kontrollera kvaliteten på trädgårdsprodukter). Med stöd av lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel kan utrikeshandeln med bl.a. växter regleras.
I växtskyddskungörelsen (1972:319) anges de s.k. karantänsskadegörare som får bekämpas enligt växtskyddslagen.
I förordningen (1977:945) om plantskoleväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet lämnas regler om obligatorisk kontroll av plantskoleväxter. Syftet är att åstadkomma ett utplanteringsmaterial som är fritt från skadedjur och sjukdomar. Lantbruksstyrelsen kan förordna om destruktion av plantskoleväxter som är angripna eller behäftade med skadegörare.
I förordningen (1975:994) om införsel av växter m.m. lämnas föreskrifter som syftar till att förebygga att till riket införs växtskadegörare som kan vålla allvarliga skador på inhemska odlingar eller på växtprodukter som har lagrats inom landet. Växtskyddet vid export av växter regleras av KK(1974:713) om intyg vid utförsel av växter.
Lantbruksstyrelsen har i juni 1990 tillskrivit regeringen med förslag om ny lagstiftning om införsel och utförsel av växter m.m. Sedan riksdagen fastställt riktlinjerna för det västeuropeiska integrationsarbetet har styrelsen enligt skrivelsen intensifierat arbetet med att utreda hur en ökad anpassning till EG:s regelsystem inom växtskyddsområdet kan uppnås med bibehållen hög växtskyddsnivå. Lantbruksstyrelsens förslag innebär en i det närmaste fullständig harmonisering med gällande rådsdirektiv för området. Förslaget bereds i regeringskansliet och är för närvarande på remiss.
Användning av kemiska bekämpningsmedel regleras i lagen (1985:426) om kemiska produkter och förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel. Kemiska bekämpningsmedel får inte importeras, saluhållas, överlåtas eller användas utan att vara godkända av kemikalieinspektionen. Inspektionen får godkänna ett bekämpningsmedel om det är godtagbart från hälso- och miljöskyddssynpunkt och medlet behövs för bekämpningsändamål. För närvarande är ca 600 kemiska bekämpningsmedel godkända. För registrering av kemiska produkter och för tillsyn m.m. uttas avgifter, dels ansökningsavgifter, dels årsavgifter.
För biologiska bekämpningsmedel finns icke någon motsvarande reglering i Sverige. Kemikalieinspektionen har i oktober 1989 tillskrivit regeringen med förslag om sådana ändringar i lagstiftningen om kemiska produkter att de biologiska bekämpningsmedlen kommer att förhandsgranskas på samma sätt som de kemiska. Enligt skrivelsen pågår biologisk bekämpning med utnyttjande av naturligt förekommande organismer redan i viss utsträckning i Sverige. Utvecklingen på växtodlingsområdet kan komma att leda till att biologiska bekämpningsmedel kommer att användas i ökad omfattning. Genteknikens möjligheter att flytta egenskaper från en organism till en annan underlättar att få fram biologiska bekämpningsmedel som är exakt avpassade för sitt ändamål, framhåller inspektionen. I skrivelsen erinras om att de kemiska bekämpningsmedlen sedan lång tid har omfattats av rigorösa bestämmelser. Behovet är starkt också när det gäller biologiska bekämpningsmedel. -- Kemikalieinspektionens skrivelse bereds i regeringskansliet med sikte på ett eventuellt lagförslag i samband med en aviserad miljöpolitisk proposition våren 1991.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om vikten av att växtskyddet värnas i Sverige. Den växtskyddskontroll och bekämpningsverksamhet som utövas av lantbruksstyrelsens växtskyddsinspektion torde också motsvara högt ställda krav. Utskottet har i olika sammanhang framhållit betydelsen av att våra livsmedel och andra produkter från exempelvis trädgårdsodlingen icke är belastade av bekämpningsmedelsrester. Detta är viktigt även från miljösynpunkt. Utskottet har även betonat värdet av att många växtskadegörare kan bekämpas med relativt enkla medel i vårt nordliga klimat.
Sverige deltar i Uruguayrundan inom GATT där särskild vikt har lagts vid strävan att främja en friare handel med jordbruksprodukter och livsmedel. Sverige intar också en aktiv position i EES-förhandlingarna mellan EFTA-länderna och den europeiska ekonomiska gemenskapen EG. Som framgår av redogörelsen för gällande växtskyddsbestämmelser pågår ett arbete inom landet för att öka anpassningen av den svenska införselförordningen till EG:s regelsystem för utrikeshandeln med växter. Utskottet noterar att lantbruksstyrelsens förslag innebär bibehållen hög växtskyddsnivå. Förslaget bereds i regeringens kansli. Enligt utskottets mening saknas mot den bakgrunden anledning för riksdagen att göra något uttalande till följd av motionerna Jo224 yrkande 2 och Jo233 yrkande 1.
Med samma motivering avstyrks motion Jo252 yrkande 2.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Jo233 och Jo266 att det finns anledning ta till vara de möjligheter som erbjuds att öka andelen biologiska bekämpningsmedel i trädgårdsodlingen om bruket av kemiska medel därigenom kan minskas. Enligt vad utskottet inhämtat har det svenska arbetet att minska användningen av kemiska medel mött betydande internationell uppmärksamhet. Vår inhemska forskning på biologiska bekämpare är enligt uppgift ännu begränsad. I sammanhanget kan dock nämnas att lantbruksuniversitet har en framgångsrik forskning på feromoner vilket kan betecknas som en sidogren till biologisk bekämpning. Utskottet vill även peka på den resistensforskning som utförs inom växtförädlingen.
Det åligger i första hand vederbörande forskningsorgan att prioritera sina forskningsområden. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Jo233 yrkande 2.
Förslaget i motion Jo266 yrkande 4 om låga registreringsavgifter för biologiska bekämpningsmedel bör enligt utskottets mening heller icke föranleda något riksdagsuttalande. Som framgår av den inledande framställningen bereds hela frågan om kontroll av biologiska bekämpningsmedel i regeringens kansli.
Rådgivning
Motionerna
I motion Jo224 yrkas på översyn av den statliga rådgivningen till trädgårdsnäringen i anslutning till förverkligandet av den nya länsförvaltningen (yrkande 4). Ett likartat yrkande framförs i motion Jo266 yrkande 6.
Utskottets överväganden
Trädgårdsverksamheten inom lantbruksverket är organiserad i fem rådgivningsdistrikt med sammanlagt 44 tjänster. Tjänstemännen är placerade i visst län men med tjänstgöringsområden som består av ett eller flera distrikt. Åtskilliga rådgivare är starkt specialiserade, en del har ett geografiskt verksamhetsområde som innefattar hela landet. Rådgivningen styrs centralt av lantbruksstyrelsen. Enligt vad utskottet erfarit anser man inom trädgårdsnäringen att rådgivningsverksamheten i stort sett fungerar mycket väl, och man oroar sig för vad lantbruksnämndernas inlemmande i länsstyrelserna på sikt kommer att få för följder för rådgivningen till trädgårdsnäringen.
Inför lantbruksnämndernas integrering i länsstyrelserna den 1 juli 1991 pågår mellan lantbruksverket och länsstyrelsernas organisationsnämnd en diskussion om den framtida organisationen av trädgårdsrådgivningen. Från lantbruksstyrelsen har i det sammanhanget betonats vikten av att specialistfunktionerna inom trädgårdsrådgivningen bevaras. Även om rådgivarna i fortsättningen inordnas under länsstyrelserna bör lantbruksstyrelsen ha fortsatt direktivrätt. Den nuvarande verksamheten skulle i så fall kunna fortsätta ungefär som hittills. Garanti skulle ges att trädgårdsnäringen i hela landet får tillgång till en heltäckande specialistrådgivning.
Riksdagen har i ett par omgångar under föregående budgetår framhållit behovet av en översyn av rådgivningen till lantbruket(1989/90:JoU12, JoU25). I sistnämnda betänkande, om livsmedelspolitiken, förordade utskottet en prövning av möjligheten att bättre samordna utbildningen vid lantbruksskolorna med rådgivningen till lantbruksföretagen i länet. Denna prövning borde göras i anslutning till en översyn av den landstingskommunala skogs- och lantbruksutbildningen.
I sammanhanget finns anledning betona att rådgivningsverksamheten till lantbrukarna och trädgårdsodlarna sker under skilda förutsättningar. Utskottet finner för egen del angeläget att trädgårdsrådgivningen även fortsättningsvis kan organiseras effektivt och anpassas till näringens behov inom de ramar som ställts upp. Motionerna Jo224 yrkande 4 och Jo266 yrkande 6 avstyrks med hänvisning till vad som anförts om de överläggningar som pågår mellan berörda myndigheter.
Utredning av den svenska trädgårdsnäringspolitiken
Motionerna
I flera motioner framställs yrkanden om tillsättande av en ny trädgårdsutredning. Enligt motion Jo224 (c) har den svenska trädgårdsodlingens internationella konkurrenssituation försämrats till följd av de senaste årens kostnads- och produktionsutveckling. Likvärdiga konkurrensvillkor bör därför eftersträvas (yrkande 3). En parlamentarisk utredning bör tillsättas för att utforma en ny trädgårdsnäringspolitik. Omständigheterna -- bl.a. de förhandlingar som nu sker inom GATT och mellan EFTA och EG -- kräver att ett omfattande och framåtsyftande utredningsarbete görs, anser motionärerna (yrkande 5). Likartade förslag framläggs i motion Jo252 (m) där det yrkas att regeringen i samverkan med trädgårdsnäringen bör klargöra konsekvenserna för näringen, på kort och lång sikt, vid ett närmande till EG (yrkande 1) liksom att en parlamentarisk utredning tillsätts om den yrkesmässiga trädgårdsnäringens situation och framtidsmöjligheter (yrkande 3). Även i motion Jo266 (c) begärs utredning (yrkande 1). Enligt motion Jo273 (m) bör importen av trädgårdsprodukter noga följas (yrkande 1) och åtgärder vidtas för att förbättra den svenska trädgårdsnäringens exportmöjligheter. Regeringen bör i sina marknadsförhandlingar ställa krav på att det tullskydd, som länder i vår omvärld omger sig med, inte är starkare än det svenska gränsskyddet (yrkande2).
Utskottets överväganden
De nu gällande riktlinjerna för trädgårdsnäringspolitiken fastlades genom beslut av riksdagen år 1979 (prop. 1978/79:136, JoU29) på grundval av huvudbetänkandet (SOU 1978:51) från 1974 års trädgårdsnäringsutredning. Det framhölls då bl.a. att Sverige har goda förutsättningar för en effektiv trädgårdsproduktion. Produktionens omfattning skulle komma att bli beroende av dess internationella konkurrenskraft. Konsumtionen av trädgårdsprodukter väntades komma att öka i framtiden. Denna ökade efterfrågan borde till stor del kunna tillgodoses genom en ökad inhemsk produktion. Näringens konkurrenskraft borde därför enligt riksdagsbeslutet stärkas genom ökad forskning, försök, rådgivning och finansiellt stöd.
Under senare år har förslag om förnyad utredning av trädgårdsnäringen avböjts av riksdagen. När frågan senast var aktuell hösten 1988 betonade utskottet den betydelsefulla del av livsmedelsförsörjningen som en inhemsk trädgårdsproduktion utgör. Dock fanns det enligt utskottet ingen anledning att frångå den tidigare uttalade uppfattningen att svensk trädgårdsnäring hävdar sig tämligen väl i den internationella konkurrensen (1988/89:JoU3).
Utskottet konstaterar att den samlade trädgårdsnäringens situation kommer att påverkas av de handelspolitiska och tullpolitiska överläggningar som nu pågår i olika internationella fora. Det bör även noteras att samhällsekonomin förändrats i åtskilliga hänseenden under den dryga tioårsperiod som gått sedan nuvarande riktlinjer för trädgårdspolitiken lades fast. Trädgårdsnäringens produktions- och konkurrensförhållanden har också förändrats. Utskottet har erfarit att lantbruksstyrelsen nyligen påbörjat en utredning om ekonomin inom trädgårdsnäringen baserad på en kartläggning av enskilda företag. Styrelsen siktar på att ha utredningen klar i december 1990. Utskottet har för avsikt att därefter, och sedan klarare insikt vunnits om GATT- och EFTA/EG-förhandlingarnas konsekvenser, ta upp trädgårdsnäringens situation och därvid också överväga önskvärdheten av en bred utredning av trädgårdsnäringen.
Vad utskottet anfört innebär att syftet med motionerna Jo224 yrkandena 3 och 5, Jo252 yrkandena 1 och 3, Jo266 yrkande 1 och Jo273 i stor utsträckning tillgodosetts. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av dessa motionsyrkanden påkallas alltså icke.
Vissa andra frågor
Motionerna
Enligt motion Jo250 bör ett skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen införas.
I motion Jo253 begärs en förnyad analys av fruktodlarnas marknads- och konkurrenssituation.
Enligt motion Jo266 föreligger behov av ökat anslag till informationsinsatser för trädgårdsnäringen (yrkande 3). Vidare yrkas att finansieringen av motionens olika förslag åtminstone delvis finansieras genom att delar av de miljöskatter odlarna årligen betalar skall gå tillbaka till näringen (yrkande 7). Ett motsvarande yrkande återfinns i motion Jo233 yrkande 3.
Utskottets överväganden
Utredningen om skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen m.m. har i sitt betänkande (1989:87) föreslagit att ett skördeskadeskydd inrättas för trädgårdsnäringen. Det bör samordnas med jordbruksnäringens skördeskadeskydd. Finansiering av skyddet bör enligt utredningen ske genom att en fond på 30 milj.kr. per år avsätts av i första hand de prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel som varje år återförs till trädgårdsnäringen. Betänkandet bereds i regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Jo250.
Med anledning av yrkandet i motion Jo253 får utskottet anföra följande.
Riksdagen anvisade under budgetbehandlingen för budgetåret 1989/90 en särskild budgetram om 12,5 milj.kr. under åren 1989--1991 till stöd för bl.a. stödåtgärder i fruktodlingen. I propositionen om tilläggsbudget II för statsbudgeten för budgetåret 1990/91 föreslog regeringen att denna bidragsram skulle öka med 8 milj.kr., varav 1 milj.kr. för marknadsföring och kvalitetsfrämjande åtgärder. Jordbruksministern ansåg det angeläget att lantbruksstyrelsen gör en utvärdering av de stödåtgärder som vidtas för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget (prop. 1989/90:125, JoU19). Motionen är alltså numera tillgodosedd.
Med anledning av motion Jo266 yrkande 3 får utskottet anföra följande.
Utskottet godtog våren 1990 regeringens förslag att överföra 300 000 kr. från rationaliseringsramen till främjanderamen, inom den ordinarie bidragsram om 7,9 milj.kr. som anslås för trädgårdsnäringens rationalisering resp. trädgårdsnäringens främjande (prop. 1989/90:100, JoU14). Som nämnts ovan har ytterligare 1 milj.kr. därefter avsatts av nya budgetmedel för marknadsföringskostnader m.m. inom fruktodlingen. Motionen är alltså numera tillgodosedd.
Med anledning av motionerna Jo233 yrkande 3 och Jo266 yrkande7 får utskottet anföra följande.
Prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel restitueras till näringen. De uppgår till sammanlagt ca 7milj.kr. vad gäller den yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Under de år som gått sedan prisregleringsmedlen infördes under första hälften av 1980-talet har de influtna medlen kommit att betraktas som etablerade finansieringskällor för vissa ändamål varför det anses vara svårt få näringen att acceptera ändrade användningsområden. Influtna miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel används i stor utsträckning till finansieringen av jordbruks- och livsmedelsforskning samt av försurningsprogrammet. Utskottet är icke berett att i förevarande sammanhang förorda ändrad användning av avgiftsmedlen och avstyrker således motionerna i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande växtskydd att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo224 yrkande 2 och 1989/90:Jo233 yrkande 1,
res. 1 (c)
2. beträffande EGs växtskyddspolitik att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo252 yrkande 2,
res. 2 (mp)
3. beträffande forskning kring biologisk bekämpning att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo233 yrkande 2,
res. 3 (m)
4. beträffande registreringsavgifter att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo266 yrkande 4,
res. 4 (c)
5. beträffande rådgivningen att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo224 yrkande 4 och 1989/90:Jo266 yrkande 6,
res. 5 (c)
6. beträffande utredning av trädgårdsnäringspolitiken m.m. att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo224 yrkandena 3 och 5, 1989/90:Jo252 yrkandena 1 och 3, 1989/90:Jo266 yrkande 1 och 1989/90:Jo273,
7. beträffande skördeskadeskydd att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo250,
8. beträffande fruktodling att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo253,
9. beträffande anslag till informationsinsatser att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo266 yrkande 3,
10. beträffande finansiering att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo233 yrkande 3 och 1989/90:Jo266 yrkande 7.
res. 6 (m, c)
Stockholm den 26 september 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Växtskydd (mom. 1)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Sverige deltar" och slutar med "Jo252 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo224 att trädgårdsodlingens situation blivit mer riskfylld och hotfylld med hänsyn till angrepp av svåra sjukdomar och skadegörare. Under bara den senaste femårsperioden har ett stort antal nya karantänsskadegörare kommit in i vårt land. Genom sin motståndskraft mot det begränsade antal bekämpningsmedel som numer finns att tillgå har de blivit ett stort hot i odlingen. Som motionärerna framhåller finns det ett stort behov av att skydda trädgårdsodlingen mot sådana skadegörare. Vad utskottet anfört med anledning av motionen i berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Däremot påkallar motion Jo233 yrkande 1 icke något uttalande från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande växtskydd att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo224 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:Jo233 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. EGs växtskyddspolitik (mom. 2)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Med samma" och slutar med "Jo252 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo252 att det just är vår nationella suveränitet att förbjuda import av skadegörare och deras värdväxter som ligger till grund för att vi hittills varit förskonade från många av de mycket svåra skadegörare och sjukdomar som härjar i andra länder och där framtvingar ett mer utbrett bruk av riskabla kemikalier. En anpassning till EGs nya växtskyddspolicy är också helt oförenlig med våra egna strävanden mot en så långt möjligt reducerad kemikalieanvändning. Riksdagen bör göra ett uttalande härom med anledning av motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande EGs växtskyddspolitik att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo252 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Forskning kring biologisk bekämpning (mom. 3)
Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det åligger" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till det anförda biträder utskottet motionärernas yrkande att riksdagen bör begära förslag hos regeringen om insatser för ytterligare biologisk bekämpning inom trädgårdsproduktionen.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande forskning kring biologisk bekämpning att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo233 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Registreringsavgifter (mom. 4)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Förslaget i" och slutar med "regeringens kansli" bort ha följande lydelse:
Som framgår av den inledande framställningen bereds frågan om kontroll av biologiska bekämpningsmedel i regeringens kansli. Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo266 att regeringen i samband med introduktionen av en sådan kontroll även fastställer avgifter som är så låga att de icke verkar hindrande på användningen av biologiska bekämpningsmedel utan tvärtom uppmuntrar sådan användning. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande i frågan med anledning av motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande registreringsavgifter att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo266 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Rådgivningen (mom. 5)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "I sammanhanget" och slutar med "berörda myndigheter" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo224 att en klar målsättning bör uttalas för den statliga trädgårdsrådgivningen. Riksdagen bör beställa översyn av denna hos regeringen. Utredningen bör även pröva att med statsstöd överföra rådgivningen i näringens egen regi. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande härom. Därmed tillgodoses även motion Jo266 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande rådgivningen att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo224 yrkande 4 och 1989/90:Jo266 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Finansiering (mom. 10)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Prisregleringsavgifterna på" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att det torde finnas utrymme för att använda influtna medel från miljöavgifter m.m. för forskningsändamål och andra angelägna åtgärder till stöd för trädgårdsodlingen. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande härom med anledning av berörda motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande finansiering att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo233 yrkande 3 och 1989/90:Jo266 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Växtskydd (mom. 1)
Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (allam) anför:
Trädgårdsnäringens produktionssituation har komplicerats på grund av att nya växtsjukdomar och skadegörare allt oftare kommer in i vårt land. Sverige har en mycket restriktiv hållning vad gäller inregistrering av verksamma bekämpningsmedel. Risken för att dessa sjukdomar och skadegörare kan få "fotfäste" och bli svårare att bekämpa ökar därför.
Samhällets ambition att reducera kemikalieanvändningen så långt möjligt är riktig. Skärpt uppmärksamhet är nu nödvändig om den hittills höga nivån på det fytosanitära området skall kunna upprätthållas.
Förslag från lantbruksstyrelsen om en framtida bibehållen hög växtskyddsnivå bereds enligt uppgift i regeringskansliet. Vi avvaktar därför kommande förslag från regeringen.
2. Utredning av trädgårdsnäringspolitiken m.m. (mom. 6)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:
Ända sedan den förra utredningen om trädgårdsnäringens förutsättningar avgav sitt slutbetänkande (1982) har frågan om en ny trädgårdsnäringsutredning varit aktuell. Riksdagsmajoriteten har vid varje tillfälle avvisat kraven om utredning. Centerpartiet har dock återkommit med kravet främst med motivet att de förslag som fanns i den förra utredningen aldrig genomfördes. Efter hand som tiden gått har de gamla förslagen blivit mindre aktuella och trädgårdsnäringens situation har förändrats. Motiven i dag för en utredning om trädgårdsnäringens förutsättningar i framtiden är mycket starka. Utskottet utgår nu från att det kommer en utredning och vi är för tillfället nöjda med detta besked. I förhoppning om att det äntligen blir en utredning.
3. Utredning av trädgårdsnäringspolitiken m.m. (mom. 6)
Annika Åhnberg (v) anför:
Den svenska frukt- och trädgårdsnäringens förutsättningar har påverkats och kommer i än högre grad att påverkas både av den pågående omställningen av det svenska jordbruket och av avregleringen internationellt av handeln med jordbruksprodukter.
Vänsterpartiet delar därför uppfattningen (och har i annat sammanhang framfört motionskrav om det) att en utredning kring frukt- och trädgårdsnäringens framtid i Sverige är av högsta prioritet. En sådan utredning måste beakta problem men också lyfta fram möjligheter till positiv utveckling och behovet av eventuella samhälleliga åtgärder för att stimulera en ökad omfattning av inhemsk frukt- och trädgårdsnäring.
I en sådan utredning är konsumentperspektivet viktigt. Det gäller kraven på och kontrollen av importerade frukters och grönsakers kvalitet, de (alltför få) stickprov som livsmedelsverket gör på importerade produkter visar alldeles för ofta för höga resthalter av kemikalier. Det gäller också kontroll av priser. Gång efter annan visar det sig att konsumentpriserna på frukt och grönsaker ligger hundrafalt över producentpriserna. Sådana prispåslag i mellanleden är definitivt inte acceptabla.
De motionskrav som tas upp i detta betänkande, skördeskadeskydd, forskning, biologiska bekämpningsmedel m.m., blir bäst tillgodosedda genom den helhetsbedöming en utredning innebär.
I en moderat motion framförs krav om analys av eventuella negativa konsekvenser för svensk trädgårdsodling av harmoniseringen till EG, en väl- (dock något sen-) kommen moderat insikt om att EG-närmandet innebär problem. (Det gäller ju för övrigt fler områden än trädgårdsnäringen). Vi delar de framförda farhågorna att ett närmande kan medföra ökad andel växtsjukdomar och växtskadegörare i svensk odling. En utredning bör givetvis också analysera konsekvenserna för frukt- och trädgårdsnäringen av den pågående anpassningen till EG och lämna förslag till hur sådana konsekvenser kan mötas, vilka undantag från anpassning som behövs eller vilka krav vi kan ställa på EG-länderna.