Trädgårdsnäringen
Betänkande 1988/89:JoU3
Jordbruksutskottets betänkande
1988/89:JoU3
Trädgårdsnäringen 1988/89
JoU3
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas ett antal under allmänna motionstiden 1988
väckta motioner om trädgårdsnäringen m.m. Bl.a. följande frågor behandlas:
-
Trädgårdsnäringspolitiken
- Importen av trädgårdsprodukter
- Skördeskadeskydd
- Alternativ odling
Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet med hänvisning till bl.a. regeringens
aviserade proposition om livsmedelskontroll, utskottets tidigare ställningstaganden
samt pågående förhandlingar inom GATT.
Till betänkandet har fogats sex reservationer (m, fp, c, vpk, mp) och fyra
särskilda yttranden (m, mp).
Motioner
Yrkanden
1987/88:Jo212 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
bestämmelser rörande utsäde av köks- och prydnadsväxter.
1987/88:Jo223 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändring
av prissättningen på alternativt odlade grönsaker.
1987/88:Jo232 av Bengt A Klang m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av möjligheterna till bättre konsumentupplysning om
trädgårdsprodukter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att trädgårdsnäringen bör få dra stor nytta av forskningen på
alternativa icke kemiska metoder.
1987/88:Jo252 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
riktlinjer för hur fritidsodlingens intressen framgent skall beaktas inom
1 Riksdagen 1988189.16sami. Nr 3
Rättelse: S. 1 rad 12 Tillkommit: mp S. 11 rad 26 Står: cl89 Rättat till: 9.
ramen för bl.a. forskning, utvecklingsarbete, växtförädling och konsumentbevakning
inom trädgårdsområdet.
1987/88:Jo254 av Bengt A Klang m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om utredning av möjligheterna till bättre konsumentupplysning om
trädgårdsprodukter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att trädgårdsnäringen bör tillföras en viss andel av de miljöavgifter
som inflyter till statskassan för bekämpningsmedel och handelsgödsel.
1987/88:Jo255 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fortsatt och reformerat importskydd för svensk
fruktodling,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad kontroll av och
införande av ursprungsbeteckning och varudeklaration för utländsk fruktimport.
1987/88:Jo257 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avreglering
av handeln med frukt och grönsaker.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N301.
1987/88:Jo258 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skördeskadeskydd för
trädgårdsnäringen bör införas.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sk442.
1987/88:Jo262 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att jordbruksnämnden tar initiativ till samtal
om och analys av fruktmarknaden i enlighet med vad som i motionen
anförts.
1987/88:Jo263 av Ingvar Eriksson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt uppmärksamhet
vad gäller nya sjukdomar och skadegörare inom trädgårdsnäringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om insatser för ytterligare
forskning kring biologisk bekämpning inom trädgårdsproduktionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel för de i
yrkande [2] angivna åtgärderna bör tas ur de avgifter som trädgårdsnäringen
inbetalar i form av handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter.
1987/88:Jo264 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska trädgårdsproduktionens betydelse ur beredskapssynpunkt,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om märkning av importerade
produkter i enlighet med vad som i motionen anförts.
1988/89:JoU3
2
1987/88:Jo269 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen av regeringen begär en utredning om en samordnad politik
för trädgårdsnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om användningen av avgifterna på växtnäring och växtskyddsmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för katastrofhjälp.
1987/88:Jo278 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt ersätter de nu gällande importregleringarna för äpplen
och päron med ett rimligt avpassat tullskydd.
1987/88:Jo289 av Stig Josefson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud av import av livsmedel från länder där i Sverige förbjudna
kemiska medel används i motsvarande produktion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skördeskadeskydd.
1987/88:Jo306 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det svenska tullskyddets utformning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att importutvecklingen följs noggrant för trädgårdsnäringens
huvudkulturer,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder syftande till
förbättrade exportmöjligheter för svensk trädgårdsnäring.
Hearing
Inför behandlingen har utskottet kallat representanter för utrikesdepartementet
och jordbruksdepartementet att lämna information om de förhandlingar
om importsystem för äpplen och päron som inom ramen för GATT
pågår med USA, EG och Ungern.
Utskottet
Trädgårdsnäringspolitiken
Den svenska trädgårdsnäringens betydelse ur beredskapssynpunkt betonas i
motion Jo264 (m). En inhemsk trädgårdsproduktion måste enligt motionärerna
utgöra hörnstenen i vår konsumtion av grönsaker, frukt och bär.
Endast genom en omfattande egen produktion av högvärdiga produkter
skapas trygghet i denna del av livsmedelsförsörjningen även under eventuella
avspärrningsperioder. En allsidig och fullvärdig kost är nödvändig inte bara i
fredstid utan i minst lika hög grad i beredskapssituationer. Betydelsen härav
bör framhållas entydigt och starkt (yrkande 1).
Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1979 antog riktlinjer för
1988/89:JoU3
3
trädgårdsnäringspolitiken (prop. 1978/79:136, JoU 29). Riksdagen grundade
sitt ställningstagande på ett förslag som framlagts av 1974 års trädgårdsnäringsutredning
(SOU 1978:51). Som allmän princip skulle gälla att den
svenska produktionen bör vara beroende av sin internationella konkurrenskraft,
vilken kunde stärkas genom justeringar av gränsskyddet och genom
satsning på forskning, försök, rådgivning och finansiellt stöd. Riksdagen
fastlade ett producentmål och ett konsumentmål men inte något beredskapsmål.
Utskottet kan konstatera att gränsskyddet för trädgårdsnäringens produkter
under nuvarande förhållanden får anses väl avvägt och att liknande skydd
förekommer endast på jordbruksområdet. Någon jämförelse med skyddsnivån
i olika länder inom OECD saknas, varför ganska litet är känt om den
relativa skyddsnivån och därmed om Sveriges konkurrenssituation på
området gentemot andra länder. Utskottet har tidigare och senast våren 1987
uttryckt den uppfattningen att svensk trädgårdsnäring hävdar sig tämligen
väl i den internationella konkurrensen (JoU 1986/87:20 s. 4). Någon
anledning att frångå denna uppfattning saknas enligt utskottets mening. I
sammanhanget vill utskottet emellertid betona den betydelsefulla del av
livsmedelsförsörjningen som en inhemsk trädgårdsproduktion utgör inte
minst ur beredskapssynpunkt. Med hänvisning till vad utskottet sålunda
anfört finner utskottet motionens syfte i väsentlig grad tillgodosett. Motion
Jo264 yrkande 1 avstyrks således.
Inom ramen för 1987 års långtidsutredning publicerades i januari 1987
utredningen Svenskt jordbruk (inkl. trädgårds- och fiskenäring) - framtidsbedömningar,
problem och alternativ (bilaga 13 till LU 87). I motion Jo269
(c) begärs en utredning om en samordnad politik för trädgårdsnäringen
(yrkande 1). Enligt motionen framgår av långtidsutredningen dels att en
samordnad politik saknas, dels att kunskaperna om näringen är otillräckliga.
Arbetet med en samordnad politik bör utgå från formuleringen av aktuella
delmål för näringen av såväl konsumentpolitisk som producentinriktad art.
Etablering av trädgårdsföretag även i andra delar av landet än södra och
mellersta Sverige bör understödjas.
En motion av i huvudsak samma karaktär behandlades av utskottet våren
1987. Utskottet erinrade då om de riktlinjer och mål som riksdagen antog år
1979 (se ovan). Utskottet konstaterade att de betänkanden som senare hade
framlagts av 1974 års trädgårdsnäringsutredning endast i mindre grad hade
lett till åtgärder från statsmakternas sida. Som ett skäl angavs att trädgårdsnäringens
internationella konkurrenskraft stärkts genom devalveringen år
1982. I samband med riksdagens behandling av vissa justeringar av gränsskyddet
framhöll utskottet vikten av att regeringen och berörda myndigheter
även i fortsättningen uppmärksamt följer utvecklingen på området och vid
behov vidtar erforderliga åtgärder för att stärka den svenska trädgårdsnäringen
(prop. 1985/86:60, JoU 4 y, SkU 36). Vidare erinrade utskottet om de
medel riksdagen år 1986 anslog för ett program rörande jordbruks- och
trädgårdsnäringsforskningen (prop. 1985/86:74, JoU 13 p. 40) och om
lantbruksstyrelsens översyn av verkets trädgårdsnäringsrådgivning. Denna
rådgivning skall enligt förslaget främst rikta sig till yrkesodlare och speciellt
företag under utveckling. Rådgivningen bör utgå från en helhetssyn på
1988/89:JoU3
4
vederbörande företag, dvs. omfatta såväl odling som ekonomi och teknik,
snabbt föra ut resultat från forskning och försök till den praktiskt verksamme
odlaren samt anpassas efter det enskilda företaget. Utskottet ville i sammanhanget
framhålla betydelsen av att den alternativa odlingens intressen i
möjligaste mån tillgodoses (JoU 1986/87:20 s. 3).
Vad gäller motionens förslag av regionalpolitisk karaktär vill utskottet
erinra om de olika former av finansiellt stöd som kan utgå till trädgårdsnäringsföretag.
Garantilån kan beviljas till investeringar, främst i växthus, och
bidrag kan ges till energisparåtgärder och införande av ny teknik. Regionalt
lämnas bidrag till företag i Norrlandslänen. Under budgetåret 1987/88
beviljades garantilån med ca 2,5 milj. kr. och bidrag med ca 5 milj. kr. Med
det anförda avstyrker utskottet motion Jo269 yrkande 1.
Importen av trädgårdsprodukter
Enligt motionärerna i motion Jo255 (s) är nuvarande system för skydd av
svensk fruktodling otillräckligt, varför en förändrad konstruktion av importskyddet
måste övervägas. En sista försäljningsdag för importerad frukt bör
fastställas, och samtidigt bör närmare undersökas hur och i vilken mån
utländsk trädgårdsnäring subventioneras (yrkande 1).
Producenternas intressen och inte konsumenternas behov och önskemål
har enligt den uppfattning som framförs i motion Jo257 (fp) präglat den
svenska handelspolitiken vad avser frukt och grönsaker. I stället för att - som
hittills-ytterligare söka skydda de inhemska producenterna från konkurrens
utifrån bör strävandena vara att ge konsumenterna möjlighet att i ökande
utsträckning fritt välja varor efter önskemål och ekonomi. På sikt bör således
de svenska hindren mot import av frukt och grönsaker avskaffas. Som särskilt
omotiverat framhålls tullskyddet under de tider under året då motsvarande
inhemskt odlade produkter saknas. Liknande tankegångar framförs i motion
Jo278 (m) med yrkande att nu gällande importregleringar för äpplen och
päron bör ersättas med ett rimligt avpassat tullskydd.
Enligt motionärerna i motion Jo306 (m) är tullskyddets konstruktion en
väsentlig orsak till trädgårdsnäringens ogynnsamma utveckling. Tullskyddet
bör därför förändras enligt i motionen framlagda förslag (yrkande 1).
Regeringen bör också följa förändringen av importen avseende näringens
huvudkulturer för att närmare klargöra behovet av tulljusteringar (yrkande
2). Importländernas tullskydd får inte vara starkare än det svenska gränsskyddet
(yrkande 3).
I motion Jo262 (c) konstateras att under senare år betydande oenighet rått
om tidpunkten för hävande av importstoppet på äpplen. Jordbruksnämnden
bör därför ta initiativ till samtal om och analys av den svenska fruktmarknaden
och medverka till att dessa samtal resulterar i en kartläggning som
möjliggör förbättrade kommunikationer parterna emellan och ett förtroendefullt
klimat under överläggningarna.
Som bakgrund till motionerna vill utskottet anföra följande.
Generellt sett får gränsskyddet för trädgårdsnäringens produkter under
nuvarande förhållanden anses väl avvägt. Liknande skydd förekommer
endast på jordbruksområdet. 1982 års devalvering stärkte näringens interna
-
1988/89:JoU3
5
tionella konkurrenskraft. Vissa justeringar av gränsskyddet, såsom en
höjning av tullen på tomater och en skärpning av importkontrollen på
fruktträd, gul lök och vitkål, har emellertid beslutats (prop. 1985/86:60, JoU
4 y, SkU 36). Utskottet har tidigare framhållit vikten av att regeringen och
berörda myndigheter även i fortsättningen uppmärksamt följer utvecklingen
och vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att stärka den svenska
trädgårdsnäringen. Sammanfattningsvis är utskottets uppfattning att svensk
trädgårdsnäring hävdar sig tämligen väl i den internationella konkurrensen.
Beträffande den svenska fruktodlingen gäller att statens jordbruksnämnd
enligt förordningen (1984:54) om import- och exportlicenser får föreskriva
licenstvång för färska äpplen och päron. Med stöd av förordningen meddelas
regelmässigt importförbud för dessa produkter under den svenska fruktsäsongen.
Jordbruksnämndens beslut att åter tillåta licensfri import grundar sig
sedan år 1958 på överenskommelser mellan representanter för odlare och
importörer. Lyckas parterna inte enas om hävande av importstoppet har
jordbruksnämnden att självständigt fatta beslut.
Enligt vad utskottet erfarit är den svenska regleringen av importen av
äpplen och päron föremål för internationell kritik, och GATT-legaliteten i de
av Sverige tillämpade kvantitativa restriktionerna ifrågasätts av USA. Dessa
förhållanden har aktualiserat en genomgång av och överväganden om
eventuella justeringar av gränsskyddet. I denna genomgång har samtal
förekommit och fruktmarknaden analyserats utifrån skilda intressen av
jordbruksnämnden. Utskottet har inhämtat att inom ramen för GATT pågår
förhandlingar mellan Sverige, USA, de Europeiska gemenskaperna och
Ungern om det svenska importsystemet för äpplen och päron. Utskottet har
även inhämtat att förhandlingarna beräknas vara slutförda i början av
november i år. En proposition i ämnet har framlagts av regeringen.
I avvaktan på resultatet av pågående förhandlingar och kommande
propositionsbehandling avstyrker utskottet motionerna Jo255 yrkande 1,
Jo257 och Jo278.
Med samma motivering avstyrker utskottet även motion Jo306 yrkandena
1, 2 och 3.
Utskottet - som är medvetet om de svårigheter parterna på fruktmarknaden
under senare år har haft att nå överenskommelser om datum för
importstoppets hävande - har tidigare framhållit det angelägna i att vid
tidpunkten aktuella samtal mellan jordbruksnämnden och parterna skulle
resultera i en kartläggning som gjorde förbättrade kommunikationer mellan
parterna möjliga och skapade ett förtroendefullt klimat vid överläggningarna
(JoU 1986/87:20 s. 5 f.). Utskottets inställning är alltjämt densamma. Med
hänvisning till vad utskottet anfört ovan och i avvaktan på resultatet av dessa
förhandlingar avstyrker utskottet motion Jo262.
Enligt motion Jo289 (c) måste den långsiktiga tryggheten för konsumenten
vara att den svenska trädgårdsproduktionen värnas. Mot den bakgrunden
bör utredas hur ett förbud skall kunna utformas mot införsel av livsmedel
från länder där i Sverige förbjudna kemiska ämnen används i motsvarande
produktion (yrkande 1).
Frågan om förbud mot import av livsmedel som innehåller i Sverige
förbjudna restmängder av bekämpningsmedel har vid ett flertal tillfällen
1988/89:JoU3
6
varit föremål för utskottets behandling. Våren 1987 underströk utskottet
vikten av att den svenska importkontrollen i detta avseende i princip ställer
samma krav på importerade livsmedel som på inhemskt producerade.
Utskottet konstaterade emellertid att den särbehandling som förekommer av
importerade livsmedel närmast är relaterad till de naturliga betingelser som
gäller för produktionen i ursprungslandet, såsom t.ex. olika typer av
växtsjukdomar, skadeinsekter m.m. Utskottet vidhöll sin tidigare uttalade
uppfattning om vikten av att livsmedelsverket också i fortsättningen noga
följer utvecklingen av importkontrollens effektivitet och vid behov vidtar
erforderliga åtgärder. Med hänvisning främst till regeringens då pågående
behandling av livsmedelskontrollutredningens betänkande (SOU 1986:25)
avstyrkte utskottet de då aktuella motionerna. Ett motionsyrkande om
importförbud avstyrktes dels med hänvisning till att ett sådant förbud redan
av praktiska skäl torde vara synnerligen svårt att genomföra, dels att någon
förändring av importkontrollen inte hade föreslagits av livsmedelskontrollutredningen
(JoU 1986/87:18). Utskottets uppfattning om kvalitetskraven i nu
förevarande hänseende på importerade livsmedel kvarstår givetvis. Det är ur
folkhälsosynpunkt ett berättigat krav att konsumenterna kan garanteras
livsmedel av lika god kvalitet oavsett om de är importerade eller producerade
inom landet. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att omkring
årsskiftet förelägga riksdagen en proposition om livsmedelskontroll. Utskottet
utgår från att frågan om livsmedlens kvalitet behandlas i propositionen. I
avvaktan på regeringens förslag och med hänvisning till vad utskottet i övrigt
anfört ovan saknas därför enligt utskottets mening anledning vidta några
åtgärder i enlighet med förslagen i motion Jo289 yrkande 1. Motionen
avstyrks således.
Konsumenternas rätt till högvärdiga trädgårdsprodukter behandlas även i
motionerna Jo232 (fp) yrkande 1, Jo254 (fp) yrkande 1, Jo255 (s) yrkande 2
och Jo264 (m) yrkande 2. Genom förbättrad kontroll, angivande av
kvalitetsklass för produkten och genom märkning med uppgifter om
förekomsten av kemiska medel och behandling av andra tillsatser får
konsumenten bättre information om produkten samtidigt som den svenske
odlarens ställning gentemot utländska konkurrenter förbättras.
Aven frågan om märkning av livsmedel har tidigare behandlats av
utskottet. Utskottet ansåg syftet med då aktuella motioner tillgodosett dels
genom livsmedelslagens (1971:511) bestämmelser om märkning av livsmedel,
dels genom det märkningssystem som har presenterats av Trädgårdsnäringens
riksförbund. Förbundets intentioner är att en symbol för ursprungsmärkning
av svenskodlade grönsaker, frukt, bär och prydnadsväxter skall
användas endast för produkter som med visshet är odlade i Sverige och som
håller lägst kvalitet Extra Prima eller motsvarande beteckning för normal
handelskvalitet. Märket är inte knutet till någon speciell bransch eller
företagsgrupp inom trädgårdsnäringen (JoU 1986/87:18 och 20). Enligt
utskottets mening bör marknadsföringen kunna främjas av att näringens
representanter på detta sätt kommit överens om gemensam märkning av
produkterna. Härigenom gynnas såväl konsumenternas som frukt- och
grönsakshandelns intressen. Enligt vad utskottet erfarit har handeln härutöver
åtagit sig att för oförpackade trädgårdsprodukter genom skyltning i
1988/89:JoU3
7
detaljhandeln ange produkternas ursprungsland. Inom ramen för det
uppdrag regeringen har givit statens livsmedelsverk att se över nuvarande
system för märkning av livsmedel har verket framlagt förslag till märkningssystem
för förpackade trädgårdsprodukter. Detta förslag kommer att
behandlas i den av regeringen aviserade propositionen om kontroll av
livsmedel. Med hänvisning till de ovan nämnda initiativen och i avvaktan på
regeringens förslag på området anser utskottet att motionerna inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionerna Jo232 yrkande 1, Jo254
yrkande 1, Jo255 yrkande 2 och Jo264 yrkande 2 avstyrks således.
Skördeskadeskydd
I flera motioner framhålls som otillfredsställande att trädgårdsnäringen
saknar motsvarighet till den möjlighet till ersättning för skördeskador som
finns inom jordbruket. Enligt motionerna Jo258 (m), Jo269 (c) yrkande 3 och
Jo289 (c) yrkande 2 bör därför ett skördeskadeskydd införas även för
trädgårdsnäringen.
I likhet med motionärerna kan utskottet konstatera att det för trädgårdsnäringen
i dag saknas motsvarighet till jordbrukets skördeskadeskydd.
Trädgårdsnäringens möjlighet till motsvarande ersättning kan i vissa fall utgå
ur anslaget för oförutsedda utgifter i form av ersättning för skador till följd av
naturolyckor (prop. 1983/84:6). I övrigt är näringen hänvisad till det skydd
försäkringsformen ger. Den rådande situationen kan enligt utskottets
mening ifrågasättas. Utskottet har emellertid erfarit att en översyn av
regelsystemet övervägs inom regeringskansliet. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motionerna Jo258, Jo269 yrkande 3 och Jo289 yrkande 2.
Alternativ odling
Flera motioner behandlar forskning och utveckling av miljövänliga metoder
inom trädgårdsnäringen. Motionärerna i motion Jo232 (fp) anser att även
trädgårdsnäringen bör få dra nytta av forskningen om alternativa icke
kemiska metoder (yrkande 2). I motion Jo254 anser samma motionärer det
rimligt att trädgårdsnäringen - som har en betydande andel i avgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel - bör få del av riksdagens beslut att
dessa medelskall användas för bl. a. forskning, rådgivning och undersökningar
som har samband med bekämpningsmedel (yrkande 2). Även motionärerna
i motion Jo269 (c) anser det angeläget att intäkterna från de avgifter som
trädgårdsnäringen svarar för används för de av riksdagen fastlagda ändamålen.
Särskilda resurser bör därför avsättas för miljöförbättrande åtgärder
inom trädgårdsnäringen, bl.a. forskning om och utveckling av miljövänliga
metoder (yrkande 2).
Angelägenheten av skärpt uppmärksamhet och effektiva åtgärder beträffande
nya sjukdomar och skadegörare inom trädgårdsnäringen betonas i
motion Jo263 (m) yrkande 1. Väsentligt ökade resurser bör avdelas för stöd
till forskning om biologisk bekämpning inom trädgårdsproduktionen (yrkande
2). Medel för dessa åtgärder bör tas av de avgifter näringen betalar på
handelsgödsel och bekämpningsmedel (yrkande 3).
1988/89:JoU3
8
Den alternativa odlingen har vid ett flertal tillfällen och senast våren 1988
varit föremål för behandling av utskottet. I samband med utskottets
beredning av regeringens proposition om miljöförbättrande åtgärder inom
jordbruket, m.m. (prop. 1987/88:128, JoU 24) konstaterade utskottet att de i
propositionen framlagda förslagen innebar att ytterligare steg togs på vägen
mot ett jordbruk vars produktionsmetoder är i balans med det ekologiska
systemet och att denna utveckling får anses ligga i linje med den grundsyn
som företräds av den alternativa odlingens förespråkare. Utskottet erinrade
om att den alternativa odlingen på senare tid har blivit föremål för allt större
uppmärksamhet och tillförts ökade resurser såväl för rådgivning som för
forskning, utbildning m.m. (se även bl.a. JoU 1986/87:19 och 22). Utskottet
vill även erinra om att lantbruksnämnderna fr. o. m. budgetåret 1986/87
bedriver rådgivning i alternativ odling. För innevarande budgetår har avsatts
1,7 milj. kr. för verksamheten. Enligt vad utskottet erfarit har antalet
rådgivare utökats under det senaste året, och verksamheten sägs fungera väl.
Vidare har vid Sveriges lantbruksuniversitet inrättats en tjänst som statskonsulent
i alternativ odling. Inom ramen för SJFR:s femåriga forskningsprogram
för alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen
m.m. har sedan budgetåret 1986/87 hittills anslagits 17 milj. kr. per år av
handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifterna. Av dessa medel har den
alternativa odlingen - vilken innefattar trädgårdsnäringen - tillförts 8,3 milj.
kr. för perioden. Av forskningsrådets budgetmedel om 50 milj. kr. har för
samma ändamål avsatts 8 milj. kr. Utskottet har även erfarit att vid
lantbruksstyrelsen har nyligen inrättats ett s.k. alternativodlingsråd för
jordbruks- och trädgårdsnäringarna. Rådets uppgift skall vara att lämna
synpunkter och utbyta erfarenheter om hur den alternativa odlingen skall
främjas och utvecklas. Verksamheten avses rikta sig till andra myndigheter,
producenter och handeln. Beträffande den alternativa odlingens ställning
gentemot det konventionella jordbruket är utskottets principiella och vid
flera tidigare tillfällen uttalade inställning att den alternativa odlingen inte
utan speciella skäl bör behandlas inom en särskild institution utan att
forskningen om denna bör ske naturligt integrerat i annan jordbruksforskning
(se bl.a. JoU 1986/87:19 s. 17 och JoU 1987/88:17 s. 57).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo232
yrkande 2, Jo254 yrkande 2 och Jo269 yrkande 2.
Vad utskottet anfört ovan innebär även att utskottet avstyrker motion
Jo263 yrkandena 1, 2 och 3.
Genom det procentpåslag som tillämpas inom handeln förstärks - enligt
vad som framförs i motion Jo223 (s) - på ett oriktigt sätt de redan nu högre
kostnaderna för alternativt odlade grönsaker i förhållande till den konventionella
odlingen. Konsument- och miljöskäl talar för en förändring av systemet
varvid ett alternativ skulle vara kronpåslag för olika varugrupper. Härigenom
skulle marknaden stimuleras till gagn för såväl folkhälsan som den
alternativa odlingen.
I sitt betänkande Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet (SOU 1987:44)
behandlar livsmedelsutredningen bl.a. effekterna av nuvarande prissättningsprinciper
och eventuella alternativ. Betänkandet har remissbehandlats
och bereds - enligt vad utskottet erfarit - för närvarande inom regerings
-
1988/89:JoU3
9
kansliet. Utskottet är väl medvetet om att ett prissättningssystem med
procentpåslag i stället för kronpåslag på leverantörsprisema kan missgynna
vissa produkter. Då frågan kan komma att behandlas i den ovan aviserade
propositionen om livsmedelskontroll anser utskottet att motion Jo223 inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.
Övrigt
I dag kontrolleras importen av köksväxtfrö men inte av prydnadsväxtfrö.
Enligt vad som framförs i motion Jo212 (s) har följden blivit att kvaliteten på
prydnadsväxtfrö har sjunkit och att för vårt klimat mindre lämpade sorter
saluförs. En importkontroll för prydnadsväxtfrö liknande den för köksväxtfrö
skulle enligt motionären garantera en för konsumenten önskvärd
kvalitetsnivå samtidigt som de svenska företagen skulle kunna arbeta på
liknande villkor som sina utländska konkurrenter. Ur konsumentsynpunkt är
det också angeläget att få till stånd en heltäckande sortprovning av
köksväxtsorter, liksom en minimigräns för grobarhet för konsumentförpackat
frö.
Enligt vad utskottet erfarit har frågan om en sådan översyn som efterlyses i
motionen varit föremål för utredning av lantbruksstyrelsen och statens
utsädeskontroll gemensamt. Utredningen har resulterat i en rapport som har
överlämnats till jordbruksdepartementet. Rapporten är föremål för överväganden
inom regeringskansliet. I avvaktan på regeringens vidare åtgärder
avstyrker utskottet motion Jo212.
Fritidsodlingen behandlas i motion Jo252 (s). Med hänsyn till odlingens
samhällsbetydelse bör dess intressen i framtiden jämställas med yrkesodlingens
vad gäller t.ex. utformningen av bestämmelser för handeln med
trädgårdsförnödenheter och vid prioriteringen inom bl.a. forskning, utvecklingsarbete,
växtförädling och konsumentbevakning inom trädgårdsområdet.
I den ovan (s. 4) nämnda bilaga 13 till LU 87 Svenskt jordbruk -framtidsbedömningar, problem och alternativ har försök gjorts att beräkna
fritidsproduktionens värde för år 1984. Enligt beräkningarna var produktionsvärdet
av köksväxter ca 100 milj. kr. och av frukt och bär 400 milj. kr.
Prissättningen gjordes med yrkesodlarnas producentpriser. Prydnadsväxtodlingen
i trädgårdar och kolonier ansågs omöjlig att värdesätta. Värdet av den
kommersiella inhemska produktionen för samma år beräknades till 912
milj. kr. Utskottet delar motionärernas syn på den samhällsbetydelse
fritidsodlingen har såväl för fritidssysselsättningen som ur folkhälsosynpunkt.
En liknande motion med huvudsaklig inriktning på behovet av
forskning för ändamålet behandlades av utskottet våren 1987. Utskottet
framhöll då att mycket av den forskning som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet
också kommer fritidsodlarna till del men instämde med motionen
så till vida att det kunde behövas bättre informationskanaler mellan
forskning och praktik. Enligt utskottets mening torde emellertid syftet med
motionen kunna tillgodoses utan något initiativ från riksdagens sida (prop.
1986/87:80, JoU 19). Anledning till annat ställningstagande saknas enligt
1988/89:JoU3
10
utskottets mening. Motion Jo252 avstyrks i den mån den inte kan anses 1988/89:JoU3
tillgodosedd med vad utskottet anfört ovan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande trädgårdsnäringspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo264 yrkande 1 och
1987/88:Jo269 yrkande 1,
2. beträffande avskaffande av importregleringen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Jo255 yrkande 1,
1987/88:Jo257 och 1987/88:Jo278,
3. beträffande tullskyddets konstruktion
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo306,
4. beträffande den svenska fruktmarknaden
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo262,
5. beträffande importförbud
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo289 yrkande 1,
6. beträffande märkning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Jo232 yrkande 1,
1987/88:Jo254 yrkande 1,1987/88:Jo255 yrkande 2 och 1987/88:Jo264
yrkande 2,
7. beträffande s kördes kades ky dd
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo258,1987/88:Jo269 yrkande
3 och 1987/88:Jo289 yrkande 2,
8. beträffande forskning och utveckling av miljövänliga metoder
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo232 yrkande 2,
1987/88:Jo254 yrkande 2 och 1987/88:Jo269 yrkande 2,
9. beträffande forskning om biologisk bekämpning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo263,
10. beträffande prissättning av livsmedel
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo223,
11. beträffande översyn av bestämmelserna för utsäde av köks- och
prydnadsväxter
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo212,
12. beträffande fritidsodlingen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo252.
Stockholm den 8 november 1988
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
11
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp),
Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg
(s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika
Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s) och Carl G Nilsson
(m).
Reservationer
1. Trädgårdsnäringspolitiken (mom. 1)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Jo269 - vilket också framförs i 1987 års
långtidsutredning - kan utskottet konstatera att en samordnad politik för
trädgårdsnäringen saknas. Än allvarligare är emellertid att kunskaperna om
näringen är otillräckliga. Såväl långtidsutredningen som utskottet har påtalat
att näringen kan komma att ställas inför stora problem under de närmaste tio
åren. Relativpriserna antas komma att sänkas. Därigenom påverkas producentpriserna,
varför lönsamheten för näringen kommer att bli ännu sämre än
i dag. Enligt utskottet är bristerna i den nu förda trädgårdsnäringspolitiken
tydliga och behovet av en samordnad politik för näringen akut.
Enligt vad som framförs i motionen bör som delmål för en samordnad
politik formuleras såväl ett konsumentmål och ett producentmål som ett
beredskapsmål. Som viktig framhålls även en politik som understödjer
etablering av trädgårdsföretag i andra delar av landet än dess södra och
mellersta delar, dit näringen i dag huvudsakligen är koncentrerad. Utskottet
ansluter sig till de synpunkter och förslag som framförs i motionen.
Regeringen bör således till riksdagen framlägga förslag till en samordnad
politik för trädgårdsnäringen i enlighet med vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo269 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande trädgårdsnäringspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo269 yrkande 1 och
med avslag på motion 1987/88:Jo264 yrkande 1 hos regeringen
hemställer om förslag till trädgårdsnäringspolitik i enlighet med vad
utskottet anfört,
2. Avskaffande av importregleringen m.m. (mom. 2)
Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”1 avvaktan”
och slutar med ”och Jo278” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har den nuvarande handelspolitiken beträffande
frukt och grönsaker i alltför stor utsträckning präglats av producenternas
intressen. I likhet med motionärerna i motion Jo257 anser utskottet att
1988/89:JoU3
12
ambitionen i stället borde ha varit att ge konsumenterna möjlighet att fritt
välja varor efter vars och ens önskemål och ekonomi. De svenska hindren
mot import av frukt och grönsaker måste minskas. Som särskilt omotiverat
framstår tullskyddet under de tider på året då motsvarande inhemska
produkter inte finns att tillgå, liksom skydd mot produkter som över huvud
taget inte odlas i Sverige. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motion Jo257 bör ges regeringen till känna. Med det anförda får motion
Jo278 anses tillgodosedd.
Med samma motivering avstyrker utskottet motion Jo255 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande avskaffande av importregleringen m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo257 och
1987/88:Jo278 och med avslag på motion 1987/88:Jo255 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Importförbud (mom. 5)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m),
Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och Carl
G Nilsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Frågan om”
och på s. 7 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Frågan om (= utskottet) inom landet. I motion Jo289 föreslås
ett direkt förbud mot import av livsmedel från länder som i sin produktion
använder i Sverige förbjudna kemiska medel. Enligt utskottets mening är det
emellertid livsmedel producerade på ett i vårt land förbjudet sätt som inte bör
tillåtas. Utskottet har erfarit att regeringen omkring årsskiftet kommer att
förelägga riksdagen en proposition om livsmedelskontroll. I samband med
förslaget bör regeringen överväga frågan om införande av ett förbud i
enlighet med vad utskottet uttalat ovan. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motion Jo289 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande importförbud
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo289 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Märkning m.m. (mom. 6)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Även frågan”
och på s. 8 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Även frågan (= utskottet) trädgårdsnäringen (JoU 1986/87:18
och 20).
Jämfört med de flesta andra länder har Sverige en mycket sträng
kemikaliekontroll, och trädgårdsproduktionens användning av kemikalier är
ingående reglerad. I lagstiftningen saknas emellertid krav på information om
att svenska eller importerade livsmedel har blivit behandlade med t.ex.
1988/89:JoU3
13
bekämpningsmedel. I praktiken innebär detta att importerad frukt kan vara
besprutad med kemiska medel som är förbjudna för svenska odlare.
Härigenom missgynnas den inhemska odlingen i förhållande till utländska
producenter. Livsmedelsverket har vid kontroll av bekämpningsmedelsrester
påvisat att kemiska restmängder är ytterst ovanliga i svenska trädgårdsprodukter.
Däremot överskrids gällande gränsvärden betydligt oftare när det
gäller importerade trädgårdsprodukter. Utländsk frukt behandlas bl.a. med
vax, bestrålning och kemiska ämnen, något som är förbjudet i Sverige.
Enligt utskottets mening måste svenska konsumenter kunna ställa lika
höga kvalitetskrav på utländsk som på svensk frukt. Som framförs i motion
Jo255 bör därför märkning av produkterna med angivande av ursprungsland
vara ett minimikrav. Det måste även anses rimligt att konsumenterna får
information om de kemiska medel, t.ex. antimögelmedel, vax eller andra
tillsatser, som frukten har behandlats med. Kontrollen av importerad frukt
måste skärpas, och ökade kostnader kan finansieras genom höjning av
importavgiften. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo255
yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Med det anförda får syftet med
motionerna Jo232 yrkande 1, Jo254 yrkande 1 och Jo264 yrkande 2 i allt
väsentligt anses tillgodosett. Däremot delar utskottet inte motionärernas
uppfattning att förbud i vissa fall skall kunna ersättas av märkning. Utskottet
anser att i de fall förutsättningar finns för märkning, finns också förutsättningar
för förbud.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande märkning m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo232 yrkande 1,
1987/88:Jo254 yrkande 1,1987/88: Jo255 yrkande 2 och 1987/88:Jo264
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Skördeskadeskydd (mom. 7)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”1 likhet” och
slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
I likhet (= utskottet) försäkringsformen ger. Denna ordning är
enligt utskottets mening otillfredsställande. En översyn av regelsystemet bör
därför inledas. Översynen bör syfta till att ge trädgårdsnäringen motsvarande
möjligheter till ersättning för skördeskador som finns för jordbruket.
Skyddet bör även omfatta ersättning för skador på grund av kemiska utsläpp
o.d. i de fall den ansvarige inte kan ställas till svars. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionerna Jo258, Jo269 yrkande 3 och Jo289
yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande skördeskadeskydd
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo258,
1987/88:Jo269 yrkande 3 och 1987/88: Jo289 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
1988/89:JoU3
14
6. Forskning och utveckling av miljövänliga metoder (mom. 8) 1988/89:JoU3
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Den
alternativa” och slutar med ”och JoU 1987/88:17 s. 57)” bort ha följande
lydelse:
Den alternativa (= utskottet) och handeln.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att trädgårdsnäringen - liksom
jordbruket - erlägger särskilda avgifter på växtnäring och växtskyddsmedel.
I sitt beslut om införande av dessa avgifter fastslog riksdagen att intäkterna
var avsedda för forskning och utveckling av miljövänliga metoder och för
andra miljöförbättrande åtgärder inom näringarna. I likhet med motionärerna
i motion Jo269 anser utskottet det angeläget att de intäkter som hänför sig
till trädgårdsnäringen också kommer näringen till del och används för av
riksdagen avsedda ändamål. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo269 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Med det anförda får syftet med
motionerna Jo232 yrkande 2 och Jo254 yrkande 2 anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande forskning och utveckling av miljövänliga metoder
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo232 yrkande 2,
1987/88:Jo254 yrkande 2 och 1987/88:Jo269 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Trädgårdsnäringspolitiken (mom. 1)
Åsa Domeij (mp) anför:
I motion Jo269 framhålls på ett lovvärt sätt vikten av en väl fungerande
trädgårdsnäring. Motionens yrkande 1 med begäran om en utredning om en
samordnad politik för trädgårdsnäringen är emellertid enligt min mening
alltför diffust. Jag finner det därför inte meningsfullt att ansluta mig till
motionen i den delen.
2. Skördeskadeskydd (mom. 7)
Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) anför:
Vi har under lång tid framhållit vikten av att trädgårdsnäringen - och då inte
minst den fältmässiga odlingen - erhåller någon form av skördeskadeskydd.
Variationen i skördeutfallet är ofta mycket stor med en omfattande och
långvarig ojämnhet i intäktsbilden som följd. Frågan om skördeskadeskyddet
inom jordbruksnäringen har nu fått sin lösning medan den fältmässiga
grönsaksodlingen fortfarande står utan motsvarande skydd. Vi anser det
otillfredsställande att utskottet inte heller i nuvarande sammanhang har
fattat beslut om en lösning på näringens problem i detta avseende.
Motion Jo258 yrkande 1 har avstyrkts av jordbruksutskottet. Vi förutsätter
emellertid att den del av motionen - yrkande 2 - som behandlar frågan om
införande av ett s.k. trädgårdskonto med möjlighet till resultatutjämning
över en period kommer att i skatteutskottet få en positiv behandling.
3. Forskning och utveckling av miljövänliga metoder (mom. 8)
Åsa Domeij (mp) anför:
Jag instämmer i de allmänna krav på att avgifterna på bekämpningsmedel
och växtnäring skall återföras till trädgårdsnäringen som framförs i motionerna
Jo254 yrkande 2 och Jo269 yrkande 2.
Miljöpartiet vill kraftigt höja dessa avgifter men vill inte binda sig vid de
sätt på vilka återföringen skall ske. Enligt vår mening kan medlen också
användas för ett mer direkt stöd till odlarna, t.ex. i form av arealbidrag.
Dessutom kan - vilket föreslås i motion Jo254 -1.ex. en professur i alternativ
odling mycket väl finansieras av budgetmedel liksom även andra satsningar
på alternativ odling och miljövänlig odlingsteknik.
4. Forskning om biologisk bekämpning (mom. 9)
Åsa Domeij (mp) anför:
Miljöpartiet instämmer i den uppfattning som framförs i motion Jo263 om
betydelsen av att satsa på forskning om biologisk bekämpning. Samtidigt vill
partiet emellertid framhålla vikten av en helhetssyn på frågan om hur
sjukdomar och skadegörare skall kunna undvikas vid minskad kemisk
bekämpning. Därvid kan även annan odlingsteknisk utveckling än biologisk
bekämpning spela stor roll.
1988/89:JoU3
gotab Stockholm 1988 16134 16