Trädgårdsnäring, m.m.
Betänkande 2001/02:MJU17
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande2001/02:MJU17
Trädgårdsnäring, m.m.
Sammanfattning I betänkandet behandlas 11 motionsyrkanden från allmänna motionstiden åren 1999, 2000 och 2001 om trädgårdsnäring och växtskydd. I motionerna tas frågor upp om bl.a. trädgårdsnäringens ekonomiska förutsättningar, ekologisk grönsaksodling, odling av läkeväxter, fritidsodling och konsumentinformation. Utskottet avstyrker samtliga motioner med hänvisning till bl.a. tidigare riksdagsbeslut om en trädgårdsnäringsfond och det arbete som pågår nationellt och inom EU. I betänkandet finns 4 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ436, 2001/02:MJ515 yrkande 20 och 2001/02:MJ520 yrkande 25 delvis. Reservation 1 (m, kd, c) Reservation 2 (mp) 2. Ytterligare medel till trädgårdsnäringen Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ520 yrkande 25 delvis. Reservation 3 (kd) 3. Odling av läkeväxter Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ502. 4. Koloniträdgårdar Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ501. 5. Fritidsodlingen Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ540 och 2001/02:MJ487. 6. Växtskyddsfrågor Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ233 yrkande 11. Reservation 4 (v, c, mp) Stockholm den 14 februari 2002 På miljö- och jordbruksutskottets vägnar Ulf Björklund Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp) och Willy Söderdahl (v).
2001/02 MJU17
Utskottets överväganden Trädgårdsnäring Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker ett antal motioner (s, kd, mp) om förbättrade villkor för trädgårdsnäringen med hänvisning till det arbete som pågår på området. På samma grund avstyrker utskottet tre motioner (s) om fritidsodlingen. Även en motion (c) om odling av läkeväxter avstyrks. Motionerna I motion 2001/02:MJ520 (kd) presenteras ett flertal förslag som syftar till förbättrade villkor för trädgårdsnäringen. Enligt motionärerna bör potatisodlingen få tillgång till budgetmedel motsvarande det belopp som tillförs trädgårdsodlingen, dvs. 5 miljoner kronor. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag som innebär ett rättvisare beskattningssystem och en med andra EU-länder mer jämlik beskattningsnivå. Växthusodlingens skatt på bränsle bör återföras till näringen med ett belopp motsvarande 20 miljoner kronor. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som syftar till att minska arbetsgivar- och socialavgifterna för säsongsanställd personal samt att ge företag med säsongssysselsättning möjlighet att utnyttja den tidigare beslu-tade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Miljöstöden i landsbygdspro- grammen bör byggas ut med ett konventionellt stöd för resurshushållande trädgårdsodling och ett nationellt stöd för växthusodling (yrkande 25). I motion 1999/2000:MJ540 (s) betonas vikten av att berörda myndigheter, inom ramen för sina skilda ansvarsområden, bevakar att fritidsodlarna som konsumenter av växter och frön får tillgång till bästa möjliga växtmaterial och konsumentinformation (yrkande 1). Av hänsyn till de klimatiska förhållandena bör Sverige i EU verka för att fritidsodlingens behov av konsumentskydd och konsumentinformation beaktas (yrkande 2). Behovet av en förutsättningslös översyn av de svenska blomsterodlarnas konkurrenssituation påtalas i motion 2001/02:MJ436 (s). Enligt motion 2001/02:MJ487 (s) bör konsumentövervakning av trädgårdsprodukter, främst växter, jämställas med övervakning av andra konsumentprodukter (yrkande 1). Med anledning av landets skiftande klimatzoner bör former skapas för utvecklingsarbete och försöksodling som underlag för härdighets- och kvalitetsangivelser på växtmaterial för fritidsodling och offentliga planteringar (yrkande 2). I motion 2001/02:MJ501 (s) efterlyses åtgärder för att behovet av lokal odling skall kunna tillgodoses med koloniträdgårdar och odlingslotter i våra tätorter. Enligt motion 2001/02:MJ502 (c) bör en undersökning göras av den allmänna utvecklingen av odling av läkeväxter i Sverige (yrkande 1), och regelverket för småskalig hantering av läkeväxter bör ses över (yrkande 2). I motion 2001/02:MJ515 (mp) begärs åtgärder för att rädda svensk ekologisk grönsaksodling och för att förändra regelverket för medel inom KULM- verksamheten (yrkande 20). Utskottets ställningstagande Inledningsvis vill utskottet erinra om att trädgårdsnäringens ekonomiska villkor regleras genom en rad bestämmelser både inom landet och i EU. Marknaden för färska frukter och grönsaker ingår som en del i EU:s jordbrukspolitik (CAP). Reglerna för marknadsordningen finns i EG:s rådsförordningar (EG) nr 2200/96 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker, (EG) nr 2201/96 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker samt (EG) nr 2202/96 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter. Marknadsordningen syftar främst till att minska överskottsproduktionen inom sektorn genom att efter en övergångsperiod begränsa gemenskapsstödet för återköp av frukt och grönsaker. Inom ramen för markandsordningen kan godkända producentorganisationer erhålla investeringsstöd för gemensamma åtgärder genom s.k. driftsfonder som till hälften finansieras av gemenskapen och till hälften av producentorganisationernas medlemmar. I det nuvarande miljö- och landsbygdsprogrammet för trädgårdsföretag som gäller för åren 2000-2006 ingår miljöstöd, kompensationsbidrag, kompetensutveckling, vidareförädlingsstöd och projektstöd för utveckling av landsbygden. Som utskottet redovisade hösten 2000 (bet. 2000/01:MJU7) har företrädare för trädgårdsnäringen vid flera tillfällen gjort framställningar till regeringen om inrättandet av kollektiva fonder finansierade av trädgårdsnäringen. Av den anledningen avsattes för budgetåret 2001 under anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket 5 miljoner kronor för en trädgårdsnäringsfond (prop. 2000/01:1, utg.omr. 23, bet. 2000/01:MJU2). Regeringen uttalade därvid att en bidragsnivå om 8 miljoner kronor per år bör eftersträvas. Inom Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet) pågår arbete med utvecklande av de närmare formerna för detta stöd. Enligt vad utskottet inhämtat är det övergripande målet att avsatta medel skall användas för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom trädgårdsnäringen i syfte att främja en uthållig utveckling. Syftet är också att trädgårdsnäringen genom kollektiva insatser, bättre kunskapsunderlag och individuell kompetenshöjning skall stimuleras till att rationellt och strukturellt stärka sin position på marknaden. Särskild vikt skall läggas vid att uppmuntra kvalitetsproduktion och produktdiversifiering. En successivt ökad ekologisk uthållighet skall främjas genom specifika forskningsinsatser för att utveckla miljöledningssystem och integrerade produktionsmetoder. Stödet skall även kunna användas till kollektiva insatser för att nå en ökad nationell och internationell marknadskännedom liksom för kollektiva utvecklingsåtgärder med syfte att sektorn kontinuerligt skall kunna möta förändrade handelsmönster och upphandlingsstrukturer. Trädgårdsfonden är ännu inte godkänd som statligt stöd av kommissionen men enligt vad utskottet erfarit beräknas ett godkännande komma under våren. Avsikten är att Stiftelsen Lantbruksforskning i samarbete med näringen skall använda bidraget för att inom trädgårdsnäringen stödja projekt som avser forskning och utveckling, tillhandahållande av tekniskt stöd, produktion och saluföring av kvalitetsprodukter eller försäljningsfrämjande åtgärder och reklam. Om stödet godkänns av kommissionen ökar enligt utskottets mening förutsättningarna för näringen att inom ramen för trädgårdsfonden själv kunna driva frågor om var stödinsatserna behövs. Ett motionsyrkande (m) om en utredning av trädgårdsnäringens säsongsmässiga arbetskraftsförhållanden avstyrktes av socialförsäkringsutskottet hösten 2001 (bet. 2001/02:SfU1 s. 120 f.) Utskottet förklarade sig inte vara berett att ställa sig bakom en nedsättning av socialavgifterna i syfte att komma till rätta med t.ex. konkurrensproblem inom en särskild bransch eller för särskilda personalkategorier. Inte heller var utskottet berett att föreslå en ändring av gränsen på 1 000 kr. Utskottet konstaterade dock att de särskilda reglerna om nedsättning av socialavgifterna med 5 % innebär en viss lättnad även för företag med säsongsanställd personal. När det gäller frågan om tillfälliga arbetstillstånd för säsongsarbete inom trädgårdsnäringen vill miljö- och jordbruksutskottet erinra om att sådana tillstånd tidigare kunnat medges under tre månader och under tiden från den 15 maj till den 15 oktober. Sedan miljö- och jordbruksutskottets behandling av frågan hösten 2000 har reglerna ändrats så att länsarbetsnämnderna numera har möjlighet att bevilja arbetstillstånd för säsongsanställd arbetskraft för som tidigare tre månader men under tiden från den 1 april till den 1 november, dvs. perioden har förlängts till sju månader. De nya reglerna har utarbetats av Arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens parter. När det slutligen gäller frågan om stöd till resurshushållande trädgårdsodling och växthusodling vill utskottet hänvisa till Jordbruksverkets rapport Översyn av Miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige åren 2000-2006 (Rapport 2001:19). Rapporten bereds i Regeringskansliet. Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet avstyrker motion 2001/02:MJ520 (kd) yrkande 25 i motsvarande delar i den mån den inte kan anses tillgodosedd. Även frågan om potatisodlarnas möjlighet att få tillgång till budgetmedel i motsvarande omfattning som trädgårdsodlingen är föremål för regeringens överväganden. När det gäller trädgårdsnäringens beskattningsregler vill utskottet hänvisa till sin behandling av motioner om trädgårdsnäringen hösten 2000 (bet. 2000/01:MJU7) då utskottet utförligt redogjorde för de olika regler som gäller för trädgårdsnäringen på skatteområdet. Härutöver vill utskottet hänvisa till den översyn av reglerna för energiskatter för vissa sektorer som initierades av regeringen i april 2001 (dir. 2001:29). Växthusnäringen skall uttryckligen ingå i översynen, och uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2002. Samtidigt beslutades om en översyn av vägtrafikbeskattningens utformning (dir. 2001:12). Uppdraget, som bl.a. omfattar beskattningen av dieselolja för privatbilism, yrkesmässig trafik och arbetsmaskiner, skall redovisas senast den 30 april 2003. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2001/02:MJ520 (kd) yrkande 25 i aktuell del. Mot bakgrund av det ovan anförda är utskottet inte berett att nu föreslå en sådan översyn som förordas i motion 2001/02:MJ436 (s). Motionen avstyrks. Med anledning av motion 2001/02:MJ515 (mp) om ekologisk grönsaksodling vill utskottet hänvisa till Jordbruksverkets rapport Ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel - Aktionsplan 2005 (Rapport 2001:11). I rapporten lägger Jordbruksverket fram ett antal förslag som skall syfta till att öka den ekologiska trädgårdsodlingen och anger ansvarig myndighet och/eller organisation. Verket föreslår också att de myndigheter som fördelar medel till forskning, försök och utvecklingsprojekt bör inrätta ett samrådsorgan, bl.a. i syfte att åstadkomma en bra balans mellan långsiktiga projekt och strategiska, mer kortsiktiga projekt. Ansvaret för samrådsorganet föreslås ankomma på CUL (Centrum för uthålligt lantbruk). Sammanfattningsvis innebär förslagen att teknik- och metodutveckling är nödvändig inom hela sektorn, att trädgårdsnäringen bör inleda en ideologisk diskussion om ekologisk växthusodling, att samarbetet inom odlarkåren bör öka, att Jordbruksverket och länsstyrelserna bör vara ansvariga för kvalificerad rådgivning och att det nya samrådsorganet bör inleda en satsning på forskning och utveckling. Beträffande kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet, den s.k. KULM-verksamheten, vill utskottet hänvisa till Jordbruksverkets rapport Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet - KULM (Rapport 2001:14). Båda rapporterna bereds i Regeringskansliet. Slutligen vill utskottet hänvisa till vad som anförts ovan om trädgårdsnäringsfonden. Inom ramen för fonden torde enligt utskottets mening även sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som syftar till att ge vägledning för företag som önskar att utveckla produktionen enligt ekologiska metoder bli möjlig. Med det anförda finner utskottet syftet med motion 2001/02:MJ515 (mp) yrkande 20 i allt väsentligt tillgodosett. Bestämmelser om odling av läkeväxter finns i kommissionens förordning (EG) 2461/1999. Enligt förordningen får bl.a. växter och växtdelar, inklusive frön och frukter, av sådana arter som används till läkemedel odlas på träda med trädesbidrag. En förutsättning är dock att leveransavtal har slutits mellan odlare och tillverkningsindustrin. Utskottet är inte berett att tillmötesgå motion 2001/02:MJ502 (c) yrkandena 1 och 2 om en undersökning av odlingen av läkeväxter och om en översyn av regelverket för den småskaliga hanteringen av sådana växter. Motionen avstyrks. Vid flera tidigare tillfällen och senast hösten 2000 (bet. 2000/01:MJU7) har utskottet behandlat motioner om koloniträdgårdar. Utskottet instämde då till fullo med motionärerna om koloniträdgårdarnas betydelse för människors hälsa och rekreation och vikten av att människor i våra tätorter ges möjlighet att på sin fritid bedriva odling. Denna uppfattning kommer också till uttryck i regeringens proposition med förslag till delmål och åtgärdsstrategier för de 15 nationella miljökvalitetsmålen (prop. 2001/02:130, bet. 2001/02:MJU3). Som ett av delmålen under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö fastställdes hösten 2001 att natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god lokal tillgänglighet skall värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Boverket har det övergripande ansvaret för program och strategier under delmålet men även kommunerna och länsstyrelserna har tillsammans med övriga berörda myndigheter viktiga roller i detta arbete. Utskottet vill även hänvisa till det samarbete som redan sker mellan SLU och bl.a. Svenska Kommunförbundet, Boverket, HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, SABO och Sveriges trädgårdsanläggningsförbund i Movium - sekretariatet för den yttre miljön. Movium verkar som en länk mellan forskning och praktik och informerar yrkesliv och samhälle om de senaste forskningsresultaten. Sekretariatet arbetar också för att utveckla uthålliga metoder för bruket av stadens natur, bl.a. genom att beskriva och värdera grönstrukturens sociala, ekologiska och kulturella funktioner. När det sedan gäller den närmare planeringen av specifika områden vill utskottet hänvisa till de instrument som finns i plan- och bygglagen om krav på miljökonsekvensbeskrivning, hänsyn till befintlig markanvändning, avvägning mellan motstående intressen och samrådsförfarande. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion 2001/02:MJ501 (s) lämnas utan vidare åtgärd. I regleringsbrevet för år 2001 för Statens växtsortnämnd anges att nämnden skall bidra till att växtodlingen i landet har tillgång till sådana växtsorter som ger möjligheter för en växtodling som är anpassad till odlingsförutsättningarna i landet och till behovet av en uthållig växtodling. Nämnden skall också pröva ärenden i fråga om godkännande av växtsorter för intagning i sortlista med utgångspunkt i verksamhetsmålet. I detta sammanhang skall som ett minimum följande egenskaper prövas: avkastningsförmåga, resistens mot skadliga sjukdomar, reaktioner på odlingsmiljön och kvalitetsegenskaper. Utskottet vill även hänvisa till vad som anförts ovan om syftet med trädgårdsnäringsfonden. I det fall stödet blir aktuellt för just denna typ av åtgärder ökar enligt utskottets mening också förutsättningarna för regionerna och näringen att själva kunna driva dessa frågor. Utskottet vill även erinra om att inom ramen för SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap utför försöksstationen Öjebyn provodlingar på trädgårdsväxter för klimatet i norra Sverige. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:MJ540 (s) yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:MJ487 (s) yrkandena 1 och 2 i den mån motionerna inte kan anses tillgodosedda. Växtskydd Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) om ett övervakningssystem för genmodifierade odlingsväxter med hänvisning till det arbete som pågår inom EU. Motionen I motion 2000/01:MJ233 (c) betonas vikten av att övervakningssystem byggs upp för de växter som godkänns för odling i jordbruket. Användningen av genetiskt modifierade växter i jordbruket måste omgärdas av strikta regler, och principen om särhållning är mycket viktig och måste värnas (yrkande 11). Utskottets ställningstagande Av budgetpropositionen för budgetåret 2002, utgiftsområde 23, framgår att arbetet inom EU med att skapa regler rörande renhetskrav m.m. vad gäller oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierat utsäde i traditionella växtsorter ännu inte har slutförts. En majoritet av medlemsstaterna har emellertid frivilligt åtagit sig att i samverkan med näringen organisera en offentlig kontroll som syftar till att säkerställa frihet från oavsiktliga inblandningar. Kommissionen presenterade hösten 2001 ett lagstiftningsförslag på verkställighetskommitténivå som avser dels oavsiktliga inblandningar, dels analys- och provtagningsmetoder. Även frågor om isoleringsavstånd mellan fält och förfruktskrav ingår i förslaget. Enligt vad utskottet inhämtat omarbetas förslaget för närvarande inom ramen för kommissionens kommittéarbete. Av budgetpropositionen framgår även att arbete med att bygga upp en kontroll av inblandning av genetiskt modifierade organismer och att formulera gemensamma riktlinjer m.m. pågår även inom OECD. Det anförda innebär att syftet med motion 2000/01:MJ233 (c) yrkande 11 i allt väsentligt kommer att bli tillgodosett.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar (punkt 1) av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Per-Samuel Nisser (m) och Eskil Erlandsson (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:MJ520 yrkande 25 delvis och avslår motionerna 2001/02:MJ436 och 2001/02:MJ515 yrkande 20. Ställningstagande Vi ansluter oss till motion 2001/02:MJ520 (kd) där ett flertal förslag läggs fram som syftar till förbättrade villkor för trädgårdsnäringen. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som innebär ett rättvisare beskattningssystem och en med andra EU-länder mer jämlik beskattningsnivå. Regeringen bör även återkomma med förslag som syftar till lägre arbetsgivar- och socialavgifter för säsongsanställd personal samt möjlighet för företag med säsongssysselsättning att utnyttja den tidigare beslutade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Vidare anser vi att trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar måste uppmärksammas vid utformandet av landsbygdsprogrammen. 2. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar (punkt 1) av Maria Wetterstrand (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:MJ515 yrkande 20 och avslår motionerna 2001/02:MJ436 och 2001/02:MJ520 yrkande 25 delvis. Ställningstagande Som anförs i motion 2001/02:MJ515 (mp) är det nödvändigt att radikalt förändra regelverket för stöd inom miljö- och landsbygdsprogrammets KULM- verksamhet, dvs. kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet. Målen för rådgivningen bör formuleras i samarbete med berörda parter och med upprätthållande av kontinuitet och kvalitet i rådgivningen. Den kvalificerade rådgivningen för primärproducenter inom svensk frilandsodling och växthusproduktion av grönsaker är ett akut problem. Det är därför angeläget att åtgärder snarast vidtas för att rädda svenska ekologisk grönsaksodling och för att förändra regelverket för KULM-medlen. 3. Ytterligare medel till trädgårdsnäringen (punkt 2) av Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:MJ520 yrkande 25 delvis. Ställningstagande Vi instämmer i motion 2001/02:MJ520 (kd) att potatisodlingen bör få tillgång till budgetmedel motsvarande det belopp som tillförs trädgårdsodlingen, dvs. 5 miljoner kronor. Vidare bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som innebär återföring av växthusodlingens skatt på bränsle till näringen med ett belopp motsvarande 20 miljoner kronor. 4. Växtskyddsfrågor (punkt 6) av Kjell-Erik Karlsson (v), Maria Wetterstrand (mp), Eskil Erlandsson (c) och Willy Söderdahl (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 4. Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:MJ233 yrkande 11. Ställningstagande Användningen av genetiskt modifierade växter i jordbruket måste omgärdas av strikta regler, och principen om särhållning är mycket viktig och måste värnas. Som anförs i motion 2000/01:MJ233 (c) är det av största betydelse att ett övervakningssystem byggs upp för de växter som godkänns för odling i jordbruket. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar (punkt 1) av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m). Eftersom vår motion 2001/02:Sk417 om yrkesmässig trädgårdsodling av formella skäl, vilket vi beklagar, har remitterats till skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet, har våra förslag om förbättrade villkor för trädgårdsnäringen inte behandlats i detta betänkande. Mot den bakgrunden har vi valt att i reservation 1 ansluta oss till Kristdemokraternas motion 2001/02:MJ520 i de delar den överensstämmer med motion 2001/02:Sk417. Vi hade givetvis föredragit att våra förslag hade fått en övergripande behandling i miljö- och jordbruksutskottet. Vi kommer att nära följa frågan om trädgårdsodlingens konkurrensförhållanden och kommer att i andra sammanhang ta upp frågor om bl.a. sänkt skatt på diesel, avskaffande av skatten på handelsgödsel och om övriga kostnadsnackdelar som drabbar svensk trädgårdsnäring i förhållande till övriga EU-länder. 2. Fritidsodlingen (punkt 5) av Kjell-Erik Karlsson (v) och Willy Söderdahl (v). Det är enligt vår mening viktigt att Sverige gentemot EU verkar för att beakta fritidsodlarnas behov av konsumentskydd och konsumentinformation med hänsyn till de klimatiska förhållandena. Efter EU-inträdet har tillgången till och kvaliteten på köksväxtfröer förändrats. Tidigare var det tillåtet att sälja mindre förpackningar av fröer som inte var upptagna på de officiella frölistorna. Detta är nu förbjudet, utom då det gäller några äldre frösorter. Det är således inte längre tillåtet att t.ex. sälja grönsaksfröer från Canada och Japan som genom sin härdighet är särskilt lämpade för odling i landets norra delar. Däremot är det tillåtet att sälja fröer som är direkt olämpliga för svenska klimatförhållanden därför att de är med på EU:s sortlista och godkända i något EU-land med annat klimat. Det borde ställas krav på att våra extrema klimatförhållanden beaktas vid utformningen av varuinformation och marknadsföringsregler. Vi anser det vidare orimligt att det tidigare goda konsumentskyddet på detta område nästan helt har upphävts. Bilaga Förteckning över behandlade förslag Motion från allmänna motionstiden 1999 1999/2000:MJ540 av Ronny Olander m.fl. (s) vari yrkas: 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att berörda myndigheter, inom ramen för sina olika ansvarsområden, skall bevaka att fritidsodlarna som konsumenter av växter och fröer får tillgång till bästa möjliga växtmaterial och konsumentinformation, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige, gentemot EU, bör verka för att beakta fritidsodlingens behov av konsumentskydd och konsumentinformation med hänsyn till de klimatiska förhållandena. Motion från allmänna motionstiden 2000 2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c): 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att övervakningssystem byggs upp för de växter som godkänns för odling i jordbruket. Motioner från allmänna motionstiden 2001 2001/02:MJ436 av Sven-Erik Österberg och Göran Magnusson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening om behovet av en förutsättningslös översyn beträffande de svenska blomsterodlarnas konkurrenssituation. 2001/02:MJ487 av Siw Wittgren-Ahl och Eva Johansson (s): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att konsumentövervakning av trädgårdsprodukter - främst av växter - jämställs med övervakning av andra konsumentprodukter. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det med anledning av landets skiftande klimatzoner bör skapas former för utvecklingsarbete och försöksodling som underlag för härdighets- och kvalitetsangivelser på växtmaterial för fritidsodling och offentliga planteringar. 2001/02:MJ501 av Ronny Olander m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder för att behovet av lokal odling skall kunna tillgodoses med koloniträdgårdar och odlingslotter i våra tätorter. 2001/02:MJ502 av Gunnel Wallin (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undersöka en allmän utveckling av odling av läkeväxter i Sverige. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regelverket för småskalig hantering av läkeväxter ses över. 2001/02:MJ515 av Matz Hammarström m.fl. (mp): 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att rädda svensk ekologisk grönsaksodling och för att förändra regelverket för medel inom KULM- verksamheten. 2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd): 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa förbättrade villkor för trädgårdsnäringen.