Tornedalsfrågor
Betänkande 1992/93:KrU3
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU03
Tornedalsfrågor
Innehåll
1992/93 KrU3
Sammanfattning
I betänkandet behandlas två motionsyrkanden som syftar till att Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset skall erkännas som en organisation för en inhemsk kulturminoritet och erhålla statligt stöd för sin verksamhet.
Utskottet framhåller att det är viktigt att de ansträngningar som görs för att bevara kulturen och språket i Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter. I betänkandet lämnas en redovisning av olika tornedalska verksamheter som uppbär offentligt kommunalt stöd. Utskottet avstyrker emellertid förslagen i motionen.
Motionen
1991/92:Kr236 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att STR-T skall erkännas som en organisation för en inhemsk kulturminoritet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd till STR-T:s verksamhet.
Vissa uppgifter i anslutning till motionen
Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset (STR-T) bildades år 1981 för att tillvarata de svenska tornedalingarnas språkliga och kulturella intressen. Sedan bildandet har STR-T främst arbetat med att förändra de negativa attityder som funnits och delvis fortfarande finns till det finska språket och den finska kulturen. STR-T:s målsättning är att skapa ett tvåspråkigt Tornedalen med ett levande kulturliv. STR-T är partipolitiskt och religiöst obundet. Förbundet har cirka 3000 medlemmar och två lokalavdelningar, varav en i Stockholm och en i Kiruna. Förbundet ger sedan år 1982 ut tidningen Met, som utkommer med fyra nummer per år. Förbundet anordnar seminarier och kurser inom olika ämnen, musikfestivaler, lägerskola m.m.
På initiativ av STR-T bildades år 1988 Stiftelsen Meän Akateemi--Academia Tornedaliensis. Stiftelsen har i uppgift att förvalta kulturarvet på Nordkalotten, i första hand den tornedalska och kvänska kulturen. Stiftelsen skall såväl i historiskt som i nutids- och framtidsperspektiv initiera och genomföra aktiviteter på olika områden som folkbildning, utbildning och dokumentation.
Enligt språkligt-kulturellt synsätt omfattas Tornedalen av Haparanda, Övertorneå och Pajala kommuner samt av delar av nuvarande Kiruna kommun, nämligen Karesuando och Jukkasjärvi. Termerna tornedalsfinsk och tornedaling avser i regel personer med finskspråkig bakgrund uppvuxna i nämnda område.
Den historiska bakgrunden till dagens språkliga situation kan kortfattat beskrivas på följande sätt.
Den politiska gränsdragningen efter 1809 års krig kom att gå mitt i Tornedalen och klöv på så sätt ett tidigare enhetligt område i två delar. Det finska språket var under en lång tid i huvudsak allenarådande även inom den svenska halvan av Tornedalen liksom i den s.k. finnbygden i övrigt. Fram till 1880-talet bedrevs skolundervisningen i finskspråkiga bygder praktiskt taget undantagslöst på finska. Därefter skedde en successiv övergång till svenskspråkig undervisning motiverad bl.a. av säkerhetspolitiska skäl. År 1888 inrättades s.k. statsskolor i Tornedalen, som bekostades av staten på villkor att undervisningen helt kunde äga rum på svenska. I början på 1920-talet var skolväsendet helt försvenskat.
På 1930-talet infördes möjligheten att studera finska i fortsättningsskolorna. År 1957 upphävdes förbudet att tala finska under rasterna eller i skolhemmen (cirkulär från Skolöverstyrelsen den 24 september 1957).
I samband med att regering och riksdag lade fast principerna för hemspråksundervisning inkl. särskilda åtgärder för finskspråkiga elever (prop. 1984/85:100, bil. 10, bet. UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149) beslöts på grundval av förslag från Språk- och kulturarvskommittén om särskilda åtgärder för finskspråkiga elever i grundskolan. Beslutet innebar att särskild pedagogisk utvecklingsverksamhet skulle inledas i vissa kommuner, bl.a. Haparanda, med tonvikt på tornedalsfinskan. Regeringen har i juni 1987 föreskrivit att Haparanda kommun i samverkan med Torneå stad får anordna försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning inom grundskolan i Haparanda under läsåren 1987/88--1992/93. Denna försöksverksamhet inleddes först hösten 1989 och pågår alltjämt.
Reglerna för hemspråksundervisning innebär att en kommun i fortsättningen inte är skyldig att anordna undervisning i ett hemspråk som ämne, om lämplig lärare i hemspråket inte finns att tillgå eller om antalet elever i en undervisningsgrupp är mindre än fem. Enligt grundskoleförordningen (1988:655) gäller dock inte den andra regeln i fråga om undervisning i hemspråk för samiska, tornedalsfinska eller zigenska elever. En tornedalsfinsk elev har -- med avvikelse från vad som i allmänhet gäller -- rätt att få hemspråksundervisning i det egna språket även om det inte är umgängesspråk i hemmet.
Vid Lärarhögskolan i Luleå är undervisningen inriktad mot flera kulturer och då främst mot de egna minoriteterna, samer och tornedalingar. Till viss del bedrivs även forskning och utveckling med mångkulturell inriktning. I lärarutbildningen ingår en obligatorisk kurs som tar upp livsvillkoren på Nordkalotten. Inom en utbildningslinje ges fördjupad utbildning i tornedalsfinska och samiska.
Tornedalens folkhögskola i Övertorneå har en viss inriktning mot tornedalsk kultur. Nordkalottstudier ingår i skolans allmänna kurs. I skolans styrelse finns representanter för STR-T och Academia Tornedaliensis.
Statsbidrag till tornedalska kulturella projekt lämnas av Statens kulturråd i form av tidskriftsstöd till Met -- tidskrift för Tornedalen och malmfälten. Vidare har utgivningsstöd lämnats för utgivning av tornedalska boktitlar. Ett särskilt bidrag utgår årligen till Tornedalens bibliotek. Stöd har även lämnats till Tornedalsteatern i Pajala.
Bland övriga under senare tid av Statens kulturråd stödda tornedalska projekt kan nämnas utgivningen av ett lexikon som upptar tornedalsfinska ord samt motsvarigheterna på både riksfinska och rikssvenska. Lexikonet som givits ut på ett förlag tillhörande STR-T har även stötts av andra statliga institutioner såsom t.ex. Språkvetenskapliga sektionen samt Centrum för datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala.
Sveriges enda tvåspråkiga tidning, Haparandabladet, som innehåller en helsida per vecka på tornedalsfinska, har via Presstödsnämnden för innevarande budgetår erhållit 1370000 kr i driftsstöd.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har under senare år ekonomiskt stött flera olika kulturella tornedalska projekt. Som exempel kan nämnas att bidrag lämnats för flera teaterprojekt (Tornedalsteatern, Norrbottensteatern m.fl.), för seminarier, för insamling av visor, ramsor och sagor från Norrbotten samt för dokumentation av folkmusik från Tornedalen.
Vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) har visst arbete ägnats åt att dokumentera den tornedalska dialekten samt tornedalska ortnamn, folkmusik m.m. I anslagsframställningen inför budgetåret 1993/94 begärs medel för en tjänst med inriktning på tornedalsfinska förhållanden.
Även Norrbottens läns landsting har lämnat bidrag till tornedalska kulturprojekt, nämligen bl.a. bidrag till Tornedalsteatern för medverkan i en internationell teaterfestival, verksamhetsbidrag till Tornedalsteatern samt ytterligare ett antal bidrag till olika riktade kulturinsatser. Verksamhetsstöd till riksförbundet, STR-T, lämnas av såväl Norrbottens läns landsting som av Övertorneå kommun.
Radio Norrbottens lokalredaktion i Pajala producerar varje vecka programmet Pohjoiskalotti (= Nordkalotten) som sänds på söndagar mellan 9.00 och 11.00. Programmet, som är avsett för tornedalingar, är ett samhällsprogram som även innehåller kulturella inslag. Lyssnarundersökningar visar att cirka hälften av den finsktalande befolkningen i Tornedalen alltid lyssnar på programmet. Vissa planer på att starta dagliga sändningar på tornedalsfinska har på grund av bristande resurser inte kunnat realiseras.
Frågan om tornedalingarna skall betraktas som en etnisk minoritet har behandlats av ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), som i en skrivelse till STR-T den 27 februari 1990 framfört uppfattningen att tornedalingarna utgör en etnisk minoritet.
I den i detta betänkande behandlade motionen berörs de norska kvänernas ställning. Enligt vad utskottet har inhämtat från Kommunaldepartementet i Norge anses de norska kvänerna inte tillhöra en etnisk minoritetsgrupp och jämställs därför inte med samerna.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsförslag om insatser för att bevara och stärka det tornedalsfinska språket och kulturen i Tornedalen har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen. I sitt betänkande 1990/91:KrU3 var utskottet inte berett att tillmötesgå motionärens önskemål som syftade till att de finsktalande tornedalingarna skulle erkännas som en inhemsk minoritet i likhet med samerna.
Hösten 1991 uttalade utskottet att det är viktigt att de ansträngningar som görs för att bevara kulturen och språket i Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter (bet. 1991/92:KrU8). Utskottet fann att det finns vägande skäl att i positiv anda pröva konkreta förslag ägnade att bevara och utveckla det tornedalsfinska kulturarvet. Utskottet var däremot inte berett att tillmötesgå motionärens önskemål som syftade till att de finsktalande tornedalingarnas organisation, STR-T, skulle erkännas som en organisation för en ursprunglig inhemsk kulturminoritet. Vidare uttalade utskottet att det är angeläget att ekonomiskt stöd till och insatser av annat slag för att bevara den torndalska kulturen även i fortsättningen lämnas av ansvariga myndigheter. Utskottet ansåg emellertid inte att det var erforderligt med någon riksdagens åtgärd i fråga om ekonomiskt stöd till STR-T.
Utskottet
Enligt motion Kr236 (s) har Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset (STR-T) till skillnad från t.ex. de samiska organisationerna inte blivit erkänt som en organisation för en inhemsk minoritet och har därför en marginell ställning. I motionen hemställs därför att organisationen skall erkännas som en organisation för en inhemsk kulturminoritet (yrkande 1). Motionären framhåller att -- utöver erkännandefrågan -- möjligheten för STR-T att kunna utveckla sin verksamhet är av stor betydelse. För detta behövs ekonomiskt stöd från samhället (yrkande 2).
Kulturutskottet konstaterade förra året bl.a. att den tornedalsfinska befolkningen historiskt sett anses representera den ursprungliga inhemska befolkningen (bet. 1991/92:KrU8). Utskottet fann att det är viktigt att de ansträngningar som görs för att bevara kulturen och språket i Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter. Utskottet var emellertid inte berett att föreslå riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som innebar att STR-T skulle erkännas som en organisation för en inhemsk kulturminoritet. Utskottet intar samma ståndpunkt som vid föregående riksmöte och är därför inte heller nu berett att förorda en sådan framställning. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del (yrkande 1).
När det gäller förslaget att ekonomiskt stödja STR-T:s verksamhet vill utskottet hänvisa till den redovisning som lämnats i det föregående av de tornedalska verksamheter som för närvarande uppbär statligt stöd. Statens kulturråd, Presstödsnämnden och Länsstyrelsen i Norrbottens län är några av de myndigheter som på olika sätt stöder den tornedalska kulturen. Utöver de statliga stöden utgår även stöd från Norrbottens läns landsting och Övertorneå kommun stöd till olika projekt samt till STR-T:s verksamhet. Utskottet har i det föregående även redovisat de särskilda regler som gäller för hemspråksundervisningen.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att ekonomiskt stöd lämnas och insatser i övrigt görs för att bevara den tornedalska kulturen och det tornedalska språket även i fortsättningen. Utskottet anser det emellertid inte för närvarande vara erforderligt med något riksdagens initiativ i detta syfte. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del (yrkande 2).
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande Tornedalsfrågor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr236.
Stockholm den 22 oktober 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).