Tobaksfrågor
Betänkande 1997/98:SoU20
Socialutskottets betänkande
1997/98:SOU20
Tobaksfrågor
Innehåll
1997/98 SoU20
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 22 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1997 om olika tobaksfrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande.
Motionerna
1997/98:So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tobakens skadeverkningar, 1997/98:So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda preventionsprogram för att minska rökning bland kvinnor, 1997/98:So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nollvision avseende tobaksbruk hos barn och ungdom, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör förstärka sitt stöd till WHO:s arbete mot tobaken, särskilt i form av ekonomiskt stöd till arbete med en internationell tobaks- konvention, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör förstärka sitt stöd till åtgärder mot tobaken inom EU, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare åtgärder bör vidtas mot den direkta tobaksreklamen samt mot den indirekta reklamen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i arbetet mot tobaksbruket bör bistå grannländer i Östeuropa inklusive Baltikum där svensk tobaksindustri är verksam, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snus, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rökavvänjning, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samarbetet mellan olika myndigheter, inklusive Socialstyrelsen, bör intensifieras i syfte att motverka cigarettsmuggling och annan illegal tobaksförsäljning, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av ett licenssystem för detaljhandel med tobak, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av och satsning på forskning, metodutveckling och information för att minska tobaksbruket. 1997/98:So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av information kring tobakens verkningar, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av internationellt arbete för att minska tobakskonsumtionen, 1997/98:So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning till tobaksförsäljningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot tobaksautomater i lokaler där ungdom under 18 år äger tillträde, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett rökutrymme skall vara beskaffat för att undantag mot lagens 2 § skall kunna ske, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänt rökförbud på restauranger och näringsställen om inte avskildhet kan ordnas för rökare, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa fler rökfria zoner och ett helt rökfritt riksdagshus, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftfullare satsning på information, med inriktning att få skolungdom att avstå från att börja röka, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gratis eller subventionerad rökavvänjning för blivande föräldrar, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Socialstyrelsen skall ha det övergripande ansvaret för tobaks- lagen.
Utskottet
Marknadsföring av tobaksvaror I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om ytterligare åtgärder mot den direkta samt mot den indirekta reklamen (yrkande 4). Fortfarande förekommer en omfattande direkt tobaksreklam, främst i form av skyltning vid säljställen. Tobaksbolagens marknadsföringsinsatser kanaliseras alltmer via återförsäljarna. Även den indirekta tobaksreklamen fortsätter. Som exempel anges att Swedish Match inlett samarbete med ett skivbolag i syfte att få sitt varumärke John Silver exponerat i TV-reklam och att bolaget, enligt uppgifter, erbjudit ekonomiskt stöd till svenska filmproducenter för att få sina produkter exponerade i filmer. I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning till tobaksförsäljningen skall förbjudas (yrkande 1). Motionärerna anser det oacceptabelt att tobaksreklam får förekomma i facktidningar utan att ansvarig myndighet kan ingripa.
Bakgrund och tidigare behandling Motionsyrkanden liknande de nu aktuella behandlades senast av utskottet i betänkande 1996/97:SoU9. I betänkandet lämnas en redogörelse av innebörden av reklamförbudet i tobakslagen (s. 5-6). Utskottet anförde att frågan om förbud mot indirekt tobaksreklam varit föremål för utredning (Indirekt tobaksreklam SOU 1995:114) och att den var under beredning i Regeringskansliet. Vad gäller marknadsföring av tobaksprodukter till konsumenter på annat sätt än genom kommersiella annonser i tryck, t.ex. skyltar och affischer i butiksmiljöer, konstaterade utskottet att gällande lagstiftning innehåller krav på att näringsidkaren i sådant fall skall iaktta särskild måttfullhet. Det är, enligt utskottet, särskilt angeläget att motverka att de som inte brukar tobak - i synnerhet ungdomar - påverkas till tobaksbruk. Otillbörliga marknadsföringsåtgärder, t.ex. i butiksmiljöer och andra säljställen, kan angripas med stöd av nuvarande bestämmelser i tobakslagen och marknadsföringslagen. Utskottet anförde vidare att Konsumentverket avsåg att under våren 1997 utfärda nya riktlinjer om marknadsföring av tobaksvaror på bl.a. säljställen. Reklamförbudet i tobakslagen omfattar inte marknadsföring som riktar sig till näringsidkare, t.ex. återförsäljare av tobaksvaror. Utskottet var inte berett att föreslå att reklamförbudet utvidgas till att också gälla marknadsföringsåtgärder som riktar sig till återförsäljare. Utskottet framhöll vikten av att sådan reklam inte tillhandahålls andra än återförsäljarna. Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet. Konsumentverkets nya riktlinjer om marknadsföring av tobaksvaror kommer enligt uppgift att utkomma inom kort. Efter förhandlingar antog EU:s ministerråd (hälsoministrarna) den 4 december 1997 en gemensam ståndpunkt om rådets förslag till direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för tobaksvaror. Förhandlingarna rörde framför allt den indirekta reklamen i de avseenden som gäller dubbel användning av namn på tobaksvaror samt genomförande- och övergångstider för sponsring. Vad gäller den indirekta reklamen kom rådet överens om en text som syftar till att bestämmelsen om den dubbla användningen av varukännetecken på tobaksprodukter och andra varor inte skall kunna kringgås. Direktivförslaget har lämnats till Europaparlamentet för en andra läsning. Ett genomförande i Sverige av ett EG-direktiv som innehåller förbud mot indirekt tobaksreklam måste föregås av grundlagsändring i yttrandefrihetsgrundlagen såvitt gäller indirekt reklam i filmer och ljudupptagningar. Regeringen har i lagrådsremiss föreslagit en sådan ändring i yttrandefrihetsgrundlagen och en proposition har lämnats till riksdagen den 18 december 1997. Antar riksdagen förslaget kan ändringen i yttrandefrihetsgrundlagen träda i kraft den 1 januari 1999. Frågan om indirekt tobaksreklam bereds mot denna bakgrund fortfarande i Socialdepartementet.
Utskottets bedömning Tobaksreklam i butiksmiljöer är i viss omfattning tillåten. Gällande lagstiftning ställer emellertid krav på att en näringsidkare som i butiksmiljö marknadsför tobaksvaror till konsumenter genom t.ex. skyltar och affischer skall iaktta särskild måttfullhet. Marknadsföringen får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till tobaksbruk. De som inte brukar tobak - särskilt ungdomar - får inte påverkas till tobaksbruk. Bestämmelserna i tobaks-lagen och marknadsföringslagen ger tillsynsmyndighet möjlighet att ingripa när otillbörliga marknadsföringsåtgärder förekommer på säljställen. Ett förslag till direktiv om förbud mot tobaksreklam behandlas för närvarande inom EU. Ett slutligt beslut i EU kan väntas tidigast under hösten 1998. Mot denna bakgrund bereds frågan om ytterligare begränsning av tobaksreklamen fortfarande inom Regeringskansliet. Något tillkännagivande till regeringen behövs inte med anledning av motion So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 4. Motionen avstyrks. Marknadsföring av tobaksprodukter som riktar sig till näringsidkare, t.ex. återförsäljare, omfattas inte av tobakslagens förbud mot direkt reklam. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det för närvarande inte finns skäl att utvidga reklamförbudet till att omfatta även sådana marknadsföringsåtgärder. Motion So661 (mp) yrkande 1 avstyrks.
Illegal tobaksförsäljning I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs tillkännagivanden om att samarbetet mellan olika myndigheter, inklusive Socialstyrelsen, bör intensifieras i syfte att motverka cigarettsmuggling och annan illegal tobaksförsäljning (yrkande 8) och om utredning av ett licenssystem för detaljhandel med tobak (yrkande 9). Motionärerna anför att såväl tullen som olika branschorganisationer på senare tid noterat att cigarettsmugglingen förefaller öka kraftigt. Även om denna smuggling till stora delar inte är avsedd för den svenska marknaden, är utvecklingen självklart oroande, heter det i motionen. Motionärerna anför vidare att det i detaljhandeln med tobak finns många oseriösa företagare som inte tvekar att sälja tobak till barn och ungdom, sälja smuggelcigaretter osv. Motionärerna menar att man därför bör överväga att införa ett licenssystem för detaljhandel med tobak, enligt modell från USA.
Bakgrund I ett interpellationssvar den 2 oktober 1997 påpekade skatteministern att Sverige av folkhälsoskäl har en hög beskattning på tobaksvaror. Han anförde bl.a:
En ökad tobakssmuggling kan konstateras i nästan alla EU-länder, även de som har betydligt lägre cigarettpriser än Sverige. Denna utveckling är oroande, och det är angeläget att bekämpa smuggling, inte minst då denna i vissa fall tycks ha karaktär av organiserad brottslighet. Med hänsyn härtill finns anledning att förstärka skattekontrollen på detta område samt att förbättra kontrollsamarbetet mellan EU-länderna.
Ett viktigt arbete utförs av en högnivågrupp inom kommissionen som har bildats för att behandla frågor rörande alkohol- och tobakssmuggling. Men även på nationell nivå finns behov av att förstärka skattekontrollen på detta område.
Skatteflyktskommittén har i sitt betänkande om punktskattekontroll (SOU 1997:86) lämnat förslag om förbättrade möjligheter till kontroll av punktskattepliktiga varor. Betänkandet är för närvarande ute på remiss. I betänkandet föreslås en rad åtgärder för att förbättra kontrollen av bl.a. tobaksvaror som förs in i Sverige från andra länder. Så snart remissinstanserna har lämnat sina synpunkter i ärendet kommer regeringen att ta ställning till utredningens förslag. Avsikten är att förslag till riksdagen skall kunna läggas fram våren 1998. I ett interpellationssvar den 25 november 1997 meddelade skatteministern att frågan om förbättrad kontroll av distansförsäljning av punktskattepliktiga varor bereds i samband med Skatteflyktskommitténs betänkande.
Utskottets bedömning Tobakssmugglingen har under senare tid ökat i omfattning. Utskottet ser mycket allvarligt på denna utveckling. Skatteflyktskommittén har föreslagit en rad åtgärder för att förbättra kontrollen av vissa punktskattepliktiga varor som förs in i Sverige, bl.a. tobaksvaror. Enligt uppgift avser regeringen att inom kort lägga fram en proposition i frågan. Utskottet vill inte föregripa regeringens kommande förslag. Vad gäller frågan om att införa ett licenssy-stem för detaljhandel med tobaksvaror är utskottet inte nu berett att ta något initiativ. Motion So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 8 och 9 avstyrks.
Tobaksautomater I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot tobaksautomater (yrkande 2). Motionärerna anser att tobaksförsäljning genom automat skall förbjudas i lokaler där ungdomar under 18 år har tillträde.
Tidigare behandling Utskottet har tidigare behandlat frågan om tobaksförsäljning via automater, senast i betänkande 1996/97:SoU9. Då behandlades bl.a. ett motionsyrkande om förbud mot tobaksautomater i lokaler där ungdom under 18 år har tillträde. En 18-årsgräns för tobaksköp infördes i tobakslagen genom riksdagens beslut hösten 1996 och trädde i kraft den 1 januari 1997. Utskottet framhöll att förbudet i tobakslagen att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år gäller oavsett försäljningssätt. Om försäljning sker via tobaksautomat åligger det näringsidkaren att se till att försäljningen organiseras på så sätt att underåriga hindras från att använda automaten. Som regeringen och också Lagrådet anfört i samband med förslaget om åldergräns torde detta innebära att försäljning genom automat endast är tillåten när automaten är uppställd antingen i en lokal till vilken underåriga inte har tillträde eller på sådant sätt att den kontinuerligt kan bevakas och också faktiskt bevakas av säljaren. Utskottet vidhöll sin tidigare inställning att något förbud mot tobaksförsäljning via automat inte skulle införas. Motionen avstyrktes.
Utskottets bedömning Förbudet att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år gäller oavsett försäljningsform. När det gäller försäljning via automat vill utskottet påpeka att gällande lagstiftning innehåller krav på näringsidkaren att i sådant fall sörja för att försäljningen organiseras på sådant sätt att underåriga hindras från att använda automaten. Kommunerna har tillsynsansvar över att åldersgränsen för försäljning av tobak följs av handeln. Utskottet utgår från att kommunerna noga följer denna typ av försäljning. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att något förbud mot tobaksförsäljning via automat inte skall införas. Motion So661 (mp) yrkande 2 avstyrks.
Tobaksförebyggande åtgärder I motion So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tobakens skadeverkningar (yrkande 6). Tobaksrök är enligt motionen i dag den värsta föroreningen inomhus. Sidoröken, eller den s.k. passiva rökningen, innehåller bl.a. dubbelt så mycket koloxid, tre gånger mer benspyren och ca 70 gånger mer ammoniak än den som röker får i sig. Motionärerna anser därför att arbetet mot tobak måste intensifieras så att risken för skador av passiv rökning undanröjs. Man är numera överens om att tobaken utgör en synnerligen stor hälsofara. Därför behövs det mer forskning i beteendevetenskap för att få kunskap om hur man påverkar den personliga livsstilen, menar motionärerna. De flesta storkonsumenter av tobak har börjat röka före 20 års ålder. Enligt motionärerna skall således stor kraft läggas på att påverka ungdomar och barn att inte börja röka. I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om en nollvision avseende tobaksbruk hos barn och ungdom (yrkande 1). Det är oroväckande att rökningen bland ungdomar inte minskar. Risken är stor att nikotinberoendet blir bestående. Tobaksbruket är inte sällan inkörsport till annat drogberoende. Dessa ungdomar kommer så småningom att bli sjuka av sitt tobaksbruk - ju tidigare de börjat desto sjukare - och en fjärdedel av dem kommer att dö i genomsnitt 23 år för tidigt. Risken att börja röka senare i livet är liten om man låter bli att använda tobak i tonåren. Motionärerna anser att en nollvision avseende tobaksbruk hos barn och ungdom borde sättas upp som ett nationellt mål. I samma motion begärs ett tillkännagivande om prioritering av och satsning på forskning, metodutveckling och information för att minska tobaksbruket (yrkande 10). Lagstiftnings- och regleringsåtgärder är inte ensamma tillräckliga för att minska tobaksbruket. Det krävs också en fortsatt satsning på informations- och utbildningsinsatser. I synnerhet krävs metodutveckling och förstärkta resurser för att nå de grupper som i dag röker mest, framhåller motionärerna. Det handlar bl.a. om invandrare och unga kvinnor med kort utbildning och låga inkomster. Åtgärder som skall nå fram till kvinnor måste utformas på annat sätt än för män. Det är särskilt viktigt att nå gravida kvinnor med tanke på tobaksbrukets skadliga inverkan på barnet. Folkhälsoinstitutet har aviserat en förstärkt satsning på arbetet mot tobaken, som skall få ställningen som ett särskilt prioriterat område. Motionärerna menar att det är angeläget att institutets ambitioner förverkligas i snabbare takt än hittills. Vidare begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om snus (yrkande 6). Snus är ett nikotinrikt medel som genom sitt högre nikotininnehåll ofta orsakar ett större beroende än cigarettrökning. Att förändra attityderna till och användningen av snus är, enligt motionärerna, en angelägen folkhälsofråga. I motion So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) begärs ett tillkännagivande om särskilda preventionsprogram för att minska rökning bland kvinnor (yrkande 2). Motionärerna anför att rökning har ökat bland kvinnor under det senaste decenniet. Här saknas vägar för att finna förebyggande insatser för att minska förekomsten av rökning. Det behövs fortsatta undersökningar av hur förebyggande insatser och vård av kroniska sjukdomar bör utformas för att ge god effekt för respektive kön. Utformningen av olika preventionsprogram och studier av effekterna av programmen har ofta saknat könsperspektiv. Motionärerna framhåller vikten av att nya preventionsprogram utvecklas särskilt för kvinnor och unga kvinnor för att förebygga rökdebut. I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av information kring tobakens verkningar (yrkande 10). Stora belopp satsas i dag på information om alkohol och narkotika. Motionärerna anser att med tanke på att tobak är en inkörsport till annat missbruk borde information om tobak få en ökad andel av de medel som i dag läggs på information om andra missbruksmedel. Vidare anser motionärerna att det bör göras en kartläggning av hur det tobakspreventiva arbetet bedrivs och att man på basen av en sådan kartläggning utformar ett nationellt tobaksprogram. I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om en kraftfull satsning på information, med inriktning att få skolungdom att avstå från att börja röka (yrkande 6). Frivilligorganisationerna utför, enligt motionärerna, ett värdefullt arbete när det gäller att få skolungdom att avstå från att börja röka. Det ekonomiska stödet bör därför fördubblas. I motionen begärs också ett tillkännagivande om att Socialstyrelsen skall ha det övergripande ansvaret för tobakslagen (yrkande 8). Motionärerna menar att det är oacceptabelt att flera olika myndigheter i dag ansvarar för att tobakslagen efterlevs. Det behövs en stark tillsynsmyndighet som har ansvar för hela tobakslagstiftningen och aktivt utövar sin tillsyn. Eftersom rökningen är en hälsofråga bör, enligt motionärerna, Socialstyrelsen vara den myndighet som har det övergripande tillsynsansvaret. I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs tillkännagivanden om att Sverige bör förstärka sitt stöd till WHO:s arbete mot tobaken, särskilt i form av ekonomiskt stöd till arbete med en internationell tobakskonvention (yrkande 2), om att Sverige bör förstärka sitt stöd till åtgärder mot tobaken inom EU (yrkande 3) och om att Sverige i arbetet mot tobaksbruket bör bistå grannländer i Östeuropa inklusive Baltikum där svensk tobaksindustri är verksam (yrkande 5). Motionärerna anför att WHO nu arbetar med att utforma en internationell konvention om arbetet mot tobaken. Sveriges principiella stöd till arbetet med konventionen bör, enligt motionärerna, kompletteras med ekonomiskt sådant. EU-kommissionen har föreslagit ett flertal åtgärder för att motverka tobaksbruket. Motionärerna förutsätter att Sverige fortsättningsvis stöder en skärpt tobakspolitik inom EU. Sverige bör enligt motionärerna kunna ge stöd till åtgärder mot tobak även i Öst- och Centraleuropa, särskilt i Baltikum. Liknande synpunkter framförs i motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) (yrkande 11).
Bakgrund och tidigare behandling Frågan om information och upplysning om tobakens skadeverkningar har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen. I betänkande 1996/97:SoU4 behandlade utskottet motioner med krav på information och utbildningsinsatser om tobakens skadeverkningar. Motionsyrkandena gällde bl.a. landstingens och Folkhälsoinstitutets tobaksförebyggande arbete, utbildning av olika personalgrupper om tobakens skadeverkningar och tobaksförebyggande insatser samt åtgärder för att förhindra tobaksbruk bland barn och ungdomar. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden med följande motivering:
Information och upplysning om tobakens skadeverkningar ingår som en mycket viktig del i samhällets åtgärder för att minska tobaksbruket. Även om andra åtgärder vidtas för att minska tobaksbruket är enligt utskottet olika former av information och utbildning fortfarande en grundläggande del av den nationella tobakspolitiken. Folkhälsoinstitutets tobaksprogram har inneburit att de hälsoupplysande och informativa insatserna stärkts på nationell nivå men också på regional nivå. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att information och opinionsbildning sker kontinuerligt. Information och utbildning om tobakens skadeverkningar måste utvecklas och fortlöpande bedrivas även på lokal nivå inom skolor, primärvården, arbetsplatser, frivilliga organisationer etc. Utskottet ser positivt på att Folkhälsoinstitutet avser att ge tobaksprogrammet ökad prioritet och att insatserna för att minska tobaksbruket inom de grupper som man i dag vet utgör högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa kommer att vidareutvecklas. Utskottet har därefter i betänkande 1996/97:SoU9 behandlat liknande motionsyrkanden. I betänkandet redovisas tidigare och då pågående tobaksförebyggande arbete som initierats av Folkhälsoinstitutet m.fl. (s. 12-14). Utskottet hänvisade till sin tidigare inställning och menade att framställda yrkanden i allt väsentligt fick anses tillgodosedda genom de insatser som då gjorts eller förbereddes inom detta område. Motionerna avstyrktes. I ett skriftligt frågesvar den 17 december 1997 om tobakslagen och kommunerna (fråga 1997/98:225) har socialministern anfört bl.a. följande:
Arbetet mot tobakens skadeverkningar måste genomföras på bred front. Information och upplysning är en del av arbetet. Att förhindra tobakens tillgänglighet för de unga, och då särskilt för unga kvinnor är en annan viktig del för att förhindra tobakens skadeverkningar. I detta sammanhang är lagen om åldersgräns vid 18 år för inköp av tobak grundläggande. Den omedelbara tillsynen för att åldersgränsen för inköp av tobak följs av handeln åvilar kommunerna, och då särskilt den nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsområdet. Länsstyrelsen svarar för tillsynen inom länet och Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet. Vid införandet av åldersgränsen ändrades också tobakslagen så att kommunerna själva fick bestämma hur tillsynen av lagen skulle organiseras. Den omställningen krävde handläggning och beslut i kommunfullmäktige och har tagit tid. Socialstyrelsen har skrivit förslag till Allmänna Råd om tobakslagen som för närvarande är ute på remiss. Socialstyrelsen håller också på att ta fram informationsmaterial för kommunernas tjänstemän och politiker samt för tobakshandeln. Informationsmaterialet är planerat att vara klart under 1998. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet samarbetar för att sprida information om lagen. Under det knappa år som har gått sedan lagen om åldersgräns vid inköp av tobak infördes har enstaka stickprov gjorts av olika organisationer. Resultatet har visat att minderåriga inte har haft någon svårighet att få tag på tobak. Någon systematisk uppföljning har dock ännu inte genomförts. En myndighet kan däremot inte följa upp lagen genom att skicka ut minderåriga för att handla tobaksvaror. Det skulle uppfattas som att myndigheten uppmanar till brott mot tobakslagen. Förutom löpande tillsyn och information om lagen är den lokala myndigheten hänvisad till att agera efter allmänhetens anmälningar om överträdelse. Sådana anmälningar är myndigheten skyldig att handlägga. Då lagen om åldersgräns för inköp av tobak endast varit i kraft under knappt ett år är det nödvändigt att ge kommunerna tid för tillämpning innan en utvärdering av deras arbete genomförs. Under 1998 kommer dock Socialstyrelsen att följa upp kommunernas arbete. Information och opinionsbildning ingår som ett led i Folkhälsoinstitutets tobaksprogram. Det övergripande målet för tobaksprogrammet är att bekämpa tobaksbruket i syfte att minska befolkningens tobakskonsumtion. I Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning för åren 1997-1999 uppges att Folkhälsoinstitutet, mot bakgrund av tobakens stora betydelse för ohälsa och sjukdom, kommer att ge det tobaksförebyggande arbetet ökad prioritet under treårsperioden. Inom ramen för institutets tobaksprogram kommer insatserna att vidareutvecklas och intensifieras för att minska tobaksbruket inom de grupper som man i dag vet utgör högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa. Särskild uppmärksamhet kommer också fortsättningsvis att ägnas åt insatser inom skolan, på arbetsplatserna samt inom mödra- och barnhälsovården. När det gäller forskning och utveckling fortsätter tidigare inledda studier vilka syftar till att kartlägga om och hur ungdomens tobaksvanor och attityder förändrats av åldersgränsens införande. Under 1997 har vidare en studie påbörjats om de samhällsekonomiska konsekvenserna av tobakens skadeverkningar, med hänsynstagande till nya forskningsrön m.m. För skolan har informationsmaterial och utbildningsmaterial utarbetats för skolledare, lärare och elever. Tobaken som miljöfråga har ägnats särskild uppmärksamhet, bl.a. har en videofilm om tobaksodlingens effekter på miljön i tredje världen producerats för användning i skolan, främst gymnasieskolan. I samarbete med ungdomstidningen Chili har också en skrift i samma ämne framställts. Kvinnor och då särskilt unga kvinnor är sedan flera år prioriterade målgrupper i tobaksprogrammets arbete. Särskilda satsningar har gjorts för att nå dessa grupper. Ett exempel är utbildningsprogrammet ?Blossom?, som producerats i samarbete med Cancerfonden, och som riktar sig till bl.a. skolsköterskor och ungdomsrådgivare för arbetet bland äldre flickor på t.ex. ungdomsmottagningar. I syfte att nå unga kvinnor samarbetar tobaksprogrammet sedan några år med Fröken Sverige-tävlingen. I ungdomstidningen Frida har Folkhälsoinstitutet medverkat till flera specialbilagor om rökning. Undersökningar har visat att rökning är mer utbrett bland invandrargrupper än bland infödda svenskar. Faktablad om tobakens skadeverkningar på 13 språk har producerats i samarbete med Apoteksbolaget, Cancerfonden samt Hjärt- och Lungfonden. Institutets tobaksprogram har nära samarbete med flera icke- statliga organisationer, främst Cancerfonden och Hjärt- och Lungfonden. Institutet har också lämnat ekonomiskt stöd till olika frivilligorganisationer som bekämpar tobaksbruket, bl.a. Stiftelsen En rökfri generation, Läkare mot tobak, Sjuksköterskor mot tobak, Lärare mot tobak och Riksförbundet VISIR. Utbildningsprogram har utarbetats för olika yrkesgrupper som kan medverka i det tobaksförebyggande arbetet t.ex. skolsköterskor och personal inom mödra- och barnhälsovården. Folkhälsoinstitutet skall aktivt medverka i det internationella folkhälsoarbetet. När det gäller tobaksfrågor ingår representanter från institutet i EU-nätverket European Network for Smoking Prevention. På institutets initiativ har ett annat nätverk bildats mellan kvinnor verksamma inom tobaksförebyggande arbete - International Network of Women against Tobacco. Representanter har också medverkat vid den 10:e världskonferensen om rökning och hälsa, i WHO:s utbildningsseminarium om tobakspolitik för Central- och Östeuropa, samt i WHO:s mission till Litauen för att stimulera till tobaksförebyggande arbete. Skolverket bedriver ett långsiktigt arbete för att genom skolans verksamhet påverka elevers attityder och förhållningssätt till bl.a. tobak. Enligt grundskolans läroplan är rektor ansvarig för att ämnesövergripande kundskapsområden som t.ex. alkohol, narkotika, tobak (ANT) integreras i skolans undervisning i alla ämnen. Skolverket följer skolans undervisning i drogfrågor genom utvärdering och utveckling av kursplaner. Vidare ger Skolverket stöd till skolans arbete genom att tillhandahålla referensmaterial och ge ekonomiskt stöd till utvecklingsprojekt. Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet enligt tobakslagen. I tillsyns- uppgifterna ingår bl.a. att utarbeta allmänna råd och annan vägledande information om hur lagen bör tillämpas. Socialstyrelsen har i januari 1997 gett ut ett informationsblad (Hälsoskydd - info. från Socialstyrelsen) om bl.a. de nya bestämmelserna om åldersgräns för tobaksköp. Vidare har förslag till Allmänna råd om bl.a. rökfria miljöer utarbetats. Förslaget har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom Socialstyrelsen. I samarbete med Folkhälsoinstitutet håller Socialstyrelsen på att färdigställa informationsmaterial för kommunerna om tobakslagen.
Utskottets bedömning Information och upplysning om tobakens skadeverkningar ingår som en mycket viktig del i samhällets åtgärder för att minska tobaksbruket. Åldersgränsen 18 år för inköp av tobak är grundläggande för att förhindra tobakens tillgänglighet för barn och ungdom. Den omedelbara tillsynen över att åldersgränsen följs av handeln åvilar kommunerna. Socialstyrelsen, som är central tillsynsmyndighet, avser att under 1998 genomföra en uppföljning av kommunernas tillsynsarbete. Socialstyrelsen kommer också att ge ut Allmänna råd om bl.a. rökfria miljöer samt informationsmaterial för tjänstemän och politiker i kommunerna samt för tobakshandeln Genom Folkhälsoinstitutets tobaksprogram har hälsoupplysningen och informationen stärkts på nationell nivå men också på regional nivå. Utskottet vill ånyo understryka vikten av att information och utbildning om tobakens hälsorisker utvecklas och fortlöpande bedrivs även på lokal nivå inom skolor, primärvården, arbetsplatser, frivilligorganisationer etc. Det är särskilt angeläget att information om tobakens skadeverkningar når ut till barn, ungdomar och deras föräldrar samt till lärare och andra grupper som arbetar med barn och ungdom. Utskottet ser positivt på att Folkhälsoinstitutets insatser under de närmaste åren kommer att inriktas på att förebygga tobaksdebut bland barn och ungdom samt på att minska tobaksbruket inom grupper som utgör högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa. Kvinnor och särskilt unga kvinnor utgör sedan flera år en prioriterad målgrupp i tobaksprogrammets arbete. Institutet arbetar kontinuerligt med metodutveckling för att nå särskilt utsatta grupper, t.ex. unga kvinnor, gravida kvinnor och småbarnsföräldrar. Flera forskningsprojekt har initierats, bl.a. en studie om hur införandet av åldersgränsen påverkat ungdomens tobaksvanor och attityder till tobak. Skolan har en viktig uppgift att påverka elevernas attityder och förhållningssätt till bl.a. tobak. Ämnesövergripande kunskapsområden som t.ex. alkohol, narkotika och tobak (ANT) integreras i undervisningens olika ämnen. Skolverket utarbetar kommentar- och referensmaterial att användas som stöd i undervisningen. Verket har regeringens uppdrag att ta fram ett nytt referensmaterial om ANT-frågor. Enligt uppgift är materialet under utarbetande. Mot denna bakgrund anser utskottet att något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna So302 (kd) yrkande 6, So305 (c) yrkande 2, So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 1, 6 och 10, So644 (fp) yrkande 10 samt So661 (mp) yrkandena 6 och 8 inte behövs. Motionerna avstyrks. Sverige deltar aktivt i det tobaksförebyggande arbete som bedrivs i internationella och europeiska forum, t.ex. WHO och EU, samt i olika europeiska nätverk. Det finns ett brett svenskt stöd för WHO:s arbete med en ramkonvention om tobak. WHO har utarbetat en plan för hur detta arbete framdeles skall genomdrivas. Enligt uppgift bereds för närvarande inom Sida frågan om stöd till utbildning av distriktssköterskor i Estland i förebyggande hälsovård, bl.a. information om tobakens hälsorisker. Utskottet anser att något tillkännagivande inte behövs med anledning av motionerna So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 2, 3 och 5 samt So644 (fp) yrkande 11. Motionerna avstyrks.
Rökfria miljöer I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden till regeringen om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett rökutrymme skall vara beskaffat för att utgöra ett undantag mot förbudet i lagens 2 § (yrkande 3), om allmänt rökförbud på restauranger och serveringsställen om inte avskildhet kan ordnas för rökare (yrkande 4) och om fler rökfria zoner och ett rökfritt riksdagshus (yrkande 5). Om systemet med rökkupéer på tåg i inrikes trafik skall vara kvar måste det finnas regler för hur rökutrymmet skall vara placerat och konstruerat för att det skall kunna godkännas. Enligt motionärerna är dagens rökkupéer en oacceptabel lösning för många allergiker och icke-rökare. På restauranger och andra serveringsställen bör allmänt rökförbud råda. Tillstånd för rökning bör, enligt motionärerna, kunna ges endast i de fall tobaksröken inte blir till en olägenhet för övriga gäster och för personalen. Motionärerna anser att flera rökfria zoner måste skapas och att riksdagshuset skall vara rökfritt.
Tidigare behandling Motionsyrkanden liknande de aktuella om skärpning av tobakslagens bestämmelser om rökfria miljöer har tidigare behandlats av utskottet, senast våren 1997 i betänkande 1996/97:SoU9. Utskottet anförde att enligt tobaks-lagen är tobaksrökning förbjuden på färdmedel i inrikes kollektivtrafik samt i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel. I lagen medges en möjlighet att inrätta särskilda utrymmen för rökare. Det föreligger däremot inte någon skyldighet att inrätta särskilda rökutrymmen. Restauranger och andra serveringsställen, som har mer än femtio sittplatser, skall ha sittplatser inom ett eller flera områden där rökning är förbjuden. Det förutsätts att avgränsningen sker på sådant sätt att gäster som så önskar får en reell möjlighet att undvika att bli utsatta för tobaksrök. Den som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över lokalen ansvarar för att bestämmelserna iakttas. Det finns i lagen inte något som hindrar t.ex. en restaurangägare att ställa mer långtgående krav, t.ex. införa totalt rökförbud. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden med hänvisning till tidigare behandling av motioner om skärpning av tobaks-lagens bestämmelser om rökfria miljöer i betänkande 1996/97:SoU4 och den ståndpunkt som utskottet därvid intog. Utskottet ansåg då att tobakslagen bör vara i kraft ytterligare någon tid innan vidare ändringar övervägs.
Utskottets bedömning Tobakslagen har sedan ikraftträdandet den 1 juli 1993, efter initiativ av utskottet, skärpts i väsentliga delar bl.a. i fråga om rökning på arbetsplatser, begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus. Kommunen ansvarar för den omedelbara tillsynen av tobakslagen och för föreskrifter som meddelas med stöd av lagen när det gäller rökfria miljöer, färdmedel i inrikes kollektivtrafik, hotell, restauranger och andra serveringsställen. Länsstyrelsen ansvarar för den regionala tillsynen och Socialstyrelsen för den centrala tillsynen. Kommunerna bedriver tillsynen på olika sätt. De flesta kommuner har integrerat denna tillsyn med tillsynen enligt livsmedelslagen eller hälsoskyddslagen. Det är enligt utskottet viktigt att kommunerna bedriver en systematisk tillsyn över tillämpningen av tobakslagen. Utskottet vill också understryka vikten av att följa utvecklingen på området. Utskottet är dock inte berett att nu ta något initiativ med anledning av motion So661 (mp) yrkandena 3-5. Yrkandena avstyrks.
Rökavvänjning I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs tillkännagivande om vad i motionen anförts om rökavvänjning (yrkande 7). Motionärerna anför att tre fjärdedelar av rökarna och hälften av snusarna säger sig vilja sluta men behöver hjälp med sin avvänjning. Återfallsfrekvensen efter rökstopp är hög, närmare 80 %, bland kraftigt nikotinberoende rökare. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen bör enligt motionärernas mening få i uppdrag att utreda och komma med förslag om hur behovet av rök- och snusavvänjning skall kunna tillgodoses. I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om gratis eller subventionerad rökavvänjning för blivande föräldrar (yrkande 7). Motionärerna anser att gratis eller subventionerad rökavvänjning skall erbjudas blivande föräldrar som är rökare.
Tidigare behandling m.m. Motioner med krav på tillgång till rökavvänjning och rökslutarstöd har tidigare behandlats av utskottet, senast i betänkande 1996/97:SoU9. Utskottet konstaterade att åtgärder vidtagits eller förbereds för att personer som önskar sluta röka skall kunna få hjälp med detta inom hälso- och sjukvården. Aktuella motioner avstyrktes därmed. S.k. rökavvänjningskliniker finns på Huddinge sjukhus samt i Göteborg och Lund. Avsikten är dock att människor som önskar hjälp med att sluta röka skall kunna vända sig till primärvården, till sin husläkare eller närmaste vårdcentral. Folkhälsoinstitutet har under 1997 har initierat en retrospektiv studie av rökslutarfrekvensen i Sverige. Syftet med studien är att kartlägga om flera personer än normalt slutat röka till följd av de senaste årens tobakspolitiska åtgärder, främst prishöjningarna under 1997.
Utskottets bedömning Utskottet konstaterar att åtgärder redan vidtagits eller planeras för att personer som önskar sluta röka skall kunna få rökslutarhjälp inom primärvården eller vid särskilda rökavvänjningskliniker. En retrospektiv kartläggning av rökslutarfrekvensen har initierats av Folkhälsoinstitutet. Något tillkännagivande med anledning av motionerna So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 7 och So661 (mp) yrkande 7 behövs inte. Motionerna avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So641 yrkande 4 och 1997/98:So661 yrkande 1, res. 1 (mp) 2. beträffande illegal tobaksförsäljning att riksdagen avslår motion 1997/98:So641 yrkandena 8 och 9, 3. beträffande tobaksautomater att riksdagen avslår motion 1997/98:So661 yrkande 2, res. 2 (mp, kd) 4. beträffande tobaksförebyggande åtgärder att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So302 yrkande 6, 1997/98:So305 yrkande 2, 1997/98:So641 yrkandena 1, 6 och 10, 1997/98:So644 yrkande 10 samt 1997/98:So661 yrkandena 6 och 8, res. 3 (fp, mp, kd) 5. beträffande WHO m.m. att riksdagen avslår motionerna So641 yrkandena 2, 3 och 5 samt So644 yrkande 11, 6. beträffande rökfria miljöer att riksdagen avslår motion 1997/98:So661 yrkandena 3-5, res. 4 (mp) 7. beträffande rökavvänjning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So641 yrkande 7 och 1997/98:So661 yrkande 7. res. 5 (fp, kd) res. 6 (mp)
Stockholm den 3 mars 1998
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Roland Larsson (s), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Annika Jonsell (m).
Reservationer
1. Marknadsföring av tobaksvaror (mom. 1) Thomas Julin (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar med ?Marknadsföring av? och slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att all tobaksreklam utöver den som sker direkt i anslutning till tobaksförsäljning skall förbjudas. Det är inte acceptabelt att tobaksreklam får förekomma i facktidningar riktade till näringsidkare och deras anställda. Reklamförbudet bör därför även utvidgas till att gälla facktidningar. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So661 yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:So641 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Tobaksautomater (mom. 3) Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar med ?Förbudet att? och slutar med ?yrkande 2 avstyrks? bort ha följande lydelse: Försäljning av tobak genom automat ger inte samma möjligheter att kontrollera köparens ålder som när försäljning sker över disk. Utskottet anser därför att denna försäljningsform skall förbjudas i lokaler dit i detta sammanhang minderåriga har tillträde. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till en sådan lagreglering. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande tobaksautomater att riksdagen med anledning av motion So661 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Tobaksförebyggande åtgärder (mom. 4) Barbro Westerholm (fp), Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar med ?Genom Folkhälsoinstitutets? och på s. 12 slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: Tobaken utgör en synnerligen stor hälsofara. Användning av tobak är det största men samtidigt mest påverkbara hälsoproblemet i Sverige. Det behövs mer forskning i beteendevetenskap för att få kunskap om hur man påverkar den personliga livsstilen. Det är oroväckande att rökningen bland ungdomar inte minskar. Risken är stor att nikotinberoendet blir bestående. Olika rapporter har visat att om man skjuter upp tobaksdebuten så är det många som aldrig börjar använda tobak. De flesta storkonsumenter av tobak har börjat röka före 20 års ålder.Ungdomar som tidigt börjar röka kommer så småningom att bli sjuka på grund av sitt tobaksbruk - ju tidigare de börjat desto sjukare. En nollvision avseende tobaksbruk hos barn och ungdom borde sättas upp som ett nationellt mål. Med tanke på att tobaksbruk inte sällan är inkörsport till annat drogberoende borde information om tobakens skadeverkningar få en ökad andel av de medel som i dag läggs på information om andra missbruksmedel. Skolan har en viktig roll i arbetet med att förebygga tobaksdebut. Erfarenheten har visat att skolan axlar den rollen i mycket olika utsträckning i olika delar av landet. Enligt utskottets mening bör det göras en kartläggning av hur det tobakspreventiva arbetet bedrivs, och på basen av en sådan kartläggning bör ett nationellt tobaksprogram utformas. Frivilligorganisationernas arbete med information till skolungdom är värdefullt. Det behövs kraftfulla insatser när det gäller informationen till ungdomar. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So302 (kd) yrkande 6, So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 1, 6 och 10, So644 (fp) yrkande 10 samt So661 (mp) yrkandena 6 och 8 som sin mening ge regeringen till känna. Motion och So305 (c) yrkande 2 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande tobaksförebyggande åtgärder att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So302 yrkande 6, 1997/98:So641 yrkandena 1, 6 och 10, 1997/98:So644 yrkande 10 och 1997/98:So661 yrkandena 6 och 8 och med avslag på motion 1997/98:So305 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Rökfria miljöer (mom. 6) Thomas Julin (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande på s. 13 som börjar med ?Tobakslagen har? och slutar med ?Yrkandena avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att ett bredare åtgärdsprogram mot tobaksanvändningen och ytterligare skärpning av tobakslagen är nödvändiga för att komma till rätta med det stora hälsoproblem som tobaksbruket utgör. Om rökkupéer på tåg i inrikes trafik skall vara kvar måste det finnas utförliga regler om rökutrymmenas placering och konstruktion. Nuvarande rökkupéer medför stora olägenheter för allergiker och icke-rökare. På restauraranger och andra serveringsställen bör allmänt rökförbud införas. Rökning bör tillåtas endast i de fall sådan avskildhet kan ordnas att tobaksröken inte blir till en olägenhet för övriga gäster och anställda. Tobakslagens bestämmelser om särskilda utrymmen för rökare bör följaktligen ses över. Vidare anser utskottet att flera rökfria zoner måste skapas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So661 (mp) yrkandena 3-5 ge regeringen till känna, dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande rökfria miljöer att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So661 yrkandena 3-5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Rökavvänjning (mom. 7) Barbro Westerholm (fp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Utskottet konstaterar? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: De med minst uttalat nikotinberoende slutar med sitt tobaksbruk på egen hand. Tre fjärdedelar av rökarna och hälften av snusarna säger sig vilja sluta men behöver hjälp med sin avvänjning. Återfallsfrekvensen efter rökstopp är hög, närmare 80 %, bland kraftigt nikotinberoende rökare. De behöver ett mer professionellt och tillgängligt stöd än vad som finns i dag. Utskottet anser att Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utreda och komma med förslag om hur behovet av rök- och snusavvänjning skall kunna tillgodoses. Vad utskottet nu anfört om uppdrag bör riksdagen med anledning av motion So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna. Motion So661 (mp) yrkande 7 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande rökavvänjning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So641 yrkande 7 och med avslag på motion 1997/98:So661 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Rökavvänjning (mom. 7) Thomas Julin (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Utskottet konstaterar? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: Eftersom tobaksrökning kan skada fostret hos en gravid rökande kvinna anser utskottet att samhällets insatser för att minska tobaksbruket bland blivande mödrar även bör innefatta gratis eller subventionerad rökavvänjning. Det är angeläget att barn får växa upp i en rökfri miljö. Gratis eller subventionerad rökavvänjning bör därför även erbjudas den blivande fadern. Vad utskottet nu anfört om gratis eller subventionerad rökavvänjning bör riksdagen med anledning av motion So661 (mp) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna. Motion So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 7 avstyrks. dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande rökavvänjning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So661 yrkande 7 och med avslag på motion 1997/98:So641 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Rökavvänjning Stig Sandström (v) anför: Andelen rökare i befolkningen har minskat under de senaste 15 åren. Trots detta använder var femte svensk dagligen tobak och hälften av dessa dör i förtid på grund av sitt tobaksbruk. Många rökare får hjälp av vårdcentraler, av arbetsgivare och inom företagshälsovården att sluta röka. Jag tycker att fler borde erbjudas hjälp både för sin egen livskvalitets skull och för samhällets. I dag finns hjälpmedel som kan stödja den motiverade avvänjaren under de första besvärliga abstinensveckorna, t. ex. plåster, tuggummi, inhalatorer. Jag anser att nikotinister som vill sluta använda tobak skall erbjudas dessa hjälpmedel kostnadsfritt. Vänsterpartiet har föreslagit en försöksverksamhet med ekonomiskt stöd för rökavvänjning om 10 miljoner kronor för budgetåret 1998. Denna fråga behandlades av utskottet i budgetbetänkandet 1997/98:SoU1. Detta är skälet till varför jag inte tar upp frågan på nytt. Självfallet anser jag att vänsterpartiets förslag fortfarande är aktuellt och möjligt att genomföra.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................2 Marknadsföring av tobaksvaror 2 Utskottets bedömning 4 Illegal tobaksförsäljning 4 Utskottets bedömning 5 Tobaksautomater 5 Utskottets bedömning 6 Tobaksförebyggande åtgärder 6 Utskottets bedömning 11 Rökfria miljöer 12 Utskottets bedömning 13 Rökavvänjning 13 Utskottets bedömning 14 Hemställan 14 Reservationer........................................15 Särskilt yttrande....................................18