Tobaksfrågor
Betänkande 1996/97:SoU9
Socialutskottets betänkande
1996/97:SOU09
Tobaksfrågor
Innehåll
1996/97 SoU9
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett trettiotal motionsyrkanden om olika tobaksfrågor från den allmänna motionstiden 1996, bl.a. marknadsföring av tobaksvaror och förebyggande åtgärder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats 11 reservationer.
Motionerna
1996/97:So226 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett lagförslag om förbud mot indirekt reklam, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av efterlevnaden av lagen om en rökfri arbetsmiljö och arbetsgivares och arbetsplatsledares ansvar för en rökfri arbetsmiljö, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en intensifierad information och kontinuerlig undervisning, riktad till alla föräldrar, om vikten av att alla barn och ungdomar får en rökfri uppväxtmiljö, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en rökfri graviditet för barnets hälsa och av att hjälp med att sluta röka erbjuds föräldrarna så att rökstoppet blir permanent, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allsidig och kontinuerlig undervisning om den risk för hälsan som tobaksbruket innebär, i syfte att ungdomarna aldrig skall börja röka, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även ungdomar bör användas i informationen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att en allsidig utbildning i tobaksfrågan ingår i yrkesutbildningen och i fortbildningen för alla de yrkesgrupper som har med barn och föräldrar att göra i sin yrkesutbildning, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att informationen och undervisningen bör understödjas av hälsoinformation i radio och TV. 1996/97:So230 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av informationsinsatser till unga kvinnor om rökningens skadeverkningar. 1996/97:So234 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i Sverige införs lagregler om begränsningar av indirekt tobaksreklam, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sanktionsreglerna skärps och görs effektivare mot de företag som inte följer gällande bestämmelser om tobaksreklam, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bestämmelser skall införas som innebär ytterligare restriktioner i fråga om möjligheterna att marknadsföra tobaksvaror på säljställen. 1996/97:So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning till tobaksförsäljningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot tobaksautomater i lokaler där ungdom under 18 år äger tillträde, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett rökutrymme skall vara beskaffat för att undantag mot lagens 2 § skall kunna ske, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänt rökförbud på restauranger och näringsställen om inte avskildhet kan ordnas för rökare, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa fler rökfria zoner och ett helt rökfritt riksdagshus, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftfullare satsning på information med inriktning på att få skolungdom att avstå från att börja röka, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gratis eller subventionerad rökavvänjning för blivande föräldrar. 1996/97:So287 av Mikael Odenberg och Knut Billing (m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva 12 § första stycket tobakslagen (1993:581) i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:So289 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tobakslagens tillämpning. 1996/97:So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot tobaksreklam, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans undervisning och insatser mot rökning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgräns och tobaksautomater, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rökavvänjning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om subvention av tobaksodling inom EU. 1996/97:So617 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rökning och graviditet. 1996/97:So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsomfattande informationsinsatser för att motverka ungdomars tobaksmissbruk, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förståelse för den nya tobakslagstiftningen, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rökslutarstöd, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för att EU:s tobaksodlarstöd upphör.
Utskottet
Marknadsföring av tobaksvaror I motion So226 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande av vad som anförts om förbud mot indirekt reklam (yrkande 1). Motionärerna, som konstaterar att ungdomar blir påverkade av smygreklamen för tobaksvaror och att denna form av marknadsföring ökar, anser att regeringen snarast bör förelägga riksdagen ett förslag om förbud mot s.k. indirekt tobaksreklam. I motion So234 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att i lag begränsa den indirekta tobaksreklamen, att skärpa sanktionerna mot de företag som inte följer gällande bestämmelser om tobaksreklam och att införa ytterligare restriktioner i fråga om marknadsföring av tobaksvaror på säljställen (yrkandena 1-3). Enligt motionärerna är det av största värde att tobaksreklam är förbjuden. Tyvärr, menar motionärerna, kringgås förbudet av de stora tobaksbolagen som lanserar andra varor med tobaksprodukternas färger och namn. Som exempel nämns marknadsföring av kläder, skor, klockor och solglasögon under varumärken för kända tobaksprodukter. Varorna som skall säljas väljs mycket medvetet ur den rådande ungdomskulturen. Att den indirekta reklamen har verkan syns tydligt i de stora tobaksbolagens analyser som lett till att bolagen avsätter stora resurser på denna typ av reklam. Motionärerna anser att det är hög tid att förbud mot indirekt tobaksreklam införs i tobakslagen och hänvisar till att förbud av liknande slag finns i Finland och Norge samt i länder utanför Norden, t.ex. Frankrike. Vidare anser motionärerna att sanktionsreglerna skall skärpas och göras effektivare. Ett företag som inte följer gällande bestämmelser skall riskera ett kännbart bötesstraff. Ytterligare restriktioner i fråga om möjligheterna att marknadsföra tobaksvaror på säljställen bör också införas, anser motionärerna. I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning till tobaksförsäljningen skall förbjudas (yrkande 1). Motionärerna anser det oacceptabelt att tobaksreklam får förekomma i facktidningar utan att ansvarig myndighet kan ingripa. I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om åtgärder mot tobaksreklamen (yrkande 1). Det finns enligt motionärerna mycket att åtgärda när det gäller marknadsföringen av tobaksprodukter. Det blir allt vanligare att tobak säljs i godisaffärer och gatukök som i stor utsträckning frekventeras av barn och ungdomar. Tobaksreklamen som finns på skyltar utanför dessa näringsställen samt inne i lokalerna har blivit alltmer framträdande. Vidare anför motionärerna att tobaksbolagen marknadsför sina produkter genom att tobaksnamn eller märken anbringas på varor utanför tobaksområdet. Som exempel anges att Svenska Tobaks AB har lanserat en postorderkatalog under namnet Blend Collection där olika artiklar med reklam för Blend presenteras. I USA har sådana marknadsföringsåtgärder förbjudits. Svenska Tobak AB har också uppdragit åt kända formgivare att designa askkoppar som ingår i en internationell vandringsutställning under namnet Blend Collection. Motionärerna pekar på att de populäraste cigarettmärkena enligt Folkhälsoinstitutets undersökningar är sådana som är förknippade med kläder, skor och solglasögon. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag som förbjuder kvarvarande direkt tobaksreklam och vissa förfaranden av typen indirekt tobaksreklam. I motion So287 av Mikael Odenberg och Knut Billing (m) yrkas att riksdagen beslutar upphäva 12 § första stycket tobakslagen (skall rätteligen vara 14 §). Att i praktiken genomdriva ett totalt förbud mot marknadsföring av tobak är enligt motionärerna förenat med betydande svårigheter. Det kräver genomgripande förändringar av grunderna för den svenska yttrande- och tryckfriheten. Det föreligger också uppenbara konflikter med varumärkeslagen och de internationella konventionerna om industriellt rättsskydd (Pariskonven- tionen). Till detta kommer att det inte finns några undersökningar som visar att effekterna av ett reklamförbud skulle få avsedd verkan dvs. minskad tobakskonsumtion. Vidare anförs att förbudet mot tobaksreklam också får praktiska effekter vilket understryker vikten av att de ingrepp som görs i lagstiftningen måste vara väl underbyggda för att kunna försvaras. Motionärerna menar att reklamförbudet tenderar att gynna redan etablerade företag och varumärken och hämmar därigenom konkurrensen. Även produktutvecklingen försvåras om det finns förbud mot att informera konsumenterna om resultaten av utvecklingen på området. På tobaksområdet kan detta komma att motverka syftet med lagstiftningen, nämligen bättre folkhälsa. Enligt motionärerna överväger Svenska Tobak AB att erbjuda konsumenterna en ny typ av cigarett som bygger på helt andra principer än traditionella cigaretter. Mängden rök i omgivningen blir väsentligt mindre än från vanliga cigaretter och röken innehåller färre skadliga ämnen. Reklamförbudet kommer att försvåra en introduktion av denna produkt på den svenska marknaden. Sammanfattningsvis anser motionärerna att förbudet mot kommersiell reklam för tobaksvaror i tobakslagen skall upphävas.
Tidigare behandling, m.m. I sitt betänkande 1993/94:SoU17 vidhöll utskottet sin tidigare inställning om att direkt reklam för tobaksvaror skulle förbjudas och tillstyrkte regeringens förslag om att en bestämmelse härom skulle införas i tobakslagen. Utskottet konstaterade att frågan om förbud mot s.k. förtäckt tobaksreklam övervägdes inom regeringskansliet. Enligt utskottet borde regeringen skyndsamt utreda frågan och därefter återkomma till riksdagen. Förslaget om att införa ett förbud för näringsidkare att vid marknadsföring av tobaksvaror använda kommersiella annonser i bl.a. periodiska skrifter antogs av riksdagen som också gav regeringen till känna vad utskottet hade uttalat i frågan om förtäckt tobaksreklam. Bestämmelsen om reklamförbud trädde i kraft den 1 juli 1994. I september månad 1994 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om förbud mot indirekt tobaksreklam och möjligheterna att införa ett sådant förbud. Utredningen överlämnade i november 1995 sitt betänkande Indirekt tobaksreklam (SOU 1995:114) till regeringen. Utredningen föreslår att det i tobakslagen införs förbud mot att använda kända tobaksnamn på varor eller tjänster utanför tobaksområdet. Enligt utredningens förslag blir räckvidden av förbudet i princip densamma som enligt det nuvarande förbudet mot tobaksreklam. Förbudet bör kopplas till det marknadsrättsliga påföljdssystemet på samma sätt som det nuvarande förbudet mot tobaksreklam. Utredningen har i betänkandet även berört frågan om tobaksreklam på säljställen. Utredningen anser att det finns skäl som talar för att begränsa tobaksreklamen på säljställen ytterligare men att man vid utformningen av sådan begränsningar bör ta hänsyn dels till möjligheten att lämna relevant produktinformation om tobaksvaror, dels till att begränsningarna måste harmonisera med övriga restriktioner på området. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom Socialdepartementet. En proposition är aviserad till våren 1997. I betänkandet 1996/97:SoU4 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om förbud mot förtäckt tobaksreklam med hänvisning till att frågan var föremål för beredningen inom regeringskansliet. Detta blev också riksdagens beslut.
Innebörden av reklamförbudet i tobakslagen Förbudet i 14 § första stycket tobakslagen gäller marknadsföring av tobaksvaror i kommersiella annonser i periodiska skrifter och andra därmed jämförbara skrifter som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF). Förbudet gäller också kommersiella annonser i ljudradio- eller TV-program samt sådana sändningar över satellit som omfattas av radio- och TV-lagen (1996:844). Utanför reklamförbudets tillämpningsområde faller affischer, reklambroschyrer, folders, etiketter, förpacknings- och emballagetryck, prislistor och liknande tryckalster. Annonsen skall för att träffas av förbudet vara kommersiell, dvs. den skall utgöra ett medel för marknadsföringen av varan. Det skall av innehållet i annonsen framgå att syftet är att främja avsättningen. Reklamförbudet omfattar inte marknadsföring som riktar sig till näringsidkare, t.ex. återförsäljare av tobaksvaror. Bestämmelsen i 14 § andra stycket reglerar situation då en näringsidkare marknadsför tobaksvaror till konsumenter på något annat sätt än genom annonsering i de medier som anges i första stycket. Bestämmelsen innehåller krav på att näringsidkaren i sådant fall skall iaktta särskild måttfullhet. I synnerhet gäller att reklam och annan marknadsföring inte får vara påträngande eller uppsökande eller uppmana till bruk av tobak. En marknadsföringsåtgärd som strider mot 14 § skall vid tillämpningen av 4, 14 och 19 §§ marknadsföringslagen (1995:450) anses vara otillbörlig mot konsumenter. En näringsidkare som företar otillbörliga marknadsåtgärder kan förbjudas att fortsätta med sitt handlande. Förbudet skall normalt förenas med vite. Det är Konsumentombudsmannen (KO) och i sista hand Marknadsdomstolen som vid vite kan förbjuda en sådan åtgärd. Enligt Konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 1986:2) som alltjämt är tillämpliga när det gäller innebörden av måttfullhetskriteriet skall marknadsföringen av tobaksvaror utformas så att den så litet som möjligt främjar tobaksbruk. Det är därvid särskilt angeläget att motverka att de som inte brukar tobak - i synnerhet ungdomar - påverkas till tobaksdebut. När det gäller förbudet mot marknadsföringsåtgärder som är påträngande eller uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak, anges i riktlinjerna att aggressiva, övertalande eller särskilt uppmärksamhetsväckande åtgärder inte får förekomma. Inte heller åtgärder som vädjar till känslor eller stämningar får förekomma. Kravet på särskild måttfullhet innebär också att tobaksreklam normalt sett inte får förekomma i medier med stor genomslagskraft. Såväl utomhusreklam som s.k. direktreklam och filmreklam utgör exempel på reklamformer med stor genomslagskraft. Reklam på förpackningar och i butiksmiljöer är i viss omfattning tillåten. En förutsättning är emellertid att reklamen inte är alltför framträdande. När det gäller innehållet skall budskapet begränsas till relevanta fakta avseende tobaksvaran och dess egenskaper. Uppgifterna skall vidare presenteras i saklig form. Bildmässigt skall reklamen inskränkas till att visa själva varan. Säljfrämjande åtgärder såsom pristävlingar, utdelning av varuprover, presenter samt rabattmärkeserbjudande strider också mot måttfullhetskravet och får således inte förekomma. Inom Konsumentverket pågår arbete med att revidera riktlinjerna. Nya riktlinjer beräknas utkomma under våren 1997. De marknadsrättsliga lagarna övervakas av Konsumentombudsmannen.
Utskottets bedömning Utskottet delar inte inställningen i motion So287 (m) om att nuvarande förbud mot tobaksreklam skall upphävas. Motionen avstyrks. Frågan om förbud mot s.k. indirekt tobaksreklam är föremål för beredning inom regeringskansliet. En proposition är aviserad till maj månad 1997. När det gäller marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter på annat sätt än genom kommersiella annonser i tryck, t.ex. reklam på förpackningar och på skyltar och affischer i butiksmiljöer konstaterar utskottet att gällande lagstiftning innehåller krav på att näringsidkaren i sådant fall skall iaktta särskild måttfullhet. I synnerhet gäller att reklam och annan marknadsföring inte får vara påträngande eller uppsökande eller uppmana till bruk av tobak. Utskottet anser att det därvid är särskilt angeläget att motverka att de som inte brukar tobak - i synnerhet ungdomar - påverkas till tobaksbruk. Budskapet bör begränsas till relevanta fakta och presenteras i saklig form. Otillbörliga marknadsföringsåtgärder, t.ex. i butiksmiljöer och på andra säljställen, kan angripas med stöd av nuvarande bestämmelser i tobakslagen och marknadsföringslagen. Konsumentverket kommer under våren 1997 att utfärda nya riktlinjer om marknadsföring av tobaksvaror på bl.a. säljställen. Frågan om måttfullhetskravet i nuvarande lagstiftning kan även komma att beröras i regeringens kommande proposition. Mot denna bakgrund anser utskottet att något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna So226 (kd) yrkande 1, So234 (mp) yrkandena 1-3 och So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 1 inte behövs. Motionerna avstyrks. Utskottet är inte berett att föreslå att reklamförbudet i tobakslagen skall utvidgas till att gälla marknadsföringsåtgärder som riktar sig till återförsäljare av tobaksvaror. Det är självfallet viktigt att sådan reklam inte tillhandahålls andra än återförsäljarna. Motion So251 (mp) yrkande 1 avstyrks.
Tobaksautomater I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot tobaksautomater (yrkande 2). Motionärerna anser att tobaksförsäljning genom automat skall förbjudas i lokaler där ungdomar under 18 år har tillträde. I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs om åldersgräns och tobaksautomater (yrkande 3). Motionärerna anför att endast en procent av tobaksvarorna säljs i dag via automat. Erfarenheter från andra länder med åldersgräns för tobaksinköp visar dock att tobaksautomater blivit en av de viktigaste kanalerna för minderårigas tobaksköp. Det är därför, menar motionärerna, viktigt att tillsynsmyndigheterna noga följer utvecklingen av denna typ av försäljning och att regeringen återkommer till riksdagen om det skulle visa sig nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder.
Tidigare behandling Utskottet har nyligen i betänkandet 1996/97:SoU4 behandlat frågan om tobaksförsäljning via automater. I betänkandet tillstyrkte utskottet regeringens förslag (prop. 1995/96:228) om att i tobakslagen införa en 18-årsgräns för tobaksköp. Förbudet att sälja tobak till personer under 18 år trädde i kraft den 1 januari 1997 och gäller oavsett försäljningsform. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att något förbud mot tobaksförsäljning genom automat inte skulle införas. Som skäl anfördes följande.
Det åligger en näringsidkare, som av företagsekonomiska, säkerhetsmässiga eller andra skäl väljer att tillhandahålla tobaksvaror genom automat, att tillse att försäljningen organiseras på ett sådant sätt att underåriga hindras från att använda automaten. Som regeringen och också Lagrådet anfört torde detta innebära att försäljning genom automat endast är tillåten när automaten är uppställd antingen i en lokal till vilken underåriga inte har tillträde eller på ett sådant sätt att den kontinuerligt kan bevakas och också faktiskt bevakas av säljaren. Utskottet ansåg att Socialstyrelsen noga bör följa utvecklingen när det gäller denna typ av försäljning och att regeringen bör återkomma till riksdagen om det skulle visa sig motiverat. Med det sagda avstyrkte utskottet motionsyrkanden med liknande innehåll som de nu aktuella.
Utskottets bedömning Förbudet att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år gäller oavsett försäljningssätt. Om försäljning sker via automat åligger det näringsidkaren att se till att försäljningen organiseras på så sätt att underåriga hindras från att använda automaten. Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion So293 att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna noga följer utvecklingen av denna typ av försäljning och att regeringen återkommer till riksdagen om det skulle visa sig nödvändigt. Motionen So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 3 får anses tillgodosedd och avstyrks därmed. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning om att något förbud mot tobaksförsäljning via automat inte skall införas. Motionen So251 (mp) yrkande 2 avstyrks.
Rökfria miljöer I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden till regeringen om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett rökutrymme skall vara beskaffat för att utgöra ett undantag mot förbudet i lagens 2 § (yrkande 3), om allmänt rökförbud på restauranger och serveringsställen om inte avskildhet kan ordnas för rökare (yrkande 4) och om fler rökfria zoner och ett rökfritt riksdagshus (yrkande 5). Om systemet med rökkupéer på tåg i inrikes trafik skall vara kvar måste det finnas regler för hur rökutrymmet skall vara placerat och konstruerat för att det skall kunna godkännas. Enligt motionärerna är dagens rökkupéer en oacceptabel lösning för många allergiker och icke rökare. På restauranger och andra serveringsställen bör allmänt rökförbud råda. Tillstånd för rökning, bör enligt motionärerna, kunna ges endast i de fall tobaksröken inte blir till en olägenhet för övriga gäster och för personalen. Motionärerna anser att fler rökfria zoner måste skapas och att Riksdagshuset skall vara rökfritt. I motion So226 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) yrkas att riksdagen bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av tobakslagens bestämmelser om en rökfri arbetsmiljö och arbetsplatsledarnas ansvar för en rökfri arbetsmiljö (yrkande 2). Motionärerna menar att tobakslagens bestämmelser inneburit en markant förbättring på många arbetsplatser. Många upplever det dock som obehagligt att själva behöva kräva rökfrihet från sin omgivning. Lagens bestämmelser om rökfri arbetsmiljö bör utvärderas och om resultatet inte är tillfredsställande måste arbetsgivares och arbetsplatsledares ansvar för lagens efterlevnad stärkas, anser motionärerna. I motion So289 av Ingrid Skeppstedt (c) begärs ett tillkännagivande om vad som i motionen anförts om tobakslagens tillämpning. Motionären pekar på att målet med tobakslagen var att åstadkomma så många rökfria miljöer, arbetsplatser och allmänna miljöer som möjligt. Rökning är dock fortfarande tillåten i många gemensamma lokaler t.ex. närings- och dansställen, varför en del grupper som allergiker och andra som inte tål tobaksrök blir utestängda. Motionären anser att behov finns av ökad information om tobakslagen liksom en uppföljning av lagens tillämpning.
Tidigare behandling m.m. Motioner om skärpning av tobakslagen och utvärdering av efterlevnaden av lagens bestämmelser om rökfria miljöer har behandlats av utskottet i samband med propositionen om att införa en åldersgräns vid tobaksköp. I betänkandet 1996/97:SoU4 ges också en närmare redogörelse över tobakslagens bestämmelser om rökfria miljöer och om möjligheten att i vissa fall göra avsteg från dessa bestämmelser genom att anordna särskilda rökrum eller inrätta särskilda utrymmen för rökare. Utskottet framhöll att tobakslagen efter ikraftträdandet den 1 juli 1993 på initiativ från utskottet skärpts i väsentligare delar bl.a. i fråga om rökning på arbetsplatser, begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus såsom skolgårdar och i fråga om marknadsföring och produktkontroll. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att lagen bör vara i kraft ytterligare någon tid innan andra ändringar övervägs än de som föreslogs i propositionen om åldersgräns. Motionerna avstyrktes. När det gäller uppföljning av lagens bestämmelser underströk utskottet vikten av att tillsynsmyndigheterna bedriver en kontinuerlig kontroll över att lagens bestämmelser följs och att de myndigheter som ansvarar för den centrala tillsynen utarbetar allmänna råd beträffande den regionala och omedelbara tillsynen. Ansvaret för den omedelbara tillsynen över att tobakslagen och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen efterlevs åvilar kommunen när det gäller rökfria miljöer, färdmedel i inrikes kollektiv trafik, hotell, restauranger och andra serveringsställen samt handel. Länsstyrelsen ansvarar för den regionala tillsynen. Tillsynen över att bestämmelserna om rökning inom lokaler och andra utrymmen som är upplåtna enbart för personal liksom lagens bestämmelse om rökfri arbetsmiljö utövas av Yrkesinspektionen. Den omedelbara tillsynen skall utövas genom inspektioner. Tillsynsmyndigheterna har enligt lagen möjlighet att utfärda de förelägganden eller förbud som behövs för lagens efterlevnad. Den centrala tillsynen över att lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs utövas av Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen. Den centrala tillsynen innefattar vägledning, samordning och utveckling av verksamheten samt att följa upp denna. Socialstyrelsen har nyligen gjort en uppföljning av i vilken utsträckning tillsyn förekommit och vad tillsynsmyndigheten, dvs. i detta fall kommunen, upplever som problem i kontrollverksamheten. Socialstyrelsen avser också att utkomma med allmänna råd om bl.a. rökfria miljöer under år 1997. Tillsammans med Folkhälsoinstitutet har Socialstyrelsen kontrollerat hur lagen tillämpas på vissa restauranger. Folkhälsoinstitutet har också i samarbete med bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen genomfört en kampanj om rökfri arbetsmiljö samt anordnat regionala utbildningar för skyddsombud, arbetsledare m.fl. Även en kampanj om rökfria krogplatser har genomförts i samarbete med bland andra Svenska Restauratörförbundet.
Utskottets bedömning Tobaksrökning är enligt tobakslagen förbjuden på färdmedel i inrikes kollektivtrafik samt i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel. I lagen medges en möjlighet att inrätta särskilda utrymmen för rökare. Någon skyldighet att inrätta särskilda rökutrymmen föreligger däremot inte. Restauranger och andra serveringsställen, som har mer än femtio sittplatser, skall ha sittplatser inom ett eller flera områden där rökning är förbjuden. Det förutsätts att avgränsningen sker på sådant sätt att gäster som så önskar får en reell möjlighet att undvika att bli utsatta för tobaksrök. Den som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över lokalen ansvarar för att bestämmelserna iakttas. Det finns i lagen inte något som hindrar t.ex. en restaurangägare att ställa mer långtgående krav, t.ex. införa totalt rökförbud. Utskottet har nyligen i betänkandet 1996/97:SoU4 avstyrkt motioner om skärpning av bl.a. tobakslagens bestämmelser om rökfria miljöer med hänvisning till att tobakslagen efter ikraffträdandet 1993 skärpts i väsentligare delar på initiativ från utskottet bl.a. i fråga om rökning på arbetsplatser, begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus såsom skolgårdar och i fråga om marknadsföring och produktkontroll. Utskottet ansåg att lagen bör var i kraft ytterligare någon tid innan andra ändringar än införandet av åldersgräns för tobaksköp övervägs (förbudet om försäljning av tobaksvaror till personer under 18 år trädde i kraft den 1 januari i år). Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därmed motion So251 (mp) yrkandena 3-5. Utskottet vill ånyo understryka vikten av att tillsynsmyndigheterna bedriver en kontinuerlig kontroll över att lagens bestämmelser följs. Med hänsyn bl.a. till de insatser som vidtagits eller förbereds anser utskottet att något tillkännagivande med anledning av motionerna So226 (kd) yrkande 2 och So289 (c) inte behövs. Motionerna avstyrks.
Tobaksförebyggande åtgärder I motion So226 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) finns ett antal yrkanden om behovet av att skydda barn och ungdomar från tobak. Motionärerna begär tillkännagivanden om vad i motionen anförts om vikten av att barn och ungdomar får växa upp i en rökfri miljö, om vikten av en rökfri graviditet och att föräldrar erbjuds hjälp att sluta röka, om behovet av en allsidig och kontinuerlig undervisning om tobaksbrukets risker för folkhälsan, om att ungdomar bör användas i informationen, om vikten av att yrkesgrupper som har med barn och föräldrar att göra får en allsidig utbildning och fortbildning i tobaksfrågor och om att information och undervisning om tobakens skadeverkningar bör understödjas av hälsoinformation i radio och TV (yrkandena 3, 4, 5, 6, 7 och 8 ). Samhället bör enligt motionärerna utnyttja alla möjligheter för att barn skall få växa upp i en rökfri miljö och till att upplysa och informera föräldrar om vikten av att ge sina barn en rökfri uppväxt. En intensiv utbildning om tobakens skadeverkningar med noggrann resultatinriktad uppföljning bör ges till blivande föräldrar. Är föräldrarna rökare bör de få all upptänklig hjälp med att sluta röka. Detta arbete bör sedan kontinuerligt följas upp på barnavårdscentralerna. Föräldrar bör sedan få regelbunden undervisning på föräldramöten och vid andra kontakter med barnomsorg och skola om vikten av att barn får en rökfri uppväxt. Vidare anser motionärerna att det är angeläget att skapa attityder hos barn och ungdomar som gör att de aldrig börjar röka. Hemmens, barnomsorgens, förskolans, fritidshemmens och skolans förebyggande arbete måste därvid intensifieras och bli mer resultatinriktat. Under hela skoltiden bör eleverna få en allsidig undervisning om den hälsorisk som tobaksbruk innebär. På högstadiet och i gymnasiet har man goda erfarenheter av att låta ungdomar som fått viss utbildning i ämnet undervisa sina kamrater. Dessa goda erfarenheter bör, enligt motionärerna, tas till vara och användas i ökad utsträckning i undervisningen. För att göra denna satsning på föräldrar, barn och ungdom möjlig anser motionärerna att det är nödvändigt med en allsidig utbildning inriktad speciellt på alla de yrkesgrupper som har med föräldrar och barn att göra. För att informationen till blivande föräldrar, barn, ungdomar och personal som har med dessa grupper att göra skall bli så effektiv som möjligt bör den understödjas via radio och TV. I motion So230 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om behovet av informationsinsatser till unga kvinnor om rökningens skadeverkningar (yrkande 4). Motionärerna anför att allt fler unga kvinnor börjat röka, vilket bl.a. lett till ökade fall av lungcancer. Ökade informationsinsatser riktade till unga kvinnor och behovet av ändrade attityder måste därför understrykas i folkhälsoarbetet. Vidare framhåller motionärerna vikten av att skolan bidrar med ökade insatser för att förebygga tobakens skadeverkningar. I motion So617 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om rökning och graviditet. Motionärerna framhåller mödrahälsovårdens betydelsefulla arbete när det gäller att ge gravida kvinnor stöd att sluta röka. Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag att medverka till att förebyggande insatser för att motverka rökning under graviditeten utvecklas. I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om en kraftfullare satsning på information med inriktning på att få skolungdom att avstå från att börja röka (yrkande 6). Frivilligorganisationerna utför, enligt motionärerna, ett värdefullt arbete när det gäller att få skolungdom att avstå från att börja röka. Det ekonomiska stödet till informationsinsatser bör därför fördubblas. I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om skolans undervisning och insatser mot rökning (yrkande 2). Motionärerna anför att rökning förekommer i hög utsträckning på skolgårdar trots förbuden i tobakslagen mot rökning på skolgårdar, i skollokaler och andra lokaler avsedda för barn och ungdom, Ytterligare insatser måste göras för att skolan skall bli rökfri. Här har Folkhälsoinstitutet en viktig uppgift när det gäller informationen samtidigt som Socialstyrelsens tillsyn måste effektiviseras. Motionärerna anser vidare att skolans ANT-undervisning måste förbättras. I motion So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om landsomfattande informationsinsatser för att motverka ungdomars tobaksmissbruk (yrkande 28). Motionärerna menar att eftersom de flesta börjar röka i tonåren är insatser riktade till ungdomar, föräldrar, lärare och andra vuxna som är förebilder för ungdomar särskilt viktiga. Det behövs, enligt motionärerna, landsomfattande informationsinsatser där såväl hälso- och sjukvården som skolan spelar en viktig roll. Folkhälsoinstitutet har ett ansvar när det gäller att initiera detta landsomfattande arbete. Det behövs också mer forskning om varför ungdomar kommer in i ett vanebruk av tobak. Enligt motionärerna bör en professur inrättas med särskild inriktning på tobakspreventivt arbete. I samma motion begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om att skapa förståelse för den nya tobakslagstiftningen (yrkande 29). Socialstyrelsen har ansvar för att följa upp hur tobakslagen efterlevs. Det är, enligt motionärerna, viktigt att Socialstyrelsen aktivt arbetar för att skapa förståelse för lagstiftningen och medverkar till dess efterlevnad. Socialstyrelsen bör i detta avseende samarbeta med Folkhälsoinstitutet, Skolverket m.fl.
Bakgrund och tidigare behandling Information och opinionsbildning ingår som ett led i Folkhälsoinstitutets tobaksprogram. Det övergripande målet för tobaksprogrammet är att bekämpa tobaksbruket i syfte att minska befolkningens tobakskonsumtion. Folkhälsoinstitutet har under de senaste åren lämnat stöd till mödra- och hälsovårdens, förskolans, skolans och frivilliga organisationers arbete för en tobaksfri uppväxt. Utbildningsprogram har utarbetats för olika yrkesgrupper som kan medverka i det tobaksförebyggande arbetet. Exempel på insatser är riksomfattande utbildningsprojekt för barnmorskor och för personal inom barnhälsovården i samarbete med Cancerfonden, Hjärt- och Lungfonden och Astma- och allergiförbundet. Under 1995 började även de flesta av landets barnavårdscentraler att registrera föräldrars rökvanor. Tillgänglig statistik visar att många kvinnor slutar att röka under graviditeten. För skolan har informations- och utbildningsmaterial utarbetats för skolledare, lärare och elever. Institutet har också lämnat ekonomiskt stöd till olika nationella organisationer, bl.a. Stiftelsen En rökfri generation, Läkare mot tobak, Lärare mot tobak och Riksförbundet VISIR, som bekämpar tobaksbruket. Inom tobaksprogrammet har också insatser som syftar till att få till stånd att flera rökfria miljöer prioriterats. En prioriterad målgrupp i tobaksprogrammets arbete har under senare år varit kvinnor och då framför allt unga kvinnor. För att minska tobaksbruket bland kvinnor och unga flickor har seminarier och konferenser hållits samt informations- och faktamaterial tagits fram. Undersökningar har visat att rökning är mer utbrett bland invandrargrupper än bland infödda svenskar. Inom tobaksprogrammet har därför särskilda satsningar gjorts för att nå denna målgrupp. I Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning för åren 1997-1999 uppges att Folkhälsoinstitutet, mot bakgrund av tobakens stora betydelse för ohälsa och sjukdom, kommer att ge det tobaksförebyggande arbetet ökad prioritet under den kommande treårsperioden. Inom ramen för institutets tobaksprogram kommer insatserna att vidareutvecklas och intensifieras för att minska tobaksbruket inom de grupper som man i dag vet utgör högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa. Särskild uppmärksamhet kommer även fortsättningsvis att ägnas åt insatser inom skolan, på arbetsplatserna samt inom mödra- och barnhälsovården. Folkhälsoinstitutet har under 1996 bl.a. startat en kampanj för att inspirera restaurangägare att hålla lokalerna rökfria och för att uppmuntra kroggästerna att fråga efter rökfria bord. En utvärdering av kampanjen har gjorts (F-serie nr 2 1996). Folkhälsoinstitutet stöder också forskning som ska belysa effekterna av införandet av åldersgräns för tobaksköp. Undersökningen bedöms ha värde för den fortsatta metodutvecklingen inom beteendevetenskaplig tobaksforskning. Vidare har institutet varit verksamt vid anordnandet av den s.k. tobaksfria veckan. Årets tema var enligt WHO:s förslag Sport och kultur utan tobak. Socialstyrelsen har i meddelandeblad 1994:10 informerat om rökfria miljöer. Meddelandebladet har skickats ut till bl.a. de myndigheter som ansvarar för den omedelbara tillsynen över lagens efterlevnad. Vidare har styrelsen i januari 1997 gett ut ett informationsblad (Hälsoskydd - info. från Socialstyrelsen) om bl.a. de nya bestämmelserna om åldersgräns för tobaksköp. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen håller för närvarande på att ta fram en folder med kort information om lagen och vad den innebär för handlare och allmänheten. Broschyren skall skickas till samtliga kommuner för vidare spridning till tobakshandlare och allmänheten. Tobaksbranschens olika för- eningar har tillsammans med tobaksbolagen utarbetat informationsmaterial till tobakshandlare. Inom Socialstyrelsen pågår också arbete med att utarbeta Allmänna råd om bl.a. rökfria miljöer. Dessa beräknas utkomma under år 1997. Skolverket bedriver ett långsiktigt arbete för att genom skolans verksamhet påverka elevers attityder och förhållningssätt till bl.a. tobak. Enligt grundskolans läroplan är rektor ansvarig för att ämnesövergripande ämnesområden som t.ex. alkohol, narkotika, tobak (ANT) integreras i skolans undervisning i alla ämnen. Skolverket följer skolans undervisning i drogfrågor genom utvärdering och utveckling av kursplaner. Vidare ger Skolverket stöd till skolans arbete genom att tillhandahålla referensmaterial och ge ekonomiskt stöd till utvecklingsprojekt. Folkhälsoinstitutet har inlett samarbete med arrangörerna av Fröken Sverige-tävlingen. Från och med 1996 lanseras tävlingen som rökfri. Kandidaterna i tävlingen förbinder sig att verka som hälsoinformatörer i skolor i sina respektive län. Ca 15 000 elever har fått information om rökningens skadeverkningar av någon av kandidaterna. Enligt den utvärdering som gjorts har kampanjen slagit väl ut och fungerat som ett bra komplement till skolans undervisning om tobak. Denna satsning kommer att fortsätta även under innevarande år. En annan aktuell satsning är en handledning i att samtala med unga flickor om rökning. Handledningen vänder sig framför allt till skolsköterskor och rådgivare på ungdomsmottagningarna. Under 1997 kommer flera regionala utbildningar i metodiken att genomföras. När det gäller information i radio och TV har statliga myndigheter möjlighet att utnyttja radio och TV i upplysningsverksamhet. Folkhälsoinstitutet har i sin opinionsbildande verksamhet på området fortlöpande använt sig av massmedier för att nå ut med sitt budskap. Frågan om information och upplysning om tobakens skadeverkningar har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen, senast i betänkandet 1996/97:SoU4. Utskottet avstyrkte motioner med krav på information om åldersgräns för tobaksköp och information m.m. om tobakens hälsorisker med följande motivering.
Utskottet vill understryka vikten av att berörda myndigheter, organisationer och detaljhandlare får utförlig information om de nya reglerna om åldersgräns vid köp och införsel av tobak. Informationen bör ges i god tid före ikraftträdandet. Ansvaret för detta bör åvila tillsynsmyndigheterna. Det bör ankomma på Socialstyrelsen att informera om de regionala och lokala tillsynsmyndigheterna samt tobaksbranschens och handelns organisationer. Information om de nya reglerna måste också nå ut till barn, ungdomar och deras föräldrar samt till lärare och andra grupper som arbetar med unga människor. Folkhälsoinstitutet bör inom ramen för sitt allmänna informa-tionsuppdrag svara för en väsentlig del av informationen till allmänheten. - - - Folkhälsoinstitutet och tillsynsmyndigheterna bör så långt som möjligt samverka för att insatserna skall få så stort genomslag som möjligt. - - -
Information och upplysning om tobakens skadeverkningar ingår som en mycket viktig del i samhällets åtgärder för att minska tobaksbruket. Även om andra åtgärder vidtas för att minska tobaksbruket är enligt utskottet olika former av information och utbildning fortfarande en grundläggande del av den nationella tobakspolitiken. Folkhälsoinstitutets tobaksprogram har inneburit att de hälsoupplysande och informativa insatserna stärkts på nationell nivå men också på en regional nivå. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att information och opinionsbildning sker kontinuerligt. Information och utbildning om tobakens skadeverkningar måste utvecklas och fortlöpande bedrivas även på lokal nivå inom skolor, primärvården, arbetsplatser, frivilliga organisationer etc. Utskottet ser positivt på att Folkhälsoinstitutet avser att ge tobaksprogrammet ökad prioritet och att insatserna för att minska tobaksbruket inom de grupper som man i dag vet utgör högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa kommer att vidareutvecklas. - - -
Utskottets bedömning Utskottet har nyligen behandlat motionsyrkanden liknande dem som nu föreligger. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänsyn till vad som då anfördes. Utskottet har inte ändrat inställning. Motionerna So226 (kd) yrkandena 3-8, So230 (c) yrkande 4, So617 (s), So251 (mp) yrkande 6, So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 2 och So656 (fp) yrkandena 28 och 29 får i allt väsentligt anses tillgodosedda genom de insatser som gjorts eller förbereds inom detta område. Motionerna avstyrks.
Rökavvänjning och rökslutarstöd I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförts om gratis eller subventionerad rökavvänjning för blivande föräldrar (yrkande 7). Motionärerna anser att gratis eller subventionerad rökavvänjning skall erbjudas blivande föräldrar som är rökare. I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett tillkännagivande om behovet av stöd vid rökavvänjning (yrkande 5). Motionärerna anför att mer än 90 % av dem som slutar röka gör det på egen hand och att återfallsfrekvensen efter rökstopp är hög, närmare 80 %, bland kraftigt nikotinberoende rökare. Vikten av att det inom hälso- och sjukvården finns tillgång till rökavvänjning och rökslutarstöd kan, enligt motionärerna, inte nog understrykas. Även i motion So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om rökslutarstöd (yrkande 30). Motionärerna anser att hälso- och sjukvårdens insatser när det gäller rökavvänjning måste intensifieras. Varje sjukvårdshuvudman bör, enligt motionärerna, ha minst en enhet med samlat ansvar för verksamhet med rökavvänjning. Därigenom kommer folkhälsan att förbättras och trycket på sjukvården till följd av tobaksrelaterade sjukdomar att minska.
Bakgrund och tidigare behandling Så kallade rökavvänjningskliniker finns på Huddinge sjukhus samt i Göteborg och Lund. Avsikten är dock att människor som önskar hjälp med att sluta röka skall kunna vända sig till primärvården, till sin husläkare eller närmaste vårdcentral. Utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal i detta avseende pågår. Folkhälsoinstitutet har, som nämnts ovan, gett ut en handledning för skolsköterskor och rådgivare på ungdomsmottagningar och som innehåller råd när det gäller unga flickor och rökning. Som en del i denna satsning kommer institutet också att utarbeta material som hjälper unga kvinnor med rökavvänjning, antingen individuellt eller i grupp. Motioner med krav på tillgång till rökavvänjning och rökslutarstöd har behandlats av utskottet i betänkandet 1996/97:SoU4. Utskottet konstaterade att åtgärder vidtagits eller förbereds för att personer som önskar sluta röka skall kunna få hjälp med detta inom hälso- och sjukvården. Aktuella motioner avstyrktes därmed.
Utskottets bedömning Utskottet vidhåller sin tidigare inställning. Motionerna So251 (mp) yrkande 7 och So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 5 och So656 (fp) yrkande 30 avstyrks.
Tobaksodling I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om subvention av tobaksodling inom EU (yrkande 6). Inom EU:s cancerpreventiva program arbetar man bl.a. med olika åtgärder för att minska tobaksbruket. Samtidigt subventionerar EU genom sitt jordbruksstöd tobaksodlingen i Sydeuropa. I dagsläget bidrar Sverige med mer än 200 miljoner kronor till sådana odlingar. Motionärerna anser att Sverige bör arbeta för att detta stöd skall upphöra och ersättas med stöd till alternativa produkter. Även i motion So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör verka för att EU:s tobaksodlarstöd upphör (yrkande 31). Motionärerna anför att Sverige i dag betalar omkring 350 miljoner kronor per år till stöd för odling av tobak vars kvalitet är sådan att den inte säljs i Sverige utan i länder med lägre kvalitetskrav. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppgift att lämna förslag till en strategi för Sveriges EG-arbete i frågor som gäller folkhälsa och hälso- och sjukvård har nyligen avslutat sitt arbete. Arbetsgruppens förslag presenteras i departementsskrivelsen Strategi för Sveriges EG-arbete i frågor som gäller folkhälsa och hälso- och sjukvård (Ds 1997:4). Inom tobaksområdet föreslår arbetsgruppen bl.a. att Sverige bör verka för att EU:s stöd till tobaks-odling successivt avvecklas. Arbetsgruppen har uttryckt förståelse för att åtgärder måste vidtas för att skapa sysselsättning och en utkomst för de bönder som odlar tobak och att ett fortsatt ekonomiskt stöd kan behövas. Folkhälsoinstitutet har på uppdrag av Socialdepartementet inlett ett projekt som skall analysera EU:s jordbrukspolitik ur folkhälsosynpunkt. Ett av områdena är tobaksodlingen inom EU. En rapport, Health Impact Assessment of the EU Common Agricultural Policy (F-serien 8, 1996), har nyligen publicerats. Folkhälsoinstitutet har inriktat analysen på att tydliggöra de ståndpunkter som motiveras av folkhälsans intressen och som kan fungera som underlag för den sammanvägning som skall ske på olika politiska nivåer.
Utskottet Utskottet anser i likhet med motionärerna att det föreligger en konflikt mellan stödet till tobaksodling och det arbete som pågår inom EU för att minska tobakskonsumtionen och tobakens skadeverkningar. Denna uppfattning har också regeringen. Sveriges principiella inställning är att tobaksodling inte bör stödjas med medel ur EU:s budget. Jordbruksministern framförde detta vid ministerrådsmötet den 20 januari 1997. Utskottet delar denna inställning. Motionerna So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 6 och So656 (fp) yrkande 31 får därmed anses tillgodosedda och avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So226 yrkande 1, 1996/97: So234 yrkandena 1-3, 1996/97:So251 yrkande 1, 1996/97:So293 yrkande 1 och 1996/97:So287, res. 1 (m) res. 2 (mp) res. 3 (kd) 2. beträffande tobaksautomater att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So251 yrkande 2 och 1996/97:So293 yrkande 3, res. 4 (mp, kd) 3. beträffande rökfria miljöer att riksdagen avslår motion 1996/97:So251 yrkandena 3-5, res. 5 (mp) 4. beträffande uppföljning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So226 yrkande 2 och 1996/97:So289, res. 6 (kd) 5. beträffande tobaksförebyggande åtgärder att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So226 yrkandena 3-8, 1996/97:So230 yrkande 4, 1996/97:So251 yrkande 6, 1996/97:So293 yrkande 2, 1996/97:So617 och 1996/97:So656 yrkandena 28 och 29, res. 7 (fp) res. 8 (mp) res. 9 (kd) 6. beträffande rökavvänjning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So251 yrkande 7, 1996/97: So293 yrkande 5 och 1996/97:So656 yrkande 30, res. 10 (fp) res. 11 (mp) 7. beträffande tobaksodling att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So293 yrkande 6 och 1996/97:So656 yrkande 31. Stockholm den 13 februari 1997 På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd), Elisebeht Markström (s), Catherine Persson (s) och Annika Jonsell (m).
Reservationer
1. Marknadsföring av tobaksvaror (mom. 1) Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif Carlson och Annika Jonsell (alla m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar med ?Utskottet delar? och på s. 7 slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att förbudet i 14 § första stycket tobakslagen mot kommersiell tobaksreklam i periodiska tidskrifter skall upphävas. Skälen till utskottets ställningstagande är följande. Det finns inga klara och entydiga belägg för att tobaksreklamen, i den form som tilläts i Sverige före 1994, skulle leda till ökad konsumtion eller att nuvarande förbud skulle minska tobaksbruket. Studier från Statistiska Centralbyrån 1993, som avsåg förändringar i tobaks-konsumtionen i Sverige, Norge, Danmark och Finland under perioden 1970-1992 visar att minskningen i tobakskonsumtion i Finland och Norge varit lägre än i Sverige trots att Finland och Norge infört såväl reklamförbud som åldersgräns för tobaksköp. Vidare anser utskottet att nuvarande reklamförbud tenderar att gynna redan etablerade företag och varumärken och hämmar därigenom konkurrensen. Även produktutvecklingen försvåras eftersom reklamförbudet hindrar tillverkarna att lämna information om utvecklingen på området, t.ex. beträffande cigaretter med lägre tjär- och nikotinhalter. Genom nuvarande lagreglering försvåras således introduktionen av produkter med relativt sett reducerade hälsorisker vilket är till nackdel ur folkhälsosynpunkt. Därtill kommer att det finns mycket små möjligheter att stoppa tobaksreklam i utländska tidskrifter som i allt högre utsträckning läses av ungdomar. Det finns enligt utskottet också skäl att anta att reklamförbudet inneburit att olika former av s.k. indirekt tobaksreklam ökat. Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns skäl att återgå till de bestämmelser om marknadsföring av tobak som gällde innan förbudet för näringsidkare att använda kommersiella annonser i tryck infördes år 1994. Grundregeln i lagstiftningen var att näringsidkare skall iaktta särskild måttfullhet vid marknadsföringen av tobaksvaror till konsumenter. Påträngande eller uppsökande marknadsföring eller åtgärder som uppmanar till bruk av tobak, fick, som i dag, inte förekomma. Inte heller fick utomhusreklam, affischering på allmänna platser, bioreklam samt vissa andra reklamformer som anges i Konsumentverkets riktlinjer förekomma. Det fanns vidare en uttrycklig bestämmelse om skyldighet för den som annonserade för tobaksvaror att i annonsen upplysa om de hälsorisker som är förenade med tobaksbruk samt återge varans innehållsdeklaration. Även denna bestämmelse bör återinföras. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till lagreglering i enlighet härmed. Utskottet delar även inställningen i motion So287 (m) om att något förbud mot s.k. indirekt eller förtäckt tobaksreklam inte skall införas i tobakslagen. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna. Motionsyrkanden om ytterligare restriktioner i fråga om tobaksreklam och annan marknadsföring av tobaksvaror avstyrks. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So287 och med avslag på motionerna 1996/97:So226 yrkande 1, 1996/97:So234 yrkandena 1-3, 1996/97:So251 yrkande 1 och 1996/97:So293 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Marknadsföring av tobaksvaror (mom. 1) Thomas Julin (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 7 börjar med ?Frågan om förbud? och slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande lydelse: Förbudet mot tobaksreklam är av stort värde inte minst för att motverka tobaksbruk bland barn och ungdomar. Tobaksbolagen kringgår dock förbudet genom att lansera andra varor, t.ex. kläder, skor, solglasögon m.m. med kända tobaksprodukters färger och namn. Att den indirekta reklamen har verkan syns tydligt i tobaksbolagens egna analyser som lett till att bolagen avsätter stora resurser på denna form av reklam. Utskottet anser att det nu är hög tid att ett förbud mot indirekt tobaksreklam införs i tobakslagen. Reklamförbudet bör enligt utskottets mening även utvidgas till att gälla marknadsföringsåtgärder som riktar sig till återförsäljare av tobaksvaror. Ytterligare restriktioner i fråga om möjligheterna att marknadsföra tobaksvaror på säljställen bör också införas. Slutligen anser utskottet att sanktionsreglerna måste skärpas och göras effektivare. De företag som inte följer gällande bestämmelser skall riskera ett kännbart bötesstraff. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:So234 yrkandena 1-3 och 1996/97:So251 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1996/97:So226 yrkande 1 och 1996/97:So293 yrkande 1 samt med avslag på motion 1996/97:So287 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Marknadsföring av tobaksvaror (mom. 1) Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 7 börjar med ?Mot denna? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet ser med oro på att allt fler varor utanför tobaksområdet lanseras med kända tobaksprodukters namn. Tobaksmärket förknippas ofta med en viss livsstil, t.ex. äventyr, fest, lyx eller kultur. Med hänsyn till att gjorda undersökningar visar att ungdomar lätt påverkas av sådana marknadsföringsåtgärder är det enligt utskottet ytterst angeläget att ett förbud mot indirekt tobaksreklam införs. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till en sådan lagreglering. Detta bör riksdagen med bifall till motion So226 (kd) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So226 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1996/97:So234 yrkande 1 och 1996/97: So293 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:So234 yrkandena 2 och 3, 1996/97:So251 yrkande 1 och 1996/97:So287 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Tobaksautomater (mom. 2) Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 8 börjar med ?Förbudet att? och slutar med ?avstyrks.? bort ha följande lydelse: Försäljning av tobak genom automat ger inte samma möjligheter att kontrollera köparens ålder som när försäljningen sker över disk. Utskottet anser därför att denna försäljningsform skall förbjudas i lokaler dit i detta sammanhang minderåriga har tillträde. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till lagreglering i enlighet därmed. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande tobaksautomater att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So251 yrkande 2 och med avslag på motion 1996/97:So293 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Rökfria miljöer (mom. 3) Thomas Julin (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar med ?Tobaksrökning är? och slutar med ?yrkandena 3-5? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att ett bredare åtgärdsprogram mot tobaksanvändningen och ytterligare skärpningar av tobakslagen är nödvändiga för att komma till rätta med det stora hälsoproblem som tobaksbruket utgör. Ett allmänt rökförbud bör införas på restauranger och andra serveringsställen. Rökning bör tillåtas endast om sådan avskildhet kan ordnas att tobaksröken inte blir till en olägenhet för övriga gäster och anställda. Om rökkupéer på tåg i inrikes trafik skall vara kvar måste det finnas utförliga regler om rökutrymmenas placering och konstruktion. Nuvarande rökkupéer medför stora olägenheter för allergiker och icke rökare. Tobakslagens bestämmelser om särskilda utrymmen för rökare bör följaktligen ses över. Vidare anser utskottet att fler rökfria zoner måste skapas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So251 (mp) yrkandena 3-5 ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande rökfria miljöer att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So251 yrkandena 3-5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Uppföljning (mom. 4) Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar med ?Utskottet vill? och på s. 11 slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: Även om tobakslagens bestämmelser om rökfri arbetsmiljö inneburit en markant förbättring på många arbetsplatser kvarstår dock en del brister. Det har t.ex. visat sig att många personer upplever det som obehagligt att själva behöva kräva rökfrihet från sin omgivning. Utskottet anser att tobakslagens bestämmelser om en rökfri arbetsmiljö bör följas upp och utvärderas. Om resultatet av uppföljningen inte är tillfredsställande måste arbetsgivares och arbetsplatsledares ansvar för lagens efterlevnad stärkas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So226 (kd) yrkande 2 ge regeringen till känna. Utskottet vill också understryka vikten av att tillsynsmyndigheterna bedriver en kontinuerlig tillsyn över att lagens bestämmelser i övrigt följs. Med hänsyn bl.a. till de insatser som vidtagits eller förbereds behövs dock inte något tillkännagivande med anledning av motion So289 (c). Motionen avstyrks. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande uppföljning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So226 yrkande 2 och med avslag på motion 1996/97:So289 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Tobaksförebyggande åtgärder (mom. 5) Barbro Westerholm (fp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet ser positivt på de tobaksförebyggande insatser som har vidtagits eller förbereds. Med hänsyn till att de allra flesta börjar röka i tonåren anser utskottet att insatser riktade till ungdomar är särskilt angelägna. Utskottet delar uppfattningen i motion So656 (fp) om att det behövs landsomfattande informationsinsatser där såväl hälso- och sjukvården som skolan spelar en viktig roll. Det bör ankomma på Folkhälsoinstitutet att initiera detta landsomfattande arbete. För att informationen och andra förebyggande insatser skall leda till att ungdomar inte börjar röka behövs det bättre kunskaper om varför ungdomar kommer in i ett vanebruk av tobak. Utskottet anser att en professur med särskild inriktning på tobakspreventivt arbete bör inrättas. Vidare vill utskottet betona vikten av att Socialstyrelsen aktivt arbetar för att skapa förståelse för tobakslagen och den nya bestämmelsen om åldersgräns för köp av tobaksvaror som trädde i kraft den 1 januari innevarande år. Socialstyrelsen bör i detta avseende samarbeta med Folkhälsoinstitutet, Skolverket m.fl. som har ansvar för att förebygga tobaksskador. Det är i detta sammanhang viktigt att tydliggöra att införandet av en åldersgräns är en del i ett större tobakspreventivt arbete. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna So656 (fp) yrkandena 28 och 29 och So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 2 ges regeringen till känna. Övriga motioner som behandlas i detta avsnitt får i allt väsentligt anses tillgodosedda och avstyrks. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande tobaksförebyggande åtgärder att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:So656 yrkandena 28 och 29 och 1996/97:So293 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1996/97:So226 yrkandena 3-8, 1996/97:So230 yrkande 4, 1996/97:So251 yrkande 6, och 1996/97:So617 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Tobaksförebyggande åtgärder (mom. 5) Thomas Julin (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet ser positivt på de tobaksförebyggande insatser som har vidtagits eller förbereds men anser att en kraftfullare satsning på information till ungdomar bör komma till stånd. Frivilligorganisationerna utför enligt utskottets mening ett värdefullt arbete när det gäller att få skolungdom att avstå från att röka. Det ekonomiska stödet till informationsinsatser bör därför fördubblas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So251 (mp) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner som behandlas under detta avsnitt får i allt väsentligt anses tillgodosedda och avstyrks. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande tobaksförebyggande åtgärder att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So251 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1996/97:So226 yrkandena 3-8, 1996/97:So230 yrkande 4, 1996/97:So293 yrkande 2, 1996/97:So617 och 1996/97:So656 yrkandena 28 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Tobaksförebyggande åtgärder (mom. 5) Chatrine Pålsson (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet ser positivt på de tobaksförebyggande insatser som har vidtagits eller förbereds. Med hänsyn till att de allra flesta börjar röka i tonåren anser utskottet att insatser riktade till ungdomar är särskilt angelägna. Trots tobaks- lagens förbud förekommer rökning i hög utsträckning på skolgårdar. Detta visar enligt utskottets mening att ytterligare insatser måste vidtas för att skolan skall bli rökfri. Folkhälsoinstitutet har här en viktig informations- och motivationsuppgift. Socialstyrelsens tillsyn av lagens efterlevnad måste bli effektivare. Vidare anser utskottet att skolans ANT-undervisning måste förbättras och få större utrymme i undervisningen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner som behandlas under detta avsnitt får i allt väsentligt anses tillgodosedda och avstyrks. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande tobaksförebyggande åtgärder att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So293 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:So226 yrkandena 3-8, 1996/97:So230 yrkande 4, 1996/97:So251 yrkande 6, 1996/97:So617 och 1996/97:So656 yrkandena 28 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Rökavvänjning (mom. 6) Barbro Westerholm (fp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar med ?Utskottet vidhåller? och slutar med ?avstyrks? bort ha följande lydelse: Med hänsyn till tobakens hälsofarlighet, dess beroendeframkallande egenskaper och den höga återfallsfrekvensen bland rökare som på egen hand försöker sluta röka är det enligt utskottets mening av största vikt att det inom hälso- och sjukvården finns tillgång till rökavvänjning. Som framhålls i motion So656 (fp) bör varje sjukvårdshuvudman ha minst en enhet med samlat ansvar för rökavvänjning. Därigenom kommer folkhälsan att förbättras och trycket på sjukvården till följd av tobaksrelaterade sjukdomar att minska. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande rökavvänjning att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:So293 yrkande 5 och 1996/97:So656 yrkande 30 samt med avslag på motion 1996/97:So251 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Rökavvänjning (mom. 6) Thomas Julin (mp) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar med ?Utskottet vidhåller? och slutar med ?avstyrks? bort ha följande lydelse: Eftersom tobaksrökning kan skada fostret hos en gravid rökande kvinna anser utskottet att samhällets insatser för att minska tobaksbruket bland blivande mödrar även bör innefatta gratis rökavvänjning. Det är också angeläget att barn får växa upp i en rökfri miljö. Gratis rökavvänjning bör därför även erbjudas den blivande fadern. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande rökavvänjning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So251 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1996/97:So293 yrkande 5 och 1996/97:So656 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................3 Marknadsföring av tobaksvaror.......................3 Innebörden av reklamförbudet i tobakslagen......5 Tobaksautomater.....................................7 Rökfria miljöer.....................................8 Tobaksförebyggande åtgärder........................11 Rökavvänjning och rökslutarstöd....................15 Tobaksodling.......................................16 Hemställan.........................................17 Reservationer........................................19