5. Hållbart nyttjande av valar

Titel saknas (Betänkande 2003/04:MJU20 Miljö- och jordbruksutskottet)

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande2003/04:MJU20

Titel saknas

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2003/04:124 En hållbar
svensk politik i fråga om valar samt fem följdmotioner med totalt 17
yrkanden. I betänkandet behandlas också två motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2003. Propositionen innehåller en redovisning av den politik
som har förts samt riktlinjer för den framtida svenska valpolitikens
utformning och organisation. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag om övergripande principer för en hållbar svensk politik
i fråga om valar. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns
åtta reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar
Riksdagen godkänner regeringens förslag om övergripande principer för en
hållbar svensk politik i fråga om valar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:124 och avslår motionerna 2003/04:MJ51 yrkandena 1 och
2, 2003/04:MJ52 yrkandena 1 och 7 samt 2003/04:MJ408 yrkande 9.
Reservation 1 (m)

2. Bifångster av valar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ50, 2003/04:MJ51 yrkande 3,
2003/04:MJ53 yrkande 3 och 2003/04:MJ408 yrkande 8.
Reservation 2 (fp)

3. Kompensation till yrkesfiskare
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ49.
Reservation 3 (kd)

4. Turistnäringen och valar
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ51 yrkande 4.
Reservation 4 (m)

5. Hållbart nyttjande av valar
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ52 yrkandena 2-4.
Reservation 5 (mp)

6. Forskning om valar
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ53 yrkande 4.
Reservation 6 (fp, kd)

7. Internationella valfångstkommissionen
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ52 yrkande 5.

8. EU-samarbete om valar
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ53 yrkande 2.
Reservation 7 (fp, kd)

9. Representation vid IWC
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ52 yrkande 6.

10. Samråd inför IWC
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ53 yrkande 1.
Reservation 8 (fp, kd)

Stockholm den 1 juni 2004
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune
Berglund (s), Rolf Lindén (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson
(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof
Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson (s), Anita Brodén
(fp), Björn von der Esch (kd) och Gunnar Goude (mp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagen beslutade den 29 oktober 2003 att tillkännage för regeringen
att den svenska politiken i valfrågor skall formuleras grundligt och att
regeringen därför skyndsamt för riksdagen bör redovisa den politik som
förts de senaste tio åren samt lägga fram förslag om hur den framtida
politiken skall utformas och organiseras (bet. 2003/04:MJU3, res. 9, rskr.
2003/04:10). Till följd av detta lämnade regeringen i april 2004 till
riksdagen proposition 2003/04:124 En hållbar svensk politik i fråga om
valar. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner
regeringens förslag om övergripande principer för en hållbar svensk politik
i fråga om valar. Propositionen har utarbetats i samarbete med Vänsterpartiet.

Med anledning av propositionen har fem motioner med totalt 17 yrkanden
väckts. Utskottet har valt att därutöver behandla två motionsyrkanden
från allmänna motionstiden 2003, vilka berör frågor som tas upp i
propositionen.
Utskottet har i ärendet uppvaktats av förbundet Djurens Rätt.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller riktlinjer för den framtida svenska valpolitikens
utformning och organisation samt en redovisning av den politik som har
förts i förhållande till den utveckling som ligger till grund för dagens
situation. I propositionen redovisas hur århundradens överexploatering av
valbestånden har lett till en mycket kraftig minskning av deras storlek
och utbredning samt hur bildandet av Internationella valfångstkommissionen
(The International Whaling Commission, IWC) efterhand möjliggjort en
kontroll av valjakten. Vidare beskrivs hur Sverige, utifrån ett perspektiv
av bevarande och hållbart nyttjande, har bidragit till att införa ett
temporärt stopp för kommersiell valjakt samtidigt som möjligheten till
husbehovsjakt för ursprungsbefolkningar behållits. Därefter beskrivs hur
Sverige har agerat för att tillsammans med andra bevarandeinriktade länder
skapa en internationellt accepterad förvaltningsplan som garanterar IWC:s
fortsatta kontroll av valjakten.
I propositionen redovisas ett antal frågor som regeringen anser viktiga
i det fortsatta arbetet med att bevara och hållbart nyttja världens valar.
Bestånden av stora valar bör tillåtas växa så att de kan fylla sina
naturliga funktioner i ekosystemen. Detta bör ske genom att Sverige i
internationella forum verkar för att antalet skyddade områden ökar, att
olika former av miljöstörningar motverkas och att bifångsterna minskar.
Förvaltningen av valar bör ske genom IWC. Alla former av nyttjande bör
ske utifrån ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen baserad på bästa
tillgängliga vetenskapliga bedömningar. Valskådning bör prioriteras som
nyttjandeform samtidigt som ursprungsbefolkningars rättigheter beträffande
nyttjande av valar beaktas. Kommersiell jakt på valar kan ske först efter
det att IWC utan reservationer antagit en ny förvaltningsplan som utgår
från existerande jaktkvotsbestämmelser. Förvaltningsplanen bör kombineras
med utökade regler för kontroll och övervakning. Samtidigt bör den
vetenskapliga jakten regleras. En förvaltningsplan baserad på ovanstående
principer kommer att möjliggöra jakt enbart på ett fåtal bestånd och
sannolikt i mindre omfattning än i dag. Forskning om valar bör fortsatt
bedrivas såväl nationellt som internationellt och ske med icke dödliga
metoder. Vad gäller tumlare och nationell valpolitik är, utöver de ovan
angivna generella målsättningarna, målet att bestånden skall återskapas
till 80 % av den naturliga nivån. Den fysiska och kemiska miljön bör i
möjligaste mån restaureras och om behov finns av särskilt skyddade områden
bör sådana skapas. Bifångster av tumlare bör till år 2010 minska till
högst 1 % av beståndens storlek samt ljudskrämmare och bifångstövervakning
införas i enlighet med ministerrådets beslut. Drivgarnsfiske av lax skall
efter en utfasningsperiod förbjudas efter den 1 januari 2008. Teknisk
utrustning och selektiva redskap skall successivt utvecklas så att
bifångstmålet kan uppnås och ett program för att bedöma bifångsterna i icke
övervakade fisken skall upprättas. En samordning av den totala marina
övervakningsverksamheten bör ske för att effektivisera kunskapsinsamlingen
rörande marina däggdjur och fåglar samt bifångster av dessa.

Utskottets överväganden
Principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i vad regeringen anför i propositionen och tillstyrker
förslaget om övergripande principer för en hållbar svensk politik i fråga
om valar. Utskottet avstyrker fem motionsyrkanden (m, kd) som berör
regeringens politik i valfångstfrågor.
Jämför reservation 1 (m).
Propositionen
Regeringen föreslår att svensk valpolitik skall baseras på
principerna om bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande
ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen utifrån bästa tillgängliga
vetenskapliga bedömningar
högt ställda jaktetiska principer och
internationell samverkan.
Motionerna
I motion 2003/04:MJ408 (kd) framhålls att den svenska politiken i
valfångstfrågor måste formuleras grundligt av riksdagen. Regeringen bör därför
skyndsamt redovisa den politik som har förts i valfrågor de senaste tio
åren och lägga fram förslag om hur den framtida politiken skall utformas
och organiseras (yrkande 9). Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ51 (m)
yrkande 1 påpekar att det inte bara är valar som är hotade. Samma
principiella politik, med liknande angreppssätt och åtgärder, bör gälla för
samtliga hotade arter, åtminstone däggdjur och fåglar. Ett sådant
förhållningssätt underlättar förståelsen för skyddsåtgärder (eller avsaknaden
av sådana), vilket bidrar till minskade konflikter mellan människor som
sätter bevarandeaspekter främst och dem som är mer restriktiva. Därtill
undviker man att politiken för hotade arter blir djurslagsspecifik. I
yrkande 2 efterlyses ett bättre beredningsunderlag för regeringens förslag.
Enligt motionärerna är de övergripande principerna i propositionen i
huvudsak invändningsfria medan det blir mer problematiskt när regeringen
beskriver hur principerna skall uppnås. Avsnittet om miljöhot liksom det
om tumlaren består nästan enbart av spekulationer. Det är inte en
tillfredsställande grund vare sig för riksdagens beslut eller för regeringens
vidare direktiv till myndigheter. I stället för att spekulera bör regeringen
ta fasta på de fakta som finns eller, om de är bristfälliga, utöka kunskapen
på området. Enligt motion 2003/04:MJ52 (m) yrkande 1 bör riksdagen avslå
regeringens förslag om övergripande principer för en hållbar svensk politik
i fråga om valar. I yrkande 7 begärs att regeringens valpolitik omformuleras.
Enligt motionären är det viktigt för den framtida havsmiljön och alla
marina däggdjur att en heltäckande skyddszon finns. Vidare är det viktigt
att inom IWC arbeta med ett klart mål, en synlig ambition och enligt de
riktlinjer riksdag och regering lagt fast för miljöarbetet i stort.
Ledstjärna för den svenska valfångstpolitiken skall vara att stå som garant
för att IWC:s förbud mot kommersiell valjakt bibehålls. Forskning om valar
skall vara en grundpelare. Valar är indikatorer för hur världshaven mår
och Sverige skall vara med i det internationella arbete som redan pågår
för att identifiera de största farhågorna, eventuella framtida mål samt
lösningar för valarnas kända och okända problem i havsmiljön. Sverige bör
verka för att svensk miljöpolitik tillämpas inom alla internationella
konventioner som rör miljöfrågor.
Utskottets ställningstagande
Som anförs i propositionen utgör valbestånden en uppmärksammad och omistlig
del av världens biologiska mångfald. De har utgjort, och utgör till viss
del fortfarande, en väsentlig del av de marina ekosystemens rovdjur av
stor vikt för ekosystemens struktur och funktion. Århundraden av
överutnyttjande har lett till en situation där många arter är allvarligt hotade
och mängden valar reducerad till några procent av de ursprungliga bestånden.
Principerna om bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande
har varit centrala i den process som styrt utvecklingen av frågor rörande
nyttjandet av levande biologiska resurser. Detta manifesterades vid
Stockholmskonferensen år 1972, av Brundtlandkommissionen år 1987, vid
Riokonferensen år 1992, vid ikraftträdandet av konventionen om biologisk
mångfald och senast i Johannesburg år 2002.
Utskottet delar regeringens uppfattning att valar i första hand bör nyttjas
på ett icke dödligt sätt genom exempelvis ekoturism och valskådning. I
den mån valjakt äger rum måste den utgå från ekosystemansatsen och bedrivas
utifrån försiktighetsprincipen baserad på bästa tillgängliga vetenskapliga
bedömningar. All jakt bör ske i överensstämmelse med högt ställda jaktetiska
principer på ett sådant sätt att djurens lidande minimeras. Som framhålls
i propositionen framförde Sverige vid inträdet i Internationella
valfångstkommissionen (IWC) år 1979 att de marina däggdjuren är en del av
världens gemensamma egendom. Efter ett minst tioårigt moratorium är Sverige
berett att diskutera ett återupptagande av valjakten om den baseras på
vetenskapligt underlag. Detta skall fortfarande vara Sveriges grundinställning.
Valar vistas huvudsakligen i internationellt vatten och kan företa mycket
långa vandringar. Många bestånd är beroende av parnings- och uppväxtområden
i skilda delar av världen. Bevarandet och förvaltningen av valar är därför
i högsta grad en internationell angelägenhet, och utskottet anser i likhet
med regeringen att svensk valpolitik skall baseras på bredast möjliga
internationella samverkan. Sverige bör organisatoriskt prioritera det
internationella arbetet inom bl.a. IWC, CITES (Convention on International
Trade in Endangered Species) och ASCOBANS (Agreement on the Conservation
of Small Cetaceans of the Baltic Sea, Northeast Atlantic, Irish Sea and
North Sea). Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om
övergripande principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar.
Därmed kan motion 2003/04:MJ408 (kd) yrkande 9 i allt väsentligt anses
tillgodosedd. Motionen bör därmed i berörd del lämnas utan riksdagens
vidare åtgärd. Vidare avstyrker utskottet motionerna 2003/04:MJ51 (m)
yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:MJ52 (m) yrkandena 1 och 7 i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med det anförda.
Bifångster av valar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (m, kd, fp) om åtgärder mot
bifångster av tumlare. Utskottet hänvisar bl.a. till att regeringen skall
analysera läget och överväga vilka eventuella ytterligare åtgärder som
behöver genomföras. Utskottet avstyrker också ett yrkande (m) om stöd
till turistnäringen, med hänvisning till vad som anförs i propositionen.

Jämför reservationerna 2 (fp), 3 (kd) och 4 (m).
Propositionen
I propositionen framhålls att Sverige bör verka inom internationella forum
för att minska bifångsterna av valar inom fisket. Sverige bör inom ramen
för EU:s gemensamma fiskepolitik verka för att bifångster av valar minimeras
genom en fortsatt utveckling av bl.a. selektiva fiskeredskap och hållbara
fisken samt där så behövs genom skapande av stängda områden och intensifierad
övervakning. EU:s ministerråd antog våren 2004 en förordning för att minska
bifångsterna av småvalar inom fisket. Förordningen innebär att fiske med
drivgarn fr.o.m. år 2008 är förbjudet i Östersjön och att sådant fiske
gradvis skall fasas ut fr.o.m. år 2005. Vidare skall ljudskrämmare införas
i vissa fisken längs sydsvenska Östersjökusten och system skapas för
övervakning av bifångster i såväl Östersjön som Västerhavet. I övrigt bör
Sverige i enlighet med ekosystemansatsen fullfölja Fiskeriverkets och
Naturvårdsverkets åtgärdsplan för tumlare, så att målet om att bifångsterna
skall reduceras till högst 1 % av bestånden uppnås till år 2010. Sverige
bör verka inom ASCOBANS och EU för att arbetet med att bevara tumlaren
stärks. Områden på svenskt vatten som är särskilt viktiga för tumlaren
bör identifieras och vid behov skyddas. Ett inventerings- och
informationsprogram
för småvalar, samordnade med marina övervakningsprogram, bör skapas som
en del av miljöövervakningen. Möjligheten att se tumlare i Sverige bör
underlättas. Sverige bör också verka för att marin ekoturism i form av t.
ex. valskådning bedriven på ett ansvarsfullt sätt stöds och att speciella
program för marin ekoturism med valskådning stimuleras i utvecklingssamarbetet
med andra länder.
Motionerna
I motion 2003/04:MJ408 (kd) yrkande 8 framhålls att det är särskilt
angeläget att minska bifångsten av tumlare, som är den enda valart som
förekommer i Östersjön. Tumlaren har varit på tillbakagång i svenska vatten
sedan 1960-talet. Oavsiktliga bifångster inom fisket pekas ut som den
huvudsakliga orsaken. Motionärerna ställer sig i huvudsak positiva till
förslaget till rådsförordning om åtgärder mot oavsiktlig fångst av valar
vid fiske. Förslaget innebär bl.a. en begränsad användning av drivgarn i
Östersjön samt obligatorisk användning av ljudskrämmare vid vissa typer
av fiske. Forskning pågår kring effekten av de senare, som skall avskräcka
tumlarna från att närma sig näten. Rådsförordningen tas även upp i ett
antal andra motioner. I motion 2003/04:MJ49 (kd) hänvisas till jordbruks-
och fiskerådets beslut om förordningen den 22 mars 2004. Motionärerna
ifrågasätter om de regler som föreskrivs är proportionerliga i förhållande
till de problem de avser lösa. Beträffande ljudskrämmare hänvisar
motionärerna till att forskning pågår kring effekten av dessa. Angående
begränsad användning av drivgarn framhålls att restriktioner i första hand
är aktuella för Nordsjön. Ett av delmålen i miljökvalitetsmålet Hav i
balans och levande kust och skärgård föreskriver att bifångsten av tumlare
får vara högst 1 % av bestånden. Enligt motionärerna är denna målsättning
redan uppfylld. Vidare påpekas att förbudet mot drivgarn får starkt
negativa konsekvenser för laxfisket på den svenska syd- och ostkusten. I
praktiken torde åtgärden omöjliggöra ett kommersiellt laxfiske i Östersjön.
Regeringen bör därför återkomma med förslag om hur berörda fiskare fullt
ut skall kompenseras för de förluster som inskränkningen av deras
fiskeverksamhet innebär. I motion 2003/04:MJ50 (m) hävdas att ett förbud mot
drivgarn helt kommer att slå ut det svenska laxfisket. Enligt en samstämmig
fiskekår har det inte förekommit tumlare på ett halvt århundrade i de
delar av Östersjön där svenskt laxfiske bedrivs. Det är orimligt att under
utfasningstiden förse drivgarnen med ljudskrämmare till stora kostnader
utan att veta hur effektiva dessa är i praktiken. Beträffande de speciella
övervakare som skall finnas ombord på större båtar framhålls att kostnaden
för att ha en observatör ombord beräknas till ca 20 000 kr per vecka.
Motionärerna anser att det är orimligt att på så lösa grunder införa
restriktioner och övervakningsprogram för att undvika bifångster av en art
som inte förekommer i de aktuella fiskevattnen. Att sedan gå vidare och
införa ett totalförbud mot drivgarn och på så sätt slå ut det yrkesmässiga
svenska laxfisket i Östersjön är än mer orimligt. I motion 2003/04:MJ51
(m) framhålls att regeringen själv anför att bifångsterna av tumlare i
Östersjön gradvis minskat och inte förekommit under senare tid och att
förslaget om förbud mot drivgarn därmed blir utan materiellt innehåll.
Ett förbud förändrar bara de svenska fiskarnas konkurrenssituation utan
att få någon effekt på beståndet av tumlare i Östersjön. Regeringens
förslag bör därför inte genomföras (yrkande 3). Motionärerna bakom motion
2003/04:MJ53 (fp) påpekar att Fiskeriverket och regeringen ansåg att
åtgärderna inte var relevanta innan EU-beslutet fattades, bl.a. med hänsyn
till att kostnaden för fiskerinäringen ansågs bli för hög. I gengäld har
delar av miljörörelsen drivit krav på förbud mot drivgarn och införande
av ljudskrämmare. Regeringen bör därför utreda effekterna av besluten
(yrkande 3).
Motion 2003/04:MJ51 (m) lyfter fram propositionens förslag om att möjligheten
att se tumlare i Sverige skall underlättas. Motionärerna anser att det är
utmärkt om ny turistverksamhet kan etableras och förutsätter att regeringens
avsikt är att underlätta för privata entreprenörer att bedriva
valskådningsverksamhet. Någon konkurrerande statsstödd verksamhet är inte
acceptabel
heller inom detta område (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Bifångster av valar inom fisket är ett hot mot många arter och bestånd av
valar. Antalet på detta sätt dödade, främst mindre, valar uppskattas enligt
propositionen till minst 300 000 per år. För vissa speciellt hotade bestånd
kan detta medföra utrotning. Eftersom valars reproduktionshastighet är
mycket låg är de generellt känsliga även för mindre ökningar av dödligheten.
Som framhålls i propositionen medför svenskt fiske bifångster av framför
allt tumlare genom användning av cirka tio olika typer av redskap. Det
största antalet bifångster förekommer på västkusten, där tumlarbeståndet
är störst. Huvudproblemet finns emellertid i Östersjön, där beståndet i
dag uppgår till endast 100-200 individer. Så sent som på 1960-talet uppgick
de rapporterade bifångsterna till omkring 15 tumlare per år, för att sjunka
till knappt 5 per år vid 1990-talets början. Utskottet konstaterar att
inga bifångster av tumlare i Östersjöfisket har rapporterats via yrkesfiskarnas
loggböcker under de senaste åren, medan Naturhistoriska riksmuseet fått
in i 13 tumlare från Östersjön under de senaste tio åren. Enligt ett delmål
inom miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård får
de totala bifångsterna av tumlare uppgå till högst 1 % av bestånden. Enligt
Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets åtgärdsplan för tumlare från maj
2003 skall de totala bifångsterna av tumlare i Västerhavet i svensk
ekonomisk zon år 2006 understiga 1,7 % av den svenska delen av beståndet.
Bland åtgärderna märks en ny heltäckande inventering av bestånden,
regelbunden uppsamling av spökgarn (borttappade garn), utformning av alternativa
torskfiskeredskap, utveckling av ljudskrämmare, studier av bifångster
genom intervjuer och observatörer, inrättande av en nationell bifångstgrupp
samt utökad informationsverksamhet. Av planen framgår vidare att ljudskrämmare
föreslås bli obligatoriskt på bl.a. de fisken i Västerhavet som fångar
flest tumlare, om bifångsterna inom området överstiger 1,7 % av den svenska
delen av bestånden. Samtliga åtgärder skall genomföras i nära samarbete
med yrkesfiskarna. Som regeringen anför innebär beslutet om EU:s nya
förordning för att minska bifångsterna av småvalar inom fisket bl.a. att
drivgarnsfiske i Östersjön förbjuds fr.o.m. år 2008. Enligt vad utskottet
erfarit kommer regeringen att analysera läget och utifrån rådsförordningen,
miljökvalitetsdelmålet om bifångster samt Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets
åtgärdsplan för tumlare överväga vilka eventuella ytterligare åtgärder
som behöver genomföras beträffande bifångster av tumlare. Därefter avser
regeringen att återkomma i frågan. Samtidigt arbetar myndigheterna vidare
med åtgärdsplanen, vilket bl.a. innebär satsningar på alternativa redskap
(burar och långrev i stället för nät vid bl.a. torskfiske) och införande
av övervakningsprogram för de båtar som inte omfattas av observatörs- och
ljudskrämselprogrammen. Som framhålls i propositionen kan i ett längre
perspektiv ett omfattande användande av ljudskrämmare innebära vissa
negativa effekter. Därför är det viktigt att metoden utvecklas genom bl.a.
interaktiva funktioner. Vidare bör man, som regeringen framhåller,
överväga att stänga vissa för tumlaren känsliga områden för fiske om det är
vetenskapligt motiverat. När det gäller laxfisket har utskottet tidigare
konstaterat (bet. 2003/04:MJU13) att det finns ett långsiktigt internationellt
åtgärdsprogram, Salmon Action Plan, som har tagits fram av Fiskerikommissionen
för Östersjön. Denna plan, som ligger till grund för förvaltningen av all
Östersjölax och har till syfte att säkra vildlaxstammarnas fortbestånd,
har implementerats genom ett svenskt åtgärdsprogram. Under hösten 2003
har åtgärder för att minska bifångster av tumlare diskuterats. I sammanhanget
har en utfasning av drivgarnsfisket i Östersjön aktualiserats, vilket
eventuellt kan komma att medföra att det framtida laxfisket i Östersjön
måste bedrivas med andra redskap. Utskottet delade regeringens uppfattning
att Fiskeriverket bör få i uppdrag att utveckla selektiva metoder för ett
utökat fiske efter fettfeneklippt lax. Därtill konstaterades att regeringen
avser att i internationella förhandlingar verka för att ökade möjligheter
skapas för Sverige att utnyttja denna resurs. Mot bakgrund av det arbete
som pågår på området anser utskottet att det inte finns behov av ett
riksdagsuttalande med anledning av motionerna 2003/04:MJ50 (m), 2003/04:MJ51
(m) yrkande 3, 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 3 samt 2003/04:MJ408 (kd) yrkande
8. Motionerna avstyrks i berörda delar. Vidare avstyrks motion 2003/04:MJ49
(kd).
Som regeringen anför har valar genom sin storlek och sitt beteende alltid
fascinerat människan. Genom att ha varit skyddade från jakt har flera
valbestånd ökat och valarna har möjligen också blivit mer orädda. Detta
har öppnat vägen för en snabbt växande marin ekoturism, där valskådning
utgör ett av de största inslagen. Det är sannolikt att valskådning även
rent ekonomiskt ger större vinning än vad en möjlig valjakt i dag hade
gett. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är önskvärt att
valskådning som inkomstkälla i kustområden utvecklas. Det är också viktigt
att hänsyn tas till valskådningens intressen vid olika beslut rörande
valjakt. Valjakt minskar valskådningens lönsamhet om den sker inom samma
geografiska område, eftersom sannolikheten för observationer minskar.
Utskottet instämmer därför i att Sverige inom IWC bör verka för att
valskådningens intressen prioriteras när konflikter föreligger. Eventuell
valjakt bör ske inom områden där andra länders övriga intressen inte berörs.
Valskådning måste dock bedrivas utifrån IWC:s riktlinjer på ett sådant
sätt att valarna inte skadas och att störningarna minimeras. De praktiska
förutsättningarna för att se tumlare i Sverige bör underlättas genom att
åtgärder för detta ändamål stimuleras. Utskottet föreslår med det anförda
att motion 2003/04:MJ51 (m) yrkande 4 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Hållbart nyttjande av valar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m) om hållbart nyttjande och
jakt på valar mot bakgrund av vad som anförs i propositionen.
Jämför reservation 5 (mp).
Propositionen
Regeringen anser att förvaltningen av världens valbestånd bör regleras
internationellt av IWC och utgå från ekosystemansatsen samt målet om
bevarande av biologisk mångfald. Förvaltningen bör baseras på principen om
hållbart nyttjande med hänsyn tagen till försiktighetsprincipen tillämpad
enligt bästa tillgängliga vetenskapliga bedömningar. Kommersiell jakt bör
regleras av IWC och förbli förbjuden till dess alla länder inom organisationen
förpliktigar sig att följa strikta, fastställda regler för jaktens bedrivande,
reglering och övervakning. Kommersiell jakt bör därefter bedrivas inom
respektive lands anslutande vattenområden, under internationell övervakning
och enligt av IWC fastställda regler. Jakt på valar bör bedrivas enligt
högt ställda etiska principer i enlighet med en kommande förvaltningsplan
inom IWC och på ett sådant sätt att djurens lidande minimeras. De länder
som bedriver valjakt bör kontinuerligt arbeta för att jaktmetoderna
förbättras så att avlivningstiden och lidandet minimeras. Om högt ställda
etiska krav på jakt inte kan uppfyllas bör jakt inte tillåtas. Sverige
bör, inom ramen för IWC:s regelverk, fortsatt verka för att tillgodose
ursprungsbefolkningars traditionella beroende av sådana förnybara resurser
som är livsviktiga för deras kulturella, ekonomiska och fysiska välbefinnande.

Motionen
I motion 2003/04:MJ52 (m) yrkande 3 reses invändningar mot att regeringen
genomgående använder begreppet hållbart nyttjande. I propositionen fastställs
att förvaltningen av världens valbestånd bör regleras internationellt av
IWC, utgå från ekosystemansatsen och målet om biologisk mångfald samt
baseras på principen om hållbart nyttjande. Med dessa termer har regeringen
uppenbarligen för avsikt att föra en politik där kommersiell valfångst
skall accepteras. Motionären hävdar att valarnas biologi och livsvillkor
inte gör det möjligt att använda termen hållbart nyttjande gentemot dessa
mycket långsamt reproducerande marina däggdjur som dessutom hotas av en
försämrad havsmiljö. Enligt yrkande 2 framstår det som inkonsekvent att
regeringen först konstaterar att skyddet mot kommersiell valjakt inte har
fungerat, men sedan ändå föreslår en återgång till laglig kommersiell
jakt. Denna attityd är förödande för svensk miljöpolitik, för valarna och
för Sveriges förtroende i valskyddsfrågor. Motionären anser att Sverige
inte skall förhandla om framtida valjakt inom IWC. Fortsatt jakt innebär
att det varken är möjligt att garantera etiska principer rörande jakt
eller att fastställa hur valar påverkas av dagens miljöhot. Det är inte
heller möjligt att effektivt bekämpa den illegala handeln med valprodukter.
Försiktighetsprincipen är helt enkelt inte förenlig med en återgång till
kommersiell valfångst. I yrkande 4 begärs att Sverige, genom ett starkt
nätverk av likasinnade medlemsländer som t.ex. Storbritannien, Australien,
Nya Zeeland och USA, verkar för att valfångstfrågan förblir en internationellt
prioriterad miljöfråga. Då valar betingar stora ekonomiska värden har
fångsten resulterat i förödande illegal handel eller okontrollerad legal
handel mellan valfångstländer. Detta är en orsak till att valbestånden
minskat katastrofalt under 1800- och 1900-talen.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför har principerna om bevarande av biologisk mångfald
och hållbart nyttjande varit centrala i de processer som styrt utvecklingen
av nyttjandet av biologiska resurser. Vid Sveriges inträde i IWC år 1979
förklarades att de marina däggdjuren är en del av världens gemensamma
egendom. Jakt kan bara accepteras om det finns vetenskapligt underlag
från allmänt accepterade undersökningar eller väl kalibrerade modeller.
Efter ett minst tioårigt moratorium är Sverige berett att diskutera
återupptagandet av valjakten baserat på vetenskapligt underlag. Regeringen
anför i propositionen att Sveriges inställning i denna fråga ligger fast.
Utskottet delar regeringens uppfattning att valar i första hand bör
nyttjas på ett icke dödande sätt. I den mån valjakt äger rum måste den ske
i enlighet med principerna för hållbart nyttjande utifrån ekosystemansatsen
och baserat på försiktighetsprincipen enligt bästa tillgängliga vetenskapliga
bedömningar. Uttolkningen av ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen
bör ske inom IWC och utifrån den vetenskapliga kommitténs bedömningar.
Sverige kan inte acceptera valjakt som bedrivs utan stöd av IWC eller i
strid med organisationens grundläggande målsättning. Genom att många
valbestånd genom fredning har skonats från kommersiell jakt i decennier
har en viss återhämtning skett. De mycket låga reproduktionstalen hos
valar gör dock att återhämtningen går långsamt. Det bör som regeringen
påpekar därför under flera decennier inte bedrivas jakt på flertalet av
de stora valarterna. Däremot förekommer vissa bestånd av ett fåtal arter,
som t.ex. vikval, på vilka en begränsad jakt bör kunna vara möjlig från
biologisk synpunkt. I dag förekommer en av IWC reglerad och av Sverige
stödd husbehovsjakt för ursprungsbefolkningar. Vetenskaplig jakt är
tillåten för IWC:s medlemmar och för närvarande inte möjlig att kontrollera.
Norge och fr.o.m. år 2006 också Island kan som medlemmar med reservation
mot moratoriet bedriva kommersiell valjakt utifrån egna bedömningar.
Dessutom finns risk för okontrollerad valjakt bedriven av länder utanför
IWC. Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett uppenbart
behov av att IWC fullt ut kontrollerar alla former av valjakt, inklusive
den som nu sker inom IWC men utanför organisationens fulla kontroll. De
senaste årens arbete inom IWC visar att försöken att reglera valjakten på
ett effektivt sätt måste fullföljas. En överenskommen förvaltningsplan
för kommersiell valjakt måste, liksom allt nyttjande av biologiska levande
resurser, utgå från ekosystemansatsen och principerna om bevarande av
biologisk mångfald och hållbart nyttjande. Allt nyttjande måste baseras
på försiktighetsprincipen kvantifierad genom objektiv forskning. Som
framhålls i propositionen är de nya regler för kvotsättning som utvecklats
inom IWC, RMP (Revised Management Procedure), sannolikt de mest genomtänkta
och noggrant utformade beräkningsmetoder som existerar för nyttjande av
levande biologiska resurser. Utskottet delar regeringens uppfattning att
den nya förvaltningsplanen bör omfatta regler för jaktens bedrivande som
minimerar djurens lidande och är minst lika omfattande som de som gäller
enligt svensk lagstiftning. Kontrollen av jaktens bedrivande bör ske genom
internationella observatörer och nationella inspektörer överallt där detta
är möjligt. Övervakning av valjaktsfartygen bör även ske genom teknik som
möjliggör kontroll i land av fartygens position och rörelser. För att
kunna kontrollera att den totala, av mänskliga aktiviteter orsakade,
dödligheten inte överskrider beviljade kvoter eller att skyddade bestånd
beskattas, bör IWC ha tillräcklig insyn i DNA-register över alla tagna
valar. Internationellt kontrollerade system bör finnas för stickprovstagningar
i senare distributionsled. Utskottet delar regeringens bedömning att när
en ny förvaltningsplan utan reservationer skapats i enlighet med nämnda
riktlinjer bör det bli möjligt att för definierade bestånd tillåta en
begränsad kommersiell valjakt. Ett sådant beslut måste tas av IWC och
följa dess vetenskapliga kommittés rekommendationer. I praktiken skulle
antagandet av en sådan förvaltningsplan innebära att jakt inom överskådlig
tid skulle vara möjlig enbart på enstaka bestånd. Det totala uttaget skulle
uppgå till högst någon procent av beståndets storlek. Detta innebär
sannolikt att färre valar skulle få jagas än vad som sker i dag. Utskottet
anser därmed att motion 2003/04:MJ52 (m) yrkandena 2-4 bör lämnas utan
vidare åtgärd.
Forskning om valar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (fp) om miljöforskningsinstitut i
Östersjöområdet, med hänvisning till befintlig verksamhet samt att behovet
av marin miljöforskning kommer att ses över i samband med nästa
forskningpolitiska proposition.
Jämför reservation 6 (fp, kd).
Propositionen
Enligt regeringen bör forskning om valar bedrivas utan att dessa dödas.
Undantag bör endast medges i särskilda fall och i liten skala. Sverige
bör aktivt verka för att behovet av forskning om valar tillgodoses i
anslutning till bl.a. IWC:s och ASCOBANS forskningsprogram och vetenskapliga
kommitté. Forskning bör fortsatt stödjas för att genom selektiva fiskeredskap
och alternativa fiskesätt minska bifångsterna i fisket.
Motionen
Enligt motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 4 bör regeringen vara mer pådrivande
för att EU gemensamt ökar forskningsinsatserna kring Östersjöns miljösituation.
EU bör förlägga ett marint miljöforskningsinstitut till Östersjöområdet,
med syfte att bedriva forskning kring strategier för marina miljöer.
Denna typ av forskning kan enligt motionärerna vara viktig för att kunna
föreslå vilka åtgärder som behövs inom exempelvis kemikaliepolitiken för
att stärka en livskraftig stam av t.ex. tumlare i Östersjön.
Utskottets ställningstagande
Det finns i dag tre marina forskningscentrum i Sverige kopplade till
universiteten i Stockholm, Umeå och Göteborg. Vid dessa finns också
forskningsstationer, varav två i Östersjöområdet: Umeå och Askö. Marin
forskning bedrivs också vid Lunds universitet och Kalmar högskola.
Forskningscentrumens uppgifter är att värna och samordna den marina forskningen,
utbildningen och miljöövervakningen samt att sprida information om den
marina miljön. Utskottet har erfarit att det för närvarande pågår en
utvärdering av de marina centrumen. Universitet och högskolor kan söka
forskningsstöd via EU:s program för forskning och utveckling. EU stöder
bl.a. forskning om den marina miljön. EU kan också lämna stöd för att
utveckla samarbete mellan forskningsinstitutioner. Det ankommer på
universiteten och högskolorna att söka stöd från EU. Regeringen avser att
återkomma beträffande stödet till och organisationen av den marina
forskningen i samband med nästa forskningspolitiska proposition. Mot bakgrund
av det anförda anser utskottet att motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 4 bör
lämnas utan vidare åtgärd.
Organisation av arbetet med valpolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om Internationella
valfångstkommissionen (IWC). Vidare avstyrks ett motionsyrkande (fp) om
EU-samordning
av valpolitiken med hänvisning till vad som anförs i propositionen.
Slutligen avstyrks ett motionsyrkande (m) om svensk representation vid IWC:s
möten samt ett yrkande (fp) om samråd mellan regering och riksdag, med
hänvisning till regeringens riktlinjer i dessa frågor.
Jämför reservationerna 7 (fp, kd) och 8 (fp, kd).
Propositionen
I propositionen framhålls att IWC bör vara den ansvariga internationella
organisationen för bevarande och förvaltning av valar. Arbetet inom
organisationen bör bedrivas under största möjliga öppenhet och deltagande
och med respekt för olika parters integritet. Sverige bör verka för att
IWC:s bevarandekommitté stärker det internationella samarbetet för bevarandet
av valar. Det regionala ansvaret för mindre valar kan åvila regionala
organisationer som ASCOBANS och ACCOBAMS (Agreement on the Conservation
of Cetaceans of the Black Sea, Mediterranean Sea and Contiguous Atlantic
Sea) och utövas i samarbete med berörda regionala fiskeri- och
miljöorganisationer. Det svenska arbetet med internationella valfrågor inom IWC
bör samordnas med arbetet inom andra relevanta organisationer som CITES,
konventionen om biologisk mångfald, Bonnkonventionen, EU, IMO (International
Maritime Organization) och ICES (International Council for the Exploration
of the Sea). Vidare bör den svenska politiken i valfrågor utformas efter
hörande av Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och andra berörda
intressenter. Inom Regeringskansliet bör Miljödepartementet även
fortsättningsvis ha huvudansvaret för valfrågan. Regeringen anser att den
ansvarsfördelning som finns mellan ansvariga myndigheter fungerar väl och
bör behållas.
Motionerna
I motion 2003/04:MJ52 (m) begärs att Sverige verkar för att IWC omvandlas
från en valjaktskommission till en valskyddskommission (yrkande 5).
Motionärerna bakom motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 1 anser att det finns
behov av att finna bättre former för att samråda med och informera riksdagen
avseende Sveriges agerande i IWC. I yrkande 2 uppmärksammas betydelsen av
förbättrad samordning av valpolitiken på EU-nivå. Motionärerna framhåller
att EU inte är medlem i IWC och att det i dag inte finns något officiellt
samarbete mellan EU:s medlemsstater i valfrågan. Detta får till följd att
EU inte kan utnyttja sin ställning som internationellt och politiskt viktig
aktör. Samarbetet inom EU bör därför förbättras. Enligt motion 2003/04:MJ52
(m) bör Sverige ändra sin policy beträffande representation vid IWC:s
möten. Motionären hävdar att den skarpa kritik som riktats mot regeringen
för dess kraftlösa valfångstpolitik bl.a. är ett resultat av nivån på
Sveriges representation vid IWC:s möten. Medan de flesta medlemsländer
väljer att skicka höga diplomater och regeringsföreträdare har Sverige i
stället valt att skicka lägre tjänstemän. Regeringen bör i framtiden
representeras på en mer ändamålsenlig nivå än hittills (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Som framhålls i propositionen måste förvaltningen av världens valar ske
utifrån ett globalt perspektiv och bedrivas effektivt så att de uppsatta
målen kan nås. I enlighet med de beslut som tagits vid såväl
Stockholmskonferensen
år 1972 som Riokonferensen år 1992 bör den internationella förvaltningen
av valar åvila Internationella valfångstkommissionen. Sverige bidrog vid
IWC:s senaste kommissionärsmöte till bildandet av organisationens
bevarandekommitté (Conservation Committee). Avsikten är att genom denna samla
och effektivisera IWC:s bevarandearbete samt möjliggöra ett enhetligt och
systematiskt agerande gentemot andra internationella forum. Utskottet
konstaterar att bevarandet av valar förutsätter gemensamma internationella
överenskommelser och att IWC:s verksamhet syftar till att genom en
effektivare och mer ändamålsenlig förvaltning skapa ett hållbart nyttjande
av valbestånden. Därmed bör motion 2003/04:MJ52 (m) yrkande 5 lämnas utan
vidare åtgärd i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Som framhålls i motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 1 finns det behov av att
finna bättre former för att samråda och informera riksdagen avseende
Sveriges agerande i IWC. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att
hålla riksdagen informerad om viktigare förändringar och centrala
frågeställningar rörande politiken för bevarande och hållbar förvaltning av
valar. Därmed anser utskottet att det inte föreligger något behov av ett
riksdagsuttalande i frågan. Motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 1 avstyrks
i berörd del.
Som framgår av propositionen är EU inte part till IWC och har inte aktivt
deltagit i organisationens arbete. Ingen koordinering förekommer mellan
EU:s medlemsstater. Däremot företräds EU av ordförandelandet vid möten
inom CITES, då handel med valprodukter diskuteras, och koordinering sker
vid partsmöten inom Bonn- respektive Bernkonventionen. Bifångster inom
fisket utgör ett allvarligt problem för många valbestånd. Det kommersiella
fisket inom EU regleras genom EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Med
hänvisning till subsidiaritetsprincipen har dock bestämts att fisket inom
eget territorialvatten tills vidare hanteras utifrån nationell lagstiftning.
Fisket efter kvoterade arter, vilket är det fiske som främst påverkar
valar, baseras på principen att fastställda kvoter och regler inte ensidigt
kan ändras av enskilda nationer. EU:s ministerråd beslutar därför om frågor
som rör kommersiellt utnyttjande av fisk. EU är vidare observatör inom
ASCOBANS, vilket innebär att EU:s direktorat för fiske företräder EU:s
medlemsstater när t.ex. bifångster inom det kommersiella fisket behandlas.
Tumlaren omfattas även av EU:s miljöpolitik genom Art- och habitatdirektivet
(bilaga 2 och 4), som kräver att medlemsstaterna skyddar arten genom bl.
a. inrättandet av skyddade områden samt genom att bifångster övervakas
och åtgärdas. Med anledning av detta har EU:s ministerråd våren 2004
antagit en förordning för att minska bifångsterna av småvalar inom fisket.
Inom IWC diskuteras för närvarande att inom ramen för den nyligen inrättade
bevarandekommittén prioritera arbetet med bifångster av valar i fisket.
Detta kan innebära att EU:s roll kan komma att öka även inom IWC. Utskottet
anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte bör vidta någon
ytterligare åtgärd med anledning av motion 2003/04:MJ53 (fp) yrkande 2.
Motionen avstyrks.
När det gäller kravet i motion 2003/04:MJ52 (m) yrkande 6 om att Sverige
bör ändra sin policy beträffande representation vid IWC:s möten vill
utskottet anföra följande. Ansvaret för att organisera arbetet med valar
åvilar regeringen, som utser svensk kommissionär i IWC. Eftersom valfrågans
beredning inom Sverige domineras av bevarandeaspekter åvilar det operativa
ansvaret Miljödepartementet. Departementet avgör delegationens sammansättning.
Utskottet har inhämtat att de allra flesta länder sänder tjänstemän till
IWC:s möten. Höga regeringsföreträdare deltar sällan och bara i enstaka
frågor. De länder för vilka fisket (där valarna ingår) är en viktig del
av utrikeshandeln, såsom Norge och Island, företräds av respektive
utrikesdepartement. Sveriges kommissionär vid IWC är forskare och valdes för
åren 2001-2003 till IWC:s ordförande. I övrigt deltar Miljödepartementet
vid IWC:s möten. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen angående
Sveriges representation i IWC och föreslår därför att motion 2003/04:MJ52
(m) yrkande 6 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar, punkt 1
(m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders
Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag om övergripande principer
för en hållbar svensk politik i fråga om valar samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om principer för
hotade djurarter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:124 och
motion 2003/04:MJ51 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2003/04:MJ52
yrkandena 1 och 7 samt 2003/04:MJ408 yrkande 9.
Ställningstagande
Det är inte bara valar som är hotade. Samma principiella politik med
likartade angreppssätt och åtgärder bör gälla för samtliga hotade arter,
åtminstone däggdjur och fåglar. Ett sådant förhållningssätt underlättar
förståelsen för skyddsåtgärder, eller avsaknaden av sådana, vilket bidrar
till minskade konflikter mellan människor som sätter bevarandeaspekter
främst och de som är mer restriktiva. Därtill undviks att politiken för
hotade arter blir djurslagsspecifik. De övergripande principerna i
propositionen är i huvudsak invändningsfria. När regeringen beskriver hur
principerna skall uppnås blir det mer problematiskt. Avsnittet om miljöhot
liksom det om tumlaren består nästan enbart av spekulationer. Det är inte
en tillfredsställande grund vare sig för riksdagens beslut eller för
regeringens vidare direktiv till myndigheter. Regeringen skall avstå från
att spekulera och i stället ta fasta på de fakta som finns eller, om de
är bristfälliga, utöka kunskapen på området. Först därefter är det möjligt
för riksdagen att fatta beslut. Denna ordning borde vara självklar. Detta
bör ges regeringen till känna.

2. Bifångster av valar, punkt 2 (fp)
av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om bifångster av småvalar. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:MJ53 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:MJ50,
2003/04:MJ51 yrkande 3 och 2003/04:MJ408 yrkande 8.
Ställningstagande
EU:s ministerråd har lagt fram ett förslag som syftar till att minska
bifångster av småvalar. Förslaget innebär bl.a. att man vill förbjuda
användningen av drivgarn samt att s.k. ljudskrämmare skall börja användas.
Innan beslutet fattades ansåg Fiskeriverket och regeringen att dessa
åtgärder inte var relevanta, bl.a. med hänsyn till att kostnaderna för
fiskerinäringen ansågs bli för höga. I gengäld har delar av miljörörelsen
drivit krav på förbud mot drivgarn och införande av ljudskrämmare. Regeringen
bör därför utreda effekterna av dessa beslut. Detta bör ges regeringen
till känna.

3. Kompensation till yrkesfiskare, punkt 3 (kd)
av Björn von der Esch (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kompensation till yrkesfiskare. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ49.
Ställningstagande
Ett beslut om gemensam rådsförordning om åtgärder för att minska oavsiktlig
fångst av valar vid fiske antogs vid jordbruks- och fiskerådets möte den
22 mars 2004. Kristdemokraterna ifrågasätter om de regler som föreskrivs
i förordningen är proportionerliga i förhållande till de problem som de
avser att lösa. Beträffande ljudskrämmare, s.k. pingers, pågår forskning
kring effekten av dessa, vars syfte är att avskräcka tumlarna från att
närma sig näten. När det gäller begränsad användning av drivgarn är
restriktioner i första hand aktuella för Nordsjön. Ett av delmålen i
miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård föreskriver
att bifångsten av tumlare får vara högst 1 % av bestånden. Denna målsättning
är redan uppfylld. Förbudet mot drivgarn får starkt negativa konsekvenser
för laxfisket på den svenska syd- och ostkusten. I praktiken torde åtgärden
omöjliggöra ett kommersiellt laxfiske i Östersjön. Det är därför nödvändigt
att berörda yrkesfiskare kompenseras fullt ut för förluster till följd av
EU-förordningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om
hur berörda fiskare fullt ut skall kompenseras för de förluster som
inskränkningen av deras fiskeverksamhet innebär. Detta bör ges regeringen
till känna.

4. Turistnäringen och valar, punkt 4 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders
Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om stöd till turistnäringen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ51 yrkande 4.
Ställningstagande
I propositionen föreslås att möjligheten att se tumlare i Sverige skall
underlättas. Det är utmärkt om ny turistverksamhet kan etableras. Vi
förutsätter att regeringens avsikt är att underlätta för privata entreprenörer
att bedriva valskådningsverksamhet. Någon konkurrerande statsstödd verksamhet
är inte heller inom detta område acceptabelt. Detta bör ges regeringen
till känna.

5. Hållbart nyttjande av valar, punkt 5 (mp)
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hållbart nyttjande av valar. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ52 yrkandena 2 och 3 samt avslår motion
2003/04:MJ52 yrkande 4.
Ställningstagande
I propositionen fastställs att förvaltningen av världens valbestånd bör
regleras internationellt av IWC och utgå från ekosystemansatsen samt målet
om biologisk mångfald. Förvaltningen bör baseras på principen om hållbart
nyttjande. Med dessa termer har regeringen uppenbarligen för avsikt att
föra en politik där kommersiell valfångst skall accepteras. Valarnas
biologi och livsvillkor gör det inte möjligt att använda termen hållbart
nyttjande gentemot dessa mycket långsamt reproducerande marina däggdjur
som dessutom hotas av en degraderad havsmiljö. Som regeringen själv anför
i propositionen är den marina miljön i sig ett allvarligt hot mot valarnas
överlevnad. Vidare framstår det som inkonsekvent och ologiskt att regeringen
först konstaterar att skyddet mot kommersiell valjakt inte har fungerat,
men sedan ändå föreslår en återgång till laglig kommersiell jakt. Denna
attityd är förödande för svensk miljöpolitik, för valarna och för Sveriges
förtroende i valskyddsfrågor. Sverige skall inte förhandla om framtida
valjakt inom IWC, eftersom det med fortsatt valjakt varken är möjligt att
garantera etiska principer rörande jakt eller att fastställa hur valar
påverkas av dagens miljöhot. Det är inte heller möjligt att effektivt
bekämpa den illegala handeln med valprodukter. Försiktighetsprincipen är
helt enkelt inte förenlig med en återgång till kommersiell valfångst. Vad
som ovan anförs om hållbart nyttjande av valar bör ges regeringen till
känna.

6. Forskning om valar, punkt 6 (fp, kd)
av Lennart Fremling (fp), Anita Brodén (fp) och Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om miljöforskningsinstitut i Östersjöområdet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ53 yrkande 4.
Ställningstagande
Regeringen bör vara mer pådrivande för att EU gemensamt ökar
forskningsinsatserna
kring Östersjöns miljösituation. EU bör förlägga ett marint
miljöforskningsinstitut
i Östersjöområdet med syfte att bedriva forskning kring strategier för
marina miljöer. Denna typ av forskning borde vara en viktig hörnsten för
att bl.a. föreslå vilka åtgärder som behövs inom t.ex. kemikaliepolitiken
för att stärka en livskraftig stam av t.ex. tumlare i Östersjön. Detta
bör ges regeringen till känna.

7. EU-samarbete om valar, punkt 8 (fp, kd)
av Lennart Fremling (fp), Anita Brodén (fp) och Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om EU-samordning av valpolitiken. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ53 yrkande 2.
Ställningstagande
EU är inte medlem i IWC. Det finns i dag inte heller något officiellt
samarbete mellan EU:s medlemsstater i valfrågan. Detta får till följd att
EU inte kan utnyttja sin ställning som internationellt och politiskt viktig
aktör. EU bör därför förbättra samarbetet i denna fråga. Detta bör ges
regeringen till känna.

8. Samråd inför IWC, punkt 10 (fp, kd)
av Lennart Fremling (fp), Anita Brodén (fp) och Björn von der Esch (kd).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om samråd inför IWC:s möten. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ53 yrkande 1.
Ställningstagande
Det finns behov av att finna bättre former för att samråda och informera
riksdagen avseende Sveriges agerande i IWC. Detta bör ges regeringen till
känna.

Särskilt yttrande

Förbud mot drivgarn (m, c)
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c) och
Bengt-Anders Johansson (m) anför:

Regeringen har inom EU varit med och förhandlat fram en ny förordning för
att minska bifångsterna av småvalar inom fisket. Förordningen innebär bl.
a. att fiske med drivgarn i Östersjön förbjuds fr.o.m. år 2008. Avsikten
med förbudet är således att minska bifångster av tumlare vid fiske. Då
regeringen själv anför att bifångster av tumlare i Östersjön gradvis har
minskat och inte förekommit under senare tid blir beslutet utan materiellt
innehåll. Vi anser att det är djupt beklagligt att regeringen har ställt
sig bakom ett sådant beslut. Ett förbud förändrar bara de svenska
yrkesfiskarnas konkurrenssituation utan att få någon effekt på beståndet av
tumlare i Östersjön.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:124 En hållbar svensk politik i fråga om valar:
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om
övergripande principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar (avsnitt
7.1).
Följdmotioner
2003/04:MJ49 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att de fiskare som drabbas av de i propositionen redovisade åtgärderna
för att begränsa bifångster av tumlare skall kompenseras fullt ut.
2003/04:MJ50 av Jeppe Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om drivgarnsförbudet.
2003/04:MJ51 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en och samma principiella hållning vad gäller politik för hotade
djurarter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett bättre beredningsunderlag för regeringens förslag.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbud mot drivgarn i Östersjön.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stöd till turistnäringen.
2003/04:MJ52 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2003/04:124
punkt 7.1 Övergripande principer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Sveriges inställning till valjakt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hållbart nyttjande.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommersiell jakt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Sveriges inställning till behovet av att omvandla Internationella
valfångstkommissionen till en internationell valskyddskommission.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att Sverige ändrar sin hittillsvarande policy
beträffande representation vid IWC:s möten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om innehållet i den svenska valfångstpolitiken.
2003/04:MJ53 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att finna bättre former för att samråda och informera
riksdagen avseende Sveriges agerande i IWC.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förbättra samordningen av valpolitiken på EU-nivå.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att utreda EU:s åtgärder för att skydda småvalar och
tummelbestånd i Östersjön.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förlägga ett marint miljöforskningsinstitut i Östersjöområdet.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tumlare.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om valfångst.