Tillträde till högre utbildning m.m.
Betänkande 1995/96:UbU11
Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU11
Tillträde till högre utbildning m.m.
Innehåll
1995/96 UbU11
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 1995/96:184 om ändrade regler för tillträde till högre utbildning m.m. Samtliga motioner avstyrks.
Termen allmän behörighet ersätts med grundläggande behörighet. Den som gått i programgymnasiet behöver för grundläggande behörighet ha godkänt betyg på kurser som motsvarar 90 % av antalet gymnasiepoäng för fullständigt nationellt program. Högskoleverket skall bestämma de särskilda behörighetsvillkoren för utbildningar till yrkesexamina. Högskolorna får för sina övriga utbildningar välja bland ett begränsat antal standardbehörigheter som Högskoleverket skall fastställa. Minst en tredjedel av antalet platser skall normalt besättas på grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval av högskoleprov. Gymnasiebetygen skall poängvärderas enligt enhetliga regler som fastställs av regeringen. - Verket för högskoleservice (VHS) ombildas inte till servicebolag utan förblir myndighet.
M och fp yrkar i en reservation avslag på regeringens förslag om tillträdesregler. I andra reservationer framförs förslag som gäller särskild behörighet, urvalsregler och VHS ställning. Sammanlagt har 19 reservationer avgivits.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m. föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),
2. att riksdagen godkänner riktlinjerna för behörighet och urval till högre utbildning (avsnitten 7, 8 och 9),
3. att riksdagen återkallar sitt godkännande av att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare beslut av regeringen,
4. att riksdagen återkallar sitt bemyndigande till regeringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice.
Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagning till den högre utbildningen.
1995/96:Ub28 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om decentraliserat antagningsförfarande under Högskoleverkets ansvar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om meriteringsvärde av kompletterade betyg samt användning av högskoleprovet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet vid antagning till högre utbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda regler för att underlätta för invandrare att fullfölja i hemlandet påbörjade studier vid svensk högskola samt för att underlätta för dem som har yrkesutbildning utanför Sverige att få möjligheter till anpassning av denna till svenska förhållanden.
1995/96:Ub29 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild behörighet och standardbehörigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsregler för utbildningar som leder till yrkesexamen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvotering och utveckling av urvalskriterier,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare krav på specificering av antagningsordning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsplikt för högskolan.
1995/96:Ub30 av Sofia Steiner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om funktionshindrades möjligheter till högre utbildning.
1995/96:Ub31 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fullgjord värnplikt bör ges meritvärde motsvarande arbetslivserfarenhet för tillträde till högre utbildning.
1995/96:Ub32 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om regelsystem för tillträde till högre utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urval,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om standardbehörigheter för särskild behörighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundläggande behörighet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök med en delvis ospärrad högskola.
1995/96:Ub33 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnämnen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kärnämnen för konstnärliga utbildningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet standardbehörigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsregler för yrkesexamina,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasiebetygens meritvärdering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urvalskriterier,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urvalssystem.
Utskottet
Inledning
Stora förändringar har de senaste åren skett både inom högskolan och inom gymnasieskolan.
Den linjeindelade gymnasieskolan har omvandlats till en program- och kursbaserad gymnasieskola med en gemensam kärna av allmänna ämnen. Alla nationella och specialutformade gymnasieprogram är nu treåriga. Det grupprelaterade betygssystemet med betyg i varje ämne enligt en femgradig sifferskala har ersatts av kunskapsrelaterade betyg efter varje kurs enligt en fyragradig skala där det lägsta betyget är Icke godkänd. Den första årskullen som lämnar programgymnasiet med betyg helt enligt det nya betygssystemet kommer ut våren 1997.
Inom högskolan inleddes i slutet av 1980-talet en reformering av den inre organisationen tillsammans med en långtgående decentralisering. Denna utveckling kulminerade den 1 juli 1993 när en ny högskolelag trädde i kraft (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103). Respektive universitet och högskola har i dag själv ansvar för att inom vida ramar utforma sitt utbud av utbildningar och besluta om innehållet i dessa. Även villkoren för tillträde till studierna bestäms till allra största delen av varje högskola själv. Såväl behörighetsvillkor som urvalsregler är i många fall olika vid olika lärosäten för utbildningar med samma mål.
I proposition 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m. har regeringen lagt fram förslag som föranleds dels av erfarenheterna av den nya ordningen inom högskolan, dels av förändringarna i gymnasieskolan. Regeringens uppfattning om hur villkoren för tillträde till högre utbildning bör regleras föranleder också förslag om att inte fullfölja riksdagens tidigare beslut om nedläggning av Verket för högskoleservice. Slutligen tas i propositionen upp vissa frågor angående avskiljande från högskoleutbildning, vilka riksdagen tidigare aktualiserat.
1. Villkoren för tillträde till grundläggande högskoleutbildning
Avslag på propositionen
Reglerna för tillträde till högskolan skall enligt regeringens mening i sina huvuddrag vara en angelägenhet för riksdag och regering, eftersom högskolan ingår i ett nationellt utbildningssystem. Statsmakterna skall ha ansvar för utformningen av dessa regler. Regeringens avsikt med propositionen är att presentera ett system för tillträde till högskolan som är tydligt, överblickbart och rättssäkert för de enskilda sökandena och som samtidigt underlättar det grannlaga arbetet med antagning till högre studier. Varje lärosäte skall även i fortsättningen vara antagningsmyndighet med ansvar för antagningen i enlighet med de nationella reglerna.
I propositionen föreslås ett tillägg i högskolelagen som bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om urval. Vidare redovisas huvuddragen i de gemensamma regler som regeringen avser att införa i högskoleförordningen när det gäller grundläggande behörighet (ett begrepp som avses ersätta det tidigare allmän behörighet), särskild behörighet samt urval.
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna yrkar i motionerna 1995/96:Ub27 (m) yrkande 1 och 1995/96:Ub32 (fp) yrkande 1 avslag på regeringens förslag till regelsystem för tillträde till högre utbildning. Enligt den förstnämnda motionen medför regeringens förslag en centralisering och en nivellering av inträdet till högskolan, som innebär en klar försämring av den studerandes villkor. Motionärerna anser att propositionen är helt onödig. Nej till återgång till ett centralistiskt system och kritik på många punkter mot regeringens förslag framförs också i fp-motionen.
Utskottet anser det nödvändigt att villkoren för tillträde till högre utbildning för dem som nästa år lämnar den nya gymnasieskolan med en helt ny typ av betyg preciseras. Förslag om detta lämnas i propositionen. Erfarenheterna av de senaste årens regler för behörighet och urval visar att det behövs förändringar av regelsystemet så att ungdomarna i gymnasieskolan - och även vuxna utbildningssökande - bättre kan överblicka sina möjligheter att komma in på högre utbildning. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 1 och 1995/96:Ub32 yrkande 1.
Behörighet
Regeringens förslag till riktlinjer för grundläggande behörighet innebär följande. Grundläggande behörighet skall den ha som fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser omfattande minst 90 % av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Den som fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning behöver för grundläggande behörighet ha lägst betyget Godkänd i kurser omfattande minst 90 % av antalet gymnasiepoäng som krävs för att få sådant slutbetyg. För sökande med betyg enligt det gamla betygssystemet skall nuvarande regler fortsätta att gälla. Också reglerna för behörighet genom ålder och yrkesverksamhet (den s.k. 25:4- regeln) kvarstår oförändrade. Högskoleverket skall utfärda föreskrifter för högskolornas bedömning av grundläggande behörighet när det gäller sökande som har kunskaper från annan utbildning än gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning, t.ex. folkhögskola eller utländsk gymnasial utbildning, eller från annan verksamhet än utbildning. Regeringen har inte anslutit sig till förslaget från utredningen RUT 93 (Behörighet och urval, SOU 1995:71) att det för grundläggande behörighet skall krävas godkänt betyg i sex av de åtta kärnämnena i gymnasieskolan, nämligen kärnämneskurserna i engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska.
I motion 1995/96:Ub28 (mp) accepteras regeringens förslag under förutsättning att kompletterade betyg efter avslutade gymnasiestudier också tillgodoräknas fullt ut. Motionärerna begär ett tillkännagivande av riksdagen om detta (yrkande 2 delvis).
Utskottet utgår från att regeringen inte har för avsikt att ändra på det sedan lång tid gällande förhållandet att kompletterade betyg jämställs med betyg i slutbetyget när det gäller behörighet. Yrkandet om tillkännagivande avstyrks.
Frågan om det skall krävas godkänt betyg i kärnämnena - de för alla nationella och specialutformade program gemensamma ämnena - tas upp i tre motioner, 1995/96:Ub27 (m) yrkande 2, 1995/96:Ub32 (fp) yrkande 4 och 1995/96:Ub33 (c) yrkandena 1 och 2. Motionärerna anknyter till förslaget från RUT 93. Enligt centermotionen (yrkande 2) bör dock inte godkänt i alla kärnämnen vara avgörande för antagning när det gäller vissa utbildningar, t.ex. konstnärliga.
Utskottet konstaterar att gymnasiereformen innebär en betydande ambitionshöjning för den gymnasiala utbildningen. Alla nationella och specialutformade program har blivit treåriga och innehåller en kärna av åtta allmänna ämnen. Det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet omfattar totalt 2 150 gymnasiepoäng, de övriga nationella programmen 2 370 gymnasiepoäng. Kärnämneskurserna omfattar för samtliga program 680 gymnasiepoäng. Nationella betygskriterier förtydligar kraven för betygen Godkänd och Väl godkänd.
Regeringens förslag om krav på godkänt i kurser motsvarande minst 90 % av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program i gymnasieskolan innebär en väsentlig skärpning i förhållande till vad som har gällt under ett par decennier för allmän behörighet till högre utbildning. För sökande från gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning har det nämligen sedan 1977 års högskolereform inte funnits något krav på viss betygsnivå för allmän behörighet. Eftersom kärnämneskurserna utgör en så stor andel av det totala antalet gymnasiepoäng måste eleven ha minst betyget Godkänd i de flesta av dessa för att nå grundläggande behörighet. Utskottet delar regeringens uppfattning att någon skärpning därutöver, som RUT 93 och flera motionärer föreslagit, inte är lämplig.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 i denna del, 1995/96:Ub32 yrkande 4 och 1995/96:Ub33 yrkandena 1 och 2 samt godkänner regeringens förslag till riktlinjer för grundläggande behörighet.
Regeringen föreslår ett helt nytt system för definiering av kraven för särskild behörighet. Det nya systemet bygger på begreppet standardbehörighet. Detta begrepp har lanserats av RUT 93 (jfr SOU 1995:71 s. 51-53) och innebär att det på nationell nivå fastställs ett antal olika kombinationer av behörighetskrav, uttryckta som krav på godkänt betyg i vissa kurser i gymnasial utbildning. Olika högskoleutbildningar kan sedan knytas till olika sådana kombinationer - standardbehörigheter.
Enligt regeringens förslag skall Högskoleverket efter hörande av Statens skolverk samt universitet och högskolor utveckla och fastställa ett begränsat antal standardbehörigheter för att uttrycka kraven på särskild behörighet för de program och kurser som vänder sig till nybörjare i högskolan. För de utbildningar som leder till yrkesexamina (exkl. de konstnärliga examina) skall Högskoleverket också bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla. För övriga program och kurser som vänder sig till nybörjare skall respektive högskola besluta vilka standardbehörigheter som skall gälla, eller att några särskilda behörighetskrav inte skall ställas. Om en högskola vill ställa andra behörighetskrav än vad som ryms inom standardbehörigheterna, skall Högskoleverkets godkännande till detta inhämtas. En högskola skall liksom hittills kunna besluta om dispens från något eller några behörighetsvillkor, om det finns särskilda skäl.
Standardbehörigheterna skall enligt regeringens förslag vara färre till antalet än de 16 som RUT 93 föreslagit. Innehållet i standardbehörigheterna skall också övervägas närmare; bl.a. anser regeringen att RUT 93 till alltför många utbildningar föreslagit förkunskapskrav som obligatoriskt uppnås endast på naturvetenskapsprogrammet. Regeringen menar, i likhet med en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet (i rapporten Gymnasieskolan - en bred grund för högskolan! Ds 1995:56), att även vissa kurser som eleverna läser inom andra program kan vara en bra grund för högskolestudier.
Centerpartiet och Kristdemokraterna framför i motionerna 1995/96:Ub33 (c) yrkandena 3 och 4 resp. 1995/96:Ub29 (kds) yrkandena 1 och 2 invändningar mot regeringens förslag dels när det gäller begränsningen av antalet standardbehörigheter, dels när det gäller centraliseringen av beslutsfattandet om särskilda behörighetsvillkor för utbildningar som leder till yrkesexamina. Motionärerna anser det önskvärt att utbildningen till samma yrkesexamen kan ges olika profil vid olika lärosäten, och anser att olika standardbehörigheter därför kan vara motiverade. Standardbehörigheterna bör också vara tillräckligt många för att ge utrymme för specialisering och profilering, anser motionärerna.
Enligt motion 1995/96:Ub32 (fp) yrkande 3 saknas i propositionen analys av hur ett modifierat system med standardbehörigheter kan komma att se ut. Man kan därför inte nu avgöra om förslaget är genomförbart och vilka konsekvenser det har för startnivån för olika utbildningar. Motionärerna pläderar också för försök med vad de kallar en delvis ospärrad högskola (yrkande 5). Därmed avses att sökande som har grundläggande behörighet själva bedömer sin kompetens för högre studier, med standardbehörigheterna som hjälp vid valet.
Utskottet utgår från att regeringen kommer att se till att det nya systemet för reglering av särskilda behörighetsvillkor utformas så att det blir genomförbart och att dess eventuella inverkan på startnivån för olika utbildningar beaktas. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslaget om försök med en delvis ospärrad högskola i enlighet med motionärernas förslag. Riksdagen bör därför avslå motion 1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5.
Liksom regeringen anser utskottet att särskilda behörighetskrav bör tillämpas relativt restriktivt. Regler som gör kompletteringsstudier efter avslutade gymnasiestudier nödvändiga för stora grupper studerande är inte tillfredsställande. Det är viktigt att slå vakt om elevernas möjligheter att i gymnasieskolan välja program och kurser efter personligt intresse. Utrymmet för detta skulle motverkas av ett system med många olika och var för sig omfattande standardbehörigheter som tillträdesvillkor till högre studier.
För yrkesexamina är kraven som skall vara uppfyllda för respektive examen reglerade på nationell nivå i examensordningen, som utgör bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). Kraven är uttryckta på ett sådant sätt att de ger varje universitet och högskola stor frihet när det gäller uppläggning och innehåll i utbildningen. Utskottet anser liksom regeringen att det är viktigt att utbildningarna i stor utsträckning kan bedrivas på lika villkor. Reglerna för behörighet till utbildningar som leder till en viss yrkesexamen bör därför vara lika vid alla högskolor.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub33 yrkandena 3 och 4.
Urval
Regeringen föreslår ett tillägg i högskolelagens 4 kap. 3 § varmed regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får rätt att meddela föreskrifter om urval. I propositionen redovisas också riktlinjer för den reglering av urval till högre utbildning som regeringen avser skall gälla.
De nya regler om urval som föreslås i propositionen skall gälla för sådana sökande till kurser och program som inte sedan tidigare är antagna till högskolan. Studenter som redan är registrerade vid högskolan och som vill fortsätta sin utbildning med ytterligare kurser kan alltså ges förtur.
Urvalsreglernas funktion är att rangordna de sökande på ett lämpligt sätt. Enligt nuvarande högskoleförordning (1993:100) skall vid urval användas en eller flera av urvalsgrunderna betyg, högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare utbildning samt arbetslivserfarenhet. Varje lärosäte bestämmer vilken eller vilka av urvalsgrunderna som skall användas för varje utbildning där, med den inskränkningen att högskoleprov inte får användas som enda urvalsgrund för hela antagningen till en utbildning.
Regeringen anser att betyg är det urvalsinstrument som det finns mest erfarenhet av och som synes ha det högsta prognosvärdet. Det måste löna sig att lägga ner arbete på studierna i gymnasieskolan, och därför bör betygen vara en viktig urvalsgrund. Som regel skall enligt regeringens förslag minst en tredjedel av antalet platser besättas på grundval av betyg. Likaså skall minst en tredjedel av antalet platser som regel besättas på grundval av resultat på högskoleprovet. Av dem som antas på denna grund skall hälften antas på grundval av poäng för arbetslivserfarenhet och poäng för högskoleprovet, medan andra hälften antas på grundval enbart av poäng för högskoleprovet. Annat särskilt prov skall få användas som urvalsinstrument endast till utbildningar som leder fram till vissa yrken som ställer särskilda krav på vissa personliga egenskaper eller en särskild kompetens. Sökande som av olika skäl inte kan bedömas på ett lämpligt sätt med de här nämnda urvalsmetoderna skall kunna antas efter en friare bedömning. Detta kan behövas för sökande med olika former av funktionshinder. Regeringen anser dock att urval på grund av särskilda skäl i övrigt bör användas återhållsamt.
Funktionshindrades möjligheter till högre utbildning tas upp i motionerna 1995/96:Ub28 (mp) yrkande 2 och 1995/96:Ub30 (s). Klarare direktiv för högskolornas friare bedömning av funktionshindrade sökande begärs i den sistnämnda motionen. Där anförs också att genomförandet av högskoleprovet behöver utvecklas på olika sätt för att provet skall passa även olika typer av fysiska funktionshinder utan att kraven på kunskaper för den skull sänks. Enligt motion 1995/96:Ub28 bör högskoleprovet genomföras på ett sådant sätt att hänsyn tas till sökande med specifika läs- och skrivsvårigheter eller ovana vid svenska språket.
Utskottet anser att möjligheten till en friare bedömning av sökande med funktionshinder är viktig. Genom det föreslagna tillägget till 4 kap. 3 § högskolelagen får regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om urval. Det bör ankomma på regeringen att avgöra om det finns anledning att i sådana föreskrifter närmare reglera hur högskolorna skall bedöma ansökningar från funktionshindrade om tillträde till olika utbildningar.
Utskottet noterar att en försöksverksamhet har inletts med högskoleprov särskilt anpassat dels till synskadade, dels till dyslektiker. Försöken skall pågå i tre år och därefter utvärderas. Det första provet för synskadade anordnades våren 1995 och det första provet för dyslektiker, vid vilket multimedia kom till användning, genomfördes våren 1996. Utskottet har erfarit att personer med lättare synskador kan genomgå det vanliga högskoleprovet med texterna uppförstorade. Rörelsehindrade kan också genomgå det vanliga högskoleprovet och därvid ange sina svar med hjälp av personlig assistent. Om en rullstolsburen person vill genomgå högskoleprovet anskaffas lokal som är tillgänglig för honom eller henne. De för högskoleprovet ansvariga har dock inte varit beredda att ge personer med funktionshinder längre tid än andra för genomförandet av högskoleprovet, detta eftersom provet är ett rangordningsinstrument och uppbyggt med tidsfaktorn som en väsentlig komponent.
Utskottet utgår från att regeringen efter utvärderingen av försöksverksamheten kommer att överväga möjligheterna till fortsatt utveckling av högskoleprovet så att det på ett rättvist sätt kan användas även av sökande med olika slag av funktionshinder.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 2 i denna del och 1995/96:Ub30.
Användningen av särskilda prov vid urval tas upp i motionerna 1995/96:Ub27 (m) yrkande 2, 1995/96:Ub29 (kds) yrkande 3, 1995/96:Ub28 (mp) yrkande 1 och 1995/96:Ub33 (c) yrkande 7. Motionärerna anser att den restriktivitet som regeringen förordar är olycklig och att utvecklingen av nya urvalsinstrument bör uppmuntras. Enligt den sistnämnda motionen bör dock Högskoleverket ha en kontrollerande funktion, så att nya urvalsinstrument leder till att olika grupper av sökande gynnas. Även motion 1995/96:Ub28 förespråkar ett utökat ansvar för Högskoleverket på denna punkt.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det i normalfallet skall vara möjligt att komma in även på mycket eftertraktade utbildningar på enbart betyg eller på grundval av resultatet av högskoleprovet. Användningen av särskilda prov för urval bör därför begränsas på det sätt som regeringen föreslår. Utskottet noterar att vård- och lärarutbildningar i propositionen - liksom i vissa av motionerna - nämns som exempel på sådana utbildningar där särskilt prov bör kunna användas. Det bör ankomma på regeringen att bestämma vilken roll Högskoleverket skall spela i detta sammanhang.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2, 1995/96:Ub28 yrkande 1, 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i denna del, och 1995/96:Ub33 yrkande 7.
Riktlinjerna för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet kommenteras i motion 1995/96:Ub28 (mp) yrkande 3. Regeringens förslag är att arbetslivserfarenhet bör kunna ge poäng tillsammans med högskoleprovet om den omfattar minst fem år på minst halvtid. Då skall den ge 0,5 poäng i tillägg till poängen för högskoleprovet. Motionären anser att även kortare arbetslivserfarenhet skall ge poäng, nämligen 0,1 poäng per år upp till fem år. I motion 1995/96:Ub31 (c) anförs att fullgjord värnplikt bör ges meritvärde motsvarande arbetslivserfarenhet.
Utskottet erinrar om att regeln om att arbetslivserfarenhet skall omfatta minst fem år för att kunna tillgodoräknas tillsammans med poäng för högskoleprovet infördes efter förslag i proposition 1987/88:109 (bet. UbU32, rskr. 330). Tidigare hade även kortare arbetslivserfarenhet tillgodoräknats. Med förändringen ansågs en avsevärd förenkling av urvalssystemet kunna uppnås. När högskolorna efter 1993 års högskolereform har haft möjlighet att själva bestämma om sina urvalsregler har de allra flesta hållit fast vid femårsgränsen. Värnpliktstjänstgöring har sedan länge jämställts med anställning när det gäller poäng för arbetslivserfarenhet vid urval och även när det gäller att uppnå allmän behörighet genom den s.k. 25:4-regeln. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen bör avslå motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 3 och 1995/96:Ub31.
Av de föreslagna riktlinjerna i övrigt för urval har särskilt förslaget att ange minimiandelar för antagning på betyg resp. på resultat av högskoleprovet tagits upp i flera motioner. I motion 1995/96:Ub33 (c) yrkande 6 sägs att det inte behöver regleras hur stora andelar som skall antas på olika urvalskriterier. Däremot anser motionärerna att det bör föreskrivas att minst två urvalskriterier måste användas. Vidare anser de att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur de nya gymnasiebetygen skall meritvärderas (yrkande 5). Enligt motion 1995/96:Ub32 (fp) yrkande 2 kan Folkpartiet liberalerna inte acceptera ett system där man har samma turordning till alla sökalternativ, vilket blir en följd av regeringens förslag om enhetlig värdering av betyg. Miljöpartiet förespråkar i motion 1995/96:Ub28 (mp) yrkande 1 i denna del att lokala urvalskriterier skall kunna användas efter att först ha godkänts av Högskoleverket. Motionärerna anser också att en höjning bör övervägas av den kvot som tas in på grundval av resultat på högskoleprovet (yrkande 2). Kristdemokraterna säger i motion 1995/96:Ub29 (kds) yrkande 3 nej till kvotering. De vill att regeringen lägger fast att urvalskriterierna skall utformas så att de gynnar mångfald och jämställdhet.
Utskottet konstaterar att de riktlinjer som regeringen föreslår innebär att mångfald och jämställdhet gynnas. Förslaget att minst en tredjedel av antalet platser skall besättas på grundval av betyg är enligt utskottets mening väl befogat. Genom att hela antagningen i normalfallet inte skall baseras på betyg utan till minst en tredjedel av platserna på resultat av högskoleprovet (jämte för en viss andel poäng för arbetlivserfarenhet) garanteras att också sökande som inte genomgått gymnasieskolan, eller som inte fått betyg som gör deras studieförmåga rättvisa, har en reell möjlighet att bli antagna. Regeringen markerar vidare att högskolorna liksom hittills skall kunna göra ett urval med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från kraftigt underrepresenterat kön. Denna möjlighet skall ha utnyttjats, i den mån förutsättningarna härför förelegat, innan lottning får tillgripas som metod att skilja mellan sökande med likvärdiga meriter. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att gymnasiebetygen värderas på ett enhetligt sätt. Enligt propositionen skall Högskoleverket få i uppdrag att lämna förslag om hur såväl de nya som de gamla gymnasiebetygen skall värderas. Verket skall därvid ha förslagen från den nyss nämnda arbetsgruppen inom Utbildningsdepartementet (Ds 1995:56) som utgångspunkt. Det kan noteras att dess förslag inte innebär att gymnasiebetyget nödvändigtvis skulle ge en student exakt samma meritvärde till alla utbildningar i högskolan. Enligt arbetsgruppen skall nämligen meritvärderingen inte grundas på hela gymnasiebetyget, men alla kurser som utgör särskilda behörighetsvillkor till den sökta utbildningen skall ingå i underlaget för meritvärderingen. Med tillämpning av den principen skulle en sökandes betyg kunna ge olika meritvärde vid ansökan till utbildningar som har skilda förkunskapskrav. Utskottet anser att det bör vara regeringens sak att i detalj besluta om hur värderingen av gymnasiebetygen skall göras.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslagit och avslår motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2, båda i motsvarande delar, 1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6.
Utskottet har inget att invända mot regeringens lagförslag när det gäller urval och föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 4 kap 3 §.
Enligt propositionen skall varje högskola ha en lokal antagningsordning, fastställd av högskolans styrelse. Antagningsordningen skall omfatta regler om behörighet och urval till de kurser och utbildningsprogram som finns vid högskolan, om anmälan till utbildning, om formerna för hur besluten fattas och om studenternas insyn i antagningsverksamheten. Syftet är att förbättra informationen om vilka regler som gäller och att öka rättssäkerheten för studenterna. I motion 1995/96:Ub29 (kds) yrkande 4 anförs att Högskoleverket bör få i uppgift att precisera regler för vad en antagningsordning skall innehålla. Det bör framgå att antagningsordningen skall fastställas i god tid innan urvalet skall göras, anför motionärerna. De anser också att möjligheten att få antagningsbeslutet prövat måste vara garanterad.
Utskottet utgår från att regeringen kommer att föreskriva att antagningsordningen skall vara fastställd - och bekantgjord - innan de regler som den innehåller skall börja tillämpas. Liksom regeringen anser utskottet att det inte bör införas en rätt att överklaga beslut om antagning. Riksdagen bör därför inte göra något sådant tillkännagivande som föreslås i motion 1995/96:Ub29 yrkande 4, utan avslå yrkandet.
Enligt motion 1995/96:Ub28 (mp) yrkande 4 bör Högskoleverket få i uppdrag att utarbeta speciella antagningsregler för invandrare, i syfte att underlätta för dem att fullfölja i hemlandet påbörjade studier vid svensk högskola eller för dem som har yrkesutbildning utanför Sverige att få möjlighet till anpassning av denna till svenska förhållanden.
Utskottet noterar att behovet av regler för bedömning av sökande med utländsk utbildning nämns i propositionen, både när det gäller behörighet och när det gäller urval. Läsåret 1995/96 inleddes en försöksverksamhet inom högskolan med aspirantutbildning för arbetslösa invandrade akademiker. Den syftar till att underlätta dessa akademikers inträde på arbetsmarknaden och ta till vara den resurs deras kompetens utgör. I proposition 1995/96:105 har regeringen aviserat fortsättning av verksamheten under nästa läsår och föreslagit medel för denna under hösten 1996. Sistnämnda förslag kommer att behandlas i riksdagen längre fram i vår. Utskottet anser att syftet med motionsyrkandet i huvudsak är tillgodosett med de åtgärder som regeringen vidtagit resp. föreslagit, varför riksdagen bör avslå yrkandet.
I anslutning till vad regeringen anfört om bedömning av sökande med utländsk gymnasieutbildning - såväl vad avser behörighet som vad avser urval - vill utskottet påpeka att det i framtiden kommer att finnas sökande som avlagt europeisk studentexamen vid någon av Europaskolorna. Genom att godkänna konventionen med stadga för Europaskolorna (prop. 1994/95:214, bet. UbU20, rskr. 431) har Sverige förbundit sig att bereda de elever som avlagt europeisk studentexamen vid sådan skola tillträde till högskoleutbildning på samma villkor som elever med svensk gymnasieutbildning.
2. Verket för högskoleservice, m.m.
Riksdagen godkände vid föregående riksmöte ett förslag från regeringen att de serviceuppgifter som Verket för högskoleservice (VHS) hade skulle överföras till ett helägt statligt bolag, varefter VHS skulle läggas ner (prop. 1994/95:165, bet. UbU17, rskr. 386). I förevarande proposition föreslår regeringen nu att bolagiseringen inte skall genomföras, och att den gemensamma serviceverksamheten för antagningen också i fortsättningen skall bedrivas i myndighetsform. Riksdagen bör därför återkalla bemyndigandet för regeringen att lägga ner VHS.
Utskottet konstaterar att respektive högskola även i fortsättningen skall vara antagningsmyndighet till sin utbildning och ha frihet att bygga upp egna tekniska system för eget bruk. Regeringen vill med förevarande proposition skapa ett system för tillträde till högskolan som är tydligt, överblickbart och rättssäkert för de enskilda sökandena och som samtidigt underlättar högskolans grannlaga arbete med antagning till högre studier. Därför behövs enligt utskottet ett datorbaserat system för anmälan och antagning som medger en integrering av lokala och centrala funktioner. Det behövs ett nationellt system som tillgodoser behovet hos både sökande och antagningsmyndigheter av information om sökmöjligheter och antagningssituation under olika skeden av sök- och antagningsproceduren. Systemet skall också kunna fungera som instrument för statistik. För detta behövs en samverkan mellan samtliga antagningsmyndigheter och den bör därför enligt utskottets mening vara obligatorisk. Det är då mest rationellt att staten centralt finansierar systemutveckling och systemunderhåll samt driften i den omfattning den är obligatorisk för samtliga antagningsmyndigheter. Utskottet har därför inget att erinra mot regeringens förslag att VHS skall kvarbli som myndighet men få en delvis ändrad roll.
Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen återkallar sitt godkännande av att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas, och likaså återkallar sitt bemyndigande till regeringen att lägga ner Verket för högskoleservice.
Enligt motion 1995/96:Ub29 (kds) yrkande 5 bör högskolorna åläggas informationsplikt om sina kurser och utbildningar till den myndighet som regeringen ålägger informationsansvaret för landets högre utbildning.
Utskottet erinrar om att Högskoleverket enligt sin instruktion (1995:945) bl.a. skall svara för information om verksamheten och det samlade utbudet av utbildning inom universitet och högskolor. Detta kommer att underlättas av det förändrade sätt att reglera behörighet och urval som föreslås i förevarande proposition. I förslaget om inrättande av Högskoleverket (prop. 1994/95:165 s. 25) anförde regeringen att en rationell samverkan och arbetsfördelning när det gäller information bör kunna utvecklas mellan verket och dem som ansvarar för antagningen. Som framgått i det föregående kommer varje lärosäte även i fortsättningen att ansvara för antagningen till den utbildning det anordnar. Riksdagen bör enligt utskottets mening kunna utgå från att regeringen på lämpligt sätt ser till att lärosätena lämnar Högskoleverket underlag för den på nationell nivå samlade informationen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.
3. Avskiljande från högskoleutbildning
Riksdagen begärde våren 1994 på förslag av utbildningsutskottet (bet. 1994/95:UbU16, rskr. 308) att regeringen skulle föreslå en sådan ändring av gällande författning att företrädare för den berörda högskolan kan uppträda som part vid prövning i Högskolans avskiljandenämnd av anmälan om avskiljande. Även Justitiekanslern har i en skrivelse den 23 oktober 1995 till regeringen framfört förslag av samma innebörd.
I propositionen framlägger regeringen nu förslag om en ändring i högskolelagen som tillmötesgår riksdagens begäran. Ändringen innebär ett tillägg i 4 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434) och är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1996. Regeringen framhåller att det är viktigt att det underlag som nämnden skall fatta beslut på är så fylligt och rättvisande som möjligt, vilket främjas av att den anmälande högskolan - och inte enbart den student som ärendet gäller - lägger fram utredning hos nämnden. Det yttersta ansvaret för att ärendena blir tillräckligt utredda skall dock även fortsättningsvis åvila nämnden.
Det påpekas i propositionen att regeringen, i anslutning till utvecklingen inom det förvaltningsprocessuella området, har ändrat förordningen (1987:915) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning. Om Avskiljandenämndens beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol skall den berörda högskolan utgöra studentens motpart sedan handlingarna överlämnats till domstolen. Denna ändring trädde i kraft den 1 maj 1996.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i högskolelagens 4 kap. 7 §.
Regeringen redovisar i propositionen också sin bedömning i två andra frågor rörande avskiljande, vilka också aktualiserades av utbildningsutskottet i det nyss nämnda betänkandet. Enligt regeringen har Högskolans avskiljandenämnd ännu inte behandlat tillräckligt många ärenden för att en utvärdering av erfarenheterna från dess verksamhet skall vara meningsfull. Denna uppfattning delar regeringen med nämnden själv och med Justitiekanslern. Regeringen anser inte heller att reglerna för avskiljande bör vidgas, så att även en students olämplighet för det yrke som utbildningen är inriktad mot skulle kunna läggas till grund för avskiljande genom beslut i Avskiljandenämnden. Regeringen instämmer i nämndens uppfattning att högskolorna i sådana fall bättre än hittills bör utnyttja möjligheterna att underkänna studenten i prov och i moment avseende yrkespraktik.
Inga motioner har väckts med anledning av vad regeringen anfört.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen såvitt avser tillträde till grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 1 och 1995/96:Ub32 yrkande 1,
res. 1 (m, fp)
2. beträffande riktlinjer för grundläggande behörighet
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och 1995/96:Ub28 yrkande 2, båda i denna del, 1995/96:Ub32 yrkande 4 och 1995/96:Ub33 yrkandena 1 och 2 godkänner regeringens förslag,
res. 2 (m, fp)
res. 3 (c)
3. beträffande riktlinjer för särskild behörighet
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 samt 1995/96:Ub33 yrkandena 3 och 4 godkänner regeringens förslag,
res. 4 (c, kds)
res. 5 (fp)
4. beträffande funktionshindrades möjligheter till högre utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 2 i denna del och 1995/96:Ub30,
res. 6 (mp)
5. beträffande riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2, 1995/96:Ub28 yrkande 1, 1995/96:Ub29 yrkande 3, samtliga i motsvarande del och 1995/96:Ub33 yrkande 7 godkänner regeringens förslag,
res. 7 (m)
res. 8 (c, fp)
res. 9 (mp)
res. 10 (kds)
6. beträffande riktlinjer för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 3 och 1995/96:Ub31 godkänner regeringens förslag,
res. 11 (mp)
7. beträffande riktlinjer i övrigt för urval
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6 godkänner regeringens förslag,
res. 12 (c)
res. 13 (fp)
res. 14 (mp)
res. 15 (kds)
8. beträffande lagförslaget såvitt avser urval
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 4 kap. 3 §,
res. 16 (m, fp) - villk. 1
9. beträffande innehållet i högskolornas lokala antagningsordningar
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub29 yrkande 4,
res. 17 (kds)
10. beträffande speciella antagningsregler för invandrare
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub28 yrkande 4,
11. beträffande Verket för högskoleservice
att riksdagen med bifall till regeringens förslag återkallar dels sitt godkännande av att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare beslut av regeringen, dels sitt bemyndigande till regeringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice,
res. 18 (m, fp) - villk. 1
12. beträffande informationsplikt för högskolan
att riksdagen avslår motion 1995/96:Ub29 yrkande 5,
res. 19 (kds)
13. beträffande Högskolans avskiljandenämnd
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 4 kap. 7 §,
14. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under momenten 8 och 13.
Stockholm den 9 maj 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Nalin Baksi (s), Margareta E Nordenvall (m) och Ola Ström (fp).
Reservationer
1. Avslag på propositionen såvitt avser tillträde till grundläggande högskoleutbildning (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margareta E Nordenvall (m) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 1 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att propositionen när det gäller regler för tillträde innebär en återgång till en centraliserad regelstyrning som liknar den som gällde före 1993 års högskolereform. Genom reformen, som initierades av den borgerliga regeringen, gavs universitet och högskolor ansvaret för att själva utforma regler för antagningen. Den kritik som de nya antagningsreglerna fått handlar i huvudsak om bristande information till elever och lärare i gymnasieskolan. Denna brist bör åtgärdas på annat sätt än genom att överge grundläggande principer i reformen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 1 och 1995/96:Ub32 yrkande 1 avslår regeringens förslag såvitt avser reglerna för tillträde.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen såvitt avser tillträde till grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 1 och 1995/96:Ub32 yrkande 1 avslår regeringens förslag,
2. Riktlinjer för grundläggande behörighet (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margareta E Nordenvall (m) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Regeringens förslag och på s. 6 slutar med grundläggande behörighet bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om krav på godkänt i kurser motsvarande minst 90 % av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program i gymnasieskolan innebär en väsentlig skärpning i förhållande till vad som har gällt under ett par decennier för allmän behörighet till högre utbildning. För sökande från gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning har det nämligen sedan 1977 års högskolereform inte funnits något krav på viss betygsnivå för allmän behörighet. Utskottet erinrar om att kärnämnena infördes i gymnasiets samtliga program bl.a. med motiveringen att alla gymnasieprogram skall ge allmän behörighet för högskolestudier. Det nya betygssystemet med en godkändgräns innebär att en elev som fått betyget Icke godkänd inte har tillräckliga kunskaper och/eller färdigheter. Med regeringens förslag kan en elev nå grundläggande behörighet med betyget Icke godkänd i ett för alla studier så nödvändigt ämne som svenska. Det är beklagligt och strider mot intentionerna med betygssystemet att som regeringen föreslår avstå från att kräva betyget Godkänd i kärnämnen för grundläggande behörighet.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 i motsvarande del, 1995/96:Ub28 yrkande 2 i motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande 4 och 1995/96:Ub33 yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub33 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för grundläggande behörighet
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och 1995/96:Ub28 yrkande 2, båda i motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande 4 och 1995/96:Ub33 yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub33 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Riktlinjer för grundläggande behörighet (mom. 2)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Regeringens förslag och på s. 6 slutar med grundläggande behörighet bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om krav på godkänt i kurser motsvarande minst 90 % av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program i gymnasieskolan innebär en väsentlig skärpning i förhållande till vad som har gällt under ett par decennier för allmän behörighet till högre utbildning. För sökande från gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning har det nämligen sedan 1977 års högskolereform inte funnits något krav på viss betygsnivå för allmän behörighet. Att eleven måste ha godkänt i flertalet kärnämnen är dock enligt utskottets mening inte tillräckligt. Kärnämnena konstruerades vid reformen av gymnasieskolan för att ge eleverna bredd i sin kunskap. Det är viktigt att uppmuntra eleverna att utnyttja gymnasieskolan på ett sätt som främjar de framtida studierna utan att det för den skull leder till specialisering redan under gymnasietiden. Utskottet anser därför RUT 93:s förslag om krav på godkänt i kärnämnen som rimligt när det gäller flertalet högskoleutbildningar. För vissa utbildningar, som t.ex. konstnärliga, där personliga anlag eller kvalifikationer spelar en stor roll, bör dock inte godkänt betyg i alla kärnämnen vara avgörande. Högskoleverket bör få i uppdrag att fastställa behörighetskrav för dessa utbildningar.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub33 yrkandena 1 och 2, med anledning av motionerna 1995/96: Ub27 yrkande 2 i motsvarande del och 1995/96:Ub32 yrkande 4 och med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub28 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för grundläggande behörighet
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub33 yrkandena 1 och 2, med anledning av motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 i motsvarande del och 1995/96:Ub32 yrkande 4 samt med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub28 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Riktlinjer för särskild behörighet (mom. 3)
Andreas Carlgren (c) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Liksom regeringen och slutar med 3 och 4 bort ha följande lydelse:
Utskottet befarar att utvecklingen av t.ex. tvärvetenskapliga studier och program kan komma att hämmas om antalet standardbehörigheter såsom regeringen vill begränsas till färre än de 16 som RUT 93 föreslagit. Det är viktigt att standardbehörigheterna inte är för få utan verkligen ger det utrymme som behövs för att det enskilda lärosätet skall kunna både specialisera sig och profilera sig som lärosäte.
För yrkesexamina är kraven som skall vara uppfyllda för respektive examen reglerade på nationell nivå i examensordningen, som utgör bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). Kraven är uttryckta på sådant sätt att de ger varje universitet och högskola stor frihet när det gäller uppläggning och innehåll i utbildningen. Detta bör enligt utskottets mening leda till att även de utbildningar som leder till yrkesexamina kan ha olika förkunskapskrav när det är befogat med hänsyn till den lokala utformningen av utbildningen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96: Ub29 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande riktlinjer för särskild behörighet
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Riktlinjer för särskild behörighet (mom. 3)
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Utskottet utgår och slutar med 3 och 5 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett försök med en delvis ospärrad högskola bör genomföras. På förhand kända standardbehörigheter kan vara en hjälp när den enskilde väljer, men han eller hon skall själv ha ansvaret för att bedöma sin kompetens, sin förmåga och sin vilja att studera. En ökad användning av IT och distansundervisning bör vara en väg till en sådan delvis ospärrad högskola. Med hänsyn till att propositionen saknar analys av hur ett modifierat system med standardbehörigheter skulle se ut bör riksdagen inte godkänna regeringens förslag i denna del och inte heller göra de tillkännagivanden som föreslås i de övriga nyss nämnda motionsyrkandena.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande riktlinjer för särskild behörighet
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Ub32 yrkandena 3 och 5 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1995/96:Ub29 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Funktionshindrades möjligheter till högre utbildning (mom. 4)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet utgår och slutar med och 1995/96:Ub30 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att högskoleprovet skall genomföras på ett sådant sätt att det inte ensidigt gynnar snabbhet eller direkt missgynnar t.ex. sökande med litet långsammare lästakt. Speciell hänsyn bör tas till sökande med specifika läs- och skrivsvårigheter eller ovana vid svenska språket. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkande 2 i denna del och med avslag på motion 1995/96:Ub30 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande funktionshindrades möjligheter till högre utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkande 2 i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:Ub30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Margareta E Nordenvall (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet delar och slutar med yrkande 7 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att särskilda urvalsprov är ett bra komplement till andra urvalskriterier. Det är inte bara konstnärliga utbildningar som kräver talang, utan det är minst lika viktigt vid andra utbildningar såsom till vård- och läraryrken.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub27 yrkande 2 i denna del, med anledning av motionerna 1995/96: Ub28 yrkande 1 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i denna del, och 1995/96:Ub33 yrkande 7 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub27 yrkande 2 i motsvarande del, med anledning av motionerna 1995/96:Ub28 yrkande 1 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i motsvarande del, och 1995/96:Ub33 yrkande 7 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval (mom. 5)
Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet delar och slutar med yrkande 7 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att få en mångfald i urvalsförfarandet. Risken är stor att sökande med goda förutsättningar för den aktuella utbildningen men med mer udda meriter inte kommer till sin rätt om man enbart använder betyg eller högskoleprov som urvalsgrund. I många fall är det dessutom andra kvalifikationer som är viktiga för den sökta utbildningen än de som man mäter med betyg eller högskoleprov. Högskolorna bör därför även fortsättningsvis uppmuntras att utveckla nya urvalsinstrument. Högskoleverket bör få en kontrollerande funktion så att nya urvalsinstrument leder till att olika grupper av sökande gynnas.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub33 yrkande 7, med anledning av motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2, 1995/96:Ub28 yrkande 1 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, samtliga i denna del, och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub33 yrkande 7, med anledning av motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2, 1995/96:Ub28 yrkande 1 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, samtliga i motsvarande del, och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval (mom. 5)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet delar och slutar med yrkande 7 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att lokalt anpassade prov har så stora fördelar att de bör tillåtas i betydligt större utsträckning än vad regeringen föreslår. Lokala prov skall kunna utvecklas och användas enligt nu gällande principer, men innan de tas i bruk skall de godkännas av Högskoleverket.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkande 1 i denna del, med anledning av motionerna 1995/96: Ub27 yrkande 2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i denna del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkande 1 i motsvarande del, med anledning av motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, båda i motsvarande del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval (mom. 5)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet delar och slutar med yrkande 7 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att det vore olyckligt om högskolornas utvecklingsarbete när det gäller nya urvalsinstrument nu skulle strypas. De existerande urvalsinstrumenten är nämligen inte alltid objektiva. Det regeringen bör lägga fast är att urvalskriterierna skall utformas så att de gynnar mångfald och jämställdhet.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande 3 i denna del, med anledning av motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och 1995/96:Ub28 yrkande 1, båda i denna del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande del, med anledning av motionerna 1995/96:Ub27 yrkande 2 och 1995/96:Ub28 yrkande 1, båda i denna del, samt 1995/96:Ub33 yrkande 7 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Riktlinjer för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet (mom. 6)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet erinrar och slutar med och 1995/96:Ub31 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att poängberäkningen för arbetslivserfarenhet skall gälla gradvis med 0,1 poäng per år upp till maximala 0,5 poäng. Värnpliktstjänstgöring har sedan länge jämställts med arbetslivserfarenhet vid urval och även när det gäller att uppnå allmän behörighet.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande riktlinjer för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Ub31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Riktlinjer i övrigt för urval (mom. 7)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Utskottet konstaterar och på s. 11 slutar med 5 och 6 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att få en mångfald i urvalsförfarandet. Olika urvalskriterier gynnnar olika grupper av sökande. Hur stor andel av de antagna som skall tas in på olika urvalskriterier är det dock inte nödvändigt att reglera. Däremot förordar utskottet en modell där högskolorna måste använda sig av minst två urvalskriterier. Vad gäller betygen delar utskottet regeringens uppfattning att de bör värderas lika vid urval, oavsett till vilken högskola studenten söker. Inget riktigt bra förslag till hur betygen skall meritvärderas har ännu kommit fram. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om detta. Beträffande högskoleprovet vill utskottet poängtera vikten av att det utformas på ett sådant sätt att det inte missgynnar vissa grupper, t.ex. kvinnor.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i motsvarande del, och 1995/96:Ub32 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer i övrigt för urval
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i motsvarande del, och 1995/96:Ub32 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Riktlinjer i övrigt för urval (mom. 7)
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Utskottet konstaterar och på s. 11 slutar med 5 och 6 bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att det skapas ett sy- stem där man har samma turordning till alla sökalternativ. Det ger en situation där det finns en grupp sökande som kan komma in på nästan allt de vill, samtidigt som det finns en grupp som inte kan komma in på någonting. Erfarenheten säger att urval på betyg av den typ regeringen föreslår kommer att ge incitament för de mest målmedvetna eleverna att på olika sätt försöka så billigt som möjligt skaffa sig poäng så att de kan komma in på de mest attraktiva utbildningarna. En sådan utveckling gynnar inte de elever som kommer från icke studievana miljöer. Utskottet kan inte acceptera ett sådant system som regeringen föreslår.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub32 yrkande 2 avslår regeringens förslag och motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i motsvarande del, och 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6 samt som sin sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer i övrigt för urval
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub32 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub29 yrkande 3, alla i motsvarande del, och 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Riktlinjer i övrigt för urval (mom. 7)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Utskottet konstaterar och på s. 11 slutar med 5 och 6 bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de riktlinjer som regeringen föreslår innebär att mångfald och jämställdhet gynnas. Genom att hela antagningen i normalfallet inte skall baseras på betyg utan till minst en tredjedel på resultat av högskoleprovet (jämte för en viss andel poäng för arbetslivserfarenhet) garanteras att också sökande som inte genomgått gymnasieskolan, eller som inte fått betyg som gör deras studieförmåga rättvisa, har en reell möjlighet att bli antagna. Gymnasiebetygen är enligt utskottets mening relativt dåliga prediktorer av studie- och yrkesframgång. Med hänsyn till detta bör enligt utskottets mening en höjning av den kvot som tas in via högskoleprovet övervägas.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2, båda i denna del, och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motionerna 1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer i övrigt för urval
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2, båda i motsvarande del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Riktlinjer i övrigt för urval (mom. 7)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Utskottet konstaterar och på s. 11 slutar med 5 och 6 bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i Kristdemokraternas nej till kvotering. Det bästa är enligt utskottets mening att öppna så många olika vägar som möjligt in i högskolan. Det som regeringen bör lägga fast är att urvalskriterierna skall utformas så att de gynnar mångfald och jämställdhet.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande 3 i denna del, med anledning av motion 1995/96: Ub33 yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2, båda i denna del, 1995/96:Ub32 yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer i övrigt för urval
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande 3 i motsvarande del, med anledning av motion 1995/96:Ub33 yrkande 6 samt med avslag på regeringens förslag och motionerna 1995/96:Ub28 yrkandena 1 och 2, båda i motsvarande del, 1995/96:Ub32 yrkande 2 och 1995/96:Ub33 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Lagförslaget såvitt avser urval (mom. 8)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margareta E Nordenvall (m) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Utskottet har och slutar med kap. 3 § bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens lagförslag när det gäller urval bör avslås, eftersom det är ett uttryck för den centralisering som utskottet i det föregående tagit avstånd från.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande lagförslaget såvitt avser urval
att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 4 kap. 3 §,
17. Innehållet i högskolornas lokala antagningsordningar (mom. 9)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Utskottet utgår och slutar med avslå yrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i regeringens förslag om att varje högskola skall fastställa en antagningsordning. Som motionärerna säger behöver det preciseras vad en sådan skall innehålla. Högskoleverket bör få i uppdrag att göra detta. Om inte särskilda skäl föreligger bör flera urvalsmetoder användas vid antagning till en viss utbildning. Möjligheten att få antagningsbeslutet prövat måste också vara garanterad. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande innehållet i högskolornas lokala antagningsordningar
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Verket för högskoleservice (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margareta E Nordenvall (m) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med för högskoleservice bort ha följande lydelse:
Utskottet uppfattar regeringens förslag som en logisk konsekvens av den centralisering av antagningen som regeringen föreslår och som utskottet tagit avstånd från. Utskottet föreslår följaktligen att riksdagen avslår regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande Verket för högskoleservice
att riksdagen avslår regeringens förslag om återkallande dels av riksdagens godkännande av att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare beslut av regeringen, dels av riksdagens bemyndigande till regeringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice,
19. Informationsplikt för högskolan (mom. 12)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med Utskottet erinrar och slutar med avslår motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att Högskoleverket enligt sin instruktion (1995:945) bl.a. skall svara för information om verksamheten och det samlade utbudet av utbildning inom universitet och högskolor. Som framgått av det föregående kommer varje lärosäte även i fortsättningen att ansvara för antagningen till den utbildning det anordnar. Det är då nödvändigt att lärosätena åläggs informationsplikt till Högskoleverket om sitt utbildningsutbud, så att informationen kan nå alla och inte endast de regioner eller grupper av presumtiva studenter som den enskilda högskolan prioriterar i sitt informationsarbete. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande 5 som sin mening ger regeringen detta till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande informationsplikt för högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub29 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Regeringens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och 7 §§ högskolelagen (1992:1434)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
3 § Kan inte alla Kan inte alla behöriga sökande behöriga sökande till en utbildning till en utbildning tas emot, skall tas emot, skall urval göras bland urval göras bland de sökande. de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om urval.
7 §1 En för högskolan gemensam nämnd skall pröva frågor om avskiljande. Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.
Nämndens beslut i Nämndens beslut i avskiljande-frågor avskiljande-frågor får överklagas till får överklagas till allmän allmän förvaltningsdomstol förvaltningsdomstol av studenten. av studenten och högskolan.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts begär det, omprövas efter två år.
________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Den äldre lydelsen av 4 kap. 7 § gäller för beslut som har meddelats av nämnden före ikraftträdandet.
1
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 3 Inledning 3 1. Villkoren för tillträde till grundläggande högskoleutbildning 4 Avslag på propositionen 4 Behörighet 5 Urval 7 2. Verket för högskoleservice, m.m. 12 3. Avskiljande från högskoleutbildning 13 Hemställan 14 Reservationer 16 1. Avslag på propositionen såvitt avser tillträde till grundläggande högskoleutbildning (mom. 1) (m, fp) 16 2. Riktlinjer för grundläggande behörighet (mom. 2) (m, fp, kds) 16 3. Riktlinjer för grundläggande behörighet (mom. 2) (c) 17 4. Riktlinjer för särskild behörighet (mom. 3) (c, kds) 18 5. Riktlinjer för särskild behörighet (mom. 3) (fp) 18 6. Funktionshindrades möjligheter till högre utbildning (mom. 4) (mp) 19 7. Riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval (mom. 5) (m) 19 8. Riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval (mom. 5) (c, fp) 20 9. Riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval (mom. 5) (mp) 21 10. Riktlinjer för användningen av särskilda prov vid urval (mom. 5) (kds) 21 11. Riktlinjer för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet (mom. 6) (mp) 22 12. Riktlinjer i övrigt för urval (mom. 7) (c) 22 13. Riktlinjer i övrigt för urval (mom. 7) (fp) 23 14. Riktlinjer i övrigt för urval (mom. 7) (mp) 23 15. Riktlinjer i övrigt för urval (mom. 7) (kds) 24 16. Lagförslaget såvitt avser urval (mom. 8) (m, fp) 24 17. Innehållet i högskolornas lokala antagningsordningar (mom. 9) (kds) 25 18. Verket för högskoleservice (mom. 11) (m) 25 19. Informationsplikt för högskolan (mom. 12) (kds) 26 Regeringens lagförslag 27 Gotab, Stockholm 1996 _______________________________ 1 Senaste lydelse 1995:96.