Tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner
Betänkande 1993/94:UU9
Utrikesutskottets betänkande
1993/94:UU09
Tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner
Innehåll
1993/94 UU9
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1993/94:34 rörande regeringens förordnande om tillämpning av 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om Haiti. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning av nämnda lag.
I samband med propositionen behandlar utskottet en med anledning av propositionen väckt motion. Ett av motionens yrkanden besvaras; beträffande det andra yrkandet avstyrker utskottet bifall. Till betänkandet är fogad en meningsyttring (v).
Propositionen
Regeringen (Utrikesdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:34 att riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning av 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om Haiti.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förenta nationernas säkerhetsråd antog den 16 juni 1993 en resolution om vissa ekonomiska sanktioner mot Haiti. Med anledning av resolutionen förordnade regeringen den 24 juni 1993 att 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Haiti. Samtidigt meddelade regeringen också närmare föreskrifter om tillämpningen av sanktionerna.
Enligt lagen om vissa internationella sanktioner skall regeringens förordnande att tillämpa lagen underställas riksdagen för godkännande. I propositionen begärs ett sådant godkännande.
Motionen
1993/94:U2 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för internationella sanktioner, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkor för upphävande av sanktioner mot Haiti.
Utskottet
Bakgrund
FN-sanktioner för internationell fred och säkerhet
Enligt stadgan för Förenta nationerna kan FN:s säkerhetsråd under vissa förhållanden anta resolutioner om sanktioner av icke-militär art för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Sådana resolutioner kan ges i form av bindande beslut eller rekommendationer.
För att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder i den mån sådana krävs med anledning av ett beslut eller en rekommendation som har meddelats av FN:s säkerhetsråd antogs år 1971 lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner. Regeringen skall föreskriva att lagen skall tillämpas. Har lagen satts i tillämpning ger den regeringen bemyndigande att införa olika sanktioner, t.ex. förbud mot export till eller import från en blockerad stat.
Regeringen har hittills förordnat om lagens tillämpning mot åtta länder, nämligen Rhodesia, Sydafrika och Namibia, Irak och Kuwait, Libyen, "Förbundsrepubliken Jugoslavien" (Serbien--Montenegro) och Angola.
Utvecklingen i Haiti och säkerhetsrådets beslut om sanktioner
Haitis demokratiskt tillsatte president Jean-Bertrand Aristide störtades den 30 september 1991 genom en militärkupp och tvingades i landsflykt. FN:s generalförsamling fördömde i en resolution, med bl.a. Sverige som medförslagsställare, den illegala regimen och krävde att president Aristide återinsattes. Generalförsamlingen uppdrog åt generalsekreteraren att i samarbete med Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) vidta nödvändiga åtgärder för att lösa krisen i Haiti. Generalförsamlingens vädjan till medlemsstaterna om stöd för åtgärder att på olika sätt isolera den illegala regimen i Haiti medförde bl.a. att EG, Frankrike och USA omedelbart hävde pågående ekonomiska biståndsprogram med Haiti.
Ett handelsembargo, initierat av OAS, infördes mot Haiti, och förhandlingar kunde inledas mellan militärregimen i Haiti och en OAS-mission. Syftet var att nå en överenskommelse om Aristides återinträde som president. De uppställda villkoren nåddes emellertid inte, och den 16 juni 1993 antog FN en resolution om sanktioner mot Haiti. Resolutionen gäller, trots ett tillfälligt uppehåll i tillämpningen, fortfarande.
I resolutionen (nr 841, 1993) beklagar FN:s säkerhetsråd att den legale presidenten inte har återinsatts och uttrycker sin oro över att situationens fortbestånd bidrar till ett klimat av fruktan för förföljelse och ekonomisk oreda, vilket kan öka antalet haitier som söker skydd i angränsande medlemsstater. Rådet konstaterar därvid att situationen i Haiti, om den består, hotar internationell fred och säkerhet i regionen.
De av säkerhetsrådet, med stöd av kapitel VII i FN:s stadga, införda, tvingande sanktionerna innebär i huvudsak förbud mot försäljning av petroleum, petroleumprodukter och krigsmateriel till Haiti; förbud mot trafik av de förbjudna varorna till Haiti samt frysning av tillgångar som tillhör Haitis regering och myndigheter.
Med anledning av resolutionen förordnade regeringen den 24 juni 1993 att 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Haiti. Samtidigt meddelade regeringen också närmare föreskrifter om tillämpningen av sanktionerna.
Säkerhetsrådet beslöt (resolution nr 861, den 27 augusti 1993) tills vidare inställa sanktionerna mot Haiti. Bakgrunden till detta är en överenskommelse (Agreement of Governors Island) om att inställa huvuddelen av sanktionerna omedelbart efter det att en premiärminister godkänts och tillträtt i Haiti. Detta skedde den 26 augusti. Ett fullständigt upphävande av sanktionerna förutsätter dock att den laglige presidenten återinsätts. Detta villkor är ännu inte uppfyllt.
Den 23 september 1993 inrättades genom ett enhälligt beslut av Säkerhetsrådet (resolution nr 867, 1993) en ny FN-mission -- United Nations Mission in Haiti (UNMIH) -- för en period av sex månader. UNMIH består av 567 polismonitorer och en militär byggnadsenhet på 700 man. Vidare upprättades en s.k. trustfond för finansiering av kostnader för byggnadsmateriel och annat som vanligen inte brukar täckas av uttaxerade bidrag.
När den första större UNMIH-kontingenten den 11 oktober skulle landstiga hindrades den på grund av oroligheter i hamnen i Port-au-Prince. I generalsekreterarens rapport om denna och andra, tidigare incidenter läggs skulden för det inträffade helt på den haitiska militären och polisen, som inte underordnat sig den civila regeringens kontroll. Generalsekreteraren rekommenderade att sanktionerna återinfördes, vilket, efter ett enhälligt beslut av Säkerhetsrådet (resolution 873, 1993), också skedde med verkan från den 18 oktober. I ett senare uttalande har Säkerhetsrådet varnat för att ytterligare skärpta åtgärder kan komma att övervägas om den ovan nämnda överenskommelsen ej följs.
Sammanfattning av motionen
I en kommittémotion (v), 1993/94:U2, anförs att sanktioner av icke-militär art, kombinerade med intensivt förhandlingsarbete, är det bästa medlet mot en stat som hotar internationell fred och säkerhet. För att sanktionspolitiken skall uppnå sitt syfte krävs dock att strikta villkor uppställs för sanktionernas upphävande. Motionärerna menar, att dessa villkor varit för milda i fallet Haiti. I detta fall har tolkningen av stadgan också, utan tvekan, varit vid.
Motionärerna framhåller vidare, att fallet Haiti uppenbarligen utgör ett steg i riktning mot en ny princip inom FN, nämligen att brott mot grundläggande mänskliga rättigheter inte skall kunna skyddas bakom principen om icke-inblandning i en stats interna angelägenheter. Motionärerna understryker, att sanktionsmedlet används alltför godtyckligt av FN:s säkerhetsråd (yrkande 1).
Motionärerna menar att de fortsatta sanktionerna under inga omständigheter bör inställas förrän president Aristide har återinsatts som Haitis president. Det bör vara Sveriges sak att inom FN arbeta för att ett sådant villkor fastställs (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens i proposition 1993/94:34 framförda förslag och tillstyrker därför att riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning av 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om Haiti.
I anledning av motion 1993/94:U2 (v) konstaterar utskottet inledningsvis att Sverige som medlem av FN har att följa säkerhetsrådets beslut. Utskottet konstaterar vidare att den svenska regeringen har vidtagit de åtgärder som säkerhetsrådet kräver.
I likhet med motionärerna är utskottet av uppfattningen att FN:s säkerhetsråd under de senaste åren gjort en jämförelsevis vid tolkning av FN-stadgans kapitel VII, vilket berör hot mot freden, brytande av freden och akter av aggression. I viss mån synes detta avspegla en vidgning av begreppet "säkerhet". Utskottet konstaterar emellertid att det, enligt FN-stadgans artikel 39, uteslutande är en fråga för FN:s säkerhetsråd att i varje uppkommande fall tolka stadgan på denna punkt.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 1 i motion 1993/94:U2 (v) som besvarat.
I yrkande 2 i motion 1993/94:U2 (v) krävs att Sverige inom FN arbetar för att sanktionerna under inga omständigheter bör inställas förrän president Aristide har återinsatts som Haitis president.
Utskottet konstaterar, att Governors Island-överenskommelsen inte fullföljts från den haitiska militärens sida och att FN-sanktionerna återupptagits. Syftet är att säkerställa återinsättandet av den folkvalde presidenten. Att, som motionären föreslår, nu slå fast att sanktionerna under inga omständigheter bör inställas förrän president Aristide återinsatts som Haitis president vore dock en olycklig lösning. Med hänvisning till de allvarliga humanitära biverkningarna av sanktionerna bör dessa inställas så fort en lösning på konflikten nåtts.
Därmed avstyrks yrkande 2 i motion 1993/94:U2 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens proposition 1993/94:34 att riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning av 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om Haiti,
2. beträffande användande av sanktioner att riksdagen förklarar motion 1993/94:U2 yrkande 1 besvarat med vad utskottet anfört, men. (v) - delvis
3. beträffande upphävande av sanktioner mot Haiti att riksdagen avslår motion 1993/94:U2 yrkande 2. men. (v) - delvis
Stockholm den 11 november 1993
På utrikesutskottets vägnar
Pierre Schori
I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Inger Koch (m), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Lena Boström (s) och Lars-Olof Karlsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Enligt min mening är det viktigt att framhålla att sanktionsmedlet används alltför godtyckligt av FN:s säkerhetsråd. Det finns stater som i dag tydligare och allvarligare än i fallet Haiti hotar just det som FN-stadgan avser, nämligen internationell fred och säkerhet och därmed borde vara utsatta för FN-sanktioner. De två tydligaste fallen är Indonesien och Marocko som båda militärt ockuperar och för krig på främmande territorium -- i det förra fallet i Östtimor och i det senare fallet Västsahara.
Det är viktigt att den svenska regeringen aktivt arbetar inom FN för sanktioner mot även dessa stater.
När det gäller säkerhetsrådets resolution 873 om återinförande av sanktioner skärps tyvärr inte villkoren för ett nytt upphävande. Återigen krävs endast parternas förverkligande av den avtalade övergångsprocessen, inte att Aristide skall sitta på plats i Port-au-Prince.
Enligt min mening är det viktigt att de fortsatta sanktionerna under inga omständigheter bör inställas förrän Aristide har tillträtt som Haitis president.
Det bör vara Sveriges sak att inom FN arbeta för att ett sådant villkor fastställs.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 2 och 3 bort ha följande lydelse:
2. beträffande användande av sanktioner att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U2 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. beträffande upphävande av sanktioner mot Haiti att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U2 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Propositionens huvudsakliga innehåll 1 Motionen 2 Utskottet 2 Bakgrund 2 FN-sanktioner för internationell fred och säkerhet 2 Utvecklingen i Haiti och säkerhetsrådets beslut om sanktioner 2 Sammanfattning av motionen 4 Utskottets överväganden 4 Hemställan 5 Meningsyttring av suppleant 5