Tilläggsbudget
Betänkande 1995/96:NU18
Näringsutskottets betänkande
1995/96:NU18
Tilläggsbudget
Innehåll
1995/96 NU18 Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1995/96:105 med förslag om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 såvitt gäller avsnitt 5 (Finansdepartementet) punkt D 3 och avsnitt 10 (Näringsdepartementet),
dels - delvis - en motion som har väckts med anledning av propositionen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om tilläggsanslag till Finansinspektionen och till NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket). Härutöver tillstyrks att ytterligare ca 62,5 miljoner kronor anslås till rymdverksamhet. I en reservation (mp) föreslås ett lägre belopp - 50 miljoner kronor - under detta anslag.
Vidare tillstyrker utskottet att staten utfärdar en kreditgaranti för lån på högst 20 miljoner kronor till den svensk- norska industrifonden. Slutligen har utskottet inget att erinra mot den förändring av verksamhetsinriktningen vid AB Svensk Exportkredit som redovisas i propositionen.
Propositionen
I proposition 1995/96:105 avsnitt 5 (Finansdepartementet) framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under sjunde huvudtiteln. Under här angiven rubrik föreslås
D 3. Finansinspektionen (s. 11)
att riksdagen till Finansinspektionen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 800 000 kr.
Vidare framläggs under avsnitt 10 (Näringsdepartementet) förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln. Under här angivna rubriker föreslås följande:
Statlig garanti till svensk-norsk Industrifond, m.m. (s. 40)
att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om en garanti för lån på högst 20 000 000 kr till Stiftelsen Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete.
Förändrad verksamhetsinriktning för AB Svensk Exportkredit (s. 41) att riksdagen godkänner vad som anförts om inriktningen av verksamheten vid AB Svensk Exportkredit.
A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (s. 43)
att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 000 000 kr.
F 5. Rymdverksamhet (s. 44)
att riksdagen till Rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 62 544 000 kr.
Motionen
Den motion som har väckts med anledning av propositionen och behandlas här är
1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 anslår 50 000 000 kr till Rymdverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Finansinspektionen
Till Finansinspektionen har för innevarande budgetår uppförts ett ramanslag på ca 150 miljoner kronor.
Av propositionen framgår att Sverige på förfrågan har accepterat att vara värdland för 1996 års internationella konferens för tillsynsmyndigheter, International Conference of Banking Supervisors (ICBS). Regeringens avsikt är att Finansinspektionen med visst biträde av Riksbanken skall arrangera ICBS-konferensen. Av den totala kostnaden för att arrangera konferensen, som regeringen har beräknat till ca 5 miljoner kronor, skall Riksbanken enligt en överenskommelse mellan banken och inspektionen bestrida kostnader motsvarande ca 1,5 miljoner kronor. För att täcka återstående medelsbehov föreslår regeringen att inspektionen på tilläggsbudget anvisas 2,8 miljoner kronor. Resterande kostnader skall täckas av redan tilldelat anslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Statlig garanti till svensk-norsk industrifond
Våren 1981 träffades avtal mellan den svenska regeringen och den norska regeringen om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena. Som en del i detta avtal undertecknades ett särskilt protokoll om upprättande av en fond för svenskt- norskt industriellt samarbete. Sverige har tillfört ett kapital på 200 miljoner kronor och Norge ett kapital på motsvarande 50 miljoner svenska kronor.
Den svensk-norska industrifondens verksamhet består i att med bl.a. villkorslån delfinansiera riskfyllda utvecklingsprojekt där minst ett norskt och ett svenskt företag medverkar. Fonden hade i juni 1995 likvida medel på ca 195 miljoner kronor, varav ca 100 miljoner kronor var avsatta för lån m.m. som ännu inte hade lyfts av företagen. Med tillgängliga medel kan fonden fortsätta sin verksamhet på nuvarande nivå endast i ca två år till. Därefter beräknar fonden att den måste reducera sin verksamhet, såvida inte ökade resurser tillförs eller någon annan lösning skapas.
En ansökan från fonden om ytterligare sammanlagt 250 miljoner svenska kronor ingavs till de två regeringarna år 1993. I första hand eftersträvas en lösning som gör att fonden kan fortsätta verksamheten efter år 1997 på en oförändrad nivå utan att nya medel tillskjuts från svensk sida.
I propositionen förordar regeringen att staten utfärdar en kreditgaranti för att fonden vid behov skall kunna ta upp lån på marknaden och sålunda fullgöra sina förpliktelser. Garantin från den svenska staten föreslås uppgå till högst 20 miljoner kronor och gälla under förutsättning att den norska staten lämnar en motsvarande garanti på lägst ca 80 miljoner kronor eller ett direkt tillskott av medel på lägst detta belopp. Fonden beräknas med dessa ökade resurser kunna fortsätta sin verksamhet på i stort sett oförändrad nivå under ytterligare ca fem år. I sammanhanget anmäler regeringen för riksdagens kännedom att fonden för regeringarna anmält behov av att i särskilda fall, främst för att skydda en lånefordran, temporärt kunna omvandla en fordran till aktier i kundföretaget. Det ankommer på regeringen att ta ställning till detta förslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en garanti för lån på högst 20 miljoner kronor till den svensk- norska industrifonden.
Förändrad verksamhetsinriktning för AB Svensk Exportkredit
Under våren 1995 anmälde regeringen (prop. 1994/95:150 bil. 12) att AB Svensk Exportkredit (SEK) avsåg att förmedla lån från Europeiska Investeringsbanken till svenska mindre och medelstora företag, bl.a. via ALMI Företagspartner AB och bankerna.
I propositionen anförs att större utbyggnader av svensk infrastruktur och exportindustri kan komma att kräva ökade finansieringsinsatser. Enligt SEK:s styrelse och bolagsstämma bör det därför skapas möjligheter för SEK att utnyttja den upplåningskapacitet och den upplåningskompetens som byggts upp till långfristig finansiering för utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och utvecklingsprojekt inom exportindustrin med syfte att stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft. SEK:s medverkan kommer att ske på affärsmässig basis och med oförändrad riskprofil. Regeringen ser positivt på en sådan förändring av verksamheten. Enligt SEK:s bolagsordning får den inte ändras utan regeringens godkännande. Regeringen anser emellertid att även riksdagen bör ges möjlighet att ta ställning i frågan innan regeringen slutligt godkänner ändringen av bolagsordningen.
När SEK bildades år 1962 var inriktningen enbart exportfinansiering. Den nu aviserade ändringen av bolagsordningen innebär en utvidgad verksamhet. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner den ändrade inriktningen av SEK:s verksamhet.
Utskottet har inget att erinra mot den redovisade förändringen av verksamheten vid AB Svensk Exportkredit. Förslaget tillstyrks alltså. Utskottet vill dock betona vikten av att ett ökat deltagande från SEK:s sida i nu aktuella satsningar inte inkräktar på bankernas traditionella finansiering av svenskt näringslivs utbyggnad inom landet.
Närings- och teknikutvecklingsverket
För innevarande budgetår har till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) anvisats ett anslag på ca 303 miljoner kronor för förvaltningskostnader. I budgetpropositionen 1995 reserverades medel för vissa kommande utgiftsbehov hos myndigheternas förvaltning för att dessa skulle kunna fullgöra Sveriges åtaganden gentemot EU. I kompletteringspropositionen våren 1995 (prop. 1994/95:150) föreslog regeringen hur merparten av dessa medel skulle fördelas. Det stod emellertid klart att ytterligare erfarenhet från EU- medlemskapet skulle krävas för bedömningen av vissa politikområden. I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen därför vissa ramhöjningar för några myndigheter.
En del av de medel som föreslås i propositionen är avsedda att täcka kostnaderna för de insatser som krävs av NUTEK för hanteringen av återflödet från EU:s strukturfonder. NUTEK skall svara för den ekonomiadministrativa samordningen av återflödet från samtliga fyra strukturfonder och av utbetalningar från regionalfonden. Vidare skall NUTEK vara sekretariat åt vissa övervakningskommittéer m.m. Regeringen bedömer att extra medel behövs för att NUTEK skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter och föreslår att riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar ytterligare 4 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Rymdverksamhet
För rymdverksamhet har för innevarande budgetår uppförts ett ramanslag på ca 758 miljoner kronor. Merparten av utgifterna inom anslaget utgörs av avtalsbundna bidrag till den europeiska rymdorganisationen European Space Agency (ESA), avseende långsiktiga utvecklingsprojekt. Regeringen anför i propositionen att utrymme saknas att inom anvisat anslag delta i nya projekt. Två för svenskt vidkommande viktiga projekt planeras för närvarande inom ramen för ESA-samarbetet.
Av propositionen framgår att det vid ESA:s ministermöte i oktober 1995 fattades beslut om ett europeiskt deltagande i den planerade internationella rymdstationen Alpha. Rymdstationen innebär det största internationella samarbetsprojektet någonsin, framhålls det i propositionen. Regeringen beskriver projektet som en teknisk utmaning, som också bedöms kunna utgöra modell för framtidens alltmer globala samarbete på rymdområdet. Projektet leds av Förenta staterna. Övriga parter är Ryssland, Japan, Kanada och Europa via ESA. Målet för projektet är att tillhandahålla rymd- och markinstallationer för utforskande och användning av rymden. Det europeiska deltagandet förutsätter bl.a. delfinansiering av de gemensamma driftskostnaderna för stationen från år 2001 och under dess beräknade livstid fram till år 2013 liksom täckande av de europeiska utvecklingskostnaderna (de s.k. europeiska elementen).
Enligt regeringen bör Sverige som medlem i ESA delta i utvecklingen av Europas bidrag till den internationella rymdstationen. Kostnaderna för ett svenskt deltagande (på nivån 0,4 %) beräknas till 102,5 miljoner kronor under perioden 1996-2004 (prisnivå 1995). Deltagandet innebär också att Sverige ansluter sig till det mellanstatliga avtal som reglerar samarbetet mellan rymdstationsparterna.
Vidare driver ESA och användarorganisationen Eumetsat ett gemensamt projekt, Metop, för att utveckla s.k. polära vädersatelliter. Dessa satelliter skall komplettera de redan beslutade s.k. geostationära vädersatelliterna. I propositionen anförs att de polära satelliterna är av stort intresse för den svenska vädertjänsten eftersom de ger en bättre bild av vädersituationen på nordliga breddgrader än vad de geostationära satelliterna ger. Sverige deltar i ett förberedande program för Metop sedan år 1993, och regeringen anser att Sverige bör fortsätta att delta i utvecklingen av Metop. Kostnaderna beräknas till 150,8 miljoner kronor för perioden 1996-2002 (prisnivå 1995).
Regeringen beräknar det sammanlagda medelsbehovet för de två projekten till 30 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Vidare tillkommer kostnaderna för pris- och valutajusteringar av de avtalsbundna bidragen till ESA (på nivån 2 %) om ca 32,5 miljoner kronor för innevarande budgetår.
I propositionen föreslås därför att riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på ytterligare ca 62,5 miljoner kronor. Anslagshöjningen skall finansieras genom motsvarande besparing inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. På vilket sätt denna besparing skall genomföras nämns inte i propositionen
Enligt vad som sägs i motion 1995/96:Jo16 (mp) saknas det ekonomiskt utrymme för projekt med bemannade rymdtransporter och drift av en komplex utpost i rymden. Sverige bör därför varken delta i den planerade internationella rymdstationen Alpha eller bidra till driftskostnaderna för stationen, anser motionärerna. Satsningar borde i stället göras på tillämpning av rymdteknologi, t.ex. i miljödatacentrumet i Kiruna och i vädersatelliter. Mot den bakgrunden begärs i motionen att anslaget sänks med 12,5 miljoner kronor till 50 miljoner kronor.
Utskottet, som gör samma bedömning som regeringen när det gäller det svenska deltagandet i rymdstationen Alpha, finner det naturligt att Sverige som medlem i ESA deltar i det europeiska bidraget till den planerade internationella rymdstationen. Som påpekas i propositionen är rymdstationen ett gigantiskt samverkansprojekt och utgör modell för det alltmer globala samarbetet på rymdområdet. Härtill kan läggas de tekniska och vetenskapliga rön som projektet kan förväntas tillföra flera områden inom svensk forskning. Verksamheten kommer dessutom att gynna svensk högteknologisk industri.
Den utredning som regeringen tillsatte hösten 1994 med uppdrag att genomföra en genomgripande översyn av den svenska rymdverksamheten avlämnade i september 1995 sitt betänkande (SOU 1995:78). När det gäller de meteorologiska satellitprogrammen betonas i betänkandet bl.a. vikten av att Sveriges långsiktiga engagemang i ESA och Eumetsat bekräftas och att forskning och utvecklingsverksamhet i Sverige bibehålls. Beträffande miljö- och klimatstudier gör utredaren (landshövding Gunnar Björk) den bedömningen att både det i Kiruna planerade institutet för miljö- och rymdforskning och de klimatdatabaser och det klimatmodelleringscentrum som planeras av SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) kan leda till att fjärranalysdata i betydande omfattning kan komma att utnyttjas i samhället. Initiativen betraktas av utredaren som mycket angelägna från rymdsynpunkt. Betänkandet bereds för närvarande i regeringskansliet. De frågor om rymdteknologiska satsningar som tas upp i motion 1995/96:Jo16 (mp) kommer således att få sin belysning under beredningsarbetet.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och avstyrker det aktuella yrkandet i nyssnämnda motion.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Finansinspektionen
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:105 avsnitt 5 i denna del till Finansinspektionen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 800 000 kr,
2. beträffande statlig garanti till svensk-norsk industrifond
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i denna del godkänner vad som anges i propositionen om en garanti för lån på högst 20 000 000 kr till Stiftelsen Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete,
3. beträffande förändrad verksamhetsinriktning för AB Svensk Exportkredit
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i denna del godkänner den inriktning av verksamheten vid AB Svensk Exportkredit som anges i propositionen,
4. beträffande Närings- och teknikutvecklingsverket
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i denna del till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4 000 000 kr,
5. beträffande rymdverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i denna del och med avslag på motion 1995/96:Jo16 yrkande 4 till Rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 62 544 000 kr.
res. (mp)
Stockholm den 12 mars 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s) och Frank Lassen (s).
Reservation
Rymdverksamhet (mom. 5)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med Utskottet, som och slutar på s. 6 med nyssnämnda motion bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1995/96:Jo16 (mp) saknas det i Sverige ekonomiskt utrymme för projekt med bemannade rymdtransporter och drift av komplexa utposter i rymden. Mot den bakgrunden bör vi varken delta i den planerade internationella rymdstationen Alpha eller bidra till driftskostnaderna för stationen. I stället bör satsningar göras på tillämpning av rymdteknologi, t.ex. i miljödatacentrumet i Kiruna och i vädersatelliter. Det föreslagna anslaget bör därför sänkas till 50 miljoner kronor. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker det aktuella yrkandet i nyssnämnda motion.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande rymdverksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i denna del och med bifall till motion 1995/96:Jo16 yrkande 4 till Rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 50 000 000 kr.
Gotab, Stockholm 1996