Tilläggsbudget - Studiestöd och invandring
Betänkande 1995/96:SfU5
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1995/96:SFU05
Tilläggsbudget - Studiestöd och invandring
Innehåll
1995/96 SfU5 ÅTTONDE OCH TIONDE HUVUDTITLARNA
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 såvitt avser dels anslaget E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. under åttonde huvudtiteln och anslaget D 11. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism under tionde huvudtiteln, dels förslag till ändringar i studiestödslagen.
I betänkandet behandlas vidare två motionsyrkanden om att återinföra barntillägget i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa).
Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker bifall till motions-yrkandena.
Propositionens förslag i de delar som avser anslagen E 3. Studiehjälp m.m., E 4. Studiemedel m.m. och E 5. Vuxenstudiestöd m.m. har tillsammans med motioner rörande dessa anslag överlämnats till utbildningsutskottet för behandling.
Till betänkandet har fogats en reservation och ett särskilt yttrande.
Propositionen
I proposition 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 har regeringen (Utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. anta regeringens förslag till lag om dndring i studiestödslagen (1973:349),
2. bemyndiga regeringen att omfördela 30 000 000 kronor från reservationsanslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. under åttonde huvudtiteln till ramanslaget E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. under samma huvudtitel.
Vidare har regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) föreslagit riksdagen att godkänna att högst 2 000 000 kronor av medlen under reservationsanslaget Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism under tionde huvudtiteln får användas för att stödja syftet att främja tillvaratagande av mångkulturell kompetens i arbetslivet.
Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.
I propositionen har regeringen också föreslagit att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar till anslaget E 3. Studiehjälp m.m. ett förslagsanslag på 2 880 000 kronor, till anslaget E 4. Studiemedel m.m. ett förslagsanslag på 286 135 000 kronor och till anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m.m. ett reservationsanslag på 475 575 000 kronor. Dessa hemställanspunkter har tillsammans med motionerna 1995/96:Ub7 yrkandena 5 och 6 av Beatrice Ask m.fl. (m), 1995/96:Ub9 yrkande 3 av Margitta Edgren m.fl. (fp) och 1995/96:Ub10 yrkande 3 av Mats Odell m.fl. (kds) överlämnats till utbildningsutskottet för behandling.
Motionerna
1995/96:Ub10 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör komma med förslag om att återinföra det särskilda barntillägget inom svuxa.
1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att barntillägget inom särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa återinförs från den 1 april 1996 och att härför ytterligare 90 000 000 kr tillförs anslaget på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96.
Utskottet
Centrala studiestödsnämnden
Under anslaget E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. har för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag på 265 622 000 kronor.
Anslaget finansierar löne- och övriga förvaltningskostnader m.m.
I propositionen anförs bl.a. att statsmakterna har beslutat om väsentliga förändringar på högskoleområdet och studiestödsområdet som träder i kraft under budgetåret 1995/96. Förändringarna avser framför allt väsentligt ökade satsningar på utbildning och studiestöd med hänsyn till arbetsmarknadsläget. Detta har inneburit ett ökat krav på studiestödsverksamheten som Centrala studiestödsnämnden (CSN) inte förutsåg i sin anslagsframställning. De beslutade utbildningssatsningarna har resulterat i täta regeländringar och stora volymökningar. Ökad komplexitet i regelverket har medfört större krav på individuell information och rådgivning. Enligt regeringens uppfattning bör CSN för att kunna fullgöra sina uppgifter få en tillfällig medelsförstärkning. Regeringen föreslår därför att ytterligare 30 miljoner kronor ställs till CSN:s förfogande för studiemedelsadministration för budgetåret 1995/96. En sådan anslagshöjning föreslås finansierad genom en omfördelning från det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagsposten 17. Till regeringens disposition.
Utskottet biträder förslaget.
Ändringar i studiestödslagen
En studerande kan enligt studiestödslagen (1973:349) få korttidsstudiestöd och internatbidrag för ett maximalt antal timmar eller dagar under ett budgetår. Före omläggningen av det statliga budgetåret sammanföll detta med läsåret. Enligt vad som anförs i propositionen bör maximigränserna för korttidsstudiestöd och internatbidrag även i fortsättningen gälla per läsår. Regeringen föreslår därför att ändringar görs i 5 kap. 3 § och 6 kap. 3 § studie-stödslagen så att korttidsstudiestöd och internatbidrag skall få lämnas för ett maximalt antal timmar eller dagar fr.o.m. den 1 juli ett visst år t.o.m. den 30 juni påföljande år. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.
Utskottet biträder lagförslaget.
Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
Under anslaget D 11. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism har för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag på 27 000 000 kronor.
Enligt vad som anförs i propositionen har invandrarnas sysselsättnings- situation under de senaste 15 åren trendmässigt försämrats och medfört negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för både individen och samhället i stort. Den höga arbetslösheten bland invandrare resulterar i utanförskap, marginalisering och risk för etniska konflikter. För att vända utvecklingen och förhindra etableringen av ett etniskt segregerat samhälle är det nödvändigt att invandrarna i ökad utsträckning får fotfäste på arbetsmarknaden.
Under de senaste två budgetåren har enligt propositionen en nationell kommitté (C 1994:04) bedrivit en ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism inom ramen för Europarådets motsvarande arbete. Ungdomskampanjen har under innevarande budgetår finansierats med 4 175 000 kronor från anslaget Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism. Syftet med ungdomskampanjen har varit att stärka respekten och förståelsen för ett mångkulturellt samhälle. Utöver ungdomar har företrädare för privat näringsliv, myndigheter och organisationer medverkat i kampanjen bl.a. genom att öppna sina organisationer för information, dialog samt potentiella arbetstillfällen. De har enligt regeringen därigenom medverkat till att skapa goda förebilder för tolerans och öppenhet i kampen mot främlingsfientlighet och rasism och i detta syfte gått samman i en opinionsledargrupp under arbetsnamnet Sverige 2000-gruppen. Målet är bl.a. att stödja och uppmuntra att nya vägar prövas för att öka antalet yngre anställda och bland dessa en representativ andel med invandrarbakgrund.
Sverige 2000-gruppen avser att bilda ett institut, vars främsta uppgifter kommer att bli opinionsbildning, faktainsamling och kunskapsförmedling i frågor som rör mångkulturell kompetens. Avsikten är att verka utifrån en liten organisatorisk bas som huvudsakligen finansieras med medlemsavgifter. Regeringen anför att man ser mycket positivt på det frivilliga initiativet att inrätta ett institut som arbetar med att ta till vara landets mångkulturella resurser på arbetsmarknaden. För näringslivet har detta betydelse bl.a. för att stärka konkurrenskraften såväl internationellt som på hemmamarknaden. Institutet bör därför utvecklas och bygga på den drivkraft som finns i det privata näringslivet. Även många myndigheter torde ha ett eget intresse av institutets arbete. Enligt regeringen bör också staten medverka och ekonomiskt stödja institutet för att markera dess legitimitet och för att positiva erfarenheter från institutets arbete och de företag och myndigheter som är medlemmar skall få en bred spridning bland andra företag m.fl. Detta stöd är särskilt viktigt under institutets uppbyggnadsskede. Statens ekonomiska bidrag bör dock enligt regeringen vara av den storleken att institutet inte blir beroende av detta för sin drift och utveckling.
I propositionen föreslås att högst två miljoner kronor av medlen under anslaget Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism får användas för att stödja syftet att främja tillvaratagande av mångkulturell kompetens i arbetslivet.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Barntillägget i svuxa
Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan utges bl.a. vid längre tids studier på grundskole- och gymnasienivå, vid yrkesteknisk utbildning och vissa kurser vid folkhögskola. Urval sker efter sökandens behov av utbildning och stöd. Stödet utges till studerande som har arbetat minst fyra kalenderår före det kalenderår för vilket svux skall utgå. Stödet består av en bidragsdel och en lånedel. Den som är berättigad till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller har uppburit sådan ersättning längsta möjliga tid får 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Övriga sökande får 32,5 % av motsvarande utbildningsbidrag. Studielån kan utges så att det tillsammans med bidraget motsvarar vad den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag. Bidragsdelen är skattepliktig.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) kan utges till arbetslösa med motsvarande belopp som det högre särskilda vuxenstudiestödet till dem som är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa. Någon urvalsprövning sker inte, utan stöd utgår så länge det finns medel. Stödet utges tidigast under det kalenderår som den arbetslöse fyller 21 år. Stöd kan lämnas till en studerande som har förvärvsarbetat under minst tre kalenderår före det kalenderår för vilket stödet utgår, varvid med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter. Stödet medges för studier på grundskole- och gymnasienivå och får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.
För dem med det högre bidraget i svux samt för dem med svuxa fanns tidigare rätt till barntillägg för barn upp till 16 år och därefter om barnen fortfarande gick i grundskola. Tillägget var ett skattepliktigt bidrag och uppgick nämnda år till 992 kr per barn och månad. Barntillägget slopades fr.o.m. den 1 juli 1995. På grund av övergångsbestämmelser fanns i vissa fall möjlighet att behålla förmånen även under höstterminen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:SfU12, rskr. 1994/95:278).
I motion Ub10 yrkande 6 av Mats Odell m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör komma med förslag om att återinföra det särskilda barntillägget inom svuxa. Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begär i motion Jo16 yrkande 1 beslut att barntillägget inom svuxa återinförs från den 1 april 1996 och att ytterligare 90 miljoner kronor tillförs anslaget på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96.
I samband med riksdagens behandling av kompletteringspropositionen våren 1995 avgav utskottet yttrande till finansutskottet (1994/95:SfU7y) bl.a. över effekterna på svux och svuxa av sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och utbildningsbidragssystemet. Utskottet anförde bl.a. att de ändringar som redan hade vidtagits eller som föreslogs i kompletteringspropositionen och som påverkade utbildningsbidraget och därmed också svux och svuxa gjorde att svux alltmer förlorade sin betydelse som utbildningspolitiskt medel i syfte att ge olika grupper av vuxna möjlighet till en kompletterande grundskole- och gymnasieutbildning och därmed stärka deras position i arbetslivet. Utskottet framhöll att för dem som endast kunde erhålla den lägre nivån i svux blev studiemedel ett självklart val, vilket gjorde att denna nivå i svux i praktiken spelat ut sin roll. Utskottet, som också konstaterade att barntillägget i svux och svuxa skulle komma att upphöra fr.o.m. den 1 juli 1995, ansåg att det fanns anledning för regeringen att mycket noga följa utvecklingen av i vilken omfattning kommande läsårs särskilt inrättade utbildningsplatser för arbetslösa skulle komma till användning och i vilken utsträckning de studerande på dessa utbildningsplatser valt att finansiera sina studier med svuxa resp. vanliga studiemedel. Om regeringens intentioner med de särskilda arbetsmarknadssatsningarna i dessa avseenden inte uppfylldes utgick utskottet från att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder. Med det anförda ansåg utskottet att finansutskottet skulle avstyrka motioner i ämnet. På förslag av finansutskottet avslog riksdagen motionerna (bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448).
I samband med riksdagens behandling av proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling behandlade utskottet motionsyrkanden med förslag om att återinföra barntillägget i svux och svuxa. I yttrande till finansutskottet (1995/96:SfU2y) konstaterade utskottet bl.a. att de farhågor utskottet hade givit uttryck för i sitt yttrande 1994/95:SfU7y föreföll bli bekräftade av utvecklingen. Enligt utskottet, som hänvisade till material som kommit utskottet till handa inför en utfrågning den 30 november 1995 med företrädare för bl.a. Centrala studiestödsnämnden, tycktes särskilt de inom vuxenstudiestödet mest prioriterade grupperna, bland vilka många kvinnor befann sig, ha fått svårigheter att finansiera sina studier. Det fanns enligt utskottets mening stor anledning för såväl regeringen som Studiestödsutredningen att särskilt uppmärksamma detta och överväga vilka åtgärder som behövde vidtas för att intentionerna bakom vuxenstudiestödet skulle kunna förverkligas. Utskottet ansåg dock att det då inte fanns anledning för riksdagen att förorda att barntillägget i svux och svuxa skulle återinföras, utan den samlade bedömningen av hur tillgängligt utrymme för vuxenstudiestöd bäst kunde användas borde ankomma på regeringen. Studiestödsutredningens arbete borde därvid kunna ge vägledning. Utskottet ansåg att finansutskottet borde avstyrka bifall till ifrågavarande motionsyrkanden. På förslag av finansutskottet avslog riksdagen motionerna (bet. 1995/96:FiU1, rskr. 1995/96:131-134).
Utskottet, som erinrar om att barntillägget i studiemedelssystemet avskaffades år 1989 och att någon motsvarighet härtill inte finns i utbildningsbidragssystemet, vidhåller sin tidigare uppfattning att det får ankomma på regeringen att bedöma hur tillgängligt utrymme för vuxenstudiestöd bäst kan användas. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Ub10 yrkande 6 och Jo16 yrkande 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Centrala studiestödsnämnden
att riksdagen bemyndigar regeringen att omfördela 30 000 000 kronor från reservationsanslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. under åttonde huvudtiteln till ramanslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. under samma huvudtitel,
2. beträffande lagförslaget
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studestödslagen (1973:349),
3. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
att riksdagen godkänner att högst 2 000 000 kronor av medlen under reservationsanslaget Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism under tionde huvudtiteln får användas för att stödja syftet att främja tillvaratagande av mångkulturell kompetens i arbetslivet,
4. beträffande barntillägget i svuxa
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub10 yrkande 6 och 1995/96:Jo16 yrkande 1.
res. (fp, mp, kds)
Stockholm den 19 mars 1996
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maj-Inger Klingvall
I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Lennart Klockare (s), Sigge Godin (fp), Sven-Åke Nygårds (s), Ulla Hoffmann (v), Ronny Olander (s), Ulf Kristersson (m), Rose- Marie Frebran (kds), Mona Berglund Nilsson (s), Åke Sundqvist (m) och Marianne Samuelsson (mp).
Reservation
Barntillägget i svuxa (mom. 4)
Sigge Godin (fp), Marianne Samuelsson (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med I samband med och på s. 6 slutar med yrkande 1. bort ha följande lydelse:
Utskottet varnade redan i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen våren 1995 för att borttagandet av barntillägget inom särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) skulle leda till att främst ensamstående med barn skulle få svårt att studera. Utskottets farhågor har nu besannats i det att en mycket kraftig nedgång av antalet studerande har skett inom den kategorin studerande. För många ensamstående föräldrar, nästan uteslutande kvinnor, har de praktiska möjligheterna till vidareutbildning därmed spolierats. Mot bakgrund härav anser utskottet att det finns skäl att återinföra barntillägget i svuxa. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande barntillägget i svuxa
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Ub10 yrkande 6 och 1995/96:Jo16 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Barntillägget i svux och svuxa
Ulla Hoffmann (v) anför:
Vid behandlingen av förslaget om att avskaffa barntillägget inom särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) accepterade Vänsterpartiet att barntillägget avskaffades för att uppnå en samstämmighet med andra studiestöd. Emellertid motsatte vi oss den låga nivå som stöden skulle komma att ligga på och föreslog därför att ersättningsnivån i svux och svuxa skulle höjas till 75 % av arbetslöshetsersättningen. Riksdagen biföll dock inte förslaget om en höjd ersättningsnivå i svux och svuxa. Vänsterpartiet stödde därför de reservationer som ville bibehålla barntillägget i de båda studiestöden.
Borttagandet av barntillägget har fått till resultat att ensamstående föräldrar med barn, en grupp som till stor del består av kvinnor, har fått det allt svårare att finansiera sina studier och därför har tvingats avbryta sina studier. I sitt yttrande till finansutskottet (1995/96:SfU2y) framhöll utskottet vikten av att såväl regeringen som Studiestödsutredningen särskilt uppmärksammar detta och överväger vilka åtgärder som behöver vidtas för att intentionerna bakom studiestödet skall kunna förverkligas.
När utskottet nu i samband med behandlingen av motioner med anledning av tilläggsbudgeten ånyo behandlar frågan om barntilläggets återinförande är situationen för de vuxenstuderande inte förändrad. Studiestödsutredningen har inte lämnat sitt slutbetänkande, vilket gör att det nya studiestödet inte kan träda i kraft förrän tidigast i juni 1997. Vänsterpartiet prioriterar fortfarande en höjning av nivån i svux och svuxa men förutsätter att regeringen omgående och för tiden fram till dess det nya studiestödet trätt i kraft omgående bör överväga att tillfälligtvis återinföra barntillägget.
I propositionen framlagt lagförslag
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 2 Centrala studiestödsnämnden 2 Ändringar i studiestödslagen 3 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism 3 Barntillägget i svuxa 4 Hemställan 6 Reservation 7 Barntillägget i svuxa (mom. 4) 7 Särskilt yttrande 7 Barntillägget i svux och svuxa 7 I propositionen framlagt lagförslag 9 Innehållsförteckning 10 Gotab, Stockholm 1996