Tilläggsbudget II m.m. (näringsdepartementet)
Betänkande 1991/92:NU29
Näringsutskottets betänkande
1991/92:NU29
Tilläggsbudget II (näringsdepartementet)
Innehåll
1991/92 NU29
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1991/92:125 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 såvitt gäller bilaga 10 (näringsdepartementet), dels proposition 1991/92:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen) såvitt gäller bilaga I:10 (näringsdepartementet), dels två motioner som har väckts med anledning av förstnämnda proposition, dels en motion från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Samtliga förslag i proposition 1991/92:125 som behandlas här tillstyrks av utskottet. Dessa gäller bl.a. ökat anslag till utredningsverksamheten inom näringsdepartementet, ett engångsanslag för infriande av en garanti för FFV AB:s pensionsåtaganden och ett ökat bemyndigande inom det europeiska rymdsamarbetet. Vidare tillstyrker utskottet en lagändring som möjliggör att även andra organ än statliga myndigheter skall kunna utses till riksmätplatser. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anför om avveckling av Bruksinvest AB och om upphörande av nämnden för fartygsfinansiering.
Utskottet avstyrker två motioner (s; v), i vilka regeringens förslag till ökat utredningsanslag avvisas. Motionerna får stöd i en reservation (s). En motion (s) rörande Bruksinvest avstyrks också av utskottet. Även denna motion följs upp i en reservation (s).
Proposition 1991/92:125 bilaga 10
Regeringen framlägger i proposition 1991/92:125 bilaga 10 (näringsdepartementet) -- efter föredragning av näringsminister Per Westerberg -- följande förslag under angivna punkter:
1. Utredningar m.m. (A 3) (s.20f.)
att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1600000 kr.
2. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (E3) (s.21f.)
att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 600000000 kr.
3. Europeiskt rymdsamarbete m.m. (F5) (s.22f.)
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst 400000000 kr. (Det sammanlagda bemyndigandet för regeringen beträffande nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete kommer då att uppgå till högst 541000000 kr.)
4. Förslag att även andra organ än myndigheter skall kunna utses till riksmätplatser (s.23--25)
att riksdagen antar förslag till lag om ändring [i] lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning.
5. Ökning av garantifonden vid Svenska skeppshypotekskassan (s.25f.)
att riksdagen 1. antar förslag till lag om ändring [i] lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,
2. bemyndigar regeringen att låta riksgäldskontoret utfärda en garantiförbindelse på 350000000 kr. att ingå i Svenska skeppshypotekskassans garantifond.
8. Affärsverket svenska kraftnät, installation av s.k. optokablar i storkraftnätet (s.28f.)
att riksdagen godkänner en total ram för investeringar i optokablar om högst 200000000 kr., i nuvarande penningvärde, under en femårsperiod i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört.
Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört
dels (6) om upphörande av nämnden för fartygsfinansiering (s.27),
dels (7) om Bruksinvest AB (s.27 f.).
Proposition 1991/92:150 bilaga I:10
I proposition 1991/92:150 bilaga I:10 (näringsdepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av kommunikationsminister Mats Odell -- förslag om att riksdagen -- under förutsättning av att riksdagen godkänner regeringens förslag i proposition 1991/92:125 bilaga 10 om anslag till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 -- skall upphäva det tidigare under riksmötet (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU17, rskr.156) fattade beslutet om anslag till samma ändamål för budgetåret 1992/93.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1991/92:125 och behandlas här är följande:
1991/92:N35 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå förslaget om 1,6 milj.kr. till ändamålet att privatisera statliga företag.
1991/92:N36 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till reservationsanslag på 1600000 kr. till den s.k. privatiseringskommissionen.
Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är
1991/92:N241 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av Bruksinvest.
Utskottet
Utredningar m.m.
I proposition 1991/92:125 bilaga 10 (näringsdepartementet) föreslås ett ökat anslag för innevarande budgetår med 1,6 milj.kr. för utredningsverksamheten inom näringsdepartementet. Detta motiveras med ökade kostnader dels i samband med försäljning av statliga företag, dels för förberedelser inför bolagisering av vissa verksamheter. Även utredningsverksamheten i övrigt har blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som tidigare förutsågs, sägs det i propositionen.
På förslag av regeringen beslöt riksdagen i december 1991 att bemyndiga regeringen att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Förslaget avstyrktes av Socialdemokraternas företrädare i utskottet.
Regeringens begäran om ökat anslag avvisas i motionerna 1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v).
I den förstnämnda motionen erinras om Socialdemokraternas principiella inställning till det statliga ägandet. Denna innebär att staten även fortsättningsvis bör ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Detta utgör dock inget hinder mot att förändringar i det statliga ägandet kan övervägas i enskilda fall, anförs det i motionen. De nu aktuella ökade kostnaderna skulle emellertid inte ha uppstått om Socialdemokraternas avståndstagande till regeringens förslag om avyttring av aktier i statliga företag hade följts, menar motionärerna.
Om det statliga ägandet hanteras på ett ansvarsfullt sätt är det föreslagna anslaget onödigt, sägs det i den andra motionen. Regeringens dogmatiska syn på utförsäljning av statliga företag leder, enligt motionären, troligen till ökad privat maktkoncentration, till underpriser på företagen och till att kapitalmarknaden dräneras på riskkapital.
Enligt vad utskottet har erfarit fördelar sig det begärda anslagsbeloppet -- 1,6 milj.kr. -- enligt följande. Ökade kostnader för den s.k. privatiseringskommissionen (N 1991:01) beräknas till 0,9 milj.kr. och omkostnader i anslutning till bolagiseringen av domänverket till 0,5 milj.kr. För utredningsverksamheten i övrigt beräknas ökade kostnader på 0,2 milj.kr., främst avseende en översyn av verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning.
Riksdagen har nyligen anslagit medel till utredningsverksamheten inom näringsdepartementet för nästa budgetår i enlighet med vad som föreslogs i budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU20). Därmed avslogs en motion (v) med krav på ett lägre anslag än vad regeringen hade föreslagit; motionärerna motiverade sitt yrkande med att utförsäljning av statliga företag inte kunde anses vara en så angelägen uppgift att den motiverar ökat anslag.
Utskottet har under innevarande budgetår redovisat sin syn på det statliga ägandet i betänkandena 1991/92:NU10 och 1991/92:NU17. Enligt utskottets mening utgör ett fritt enskilt ägande och en fri konkurrens grundstenar i en vital ekonomisk politik. För att svenskt näringsliv skall kunna förbättra sin konkurrenskraft krävs åtgärder som stärker marknadsekonomin, ökar näringsfriheten och främjar konkurrensen. Dessa åtgärder kan inte genomföras vid ett omfattande statligt ägande av företag.
Mot bakgrund av utskottets inställning till det statliga ägandet tillstyrks propositionen i berörd del och motionerna 1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v) avstyrks.
Infriande av pensionsgaranti för FFV AB
Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, bet. NU35) att bemyndiga regeringen att ombilda affärsverket FFV till aktiebolag. I samband därmed beslöt riksdagen att också utställa en garanti för FFV AB:s pensionsåtaganden. Enligt denna har staten påtagit sig FFV AB:s pensionsförpliktelser intill ett belopp av 1112 milj.kr.
Celsius Industrier AB förvärvade den 1 juni 1991 samtliga aktier i FFV AB. I en skrivelse till regeringen i februari 1992 har Celsius tagit upp frågan om FFV AB:s pensionsskuld, bl.a. mot bakgrund av koncernens kommande privatisering.
I propositionen föreslås att staten snarast skall fullgöra sina förpliktelser gentemot FFV AB och betala ut nuvärdesbeloppet av garantin till företaget. Regeringen framlägger därför förslag om ett anslag på 600 milj.kr. för slutligt infriande av pensionsgarantin för FFV AB. Detta belopp beräknas motsvara nuvärdet av statens garantiåtagande.
Riksdagen beslöt i mars 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU17) att för nästa budgetår anvisa 80 milj.kr. för infriande av pensionsgarantin för FFV AB. I proposition 1991/92:150 (kompletteringspropositionen) bilaga I:10 föreslås, under förutsättning av att riksdagen anvisar engångsbeloppet på 600 milj.kr., att beslutet om nämnda anslag för nästa budgetår skall upphävas.
Utskottet har inget att erinra mot här redovisade förslag; de tillstyrks sålunda.
Europeiskt rymdsamarbete m.m.
Inom det europeiska rymdsamarbetsorganet European Space Agency (ESA) deltar Sverige sedan år 1990 i ett förberedande program inom fjärranalysområdet benämnt POEM 1 -- Polar Earth Observation Mission.
I proposition 1991/92:125 begär regeringen ett bemyndigande att ikläda staten nya förpliktelser inom ramen för det europeiska rymdsamarbetet med 400 milj.kr. för innevarande budgetår. Därigenom kan Sverige utöka sitt deltagande i det nämnda fjärranalysprogrammet, vilket enligt regeringen får ses som en markering av det svenska intresset för fjärranalys och övervakning av förhållandena i atmosfären.
Utskottet anser att det är angeläget att Sverige aktivt deltar i den typ av samarbete som det här är fråga om. Förslaget tillstyrks därmed.
Riksmätplatser
Enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning kan endast statliga myndigheter vara riksmätplatser. För närvarande finns tre sådana riksmätplatser -- statens provningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten och statens strålskyddsinstitut.
Kravet på ställning som statlig myndighet är enligt regeringen otidsenligt. Därför föreslås i propositionen en lagändring så att såväl statliga som privaträttsliga organ skall kunna utses till riksmätplatser. De organ bör därvid väljas som har den högsta kompetensen för uppgifterna i fråga om såväl personal som utrustning, sägs det i propositionen. Organen skall vidare bedömas vara opartiska. Tillsynen bör enligt regeringen utövas av styrelsen för teknisk ackreditering.
Utskottet anser att den föreslagna lagändringen är välmotiverad och tillstyrker den sålunda.
Garantifonden vid Svenska skeppshypotekskassan
Svenska skeppshypotekskassan, som bildades år 1929, har till ändamål att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av svenskt rederi eller av en utländsk juridisk person som domineras av svenskt rederi. Utestående lån uppgick vid utgången av år 1991 till 4000 milj.kr. och det egna kapitalet till 351 milj.kr. Nuvarande garantiförbindelse från statens sida uppgår till 167 milj.kr.
I en skrivelse till regeringen i december 1991 har styrelsen för kassan begärt att garantifonden skall ökas med 183 milj.kr. till 350 milj.kr. Skälet är att kassan annars inte kan genomföra den för år 1992 budgeterade utlåningen.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall besluta om den begärda utökningen. Utskottet tillstyrker förslaget.
Upphörande av nämnden för fartygsfinansiering
Efter beslut av riksdagen upphörde nämnden för fartygskreditgarantier som myndighet den 1 juli 1986 (prop. 1985/86:120, bet. NU34). Verksamheten överfördes till statens industriverk (SIND), numera närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). En rådgivande nämnd -- nämnden för fartygsfinansiering -- inrättades vid myndigheten. Ledamöterna utses av regeringen.
NUTEK har i en skrivelse till regeringen i december 1991 föreslagit att nämnden skall upphöra och att det bör ankomma på verket att under flexibla och lämpliga former knyta till sig expertis på området. I propositionen meddelar näringsminister Per Westerberg sin avsikt att föreslå regeringen att nämnden skall upphöra den 1 juli 1992. Med hänsyn till att inrättandet av nämnden anmäldes för riksdagen anses riksdagen böra underrättas även om att den skall upphöra.
Utskottet har inget att erinra mot det anförda.
Avveckling av Bruksinvest AB
Under åren 1983--1984 medverkade staten till en omstrukturering av den del av specialstålindustrin som då var inriktad på rostfritt stål. En förutsättning för detta var att de berörda företagen bildade ett särskilt bolag -- Bruksinvest AB -- med uppgift att medverka till skapandet av nya verksamheter i sådana regioner som berördes av strukturförändringarna, i första hand bruksorterna. Enligt avtal i mars 1984 mellan staten, Avesta Jernverks AB (numera Avesta AB), Fagersta AB (numera Industriförvaltnings AB Kinnevik), Sandvik AB och Uddeholms AB (numera Uddeholm Tooling AB) tillsköt företagen sammanlagt 100 milj.kr. till bolaget.
Bruksinvest har kritiserats från olika håll för att ha varit mindre framgångsrikt med att skapa nya arbetstillfällen, konstateras det i propositionen. En viktig förklaring till denna passivitet har ansetts vara Bruksinvests ägarkonstellation med fyra sinsemellan konkurrerande företag som delägare.
I propositionen meddelas att tilläggsavtal har tecknats i januari 1992 om uppsplittring av Bruksinvest i fyra mindre bolag. Verksamheten i dessa bolag skall drivas med samma inriktning som har gällt för Bruksinvest AB, dvs. med syfte att på kommersiella grunder bidra till att nya verksamheter skapas i Bergslagen och då i första hand på de orter som direkt berördes av omstruktureringen av den nämnda specialstålindustrin. Det kapital som tillförs de nya bolagen motsvarar resp. företags del av Bruksinvests totala nettotillgångar vid avvecklingen.
Riksdagen bör i anslutning till uppsplittringen av Bruksinvest AB göra ett uttalande av innebörd att vissa synpunkter och krav som har framförts av de berörda fackliga organisationerna skall tillgodoses, anförs det i motion 1991/92:N241 (s). Uttalandet skulle gå ut på följande: halva styrelsen bör utses av resp. företag och halva styrelsen av de fackliga organisationerna, ordföranden, som har utslagsröst, bör utses gemensamt av ägaren och de fackliga organisationerna, vid oenighet bör regeringen utse ordföranden, de fackliga organisationerna bör ha rätt att välja en utomstående representant från bygden, representanter för orterna Fagersta och Långshyttan bör ingå i styrelsen för det bolag som Industriförvaltnings AB Kinnevik bildar.
Näringsminister Per Westerberg besvarade i april 1992 (RD 1991/92:102) en fråga (1991/92:680) av Yngve Wernersson (s) om användningen av Bruksinvests medel. I sitt svar framhöll näringsministern att de nya bolagen beräknas bli etablerade under sommaren 1992. Han meddelade vidare att han anser sig ha fått försäkringar om att omfattande investeringar kommer att göras, efter det att det nya avtalet har trätt i kraft.
Frågan om facklig representation i styrelserna för de aktuella företagen regleras inte vare sig i det ursprungliga avtalet från år 1984 eller i det i januari 1992 träffade tilläggsavtalet. Enligt vad utskottet har erfarit har det ansetts ankomma på parterna själva att reglera denna fråga.
Genom att Bruksinvest AB avvecklas och att verksamheten drivs vidare inom fyra nya bolag skapas, enligt utskottets mening, bättre förutsättningar för att ökad sysselsättning på de berörda bruksorterna skall kunna åstadkommas. Utskottet har sålunda inget att erinra mot vad som anförs i propositionen beträffande avveckling av Bruksinvest AB.
Utskottet anser vidare att det inte finns skäl för riksdagen att göra något uttalande med anledning av de synpunkter och krav som framförs i motion 1991/92:N241 (s). De frågor som tas upp i motionen rörande sammansättningen av styrelserna för de berörda företagen är sådana som enligt gällande rätt och vedertagen praxis ankommer på parterna att själva lösa. Motionen avstyrks därmed.
Installation av s.k. optokablar i storkraftnätet
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), som inrättades den 1 januari 1992, har enligt sin instruktion (1991:2013) till uppgift att svara för drift och utbyggnad av storkraftnätet och att främja konkurrens inom elöverföringsområdet. I samband med bolagiseringen av statens vattenfallsverk (Vattenfall) övertog Svenska kraftnät förvaltningen och driften av storkraftnätet. Samtidigt övertogs påbörjade förhandlingar avseende installation av s.k. optokablar i storkraftnätet. Optokablar är en typ av kablar, där telekommunikation sker med ljus i glasfibrer, i stället för som traditionellt är med elektricitet i metalliska ledare. En fördel med optokablar är att de har en mångdubbelt större överföringsförmåga.
Svenska kraftnäts styrelse har, med reservation för regeringens ställningstagande, godkänt ett avtal med bolaget Tele 2. Avtalet innebär att Svenska kraftnät installerar optokablar på storkraftnätet och mot årliga avgifter överlåter rätten att utnyttja teletransmissionskapaciteten till Tele 2.
Genom installation av optokabelnät kan, enligt näringsministern, storkraftnätet utnyttjas på ett affärsmässigt och samhällsekonomiskt riktigt sätt. Risken för inslag av konkurrensbegränsning bedöms som liten. Den investeringsplan för Svenska kraftnät som regeringen föreslog i budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13) -- och som utskottet nyligen har tillstyrkt (bet. 1991/92:NU25) -- omfattade inte de nu aktuella investeringarna på 200 milj.kr. som förutsätts ske enligt avtalet med Tele 2. Riksdagens godkännande bör därför enligt regeringen inhämtas.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utredningar m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125 bilaga10 punkt 1 och med avslag på motionerna 1991/92:N35 och 1991/92:N36 till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1600000 kr., res. 1 (s)
2. beträffande infriande av pensionsgaranti för FFV AB att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125 bilaga10 punkt 2 och proposition 1991/92:150 bilaga I:10 dels till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 600000000kr., dels upphäver det tidigare under riksmötet (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU17, rskr. 156) fattade beslutet om anslag till samma ändamål för budgetåret 1992/93,
3. beträffande europeiskt rymdsamarbete m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125 bilaga10 punkt 3 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst 400000000 kr., varigenom det sammanlagda bemyndigandet för regeringen beträffande nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete kommer att uppgå till högst 541000000 kr.,
4. beträffande riksmätplatser att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125 bilaga 10 punkt 4 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning,
5. beträffande garantifonden vid Svenska skeppshypotekskassan att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125 bilaga10 punkt 5 dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan, dels bemyndigar regeringen att låta riksgäldskontoret utfärda en garantiförbindelse på 350000000 kr. att ingå i Svenska skeppshypotekskassans garantifond,
6. beträffande upphörande av nämnden för fartygsfinansiering att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:125 bilaga10 punkt 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande avveckling av Bruksinvest AB att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:125 bilaga10 punkt 7 och med avslag på motion 1991/92:N241 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 2 (s)
8. beträffande installation av s.k. optokablar i storkraftnätet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125 bilaga10 punkt 8 godkänner en total ram för investeringar i optokablar om högst 200000000 kr., i nuvarande penningvärde, under en femårsperiod i enlighet med vad som anges i propositionen.
Stockholm den 12 maj 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och Carl Olov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Utredningar m.m. (mom.1)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "1991/92:N36 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottets principiella inställning till det statliga ägandet sammanfaller med vad som kommer till uttryck i motionerna 1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v). Staten bör sålunda även fortsättningsvis ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Det är enligt utskottets mening angeläget att de privata makthavare som utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv får en motvikt. Det kan också vara motiverat av andra skäl med ett statligt ägande av företag i vissa speciella branscher. Utskottet avvisar dock inte kategoriskt alla förändringar i det statliga ägandet -- i enskilda fall kan sådana förändringar vara motiverade.
Mot bakgrund av utskottets inställning till det statliga ägandet avstyrks förslaget i propositionen om ökat anslag. Motionerna 1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v) blir därmed helt tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utredningar m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:N35 och 1991/92:N36 avslår proposition 1991/92:125 bilaga 10 punkt 1.
2. Avveckling av Bruksinvest AB (mom.7)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Genom att" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Det är ytterst angeläget att de medel som har satts in i Bruksinvest AB kommer till sådan användning att ökad sysselsättning skapas på de berörda bruksorterna, särskilt mot bakgrund av dagens arbetsmarknadsläge. För att se till att en ökad sysselsättning verkligen kommer till stånd bör det, som anförs i motion 1991/92:N241 (s), ställas vissa krav vad avser sammansättningen av styrelserna för de fyra företagen.
Detta är särskilt angeläget i de fall -- t.ex. beträffande Uddeholm Tooling AB -- där det förekommer ett utländskt ägande. Även då måste garantier skapas för att de medel som var avsedda att bidra till en ökad sysselsättning i den aktuella regionen verkligen utnyttjas för detta ändamål. Ett sätt att åstadkomma det är att tillse att majoriteten av styrelsen, inkl. ordföranden, har en regional förankring. Såsom föreslås i motionen bör de fackliga organisationerna utse halva styrelsen och ordföranden utses gemensamt av ägaren och de fackliga organisationerna. Vid oenighet om ordförandeposten bör det överlåtas på regeringen att utse ordförande.
Riksdagen bör anmoda regeringen att dra försorg om att här angivna krav blir tillgodosedda. Därmed tillstyrker utskottet motion 1991/92:N241 (s).
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande avveckling av Bruksinvest AB att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:125 bilaga10 punkt 7 och med bifall till motion 1991/92:N241 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som företrädare för Socialdemokraterna för fram i de båda reservationerna till detta betänkande.