Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
Betänkande 1992/93:AU7
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1992/93:AU07
Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
Innehåll
1992/93 AU7
Sammanfattning
I betänkandet redovisas proposition 1992/93:105 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 vad avser del av bilaga 6 (Finansdepartementet) och bilaga 7 (Arbetsmarknadsdepartementet). Utskottet tillstyrker förslag om ytterligare medel till trygghetsåtgärder för statsanställda och till utredningar under Arbetsmarknadsdepartementet. Vidare tillstyrker utskottet att den faktiska medelsförbrukningen på reservationsanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för förutvarande budgetår godkänns.
När det gäller den s.k. Arbetsmarknadsfonden har regeringen föreslagit en höjning till högst 15 miljarder kronor av den rörliga kredit som tillfälligt får disponeras för bl.a. statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen. Med hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden anser utskottet att det bör skapas en beredskap för ytterligare utgiftsökningar. Utskottet förordar att högstbeloppet bestäms till 20 miljarder kronor.
Slutligen behandlas ett förslag om utvidgning av systemet med arbetslivsutveckling och två anknytande motioner. Utskottet tillstyrker att även personer med KAS skall kunna delta.
I fråga om krediten till Arbetsmarknadsfonden har reservation avgetts av Socialdemokraterna i fråga om motiveringen, i vilken Vänsterpartiet instämt, och av Ny demokrati. Ny demokrati förordar dessutom ytterligare förändringar av arbetslivsutvecklingen.
Propositionen
I proposition 1992/93:105 föreslår regeringen
dels i bilaga 6 (Finansdepartementet)
under punkt 3 beträffande F 8. Trygghetsåtgärder för statsanställda (s.19--20)
att riksdagen till Trygghetsåtgärder för statsanställda på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 197 025 000 kronor.
dels i bilaga 7 (Arbetsmarknadsdepartementet)
under punkt 1 beträffande A 2. Utredningar m.m.
att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 910 000 kronor.
under punkt 2 beträffande Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92
att riksdagen godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92.
under punkt 3 beträffande Arbetsmarknadsfonden
att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 15 000 000 000 kronor under budgetåret 1992/93 för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag.
under punkt 4 beträffande arbetslivsutveckling
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om ändring i lagen (1992:000) om arbetslivsutveckling,
lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1992/93:A211 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslösa och välfärdsbrigader i utlandsverksamhet.
1992/93:A229 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetslivsutveckling skall vara tillgänglig för alla arbetslösa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en effektiv ickebyråkratisk huvudman för att aktivera arbetslivsutvecklingsprojektet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra ALU:s nuvarande passiva, terapiliknande verksamhet, till att aktivera de arbetssökande genom förverkligande av de så kallade Resurs-Utvecklings-projekten.
Utskottet
Finansdepartementet
I propositionens bilaga 6 föreslår regeringen en ökning av anslaget F 8. Trygghetsåtgärder för statsanställda. För innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 61 738 000 kr anvisats. Bakgrunden till den föreslagna ökningen är en överenskommelse den 26 oktober 1992 mellan Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer. En viss del av lönesumman skall avsättas för finansiering av Trygghetsstiftelsen. I propositionen erinras om den betydelse som Trygghetsstiftelsen har när det gäller att i övertalighetssituationer lämna hjälp för att undvika arbetslöshet. Finansministern har i 1991/92 års kompletteringsproposition gjort bedömningen att mellan 24 000 och 25 000 personer riskerar att bli övertaliga under de närmaste tre budgetåren. Med ledning av avtalet beräknas medelsbehovet för innevarande budgetår öka med 197 025 000 kr.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget och tillstyrker följaktligen medelsökningen.
Arbetsmarknadsdepartementet
I propositionens bilaga 7 framläggs förslag om medelsökning på Arbetsmarknadsdepartementets utredningsanslag. Vidare begärs att riksdagen skall godkänna ett anslagsöverskridande av AMS under föregående budgetår. För att klara de beräknade utgifterna för Arbetsmarknadsfonden för arbetslöshetsersättningar m.m. föreslås en höjning av den rörliga krediten i Riksgäldskontoret. Slutligen föreslås en utvidgning av möjligheterna att anvisa arbetslösa till arbetslivsutvecklingen.
Anslag till utredningar m.m.
För innevarande budgetår har på anslaget A 2. Utredningar m.m. anvisats 19 036 000 kr. Med en ingående reservation på 15 916 000 kr disponeras sammanlagt 34 952 000 kr under innevarande budgetår.
Enligt propositionen har utredningsverksamheten inom Arbetsmarknadsdepartementet blivit mer omfattande än vad som kunnat förutses. För att inte viktiga utredningsuppdrag skall fördröjas föreslås en ökning på anslaget med 1 910 000 kr.
Enligt utskottets mening bör det begärda beloppet tillföras det berörda anslaget för innevarande budgetår.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92
I propositionen föreslås att riksdagen i efterhand godkänner den faktiska medelsförbrukningen under reservationsanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92.
Enligt årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 11 s. 54) har det ifrågavarande anslaget tagits i anspråk utöver anslagna medel med 346 072 000 kr.
Av den nu behandlade propositionen framgår att AMS enligt sitt årsbokslut för budgetåret 1991/92 överskridit den anslagspost inom anslaget som myndigheten disponerar över med 499,9 miljoner kronor. Eftersom anslaget är ett reservationsanslag saknas möjlighet för regeringen att disponera högre belopp än med vilket anslaget har förts upp i statsbudgeten.
Arbetsmarknadsministern säger sig se allvarligt på det inträffade. AMS har inte kunnat följa medelsförbrukningen under budgetåret på ett tillfredsställande sätt. Den ekonomiska uppföljningen har enligt ministern inte motsvarat de krav som måste kunna ställas på en myndighet som hanterar så betydande belopp av allmänna medel. Hänsyn måste enligt propositionen dock tas till att det föregående budgetåret var det första som en ny anslagsstruktur prövades samtidigt som arbetslösheten ökade kraftigt. Detta försvårade för AMS att på ett korrekt sätt följa upp och kontrollera medelsförbrukningen. Arbetsmarknadsministern framhåller också de åtgärder som faktiskt vidtogs av AMS för att om möjligt undvika ett överskridande.
Arbetsmarknadsutskottet vill för sin del instämma i att man måste se allvarligt på det inträffade. Överskridandet visar på behovet av förbättrade system så att man successivt kan följa och kontrollera medelsförbrukningen. Liksom arbetsmarknadsministern förutsätter utskottet att AMS nu har skärpt kontrollen.
Med detta uttalande, och med erinran om att en utebliven kompensation för överskridandet skulle försvåra bekämpningen av arbetslösheten, tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner den faktiska medelsförbrukningen.
Arbetsmarknadsfonden
För finansiering av bl.a. arbetslöshetsersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring uttas en arbetsgivaravgift, den s.k. arbetsmarknadsavgiften. Den uppgår för närvarande till 2,12 % på avgiftsunderlaget. Arbetsmarknadsavgifterna förs till staten. Överskottsmedel behålls inom systemet i den s.k. Arbetsmarknadsfonden. Därigenom kan medlen utnyttjas i perioder med ökade utbetalningar. Till systemet är knuten en rörlig kredit som disponeras av Riksförsäkringsverket och som får utnyttjas när befintliga medel inte räcker till för att täcka utgifterna.
Kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen bestäms huvudsakligen av nivån på arbetslösheten bland kassornas medlemmar och storleken på den genomsnittligt utbetalade dagpenningen. Även en ganska måttlig ökning av arbetslösheten kan medföra en kraftig ökning av kostnaderna.
I 1992 års kompletteringsproposition gjordes bedömningen att kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen till följd av utvecklingen på arbetsmarknaden skulle bli så stora att ett underskott om ca 10 miljarder kronor skulle uppstå i fonden. Riksdagen beslutade att krediten för innevarande budgetår fick uppgå till högst 10 miljarder kronor (prop. 1991/92:150 bil. I:8, FiU30, rskr. 1991/92:350).
I den nu behandlade propositionen föreslås att den rörliga krediten höjs till högst 15 miljarder kronor. Det konstateras att den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden har förstärkts ytterligare, till vilket kommer att höjningen av de s.k. egenavgifterna inte fullföljs efter överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokratiska arbetarepartiet. Kostnaderna under innevarande budgetår för statsbidragen till arbetslöshetsersättningen beräknas enligt propositionen till 26,7 miljarder kronor. Andra kostnader som finansieras ur arbetsmarknadsfonden, dvs. KAS, vissa utbildningsbidrag och statsbidrag till permitteringslöneersättning, beräknas till sammanlagt 6 miljarder kronor, vilket innebär sammanlagda utgifter på 32,7 miljarder kronor. Mot detta skall ställas beräknade inkomster på 12,8 miljarder kronor och en ingående balans om 6,8 miljarder. Med denna beräkning kommer fonden vid utgången av innevarande budgetår att uppvisa ett underskott om ca 13 miljarder kronor, till vilket kommer räntekostnader.
Utskottet har inhämtat att de i propositionen framlagda beräkningarna grundar sig på antaganden om en öppen arbetslöshet uppgående till 5,5 % av arbetskraften och en genomsnittlig dagpenning på 493 kr. Utskottet har också erfarit att den rörliga krediten började tas i anspråk i slutet av oktober föregående år. Enligt en uppskattning som gjorts inom Arbetsmarknadsdepartementet kommer krediten om 10 miljarder kronor att vara helt utnyttjad i början av april månad innevarande år.
Utskottet gör följande bedömning.
Den statistik som blivit tillgänglig efter det att regeringen lade fram den nu behandlade propositionen talar för att den genomsnittliga arbetslöshetssiffran för innevarande budgetår kommer att bli högre än den som regeringens framställning om höjning av den rörliga krediten grundar sig på. Det finns därför enligt utskottets mening skäl att höja gränsen utöver regeringens förslag.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det enbart är fråga om att skapa en beredskap för ytterligare utgiftsökningar. I vilken utsträckning krediten faktiskt behöver utnyttjas är beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden.
Utskottet förordar att högstbeloppet bestäms till 20 miljarder kronor.
Arbetslivsutveckling m.m.
Riksdagen godkände i december förra året regeringens förslag om en försöksverksamhet med en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, arbetslivsutveckling (prop. 1992/93:50 bil. 7, bet. 1992/93:FiU1, rskr. 134). Enligt reglerna är det endast personer som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som kan anvisas till arbetslivsutveckling.
I sitt yttrande till finansutskottet över förslaget (1992/93:AU2y) anförde arbetsmarknadsutskottet att det bör övervägas om även personer med kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) skall kunna anvisas arbetslivsutveckling. Finansutskottet anslöt sig till detta, och riksdagen beslutade i enlighet med finansutskottets betänkande.
I den nu behandlade propositionen föreslås att arbetslösa som uppbär KAS skall kunna erbjudas möjlighet att delta i försöksverksamheten med arbetslivsutveckling. Den som deltar uppbär KAS, dvs. för närvarande 210 kr per dag. Ersättningen benämns emellertid utbildningsbidrag och skall särredovisas. Motsvarande regler som i fråga om den som är berättigad till arbetslöshetsersättning föreslås gälla när den KAS-berättigade deltar i arbetslivsutvecklingen. Detta innebär att de dagar då den arbetslöse anvisats arbetslivsutveckling inte skall inräknas i ersättningsperioden för KAS. Tiden skall vara s.k. jämställd tid när det gäller kvalificering för en ny ersättningsperiod under förutsättning att den arbetslöse följer vad länsarbetsnämnden bestämt i fråga om anvisningen. I annat fall skall tiden vara s.k. överhoppningsbar tid.
I propositionen läggs fram förslag om ändring i lagen om arbetslivsutveckling och i lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 april 1993.
Utskottet ansluter sig till förslagen i propositionen i denna del.
Utskottet tar i detta sammanhang upp motion A229 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) som väckts under den allmänna motionstiden i år och som avser den nya åtgärden arbetslivsutveckling. Motionärerna är kritiska mot utformningen och anser att åtgärden bör vara en form av praktisk kunskapstillämpning och inte som nu enbart terapi. De vill ha en ytterligare utvidgning av arbetslivsutvecklingen så att alla arbetslösa kan delta, alltså inte bara A-kasse- eller KAS-berättigade. Det praktiska ansvaret skall inte ligga på en särskild anordnare. I stället bör arbetsförmedlingar, kommuner och näringsliv gå samman i någon form av "näringspolitisk stiftelse" som kunde vara huvudman. Det motionärerna benämner Resurs-Utvecklings-projekt bör sättas i gång där arbetslösa knyter kontakter med varandra och driver kommersiellt gångbara projekt med handledare som verkar inom ramen för statligt beredskapsarbete. Lokaler som annars inte utnyttjas kvällstid kan tas i anspråk för ändamålet. I motionen begärs tillkännagivanden i enlighet med detta.
Arbetsmarknadsutskottet delar inte motionärernas syn på arbetslivsutvecklingen. Reglerna ger utrymme för ett improviserat och obyråkratiskt arbetssätt. Systemet bygger på tanken att de lokala parterna skall engageras i verksamheten så att den verkligen blir meningsfull och kan vara till nytta inte enbart för den enskilde. Till detta kommer att åtgärden har satts i gång helt nyligen, varför det är för tidigt för att man skall kunna ha någon bestämd uppfattning om hur den fungerar i praktiken. När det gäller förslaget om att ytterligare utvidga verksamheten till andra grupper arbetslösa vill utskottet erinra om att ett viktigt syfte med arbetslivsutvecklingen är att ersätta passiva kontantstöd med aktiva åtgärder och att förhindra utförsäkring. För de personer som varken har rätt till A-kassa eller KAS står de övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till förfogande.
Med det anförda avstyrker utskottet motion A229 (nyd).
Utskottet behandlar slutligen motion A211 av Widar Andersson (s). Motionären föreslår att möjligheter öppnas att organisera "välfärdsbrigader" av arbetslösa personer från vård- och omsorgssektorn. Brigaderna skulle med bibehållen A-kasseersättning kunna tjänstgöra på barnhem och sjukhus och i andra sociala inrättningar i Baltikum och Östeuropa. Motionären tänker sig att Utrikesdepartementet organiserar resorna och i samarbete med AMS svarar för att projekten utreds och genomförs.
Utskottet hyser stor sympati för motionens uppslag. Tankarna överensstämmer väl med motiven bakom arbetslivsutvecklingen. Det måste dock vara berörda myndigheter som fattar beslut om ett visst projekt är möjligt att genomföra som arbetslivsutveckling eller på något annat sätt inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet. Av detta skäl är utskottet inte berett att tillstyrka motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Trygghetsåtgärder för statsanställda att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Trygghetsåtgärder för statsanställda på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 197 025 000 kr,
2. beträffande anslag till Utredningar m.m. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 910 000 kr,
3. beträffande faktisk medelsförbrukning att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92,
4. beträffande Arbetsmarknadsfonden att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 20 000 000 000 kr under budgetåret 1992/93 för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag,
res. 1 (s) - motiv. res. 2 (nyd)
5. beträffande ändring i lagen om arbetslivsutveckling m.m. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande delar antar lagförslagen i bilaga till detta betänkande,
6. beträffande ytterligare utvidgning av arbetslivsutvecklingen m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:A229,
res. 3 (nyd)
7. beträffande välfärdsbrigader att riksdagen avslår motion 1992/93:A211.
Stockholm den 18 februari 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Elver Jonsson
I beslutet har deltagit: Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m), Nils Nordh (s), Lennart Rohdin (fp), Sven Lundberg (s) och Britt Bohlin (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Arbetsmarknadsfonden (mom. 4, motiveringen)
Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist, Nils Nordh, Sven Lundberg och Britt Bohlin (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på arbetsmarknaden" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det enbart är fråga om att skapa en beredskap för ytterligare utgiftsökningar. Det avgörande för frågan i vilken utsträckning krediten behöver utnyttjas är insatserna för att bekämpa arbetslösheten. Med kraftfulla insatser minskar belastningen på Arbetsmarknadsfonden.
2. Arbetsmarknadsfonden (mom. 4)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Den statistik" och slutar med "20 miljarder kronor" bort ha följande lydelse:
Det kan enligt utskottets mening inte uteslutas att utgifterna för arbetslöshetsersättningarna kommer att uppgå till högre belopp än vad regeringens hemställan om höjning av kreditgränsen grundas på. Det vore emellertid oriktigt att bara av det skälet höja högstbeloppet för krediten. Det skulle ge felaktiga signaler att statsmakterna är beredda att passivt godta skenande utgifter med kraftig ökning av statsskulden som följd. Utskottet är därför inte berett att i nuläget gå utöver regeringens förslag när det gäller den rörliga krediten för Arbetsmarknadsfonden.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Arbetsmarknadsfonden att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 15000000000kr under budgetåret 1992/93 för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag,
3. Ytterligare utvidgning av arbetslivsutvecklingen m.m. (mom. 6)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet delar" och slutar med "motion A229 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottets uppfattning är att arbetslivsutvecklingen i sin nuvarande form i de flesta fall bara kommer att vara en form av terapi för arbetslösa och dessutom föranleda en omfattande byråkrati. Med de förslag som framförs i motion A229 (nyd) skulle åtgärden bli betydligt mer meningsfull och effektiv. Åtgärden bör för det första avse alla kategorier arbetslösa. Med en näringspolitisk stiftelse av det slag som föreslås i motionen undviker man att för många parter blir inblandade. Inom ramen för den föreslagna projektverksamheten kan de kunskaper, den erfarenhet och de idéer som finns hos de arbetslösa tas till vara och omsättas till kommersiellt gångbara projekt. Även tanken att utnyttja lokaler som står lediga på kvällstid bör prövas. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att regeringen snarast bör återkomma med förslag till riktlinjer rörande ALU i enlighet med motionens förslag.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ytterligare utvidgning av arbetslivsutvecklingen m.m. att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A229 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Hans Andersson (v) anför:
Jag instämmer i den reservation som de socialdemokratiska företrädarna i utskottet har avgivit beträffande Arbetsmarknadsfonden.
1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling
Bilaga
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling1 skall ha följande lydelse.
Bilaga