Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 m.m.
Betänkande 1991/92:SoU9
Socialutskottets betänkande
1991/92:SOU09
Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 m.m.
Innehåll
- Sammanfattning
- Proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till
- Motionerna
- Utskottet
- Hemställan
- Innehållsförteckning
1991/92 SoU9
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1991/92:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 vad avser bilaga 4 punkt E 19 om folkhälsoinstitutet och punkt G 13 om medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag och tre motioner som väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlas proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till aktiebolag samt en motion från allmänna motionstiden 1991 om behovet av ledarhundar.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionerna och avstyrker samtliga motioner.
Proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till
aktiebolag
I proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola har förra regeringen föreslagit att statens hundskola upphör som myndighet och ombildas till ett aktiebolag i enlighet med de riktlinjer som angetts i propositionen.
Proposition 1991/92:25 bilaga 4 punkterna 1 och 2
I proposition 1991/92:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 har regeringen föreslagit riksdagen att under femte huvudtiteln dels under punkten E 19. Folkhälsoinstitutet senarelägga tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992, dels under punkten G 13. Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag 1. godkänna de principer för den ekonomiska regleringen som förordats i propositionen, 2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs i samband med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för att genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag, 3. till Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 7000000 kr.
Motionerna
1990/91:So230 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ledarhundar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erforderliga medel ställs till hundskolans förfogande för att rekrytera och utbilda fler ledarhundar.
1991/92:So15 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet.
1991/92:So16 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man med hänsyn till riksdagens och arbetsmarknadsutskottets uttalanden särskilt beaktar förutsättningarna för lokalisering av det nya folkhälsoinstitutet till Umeå.
1991/92:So17 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av folkhälsoinstitutet till Linköping.
Utskottet
Folkhälsoinstitutet
Tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande
Propositionen
Den 12 juni 1991 beslutade riksdagen att ett folkhälsoinstitut skulle inrättas och att verksamheten skulle starta den 1 januari 1992 (prop. 1990/91:175, SoU23, rskr. 376). En organisationskommitté har tillkallats för att utföra det förberedelsearbete som krävs inför starten av institutet. Kommittén inledde sitt arbete i september 1991 (dir. 1991:77).
Det förberedelsearbete som skall utföras är, enligt föredragande statsråd, omfattande, och det har visat sig att den tidigare beslutade tidsplanen är alltför knapp för att arbetet skall kunna fullgöras på ett fullgott sätt. Bl.a. behöver samverkan med eller eventuellt inlemmande av vissa ytterligare verksamheter belysas, utöver vad som angetts i direktiven för organisationskommitténs arbete.
Enligt föredraganden har det hittills bedrivna arbetet visat på behov av att belysa folkhälsoinstitutets roll för folkhälsoarbetet mer generellt än vad de nuvarande direktiven ger utrymme för. Detta kan komma att påverka folkhälsoinstitutets organisation. Föredraganden har för avsikt att senare föreslå tilläggsdirektiv till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet med denna inriktning.
Enligt föredraganden är det angeläget att vissa viktiga folkhälsoinsatser kan påbörjas under innevarande budgetår. Kommittén bör därför initiera sådana.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande senareläggs från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om att senarelägga tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992.
Tilläggsdirektiv till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet
I motion 1991/92:So15 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (båda c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet. Motionärerna framhåller att regeringen i proposition 1991/92:25 anger att förberedelsearbetet kommer att ta längre tid än planerat och att andra aspekter på folkhälsoinstitutets utformning framkommit som behöver belysas. En sådan aspekt utgör enligt propositionen regeringens förslag om att undersöka möjligheten att samlokalisera verksamheten med annan. Motionärerna anser att det förslag som tidigare väcktes om att verksamheten borde tillhöra socialstyrelsen härigenom fått ökad aktualitet.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade regeringens proposition 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor i betänkandet 1990/91:SoU23. Utskottet gjorde då följande bedömning om rollfördelningen mellan folkhälsoinstitutet och socialstyrelsen (s. 29 f.).
En avsikt med att inrätta ett folkhälsoinstitut är enligt propositionen att förbättra samspelet mellan de offentliga verksamheterna, organisationer och enskilda människor. Institutet föreslås få en samordnande sektorsövergripande roll. Socialstyrelsen, däremot, har ett övergripande ansvar för folkhälsofrämjande åtgärder inom sin sektor, dvs. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen har också, till skillnad från folkhälsoinstitutet, ett tillsynsansvar. Utskottet anser att det behövs en bättre samordning av folkhälsoarbetet såväl mellan olika samhällssektorer som av insatser som riktas mot individer och samhälle. Utskottet delar också uppfattningen i propositionen att programarbete som arbetsmetod är en mycket lämplig form för att stimulera samarbete mellan olika sektorer och samhällsnivåer. Utskottet tillstyrker därför att ett folkhälsoinstitut inrättas enligt propositionens förslag och avstyrker motionerna. (Res. m, c.)
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning om inriktningen av ett folkhälsoinstitut och om arbetsfördelningen mellan socialstyrelsen och det nya institutet och avstyrker därmed motion 1991/92:So15 (c).
Lokalisering av folkhälsoinstitutet
I motion 1991/92:So16 av Georg Andersson m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man med hänsyn till riksdagens och arbetsmarknadsutskottets uttalanden särskilt beaktar förutsättningarna för lokalisering av det nya folkhälsoinstitutet till Umeå. Motionärerna hänvisar till socialutskottets tidigare behandling av frågan om lokaliseringen av folkhälsoinstitutet. Socialutskottet utgick då från att organisationskommittén skulle beakta arbetsmarknadsutskottets uttalanden om att det är viktigt att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm vid lokalisering av nya myndigheter. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Motionärerna förutsätter nu att förslaget om att pröva samlokalisering av folkhälsoinstitutet med någon annan myndighet eller organisation inte är ett sätt att försöka kringgå socialutskottets och riksdagens klara ställningstagande att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm. Riksdagen bör, enligt motionärerna, särskilt beakta förutsättningarna för lokalisering av det nya folkhälsoinstitutet till Umeå.
I motion 1991/92:So17 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering av folkhälsoinstitutet till Linköping. Motionärerna hänvisar till att det sektorsövergripande samarbetet inom folkhälsans område är väletablerat i länet. Bl.a. nämns hälsouniversitetet, Linköping Collaborating Center och det särskilda avtalet med WHO för folkhälsobefrämjande arbete.
Tidigare behandling
I betänkandet 1991/92:SoU23 behandlade utskottet ett tiotal motioner om lämplig lokalisering för folkhälsoinstitutet. Utskottet ansåg att utskottet inte borde föregripa organisationskommitténs bedömning med något uttalande om lämplig lokaliseringsort. Utskottet utgick från att kommittén beaktar arbetsmarknadsutskottets uttalanden om lokalisering av nya myndigheter. Samtliga motioner avstyrktes. Riksdagen följde utskottet. (Res. c, v och mp.)
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att riksdagen inte bör föregripa organisationskommitténs bedömning med något uttalande om lämplig lokaliseringsort. Utskottet förutsätter att organisationskommittén beaktar arbetsmarknadsutskottets och socialutskottets tidigare uttalanden om att vid lokalisering av folkhälsoinstitutet överväga möjligheten att välja annan lokaliseringsort än Stockholm och avstyrker därmed motionerna 1991/92:So16 (s) och 1991/92:So17 (s).
Ombildning av statens hundskola till aktiebolag, m.m.
Proposition 1991/92:7
Statens hundskola har under de senaste decennierna haft svårigheter att uppfylla de produktionsmål som uppsatts och att uppnå en positiv resultatutveckling. Regeringen uppdrog 1986 åt statskontoret att göra en översyn av hundskolans verksamhet. På grundval av översynen föreslog regeringen i proposition 1987/88:126 att statens hundskola skulle vara en renodlad uppdragsmyndighet med uppgift att i första hand tillhandahålla polis- och ledarhundar. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag (1987/88:SoU24, rskr. 303). Den ackumulerade skulden reglerades, och för att underlätta övergången till en intäktsfinansierad myndighet utgick ett omställningsbidrag t.o.m. budgetåret 1990/91. Ytterligare medelstillskott har lämnats.
Uppgifter från de två största avnämargrupperna -- Synskadades riksförbund och rikspolisstyrelsen -- tyder på att det finns stora och ännu inte tillgodosedda behov av ledarhundar och polishundar. Föredragande statsrådet anför att tjänstehundar av olika slag fyller viktiga samhällsfunktioner och att ansträngningarna för att åstadkomma en ökad produktionsvolym måste intensifieras. En avgörande förutsättning för en positiv resultatutveckling och ekonomisk utveckling är, enligt föredraganden, att verksamheten kan tillgodose kundernas behov och önskemål samt att den utformas och styrs enligt affärsmässiga principer. Det är också av grundläggande betydelse att personalens kompetens och idéer om hur man skall kunna uppnå en positiv verksamhetsutveckling tas till vara.
Organisations- och finansieringsformen för myndigheten har varit föremål för återkommande utredningar och förändringar dock utan att produktionsresultatet eller den ekonomiska situationen har kunnat förbättras i en mer positiv riktning. Den fortgående negativa resultatutvecklingen har lett till att skolans nuvarande organisationsform har ifrågasatts. Regeringen beslutade därför att en särskild utredare skulle få i uppgift att analysera förutsättningarna för att driva statens hundskola i aktiebolagsform. Den särskilda utredaren har den 12 februari 1991 redovisat uppdraget i rapporten Statens hundskola, översyn av utvecklingsmöjligheter (dnr S91/845/H).
Mot bakgrund av rapporten föreslår den förra regeringen att statens hundskola upphör som myndighet och ombildas till aktiebolag snarast efter den 1 januari 1992, dock senast den 1 juli 1992. Med aktiebolagsformen kan, anför föredraganden, förutsättningar skapas för ett mer marknadsekonomiskt agerande mellan olika parter. För att få ett bredare inflytande och större riskspridning i verksamheten bör möjlighet öppnas för fler ägare än staten att ingå i bolaget. Staten kommer dock, enligt föredraganden, att inneha aktiemajoritet i bolaget vilket ger möjligheter för riksdagen att besluta om en inriktning för hundproduktionen som kan omfatta hänsynstagande till vissa samhällsmål.
Föredraganden anför att en ombildning till bolag är komplicerad och omfattar många detaljfrågor som ännu inte kunnat slutligt beredas. Till dessa hör bl.a. en slutlig värdering av tillgångar och skulder samt bedömning av aktiekapitalets storlek. Staten avses erbjuda bolaget ett lån motsvarande köpeskillingen, och villkoren för detta lån skall därvid fastställas. Vidare behöver preciseras i vilken omfattning statliga medel behöver anslås för att täcka det negativa verkskapitalet.
För att bereda dessa och andra frågor inför bolagiseringen anför det föredragande statsrådet att han avser att föreslå regeringen att besluta om att inrätta en särskild kommitté med uppgift att inleda och, under förbehåll av riksdagens godkännande, slutföra nödvändiga förberedelser och förhandlingar inför bolagsbildningen. Vidare aviseras att regeringen i samband med tilläggsbudgeten kommer att återkomma till riksdagen med förslag angående de tidigare berörda ekonomiska frågorna.
Regeringen beslutade den 12 september 1991 att tillkalla en organisationskommitté med uppgift att inleda och, under förbehåll av riksdagens godkännande av proposition 1991/92:7, slutföra nödvändiga förberedelser inför ombildningen av statens hundskola till aktiebolag.
Proposition 1991/92:25
Den nya regeringen föreslår i propositionen följande principer för den ekonomiska regleringen i samband med bolagsbildningen. Staten överlåter på det nya bolaget dels statens hundskolas tillgångar enligt den balansräkning som upprättas i samband med att myndigheten upphör, dels befintliga byggnader inom hundskolans område. För dessa tillgångar inklusive byggnader betalar bolaget till staten en köpeskilling som motsvarar det bokförda värdet. Staten erbjuder samtidigt bolaget ett lån på ett belopp motsvarande denna köpeskilling.
Medel för ombildningen av statens hundskola till aktiebolag beräknas preliminärt till 7 milj.kr. Dessa medel avser dels statens andel av erforderligt aktiekapital, dels organisationskommitténs kostnader samt övriga kostnader för rekonstruktion av verksamheten och reglering av det negativa verkskapitalet. Slutliga beräkningar av hundskolans tillgångar och skulder föreligger först sedan bokslut har upprättats i samband med myndighetens avveckling. Det bör därför ankomma på regeringen att besluta om medlens närmare användning.
Proposition 1991/92:69
Det bör i sammanhanget nämnas att den nya regeringen i proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag m.m. begär riksdagens bemyndigande att genomföra försäljning helt eller delvis av statens aktier i bl.a. statens hundskola efter bolagsbildning. Förslaget behandlas av utskottet i ett yttrande till näringsutskottet, 1991/92:SoU2y.
Motionen
I motion 1990/91:So230 av Eva Goës m.fl. (mp) från allmänna motionstiden 1991 yrkas dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ledarhundar (yrkande 1), dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erforderliga medel ställs till hundskolans förfogande för att rekrytera och utbilda fler ledarhundar (yrkande 2). Motionärerna anför att det har blivit allt svårare att få en ledarhund för synskadade. Detta beror mycket på att det varit svårt att få fram bra ämnen till ledarhundar samt att många av ledarhundarna som i början av 1980-talet kom ut till synskadade nu dött. Vidare har valpsjuka härjat på hundskolan.
Tidigare behandling
I betänkandet 1990/91:SoU12 (s. 85 f.) behandlade utskottet budgeten för statens hundskola för budgetåret 1991/92 och en motion om ledarhundsutbildningen. Utskottet konstaterade att frågan om statens hundskola i framtiden skulle bedrivas i aktiebolagsform var föremål för utredning. I avvaktan på förslaget från regeringen ansåg utskottet sig inte berett att ställa sig bakom kravet att anslå medel för en utbyggnad av ledarhundsutbildningen. Motionen avstyrktes i här berörda delar.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 1991/92:7 att ombilda statens hundskola till ett aktiebolag med staten som majoritetsägare. Utskottet tillstyrker vidare de principer för den ekonomiska regleringen i samband med bolagsbildningen som regeringen förordat och att regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs i samband med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för att genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag. Utskottet tillstyrker också den föreslagna medelstilldelningen.
Motiven för en ombildning av statens hundskola till aktiebolag är enligt propositionen att tillgodose kundernas behov och önskemål samt att åstadkomma en positiv resultatutveckling. Utskottet förutsätter att kundernas kvalitetskrav upprätthålls också i den nya organisationen. Motion 1990/91:So230 (mp) får därmed anses tillgodosedd varför den avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer1. beträffande tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande att riksdagen bifaller förslaget i proposition 1991/92:25 att inrättandet av statens folkhälsoinstitut senareläggs till den 1 juli 1992, 2. beträffande tilläggsdirektiv till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet att riksdagen avslår motion 1991/92:So15, 3. beträffande lokalisering av folkhälsoinstitutet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:So16 och 1991/92:So17, 4. beträffande ombildning av statens hundskola till aktiebolag att riksdagen bifaller förslaget i proposition 1991/92:7 att statens hundskola upphör som myndighet och ombildas till ett aktiebolag i enlighet med de riktlinjer som angetts i propositionen, 5. beträffande principerna för den ekonomiska regleringen av ombildningen att riksdagen godkänner de principer för den ekonomiska regleringen som förordats i proposition 1991/92:25, 6. beträffande åtgärder i samband med ombildningen av statens hundskola att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs i samband med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för att genomföra bildandet av ett aktiebolag, 7. beträffande medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag att riksdagen till Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 7000000 kr., 8. beträffande behovet av ledarhundar m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:So230.
Stockholm den 3 december 1991 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Johan Brohult (nyd), Jan Andersson (s), Leif Carlson (m), Maj-Inger Klingvall (s), My Persson (m), Hans Karlsson (s) och Chatrine Pålsson (kds).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till aktiebolag 1 Proposition 1991/92:25 bilaga 4 punkterna 1 och 2 1 Motionerna 2 Utskottet 2 Folkhälsoinstitutet 2 Tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande 2 Tilläggsdirektiv till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet 3 Lokalisering av folkhälsoinstitutet 4 Ombildning av statens hundskola till aktiebolag, m.m. 5 Proposition 1991/92:7 5 Proposition 1991/92:25 6 Proposition 1991/92:69 7 Motionen 7 Tidigare behandling 7 Utskottets bedömning 7 Hemställan 8